Akademikern 2 2017

APRIL 2017

Anders Hammarbäck är medlaren som fick parterna att gilla varandra

TEMA

Lyckade förhandlingar gör båda till vinnare – så fixar du kontrakt som håller

Känslan av sammanhang.

Vi lever i en omvälvande tid. För tio år sen väntade vi på att den första iPhonen skulle presenteras, ett fåtal använde Facebook och elbilar fanns bara på bilmässor. Vita Huset hade ännu aldrig sett en svart president, än mindre en bullrig, dokusåpastjärna i samma roll och i Sverige fick homosexuella inte ingå äktenskap.

Världen är inte vad den har varit. I några avseenden är den sämre, i andra är den väsentligt bättre. Tron på det goda och dess möjlighet att segra är en förutsättning för ett civiliserat samhälle – den sortens samhälle som behöver inkännande

men samtidigt rationellt tänkande individer. Människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Youmi är ett bemanningsföretag anpassat för en omvälvande tid. I ett avseende är vi dock lite gammalmodiga – vi svarar på frågor över telefon!

Välkommen att höra av dig! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

FÖRHANDLA SMART

TILLSAMMANS ÄR VI STARKA

EXTRA SEMESTER, flextid eller övertidsersättning. Förhandlar du om villkor utöver lön i ditt anställningskontrakt? Eller väljer du att luta dig mot det som fack och arbetsgivare kommit överens om i kollektivavtalen?

En stor del av arbetslivet styrs av förhandlingar och överenskommelser.

Så har det varit sedan 1938 då den svenska modellen skapades. I stället för att staten bestämmer reglerna genom lagstiftning sköter fack och arbetsgivare det tillsammans.

En lyckad förhandling får båda att känna sig som vinnare och skapar förutsättningar för långa och givande relationer.

I det här numret har vi tagit reda på knepen som gör dig till superförhandlare. Det är faktiskt en hel vetenskap som fick nobelpris i vintras.

Personalvetaren och medlaren Anders Hammarbäck berättar hur han

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

fick fack och arbetsgivare att komma överens om hur de tillsammans ska jobba för att minska sjukskrivningar.

Socionomen Patrick Jenkinsson tvekar inte att förhandla om andra saker än lön när han ska börja ett nytt jobb.

Det kan handla om när arbetet ska utföras, övertidsersättning eller närvarande chefer. "Arbetsgivaren uppskattar att jag har en tydlig linje när det gäller klientarbetet. Då får de acceptera att jag också har en linje när det gäller mina villkor", förklarar han.

Hittills har den svenska modellen varit framgångsrik. Lönerna har ökat snabbare än i andra länder och det är jämförelsevis få konflikter på arbetsmarknaden. För att det ska fortsätta krävs att många är med i facket. Under 2000-talet har vi sett en historisk nedgång, men sedan några år engagerar sig allt fler akademiker.

Tillsammans är vi starka.

AKADEMIKERN

3

Innehåll Akademikern silvermedaljör i Svenska Designpriset 2016

8

ORDFÖRANDE "Det är inte ditt fel."

9

AKTUELLT Nu kan fler flexa pensionen.

12

VÅR VINKEL Upplopp i Rinkeby blev nyhet i USA.

TEMA IHOP

19–44 Hjärter kung Anders Hammarbäck fick parterna att enas om hur de ska minska sjukskrivningarna.

AKADEMIKERN

68

52

70

SPANING Fågelkvitter och blomdoft. Nu flyttar kontoren ut.

MIN VÄG Kolmårdens HR-chef väjer inte för tunga frågor.

65

Starka tillsammans Fler akademiker går med i facket.

VI SVARAR "Får arbetsgivaren varna mig?"

Fråga chans Lyckade förhandlingar leder till långa relationer.

67

I ringen Socionomen Patrick Jenkinson förhandlar anställningskontraktet.

4

48

PANELEN Hur är favoritkollegan?

SÅ FUNKAR DET Mer pengar som föräldraledig med kollektivavtal.

I LUFTEN Utvecklande dagar för personalvetare, folkhälsovetare och beteendevetare.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Hitta din rätta partner.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Johanna Kvarnsell, Stina Loman, Karin Persson.

Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Jessica Segerberg, Anna Simonsson, Johan Wahlgren.

Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2016: 67 400 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer.

De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning.

Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Vi har gjort det enklare att söka våra enheter Vill du testa?

Gå direkt till söktjänsten

www.humana.se/Sok-placering

KOLMÅRDEN Som nytillträdd HR-chef fick Veronica Fors hantera att en medarbetare dödats av vargar.

FOTO: JESSICA SEGERBERG

52

FOTO: JOHAN WAHLGREN

41

GÄVLE Socionomen Patrick Jenkinson tar fajten om kontraktet.

FOTO: ANNA SIMONSSON

20

STOCKHOLM Medlaren Anders Hammarbäck hjälper fack och arbetsgivare att bilda par.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "DET ÄR INTE DITT FEL"

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

MÅNGA VAR VI som med bestörtning kunde läsa om den tragiska händelsen i Borlänge. Återigen hade det hänt som inte får hända.

FÖRBUNDET Tjänstemän hade attackerats i sin yrkesI SOCIALA utövning och en av dem allvarligt, vår MEDIER medlem.

Plötsligt blir allt så nära och jag inser hur skör den säkra tråden kan vara i våra yrkesutövningar. I alla verksamheter där vi möter människor finns risken för upplevd frustration och konflikt. Ofta löser sig situationen på bästa sätt, men risken för att det leder till en hot- och våldssituation har ökat.

En mängd studier och undersökningar visar att hot och våld ökar för många yrkesgrupper. Detta gäller inte minst inom välfärdssektorerna och våra medlemmar i sina yrkesutövningar.

Det går inte en dag utan att jag på något sätt möter frågor om bristande arbetsmiljö, ökande sjukskrivningar, trötthet och frustration. Men inte lika ofta om hot och våld. Vi vet att mörkertalet är stort och jag

W

#öppetsverige

8

AKADEMIKERN

FOTO: SANDRA JOHNSON

HOT OCH VÅLD

tänker att det gäller i hög grad hot. Hotfulla kränkningar via sociala medier, mejl, telefon eller på annat sätt. Det ska anmälas.

Och nej, det är inte ditt fel!

Det finns alltid en gräns för vad som är tillåtet. Hot och våld är det aldrig. Det är extra allvarligt när hot och våld sker inom den privata sfären, utanför arbetet. Dit arbetsgivarens förlängda arm inte når och där du är som mest oskyddad.

Inte sällan beskrivs välfärdens verksamheter mycket negativt, det göder förakt som på olika sätt riktas mot enskilda medarbetare.

Ytterst handlar det om att säkra ett socialt hållbart samhälle där välfärdens medarbetare känner sig trygga i sina professioner och möts med respekt i sin yrkesutövning. Ett hot mot den enskilda personen är i förlängningen också ett angrepp mot demokratin.

Det här behöver vi prata mer om.

Och det ska vi göra!

Aktuellt W MEDLEMSREGISTRET

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Har du anmält rätt uppgifter?

AVTALSRÖRELSE

Nu kan fler flexa pensionen I slutet av februari kom arbetsgivarorganisationen Almega och fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer överens om flexpension för tjänsteföretag efter närmare ett års oenighet. Överenskommelsen berör även medlemmar inom Akademikerförbundet SSR som arbetar i privat sektor.

– Det här är ett välkommet genombrott för parterna och ett viktigt steg för hela arbetsmarknaden, säger förhandlingschefen Markus Furuberg.

Inom kommun- och landstingssektorn finns inte flexpension. Vad betyder överenskommelsen för årets avtalsrörelse?

– En högre avsättning till avtalspension är en viktig fråga för konkurrenskraftiga anställningsvillkor som har stor betydelse för att klara kompetensförsörjningen över tid. Vi ska titta på de avtalsområden som inte har den här typen av lösningar, säger Markus Furuberg.

Akademikerförbundet SSR har inventerat medlemsregistret och upptäckt att många medlemmars uppgifter om exempelvis arbetsgivare är gamla. Därför uppmanar de nu alla medlemmar att logga in på akademssr.se och dubbelkolla om du behöver uppdatera dina uppgifter.

Passa på i dag.

CHEFSLÖNER

Olika värda Trots liknande utbildningsnivå skiljer sig medellönen för chefer i kommunerna åt. Det visar en färsk undersökning från Akademikerförbundet SSR.

48 500 PERSONAL OCH HR

41 500

KR.

SOCIALT ARBETE

38 200

KR.

ÄLDREOMSORG

KR.

AKADEMIKERN

9

Aktuellt W

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD

Arbetsmiljön blir allt bättre För två år sedan fick Cecilia Grefve regeringens uppdrag att som nationell samordnare förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i den sociala barn- och ungdomsvården.

Cirka 50 kommuner har fått besök och nu har Cecilia Grefve gjort återbesök i 18 av dem.

Hon ser att kommunerna har tagit flera positiva steg framåt, även om mycket arbete kvarstår.

– Flera kommuner säger att de nu har medarbetare på tjänsterna, så var det inte under förra besöket. De berättar också att de använder mätningen, som visade att socialsekreterarna tillbringar lite tid med barnen och familjerna, för att förbättra sitt arbete, säger hon.

Cecilia Grefve tycker att kommunerna har tagit sig an frågorna om personalomsättning, arbetsmiljö och kompetensutveckling på ett 10

AKADEMIKERN

bra sätt. Många har använt ett extra ekonomiskt stöd från regeringen till att anställa administrativ personal för att avlasta socialsekreterarna.

Cecilia Grefve berättar att flera kommuner engagerar personalen mer i arbetsmiljöarbetet.

Andra kommuner jobbar med att involvera barn och unga mer i utredningsarbetet.

Men det är mycket som återstår att göra. Att digitalisera verksamheten för att göra det lättare för barn, unga och deras familjer att ha kontakt med den sociala barn- och ungdomsvården är en punkt, nära ledarskap och vidareutbildning en annan. Många kommuner har också en tuff situation med att ställa om från ett högt till ett lågt mottagande av ensamkommande barn. Bristen på socialsekreterare är ett annat problem.

Slutrapporten ska lämnas till regeringen i jul.

TALET

100 %

Lika lön Inom socialt och kurativt arbete i kommuner och landsting tjänar kvinnor och män lika mycket, rapporterar Saco.

PROVA VIKING GRACE I VÅR TILL SPECIALPRIS

JÄMSTÄLLDHET

Vabb varannan dag Män tar ut fyra av tio vab-dagar, enligt Försäkringskassans statistik för 2016. Det är en ökning med 4 procent sedan år 2000.

En av dem som försöker dela lika är socionomen Mattias Veräjä som jobbar inom barnoch ungdomspsykiatrin i region Norrbotten. Han och sambon vabbar varannan dag när sonen Frank, ett år och nio månader, är sjuk.

– Vi tycker inte att det är roligt att hamna i resonemang om vems jobb som är viktigast. Jag tror att vi lyckas med att dela lika, säger han.

Mattias Veräjä upplever att hans kollegor och chefer ser det som självklart att han vabbar när Frank är sjuk.

Ny tid. Nya tankar.

Nya lyxiga Viking Grace.

Få ny inspiration och konferera ombord på eleganta Viking Grace. Stora och små lokaler, skräddarsydda aktiviteter, spa och Östersjöns bästa kockar.

DAGSKRYSSNING MED VIKING GRACE OCH AMORELLA Stockholm–Mariehamn. Bufféfrukost, fem timmars konferens med kaffe och frukt samt buffémiddag med vin, öl, läsk och kaffe. Fartygsbyte i Mariehamn.

Prisex 455:- (ord pris 525:-) Gäller avresa t o m 21/6 2017.

Ange kod SKONFX.

Läs mer på Vikingline.se

eller boka direkt på 08-452 40 40.

Vår vinkel

I samband med ett polisingripande i Rinkeby utsattes polisen för stenkastning, butiker plundrades och bilar sattes i brand. En av poliserna sköt skarpt, men ingen skadades.

Stämmer bild

12

AKADEMIKERN

SKAMFILAT RYKTE

Ett upplopp i Rinkeby blev nyhet i USA efter att Donald Trump talat om Sverige.

Men de som arbetar i förorten känner inte igen sig.

Text: Jennie Aquilonius

FOTO: TT BILD

en av Sverige?

TIDIGARE I VÅR rapporterade medier om våldsamt upplopp i Rinkeby och nyheten spred sig ända till USA. Amerikanska medier hade haft uppmärksamheten riktad mot Sverige sedan president Donald Trumps uttalande ”se vad som hände i Sverige”, där han syftade på ett inslag på den konservativa tv-kanalen Fox News som pekar ut invandring som förklaring till ökad brottslighet.

Medierapporteringen om Rinkeby är ofta sensationssökande och ensidig.

Det säger Erika Fyrvall som är socialsekreterare på barn- och ungdomsenheten i stadsdelen Rinkeby-Kista och sitter i styrelsen för Saco:s lokalförening.

AKADEMIKERN

13

Vår vinkel

LISA WALLIN

Hon tycker att medierna på ett respektlöst sätt hänger ut ungdomar som monster och tungt kriminella, och förmedlar en bild av att ingen gör något åt situationen.

– Det förstärker ungdomarnas bild av att ”nu är jag kriminell och det går inte att backa”. Många som uttalar sig vill ta hårdare tag mot de här personerna, men vet kanske inte att de ofta är barn i juridisk mening. De döms främst till vård inom socialtjänsten, säger Erika Fyrvall.

Däremot känner hon och hennes kollegor igen bilden av att klimatet i området har blivit tuffare under de senaste åren. Våldet har blivit grövre.

Det finns vapen och droger i omlopp.

– Om socialsekreterare i andra områden är rädda för att deras mest

"Många som uttalar sig vill ha hårdare tag mot de här personerna men vet kanske inte att de ofta är barn.”

ERIKA FYRVALL

14

AKADEMIKERN

utsatta ungdomar ska dö av en överdos eller ta livet av sig, så är vi rädda att de ska skjuta ihjäl varandra. Vi träffar också ungdomar som mår dåligt för att deras kompis har blivit misshandlad eller skjuten.

Socialtjänsten i området jobbar med vård och med att försöka bryta beteendet. Stort fokus ligger på öppenvård, hjälp på hemmaplan och ungdomarnas nätverk. Erika Fyrvall upplever att det finns resurser och tycker om att arbeta i Rinkeby.

– Det är ett roligt jobb. Guldkornen kan vara allt från att en ungdom får bättre närvaro i skolan till att det slutar komma in polisanmälningar eller att någon klarar av att ha ett sommarjobb. Ungdomarna är också ganska schyssta mot oss i socialtjänsten, det är polisen de inte gillar.

Hon kan känna sig frustrerad över att medierna inte rapporterar om det som funkar bra i området.

– Det bor jättemycket folk i Rinkeby, men det är ett fåtal personer som syns ofta i medierna, säger hon.

MEN FÖR ATT återgå till Donald Trumps påstående, vad är det egentligen som händer i Sverige? Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, tror sju av tio att brottsligheten har ökat under de senaste tre åren. Men andelen personer som uppger att de utsatts för brott under det senaste året minskade med två procentenheter mellan 2005 och 2015.

Det är framför allt egendomsbrott som stölder som gått ner, medan brott mot person ligger kvar på samma nivå.

Det dödliga våldet har minskat generellt, men det finns ett undantag: män som faller offer för skjutningar, framför allt i samband med kriminellt relaterade konflikter. Det är också den typen av brott

som får genomslag i medierna, enligt Lisa Wallin, redaktör för Brå:s rapport Brottsutvecklingen i Sverige.

– Det kan ge en slagsida åt den typen av händelser och skapa oro. Men det innebär inte att all brottslighet ökar, vilket man kan få en känsla av när man ofta läser om skjutningar, säger hon.

Samtidigt växer otryggheten. Enligt Brå:s trygghetsundersökning har andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen gått från 15 procent 2015 till 19 procent 2016.

– Det är en kraftig ökning, siffran har tidigare legat stabil i många år. Vi vet inte om det är ett trendbrott eller en tillfällig förändring, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.

EN AV DEM som märker av otryggheten är Ulla-Mai Ceder Lindberg. Hon är verksamhetschef för Blå vägen, en ideell förening som jobbar med integration och att få människor i arbete i bland annat Rinkeby.

– Vi har deltagare som bor i Rinkeby och som inte vågar gå ut på kvällarna och föräldrar som är rädda för att deras barn ska hamna i gäng, säger hon.

Ulla-Mai Ceder Lindberg är frustrerad över att bygget av den nya polisstationen drar ut på tiden. Hon tror att synliga poliser som lär känna området och invånarna skulle göra stor skillnad.

Samtidigt tycker hon att den bild som sprids i utländska medier av Rinkeby som ett våldsamt område bortom kontroll är överdriven.

– Vi har personal i Rinkeby och är där varje dag. Det är jättetrevligt att gå på det nya, fina Rinkebystråket. Det är inte så att folk blir nedslagna dagligen. Om jag går och handlar i Tensta och Rinkeby så händer det ingenting. Det pågår ett vanligt vardagsliv.

Vi fyller 30 år!

Fira med oss den 20 april.

Läs mer på vår hemsida.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

öd t s t k s i Ekonomgvarig v i d l å n ivn i ng ! sj u k s k r

Tryggt och omfattande skydd vid långvarig sjukskrivning.

Ger 1 000 - 5 000 kr per månad i skatterfri ersättning.

Sjukförsäkring – ett bra komplement om du blir sjukskriven Vår sjukförsäkring minskar ditt inkomstborfall om du blir sjukskriven en längre tid. Det har ingen betydelse om sjukskrivningen beror på ett olycksfall eller en sjukdom.

Låt oss hjälpa dig att hitta rätt försäkringar

akademikerforsakring.se/sjukforsakring

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,6

för

8%

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_1-17_180x120.indd 1

Högkvalitativ behandling i en miljö med värme och respekt.

2017-01-17 16:50

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Läs mer på www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89.

30 år!

1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Ihop

Tema

HJÄRTER KUNG När ministern presenterade ett lagförslag som ingen ville ha fick fack och arbetsgivare en chans att tillsammans minska sjukskrivningarna.

Anders Hammarbäck enade parterna.

20

•

•

Förhandlingar och kontrakt styr vår arbetsvardag. Lär dig förhandla smart och fixa vilkor som gör båda till vinnare.

STARKA TILLSAMMANS Den svenska arbetsmarknaden regleras av överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Ju fler som är med i ett fackförbund, desto starkare står modellen. Bland akademiker ökar engagemanget.

30

FRÅGA CHANS En lyckad förhandling leder till en lång och livskraftig relation som båda tjänar på. Här är tipsen som gör dig till superförhandlare och en fena på att skriva kontrakt.

35

I RINGEN Flextid, övertidsersättning och närvarande chefer.

För socionomen Patrick Jenkinson är det en självklarhet att förhandla om anställningskontraktet.

Och det handlar om mycket mer än lön.

41 AKADEMIKERN

19

Tema

Hj

ärter kung

Text: Karin Persson Foto: Anna Simonsson

Nu jobbar fack och arbetsgivare tillsammans för att minska sjukskrivningarna.

Annat var det för ett år sedan.

Då stod de långt ifrån varandra.

Medlaren Anders Hammarbäck parade ihop dem.

➔

Tema

A

ANDERS HAMMARBÄCK har gått i pension och hans närmaste planer är att njuta av en ledig vår och sommar när socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hör av sig. För att få ner kostnaderna för långtidssjukskrivningarna har hon kommit med ett lagförslag som kallas hälsoväxling. Tanken är att det ska pressa arbetsgivare att ta ett större ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering och på så sätt få ner långtidssjukskrivningarna.

Men både arbetsgivarorganisationerna och facken är kritiska till förslaget.

Från fackligt håll oroar man sig främst för att arbetsgivarna blir rädda för att anställa personer som tidigare varit sjuka eller har en funktionsnedsättning.

Arbetsgivarna reagerar på kostnaderna.

Det finns emellertid en öppning för andra lösningar, meddelar Annika Strandhäll. Om arbetsgivare och fack lyckas komma överens om egna åtgärder 22

AKADEMIKERN

När ministern presenterar lagförslaget har hon redan utsett Anders Hammarbäck till medlare mellan parterna.

som minskar sjuktalen kommer lagförslaget inte att aktiveras. Och det är här Anders Hammarbäck kommer in i bilden.

Han är personalvetare och kommer närmast från en inhopp som vd för den partsgemensamma organisationen Sunt arbetsliv, är medlare i avtalsrörelsen och har tidigare arbetat som förhandlingschef på ett fackförbund. Nu är det han som ska få fack och arbetsgivare att komma överens om ett alternativ till hälsoväxlingen.

– Uppdraget lät väldigt spännande, men också som en stor utmaning.

Förslaget möttes ju av en stor kritikstorm.

Men jag tror i grunden på den svenska modellen. Kan fack och arbetsgivare lösa saker tillsammans så tror jag att de lösningarna många gånger är bättre än lagstiftning, säger Anders Hammarbäck.

Men det är ont om tid. Det är april och i mitten av augusti måste parternas förslag lämnas in och godkännas.

– Det är klart att jag kände press att lyckas. Mest inför mig själv egentligen.

Jag ville se om jag kunde få ihop det eller inte. Men det stora misslyckandet skulle ju vara om man inte lyckades ta hand om ohälsofrågorna på ett bättre sätt än vad det ekonomiska incitamentet i regeringens förslag bjöd.

W LÄS MER På Akademikern. se finns fler artiklar om hälsoväxlingen.

"Det är klart att jag kände press att lyckas."

ANDERS HAMMARBÄCK

AKADEMIKERN

23

Anders Hammarbäck samlar parterna på SKL för att jämka samman sina idéer.

24

AKADEMIKERN

NU VÄNTAR BRÅDA dagar. Anders Hammarbäck ska boka in inledande möten med alla inblandade var för sig för att se var de står i frågorna, men det är svårt att få till träffarna med kort varsel och först i slutet av maj är de igång. Han väljer att börja med arbetsgivarna.

– Om de inte vill blir det svårt, då får man ett jättestort motstånd.

Först beger han sig till Södermalm i Stockholm för att besöka Sveriges kommuner och landsting, SKL. En av dem han träffar där heter Caroline Olsson och är chef på avdelningen för arbetsgivarpolitik. Hon förmedlar att arbetsgivarorganisationen är starkt kritisk till förslaget om hälsoväxling och att man är beredd att jobba hårt för att få bort det.

– Principiellt gillar vi inte att staten ska lägga sig i vårt partssamarbete. Vi tror ju på den svenska modellen och att vi som parter kan komma överens om saker, säger hon.

Från fackens håll är det glada tongångar redan från början.

– De såg en möjlighet att flytta fram sina positioner. Sedan är det klart att de behövde förstå att man inte kan lösa alla problem i en sådan här avsiktsförklaring.

Det här är inte rätt plats för att spika fast att alla ska ha en kortare arbetsdag eller att löneläget måste lyftas för alla kvinnor i kommunal sektor. Det är problem som man behöver lösa längre fram och det tycker jag att facken insåg ganska fort, säger Anders Hammarbäck.

Hans strategi vid både förhandling

Tema

Så ska färre bli sjuka av jobb Kommuner och landsting ska: Verka för bättre användning av företagshälsovården, erbjuda lokalt anpassade stödinsatser, hitta nya vägar tillbaka från sjukskrivning.

Statlig sektor ska: Fokusera på friskfaktorer och hur välbefinnande i arbetslivet påverkar den enskilde, bli bättre på att följa sjuktalens utveckling, identifiera riskfaktorer i arbetsmiljöer där sjuktalen är höga, till exempel i kontaktyrken.

Privat sektor ska: Få företagen att bättre utnyttja de ekonomiska stöd som finns för rehabiliteringsinsatser, öka kunskaperna om bakomliggande orsaker till sjukskrivning, verka för ökad tillgång till företagshälsovård.

KÄLLA: AVSIKTSFÖRKLARINGARNA

och medling är att försöka få alla parter att dela samma problembild. Om man är eniga om vad problemet är och att det behöver lösas, så kan man sedan gå vidare och prata om hur det ska göras. Om alla i stället börjar med att presentera sina olika förslag blir det lätt problem.

– Då blir det tekniska diskussioner direkt. Det gäller att konstatera att vi behöver få ner sjukskrivningarna tillsammans och sedan att våga lyssna på varandra. Då är det lättare att komma överens.

Hans egen uppgift är att se till att de inblandade börjar prata med varandra, inte att själv komma med förslag på lösningar.

– Det är viktigt, framförallt i nästa led som är att genomföra något. Förslagen måste ha kommit från hjärtat. Att skylla på att ”det här ville inte vi, det var Anders Hammarbäck som hittade på” funkar inte i den här typen av processer.

Efter de inledande mötena mellan arbetsgivarna och facken i kommun- och landstingssektorn vågar han tro att han har lyckats med sin huvuduppgift – alla inblandade har verkligen börjat prata med varandra. Stämningen är förhållandevis god även om man förvisso är kritiska till den tajta tidsplanen. Men, säger Anders Hammarbäck, det kan finnas en poäng i att hålla processen kort också: – De var tvungna att köra på.

Man kommer överens om att alla fack ska leverera idéer och tankar på vad som behöver göras och att SKL ska sammanställa dem. Efter att ha läst alla inkomna förslag och insett att där finns en hel del som skulle gå att enas kring, kan Anders Hammarbäck gå in i sommaren och känna att parterna nog kommer att fixa det här.

Snart är det andra veckan i augusti och representanter från alla parter ska träffas för en workshop hos SKL på Södermalm. Nu gäller det att komma överens och det finns inte mycket tid att spela på. Om bara någon vecka måste det gemensamma förslaget lämnas in till Annika Strandhäll.

När Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, kliver in i det stora konferensrummet är han AKADEMIKERN

25

"Principiellt gillar vi inte att staten ska lägga sig i vårt partssamarbete."

CAROLINE OLSSON

optimistisk, även om han också känner av tidspressen. Han tycker att SKL har varit lite väl trevande i början av diskussionerna och borde ha tagit initiativ till att få i gång arbetet snabbare. Han upplever 26

AKADEMIKERN

också att SKL trott att facken per automatik skulle ställa sig bakom arbetsgivarsidans idéer. Nu tycker han emellertid att SKL har visat att man också är beredda att lyssna på facken. Under workshopen är de både lyhörda och villiga att ändra ståndpunkt i flera avseenden.

– Det fanns egentligen inget utrymme att sinka förhandlingarna. Om vi skulle komma överens var båda parter tvungna att se till att hitta kompromisser, säger han.

ANDERS HAMMARBÄCK leder workshopen.

Han tar en roll som både moderator och terapeut. Dels leder han diskussionerna genom punkt för punkt, dels lyssnar han på alla inblandade och försöker att tolka och omformulera vad som sägs för att säkerställa att alla har hört samma sak.

Tema – Man behöver stämma av att facken verkligen har förstått vad SKL säger och vice versa. Det är jätteviktigt, framförallt inför det fortsatta arbetet. Om det visar sig att man har helt olika uppfattning om vad det papper man har skrivit under egentligen betyder blir det katastrof. Då händer ingenting sedan.

Det finns en del skiljelinjer och ibland får parterna gå iväg och prata var och en för sig innan de kan jämka samman åsikterna till en lösning som känns okej för alla. Diskussionerna fortlöper ändå relativt smärtfritt och vid dagens slut har man ett utkast till ett förslag.

Anders Hammarbäck är lite orolig för att någon ska hinna tänka om under natten.

– Så kan det bli i förhandlingar, det är därför man ibland sitter in på natten. Det finns alltid en risk att man får börja om och i och med att vi hade sådan tidspress hade det varit ett problem.

Men dagen efter, under telefonmötet mellan de inblandade, står alla fast vid vad de sagt.

"Om vi skulle komma överens var båda parter tvungna att hitta kompromisser."

MARKUS FURUBERG

AKADEMIKERN

27

Tema

"Förslagen måste komma från hjärtat."

ANDERS HAMMARBÄCK

CV ANDERS HAMMARBÄCK Utbildning Personalvetare Arbetar Projektledare och medlare

28

AKADEMIKERN

DEN 19 AUGUSTI ÄR det så dags att lämna över avsiktsförklaringen till Annika Strandhäll på regeringskansliet. En solbränd Anders Hammarbäck intar kaffe och kaka medan han ser på när representanter för SKL och facken presenterar sitt förslag. Stämningen i rummet är på topp.

– Det fanns en stolthet i att de hade klarat av det, och med all rätt tycker jag.

Markus Furuberg från Akademiker förbundet SSR instämmer: – Vi var nog alla lättade över att vi, trots många viljor och ord som fick vägas på guldvåg, ändå kunde enas. Vi är stolta över den överenskommelse vi gjort.

Caroline Olsson från SKL delar Markus Furubergs känsla. Parterna har all anledning att vara nöjda med att ha lyckats genomföra ett sådant stort och komplext arbete på så kort tid.

Hon tror, som Anders Hammarbäck, att tidspressen tvingade fram en extra konstruktiv dialog. Samtidigt, menar hon, hade lite mer förhandlingstid nog medfört ett ännu bättre resultat.

– Det blev bra, men i dag kan vi se att allt vi kom överens om inte är helt glasklart. På vissa ställen har vi formulerat oss på ett sätt som gör att vi behöver fortsätta att diskutera vad det egentligen är vi har tänkt att vi ska göra.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är nöjd med resultatet av förhandlingarna. Hon godkänner avsiktsförklaringen och hälsoväxlingen behöver aldrig införas.

– Det här är den svenska modellen när den fungerar som bäst, säger hon på presskonferensen.

SUGEN PÅ FÖRÄNDRING? NYTT JOBB, NYA MÖJLIGHETER, HÖGRE LÖN, FLEXIBLA ARBETSMÖJLIGHETER!

Din samarbetspartner inom socialt arbete!

Vi behöver fler socionomer!

Ring Johan på 0725-98 22 03 www.centriccare.nu

Stockholm | Göteborg | Malmö | Örebro

Centric Care - AKADEMIKERN - Annons Mars 2017 - 159x106 - ORIGINAL.indd 1

2017-03-13 16:36

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSR:s

FRITIDSHUS & LÄGENHETER Klövsjö, Jämtland. Fräscha lägenheter i Sveriges vackraste fjällby, som är en sevärdhet i sig.

Fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året.

Cagnes-sur-Mer, Frankrike.

Välutrustade och bekväma hus nära Nice. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Fuengirola, Spanien. Fräscha lägenheter 20 minuter väster om Málaga. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

Tema

Arbetare Totalt

Procent

80

Så stor andel är medlemmar i fackförbund.

Tjänstemän

70

2005

Första året som större andel tjänstemän än arbetare är fackligt anslutna.

Starka tillsammans Akademiker går med i facket, arbetare går ur. Om raset blir för stort svajar den svenska modellen.

65

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

1900

60

8,9 procent är medlem i ett fackförbund.

2000 30

AKADEMIKERN

1986

Toppåret. 85 procent är med i ett fackförbund.

2002

2000

Millenniet inleds med ett historiskt medlemsras.

2004

2006

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, LUNDS UNIVERSITET, SACO.

75

Högutbildade väljer facket

2007

Många lämnar facket på grund av höjd avgift till a-kassan.

Mellan 2007 och 2015 valde allt fler akademiker att vara medlem i ett fackförbund: Saco +16% TCO +3% LO –19%

2009

Totalt finns 680 000 akademiker i de olika Saco-förbunden.

Fler tjänstemän väljer att gå med i facket igen. Bland arbetare fortsätter andelen att minska.

Akademikerförbundet SSR hade 69 181 medlemmar vid årsskiftet.

2016 I takt med att fler pluggar längre blir tjänstemännen fler och arbetarna

90

färre.

%

Så många omfattades av kollektivavtal 2015 genom att de arbetade på en arbetsplats där arbetsgivaren antingen är medlem i en arbetsgivarorganisation eller har valt att följa kollektivavtalet genom ett så kallat hängavtal.

2008

2010

Den svenska modellen föddes 1938 med Saltsjöbadsavtalet.

Den innebär att fack och arbetsgivare förhandlar och kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden, i stället för att staten bestämmer.

2012

2014

2016 AKADEMIKERN

31

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Vill du utvecklas med mig?

Tema

Fråga chans En lyckad förhandling kan bli starten på en lång relation. Så förhandlar du smart.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

➔

AKADEMIKERN

35

Tema

V

VAD ÄR RESULTATET av en bra förhandling? Att sälja bostaden för ett pris långt över marknadsvärdet? Att få chefen att gå med på en extra semestervecka som ingen annan på företaget fått? Eller är det att två väpnade grupper skriver på ett avtal om vapenvila som faktiskt går att hålla?

– Det är ett misstag att tänka i termer av att vinna och förlora när man går in i en förhandling. Om båda parter ser det som en gemensam problemlösning i stället för en kamp kan man hitta synergieffekter, säger Jan Norman, lärare i medling och förhandling på Luleå tekniska universitet.

I nästan 20 år har han arbetat för att lära ut en syn på förhandling som bygger på att alla parter blir vinnare.

I sin sämsta form blir en förhandling en kamp för att tillgodose sina egna behov på bekostnad av motpartens. I sin bästa form däremot, beskriver Jan Norman förhandlingen som en process där man tar reda på och tillgodoser 36

AKADEMIKERN

gemensamma behov och i bästa fall, skapar och fördelar mervärden.

Jan Norman trycker gärna på det där med mervärden. I stället för att se förhandlingen som en tävling där det finns en kaka att slåss om menar han att samarbete kan leda till att ett plus ett blir tre. Men det bygger på att båda parter känner till den andres behov.

Ett klassiskt exempel är två personer som ska dela på en apelsin. Först när de frågar vad den andra ska ha apelsinen till går det upp för dem att den ena behöver skalet och den andra saften.

– Då blir det plötsligt dubbelt så mycket apelsin att dela på. Bara genom att man har frågat.

JAN NORMAN

EN FÖRHANDLING handlar om att utröna andra människors behov och intressen och se hur de kan tillgodoses. Vet man inte vad en andre har för behov kan man inte tillgodose dem. Det gäller i affärsrelationen likväl som i en kärleksrelation.

Och precis samma principer går att använda för den som ska förhandla om en ny anställning.

"Den som bara maler på om sina egna grejer blir inte särskilt populär."

JAN NORMAN

Det är inte den starkes vilja över den svages som bestämmer löner och andra villkor. I stället är det ett samspel mellan arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivare, som sätter reglerna.

W LÄS MER Varför är det bra med kollektivavtal?

Akademssr.se

– Det viktigaste är att lyssna och fråga.

Det är likadant som i andra sammanhang, den som bara maler på om sina egna grejer blir inte särskilt populär.

Men är en förhandling där bara en känner sig som en vinnare alltid helt fel?

I fallet med bostadsaffären kanske inte. I fallet med chefen, troligtvis. Långsiktiga relationer tjänar på att man kommer överens.

– Är det en engångsförhandling kan man alltid göra en smash and grab-kupp och sticka med bytet. Men jobbar man långsiktigt är det inte så bra.

Kanske lämpar sig den här sortens förhandlingsteknik särskilt bra för svenskar, kända för att vara konflikträdda. Faktum är att hela vår arbetsmarknad vilar på ett framförhandlat samförstånd.

DEN SVENSKA MODELLEN växte fram ur en insikt om att strejker och andra konflikter i längden inte var bra för någon. Redan i början av 1900-talet satte sig arbetsgivarna och de nybildade fackförbunden ner tillsammans för att se om de kunde komma fram till regler som gagnade alla.

Modellen fick sin nuvarande form 1938 i Saltsjöbadsavtalet, där parterna kom överens för att slippa statlig inblandning i lönesättningen.

– Jämfört med många andra länder har den svenska arbetsmarknaden få konflikter. Modellen med kollektivavtal innebär en större flexibilitet och anpassningsförmåga än en lag som hade gällt samma för alla branscher. Det ger också högre legitimitet om parterna förhandlar fram villkoren än om staten bestämmer, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi på Lunds universitet.

Men det finns också problem med den svenska modellen. Sverige är ett av få länder i världen som varken har lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal, vilket innebär att avtalet blir lag för den bransch som det AKADEMIKERN

37

Tema

"Den svenska modellen har visat sig ha oväntat stark livskraft och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden."

ANDERS KJELLBERG

pensionsinbetalningar, semesterregler och arbetstider.

Anders Kjellberg tror att vårt sätt att gemensamt komma fram till spelreglerna på arbetsmarknaden kommer leva vidare.

– Den svenska modellen har visat sig ha oväntat stark livskraft och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.

BENGT HOLMSTRÖM

38

AKADEMIKERN

gäller. Så länge som de flesta svenskar arbetar i företag med kollektivavtal är det inga problem. Men ju fler företag som saknar kollektivavtal desto större blir risken för anställda att få riktigt dåliga villkor. För i praktiken går det att betala nästan hur låga löner som helst i Sverige.

Hittills har den svenska modellen varit lönsam. Sverige har, jämfört med andra europeiska länder haft en bra reallöneutveckling under lång tid och jämförelsevis få konflikter på arbetsmarknaden. Och genom kollektivavtalen regleras inte bara lön, utan också

EN LYCKAD FÖRHANDLING leder till slut fram till någon form av avtal eller kontrakt. På den arbetsrättsliga sidan kanske en ny lönenivå skrivs in i ett kollektivavtal. Eller så blir du tillsvidareanställd på ditt nya jobb. Privat är äktenskapet ett kontrakt där båda parter skriver under på att hålla ihop och samarbeta för det gemensamma bästa.

Faktum är att ett modernt samhälle inte skulle kunna fungera utan kontrakt.

Förhållandet mellan bilägaren och försäkringsbolaget, gifta makar eller en låntagare och bibliotek, allt bygger på att man gemensamt har skrivit under på vissa principer.

Förhandla steg för steg

1.

Försök inte vinna över din motpart genom att vara ”smart”.

Se i stället den du ska förhandla med som en medspelare, så att ni båda kan gå därifrån som vinnare.

2.

Var väl förberedd.

Fundera på vad dina behov är, men också vad den andra parten kan tänkas ha för behov.

3.

Ta fram de objektiva kriterier, till exempel lönestatistik, som finns kring det du ska förhandla om.

KÄLLA: JAN NORMAN

4.

Tänk ut vilket ditt bästa alternativ till en förhandlingslösning är. Om resultatet av förhandlingen är sämre än ditt bästa alternativ bör du välja det alternativet i stället.

HUR MAN UTFORMAR ett kontrakt är faktiskt en hel vetenskap. En vetenskap som förra året tilldelades Nobelpriset genom Oliver Hart och Bengt Holmström.

Just Bengt Holmström har skapat en modell för hur ett anställningskontrakt ska se ut för att uppmuntra ett gott arbete och funnit att det gäller att lönen styrs av faktorer där det går att mäta hur de anställda presterar. Att ge en vd lön efter företagets aktiekurs kan tyckas rättvist, men aktiekursen påverkas också av många faktorer utanför vd:s kontroll. Då är det kanske bättre att koppla lönen till hur väl aktiekursen står sig i förhållande till andra företag i samma bransch.

Men i många fall är inte prestationsbaserad lön alls rätt väg att gå. Det gäller särskilt i arbeten där man har flera olika uppgifter, en del som är mätbara och andra som inte är det. Premierar man det som går att mäta finns en risk att den anställde bara fokuserar på det.

I stort handlar det om att tänka ett steg längre när man utformar ett kontrakt.

Vill man att vd:n ska föra företaget in i framtiden ska man kanske inte premiera kortsiktigt risktagande. Vill man att en medarbetare ska ägna tid även åt uppgifter som är svåra att mäta ska man inte basera lönen på mätbara faktorer.

Och alla incitament handlar inte om pengar.

– Företagen kan bli mycket bättre på att utnyttja folks önskan om uppskattning. Det öppnar upp för verktyg som inte är ekonomiska eller kopplade till resultatet. Som inflytande eller karriärmöjligheter, sa Bengt Holmström i sin Nobelföreläsning.

AKADEMIKERN

39

Tillsammans växer vi Vi organiserar oss för att få mer inflytande över vår arbetssituation, rätt lön för vår kompetens och en arbetsmiljö som ingen blir sjuk av. Vi ger varandra yrkes­ gemenskap, trygghet och service. I kraft av att vi är många förhandlar vi fram bra kollektivavtal och nyttiga förmåner. I kraft av att vi är många. Den dagen vi blir färre så minskar vårt inflytande. Därför måste vi ständigt fortsätta växa. Tillsammans.

VERKTYG PÅ WEBBEN. Kolla in verktygen som hjälper din förening att växa: Johans rekryteringsskola, planeringsverktyg, filmer att dela, argument och mycket annat.

Allt finns på akademssr.se/ tillsammansvaxervi.

VINN ÖZZ. Den regionförening som växer mest fram till halvårsskiftet vinner en medlemskväll med Özz Nûjen och vår ordförande Heike Erkers.

Den lokalförening i varje region som växer mest får pengar till en extra medlemsaktivitet.

HÄMTA VÄRV-APPEN. Nu är det enklare än någonsin att värva medlemmar. Med vår nya app kan du alltid plocka fram en medlemsansökan ur fickan. Där finns också Johans rekryteringsskola, en tipsa-funktion och sammanfattning av vad som ingår i medlemskapet.

Fördjupa dig i det sociala samhället!

Krönika

Utblick

Porträtt

Reportage

Alexandra Pascalidou om vi och dom tänkandet i samhället.

Så lever flyktingarna idag vid Serbiens stängda gränser.

Möt Ylva Johansson i en intervju om synen på Sverige.

Läs om orsaken till självmordsförsöken hos unga flyktingar.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #3 2017

Migration Välfärd Framtid

40a% tt rab

I vårens temanummer Migrationen, Välfärden och Framtiden ger vi dig en unik inblick i migrationens möjligheter parallellt med de motstridiga uppfattningar som nu råder. Socionomen tar ett globalt grepp om dagens situation samtidigt som vi skildrar förhållanden i Sverige.

Socionomens granskning håller dig uppdaterad om vad som sker inom stat, kommun och landsting och är först med nyheter, reportage och forskning.

Socionomen nominerades till Årets Tidskrift 2016 av Sveriges Tidskrifter och tillhör en av de fyra bästa i Sverige.

Välkommen som läsare du också!

Anmäl dig på 08-617 44 26 eller www.socionomen.nu och ange ”Akademikern” i meddelandefältet för att få 40% rabatt på din årsprenumeration. Teckna din prenumeration senast den 10 maj.

Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du själv meddelar att den ska upphöra.

Tema

TACK TILL SÖDERS FIGHT GYM FÖR ATT VI FICK FOTOGRAFERA HOS ER.

Flextid, betald övertid och närvarande chefer.

Socionomen Patrick Jenkinsson tar fajten om villkoren i sitt anställningskontrakt.

I ringen Text: Johanna Kvarnsell Foto: Johan Wahlgren

➔

Tema

E

ETT ANSTÄLLNINGSKONTRAKT är något man förhandlar om. Kommer man inte överens går man därifrån. Det är socionomen Patrick Jenkinsons fasta övertygelse. Men det är han ganska ensam om, om man får tror arbetsgivarnas reaktioner.

– De är inte vana vid att man vill förhandla så mycket som jag vill. De blir förvånade, framförallt om jag säger nej.

Vikten av att förhandla har Patrick Jenkinson fått med sig från sin pappa, tidigare fackligt aktiv inom LO. Själv har han under en tid varit förtroendevald för Akademikerförbundet SSR och lärt sig att inte skämmas för att ställa krav.

– Att förhandla om ett anställningskontrakt är inget personligt. Om en arbetsledare uppfattar det så kanske jag inte vill arbeta med honom eller henne ändå.

Det handlar också om att veta sitt värde. Patrick Jenkinson har arbetat som socionom med myndighetsutövning och barn och unga i tio år. Han trivs med sitt jobb och vet att han gör det bra.

42

AKADEMIKERN

Patrick Jenkinson är intresserad av MMA och ser likheter mellan kampsporten och förhandlingar: "Man är i ringen, går sin match, talar för sin sak. Men det är inte personligt."

– Jag skäms inte för att säga det jag är bra på. Jantelagen har inget grepp om mig. Men jag vågar också berätta vad jag är mindre bra på.

Han vet också att arbetsgivarna skriker efter just hans kompetens.

ANNAT VAR DET i början av karriären.

Som ung och arbetslös tackade han och tog emot när han fick jobb på en järnvarugrossist. Vad som stod i kontraktet var mindre viktigt än att ha landat en anställning. Likadant var det som nyutexaminerad socionom 2006. I en tid då socionomjobben inte växte på träd var han tacksam över sitt första korta vikariat inom socialtjänsten i Gävle.

Men så fort han fått in en fot i branschen började han tänka mer strategiskt. När vikariatet löpte ut och han blev erbjuden förlängning begärde han förhandling. Och likaså nästa och nästa gång.

Då handlade förhandlingarna ofta om att få upp lönen en hundralapp eller två.

"Om det finns människor som driver lönefrågor och yrkesfrågor så kommer det att gynna alla."

CV PATRICK JENKINSSON Utbildning Socionom Arbetar Bemanningsföretag

– Min upplevelse är att många är missnöjda med sin lön. Jag vill inte vara en av dem. Jag vill kunna fokusera på mitt arbete och vara nöjd med den insats jag gör. Ända sedan dess har han haft tydliga mål med vad han vill ska stå på anställningskontraktet. Och lärt sig ett och annat om hur man förhandlar.

Det viktigaste? Att vara tydlig med sina egna mål och att vara väl förberedd.

För några år sedan arbetade Patrick Jenkinson en kortare tid som teamchef inom socialtjänsten i en kommun.

Innan anställningen hörde han sig noga för om hur mycket arbete tjänsten egentligen innebar. Det ledde till att han förhandlade sig till både flextid och

rätt till överstidersättning trots att det från början inte fanns med i villkoren.

– Det visade sig att jag jobbade 600 timmar i övertid det året. Hade jag inte sett till att få övertidsersättning hade jag varit en olycklig människa.

Grunden för en bra förhandling är att också våga säga nej. Inför varje nytt jobb tänker Patrick Jenkinson igenom vad han vill ska stå på kontraktet och sätter en nivå för lön och villkor som han inte vill gå under.

– En gång tackade jag nej när arbetsgivarens bud låg 500 kronor lägre i lön än mitt. De blev väldigt förvånade. Men hade jag accepterat det tror jag det hade tärt på mig i längden.

Efter att i många år varit anställd av en kommun blev Patrick Jenkinson AKADEMIKERN

43

Tema Koll på kontraktet

LÄS MER! Expertens råd om anställningskontrakt.

Akademikern.se

ATT HA ETT tydligt fokus på sin lön och

sina villkor kan säkert sticka i ögonen på en del när man jobbar i en bransch med fokus på människor. Men Patrick Jenkinson ser inget motsatsförhållande.

Och han hoppas att kollegorna inte heller gör det.

– Om det finns människor som driver lönefrågor och yrkesfrågor så kommer det att gynna alla. Det kommer alla till gagn att det inte finns något glastak för vad man kan nå.

Att just han är en av dem som driver på tror Patrick Jenkinson kan spåras tillbaka till hans uppväxt. Det Malmö där han växte upp, med en irländsk pappa och en mamma från Polen, var i någon mån en zon fri från den svenska jantelagen. Och många av hans kompisar från den tiden har gjort karriär i den privata sektorn.

– Alla har haft ett driv, trots att vi växt upp i utsatta områden, med föräldrar 44

AKADEMIKERN

Med kollektivavtal Har arbetsgivaren kollektivavtal behöver ni framförallt komma överens om din lön, anställningsform, sysselsättningsgrad och hur arbetstiden ska förläggas.

Utan kollektivavtal Saknas kollektivavtal måste du tänka lite extra på vad som ska regleras i anställningsavtalet.

Med kollektivavtal följer saker som pensionsavsättning och försäkringar. Utan ett kollektivavtal måste du reglera de bitarna i ditt eget anställningskontrakt.

Det här bör kontraktet innehålla: n Parter n Tillträdesdag och arbetsplats n Arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller titel n Anställningsform n Arbetstid, övertidsarbete, övertidsersättning n Lön, pension, försäkringar n Övriga förmåner n Semester n Kollektivavtal

som har varit sjukskrivna eller arbetslösa. Jag inspireras av deras sätt att vara.

De har lärt mig att sätta värde på min kunskap.

Men arbetsgivaren då. Går det att få till ett kontrakt som båda är nöjda med?

– Arbetsgivaren uppskattar att jag har en tydlig linje när det gäller klientarbetet och barns bästa. Då får de acceptera att jag också har en linje när det gäller mina villkor.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

W

nyligen konsult. Han har valt att inte vara fast anställd hos konsultföretaget för att ha friheten att tacka ja eller nej till varje uppdrag. Det ger honom också många chanser att förbättra sina villkor.

Om lönen tidigare var nummer ett har de senaste förhandlingarna också handlat om andra saker. Som ett bra ledarskap och möjligheten att styra över sin arbetssituation.

– Det ska finnas en chef och arbetsledare på den arbetsplats jag kommer till. I vår bransch är det inte självklart. Jag har också förhandlat mig till att arbeta mina 40 timmar på fyra dagar.

Därför att du är värd det.

Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor.

Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd.

Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det.

Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare.

annons

Socionomkonsult – ett viktigt jobb där du gör gott för andra Flexibilitet, trygghet och ett viktigt jobb där du gör skillnad i samhället. Det får du som jobbar som socionomkonsult hos Dedicare.

D

u vet att du kan jobba är allvarligt för medborgarna som konsult inom en när stolar på socialtjänsten rad olika yrken, men står tomma. visste du att det också går att arbeta som socionom Vem ska ansöka om att bli på konsultbasis, och att socionomkonsult hos er? det är väldigt efterfrågat?

– Du som är utbildad till Bemanningsföretaget socionom eller har en Dedicare hyr ut och likvärdig utbildning och rekryterar socionomer, som har flerårig erfar­ pedagoger och personal enhet inom socialt arbete. inom vården.

Du bör trivas med variation – När vi hyr ut personal eftersom du sällan är på är inte tanken att de ska samma arbetsplats fler ersätta den befintliga än några månader, säger personalen utan att de ska Pantea Zethelius. vara ett komplement under Har du rätt utbildning och arbetstoppar eller vid sjuk­ lämplighet kan du i din tur skrivningar till bland annat social­ Det är en trygghet som tjänst, sjukhus konsult att veta att du inte och skolor, säger blir utan uppdrag när du är Pantea Zethelius, under vårt stora paraply. socionom och affärsområdeschef på Dedicare. skräddarsy ditt schema efter – Just socionomer är din livssituation. efterfrågade ute i landet.

Oavsett vilken anställning Som socionom är du ofta du vill ha ska du veta att det en välbehövlig resurs hos finns jobb, vi har aldrig haft socialtjänsten och får vara en konsult utan uppdrag. med och göra skillnad i – Vi har kollektivavtal människors liv. Våra socion­ eftersom vi tycker att det är omers uppdrag är viktigt, det jätteviktigt att våra anställda

PANTEA AFFÄRS ZETHEL OMRÅD IUS ESCHEF – DEDIC ARE SOC IONOM

har en trygg anställning, att de får tjänstepension, försäkring och att det finns en trygghet vid sjukskrivning. Är du nyfiken på Dedicare Skicka då in en intresse­ anmälan på vår webbplats eller ring oss.

– Anledningen till att du ska välja Dedicare är för att vi är bäst i branschen, majoriteten av socionom­ erna väljer att arbeta med oss och våra kunder vänder sig till oss i första hand när de behöver förstärkning av personal. Det är en trygghet som konsult att veta att du inte blir utan uppdrag när du är under vårt stora paraply.

BESÖK OSS! Besök oss gärna så berättar vi mer om hur det är att arbeta som socionomkonsult.

GÖTEBORG Öppet hus

25 25 april

17.30–19.00

Boka möte när det passar dig.

Ring konsultchef Emelie Nord, 031-12 06 24

STOCKHOLM

Vi behöver dig!

Att få erfarenhet från flera olika typer av tjänster ger en bredd som gynnar karriären. Det är ett av skälen till att allt fler socionomer väljer att bli konsulter.

Just nu har vi många spännande uppdrag inom hela socialtjänsten. Är du den vi söker?

Som konsult hos oss erbjuder vi dig: Flexibla arbetstider Kollektivavtal

Bra lön

Öppet hus

25 25 april

17.30–19.00 Drop in Vardagar 09.00–16.00 S:t Eriksgatan 44

Besök gärna vår hemsida för mer information kring våra evenemang. www.dedicare.se/ socionom/evenemang

Kompetensutveckling

INTRESSEANMÄLAN Kontakta oss idag så berättar vi mer!

08–555 656 70, socionom@dedicare.se, dedicare.se/socionom

Är arbetet som socionomkonsult något för dig? Lämna en instresseanmälan på vår hemsida, så hör vi av oss. www.dedicare.se/ socionom/

Spaning

Kontoret flyttar ut Barn behöver frisk luft varje dag.

Men vuxna sätter sig åtta timmar inomhus.

Nu kommer friluftskontoren.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler EN PERSON SOM GÅR runt i cirklar på ett dunkelt kontor i syfte att knäcka en tankenöt. Den klassiska bilden av en professor.

En märklig sådan, enligt Susanna Toivanen, arbetslivsforskare vid Stockholms universitet.

– Den där professorn skulle göra bäst i att försöka ta sig ut. En promenad i naturen, med intryck från sol, vind och vatten, är att föredra. Då blir tänkandet mer kreativt, säger hon.

Att kreativiteten stimuleras är bara en anledning att vara ute i naturen mer. Andra goda argument är ett stärkt immunförsvar och snabbare återhämtning från stress.

48

AKADEMIKERN

I takt med att sjukskrivningarna ökar och den tekniska utvecklingen går framåt har nu också arbetsgivare börjat inse fördelarna med friluftsarbete. I maj förra året invigde fastighetsbolaget Castellum ett permanent utomhuskontor i Växjö. Det första i Sverige.

– Idén knäcktes en vacker vårdag när jag såg människor utomhus ställa sig i grupper, prata och skratta. Jag tänkte: Kan vi inte komma åt det här på något sätt? Vi vill ju skapa framgångsrika arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra, säger affärsområdeschefen Jenny Rungegård.

Resultatet blev ett experiment: ett 300 kvadratmeter stort utomhuskontor, beläget på en gräsyta och skyddad från gatan intill av grönska och en mur. Det är till för Castellums egna medarbetare och deras kunder och är konstruerat som ett flexkontor. Där finns uppkoppling, uttag vid varje arbetsplats och skydd mot solen.

Det sistnämnda må vara överflödigt.

– Vi är inte berömda för våra soltimmar, om man säger så. En och annan har höjt på ögonbrynen: Utomhuskontor i Växjö, med vårt väder? Då har jag svarat: Just därför!

Vi måste ta vara på solljuset, just därför att vi har så lite av det.

AKADEMIKERN

49

Spaning W LÄS MER! Fler trendspaningar.

Akademikern.se

"Vi måste ta vara på solljuset, just därför att vi har så lite av det."

JENNY RUNGEGÅRD

SUSANNA TOIVANEN

50

AKADEMIKERN

Castellums satsning har väckt stort intresse, inte minst från andra företag som varit på besök för att titta närmare på innovationen. Ett annat uppmärksammat projekt av liknande slag kommer från Telenor, som förra året satte upp mobila utomhuskontor i Umeå, Sundsvall, Gävle, Falun och Borlänge.

– Vi har jobbat under några år med att skapa en sund digital arbetsmiljö och har pratat mycket om stressfaktorer.

Men det vi hela tiden fallit tillbaka på är den fysiska arbetsmiljön. Funkar inte den så funkar ingenting annat heller och vi vet ju vilka goda effekter naturen har på oss, säger Andreas Kristensson, ansvarig för innovation och affärsutveckling på Telenor.

Både Castellum och Telenor har mött mycket positiv respons, säger de. Men finns det då inte några nackdelar med utomhuskontoren? Blir det inte fler störningsmoment? Jenny Rungegård tycker personligen om när det är sorl och rörelse, säger hon.

– Just nu pågår det ett bygge i närheten av utomhuskontoret, det tycker jag är väldigt spännande. Men det är klart, det finns en del som inte trivs med det. Det blir ju aldrig helt tyst här.

Arbetslivsforskaren Susanna Toivanen, som var kopplad till både Castellums och Telenors projekt, lyfter fram ett annat eventuellt problem: skaderiskerna. Arbetsgivare är skyldiga enligt arbetsmiljölagen att se till att arbetsmiljön är god, och att minska risken för skador. Men hur ska det gå till när medarbetarna befinner sig utomhus, utom synhåll?

Samtidigt är det här problemet inte unikt för organisationer med utomhuskontor, påpekar hon, det gäller hela det moderna, gränslösa arbetslivet med flexkontor och hemmajobb.

– Om du halkar på ditt köksgolv, vad gäller kring ersättning då? Det är frågor som blir allt viktigare.

SUSANNA TOIVANEN tror att trenden med friluftsarbete är här för att stanna.

Det konstiga är snarast att den inte kommit tidigare.

– När det gäller barnen talar vi ofta om vikten av utomhusvistelse, men när det sedan kommer till oss vuxna är det plötsligt helt okej att sitta åtta timmar om dagen i ett mörkt kontor och tro att det funkar.

Så varför utsätter vi oss för det?

Det handlar om normer, menar Susanna Toivanen. Det finns regler för hur arbetet ska gå till för att det ska anses som arbete. Men i och med att arbetslivet utvecklas tillsammans med de tekniska möjligheterna kommer det att förändras. Hon ser det redan hända.

– I USA har det funnits försök med utomhuskontor ett tag och under tiden som jag jobbat med Castellum och Telenor har liknande projekt startat också i Finland och Storbritannien.

Nu är det vår, och tanken på att sitta i naturen och jobba börjar kanske kännas riktigt lockande. Mindre angeläget ter det sig väl under vinterhalvåret. Men enligt stress- och sömnforskare är det viktigt att masa sig ut också då, menar Susanna Toivanen.

– En arbetsgivare i framkant kan lätt skaffa stora rockar, varma, att ha utanpå ytterkläderna, med vantar som sitter fast i ärmarna som dagisbarnen har. Sedan är det bara att ta en tur mitt i vintern på tio femton minuter för att maximera dagsljusintag och få de goda effekterna. Det finns inget dåligt väder, eller hur?

Konsulentstödd familjehemsverksamhet i mellersta och södra Sverige

Konsulentstödd familjehemsverksamhet.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare

Caroline Åkerhielm 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik.

Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds vid behov psykologutredning. Utredningarna utförs och skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden som BOF (Barnorienterad Familjeterapi), filmning i samband med samspels- och samvarostunder.

Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera utifrån uppdrag och efter diskussion med Bromstensgårdens föreståndare.

Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser.

Kontakta oss för mer information Enhetschef Pia Wistam, tel: 08-508 033 27 Bitr. enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Min väg

De vilda djuren ger arbetsglädje och kräver respekt. Som nytillträdd HR-chef på Kolmården fick Veronica Fors hantera att en medarbetare förolyckats på arbetet.

Saba är en indisk elefanthona. De väger två till tre ton och har en mankhöjd på 240 centimeter.

Tunga samtal Text: Tim Andersson Foto: Jessica Segerberg

➔

Min väg

S CV

VERONICA FORS

Utbildning Socionom Arbetar HR-chef Kolmården

54

AKADEMIKERN

SOM EN KROKODIL: impulsiv och tongivande, med en svans som slänger till ibland.

Så beskriver Kolmårdens HR-chef Veronica Fors sig själv.

– Min motsats är ugglorna, eftertänksamma analytiker. Jag brukar säga att det är bättre att handla fort och att det blir fel ibland, än att inte handla alls.

Det är dimma över Kolmården.

Elefanten Saba ser nästan ut att smälta ihop med omgivningen. Om det inte vore för snabeln som lojt svänger fram och tillbaka hade hon, med sitt stubbiga lilla borst på huvudet, kunnat misstas för en mossbeklädd sten.

Veronica Fors kör vidare, mot en annan del av den vinterstängda parken.

– Jag tänkte att vi skulle hälsa på några som jag är lite rädd för, säger hon.

Vi kliver in i apornas byggnad. En tung urindoft. På ena sidan gången loja gorillor, och på andra sidan lite piggare schimpanser. En av dem ammar sin unge, blänger genom glaset.

– Det är någonting med dem som är så svårläst. De tittar på en och man undrar: vad tänker de – egentligen?

Veronica Fors har i yrkeslivet alltid sökt sig till det som utmanar henne.

Hon växte upp i bruksorten Högsjö i Södermanland. Majoriteten jobbade på textilfabriken, inklusive hennes föräldrar.

Det var en vacker plats. Ett tryggt liv. En pålitlig bruksmentalitet.

Veronica Fors ville uppleva något annat, livets dramatik, den förhöjda känslans antites till det sömniga Högsjö.

Efter att ha utbildat sig till socionom och under kort tid ha jobbat som förskollärare, socialsekreterare och skolkurator, drog hon det till sin spets.

– Jag frågade mig: Vad är jag mest rädd för? Död, smärta, sorg, blev svaret.

Medan hon pluggade hade hon jobbat extra på kvinnojouren och som vak på ett äldreboende. Nu började hon som sjukhuskurator med särskilt ansvar för intensivvård och hjärt- och barnverksamhet.

– En mycket stark upplevelse som jag bär med mig ifrån den tiden var två ungdomar som körde för fort. Alldeles för fort – den ena dog och den andra blev allvarligt skadad. Där fanns inte bara förlusten och lidandet, utan också skuldkänslorna hos den överlevande och dennes föräldrar.

LÖN ”Det finns ingenting som berör och upprör så mycket som lön.

För mig personligen har lönen aldrig varit en drivkraft. Tyvärr har jag under åren sett kollegor bli fartblinda.”

1990-1992 Sitter som nattvak på äldreboende.

Får insikt i hur döden når oss alla och hur många människor som möter den ensam.

Omtumlande, naket men vackert.

1990-1992 Jobbar extra på kvinno- och socialjouren och får insikt i samhällets mörka strukturer.

MIN GREJ "Bergochdalbanans upp- och nedgångar, mot- och medvind, effektivt med hög fart men alltid med trygg målgång."

56

AKADEMIKERN

2000-2001 Får en tjänst som sjukhuskurator.

Lär sig hantera svåra livskriser.

Hon stannade på sjukhuset i två år.

Kanske hade det blivit längre om hon inte fått sitt andra barn under tiden.

Familjelivet visade sig svårt att kombinera med arbetet – barnen måste hämtas från förskolan även om en patient balanserar på gränsen till döden, med anhöriga som ännu inte hunnit fram.

Efter att i nästa steg ha jobbat ett par år som socialkonsulent inom arbetsförmedlingen rehabilitering, där hon utredde personer med social-medicinsk problematik, hade Veronica Fors avhandlat den ideella sektorn, kommunen, landstinget och staten.

Nu var det dags att prova det privata näringslivet. Hon sökte en tjänst som personalchef på ett tryckeriföretag.

En tid av hårt arbete följde. Det var mycket varsel och nedskärningar, depressioner och utmattningar, men hon trivdes. Ända till 2011 då jobbtillvaron förändrades.

– Jag hade semester och vd:n ringde mig och meddelade att jag måste bryta den.

Koncernledningen var på plats för att byta ut stora delar av ledningsgruppen.

In kom en finsk vd, en fransk ekonomichef och en spanjor som Veronica Fors närmaste chef. Från och med nu var det engelska som gällde på jobbet.

2001-2003 Blir socialkonsulent på Länsarbetsnämnden.

Inser att förvaltning inte passar personligheten.

Min väg

MIN GREJ "Tigern är självständig men söker socialt umgänge när den önskar det. Impulsiv, intensiv, betraktande. Är fruktad, älskad och utrotningshotad."

2013 Hittar hem som HR-chef på Kolmårdens djurpark.

– Från den ena dagen till den andra förväntades jag kunna förklara sådant som arbetsrätt, kollektivavtal och det svenska sjukförsäkringssystemet på ett språk som jag var urusel på. Det var en fruktansvärt pressad situation.

Uppväxten i bruksorten hade gett Veronica Fors en drivkraft: hon ville bevisa att hon var fri att forma sitt eget liv.

Men drivkraftens baksida var en rädsla att inte räcka till. Med engelskakravet tog ett gammalt dåligt självförtroende över henne: Mindervärdeskomplex.

2013 Lämnar ett jobb som personalchef på grund av ständiga neddragningar och ett ledarskap som inte harmonierar med hennes värderingar.

DÖDEN VAR HON inte längre rädd för.

Men att inte klara sitt jobb...

– Jag kände mig liten och värdelös.

Hela min yrkeskunskap var som bortblåst över en natt.

I slutänden segrade ändå revanschlusten: nu flyter engelskan. När hon slutade 2013 var det på eget initiativ, på grund av den nya företagskulturen.

Bristen på personalfokus. Besattheten av siffran på sista raden.

Och så hade hon fastnat för någonting.

Tjänsten som HR-chef på Kolmården var vakant. Hon föreställde sig djurparken som motsatsen till vad tryckeriet hade blivit: en plats av lekfullhet och kreativitet.

Veronica Fors stannar bilen vid en av Kolmårderns mest populära attraktioner: Delfinariet. På väg in doppar man skorna i en plastbalja med vatten. Stickande klor i näsborrarna.

– Kom då! manar hon vid bassängkanten.

Efter en stund närmar sig en mörk skugga i djupets böljande rutmönster.

Delfinen kör upp sin glänsande nos framför henne.

Att komma till Kolmården var för henne som att äntra himmelriket efter en svettig tid i helvetet. HR-frågorna ser ungefär lika ut oavsett vilken organisation man jobbar på, men miljön gör hela skillnaden. Liksom passionen hos medarbetarna och bredden av yrkeskategorier.

Ute igen säger hon: – Jag ställer mig frågan ibland: får jag verkligen betalt för det här?

Hon gör en gest med armen, innefattar parken som nu har klivit fram ur dimman, höga tallar med tydliga konturer. Solen högt på himlen.

AKADEMIKERN

57

Min väg

– Jag har lovat mig själv att aldrig bli hemmablind. Men jag tror inte att det är någon risk i den här miljön.

Visst fann Veronica Fors lekfullhet och kreativitet här. Men inte bara. Året innan hon kom till Kolmården dödades en av djurskötarna av en vargflock.

Händelsen har legat som en våt filt över allting, säger hon.

Förra året blossade minnena upp igen i och med att rättegången satte igång. Kolmårdens djurpark dömdes till 3,5 miljoner kronor i företagsbot och en zoolog till villkorlig dom och dagsböter.

Veronica Fors stöttade med företagshälsovård, men har också personligen varit nära de tjugotal medarbetare som förhördes under processen.

Hennes långa erfarenhet av krismöten kunde inte komma bättre till pass.

– Hade det inte varit för min erfarenhet av tragedier och utsatthet, tror jag inte att jag hade fått det här jobbet från början. Och då hade jag gått miste om glädjen också.

EFFEKTEN AV ETT yrkesliv med svåra samtal har gjort henne till en mätt krokodil på kvällarna. Privat är hon på gränsen till asocial, säger hon, fritiden behöver hon för återhämtning.

När hon jobbar är hon däremot fullkomligt närvarande. Orädd. En röd tråd i hennes yrkesliv är hur hon brutit upp gamla strukturer. Som skolkurator ville hon bort från mottagningsrummet och startade ett resursteam där socialtjänst 58

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL MOTIVATION Att tidigt följa min inre motivator. Trots yttre påverkan under uppväxten stod jag fast vid mitt eget mål.

SJUKHUSKURATOR Jag utsatte mig själv för det jag var mest rädd för: död, smärta och sorg.

SA UPP MIG Jag valde att visa mig själv respekt och slutade på ett jobb jag inte trivdes på.

"Jag brukar säga att det är bättre att handla fort och att det blir fel ibland, än att inte handla alls." och skola samarbetade med föräldrar.

Som sjukhuskurator drog hon i gång ett hjärtteam, för att erbjuda patienterna ett mer holistiskt hanterande. Som HR-chef på Kolmården har hon ansvarat för omorganisationer.

– Jag tror att erfarenheterna av de här svåra sakerna har gett mig perspektiv. Jobb är bara jobb.

Framför allt har kriserna gjort henne orädd i kommunikationen. Hon räds inga samtal, inga tystnader. Och hon har lärt sig att lyssna.

– Vi har fått två sådana här, säger hon och drar i öronen.

Sedan pekar hon på munnen: – Och en sådan här.

Om Veronica Fors har svårt för aporna, därför att hon upplever dem som oberäkneliga, är de transparenta surikaterna hennes favoriter.

– Jag skulle kunna stå och titta på dem i timmar. Det är som att iaktta en facklig förhandling. De har en otrolig förmåga att kommunicera med varandra.

ARBETSMILJÖ "Vi är varandras arbetsmiljö – alla har ett ansvar i att respektera och bidra till det.

Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är företagets kvitto på att det fungerar."

AKADEMIKERN

59

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

Psykoterapeutprogram, 90 HP – Psykodynamisk individualpsykoterapi vuxna

Ges i Stockholm (halvtidsstudier), start ht 2017

Grundläggande utbildning i psykoterapi Ges i Göteborg (halvtidsstudier), start ht 2017 och i Stockholm, start vt 2018 Sista ansökningsdag för utbildningarna som startar höstterminen 2017 är den 30 april.

Mer information och kostnader: www.esh.se/sanktlukas, 08-555 050 46, jan.sandstrom@esh.se

Våld i nära

relationer...

Utväg Skaraborg erbjuder 2017 följande gruppledarutbildningar

• Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld i familjen inkl. parallell föräldragrupp.

7-9 juni

samt

6-8 sept

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

• Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation.

7-9 juni samt 6-8 sept

För information och anmälan: jennie.malm.georgson@utvag.se

www.utvag.se

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet ”Schyssta relationer”.

26-28 april samt 8-10 nov

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

FAMILJETERAPIUTBILDNING Ärnfast och KIO Konsult AB erbjuder en två årig familjeterapiutbildning riktad till dig som i ditt arbete träffar individer och familjer för att tillsammans med dem arbeta med utredning eller behandling.

Kursstart: Hösten 2017 Kurslokal: Stuvsta (pendelavstånd från Stockholm City)

(priserna är exkl. moms)

För mer information Kicki 0708-95 24 28 kicki.olsson@bredband.net Bengt 0708-78 64 36

Ärnfast & KIO Konsult AB läs mer på ”Ärnfast” på Facebook

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

BOF - Barnorienterad familjeterapi och Tejping 2-årig utbildning med start hösten 2017 Annika Gerenstein i samarbete med Barbro Sjölin-Nilsson

www.bof-tejping.com annikagerenstein@gmail.com 0790-15 46 51

Inbjuder till

Affektfokuserad korttidspsykoterapi Introduktionskurs, Malaga, Spanien, 9 – 13 oktober Kursledare: Birgitta Elmquist och Leif Havnesköld Mer information på www.affektfokus.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

AGSLO bjuder in till grupprelationskonferens i maj 2017 Arbetskonferensen ger dig en unik möjlighet att i samarbete med andra genom ett erfarenhetsbaserat lärande utforska frågor kring Identitet, Tillhörighet och Engagemang. Vi undersöker dessa teman genom de processer som utvecklar sig mellan deltagare och konferensledning. Perspektivet växlar mellan utforskande och reflekterande kring det som sker mellan individer, mellan individ och grupp, och det som sker mellan och inom grupper.

För mer information, besök oss på www.agslo.se/aktiviteter/konferens-2017

Basutbildningen i psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start 24 augusti 2017

Introduktionskurs affektfokuserad psykodynamisk terapi Start 25 augusti 2017

NÄR SAMTALET GÅR UNDER HUDEN SEKUNDÄR TRAUMATISERING Hur påverkas man av att i sitt yrke möta vuxna och barn som utsatts för våld och trauma?

Hur kan man skapa förebyggande strategier?

JOSEFIN GRÄNDE

Kurs i Sexologi

Start 28 augusti 2017

Compassion Focused Therapy Start 12 oktober 2017

LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE, FÖRFATTARE Onsdag 17 maj kl 13 - 16.30 City konferenscenter Örebro Kostnad: 640 kr + moms Anmälan: www.nyastromningar.se

Eva Neander Maria Palmblad Kerstin Neander

www.sapu.se

Varje dag riskerar 25 000 flickor att giftas bort och bli vuxna i förtid. Många måste sluta skolan och blir gravida när de fortfarande själva är barn. Men det finns hopp. Med er hjälp kan vi finnas på plats för att utbilda flickor, stärka deras självkänsla och ge dem

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

BUP Sollentuna söker Är du Socionom?

Vill du vara en del av vårt team och arbeta som

Behandlare?

Vi söker dig som vill arbeta med kvalificerat behandlingsarbete med målgruppen flickor och pojkar 13-18 år och deras familjer.

Enhetschef Se hela annonsen och sök jobbet här: www.bup.se/lediga-jobb

Arbetet innebär oregelbunden arbetstid; dagar, kvällar/nätter samt helger.

Visstidsanställning 2017-08-21- 2018-06-30 med möjlighet till förlängning.

Ansökan skickas till: annakristoffersson@edetsten.se Senast den 2017-04-24 Läs mer om oss på

www.edetsten.se

Vill du vara med och utveckla modern beroendebehandling?

Nu söker vi dig som vill bidra till att utveckla familjeteamet utanför Eslöv där vi utbildar och leder anhöriga i deras tillfrisknande.

Vi söker även dig som vill bli en del av vårt team för vuxenbehandling i Blentarp.

Välkommen till ett av Skandinaviens ledande företag inom behandling, rådgivning och utbildning i beroendeproblematik.

För mer information om tjänsterna, besök namndemansgarden.se

Läs mer om Värnamo kommun på www.varnamo.se

Till Medborgarförvaltningen söker vi

BITRÄDANDE FÖRVALTNINGSCHEF SAMT EN

SEKTIONSCHEF För mer information och för att söka tjänsterna besök www.intendab.com

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö.

Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Vi svarar VARNINGAR

FOTO: SANDRA JOHNSON

"ARBETSGIVAREN HOTAR ATT SÄGA UPP MIG" ULLIKA DALÉN

Per kom för sent och arbetsgivaren meddelade att han måste skärpa sig, annars skulle han bli uppsagd. Per upplever det som ett hot. Vad gäller vid varningar?

DETTA HAR HÄNT

Per arbetar som ekonom vid ett företag.

Han har vid ett flertal tillfällen kommit försent till arbetet och missat inbokade möten två gånger. Arbetsgivaren har därför gett honom en skriftlig erinran.

Arbetsgivaren ansåg att Per brutit mot sina skyldigheter enligt anställningsavtalet.

Arbetsgivaren påtalade i erinran att Per måste upphöra med sin misskötsamhet annars kunde det leda till uppsägning.

Per upplever erinran som ett hot. Han undrar vad som gäller och om arbetsgivaren måste förhandla med hans fackliga organisation innan en sådan här varning meddelas.

DETTA GÄLLER

Inom arbetsrätten används termen "varning" i två olika betydelser som är viktiga att hålla isär:

Chefsjurist på Akademikerförbundet SSR

F MBL

Medbestämmandelagen.

LAS

Lagen om anställningsskydd.

n Varning som disciplinpåföljd. En sådan varning har ett bestraffande syfte och meddelas som påföljd för något som redan har inträffat.

Det krävs enligt 62 paragrafen i medbestämmandelagen stöd i lag eller kollektivavtal för att en arbetsgivare ska kunna meddela varning som disciplinpåföljd. Arbetsgivaren kan alltså inte med stöd av sin arbetsledningsrätt meddela en sådan varning.

Det finns kollektivavtal inom både offentlig och privat sektor som innehåller bestämmelser om disciplinära påföljder. Arbetsgivaren måste förhandla med den fackliga organisationen innan en varning som disciplinpåföljd meddelas. n Varning som tillsägelse eller upplysning om att ett visst oönskat uppträdande kan, om det upprepas eller inte AKADEMIKERN

65

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

upphör, leda till arbetsrättsliga konsekvenser, till exempel uppsägning.

En sådan erinran eller tillrättavisning tar sikte på arbetstagarens framtida beteende.

Syftet med varningen är att få till stånd en ändring i arbetstagarens beteende, att upplysa arbetstagaren om att arbetsgivaren ser allvarligt på beteendet och varna för att ytterligare förseelser kan leda till uppsägning eller andra arbetsrättsliga konsekvenser. Avsikten är inte att bestraffa arbetstagaren.

Denna typ av varning kallas ibland "LAS-varning". Av förarbetena till lagen om anställningsskydd (LAS) anges att det är naturligt att arbetsgivaren reagerar genom att påtala försummelsen och eventuellt varnar arbetstagaren för att ytterligare förseelser kan leda till uppsägning.

En uppsägning ska inte framstå som överraskande och varningar bör därför ingå som ett led i arbetsgivarens hantering av förseelser som kan komma att leda till uppsägning.

Arbetstagare som missköter sig ska alltså i allmänhet ges möjlighet att ändra sitt beteende innan en eventuell uppsägning kan bli aktuell.

Arbetsgivaren meddelar sådana här varningar med stöd av sin arbetsledningsrätt och de behöver inte förhandlas med den fackliga organisationen.

SÅ FÅR DU HJÄLP

Du kan vända dig till SSR Direkt. Där får du svar på dina frågor av en erfaren ombudsman och du kan få råd om hur du ska hantera den aktuella situationen.

SÅ GICK DET

"En uppsägning ska inte framstå som överraskande och varningar bör därför ingå."

ULLIKA DALÉN

66

AKADEMIKERN

Vid samtal med SSR Direkt framkom att Per hade misskött sig på det sätt arbetsgivaren påstått. Arbetsgivaren hade därför skäl att tillrättavisa Per. Den skriftliga erinran syftade till att få till stånd en ändring av Pers beteende och var formulerad som en upplysning om att fortsatta förseelser kunde leda till uppsägning. Det bedömdes därför vara fråga om en LAS-varning som arbetsgivaren inte behöver förhandla innan den meddelas.

Per var nöjd eftersom att han fått klarhet i att arbetsgivaren agerat korrekt.

Panelen TEXT: JOHANNA KVARNSELL

FRÅGAN

HUR ÄR BÄSTA KOLLEGAN? Vilka egenskaper uppskattar du hos dina kollegor?

Hur blir man din favorit på jobbet?

NATALJA ACOSTA RINSE HR-konsult, Malmö stad – JAG VÄRDESÄTTER att mina kollegor har en kompetens.

Det lyfter inte bara mig utan hela min profession. Vi på HR måste skapa förtroende och visa vad vi kan hjälpa till med annars är det inte säkert att våra tjänster efterfrågas. Det handlar inte alltid om att leverera perfekt, utan kan vara allt ifrån bemötande till kultur och yrkesstolthet.

Jag värdesätter också prestigelöshet, att man kan lyssna och dela med sig. Och humor förstås!

JONAS LOSTELIUS utvecklare, Region Västmanland

ANETTE OLOFSSON socialsekreterare , Örnsköldsviks kommun

– JAG UPPSKATTAR att man är noga med tider, att man hör av sig, svarar på mejl, och meddelar hur man ligger till. Stora projekt kan stå och falla med praktikaliteter.

Det är också en tidstjuv att inte veta varför någon inte kommer på ett möte eller att man inte får ett material som man behöver.

Jag gillar också att man är tydlig när man kommunicerar. Otydlighet är också en tidstjuv och skapar lätt missförstånd.

– PÅ JOBBET ÄR det viktigt att man kan dela med sig av den kunskap man har, alla är bra på olika saker. Men också att uppmuntra varandra. Vi behöver höra att vi gör något bra mellan varven.

Att ha bra kollegor är jätteviktigt för att orka med det jobb vi har. Vi ger varandra feedback och uppmärksammar varandra. Och vi har mycket roligt ihop, även på fritiden. Ibland går vi ut och äter, eller går på hockey tillsammans, det behöver vi.

AKADEMIKERN

67

Så funkar det Föräldraledig Mata, vagga och byta blöjor.

När du är hemma med barn har du fortfarande rättigheter på jobbet.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

EXTRA LÖN

3

4 68

AKADEMIKERN

Genom kollektivavtal kan du få föräldralön från arbetsgivaren. Villkoren varierar mellan olika avtal, bland annat vad gäller storleken på föräldralönen, hur många månader den betalas, hur länge du måste ha varit anställd och om du behöver fortsätta vara anställd en viss tid efter föräldraledigheten.

BEHÅLLER FÖRMÅNER

Under tiden du är hemma får arbetsgivaren inte missgynna dig på grund av föräldraledigheten.

Det gäller vid beslut om nyanställningar, befordran, yrkespraktik, utbildning, lön och andra anställningsvillkor, när hen leder och fördelar arbetet, säger upp, avskedar eller genomför andra ingripande åtgärder mot en anställd.

SÅ LÄNGE FÅR DU VARA BORTA

1

Föräldrar får vara helt lediga tills barnet fyller 18 månader. Mamman får dessutom vara helt ledig från sju veckor innan förlossningen och partnern i tio dagar i samband med att barnet föds.

Tills barnet fyller 12 år får du var ledig på deltid.

Du måste säga till arbetgivaren att du ska vara hemma minst två månader i förväg.

FÖRÄLDRAPENNING

Föräldrapenning betalas av Försäkringskassan i sammanlagt 480 dagar. 90 av dem är reserverade för respektive förälder. Nivån är 77,6 procent av din sjukpenninggrundande inkomst.

Har du låg eller ingen inkomst får du 250 kronor per dag. I 90 av dagarna är ersättningen 180 kronor per dag.

2

DAGS ATT JOBBA IGEN

När du vill börja jobba igen ska du underrätta arbetsgivaren om det. Du kan avbryta ledigheten när du vill men om du har planerat att vara borta en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återkomsten i högst en månad. Du har rätt att arbeta i samma omfattning som innan föräldraledigheten.

5 AKADEMIKERN

69

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

HR

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Utvecklas och mingla

BETEENDE- OCH FOLKVETARE

Ny mötesplats höjer kompetensen Hur skapas en offentlig sektor som tjänar medborgarna bäst? Bemötande i världsklass. Från riskzon till friskzon.

Det är titeln på tre av de föreläsningar som hålls under konferensen Beteende och Folkhälsa 2017.

I maj lanseras en ny, årlig mötesplats för beteendevetare och folkhälsovetare. Målet är att ge deltagarna senaste nytt och konkreta redskap för att arbeta på ett inkluderande och värdeskapande sätt.

Akademikerförbundet SSR är medarrangör och ger medlemmar rabatt. n STOCKHOLM 10-11 maj 70

AKADEMIKERN

Ledarskap och förändringsarbete, hur HR kan stödja verksamheten och den nya dataskyddsförordningen.

På konferensen Mötesplats HR har du chansen att fördjupa dig i dessa frågor och mycket mer.

Under två dagar kan du lyssna till talare, delta i seminarier och mingla med HR-kollegor.

Akademikerförbundet SSR arrangerar och ger medlemmar rabatt. n STOCKHOLM 25-26 april

CHEFSFREDAG

Trolla hit framtiden Vi förväntas vara innovativa på jobbet. Men hur gör man för att nå verklig utveckling? Och hur får man tiden att räcka till när det dagliga arbetet kräver sitt?

Forskaren Leif Denti från Göteborgs universitet gästar tre Chefsfredagar på uppdrag av Svensk chefsförening.

HUR FÅR VI INNOVATION PÅ JOBBET? n STOCKHOLM 5 maj n GÖTEBORG 12 maj n MALMÖ 19 maj

– Vi är din resurs.

För VoB är det viktigt att följa socialtjänstens behov och att kontinuerligt anpassa vår verksamhet.

Som ledningsstrateg kan jag bidra till att stärka dialogen ytterligare.

Tillsammans kan vi skapa utvecklingsmöjligheter och möta behoven i din kommun.

Bodil Eriksson Ledningsstrateg på VoB MOBIL: 0708-38 08 81

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Fågelkvitter och frisk luft.

Nu flyttar kontoren ut i naturen.

VI SVARAR

Chefen hotade mig med uppsägning. Är det lagligt?

➔

FÖRSLAGEN MÅSTE KOMMA FRÅN HJÄRTAT OM SAMARBETET SKA FUNGERA I LÄNGDEN, MENAR MEDLAREN ANDERS HAMMARBÄCK.

VÅR VINKEL

Upplopp i Rinkeby blev nyhet i USA. Så jobbar socialtjänsten på plats.