Issuu

OKTOBER 2017

TEMA

Sluta mumla! Så ger du återkoppling som funkar

➔

en ef

t ris

ina

E r i ks

on an k son k

ste

t na

Kommunernas VoB – Vi gör skillnad

För VoB är det viktigt att möta socialtjänstens behov av ett differentierat utbud med hög kvalitet. Genom ett systematiskt uppföljningsarbete vet vi att våra verksamheter gör skillnad för klienterna. Läs mer om våra verksamheter: vob.se Följ oss på Facebook för nyheter, lediga tjänster och information om våra temadagar.

Annika Weitner

Jenny Tapper

Jennie Börjhagen

Verksamhetsutvecklare

Verksamhetschef

Utvecklingschef

vob.se

VoB driver HVB, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

FEEDBACK

KAN DU KONSTEN ATT COACHA?

NÄR FICK DU genomtänkt och konstruktiv feedback på jobbet senast? Var det nyligen får jag säga grattis. Får du det dessutom regelbundet är du lyckligt lottad. Återkoppling på den egna arbetsinsatsen är något som de flesta önskar. Att få veta vad vi gör bra och vad som kan utvecklas, och hur vårt arbete bidrar till att nå verksamhetens mål. De flesta chefer pratar gärna om feedback och i snitt lägger de nästan halva sin arbetstid på att coacha medarbetarna – tror de. I verkligheten är det mellan 0 och 2 procent. Det visar forskning med över 500 chefer i både privat och offentlig sektor. Men det finns de som redan nu bestämt sig för att satsa på riktigt. På socialtjänstens mottagningsenhet i Sundbyberg har enhetschefen Kristina Eriksson byggt en feedback-kultur i hela

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

arbetsgruppen. Steg för steg har medarbetarna lärt sig om återkoppling och infört verktyg som hjälper dem att arbeta systematiskt med det varje termin, varje vecka och varje dag. Genom att alla tar ansvar för att coacha varandra hänger inte allt på chefen. Satsningen har höjt arbetsglädjen, minskat sjukskrivningarna och stoppat personalomsättningen. På Skanska har man sett över återkopplingen till dem som kommer nya. Sedan i våras får alla nyanställda en fadder som under ett års tid ger kontinuerlig feedback på introduktionen. Samtidigt fångar företaget upp konstruktiv kritik från de som ser verksamheten med nya ögon. Vill du bli en stjärna på att coacha? Det kan du. Den goda nyheten från forskningen är att alla kan lära sig feedback med lite träning. AKADEMIKERN

Innehåll

ORDFÖRANDE "Taxxx."feedback Facklig i kongressform. AKTUELLT Legitimation för kuratorer AKTUELLTnärmar sig. Legitimation för kuratorer närmar sig. VÅR VINKEL De protesterar mot nazism. VÅR VINKEL De protesterar mot nazism.

11 11

14 14

TEMA FEEDBACK

21–44 Sätter tonen Fyra gånger mer beröm än kritik på Sundbybergs mottagningsenhet. Så funkar hjärnan Tappar fokus vid fel sorts återkoppling. Tala ur skägget Chefer mumlar mest när de tror att de ger feedback. Trygg start med fadder Nyanställda på Skanska får daglig coachning.

AKADEMIKERN

SPANING Titlar får nya kläder.

MIN VÄG På säkerhetsuppdrag i Mali.

SÅ FUNKAR DET A-kassan kan bli din livboj.

I LUFTEN Lita på professionen.

VI SVARAR Får jag lön när firman går i konkurs?

PANELEN Hur tillgänglig måste du vara på fritiden? ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Akademikern är nominerad till Publishingpriset och Svenska Designpriset 2017.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Jennie Aquilonius, Max Byström, Stina Loman, Matilda Nilsson, Marika Sivertsson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson. Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2016: 67 400 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Eller testa vår söktjänst www.humana.se/Sok-placering

22 FOTO: ANNA SIMONSSON

SUNDBYBERG Socionomen Kristina Eriksson sätter tonen för mottagningsenhetens feedback.

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

MALI Samhällsvetaren Måns Hanssen reser till Mali för att arbeta med säkerhet och jämställdhet.

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM HR-partnern Kristian Espås får en trygg start på nya jobbet med faddern Rebecka Hedström.

AKADEMIKERN

Ordförande "VAD KAN VI GÖRA BÄTTRE?"

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #kongress2018

FACKLIG FEEDBACK i kongressform närmar sig med stormsteg. Den 4–6 maj öppnas dörrarna till vår kongress. En alltid lika intensiv, engagerande och rolig fackpolitisk händelse med stor betydelse för förbundet. Här stakas alla de frågor och områden som styrelsen har att arbeta med de nästkommande tre åren ut. Och allt grundar sig på de motioner du som medlem, regionförening eller annan gruppering skickar in. På många sätt kan man se det som fackpolitisk feedback, en spegling av hur du som medlem har uppfattat förbundets arbete. Vad saknas, vad kan göras bättre? Men det handlar ofta lika mycket om våra medlemmars möjligheter att göra ett gott arbete. Om hur politiken fungerar och vilka förutsättningar den ger för en välfungerande välfärd. Det blir en betygsättning av hur vi och samhället i övrigt relaterar till varandra. Den fackpolitiska agendan finslipas i debatt och kokar ner i ställningstaganden som mynnar ut i

HEIKE ERKERS

konkreta arbetsuppgifter den kommande mandatperioden. Att ge och ta feedback är en konst i sig. Kommer ihåg när jag och mina arbetskamrater sändes iväg på kurs. Feedback var rätt nytt då! Vi lärde oss att systematiskt ge varandra feedback. Skapa ett lärande och stärka oss som grupp. Och att inte bli ledsen. Det minns jag särskilt, för det är känsligt när kollegor ger kritik, konsten är att göra den konstruktiv och möjlig att ta till sig. Trygghet och ett välfungerande sammanhang är en förutsättning. För mig är facket det, ett tryggt och välfungerande sammanhang där jag kan bidra till det gemensamma. Där vi utvecklar vårt fackliga uppdrag genom dialog, feedback och kunskap. Där vi finns till för varandra och står upp för våra grundläggande värderingar. Där vi ger konstruktiv feedback på det vi uppfattar som utmaningar i vår omvärld. Därför vikten av att organisera sig!

FOTO: SANDRA JOHNSON

KONGRESS

HÖSTENS EVENEMANG Ta gärna med en vän eller en kollega och kom förbi på något av de många evenemang vi har i höst!

TRÄFFA OSS Stockholm

16 16 november

Göteborg

16 16 november

Vi behöver dig! Att få erfarenhet från flera olika typer av tjänster ger en bredd som gynnar karriären. Det är ett av skälen till att allt fler socionomer väljer att bli konsulter. Just nu har vi många spännande uppdrag inom hela socialtjänsten. Är du den vi söker? Som konsult hos oss erbjuder vi dig: Flexibla arbetstider Kollektivavtal

Bra lön

Kompetensutveckling

DISKUSSIONSKVÄLL/AW För våra anställda har vi många aktiviteter. Kommande är diskussionskvällar som varvas med en trevlig After Work.

Stockholm 9

9 november 17.30–19.30

7 december 17.30–19.30

Anmälan sker via mail till diana.evandin@dedicare.se Vi ses!

INTRESSEANMÄLAN Kontakta oss idag så berättar vi mer! 08–555 656 70, socionom@dedicare.se, dedicare.se/socionom

Är arbetet som socionomkonsult något för dig? Lämna en intresseanmälan på vår hemsida, så hör vi av oss. www.dedicare.se/ socionom/

Därför att du är värd det. Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor. Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd. Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det. Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare.

Aktuellt W

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

KONGRESS

Nominera styrelse

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

KURATOR

Legitimation nära Regeringen föreslår att legitimation för kuratorer som jobbar inom hälso- och sjukvård ska införas den 1 januari 2019. Akademikerförbundet SSR har jobbat med frågan länge. Faktum är att förbundet bildades en gång i tiden för att bland annat lyfta frågan. – De senaste två åren har vi sett tydliga framsteg. Men det känns ändå lite overkligt att det nu sker, samtidigt som det är fantastiskt att vi nästan är i hamn, säger Josefine Johansson, professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR. Syftet med förslaget är främst att patientsäkerheten ska stärkas. Regeringen vill att grunden för legitimationen blir en yrkesexamen för kuratorer. Men de som redan arbetat som kurator i minst fem år och har gått en socionomutbildning, eller likvärdig utbildning ska inte behöva sätta sig vid skolbänken igen för att få legitimation. Förslaget är ute på remiss till november i år.

Nu är det dags att föreslå vem som ska representera medlemmarna i Akademikerförbundet SSR:s förbundsstyrelse 2018-2021. Fram till 31 januari kan lokalföreningar, regionföreningar, råd och enskilda medlemmar nominera kandidater. – Vi vill gärna få in många nomineringar så att vi kan föreslå kongressen en förbundsstyrelse som kompletterar varandra så optimalt som möjligt, säger Eva Holmberg, sammankallande i valberedningen. Vilka 15 ledamöter som väljs avgörs på kongressen i maj.

HÖSTBUDGETEN

3 förslag

1 2 3

ARBETSMILJÖFOKUS

En ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas i Gävle.

KORTARE KARENS

En karensdag i a-kassan tas bort. I stället för sju dagar ska det bli sex. HÖGRE SGI

Inkomsttaket vid sjukpenninggrundande inkomst höjs från 7,5 till 8 gånger prisbasbeloppet. AKADEMIKERN

Aktuellt W

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

KOLLEKTIVAVTAL

Nytt avtal för akademiker i staten Arbetsgivarverket och Saco-S har kommit överens om ett nytt kollektivavtal som berör drygt 87 700 statligt anställda akademiker. – Det blev ett väldigt bra avtal. Vi är särskilt nöjda med att avtalet har en arbetsmiljöprofil. Vi kommer att använda partsgemensamma pengar på en större satsning för att sänka sjuktalen och få en bättre arbetsmiljö, säger Lena Emanuelsson, ordförande i Saco-S. Inom staten finns Partsrådet där facken och Arbetsgivarverket gemensamt jobbar kring olika frågor. Hållbart arbetsliv kommer nu att bli ett nytt stort arbetsområde. Alla detaljer är ännu inte klara 12

AKADEMIKERN

men huvudrubrikerna blir: rehabilitering av långtidssjukskrivna, förebyggande insatser mot ohälsa, friskvårdsinsatser och karriär- och kompetensfrågor. Parterna har också enats om ett bättre intjänande av tjänstepension under föräldraledigheten. Man kommer även att jobba vidare med frågor om tidsbegränsade anställningar och se över frågan om restid, när du som anställd ska kompenseras och inte. Det statliga avtalet innehåller inte några löneökningar med centralt fastlagda nivåer eftersom lönerna bestäms på lokal nivå. Avtalet löper utan tidsbegränsning.

Bok 10 n a f ör e ovem ber :

Gå 5, be t för 4! ala

HÄLSA

Sjuknärvaro under lupp Hur bra är det egentligen att gå till jobbet fast man känner sig sjuk? Det ska forskare på Karolinska insitutet ta reda på i ett nytt stort projekt som drar igång i höst. Sedan tidigare vet man att den som upprepade gånger går till jobbet trots sjukdom löper en ökad risk att längre fram drabbas av ohälsa och bli sjukskriven. Forskarna ska ta reda på om sjuknärvaro beror på höga krav på jobbet, att ingen annan kan göra jobbet när man är borta eller om man går till sitt arbete av helt andra anledningar. De ska också undersöka vilken typ av ohälsa som är dålig att jobba med och hur mycket sjuknärvaro kostar för arbetsgivarna i det långa loppet. Förhoppningen är att resultatet ska leda till nya rekommendationer.

SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA

7–8 FEBRUARI 2018 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM

PSYKISK (O)HÄLSA

SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA För tionde året i rad önskar vi dig välkommen till den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Komplexa behov eller komplexa organisationer? Pär Grell, universitetslektor vid Högskolan i Gävle, doktor i socialt arbete Socialtjänstens uppföljningar av placerade barn i HVB Anna Öström, inspektör, Katja Engström, inspektör IVO Offerkultur inom socialtjänsten Mikael Lekfalk, kommundirektör Luleå kommun Ungdomar i riskzonen – Hur förebygger vi att de hamnar i kriminalitet hur arbetar vi med dem som redan hamnat där? Dashmire Osmani, Tove Lundell, sektionschefer på individoch familjeomsorg, enheten öppenvård i Malmö Stad Vikten av att inte förlora sig själv i mötet med klienter Jakob Carlander, leg psykoterapeut, teologie licentiat Utmaningen med svåra medarbetarsamtal Ann-Louise Falander Karlsson, enhetschef Nykvarns kommun Familjehemsvård – vilka insatser är effektiva? Knut Sundell, docent och projektledare SBU

TALET

780 kr

Så mycket billigare blir fackavgiften nästa år för medlemmar som jobbar minst halvtid, om regeringen får som den vill. Den har föreslagit ett skatteavdrag på 25 procent av avgiften.

Flyktingar, papperslösa och ökad rörlighet inom EU – möjligheter och dilemman för samhället och socialtjänsten Hans Swärd, professor i socialt arbete, Lunds universitet Att attrahera och behålla engagerade och produktiva medarbetare Linus Holmgren, vd Talent Talk

Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Hela programmet och mer information: www.psyoh.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ WWW.PSYOH.SE

VÃ¥r vinkel

m Protesterar 14

AKADEMIKERN

DEMOKRATI

Nazister marscherar på svenska gator. Men många protesterar. Text: Jennie Aquilonius

mot nazism r FOTO: TT-BILD

NORDISKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN, NMR,

kom inte långt. Debatten hade rasat länge kring den nazistiska organisationens demonstration i samband med Bokmässan i Göteborg. Men efter ett försök till rusning mot polisen stoppades nazisterna – och de kom aldrig fram till demonstrationens startpunkt. NMR har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren. Organisationen demonstrerade bland annat i Almedalen i somras och i Falun den 1 maj. När nazisterna blir mer synliga växer också motståndet. Runt 10 000 personer beräknas ha deltagit i olika motdemonstrationer i Göteborg på lördagen den 30 september. Kvällen innan ordnade sex politiska partier en manifestation på Gustaf Adolfs torg för ”en öppen och demokratisk stad, mot nazismen”. Dit gick

AKADEMIKERN

Vår vinkel

MAGNUS LAGSTRÖM

Magnus Lagström, kommunombud för Akademikerförbundet SSR i Göteborgs stad och ordförande för förbundets regionförening i Göteborg, tillsammans med sin fru. – Jag ville göra något för att visa min avsky för den här gruppen. Det är viktigt att visa att vi är många som står upp för de demokratiska värdena, säger han. Bara någon vecka innan demonstrationen dömde Hovrätten en 23-årig man för inblandning i ett bombdåd mot Syndikalisternas lokal i Göteborg 2016. Fackföreningsledaren Björn Söderberg mördades också av nazister i Stockholm 1999. – Det berörde mig djupt. Det är dessutom en fackföreningsfientlig rörelse, säger Magnus Lagström. På sin lokala Facebooksida tog Akademikerförbundet SSR i Göteborg ställning mot NMR och för ett öppet Sverige. Flera andra fackförbund har också protesterat mot nazismen, bland annat i sociala medier. Även statsminister Stefan Löfven har reagerat och bjudit in riksdagspartierna, utom Sverigedemokraterna, till samtal om hur antidemokratiska strömningar ska motverkas.

"Det är sjukt att vi står här 2017 och pratar om att vi inte ska ha nazister på våra gator” MARIA-TERESA ASPLUND

AKADEMIKERN

"Det är dessutom en fackföreningsfientlig rörelse" MAGNUS LAGSTRÖM

MEN MOTSTÅNDET mot nazismen har inte

alltid varit lika självklart som i dag. Vid tiden för andra världskriget fanns det flera akademiker vid svenska universitet som hade goda förbindelser med Tyskland, var positivt inställda till Hitler och tyckte att rasbiologi var bra. – Det var inte en stor mängd personer, de dominerade inte akademin, men ett antal av de mest kända och ledande vetenskapliga personerna hade en positiv syn på Tyskland, säger Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Medan fackföreningsrörelsen arbetade för att ta emot flyktingar från Nazityskland fick sympatierna för fascismen starkt fäste i vissa studentorganisationer. Vid det så kallade Bollhusmötet 1939 röstade Uppsala studentkår igenom en protest mot att Sverige skulle ta emot tio judiska läkare på flykt undan Nazityskland. – I efterhand kan man se att det var en karriärväg att vara antisemit. Många av de som drog igång det här mötet fick senare fina poster som ambassadör och kommunalråd. Ända fram till 1942 såg det ut som att Tyskland skulle vinna kriget, och de här personerna ville klättra i maktapparaten, säger Ola Larsmo, som skrivit bok om händelsen. Men varför blommar nazistdemonstrationerna upp igen just nu? Enligt Sven Widmalm består den nazistiska rörelsen i Sverige av relativt få människor. Men i andra europeiska länder, som Ungern och

Grekland, har de fått större genomslag. – Det är inte de få nazisterna som är mest intressanta, utan de partier som får mellan 10 och 20 procent i riksdagsvalen runt om i Europa och som har en nationalistisk agenda med inslag, ibland kraftiga inslag, av främlingsfientlighet. De mindre extremistgrupperna får också uppmärksamhet på grund av det, säger han. EN SOM HAR BLIVIT en symbol för motståndet mot nazismen är Maria-Teresa ”Tess” Asplund, aktivist och behandlingsassistent på ett hem för ensamkommande barn. När NMR kom tågande genom Borlänge den 1 maj 2016 knöt hon näven som en hyllning till Nelson Mandela och ställde sig rakt framför nazisterna. Fotografen David Lagerlöf fångade handlingen på den bild som kom att spridas och hyllas världen över. – Jag var så jävla förbannad och kände att ”jag orkar inte se deras trynen”. Det gick så snabbt, jag kommer inte ens ihåg att jag gjorde det, säger Tess Asplund. Hon står i en sal i Stockholms stadshus och blicken mörknar när NMR kommer på tal. Tess Asplund har precis vunnit Katarina Taikon-priset, en utmärkelse som Stockholms stad delar ut till minne av författaren och människorättsaktivisten Katarina Taikon. – Jag är hedrad, och priset tillhör alla oss antirasister, vi är många i den här kampen. Men jag är såklart förbannad, det är sjukt att vi står här 2017 och pratar om att vi inte ska ha nazister på våra gator och torg, säger hon. Varför är det viktigt för dig att göra motstånd? – De är nazister. De vill förinta det jag står för. De står inte för demokrati, de vill bara att alla ska tycka och göra exakt som dem. Om jag inte gör motstånd sviker jag mig själv och mina ideal.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Läs mer på www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89.

30 år! 1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Forskningsbidrag

Barns hälsa

Majblomman utlyser 1 miljonkronor per år i forskningsbidrag till samhällsvetenskaplig, pedagogisk och medicinsk forskning om barn och barns levnadsvillkor. Majblomman beviljar medel till projekt som förbättrar livskvaliteten för barn och ungdom i Sverige genom att förebygga psykisk och fysisk ohälsa eller bota och lindra sjukdom och funktionsnedsättning. Tvärvetenskapliga forskningsprogram och forskningsprogram under uppbyggnad ges hög prioritet. Vi välkomnar projekt där barn och ungdomar själva kommer till tals och projekt som inriktas på tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ansökan ska vara inlämnad/poststämplad senast 1 december 2017. Blankett och mer information finns att hämta på www.majblomman.se från och med 9 oktober 2017. Majblommans Riksförbund, Kungsgatan 28, 411 19 Göteborg Lillemor Emring Telefon 031 - 60 68 94

? d a r k ä s r ö f t Rät rådgivning! Boka Förmedlare utan provisionsbaserad lön Kostnadsfri rådgivning för dig som är medlem Även för din partner

Konsten att vara rätt försäkrad – i livets olika faser.

Akademikerförsäkring ägs av sex fackförbund inom Saco. När du ringer till oss ger vi råd så att du ska känna dig trygg med dina försäkringar. Vi har olika lösningar beroende på om du är student, arbetar eller har gått i pension. Ingen av oss har provisionsbaserad lön och det är alltid kostnadsfritt att få en rådgivning. Boka rådgivning när det passar dig: www.akademikerforsakring.se/bokatid

Vid behandling för klienter med missbruk och psykisk ohälsa är miljön som integrerad del av behandlingen en avgörande faktor

159 x 106 - Akademikern

Webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen enskilt eller tillsammans med kollegor.

www.webbkursomvåld.se

Tema Vad gör du bra och vad kan utvecklas? Vi vill ha återkoppling på jobbet, men får det sällan. Kan du konsten att coacha?

Feedback SÄTTER TONEN Socionomen Kristina Eriksson införde systematisk återkoppling mellan medarbetarna på socialtjänstens mottagningsenhet i Sundbyberg. Arbetsglädjen växte och personalomsättningen dök.

SÅ FUNGERAR HJÄRNAN All feedback är inte av godo. Lyft fram det som dina kollegor gör rätt i stället för att säga att de är smarta eller duktiga om du vill att de ska fortsätta fokusera på arbetsuppgifterna och prestera bra.

TALA UR SKÄGGET "Mmm. Hmm. Jaaa." Chefer vill coacha medarbetarna och tror att de gör det. Men i verkligheten lägger de nästan ingen tid alls på feedback och när de gör det mumlar de mest.

TRYGG START MED FADDER Nyanställda HR-partnern Kristian Espås fick en fadder när han började på Skanska. I ett år ger Rebecka Hedström honom perspektiv på arbetsinsatsen.

40 AKADEMIKERN

Tema

Sätter Feedback varje dag, varje vecka, varje termin. Fyra gånger mer beröm än kritik. Så har enhetschefen Kristina Eriksson lyft sin arbetsgrupp till nya höjder.

tonen Text: Matilda Nilsson Foto: Anna Simonsson

âž”

Tema

PÅ EN MILLISEKUND skiftar stämningen i rummet. Det blir knäpptyst. Det är som om socialsekreteraren Jessica Ingemarsson och gruppledaren Eva Kristiansson hamnat i en bubbla. En efter en lockar Eva Kristianssons frågor fram Jessica Ingemarssons feedback till sig själv. Understödd av frågorna beskriver Jessica Ingemarsson hur hon som vuxen stod kvar, även när det var som allra värst. Att hon inte försvann eller övergav den minderåriga flickan som sökt sig till socialtjänsten. Samtalet pågår i sju minuter och följer ett särskilt formulär som medarbetarna använder för veckovis återkommande återkoppling.

AKADEMIKERN

Med strukturerade frågor lockar Eva Kristiansson (nedan t h) fram Jessica Ingemarssons (ovan t v) feedback. Kristina Eriksson och Lena Svahn lyssnar.

En av dem som lyssnar på feedbacken är enhetschefen Kristina Eriksson. För två år sedan införde hon systematisk feedback på socialtjänstens mottagningsenhet i Sundbybergs stad. Numera är feedback en självklar del av arbetsdagen och inom arbetsgruppen. Den finns på alla nivåer. Mellan chef och anställd. Kollegor emellan. Med brukarna som socionomerna möter. I enskild eftertanke, eller i gruppsamtal. I samtalsrum, i fikarummet, eller i kontorslandskapet. Men det har inte alltid varit så. 2015 var enheten överbelastad. Personalomsättningen var 24 procent och 7 procent var sjukskrivna. De anställda kände av stor stress och klarade inte av att utreda ärenden i tid. – Vi jobbade ensamma, säger Lena Svahn som arbetat som socionom i 40 år. Hon satt på sitt rum. De andra satt på sina. Numera är de i ett öppet landskap. Allt är inte bra med det, men de är åtminstone närmare varandra.

"Det är vardagen man vill komma åt. Att feedbacken ges till varandra, att man stödjer sin kollega." KRISTINA ERIKSSON

AKADEMIKERN

Tema

Det var när Kristina Eriksson tillträdde som enhetschef under krisen 2015 som förändringen började. Rakryggad och glad sitter hon vid det vita långbordet i det avskalade mötesrummet och beskriver sitt envetna arbete med att föra in en feedbackkultur på enheten. – Jag har själv jobbat som socialsekreterare i olika miljöer och när jag fick uppdraget som enhetschef var jag föräldraledig så jag hade mycket tid att fundera på vad jag ville skapa och vad jag ville ha för mål med mitt ledarskap och med enheten, berättar hon. Under föräldraledigheten läste hon på om feedback och ledarskap. Bland annat tog hon del av Simon Elvnäs forskning som visar att många chefer tror att de är duktiga på att ge feedback, men egentligen inte jobbar alls med återkoppling. (Läs mer om det på sidan 35.) Så ville Kristina Eriksson inte arbeta. – Jag har alltid tänkt att feedback är så himla viktigt. Med feedback kan man minska stress och bidra till lärande. Förväntningarna blir tydligare och man kan bidra till en god arbetsmiljö. Genom kommunikation förebygger man konflikter, man växer och känner arbetsglädje. Innan Kristina Eriksson började gjorde hon upp en plan. Hennes första mål var att skapa en stabil enhet. Hon ökade personaltätheten och började stegvis införa feedback på enheten. 26

AKADEMIKERN

– Vi hade en föreläsning kring feedback som lade en grund till varför feedbackkultur är så viktigt. Vad det kan skapa och vad det kan få för följdeffekter. Det är mycket krav på chefer i dag och för att återkopplingen ska komma in i en kultur måste den byggas in på flera nivåer, så att det inte bara kommer feedback från chefen. Feedbackmiljön behöver finnas överallt, säger Kristina Eriksson.

Tidigare politiker blickar ner på dagens medarbetare i Sundbybergs stadshus.

PERSONALEN HAR JOBBAT med ”hur pratar vi med varandra” och ”hur agerar jag under stress”. Tillsammans har mottagningsenheten också haft planeringsdagar om feedbackkultur och handledning i återkoppling. I början öste Kristina Eriksson på med beröm till sina anställda. – Ett mål jag hade var att ge energi till gruppen, att försöka få yrkesstoltheten och glädjen med jobbet att växa. Jag tittade på gruppen och när jag såg att de till exempel jobbade i team kring brukarens behov så uppmärksammade jag det snabbt.

Alla på enheten har fått en bok med ett personligt omslag som de kan använda för egna reflektioner. En del har antecknat mycket andra inget alls.

Hon upplever att personalen överlag varit positivt inställd till arbetet. – Som jag uppfattade det tyckte folk: “Ah, vad skönt att det kom något nytt”. Men ibland var det: “Ah nu börjar hon igen”, men mer med glimten i ögat. KRISTINA ERIKSSON SER flera dimensi-

oner av feedback: kortsiktig och långsiktig, strukturerad och spontan. – Det är vardagen som man vill komma åt. Att feedbacken ges till varandra, att man stödjer sin kollega, säger hon. Parallellt med den dagliga feedbacken, finns den veckovisa uppskattande intervjun som Jessica Ingemarsson och Eva Kristiansson genomförde, och guldkornspaningen, en överblick som görs varje termin.

– Vi försöker återkommande att se guldkornen, att guldkornsspana. Det är lätt att felsöka, men vi försöker att skifta det tankesättet och se det som vi gjort bra. Hon har ett mått för det där. Fyra gånger mer beröm än kritik. – Det kan finnas en slagsida när allt blir överdrivet positivt, att du inte vågar ta i det svåra. Det är klart att i alla relationer uppstår problem och då behöver man stanna till, men det gäller att inte stanna upp för länge. Tänk: “vad gör vi till nästa gång” och “vad tar vi med oss” – stå inte kvar i hjulspåren efter det som inte fungerar. Ordet ”skickliggör” är centralt. Det handlar om att ta fram varandras förmågor. I dag är det en självklarhet som ingen på enheten funderar på. – Vi har lyckats bli ett gäng, och vi har inte en enda person i det här gänget som AKADEMIKERN

Varje fredag samlas mottagningsenheten till succéfika för att uppmärksamma vad som gått bra under veckan.

AKADEMIKERN

är prestigefull, konstaterar Jessica Ingemarsson, som med hjälp av kollegan gav sig själv återkoppling tidigare på dagen. Hon beskriver hur trygg hon känner sig i arbetsgruppen. – När man saknar prestige kan man våga säga: ”Shit, det här mötet med en brukare blev inte bra. Jag blev upprörd för pappan i familjen slår sina barn sönder och samman. Vilken gris han är! Jag känner att det här blev inte bra. Jag uttryckte mig fel eller någonting.” Det vågar vi säga i vår grupp och jag har aldrig i någon arbetskonstellation där jag jobbat tidigare varit med om det. Det säger mycket om den prestigelöshet som vi har. Baktaleri, det tolereras inte alls. Den regeln är knivskarp. Är det något som skaver eller irriterar så är det öppenhet och tydlighet som gäller. Inget

prat bakom ryggen. Sådant som kan förbättras ska diskuteras direkt med den det berör. Kristina Eriksson agerar inte mellanhand. Som chef kan Kristina Eriksson nämligen inte vara med överallt. – Jag har funderat mycket på hur man bygger in feedback i strukturen. Hon vill införa ett helhetstänk där alla ser sin del inom enheten och i kontakt med brukarna. Inställningen är att ”alla hjälps åt”. I det arbetet är gruppledare som till exempel Eva Kristiansson viktiga. Att de pushar fram ett positivt samtalsklimat och uppmuntrar återkoppling. Men vad händer om inte Kristina Eriksson skulle jobba kvar? Hur går det då med den nu inarbetade feedbackkulturen? – Vi har sådan hybris nu så den skulle fortsätta, säger Jessica Ingemarsson. Kristina Eriksson blir lite fundersam,

Tema det märks att hon resonerat kring detta. – Jag tror att mentaliteten skulle finnas kvar då vi har byggt in feedback i flera led, säger hon. SEDAN MOTTAGNINGSENHETEN införde feedbackkulturen 2015 har mycket förändrats. I en fältrapport från studenter vid socionomprogrammet på Stockholms universitet visas att ett stickprov ur personalen på socialtjänstens mottagningsenhet har högre trivsel än personal vid andra enheter i Sundbyberg. Rapporten visar inte på något direkt missnöje, men att arbetsglädjen på mottagningsenheten är högre än på de andra studerade enheterna är tydligt. Enkätsvaren från anställda vid enheten

visar att de upplever lägre krav, högre kontroll och ett starkare stöd, inte minst från sin chef, än de svarande från andra enheten. Under förra året var sjukskrivningstalet nere på 4 procent. Personalomsättningen på 0. Enheten behöver inte längre ta in konsulter. – Vi försöker sprida vår kultur också, säger Kristina Eriksson. Det finns ett intresse för feedbackkulturen, och andra enheter jobbar delvis med återkoppling. Kristina Eriksson går för att förbereda veckans ”succéfika”. Varje fredag samlas hela enheten och en av medarbetarna fixar något gott. På succéfikat lyfter var och en upp en stor eller liten

AKADEMIKERN

Tema "Ett mål jag hade var att ge energi till gruppen, att försöka få yrkesstoltheten och glädjen med jobbet att växa." KRISTINA ERIKSSON

CV KRISTINA ERIKSSON Utbildning Socionom Arbetar Sundbybergs stad

AKADEMIKERN

succé från veckan som gått. Tanken är att alla ska avsluta arbetsveckan med en bra känsla. Och att det ska kännas lika härligt att komma tillbaka på måndagen. Kristina Eriksson och kollegorna rör sig nedåt i den stora nyinredda klossen i Hallonbergen. Här finns mjuka gröna soffor och rundade taklampor. De tränger ihop sig i sofforna och så börjar rundan. Alla får några sekunder att säga sitt.

Succén är allt från en lyckad after work till kvinnan med skyddat boende som nu faktiskt bor kvar. – Vad är skillnaden nu? frågar en i personalen. – Att den här gången trodde hon att hon skulle dö, svarar socionomen som haft kontakt med kvinnan. Att tala om svåra fall är en del av socionomens vardag – och något som också behöver få utlopp, resonerar Kristina Eriksson. En av kollegorna tillägger om kvinnan på skyddsboendet: – Att hon fick bra kontakt med dig var nog också viktigt. Vetelängden går åt. Fikat har inte varat i mer än 20 minuter, men alla har sagt sitt. Någon smiter tidigare. Det här är den numera invanda rutinen. – Så vad går ni hem med för känsla inför helgen, frågar Kristina Eriksson. En ny runda startar runt fikabordet och ”tillfreds” är ett återkommande ord.

Det lönar sig att ha hemmet, bilen och Smulan hos oss! Akademikerförbundet SSR och Folksam har tillsammans sett till att du kan köpa en av marknadens bästa hemförsäkringar till ett mycket bra pris. Dessutom – med hemmet försäkrat hos Folksam får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel. Köp din hemförsäkring på folksam.se/akademikerforbundet-ssr

Här får du samlingsrabatt!

Tema n Vill du att kollegorna ska prestera och utvecklas måste du ge feedback. Och göra det på rätt sätt.

Så reagerar hjärnan

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg 32

AKADEMIKERN

Så mycket tid tror chefer att de ägnar åt feedback:

40 % 0–2 %

Så mycket tid ägnar cheferna åt återkoppling:

KÄLLA: SIMON ELVNÄS, ALVA APPELGREN

Större osäkerhet, ökad stress och låg motivation. Eller fullt fokus på uppgiften och tro på sig själv. Olika typer av återkoppling får olika effekter.

”Du är smart” – Kommer jag att klara av detta? Vid feedback som handlar om vår karaktär, att vi är smarta, ökar aktiviteten i caudatus, som är en del av belöningssystemet. Reaktionen tyder på att vi blir mer osäkra på om vi kommer att klara nästa uppgift. Vi blir alltså mer osäkra på vår förmåga och stressade.

– Är JAG smart? Även området som hanterar självreflektion, mediala prefrontalcortex, går igång när vi får veta att vi är smarta. Det verkar som om vi börjar tänka på oss själva i stället för på uppgiften. Vi blir också mindre motiverade att fortsätta.

”Du gör rätt” – Jag löser detta n Vid beröm eller kritik av hur vi utför våra arbetsuppgifter ökade inte aktiviteten i dessa delar av hjärnan lika mycket. Det tyder på att denna typ av feedback ger oss bättre tro på vår förmåga och håller oss fokuserade på arbetet.

Detta gör chefer egentligen när de upplever att de arbetsleder:

50% 40% 10 % Socialt samspel

Instruerar

Berättar om sin egen prestation

AKADEMIKERN

Akademikerförbundet SSR presenterar stolt

FYRA FILMER OM HOT OCH VÅLD

KA INGEN S S UTSÄTTA ER L E L FÖR HOT ITT S VÅLD I ARBETE

Fyra filmer som skildrar fyra olika exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, arbetsgivarens ansvar, checklistor och vägar till mer information. Läs mer och se filmerna på akademssr.se/hotochvald

Tema

Tala ur

skägget "Mmmm, ja, hmm." Chefer vill ge feedback och tror att de gör det. Men ur munnen kommer mest mummel. Text: Max Byström Illustration: Rasmus Meisler

➔

Tema

AVSIKTEN ÄR GOD. Chefer har som mål att ge feedback och de tror att det gör det. Men forskning visar att de knappt ens vet vad återkoppling är. Samtidigt visar upprepade enkäter att vad medarbetare önskar allra mest från sina chefer är just återkoppling. Varför är det då så svårt? Det finns flera orsaker, menar Simon Elvnäs, som är industridoktorand vid KTH. Han leder en forskningsgrupp som undersöker hur chefer ger feedback. Många chefer visar sig sakna ett språk för det de gör. – Det är inte vilja och kunskap som styr de här beteendena, utan det är känsla. Det känns obekvämt att ge återkoppling och därför gör man det inte, säger han. Genom att filma chefer i sin yrkesutövning har han kunnat observera deras beteende och analyserat det på djupet. På så sätt har han och chefen i efterhand 36

AKADEMIKERN

kunnat titta på materialet och ställa det verkliga ledarskapsbeteendet mot det upplevda beteendet. Hittills har han jobbat med över 500 chefer och gjort 300 observationer i 20 olika branscher. Han har inte sett några större skillnader mellan hur chefer agerar i privat och offentlig sektor, eller i kvinno- och mansdominerade branscher. Det återkommande mönstret är att chefer tror att de ger mer återkoppling än vad de faktiskt gör. – Det är vanligt att en chef tror att hen ger återkoppling när hen berättar vad som pågår i verksamheten. Men det är ju att informera. Många pratar gärna om återkoppling, men tittar man på filmen tillsammans med dem så kan de inte plocka ut mer än 10 procent av det som de gör som faktiskt är återkoppling.

"Det känns obekvämt att ge återkoppling och därför gör man det inte." SIMON ELVNÄS

NÄR CHEFEN VÄL ger återkoppling är det ofta på ett sådant sätt att medarbetaren omöjligtvis kan tolka om den är positiv eller negativ. – De är bara neutrala. De tror att de säger ”jättebra”, men det de faktiskt säger, och som de sedan ser på filmen, är inget annat än: ”mm”, ”ja”, ”mm-hmm”. Problemet är att chefer inte vet hur de ska ge återkoppling, menar Simon Elvnäs, som pratar om fem dimensioner av återkoppling (se faktaruta sidan 39): Att berömma att det var rätt förutsättningar för att jobbet skulle kunna utföras på ett bra sätt ger inte särskilt mycket. Men att börja prata om medarbetarnas egenskaper ger lite mer, och när chefen ger återkoppling på medarbetarnas beteende och vilken effekt det hade på slutprodukten och i förlängningen på verksamheten, så blir det utvecklande på riktigt. Alva Appelgren, som är forskare i klinisk neurovetenskap, har tittat på vad som händer i våra hjärnor när vi får återkoppling. Hon pekar på att vi människor ständigt söker svar på våra frågor, och om chefen inte säger vad hen tycker så kommer vi ändå ha våra aningar. – Då försöker man tolka andra signaler, som att chefen ger en viss blick eller nickar på ett visst sätt. De här gissningarna kan vara betydligt sämre än att höra rakt ut vad chefen tänker, säger hon.

Det handlar också om att ge beröm för rätt saker. Alva Appelgren har i sin forskning sett att beröm för hur vi utför en uppgift är sporrande. Men beröm för våra egenskaper, till exempel att vi är smarta eller trevliga, kan ha en negativ effekt. – När man får beröm för att man är smart så är det inte lika specifikt som när man får beröm för att man utförde uppgiften på ett bra sätt. Det gjorde personerna mer osäkra när de väntade på nästa steg som de ska göra och det påverkade deras förväntningar. Det verkar som om beröm av den typen gör att man blir spänd, självmedveten och stressad, säger hon. I studien dokumenterades deltagarnas hjärnaktivitet med en magnetkamera kopplad till deras huvuden. Deltagarna fick lösa uppgifter och därefter fick de olika typer av beröm: antingen för personliga egenskaper (”vad smart du är”) eller för utförandet (”du gjorde rätt”). Den senare gruppen

SIMON ELVNÄS

AKADEMIKERN

Tema När det kommer till negativ återkoppling blir det lite mer komplicerat. Även om chefen blandar positivt med negativt är risken stor att medarbetaren enbart hakar upp sig på det negativa omdömet. Forskning visar att människors försvarssystem är mer utvecklat än bekräftelsesystemet. Särskilt känsliga är oerfarna medarbetare som fortfarande försöker få grepp om sin arbetsroll. För äldre kollegor kan det å andra sidan kännas mer konstruktivt att få höra vad man kan göra bättre, snarare än det man gör bra. Om chefen måste ge negativ återkoppling rekommenderar Simon Elvnäs att det sker genom frågor: ”Vad hade kunnat bli bättre?” ”På vilket sätt känner du att det inte fungerade?” På så sätt blir det mer konstruktivt för medarbetaren. blev mer avslappnade och motiverade att fortsätta lösa uppgifter. – Vår tolkning är att det väcker andra tankar om man fokuserar på att vara smart eller inte, och då går det sämre i uppgiften. Man funderar mer över sig själv och att tänka på sitt ego är inte så positivt för prestationen, säger hon. Simon Elvnäs instämmer i att en chef i första hand bör fokusera på att ge feedback på medarbetarnas prestationer, snarare än deras egenskaper. Samtidigt pekar han på att människor har ett behov av bekräftelse och om en medarbetare ska trivas på sin arbetsplats i det långa loppet måste hen också uppleva att personligheten uppskattas. En chef får inte heller göra det lätt för sig och försöka ge återkopplingen till hela arbetslaget eller göra det till en tom rutin. – För att återkoppling ska ha effekt måste det anpassas efter situation och person, säger Simon Elvnäs. 38

AKADEMIKERN

ALVA APPELGREN

MEN HUR REAGERAR då medarbetare på en chef som alltid har varit tyst och neutral och som plötsligt försöker bättra sig och anstränger sig för att börja ge lite mer återkoppling? – För mycket återkoppling tror jag inte att det finns någon risk för. Men det är klart att om chefen överdriver och det inte känns genuint så har det inte så

"Det väcker andra tankar om man fokusrar på att vara smart och då går det sämre i uppgiften." ALVA APPELGREN

5 typer av feedback Var medveten om vad du ger återkoppling på och fokusera på det som medarbetaren verkligen kan påverka. Ju längre ner på listan, desto konkretare. Förutsättningarna Det som medarbetaren inte kan påverka.

Svenska Kocklandslaget presenterar årets julbord

Inre processer Hur medarbetaren tänker eller känner. Yttre beteende Hur medarbetaren agerar. Produkten Hur beteendet påverkar resultatet. Resultatet Vad slutresultatet innebär för verksamheten.

mycket effekt. Även i vår studie kunde deltagarna uppleva att om de fick höra att de var smarta i en uppgift som inte var så komplicerad så kändes det krystat. Men jag tror att för lite återkoppling är ett betydligt större bekymmer än för mycket, säger Alva Appelgren. Nyckeln är att chefen är öppen med att en process för att bli bättre på återkoppling har inletts. – Man säger att nu ska vi gå in i en period där vi måste ge mer återkoppling, man pratar om hur, när och på vilket sätt det ska ske. Annars är det väldigt lätt att det känns onaturligt och konstlat. Men om man pratar om det blir det lättare, säger Simon Elvnäs.

Lite mer god jul Förena nytta med nöje och följ med på ett oförglömligt julfirande genom skärgården. Vi bjuder på högklassig underhållning med gnistrande shower, önskeklappar i taxfreebutikerna och Svenska Kocklandslagets fantastiska julbord.

Cinderellas konferenspaket med julbord signerat Svenska Kocklandslaget Just nu! 50 % rabatt på hytten Prisex 794:- per person (ord pris 935:-) Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt, julbord inkl vin, öl, läsk och kaffe, bufféfrukost, konferenslunch inkl lättöl/vatten samt fyra timmars konferens inkl kaffe och frukt. Prisex gäller söndag–onsdag 20/11–26/12 2017 vid minst 10 konfererande när två delar hytt. Ange kod SKONFJ.

Läs mer på Vikingline.se/julbord-foretag eller boka direkt på telefon 08-452 40 40.

Tema

NYANSTÄLLD Kristian Espås, HR-partner.

Trygg med

Text: Marika Sivertsson Foto:Margareta Bloom Sandebäck

FADDER Rebecka Hedström, HR-partner.

På Skanska får nyanställda daglig återkoppling från en fadder. Samtidigt får företaget feedback på sina arbetssätt.

start d fadder

➔

Tema

–A

– ATT VARA NY kan vara en riktig pärs. Jag har jobbat inom HR i tio år och själva processerna är sig lika, dem kan jag. Men jag vet ändå ingenting om hur man tänker och gör på just Skanska. Det säger Kristian Espås, som är nyanställd på Skanskas huvudkontor i Stockholm. Han introducerades för faddern Rebecka Hedström i juni, två månader innan anställningen började. De hann träffas flera gånger före första arbetsdagen och nu när han väl är på plats ses de varje dag. De båda är ett av de första paren i Skanskas nya system för feedback och introduktion av nyanställda. Ett faddersystem fanns redan tidigare men det var mer informellt. Förra hösten gjorde företaget en enkätundersökning bland medarbetarna som visade att fadderrelationen kunde se olika ut i olika delar av företaget och att inte alla nyanställda fick faddrar. Enkäten visade också att de som varit en del av en fadderrelation värderade den högt. Hela introduktions-

AKADEMIKERN

Faddern Rebecka Hedström har arbetat med HR i fem år, nyanställda Kristian Espås i tio. "Belöningen med att vara fadder är att vi tillför varandra olika saker", säger hon.

systemet styrdes upp under vintern och i det fick fadderskapet en stärkt roll. Sedan april i år finns en introduktions-trojka. Chefen är formellt ansvarig för feedback i utvecklingssamtal och uppföljningssamtal och varje nyanställd får en fadder som ska finnas med under ett verksamhetsår. Eftersom cheferna ofta finns på visst avstånd och har många anställda ska faddern finnas nära i vardagen. Feedbacken i fråga om de konkreta dagliga arbetsuppgifterna kommer från den nyanställdes närmsta kollega – den är informell, lite i likhet med det förra systemet.

CV KRISTIAN ESPÅS Utbildning Ekonom Arbetar HR partner

CV REBECKA HEDSTRÖM Utbildning Personalvetare Arbetar HR partner

Som fadder är Rebecka Hedströms uppgift att bistå med introduktionen på företaget. Dels hjälper hon Kristian Espås att hitta rätt kontaktvägar, presenterar honom för kollegor och svarar på korta frågor. Dels ger hon feedback på själva socialiseringen till företaget; han får hjälp att förstå arbetsplatskulturen och värderingarna. DET ÄR OCKSÅ Rebecka Hedström som ger Kristian Espås koll på hur han ligger till i sin introduktion, vilket lyfter bort en stor del av stressen i att vara nyanställd.

– När jag är ny är jag ambitiös och vill prestera. Samtidigt är det svårt att veta hur det går: borde jag göra mer? När Rebecka bromsar och säger att jag inte måste göra allt på en gång, att det får ta den tid det tar, då känns det lugnare, berättar Kristian Espås. Deras dagliga fadderträffar sker ofta över en fika. Samtalen kan handla om etik, processer, prioriteringar och värderingar. Om Kristian Espås berättar om sin erfarenhet av hur man arbetar med arbetsplatsolyckor så återkopplar Rebecka Hedström med hur man agerar på Skanska. – Jag läser såklart policies och riktlinjer, men det går inte att diskutera med ett dokument. Rebecka kan förklara bakgrunden till att Skanskas prioriteringar ibland ser annorlunda ut än det jag är van vid, och då sätter det sig bättre. Det blir lättare att applicera. Att få feedback på hur tidigare erfarenheter kan se ut i ljuset av det nya företagets arbetssätt är en av de saker Kristian Espås uppskattar mest. Han har ett stort kunnande i frågor som rör säkerhet. – Jag har lätt att förstå säkerhetstänket på Skanska, men kan också se alternativ. Och Rebecka är nyfiken på AKADEMIKERN

Tema "Vi har ett bra utbyte, det handlar inte bara om att jag ska anpassa mig."

mitt perspektiv. Vi har ett bra utbyte, det handlar inte bara om att jag ska anpassa mig till den nya arbetsplatsen, säger han. KRISTIAN ESPÅS är med sina tio år inom HR mer erfaren i yrket, Rebecka Hedström har arbetat i fem och ett halvt år – hela tiden på Skanska. – Själva belöningen med att vara fadder är att vi tillför varandra olika saker; jag kan företaget, kulturen och 44

AKADEMIKERN

kontaktvägarna. Kristian har erfarenhet av hur man arbetar på andra håll, konstaterar hon. Att feedbacken går åt båda håll är en uttalad ambition med fadderskapet, berättar HR-chefen Anna Wenner: – Det finns ett visst fönster där det är värdefullt för oss som företag att kunna fånga upp perspektivet av att vara ny. Att ha någon som pekar på saker och frågar: ”Varför gör ni så?” Bra feedback bygger på att man kan ha effektiva och modiga samtal. Och den frekvens som finns i fadderrelationen gör den till en bra plattform för en god feedbackkultur. Kristian Espås instämmer: – Rebecka som fadder stärker min uppfattning om att Skanska är ett ställe som är öppet för nykomlingars idéer. – Det blir också tydligt för mig att man inte ska slarva– nyanställda ska ha en fadder. Det är i sig en jätteviktig erfarenhet när man jobbar med just HR.

Forskning inom

Ungdomsvård och missbruksvård

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM -

Ansökningstillfälle den 1 mars 2018

Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC.

Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling samt att stödja forskning i syfte att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling.

Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder.

SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram, med fokus på vård och behandling under tvång. Forskningens frågeställningar ska vara nära kopplade till SiS verksamhet. Särskilt efterlyses studier om utfall och uppföljning av vården.

Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera något utifrån uppdragets omfattning. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser.

Senast den 1 mars 2018 ska projektskisser ha kommit in för projekt som avses löpa fr.o.m. 1 januari 2019. Ansökningstillfället gäller såväl ett- som fleråriga forskningsprojekt.

Kontakta oss för mer information Tf enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28

Ladda ner forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar från www.stat-inst.se/ansokan.

Aka

Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,6

för

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Besök seb.se/medlemslan. Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård. Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Spaning

Titlar i nya kläder Tjänstemän förvandlas till tjänstepersoner. Vetenskapsmän har blivit forskare. Nu läggs gamla titlar på hyllan och nya kläs upp. Text: Matilda Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

FLER OCH FLER kommuner väljer att skrota ordet tjänsteman till förmån för tjänsteperson i kommunala handlingar. I Malmö var det följden av en Fimotion, som röstades igenom i fullmäktige i juni 2016. – Vi vill ha könsneutrala benämningar i alla dokument där titlar inte är lagreglerade. Jag upplever att det faktiskt har format språkbruket. Tidigare var det som om kroppen reagerade när någon sa ”tjänsteperson” för att det var ovant, nu är det tvärtom. Nu reagerar jag när någon säger ”tjänsteman” för att det är ovanligt. Tjänsteperson har fått genomslag för oss på stadshuset, stadskontoret och

ute i förvaltningen, säger Nils Karlsson (MP), kommunalråd med ansvar för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter i Malmö. Sala och Uppsala är två kommuner som fattat liknande beslut i år och även Sveriges kommuner och landsting (SKL) använder sedan en tid tjänsteperson som synonym till tjänsteman. ATT GÖRA TITLAR könsneutrala är en pågående trend. Brottsförebyggande rådet använder numera benämnigen gärningsperson i stället för gärningsman. Sedan tidigare har till exempel riksdagsman ersatts av riksdagsledamot och vetenskapsman av forskare. På Språkrådet förklarar språkvårdaren Maria Bylin att en ideologi som under senare år drivit på språkutvecklingen är feminismen, där ett exempel på språklig framgång är pronomenet hen. Uppfattningen om språket är också en generationsfråga. – Särskilt många yngre personer blir provocerade av ordet tjänsteman, medan många äldre tycker att ordet tjänsteman är självklart könsneutralt, säger Maria Bylin. Språkutveckling tycks vara en ständigt pågående maktkamp. För dem som önskar förändra språket finns ofta en tro på ordens kraft, att vårt språk påverkar vår tankevärld. – Det är helt klart en ideologiskt laddad fråga, säger Maria Bylin. Språkdebatten var högljudd efter att kommunerna beslöt att gå över till tjänsteperson. Inte heller i kommunerna var beslutet självklart. I Malmö röstades till exempel motionen igenom av ett oenigt fullmäktige. AKADEMIKERN

Spaning

DEBATTEN HAR OCKSÅ lyft blicken mot framtiden. Redan har Språkrådet fått frågor om nästa eventuella titelförändring. Om tjänsteman blir tjänsteperson, kommer vi att ersätta ombudsman med ombudsperson nu? Om titeln tjänsteperson väckt irritation så är tanken på att byta ut ombudsman till ombudsperson än känsligare. Ombudsman är ett av

" Det är helt klart en ideologiskt laddad fråga." MARIA BYLIN

AKADEMIKERN

FELICIA MALMQVIST

svenskans stoltaste ord. Ordet har sitt ursprung i fornsvenskan och betyder representant. Flera språk, däribland engelskan, har lånat ordet av oss. På Akademikerförbundet SSR jobbar 27 ombudsmän på kansliet och 12 ombud i regionerna. Någon aktiv debatt om titeln ombudsman förekommer inte på förbundet. Felicia Malmqvist är student ombudsman på förbundskansliet. – När jag började här tänkte jag just att det blev lite negativ klang på titeln, men jag vande mig snabbt. Ombudsman är en så pass väl etablerad titel. Att vara ombudsman är något som Sverige marknadsfört internationellt inom fackföreningsrörelsen, resonerar hon. Efter några månader på jobbet stör hon sig inte längre på titeln, men hon är medveten om att en del studenter inte gillar den. – I vissa fall finns starka åsikter kring detta. En av mina företrädare fick prata med någon som ansåg att ombudsman var en förlegad titel. Hon ville inte gå med i fackförbundet på grund av den.

FOTO: THERESIA VISKA

Statsvetaren Katarina Barrling är en av dem som problematiserar användandet av ordet tjänsteperson. Hon tycker att tjänsteman är ett av svenskans vackraste ord och påpekar att ändelsen man syftar till ordet människa. Ska vi bara byta ur det? undrar hon i en radiokrönika i P1.

1996

Felicia Malmqvist tror på ett språkligt generationsskifte, men vilket ord som ska ersätta ombudsman är oklart. – Jag tror inte ombudsperson skulle passa, kommenterar hon. Diskrimineringsombudsmannen DO, är en statlig myndighet som arbetar för att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. Om ändelsen -man är störande ur jämlikhetssynpunkt borde ju DO ha något att säga om det. MEN PÅ MYNDIGHETEN är det här med ombudsman versus ombudsperson en ickefråga. DO har fått sitt namn i samband med att riksdagen stiftade lagen om diskrimineringsombudsmannen. – Det här är ingen diskussion vi för. Det är klart att man ur ett jämställdhetspolitiskt perspektiv kan diskutera det, men vi tittar snarare på diskrimineringsfrågan. Om någon upplever sig vara missgynnad av en benämning som till exempel tjänsteman eller ombudsman är det fullt möjligt att göra en anmälan, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO. Någon sådan anmälan har aldrig kommit in. Tills vidare tycks ombudsman vara en titel som kommer leva vidare. Och tjänstemännen jobbar nog vidare ett tag till de med. I Göteborgs universitets språkdatabank Korp förekommer tjänsteman 15 781 gånger, mot tjänsteperson som har registrerats 43 gånger i myndighetstexter, sociala medier och tidningar.

Med över 20 års erfarenhet, en unik arbetsmodell och 2 000 familjehem runt om i Sverige skapar vi en kvalitetssäkrad familjehemsvård

info@familjehemsguiden.nu 0156-170 25 familjehemsguiden.nu

Vill du göra en livsviktig insats? Aleris Nåjden har drygt 20 års erfarenhet av familjehemsvård för barn och unga med komplex psykosocial problematik. Vi är just nu i behov av fler familjehem för heltidsuppdrag! Vi erbjuder: • Grundutbildningen ”Ett hem att växa i” • Handledning och stöd av erfarna, välutbildade konsulenter • Intressanta föreläsningar och workshops i aktuella ämnen • Jour med konsulenter tillgängliga dygnet runt, året om Läs mer på vår hemsida www.aleris.se/familjehem

Vill du bli familjehem? Kontakta familjehemsrekryterare Anna Jernkrook, 070-230 90 12, najden@aleris.se

Min vĂ¤g

Krig oc

ch fred Terrordåd och kidnappningar plågar Mali efter inbördeskriget. Nu ska Sverige hjälpa landet att nå fred. Samhällsvetaren Måns Hanssen åker dit för att fixa säkerheten. Text: Jennie Aquilonius Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

B CV MÅNS HANSSEN

Utbildning Samhällsvetare, fredsoch konfliktkunskap Arbetar Folke Bernadotteakademin

AKADEMIKERN

BLICKEN ÄR ISBLÅ. Det korta blonda skägget blir mörkare ut mot kanterna. Måns Hanssen tar av sig kavajen, hänger den över stolen och rullar upp skjortärmarna. På kavajslaget sitter Folke Bernadotteakademins vapen: en bro som går över en jordglob. Det är var Måns Hanssen gör: bygger broar. FBA är myndigheten för fred, säkerhet och utveckling, och här jobbar han med säkerhetssektorreform i Mali och Demokratiska republiken Kongo. Alltså hur staten ska bli bättre på att garantera befolkningens trygghet. – Säkerhet är grundbulten för att vi ska kunna leva våra liv. För att du ska kunna gå till arbetet och inte vara rädd för att bli skjuten eller våldtagen på vägen. Utan säkerhet blir allt annat svårt. Var ska du få mat ifrån om du inte kan lämna ditt hem? säger Måns Hanssen på en norrländska som vittnar om uppväxten i Holmsund utanför Umeå.

Konferensrummet heter passande nog Afrika. Det ligger längst in i FBA:s kontor i Försvarshögskolans lokaler i Stockholm. Måns Hanssen ska snart åka tillbaka till Mali, ett av världens fattigaste länder där en bräcklig fred råder efter det senaste inbördeskriget och statskuppen 2012. Han är i slutfasen av att analysera hur myndigheten kan stötta landet. Det handlar särskilt om att implementera det fredsavtal som slöts 2015 mellan regeringen och de väpnade grupperna. – Vi tittar på vad vi ska göra när det gäller mänsklig säkerhet och jämställdhet, till exempel kvinnors deltagande i fredsprocessen. Det var förra året som den svenska regeringen presenterade sin nya utvecklingsstrategi för Mali, som nu genomförs av FBA och Sida. Läget är ömtåligt. FN:s fredsbevarande styrkor finns på plats och där ingår svenska trupper. Landet plågas fortfarande av terrordåd av islamistiska grupper. I juni släpptes den svenske turisten Johan Gustafsson som i sex år varit kidnappad av Al-Qaidas nordafrikanska gren, Aqim. JOBBET TVINGAR Måns Hanssen att vara en obotlig optimist, annars skulle han snabbt bli cynisk. Det gäller att leta efter guldkornen, fira de små vinsterna. Men ibland känner han sig maktlös när utvecklingen går långsamt eller läget i ett land blir sämre och fler människor far illa. Men i nästa andetag säger han att det gäller att vara självkritisk och inse vilken makt du har och inte har.

LÖN ”FBA ligger i nivå med andra myndigheter, har bra arbetsvillkor och en schysst lön – särskilt i jämförelse med många andra länder där arbetstagare inte har så mycket rättigheter.”

2008 Volontär på ungdomsfängelse i Peru. Ser hur ungdomarna blir tryggare.

2005 Snubblar in på kandidatprogrammet i fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet.

PASS ”Passet är mitt främsta arbetsredskap. Det är en förutsättning för att jag ska kunna ta mig till platserna där jag arbetar.”

AKADEMIKERN

2011 Flyttar till Bryssel och jobbar med valförrättning. Lär sig att bygga upp en organisation från grunden.

2010 Praktiserar och blir anställd som analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Inser att han hellre vill jobba praktiskt.

– Du måste ta på dig tillräckligt med ansvar för att behålla din mänsklighet och förstå den situation som människor lever i, men tar du på dig för mycket blir det svårt att orka. Som exempel tar han den arabiska våren 2011. Måns Hanssen jobbade på en schweizisk organisation som stöttade Libyen med att bygga upp säkerhetsstrukturer som polis, militär och underrättelsetjänst efter diktatorn Muammar al-Gaddafis fall. De isblå ögonen får en annan intensitet när han minns sin känsla av optimism; chanserna var så goda, drivet hos folket så starkt. Sedan gick det käpprätt åt skogen. I dag är Libyen ett av världens farligaste länder. – De bitarna är tuffast. När jag ser att nu är det på gång, nu finns chansen, och sedan går det åt andra hållet. Det är människor vi jobbar med. Människor som bor där. De bor fortfarande där och lever i det här hela tiden. Men det är också människorna som ger honom energi. Drivna kollegor som vill göra skillnad. Det är också i arbetet med människor som Måns Hanssen själv känner att han kan påverka. Han jobbar med känsliga politiska frågor, men bakom alla lagar, papper, administration, strukturer och byråkrati sitter det

2013 Jobbar med säkerhetsstrukturer i Libyen. Tungt när läget försämras, verksamheten dras ner och personal evakueras.

Min väg

2015 Känner att det är dags att återvända till Sverige och får jobb på Folke Bernadotteakademin.

människor. Det är de som är intressanta. Och deras makt. – Den möjlighet de faktiskt har att påverka samhället de lever i. Om tillräckligt många vill tillräckligt mycket kan de åstadkomma en hel del. Sedan finns det så klart strukturer som håller den potentialen nere, men då är det ännu viktigare att jobba med de strukturella problemen för att de här grupperna ska få vara med i beslutsfattandet. Människor går också att påverka. Som pojkarna i ungdomsfängelset i Peru där Måns Hanssen volontärarbetade som 23-åring. Han utbildade personalen i konflikthantering och höll i pass med de intagna killarna, som var mellan 12 och 18 år, för att minska risken för konflikter. – Med unga pojkar i pubertetsåldern är det inte alltid lätt att hålla en konfliktfri miljö, säger Måns Hanssen. Med pojkarna jobbade han mycket med tillit. Gjorde klassiska tillitsövningar som att falla och hoppas på att personen bakom tar emot en. Måns Hanssen tyckte att det var roligt att jobba med ungdomar eftersom förändringen kom direkt. Plötsligt började två killar som inte haft med varandra att göra tidigare prata och umgås.

MIN GO BAG – EN LIVLINA ”I den finns en USB-sticka, pennor och en powerpoint-klickare. Med den är jag redo att hålla vilken workshop eller sammankomst som helst."

TILL FBA KOM Måns Hanssen 2015. Efter att ha arbetat utomlands i flera år bestämde han och fästmön, som jobbar inom humanitärt bistånd, att det var dags att söka sig tillbaka till rötterna Sverige. Han säger att arbetet med tunga frågor som krig och konflikt ger perspektiv på vad som är viktigt i livet. – Jag försöker, och hoppas att jag lyckas, undvika att klaga på vardagliga AKADEMIKERN

Min väg

"Säkerhet är grundbulten för att vi ska kunna leva våra liv." petitesser. Det regnar eller tunnelbanan är sen, so what? När jag tänker på hur mycket mer allvarliga saker som människor hanterar världen över dagligen blir jag lycklig över det jag själv har. Vad är viktigt? – Jaa, vad är viktigt? skrattar han, och fortsätter: – Hälsa och glädje kanske. UTE I LUNCHRUMMET plirar greve Folke Bernadotte mot förbipasserande från ett svartvitt foto som tar upp hela väggen. Han var FN:s första medlare och förhandlade i konflikten mellan Israel och Palestina 1948. Måns Hanssen berättar att myndighetens verksamhet i dag bland annat handlar om att skicka svensk personal till internationella insatser, policyutveckling och utbildning för utländska samarbetspartners. Kurserna handlar till exempel om jämställdhet, rättsstatens principer, demobilisering, avväpning och återanpassning av före detta kombattanter samt SSR, säkerhetssektorreform. 58

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL UTBILDNINGEN "Freds- och konfliktstudier gav mig förmågan att omsätta mitt intresse för internationella frågor i praktiskt arbete.” SAMBOBESLUTET ”Under studietiden fattade jag och min sambo beslutet att pusha och stödja varandra att ta de chanser vi fick att jobba inom det här fältet. HEMFLYTT ”Det var ett viktigt val att komma hem till Stockholm. Att återknyta kontakten och komma närmare familj och vänner i Sverige.”

Utbildningarna i SSR ordnas på plats i andra länder men längre veckolånga utbildningar hålls ofta på FBA:s huvudkontor på Sandö utanför Kramfors. Deltagarna får lära sig olika byggstenar: vad säkerhet är, vad individer, grupper och länder behöver i form av säkerhet, vilka aktörer som ingår i säkerhetssektorn samt hur de kan förändra sitt lands säkerhetssektor till att bättre möta de olika behov som kvinnor, flickor, män och pojkar har. Själv känner sig Måns Hanssen trygg under sina resor. Första gången han kom till Malis huvudstad Bamako blev han förvånad över lugnet. Medierapporteringen handlar mest om våld, men Måns Hanssen möttes av vänliga människor som hade nära till skratt. Han berättar att FBA-personalen också gör noggranna förberedelser och har en väl fungerande säkerhetsapparat runt sig, de åker inte om läget är för farligt. Men det finns situationer när Måns Hanssen har blivit rädd. Som när han körde förbi en säkerhetskontroll i Libyen och någon sköt vid sidan av bilen. – De sköt i luften för att påkalla uppmärksamhet från bilen framför oss som de ville skulle stanna, så det var inte så allvarligt som det först verkade. Men jag hann dra igång hela säkerhetsbiten: "Vad är det som händer? Var kommer det ifrån? Vart ska jag? Vart är vi på väg?" Men de stora riskerna är generellt trafiken, malaria och matförgiftning. På måndag är det dags att resa till Mali. Måns Hanssen känner sig förberedd och nyfiken. FBA har en rad projekt som nu ska stämmas av med olika samarbetspartners. Det nationella ägandeskapet är viktigt. – Det är de som bestämmer över, och styr processerna. Vi stöttar dem och är lyhörda för deras prioriteringar.

ARBETSMILJÖ "Arbetsmiljön på kontoren i Stockholm och Sandö är jättebra. Sedan arbetar vi till stor del i högriskländer där vi inte kan kontrollera miljön. Jag tycker att vi har ett bra säkerhetsarbete med tydliga strukturer för att minimera riskerna.”

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Handledarutbildning i Psykosocialt arbete (motsvarande 45 hp) Start februari 2018

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Start januari 2018

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start januari 2018

Utbildning i Gruppsykoterapi (motsvarande 45 hp) Start februari 2018

Workshop 5 mars 2018

Deliberate Practice med Dr. Tony Rousmaniere

www.sapu.se

Grundläggande utbildning i psykoterapi Utbildningen ges i Stockholm (fyra terminer på

halvfart) med start vårterminen 2018.

Sista ansökningsdag för utbildningen är den 31 oktober. Mer information och kostnader Hemsida: www.esh.se/sanktlukas Telefon: 08-555 050 46 E-post: jan.sandstrom@esh.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Stockholm 25-26 januari 2018 Välkommen till en konferens med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna 15–25 Föreläsningar, parallella seminarier, kliniska mötesplatser, små diskussionsgrupper och utställning. Bland talarna Suzanne Osten, Åsa Nilsonne, Mats Wahl, Bo Hejlskov Elvén, Anna Kåver, Allan Linnér, Ullabritt Bodlund, Britt Jonsson, Liria Ortiz, Anders Jacobsson, Åsa Kruse, Katja Bergsten, Nora Rustad, Johnny Pettersen, Tom Pakkanen och Ninni Rehnberg

Anmälan är öppen!

www.ungavuxnadagarna.se

Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

S S SEXUALTERAPEUTISKA MOTTAGNINGEN SKÅNE

Specialist i klinisk sexologi sökes till Sexualterapeutiska mottagningen Skåne

Vi bedriver sexualterapeutisk behandling på specialistnivå. Arbetet spänner över hela det sexologiska fältet. Vi söker en socionom/psykolog som är väl förtrogen med och erfaren i behandling inom flertalet av de sexologiska delområdena. Arbetsuppgifter: Dina främsta arbetsuppgifter är att självständigt bedriva behandling i form av terapeutiska, rådgivande eller stödjande samtal. Arbetet kräver stor flexibilitet och lyhördhet inför dem vi möter och fordrar en förmåga att hantera djupgående frågeställningar. Kvalifikationer: Vi söker dig som är socionom/psykolog eller motsvarande samt är auktoriserad specialist i klinisk sexologi (Nacs). Du förväntas inneha steg 1- eller 2-utbildning i psykoterapi. Omfattning: 50%, vikariat under ett år med eventuell förlängning. Huvudman: Mottagninen drivs av RFSU Malmö och RFSL Rådgivningen Skåne i partnerskap med Region Skåne. Mer information och ansökan: Thomas Wilkens-Johansson, Gunnel Brander 040-611 99 44. Skicka din ansökan senast den 171031 till info@sexualterapiskane.se.

Familjebehandlare/Socionom

Oavsett var katastrofen är. Inom 36 timmar kan vi vara där. I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

Tommy lämnar oss efter sju år och vi behöver en ny familjebehandlare till Väsby behandlingsteam. Är du den vi söker?

Du kommer till ett gäng och arbetsplats

• som har högt i tak (och ibland lite långt till golvet) • som tar varje uppgift på allvar (och ibland skrattar åt oss själva) • som ger plats för utveckling (och ibland inveckling) • som gärna samarbetar (och ibland jobbar hårt) • som ger frihet under ansvar (och ibland fri lek)

Arbetsområde

Du kommer främst att arbeta med ungdomar 13-20 år och deras familjer inom ramen för socialtjänstens öppenvårdsinsatser (vid behov även med yngre barn). Vi utför huvudsakligen biståndsbedömda insatser men erbjuder i viss mån familjesamtal som förebyggande råd och stöd. Du blir en del av Väsby behandlingsteam. Gruppen besitter en mängd olika kompetenser. Den viktigaste plattformen för vårt arbete är familjebehandling på systemteoretisk grund. Metoder för vårt arbete är, förutom systemisk familjeterapi, bland annat KBT, mindfulness, Marte Meo, BOF, FFT och nätverksarbete.

Vill du veta mer?

Läs hela annonsen på www.ams.se eller www.upplandsvasby.se.

Vi svarar KONKURS

FOTO: SANDRA JOHNSON

"HJÄLP! ARBETSGIVAREN KAN INTE BETALA MIN LÖN" Förra månaden fick Albert ingen lön och företagets ekonomiska problem verkar inte bli bättre. Hur kan han få betalt?

DETTA HAR HÄNT

Albert arbetar som ekonom på ett litet företag som under längre tid haft ekonomiska problem. Senaste månaden har företaget varken kunnat betala sina skulder eller lön till sina anställda. Inget tyder på att situationen kommer att bli bättre. Albert vet att man kan få lönegaranti vid eventuell konkurs, men undrar hur han ska gå tillväga? DETTA GÄLLER

När du inte får din lön måste du agera omedelbart. Här beskrivs det mest grundläggande reglerna gällande konkurs och statlig lönegaranti. För mer information vänd dig till SSR Direkt. Ett företag som är på obestånd försätts i konkurs efter egen ansökan eller efter ansökan av en borgenär (den som har fordran på någon). Om du inte fått din lön

ULLIKA DALÉN

Chefsjurist på Akademikerförbundet SSR

F LAGARNA Reglerna om konkurs och lönegaranti finns i konkurslagen, förmånsrättslagen och lönegarantilagen.

och arbetsgivaren är på obestånd kan du ansöka om konkurs, men be facket om hjälp om du är medlem för det är vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda innan ansökan görs. Att företaget är på obestånd innebär att det inte kan betala sina skulder och att detta inte endast är tillfälligt. Ansökan om konkurs görs hos tingsrätten på den ort där företaget har sitt säte. Tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren övertar driften av företaget och avvecklar verksamheten genom att försöka sälja tillgångarna och betala skulderna. I de allra flesta fall blir de anställda uppsagda på grund av arbetsbrist. Den statliga lönegarantin är ett skydd för dig som inte fått din lön när din arbetsgivare gått i konkurs. AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

Det innebär att det är staten, genom länsstyrelsen, som betalar ut din lön. Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegaranti. Lönegarantin omfattar lön och andra ersättningar som du har rätt till enligt din anställning. Du kan högst få ersättning med fyra prisbasbelopp (= 179 200 kr 2017). Ersättning lämnas för maximalt sammanlagt åtta månaders anställningstid. Lönegaranti kan du få för: n lön som tjänats in under de senaste tre månaderna innan konkursansökan kom in till tingsrätten n lön som tjänats in under tiden mellan ansökan och beslut om konkurs, n lön för tiden en månad efter beslut om konkurs och n lön under den lagstadgade uppsägningstiden. Lönegarantin omfattar också krav på semesterlön och semesterersättning som intjänats före konkursen för det som finns innestående för det löpande intjänandeåret och året innan. Några äldre sparade semesterdagar kan ibland omfattas, men det vanliga är att sparad semester går förlorad.

"När du inte får din lön måste du agera omedelbart." ULLIKA DALÉN

AKADEMIKERN

För att få lönegaranti under uppsägningstiden krävs att man står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att du omgående måste anmäla dig till Arbetsförmedlingen när du blir uppsagd och arbetsbefriad. Detta är grundreglerna. I vissa situationer kan även lön som intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten omfattas av lönegaranti. SÅ FÅR DU HJÄLP

Är du medlem hos Akademikerförbundet SSR kan vi hjälpa dig att ansöka om konkurs, vara ditt ombud vid konkursförhandlingen och anmäla dina fordringar till konkursförvaltaren. Får du inte din lön måste du omgående kontakta oss. Eftersom det bara är fordringar som tjänats in tre månader innan konkursansökan som omfattas av lönegarantin måste vi agera skyndsamt. Innan en konkursansökan lämnas in till tingsrätten ska vissa åtgärder vidtas. Vi ska skicka en betalningsuppmaning till företaget (gäldenären) och de ska ges möjlighet att självmant betala kravet. SÅ GICK DET

Företaget där Albert arbetade var på obestånd och försattes i konkurs. Akademikerförbundet SSR hjälpte Albert med konkursansökan och lönegarantianmälan och Albert fick ersättning av lönegarantin.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands. Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

SOCIONOMEN

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi Postt id

Soci onom ning Box en 12 112 96 800 Stoc khol m

REPORTAGE Många frågor väcks när fallet Kevin tas upp igen.

Nr 4

en Nr 3

2017

arbete

api ykoter och ps

17 # 3 20

Kvali ficer

tion Migra rd Välfä tid Fram

listvå

rd för

barn

och u

nga m

ed sex

0771-11 33 11 = ett nummer in

För m Linda er inform atio Erik 3-41 sson, en n och frå Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det 07 finns 9 92 he gor, 96, l.e tschef kont platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Eller akta be riksson : www. sök oss @hu på: hum man Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, ana. a.se se/offc stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en linic Huma äldre. na

familje är ett ledan Huma omsorg, de no pe omsor na har 16 rsonlig rdiskt om ass sorgsf Huma gstjänste 000 enga istans, öretag r äld Läs mena är no till över 9 gerade me reomsorg som erb terat 00 jud da r om Huma på Nasda0 människ rbetare och bostä er tjänst er ino i Sve der na på or. q m ind www.h Stockholm Vi arbeta rige, No med sär ivid skild rge oc r efter uman sedan servic - och h a.se eller 2016 oc visionen Finland som e enlig ”A t LSS corpo h För varje sökkriterie du anger, begränsas urvalet. Dvs. endast de enheter som uppfyller samtliga . rate.h har huvud lla har rät utför uman t till konto a.se. kriterier du valt visas. När du sedan klickar du på den/ de enheter som verkar vara av intresse r i Sto ett bra ckholm liv”. . visas mer information samt nödvändiga kontaktuppgifter.

uella

betee

ndep

at socia

Sommarnovellen

Off.C linic öppen vård

Specia

KUS Det fin ns en mo i buds kap om tsättning flykting gömda ar.

lt arbe

te och

REPO

Kan in

2017

onom

v av ?

FORSKNING Mönster finns i hur barn påverkas vid en separation.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2017

Du når oss som vanligt i sommar at socia

FOKUS För det goda samhället behövs mer än demokrati.

Soci

sca dra Pa tser Alexan mers insa sociono mhället. i sa

FRÅN FÄLTET Så skapar kuratorerna evidensbaserat arbete.

Nr 5 2017

ka Kröni lidou om

ng er flykti ngda Så lev rbiens stä vid Se änser. gr

n va Joha Möt Yl vju om syne inter erige. på Sv

rt Repo flyktingars unga k Läs om ordsförsö självm rför. och va

onom

age

tt Porträ nsson i en

k Utblic arna idag

ficer Kvali

Socionomen

Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

Soci

Posttidning B

psykot erapi

AGE tagna områ vara fria in det oc om h dr egna företa iva g?

KURA TO

Kura

DA torsfö rening GAR på ett spänna en bjöd progra nde m!

DEB

synsät ATT mella t märks i de n socia batt och me ltjänst dia.

Olika

# 4 20 17

Ungdo & Psykmar terapi o-

roble

Du kan också söka placering via vår söktjänst www.humana.se/Sok-placering

. drag

upp gar inomHumana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. in redn Humana har 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför och ut rsel. till över 9 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. alitet. bete kvomsorgstjänster va Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. god Läs t av ar ed kort he ivemer om Humana med g. på www.humana.se eller corporate.humana.se. rfaren även m s och ver, inklus utvecklin ku n, fo ni kaps behö mråde divide heter de och kuns in ed ig iskt m och färd rlig metod r esurse t kontinue här: m r du ad sa hitta nster ra tjä vå h o för

r red

nya

g.se

annin

abem

YRKESFÖRMÅN

- och . individ enligt LSS e inom servic utför nster skild er tjä liv”. erbjud r med sär land som till ett bra t . h Fin ag som bostäde har rät ckholm h rge oc sföret org oc rige, No ionen ”Alla ntor i Sto eoms ko Sve vud er vis re i arbeta arbetar eft och har hu e. a.s Vi 16 an 20 kor. um sedan rporate.h co holm eller na.se

Höstens nyheter! Socionomen är först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi. Artiklarna håller dig uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla!

Unik barnavårdsforskning

Vilka långsiktiga konsekvenser får samhällets ingripanden för de barn som blir omhändertagna? Gunvor Andersson, professor i socialt arbete, har följt barnhemsbarn från tidiga barnaår till vuxen ålder. Exklusiv forskning i Forskningssupplementet.

Trauma och psykoterapi

Utan hjälp kan svåra händelser sätta spår för alltid. Läs om effektiva metoder vid traumabehandling i Socionomens psykoterapiavsnitt. Dessutom: Var med i Socionomens debatt ”Hot och våld mot tjänsteman” på Socionomdagarna den 19 oktober! Du träffar också Socionomens redaktion i vår monter på Bokmässan i september.

Bli prenumerant idag!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på www.socionomen.nu eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du meddelar att den ska upphöra.

Panelen FRÅGAN

TEXT: MAX BYSTRÖM

HUR TILLGÄNGLIG MÅSTE DU VARA? Förväntas du svara på mejl och i telefon på kvällar, helger och semester?

NATAŠA OSTOJIC

JONAS FELLSTRÖM

GERD FAGERSTRÖM

HR-specialist Bonnierförlagen

samhällsplanerare Borlänge kommun

HR-chef Energimyndigheten

– Vi har en tillgänglighetspolicy sedan förra hösten. Den förtydligar att man inte förväntas svara i telefon eller mejl utanför arbetstid, och till exempel att möten inte ska läggas för tidigt eller sent på dagen så att de krockar med hämtning och lämning på förskola. När vi gjorde medarbetarenkäter så upptäckte vi att många upplevde brister på det här området, att de var stressade över att förväntas vara tillgängliga och att det saknades tydliga gränser mellan arbete och fritid. Vi har redan sett att detta har lett till tydliga förbättringar.

– I vanliga fall är det ingen som kräver att vi ska kolla mejl och så på helger och kvällar. Jag upplever heller inte att det finns någon förväntan att vi ska vara tillgängliga på det sättet utanför arbetstid, så jag har inte funderat över behovet av en policy. Eftersom det är offentlig verksamhet finns det regler för att mejlen ska kollas, även under semestern. Mig veterligen utgår ingen övertidsersättning om vi skulle kolla av mejlen under semestern, men det där löser man genom att låta någon kollega kolla ens mejl när man är borta.

– Vi har ingen nedskriven policy, men däremot är vår gd tydlig med att medarbetarna ska koppla av och ta det lugnt när vi inte är på jobbet, så att vi kommer utvilade när vi är här. Om man förväntas vara tillgänglig jämt eller vara konstant uppkopplad så höjer det givetvis stressnivån. Budskapet är att släppa datorn och telefonen när man inte jobbar. Samtidigt finns det de som pendlar och som tycker att det är praktiskt att jobba på tåget, så det kan vara individuellt hur och när man vill vara tillgänglig. AKADEMIKERN

Så funkar det A-kassa Har du förlorat jobbet utan att hitta ett nytt? Då kan a-kassan bli din livboj. Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

SÅ MYCKET FÅR DU

När du varit medlem i en a-kassa i ett år kan du få 80 procent av din tidigare lön upp till taket på 25 760 kronor de första 100 dagarna. Det ger en maxersättning på 910 kronor per dag. Därefter sjunker ersättningen till max 760 kronor. Ersättningen är brutto. Om du inte är medlem i en a-kassa får du ett grundbelopp på max 365 kronor per dag.

SÅ LÄNGE FÅR DU ERSÄTTNING

4 68

AKADEMIKERN

Du kan få pengar i 300 dagar. Det motsvarar ungefär 14 månader om du är helt arbetslös eftersom ersättningen betalas ut fem dagar per vecka. Om du har barn under 18 år har du rätt till ytterligare 150 dagar. Är du arbetslös på deltid kan du få ersättning i max 75 dagar.

ERSÄTTNING NÄR DU ÄR UTAN JOBB

A-kassa är en omställningsförsäkring som ger dig ersättning om du blir arbetslös. Reglerna för a-kassa finns i Lag om arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen bestämmer om ersättningsnivåerna. Att vara med i Akademikernas a-kassa AEA kostar 100 kr månaden.

UPPFYLLER DU ARBETSVILLKORET?

För att ha rätt till a-kassa måste du kunna arbeta minst tre timmar varje dag och i snitt minst 17 timmar i veckan samt vara anmäld på arbetsförmedlingen. Under tolvmånadersperioden innan arbetslösheten ska du ha arbetat minst 80 timmar per kalendermånad i sex månader, alternativt minst 480 timmar under en sammanhängande sexmånadersperiod där ingen månad får vara under 50 arbetstimmar.

KÄLLA: LAG OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING, AKADEMIKERNAS A-KASSA, FOLKSAM.

W LÄS MER! På Akademssr.se och aea.se

INKOMSTFÖRSÄKRING GER MER

Om du tjänar mer än a-kassans tak kan en inkomstförsäkring ge dig 80 procent av lönen mellan taket och löner på max 100 000 kronor per månad. De första 140 dagarna ingår i medlemsskapet i Akademikerförbundet SSR och du kan köpa till ytterligare 160 dagar. Försäkringen gäller även om du har sagt upp dig själv, ibland efter en viss karenstid.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

SEMINARIER

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Utvärdera chefen

BOKSLÄPP

Lita på professionen Efter år med detaljsstyrning är det dags att öka tilliten till professionen och ge den större utrymme att göra sitt jobb så som den finner bäst. Det anser Akademikerförbundet SSR och även civilminister Ardalan Shekarabi som lanserat en tillitsreform. Som ett led i debatten släpper Akademikerförbundet SSR en antologi där elva forskare inom bland annat etik, organisation och ledarskap samt historia fått i uppdrag att skriva om tillit och tiliitsbaserad styrning. Några ämnen som tas upp är: Vad är tillit och vad betyder det för verksamheten? Går det att leda en organisation med mer tillit? Vad krävs för struktur och dialog? Boken släpps i samband med ett seminarium där Ardalan Shekarabi och några av forskarna medverkar. n STOCKHOLM 6 NOVEMBER 70

AKADEMIKERN

Vilka former och metoder kan man använda när anställda ska utvärdera chefer? Om det handlar det fjärde seminariet i Akademikerförbundet SSR:s och Naturvetarnas seminarieserie om chefer och arbetsmiljö. Det femte och sista seminariet tar upp frågan om vilka krav man kan ställa på en chef vid en rehabiliteringsutredning. n UTVÄRDERA CHEFEN: STOCKHOLM 26 oktober n REHABILITERINGSUTREDNING: STOCKHOLM 30 november

ÖPPET SVERIGE

Turné når nya städer Var du inte en av de 2 000 som lyssnade till Özz Nûjen och Heike Erkers i Almedalen i somras? Då har du chansen nu. Under hösten rullar deras turné om ett öppet Sverige, där varje människa ses som en tillgång och möjlighet, vidare till nya städer. Här kan du träffa dem: n STOCKHOLM 8 november n NORRKÖPING 16 november n GÄVLE 20 november

Känslan av sammanhang. Vi lever i en omvälvande tid. För tio år sen väntade vi på att den första iPhonen skulle presenteras, ett fåtal använde Facebook och elbilar fanns bara på bilmässor. Vita Huset hade ännu aldrig sett en svart president, än mindre en bullrig, dokusåpastjärna i samma roll och i Sverige fick homosexuella inte ingå äktenskap. Världen är inte vad den har varit. I några avseenden är den sämre, i andra är den väsentligt bättre. Tron på det goda och dess möjlighet att segra är en förutsättning för ett civiliserat samhälle – den sortens samhälle som behöver inkännande

men samtidigt rationellt tänkande individer. Människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss. Youmi är ett bemanningsföretag anpassat för en omvälvande tid. I ett avseende är vi dock lite gammalmodiga – vi svarar på frågor över telefon! Välkommen att höra av dig! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

FYRA GÅNGER MER BERÖM ÄN KRITIK HAR LYFT MOTTAGNINGSENHETEN I SUNDBYBERG TILL NYA HÖJDER

VÅR VINKEL

"Därför protesterade jag mot nazisterna" SPANING

Tjänsteman eller tjänsteperson? Nu får gamla titlar nya kläder VI SVARAR

Får jag lön om arbetsgivaren går i konkurs?

➔