Akademikern 5 - 2020

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

NUMMER

5

OKTOBER 2020

➔ TEMA

Tänk utanför boxen!

Så drar vi nytta av veteranernas kompetens.

Senior

71-åriga Anders Jönsson stannar så länge Kriminalvården behöver honom.

Fokus på barnets behov i familjer med missbruk I många av familjerna som placeras på Familjehuset i Alvesta finns missbruksoch beroendeproblematik. Fokus i verksamheten är barnets behov men även de förhållanden som direkt påverkar dem, t.ex. en förälders missbruk. Familjehuset har ett etablerat samarbete med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) vilket gör att även föräldrar med pågående substitutionsbehandling kan tas emot.

Familjehuset i Alvesta är en akut- utrednings- och behandlingsenhet för familjer med barn i åldern 0-18 år. Vi finns i en hemlik och behovsanpassad boendemiljö bestående av både rum och lägenheter i ett centralt beläget bostadshus i Alvesta. Vi erbjuder flexibla utredningsinsatser under 4-8 veckor samt behandlingsinsatser som varierar i intensitet utifrån uppdrag och behov.

Carola Karlsson Verksamhetschef, Familjehuset i Alvesta

0709 - 58 66 25 carola.karlsson@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, lägenhetsboenden och familjehem.

Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

SENIOR

FÖR GAMMAL FÖR ATT JOBBA?

JOHANNA KVARNSELL

chefredaktör Akademikern

NÄR VILL DU GÅ I PENSION? Och vad skulle kunna få dig att stanna kvar i arbetslivet längre än du tänkt dig?

Vi behöver jobba längre för att klara välfärden för en åldrande befolkning. Men alla varken kan eller vill jobba efter att de fyllt 65 år och kanske inte ens så länge.

Här visar dock forskningen att det finns mycket att göra för att få äldre medarbetare att vilja och orka stanna kvar. Gemensamt för de åtgärderna är att det inte räcker att fokusera bara på dem som närmar sig pensionsåldern.

Vill vi att fler ska kunna jobba efter 65 krävs det att arbetsgivare och kanske hela samhället agerar redan för dem som är mitt i karriären. Vi behöver ha ett arbetsliv som gör att kroppen, hjärnan och energin räcker över 65-årsgränsen.

Men det krävs också en attitydförändring. Arbetsgivare och i förläng-

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig.

Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

ningen chefer, måste sluta förutsätta att alla vill sluta jobba i samma ålder.

Till sist bygger ett längre arbetsliv än så länge på frivillighet. Så det gäller att de som kan jobba vidare också vill det. För den som egentligen skulle kunna checka ut från arbetslivet behöver jobbet kännas meningsfullt men också lustfyllt för att det ska vara värt att stanna.

Själv har jag äran att från och med det här numret ta över ett verkligt lustfyllt uppdrag, som chefredaktör för Akademikern. Vi har en spännande tid framför oss, vi ska bli ännu mer digitala och självklart ännu bättre.

Och jag vill gärna höra vad du tycker om tidningen, både den du får hem på dörrmattan och den du kan läsa på din skärm. Känner du igen dig, håller du med? Och vad vill du läsa mer om?

AKADEMIKERN

3

Innehåll

ORDFÖRANDE "Det behövs en attitydförändring av rang".

11

AKTUELLT Finansministern svarade på medlemmarnas frågor.

16

VÅR VINKEL Låst läge i lasförhandlingarna riskerar att fälla regeringen.

TEMA SENIOR

21–46 Inte färdig Anders Jönsson har inga planer på att sluta jobba trots att han fyllt 71 år.

Senior på jobbet Många går i pension vid 65 år. Men över hundratusen svenskar fortsätter förvärvsarbeta.

Långt ifrån vissen Fler behöver jobba längre.

För att skapa ett långt och hållbart arbetsliv måste man jobba med alla åldersgrupper.

Spirande karriär Eva Ahlsell påbörjade en helt ny yrkesbana som 63-åring.

Nu är hon 82 år och fortfarane verksam som terapeut.

4

AKADEMIKERN

48

SPANING Statsjänstemannen klev upp på scenen under vårens coronakris.

Kommer hen stanna där?

52

MIN VÄG När Mathias Angelin var barn fick sjukdomen honom att sluta idrotta.

Nu arbetar han med att skapa rörelseglädje för fler.

61

VI SVARAR Kan jag dra tillbaka min uppsägning?

64

SÅ FUNKAR DET Även hemmajobbare behöver tänka på arbetsmiljön.

66

I LUFTEN Påverka lokalt genom att delta i årsmötet för din distriktsförening.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

Äldre medarbetare behövs för att välfärden ska kunna växa.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Johanna Kvarnsell, 08-556 06 440, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Annika Clemens, Karin Persson, Tim Andersson, Jennie Aquilonius.

Fotografer och illustratörer Christian Andersson, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson, Lena Larsson.

Omslag Foto: Christian Andersson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2019: 71 800 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

52

FOTO: LENA LARSSON

ÖREBRO Som barn stoppade sjukdomen Mathias Angelin från att idrotta. Nu arbetar han för att fler ska kunna röra på sig efter sina egna förutsättningar.

22

FOTO: CHRISTIAN ANDERSSON

KRISTIANSTAD 71-åriga Anders Jönsson fortsätter gärna jobba så länge som Kriminalvården värdesätter hans kompetens.

FOTO: ANNA SIMONSSON

43

ÅKERSBERGA När Eva Ahsell var 63 sade hon upp sig. Inte för att gå i pension, utan för att starta en ny karriär.

AKADEMIKERN

7

Ordförande ÄLDRE ARBETSKRAFT

8

AKADEMIKERN

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #las #åldersdiskriminering #öppetsverige

SVENSK ARBETSMARKNAD står inför stora utmaningar. Enligt de beräkningar Sveriges kommuner och regioner gjort kommer det att behövas ett tillskott på cirka 500 000 medarbetare inom deras verksamheter de närmsta åren. Att äldre medarbetare väljer att jobba kvar är avgörande för många verksamheter. Det handlar både om att behålla värdefull kompetens och erfarenhet och att säkra arbetskraften. Samhällsekonomiskt är vinsterna många, men hur fungerar det?

2018 tillsatte Regeringen Dele­­ga­ tionen för senior arbetskraft för att motverka åldersdiskriminering och hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens.

De rapporter som publicerats ger inte någon ljus bild. Vi står inför stora utmaningar i synen på senior arbetskraft.

Jag läser Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar.

Här konstateras ”att sannolikheten att bli kontaktad vid en rekrytering och gå vidare till en intervju börjar falla redan i

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

40-årsåldern, och vid 65-årsåldern är kontaktsannolikheten nära noll."

En förklaring är att många arbets­ givare uppfattar äldres förmågor att lära nytt, vara anpassningsbar, initiativrik etc som mycket begränsade. Samtidigt som många verksamheter ropar efter senior kunskap och mångårig yrkeskompetens.

Ekvationen går inte ihop.

Det behövs en attitydförändring av rang och det måste tydliggöras i debatten. Här har chefer en nyckelroll.

Lagstiftning finns, men viljan?

Nu kan vi dessutom lägga lasförhandlingarna sida vid sida med denna utmaning. Om arbetsgivarsidans förslag genomförs försämras anställningsskyddet såväl vid nedskärningar och omorganisationer som vid uppsägningar av personliga skäl. Detta kommer att slå hårt mot den äldre arbetskraften.

Ytterst handlar det om politik och värderingar och att inse att vi alla ofrånkomligen kommer att tillhöra den äldre arbetskraften – de seniora!

FOTO: SANDRA JOHNSON

"LAGSTIFTNING FINNS, MEN FINNS VILJAN?"

HEIKE ERKERS

Försäkra dina älsklingar få upp till 20 % samlingsrabatt

Välj Moderna Försäkringar för barnen, hemmet, husdjuren, bilen, motorcykeln eller båten och få upp till 20 % i samlingsrabatt. Bara en älskling? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR får även rabatt på din första försäkring hos Moderna.

Ta reda på mer på modernaforsakringar.se/akademikerforsakring eller ring Moderna på 08-684 125 61.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB Akademik_nr 4-20_180x120.indd 1

2020-08-14 12:06

Råd till dig som ger stöd Har du frågor i ditt arbete för våldsutsatta kvinnor?

Du är välkommen att ringa Kvinnofridslinjen dygnet runt.

Ring oss på 020-50 50 50 eller läs mer på kvinnofridslinjen.se

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset på uppdrag av regeringen.

W

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt KORTTIDSPERMITTERING

Coronastöd till välfärdsföretag

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Varsel och ändrade a-kasseregler till följd av coronapandemin gjorde att många valde att gå med i facket. Under första halvåret 2020 ökade antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet med 1 215.

– Vi såg en riktig topp i mars och april, säger Tore Bengtsson, förbundssekreterare.

Då var smittspridningen som värst och varsel lades på många arbetsplatser. Dessutom beslutades om tillfällig ändring i a-kassan. I maj och juni fortsatte en mer normal tillströmning.

Trots att taket för att få ut 80 procent av lönen i a-kassa tillfälligt har höjts till 33 000 kronor i månadslön, bedömer förbundet att många fortfarande tjänar mer och därför behöver en inkomstförsäkring. Enligt förbundets analys väljer många därför att inte bara gå med i a-kassan utan även i facket.

Liknande ökning av medlemstalen kan ses i flera Sacoförbund.

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Fler med i facket

28,5 miljarder kronor har staten betalat i stöd för att korttidspermittera personal under coronapandemin. En del av pengarna kan ha gått till företag som verkar på samma områden som kommuner och regioner.

Exakt hur mycket är hemligt.

Tillväxtverket lämnar inte ut uppgifter om vilka företag som har tagit emot stödet. Men tittar man närmare på siffrorna ser man att drygt en miljard kronor har gått till företag inom det som kallas ”vård och omsorg; sociala tjänster”. Här finns företag som bedriver exempelvis äldre­boenden, hemtjänst, grupp­bostäder och daglig verksamhet.

Medan privata företag alltså har fått över miljard kronor i stöd för att korttidspermittera under pandemin har kommuner och regioner inte fått någon del i det stödet. Så är nämligen reglerna, endast privata företag kan ta del av stödet. Är det här ett problem?

– Det är en av de saker som vi behöver titta på när vi utvärderar det här stödet, säger finansminister Magdalena Andersson när Akademikern träffar henne.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt

W Hela frågestunden spelades in och finns att se och höra på Akademikerförbundet SSR:s hemsida.

” Höj skatten för de rikaste” Är du med i a-kassan? Varför läggs så mycket pengar på privata familjehem? Det var några av frågorna som Akademikerförbundet SSR:s medlemmar ställde till Magdalena Andersson under en frågestund i slutet av september. Och visst är hon med i både facket och a-kassan.

– Så klart. Jag tror på den svenska modellen. Den har gjort att vi har den högsta sysselsättningen i hela EU och kanske är den bästa modellen i hela världen. Så det är klart jag vill vara med i den.

Medlemmarna ville också veta varför inte skatten höjs för höginkomsttagare, hur man kan veta att pengarna verkligen kommer fram till rätt ställe i alla kommuner och varför så mycket pengar kan läggas på privata familjehem.

Magdalena Andersson hänvisade till det kommunala självstyret och uppmanade medlemmarna att antingen påverka sina 12

AKADEMIKERN

lokalpolitiker eller engagera sig själva i politiken. Både när det gäller fördelningen av pengar inom kommunen och frågan om familjehem. Kostnaden för familjehem skenar och det är tre gånger så dyrt när de är i privat regi, konstaterade frågeställaren.

– Det är kommunerna själva som bestämmer i vilka familjehem barn ska placeras. Men vi känner oro för att det finns barn och unga som skulle behöva placeras men som inte gör det för att kommuner har det tufft ekonomiskt. Därför går staten in och stöttar, särskilt för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.

Om budgeten skulle bli mer sossig, vad hade ni valt då?

– Vi ser att klyftorna ökar och vi ser att de allra rikaste får mer och de som ligger i botten halkar efter. Jag skulle vilja börja med att höja skatten för den rikaste procenten.

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

POLITIK

REGERINGSBESLUT

Pengar till säkerhet på Sis Hundra miljoner kronor årligen lägger regeringen på att förbättra säkerheten på Sis-hem för unga brottslingar. Detta efter protester från bland annat facket.

– Det är ju jättebra, det är precis det vi behöver, säger Lena Henriksson, ordförande för Saco-S på Statens institutionsstyrelse (Sis).

Hon har tidigare riktat skarp kritik mot politikerna som hon anser har varit medvetna om den bristande säkerheten men ändå inte skjutit till mer pengar.

Sommarens fritagningar och rymningar har tydliggjort bristerna i säkerheten på Sis-hem där bland annat gängkriminella ungdomar som har dömts för brott sitter.

Samtidigt som de yttre säkerhetsbristerna måste förbättras vill Lena Henriksson också lyfta behovet av utbildning för personalen.

31okt

Efter en paus på grund av pandemin drog avtalsrörelsen i gång igen efter sommaren. Förhandlarna har till den 31 oktober på sig att komma överens. Först presenteras industrins ”märke”, därefter kan övriga kollektivavtal färdigställas. På Akademikern.se följer vi utvecklingen löpande.

Forskar du om barns villkor?

Sök Majblommans forskningsbidrag!

Varje år delar vi ut en miljon kronor till forskning som gör skillnad för barn och ungdomar som på grund av sociala eller ekonomiska förhållanden, funktionsnedsättning eller sjukdom är särskilt utsatta. Just nu uppmuntras forskning om Corona-pandemins påverkan på barns och ungdomars livssituation, hälsa och vardag.

Sista ansökningsdatum är 15/11 2020.

Ansökningsblankett och mer information hittar du på majblomman.se

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. Vår rådgivning ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning för chefer och egenföretagare. Rådgivningen har öppet 08.00–17.00 på vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00.

Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring.

Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Pensionsrådgivning. Kostnadsfri pensionsrådgivning av Folksams pensionsexperter.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 380 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa tillkommer 140 kronor/månad.

Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

Snart införs en avgift på 35 kronor för pappersfaktura. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura.

Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande? Kontakta oss på 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

14

AKADEMIKERN

Panelen FRÅGAN

TEXT: ANNA FALK

VAD ÖNSKAR DU DIG AV AVTALSRÖRELSEN? Förhandlingarna om nya kollektivavtal är i full gång. Akademikern har frågat tre läsare vad de tycker är viktigast.

Birgitta Anderson kurator, Stockholms läns landsting

Marcus Ellervik projektledare, Handels­ kammaren Mälardalen

Eva Birkstam kvalificerad handläggare, Arbetsförmedlingen

– Först tänkte jag lönen, lönen, lönen! Vi socionomer inom hälso- och sjukvård har halkat efter. I dag har vi till slut, äntligen och mycket välkommet fått vår legitimation inom sjukvården – och det ska märkas!

Sedan två saker till: Arbetsmiljö och kompetensutveckling. I dag när man bygger sjukhus efter nya koncept försvinner ett av våra viktigaste verktyg – ett rum att möta våra patienter i. Vi behöver bra och fler besöksrum! Och att läsa vidare ska uppmuntras, det finns så många kompetensutvecklingar som i dag ransoneras bort.

– Jag förväntar mig att parterna, arbetsgivare och fack, inte tjafsar om småsaker. Att de kanske släpper den klassiska lönefrågan och tittar på det som har dykt upp nu under krisen och vad arbetstagarna behöver och vill ha. Det kan exempelvis vara fler semesterdagar eller flexiblare arbetsdagar. Några hundralappar mer blir inte mycket i plånboken efter skatt, då kan en extra semesterdag vara värd mer. Men främst hoppas jag alltså att man inte tjafsar och fastnar i småsaker.

–Jag önskar mig flera saker.

Exempelvis blir ledarskap och medarbetarskap än viktigare i den digitaliserade arbetsmiljö vi nu gått in i. Det bör finnas bra trygghets- och arbetsvillkor även vid hemarbete.

Vi förväntas också jobba längre och då ökar kraven på ett hållbart arbetsliv. Då bör flexibla lösningar för arbetstid, arbetets förläggning, semester och pension samt vid sjukdom erbjudas.

Jag hoppas också på mer flexibilitet, för att medarbetare ska kunna arbeta längre. Och förstås att parterna arbetar för rimliga löner för akademikerna så det lönar sig att studera.

AKADEMIKERN

15

Vår vinkel

Arbetsrätt 16

AKADEMIKERN

Lasförhandlingarna Parterna som har förhandlat är LO, PTK som förhandlar för Saco och TCO samt Svenskt Näringsliv.

Förhandlingarna berör nästan 3 miljoner löntagare.

För anställda i kommuner och regioner har parterna tidigare nått en överenskommelse om turordningsregler och kompetensutveckling.

LAS

Tryggheten för tre miljoner anställda står i centrum när fack och arbetgivare försöker komma överens om las.

Text: Annika Clemens

FOTO: TT BILD

t i kris

– JAG ÄR COOL, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) när hon var på arbetsplatsbesök i Nyköping samma dag som las-förhandlingarna gick mot deadline den sista dagen i september.

Då hade hon fortfarande goda förhoppningar om att parterna senare samma natt skulle presentera en överenskommelse om en moderniserad arbetsrätt. Men hon var också förberedd på ett eventuellt misslyckande och medgav att det i så fall skulle innebära en svår höst.

Strax efter midnatt natten mot torsdagen den 1 oktober stod det klart att förhandlingarna hade strandat.

När den här tidningen gick till tryck var det fortfarande oklart hur det skulle gå med las-förhandlingarna. Men natten när haveriet var ett faktum var risken för regeringskris överhängande och flera politiska utspel skulle vänta.

– Det som till slut låg på bordet innebar sådana försämringar att vi inte kunde tacka ja, sade Camilla Frankelius om haveriet.

AKADEMIKERN

17

Vår vinkel

W SENASTE NYTT OM LAS Följ rapporteringen på Akademikern.se

Hon är en av två huvudförhandlare från PTK som företräder bland annat Akademikerförbundet SSR:s medlemmar i privat sektor. Hon har suttit med i förhandlingarna som har förts mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv.

– De förändringar som föreslogs hade inneburit att vi inte kunnat försvara anställningsskyddet för våra medlemmar.

För Eva Nordmark innebar beskedet att hela regeringen riskerade att falla.

För landets nästan 3 miljoner löntagare innebar det risk för försämringar i anställningstryggheten. _ Det är klart att det är sorgligt, sade Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, när beskedet kom.

"Man rycker i praktiken undan möjligheten att få en rättslig prövning för den som sägs upp."

MIKAEL SMEDS

18

AKADEMIKERN

I januariavtalet kom regeringen överens med Centerpartiet och Liberalerna att lagstifta om arbetsrätten om parterna skulle misslyckas att nå en överenskommelse. Men resultatet av den utredning som tillsattes är omtvistat.

Enligt Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, skulle medlemmarnas anställningstrygghet i princip ”gå upp i rök”. Förhandlingschef Markus Furuberg tycker att utredningen bör kastas i papperskorgen. Även Eva Nordmark har kritiserat utredningen för att rubba balansen mellan parterna och vara alltför arbetsgivartillvänd.

Utredningen föreslår bland annat fler undantag från turordningsreglerna och att en anställd vars arbetsuppgifter försvinner måste kunna hoppa in på en ny tjänst i princip utan inskolningstid.

En anställd som blir uppsagd av personliga skäl på mindre företag och vill driva ärendet rättsligt skulle inte längre ha rätt till lön under tiden som tvisten pågår.

– Man rycker i praktiken undan möjligheten att få en rättslig prövning för den som sägs upp, säger Mikael Smeds.

MEN VARKEN samarbetspartierna eller utredaren själv tycker att maktbalansen mellan parterna rubbas. Utredningen föreslår också ökade krav på arbetsgivaren att ge anställda kompetensutveckling, för att förhindra framtida uppsägningar. Och den som är visstidsanställd ska få förtur till fast anställning efter nio månader, i stället för dagens tolv.

Las ○ Enligt lagen om anställningsskydd, las, får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Det kan finnas av två anledningar: Antingen arbetsbrist eller att den anställde har misskött sig.

En svår politisk balansgång väntade regeringen och Eva Nordmark. Dagen innan förhandlingarna strandade lovade hon att hedra januariavtalet. Men hon har också lovat att inte lägga fram las-utredningen oförändrad som ett lagförslag.

SAMTIDIGT HAR Liberalerna och

Centerpartiet varit tydliga med att de anser att regeringen bryter mot överenskommelsen om utredningen inte leder till ett lagförslag. Då finns inget januariavtal och därmed inget samarbete.

Redan när januariavtalet slöts meddelade Jonas Sjöstedt (V) att han inte skulle stötta regeringen om ett lagförslag om försämrad anställningstrygghet lades fram. När förhandlingarna hade strandat meddelade han att han skulle väcka misstroendeomröstning och försöka fälla regeringen om inte las-utredningen drogs tillbaka. Han lovades stöd från M, KD och SD att fälla regeringen.

Helst önskade alla riksdagspartier, och inte minst regeringen, att parterna skulle fortsätta förhandla där de hade slutat.

– Jag uppfattar det som att parterna var väldigt nära varandra. Jag ser gärna att de sätter sig vid förhandlingsbordet igen och tar upp taktpinnen, sade Eva Nordmark.

Kanske drog hon en lättnadens suck när nästa besked kom. Innan oppositionen hann göra slag i hotet om misstroende meddelade parterna att de skulle sätta sig vid förhandlingsbordet igen.

Hur det går och vad resultatet blir rapporterar vi om löpande på Akademikern.se. Följ oss där!

○ Vid arbetsbrist gäller sist in först ut förutsatt att personalen besitter den kompetens som behövs. Små företag får dock göra två undantag i turordningsreglerna.

Las-utredningens förändringsförslag Turordning ○ Sist in – först ut behålls, men det ska bli möjligt att undanta fem anställda i stället för två. Detta är tänkt att gälla alla arbets­givare oavsett storlek.

Begreppet tillräckliga kvalifikationer ○ För att en arbetstagare ska kunna omplaceras i stället för att bli uppsagd måste hen ha tillräckliga kvalifikationer för tjänsten.

(I dag har man rätt till viss inskolning.)

Kompetensutveckling ○ Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling ska lagstiftas, föreslår utredningen. Även de som inte är fast anställda ska ha rätt till kompetensutveckling.

Uppsägning av personliga skäl ○ Den som sägs upp från sin anställning och anser att arbetsgivaren har gjort fel kan driva ärendet till Arbetsdomstolen. I dag har man rätt till lön under tiden som tvisten pågår.

Detta vill utredningen ändra på för företag med färre än 15 anställda.

Förtur ○ Den som är visstidsanställd ska ha förtur till fasta anställningar efter nio månader, i stället för dagens tolv.

Driftenheter ○ Möjligheten att slå ihop mindre driftenheter när arbetsbrist råder på en av dem tas bort.

Har du råkat bli chef?

Din roll som chef är speciell – du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren. Därför har vi Svensk Chefsförening som kan chefsfrågor och ger stöd till dig som är chefsmedlem.

Ett tryggt och kunnigt chefsfackligt stöd. Du får särskilt stöd i frågor om arbetsrätt, lön och chefsrollen. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och företräder bara dig som är chefsmedlem hos oss.

KOM IH ÅG ATT M EDDE LA OM DU BLIVIT CHEF

Utveckling, karriär och omställningsstöd. Oavsett om du vill vidareutvecklas där du är, själv ta steget eller tvingas röra dig vidare så får du professionell, individuell rådgivning som en del av ditt medlemskap.

Förbundets inkomstförsäkring gäller som vanligt. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan. Den ger 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor och gäller även om du säger upp dig själv.

Dessutom ingår professionell karriärcoachning.

Utbildningar som utvecklar chefer. Fyll på kunskap och inspireras på våra populära utbildningar, seminarier och chefsfrukostar. Alltid kostnadsfritt för dig som är medlem.

Chefstidningen i din brevlåda. Du får vårt prisbelönta ledarskapsmagasin Chefstidningen utan extra kostnad.

Läs mer om Svensk Chefsförening och vår verksamhet på akademssr.se/chef Hur blir jag medlem i Svensk Chefsförening?

Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR och står registrerad som chef blir också medlem i Svensk Chefsförening – automatiskt och utan extra kostnad.

Förutsättningen är att förbundskansliet får reda på att du jobbar som chef.

Du har väl meddelat förbundet att du blivit chef?

Om inte kan du själv enkelt ändra dina uppgifter på akademssr.se/mina-sidor

Tema Vi blir allt äldre och borde jobba längre.

För att nå dit behöver fler arbetsgivare satsa på ett hållbart arbetsliv.

22 INTE FÄRDIG 71-åriga Anders Jönsson har inga planer på att sluta jobba. Kriminalvården behöver honom och han tycker det är roligt att arbeta. Med rätt åtgärder skulle fler arbets­givare kunna ta tillvara på äldre medarbetares kompetens.

32 SENIOR PÅ JOBBET Många svenskar går fortfarande i pension vid 65 år. Men över hundratusen fortsätter förvärvsarbeta.

Både som anställda och egenföretagare.

37 LÅNGT IFRÅN VISSEN Fler måste jobba längre för att klara välfärden.

För att skapa ett hållbart arbetsliv efter 65 år måste arbetsgivare jobba med alla åldersgrupper.

43 SPIRANDE KARRIÄR Eva Ahlsell påbörjade en ny yrkesbana som 63-åring. Nu är hon 82 år och fortfarande verksam som terapeut, även om pandemin har lett till en ofrivillig paus.

AKADEMIKERN

21

Tema I den gamla anstalten hade Anders Jรถnsson tidigare sitt arbetsrum.

I dag arbetar han framfรถrallt med terapi fรถr sexualbrottslingar i en nyare byggnad.

Inte

71-åriga Anders Jönsson går till jobbet varje vecka. Det fortsätter han med så länge Kriminalvården behöver honom.

➔

färdig Text: Karin Persson Foto: Christian Andersson

Tema

A

”Avslappning”, ”Måendecheck”, ”Självbiografi”.

Anders Jönsson punktar upp dagens agenda på vita tavlan. Han är frivårdsinspektör och så kallad programledare för Seif, Kriminalvårdens program som syftar till att förhindra att dömda sexualbrottslingar begår nya brott. Senare i dag kommer två deltagare hit till frivårdens lokaler i centrala Kristianstad för att ha gruppterapi.

Det var så sent som i somras som Anders Jönsson blev certifierad programledare för Seif, efter en utbildning han inledde som 69-åring.

– På ett sätt blev jag förvånad över att jag fick gå den här utbildningen.

Samtidigt måste man ha någon form av beteendevetenskaplig bakgrund för att få jobba med detta ute på anstalt och det innebär att det inte finns så många att välja på, säger han.

24

AKADEMIKERN

Anders Jönsson arbetar både med terapi för dömda sexualbrottslingar och med att följa upp hur det går för dömda med elektronisk fotboja.

Nu är han 71 år, arbetar drygt 60 procent som timanställd i Kriminal­ vården och har inga planer på att sluta.

Flera dagar i veckan tillbringar han ute på anstalten i Vä, där han leder gruppträffar liknande dagens, men för dem som fortfarande är intagna. Han är också programledare för ytterligare ett program som kallas Mik (motiverande samtal i Kriminalvården). I vanliga fall har han dessutom ett uppdrag som innebär att han besöker personer med fotboja i deras hem för att se så att allt står rätt till, men det har han behövt pausa på grund av coronapandemin. Förhoppningsvis kan han återuppta även det arbetet så småningom.

– Jag tycker att det är kul att ha något att göra.

ATT KOMPETENT och erfaren personal försvinner tidigare än önskvärt är ett vanligt problem för många arbetsgivare. Sedan många år tillbaka försöker forskare ta reda på hur vi ska få fler att vilja arbeta och det finns flera olika projekt runtom i landet som syftar till att skapa ett mer hållbart arbetsliv med ett minskat kunskapstapp. Ett sådant hakade Kriminalvården på för några år sedan.

"På ett sätt blev jag förvånad över att jag fick gå den här utbildningen."

ANDERS JÖNSSON

AKADEMIKERN

25

Tema

Under flera år arbetade Kriminalvården med ett projekt för att föra över kunskap mellan äldre och yngre medarbetare.

Projektet Livspondus gick ut på att yngre och äldre medarbetare med olika yrkesroller i Kriminalvården träffades för reflekterande samtal utifrån situationer de varit med om i arbetet. Programmet började som ett EU-finansierat samarbete mellan Göteborgs universitet och Kriminalvården i väst 2011. Det hade framkommit att det ibland uppstod en viss bitterhet hos de medarbetare inom Kriminalvården som närmade sig pensionen, eftersom de inte upplevde att de blev synliggjorda eller deras kompetens bekräftad. Med Livspondus ville man skapa ett forum för kompetensutbyte, där det tysta kunnande som grundar sig i en persons samlade erfarenheter skulle kunna komma andra till gagn.

Anders Jönsson var en av deltagarna i projektet och berättar att han uppskattade det mycket. Träffarna var bra tillfällen att både ge och få feedback och han kände att han kunde bidra med något.

– Det är svårt att sätta fingret på vad det var jag tyckte så mycket om. Det gav en känsla av gemenskap tror jag, säger han.

" Det är svårt att sätta fingret på vad det var jag tyckte så mycket om. Det gav en känsla av gemenskap."

ANDERS JÖNSSON

26

AKADEMIKERN

All utvärdering av Livspondus signalerade också att metoden fungerade. Det visade sig bland annat att deltagandet gav en signifikant positiv effekt på korttidssjukfrånvaron. Även lärandeklimatet, liksom en rad andra parametrar, förbättrades i de deltagande verksamheterna. Snart spreds projektet till Kriminalvården i samtliga regioner.

Sedan 2019 är Livspondus emellertid lagt på is. Av budgetskäl blev det svårt att utöka organisationen kring projektet och göra det till en ordinarie del av verksamheten, trots att det visat sig vara så lyckat.

– Från ledningshåll var alla positiva.

Jag hoppas att det är mer slumrande än dött, säger Cecilia Algelius som var Livspondus nationella projektledare.

TIO MIL FRÅN Kristianstad, i

Helsingborg, finns ett desto mer livaktigt projekt som syftar till att skapa ett hållbart arbetsliv för kommunens medarbetare. Konceptet 80-90-100, som också används på andra håll i landet, går ut på att medarbetaren arbetar 80 procent men får 90 procent av lönen och 100 procent i avsättning till tjänstepension.

I Helsingborgs stad kan medarbetare som har arbetat i kommunen i minst tio år från och med 61 års ålder beviljas konceptet. Den som tackar ja till erbjudandet ska också under hela anställningstiden vara handledare åt en person som står utanför arbetsmarknaden.

Tanken är att 80-90-100-konceptet ska vara ett verktyg för arbetsgivaren i arbetet med att säkerställa generationsväxlingen genom en bra kompetensöverföring.

Tema – Den här stadsövergripande insatsen signalerar också att det här är en arbetsgivare som är medveten om de arbetsmiljöutmaningar som finns med att bli äldre i ett nytt slags arbetsliv, säger Agneta Kallstenius.

Hon är arbetsmiljö- och hälsocontroller på Helsingborgs stads centrala HR-avdelning och säger att frågan om hur man ska få fler att arbeta längre har blivit mer prioriterad i kommunen under de senaste åren. Tidigare var det något man arbetade aktivt med främst på skol- och fritidsförvaltningen. I dag har man insett att alla förvaltningar måste steppa upp.

28

AKADEMIKERN

"Vem vet, jag kanske inte går när jag är 65 år utan ökar och jobbar halvtid med det här."

AGNETA KALLSTENIUS

– Behovet har ökat för att vi har blivit varse om att vi har kompetenser som slutar i förtid. Med den kompetensförsörjningsutmaning vi har inom kommunal sektor måste vi ha något att erbjuda. Vi har insett att vi måste vara attraktiva, inte bara för unga talanger utan även för äldre.

CV AGNETA KALLSTENIUS Utbildning Personalvetare Arbetar Arbetsmiljö- och hälsocontroller Helsingborgs stad

Som ett led i det infördes alltså 80-90-100 på samtliga förvaltningar för tre år sedan. Projektet drivs i samarbete med forskaren Kerstin Nilsson (intervjuad på sidan 40 i det här numret). I dagsläget arbetar ett hundratal medarbetare enligt konceptet. Det finns ingen färsk utvärdering av projektet, men flera av dem som Agneta Kallstenius pratat med berättar att det fått dem att klara av jobbet, tack vare utrymmet för extra återhämtning.

Faktum är att deras berättelser, i kombination med att Agneta Kallstenius känt en ökande trötthet, fick henne att själv ansöka om att få arbeta enligt konceptet.

– Jag kände förra hösten att jag var väldigt trött på fredagarna. Jag var tvungen att dra ner litegrann på aktiviteterna på helgen för att orka med.

Då föddes tanken.

I våras hade hon arbetat i tio år för Helsingborgs stad och dessutom fyllt 61, vilket innebar att hon uppfyllde två av kriterierna för att ansöka.

Nu behövde hon fundera över vilka av sina arbetsuppgifter hon skulle kunna släppa för att både gå ner i tid och dessutom börja handleda långtidsarbetslösa. Arbetsmiljö och hälsa är ett spretigt område och Agneta Kallstenius är ensam i sin tjänst. Det krävdes alltså en hel del tankemöda för att skapa ett bra upplägg, men tillAKADEMIKERN

29

Tema

"Så länge Kriminalvården tycker att de har nytta av mig och jag känner mig kry kör jag på."

ANDERS JÖNSSON

CV ANDERS JÖNSSON Utbildning Socionom Arbetar Programledare Kriminalvården

30

AKADEMIKERN

sammans med sin chef kom hon fram till att hon delvis skulle kunna plocka bort en del av jobbet som handlade om att digitalisera arbetsmiljöutbildningarna.

För Agneta Kallstenius är det betydelsefullt att ha kontinuerlig uppföljning om innehållet i arbetet med sin chef.

– Det är en viktig fråga att man inte ska jobba 100 procent men på 80 procent av tiden. Hade jag inte fått

pejl på den från början hade jag inte ens ansökt.

Chefen var emellertid mycket uppmuntrande, ansökan gick igenom och sedan i september arbetar Agneta Kallstenius enligt 80-90-100. Hennes handledarskap av långtidsarbetslösa går ut på att hon håller digitala föreläsningar om rättigheter och skyldigheter som anställd, eftersom hon tror att det är en styrka att känna till vad som gäller för den som söker jobb.

– Det kanske kan ge dem lite mer självförtroende. Jag har jobbat med HR i många år, och kan jag ge tillbaka till dem som ska in i arbetslivet så känns det otroligt meningsfullt. Vem vet, jag kanske inte går när jag är 65 år utan ökar och jobbar halvtid med det här.

Hon tror att många som är 60 plus liksom hon själv börjar fundera över om de verkligen ska fortsätta i samma spår till pensionen eller om de ska göra något annat. En extra ledig dag i veckan kan ge utrymme för fler fritidsaktiviteter men också för att testa något nytt i arbetslivet.

– Man kanske blir en korvgubbe?

Det beror på vem man är och vilka förutsättningar man har.

Fyra av veckans dagar tillbringar Agneta Kallstenius på HR-avdelningen i Helsingborgs centrum. Men varje onsdag är hon ledig, och då står återhämtning på schemat.

– Jag stänger inte av väckarklockan som brukar väcka mig varje morgon.

Däremot slår jag till den, vänder mig och somnar om.

PÅ FRIVÅRDEN i Kristianstad visar

Anders Jönsson runt i de ljusa lokalerna.

Precis intill ligger den numera nedlagda anstalten, där han hade sitt tjänsterum under en tidigare period av arbetslivet.

Han har befunnit sig i det här sammanhanget i 27 år.

Anders Jönsson vet inte vad som skulle krävas för att fler ska vilja stanna längre inom Kriminalvården. Han upplever att hans chefer är angelägna om att den som kan och vill jobba länge också ska göra det. Ändå har han ibland känt att han är i vägen, att han kanske blockerar vägen för andra, yngre, som skulle behöva jobb. Detta trots att det i hans fall är tydligt: Arbetsgivaren behöver hans kompetens, och han vill jobba. Det är en win-win-situation.

Inom kort ska antalet platser för sexualbrottsanställda på anstalten i Vä utökas. Det innebär att ytterligare 32 klienter kommer att behöva någon som håller i deras gruppterapi inom Seifprogrammet.

– Så länge Kriminalvården tycker att de har nytta av mig och jag känner mig kry kör jag på. Jag känner mig inte speciellt gammal, säger Anders Jönsson.

Varje ny medlem gör oss alla starkare Du har väl inte missat appen som hjälper din förening att växa?

Ladda ner värv-appen idag så kan du alltid plocka fram bra argument och en medlemsansökan ur fickan. ● Argument för medlemskap ● Värvningsskolan ● Tipsa oss om någon som borde vara med ● Medlemsansökan direkt i mobilen

Ladda ner appen för iPhone

Ladda ner appen för Android

Tema

Alla slutar inte jobba vid 65. De som väljer att fortsätta är oftare män.

Senior på jobbet rb e vsa vär

t ar

AKADEMIKERN

Män: 95 900

r fö

32

om

549 000 svenskar är mellan 65 och 69 år.

Trots att många vill att vi ska jobba längre är det bara 30 procent av åldersgruppen som förvärvsarbetar.

ls

65–69 år

An de

Kvinnor: 69 600

Förvärvsarbetar ej: 383 500

An d el Män: 58 000

Förvärvsarbetar ej: 472 300

I åldersgruppen 60-64 år förvärvsarbetar 67 procent av befolkningen, nästan lika många kvinnor som män.

KÄLLA: SCB

ar

Kvinnor: 33 700

bet vsar vär för

564 000 svenskar är i åldern 70–74 år. Av dem är det 16 procent som fortfarande arbetar.

En majoritet är män.

m so

70–74 år

Förvärvsarbetande innefattar dels anställda, dels egenföretagare.

De som jobbar efter 74 år räknas inte som förvärvsarbetande enligt SCB:s statistik.

AKADEMIKERN

33

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst.

Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig.

Bli medlem på akademikernasakassa.se!

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Tema

Långt ifrån

vissen Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

Vi lever allt längre och är allt friskare. Hur kommer det sig då att de flesta fortfarande slutar jobba när de fyller 65?

➔ AKADEMIKERN

37

Tema

Ä

ÄLDRE I DAG har en långt bättre hälsa än tidigare generationer. De har högre utbildningsnivå, arbetsmiljön har förbättrats på de flesta arbetsplatser och det har blivit ekonomiskt mer attraktivt att arbeta efter 65, tack vare pensionsreformen och generösare skatteregler. Många både kan och vill arbeta längre.

På pappret ser det alltså bra ut: Det är fritt fram att förlänga arbetslivet, något som ur ett samhälleligt perspektiv är högst önskvärt om vi, med vår åldrande befolkning, ska kunna upprätthålla vår välfärd. Ändå fortsätter sysselsättningsgraden att störtdyka vid 65. Inom en del sektorer finns visserligen en svag ökning av andelen verksamma seniorer, men på stora delar av arbetsmarknaden är det fortfarande mycket få som väljer att arbeta vidare. Inom staten har andelen inte ökat alls. Vad är det egentligen som ska till för att fler ska arbeta längre?

38

AKADEMIKERN

" För att skapa ett hållbart arbetsliv måste man jobba med alla åldersgrupper."

EWA WIKSTRÖM

– För att skapa ett hållbart arbetsliv måste man jobba med alla åldersgrupper.

Tidigare har man varit väldigt fokuserad på att titta på slutet, eller övergången mellan arbetsliv och pensionsliv. Men då kan man bara ändra på marginalen, säger Ewa Wikström, som är professor vid Handelshögskolan i Göteborg och forskar kring åldersmedvetet ledarskap.

Man vet att det finns en rad faktorer som spelar in för huruvida vi väljer att förlänga vårt arbetsliv. Främst kommer fortfarande hälsan. Att den tillåter fortsatt arbete är helt avgörande. Näst viktigast är hur den organisatoriska arbetsmiljön ser ut. Ju längre upp i åldern vi kommer, desto viktigare blir sedan vår känsla av att arbetet är meningsfullt för att vi ska vilja fortsätta.

– För yngre är de långa perspektiven, att man ser vilka banor man kan ta i arbetslivet, viktiga. För den som har varit länge i arbetslivet är det i stället att känna att man kan bidra och att ens

kompetens har status som medverkar till att man stannar kvar.

Både inom näringslivet och i offentlig sektor är man emellertid ovan vid att tänka i banor av livslångt lärande, menar Ewa Wikström, som sett exempel på dem som inte fått någon vidareutbildning eller kompetensutveckling alls efter 40.

– Det gör att man predestinerar pensionsåldern. Alla börjar ta för givet att det är vid en viss ålder man pensionerar sig.

Hon skulle gärna se att fler arbetsgivare använde sig av exempelvis mentors­ program där ett inbyggt lärande, i vilket man lär oavsett ålder, sätts i system.

Chefer och HR måste också bli bättre på att anpassa exempelvis medarbetarsamtal utifrån ålder, och på att fråga sina äldre medarbetare hur organisationen och de yngre kollegorna ska kunna dra nytta av all den erfarenhet som den seniora medarbetaren byggt upp. I dag praktiseras snarare en tanke om att det skulle gå att tappa folk på kunskap under deras sista månader i arbetslivet.

– Det är en ganska förlegad syn, att man tror att man kan skriva ner det tysta kunnande som någon byggt upp. Det går inte att bara tanka av.

Redan i 50-årsåldern börjar många fundera på hur de vill att återstoden av deras arbetsliv ska se ut. Därför är det för sent att som chef börja prata om möjligheten till att förlänga arbetslivet först när 65-årsdagen närmar sig. Då har de flesta bestämt sig för länge sedan.

AKADEMIKERN

39

Tema Ewa Wikström säger att vi har skapat en privat sfär kring pensioneringsfrågan och att många chefer drar sig för att ta upp den.

– Precis som att det vore integritetskränkande. Om man i stället höll frågan om utvecklingsmöjligheter vid liv ända från det att man rekryterade en person, oavsett ålder, då skulle det inte vara så svårt att prata om, säger hon.

FRÅGAN OM HUR vi ska kunna få fler att arbeta längre är komplex och har förstås inget enkelt svar. Att tvinga människor som vare sig kan eller vill att fortsätta arbeta ses inte som någon hållbar, långsiktig strategi, eftersom ökade krav och minskad kontroll över den egna livssituationen kan leda till ohälsa. Ålderspensionen kan inte bara höjas utan att åtgärder i arbetslivet vidtas. Det menar Kerstin Nilsson som är professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet.

Utifrån sina 17 års forskning om friskt, hållbart arbetsliv och om äldre i arbetslivet har hon tagit fram den så kallade

"Att lära sig allt och kunna fatta rationella beslut inför pensioneringen är väldigt svårt för de allra flesta."

INGEMAR ERIKSSON 40

AKADEMIKERN

swAge-modellen (sustainable working life for all ages), ett verktyg som visar hur man på individ-, organisations- och samhällsnivå kan arbeta med åtgärder för ett hållbart arbetsliv. Modellen används i dag av företag, organisationer och myndigheter i flera länder.

Den nödvändiga förändringen behöver ske på flera nivåer, säger hon.

– Samhället måste se till att det finns förutsättningar för att fler ska arbeta längre genom att sätta rätt ramar. Vad finns det för regler? Hur ser till exempel möjligheterna, utifrån arbetsmiljölagarna, till ny kunskap och utveckling ut?

Sedan ska det hända på organisationsoch företagsnivå, för det är ju där arbetsplatsen är. Till syvende och sist är det sedan individen som ska välja att arbeta till en hög ålder. Individen behöver vara i fokus för att hen ska vilja arbeta vidare.

Chefers och arbetsgivares stöd är avgörande för om medarbetaren väljer att förlänga sitt arbetsliv. Men trots att många chefer är överens om vikten av att behålla äldre medarbetare visar forskning att få organisationer faktiskt vidtagit några konkreta åtgärder för att få till en förändring.

– Det långsiktiga arbetet tappas lätt bort bland akututryckningar i vardagen.

Så även om man som chef ser värdet i det blir det lätt något man får ta sedan.

Därför behöver samhället skapa incitament för organisationer och företag att få till detta, så att det blir en röd tråd genom hela arbetslivet.

Det går trögt, men Kerstin Nilsson tycker sig ändå se att vi är på väg åt rätt håll. Fler börjar få upp ögonen för frågan och tänker inte bara på att den fysiska arbetsmiljön behöver rättas till. Det finns en ökad medvetenhet om att fler aspekter spelar roll.

– Det är en attitydförändring på gång, säger hon.

TROTS ATT VI i Sverige sedan länge inte har någon bestämd pensionsålder är det många som, nästan automatiskt tycks det, väljer att gå i pension vid just 65.

Faktum är att vi verkar ha en starkare pensioneringsnorm än i de flesta andra länder. Det säger Ingemar Eriksson som ledde regeringens stora pensionsåldersutredning 2013. Detta beror på flera saker, bland annat att våra regelsystem vad gäller allmänna pensioner, tjänstepensioner och skatter är ”otroligt komplicerade” att genomskåda, även om staten, fackförbunden och pensionsföretagen anstränger sig för att informera, menar han.

– Att lära sig allt och kunna fatta rationella beslut inför pensioneringen är väldigt svårt för de allra flesta.

Samtidigt finns det inbyggda, oavsiktliga ”knuffar” (Ingemar Eriksson använder engelskans nudges) i systemen som påverkar vårt pensionsbeslut, som att pensionen i en del tjänstepensionsavtal börjar betalas ut automatiskt när du fyller 65 år om du inte aktivt ber om att slippa den.

I rapporten ”Nudging och pensioneringsbeslut”, som han skrivit för regeringstillsatta Delegationen för senior arbetskraft, påpekar han att man i många andra länder i högre grad och med framgång använder nudges för att påverka människors beslut kring den egna pensioneringen.

I Storbritannien och USA har man till exempel inte lika utbyggda tjänstepensioner som i Sverige och många sparar för lite till sin pension. Där har flera pensionsföretag därför provat att ändra sina ansökningsblanketter, så att anställda som tidigare aktivt behövde välja att delta i arbetsgivarnas pensionssparande, nu i stället ansluts automatiskt om de inte själva kryssar i att de inte vill. Det har gjort att deltagandet ökat dramatiskt, i en av studierna från 37 procent till 87 procent.

En annan viktig form av nudging är användandet av sociala normer. Chefer, HR och kollegor börjar försynt att fråga om det är dags att sluta när 65-årsdagen närmar sig. Liknande frågor kommer från övriga omgivningen, och i media går det ofta att läsa om hur man kan pensionera sig tidigt.

– Vi är människor, vi påverkas av vad vänner, kollegor och folk i allmänhet gör. Normen träder in på grund av att vi har skapat ett väldigt svåröverblickbart pensionssystem, säger Ingemar Eriksson.

AKADEMIKERN

41

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö.

Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook

För 20 år sedan lämnade Eva Ahlsell, 82, sin tjänst som socionom. Inte för att gå i pension, utan för att byta spår.

Text: Karin Persson Foto: Anna Simonsson

➔

Spirande karriär

Tema

82

-ÅRIGA EVA AHLSELL har inga planer

på att lägga tiden som yrkesverksam bakom sig.

– Jag har ingen lust att sätta mig med armarna i kors och titta ut på vintern. Jag vill ha en sysselsättning, det vill väl de flesta människor ha? Det har inte med ålder att göra. En del vill bosätta sig i Spanien och spela golf, men det skulle inte roa mig ett ögonblick. Jag är intresserad av människor, säger hon.

Eva Ahlsell har ägnat hela sitt yrkesliv åt att jobba med just människor, merparten av tiden som socionom på socialförvaltningen i Täby kommun. Någon gång under alla dessa år (hon har svårt att erinra sig om när eftersom ”det var så länge sedan”) gick hon också grundutbildning i psykoterapi, steg 1, och började med tiden att ta sig an ett fåtal patienter vid sidan om sin tjänst.

Jobbet på socialförvaltningen var visserligen roligt, men det var också känslomässigt tungt att exempelvis arbeta med omhändertaganden av barn. Hon längtade också efter att ha ett större mått av autonomi i sin yrkesutövning.

44

AKADEMIKERN

Eva Ahlsell har en ofrivillig paus från arbetet på grund av corona.

Till sist behövde hon välja väg, eftersom det helt enkelt blev för mycket jobb annars, och bestämde sig då för att satsa på arbetet med de egna patienterna. Vid 63 års ålder blev hon så legitimerad psykoterapeut och sa upp sig från sin anställning.

På frågan om det fanns något som skulle kunnat få henne att stanna, som exempelvis bättre arbetsmiljö eller högre lön, svarar hon rakt nej.

– Jag gick inte från något utan till något.

SEDAN DESS har hon drivit sin egen

verksamhet. Till mottagningen i Täby kommer i vanliga fall en blandad skara patienter för samtalsterapi.

De flesta söker hjälp för sådant som stress, ångest, relationsproblem eller pågående livskris. Hon tar sig bara an dem som inte har allvarliga psykiska problem, då hänvisar hon hellre vidare till andra vårdgivare som hon tror passar bättre. Idealt tycker hon är att ha mellan fem och åtta pågående patienter där en del kommer var fjortonde dag, andra en gång i veckan.

" De får gärna tjata hur mycket som helst om sina problem, jag tycker det är roligt, har lätt att hänga med och är inte otålig."

EVA AHLSELL

CV EVA AHLSELL Utbildning Socionom Arbetar Driver eget som psykoterapeut.

Eva Ahlsell vill inte kalla arbetet för sin hobby, men den enskilt viktigaste orsaken till att hon fortsätter att jobba är att det är stimulerande och spännande.

– Det passar mig. Jag tycker om alla jag träffar. De får gärna tjata hur mycket som helst om sina problem, jag tycker det är roligt, har lätt att hänga med och är inte otålig.

Kontakten med, eller relationen till, patienten varierar en del beroende på hur gammal patienten själv är, berättar hon. För dem som är runt 35 upplever hon att hon är ett slags mormorsfigur.

Har hon patienter som är uppåt 80, vilket i och för sig inte händer så ofta, delar de i stället många erfarenheter just för att de är i samma ålder.

Tack vare sin höga ålder har hon hunnit skaffa sig en lång rad utbildningar, men hon kan också använda sin samlade erfarenhet till att ”kasta teorierna överbord” och gå mer på intuition i samtalen med patienterna, säger hon.

Eva Ahlsell känner att hon kan göra nytta. Att arbeta passar också hennes livssituation. Hon har fem vuxna barn som alla har egna barn och bor på västkusten, varför de inte kan ses så ofta. Hennes man dog tidigt.

– Jag är så att säga ensam. Jag har alla möjligheter att anpassa mig efter när folk vill komma. Det gör mig inget att jobba på kvällen.

AKADEMIKERN

45

Tema "Ett par kan klara att jag kolar vippen, det blir värre för den som blir mer beroende av mig om jag plötsligt bara försvinner."

EVA AHLSELL

JUST NU VÄNTAR Eva Ahlsell otåligt på

att coronaläget ska förbättras. Så länge håller hon sig i princip isolerad på sin lantligt belägna prästgård i Åkersberga och besöker bara den egna mottagningen i Täby centrum för att vattna de slokande blommorna. Ett par patienter har hon fortfarande telefonkontakt med, men både de och hon tycker att det inte fungerar lika bra som när de möts i samma rum. Något i kontakten går förlorat.

Så snart som möjligt vill hon ta upp arbetet igen och då koncentrera sig mer 46

AKADEMIKERN

på parterapi. Hon har tidigare i sitt yrkesliv arbetat som familjerådgivare och tycker att det ger mycket. Det är spännande att höra hur paren pratar med varandra och roligt att försöka få dem att kommunicera bättre. Dessutom ser hon den nya inriktningen som ett sätt att ta ansvar för sina patienter.

– Är man 82 år... Jag kan ju få en hjärtinfarkt eller vad som helst. Ett par kan klara att jag kolar vippen, det blir värre för den som blir mer beroende av mig om jag plötsligt bara försvinner.

Men så länge Eva Ahlsell står på benen och huvudet är med vill hon fortsätta att arbeta. Omgivningen undrar ibland varför hon inte slår sig till ro, men hon upplever att hon har hittat ett tempo som fungerar.

Varje sommar, när många patienter ändå reser bort, stänger hon ner verksamheten i sex veckor. Då ägnar hon sig helst åt trädgårdsarbete.

– Jag skulle egentligen kanske bli trädgårdsarkitekt, men det är ju lite sent påtänkt, säger hon.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN n g , gym ny resta ura k löv sj ö o c h rela x i

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland.

Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

pris er extra låg a n g o i låg sä s

COSTA DEL SOL och 8 k m stra nd n g sta lä s o lk u st en s mena d stra ndpr o

akademssr.se/fritidshus

Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Spaning

Tjänste– mannen checkar in Under vårens kris trädde proffsen fram och politikerna tillbaka.

Var det en tillfällig maktförskjutning eller är tjänstemännens makt här för att stanna?

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

48

AKADEMIKERN

CORONAKRISEN ställde tjänstemännen på scenen – bokstavligen. Ett tag var det som att vårt samhälle helt låg i händerna på dem. Och trots att dessa Tegnells, Wigzells och Gieseckes – nyss okända för det flesta – valde en helt annan strategi än övriga världen, förblev förtroendet för dem starkt.

Så funkar det i Sverige. I fråga om tilltro till myndigheter och centrala samhälls­institutioner har vi länge visat siffror som många andra länder bara kunnat drömma om. Under coronakrisen omtalades den här ”sociala tilliten” ibland som vår ”guldreserv”: Regeringen kunde avstå kraftiga repressiva åtgärder eftersom vi ändå förväntades följa experternas rekommendationer.

Att vi nu, åtminstone tillfälligt, har fått kontroll över pandemin betyder dock inte att guldreserven sjunkit i värde. Tvärtom: i lågkonjunkturens Sverige är den avgörande. Det menar Christina Forsberg, generaldirektör för CSN och ordförande i den statligt tillsatta Tillitsdelegationen.

– Vi står just nu inför komplexa samhällsutmaningar, som till exempel gängkriminaliteten. Och när det är skakigt, och människor undrar hur statsfinanserna ska räcka till för allt, så är det väldigt viktigt att förtroendet är

intakt och samhällsinstitutionerna fungerar. Om de står stadigt klarar man också som människa att hantera utmaningarna.

Visst är det demokratiskt värdefullt med en hög folklig tilltro till myndigheter och centrala samhällsinstitutioner, men finns det inte också en risk här?

Tjänstemännens inflytande är stort i Sverige. Distinktionen mellan politik och förvaltning etablerades i Sverige redan under 1800-talet och är fundamental. Vi har självständiga AKADEMIKERN

49

Spaning

" Under de tre sista decennierna har vi gett alltmer tolkningsutrymme åt tjänstemännen."

JAN OLSSON

ämbetsverk och förbud mot ministerstyre. Politikerna styr väldigt indirekt, genom budget och lagstiftning.

Det här tjänstemannainflytandet är dessutom något som växer i kunskapssamhället. Det berättar Jan Olsson, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet.

– Under de sista tre decennierna har vi gett alltmer tolkningsutrymme åt tjänstemännen. Det innebär att fler värdefördelningsbeslut växer fram allt längre bort från politikerna. Det kan handla om stora och viktiga saker, som hur mycket pengar som ska till äldreomsorgen, eller om man ska bygga äldreboenden eller inte.

Tjänstemännen är alltså mäktiga.

Och alla är inte är så politiskt neutrala som vi förväntar oss att de ska vara, enligt Jan Olsson.

50

AKADEMIKERN

Själv har han skrivit om något som kallas ”subversive action”. Så kallas det när somliga tjänstemän, ibland av ideologiska orsaker, i hemlighet underminerar politiska beslut. Metoderna är många: man kan maska, dra saker i långbänk, läcka sekretessbelagda uppgifter eller stoppa informationsflöden. Vi har sett det tydligt i Trumpadministrationen, men det förekommer också i Sverige.

– En annan företeelse kallas ”inside activism”. Det kan till exempel handla om tjänstemän i kommun-Sverige som är aktiva i miljörörelsen, och så att säga driver miljöfrågorna från insidan. Det här skulle kunna ses som demokratiskt problematiskt, men behöver ju inte alls vara det. Ibland vill man ha en driven, engagerad person som tjänsteman.

Jan Olsson tycker att vi ska vara rädda om den svenska modellen och tror inte på ett alternativ där politikerna skulle bestämma mer. Den självständiga expertisen är värdefull, och förvaltningsapparaten stor. I stället betonar han vikten av etisk medvetenhet i kåren: det är viktigt med en levande diskussion om hur den gode tjänstemannen egentligen bör ser ut.

Det här en aspekt som också Christina Forsberg anser är viktig. Som ordförande för Tillitsdelegationen har hon varit med och dragit upp riktlinjerna för en obligatorisk grundutbildning för alla anställda inom statsförvaltningen. Förutom att ”bidra till att öka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen” är den tänkt att hjälpa den enskilde medarbetaren att hantera sin yrkesroll genom större kunskap om de regler som gäller inom staten.

– En del av utbildningen handlar om hur man beter sig på sociala medier. Där har vi sett exempel på statsanställda som har gått över gränsen. Jag tror att det ofta beror på att man saknar kunskap, och ibland också medvetenhet om att det jag förmedlar som privatperson kan uppfattas komma från mig i min roll som statsanställd, säger hon.

Förtroendet för tjänstemännen framåt då? Vi har sett en trend av långsamt sjunkande social tillit. Jan Olsson tror att det delvis kan kopplas till en allmän kulturell förändring. De tidigare generationerna var tacksamma för välfärdsstaten – vi tar den för givet.

Han är dock inte orolig. Ser inga dramatiska förändringar. Tilltron till myndigheter ökade rent av under pandemin, säger han.

– Vi svenskar har en grundmurad tro på expertisen, det ligger i vår självbild.

Världens mest moderna, sekulariserade land. Öppen famn för ny teknik.

Forskning och framsteg. Ibland kan vi utifrån framstå som lite naiva. Medan andra länder har stor misstro mot staten ser vi väldigt mycket möjligheter i att få våra drömmar och idéer förverkligade genom det offentliga systemet.

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik.

Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 17 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder.

Utredningstiden varierar utifrån omfattning och avtal. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut.

Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg, tunnelbana och goda bussförbindelser.

Kontakta oss för mer information Elin Wahlsten, enhetschef, tel: 08-508 033 28 Marianne Andersson, biträdande enhetschef, 08-508 03 327 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08-508 03 331 www.bromstensgarden.se

Min väg

Mot alla odds Text: Jennie Aquilonius Foto: Lena Larsson

Som barn fick Mathias Angelin kämpa för att kunna idrotta. Som vuxen satsade han allt på drömjobbet och fick det. Nu arbetar han för att få fler i rörelse.

➔

Min väg

K CV

MATHIAS ANGELIN

Utbildning Folkhälsovetare Arbetar Riksidrottsförbundet i Örebro.

54

AKADEMIKERN

KROPPEN LYDER inte längre. Mathias Angelin är elva år och smärtan plågar lederna. Sätter stopp för både handboll och fotboll. Han saknar gemenskapen i lagen. Att träffa sitt gäng varje vecka.

Snacka, spela ihop och åka på matcher.

I två, tre år har smärtan honom i sitt våld. Sedan släpper den. Mathias Angelin har tur. Det visar sig vara en form av barnreumatism som försvinner under puberteten. Han blir fullt frisk och kan börja träna igen. Går till gymmet. Springer. Upplever känslan när benen tar de första smärtfria löpstegen.

Hur hela hans mående skjuter i höjden.

– Det var då jag insåg hur viktig idrott är för att man ska må bra. Den har också format mig som person, jag är en lagspelare och har lärt känna många vänner inom idrotten. Jag vill att fler ska få uppleva samma härliga värme inom idrottsrörelsen som jag fick, säger Mathias Angelin.

Regntunga moln över Örebro.

Träden speglar sig i morgonens vattenpölar. En sliten blåvit skylt talar om att det här är Idrottens hus. Därinne huserar Riksidrottsförbundet i Örebro, som stöttar idrottsföreningar och förbund i länet. Här jobbar Mathias Angelin som folkhälso­ utvecklare och samordnare för norra länsdelen. Och det var precis hit han ville.

– Jag tänkte: vilken annan arbetsplats jobbar lika mycket med idrott? Det finns ingen. Så jag gjorde allt jag kunde för att få jobba här. När jag skrev min D-uppsats arbetade jag extra som vaktmästare på Idrottens hus, för att få in en fot, och satte upp whiteboardtavlor, slängde sopor, sorterade grejer och monterade bord. Det lönade sig till slut!

Vi går igenom den gamla ståtliga byggnaden. I ett fönster står ett tennisracket.

På väggen vid en av avsatserna i det gula trapphuset finns blå, målade konturer av människor som dansar, svingar en golfklubba, skär fram på hockeyrör och spelar fotboll.

Ja. Det var hit han ville, men inte från början. Efter gymnasiet hoppar Mathias Angelin på en utbildning i systemvetenskap. Tänker att det är lätt att få jobb, att tjäna bra. Hela dagarna sitter han stilla vid sin skärm och kodar datorprogram, men kroppen vill bara ut och röra på sig.

Efter en termin går det inte längre. Han tänker: ”Fy fan vad detta är tråkigt! Jag vill jobba med idrott, hälsa och människor.”

Surfar runt och hittar tränarprogrammet vid Örebro universitet. Här ligger fokus på elitidrott och han får nörda ner sig i muskler och leder.

Efter utbildningen jobbar Mathias Angelin ett tag som fystränare för fotbollslaget Örebro SK och som personlig tränare på ett gym. Men snart växer längtan efter att få jobba på en mer översiktlig nivå och planera insatser för befolkningen.

LÖN ”Lönen är lägre än i den kommun där jag arbetade tidigare. Jag fick gå ner i lön, men det var inget svårt val för mig. Om du är ute efter pengar är folkhälsa ett dåligt yrkes­ alternativ.”

Min väg

2002 Får barnreumatism och tvingas sluta spela handboll och fotboll. Inser hur viktig idrott är för att man ska må bra.

2014 Börjar läsa träningsprogrammet vid Örebro universitet.

2004 Blir frisk och hittar glädjen i träningen igen.

HANTEL ”Gym är mitt favoritsätt att träna. Jag släpper omvärlden och fokuserar helt på att lyfta saker. Träning var också det som fick mig att komma tillbaka på banan efter min reumatism.”

2016 Jobbar som personlig tränare men längtar efter att få hjälpa fler människor samtidigt.

– Jag vill kunna hjälpa många. Det ger mig mer om jag kan hjälpa tusen personer lite grann, att kanske komma in i idrotten eller äta bättre, än att bara maximera en fotbollsspelares löp­hastighet.

Han sökte en magisterutbildning i folkhälsovetenskap i Karlstad, med siktet inställt på Riksidrottsförbundet i Örebro. Inte utan viss tvekan, jobben som folkhälsovetare är inte många.

– Jag hade lite ångest över det, skulle jag plugga ett år till och kanske inte få jobb? Men jag tänkte att fan, om det verkligen är det här jag vill göra, då kommer jag att gräma mig hela livet om jag inte testar.

NÄR DET BLEV dags att skriva D-uppsats hörde han av sig till Riksidrottsförbundet i Örebro och frågade om det fanns något de ville ha undersökt. Det fanns det; förbundet hade fått projektmedel för att studera hur maskulinitetsnormer förstärks i manliga omklädningsrum. Mathias Angelin intervjuade elithockeyspelare om normer, språk och social status, för att se om våld normaliseras genom idrotten.

56

AKADEMIKERN

2017 Börjar läsa en magister i folkhälsovetenskap och känner att det är det här jag vill göra.

SEPTEMBER 2018 Får inte jobb inom folkhälsa och jobbar på boende för flyktingbarn för att försörja mig.

APRIL 2019 Får drömjobbet som folkhälsoutvecklare på Riksidrottsförbundet i Örebro.

HÖRLURAR ”Jag använder dem hela dagarna till möten och konferenser. Jag lyssnar också på musik när jag skriver.”

– Det var inte en så big deal för dem att slåss på stan, kunde det bero på att de slogs i rinken? Det var en för liten uppsats för att kunna dra slutsatser, men vi såg tendenser att det skulle kunna vara så.

I omklädningsrummen fanns en stark machokultur. Det förekom sexistiska och homofoba kommentarer, en jargong som Mathias Angelin känner igen från sin egen lagsportstid.

– Jag var varken utsatt eller den som utsatte andra, utan mest en åskådare. Men det måste ha varit förödande för dem som blev utsatta. Idrott är fantastiskt på många sätt, men det finns definitivt saker att jobba med.

Riksidrottsförbundet arbetar med flera insatser för att förändra machokulturen i omklädningsrummen.

När uppsatsen var klar frågade Mathias Angelin om det fanns någon ledig tjänst som folkhälsovetare på förbundet, men svaret blev nej. I stället började han jobba på ett stödboende för flyktingbarn och sökte folkhälsojobb.

Han pendlade till Eskilstuna, jobbade tolvtimmarspass och var tvungen att köpa en bil eftersom tåget hade slutat gå när arbetspasset var slut.

AKADEMIKERN

57

Min väg Efter tre månader dök det upp ett vikariat som folkhälsoutvecklare i Lekebergs kommun. Där hann Mathias Angelin knappt börja innan tjänsten på Riksidrottsförbundet blev ledig.

– Det kändes som en jackpott när jag fick det här jobbet.

Uppdraget är att öka folkhälsan i norra Örebro län. Det handlar om allt från antidoping till barn- och ungdomsfetma, psykisk ohälsa och att planera insatser i kommuner där få ungdomar idrottar. Efter 1,5 år känner han sig fortfarande ny och lite nervös, många av kollegorna har decennier av erfarenhet bakom sig.

– Men de är ödmjuka och nyfikna på den färska statistik och de nya metoder som jag har med mig från utbildningen, och jag får lära mig av deras praktiska erfarenhet.

ANNA LARSSON springer med full kraft över väggen i konferensrummet Löparundret. Under fotografiet berättar en text att hon var löpardrottningen från Nora på 1940-talet. Mathias Angelin sitter med lurar i öronen och blicken riktad mot datorskärmen. Han leder ett digitalt möte med Viktiga barngruppen, som han är samordnare för. Här samlas personer från Riksidrottsförbundet, skolsköterskor, barnläkare, folkhälso-

+ MINA TRE BÄSTA VAL TRÄNARPROGRAMMET ”Att våga släppa allt och börja på en utbildning i en annan stad. Det har stärkt mig som person.”

MAGISTER I FOLKHÄLSOVETENSKAP ”Jag är stolt att jag vågade hoppa på folkhälsovetenskapen fastän jag visste att det var svårt att få jobb.”

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET ”Att jag tackade ja till det här jobbet, jag vill verkligen vara här.”

"Det kändes som en jackpott när jag fick det här jobbet."

58

AKADEMIKERN

vetare och barnpsykolog för att försöka få bukt med barnfetman. Vanligtvis träffas de på Lindesbergs lasarett, men på grund av coronapandemin kör de sedan i mars sina möten på Teams.

Mathias Angelin är i färd med att berätta för deltagarna hur det går med ett projekt med rörelsegrupper. I flera terminer har han och en kollega samlat barn och unga med övervikt och deras föräldrar på Lindesbergs lasarett. Vid sju tillfällen får barnen testa olika idrotter och föräldrarna utbildas i kost, hälsa och träning.

– Vi hann med lite mer än hälften av tillfällena i våras innan vi var tvungna att avbryta på grund av corona. Jag har en dialog med lasarettet just nu kring hur de ställer sig till att starta en ny satsning.

Vi vill gärna köra igång under hösten, eftersom det skulle vara en hävstång för rörelsegrupper i hela länet, säger han.

Mathias Angelin avslutar mötet och berättar att målet med rörelsegruppen är att slussa in barnen i föreningslivet.

Vid ett tillfälle föreläser han om vilka föreningar som finns och varför det kan vara bra att gå med i en sådan.

– Jag får se barnen bli helt ”Det där vill jag börja med och det där vill jag börja med!” Vi vet också att flera barn har gått med i föreningar efter projektet.

Ja, ibland infinner sig en känsla av att göra skillnad, som när han läser utvärderingar av olika insatser.

– Det kan vara att den fysiska aktiviteten har ökat eller att fler är med i föreningar i ett visst område jämfört med tidigare. Det måste inte vara på grund av mig, för det finns ju såklart även andra insatser, men det kan bero på mig.

ARBETSMILJÖ ”Det är det bästa stället jag har jobbat på, här finns allt man kan önska sig. Kollegorna är positiva, öppna och trevliga. Vi är ett sammansvetsat team med elva personer som jobbar med folkhälso­ frågor.”

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HĂ„R? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Dr Scott Miller

FIT (Feedback Informed Treatment) • Stockholm 14–15/1 + 16/2 2021 • MalmÜ 18 –20/1 + 23/2 2021

Dr Scott Miller till Sverige!

FIT,till FEEDBACK Effektiv hjälp dina klienter INFORMED TREATMENT

FIT är ett evidensbaserat system26-27/3 som gür att använda • Stockholm oavsett metod, klient och 30/3-1/4 arbetsplats. Det Ükar • MalmÜ chansen att en klient blir hjälpt, halverar dropouts du bli bättre pü att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? ochVill minskar behandlingssammanbrotten med 1/3.

Grundläggande psykoterapiutbildning (steg 1)

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi.

Start VT-21 i Uppsala.

Läs mer pü www.kbtpsykologerna.com

FIT är evidensbaserat och gür att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 günger stÜrre chans att en klient blir

Dr Miller världsledande forskare, skapare av FIT hjälpt omär behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3. och grundare av ICCE. Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare

10% rabatt fler än treochfrün samma arbetsplats. av ICCE. Han om är en inspirerande underhüllande talare som vid behov senast faktiskt även kan prataMer svenska.

Anmälan 14/12. information, pris och anmälan pü Introdagen med Scott 1 475 kr, Tvüwaitong.se. dagar med Scott 2 990 kr, TreVi dagar med Scott 4även 450 kr. Rabatt om ni är fleraeventet. frün samma kommer att streama arbetsplats. Mer info och anmälan pü waitong.se

Vür sponsor somäven även levererar datastÜd till FIT. Vür sponsor som levererar datastÜd till FIT.

WAITONG

WAITONG

070-295 24 99 | niklas@waitong.se | waitong.se

Ge tid att leva.

I ür dÜr fler av hjärt-kärlsjukdom än av nügot annat.

StĂśd forskningen som ger fler mer tid att leva.

Swisha din güva till 90 91 92 7 eller sätt in valfritt belopp pü PG 90 91 92-7.

MĂśter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder fÜreläsningar och utbildningar utifrün BRIS müngüriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

BesĂśk bris.se/brisakademin

www.hjart-lungfonden.se

PG 90 91 92-7

PLATSANNONSER.

S:t Lukas i Dalarna S:t Lukas Gotland

Vi sÜker en ny chef till vür verksamhet i Falun. Sankt Lukas är en viktig aktÜr inom omrüdet psykoterapi och handledning büde nationellt och i Dalarna.

Vi letar efter dig som har ett genuint intresse fĂśr psykoterapi, handledning och organisation och som vill arbeta med oss.

Läs mer om tjänsten www.sanktlukas.se/falun/lediga-jobb

Vi svarar PROVOCERAD UPPSÄGNING

FOTO: SANDRA JOHNSON

KAN JAG ÅNGRA MIN UPPSÄGNING? Johanna har känt sig tvingad av chefen att säga upp sig. Nu ångrar hon sig. Går det att ta tillbaka en uppsägning som i efterhand känns som att den provocerats fram?

DETTA HAR HÄNT

Johanna och enhetschefen Margareta har sedan länge haft en konfliktfylld relation. Skyddsombudet har upprepade gånger förklarat för Margareta att man måste komma till rätta med problematiken, och påtalat att Johanna mår väldigt dåligt av den pågående konflikten. Så en morgon blir Johanna inkallad till ett möte med Margareta, som förklarar att det gjorts stickprov i syfte att kontrollera de anställdas arbetstider. Margareta visar Johanna en lång utskrift av en excelfil som sägs föreställa hennes magnetbrickas registreringar i entrén. ”De rödmarkerade fälten är sen ankomst under april till augusti,” förklarar Margareta.

Tabellen visar hela sjok av röda fält.

Särskilt måndagar till torsdagar. ”Du förstår väl att detta är oacceptabelt och utgör grund för avskedande. Men du får valet att säga upp dig med omedelbar verkan. Och då glömmer

MIKAEL SMEDS

Chefsjurist Akademikerförbundet SSR

F LAS Lagen om anställningsskydd reglerar på vilket sätt en anställd kan sägas upp.

vi detta och kommer inte att kräva skadestånd.”

Johanna ringer SSR Direkt omedelbart efter mötet med sin enhetschef och förklarar att hon sade upp sig, eftersom hon inte såg någon annan utväg. ”Nu ångrar jag mig, jag gillar ju mitt jobb och vill faktiskt inte sluta.

Får en arbetsgivare göra så här?”

DETTA GÄLLER

Generellt gäller att en arbets­tagares egen uppsägning är rättsligt bindande.

Det finns i normalfallet ingen ångerrätt. Men det finns särskilda situationer då en arbets­tagares uppsägning kan betraktas som en uppsägning från arbetsgivarens sida. När en arbetsgivare har föranlett arbetstagaren att säga upp sig och därutöver agerat på ett otillbörligt sätt brukar man tala om ”provocerade uppsägningar”. En arbetstagare som provocerats att säga upp sig kan med stöd av anställningsAKADEMIKERN

61

Vi svarar

W RÅDGIVNINGEN Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

skyddslagen ogiltigförklara uppsägningen. Det finns en relativt rik praxis från Arbetsdomstolen om provocerade uppsägningar och frågan berörs redan i den ursprungliga anställningsskyddslagens förarbeten.

I Johannas fall finns det några omständigheter som behöver utredas närmare för att avgöra om arbets­ givaren föranlett henne att säga upp sig, samt om enhetschefen därvid agerat otillbörligt. Det står klart att enhetschefen ställt Johanna inför ett ultimatum – att bli avskedad eller att välja egen uppsägning – och att Johanna valde att säga upp sig. Det kan alltså konstateras att chefen förmått Johanna att avsluta sin anställning.

Betydligt svårare kan det vara att utreda huruvida enhetschefen under mötet agerat otillbörligt. Det är inte otillåtet för en chef att kalla en medarbetare till ett möte för att undersöka en misstanke eller för att klargöra för den anställde vilka skyldigheter som följer av anställningen. Vad som talar för att en chef agerar otillbörligt är om denne saknar fog för misstankarna eller om de framstår som förhastade.

Ett otillbörligt agerande från chefens sida kan också innefatta en vägran att ge arbetstagaren skäligt rådrum för att bestämma sig eller ges tillfälle att kontakta sin fackliga representant.

"Det står klart att enhetschefen ställt Johanna inför ett ultimatum."

62

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

Om du behöver vägledning om vad som gäller i just din situation rekommenderar jag att du kontaktar SSR Direkt. Då får du tala med en erfaren ombudsman som utöver rättsliga delar även väger in praktiska frågor och dina önskemål.

SÅ GICK DET

Den ombudsman som tilldelades Johannas ärende kallade omgående arbetsgivaren till förhandling. Under förhandlingen yrkade ombudsmannen att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och att arbetsgivaren skulle förpliktas betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till Johanna. Ombudsmannen hade under samtal med Johanna förstått att det kunde finnas flera tänkbara förklaringar till att listan med hennes sena ankomster såg ut som den gjorde. Efter att ha kontaktat receptionisten på Johannas arbetsplats fick ombudsmannen hennes redogörelse bekräftad: varje måndag till torsdag var receptionisten först på arbetsplatsen och den som fjärröppnade dörren på morgnarna åt Johanna, varför hon inte behövde använda sin egen magnetbricka. Ombudsmannen kunde sålunda påtala för arbetsgivaren att den aktuella enhetschefen provocerat Johanna att säga upp sig själv och därvid agerat otillbörligt genom att dra förhastade slutsatser om Johannas ankomsttider.

Arbetsgivaren erbjöd så Johanna att återgå i tjänst från dagen för uppsägningen samt att betala ett skadestånd för den kränkning som enhetschefens agerande medförde.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Medlem i facket?

– välj rätt lån Med vårt Medlemslån kan du som medlem i facket förverkliga dina planer och känna dig trygg som låntagare. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer.

Du kan låna upp till 350 000 kr Läs mer på utan krav på säkerhet, swedbank.se/ räntan är förmånlig* medlemslan och inga avgifter tillkommer. * Effektiv ränta 5,43 % september 2020

eller ansök direkt och få besked i vår app eller Internetbank.

Hej egenföretagare!

Du vet väl att Akademikerförbundet SSR har särskild service för dig som har eget företag.

Vår företagsförsäkring är mycket förmånlig och sedan årsskiftet ingår Folksams juristförsäkring i avgiften. Nu kan du också få kostnadsfri rådgivning i digital marknadsföring.

Läs mer om fördelarna på akademssr.se/egenforetagare PS. Serviceavgiften är avdragsgill i företaget. annonser akademikern okt 20.indd 6

2020-10-06 13:37

Så funkar det Hemmajobb

Alla som kan ska jobba hemma.

Men vem ser till att du inte skadar dig på hemmakontoret?

1

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

HJÄLPMEDEL FÖR ATT MINSKA RISKERNA

3

4 64

AKADEMIKERN

För de allra flesta är ergonomin sämre vid hemmajobb än på arbetsplatsen. Men kanske går det att låna hem en del av den utrustning du har på kontoret? Till exempel en större datorskärm, ett ergonomiskt tangentbord eller till och med en särskild stol. Vilka anpassningar som arbetsgivaren bör göra står i proportion till hur länge du arbetar hemma.

LUDDIG GRÄNS FÖR ARBETSSKADA

Även när du arbetar från hemmet finns risk för skador.

Men vad som då klassas som en arbetsskada är inte helt lätt att avgöra. Grundregeln är dock att en arbetsskada ska ha ett samband med arbetet. Går du runt hemma och har ett arbetssamtal i din jobbtelefon, då är det arbets­ relaterat om du faller och skadar dig. Men inte om du gör detsamma under arbetstid när du gör kaffe i köket.

MÅNGA TRIVS HEMMA

Fyra av tio som jobbade hemifrån under våren trivdes bättre med det än att gå till arbetsplatsen. Det visar en undersökning som Akademikerförbundet SSR gjorde i somras. Men att det innebär brister i arbetsmiljön framkom också tydligt. Två tredjedelar ansåg att den fysiska arbetsmiljön försämrades och nästan lika många ansåg att de hade en sämre organisatorisk och social arbetsmiljö.

GEMENSAMT ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, AFA FÖRSÄKRING

2

Arbetsmiljölagen är tydlig – det formella ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Detta gäller även vid hemarbete. Men om du inte talar om hur din arbetsmiljö ser ut blir det svårt för chefen. Därför ska du informera din chef om de arbetsmiljöproblem du har i samband med hemarbetet. Vill du inte ta det direkt med chefen kan du vända dig till ett skyddsombud.

En skada på hemmakontoret räknas bara som arbets­relaterad om den sker när du faktiskt arbetar.

ALLA KAN INTE JOBBA HEMMA

Alla har olika behov och olika förutsättningar. Om det inte är möjligt att skapa en bra arbetssituation i hemmet kan det vara bättre att arbeta från den ordinarie arbetsplatsen. I en sådan situation får man väga olika risker mot varandra – till exempel i samband med resan till och från arbetsplatsen.

5 AKADEMIKERN

65

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

LÖNEENKÄT

ra gö att gs Da

Jämför lönen

din rd?

hö

○ I din mejlkorg 4 november.

GILLA JOBBET

Påverka lokalt

Mer om corona

Nästa år är det dags igen för Akademikerförbundet SSR:s kongress. Men redan nu i oktober, november och december tas de första stegen mot kongressen 2021.

Du som medlem är med i någon av Akademikerförbundet SSR:s 27 distriktsföreningar, som alla har årsmöte under senhösten. På årsmötet får du vara delaktig i att utse kongressombud, men också diskutera andra viktiga frågor tillsammans med medlemmar som arbetar i din geografiska närhet. Det är också på årsmötet som distriktsföreningens styrelse för nästa år väljs.

Är du skyddsombud eller chef?

Känner du att coronapandemin har gett upphov till många nya frågor om vad som gäller på arbetet? I höst arrangeras arbetsmiljökonferensen Gilla jobbet helt digitalt och fokuserar på just arbetslivet under pandemin.

Konferensen pågår en halvdag och kommer att ta upp frågor som till exempel smittspridning, kris och hur man kan jobba med arbetsmiljöfrågor i hemmet.

○ Årsmöten i Akademikerförbundet SSR:s

disktriksföreningar: oktober, november och december.

66

TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

t rös

DISTRIKTSFÖRENINGARNA

Tjänar du mer eller mindre än förra året? Delta i årets löneenkät och bidra till lönestatistiken i Saco lönesök. I den finns över 200 000 löneuppgifter från akademiker som du kan jämföra dig med.

Enkäten tar cirka fyra minuter att fylla i och resultatet presenteras i februari. Extra viktigt är det att du i privat sektor deltar, eftersom privata arbetsgivare inte rapporterar in lönestatistik på det sätt som offentliga gör.

AKADEMIKERN

○Digital föreläsning: 3 november.

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar.

Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Akademikerförbundet SSR. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

KRIMINALVÅRDEN ÄR EN AV DE ARBETSPLATSER SOM ARBETAT AKTIVT MED ATT TA TILLVARA ÄLDRES KOMPETENS.

SPANING

Det våras för tjänstemannen.

VI SVARAR

Kan chefen tvinga mig till uppsägning?

SÅ FUNKAR DET

Jobbar du hemma?

Så får du bättre arbetsmiljö.

➔