Issuu

SEPTEMBER 2017

Ensam TEMA

➔

Ensamkommande barn orkar inte leva. Socionomen Sissel Larberg Eriksson kämpar för deras liv.

Känslan av sammanhang. Vi lever i en omvälvande tid. För tio år sen väntade vi på att den första iPhonen skulle presenteras, ett fåtal använde Facebook och elbilar fanns bara på bilmässor. Vita Huset hade ännu aldrig sett en svart president, än mindre en bullrig, dokusåpastjärna i samma roll och i Sverige fick homosexuella inte ingå äktenskap. Världen är inte vad den har varit. I några avseenden är den sämre, i andra är den väsentligt bättre. Tron på det goda och dess möjlighet att segra är en förutsättning för ett civiliserat samhälle – den sortens samhälle som behöver inkännande

men samtidigt rationellt tänkande individer. Människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss. Youmi är ett bemanningsföretag anpassat för en omvälvande tid. I ett avseende är vi dock lite gammalmodiga – vi svarar på frågor över telefon! Välkommen att höra av dig! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

ENSAMKOMMANDE BARN

KOMMER VI ATT SKÄMMAS ELLER VARA STOLTA?

17 000 ENSAMKOMMANDE barn och tonåringar väntar på besked om uppehållstillstånd. 4 000 av dem kommer att fylla 18 år innan året är slut. Andra har svårt att bevisa sin ålder och kan bedömas som vuxna. För ensamkommande är det inte samma glädje att bli myndig som vi är vana vid. Tvärtom. Så fort de räknas som vuxna upphör kommunens ansvar, det stöd de tidigare har fått dras in och flera tvingas flytta till Migrationsverkets boenden – som kan ligga någon helt annanstans i landet. De måste lämna skola, fritidsaktiviteter, vänner och trygga vuxna och börja om från början. Även omyndiga ungdomar får flytta när boenden stängs och pengar dras in. Den senaste tiden har flera larmrapporter om de ensamkommandes psykiska hälsa kommit: om depressioner, självskadebeteende, självmordsförsök och självmord.

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

Personal som arbetar med ungdomarna och som sökt sig till just det arbetet för att jobba med integration upplever att de inte kan ge det stöd som de behöver. Problemet är de politiska besluten, anser många av dem. De driver på både omflyttningarna och ohälsan. I det här numret träffar vi Sissel Larberg Eriksson, verksamhetschef på boendet Lisagården i Göteborg, som kämpar för ungdomarnas hälsa. Hon var också med och drog igång uppropet Vi står inte ut, som kräver amnesti för Sveriges ensamkommande barn och unga. Ett upprop som Akademikerförbundet SSR skrivit under. Shoja Alizada är en av dem som fått sin ålder uppskriven. Han tvingades lämna HVB-hemmet och skolan i Svalöv för att flytta till Migrationsverkets boende utanför Varberg. Kommer vi att vara stolta eller skämmas över hur vi tog emot dessa ungdomar när vi ser tillbaka om några år? AKADEMIKERN

Innehåll Tårarna rinner när ensamkommande barn mår dåligt av asylprocessen.

ORDFÖRANDE "Ta hand om barnen som kommit hit."

AKTUELLT Författaren Susanna Alakoski poddar om social oro.

VÅR VINKEL Vi går på hbtqutbildning.

TEMA ENSAM

21–44

Karg utsikt Personalen på Lisagården kämpar för de ensamkommande barnens framtid. Hipp hipp hurra! Eller ... Ensamkommande som fyller 18 år förlorar boende och stöd. Förtvivlat läge Hur hamnade vi i en situation där ensamkommande barn vill ta livet av sig? Utan hem Shoja Alizada fick lämna skolan och flytta till en ny stad.

AKADEMIKERN

SPANING Vad lurar i inkorgen? Var tionde har varit utsatt för digital mobbning på jobbet.

SÅ FUNKAR DET Verksamheten ska säljas och nya ägare ta över. Så påverkas du.

MIN VÄG Folkhälsovetaren Helena Edfeldt tog VM-guld i jujutsu. Nu byter hon från idrottskarriär till yrkeskarriär.

I LUFTEN Nya filmer lyfter frågan om hot och våld.

VI SVARAR Får man kritisera arbetsgivaren på Facebook?

PANELEN Hur är en bra chef?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Akademikern silvermedaljör i Svenska Designpriset 2016

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Jennie Aquilonius, Max Byström, Stina Loman, Matilda Nilsson, Marika Sivertsson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Daniel Nilsson, Patrik Svedberg. Omslag Foto: Margareta Bloom Sandebäck Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Eller testa vår söktjänst Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2016: 67 400 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

www.humana.se/Sok-placering

LEKARYD Nu ska världsmästaren och folkhälsovetaren Helena Edfeldt söka sitt första jobb utanför idrottsvärlden.

FOTO: PATRIK SVEDBERG

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

GÖTEBORG På HVB-hemmet Lisagården kämpar Sissel Larberg Eriksson för att få ge de ensamkommande barnen det stöd de behöver.

FOTO: DANIEL NILSSON

MALMÖ Över en natt blev Shoja Alizada vuxen i myndigheternas ögon och fick lämna boende och skola.

AKADEMIKERN

Ordförande "TA HAND OM BARNEN SOM KOMMIT HIT"

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

DENNA SOMMAR HAR präglats av att manifestera de viktiga värderingar vi som förbund står för. I Almedalen, FÖRBUNDET på Pride och i media. I SOCIALA Vi står upp för ett öppet, demokratiskt MEDIER samhälle. Ett samhälle där kompetens värderas oavsett ursprung. Ett Sverige där det är viktigare vart du är på väg än varifrån du kommer. Ett Sverige som präglas av ett humanitärt förhållningssätt. Det bottnar i vår fasta övertygelse om alla människors lika värde. Många är ni som vi har mött under våra Öppet Sverige-resor. Stärkta av ert starka gensvar valde vi att ta Öppet Sverige till Almedalen, med vårt budskap ”Stöveltramparna får inte vara de som hörs mest!” Över tvåtusen kom för att lyssna på oss och Özz Nujen, gensvaret var enormt och visar på vikten av att stå upp mot rasism och främlingsfientlighet. För tolfte året i rad deltog vi i Stockholm Pride. Pridetåg, utbildningen Hen, hon,

#öppetsverige #almedalen #pride

AKADEMIKERN

han, och inte minst möten med besökare i förbundets Pride-tält ger kunskap och förståelse. Ett sådant möte var när jag träffade två medlemmar som berättade om deras arbete med ensamkommande barn. Om hur ohållbar situationen är när ovissheten och rädslan ersätter känslan av trygghet och framtidstro, såväl för barn som personal. Hur arbetsmiljön ställs på sin spets och hur man i sin profession upplever en fullständig frustration och vanmakt. Det är lätt att tro att den enkla vägen är stängda gränser eller ”släng ut dem”. Vårt samtal handlade om motsatsen: Se till att ta hand om de barn och ungdomar som har kommit hit. Ge oss förutsättningar för ett bra mottagande och positiv inkludering. Det är inte enkelt men det går om vi bestämmer oss. Brister i arbetsmiljön ligger på politikens bord, inte i de ensamkommandes ryggsäckar! Välkomna till ett öppet Sverige.

FOTO: SANDRA JOHNSON

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Därför att du är värd det. Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor. Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd. Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det. Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare. AKADEMIKERN

Välkommen till Europas största mötesplats för offentlig sektor! Kvalitetsmässan 14–16 november 2017, Svenska Mässan Göteborg

LEIF ÖSTLING,

ordförande Svenskt Näringsliv

ANNA FELLÄNDER, digitaliseringsekonom

ANJA PÄRSON,

CLARA HENRY,

en av världens främsta idrottare genom tiderna

YouTube-profil

INGA-BRITT AHLENIUS,

MIKAEL DAMBERG,

antikorruptionsexpert med erfarenhet från FN

närings- och innovationsminister

Ta del av de bästa idéerna och innovationerna

för att utveckla en välfärd i världsklass. ANMÄL N A N DIG IN GEN NIN PRISHÖJ r eptembe

Den 30 s

www.kvalitetsmassan.se

KVALITETSMÄSSAN DEN 14–16 NOVEMBER 2017 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Det nya Sverige

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

NYUTEXAD

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Män tjänar mer på att byta jobb

SKOLKURATOR

Elevhälsan utreds

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska ta reda på hur elevhälsan kan stärkas. Åsa Karle ska kartlägga och analysera brister i elevhälsan och se vad som behöver utvecklas. – Vi kommer att titta på hur resurser är fördelade, vilka kompetenser som finns på skolan och hur man använder dem. Jag skulle också vilja lyfta fram att man inte kan titta på elevhälsan isolerat. Elevhälsan är en del av hela skolans organisation, säger hon. Det har länge varit känt att skolkuratorerna har en tuff arbetssituation. En undersökning från Akademikerförbundet SSR visar att tre av fyra skolkuratorer upplever att de knappt eller inte alls hinner med sina arbetsuppgifter, och så har det sett ut sedan 2012. Undersökningen visar också att kuratorerna upplever att största delen av arbetstiden går till akuta frågor och att de inte hinner jobba förebyggande. Utredningen startar i höst och beräknas vara klar i januari 2019.

Löneskillnaderna mellan högutbildade kvinnor och män ökar de tio första åren efter examen. En bidragande orsak till det är att kvinnor och män inte tjänar lika mycket på att byta jobb, enligt en rapport från IFAU. Forskarna har följt 120 000 personer som tog examen från högskolor och universitet 19962002. Ungefär lika många män och kvinnor byter jobb och vanligast är att de då får en högre lön. Men kvinnornas löneökning är mellan hälften till tre fjärdedelar så stor som männens. När studenterna gav sig ut på arbetsmarknaden tjänade männen i snitt 9 procent mer, efter tio år låg skillnaden på 21 procent.

STÖDSAMTAL

4 000 Så många barn kontaktade Bris för kurativa samtal under sommarlovet. Det är en ökning med 6 procent jämfört med förra sommaren.

KÄLLA: NOVUS OCH ADECCO.

AKADEMIKERN

Aktuellt

TEXT: STINA LOMAN FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

SOCIALT ARBETE

Susanna Alakoski poddar om social oro I september gör socionomen och författaren Susanna Alakoski debut i Socialtjänstpodden. Susanna Alakoski gav 2006 ut den uppmärksammade romanen Svinalängorna. Sedan dess har det blivit ytterligare en roman, barnböcker och flera pjäser. Oftast står ämnen som missbruk, utsatthet och fattigdom i centrum. – När jag varit ute och föreläst har jag uppfattat att det finns ett starkt sug att tala om den sociala oro som många upplever. För statens nedmontering av välfärden, fattigpension, otrygga gator, terror, våld, socialförsäkringsfrågor och bostadspolitik. De ämnena kommer jag att ta upp i 12

AKADEMIKERN

podden, säger Susanna Alakoski. Hon menar att det behövs ett större socialpolitiskt samtal i samhället och vill därför rikta blicken mot det förebyggande sociala arbetet som hela tiden pågår, men som tenderar att hamna i bakgrunden i debatten. – Jag kommer också att prata om social historia. Det finns ett stort fält av social vetenskap som jag hoppas kunna dela med mig av. Susanna Alakoski gör fem program under hösten och fem under våren. Här kommer hon att bjuda in forskare, branschfolk, historiker och organisationer som jobbar med sociala frågor.

PROVA VIKING GRACE I HÖST TILL

ARBETSMILJÖ

Fler kvinnor blir sjuka Antalet kvinnor som blir sjuka på grund av organisatoriska och sociala problem på jobbet fortsätter att öka. Det visar Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik för 2016. 46 procent av kvinnornas anmälningar berodde på organisatoriska och sociala faktorer, vilket innebär att det är den vanligaste orsaken till att kvinnor anmäler sig sjuka. Bland männen berodde 21 procent av anmälningarna på detta. Sedan 2011 har antalet anmälningar på grund av organisatoriska och sociala faktorer orsaker ökat med 91 procent bland kvinnor. Sett till alla arbetssjukdomar minskade anmälningarna med 4,3 procent förra året. Störst minskning syntes bland männen, 8 procent jämfört med 1 procent bland kvinnorna.

TALET

12 %

Så stor är skillnaden mellan mäns och kvinnors löner, enligt Medlingsinstitutet. Löneskillnaden har minskat med 0,5 procent sedan förra året.

SPECIALPRIS

Ny tid. Nya tankar. Nya lyxiga Viking Grace. Få ny inspiration och konferera ombord på eleganta Viking Grace. Stora och små lokaler, skräddarsydda aktiviteter, spa och Östersjöns bästa kockar.

DAGSKRYSSNING MED VIKING GRACE OCH AMORELLA Stockholm–Mariehamn. Bufféfrukost, fem timmars konferens med kaffe och frukt samt buffémiddag med vin, öl, läsk och kaffe. Fartygsbyte i Mariehamn. Prisex 455:- (ord pris 525:-) DYGNSKRYSSNING MED VIKING GRACE, STOCKHOLM–ÅBO Del i Insidehytt, bufféfrukost, -lunch och -middag med vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt. Prisex 835:- (ord pris 929:-) Gäller 1/9–30/12 2017. Boka senast 31/10. Ange kod SKONFX.

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40.

VÃ¥r vinkel

Stolta 14

AKADEMIKERN

STOCKHOLM PRIDE

Att få vara sig själv på jobbet är inte självklart. Under Pride utbildar Akademikerförbundet SSR medlemmar i inkluderande arbetsmiljö.

värderingar FOTO: TT-BILD

Text: Stina Loman

45 000 PERSONER beräknas ha deltagit i Prideparaden i Stockholm i augusti. Akademikerförbundet SSR tågade med för tolfte året i rad och fanns också på plats på festivalområdet. – Alla ska kunna känna sig bekväma med att vara sig själv på sin arbetsplats. Så är det tyvärr inte i dag. Arbetet för ett inkluderande arbetsliv är en prioriterad facklig fråga. Det är självklart för oss att delta i pridefestivaler, säger förbundsordförande Heike Erkers. På förbundskansliet samlades under prideveckan även ett 20-tal chefer, personalvetare/HR-strateger, fackligt förtroendevalda och skyddsombud på utbildningen Hen Hon Han för att få bättre kunskap i hbtq-frågor på jobbet. AKADEMIKERN

Vår vinkel

F HEN HON HAN Läs mer om utbildningen på Akademssr.se

Bland annat diskuterades hur de som inte följer normen i samhället behandlas och hur långt olika arbetsplatser kommit med hbtq-frågor. Det är inte självklart att vara öppen med sin sexualitet eller sin könsidentitet på jobbet, till exempel att berätta vem man tillbringat semestern med. Det här är i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga, menar Daniel Hjalmarsson, på Akademikerförbundet SSR, som håller i hbtq-utbildningen. – Sitter du i fikarummet och hör förminskande och raljanta skämt dras om en kollega är det tydliga tecken på att detta inte är en öppen och inkluderande arbetsplats. Men det är så klart inte heller positivt om det är helt tyst kring de här frågorna. Hur ska en kompakt tystnad egentligen tolkas? säger han och påpekar att värderingsfrågor alltid borde vara närvarande på en arbetsplats. – Det är bara då som vi kan utvecklas och bli bättre. VID ÅRSSKIFTET GJORDES en lagändring som innebär att arbetsgivarna måste ta mer ansvar för att ingen diskrimineras på jobbet. Det innebär att man nu tar hänsyn till alla diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande

"Alla kan 'säga grodor' och göra fel, men så länge vi synliggör och jobbar med det så kommer vi hela tiden ett steg framåt.” ERIKA HAANES 16

AKADEMIKERN

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förväntningarna på vad lagändringen ska leda till är höga, menar Daniel Hjalmarsson. – Men det är många arbetsgivare som nog inte riktigt vet vad som ska göras. Kartläggningar är grunden, men det får inte stanna där. Utifrån kartläggningarna måste åtgärder vidtas för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade, säger han. EN AV DELTAGARNA på utbildningen är

Martin Callermo, institutionschef på Statens institutionsstyrelse. Han gick kursen för att själv få mer grundkunskaper inom hbtq-frågor och har en ambition att jobba med dem inom institutionsvården. – Vi har ungdomar som kommer till oss i en skör fas i livet. Det är oerhört viktigt att ha personal med kompetens inom de här frågorna, säger han. Kursdeltagaren Erika Haanaes är verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen i Falu kommun och berättar att de kommit en bit på väg när det gäller ökad medvetenhet om hbtq-frågor. Exempelvis har det tagits fram en ny värdegrund och Erika Haanaes håller i en hbtq-utbildning där personal från hela kommunen är välkomna. – Den har blivit fullbokad varje gång, vilket visar att det finns ett intresse och tryck att få utveckla de här frågorna inom fler förvaltningar. En inkluderande arbetsplats innebär att man pratar om de här sakerna. Alla kan "säga grodor" och göra fel, men så länge vi synliggör och jobbar med det så kommer vi hela tiden ett steg framåt, säger hon.

➔

Skapa en inkluderande arbetsmiljö

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

Undersök verksamheten: Hur jobbar ni med bemötande, inkludering och likabehandling?

Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att

Ta fram styrdokument, som policy och värdegrund, som inkluderar antidiskriminering och allas lika värde. Se till att personalen har kunskap om hur de ska agera vid trakasserier, diskriminering, hot och våld i verksamheten och vem de kan kontakta ifall de upplever sig utsatta.

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor

flickans röst blir hörd under tiden hos oss.

Vi arbetar bland an nat med djurunderstödd be handling, genom mötet me d djuren skapar vi möjlighe t för flickan att också möta sig själv.

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Se över rekryteringar. Görs det hbtq-kompetenta annonser och anställningsintervjuer? Fortbilda er kring normer och de olika diskrimineringsgrunderna. Kartlägg normkritisk kompetens bland medarbetare. Bilda referensgrupper. Nyttja kompetensen.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR OCH RFSL.

Använd ett könsneutralt språk, exempelvis ”partner”, ”förälder” och ”sambo” i stället för man/fru eller mamma/pappa och ha könsneutrala toaletter.

Genom stöd, handledning och utbildning vill Familjehemscenter stärka familjehem i deras uppdrag. Läs mer om oss på vår hemsida www.familjehemscenter.se

Låt arbetsmiljö vara en stående punkt på alla personalmöten, samverkansmöten eller liknande. Se över blanketter, är de könsnormativa eller heteronormativa? Gå igenom bilder i broschyrer, reklam, hemsida och liknande med ett normkritiskt öga. Ställ krav på samverkanspartners, exempelvis genom information eller skrivningar om antidiskrimineringsarbete. 0122-210 00 • info@familjehemscenter.se

annons

Sökes: Socionomer som vill göra skillnad i samhället

edicare är ett av Europas största bemanningsföretag när det kommer till att hyra ut och rekrytera socionomer och personal inom vården, som sjuksköterskor och läkare, i både Sverige och Norge. Men det innebär inte att du som är socionom och konsult försvinner i mängden av anställda.

Nu letar bemanningsföretaget efter fler erfarna socionomer, som vill jobba på en flexibel arbetsplats med full trygghet som fast lön, kollektivavtal, tjänstepension och försäkringar – och som vill ha en massa jobb. Socionomer är eftertraktade ute i landet och Dedicare har hittills inte haft en socionom som varit utan uppdrag.

– Tvärtom. Vi som jobbar på huvudkontoret är socionomer med mångårig erfarenhet av socialt arbete. Vi har ett genuint intresse av att vilja höja rättssäkerheten och kvaliteten inom socialtjänsten och vill också bidra till att öka människors hälsa, utveckling och livskvalitet, säger Pantea Zethelius, socionom och affärsområdeschef på Dedicare.

– Vi gör noggranna rekryteringar med en grundlig intervju, vi tar referenser och kollar registerutdrag. För att jobba som socionomkonsult hos oss behöver du ha lång erfarenhet, gärna fem år inom socialtjänsten och ha personlig lämplighet. Som konsult hos oss har du ett viktigt uppdrag och bidrar till att öka välmåendet och standarden i samhället och vi

vill kunna göra så bra matchningar mellan konsult och uppdragsgivare som möjligt, säger Pantea Zethelius. Dedicare är både miljöcertifierade och auktoriserade som bemanningsföretag, och toppar dessutom stiftelsen AllBrights årliga lista över könsfördelningen i börsbolagens ledningsgrupper. – Eftersom vi arbetar med människor är det viktigt för oss att vi har en jämställd arbetsplats där alla typer av människor finns representerade. Vi kan inte vara en homogen grupp och tro att vi ska nå ut till allmänheten utan vi måste kunna visa att vi också är mänskliga.

HÖSTENS EVENEMANG Ta gärna med en vän eller en kollega och kom förbi på något av de många evenemang vi har i höst!

Vi behöver dig! Att få erfarenhet från flera olika typer av tjänster ger en bredd som gynnar karriären. Det är ett av skälen till att allt fler socionomer väljer att bli konsulter. I dagsläget söker vi socionomer med barn- och ungdomserfarenhet, dessutom har vi även behov av socionomer med andra erfarenheter av myndighetsutövande arbete på socialtjänsten. Är du den vi söker?

TRÄFFA OSS 21 21 19 19

diitttt Flexibla Flexibla arbetstider arbetstider –– vväälljj d

cc tt ss eeggee

Kompetensutveckling Kompetensutveckling –– nya nya upp uppggiifftteerr

vt al

he m

sa ion s n Hög lön och pe

Bra villkor – ko llek ti v

oocchh ppll aa

Stockholm 21 september

Göteborg 21 september

Stockholm 19 oktober

Göteborg 19 oktober

Stockholm 16 november

Göteborg 16 november

SOCIONOMDAGARNA a

e ts

Möt oss på Stockholmsmässan, monter B02:49. 18 -19

Stockholm 18-19 oktober

SOCIONOMTURNÉ

Kontakta oss idag så berättar vi mer! Ring 08–555 656 70, mejla socionom@dedicare.se eller besök dedicare.se/socionom

Vi åker på turné och kommer till er i Jönköpingsområdet i början av oktober och i november till Dalarna. Vart vill ni möta oss? Maila gärna förslag till socionom@dedicare.se Vi ses! Besök gärna vår hemsida för mer information. www.dedicare.se/ socionom/evenemang

Det lönar sig att ha hemmet, bilen och Smulan hos oss! Sveriges läkarförbund och Folksam har tillsammans sett till att du kan köpa en av marknadens bästa hemförsäkringar till ett mycket bra pris. Dessutom – med hemmet försäkrat hos Folksam får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel. Köp din hemförsäkring på folksam.se/sveriges-lakarforbund

Här får du samlingsrabatt!

När ensamkommande ungdomar fyller 18 år, eller får sin ålder uppskriven, dras kommunens stöd in. Nu larmas om psykisk ohälsa och självmord.

Tema

Ensam KARG UTSIKT Sissel Larberg Eriksson på HVB-hemmet Lisagården kämpar för att att ensamkommande som fyller 18 eller som blir uppskrivna i ålder ska få stanna på boendet och i kommunen. Flera av ungdomarna mår psykiskt dåligt.

HIPP HIPP HURRA! ELLER... 17 000 ensamkommande väntar på besked om uppehållstillstånd. 4 000 blir myndiga i höst. Samtidigt väntar många på medicinska ålderbedömningar. Att bli myndig är inte bara något att fira.

FÖRTVIVLAT LÄGE Politiska beslut ligger bakom den växande ohälsan bland ensamkommande, menar flera som arbetar med ungdomarna. Även personalen mår dåligt när de inte kan ge barnen det stöd de själva tror på.

UTAN HEM När Shoja Alizada fick åldern uppskriven till 18 år fick han flytta från HVB-hemmet för ensamkommande unga i Svalöv till Migrationsverkets boende utanför Varberg. Nu hyr han ett rum i Malmö.

41 AKADEMIKERN

Karg Tema

utsik Text: Jennie Aquilonius Foto: Margareta Bloom SandebĂ¤ck

Sissel Larberg Eriksson tar strid för ungdomarna på Lisagården. Ingen ska behöva flytta för att hen blir 18 år. Men oron är stor och några har varit nära att ge upp livet.

➔

Tema

– VI KOMMER ATT SKÄMMAS. Hur samhället behandlar de här ungdomarna kommer att vara en sådan skamfläck, säger Sissel Larberg Eriksson. Hon är verksamhetschef på Lisagården i Göteborg, ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar, och en av grundarna till nätverket Vi står inte ut – men vi slutar aldrig kämpa. I början av året slog nätverket larm efter flera självmord och självmordsförsök bland ensamkommande barn och unga. Den psykiska ohälsan sägs bero på hårdare asylregler, att Migrationsverket skriver upp ungdomarnas ålder och att de tvingas flytta från sina boenden. 24

AKADEMIKERN

Lisagården drivs av Göteborgs räddningsmission på uppdrag av Göteborgs stad.

Bakom Lisagårdens ytterdörr kikar två gröngula ögon fram. – Släpp inte ut Bullan, säger ungdomshandledaren Jenny Hagby och håller tillbaka den svartvita katten. Här bor nio killar och tre tjejer mellan 14 och 17 år från Somalia, Afghanistan och Eritrea. Vissa har väntat i 1,5 år på sin första asylintervju hos Migrationsverket. Andra har fått avslag och fått sin ålder ändrad av Migrationsverket till över 18 år. Då måste de egentligen flytta, men kommunen anser att ungdomarna mår så dåligt att de får stanna. – Vi har jobbat mycket för att de ska få bo kvar under tiden de överklagar. Vi ser till att socialsekreterarna får de intyg från till exempel Bup som de behöver för att kunna argumentera för att ungdomarna ska få stanna, säger Sissel Larberg Eriksson.

"Sissel, du måste ta ner den där kroken i taket. Jag ligger och tittar på den hela nätterna och den ropar på mig." UNGDOM PÅ LISAGÅRDEN

Sissel Larberg Eriksson 채r verksamhetschef p책 Lisag책rden och var med och startade uppropet "Vi st책r inte ut".

Jenny Hagby tycker att man inte längre ser till ungdomarnas bästa utan skickar runt dem som små spelpjäser.

AKADEMIKERN

Hon sitter i det gemensamma matrummet och äter lunch med ungdomshandledarna Jenny Hagby och Frida Zandén. Sissel Larberg Eriksson minns hur annorlunda allt var när boendet öppnade för två år sedan. Ungdomarna var nyfikna och lärde sig tio svenska ord om dagen. Samhället välkomnade dem med öppna armar; frivilligorganisationer ordnade sommaraktiviteter och vanliga människor ringde för att höra om de kunde hjälpa till. För ett år sedan slog allt om. På en personaldag diskuterade Lisagårdens anställda de nya asylreglerna, återvändandeavtalet med Afghanistan, att allt fler blev åldersuppskrivna och att förvaren byggdes ut. – Det blev en chock för oss som hade jobbat för integration. Vi som hade sagt

”Nu är du trygg, nu kan du packa upp din väska och lära dig svenska”. Vi visste ju att alla inte skulle få stanna. Men nu skulle ungdomar behöva åka tillbaka till länder där de inte hade någon släkt, aldrig hade bott och där ens pappa blivit dödad av talibaner. På Lisagården har arbetet förändrats. Tidigare höll sig personalen utanför asylprocessen – i dag befinner de sig mitt i. Följer med på möten med socialsekreterare och Migrationsverket. Förbereder ungdomarna på frågor som kan komma under asylintervjun. Många unga kommer med trauman och har svårt att formulera vad de har varit med om. – Vi uppmanar dem att försöka komma ihåg och berätta sin historia. Just det som de egentligen inte vill prata om alls. Vi säger att om det är någon gång

Tema de ska berätta, så är det då, under intervjun. Nu är vi också med vid svåra möten om avslag och finns där i ungdomarnas förtvivlan efteråt. I MAT- OCH VARDAGSRUMMET samlas personal och ungdomar till husmöte varannan vecka. När något svårt har hänt tänder de ljus och pratar. Det kan vara ett terrordåd i Stockholm. En bomb i Afghanistan. Eller när tre ensamkommande ungdomar i Sverige tagit sina liv inom en vecka, så som skedde i början av året. Då unga uppmanade varandra på sociala medier att göra samma sak, och oron väcktes till liv hos personalen. Lisagården har tidigare varit med om självmordsförsök. De ungdomarna klarade

sig och fick komma till psykiatrin medan personalen hade krissamtal med företagshälsovården. Sissel Larberg Eriksson berättar att hon i våras stängde av internet på nätterna. Ungdomarna skulle inte behöva ligga ensamma med hemska ord och bilder. – En av dem sade ”Sissel, du måste ta ner den där kroken i taket. Jag ligger och tittar på den hela nätterna och den ropar på mig.” Å ena sidan tänker jag att han vill leva, annars skulle han inte säga något. Å andra sidan vet jag att han lever under stor press. Sådana perioder är en balansgång. Ska hon ta in extra personal eller

Ett par ungdomar steker hamburgare till takten av persisk hip hop om krig och fattigdom.

AKADEMIKERN

Katten Bullan myser gärna med ungdomarna.

AKADEMIKERN

skapar det oro? Ofta ger det mer trygghet om allt bara är som vanligt. När några ungdomar varit i mycket dåligt skick har hon tagit in vikarier och haft vaken nattpersonal utöver den vanliga sovande jouren. På vardagarna balanserar personalen mellan att pusha de ungdomar som är deprimerade att komma upp ur sängen och att avgöra när de mår för dåligt. Det är bra om de kan komma i väg till skolan, tänka på något annat än asylprocessen. Handledaren Jenny Hagby tycker att dans och musik är den bästa distraktionen. – Det är som att allt släpper då. Jenny Hagby stryker över Bullans svarta päls. Frida Zandén säger att Bullan är den bästa personalen på boendet. – Hon är otroligt trygghetsskapande.

Bullan är alltid hemma och kan ge närhet, ungdomarna myser gärna med henne. Alla har en relation till henne och när någon behöver tänka på något annat en stund kan vi alltid prata om katten. När det tidigare bodde en ungdom med självskadebeteende här satt hon ständigt i eller utanför den personens rum. – När någon stänger in sig och inte vill vara här ute är Bullan ofta inne på det rummet. Hon blir en vän, säger Jenny Hagby. De berättar att en del av ungdomarna lider av posttraumatiskt stressyndrom. Många har ont i magen eller huvudet, lider av mardrömmar, har svårt att koncentrera sig i skolan och minns inte vad de lärt sig. Oron trappas

Tema

upp när de hör om andra ensamkommande som fått sin ålder uppskriven, om ett flygplan som fört flyktingar tillbaka till Afghanistan eller när någon får besked om att familjen inte får komma till Sverige. De anställda bygger trygghet med stabilitet, regler och regelbundna tider. Det gäller att inte ställa för många frågor utan att bygga en relation där ungdomarna själva öppnar sig. En del får hjälp att komma till barn- och ungdomspsykiatrin, vid något tillfälle har en ungdom blivit inlagd. Varje anställd är kontaktperson till två ungdomar och har samtal varannan vecka. De kollar läget, lyssnar och tar hand om de känslor som kommer upp. Jenny Hagby kan ibland känna sig maktlös. – Det vi kan göra är att vara här och finnas till. Men vi har så lite makt att påverka det som händer utifrån. Ibland förväntar de sig att vi ska kunna förklara,

"Många i personalen ligger på gränsen känslomässigt. Samtidigt vill alla gå till jobbet och finnas där för ungdomarna." SISSEL LARBERG ERIKSSON

men vi står inte bakom det som händer just nu. Hon tystnar och stryker med handen över byxbenet, som för att borsta bort något, och fortsätter: – Det är jobbigt, för jag förstår inte själv hur det kan vara som det är. Att ungdomar blir uppskrivna i ålder hur som helst. Att vi skickar tillbaka människor till länder som det är helt orimligt att skicka tillbaka barn till. Det känns som att vi inte ser till ungdomarnas bästa längre utan skickar runt dem som små spelpjäser. SISSEL LARBERG ERIKSSON berättar att situationen påverkar personalen. Boendet har haft ett par sjukskrivningar, som hon tror delvis är relaterade till att arbetet har blivit tyngre. Alla vill göra allt de kan, men det kan också bränna ut en. – Många i personalen ligger på gränsen känslomässigt. Samtidigt vill alla gå till jobbet och finnas där för ungdomarna. Vi har haft en jättebra handledare från Sankt Lukasstiftelsen och utan henne hade personalen inte klarat sig. Det har märkts på gruppen att de känner sig lättare och tydligare efteråt, att allt inte är deras ansvar. Det var efter den där personaldagen förra hösten om de nya asylreglerna, återvändandeavtalet och åldersuppskrivningarna som ungdomshandledaren Helena Lindroos, som också jobbar på Lisagården, startade nätverket Vi står inte ut – men vi slutar aldrig kämpa på Facebook. Sissel Larberg Eriksson gick med som en av de drivande krafterna. Rörelsen spred sig som en löpeld och nu har över 30 000 personer och organisaAKADEMIKERN

Tema

CV SISSEL LARBERG ERIKSSON Utbildning Socionom Arbetar Lisagården

tioner skrivit på uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga som varit i Sverige längre än ett år. – Det är inte okej att vi återtraumatiserar de här barnen. En av våra ungdomar sade till mig att ”Jag visste inte vad trygghet var. Nu vet jag, och nu ska de skicka tillbaka mig till helvetet.” HANDLEDAREN PHILIP JANSOHN var

tidigare kontaktperson för en ungdom som fått avslag och nu lämnat Sverige. Efter beskedet handlade arbetet till stor del om motivation och att rusta 30

AKADEMIKERN

killen för utvisningen. Se till att han fortsatte träna och gå i skolan, hjälpa honom att se ljusglimtarna i tillvaron, bygga upp självförtroendet och följa med till samtalskontakten på Bup. – Vi pratade mycket om alternativa lösningar. Samtidigt fick jag inte ge för mycket hopp. Det var en balansgång, att ge en bild av verkligheten och inte sväva i väg. Att säga att vi och den gode mannen kan testa att skriva så här i överklagan, det är inte säkert att det hjälper, men vi gör vårt bästa. Det börjar närma sig middag på Lisagården och en doft av curry sprider sig från köket. Bullan sitter på matbordet och tar en tugga av de gula blommorna som står i en vas. Jenny Hagby knäpper med fingrarna och säger åt henne att gå ner. Katten tittar oförstående tillbaka, tar ett par tveksamma steg mot kanten och sätter sig igen. I personalrummet planerar Philip Jansohn och Khaled Abadir en innebandyturnering. Sissel Larberg Eriksson berättar om en ungdom som fick avslag och tvingades åka tillbaka till sitt hemland. Han sade att han hade Lisagården med sig. – Jag tänker på när människor får välja en person som betytt mycket för en, det är sällan någon som har fixat hela ens liv, utan mer någon som varit snäll eller trott på en. Det är det vi kan ge de här ungdomarna. Fotnot: Lisagården stänger i oktober på grund av att det kommer färre ensamkommande ungdomar till Sverige.

Upp till 20 % samlingsraba i tt!

Hemförsäkring med allrisk (drulle) Fritidshusförsäkring Djurförsäkring Bilförsäkring

Konsten att vara rätt försäkrad – i livets alla faser

Vet du om att Akademikerförsäkring erbjuder rabatterade försäkringar hos Moderna försäkringar för dig som är medlem i Akademikerförbundet SSR? Genom att samla dina försäkringar hos oss kan du dessutom få rabatt på upp till 20 %. Samlingsrabatten omfattar Bil-, Hem-, Villahem-, Fritidshus-, Barn-, och Djurförsäkring. Låt oss hjälpa dig att hitta rätt försäkringar

www.akademikerforsakring.se/samlingsrabatt

p p i H hipp hurra! Tema

Eller...

Tusentals ungdomar fyller 18 år i väntan på att asylärendet ska avgöras. När de blir myndiga försvinner stödet från kommunen och många tvingas flytta. Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

17 000 ensamkommande barn väntar på beslut*

4 100 ärenden har avgjorts i år

1 700 har blivit åldersuppskrivna i år

AKADEMIKERN

Vem har ansvaret?

FOTO: ISTOCK KÄLLA: MIGRATIONSVERKET, RÄTTSMEDICINALVERKET. * JULI/AUGUSTI 2017

Barn som söker skydd i Sverige utan förälder eller vårdnadshavare registreras som ensamkommande. De placeras i en kommun och socialtjänsten ansvarar för mottagande, omsorg och boende under asylansökan och vid uppehållstillstånd. När barnet fyller 18 år upphör kommunens ansvar. Myndiga asylsökande som inte kan ordna sitt boende själv flyttas till Migrationsverkets boenden.

4 000 fyller 18 år innan året är slut

75% fick uppehållstillstånd

155

Bevis

Alla som söker asyl i Sverige måste bevisa sin ålder. Förutom att hänvisa till pass eller andra dokument kan man göra en medicinsk åldersbedömning.

Tänder och knän röntgas Sedan i mars kan ensamkommande göra en frivillig medicinsk åldersbedömning, då visdomständer och knäleder röntgas. Undersökningen kan inte säga exakt hur gammal någon är och bedömningarna har fått kritik för att inte vara helt tillförlitliga. Rättsmedicinalverket gör bedömningen på uppdrag av Migrationsverket som sedan använder resultatet som en del i sitt beslut.

åldersuppskrivna har fått uppehållstillstånd i år

AKADEMIKERN

Ägs av kommuner. Drivs av engagemang.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Läs mer på www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89.

30 år! 1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

159 x 106 - Akademikern

Kommunernas Gryning

Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland. Vi erbjuder: • HVB- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor

Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen enskilt eller tillsammans med kollegor.

www.webbkursomvåld.se

Tema

Förtvivlat

läge

Text: Jennie Aquilonius

➔

Illustration: Rasmus Meisler

Unga som inte vill leva längre. Personal som tvingas jobba tvärtemot sitt hjärta. Hur hamnade vi här? AKADEMIKERN

Tema

S PIA BJÖRKING PETERSSON

AKADEMIKERN

SJÄLVMORD, självmordsförsök och självskadebeteenden. Under våren kom flera rapporter om ensamkommande barns och ungas psykiska hälsa. Nätverket Vi står inte ut formulerade krav på amnesti och demonstrerade. Barnombudsmannen kallade till akut krismöte med flera myndigheter. När Socialstyrelsen i februari ringde till 50 kommuner och stadsdelar fick de rapporter om tre självmord och 68 försök till självmord under 2016 och 2017. Sedan dess har minst ytterligare två självmord rapporterats, senast i juli. Rädda Barnen skrev i en debattartikel i Aftonbladet att de aldrig sett ensamkommande må så dåligt. – Våra medlemmar och aktiva ute i landet möter extremt oroliga barn och unga. Det handlar om otrygghet, sömnproblem, självskadebeteenden och självmordstankar. Flera säger att om vi är många som begår självmord kanske politikerna förstår problemet, säger Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda barnen.

Och det är inte bara barn och unga som mår dåligt. Pia Björking Petersson, ordförande för Akademikerförbundet SSR i Göteborg, berättar att socialsekreterare, skolkuratorer, boendepersonal och andra medlemmar som arbetar med ensamkommande påverkas starkt. De blir sekundärtraumatiserade. Flera socialsekreterare har blivit sjukskrivna eller slutat på grund av den psykiska påfrestningen och för att de inte kan stå för det arbete som de måste utföra. – Det är tungt att arbeta med klienter med suicidhot. Flera känner sig maktlösa i och med att de inte får ge det stöd som de menar att de unga behöver. En del tog jobbet för att de ville arbeta med integration, men i stället får de förmedla beslut om avslag och hjälpa ungdomar att hantera avvisningen, säger Pia Björking Petersson.

"Flera säger att om vi är många som begår självmord kanske politikerna förstår problemet" OLA MATTSSON

W LÄS MER På Akademikern. se finns fler artiklar om ensamkommande flyktingbarn.

HUR BLEV DET SÅ HÄR? I debatten om ensamkommande ungdomars psykiska ohälsa ges flera förklaringar. En är de nya hårdare asyllagarna från juni 2016 som gör det svårare att få permanent uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening. En annan anledning är att de hinner fylla 18 år i väntan på beslut, eller att Migrationsverket skriver upp den ålder som en ensamkommande själv angett i sin asylansökan till över 18 år. När personen förvandlas från barn till vuxen förlorar personen rätten till stöd och boende inom kommunen. I stället hänvisas hen till Migrationsverkets boenden, som kan ligga var som helst i landet. – Vi har exempel på personer som med några dygns varsel har blivit skickade från södra Sverige till Norrbotten. På bara några timmar rivs allt som är kopplat till kompisar, skola och nätverk upp, säger Ola Mattsson på Rädda Barnen.

Migrationsverkets åldersbedömningar har blivit starkt kritiserade från flera håll. I en kvalitetsuppföljning konstaterar myndigheten själv att åldern inte har utretts tillräckligt i sex av tio ärenden. I februari fryste Migrationsverket sina bedömningar och i mars tog Rättsmedicinalverket över de medicinska bedömningarna och införde nya metoder. Andra ungdomar tvingas också flytta. Det handlar om att kommuner tar hem barn igen efter att tidigare ha placerat dem i andra kommuner på grund av platsbrist under den stora flyktingströmmen 2015. Det kan också bero på att boenden läggs ner eller att avtal går ut. Till det kommer regeringens nya regler för ersättning till kommunerna för ensamkommande barn och unga som trädde i kraft den 1 juli i år. Ersättningen för ensamkommande unga som är över 18 år sänks från 1 900 kronor till 750 kronor

AKADEMIKERN

Tema

per dygn för dem med uppehållstillstånd. Kommunen får inte längre ersättning för asylsökande ensamkommande ungdomar över 18 år, förutom i undantagsfall då ungdomen har ett vårdbehov som motsvarar lagen om vård av unga. Pia Björking Petersson menar att kommunerna redan under våren började anpassa sig till de nya reglerna. Förut fick ungdomar som fyllt eller skrivits upp till 18 år bo kvar i sina familjeoch HVB-hem och gå kvar i gymnasiet tills de fyllde 21 år, på samma sätt som andra placerade ungdomar. Men det har blivit för kostsamt för kommunerna. – I exempelvis Göteborgs stads nya riktlinjer ska ensamkommande lämna sitt boende då de fyller 18 år, om de inte har starka skäl att bo kvar. Om de vill stanna kan de ansöka om det. Socialsekreterarna gör en bedömning av deras behov, men det är politiker som fattar beslutet. SEDAN JANUARI I ÅR har kommunerna rätt att driva så kallade stödboenden. De erbjuder mindre stöd och är därmed billigare än HVB-hem. Pia Björking Petersson berättar att många HVB-hem i Göteborg görs om till stödboenden eller stängs helt. Hon tror att det kan vara bra för vissa ungdomar att leva mer självständigt. Men samtidigt är många medlemmar oroliga för att personaltätheten minskar samtidigt som barnen mår allt sämre.

AKADEMIKERN

"Det är tungt att jobba med klienter med suicidhot." PIA BJÖRKING PETERSSON

– Mitt i allt annat ska personalen också hantera sin egen oro över vad som händer med deras tjänster och om de får vara kvar. I våras gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att fördela tio miljoner kronor till ideella organisationer för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga som är asylsökande eller nyanlända. Regeringen har också upprättat ett kunskapscenter för ensamkommande barn där hälsa är ett fokus.

Förbundet står inte ut Pia Björking Petersson är kritisk till att regeringen uppmanat landsting och kommuner att samarbeta bättre. – Det är klart att det är bra med ett nationellt center. Men det är provocerande när politiker kommer dragande med att socialtjänsten och vården ska bli bättre på att stötta ensamkommande med psykisk ohälsa, när det framför allt är de politiska besluten som gör att ungdomarna mår dåligt, säger hon. MEN DET FINNS kommuner som väljer en annan väg. Under sommaren bestämde regeringen tillsammans med Vänsterpartiet att avsätta 195 miljoner kronor till kommunerna för att ensamkommande ska kunna bo kvar i väntan på asylbeskedet. I Tranås har frågan om att låta ensamkommande bo kvar varit uppe tidigare, men då saknade kommunen resurser. Nu har de fått 864 000 av regeringspengarna och socialnämndens arbetsutskott jobbar för att ungdomarna ska få stanna. – Flera av de ensamkommande har varit i Tranås i 1,5 år. De har påbörjat skolgång, fått svenska vänner och är aktiva i föreningslivet, ett antal spelar i fotbollslaget. Om de får bo kvar och slipper avbryta sin skolgång tror jag att de integreras snabbare i det svenska samhället, säger Mats Antonsson (KD), socialnämndens ordförande. Men alla beslut är ännu inte fattade och arbetsutskottet behöver lösa flera praktiska frågor. Det handlar framför allt om att få tag i tillräckligt många familjehem, regeringens tillskott räcker nämligen inte till boende i hvb-hem.

Akademikerförbundet SSR har skrivit på uppropet från nätverket Vi står inte ut! som kräver amnesti för ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i mer än ett år.

Varför har ni gjort det? – Vi har jobbat med migrationsfrågor under två år i fokusområdet Öppet Sverige, säger Josefine Johansson. Våra medlemmar som arbetar med ensamkommande barn och unga är frustrerade över hur omflyttningar och åldersuppskrivningar påverkar. Därför tyckte vi att det var rimligt att förbundet ställde sig bakom kraven, även om vi i vissa delar har ett utvecklat resonemang om hur situationen för ensamkommande barn och unga bäst säkras i jämförelse med uppropets krav. Vi har fått mycket stöd från medlemmarna och många säger att de är stolta över att vara med i ett förbund som tar ställning. Hur upplever medlemmar som arbetar med ensamkommande barn situationen? – Flera vittnar om att deras arbete har blivit svårare när ovissheten ökat om barnen ska få stanna eller inte. Många tycker att det som sker i dag med åldersuppskrivningar och omflyttningar är oförenligt med yrkesetiken. – Som socialsekreterare är det ens jobb att se barnets behov och hur de kan tillgodoses. Men i stället hamnar de i lägen där politiska beslut gör att de inte kan utföra sitt jobb. AKADEMIKERN

SOCIONOMEN

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi Postt id

Soci ing onom Box en 12 112 96 800 Stoc khol m

Soci

sca dra Pa tse Alexan mers insa sociono mhället. i sa

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2017

onom en Nr 3

17 # 3 20

2017

Du når oss som vanligt i sommar

v av ?

lt ar at socia

REPORTAGE Många frågor väcks när fallet Kevin tas upp igen.

erapi psykot te och

tion Migra rd Välfä tid Fram

listvå

rd för

barn

och u

nga m

ed sex

0771-11 33 11 = ett nummer in

För m Linda er inform atio Erik 3-41 sson, en n och frå Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det 07 finns 9 92 he gor, 96, l.e tschef kont platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Eller akta be riksson : www. sök oss @hu på: hum man Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, ana. a.se se /offc stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en linic Huma äldre. na

ppdra

omHumana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och u gar in familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. nya dnin Humana har 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför h utre . till över 9 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. te oc el alitet.är noterat kvomsorgstjänster arbe kort vars på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. god Humana et av Humana ed ivemer om lin g. på www.humana.se eller corporate.humana.se. h med inklusLäs farenh även m oc ck s n, i foku behöver, kapsutve n mråde de ns ku r de divi ed in rdighete od- och m t et sk och fä rlig m surser t kontinue här: m r du ad sa hitta nster ra tjä h vå

o för

r red

g.se

annin

abem

uella

betee

ndep

at socia

Sommarnovellen

lt arbe

te och

REPO

Kan in

psykot erapi

AGE tagna områ vara fria in det oc om h dr egna företa iva g?

KURA TO

Kura

DA torsfö rening GAR på ett spänna en bjöd progra nde m!

DEB

synsät ATT mella t märks i de n socia batt och me ltjänst dia.

Olika

# 4 20 17

Ungdo & Psykmar terapi o-

roble

familje är ett ledan Huma omsorg, de no

pe omsor na har 16 rsonlig rdiskt om ass sorgsf Huma gstjänste 000 enga istans, öretag r äld Läs mena är no till över 9 gerade me reomsorg som erb terat 00 jud da r om Huma på Nasda0 människ rbetare och bostä er tjänst er ino i Sve der na på or. q m ind www.h Stockholm Vi arbeta rige, No med sär ivid skild rge oc r efter uman sedan servic - och h a.se eller 2016 oc visionen Finland som e enlig ”A t LSS corpo h För varje sökkriterie du anger, begränsas urvalet. Dvs. endast de enheter som uppfyller samtliga . rate.h har huvud lla har rät utför uman t till konto a.se. kriterier du valt visas. När du sedan klickar du på den/ de enheter som verkar vara av intresse r i Sto ett bra ckholm liv”. . visas mer information samt nödvändiga kontaktuppgifter.

Du kan också söka placering via vår söktjänst www.humana.se/Sok-placering

Kvali ficer

Off.C linic öppen vård

Specia

KUS Det fin ns en mo i buds kap om tsättning flykting gömda ar.

2017

ka Kröni lidou om

FORSKNING Mönster finns i hur barn påverkas vid en separation.

Nr 4

FOKUS För det goda samhället behövs mer än demokrati.

Nr 5 2017

ng er flykti ng Så lev rbiens stä vid Se änser. gr

n va Joha Möt Yl vju om syne inter erige. på Sv

FRÅN FÄLTET Så skapar kuratorerna evidensbaserat arbete.

tt Porträ nsson i en

rt Repo flyktingars unga k Läs om ordsförsö självm rför. och va

onom

age

k Utblic arna idag

ficer Kvali

Socionomen

Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

Soci

Posttidning B

YRKESFÖRMÅN

- och . individ enligt LSS e inom servic utför nster skild er tjä liv”. erbjud r med sär land som till ett bra som t de . h Fin öretag och bostä rge oc lla har rät ckholm No g ”A i Sto ntor omsor i Sverige, visionen e vudko er rbetar etar eft h har hu e. arb oc a.s or. Vi an 2016 e.human rat sed olm corpo eller a.se

Höstens nyheter! Socionomen är först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi. Artiklarna håller dig uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla!

Unik barnavårdsforskning

Vilka långsiktiga konsekvenser får samhällets ingripanden för de barn som blir omhändertagna? Gunvor Andersson, professor i socialt arbete, har följt barnhemsbarn från tidiga barnaår till vuxen ålder. Exklusiv forskning i Forskningssupplementet.

Trauma och psykoterapi

Utan hjälp kan svåra händelser sätta spår för alltid. Läs om effektiva metoder vid traumabehandling i Socionomens psykoterapiavsnitt. Dessutom: Var med i Socionomens debatt ”Hot och våld mot tjänsteman” på Socionomdagarna den 19 oktober! Du träffar också Socionomens redaktion i vår monter på Bokmässan i september.

Bli prenumerant idag!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på www.socionomen.nu eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du meddelar att den ska upphöra.

Utan Över en natt förvandlades Shoja Alizada från barn till vuxen i myndigheternas ögon. Han tvingades sluta skolan och flytta från HVB-hemmet till ett boende för vuxna.

Tema

hem

Text: Jennie Aquilonius Foto: Daniel Nilsson

➔

AKADEMIKERN

Tema

ENA DAGEN BOR Shoja Alizada på det HVB-hem i Svalöv i Skåne, som varit hans bostad i drygt ett år. Nästa skjutsar en av dem som arbetar där honom till Migrationsverkets anläggning för vuxna utanför Varberg – 20 mil norr om Svalöv. Över en natt tvingas han lämna den trygghet han byggt upp i Sverige: hemmet, språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet och praktiken på Volvo. Anledningen är att Migrationsverket inte tror på att han är 17 år, utan har skrivit upp åldern till 18. Shoja Alizada har lämnat in en kopia på sin tazkira, en afgansk id-handling, men den godkänns inte som bevis och han får avslag på sin asylansökan. – Jag försökte prata med min socialsekreterare, sade att jag ville vara kvar i Svalöv, gå i skolan och bo kvar på boendet, men hon kunde inte hjälpa mig. Jag pratade med alla tjänstemän som fanns runt mig, men ingen kunde svara på mina frågor. Det kändes helt hopplöst, säger han. 42

AKADEMIKERN

Lång väg till trygghet. Shoja Alizada tog sig från Afganistan till Sverige. Här har väntan på besked om uppehållstillstånd blivit en resa i sig.

Shoja Alizada sitter lätt framåtlutad i en fåtölj på Sveriges ensamkommandes förenings kontor i Lindängen i Malmö. Med sin lite hesa röst berättar han lugnt om hur han som 16-åring lämnade Afghanistan för två år sedan. Ibland räcker inte det nya språket till och Mujtaba Attai, ordförande för Ensamkommandes förening, hjälper till att få svenskan att förvandlas till dari och tillbaka igen. Här är Shoja Alizadas historia: När han är 1,5 månad gammal dör föräldrarna i ett av talibanernas bombattentat i Mazar-e Sharif, Afghanistans tredje största stad. Tillsammans med storasystern flyttar Shoja Alizada in hos sin farbror. Som tioåring börjar han arbeta, tvättar bilar och lastar transportfordon med ris och olja.

"Jag försökte prata med min socialsekreterare, sa att jag ville vara kvar i Svalöv, gå i skolan och bo kvar på boendet. Men hon kunde inte hjälpa mig."

CV SHOJA ALIZADA Utbildning Har läst språkintroduktion på gymnasiet. Arbetar Praktiserar på en bilverkstad.

– Jag var hela tiden rädd att min farbror skulle skada mig, eftersom han ville åt marken som jag hade ärvt. Det var också bombexplosioner i området varje vecka. Jag kände att jag inte ville leva längre, men min syster övertalade mig att kämpa och välja en annan väg. Shoja Alizada tillhör, liksom många ensamkommande ungdomar från Afghanistan, den utsatta minoritetsgruppen hazarer. Han tar sig till Iran och vidare ut i Europa. Han saknar pass och får sitta i fängelse i två månader i Österrike. Flykten sker mestadels till fots och han är ständigt rädd. För polisen, smugglarna och för att bli utsatt för människohandel. Efter att ha tagit sig över gränsen till Sverige får han flytta in på HVB-hemmet

för ensamkommande ungdomar i Svalöv. Tankarna snurrar kring allt som har varit och hur framtiden ska bli. Livet känns ensamt utan familj och vänner. Ibland får han en tablett av personalen på boendet för att kunna sova. De hjälper honom också att komma till vårdcentralen och att få kontakt med en psykolog. – Jag var rädd för att bli deporterad och drömde om Afghanistan varje natt. Men snart börjar vardagen slå sig till ro. En god man hjälper till med asylärendet. Shoja Alizada börjar på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet, gör praktik på Volvo och får höra att han är en duktig mekaniker. På boendet spelar ungdomarna fotboll och åker till Liseberg. AKADEMIKERN

Tema "Skillnaden mot Svalöv var som mellan jorden och himlen. Det gick inte att leva där." rummet. Oron för framtiden växer och sömnen vill inte infinna sig på nätterna. – Skillnaden mot Svalöv var som mellan jorden och himlen. Det gick inte att leva där. Jag blev deprimerad och tänkte mycket på asylärendet och avslaget.

– Jag tänkte att allt skulle bli bra nu när jag kommit till Sverige. Personalen på boendet och mina lärare i skolan var snälla och hjälpte mig mycket. Jag kände mig trygg. En dag, efter ungefär ett år, kommer den gode mannen till boendet och berättar att Shoja Alizada har fått avslag på sin asylansökan. Sedan går det snabbt. Migrationsverkets boende som han flyttas till ligger i skogen utanför Varberg. Shoja Alizada får inte längre gå i skolan och bor med vuxna män som röker på 44

AKADEMIKERN

SHOJA ALIZADA får hjälp av sin advokat att överklaga Migrationsverkets beslut. Han står inte ut på boendet utanför Varberg utan tar kontakt med en person som han lärt känna i Svalöv och som nu bor Malmö, och flyttar dit. Ersättningen från Migrationsverket är 1 800 kronor i månaden. Pengarna täcker hyran på tusen kronor, ibland räcker de inte till mat. Just nu försöker han få arbetstillstånd, gör praktik på en bilverkstad i Malmö och är medlem i Sveriges ensamkommandes förening som ordnar aktiviteter och ger stöd. Det har gått sex månader sedan han överklagade beslutet, och Shoja Alizada försöker att inte tänka på det kommande beskedet. Men tillvaron är tuff och osäker. – Jag vet ingenting om vad som kommer att hända i framtiden och mår väldigt dåligt. Jag dör om jag åker tillbaka. Det finns talibaner i området och om de får veta att jag har varit i Sverige så dödar de mig direkt. Shoja Alizada säger att han vill bli en bra bilmekaniker, jobba och betala skatt. – Jag vill leva. Jag lovade min syster att kämpa hårt när jag kom till Sverige.

Du har väl laddat ner värv-appen?

Nu är det enklare än någonsin att värva medlemmar till er förening. Ladda ner värv-appen idag så kan du alltid plocka fram bra argument och en medlemsansökan ur fickan. ●Argument för medlemskap ●Värvningsskolan ●Tipsa oss om någon som borde vara med ●Medlemsansökan direkt i mobilen

annonser akademikern aug 17.indd 5

2017-08-17 14:31

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds vid behov psykologutredning. Utredningarna utförs och skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden som BOF (Barnorienterad Familjeterapi), filmning i samband med samspels- och samvarostunder.

Ett Iris – flera vägar / Vi möter varje individ med rätt insats.

Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera utifrån uppdrag och efter diskussion med Bromstensgårdens föreståndare. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser. Kontakta oss för mer information Enhetschef Pia Wistam, tel: 08-508 033 27 Bitr. enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård. Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE HA NDLINGSKONSULT

Spaning

Upptä det m

Vad lurar i e-postlådan och på dina sociala kanaler? En av tio har varit utsatt för digital mobbning. Nu växer kunskapen om ett eftersatt område. Text: Matilda Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

BÖRJAR DU OCKSÅ arbetsdagen med att kolla din e-post? En så vardaglig rutin för tusentals akademiker att vi knappt reflekterar över den. Men vad händer när e-postskörden innehåller kränkningar som du mår dåligt av? Många kommunicerar via e-post och sociala medier på arbetet, och för en del fortsätter de digitala konversationerna hemma. Utvecklingen känns igen från skolvärlden där lärare och elever tampas med en mobbning som kan pågå både under och efter skoldagen. Samma sorts mobbning syns nu i arbetslivet. – Det finns inga indikationer på att mobbning på arbetsplatsen ökar. Däremot sker mobbning i fler kanaler än tidigare, i och med att vi kommuni-

ck t digitala monstret REBECKA COWEN FORSSELL

cerar via mejl, sms eller sociala nätverk, säger Rebecka Cowen Forssell, doktorand på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö högskola. Hon är en av få svenska forskare som undersöker förekomsten av cybermobbning i arbetslivet, alltså när någon utsätts för återkommande kränkningar via digitala kommunikationskanaler. Det kan vara kränkande kommentarer i mejl, att du blir nedvärderad av en kollega i sociala medier, eller att alla andra på jobbet – utom du – får mejlutskick. Än är företeelsen så okänd i arbetslivet att den saknar en fastställd definition. – Inom akademin fick man upp ögonen för fenomenet för några år sedan

och en definition är något man arbetar fram kontinuerligt. Inom forskningen om traditionell mobbning framhåller man ofta att mobbning handlar om makt, att den som blir utsatt hamnar i en försvarslös position, säger Rebecka Cowen Forssell. VID TRADITIONELL mobbning sker mobbningen ansikte mot ansikte, men när vårt arbetsliv är digitalt måste vi inte träffas för att kommunicera. Vi kan i varsin ände formulera oss så som vi själva behagar. En digital mobbare kan använda detta till att vända på maktordningen. Lite förvånande visar Rebecka Cowen Forssells undersökning att det främst är chefer och män som drabbas av cyberAKADEMIKERN

Spaning

"Vi måste säga att vi har nolltolerans mot kränkningar genom digitala medier och följa upp det." JAN GULLIKSEN

W LÄS MER! På Akademikern.se hittar du fler artiklar om mobbning.

AKADEMIKERN

mobbning. Mobbning brukar annars oftast drabba den som är längre ned i hierarkin och hackordningen. Men när vem som helst, i lugn och ro kan formulera sig, kan även en vanlig anställd öka sitt maktövertag. Knappt var tionde anställd har blivit utsatt för nätmobbning det senaste halvåret, visar Rebecka Cowen Forssells undersökning med 3 371 deltagare. När det sker så ofta som veckovis räknas det som mobbning. – Då kan det ha konsekvenser för arbetstagares hälsa, säger Rebecka Cowen Forssell.

Trots det nedslående resultatet beskriver bara knappt 1 procent sig själva som nätmobbade på arbetsplatsen. Andelen som upplever att de blir mobbade ansikte mot ansikte är högre, 3,5 procent. Samtidigt är det välkänt att personer inte själva vill beskriva sig som mobbade. De negativa följderna av cybermobbning är större för den enskilda individen än vid traditionell mobbning. Det upptäckte en grupp engelska forskare som studerat effekterna av nätmobbning. Samtidigt såg de att det är färre arbetskamrater som reagerar mot nätmobbning. Den osynliga ansiktslösa mask som uppstår mellan förövaren och den drabbade tycks göra att de som står vid sidan av blir mindre engagerade och mer sällan griper in. Ett forskningsresultat som gör det ännu mer akut att arbeta mot nätmobbning på arbetsplatserna. MOT DIGITAL MOBBNING finns ingen specifik lagstiftning. Precis som vid traditionell mobbning i arbetslivet är det arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller och om det är fråga om brottsliga

handlingar brottsbalkens bestämmelser som kan bli aktuella. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö från förra året förtydligar att arbetsgivaren ska ta ställning mot kränkande särbehandling och ha rutiner för att hantera det, oavsett om det sker digitalt eller inte. – Det är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren ska förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall i arbetet. Det kan även gälla händelser som inträffar utanför arbetstiden som påverkar arbetsmiljön, säger Ullika Dalén, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR. Jan “Gulan” Gulliksen, professor inom människa-datorinteraktion på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, menar dock att det finns en omedvetenhet om vilket ansvar man som arbetsgivare har över den digitala arbetsmiljön. – De flesta företag har dokument som styr värdegrunden och som talar om vilken arbetsplats man vill vara och då är det viktigt att det gäller även för de digitala verktygen, säger han. – Precis som vi måste prata mer med våra barn och följa dem mer i deras internetanvändande så måste vi även på arbetsplatserna säga att vi har nolltolerans mot kränkningar genom de digitala medierna och följa upp det. På sin egen arbetsplats har Jan Gulliksen varit aktiv och både påtalat och gett reprimander till personer som ”uttryckt sig klumpigt” eller kränkande i digitala kanaler. – Då förbättras det och de beter sig lite bättre på nätet efter det.

23 NOVEMBER 2017 | KULTURENS HUS | UMEÅ

PSYKISK (O)HÄLSA NORR Psykisk (O)hälsa Norr i Umeå är norra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Tidig och sen stress i kombination med anknytnings problem, genetik, sårbarhet och neurobiologi Åke Pålshammar, neuropsykolog, universitetslektor Hur kan socialtjänsten upptäcka och bemöta en förälder som är psykopat/narcissist i en vårdnadstvist? Helena Bingham, leg psykolog När spelandet tog över mitt liv – vägen till ett spelfritt liv Krister Bergman, styrelseledamot i Spelberoendegruppen, ansvarig för Spelberoendegruppen Gävle Stresshantering på arbetsplatsen Anna Gerge, PhD-student, fil mag, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete Hur hantera egna känslor av att möta andras svåra upplevelser? Carl Pether Wirsén, psykoterapeut och fil mag, specialisering inom kris- och traumapsykologi Samsjuklighet hos unga droganvändare i öppenvård Torkel Richert, lektor i socialt arbete, Malmö högskola Att möta personer med dubbeldiagnos Stefan Sandström, leg psykolog Barn i dolda riskmiljöer, barn med utsatthet vi inte ser Sandra Melander, beteendevetare vid SUF Kunskapscentrum i Uppsala län Mediaberoende och digitalstress Patrik Wincent, auktoriserad terapeut, coach, författare, tillfrisknad alkoholist och tillfrisknad dataspelsberoende

Tid och plats: 23 november 2017, Kulturens Hus i Umeå. Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se. Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ NORR.PSYOH.SE

Min väg p och Strypgrep de ledlås gjor etaren folkhälsov eldt Helena Edf e ästar till världsm u i jujutsu. N drottsi n o h r e t y b t karriär mo r. yrkeskarriä n a Sivertsso Text: Marik Svedberg Foto: Patrik

a r ä v T ➔

"När jag sätter på mig min dräkt så släpper jag allt annat. Jag fokuserar här och nu."

kast

Min väg

HELENA EDFELDT

Utbildning Folkhälsovetare Arbetar Söker jobb som hälsopedagog

AKADEMIKERN

JUJUTSU-MEDALJERNA hänger i en tjock flock från bokhyllan. VM-guldet överst, de tidiga SM-medaljerna gömda längst bak. Förra året blev Helena Edfeldt världsbäst i brasiliansk jujutsu tack vare förmågan att fokusera på prestation och den sorts envishet som står pall för alla de påfrestningar som tävlande på elitnivå innebär för såväl kropp och själ som för ekonomin. Hittills har det varit idrotten som styrt karriären, såväl utbildning som arbete. Men nu är det dags att söka ett "vanligt" jobb – fyra år efter examen i folkhälsovetenskap.

– Att byta från idrottskarriär till yrkeskarriär kan mycket väl vara min största utmaning hittills. Det finns inte så många arbetsgivare som söker hälsopedagoger, man får vara ”hittepåig” och visa vad de har att vinna på att anställa en sån som mig, konstaterar hon. NÄR HON BÖRJADE med jujutsu kompenserade träningen för osäkerhet och blyghet, för det tunga i att vara den som är ensam när alla andra verkar vara två. Att vara ung var svårt och hon tog sig igenom det med hjälp av idrotten. – I jujutsun hittade jag en god kraft som vägde upp att jag ofta kände mig väldigt ensam. Jag trodde att jag aldrig skulle träffa någon som tyckte om mig. Med träningen och gemenskapen i klubben blev det bättre. I dag kan jag ångra att jag lät mig tyngas så av något som i sig är så oväsentligt, men det har också haft betydelse för allt det jag fått i livet, säger Helena Edfeldt. Efter en cykelolycka började hon träna den skonsammare gren som heter brasiliansk jujutsu och är en markkamp där det gäller att få motståndaren att ge upp antingen genom ledlås eller olika former av stryptag. Det låter brutalt, men hon ser grenen främst som en stark intellektuell utmaning. – Det gäller att vara oerhört alert. Det finns hur många variationer som helst, jag brukar beskriva det som en fysisk form av schack. Meningen är att bemästra den andre, att hålla sitt överläge. När någon klappar i mattan eller var hen kommer åt så släpper man greppet bums. Man ska absolut inte skada.

LÖN ”Inkomst är trygghet. Lönen ska vara möjlig att försörja sig på. Men för mig personligen är inte det viktigaste att tjäna så mycket pengar som möjligt, jag söker jobb som ger mig andra vinster.”

2008 Tränar sport-jujutsu för att hitta balans i livet. Fastnar snabbt och får många nya vänner.

2011 Börjar plugga till hälsopedagog.

MIN GREJ ”Mobilen. Där finns det mesta samlat: möjligheten till kontakt mot kund och andra viktiga människor, mejl, planering och mängder av information.”

2010 Arbetar som skyddsvakt men får panikångest av jobbet och säger upp sig.

AKADEMIKERN

2013 Brasiliansk jujutsu har tagit över. Guld på första internationella tävlingen.

NÅGONSTANS INOM SIG förstod hon att hon skulle bli elit så snart segrarna i klubbtävlingarna började komma. Även om det från början inte var en målsättning att bli bäst i världen, fanns det där som en önskan. Och det kom snart att prägla hennes yrkesväg. Hon valde att utbilda sig till hälsopedagog på högskolan i Gävle eftersom träningen gjorde henne allt mer intresserad av hälsa. Utbildningen har hjälpt henne att ha kontroll över sin hälsa, hon vet hur träningen ska läggas upp så optimalt som möjligt utan att ge förslitningsskador och vad som är bra kost. När kurskamraterna efter examen 2013 sökte jobb som hälsopedagoger, valde Helena Edfedt att fortsätta att satsa på jujutsun. – För mig var ju idrottandet det viktigaste just då. Omedelbart efter examen for jag till Brasilien och USA för att träna med de bästa instruktörerna i ett par månader. Och sedan fortsatte det så. Jag satsade, jag letade efter en ny klubb att utvecklas i, hittade Jönköping och flyttade hit. Eftersom jujutsu är en idrott som inte ens ger en världsmästare mat för dagen sökte hon jobb som personlig tränare och massör, yrken med flexibla tider som gick att kombinera med minst 14 timmars träning i veckan inför tävlingar med styrke-

2015 Tar VM-guld i ne-waza-jujutsu.

2017 Får barn, avslutar idrottskarriären och söker jobb som hälsopedagog.

Min väg

MIN GREJ "Bilen! Utan den skulle jag inte kunna ta mig någonstans. I Lekeryd behöver man bil."

2014 Nära utmattning i jobbet, ställer om snabbt.

träning, löprundor och kampträning. Ett framgångsrikt recept, skulle det visa sig. Men några månader efter att Helena Edfeldt nått toppen av världseliten och tagit sitt VM-guld ställde den nu nio månader gamla Aron livet på huvudet. Nu far han runt i knähöjd från vägg till vägg, vänder gåstolen när den dänger in i tapeten och upprepar. Helena Edfeldt räddar inredningen tillfälligt med en nappflaska. Någon barnlängtan hade hon inte känt innan stickan visade ett plus, tvärtom kom graviditeten rätt olägligt. Helena Edfeldt hade bara några månader tidigare tagit sitt VM-guld, hon skulle lägga in en ny växel – världen väntade! Ändå tvekade hon aldrig inför att välja bort tävlingarna och allt det som tidigare var viktigast i livet. Och nu efter föräldraledigheten är det dags att söka jobb som hälsopedagog. Under föräldraledigheten har hon börjat att fokusera om. Om hon i framtiden ska bli ihågkommen för något annat än guldmedaljen ser hon helst att det handlar om folkhälsa. Hon vill arbeta på nationell nivå, det är där prestationen ger störst utdelning. Och hon vill åstadkomma något viktigt och varaktigt.

Men anspråken är till en början blygsamma: Precis på samma sätt som jujutsun för ett antal år sedan helt enkelt var ett trevligt sätt att röra på sig, kan karriären få inledas med ett kul jobb med regelbundna tider. Sen är det bara att göra sitt bästa och se vart det bär. AKADEMIKERN

Min väg

+ MINA TRE BÄSTA VAL IDROTT "Den brasilianska jujutsun är lärande utan slut." JÖNKÖPING "Här fann jag fantastiska klubbkamrater och min sambo." UTBILDNINGEN "Hälsopedagogen kan arbeta på olika nivåer, med samhället eller individer.

AKADEMIKERN

Helena Edfeldt tar jujutsuandan med sig in i arbetslivet – hon är redo för tuffa matcher, men för henne handlar det bara om att prestera optimalt. Armbågande kan det aldrig bli tal om. Och visst blickar hon längre fram – också. I framtiden ser hon sig gärna i en roll som chef eller projektledare I utbildningen ingick ledarskap, och inom idrotten har hon fördjupat de kunskaperna. Men hon säger att det är mer troligt att hon växer in i en chefsroll än att hon aktivt strävar efter den. – Jag jobbar hårt för det jag önskar mig, men ser det inte som ett mål. Det blir sällan som man tänkt sig, och om man fäst sig vid ett mål kan det säkert bli svårt att släppa taget och gå vidare. Kanske är det bara rädsla att misslyckas, men för mig fungerar det bra: jag gör alltid mitt bästa och det skapar en positiv spiral. I dag är hon framgångsrik vuxen med älskat barn och sambo, med stor villa i Huskvarna och med framtiden som ett nyskördat fält där höstsådden redan myllats ned. Det blir inga fler VM-medaljer, nu finns Aron. Livet ska fortsätta på ett annorlunda vis.

"Att byta från idrottskarriär till yrkeskarriär kan mycket väl vara min största utmaning hittills." – Jag har tillit till min förmåga och min utbildning och jag är mer målmedveten än tidigare. Jag känner mer press att uppnå det som jag faktiskt har kunskaper för, och att utveckla det. Det kommer att gå bra, konstaterar hon. Exakt hur hon kan presentera idrottsmeriterna för presumtiva arbetsgivare är dock en fråga för sig: att tänja leder och göra strypningar är nog en dålig strategi på en arbetsplats. Men hon har använt sin hälsopedagogutbildning för att uppnå resultat och undvika skador i idrottskarriären, så kunskaperna är levande och har bidragit till VM-guldet. – Alla som har idrottat förstår att det finns så mycket mer än bara prestation bakom en VM-medalj som man erövrat i ett landslag. Men jag måste nog bli bättre på att göra reklam för mig, ett utmärkande drag för oss som utövar jujutsu är att ödmjukheten ofta får ta över.

ARBETSMILJÖ "Det är viktigt att den psykosociala arbetsmiljön är god. Vi är en stor del av vår tid på arbetsplatsen, det måste fungera bra för alla där. Vi behöver vara måna om varandra."

AKADEMIKERN

Följ Akademikern digitalt

Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Konsulentstödd familjehemsverksamhet i mellersta och södra Sverige

Konsulentstödd familjehemsverksamhet. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare

Caroline Åkerhielm 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com

Svår fråga? Skicka den till Etikrådet. Akademikerförbundet SSR:s Etikråd ger vägledning i yrkesetiska dilemman och frågeställningar. Så om du brottas med ett etiskt dilemma – fråga Etikrådet. Om du vill kan du vara anonym och det är du som avgör om din fråga ska behandlas helt konfidentiellt eller om svaret får publiceras.

SÅ HÄR ANMÄLER DU EN FRÅGA TILL ETIKRÅDET ●Skriv en kortfattad redogörelse av ditt ärende. ●Försök att göra det etiska problemet tydligt. ●Se till att avidentifiera uppgifter som kan leda till att eventuell sekretess bryts. ●Ange om du vill vara anonym och om svaret får publiceras.

Svaren är alltid avidentifierade.

●Maila till etikradet@akademssr.se

Vår inkomstförsäkring gäller även om du säger upp dig själv ● Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet

utan extra kostnad.

● Kompletterar ersättningen från a-kassan

upp till 80 % av lönen.

● Ger ersättning även om du säger upp dig själv

(men a-kassans karenstid gäller).

● Gäller 140 ersättningsdagar – cirka sju månader. ● Professionell karriärcoachning ingår. ● Teckna tilläggsförsäkring för ytterligare

160 dagar – om du vill.

KARRIÄRCOACHNIN G INGÅR

Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

SAMTALA OM LI VE T Tala om döden, 1 dag Grundkurs, existentiella samtal, 3 dagar Påbyggnadsutbildning, existentiell coaching och vägledning, 10 dagar Kurslärare: Elisabeth Serrander och Ann Lagerström

EXI

INSTITUTET FÖR EXISTENTIELL PRAKTIK exi.nu | info@exi.nu | 070-556 25 56

Grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1)

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Start VT-18 i Uppsala.

Läs mer på www.kbtpsykologerna.com

Fördjupningsutbildning i Affektfokuserad psykodynamisk terapi Start december 2017

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Start januari 2018

Basutbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start januari 2018

Utbildning i Gruppsykoterapi (motsvarande 45 hp) Start februari 2018

www.sapu.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Leg. psykoterapeut/Psykolog Stiftelsen Trollängen söker en psykodynamiskt inriktad legitimerad psykoterapeut/psykolog med vana att bedriva terapi självständigt. Arbete inom heldygnsvård/ HVB är meriterande. Tjänsten är på hel-/deltid med tillträde enligt överenskommelse. Trollängens HVB-hem startade 1973 och är beläget utanför Uppsala. Vi arbetar med vuxna personer med psykiska störningar och missbruksproblem. Ansökan skickas till: sophie@trollangen.se Sista dag för ansökan: 171110

www.trollangen.se

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands. Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Vi svarar SOCIALA MEDIER

FOTO: SANDRA JOHNSON

"FÅR MAN KRITISERA ARBETSGIVAREN PÅ FACEBOOK?" En medarbetare reagerar på en kollegas inlägg om arbetsgivaren på Facebook. Vad är okej att skriva? Och ska du berätta för chefen vad du sett?

DANIEL HJALMARSSON

Utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR

DETTA HAR HÄNT

En kollega har skrivit negativt om arbetsgivaren och sin chef på sin privata Facebook-sida. Det är inte första gången kollegan delar företagsgrejer i sitt privata nätverk, men hittills har det handlat om "reklam" för företaget. Vad får man egentligen säga och göra på sociala medier? Hur ska man som kollega agera när man får syn på negativa kommentarer? DETTA GÄLLER

Många använder sociala medier privat, men gör då och då uppdateringar om jobbet även under arbetstid. Inte sällan handlar det om rekryteringsannonser, företagsreklam eller information som sprids eller kommenteras i sociala medier. Det är ett nätverkande och därtill något positivt för företaget och varumärket. Arga kommentarer, status-

F LOJALITETSPLIKT Ingår som en naturlig del av anställningsavtalet och innebär att du inte får skada arbetsgivaren.

uppdateringar och nidbilder av arbetsgivaren ger inte lika glada tongångar från arbetsgivarens sida. Då aktualiseras i stället lojalitetsplikt, arbetsrättsliga åtgärder och vägar för att begränsa användningen av sociala medier på arbetet. Arbetsledningsrätten och lojalitetsplikten finns underförstått i anställningsavtalet, oavsett vilken sektor du arbetar inom. Du är anställd dygnets alla timmar, även om du endast utför arbete åtta av dessa. Tänk efter både en och två gånger innan du trycker på publicera-knappen när du skrivit om jobbet. Att komma med förbättringsförslag och påtala brister i verksamheten ska alltid vara möjligt – så länge det sker i syfte att få bukt med problemen och att man gör det internt. Om kritiken basuneras ut offentligt i syfte att hämnas AKADEMIKERN

Vi svarar W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

eller om den kan skada arbetsgivaren ser lagrummet helt annorlunda ut. Många tror felaktigt att kritikrätten ligger inom ramen för yttrandefriheten. Den handlar inte om att alla ska få göra sin röst hörd i alla forum. Yttrandefriheten reglerar endast relationen mellan stat respektive medborgare, företag eller organisation och innebär att staten inte får hindra medborgaren från att yttra en åsikt. Rätten att kritisera arbetsgivaren offentligt skiljer stort mellan att vara anställd i offentlig och privat sektor. För privatanställda är lojalitetsplikten långt överordnad öppen kritikrätt. Att hänga ut enskilda kollegor eller chefen är inte okej. Arbetsgivaren kan tillåtas ha synpunkter på det du publicerar på sociala medier i dina privata kanaler – om det kan anses vara förtroendeskadligt eller på annat sätt skada arbetsgivaren. Om du väljer att inte lyssna på arbetsgivaren kan denne eventuellt gå vidare med arbetsrättsliga åtgärder. Om du är offentliganställd ser det

"Tänk efter både en och två gånger innan du trycker på publiceraknappen när du skrivit om jobbet." DANIEL HJALMARSSON 68

AKADEMIKERN

annorlunda ut. Då har du en grundlagsskyddad rätt att kunna kritisera arbetsgivaren, utan att arbetsgivaren får försöka ta reda på vem som läckt. Meddelarskyddet är starkt och långtgående. Det visar inte minst ett antal domar i Arbetsdomstolen. Nyligen har skyddet för anställda i privat sektor förstärkts. Den nya visselblåsarlagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, började gälla den 1 januari 2017. Men den ställer höga krav på den som tänker vissla. Den 1 juli i år trädde också lagen om meddelarskydd för privatanställda i offentligfinansierad verksamhet inom vård, skola och omsorg ikraft. Vissa regleringar finns i kollektivavtal i dag, men det är bra att vi nu fått en heltäckande reglering. På frågan om vad du som medarbetare måste göra om du upptäcker negativa inlägg är svaret: ingenting. Du har ingen skyldighet att uppmärksamma arbetsgivaren om vad som sker i sociala medier. SÅ FÅR DU HJÄLP

Om du vill ha vägledning kan du ringa SSR Direkt. SÅ GICK DET

Det negativa inlägget på Facebook togs bort. Arbetsgivaren tog tillfället i akt och tog fram en policy och samlade alla medarbetare till ett möte om vad som är okej eller inte, och förklarade varför. Medarbetarna fick möljighet att ställa frågor.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby. Bokningen för 2018 startar 13 september kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen. Bokningen för 2018 startar 14 september kl 09.00

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden. Bokningen för 2018 startar 15 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Ett Iris – flera vägar / Vi möter varje individ med rätt insats. Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Duvgården HVB Flickor 14-18 år med negativ självbild och psykosociala svårigheter som kan ha tagit sig i uttryck i missbruk och kriminalitet. För oss är det viktigt med individuella behandlingsplaner utifrån flickans behov. Med 6 platser ges utrymme att utvecklas och synas. Behandlingen och familjestödet bedrivs av erfarna, flexibla terapeuter och psykolog, med hjälp av evidensbaserade metoder som MBT, KBT och MI. Vi arbetar med omfattande familjearbete, där psykolog erbjuds, liksom utredningar och eftervård. Möjligheter till distansutbildning och skolgång/praktik finns efter överenskommelse och utifrån behov. Välkommen att läsa mer på vår hemsida eller ring 0292-440 50 / 070-564 36 90.

Lilla Runhällen 312 • 740 45 Tärnsjö • www.duvgarden.se 70

AKADEMIKERN

90x12o.indd 1

2012-08-07 14.45

Panelen TEXT: MAX BYSTRÖM

FRÅGAN

HUR ÄR EN BRA CHEF? Lyhörd, prestigelös och tillgänglig. Det här uppskattar vi hos chefen.

SARA MCKENZIE

MIKAEL HOLMÅKER

ANNA KRINGBERG

– Lyhördhet och prestigelöshet är två viktiga egenskaper. En chef som hävdar sig själv i stället för att lyssna på medarbetarna och som bara kör på fungerar inte. Det är viktigt att chefer lyfter fram sina medarbetare och stöttar. Och att chefen är tillgänglig. Det handlar inte bara om att ha en öppen dörr, utan att man också har koll på vad som händer i organisationen. En bra chef rör sig i organisationen och är införstådd i vad som händer. Det finns många chefer som har någon av de här egenskaperna, men det är inte ofta de har alla.

– På arbetsförmedlingen har vi begreppet självledarskap. Har man inte förankrat vad man tänker kring detta finns det en risk att man som medarbetare går in och tar för stort utrymme och att chefen backar undan. En bra chef måste vara tydlig med vilket mål man har, vilket håll man ska gå åt och säkerställa att medarbetarna är införstådda med detta. Det behöver inte vara jättehårt, att man är som en piska, men det ska ändå finnas en tydlighet. Man måste våga fatta beslut och styra.

– Det är tre egenskaper som är viktiga för mig och som vi arbetar med på Fryshuset. För det första ska man vara närvarande som chef. Både fysiskt och på telefon eller mejl. För det andra är det viktigt med feedback. Det handlar inte bara om att visa medarbetaren hur bra den är utan också hur den kan utvecklas. För det tredje är det jätteviktigt att chefen lyssnar på sina medarbetare, vad personen i fråga vill, hur arbetsmiljön är och hur den egna situationen ser ut.

socialsekreterare Bjuv

arbetsförmedlare Kalmar

HR-generalist Fryshuset

AKADEMIKERN

Så funkar det Ny ägare Verksamheten ska säljas och nya ägare tar över. Följer du med på det nya spåret? Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

3 W

Reglerna om övergång finns i lagen om anställningsskydd, LAS, och medbestämmandelagen, MBL. Om den nya arbetsgivaren saknar kollektivavtal ärver hen den gamla arbetsgivarens avtal i ett år, såvida fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt avtal. Om den nya arbetsgivaren redan har ett kollektivavtal som kan tillämpas på den personal som följer med gäller i stället det.

LÄS MER! På Akademssr.se finns information om övergång av verksamhet.

4 72

AKADEMIKERN

BYTET MÅSTE FÖRHANDLAS

Att överlåta hela eller delar av verksamheten är en så pass viktig förändring att både den arbetsgivare som överlåter och den som förvärvar verksamheten måste förhandla med facket. Det är arbetsgivaren som måste ta initiativ till förhandlingen och det gäller oavsett om det finns ett kollektivavtal eller inte.

SÅ PÅVERKAS DIN ANSTÄLLNING

KÄLLA: LAS, MBL, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, SKL.

Vid en övergång av verksamheten har du rätt att följa med till det nya bolaget, men ingen skyldighet att göra det. Huvudregeln är att både anställningen och anställningsvillkoren ska vara oförändrade och att de följer med till den nya arbetsgivaren automatiskt. Den tidigare arbetsgivaren är dock ansvarig för intjänad lön och andra ekonomiska villkor fram till övergången.

TRE KRITERIER AVGÖR

För att det ska räknas som en "övergång av verksamhet" som det heter i lagen måste tre kriterier vara uppfyllda: Det ska ha skett ett byte av arbetsgivare, det måste vara en lagenlig överlåtelse och verksamheten ska utgöra en ekonomisk enhet som bevarar sin identitet. Detta kan ske både i privat och offentlig sektor, till exempel genom att hela eller en del av verksamheten säljs eller genom att en kommun lägger ut en verksamhet på entreprenad.

KAN BLI UPPSAGD AV ANDRA SKÄL

Det är inte tillåtet för arbetsgivaren att säga upp dig på grund av övergången. Men det kan ändå finnas situationer då det är tillåtet att avsluta anställningen. Om du väljer att inte följa med till den nya arbetsgivaren kan du till exempel bli av med jobbet på grund av arbetsbrist, särskilt om hela verksamheten flyttas.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se SOCIONOMDAGARNA

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Utvecklas tillsammans

HOT OCH VÅLD

Rädslan blir verklig I höst släpper Akademikerförbundet SSR fyra filmer med dramatiserade hot- och våldsituationer på jobbet. – Det är filmer som känns på huden, som man kan känna igen sig i för att man varit med om det eller för att man är lite rädd för att det kan hända, säger förbundsordförande Heike Erkers. Filmerna har både ett medarbetar- och ledarskapsperspektiv och beskriver situationer som kan ske oavsett var man arbetar. Som komplement publiceras även ett nytt arbetsmaterial. – Filmerna kommer att vara ett bra diskussionsunderlag. Hot och våld är aldrig acceptabelt. Vi måste prata om det och ställa krav på att arbetsplatsen har rutiner som alla känner till, säger Heike Erkers. n AKADEMSSR.SE/HOTOCHVALD 74

AKADEMIKERN

Inspirerande exempel, ny forskning, utredningar och kunskap. Till Socionomdagarna kommer över 1 500 socionomer, ministrar, forskare och författare för att dela kunskap med varandra. Totalt finns närmare 100 seminarier att välja bland, till exempel om socionomers yrkesidentitet, arbetsmiljö, etiska frågor, den sociala barn- och ungdomsvården och äldreomsorg. n STOCKHOLM 18–19 oktober

EKONOMIDAGARNA

Rik som ett troll? Hur mår Sveriges offentliga finanser? Vilka är framtidens ekonomiska utmaningar för kommuner och landsting? Nyheter i kommunal redovisning. Om detta kommer bland annat finansministern, representanter för intresseorganisationer och forskare tala om på årets upplaga av Ekonomidagarna, som arrangerats av Akademikerförbundet SSR sedan 1991. Här kan du mingla med ekonomichefer, ekonomer, controllers, omvärldsanalytiker och andra experter och kollegor. n ÖREBRO 24–25 oktober

Behov av plats i stödboende eller på behandlingshem? VoB har startat ny stödboendeverksamhet för unga i åldern 16 – 20 år. I september öppnar vi dessutom Amra behandlingshem för tonåringar. För mer information, besök vob.se eller kontakta:

Verksamhetschef för stödboendet:

Verksamhetschef för Amra behandlingshem:

Rikard Jönsson

Jenny Tapper

MOBIL: 0700-80 60 96

MOBIL: 0736-22 75 62

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Vad lurar i din inbox? Var tionde blir digitalt mobbad på jobbet. VI SVARAR

Kollegan snackar skit om arbetsgivaren. Måste jag säga till chefen?

➔

SISSEL LARBERG ERIKSSON ÄR VERKSAMHETSCHEF PÅ LISAGÅRDEN OCH STARTADE UPPROPET "VI STÅR INTE UT".

MIN VÄG

Är strypgrepp en merit när världsmästaren söker jobb?