Akademikern nummer 3 2015

JUNI 2015

VEM ÄR

CHEF ÖVER DIN

GARDEROB ?

BEKÄNNER FÄRG

Kuratorn Charlotta Berg väljer att vara personlig.

Därför nobbar hon sjukhuskläderna.

Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag?

Trygga familjehem – ny standard Attendo introducerar ett nytt standardiserat koncept för att trygga barnen i våra familjehem. Konceptet omfattar bland annat dokumenterade rutiner, riktlinjer och uppföljningar och sätter därmed en ny standard för jour- och familjehemsvård i Sverige.

För mer information om innehållet i Trygga Familjehem kontakta: NORR: Jeanette Åsemar, 072-534 26 93, jeanette.asemar@attendo.se STOCKHOLMSOMRÅDET: Marie Kjellqvist, 010 211 25 03, marie.kjellqvist@attendo.se MELLANSVERIGE: Spik Karin Niklasson, 070-508 22 95, karin.niklasson@attendo.se SYD: Jim Sandersson, 010-211 25 56, jim.sandersson@attendo.se För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

I DETTA NUMMER

KNÄCK KODEN OCH TA MAKTEN ÖVER YTAN

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern.

EN PROPER TOPP med en brosch av blommor, eller en glansig klänning med spets och pärlor i urringningen.

TIPSA OSS! Ytan spelar roll, vare sig vi vill eller inte.

Akademikern Med kläder, symboler och kroppsutsmyckär för dig. Vad ning skickar vi medvetna och omedvetna vill du läsa om? signaler när vi är på jobbet. De kan bygga Mejla red@ förtroende eller skrämmas, skapa allianser akademikern.se eller stänga ute.

Det vet kuratorn Charlotta Berg på neonatalavdelningen på Skånes universitetsjukhus.

För några år sedan ville cheferna att kuratorerna skulle ha vita sjukvårdskläder, men hon protesterade. För att hjälpa föräldrar i sorg eller chock kan hon inte vara en vit fond, utan måste själv bekänna färg.

På Migrationsverket träffar medarbetarna asylsökande som flytt undan politiskt och religiöst förtryck. Ska personalen vara neutral för att inte råka skrämma någon, eller är det bättre att visa att Sverige välkomnar alla? De lät myndighetens etiska råd utreda saken.

T

Att även små assesoarer kan skicka starka signaler visade USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright. Hennes broscher blev världsberömda och visade både hopp och förakt. Vi tar tempen på fem symboler som kan ses som kontroversiella.

NU FÖR TIDEN är formella klädkoder inte så vanligt. I stället lämnas vi att fostra varandra och själva utveckla vår estetiska kompetens. Men när det hettar till är det inte säkert att du har sista ordet. Det blev socialpedagogen Matilda Svensson varse.

När hon och chefen blev oense om vad en piercing i läppen egentligen symboliserar var det hon som fick lämna företaget.

Nu arbetar hon i en verksamhet som ser mångfald som en styrka.

För även om du trodde att det var du, så är det faktiskt din chef som bestämmer över din garderob.

AKADEMIKERN

3

Innehåll UTROTNINGSHOTAD SLIPS? Att visa individualitet och mångfald är ledstjärnan på allt fler arbetsplatser.

22 SIDOR TEMA

ORDFÖRANDE Vi är ett starkt och modigt förbund.

10

KONGRESS: ÖPPET SVERIGE Medlemmarna vet hur vi kan skapa en bra migrationsprocess.

14

SÅ BESLUTADE KONGRESSEN Kongressen har bestämt vad förbundsstyrelsen ska arbeta med de kommande tre åren.

4

AKADEMIKERN

TEMA YTA

17– 41 VAD SKICKAR YTAN FÖR SIGNALER?

Väljer väg Kuratorn Charlotta Berg nobbade vita sjukhuskläder.

5 utmanare Ormbroschen blev världspolitik.

Påklädd Vem bestämmer över din garderob?

Stoppad av en piercing Matilda Svensson fick inte jobba kvar.

44

SPANING Nu kommer satsningarna på barn- och ungdomsvården.

48

MIN VÄG Från teater till politik.

Linnéa Engström tar plats på Europas scen.

61

VI SVARAR Kan jag säga upp mig från vikariatet?

63

PANELEN En arbetsplats med personlig känsla ger bättre hälsa. Hur gör du ditt skrivbord personligt?

64

SÅ FUNKAR DET Det här får du läcka till medierna utan att chefen snokar.

66

I LUFTEN Politiska debatter, regnbågsfärgade parader eller en podd om välfärdssamhället.

Sommaren är full av aktiviteter.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 440, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Ass. Art director Sandra Johnson Layout och design A4 text och form, www.a4.se Reportrar: Sally Henriksson, Barbro Janson Lundkvist, Bengt Rolfer, Karin Tideström.

Fotografer och Illustratörer: Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Linus Meyer, Erika Weiland.

Omslag Foto: Erika Weiland Produktion A4 text och form, www.a4.se Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2014: 64 000 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Alla har rätt till ett bra liv.

Ja, alla.

Humana Individ och familj erbjuder en unik vårdfläta med den största samlade kompetensen inom barn-, ungdomsoch vuxenproblematik.

Vi som ingår i Humana Individ och familj är: Adventum Baggium Davidsbo Humlans HVB HVB Lappetorp K REHAB Tiangruppen INOM-koncernen

Läs mer på www.humana.se

39

FOTO: ERIKA WEILAND

HELSINGBORG Matilda Svensson fick inte jobba kvar om hon behöll sin piercing.

Nu är hon på en arbetsplats som välkomnar mångfald.

FOTO: LINUS MEYER

48

BRYSSEL Linnea Engström bytte teater mot politik. Nu tar hon plats på Europas scen.

18

FOTO: ERIKA WEILAND

MALMÖ På neonatalavdelningen träffar kuratorn Charlotta Berg föräldrar i chock och sorg.

AKADEMIKERN

7

Ordförande

Josef Frank är pappa till sjalen.

Den trycktes för att uppmärksamma Stockholm som Europas kulturhuvudstad 1998.

För mig betyder den att världen inte är större än att vi är mer lika än olika.

MIN BROSCH SIGNALERAR MOD IMAGINE IMAGINE THERE'S NO COUNTRIES IT ISN'T HARD TO DO NOTHING TO KILL OR DIE FOR AND NO RELIGION TOO IMAGINE ALL THE PEOPLE LIVING LIFE IN PEACE...

JOHN LENNON får med dessa rader beskriva vår just avslutade kongress. En kongress så full av kraft, entusiasm, glädje och känsla av tillförsikt. Temat ”Öppet Sverige” markerade på alla sätt förbundets ställning i en rad viktiga samhällspolitiska frågor. Vi är ett starkt och modigt förbund.

Som alltid har ert engagemang varit stort. De många motionerna visar på ett stort ansvar i frågor som berör förbundets medlemmar i deras vardag, men även i samhällspolitiska frågor. Diskussionerna var många, talarstolen sällan tom. Beslut togs, som nu ligger till grund för förbundsstyrelsens arbete de kommande tre åren.

8

AKADEMIKERN

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

W FACEBOOK OCH TWITTER Här hittar du förbundets dagsaktuella händelser.

Temat för detta nummer handlar om hur vi signalerar och uppfattas utifrån vad vi bär. Om formella och informella koder. Det är något som jag ofta reflekterar över. Hur vi på olika sätt kan markera ett budskap. Det mest konkreta exemplet är en klänning jag lät sy upp inför Almedalen för två år sedan, sydd av slängda, kasserade kläder. Insamlat och hanterat av ungdomar som på detta sätt gavs arbete och lön.

Vid ett seminarium på temat arbetsmarknadspolitik blev klänningen symbolen för ett budskap om att vi alla faktiskt kan göra skillnad. För miljön, för möjligheten till arbete. Det gav genomslag och så här två år efteråt pratas det fortfarande om klänningen och om vad som nu planeras inför årets Almedal.

Det är med stolthet jag bär vårt förbunds ”pin” som signalerar mod, styrka och att vi är ett förbund som gör skillnad!

FOTO: SANDRA JOHNSON

YTANS MAKT

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSR:s

fritidshus & lägenheter Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

Klövsjö, Jämtland

Fräscha lägenheter i jämtländska Klövsjö. Sveriges vackraste fjällby är en sevärdhet i sig. Lägg därtill fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året.

Under vintern har vi byggt ett helt nytt hus i Klövsjö.

Huset har fyra lägenheter med stora glaspartier som ger fantastisk utsikt över landskapet. Midsommarveckan är första bokningsbara vecka i det nya huset.

Nytt hus i Klövsjö!

Bokningen för 2016 startar 15 september kl 09.00

Cagnes-Sur-Mer, Frankrike

Välutrustade och bekväma hus, smakfullt inredda, i Cagnes-sur-Mer nära Nice i Frankrike. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen. Husen ligger nära hav, berg, medeltida byar, konstgallerier, museer, restauranger, sportanläggningar och lekland – ett paradis för barn och vuxna.

Bokningen för 2016 startar 16 september kl 09.00

Fuengirola, Spanien Fräscha lägenheter i spanska Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden. I närheten finns också många utflyktsmål, som Málaga, Ronda, Córdoba, Gibraltar och Granada med det medeltida arabiska palatset Alhambra.

Bokningen för 2016 startar 17 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Kongress 2015

" Vi 채r ett mo

10

AKADEMIKERN

ÖPPET SVERIGE

Inte sedan andra världskriget har det varit så stora flyktingströmmar i Europa.

Förbundet vill lyfta integrationen.

Text: Åsa Bolmstedt Foto: Sandra Johnson

digt förbund"

FOTO: TT BILD

– MIGRATIONEN ÄR GLOBAL, europeisk,

svensk och kommunal. Samtidigt.

Det slog Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR:s ordförande, fast i sitt inledningstal på förbundets kongress. Hon lyfte fram att ett öppet Sverige är något som berör oss alla som medmänniskor, men också många av förbundets medlemmar i yrkesvardagen.

I Akademikerförbundet SSR finns medlemmar som arbetar i olika delar av välfärdssamhället; på Migrationsverket, kommunernas socialkontor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, i civilsamhällets organisationer och på privata företag. Tillsammans har de en unik inblick i hur migrationen fungerar – och inte fungerar.

3 000 av medlemmarna har svarat på en enkät om just detta och resultaten presenterades på kongressen. De menade AKADEMIKERN

11

Kongress 2015 Kongressen ägde rum på Djurönäset i Stockholms skärgård.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och Heike Erkers var överens om att fackföreningar behöver gå täten för att skapa en arbetsmarknad öppen för alla.

Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) lockade fram många skratt under seminariet Bättre migration – en överlevnadsfråga för landet.

12

AKADEMIKERN

att etableringen är för linjär. I dag sker en sak i taget, vilket leder till onödig väntan.

Först befinner sig många på ett anläggningsboende i väntan på uppehållstillstånd, därefter får de en etableringsplan och svenskundervisning. Inte förrän nivån på svenskan är tillräckligt hög läggs arbetsmarknadsåtgärder till.

För att lyckas bättre med etableringen efterlyser medlemmarna bland annat individanpassad svenskundervisning, bättre samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner samt möjlighet för nyanlända att få sin utbildning och yrkeserfarenhet bedömd.

Men bilden av integrationen är inte enbart dyster. Heike Erkers lyfte fram några av de många goda exempel som redan finns och som hon fått ta del av under sina besök runt om i landet.

Ett av dem är en flyktingmottagning i

Borlänge, ett annat en integrationsenhet i Trollhättan och ett tredje ett kommunalt hem för ensamkommande flyktingbarn i Sundsvall.

Jens Orback, Palmecentrets ordförande, berättade om det biståndsarbete som de utför, och som alla medlemmar i Akademikerförbundet SSR är med och finansierar genom att en krona av medlemsavgiften går dit.

– VI BEHÖVER en fackföreningsrörelse som vågar gå i framkant för ett öppet Sverige.

Därför tycker jag att det är starkt att ni har detta som tema för er kongress, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) när hon klev upp i talarstolen.

Hon påminde om att det är 70 år sedan andra världskriget slutade och att vi inte sedan krigsslutet har haft så många människor på flykt i Europa som i dag.

Akademikerförbundet SSR:s Ursula Berge ledde debatten med bland andra Patricia Kempff från Swedbank, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och SKL:s ordförande Lena Micko.

W På Akademikern.se hittar du fler artiklar från Kongressen

– Tänk om det var vi som flydde.

Ett land som Sverige har ett ansvar att välkomna dem som flyr hit. Omvärlden kommer att döma dem som nu vill stänga dörrar och höja staketen, sa hon.

Annika Strandhäll påminde om att Sverige framöver kommer att behöva alla som kan arbeta, men att hålen i den gemensamma välfärden blivit allt större samtidigt som särskilt kvinnor som arbetar i människonära yrken allt oftare blir sjukskrivna.

"Omvärlden kommer att döma dem som nu vill stänga dörrar och höja staketen."

ANNIKA STRANDHÄLL

Kongress 2015

– Det slog mig med kraft när jag tillträdde som socialförsäkringsminister i höstas. Det är en utveckling som ni som arbetar i välfärdssamhället känner bättre än någon annan. Så ska det inte vara. Även Sacos ordförande Göran Arrius menade att alla kan välja hur vi ser på människor som kommer hit.

– Titta, vi vann! Om 30 år vill jag kunna säga så till de länder i Europa som inte tar emot migranter, sa han.

– Vi kan se det som att de stjäl våra arbeten och inkomster, som om det bara fanns en viss mängd jobb. Men det är faktiskt så att arbetsmarknaden växer.

Därför måste vi vända på steken och se dem som kommer hit som lösningen på den demografiska utmaning vi står inför.

Vi vet att vi kommer att behöva rekrytera många tusen personer de kommande åren.

AKADEMIKERN

13

Kongress 2015

Stor enighet

De flesta motioner röstades igenom utan diskussion.

Men några väckte debatt.

TA FRAM ETISKA RIKTLINJER för förtroendevalda. Stödja lokalföreningarnas arbete med den nationella handlingsplanen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Sprida kunskap om samhälls- och beteendevetares kompetens och arbetsmarknad. Det är tre av de frågor som Akademikerförbundet SSR kommer att arbeta med de kommande tre åren.

Det beslutade kongressen.

De 88 röstberättigade regionombuden och företrädarna för studentrådet hade 68 motioner att ta ställning till.

De fördelade sig över fem områden: ● Avtal, förhandling, arbetsrätt. ● Organisation, rekrytering och stöd. ● Profession, legitimation, med mera. ● Arbetsmiljö. ● Student och utbildning.

I de flesta fall var enigheten stor, men några frågor väckte debatt, bland annat en motion om sex timmars arbetsdag, en om fler insatser till arbetslösa och ökat stöd till regionföreningarna. I dessa fall var talarlistan lång.

Anna Widén från regionföreningen i Östergötland var en av dem som tog plats i talarstolen. Hon gjorde det så övertygande att den motion som hennes regionförening skrivit tillsammans med Kalmar, Kronoberg och Blekinge efter en lång debatt röstades igenom.

14

AKADEMIKERN

10 bifallna motioner

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR SKA ARBETA FÖR ATT:

n Akademisk utbildning ska synas i plånboken. n Erfarna socionomer med specialistfunktion ska få upp lönerna. n Tydliggöra hur förbundet ser på statlig inblandning i lönepolitiken. n Förbättra villkoren för att på arbetstid få besöka sjukvården för rehabilitering och eftervård. n Ta initiativ till en förnyad debatt om sex timmars arbetsdag. n Behörighetskrav för skolkuratorer införs. n Utöka stödet till arbetssökande och arbetslösa medlemmar. n Göra en kampanj om varför det är bra att vara med i Akademikerförbundet SSR. n HR-tjänster tillsätts med personalvetare. n Stärka beteendevetarnas profession.

Bifall eller avslag?

Röstning pågår.

MOTIONEN HANDLADE OM att regionföreningarna önskade bättre stöd från förbundskansliet för att ordna medlemsaktiviteter av hög kvalitet.

– Vi har funderat länge på detta i föreningen och skrivit en välgrundad motion tillsammans med andra regionföreningar.

Då måste jag strida för min sak. Nu hoppas jag att det ska bli lättare att få schvung i det regionala arbetet, säger Anna Widén.

Medlemmen Beatrice Högå låg bakom den motion som kongressen var mest oense om. Hon ville se en rutin för hur förbundet medvetet ska stärka den gemensamma identiteten som ”ett ledande samhällsvetarförbund”. Frågan fick avgöras med mentometerknappar, där motionen röstades ner med enbart en röst.

Trots att debatterna ibland hettade till lyfte flera deltagare fram att det var en tillåtande atmosfär.

– Det var spännande och gick schysst till. Stämningen var trygg, jag var aldrig orolig för att våga säga något. Det är jätteviktigt, säger Siv Aronsson från regionföreningen Stockholm mellan, som var på kongress för första gången.

Ny styrelse tar plats Heike Erkers kommer att som ordförande leda förbundet i ytterligare tre år. För andra gången i förbundets historia röstades valberedningens förslag till ledamöter igenom.

Styrelsen fotograferas av Sandra Johnson.

W NYA STYRELSEN Kolla vilka som valdes in på Akademikern.se

Beslutet att Heike Erkers ska leda förbundet i ytterligare tre år var enhälligt.

– Det känns underbart! Jag är oerhört stolt över förtroendet. Att veta att jag är enhälligt vald och att jag har ett starkt stöd är stort.

Det finaste man kan vara är att vara förtroendevald, säger Heike Erkers.

Som ledamöter fanns valberedningens förslag på nio personer, plus två inkomna nomineringar.

Efter att kandidaterna presenterat sig själva skedde sluten omröstning. När resultatet meddelades hade valberedningens förslag till mångas förvåning röstats igenom i sin helhet. Det var andra gången i förbundets historia som ingen motkandidat röstades in.

AKADEMIKERN

15

Somma rbonus!

Vi söker socionomer i hela landet!

Vi har spännande uppdrag för dig som vill framåt i karriären.

Som konsult har du möjlighet till en flexibel arbetstid, varierande arbetsplatser samt utveckling i din yrkesroll.

Självklart har vi kollektivavtal, betalar försäkringar och pension till alla våra socionomer. Vi erbjuder även sommarbonus för dig som tar ett uppdrag under sommarmånaderna!

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Kontakta oss på telefon 08–555 656 70, mejla till socionom@dedicare.se eller besök oss på www.dedicare.se/socionom

Tema

Vår yta skickar meddelanden vare sig vi vill eller inte. Små tecken som kan ge förtroende eller skrämmas, skapa allianser eller stänga ute.

Vad signalerar du?

Yta• VÄLJER VÄG För några år sedan föreslog cheferna på sjukhuset att kuratorerna skulle jobba i sjukhuskläder. Charlotta Berg protesterade.

En personlig relation är viktigt i samtalen.

18

5 UTMANARE För mycket hud, politiska budskap och en slöja eller turban.

Ytan kan skicka starka signaler. Vi listar fem saker som kan utmana vår uppfattning om rätt och fel.

28

PÅKLÄDD Redan under utbildningen socialiseras vi in i en viss stil. När formella klädkoder blir ovanligare blir den estiska kompetensen viktigare. Men faktum är att din chef bestämmer även över din garderob.

31

STÄMPLAD Oenighet om vad en piercing i läppen skickar för signaler ledde till att Matilda Svensson fick lämna företaget. Nu arbetar hon i en verksamhet som ser mångfald som en styrka.

39 AKADEMIKERN

17

Väljer väg LÖN

Kuratorn Charlotta Berg vågar vara personlig.

Därför nobbar hon sjukhuskläderna.

Text: Sally Henriksson Foto: Erika Weiland

➔

Tema

D

DET PIPER från kuvöserna och de olika

maskiner som kontrollerar barnens andning, puls och hjärtslag. Då och då hörs barnskrik. Larmet går på förlossningsavdelningen intill och en sköterska och en läkare från neonatalavdelningen springer dit.

Men allra mest är det lugnt på neonatalavdelningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö där spädbarn som är för tidigt födda eller sjuka vårdas.

Här i gränslandet mellan liv och död har kuratorn Charlotta Berg sin arbetsplats. Hon har precis träffat ett förälrapar. På grund av sekretessen kan hon inte säga något om det mötet, men i sitt jobb träffar hon föräldrar som på olika sätt har varit med om något traumatiskt i samband med förlossningen eller under nyföddhetsperioden. I värsta fall har deras barn dött.

20

AKADEMIKERN

Namnskylten är Charlottas Bergs arbetsklädsel. När hon tar på sig den går hon in i sin roll som kurator.

I samtalen försöker Charlotta Berg få föräldrarna att orka stanna i sorgen och sina känslor kring det som har hänt, för att sedan kunna gå vidare och bearbeta det.

Charlotta Berg arbetar med insidan, men upplever att utsidan – hennes yta – påverkar resultatet.

Och hon har haft anledning att tänka efter.

"Förr ansåg man att kuratorn eller terapeuten skulle vara en vit fond som inte ger uttryck för något."

CHARLOTTA BERG

AKADEMIKERN

21

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN föreslog nämligen sjukhusledningen att kuratorerna skulle bära vita sjukhuskläder. Men Charlotta Berg och hennes kuratorskollegor på kliniken sade blankt nej. Motiveringen var att de inte behöver sjukhuskläder av hygieniska skäl och att kläderna är viktiga i deras relation till föräldrarna. Någon längre diskussion blev det inte eftersom kuratorerna och psykologerna så unisont sade nej. Deras chef backade, och de fick fortsätta att använda privata kläder i arbetet. Därför har hon i dag kunnat klä sig i mörkblå jeans, en tunn blus, scarf, rosa ankelsockor och guldfärgade innetofflor.

– För mig är det viktigt att jag inte symboliserar sjukhus och sjukdom.

Man ska kunna komma hit och vara sig själv. Även om jag representerar sjukvården finns det ett syfte med att jag inte 22

AKADEMIKERN

förknippas direkt med den.

Charlotta Berg hänvisar till flera studier som visar att kläderna har betydelse när man bygger en relation med patienten.

– Förr ansåg man att kuratorn eller terapeuten skulle vara en vit fond som inte gav uttryck för något, medan man i dag vet att kuratorns relation till patienten är den viktigaste aspekten i samtalet. Det är relationen som är läkande.

CHARLOTTA BERG går för att hälsa på några föräldrar som är nya på avdelningen. Hon presenterar sig och erbjuder sitt stöd i form av samtal eller praktisk information och hjälp. Det är i princip bara när hon presenterar sig för föräldrar som hon vistas i sjuksalarna inne på

På akuten kan de vita sjukhuskläderna vara bra av hygieniska skäl även för en kurator.

Här träffar dessutom kuratorn patienten kortare tid och relationsbyggandet blir därför av en annan karaktär.

Tema Kuratorn Lotta Jönsson har nyligen börjat arbeta i sjukvårdskläder. En fördel är att det är tydligt att hon hör till personalen i akuta lägen. En nackdel är att hon inte känner sig helt bekväm.

avdelningen. I vanliga fall tar hon emot patienterna för samtal i sitt arbetsrum som ligger precis utanför avdelningen.

Hon har heller ingen direktkontakt med de nyfödda barnen. Av hygieniska skäl behöver hon alltså inte ha sjukvårdskläder.

Vad skulle det då göra för skillnad om du hade vita kläder?

– Jag tänker att jag är lite mer människa i mina egna kläder. Det är lättare att skapa en relation till någon som är personlig. Jag är en individ och ska kunna visa det, men jag bär också ett ansvar för vad jag uttrycker med min yta.

Charlotta Berg utvecklar sitt resonemang och förklarar att hon till exempel inte skulle ha bara ben, tunna axelband eller en djup urringning. Hon vill inte visa för mycket hud. Tramsiga tryck, kläder med stora logotyper, politiska budskap eller dödskallar skulle hon heller inte känna sig bekväm med i mötet med patienterna.

När det kommer till smycken tycker hon att gränsen är svårare. Hon har örhängen, sin förlovningsring, ett läderarmband, en armbandsklocka i metall och ett guldarmband.

– Det har tidigare funnits diskussioner om att man ska klä sig som sina patienter men så är det inte riktigt längre. Och jag jobbar ju heller inte med ekonomiskt bistånd utan träffar alla möjliga patienter.

Jag måste ju vara jag och kan inte skydda mina patienter mot hur samhället faktiskt ser ut, resonerar hon med sig själv.

Samtidigt vill Charlotta Berg inte känna sig för uppklädd eller avvikande från sina sjukvårdsklädda kollegor: - Mammorna här är nyförlösta och trötta. De jag träffar har dessutom varit med om något traumatiskt. Det hade känts konstigt att sitta här uppklädd till tänderna.

AKADEMIKERN

23

Tema

Studenterna har funderat mycket över sina kläder på arbetet. Vissa är vitklädda på sina praktikplatser, andra har sina privata kläder.

24

AKADEMIKERN

EN STUND SENARE promenerar hon genom de långa, bitvis färgglatt målade stenkulvertarna som går mellan de olika byggnaderna på sjukhusområdet.

En väg som hon ofta går eftersom hon även är kurator på barnakuten vissa dagar. På akuten arbetar en av hennes kollegor, kuratorn Lotta Jönsson.

Hon har tvärtemot Charlotta Berg nyligen börjat arbeta i sjukvårdskläder efter att ha arbetat 11 år utan på Beroendecentrum i Malmö. När hon började på akuten för två månader sedan började hon klä sig i vita sjukvårdskläder.

– Det var inte utan tvekan jag tog på mig dem. Det känns lite som att jag går i någon annans kläder, förklarar Lotta Jönsson.

Fördelarna med att vara sjukvårdsklädd är att det är tydligt att hon är personal och aldrig blir ifrågasatt, vilket

är extra viktigt på akuten där det ofta är stressigt och man möter många olika personer. Och att det är mer hygieniskt i arbetet i akutrummen.

Nackdelarna är att hon känner sig opersonlig, som en i mängden, och att de vita kläderna ibland gör att hon misstas för att vara medicinsk personal. Att sjukvårdskläderna skapar en distans och maktobalans i relationen till patienten, som är ett vanligt argument för att inte använda sjukvårdskläder, har hon däremot hittills inte upplevt. Förutom att hon oftare stoppas på sjukhusområdet för att svara på frågor om vägen så är det mest hon själv som påverkas av kläderna, tror hon.

– Ute på avdelningen känner jag mig inte fel, då ser jag ut som alla andra där.

Men på mitt rum, i samtal med patienter, känns det som att man har placerat mig

"På sprutbytet är miljön mer nedtonad och då skulle jag sticka ut för mycket i kavaj."

KARL AHLMAN STÅHL

i fel miljö med den här pyjamasliknande utstyrseln. Och så kopplar jag ihop den med medicinsk personal, och det är ju inte jag.

DAGEN EFTER sitter Charlotta Berg vid ett stort, ovalt träbord i ett rum högst upp i den gamla byggnaden från 1896 som förr var Malmö allmänna sjukhus. Där finns numera bland annat Praktikcentrum, som är ett samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, Malmö högskola och Lunds universitet. Här arbetar hon som lärare för åtta studenter som läser termin fem på socionomprogrammet och som gör praktik på olika arbetsplatser inom vården. En dag i veckan träffas de för föreläsning och reflektion. Charlotta Berg föreläser först om mentalisering som förenklat kan beskrivas som förmåga till empati, reflektionsförmåga

och inkännande. Till eftermiddagens reflektionstimme har studenterna fått i uppgift att fundera över klädernas betydelse i mötet med patienten.

Om det för Charlotta Berg numera faller sig naturligt hur hon ska klä sig på jobbet så är det något som studenterna funderar desto mer över. Vissa av dem är vitklädda på sina praktikplatser och funderade mycket på hur det skulle kännas innan de började praktiken.

Andra får ha sina privata kläder och väljer då noga ut kläder som de tror är tillräckligt neutrala och passande.

De diskuterar vad ytan skickar för signaler. Vita sjukvårdskläder symboliserar sjukdom, sterilitet, anonymitet, makt, oskuld, hygien, samhörighet, hjälp

Förtroende, trygghet och öppenhet är några av de saker som studenterna vill signalera med sin klädsel i arbetet.

AKADEMIKERN

25

Tema

CV CHARLOTTA BERG Socionom.

Arbetar: Kurator på Skånes universitetssjukhus.

26

AKADEMIKERN

och trygghet, kommer de tillsammans fram till. Att det är skillnad på att vara vitklädd eller inte, är de eniga om, och oavsett klädval vill de förmedla saker som förtroende, trygghet, lugn, öppenhet och professionalitet.

– Jag vill inte ha kläder som känns för personliga, något med en logga eller ett bandtryck. Det känns för utelämnande, säger Minna Vindelman som gör praktik på kvinnokliniken.

En av studenterna är orolig att märkeskläder eller dyra smycken skulle skapa en mur mellan henne och patienter som är socialt utsatta. En annan berättar att han är nöjd med att ha sina privata kläder eftersom det känns mest rätt när han besöker patienter i livets slutskede i deras hem.

Karl Ahlman Ståhl har delad praktik

mellan infektionskliniken och sprutbytet.

Han är privatklädd på båda avdelningarna.

– På infektionskliniken klär jag upp mig väldigt mycket, ofta har jag kavaj.

Det är en klinisk miljö där, vitt, modernt och snyggt. På sprutbytet är miljön mer nedtonad och då skulle jag sticka ut för mycket i kavaj, säger Karl Ahlman Ståhl.

En av dem som är vitklädd på sin praktikplats är Lovisa Nilsson som är på kirurgen och ortopeden. Hon tycker att sjukvårdskläderna har både för- och nackdelar.

– Jag känner mig skyddad bakom rocken, men också att jag måste prestera.

Jag är inte ensam, utan en del av gruppen och Region Skåne, och blir inte ifrågasatt i min roll. Samtidigt förväntas det saker av mig, säger hon.

Flera av de andra studenterna håller

"Att vara vitklädd vore nästan att signalera att jag är rädd för dem, att jag måste hålla distans."

CHARLOTTA BERG

med henne men de som inte är vitklädda menar att de upplever samma sak ändå – fast när de tar på sig sina namnbrickor.

– Yrkesstoltheten sitter till stor del i namnbrickan, säger Mette Andersson.

CHARLOTTA BERG håller med.

– Namnbrickan och passerkortet har blivit mina arbetskläder. Jag tillhör sjukvården och det är viktigt att visa det. Jag har flera års utbildning och kunskaper. Den lilla brickan gör att jag träder in i min yrkesroll och inte är mitt privata jag längre.

Namnbrickan ger henne ett mod och en ansvarskänsla, precis på samma sätt som en vit rock kan göra. När hon som nyutexaminerad var med om sitt första dödsfall på akuten var den vita rocken som hon då bar över sina privata kläder, ett skydd som gjorde att hon hanterade det lugnare än vad hon skulle ha gjort annars. Men namnbrickan fyller för henne samma funktion och även om de flesta kuratorer inom sjukvården är vitklädda kan Charlotta Berg i sin nuvarande arbetssituation inte tänka sig att vara det: – Det skulle inte kännas bra för mig.

Föräldrarna kommer för att träffa mig och bearbeta det de har gått igenom. Att vara vitklädd vore nästan att signalera att jag är rädd för dem, känner jag. Att jag måste hålla distans. I min roll ska jag inte visa att jag är hygienisk i förhållande till patienterna, jag ska visa att jag har en i relation till dem.

24 SEPTEMBER 2015 | ERIKSBERGSHALLEN | GÖTEBORG

PSYKISK (O)HÄLSA VÄST G Psykisk (O)hälsa Väst är konferensen som samlar ledande expertis och riktar sig till alla som arbetar med psykisk ohälsa av olika slag.

betalaå 5 f ör 4 gälle r v id f ör e bok ning 12 ju ni

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenumsamtal med Ison Glasgow. Ison berättar om utanförskap, utsatthet och det starka bandet mellan en mor och en son som söker sin plats i en rotlös tillvaro.

Ison Glasgow, rappare Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress – vägar till ohälsa Åke Pålshammar, fil dr, neuropsykolog, universitetslektor Bara jobbig eller personlighetsstörd?

Maria Bauer, beteendevetare, handledare, föreläsare och författare Att vara chef över sig själv (Bristande exekutiva funk­ tioner och hur det påverkar inlärning och beteende) Håkan Järvå, leg psykolog, författare PTSD & beroendesjukdom Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut ADHD och samsjuklighet – varför är det så viktigt att inte missa?

Charlotta Munck, överläkare, specialist i psykiatri, behandlingsenheten city, Norra Stockholms psykiatri Traumatiserade barnsoldater som har kommit till Sverige Felix Unogwu, statsvetare, konflikthanteraringsspecialist

Tid och plats: 24 sep 2015, Eriksbergshallen, Göteborg Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Hela programmet: vast.psyoh.se

Arrangör:

Mediapartner:

LÄS MER PÅ PÅ VAST.PSYOH.SE

Tema

5

utmanare

Saddam Husseins tidning kallade USA:s utrikesmister för orm. Hon svarade med att bära en ormbrosch i FN. Här är symbolerna som skickar starka signaler.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

Slöja

Ett tygstycke som används som slöja eller turban väcker blandade känslor. 40 procent av företagen menar att det är otänkbart att anställda bär synliga religiösa plagg, rapporterar Diskrimineringsombudsmannen i samband med en anmälan från en kvinna som bär niqab. Att hindra någon att uttrycka sin religion kan vara diskriminering.

28

AKADEMIKERN

Tatuering

Sverige är ett av världens mest tatuerade folk. Från att det mest varit sjöfarare och kriminella som låtit tagga huden har det blivit ett utbrett mode. Men det betyder inte att du alltid får visa upp dina konstverk på jobbet. Samma sak med piercing. Ett hål i respektive örsnibb ses som elegant. Smycken i läppen eller näsvingen är inte lika självklart.

Coola tryck

”Jiddrar du så dör du.” Så stod det på ärmen på en polis tröja.

Det är inte acceptabelt med sådana budskap, menade Polismyndigheten som lovade att informera sina anställda om vad som gäller. Ett tryck på en tröja kan uppröra. Men vissa budksap kan också vara den isbrytare som behövs för att bygga en relation.

Bara ben

Shorts, korta kjolar, djupa urringningar, bara magar. Att vara för lättklädd på jobbet ses ofta som ett felsteg. Men hur djup är en för djup urringning och hur kort är en för kort kjol? Gränsen är oklar. När ska männen få lov att visa upp benen i shorts på jobbet?

Brosch

En orm, fredsduva och en sol. De är alla symboler som USA:s tidigare utrikesminister använt för att sända tysta diplomatiska kommentarer. En pin kan signalera optimism eller protest. Den kan inkludera och exkludera, visa vilka som hör ihop och inte.

Eller visa vem som står högst i rang.

AKADEMIKERN

29

Varje dag riskerar 25 000 flickor att giftas bort och bli vuxna i förtid.

Många måste sluta skolan och blir gravida när de fortfarande själva är barn.

Men det finns hopp. Med er hjälp kan vi finnas på plats för att utbilda flickor, stärka deras självkänsla och ge dem möjlighet att förändra sin framtid.

För i de länder där jämställdheten ökar – där minskar också fattigdomen.

Plan har kämpat för barns rättigheter i 75 år.

Som Flickaföretag i Plan ger du flickor en chans att påverka sin framtid.

Tema

Påklädd Vad du har på dig på jobbet angår inte bara dig själv. Vem bestämmer egentligen hur du får se ut?

➔

Text: Barbro Janson Lundkvist Illustration: Rasmus Meisler AKADEMIKERN

31

MATILDA KAAHL TRÖTTNADE. En stressig måndagsmorgon fick hon nog av pressen att varje morgon behöva välja vad hon skulle ha på sig. Som Art director på en reklambyrå i New York hade hon i teorin full frihet att själv bestämma över sin klädsel. Kanske just därför blev beslutet svårt. Hon upplevde att det gick åt alltför mycket tid och energi framför spegeln. Så hon gick ut och köpte 15 vita silkesblusar och fem par svarta byxor. Det blev hennes jobbkläder. ”Därför bär jag samma kläder på jobbet varje dag” löd rubriken på en artikel hon skrev för harpersbazaar.com.

Hon hade nog aldrig kunnat ana vilken enorm uppmärksamhet den skulle få.

Hittills 102 000 delningar i sociala medier, flera TV-inslag och ett otal artiklar i alla möjliga länder i världen. Hennes text var kort, storyn enkel – men uppenbarligen kände många igen sig i dilemmat: Vad ska jag ha på mig på jobbet i dag?

Det är inte konstigt att frågan kan väcka beslutsångest. Kläder, frisyr, symboler, tatueringar eller piercing – hela vår yta skickar signaler till dem omkring 32

AKADEMIKERN

oss. Vad vi bär styr hur vi uppfattas av både kollegor och dem vi möter i yrkesrollen: kunder, klienter, patienter, besökare. Just därför blir medarbetarnas utseende en fråga som arbetsgivarna ibland lägger sig i.

På vissa arbetsplatser krävs att medarbetarna ska bära särskilda arbetskläder av rent praktiska skäl, för att inte riskera att skada sig eller av hygieniska skäl. Dessutom finns en mängd yrken där arbetsgivaren förser de anställda med uniformer. I första hand tänker man kanske på polis, militär och brandkår, men även andra bär en typ av uniform klädsel – alltifrån de som jobbar klientnära inom kriminalvården till diakoner och kuratorer.

EN UNIFORM har flera funktioner.

– Att bära uniform skapar en vi-känsla, samtidigt som man markerar för andra vem man är. Det kan förstås vara särskilt viktigt i yrken där man har disciplinära uppgifter och befogenheter, berättar Kekke Stadin, professor i historia vid Södertörns högskola.

Hon har ägnat större delen av sin forskning åt frågan om vad kläder gör med oss människor och hur vi uttrycker oss genom vårt yttre.

– Uniformer är dessutom identitetsskapande. När man sätter på sig en uniform går man in i en roll, man börjar bete sig på ett särskilt, förväntat, sätt.

Kostymen är förstås ingen uniform, men har flera likheter med den. Den kan vara både identitetsskapande och uteslutande.

– På många arbetsplatser förväntas man bära kostym, eller kanske dräkt som kvinna, men det är sällan något som är uttalat från arbetsgivarens sida.

Oftast antas helt enkelt medarbetarna ha förmågan att läsa av vilken klädkod

Tema MIGRATIONSVERKET:

Vi ska visa mångfald "Frågan om formell klädkod behandlades i Migrationsverkets etiska råd för något år sedan.

Våra anställda möter människor som kan ha kommit till Sverige på grund av etniska, religiösa eller politiska konflikter. Om de som kommer till oss har flytt ifrån ett religiöst förtryck, kan de förstås reagera negativt om den tjänsteman som ska fatta livsavgörande beslut på ett starkt sätt uttrycker religionstillhörighet. Vi är statstjänstemän med uppgiften att ge ett korrekt bemötande till den som söker våra tjänster. Därför tog man upp frågan om vi behövde formella riktlinjer kring värdeneutral klädsel.

Etiska rådet kom fram till att vi inte bör ha formella riktlinjer utan att det kan vara en fördel att visa att det svenska samhället är pluralistiskt och att låta de anställda uttrycka individualitet. Dessutom ansåg rådet att det är svårt att göra riktlinjerna tillräckligt precisa, det är svårt att undvika en godtycklig bedömning. Antalet fall som skulle motivera åtgärder är inte särskilt stort, så det landade i att Migrationsverkets anställda förväntas ha gott omdöme.

Ansvaret ligger på oss chefer i samråd med övriga anställda, att hantera de situationer som eventuellt skulle kunna uppstå."

CARL INGELS enhetschef för expeditionsverksamheten, Migrationsverket i Solna

som gäller. Om man kommer fel klädd blir man inte en del av gruppen. Jeans och t-shirt när alla andra har kostym?

Det känns inte bra.

– De flesta människor väljer omedvetet kläder som gör att de passar in, säger Kekke Stadin.

Henrietta Huzell instämmer. Hon forskar i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har studerat just kläder och deras betydelse, med särskilt fokus på arbetslivet.

– Det är verkligen inte alltid som chefen berättar vad som gäller. Ansvaret lämnas till de anställda i en sorts arbetskamratfostran.

Redan under utbildningen börjar man socialiseras in i en viss klädstil och blir allt mer lika varandra.

Inom en yrkeskår skapas en gemensam syn på vad yrket ska symbolisera. Och det går snabbt. Det skiljer bara drygt en kilometer i avstånd mellan Handelshögskolan och Socialhögskolan i Stockholm, de ligger dessutom på samma gata. Men skillnaden i studenternas stil är tydlig.

I vissa yrken vill man tona ned sin personlighet för att skapa en känsla av förtroende och neutralitet. Det kan gälla yrken som innebär myndighetsutövning, som socialsekreterare. Man strävar efter ett statstjänstemannautseende, där man är professionell utan att för den delen förlora humaniteten.

KEKKE STADIN Professor i historia

HENRIETTA HUZELL Karlstad oniversitet

"Att bära uniform skapar en vi-känsla, samtidigt som man markerar för andra vem man är."

KEKKE STADIN AKADEMIKERN

33

Tema – Vi vill inte möta urtypen för en finanstjänsteman på socialkontoret, säger Henrietta Huzell.

Vissa yrkesgrupper ger oss tydliga bilder i huvudet. Som bibliotekarien, med glasögon, polotröja och veckad kjol.

Självfallet ser inte alla bibliotekarier ut så – men bilden reproduceras i filmer och tv-serier.

DE SENASTE TIO ÅREN har man börjat tala om estetisk kompetens i yrkeslivet: vetskapen om hur man klär sig och vilken frisyr man bör ha.

Henrietta Huzell har i sin forskning intervjuat många anställda inom detaljhandeln, där det ofta finns höga krav på de anställda vad gäller utseende och stil. Hennes studier visar att både övervikt, piercing och tatueringar ofta uppfattas som negativt av arbetsgivarna.

De menar, å sin sida, att det är kunderna som ställer kraven. Henrietta Huzells forskning visar att det finns en stor acceptans från de anställda att ställa upp och tillmötesgå de krav som arbetsgivarna ställer.

– Många uttrycker också en egen önskan om att göra sig fina för dem som de möter i sin yrkesroll.

Henrietta Huzell säger att det verkar vara viktigare att ha rätt kläder på jobbet i Sverige än i andra europeiska länder.

"Vi vill till inte möta urtypen för en finanstjänsteman på socialkontoret."

HENRIETTA HUZELL 34

AKADEMIKERN

Det kan bero på att vi har en större likriktning i hur vi ser ut.

– Det kan också bero på att de flesta har råd att se ut som förväntat, spekulerar hon.

Men även om vi människor accepterar rådande koder och strävar efter att passa in, finns också ofta en vilja att sticka ut – lite lagom. I branscher med strikta klädpolicies blir ofta accessoarer, smycken och klockor viktiga attribut för att demonstrera individualitet.

Att man utmanar konventioner beror ofta på att man vill ha en viss egenmakt och visa självständighet. Eller så finns rent pragmatiska skäl till att man börjar bryta mot klädregler.

– Att man inte vill ha långbyxor för att det blir för varmt till exempel. Jag intervjuade anställda som hade som krav på sig att ha högklackat. Men den klädkoden bröt de emot just av det skälet att det blev helt olidligt, säger Henrietta Huzell.

VAD SOM ANSES vara en lämplig yta förändras över tid, bland annat för att vi tänjer på gränserna. Ett sätt att utmana är att anta ett attribut som associeras med en annan grupp, tipsar Kekke Stadin.

– För 30 år sedan var det bara kåkfarare och sjömän som var tatuerade. Nu kan man ha ganska många tatueringar utan att det är uppseendeväckande.

Likaså piercing.

Hade man näsvingen piercad på 1970och 1980-talen var man antingen hippie eller punkare. Nu är det mer utbrett.

Kekke Stadin nämner även den manliga hästsvansen som exempel. Det faktum att vår tidigare finansminister Anders Borg hade håret uppsatt i en tofs skapade stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands.

– Det sågs som ett brott mot konventionerna. Han motbevisade mångas farhågor genom att vara kunnig. Men

REGERINGSKANSLIET:

Finansen bär kostym "Det finns ingen formell klädkod på Regeringskansliet. Klädseln kan skilja sig åt mellan olika departement. På socialdepartementet är klädseln mer avslappnad än på exempelvis finansdepartementet där man ser fler kostymer. Innan jag började jobba här trodde jag att jag förväntades ha dräkt på mig varje dag, men så är det inte.

Tydligen fanns det en formell klädkod inom Regeringskansliet så sent som på 1980-talet. Där rekommenderas bland annat att kvinnor skulle bära välvårdad dräkt eller inte för iögonfallande klänning. Långbyxor fick inte bäras på kontorstid.”

BIRGITTA CARLSSON personalchef på socialdepartementet,Regeringskansliet.

framför allt hade han den formella makten, hans position gjorde att han kunde utmana rådande konventioner.

Ju mer formell makt man har desto mer kan man tänja på gränserna utan att det blir rabalder, menar Kekke Stadin. Det är först efter att man bevisat att man kan och förstår de informella reglerna som man kan börja tänja på dem.

– Ofta är det en fin balansgång, där man tänjer lite i taget. Att skaffa punkfrisyr kanske är att gå för långt, men då kan man kanske färga en hårslinga röd.

Men om man gör revolt och färgar hela håret knallrött, kan det då gå så långt som att man blir uppsagd?

Svaret är ja.

Just nu!

50 % rabatt på hytten*.

Ladda batterierna till havs Dra ihop jobbarkompisarna och följ med Viking Cinderella ut i skärgården ett dygn. Vi har musik, mat, shopping och spa-kurer för alla smaker.

Prisex söndag–onsdag 320:- per person.

Prisex torsdag 330:- per person.

Prisex fredag–lördag 350:- per person.

I priset ingår dygnskryssning Stockholm–Mariehamn, del i Insidehytt och buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe.

Prisex gäller t o m 30/9 2015 vid minst 10 personer när fyra vuxna delar hytt. Uppge kod SKGRUPP. *Gäller upp till Seasidehytt. Rabatten är avdragen i priset.

Anslutningsbuss finns från ett flertal orter, just nu 50% rabatt.

Läs mer på Vikingline.se eller boka direkt på 08-452 40 40.

Tema EN 26-ÅRIG MONTÖR av reklamskyltar

CAROLINE MITT-HOLM Diskrimineringsombudsmannen

färgade sitt hår signalrött och svart och klippte det i en spretig frisyr. Han blev uppsagd med motiveringen att hans frisyr inte var förenlig med företagets policy om ett vårdat yttre.

Att bryta mot en skriftlig klädpolicy och fortsätta att göra detta trots att arbetsgivaren påtalat problemet kan vara tillräcklig grund för uppsägning.

Men även om arbetsgivaren har stor makt över de anställdas klädsel måste denne behandla de anställda lika, och får inte diskriminera någon på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion, etnicitet, funktionsnedsättning eller ålder.

– Om en arbetsgivare till exempel har en klädpolicy som utesluter alla som bär huvudduk eller långt skägg på grund av sin religion kan det vara diskriminering, säger Caroline Mitt-Holm, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, DO. Att kräva att en kvinnlig anställd ska bära en skylt med sin BH-storlek, som en underklädesaffär gjorde, är inte heller okej. Det bedömde Arbetsdomstolen vara diskriminering på grund av kön.

Hur många örhängen som är lämpligt, och om man måste bära slips och långbyxor trots sommarvärme är andra exempel på fall då arbetsgivaren och arbetstagare hamnat i konflikter.

"En klädpolicy som utesluter alla som bär huvudduk eller långt skägg kan vara diskriminering."

CAROLINE MITT-HOLM 36

AKADEMIKERN

ESKILSTUNA KOMMUN:

Inga dyra smycken

"Det finns ingen formell klädkod, men en informell. Den går ut på att man ska vara proper, hel och ren och inte ha dyra smycken och liknande statussymboler.

Eftersom vi träffar människor som inte mår så bra och inte har det så gott ställt kan sådana attribut uppfattas som något negativt.

På ett sätt tycker jag att det skulle vara bra med formella riktlinjer. Det vore bra för nyanställda att veta vad som gäller. Samtidigt behöver våra klienter få träffa oss som individer, inte bara som representanter för en myndighet.

De få gånger vi har pratat om ytan har det varit frågan om hur lättklädd man får vara. Piercing, tatueringar eller ovanliga frisyrer ses nog som mer okej här, än kläder där man visar mycket hud."

MADELENE NORDQVIST, socialsekreterare på mottagningsenheten.

Det går sällan att säga något generellt om var gränserna går.

– Det måste göras en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, säger Caroline Mitt-Holm.

Om man känner sig felaktigt behandlad av sin arbetsgivare kan man vända sig till sitt fackförbund, till en arbetsrättsjurist eller göra en anmälan hos Diskrimineringsombudsmannen.

Men faktum är att din chef faktiskt också är chef även över något så privat som din garderob.

low e b r i n d fo r s

Många barn bär på en tung hemlighet.

Vi behöver fler mottagningar för barn som utsatts för våld i hemmet.

Hjälp dem att lätta sitt hjärta. Ge ett bidrag på www.räddabarnen.se Plusgiro 90 2003-3

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,9

för

3%

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2015-04-10.

Stämplad För elva år sedan blev Matilda Svensson av med jobbet på grund av en piercing i läppen.

I dag är piercingen borta, men engagemanget mot fördomar är kvar.

Text: Karin Tideström Foto: Erika Weiland

➔

AKADEMIKERN

39

B

Tema

BRÅKET OM PIERCINGEN uppstod när behandlingshemmet fick ny ägare som införde en policy som förbjöd piercingar, bara magar och stora, synliga tatueringar.

Matilda Svensson, som hade både piercingar och tatueringar, hade då arbetat på behandlingshemmet som visstidsanställd i olika former i tre år. Ingen hade något att invända mot hennes arbetsinsats.

Villkoret för att hon skulle få förlängd anställning var dock att hon skulle ta bort sin piercing i överläppen.

– Jag ska inte behöva dölja min identitet på grund av min chefs privata värderingar. Det är som på 1970-talet då en del arbetsgivare tyckte att det var opassande med långbyxor på kvinnor, sade Matilda Svensson då i en intervju med Dagens Nyheter.

Konflikten eskalerade. När Matilda Svensson kontaktade Akademikerförbundet SSR och tidningen Sydsvenskan fick fallet stor uppmärksamhet i media. I dag ser hon tillbaka på det med blandade känslor.

– Det var ganska jobbigt. Samtidigt tror jag det var en viktig diskussion. Så här i backspegeln har det skett en successiv förändring av samhällsklimatet och jag tror inte att samma sak skulle hända i dag, säger hon.

40

AKADEMIKERN

Nu jobbar Matilda Svensson som familjebehandlare och stödgruppsledare på Helsingborgs socialförvaltning. Hon har tagit bort piercingen – ”jag var färdig med den, ibland måste man förnya sig” – men hon har fortfarande några tatueringar kvar som syns när hon har kortärmat. När hon ser sig om bland kollegorna är det dock ingenting som sticker ut. Flera av hennes arbetskamrater, även de som jobbar med myndighetsutövning, har piercingar, tatueringar eller andra omdiskuterade attribut som till exempel slöja.

– Ingen tycker att det är konstigt.

Det har kommit en ny generation som inte ser dessa saker som avvikande längre utan som helt normala. Men jag hoppas att vi också har fått en större tolerans mot olikheter, säger hon.

Tvärtemot sin före detta chef ser hon utseendemässiga olikheter som en tillgång i arbetet. Om de anställda på socialförvaltningen speglar samhället i stort är det lättare att lyckas i mötet med klienter.

Vad symboliserar en piercing i läppen? Matilda Svensson och en tidigare chef hade olika uppfattning och Matilda fick sluta.

I dag har hon tatueringarna kvar.

"Fördomar handlar om första intrycket och jag jobbar inte särskilt mycket med första intryck utan med djupare realtioner."

MATILDA SVENSSON

Socialt arbete handlar om att bygga relationer, påpekar hon. Att vara personlig i sitt utseende kan då vara en tillgång. Ett utseendemässigt attribut som en religiös symbol, en tatuering eller för den delen en t-shirt med ett rockband eller ett fotbollslag på, kan vara den isbrytare som behövs för att ett samtal ska uppstå.

– DET FINNS STUDIER som visar att upp till 70 procent av en framgångsrik behandling ligger i bemötandet. Personliga detaljer i utseendet kan vara en sådan sak som gör att man hittar beröringspunkter.

Men visst kan utseendemässiga detaljer också väcka fördomar hos klienterna. Detta kan dock också utnyttjas till något positivt, menar hon.

– Detaljer i ytan kan bli ett sätt att överbrygga fördomar. Fördomar handlar om första intrycket och jag jobbar inte särskilt mycket med första intryck utan med djupare relationer. Och när man väl har fått en djupare relation är ytan underordnad.

Sedan händelsen för elva år sedan har hon aldrig mer upplevt att en arbetsgivare tagit upp ämnet utseende eller kläder. Själv tycker hon att det är bra. En detaljerad klädpolicy hör inte hemma inom socialt arbete.

– Allt i en sådan policy blir ju en tolkningsfråga. Vad är en för kort kjol?

Det är bättre om arbetsgivaren kan lita på sina anställda och ta en diskussion om problem uppstår. Det känns viktigt att kunna prata om den här typen av saker på ett bra sätt, säger hon.

– Alla ska inte se likadana ut, det sätter så mycket press på människor.

I stället tycker jag att vi ska försöka visa att vi kan ha bra saker att komma med trots att vi ser olika ut. Det gäller oss alla, vi behöver hela tiden utmana oss själva att mötas trots våra olika utseenden, oavsett om vi är tjocka eller smala, långa eller korta. Men det är extra viktigt i mitt jobb eftersom jag arbetar med relationer.

CV MATILDA SVENSSON Utbildning: Socialpedagog.

Arbetar: Familjebehandlare och stödgrupps­ ledare på Helsingborgs social­förvaltning.

AKADEMIKERN

41

A

Vårt koncept

A

En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn.

Familjehemskonsulenten handleder och har regelbunden kontakt med familjehemmet och eleven minst en gång per vecka.

Familjehemskonsulenten arbetar med att främja elevens relation till sitt biologiska nätverk.

Familjehemskonsulenten har kontinuerlig kontakt med uppdragsgivaren, håller i myndighetskontakter samt samordnar övriga behandlingsinsatser.

En av familjehemsföräldrarna är hemma på heltid, båda om behov finns.

Familjehemmet får kontinuerlig avlastning.

Psykoterapeutisk behandling ingår vid behov.

Vi har vår egen psykiatriker samt tillgång till psykologer och leg psykoterapeuter.

Spaning

som

Frön Den sociala barnoch ungdomsvården har gått på knäna i många år. Nu syns en vändpunkt.

Lönerna ökar, fler anställs och ny personal ska få introduktion.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

➔ 44

AKADEMIKERN

YARA. Sedan valborgsmässoafton förra året för namnet tankarna till mord. Till en flicka som dödades när samhället inte reagerade i tid eller tillräckligt mycket.

Efteråt handlade rapporteringen om det hemska som hänt, men också om krisen i socialtjänsten och särskilt inom barnoch ungdomsvården. En kris som inte var någon nyhet för dem som arbetar där.

Men som till slut fick strålkastarljuset riktat mot sig på grund av att konsekvensen blev den värsta tänkbara.

Kanske blev det också startpunkten för något nytt. Nu gror flera frön, sådda för att förbättra situationen både för alla som arbetar i den sociala barn- och ungdomsvården och för barnen och deras familjer.

– Vi visste att arbetsbelastningen i barn- och ungdomsvården var hög och att många därför slutade. Det hade många medlemmar berättat om och det såg vi i våra undersökningar. När Yara dog och

förändrar en enskild socialsekreterare lastades för ett systemfel insåg vi att det var dags att tänka nytt, berättar Titti Fränkel, utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR. ETT MÖTE PÅ socialdepartementet mellan

regeringen, arbetsgivarorganisationen SKL och Akademikerförbundet SSR mynnade ut i ett samarbete mellan fack och SKL. Bland annat genomförde de undersökningar om arbetsmiljön och personalomsättningen, chefer i kommunerna bjöds in att ge sin syn på situationen och slutligen formulerades en gemensam nationell handlingsplan.

Den innehåller bland annat satsningar på yrkesintroduktion, specialistsocionomer, utvärderingar av arbetsbelastning, bemanning, ledarskap samt höjda löner.

Regeringen tillsatte Cecilia Grefve som nationell samordnare för den sociala

barn- och ungdomsvården. I maj påbörjade hon en turné från norr till söder där hon ska besöka 50 socialkontor.

Syftet är att diskutera vad man möter för utmaningar och vad man behöver för att förbättra sig. Hon kommer också att träffa barn och deras föräldrar för att ta del av deras erfarenheter.

Kommunledning och kommunrevisorer kontaktas för att ta reda på vilka förut-

CECILIA GREFVE Nationell samordnare

" När Yara dog och en enskild socialsekreterare lastades för ett systemfel insåg vi att det var dags att tänka nytt."

TITTI FRÄNKEL AKADEMIKERN

45

Spaning

ÅSA REGNÉR Barn-, äldre- och jämställdhetsminister

W LÄS MER Åsa Regnér berättar om regeringens satsningar på Akademikern.se

46

AKADEMIKERN

sättningar socialtjänsten har att leva upp till socialtjänstlagens intentioner.

– De kommuner som vi har kontaktat har varit väldigt positiva. De vill dela med sig av sina erfarenheter. Vi vet rätt så väl vilka problemen är, nu måste vi börja finna lösningar, skapa förutsättningar och gå framåt.

Uppdraget har ett underifrånperspektiv. Det handlar inte om att granska utan om att tänka nytt tillsammans, säger Cecilia Grefve.

För att behålla och rekrytera erfaren personal satsar nu fler och fler kommuner på höjda löner. Luleå kommun gav förra året ett 30-tal social­ sekreterare som jobbar med barn och ungdomar ett extra lönepåslag, Orust kommun har gett alla socialsekreterare på barn och ungdom 2 000 kronor i månaden och Österåkers kommun har infört en lönetrappa. Socialsekreterare som arbetat med samma uppgifter får en löneökning på 2 000 kronor i månaden vartannat år och de som har ansvar för barnavårdsutredningar får 3 000 kronor i månaden i ökning efter det fjärde året.

Andra kommuner har valt att anställa fler socialsekreterare. I Kristianstad kommun är Bodil Eriksson, verksamhetschef på Barn och ungdom, mitt uppe i en stor rekryteringsprocess. De håller på att anställa 24 nya socialsekreterare, främst myndighetsutövande socialsekreterare, men även assistenter och behandlingspersonal till en nystartad familjeservice där de erbjuder bistånd utan prövning.

Dessutom anställer de enhetschefer och teamledare. Den traditionella rollen som enhetschef ska nämligen skrotas och ersättas av ett delat ledarskap. Enhetscheferna kommer att ha det övergripande chefsansvaret medan teamledarna kommer att ansvara för den dagliga arbetsledningen och handledningen. Totalt går de från 95 till cirka 131 anställda.

Satsningen kom till efter att förvaltningen bestämt sig för att med hjälp av ett prognosverktyg informera politikerna om hur verkligheten såg ut. En verklighet som visade att antalet ärenden ökat enormt samtidigt som resurserna varit desamma sedan 2008, att personalomsättningen varit hög och att medarbetarna gick på knäna. Dessutom hade de inte på många år klarat av att hålla de lagstadgade tiderna i utredningsarbetet.

– Politikerna kände till situationen tidigare också, men nu när vi var så systematiska och tydliga kunde de inte blunda längre och beslutade om de nya tjänsterna, säger Bodil Eriksson.

NYLIGEN MEDDELADE regeringen att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en webbaserad introduktion för nyanställda socialsekreterare och att två nya vidareutbildningar på högskolenivå skapas. Den ena riktas till socialsekreterare som arbetat minst två år och ska ge

" Politikerna kunde inte blunda längre.

De beslutade om de nya tjänsterna."

BODIL ERIKSSON

yrkesspecifik kompetens om barn- och ungdomsfrågor. Den andra vänder sig till arbetsledare och chefer inom individ- och familjeomsorgen och målet är att stärka ledarskapet.

Barn-, äldre- och jämställdhets­ minister Åsa Regnér berättar att regeringen valt att satsa på två saker som man vet är efterfrågade.

– Det pågår många saker samtidigt för att stärka barn- och ungdomsvården.

Men för att inte bara vänta på utredningar inför vi detta nu. Jag tror inte att dessa två saker kommer att lösa allt, men det gäller att börja arbeta någonstans, säger Åsa Regnér.

Det gemensamma alternativet Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

Vi erbjuder • Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Kommunernas Gryning

Iris Placeringsservice Ring 0200-21 77 00

Ett Iris – flera vägar Vi möter varje individ med rätt insats. www.irisuc.se

Min väg

Växer Linnéa Engström turnerade i Europa med en feministisk teatergrupp.

Fann ett politiskt engagemang och bytte scen. Nu framträder hon i EU-parlamentet.

Text: Bengt Rolfer Foto: Linus Meyer

i

rampljuset ➔ Sedan i höstas är Europaparlamentet i Bryssel statsvetaren och miljöpartisten Linnéa Engströms arbetsplats.

N

Min väg

NÄR EU-PARLAMENTARIKERN och miljöpartisten Linnéa Engström framträder i EU-parlamentet känner hon sig bekväm.

Med en bakgrund inom teatern är hon van att stå på scen och vet hur hon ska använda sin röst och sitt kroppsspråk för att föra fram sina åsikter.

Men det handlar inte om att spela teater.

– Nej, det kan man inte göra. Man måste bottna i det man säger. Det måste komma från en ideologisk övertygelse.

Det går absolut inte att frifräsa, man måste ha superkoll på allt. Att bara rabbla upp floskler håller inte, säger hon.

Linnéa Engström har sitt tjänsterum i EU-parlamentet i Bryssel sedan i höstas.

Det hänger en torsk på dörren – ett arv från företrädaren Isabella Lövin som rönte stora framgångar i fiskeutskottet under förra mandatperioden. Platsen som vice ordförande i fiskeutskottet är också ett arv som Linnéa Engström nu gör sitt bästa för att vårda.

Att hon befinner sig här är resultatet av magkänsla och en karriär som varken varit planerad eller spikrak. Ett femi-

50

AKADEMIKERN

Nedersta bilden: Utskottsmöte om miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Bland annat följdes medborgarinitiativet Right2water upp.

CV LINNÉA ENGSTRÖM Utbildning: Statsvetenskap.

Arbetar: EU-parlamentariker (MP)

nistiskt engagemang som utvecklades inom teatern, en omtumlande insikt i människors utsatthet och miljöproblemen under volontärarbete i Ryssland, och slumpen som gjorde att hon började jobba som tjänsteman inom Miljöpartiet.

– Jag har hela tiden gått på det jag har velat göra, att hamna här är inget jag jobbat medvetet för, säger hon.

Linnéa Engström växte upp i Gottsunda utanför universitetsstaden Uppsala. Hennes mamma var SFI-lärare och ”hade alltid en massa folk hemma” från Chile, Iran och andra ställen. Redan då grundlades inställningen att man kan ha världen som arbetsfält.

Mamman uppmuntrade henne att plugga vidare efter gymnasiet, men den unga Linnéa hade inga sådana planer. Det blev mest restaurangjobb, samtidigt som barndomens teaterdrömmar fanns kvar.

Som 21-åring började hon en folkhögskoleutbildning på Skara skolscen på ett och ett halvt år. Hon bildade en feministisk ”performancegrupp” tillsammans med några vänner och gjorde flera shower runt om i Europa.

ARBETSMILJÖ "Viktigaste arbetsmiljöfrågan är ledarskap och stresshantering. Att medarbetarna får hjälp att hantera livspusslet"

2002 Teaterutbildning Skara skolscen.

2008 Fick en tillsvidareanställning på Miljöpartiet de gröna, det var high life.

2005 Jobbade ett år i Ryssland. Det var rätt tufft där också, många tankar om livet.

2004 Började plugga statsvetenskap i Uppsala. Det var väldigt tufft.

– Det var jätteviktigt för mig att vara del av ett kreativt sammanhang och få utvecklas på det sättet. Det kändes lyxigt.

Men efter ett tag kände jag att teatervärlden var otroligt tuff. Det var en ytlig och patriarkal värld där man hela tiden skulle utvärderas.

I Skara kom Linnéa Engström även i kontakt med politiskt medvetna personer och hamnade i diskussioner. Samtidigt som hon tröttnade på teatern väcktes det politiska intresset till liv och hon började plugga statsvetenskap.

Efter något år blev hon som många andra studenter sugen på att göra ett uppehåll och åka utomlands. Valet föll på Ryssland och det var ingen slump.

– Jag var intresserad av Ryssland sedan tidigare. Som 14-åring läste jag Dostojevskijs klassiker och på teatern hade vi spelat mycket Tjechov och Gorkij. Året i Ryssland kom att sätta djupa

"Som 14-åring läste jag Dostojevskijs klassiker och på teatern hade vi spelat mycket Tjechov och Gorkij. " LINNEA ENGSTRÖM 52

AKADEMIKERN

2014 Valkampanjen var rolig, men samtidigt råkade min mamma ut för en olycka.

avtryck och fördjupade hennes politiska intresse.

– Jag kom till industristaden Samara vid Volga och jobbade i en hjälporganisation för föräldrar med barn med funktionsnedsättning. Det var väldigt tufft. Redan på sjukhuset får föräldrarna rådet att lämna bort sitt ”monster” om de föder ett barn med Downs syndrom till exempel. Jag jobbade med en fantastisk kvinna och åkte runt och peppade föräldrarna att ta hand om sina barn.

Tiden i Ryssland blev en ögonöppnare på flera plan.

– Jag var totalt oförberedd på den utsatthet folk lever under. Människor ligger och dör på gatan, folk som går förbi säger bara ”han är alkoholist, låt honom ligga”. Det var omtumlande.

– Det var också där mitt miljöengagemang väcktes när jag såg den ohållbara stadsplaneringen och trafikstockningar med bilar som spydde ut avgaser timme efter timme. Jag såg problem som vi inte är i närheten av i Sverige.

Linnéa Engström återvände hem och tog en fil kand i statsvetenskap 2007. Hon fick sitt första fasta jobb som utbildningsanordnare på Sveriges elevråd Svea. Efter ett år där fick hon syn på en annons som jämställdhetssamordnare på Miljöpartiet.

– Det lät spännande och jag hade mitt jämställdhetsengagemang i botten. Jag

2014 Kom in i EU-parlamentet, i det ögonblicket en tio-poängare.

Min väg 2015 Första tiden i parlamentet.

Det är kul.

Fiskare får inte längre kasta tillbaka fångst som är för liten och därmed slippa räkna in den i kvoten. Det har Linneá Engström drivit igenom.

var visserligen inte medlem i partiet, men jag gillade deras idéer och hade röstat på dem.

Tjänsten var ny och Linnéa Engström fick forma den ”från ett blankt papper” som hon säger. Men någon traditionell statsvetarroll gick hon knappast in i.

– Du vet det där med att ta fram ett underlag och leverera till politikerna – så har det inte fungerat i mitt yrkesliv. Jag kände flera gånger att ”så här kan vi inte tycka” och ”det här måste vi göra något åt”. Jag ville förändra.

Hon blev kvar på det jobbet fram till i höstas – med avbrott för en föräldraledighet 2011 plus ett år då hon kompletterade sina studier med en master i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samordning på Försvarshögskolan.

– Det hade vuxit fram att jag ville fördjupa mig. Det var en mycket bra utbildning som gav mycket ny kompetens och så fick jag ägna mig åt mitt Rysslandsengagemang.

Detta var något som kom väl till pass när det drog ihop sig till kampanj inför EU-valet förra året. Att det under supervalåret 2014 blev EU-valet och inte riksdagsvalet som lockade var något av en självklarhet för Linnéa Engström.

– Jag har alltid känt mig som en internationell person och mer varit en del av den gröna rörelsen i Europa än av Miljöpartiet i Sverige. Det känns också som att det är högre i tak i EU-parlamentet, säger hon.

På sommaren 2013 bestämde hon sig för att kandidera och budskapet blev AKADEMIKERN

53

LÖN "Individuell lönesättning kan vara problematisk.

Att du måste vara bra på att förhandla för att få bra löneutveckling är tufft för många och förstärker existerande strukturer.

Facket har en viktig roll i att utbilda och stärka arbetstagarna."

Min väg "Sluta buga för Putin".

– Det är svårt att tänka sig i dag, men då var det nästan ingen som pratade om Ryssland. Samtidigt hade jag en tydlig anledning till varför jag ville hit. Jag vill att vi hela tiden kopplar ihop klimatfrågan med jämställdhet, social hållbarhet och ekonomi.

Valkampanjen var både tuff och fruktansvärt rolig. Linnéa Engström stod på femte plats och Miljöpartiet fick fyra platser i EU-parlamentet. Men efter det svenska riksdagsvalet i september började spekulationer om statsrådsposter för miljöpartisterna.

– Det var mycket snack om hur många ministrar vi skulle få och vilka. Isabella Lövin hade gjort ett fantastiskt jobb i Europaparlamentet och folk sa ”tänk om hon blir minister, då kommer du in”, så lite förberedd var jag.

Hur reagerade du när det blev klart?

– Det var maxat såklart. Helt fantastiskt, HELT fantastiskt. Man märker att idéer bär ganska långt.

De bar ända till Bryssel. Och nu då, efter ett halvår här – hur ser veckorna ut?

– Det är lite olika. En gång i månaden är vi i Strasbourg och röstar. Här är det

+ MINA TRE BÄSTA VAL Plugga vidare Att plugga vidare i 30-årsåldern.

Jag fick gå ner ekonomiskt och ta studielån igen, men det var ett mycket bra beslut.

Våga byta spår Att vara uppmärksam på hur jag mår och våga byta spår.

Ta råd Att ta råd av andra. Jag ringde Akademikerförbundet SSRs rådgivare som tog sig tid att lyssna.

"Jag har alltid känt mig som en internationell person och mer varit en del av den gröna rörelsen i Europa än av Miljöpartiet i Sverige."

LINNEA ENGSTRÖM

mycket utskottsmöten och konferenser.

Jag sitter i fiskeutskottet och är ersättare i miljö- och jämställdhetsutskotten. Man får göra rätt mycket som man vill. Det utnyttjar jag och försöker fylla rollen med innehåll. Till exempel har jag fått med miljöutskottet på att göra en stor konferens i höst om jämställdhet som en förutsättning för att klara klimatfrågan.

– Sedan är det otroligt mycket att plugga in. Där har jag nytta av mitt akademiska förhållningssätt – att ta till sig information och sedan leverera den.

Hennes hittills största framgång är beslutet om utkastförbud för fisk, att fiskare inte får kasta tillbaka fångst som exempelvis är för liten och slippa räkna in den i kvoten.

– Här är det politik på riktigt. Man kan verkligen påverka. Det känns att jag har hamnat rätt, säger hon.

Linnéa Engström är 34 år och det kanske är lite tidigt att se tillbaka på sin karriär.

Men ändå – som en slags mellantid – vad är det som har styrt dina val hittills?

– Det här är absolut inget jag hade planerat för. Jag har gått på vad jag har velat göra. Jag är ju statsvetare, men steget till att bli politiker var inte så stort som man kanske tänker sig. Som politiker hamnar man mer i rampljuset.

Ungefär som på teatern?

– Nej, så menar jag inte. Teatern har lärt mig att använda mitt kroppsspråk och min röst. Jag har inga problem med att stå och prata inför människor.

Men att vara politiker och skådespelare har mycket lite med varann att göra. I vardagen handlar politiskt arbete väldigt lite om rampljus och väldigt mycket om att harva tråkiga texter.

AKADEMIKERN

55

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

SAPU

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

NYHET! Psykologisk Coaching Start november 15

En avancerad utbildning som riktar sig till legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Världsledande forskare och praktiker som professor Stephen Palmer och professor Peter Hawkins, båda från England medverkar.

Såväl teori som handledning ingår. Alla handledare är psykologer med lång erfarenhet av coaching...

Handledar- och lärarutbildning Start augusti 2015

KBT för psykodynamiker Start oktober 2015

Basutbildning i psykoterapi Inriktning Unga vuxna Start januari 2016

www.sapu.se

Affektfokuserad Psykoterapi i Malaga Introduktionskurs 5 – 9 oktober

Avancerad kurs (engelska) 12 – 16 oktober

Lärare: Kristin Osborn (avancerad kurs), Birgitta Elmquist och Leif Havnesköld (introduktionskurs)

För närmare info kontakta birgitta@elmquistmail.se 070-76 44 776

Community Reinforcement Approach and Family Training

CRAFT

Vetenskapligt baserat program för anhöriga till personer med beroendeproblem. CRAFT rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Vill du veta mera om CRAFT? Läs på www.carinabang.se info@carinabang.se • 070-416 40 43

Coaching & Motivation Scandinavia AB

UTBILDNINGAR & SEMINARIER.

LEDIGA TJÄNSTER.

Vi söker leg. psykoterapeut Läs mer om tjänsten på www.betania.se

Individ- och familjeomsorgsenheten söker

1:e socialsekreterare till IFO Mer information om tjänsten och kommunen hittar du på vår hemsida www.bengtsfors.se Välkommen med din ansökan senast 26 juni 2015.

Glad sommar önskar vi på Bengtsson & Sundström Media Vill du boka annons till hösten?

Prata med Robin på 08-442 00 13 eller mejla till akademikern@bs-media.se Vi syns igen den 8 september!

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR-Direkt är förbundets rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan. Du väljer själv om du vill vara med i a-kassan, men ett medlemskap i Akademikernas a-kassa AEA, är en billig försäkring – det kostar bara 90 kr/mån. Det är också en förutsättning för att du ska kunna få kompletterande ersättning från förbundets inkomstförsäkring om du skulle bli arbetslös. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Rättsskyddsförsäkringen som ingår i medlemskapet gäller medlemmar som arbetar med myndighetsutövning.

Försäkringen täcker rättegångskostnaderna vid åtal för tjänstefel vid myndighetsutövning.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter.

Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Andra försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring. Som ny medlem i förbundet får du också fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Juridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys och 30 minuter fri juridisk rådgivning med en jurist hos Avtal24. Du får också 20 % rabatt på avtal.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Fler förmåner. På webben finns fler erbjudanden som rabatt på bolån, banklån, kulturevenemang och andra varor och tjänster.

Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand.

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 90 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Verktyg för Livet Ett Iris – flera vägar

Vi har lediga träningslägenheter Alpklyftan Vård

erbjuder en vårdkedja som stödjer barn och ungdomar 0-23 år till en fungerande vardag genom individanpassad vård.

- HVB

Jag har aldrig tidigare varit på ett ställe där all personal var nyfiken på mig som person.

Kim

- Familjehemsvård

www.irisuc.se

Meddelande om nya avgifter För kunna fortsätta utveckla verksamheten utan att äventyra förbundets ekonomi beslutade förbundskongressen att höja medlemsavgiften med 10 kronor per månad för heltidsarbetande medlemmar. Höjningen gäller från den 1 juli 2015.

För de medlemmar som inte arbetar heltid höjs avgiften med mellan 3 och 8 kronor per månad.

I rutan ”Medlemsavgifter” på sidan 59 finns de nya avgifterna för alla medlemsgrupper.

Har du frågor om avgifter?

Kontakta Medlemsservice, medlem@akademssr.se eller 08-617 44 70.

015

ftan V ård fi

20-års

- Öppenvård

rar

jubile

um

- Träningslägenheter - Förstärkta träningslägenheter

- Migration - stöd-/referensboende för ensamkommande ungdomar Öppenvård 031- 50 81 13

0200 21 77 00

1995-2

Alpkly

HVB 031-50 81 00

www.alpklyftan.se

Familjehemsvård 031-788 01 13

Migration 031-50 87 77

info@alpklyftan.se

Oavsett var katastrofen är.

Inom 36 timmar kan vi vara där.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv.

Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi Post

Socio tidnin g Box nomen 12 112 96 800 Stoc khol m

Vi prese nande den vin ingen! ltn förva

Anknytning gör nytta tors Kura ntsäkerhet on Patie

Socio

itimati och leg dan. en på ag

5 20 n Nr

14

För mer

t so ficera Kvali information

Branden

Vinn en spa-helg!

Biståndet ökar

Förlusten är stor och krisarbetet lär fortsätta länge.

Nu kan du hämta nya krafter inför höstens utmaningar.

Arbetslösheten minskar men många saknar fortfarande jobb.

1/1 INOM

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #6 2014 mar Som llen nove

nome

Connect föräldrautbildning finns nu också för familjehem psykoterapi h ete oc och behandlingspersonal. cialt arb

Tankar i höst Lyssna till dem samhället debatterar om men sällan med.

ÄB

Positiv IC anser utvecklin g mång del är a men en kritis ka.

Vinter

dröm Exklu sivt rep av vä ortag rld e Pieter sfotografen ten Ho open.

2015

et rumm I vänt nterar

a dagarn

d Swär .

Hans geriet rar tig ? stude för vem Problem

n Nr 1

n nome Socio t med ata har pr ånarna. uninv komm

nome

na Tiggar

by

Högs

Socionomen Nr 6 2014

Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

Socio

Posttidning B

B

Kvali ficera

TEMA Gruppterapi

t socia

lt arb

ete oc

h psyk otera pi

Socia

ltjänste

Deba n social tten om sek situatio reterarnas n fortsä tter.

Riks

Om dec politiken em komm beröverenselsen ovisst och ett 2015.

# 1 2015

14 # 5 20

besök

t awww.connectnorden.se öppn i repris k t har ta emot, Succé

TEM A Skol an

u

y Ak

rsel kiatris önskemål upprepar vi vårens uppskattade heldag om anknytning. kort va uropsy Efter gi t med iatrisk, ne ner siFöreläsare är bl.a. professor Anders Broberg, Göteborg, och Connects på at fin yk erade ar med ps h som be grundare professor Marlene Moretti, Vancouver. lis ia om ik, oc spec Vi är mta, ungd problemat Den 13 mars 2015 är dagen att lägga på minnet. Konferensen kommer hä ial . ss oc eller att hållas i Göteborg. re g st psykos eller tånd av hö ls ett til Är du intresserad av denna konferens? Lämna intresseanmälan på . rupp or, 12-18 år r från www.humana.se/individ-och-familj/connect/aktuella-utbildningar/ lg å ck eringa M och fli r plac så skickar vi en personlig inbjudan och fullständigt program. jkar och ta

Sörb

Po

Alltid n le5a% ionvsetl2 m n ug r t r o l a m nedKlemsfi e e m s m o So av J rabatt

d, pa t hjäl för at n. unkten linge ngsp a sätt. hand Enhe erige. är utgå bäst g, l av be Sv ötanden tillvaro på l är en de acerin hela m r be te pl t si t ta tser ef arna at ffektiv hantera rade sam sa ga in om Lå na v av få ungd fokuse omar beho t ungd lösnings ed at ande Sedan januari 2014 är INOM en del av Humana. h komm ar aktivt m g.

M I oc ga Läs mer på www.humana.se rin äg bb ning: t vi jo föränd n kartl Vi ka nebär at skan om ådgiv in ringsr vilket uttrycka ön place n och själva

ötalan ss stra G Om teon ligger i Vä

ww.in

o rmati er info n För m Jakobsso as

Thom 0 17 20 : 20 helger 072r och kvälla 00 Jour 99

Välkommen!

-73

0506

om om.c

Socionomen är den ledande oberoende tidningen inom kvalificerat socialt arbete och psykoterapi. Nyheter, aktuell forskning, metodutveckling och undersökande reportage håller dig uppdaterad och engagerad.

Prenumerera du också! Yrkesverksamma medlemmar i Akademikerförbundet SSR har alltid minst 25% rabatt.

- - - - - - - - - - - - Klipp här och posta talongen. Du kan också ringa, 08-617 44 26, eller anmäla dig till prenumeration@akademssr.se och www.socionomen.nu - - - - - - - - - - - - - - - -

Ja, jag vill prenumerera på Socionomen!

Medlemsprenumeration. Som yrkesverksam medlem i Akademikerförbundet SSR får du Socionomen gratis i tre månader. Därefter betalar du bara 24 kronor /månad.

PORTO BETALT

Ange ditt personnummer: _________________________________________________ Privat prenumeration. Första året 290 kr, därefter 405 kr/år.

Tidningen sänds till hemadressen.

Institutions-/ företagsprenumeration. Första året 750 kr.

Tidningen sänds till arbetsplatsen.

Namn __________________________________________________________________ Adress _________________________________________________________________ Postnr ____________________________Ort __________________________________ E-post __________________________________________________________________ Villkor för medlemsprenumeration: Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du själv meddelar att den ska upphöra.

SOCIONOMEN SVARSPOST KUNDNR 110 263 900 110 30 STOCKHOLM

Vi svarar

FOTO: SANDRA JOHNSON

TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING

-------

JAG FÅR INTE SLUTA PÅ MITT VIKARIAT

ULLIKA DALÉN

Chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.

Anders vikarierade på ett behandlingshem när han fick erbjudande om en fast anställning på ett annat ställe. Men arbetsgivaren ville inte låta honom sluta. Kan han säga upp en tidsbegränsad anställning?

DETTA HAR HÄNT: Anders arbetade som behandlingsassistent på ett HVB-hem, hem för vård eller boende. Där hade han en tidsbegränsad anställning som gällde ett år. Under tiden sökte han nya jobb och fick ett erbjudande om tillsvidareanställning i en kommun. Ett jobb som han verkligen ville ha. Kommunen ville att han skulle börja så fort som möjligt, men det var fyra månader kvar på den tidsbegränsade anställningen och arbetsgivaren ville inte släppa iväg honom. Anders blev osäker på vilken uppsägningstid han hade och kontaktade SSR Direkt.

DETTA GÄLLER: Lagen om anställningsskydd skiljer mellan anställningar som gäller tillsvidare och tidsbegränsade anställningar. Den viktigaste skillnaden är att en tillsvidareanställning kan sägas upp, medan en tidsbegränsad anställning inte är uppsägningsbar utan upphör vid en i förväg bestämd tidpunkt.

F LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD Infördes 1982.

Reglerar uppsägningar och avskedanden.

Tillsvidareanställningar kan sägas upp av både arbetstagaren och arbetsgivaren. Vill arbetsgivaren säga upp krävs att det föreligger saklig grund för uppsägning. Vid tidsbegränsade anställningar har parterna på förhand kommit överens om hur länge anställningen ska vara. Anställningen upphör utan uppsägning vid den avtalade tidsperiodens slut eller när arbetet är slutfört. Slutdagen kan också vara relativt bestämd på så sätt att anställningen ska vara till dess att ordinarie befattningshavare kommer tillbaka – till exempel vid vikariatsanställningar.

De tidsbegränsade anställningarna kan normalt inte brytas i förtid varken av arbetsgivaren eller av arbetstagaren.

Däremot har en arbetstagare som varit anställd för begränsad tid och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör rätt till besked om AKADEMIKERN

61

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

detta en månad innan anställningstidens utgång. För att få ett sådant besked måste arbetstagaren ha varit anställd i mer än tolv månader under de senaste tre åren.

Tidsbegränsade anställningar kan dock avbrytas i förtid vid allvarliga brott mot anställningsavtalet. Arbetsgivaren har rätt att avskeda arbetstagaren enligt samma regler som för tillsvidareanställda. Det får ske om arbetstagaren ”grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”. På samma sätt har arbetstagaren rätt att frånträda anställningen i förtid om arbetsgivaren ”i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren”.

Det kan finnas vissa speciella situationer där tidsbegränsade anställningar kan sägas upp med iakttagande av skälig uppsägningstid. Parterna kan också ha avtalat om att den tidsbegränsade anställningen ska kunna sägas upp.

Det finns också blandformer av tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Det kan anges som att anställningen gäller tillsvidare dock längst till en viss bestämd tidpunkt. En sådan anställning kan sägas upp av båda parter innan avtalet löper ut. Vill arbetsgivaren säga upp måste det finnas saklig grund för uppsägning.

"Arbetsgivaren kunde inte säga upp honom.

Men han kunde inte heller själv säga upp sig och "komma loss" tidigare."

ULLIKA DALÉN 62

AKADEMIKERN

Om det finns kollektivavtal på den aktuella arbetsplatsen kan det finnas bestämmelser som innebär att tidsbegränsade anställningar kan sägas upp.

Som exempel gäller på det kommunala avtalsområdet att för en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än tre månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagren kommit överens om annat.

SÅ FÅR DU HJÄLP: Du kan vända dig till SSR Direkt precis som Anders gjorde.

Där får du svar på din fråga av en erfaren ombudsman. Du kan även få råd om hur du ska hantera din situation i förhållande till din arbetsgivare. Om arbetsgivaren agerat felaktigt i förhållande till lag och avtal kan förbundet påkalla en förhandling med arbetsgivaren.

SÅ GICK DET FÖR ANDERS: Anders hade inte rätt att säga upp sin tidsbegränsade anställning. Behandlingshemmet drevs av en privat vårdgivare som inte hade något kollektivavtal och då det är lagens regler som gäller. I anställningsavtalet angavs att anställningen gällde från och med ett visst datum till och med ett visst datum, och parterna hade inte avtalat om att det skulle kunna sägas upp innan dess.

Det innebar att Anders hade ett starkt anställningsskydd under sin tidsbegränsade anställning. Arbetsgivaren kunde inte säga upp honom. Men han kunde inte heller själv säga upp sig och ”komma loss” tidigare. Anders berättade både för sin arbetsgivare och för kommunen om sin situation. Efter några samtal med både arbetsgivaren och kommunen samt med stöd från förbundet hittade parterna en lösning. Anders fick sluta lite tidigare och kommunen backade på sitt krav att han skulle börja omgående.

Panelen

W LÄS MER Forskaren berättar om personliga arbetsplatser och hälsa på Akademikern.se

FRÅGAN

HUR GÖR DU DIN ARBETSPLATS PERSONLIG? En personlig arbetsplats ökar känslan av kontroll på arbetet.

I förlängningen stärker det vår hälsa, visar arbetsmiljöforskning.

MARIA LEIJMAN diakon, Lunds domkyrkoförsamling

ULF THÖRNEVIK, vd, Blomsterfonden

JENS LUNDBERG socialsekreterare, Nacka kommun

– JAG HAR ETT REP med klämmor

– I BOKHYLLAN har jag en

– EFTERSOM VI HAR ett öppet

där det hänger olika saker, bland annat en barktygstavla där det står ”Mungu ni pendo”, som är swahili för ”Gud är kärlek”.

Tavlan är från när jag jobbade i Tanzania. Jag mötte stor fattigdom men också stor tillit till livet. Den påminner mig om mitt uppdrag som diakon i det sociala arbetet när det känns tungt. Att inte drunkna i allt annat utan att lyfta blicken och påminna mig om att trots allt ont som händer så bär jag min tro med mig.

Den påminner mig också om att vi ständigt jobbar med aktuella frågor och mänskliga rättigheter.

gammal radio sedan jag jobbade på Televerket radio. Sedan 1980talet har jag bytt jobb ungefär sex gånger och då har jag packat ned den och så har den åkt upp i nästa arbetsrum.

Radion påminner om vad jag har gjort i livet och på jobbet, hur arbetsplatsen har förändrats och samhällsutvecklingen gått framåt. Numera står den där som ett museiföremål, men i början använde jag den.

Jag har också ett fotografi av mina barn tillsammans med en fotbollsstjärna, Luis Garcia, som spelade i Liverpool. Jag har alltid gillat Liverpool så jag var snabb med kameran när vi stötte ihop med honom på ett hotell.

flexkontor utan fasta platser är mitt sätt att inreda mitt kontor att hitta en arbetsplats där jag kan sitta.

När jag har ställt in stolen och bordet så att de passar mig är jag nöjd. Vi har egna skåp men det enda personliga jag har där är en tandborste och en tandkräm.

Jag saknar inga personliga saker. När jag hade eget kontor kände jag inte heller något behov av att sätta min prägel på det.

Jag trivs bäst när arbetsplatsen är anpassad utifrån funktion mer än trevlighet.

Jag vill ha ordning och koll på grejerna.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Meddelarfrihet I offentlig sektor får du lämna uppgifter till media utan att din chef får ta reda på vem som läckt eller straffa dig för det.

Text: Karin Tideström Illustration: Rasmus Meisler

3

DE ÄR OFFENTLIGANSTÄLLDA Meddelarfriheten gäller både offentligt och privat anställda, men efterforsknings- och repressalieförbudet gäller bara offentliganställda. Till offentliganställda räknas anställda hos myndigheter, kommuner och landsting. Även bolag som ägs till mer än hälften av kommun eller landsting eller där kommun eller landsting utövar det rättsliga inflytandet omfattas.

DETTA FÅR DU INTE LÄMNA UT Du får lämna ut uppgifter i vilket ämne som helst.

Men det finns vissa begränsningar. Uppgifter inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården kan omfattas av så kvalificerad sekretess att den står över meddelarfriheten. Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Begränsningar finns också för uppgifter som bedöms innebära ett brott mot rikets säkerhet.

64

AKADEMIKERN

4

1

DU FÅR LÄCKA TILL MEDIER Meddelarfrihet innebär att du får berätta om sekretessbelagda uppgifter som rör arbetsgivaren eller arbetsplatsen för medier som är oberoende och har en ansvarig utgivare. Meddelarfriheten regleras i grundlagarna yttrandefrihetsförordningen och tryckfrihetsgrundlagen.

OLAGLIGT ATT TA REDA PÅ VEM SOM BERÄTTADE Om du jobbar inom offentlig sektor får din arbetsgivare varken försöka ta reda på vem som har läckt uppgifterna eller straffa den personen. Det kallas efterforskningsoch repressalieförbud. Mediet som tagit emot uppgiften har tystnadsplikt och får inte avslöja din identitet.

Det brukar kallas för källskydd. Källskyddet gäller även för privatanställda.

5

2

SÅ GÖR DU OM CHEFEN SNOKAR Om du märker att din chef eller någon annan på arbetsplatsen gör efterforskningar kan du anmäla det till Justitieombudsmannen, JO, eller Justitiekanslern, JK. De kan väcka åtal mot den personen. Omvänt får en arbetsgivare som misstänker att någon läckt uppgifter som inte omfattas av meddelarfriheten inte undersöka saken själv utan måste anmäla det till JK eller JO som utreder saken.

AKADEMIKERN

65

I luften

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

POLITIK

Almedalen Dubbelarbete och psykisk hälsa, etiska problem i skolkuratorers arbete, jämställda löner och den svenska modellen, kortare väg till jobb för nyanlända akademiker och läget i den sociala barn och ungdomsvården.

Akademikerförbundet SSR ordnar fem seminarier under politikerveckan i Almedalen och lockar ministrar, experter och yrkesverksamma som talare. n ALMEDALEN, Visby, 28 juni–5 juli.

FOTO: TT-BILD

ÖRONGODIS

FESTIVAL

So facking proud Hen hon han är namnet på en tredagarskurs om arbetsmiljö med hbtq-perspektiv som förbundet ordnar i samband med Pridefestivalen i Stockholm. Den vänder sig till förtroendevalda och chefer. Ett fördomsfritt bemötande, goda exempel på hur fackliga organisationer och arbetsgivare kan samarbeta för en inkluderande arbetsmiljö och deltagande i festivalen ingår. Även West Pride i Göteborg uppmärksammar kopplingen mellan hbtq och arbetsmiljö på seminariet So facking proud. I Linköping deltar regionföreningen i Östergötland i Kärleksparaden. n STOCKHOLM PRIDE, Stockholm, 27 juli–1 augusti. n WEST PRIDE, Göteborg, 10-14 juni. n KÄRLEKSPARADEN, Linköping, 5 september 66

AKADEMIKERN

3 x poddar om samhället att lyssna på i hängmattan.

1 2 3

HR-PODDEN Ledarskap, organisation och personalarbete i en snabbrörlig värld.

TED RADIO HOUR Om idéer, uppfinningar och nya perspektiv på gamla problem.

MELLAN STOLARNA Hur mår barnen i skolan, på fotbollsplanen eller i en vårdnadstvist? Poddradio från Rädda Barnen.

Varför är VoB förstahandsvalet för många socialsekreterare?

VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten.

Varje avslutat ärende utvärderas genom att uppdragsgivarens handläggare besvarar en enkät. 92 % av handläggarna anser att VoB motsvarat eller överträffat deras förväntningar. Vi är stolta över socialtjänsternas förtroende. Anledningen till det goda resultatet beror på följande: Vårt ägande är en trygghet

Bolaget är offentligägt och drivs på samhällsnyttig grund utan vinstsyfte. Ägare är samtliga kommuner i Kronoberg och Skåne.

En strukturerad modell

Uppdraget genomförs målmedvetet och strukturerat utifrån socialtjänstens uppdrag och med bolagets kvalitets­ system som bas.

Flexibel inställning

Tjänsterna anpassas efter kundernas önskemål och kontakterna med kunderna präglas av öppenhet och stor beredskap för att prova och utveckla.

Har du frågor kring VoB?

Ann-Marie Espersson, verksamhetschef M: 0736 - 20 80 57

VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd, stöd, integration, utredning och behandling. Placering kan ske i HVB eller familjehem. VoB erbjuder även konsultativa tjänster som utredning, handledning och utbildning som genomförs av psykolog- och socionomkonsulter. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

CHARLOTTA BERG JOBBAR MED INSIDAN MEN VET ATT UTSIDAN RÄKNAS.

SPANING

Nu kommer satsningarna på barn- och ungdomsvården.

MIN VÄG

Teater och politik.

Linnea Engström tar plats på Europas scen.

AKTUELLT

Öppet Sverige.

Migration i fokus på kongressen.

➔