Issuu

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

NUMMER

3 JUNI 2020

CORONA

Trots att regeringen gödslar med stöd sprider sig viruset på arbetsmarknaden

➔ Så påverkas akademikerna

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar. Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Akademikerförbundet SSR. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

CORONA

ARBETE I PANDEMINS TID

VID ÅRSSKIFTET rapporterades om ett nytt coronavirus i Kina. En månad senare bekräftades att en person i Sverige insjuknat och i mars lanserade myndigheterna de första åtgärderna för att begränsa smittspridningen. Sedan dess har ekonomin tvärbromsat och trots att regeringen gödslar med stödpaket sprider sig viruset som ett ogräs på arbetsmarknaden. Aldrig förr har arbetsvardagen förändrats så snabbt för så många. För att skildra utvecklingen har vi följt några av er läsare under våren då distansarbetet exploderat, kollegor blivit sjuka, nya arbetsmiljöfrågor aktualiserats och permitteringar blivit verklighet. Krisen har slagit olika. Medan många i offentlig sektor har en tung arbetsbörda, har en del i privat sektor snarare för lite att göra. Flera har permitterats och arbetslösheten bland akademiker stiger. Trots att alla påverkas olika kan man skönja gemensamma drag i berättelserna:

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Hur påverkas ditt arbetsliv av corona? Hör gärna av dig och berätta! chefred@ akademikern.se

Från osäkerheten i mars, via hårt arbete för att hantera svårigheterna i april, till ett slags nytt normaltillstånd i allt det onormala i maj. Men osäkerheten är fortfarande stor. Ingen vet hur länge viruset kommer att finnas kvar och fortsätta påverka arbetsmarknaden. Som en av dem som intervjuas i detta nummer säger: Våra krisplaner är gjorda för att hantera en akut kris som sedan går över. FÖR AKADEMIKERNS redaktion har corona också fått effekter. I det här numret har vi inte kunnat åka ut till era arbetsplatser så som vi brukar. I stället har vi gjort de flesta intervjuer över telefon eller video, och fotografier har bytts ut mot illustrationer och privata bilder. Trots att allt arbete skett på distans hoppas jag att vi har lyckats komma så nära som möjligt i skildringarna av hur coronapandemin påverkar samhällsvetarnas arbetsvardag. AKADEMIKERN

Innehåll

ORDFÖRANDE "Det saknas handlingskraft".

AKTUELLT Utredningen om framtidens socialtjänst är inne på slutspurten.

VÅR VINKEL Anställda i välfärden kan få sommarsemester i höst.

TEMA CORONA

21–46

Kära dagbok Tre läsare ger inblick i sin arbetsvardag med sjuka kollegor, permitteringar och akuta arbetsmiljöärenden.

Bakom masken Sjukhuskuratorn Helene Karlsson bär full skyddsutrustning för att komma nära patienter med covid-19. AKADEMIKERN

SPANING Lyft på hatten för dina kollegor. Nu tar artigheten plats på jobbet.

MIN VÄG Döden visade vägen till socionomyrket. Nu får Mia Berg hjälpa utsatta barn.

VI SVARAR Har vi rätt till skyddsutrustning?

SÅ FUNKAR DET Nya las tar form.

I LUFTEN Konfererera på distans.

Virusets effekter Arbetslösheten bland medlemmarna ökar. Som ett ogräs Trots att regeringen gödslar med räddningspaket sprider sig viruset på arbetsmarknaden.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Från person till person, till arbetsmarknaden och hela samhället. Coronaviruset sprider sig som frön för vinden.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Clemens, Johanna Kvarnsell, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler. Omslag Illustration: Rasmus Meisler Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Medlem i facket? – välj rätt lån Med vårt Medlemslån kan du som medlem i facket förverkliga dina planer och känna dig trygg som låntagare. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer. Du kan låna upp till 350 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är förmånlig* och inga avgifter tillkommer, Läs mer på jämför gärna våra villkor med andra långivare. swedbank.se/ medlemslan * Effektiv ränta 5,17 % eller ansök direkt och få besked april 2020 i vår app eller Internetbank.

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2019: 71 800 ISSN 1652-9898

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 17 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder. Utredningstiden varierar utifrån omfattning och avtal. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg, tunnelbana och goda bussförbindelser.

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Kontakta oss för mer information Elin Wahlsten, enhetschef, tel: 08-508 033 28 Marianne Andersson, biträdande enhetschef, 08-508 03 327 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08-508 03 331 www.bromstensgarden.se

LINKÖPING Sjukhuskuratorn Helene Karlsson träffar alla patienter med covid-19 som vårdats på intensiven.

AKADEMIKERN

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER FOTO: PRIVAT

MALMÖ För huvudskyddsombudet Hanna Ljungberg hopar sig arbetsmiljöärendena.

SUNDSVALL Nyblivna socionomen Mia Berg jublar över att äntligen få jobba som familjebehandlare.

AKADEMIKERN

Ordförande HEIKE ERKERS

"DET SAKNAS HANDLINGSKRAFT"

AKADEMIKERN

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #socialoro #corona #öppetsverige

SOCIALA RISKER är inget nytt fenomen. Det är något vi länge haft kunskap om men aldrig tidigare i modern tid har detta utmanats som nu. Covid-19 sätter en ny agenda. I bakgrunden handlar det om människors livsvillkor. Livsvillkor som i grunden påverkar människors tillit och framtidstro. Goda livsvillkor stärker tilliten till varandra och samhällets institutioner, och med det minskar risken för social oro. Sociala områden som utbildning, arbete, hälsa, trygghet och säkerhet är faktorer av betydelse i ett välfärdssamhälle som främjar social jämlikhet och stabilitet. Under lång tid har relativt stora grupper av människor stått eller upplevt sig stå utanför detta sammanhang. Och vi har sett konsekvenserna av det: ökad och grövre brottslighet, våld i nära relationer, missbruk, fattigdom, bostadslöshet, ensamhet. Listan kan göras lång. Nu befinner vi oss i en situation där detta utmanas än mer. Och det är förbundets medlemmar, i sina olika professioner, som tidigt ser effekterna.

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

Redan nu larmar våra medlemmar i socialtjänsten i Stockholm. 62 procent säger att det är svårare att upptäcka sociala problem, ungefär hälften uppger att orosanmälningarna minskat. 87 procent tror att nuvarande situation kommer att leda till ökade sociala problem som våld, missbruk och psykisk ohälsa. 95 procent uppskattar att framför allt våld och psykisk ohälsa kommer att öka. Det saknas inte kunskap, det saknas handlingskraft! För nu krävs det en förmåga att göra två saker samtidigt. Parallellt med att säkra hälso- och sjukvården och omsorgen om våra mest behövande krävs en tydlig politisk agenda för hur vi ska kunna parera de redan negativa sociala konsekvenser som uppstår i spåren av coronaviruset. Målet måste vara att säkerställa ett socialt sammanhållet demokratiskt samhälle. För det krävs politiska ambitioner och långsiktiga strategier. Här och nu! Det finns inte tid att vänta.

FOTO: SANDRA JOHNSON

SOCIAL ORO

Försäkra dina älsklingar och få upp till 20 % rabatt

Välj Moderna Försäkringar för barnen, hemmet, husdjuren, bilen, motorcykeln eller båten och få upp till 20 % i samlingsrabatt. Bara en älskling? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR får även rabatt på din första försäkring hos Moderna. Ta reda på din rabatt på modernaforsakringar.se/akf-rabatt eller ring 08-684 125 61.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Pensionsrådgivning. Kostnadsfri pensionsrådgivning av Folksams pensionsexperter. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 380 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

Under 2020 införs en avgift på 35 kronor för pappersfaktura. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt BEHOVSANSTÄLLD

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT, JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Lättare att få sjukpenning Du som är behovsanställd ska få större rätt till sjukpenning. Det föreslår den statliga utredning som har sett över den svenska sjukförsäkringen. I dag räknas behovsanställda som arbetslösa efter två veckor om de inte har arbetspass inbokade – och förlorar då rätten till sjukpenning. Enligt det nya förslaget ska de behovanställda ha rätt till sjukpenning i upp till 90 dagar om det kan antas att de skulle ha arbetat om de inte blivit sjuka.

LÖN

Glappet växer Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det visar en studie i sociologi där forskare från Stockholms universitet har undersökt lönestatistisk från Sverige och 13 andra höginkomstländer. De ökade skillnaderna syns både i privat och offentlig sektor, men det är i privat sektor som de är störst. Tidsperioden som studerats är från början av 1990talet och fram till 2012-2013. För Sveriges del ökade löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser framför allt i början av den perioden. Av de 14 länder som studerats hade Sverige fortfarande lägst lönespridning.

1 200

Så många allvarliga tillbud kopplade till corona hade anmälts till Arbetsmijöverket i mitten av maj. Majoriteten rör vård, omsorg och sociala tjänster, följt av offentlig förvaltning.

AKADEMIKERN

Aktuellt

SOCIALTJÄNSTEN

Socialtjänstutredningen skjuts fram Utredningen Framtidens socialtjänst har fått ytterligare två månader på sig. Ny deadline är 3 augusti. Yvonne Ahlström, socialpolitisk strateg på Akademikerförbundet SSR, sitter i utredningens expertgrupp för Akademikerförbundet SSR:s räkning. Hon hyser gott hopp om att få med förbundets hjärtefrågor. En stor fråga för handlar om huruvida vissa socialtjänstinsatser ska kunna ges som serviceinsats utan utredning, berättar hon. – Om det blir verklighet, vilket jag tror att det kommer bli, blir det ett stort skifte. Ytterligare en förändring som Yvonne Ahlström hoppas kommer med är ett mål om förebyggande arbete. 12

AKADEMIKERN

– Det är helt undanskuffat nu, mycket är akutstyrt. Nu kommer det att finnas med i socialtjänstens mål och jag hoppas verkligen att det påverkar verksamheterna, säger hon. Enligt ett annat förslag ska det skrivas in att alla insatser man gör i socialtjänsten ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den senaste tiden upplever Yvonne Ahlström även att förbundets önskemål om att tjänstemän och inte politiker ska fatta beslut i individärenden har rönt framgång. Till en början var intresset svalt men under utredningens gång har de lyssnat alltmer på förbundets argument och senast har argumenten efterfrågats skriftligt. – Så det har vi skickat in, säger Yvonne Ahlström.

RASISM

TEXT: ANNIKA CLEMENS, ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Ny kurs om diskriminering Nu lanseras en ny onlinekurs om rasism och likvärdigt bemötande för offentliganställda på exempelvis socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är Forum för levande historia som tagit fram utbildningen som en del av ett regeringsuppdrag om rasism. Det finns grupper som uppfattar att de bemöts på ett annorlunda sätt och inte får likvärdig service av samhället. Det urholkar deras tillit och blir ett demokratiproblem för hela samhället, förklarar Meriam Chatty, projektledare för webbutbildningar på Forum för levande historia. – Offentliganställda har ett särskilt uppdrag att främja mänskliga och demokratiska rättigheter. De har också, efter tidigare utbildningar, efterfrågat fler metoder och verktyg för att motverka rasism, säger hon. Kursen finns på Forum för levande historias sajt och är gratis.

130 miljoner

Så många heltidsjobb har försvunnit i världen under coronapandemin, uppskattar FN:organet ILO. De har räknat fram antalet utifrån hur många arbetstimmar som ställts in.

Vi klarar placeringen! Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

FOTO: GETTY IMAGES

VÃ¥r vinkel

Semester 14

AKADEMIKERN

SEMESTER

Pandemin gör det svårare för anställda i välfärden att ta ut sommarsemester. För en del kan den flyttas till i höst eller i vinter.

r i kristid Text: Annika Clemens

NÄR MÅNGA ARBETSGIVARE i välfärden kämpar för att få ihop tillräckligt med personal trots hög sjukfrånvaro har vissa hänvisat till pandemin och velat förlänga semesterperioden. Vanligtvis har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester mellan juni och augusti. – Vi började märka att det kom lite avarter, arbetsgivare hänvisade till covid-19 för att lägga ut huvudsemester utanför sommaren utan att komma med kompensation, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. AKADEMIKERN

Vår vinkel

Även utanför kristider kan den vanliga semesterperioden förlängas åt båda håll till att inkludera maj och september efter en lokal förhandling. Men när särskilda omständigheter råder har arbetsgivaren rätt att lägga huvudsemester även i oktober, november och december. För att hantera den situation som uppstått under coronakrisen har fack och arbetsgivare därför under våren träffat flera avtal som relgerar semestern. I KOMMUNER, REGIONER och kommunala bolag har Akademikerförbundet SSR kommit överens med arbetsgivarna om att de kan lägga en del av semestern även i december. Det ska i första hand bygga på frivillighet och särskild kompensation ska ges. Och det ska ske i dialog med fackliga företrädare. Med detta avtal hoppas Akademikerförbundet SSR att semestrarna ska kunna lösas på ett bra sätt lokalt och i möjligaste mån bygga på frivillighet.

"Vi var oeniga på slutet. Men är det någon gång det är en särskild händelse så kanske det är nu." LARS JONSSON 16

AKADEMIKERN

– Vi tror att det är attraktivare att förlägga semestern i december än i oktober och november, säger Markus Furuberg. För att locka anställda att ta ut sin semester i december utgår en ersättning på 7 500 kronor för varje hel semestervecka. Den som blir inkallad av arbetsgivaren för att arbeta under pågående semester ska kompenseras med som mest fem extra semesterdagar. EN MYNDIGHET som vill kunna förlägga sommarsemestern till september är Kriminalvården. Det ska i första hand bygga på frivillighet, meddelar arbetsgivaren. Anledningen är farhågan att en stor del av personalen kan insjukna samtidigt. – Vi kan inte bara ha vikarier, vi måste uppbära en viss procent av ordinarie personal, säger Martin Klaar, kompetensförsörjningschef på Kriminalvården som även har funktionen som insatschef för personalområdet när myndigheten har gått upp i stabsläge under pandemin. – Än så länge har vi klarat oss, men det beror på vad som händer med pandemin. Om många skulle insjukna vill vi vara ute i god tid för att inte behöva sitta med detta i sommar. På Kriminalvården motsatte sig dock Saco-S semester på hösten. – Det är knappast någon som vill ha det, man vill ha semester när övriga familjen är ledig. Vi sa nej, vi kunde inte gå med på det. Vi tror att det går att lösa på de tre sommarmånaderna

8 punkter om din inkomst försäkring om man tänker till och planerar, säger Lars Jonsson, Saco-S ordförande i Kriminalvården. Men trots att facket motsatte sig förslaget, drev arbetsgivaren igenom beslutet, något som Lars Jonsson har förståelse för. – Vi var oeniga på slutet. Men är det någon gång det är en särskild händelse så kanske det är nu, säger han. Fack och arbetsgivare har tillsammans förhandlat fram en speciell ersättning för de personer som får sin sommarsemester i september. Om personal kallas in under sin semester utgår också ersättning. I PRIVAT SEKTOR har Akademiker-

förbunden, där Akademikerförbundet SSR ingår, kommit överens med Almega vårdföretagen om ett tillfälligt avtal under coronakrisen. Det innebär att anställda i privata vårdbolag kan få semester under juni till september med en månads varsel. Om en medarbetare kallas in under semestern har den rätt till ersättning med som mest fem extra semesterdagar. I avtalet konstateras dock att möjligheterna som ges bara ska användas i akuta situationer när personalförsörjningen inte har kunnat lösas på annat sätt. För att överenskommelsen ska kunna användas måste den aktiveras genom att en lokal förhandling hålls. Arbetsgivaren ska också ha försökt att lösa personalförsörjningen på vanligt sätt innan avtalet kan aktiveras.

● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill. Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

Akademikerförbundet SSR presenterar stolt

FYRA FILMER OM HOT OCH VÅLD

KA INGEN S S UTSÄTTA ER L E L FÖR HOT ITT S VÅLD I ARBETE

Fyra filmer som skildrar fyra olika exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, arbetsgivarens ansvar, checklistor och vägar till mer information. Läs mer och se filmerna på akademssr.se/hotochvald

Tema

Corona Över en natt förändrades arbetsvardagen. Medan några jobbar mitt i stormens öga har andra skickats hem till sysslolöshet.

20 KÄRA DAGBOK Kollegor smittas, akuta frågor om arbetsmiljö hopar sig, affärer bromsar in och permitteringar sker. Alla drabbas olika av coronakrisen. Tre läsare ger oss inblick i sin yrkesvardag i kristid.

30 VIRUSETS EFFEKTER Tusen medlemmar i Akademikerförbundet SSR fick ersättning från a-kassan i april. Det är fler än förra året vid den här tiden. Viruset påverkar akademiker med permitteringar, varsel och arbetslöshet.

35 SOM ETT OGRÄS Coronaviruset har smittat arbetsmarknaden som visar symtom på en djup lågkonjunktur trots regeringens insatser. Akademiker i privat sektor drabbas hårdare än i offentlig.

41 BAKOM MASKEN Sjukhuskuratorn Helene Karlsson träffar alla patienter som intensivvårdas för covid-19 på Universitetssjukhuset i Linköping. Skyddskläderna gör det möjligt att komma nära när oron är som störst.

AKADEMIKERN

Tema Krisläge: Vi har följt tre läsare under våren då kollegor blev sjuka, akuta arbetsmiljöfrågor hopade sig och permitteringar blev verklighet. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

➔

KĂ¤ra dagbok ...

Tema

”Sedan drygt fem år tillbaka jobbar jag fackligt på heltid i Malmö stad, mot kommunens alla förvaltningar. Pandemin påverkar mitt arbete jättemycket, bland annat sitter jag med i en grupp med fackliga som en gång i veckan träffar arbetsgivaren för att diskutera situationen. Det handlar om allt ifrån bemanningen inom hälsa, vård och omsorg till situationen inom tjänstesektorn där det ju tagit tvärstopp. Vi pratar om oron för ökat våld i nära relationer, för barn som riskerar att fara illa om skolorna stänger och för att det ska bli brist på handsprit och masker. På kort tid har kalendern ställts om, vi får höras på telefon eller genom digitala lösningar och tvingas inse att vissa saker får läggas åt sidan så länge. Nu måste vi prioritera det som är akut. Mitt arbete har gått över till något slags telefonväkteri och mejljour. Det kommer in alla möjliga frågor, 22

AKADEMIKERN

”Hur ska vi göra med rekryteringar och introduktion när vi inte har samma bemanning på kontoret som vanligt?” Linda Berg HR-ansvarig på godisproducenten Storcks svenska försäljningskontor ”Jag jobbar på ett av världens tio största konfektyrbolag med globalt över 7 000 medarbetare. Här på försäljningskontoret i Sverige är vi 36 stycken. Vi har tappat så gott som all försäljning på travel retail, det vill säga taxfree på flygplatser och båtar. Flera butiker inför också ’besöksstopp’, vilket gör att våra säljare inte kan komma dit för att sälja in kampanjer eller produkter. Än så länge flyter produktionen av godiset på som vanligt, i fabrikerna i Tyskland. Men vår försäljning påverkas förstås globalt. Folk som blir av med jobbet lägger kanske inte sina pengar på just godis. I princip allt jag gör just nu har med corona att göra. Frågorna handlar om hur vi ska genomföra pågående rekryteringar och introduktion av nya medarbetare när vi inte har samma bemanning på kontoret som vanligt, och om hur vi ska hantera

FOTO: PRIVAT

”Mycket av vårt krisarbete är riggat för en akut händelse som sedan går över” Hanna Ljungberg Huvudskyddsombud och ordförande för Akademikerförbundet SSR samt arbetsmiljösamordnare för Saco i Malmö stad

en del kan jag svara på själv, en del hänvisar jag till arbetsgivaren. Sådant som jag tänker kan beröra många tar jag med till den centrala krisledningen. Från fackets sida behöver vi ge tydlig information, inte bara hänvisa till Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Vi måste också skapa förutsättningar för att hålla i det här så länge det behövs. Mycket av vårt krisarbete är riggat för att vi ska hantera en akut händelse som sedan går över. Är något akut kan folk vara på tårna och alla hugger i, men det kan man ju inte ha som permanent lösning. Nu måste vi inse att vi har en ny verklighet.”

”Jag försöker utnyttja alla kontaktytor för att hålla verksamheterna flytande” Jonna Burefjord Ägare Oh my management

CV JONNA BUREFJORD Utbildning Personalvetare Arbetar Oh my management

säkerheten på kontoret och för säljarna. Jag tycker att det är svårt med alla avvägningar som behöver göras. En känner sig lätt villrådig. Å ena sidan tänker vi att vi måste ta det här på fullaste allvar och skydda våra anställda i största möjliga utsträckning, å andra sidan vill vi inte skrämma upp våra medarbetare och göra det här till en för stor grej om det inte finns behov av det. Det känns som om en lever lite grann i ett vakuum. Jag går och väntar på att det ska hända något och står i startgroparna, men jag vet inte när det kommer.”

”Jag har jobbat med personalfrågor i 15 år. Sedan ett år tillbaka driver jag två bolag. I det ena hyr vi ut HR-konsulter och stödjer företag med löpande HR-tjänstabonnemang med rådgivning online och via mejl. I det andra utvecklar vi en ny rekryteringsplattform. I och med corona har många företags fokus flyttats från operationella HR-frågor till att hantera den här krisen. Det gör att vi tappar många uppdrag. Jag får också ägna mig mer åt onlinerådgivning och webinarutbildningar i stället för att som tidigare jobba mer i fysisk form. Jag är så klart orolig för framtiden. Jag är nybliven entreprenör och ännu inte etablerad på marknaden. Jag ser att många avvaktar med rekryteringar för att se var det här hamnar någonstans. Men behovet av HR-stöd kommer ju inte att försvinna, däremot tror jag att det kommer att se ut på ett annat sätt. Vi kommer att se en ökad arbetslöshet och nya marknader. Jag försöker att utnyttja mitt nätverk och alla kontaktytor för att hålla verksamheterna flytande och ser till att hitta nya affärsmöjligheter. Vi har inte samma kritiska läge som Stockholm har än, vi har inte så många konstaterat smittade i den här regionen. Vi kan röra oss, gå till kontoret, men även på mitt kontor i Gävle ser jag att många väljer att jobba hemifrån.”

AKADEMIKERN

Tema

”Hur ska vi hantera riskgrupper och skyddsutrustning?” Hanna Ljungberg Malmö stad ”Nu pratar man om att vi i Skåne kommer att ha vår topp när det gäller corona i slutet av maj och att det kanske planar ut framåt augusti, så framtidshorisonten skjuts allt längre fram. En stor fråga som återkommer och som vi lyfter i alla sammanhang vi kan handlar om riskgrupperna. Vi tycker fortfarande att det saknas tydliga riktlinjer i Malmö stad kring hur man ska hantera dem. En annan fråga handlar om hur man ska prioritera när det gäller

skyddsutrustning. En hel del av våra sociala verksamheter kan ju inte pausa, som socialsekreterare som gör hembesök. Där är instruktionerna än så länge att man ska hålla två meters avstånd och sköta handhygienen. Hur länge kommer man hålla kvar vid det? Det behöver finnas en beredskap. De scenarier vi inte hunnit tänka till kring i förväg kan bli väldigt akuta annars. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Min roll är att påtala, bevaka, vara ett bollplank och försöka lyfta de här sakerna. Det kommer väldigt många fler frågor till mig nu än annars. Det är svårt, man vänder sig till oss men det är ju inte vi som bestämmer. Vi försöker hjälpa till så att man som medarbetare ställer sina frågor på rätt sätt till arbetsgivaren.”

CV HANNA LJUNGBERG

FOTO: PRIVAT

Utbildning Socionom Arbetar Malmö stad

AKADEMIKERN

”En medarbetare har fått covid-19” Linda Berg Storck ”Det har varit full rulle här de senaste dagarna. I förrgår fick vi besked om att en av våra medarbetare har bekräftad covid19. Nu har vi försökt att kartlägga vilka av våra anställda som den här personen har träffat och i vilken omfattning. Vi har ett litet kristeam som normalt sett sköter andra eventuella kriser, nu sitter vi och spånar ihop. I det här fallet är det mest information som behöver komma ut eller samlas ihop. Än så länge flyter verksamheten på, men det är bara att vänta och se. Styrelsen är hoppfull. Vi fick ett jättefint mejl från bolagets ägare, fullt av hopp, kärlek och värme till samtliga anställda i hela världen, där han skrev att det viktiga är att vi tar hand om varandra och är försiktiga. I dagarna har vi haft konferens via en digital lösning. Även där kom det upp en del oro och frågetecken kring corona. Vi har behövt kommunicera ut svar kring det, och det är det jag som gör. Säljarna oroar sig för om de ska fortsätta jobba på som vanligt, de träffar jättemycket människor om dagarna. Nu när vi haft ett bekräftat fall är många extra oroliga. Själv mår jag bra, men det går upp och ner. Ena dagen tänker jag att ’herregud, jag kommer dö’, och andra dagen är jag helt lugn.”

”Jag har permitterat mig själv” Jonna Burefjord Oh my management ”Det är både upp och ner. Stundtals har jag otroligt mycket energi och har kontakt med kunder som är intresserade. Samtidigt är det många som avvaktar, man vill inte boka upp något för man vet inte hur det kommer att se ut framåt. Det skapar en osäkerhet för mig och mitt företag. Jag har en tjej anställd på deltid, mina andra konsulter har inga uppdrag nu. Nu har jag permitterat mig själv och dragit ner på en del av mina kostnader. Till exempel gör jag min bokföring själv i stället för att betala en redovisningsfirma. Jag har också sagt upp min kontorsplats på ett kontorshotell i Gävle. En del av min själ ligger i att vara ute hos kunder och ha personliga möten, och de uppdrag vi får bygger på en långvarig relation. Det tror jag inte att man kan få på samma sätt när man digitaliserar hela sin verksamhet. Däremot är det bra att vi enkelt kan hålla exempelvis föreläsningar i digital form, sådant tror jag vi ska bygga vidare på. Jag har förhoppningar om att det kan lösa sig. Behovet finns där, men frågan är när det här släpper. I mitt andra bolag rullar arbetet på. Vi har löpande kontakt med potentiella kunder som ska testa vårt nya rekryteringsverktyg och utvecklarna jobbar på med sitt. I det bolaget är vi egentligen inte alls påverkade av situationen.”

AKADEMIKERN

”Det är inte lika oroligt längre” Hanna Ljungberg Malmö stad ”Just nu är läget här i Skåne ganska lugnt. Jag uppfattar inte att det är lika oroligt längre, man har hunnit göra vissa planer och många av våra medlemmar får lov att jobba hemifrån, vilket var en stor fråga tidigare. En del saker har faktiskt kommit på plats. Däremot har jag fått signaler om att situationen är rätt ansträngd för första linjens chefer på många håll. De står i ett jättestort informationsflöde som de ska sortera i och fatta beslut utifrån, och det varierar hur mycket stöd de upplever att de har. Ett mycket stort orosmoln nu är hur rustade vi är för att ta oss an det som kommer längre fram. Än så länge är det inte någon dramatisk ökning av ärenden i socialtjänsten, men jag tror att det kommer. Både i och med att människor mister sina jobb och att det kommer att bli fler orosanmälningar. De flesta kommuner rapporterar att anmälningar gällande våld i nära relationer minskat. Det får jag lite ont i magen av, för jag 26

AKADEMIKERN

tolkar det som att det finns många människor som befinner sig i en situation där de inte kan söka hjälp. Jag känner en oro för dem som inte kan komma till oss, och för vad det sedan kommer att innebära i termer av arbete när saker börjar återgå till det normala igen. Vi har också pausat mycket av vårt fackliga utvecklingsarbete som vi behöver återuppta. För min egen del upplever jag att arbetet flyter på. När jag jämför med tiden för flyktingkrisen så var jag mycket nyare i mitt uppdrag då än vad jag är nu. Nu känner jag mig mer trygg i rollen. Den här krisen kan medföra mycket arbete och nya frågeställningar, men jag vet hur jag ska ta mig an det.”

FOTO: PRIVAT

Tema

”Vi har lättat lite på restriktionerna kring hur många som får vara inne på kontoret samtidigt” Linda Berg Storck

CV LINDA BERG Utbildning Personalvetare Arbetar Storck

”Min kollega som hade covid-19 var hemma i cirka två veckor men är nu tillbaka i tjänst. Ingen annan har hittills varit hemma dålig, jätteskönt! Själv tycker jag att det är jobbigt att hela tiden känna efter om jag har några symtom. De säger ’stanna hemma vid minsta lilla’, men vad är minsta lilla? Vi märkte att det var ganska många medarbetare som tyckte att det var psykiskt påfrestande att jobba hemifrån och därför har vi nyligen lättat lite på restriktionerna kring hur många som får vara inne på kontoret samtidigt. Det fungerar bra, de som är riskgrupp eller av andra skäl vill jobba hemma kan göra det och de andra kan komma in efter ett schema som säkerställer att vi inte är för många på plats samtidigt. Jag upplever generellt att det märks mer på de anställda, och på mig själv, att den här krisen börjar ta ut sin rätt. Vi börjar tappa motivationen lite. Och stämningen är något låg även om vi försöker få in humorn på kontoret, så som vi brukar. Min arbetsbelastning går vanligtvis i vågor och så även nu. Det dyker upp saker, till exempel nya direktiv, som gör att jag behöver arbeta intensivt. AKADEMIKERN

Tema ”Jag är glad att jag inte kastade in handduken" Jonna Burefjord Oh my management

Däremellan försöker jag jobba på som vanligt från kontoret så gott det går. Det är svårt att sia om hur arbetet kommer att påverkas på sikt. Vi är lyckligt lottade som är i livsmedelsbranschen. Om krisen blir väldigt utdragen kommer det förstås att påverka våra resultat, men ju fler länder som öppnar upp, desto fler säljare får komma ut i butikerna vilket förhoppningsvis gör att den globala försäljningen boostas. Jag ser positivt på framtiden.” 28

AKADEMIKERN

”Läget är fortfarande speciellt, men det börjar kännas lite mer hoppfullt. Jag har kunder som har initierat fler uppdrag även om många nog väntar till efter sommaren med att gå vidare och ta beslut. Det är också roligt med utvecklingen av rekryteringsplattformen. Nu håller vi på att titta på en marknadsföringsstrategi för att börja promota den mer. Det händer saker hela tiden. Själv jobbar jag också med en lönekartläggning just nu men är fortfarande permitterad 60 procent. Vissa veckor har jag väldigt lite att göra, andra mer. Många företag står i ett läge där de inte kan sysselsätta sina anställda. Det tar extremt mycket resurser att omplacera dem och att hitta nya uppdrag internt. Helt krasst tror jag att det kommer att göra att konsultbranschen blir ännu viktigare framöver, att mina verksamheter i förlängningen kommer att gynnas av den här krisen. I mars var jag verkligen nere i en dipp. Jag undrade om jag skulle behöva kasta in handduken när jag nyss börjat och det hade rullat på så bra. Från en dag till en annan tog det stopp, omsättningen var nere på noll. Då är det lätt att hamna i ett läge där man tar snabba beslut och går emot vad man själv ville göra från början. Men jag tror att det är otroligt viktigt för en entreprenör att tänka mer långsiktigt på vad man vill med sin verksamhet och hur man vill jobba. Det gäller att stå stadigt och ha is i magen, samtidigt som man försöker att hitta nya möjligheter. Det har jag gjort och uppdragen har ju kommit tillbaka, i alla fall några stycken.”

Har du råkat bli chef? Din roll som chef är speciell – du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren. Därför har vi Svensk Chefsförening som kan chefsfrågor och ger stöd till dig som är chefsmedlem. Ett tryggt och kunnigt chefsfackligt stöd. Du får särskilt stöd i frågor om arbetsrätt, lön och chefsrollen. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och företräder bara dig som är chefsmedlem hos oss.

KOM IH ÅG ATT M ED OM DU DELA BLIV CHEF IT

Utveckling, karriär och omställningsstöd. Oavsett om du vill vidareutvecklas där du är, själv ta steget eller tvingas röra dig vidare så får du professionell, individuell rådgivning som en del av ditt medlemskap. Förbundets inkomstförsäkring gäller som vanligt. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan. Den ger 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor och gäller även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår professionell karriärcoachning. Utbildningar som utvecklar chefer. Fyll på kunskap och inspireras på våra populära utbildningar, seminarier och chefsfrukostar. Alltid kostnadsfritt för dig som är medlem. Chefstidningen i din brevlåda. Du får vårt prisbelönta ledarskapsmagasin Chefstidningen utan extra kostnad. Läs mer om Svensk Chefsförening och vår verksamhet på akademssr.se/chef Hur blir jag medlem i Svensk Chefsförening? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR och står registrerad som chef blir också medlem i Svensk Chefsförening – automatiskt och utan extra kostnad. Förutsättningen är att förbundskansliet får reda på att du jobbar som chef. Du har väl meddelat förbundet att du blivit chef? Om inte kan du själv enkelt ändra dina uppgifter på akademssr.se/mina-sidor

Tema Fler medlemmar i Akademikerförbundet SSR är arbetslösa jämfört med förra året. I krisens spår söker sig fler till facket och a-kassan.

Virusets effekter Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

Fler väljer facket…

… och a-kassan

I mars och april fick Akademikerförbundet SSR nästan dubbelt så många nya yrkesverksamma medlemmar som samma period förra året. Den 15 maj hade förbundet 73 367 medlemmar.

I mars och april fick Akademikernas a-kassa cirka 30 000 nya medlemmar. 740 000 akademiker är nu med i a-kassan, varav knappt 55 000 är medlemmar i Akademikerförbundet SSR.

AKADEMIKERN

Permitterade I mitten av maj hade Tillväxtverket beviljat 53 000 företag med knappt 470 000 anställda korttidsarbete. Under samma period hade Akademikerförbundet SSR 53 ärenden om korttidsarbete, men hur många medlemmar som omfattas framgår inte. Många i privat sektor arbetar nämligen på arbetsplatser där andra fack inom Saco-P leder förhandlingarna.

Varslade Mellan 1 mars och 10 maj varslades 71 037 personer, enligt Arbetsförmedlingen. Det går inte att utläsa av statistiken hur många av dem som är akademiker eller hur många medlemmar i Akademikerförbundet SSR som varslats.

Arbetslösa I april fick knappt tusen medlemmar i Akademikerförbundet SSR ersättning från Akademikernas a-kassa och drygt 300 deltog i ett arbetsmarknadsprogram. Det motsvarar en arbetslöshet på 1,8 procent, en ökning från 1,3 procent samma månad året innan. Den genomsnittliga arbetslösheten bland akademiker i april var 1,4 procent. Och den totala arbetslösheten låg den 11 maj på 8,3 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

I omställning Anställda på arbetsplatser med kollektivavtal kan få stöd av en omställningsorganisation vid uppsägningar. I privat sektor ökar trycket på Trygghetsrådet, medan Trygghetsstiftelsen i statlig sektor och Omställningsfonden i kommuner och regioner inte märkt av att fler behöver deras hjälp. AKADEMIKERN

Kraftigt förstärkt familjehemsvård

Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. För information kontakta: Daniel Viklund Föreståndare daniel.viklund@brizad.se Tel. 070-837 06 77

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Olof Risberg Leg psykolog olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Hej egenföretagare! Du vet väl att Akademikerförbundet SSR har särskild service för dig som har eget företag. Vår företagsförsäkring är mycket förmånlig och sedan årsskiftet ingår Folksams juristförsäkring i avgiften. Nu kan du också få kostnadsfri rådgivning i digital marknadsföring. Läs mer om fördelarna på akademssr.se/egenforetagare PS. Serviceavgiften är avdragsgill i företaget. annonser akademikern maj 20 utkast.indd 8

2020-05-14 14:31

Behovsanpassad skyddsplacering Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov.

Mejeriet Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan mediets jour följande barn. Tar emot placeringar dygnet runt. Ring Mejer1 69 79 0701-0

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer. Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

Tema

Som ett ogräs Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

Trots att regeringen gödslar med räddningspaket sprider sig viruset på arbetsmarknaden.

➔ AKADEMIKERN

Tema

AKADEMIKERN

EN HOSTNING och coronaviruset sprider sig från människa till människa. Men virusets effekter sprider sig också i samhället. Trots att Sverige infört några av de mildaste restriktionerna i världen har ekonomin bromsat in och en del branscher tappat nästan all verksamhet. Samtidigt som alla sjukskrivna, vabbande och arbetslösa svenskar, tillsammans med utgifterna för regeringens räddningsåtgärder, gräver stora hål i statskassan. – Vi har ett tillväxtfall som är ungefär lika stort som finanskrisen. Och efter det en återhämtning som väntas pågå i flera år. Prognosen för arbetslösheten är nio procent, den högsta nivån sen 1990-talskrisen, sade finansminister Magdalena Andersson, när hon i april presenterade årets vårbudget. Många av dem som har blivit av med jobbet är frilansar, vikarier och inhoppare, på golvet i restaurang och besöksnäring, handel och tillverkningsindustri. Men krisen drabbar också akademiker. I mars var 25 procent fler av medlemmarna i Akademikernas a-kassa anmälda som heltidsarbetslösa än året innan och drygt 900 medlemmar

i Akademikerförbundet SSR fick ersättning. Hur många av de 426 000 anställda som var korttidspermitterade i mitten av maj som är akademiker finns dock ingen tydlig siffra på. LO har följt hur många arbetare som är permitterade och om man räknar bort dem är uppskattningsvis en fjärdedel tjänstemän och akademiker. KRISEN SLÅR MOT arbetsmarknaden på bred front, men de flesta som nu drabbas av varsel, permitteringar och uppsägningar jobbar i privat sektor. De företag som har svårt att ta sig igenom krisen är dels tjänsteföretag, som restauranger, hotell och reseföretag, men också företag inom bemanning. – Bemanningsföretag och konsultföretag är känsliga för konjunktursvängningar. När man går in i sämre ekonomiska tider kan ett sätt att spara in på kostnader vara att göra sig av med konsulter och bemanningsanställda, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. En del företag kommer att kunna återhämta sig när Sverige öppnar upp igen. Men andra kommer kanske aldrig tillbaka. Och det gör att även om

"Det pågick en strukturomvandling på arbetsmarknaden redan innan den här krisen." SANDRA OFFESON

samhället får bukt med viruset om några månader kommer krisen att stöpa om arbetsmarknaden även på längre sikt. Arbetsförmedlingen vittnar om att många av de varsel som lagts kan ses som en del av en redan pågående strukturomvandling. Digitaliseringen och andra tekniska utvecklingar som har förändrat arbetsmarknaden under flera år har fått ytterligare luft under vingarna. – Det pågick en strukturomvandling på arbetsmarknaden redan innan den här krisen eftersom vi redan i höstas hade en avmattning av konjunkturen. När konjunkturen försvagas ökar trycket på arbetsgivare att vidta kostnadsbesparande åtgärder och då påskyndas den omvandling som drivs av den tekniska utvecklingen, säger Sandra Offesson. OM DEN PRIVATA sektorn just nu skakas av minskad efterfrågan är läget nästan tvärtom i det offentliga Sverige. För många offentliganställda har arbetsbelastningen i stället ökat. Sjukvården och äldreomsorgen är unikt högt belastade. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket, som hanterar korttidspermitteringar, likaså. Socialtjänsten i kommunerna kommer sannolikt få mer att göra när fler faller ur skyddsnätet. Samtidigt har många kommuner och regioner svårt att få ihop budgeten. Arbetsgivarorganisationen SKR, varnar för att skatteunderlaget kommer minska kraftigt den närmaste tiden i takt med att allt fler blir av med arbetet, är sjukskrivna eller korttidspermitterade. AKADEMIKERN

Tema

"Det här kan nog fungera som en väckarklocka." ANDERS KJELLBERG

Regeringen har skjutit till 28 miljarder i stödpaket för kommuner och regioner, men i dag är det svårt att säga om det räcker för att kompensera både för ökade kostnader och minskade intäkter. PÅ MÅNGA SÄTT går de ekonomiska effekterna av coronakrisen att jämföra med tidigare kriser. En konsekvens verkar vara att ohälsan ökar när många bli uppsagda. I flera studier har svenska forskare kunnat visa att massuppsägningarna på 1990-talet ökade risken att dö i förtid, för psykisk ohälsa och alkoholrelaterad ohälsa. Som ofta i kriser har coronavirusets framfart fått många svenskar att se sig om efter mer trygghet. Det har gett ett stort uppsving för fackförbunden. Den sammanlagda ökningen i fackmedlemskap under mars i år är den största som uppmätts under en enskild månad, drygt 30 000 medlemmar. Av dem svarade Saco-förbunden för cirka 3 700 nya medlemmar, enligt en under38

AKADEMIKERN

sökning som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet gjort. Det är inte förvånande, menar han. – Framtiden är ju väldigt osäker och i sådana lägen brukar folk gå med i fack och a-kassa, i alla fall om avgifterna är på rimlig nivå. Anslutningen till a-kassan har ökat ännu mer än medlemskapen i fackförbund. I mars gick regeringen ut med att reglerna för kvalificering tillfälligt ändras under coronakrisen. I stället för tolv månaders medlemstid krävs nu bara tre månader för att komma i fråga för a-kassa. Dessutom räckte det med att bli medlem någon gång under mars månad för att räkna hela månaden. Resultatet? 23 000 nya medlemmar i Akademikernas a-kassa bara i mars. – När det blir omgående varsel och permitteringar är det att säkra inkomsten som kommer i första hand, säger Anders Kjellberg. Han har i sin forskning under många år kunnat visa hur andelen anställda på svenska arbetsplatser som är medlemmar i ett fackförbund sjunkit generellt sett. Även om akademikerfacken inom Saco vuxit har den totala

Osäkert läge

organisationsgraden gått ner då arbetarfacken, som har många fler medlemmar, minskat under hela 2000-talet. Det har fått Anders Kjellberg att varna för att den svenska modellen, som bygger på samarbete mellan fack och arbetsgivare kan vara hotad. Kan det här vara den vitamininjektion som får fackförbundsrörelsen på fötter? – Det här kan nog fungera som en väckarklocka på så sätt att det nu står klart för alla att det helt oväntat kan komma en samhällskris som övergår i en ekonomisk kris, säger han. Risken för fackförbunden är förstås att uppsvinget under våren bara blir tillfälligt. För att motverka det tror professorn att förbunden både måste visa vilken nytta man bidrar med och engagera fler i det fackliga arbetet. Och kanske kan krisen bidra till något positivt, nämligen att den digitala verksamheten tar fart. – Tidigare undersökningar visar att många unga kan tänka sig ta fackliga förtroendeuppdrag bara de får frågan. Och unga är kanske mer intresserade av och kunniga på digitala möten och digitala forum, säger Anders Kjellberg.

TEXT: ANNIKA CLEMENS

Sara Alfredsson är en av 20 000 korttidspermitterade på Volvo. Efter sex veckor hemma är hon tillbaka på en nästan tom arbetsplats. Klockan åtta på fredagsmorgonen den 20 mars fick Sara Alfredsson beskedet att verksamheten skulle stänga samma dag och alla anställda permitteras på heltid i sex veckor. Hon jobbar på Volvos provbana som ligger i skogen mellan Borås och Alingsås, är personalvetare och sedan 2017 chef för en grupp som kvalitetstestar nya lastbilsmodeller på Volvo. Som gruppchef fick hon ägna hela dagen åt att informera medarbetarna. – Att som chef få höra klockan åtta på morgonen att du ska stänga klockan fyra, det var en anspänning den dagen. Först när jag kom hem hann jag tänka efter, säger hon. Tuffast var kanske beskedet för dem som inte var fast anställda. I Sara Alfredssons grupp på 40 personer var 25 bemanningsanställda. För dem innebar beslutet att de förlorade sitt uppdrag på Volvo. Till en början tyckte Sara Alfredsson att det var jobbigt att gå hemma, men sedan beslutade ledningen att de anställda skulle passa på att fortbilda sig på distans. Sara Alfredsson påbörjade teorikursen till körkort för lastbil med släp och en utbildning på Chalmers om system som används för självkörande fordon. Den 4 maj återvände hon och ett fåtal kollegor till arbetet. I samma veva förlängdes permitteringsperioden för övriga anställda till sex månader. – Det kändes jättekonstigt att komma tillbaka. Jag hade över 40 medarbetare i min grupp. Nu är det jag och två till. Samtidigt som det är roligt att jobba igen gör den förlängda permitteringsperioden att många funderar på framtiden och frågar sig om det kommer att läggas varsel. – Jag tror att känslan hos många medarbetare, inklusive mig själv, är att det är ett osäkert läge.

AKADEMIKERN

Missa inte våra poddar SAMHÄLLSVETARPODDEN För dig som är intresserad av aktuella samhällspolitiska frågor med en facklig twist. Varannan fredag diskuterar vi allt från politik, profession och arbetsmarknad till akademisk utbildning och forskning. CHEFSPODDEN Chefspodden är en podd om chefs- och ledarskapsfrågor. I podden som kommer varannan tisdag medverkar forskare, debattörer, chefer och specialister. SOCIALTJÄNSTPODDEN I Sveriges ledande socialtjänstpodcast tar vi upp de heta frågorna för socialtjänsten. Varannan onsdag möter du intressanta personer, oväntade vinklar och ny kunskap. SAMHÄLLSEKONOMISKA PODDEN I helt nya Samhällsekonomiska podden samtalar förbundets chefsekonom Simon Vinge med intressanta gäster om de mest aktuella samhällsekonomiska frågorna.

Du hittar poddarna där poddar finns – och på akademssr.se/podcasts

NY!

Bakom masken ➔

Sjukhuskuratorn Helene Karlsson bär alla skydd hon kan för att komma nära patienterna med covid-19. Text: Annika Clemens Illustration: Rasmus Meisler

Tema

BLÅ BYGGPLAST skapar en korridor i korridoren på det som vanligtvis är en infektionsavdelning på Universitetssjukhuset i Linköping. Sedan coronaviruset drog in över landet har avdelningen byggts om till pandemiavdelning. Inom plastkorridoren kan personalen röra sig utan att byta hela skyddsutrustningen. Alla patienter är nämligen sjuka i covid-19. Eftersom patienterna är smittade av samma coronavirus finns plats för två patienter i varje rum. Det gör att avdelningen kan ta emot dubbelt så många som vanligt. Här möter kuratorn Helene Karlsson patienter som vårdas för covid-19. Några har intensivvårdats, men inte alla. Hon möter de patienter som ber att få prata med en kurator, men även patienter som övrig personal anser behöver kuratorsstöd.

AKADEMIKERN

Kuratorn Helene Karlsson är tränad för att möta patienter med ebola och andra smittsamma sjukdomar. Men coronaviruset innebär nya utmaningar.

Hon är van vid att arbeta i skyddsutrustning då hon i sitt vanliga jobb möter patienter som är smittade av exempelvis tuberkulos eller andra luftburna sjukdomar. Hon är även tränad för att möta ebolapatienter som kräver ännu mer skyddsutrustning. – Jag är mer orolig för att bli smittad när jag åker pendeltåg och buss till jobbet. Här vet jag vad jag ska ha för skydd, säger hon. ANSIKTSMASKEN HON sätter på sig när hon går in till en patient täcker hela ansiktet. Där finns också en inbyggd fläkt för att hon ska ha fräsch luft. Trots att fläkten surrar går det bra att prata med patienterna. – Man vänjer sig och patienterna är vana vid att alla har skyddsmask. Men det kan vara svårt om någon pratar tyst, då får jag fråga om. Masken räcker som skydd för smittan om man sitter en bit ifrån och pratar med en patient. Men Helene Karlsson tar alltid på sig även förkläde och handskar. – Det är ett val jag har gjort. Om de blir ledsna är det konstigt om jag inte kan luta mig fram ta tag i dem. Då vill jag inte behöva gå ut och sätta på mig handskar.

"Det svåraste är besöksförbudet." HELENE KARLSSON

FOTO: ANNIKA CLEMENS

W Film Se Helene Karlsson arbeta i masken pÃ¥ Akademikern.se

AKADEMIKERN

Tema

" Om de blir ledsna är det konstigt om jag inte kan luta mig fram och ta tag i dem." HELENE KARLSSON

CV HELENE KARLSSON Utbildning Socionom Arbetar Kurator, Linköpings universitetssjukhus

AKADEMIKERN

PÅ AVDELNINGEN kan över 30 personer vårdas. Det har varit nästan fullt, men ingen har nekats vård. Under pandemin slussas de ”vanliga” patienterna med infektionssjukdomar ut till andra avdelningar på sjukhuset. En del av covid-19-patienterna kommer från intensivvård och respirator. Helene Karlsson försöker träffa alla patienter som har intensivvårdats. – De kan ha hallucinationer och mardrömmar och behöva hjälp att hantera det. VANLIGTVIS TALAR HON med patienter om deras oro över sin hälsa och över att vara inlagd på sjukhus. Det händer att patienterna har dödsångest och det är något Helene Karlsson pratar om med dem som vill. Det kan många gånger vara svårt för dem att prata med sina anhöriga om att de ska dö. Anhöriga vill sällan höra talas om döden. Men patienten kan ändå ha behov av att sätta ord på sina tankar. Det är något som Helene Karlsson har samtalat med flera svårt sjuka patienter om.

– Många har en oro för dem som blir kvar, hur det ska gå med deras fru eller något barnbarn. De flesta är inte rädda för själva dödsögonblicket, men möjligen för vägen dit. Det som är speciellt under coronapandemin är att patienterna inte kan ha sina anhöriga hos sig. – Det svåraste är besöksförbudet. Det gör att en del mår väldigt dåligt och att jag behöver komma in oftare. Anhöriga kan komma och lämna saker vid ingången. Men det hämtas av personalen eftersom patienterna inte får lämna sina rum. Ibland har Helene Karlsson kontakt med anhöriga på telefon för att berätta hur den sjuka släktingen mår, i de fall patienten har gett sitt medgivande. – Den stora skillnaden är oron hos anhöriga när de inte får besöka. Ingen är upprörd över det och alla förstår varför det är så, men många tycker att det är jobbigt. FÖR ATT HANTERA SITUATIONEN för egen del är Helene Karlsson noga med att koppla bort arbetet när hon är ledig och vara mycket ute i naturen. – Men så klart påverkas man. Jag kan känna en frustration över människor som inte tar situationen på allvar och tycker att de kan strunta i restriktioner. Det gör mig irriterad. Några patienter på avdelningen har gått bort i sjukdomen. Men när de är på väg att dö görs undantag från besöksförbudet och läkarna har tillåtit en eller två anhöriga att komma in och ta farväl. – Läkarna försöker lösa det så att några får komma in. Det ska någonstans vara mänskligt, man får inte tappa bort det, säger Helene Karlsson.

G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö H

5 anledningar att vara med i a-kassan 1

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren. DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig. DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan. DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa. INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Spaning

Lyft h a t t e n på Lite gammaldags artighet är inte bara trevligt. Det kan vara skillnaden mellan en hälsosam och en ohälsosam arbetsplats. Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

LYFTER DU på hatten när du möter dina kollegor på jobbet? Nähä, du har inte hatt... Men ser du till att du bjuder med alla på kontoret när det är fikadags då? Tittar du dem du talar med i ögonen? Pratar du på ett sådant sätt att du inte utesluter eller sårar personer omkring dig? Låt oss hoppas det, för den här typen av hövligt beteende ökar arbetslust, välmående, kreativitet och prestation hos dina medarbetare. När forskare genomförde en studie på ett kanadensiskt sjukhus och lät processledare en gång i månaden utbilda och samtala kring beteendefrågor på arbetsgruppsnivå, sjönk sjukfrånvaron med 38

KRISTOFFER HOLM

procent. Dessutom minskade de stressrelaterade besvären, samtidigt som tilliten till ledningen ökade. Omvänt kan också de mest vardagliga små sociala övertramp, sådant som inte ens behöver vara avsiktligt, få vida konsekvenser. Det berättar Kristoffer Holm, psykologidoktorand på Lunds universitet och förra årets HR-forskare. – Man har till och med sett en koppling mellan att utsättas för detta och utmattning. På en organisatorisk nivå ser vi framför allt att det försvinner en hel del arbetstid när medarbetare måste gå runt och fundera på arbetskulturen. Problemet med ohövlighet är utbrett i Sverige. Enligt en enkätstudie som

Kristoffer Holm varit med och genomfört med ett representativt urval från hela arbetsmarknaden har inte mindre än 73 procent av arbetstagarna utsatts för ohövligt beteende från en kollega under det senaste året. 52 procent har mött det från en chef, och 66 procent hade själva betett sig ohövligt mot andra. SÅ VAD BEROR det här på? Enligt Kristoffer Holm finns det flera möjliga svar, som dåligt ledarskap och missar i den digitala kommunikationen. En annan viktig förklaring handlar om arbetsmiljön. – Hög arbetsbelastning innebär till exempel en ökad risk för att man ska AKADEMIKERN

Spaning ANNA LUNDBERG

" Det här är våra beteenderegler, här beter vi oss hövligt mot varandra. Och helst att man konkretiserar vad det är för beteenden." KARIN VILLAUME

utsätta andra för ohövligt beteende, antagligen helt enkelt därför att det skapar stress. Om man till det lägger en otrygg anställning och lågt socialt stöd höjs risken ytterligare. Med tanke på att arbetsmarknaden alltmer fragmentariseras skulle man här kunna hitta åtminstone en delförklaring till att det ohövliga beteendet växer i omfattning. För så tycks det vara. I Sverige existerar ännu ingen forskning på området, men i till exempel USA finns studier som tydligt pekar på en upptrappning. Utvecklingen skulle också kunna bero på en större beteendeförändring i samhället. Karin Villaume är forskare på Karolinska institutet, och håller just nu på att undersöka beteendet i detaljhandeln. Hon pekar på ett möjligt 48

AKADEMIKERN

samband mellan ohövlighet och narcissism, en personlighetsegenskap som också den breder ut sig, enligt internationell forskning. – Det är inte så konstigt egentligen. När man enbart fokuserar på sig själv så ökar risken för att man inte riktigt tänker på andra. Narcissism medför också känslor av berättigande. Man tycker sig kanske ha rätten att snäsa av någon i närheten. Det här betyder inte att man inte kan göra någonting åt problemet – vilket exemplet med det kanadensiska sjukhuset visade. Tvärtom sköter en del av arbetet sig självt. För precis som med ohövligt beteende så ”smittar” hövlighet. Enkelt sammanfattat: Om du blir schysst bemött ökar sannolikheten för att du bemöter du andra på samma sätt. MEN VILL MAN förändra en arbetskultur måste man jobba fokuserat med det, enligt Karin Villaume. Det är viktigt med tydliga beteenderegler, och lika tydliga riktlinjer för vart man vänder sig om man upplever obehag.

– Man kanske till och med ska ta upp den här frågan när man rekryterar ny personal: Det här är våra beteende-regler, här beter vi oss hövligt mot varandra. Och så helst att man konkretiserar vad det är för beteenden det handlar om, och vilka konsekvenserna blir om man följer respektive bryter mot reglerna. EN ORGANISATION som lyft på hatten

för hövligheten är Riksteatern. Arbetet med att förbättra kulturen påbörjades för några år sedan, när det visade sig att en del medarbetare mådde dåligt, och intensifierades i och med metoo. Anna Lundberg, docent i genusvetenskap och verksamhetsutvecklare på teatern, är en av dem som driver frågorna. – En av de första sakerna ledningsgruppen gjorde vara att rita upp en linje. Längst till höger skrev cheferna "övergrepp/brott", i mitten "kränkande särbehandling/diskriminering", och längst till vänster ”jargong”. Sedan pekade de på ”jargong” och sade: Ska vi komma åt det som är mitten, och gud förbjude det längst till höger, då är det här som vi måste börja. Riksteatern har arbetat på flera plan, berättar Anna Lundberg. Själv har hon föreläst för alla chefer och hållit i workshops på olika avdelningar. De har dessutom infört en ny bemötandekod, som nu ska implementeras. Situationen har förbättrats avsevärt. – Ja, det har blivit så mycket bättre. Sedan ska jag inte säga att det är problemfritt – det vore livsfarligt. Vi pratar konstant om hur vi ska fånga upp det som sker.

Varje ny medlem gör oss alla starkare Du har väl inte missat appen som hjälper din förening att växa? Ladda ner värv-appen idag så kan du alltid plocka fram bra argument och en medlemsansökan ur fickan. ● Argument för medlemskap ● Värvningsskolan ● Tipsa oss om någon som borde vara med ● Medlemsansökan direkt i mobilen

Ladda ner appen för iPhone

Ladda ner appen för Android

Min väg

Sluter cirkeln När Mia Berg var liten dog hennes pappa. Sedan dess har livet gått i cirklar kring drömmen om att bli socionom. Nu, 40 år senare, tar hon examen och får hjälpa barn i kris.

AKADEMIKERN

Min väg

N CV MIA BERG

Utbildning Socionom, journalist Arbetar Socialtjänsten, Sundsvalls kommun

AKADEMIKERN

NÄR MIA BERG är sju år förlorar hon sin pappa. Han springer ett motionslopp och får plötsligt hjärtstillestånd. Hon har länge svårt att ta in att pappa är död. Går snabbt in i rollen av att vara den som är stark och ska laga världen när alla andra är ledsna. Blir en duktig flicka. Det blir tyst omkring Mia Berg. Det är 1980-tal och det pratas inte med barn om döden. Men en fritidsledare tar henne till sig. De går till snickis och snickrar en duva till pappas grav. Det händer något i det där rummet, när de håller på med duvan till pappa. Sedan dess har hennes liv gått i cirklar. Cirklar som i januari i år ledde fram till en socionomexamen och drömjobbet som familjebehandlare i socialtjänsten. – När man tittar i backspegeln hänger ju allt ihop, säger Mia Berg.

FÖRSTA GÅNGEN socionomyrket dök upp som en medveten tanke var Mia Berg 20 år. Hon pluggade till friskvårdspedagog och ville jobba med träning. Men delkurserna i sociologi och psykologi var omtumlande. – Plötsligt var jag mitt i en analys av halva livet och hur jag mådde. Det var jobbigt, jag gjorde liksom upp med mig själv. Sedan läste jag kurser om beroende och missbruk som var väldigt spännande. Mia Berg landade i att hon inte alls ville bli friskvårdspedagog, utan socionom. Men tankarna kring yrkesvalet åkte hit och dit. Hon var ju en grubblare. Skulle det bli för tungt att vara socionom? Kanske var det lättare att skriva om människor som har det jobbigt? I stället sökte hon till journalistutbildningen. I flera år jobbade hon som reporter och redaktör på Allers förlag, och sedan som frilansjournalist. En dag frågar en redaktör: Vilket är ditt drömreportage? Mia Berg svarar: Att intervjua vuxna människor som förlorat föräldrar som barn om hur sorgen påverkat deras liv. ARTIKELN BLIR EN ögonöppnare. Hon ser sin egen historia speglad i intervjupersonernas berättelser. De har också ett allvar i sig. Lever med döden precis under skinnet. Känner en stress i att de måste göra något meningsfullt av varje ögonblick, eftersom de kan dö när som helst. En kvinna berättar att hon fick en stor kris när hon passerade den ålder då hennes mamma hade gått bort. Mia Berg förstår att även hon har satt en deadline på sitt liv. Undermedvetet varit inställd på att, liksom sin pappa, aldrig fylla 36. Året som 35-åring var fullt av ångest. Hon trodde hela tiden att hon snart skulle dö.

ARBETSMILJÖ "För mig är arbetsmiljö den sociala miljön, att människor mår bra på sitt jobb och har frihet att fatta de beslut de behöver för att kunna göra sitt bästa för klienterna. Tillit och stöd från ledningen är en stor del av arbetsmiljön."

FOTO: PRIVAT

"Det kändes som att jag försökte bygga en by kring de här barnen." – När jag vaknade i sängen dagen då jag fyllde 36 började jag gråta av lättnad. Jag kände ”Yes! Nu kan livet börja”. Reportaget födde idén att skriva boken Dödsviktigt. Där intervjuade hon fyra kända personer som förlorat en förälder som barn. Boken kom ut 2012 och i samma veva drog Socialstyrelsen igång en stor satsning om barn som anhöriga.

Hon börjar föreläsa på Socialstyrelsens konferenser över hela Sverige och i Norge. 2015 står hon på Socionomdagarnas scen. Överallt pratar hon för socionomer, sjuksköterskor, lekterapeuter och lärare. Får stående ovationer. – Det är stunder som ingen kan ta ifrån en. Det kändes som att jag försökte bygga en by kring de här barnen. HON ENGAGERAR SIG ideellt i Randiga huset, en förening som jobbar med familjer i sorg. Blir regionansvarig i Sundsvall och driver mötesplatser för familjerna tillsammans med personal från kommunen och olika kyrkor. Bland dem finns en kvinna som jobbar som behandlare på familjeverksamheten Skeppet vid socialtjänsten i Sundsvall.

2012 Skriver boken Dödsviktigt och föreläser om barn och sorg.

2016 Börjar äntligen plugga till socionom.

2009 Säger upp mig och börjar frilansa. 2015 Boken Dödsviktigt tar all tid och engagemang – frilansekonomin går i kras, ledsnar på rampljuset.

– Sedan dess har jag drömt om att bli familjebehandlare. När jag höll på med allt kring barn i sorg insåg jag hur mycket som handlar om hur familjer hanterar svårigheter. Under den här tiden satt hon med på många konferenser. Lärde sig om barn i olika former av utsatthet, inte bara de som förlorat en förälder. Medkänslan växte inför alla dessa kämpande ungar. Alla barn som självklart ställer sig upp varje morgon och försöker överleva. Till slut tog Dödsviktigt och Randiga huset upp all arbetstid, vilket inte var hållbart ekonomiskt. Samtidigt ledsnade Mia Berg på att själv stå i fokus. Det var inte längre hon och hennes historia som var viktig. Det som betydde något var att bygga byarna av stöd kring varje barn. Socionomdrömmen började åter pocka på uppmärksamhet. Så hittade hon en distansutbildning vid Högskolan i Gävle. Tänker: ”Om jag inte gör det nu kommer jag att ångra mig hela livet”. 54

AKADEMIKERN

FOTO: PRIVAT

KALENDERN "Jag fungerar inte utan min kalender och den innehåller både jobb och fritid. Jag tränar på att använda digitala varianter, men jag tycker att det både är för abstrakt och för fult. Det man planerar sitt enda liv i måste ju vara vackert, eller hur? Årets bok skimrar i grönt och guld och gör mig både glad och lugn."

Min väg 2018 Får första vikariatet som socionom. 2017 Sliter med heltidsutbildning, halvtidstjänst som journalist, frilansuppdrag och föreläsningar.

2020 Får jobb som familjebehandlare.

SOCIONOMKOFTAN "Vi har börjat klä oss lite lika. Just nu är det många på kontoret som har långkoftor med fickor som hänger långt nere på vaden. Vi skrattar åt varann ibland: Jaha, du har den gula i dag, och jag har den beigea. Men jag har sagt att det inte är koftor utan superhjältemantlar."

ATT BÖRJA STUDERA igen vid 41 års ålder

var inte helt lätt. Första året är galet tufft. Mia Berg pluggar heltid samtidigt som hon har en halvtidsanställning som journalist eftersom CSN-pengarna nästan är slut efter hennes tidigare universitetsutbildningar. Hon frilansar. Och föreläser. Och lägger livspussel med familjeliv och barnens fritidsaktiviteter. Hon blir en mästare på att planera. Är aldrig ledig och slutar nästan helt med sin älskade skogslöpning. Hon läser och skriver i ishallar, Kung Fu-lokaler och på innebandyarenor. I tre år går hon upp mellan fem och sex på morgonen både lördag och söndag, hinner med en halv arbetsdag innan resten av familjen vaknar. Hon försöker göra det mysigt att plugga. Kryper upp i soffan med dator, böcker, kaffe och ostmackor. Att det mesta är intressant hjälper. Men ibland känns det som att hon ska bli knäpp. En morgon hoppar hon jämfota framför maken i sovrummet och skriker: ”Det spelar ingen roll hur mycket jag gör, jag ligger alltid efter”. – Jag bröt ihop och tog sedan nya tag. Jag ville det här så himla gärna och det fanns inget annat sätt att göra det på. AKADEMIKERN

Min väg SÅ BÖRJAR Mia Berg höra sig för. Vad behöver hon göra för att bli familjebehandlare på Skeppet? Hennes drömarbetsplats. Du måste ha jobbat minst tio år, sa folk. Du måste ha erfarenhet av behandling, sa folk. – Jag tänkte fan, jag är inte ung längre, jag har inte samma tid som mina 20-åriga klasskompisar som kan jobba lite här och där och fundera på vad de vill. Jag måste komma mer rätt på en gång. Det hårda tempot sliter och under fjärde terminen tillåter sig Mia Berg att bara plugga. I början av det tredje året tar hon steget och byter bana. Släpper journalistiken. För att få den eftertraktade behandlingserfarenheten söker hon ett vikariat på HVB-hemmet Kärnhuset. I början är hon mer av en betraktare. Men en dag bestämmer hon sig för att börja agera, kommer med förslag och tolkningar. – Det har varit, och är fortfarande, en övning. Att hitta en balans, formulera sig på rätt sätt och inte framstå som en besserwisser.

+ MINA TRE BÄSTA VAL SOCIONOMUTBILDNING "Det är ett val som jag är helt lycklig över jag vågade göra." BOKEN DÖDSVIKTIGT "Jag är superglad för att jag vågade skriva boken och för allt jag fick vara med om utifrån den." JOURNALISTUTBILDNING "Det ledde inte bara till hela journalisttiden, jag träffade också min man i Sundsvall."

"Det var en så sjukt skön känsla och jag var så otroligt stolt efteråt." 56

AKADEMIKERN

En bit in på hösten under sitt tredje pluggår börjar Mia Berg jobba som utredare på ungdomsavdelningen på socialtjänsten. I kommunhusets korridorer möter hon sin gamla chef från Kärnhuset, som också basar över Skeppet. ”Du har inte ångrat dig och vill komma tillbaka till Kärnhuset?” undrar chefen. ”Nej, men jag skulle gärna vilja jobba på Skeppet”, svarar Mia Berg. Drygt en vecka senare ringer chefen och undrar om hon vill vikariera två dagar i veckan på Skeppet. – Jag tänkte: ”Shit, händer det här?” ETT ÅR SENARE tar Mia Berg examen. Det känns overkligt. Studenterna samlas i en stor sal och den programansvariga läraren säger: ”Jag vänder mig till er socionomer”. Det ilar till i kroppen. Hon tänker: ”Vi gjorde det! Vi tog oss i mål!” – Det var en sjukt skön känsla och jag var så otroligt stolt efteråt. Efter examen gick Mia Berg upp i heltid på Skeppet och har fått sitt vikariat förlängt till december 2021. Här möter hon familjer med barn i åldern noll till tolv år som antingen har beviljats en insats av socialtjänsten eller ringer för att få så kallad service, fem stödsamtal om föräldraskap. Ärendena handlar om allt från våld till diagnoser, konflikter, missbruk och psykisk ohälsa. Samtal med föräldrar blandas med familjeträffar där Mia Berg och en kollega jobbar med relationen och samspelet mellan barn och föräldrar. – Mitt liv har gått i cirklar. Samma sak har kommit upp om och om igen, på olika sätt. Nu känns det som att jag har hittat hem, det är det här jag ska göra.

LÖN "Lönen är på tok för dålig. Det är tolv år sedan jag sa upp mig från tidningsförlaget, och nu har jag både en massa mer erfarenhet och ytterligare en högskoleutbildning, men jag kommer inte upp i samma lön."

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi REPLIK

CORONA

Mordförsök på socialkontor Ungdomar om lärde migpratar att förstå sex och utbud allvaret.

Läs om hur krisen griper Forskare i motstridigt in i socionomernas samtal om heder vardag.

REPORTAGE av porr.

Soci

FOKUS STUDENT FOKUS UTBLICK Tveksamt om nya EBOSå ser framtida drömmar S Bland kvinnor märks Expansion Opana FO T KUnyta uppgift lagen lyfter utsatta ut förav våra sistaårs TRÄTatorslo nspa nu en ökadområden. oro i amerikanska n studenter. PORSkolk nurom kning frå än lengrevid kr för brott. södern. al isk TAGE idag H R lit rt. dje pa R KEPOstent arbetarLena sparkrav i po tre IC . L ts ng appe ltj hälle UTB Socia ikän vändni handed bombsam SATS rsar e n är mso m inella. -UPP Litaue T Cr dueoch din kuI ets en sjukdom s. krim ta bord t vinna år DEBATraNde u ha ska bo nd ICK . ans at tioranshi nstechns stipendium r sto UTBL stäFu llenk tjä US ljamrepi USA ngerandefå välja håll. Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #3 2020 Väka FOK lsens fu inne re krav på lfärd. Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2018 or kapprö vä Handi viktiga fråg för valet. h inför en oc onom

Nr 2

onom

Soci

2020

Nr 4

2018

öra evnad! g

ce Kvalifi

rat so

cialt ar

ch/4 ete o15 rebro lt arb socia Ö

der kalen /iofna.segan

asrsonlig g, pe rbe meda omsor familje agerade visionen r - och eng . individ a 16 000 arbetar efte ckholm r inom cirk or i Sto r. Vi tjänste mana har nnisko huvudkont 0 mä LSS. Hu r till 9 00 och har ste 2016 an gstjän olm sed Stockh . .se umana orate.h

rfra 1

rsonlig g, pe taomsor medarbe la de agera ionen ”Al . er vis ar eft i Stockholm r konto

kti Fun er, LSS hind tiden m Fra

-Kommer vi någonsin kunna lämna ön?

och våld.

Läs om FOKUS hur FO enHsaösmtenscoronaKkrUS he vä rdisens inomt påvelfä rkarsprogn in dividar os enbete oc . , hälsa

h bost

ad.

Kvalifi ce

rat so

cialt ar

K Forskn ARRIÄR ingsreSPA-H sultat EL socioTe visar G nost maerom s vildu ja ihar grep Hin UTBLIC nyiähete karr pat drar Bl K ren.rna oc ack ta DEB en spa- h vinn från fri M x svar ATT ta göreissgynn helg! DE n av as plac En historiebalse erade ökad ps BATT n?rn i utbe ykisk R ORT av bidr talning skolor stä JourohälEsaPdå AGE ng he aget? pandem s undem r splacera de ba infå . r vänta rn

te och Fem år senare alifice psykot rat so cialt ar erapi Flyktingbete oc # 4 20 Sommar20 strömmar h ps novellen av Sara Larsson

ykoter api

lagens utanför gräns.

# 6 20 18

Coro na oc de så h rbar a

Fors k sup ningsplem ent

der. gre ål h i allt yn er oc omar ka metod skydd ungd vil a rn och r kringkunna skap lis och po t rör ba nktione r och besamhällsfu bättre för at nst, skola,ebatt, dä m le ltjä ld rådet. ob andra pane hoven Socia r och t förstå be n om hur sning och nns på om ﬁ ensamväcka fråga.in till förelärslag som fö er soudrg ärför m h bj er ocohch od et mkliiljngeooc m ng ingar, ceri utman pla Stad litet. olms nskild ennngekrs imina), Stockh milj) ifråtenmded gärapi (MST ndling i fa vutarbe matisk Te nom beha 16/4 ultisyste ler HVB ge holm el Stock ll SiS

v3 /

erapi psykot te och 18 t arbe i # 4 20 social ap cerat psykoter Kvalifi te och

20 # 2 20

rd Välfä Lesbos USA s- T I on VALE

DEBATT

id?SmtM fraE MELSDS L ngren e ll a a H MÅ enÖ LF ENTN DR

UDENTSTU FÖ MÅÅNN RM ÖR F 5-22

2018-0

08:43

Socionomens sommarnummer!

Höstens nyheter! Socionomen är oberoende och först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi. Artiklarnaär håller digmed uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant du även läsa Socionomen digitalt Socionomen först nyheter inom social forskning,kan socialt arbete och psykoterapi. på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla! Vi vill ge dig den bästa förberedelsen inför yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till ForskningsKunde viförst förhindra supplementet av alla! ”Lilla Hjärtats” död?

Den lilla flickan som placerats i familjehem som helt liten avled efter att flyttats till sina biologiska föräldrar – mot ansvarig socialtjänsts vilja men i enlighet med föräldrarnas önskan. Professorerna Marie Sallnäs och Socionomauktorisationen fyller 20 år! Tommy Lundström granskar företrädarens roll. Forskning och reportage.

Läs om professionsutvecklingen! Auktoriserade och specialistsocionomer kan lättare ställaDessutom krav i sitt arbete.

Sommarnovellen av Susanna Alakoski Spädbarn och psykoterapi Susanna skriver exklusivt för Socionomens läsare.

De första åren i en människas liv är på många sätt avgörande. Hur förhindrar vi att något går snett? Ny forskning visar vägen för blivande socionomer och psykoterapeuter.

Bli prenumerant idag!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på Dessutom: Var med i Socionomens debatt ”Så hjälper vi unga med psykisk ohälsa” socionomen.nu eller ring 0708-17 44 37. Prenumerationen betalas i samband med medlemsunder Socionomdagarna dendu 22vill. november! Följ också tävlingen ”Sveriges bästa c-uppavgiften och fortlöper så länge sats i socialt arbete” där du och dina kurskamrater har chans att vinna 10 000 kronor.

Vi svarar

FOTO: SANDRA JOHNSON

ARBETSMILJÖ

HAR VI RÄTT TILL SKYDDSUTRUSTNING?

LINN SKAU

Socialjourens medarbetare besökte en familj som var sjuk i covid-19. De saknade skyddsutrustning och blev oroliga för att ha blivit smittade.

DETTA HAR HÄNT

Märta och Bosse jobbar i socialjouren i en större kommun. Bosse är skyddsombud och har varit det i flera år. En sen kväll får de rycka ut då en mamma med covid-19 behöver tas till sjukhus. Tre små barn finns i hemmet och ingen släkting eller något jourhem kan eller vill ta hand om barnen. Märta tvingas, utan skyddsutrustning, stanna kvar hos barnen för att säkerställa att de får mat och omvårdnad. Bosse måste åka vidare på ett annat hembesök. Följande dag tar Bosse upp frågan med chefen som verkar osäker och menar att skyddshandskar och handsprit brukar räcka bra. Medarbetarna känner stor oro och vill veta hur de ska agera i en sådan situation och vem som bär ansvaret om Märta blir sjuk. Bosse funderar på om han kan lägga ett skyddsstopp.

Ombudsman Akademikerförbundet SSR

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Antogs 1977.

DETTA GÄLLER

Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för medarbetarnas arbetsmiljö och för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att arbetsgivare tillsammans med skyddsombud systematiskt undersöker, riskbedömer, följer upp och åtgärdar eventuella brister i arbetsmiljön. Just nu är coronaviruset och covid-19 en risk i många arbetsmiljöer och som för alla risker behöver arbetsgivaren undersöka och bedöma hur den påverkar verksamheten. Om risken inte kan tas bort helt handlar det många gånger om att hantera den, till exempel med särskilda rutiner, som att ändra sina städrutiner, instruktioner eller informationsinsatser. Ett annat exempel på att hantera eller minimera en risk är att använda personlig skyddsutrustning. I de verksamheter där det finns risk för att AKADEMIKERN

Vi svarar

W RÅDGIVNINGEN Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

utsättas för smitta ska det finnas skyddsutrustning och rutiner för hur dessa används och inte minst att dessa rutiner efterföljs. Riskbedömningen och en tillhörande handlingsplan ska sedan ligga till grund för eventuella åtgärder som kan behöva vidtas, till exempel personlig skyddsutrustning, handledning och stöd, information till klienter och brukare om lagstiftningen, larm, förebyggande rutiner, och så vidare. Om detta inte görs kan ett skyddsombud göra en så kallad 6:6aanmälan, en framställan enligt kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen – en begäran om arbetsmiljöåtgärd. Arbetsmiljöverket gör då en bedömning om det finns skäl till föreläggande eller förbud. Ett skyddsombud kan också lägga ett skyddsstopp om det krävs. Ett skyddsombud ska dock alltid höra av sig till sitt fackförbund och/eller Arbetsmiljöverket för rådgivning innan hen gör en 6:6aanmälan eller lägger ett skyddsstopp. Vad det gäller arbetsgivarens ansvar om en medarbetare till exempel drabbas av smitta i arbetet behöver varje enskilt fall utredas.

"Ett skyddsombud ska alltid höra av sig innan hen gör en 6:6aanmälan eller lägger ett skyddsstopp." LINN SKAU 60

AKADEMIKERN

Det kan handla om en arbetsskada som ska anmälas till Försäkringskassan. Allvarliga olycksfall eller tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. SÅ FÅR DU HJÄLP

När Bosse ringer Rådgivningen på Akademikerförbundet SSR rekommenderas han att genast ta kontakt med arbetsgivaren för att göra en riskbedömning. De går också igenom vad som gäller och hur Bosse bör agera om han vill göra en 6:6a-anmälan eller lägga ett skyddsstopp. Ombudsmannen förklarar vidare att det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att arbetstagarna inte blir sjuka av sitt arbete och därför måste agera när signaler om ohälsa uppstår. SÅ GICK DET

Bosse tar genast kontakt med chefen och en risk- och konsekvensanalys genomförs redan samma dag. Chefen har undersökt frågan och insett att covid-19 innebär helt nya risker och att en riskbedömning krävs för att identifiera vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta de anställda för coronaviruset och sjukdomen covid-19. En handlingsplan upprättas som dels beskriver hur och när en riskbedömning ska genomföras steg för steg, samt riktlinjer för när, var, hur och vilken skyddsutrustning som eventuellt kan behöva användas. En tid senare hör Bosse av sig till Rådgivningen och berättar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har blivit en mer naturlig del av verksamheten, något som har eftersträvats under lång tid.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

SE VÅRA UTBILDNINGAR INOM PSYKOTERAPI OCH ANNAN PSYKOLOGISK BEHANDLING www.sapu.se

Grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1)

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Start HT-20 i Uppsala.

Läs mer på www.kbtpsykologerna.com

Våld i nära

relationer.

Utväg Skaraborg erbjuder 2020 följande utbildningar

Möter du barn och unga i ditt arbete?

Tredagarsutbildning i Utväg Skaraborgs manualbaserade metod.

• Att leda gruppverksamhet

för barn som upplevt våld

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet

i familjen inkl. parallell

”Schyssta relationer”.

föräldragrupp.

23-25 september

11-13 november • Att leda gruppverksamhet

för kvinnor som upplevt våld i nära relation.

11-13 november

För information och anmälan:

www.utvag.se

SAMT Workshop för att fördjupa kunskaperna i arbetet med våldsutsatta vuxna. 9-10 december (1,5 dag)

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

Så funkar det Nya las tar form 1 juni presenterades regeringens utredning om nya las. Samtidigt förhandlar fack och arbetsgivare om ett eget förslag.

FYRA FRÅGOR I FOKUS I UTREDNINGEN

4 62

AKADEMIKERN

– Utökade undantag från turordningsreglerna. – Större ansvar på arbetsgivare för anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga. – Lägre kostnader vid uppsägningar särskilt för mindre företag. – Bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

PARTERNA FÖRHANDLAR OM EGET FÖRSLAG

Regeringen har meddelat att om fack och arbetsgivare kan träffa en överenskommelse som reglerar samma frågor som utredningen kan den bli grund för den nya lagen. PTK, LO och Svenskt Näringsliv deltar i förhandlingarna, men de har skjutits upp till efter sommaren. I kommunal sektor har parterna redan kommit överens.

KÄLLA: LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, JANUARIAVTALET, REGERINGEN.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

NUVARANDE LAS NÄSTAN 40 ÅR

Lagen om anställningsskydd, las, har funnits sedan 1982. Den reglerar vad som gäller vid uppsägningar och avskedanden. Begreppet "sist in – först ut" har varit en grundläggande del i den.

REGERINGEN TILLSÄTTER UTREDNING

I Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet bestämdes att lagen ska ses över och i april 2019 presenterade regeringen direktiv till en utredning. De fackliga organisationerna kritiserade utredningens mål att det ska bli lättare att säga upp personal.

BÖRJAR GÄLLA 2021

Den nya lagen ska börja gälla senast 2021, enligt Januariavtalet. Inför att utredningen presenterades fanns en oro bland arbetsmarknadens parter: Skulle regeringen vänta in deras förslag eller gå vidare med utredningens? Följ utvecklingen på Akademikern.se

AKADEMIKERN

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook

Panelen FRÅGAN

TEXT: KARIN PERSSON

NÄR VILL DU GÅ I PENSION? Regeringen vill att vi ska jobba längre. Akademikern har frågat tre 65-plussare hur deras arbetsliv ser ut.

Barbro Sundstrand socionom Sundsvall

Lars Svedberg seniorprofessor i socialt arbete, Stockholm

Ie Frisén personalvetare Nynäshamn

– Jag tänker jobba till jag fyller 68 i april nästa år, det har man ju rätt till nu. Jag började plugga när jag var 49, innan dess var jag vårdbiträde. Nu trivs jag jättebra som budget- och skuldrådgivare. Vi gör mest skuldsaneringar och jag kan själv lägga upp mitt arbete, det finns inget krav på att vi ska hinna med ett visst antal ärenden eller så. Jag jobbar heltid. Om det hade varit möjligt hade jag nog gärna gått ner till fyra dagar i veckan, men bortsett från det tycker jag att det är kul. Jag känner mig frisk och pigg och tycker att det skulle vara för tidigt att gå i pension redan nu.

– Nu är det fem år sedan jag sades upp från min tjänst. Men jag hade trots det möjlighet att jobba vidare, till en början måttligt men så småningom allt mer. Nu vid 72 års ålder jobbar jag alldeles för mycket. Jag är väldigt tacksam gentemot mina kollegor och min högskoleledning för att jag kunnat arbeta vidare. Men nu har jag inte tid eller ork längre, jag har barnbarn och så många andra intressen i livet som jag vill ägna mig åt. Jag ska försöka att skriva klart tre böcker tillsammans med mina kollegor, sedan ska jag sluta jobba mot lön. Det är hög tid.

– Jag hade tänkt jobba till 67, men kände att jag inte orkade med att man förväntade sig mer och mer av mig. Därför gick jag i pension tio månader tidigare än vad jag hade planerat. Jag var anställd för att driva utveckling av digitala verktyg för chefer i offentlig sektor och det kändes viktigt och värdefullt, samtidigt kände jag att jag inte fick lägga den tid som behövdes på utvecklingsfrågor. Jag upplevde också att man inte riktigt räknade med mig längre. Den kompetens som jag besitter tog man inte tillvara som man hade kunnat. Jag har i hela mitt arbetsliv gått till jobbet och känt glädje, men på slutet kändes det inte längre meningsfullt. AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

MENTORSPROGRAM

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Lär av varandra

 Augusti 2020–maj 2021 ARBETSLÖSHET

Nya regler för a-kassa

I början av maj skulle konferensen HR NU ha gått av stapeln. Men coronapandemin satte stopp för det. I stället valde arrangören att varannan torsdag släppa ett webbinarium med någon av talarna. De är öppna för alla och du kan se det när du vill efter släppet. Ungefär två veckor efter webbinariet arrangeras ett digitalt samtal med den aktuella talaren då det finns möjlighet att ställa frågor.

Under coronakrisen har reglerna för att få till a-kassa lättats upp och taket för maximal ersättning höjts. Nya medlemmar har strömmat till landets a-kassor. Men förändringarna är tillfälliga och frågan är hur a-kassan ska fungera när pandemin ebbat ut? Sedan 2018 har en statlig utredning haft i uppdrag att ta fram förslag på en arbetslöshetsförsäkring som ger större trygghet för fler. Det handlar bland annat om vilken lön som ska ligga till grund för a-kassan och hur mycket man måste ha arbetat för att ha rätt till ersättning.

 HRNU.se

 Utredningen presenteras 15 juni

Gå på digital HR- konferens

I höst är det dags för tredje omgången av Svensk chefsförenings mentorsprogram. Det innehåller fyra gemensamma träffar i hela gruppen samt separata möten mellan mentorer och adepter. Om det på grund av corona inte är möjligt att ses fysiskt kommer träffarna att ske digitalt.

AKADEMIKERN

VoB:s utbildningscenter Via utbildningscentret arrangerar VoB kostnadseffektiva utbildningar och avgiftsfria temadagar kring olika aktuella ämnen. Utbildningarna och temadagarna sker lokalt i Skåne och Kronoberg. Exempel på utbildningar med externa föreläsare är HAP, MI, SARA/ SAM/PATRIARK och TRAPPAN. Vidare kan VoB:s erfarna medarbetare erbjuda handledning, konsultation och föreläsningar som VoB genomför i egen regi, bl.a: Ett hem att växa i, Miljöterapi och BBIC/Dokumentation för utförare. Har ni önskemål om någon utbildning som inte för tillfället ligger under Aktuella utbildningar på vår hemsida vob.se, kontakta oss:

Bodil Eriksson

Annika Weitner

Kvalitetsutvecklare

Verksamhetsutvecklare

0708 -38 08 81 bodil.eriksson@vob.se

0707 - 53 97 52 annika.weitner@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, lägenhetsboenden, öppenvård och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Lyft på hatten för hövligheten

MIN VÄG

Dödsviktig insats för att hjälpa barn i kris

VÅR VINKEL

Får du sommarsemester i höst?