Akademikern 4 - 2020 by A4 Text & form

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

➔

Hej! Jag är Ida Bylund Lindmans nya kollega.

DIGITAL KRAFT

Fattar din robot bättre beslut än du? Nu får algoritmer vara med och bestämma.

Robot

NUMMER

SEPTEMBER 2020

Creative Army

Vi fullbordar vårdkedjan Genom våra insatser får unga som tidigare varit placerade på HVB hjälp att ta det sista klivet ut i ett självständigt liv med ett eget boende. Vägen går via våra stödboendelägenheter i centrala Eslöv och Kristianstad.

VoB:s lägenhets- och stödboenden erbjuder individanpassade insatser i eget boende för enskilda vuxna, familjer samt ungdomar i åldern 16 – 20 år.

Rikard Jönsson, Verksamhetschef 0700 - 80 60 96 rikard.jonsson@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, lägenhetsboenden, öppenvård och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

ROBOT

ÄR DIN NYA KOLLEGA EN ALGORITM?

UPPFOSTRA DIN ROBOT och luta dig tillbaka. För fem år sedan spanade Akademikern in i framtiden: På vilket sätt skulle robotar komma att förändra akademikernas arbetsvardag? Efter att ha blivit ett självklart inslag på verkstadsgolven och börjat hantera enklare kontorssysslor knackade de på dörren till akademikeryrkena. Nu, 2020, är de med och fattar beslut i kommuner och på myndigheter. På vissa håll tar de fram underlag som de mänskliga kollegorna använder i beslutsfattandet, på andra bestämmer de själva. På vissa arbetsplatser har införandet av digitala kollegor gått smidigt, på andra har det varit mer turbulent. Vilka de långsiktiga effekterna blir av att robotar deltar i myndighetsutövning vet vi inte ännu. De kan frigöra tid för det professionella arbetet, men för också med sig etiska dilemman, vem är till exempel ansvarig för de beslut som roboten fattar?

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

DET HÄR ÄR det sista numret av Akademikern som jag ansvarar för. Det har varit en förmån att få göra journalistik tillsammans med er under de här åren! Det finns inget bättre än att få höra att våra artiklar diskuteras på arbetsplatser och i hemmen. Allra mest uppmärksamhet har våra teman om diskriminering på grund av hudfärg i arbetslivet, respektive att dö på grund av jobbet väckt. Allvarliga ämnen som berör. Men även mer vardagsnära saker, som konsten att ge och få feedback från chefer och kollegor, väckte många samtal. Egentligen är det inte så konstigt: Vi vill alla få förutsättningar att göra ett professionellt jobb, och vi vill må bra när vi gör det. Jag kommer inte att ersättas av en robot, utan från och med nästa nummer är det Johanna Kvarnsell som är chefredaktör och ansvarig utgivare. Fortsätt höra av er till henne med tips, ris och ros.

Innehåll — Programmera mig för dina behov.

ORDFÖRANDE "Kravet: Löneökningar för våra medlemmar".

AKTUELLT Omstart för både avtalsrörelse och las-förhandlingar.

VÅR VINKEL Lättare att få stöd från socialtjänsten, föreslår utredningen.

TEMA ROBOT

21–46

Diggar digitalt Uppsala kommun har infört en robot inom ekonomiskt bistånd. Nu satsar de på fler digitala medarbetare. Algoritmer för alla Få har dem. Men många kommuner och myndigheter är sugna på en egen.

SPANING På avstånd från corona. Så förändras arbetslivet.

MIN VÄG Precis när SAS började få luft under vingarna kom corona. Under drygt 20 år i flyget har kabinchefen upplevt många luftgropar.

VI SVARAR Vågar jag återvända till kontoret?

SÅ FUNKAR DET Skyddet för visselblåsare stärks.

I LUFTEN Få syn på diskrimineringen. Flera tillfällen till utbildning i höst.

Olaglig pionjär? Trelleborgs kommun var först med helt automatiserat beslutsfattande. Men frågan är om verksamheten är laglig. SSR vill veta hur roboten gör.

AKADEMIKERN

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Din nya kollega En robot fixar administrativa uppgifter på ett kick. Men fattar den bättre beslut än du?

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Clemens, Johanna Kvarnsell, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson. Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2019: 71 800 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen! Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÃ„CK

ARLANDA Corona, askmoln och terrorattacken i World trade center. Sas kabinchef Louise Burke har varit med under flera av flygbolagets kriser.

FOTO: ANNA SIMONSSON

TRELLEBORG – STOCKHOLM Akademikerförbundet SSR vill veta hur roboten i Trelleborg fattar beslut.

FOTO: ANNA SIMONSSON

UPPSALA Efter positiva erfarenheter av en robot har kommunen anställt egna programmerare.

AKADEMIKERN

Ordförande "LÖNEÖKNINGAR FÖR VÅRA MEDLEMMAR"

AKADEMIKERN

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #corona #avtalsrörelse

VI BEFINNER OSS mitt i en pandemi som vi aldrig kunde ana effekterna av. På kort tid har vi lärt oss att förhålla oss till en situation där inga färdiga svar finns, där forskning och vetenskap fortfarande famlar, där vardagen i mångt och mycket beskurits och där arbetslivets förutsättningar totalt förändrats för många. Detta gäller särskilt de viktiga samhällsfunktionerna inom kommuner och regioner. Dessa har prövats hårt och medarbetarna har under tuffa förutsättningar hanterat en helt ny verklighet. Att i den situation som rådde i våras fortsätta den påbörjade avtalsrörelsen befanns svårt och avtalen prolongerades till den 31 oktober. Nu återupptas avtalsrörelsen med målet att vara klara till den 31 oktober och då med en retroaktivitet från den 1 april. Våra utgångspunkter har inte ändrats. I svårare tider kommer

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

behovet av välfungerande samhällsfunktioner att vara allt viktigare. Den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver därför säkras. Detta måste spegla avtalsrörelsen, att värdera och satsa på att behålla de särskilt yrkesskickliga akademiker som arbetar i dessa svåra samhällsbärande yrken. Välfärdens verksamhet är kunskapsintensiv och det ska synas i lönekuvertet. Men vi vet att pandemin har prövat samhällsekonomin hårt i vissa branscher samtidigt som andra klarat sig relativt väl. Arbetslösheten ökar och kommunernas ekonomiska förutsättningar prövas. Prolongeringen av avtalsrörelsen ska inte tas som intäkt för att vi ska stå tillbaka i våra krav. En bättre rustad arbetsmiljö ska inte betalas med sämre löneutveckling. Välfärdens medarbetare är fortfarande fel lönesatta. Kravet är reallöneökningar för våra medlemmar.

FOTO: SANDRA JOHNSON

AVTALSRÖRELSE

Försäkra dina älsklingar och få upp till 20 % rabatt

Välj Moderna Försäkringar för barnen, hemmet, husdjuren, bilen, motorcykeln eller båten och få upp till 20 % i samlingsrabatt. Bara en älskling? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR får även rabatt på din första försäkring hos Moderna. Ta reda på mer på modernaforsakringar.se/akf-rabatt eller ring Moderna på 08-684 125 61.

Missa inte våra poddar SAMHÄLLSVETARPODDEN För dig som är intresserad av aktuella samhällspolitiska frågor med en facklig twist. Varannan fredag diskuterar vi allt från politik, profession och arbetsmarknad till akademisk utbildning och forskning. CHEFSPODDEN Chefspodden är en podd om chefs- och ledarskapsfrågor. I podden som kommer varannan tisdag medverkar forskare, debattörer, chefer och specialister. SOCIALTJÄNSTPODDEN I Sveriges ledande socialtjänstpodcast tar vi upp de heta frågorna för socialtjänsten. Varannan onsdag möter du intressanta personer, oväntade vinklar och ny kunskap. SAMHÄLLSEKONOMISKA PODDEN I helt nya Samhällsekonomiska podden samtalar förbundets chefsekonom Simon Vinge med intressanta gäster om de mest aktuella samhällsekonomiska frågorna.

Du hittar poddarna där poddar finns – och på akademssr.se/podcasts

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt ARBETSLÖS

Fler utan jobb 1 201 medlemmar i Akademikerförbundet SSR fick ersättning från Akademikernas a-kassa i juli. Det motsvarar 2,2 procent av medlemmarna och är den största andelen sedan pandemin inleddes. I juli 2019 fick 1,6 procent stöd från a-kassan.

AVTALSRÖRELSE

Nu avgörs årets löneökning

PSYKISK OHÄLSA

Antalet långa sjukskrivningar har minskat något på senare år, men skillnaderna mellan olika grupper finns kvar. Det visar årets rapport om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro från Afa Försäkring. Det är fortfarande vanligare att kvinnor blir långtidssjukskrivna. Och allra störst risk är det för anställda i yrkesgruppen socialt arbete. Den vanligaste diagnosen som ligger bakom en långvarig sjukskrivning för personer som är anställda i kommuner och regioner är en psykisk diagnos. – Kvinnor inom yrkesgruppen socialt arbete hade den högsta risken för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos 2018 med 21,3 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Sjukfall med psykiska diagnoser blir oftare långa jämfört med övriga diagnoser, säger Andreas Ek, analytiker, i rapporten.

TEXT: ANNIKA CLEMENS, ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Kvinnor mest sjuka

Avtalsrörelsen drar igång igen. Det nya avtalet med årets löneökningar skulle egentligen ha varit på plats den 1 april. Men i mars, när pandemin gjorde det omöjligt för förhandlarna att träffas och det dessutom dök upp mängder av akuta frågor för parterna att hantera, ajournerades förhandlingarna. Nu tar samma förhandlare vid där de slutade i våras. Till en början möts förhandlarna digitalt men så småningom väntar troligen även fysiska möten. – Blir det låsningar, vilket kan tänkas, blir det ett filter med digitala lösningar, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Förhandlingarna om det nya avtalet ska vara klara senast den 31 oktober. AKADEMIKERN

TEXT: ANNIKA CLEMENS FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

Minimilön splittrar europafacken Diskussioner om minimilöner i EU pågår. Parterna har till den 4 september på sig att skicka in ett yttrande på EU-kommissionens senaste förslag. Men det är svårt för fackföreningar i Europa att svara med en röst. – Vi gillar inte det förslag som ligger, säger Markus Furuberg, Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef som suttit med under det pågående samrådet. Det gör inget av de svenska fackförbunden och inte representanter för arbetsgivarna heller. De vill definitivt inte ha en bindande lag och helst inte heller en rekommendation om minimilöner. Det skulle hota den svenska modellen, anser de. Parterna i övriga nordiska länder tycker samma sak. 12

AKADEMIKERN

Men i stora delar av övriga Europa efterfrågar fackförbunden minimilöner och vill helst se en bindande lag. – Vi gissar att det inte är möjligt att uppnå enighet, konstaterar Richard Pond, policyansvarig för kollektiva förhandlingar på Epsu, Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. De senaste veckornas diskussioner tyder på att det finns åsikter som står långt ifrån varandra. – Det finns ett brett stöd för en bindande lag, men med motstånd från främst de nordiska fackförbunden, skriver Richard Pond i ett mejl. Men han tillägger också att det ska ske en omröstning innan ett uttalande skickas in. Det är det andra samrådet som pågår och det kan bli fler.

REGERINGSUPPDRAG

Hon granskar coronastrategin Vesna Jovic, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR, är en av ledamöterna i regeringens coronakommission. – Det blir jättespännande och lärorikt, säger Vesna Jovic. Att hon blev en del av kommissionen tror hon bland annat beror på att hon har lång erfarenhet av arbetet i kommuner och regioner, bland annat som vd för SKR och kommundirektör i Huddinge. – Jag tror att de har sökt personer som har olika kompetenser och som kan stå fria. Det är en granskande kommission och vi ska också komma fram med ett antal förbättringsförslag, säger hon. I slutet av november ska en första delrapport lämnas om hur smittan har hanterats i äldrevården och äldreomsorgen. Uppdraget ska slutredovisas i slutet av februari 2022.

Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård. Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad.

Familjehem Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.

Behandlingsfamiljer Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik.

Jourfamiljer I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.

Skydd i familjehem Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

Utredning – Behandling – Akut

100 000 KRONOR

Så mycket ger Solidaritetsfonden till Röda korset i Libanon efter explosionen. Alla medlemmar i Akademikerförbundet SSR bidrar med en krona per månad till Solidaritetsfonden.

Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Aktuellt

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD

Omstart för las-förhandlingarna I mitten av augusti träffades PTK, LO och Svenskt Näringsliv för första gången sedan las-förhandlingarna pausades för avtalsrörelsen i slutet av förra året. Och det är ett tajt schema. Senast i slutet av september måste de ha nått en överenskommelse, annars genomförs förändringar genom lagstiftning. – Det kommer att bli tuffa förhandlingar, säger Camilla Frankelius, en av två förhandlare för PTK, som företräder flera förbund bland annat Akademikerförbundet SSR:s medlemmar i privat sektor. Flera gånger i veckan, till att börja med, kommer ett tiotal förhandlare att träffas i Svenskt Näringslivs lokaler i Stockholm. Till grund för förhandlingarna har parterna gjort utredningar om anställningsskydd, arbetslöshetsförsäkring och omställning vid uppsägning.

Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, har hopp om att förhandlingarna ska gå i hamn i tid. – PTK, LO och Svenskt Näringsliv är starka organisationer och de är vana att förhandla. Bland flera svåra frågor lyfter han det krav som LO har ställt på att inga förändringar får ske med begreppet ”saklig grund” för att säga upp en medarbetare av personliga skäl. – Saklig grund är jätteviktigt för oss också, säger Mikael Smeds. Men flera svåra frågor väntar och i slutändan är det en helhet som ska kommas överens om. – Det är ett helt paket som vi ska försöka lösa så att alla ska bli nöjda. Målet är att vi ska komma överens om spelreglerna på arbetsmarknaden för att skapa ett långsiktigt hållbart förslag, säger Camilla Frankelius.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB Akademik_nr 4-20_180x120.indd 1

2020-08-14 12:06

Hej egenföretagare! Du vet väl att Akademikerförbundet SSR har särskild service för dig som har eget företag. Vår företagsförsäkring är mycket förmånlig och sedan årsskiftet ingår Folksams juristförsäkring i avgiften. Nu kan du också få kostnadsfri rådgivning i digital marknadsföring. Läs mer om fördelarna på akademssr.se/egenforetagare PS. Serviceavgiften är avdragsgill i företaget.

AKADEMIKERN

Vår vinkel

Lättare

FOTO: GETTY IMAGES

att få

AKADEMIKERN

SOCIALTJÄNSTLAGEN

stöd FRAMTIDENS SOCIALTJÄNST

Regeringen tillsatte en utredning för att se över socialtjänstlagen i april 2017 Margareta Winberg utsågs till särskild utredare. Förslaget ska bidra till en förutsägbar, likvärdig, jämlik, jämställd och rättssäker socialtjänst.

Fler insatser ska kunna ges utan utredning och myndighetsbeslut. Det föreslår utredningen om framtidens socialtjänst. Text: Annika Clemens

TVÅ STORA FÖRÄNDRINGAR finns med bland förslagen i utredningen av en ny, modernare socialtjänstlag. Den lämnades över till socialminister Lena Hallengren (S) i augusti av utredare Margareta Winberg. Den ena stora förändringen kommer att leda till en hel del debatt, tror Fredrik Hjulström, sekreterare i utredningen och socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. – Utredningen föreslår att kommunerna får tillhandahålla insatser utan föregående utredningar och beslut. I dag måste den som vill ha hjälp med exempelvis sitt missbruk ansöka om en insats. Först efter att en handläggare har gjort en bedömning kan ett myndighetsbeslut fattas. – Det är en ganska omständlig historia och det kan ta veckor, ibland månader och till och med halvår innan man får en insats, säger Fredrik Hjulström. AKADEMIKERN

Vår vinkel

W SENASTE NYTT OM SOCIALTJÄNSTLAGEN Följ rapporteringen på Akademikern.se

Om kommunen i stället väljer att erbjuda viss hjälp och stöd utan vägen runt en utredning och ett myndighetsbeslut blir socialtjänstens insatser mer tillgängliga. – Medborgare kommer åt dem på ett enklare sätt och slipper bli granskade och prövade. Utredningen presenterar också en lista på undantag med insatser som även fortsättningsvis kräver utredning och beslut. Och det är bland annat här åsikterna går isär. Exempelvis måste placeringar av barn alltid föregås av en utredning. Detsamma gäller placering på äldreboende. Däremot är insatser inom hemtjänsten inte undantagna, något som Akademikerförbundet SSR har protesterat mot.

"Medborgare kommer åt dem på ett enklare sätt och slipper bli granskade och prövade." FREDRIK HJULSTRÖM

AKADEMIKERN

DEN ANDRA stora förändringen som utredningen presenterar beskriver Fredrik Hjulström som en seger för Akademikerförbundet SSR. Utredningen föreslår att den verksamhet som socialtjänsten bedriver ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. – I dag finns inget lagstöd för att en kommun ska välja insatser som har stöd i vetenskapen framför sådana som inte har det. Tanken är att detta ska driva utvecklingen framåt, bland annat med systematiska uppföljningar av verksamheten. – Det finns väldigt lite uppföljning av vilka effekter och resultat de insatser man tillhandahåller ger. Risken finns, medger Fredrik Hjulström, att förslaget om vetenskaplig grund och uppföljning kan ge merkostnader. Men å andra sidan finns också möjligheter att spara pengar. – Om man tillhandahåller ett bättre resultat kommer brukarna inte tillbaka i samma utsträckning, de blir mindre sjukskrivna, barn kan lyckas bättre i skolan och så vidare. Det finns stora samhällsvinster som är svåra att räkna på, säger Fredrik Hjulström. MEN DET BLEV INGET förslag om förändring i beslutsfattande. Akademikerförbundet SSR har länge drivit frågan att individärenden inte bör beslutas av politiker utan av professionella tjänstemän. Margareta Winberg nöjer sig dock med en uppmaning till regeringen att utreda frågan separat i en ny utredning. – Akademikerförbundet SSR anser att det blir en inkonsekvens. Å ena sidan

Familjecentralen arbetar enbart förebyggande

DET FÖREBYGGANDE arbetet finns också med i utredningen som föreslår att socialtjänsten ska planera sin verksamhet mer, exempelvis utifrån den demografiska utvecklingen. Här finns också ett förslag som Fredrik Hjulström misstänker kommer att möta protester, nämligen en ändring även i plan- och bygglagen (PBL). Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten vara en del i samhällsplaneringen. Men intresset från plan- och byggförvaltningar att diskutera med socialtjänsten inför nya bostadsprojekt har varit svalt. – Det har inte fungerat någonsin. Så utredningen föreslår att det ska skrivas in i PBL så att det blir av. Socialtjänsten skulle kunna bidra med expertis om hur man exempelvis bygger in trygghet i ett bostadsområde. Om det finns ungdomsstök i en viss stadsdel kan det vara bättre att bygga seniorlägenheter i stället för fler lägenheter för barnfamiljer. – Använd på det sättet skulle det kunna vara en faktor i att minska bostadssegregationen. Sedan är inte det hela lösningen, men det kan vara en pusselbit. Nästa steg på vägen mot en ny socialtjänstlag är att utredningen nu skickas på remiss, meddelade socialminister Lena Hallengren under presskonferensen.

I början av året samlades över hundra föräldrar på ett föräldramöte på Långbergsskolan i Nyköping. Sällan har ett föräldramöte varit så välbesökt. Anledningen var att barnkonventionen nyss hade blivit svensk lag. I miljonprogramsområdet Brandkärr är trångboddheten stor, arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg. Det har länge gått rykten om hur socialtjänsten omhändertar barn för mindre allvarliga saker. När föräldrar i området fick höra om barnkonventionen växte oron. Oron snappades upp på familjecentralen som ordnade föräldramötet och bjöd dit en socialsekreterare som kunde svara på frågor. – Vi kunde lugna ner dem och berätta vad som gäller. Och att det finns hjälp att få i samhället, säger Halima Hassan som arbetar som kulturtolk. På familjecentralen arbetar personalen enbart förebyggande. Kuratorerna har inga myndighetsuppdrag. – I början hade vi även ärenden och då tog ju myndighetsarbetet över, säger Britta Isaksson, kurator. Det förebyggande arbetet är något som skulle behövas på flera håll, tycker personalen. Utredningen Framtidens socialtjänst föreslår en lagändring om att socialtjänsten ska planera sin verksamhet för att ha koll på utvecklingen och kunna agera i tid. Akademikerförbundet SSR har velat se tydliga mål för det förebyggande arbetet, som annars riskerar att trängas undan till förmån för det lagstyrda akuta arbetet.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA CLEMENS

ska verksamheten drivas utifrån bästa tillgängliga kunskap, samtidigt ska vi ha förtroendevalda politiker – som ju inte sitter på den sakkunskapen – som beslutar, säger Fredrik Hjulström.

Personalen på Brankärrs familjecentral i Nyköping välkomnar att det förebyggande arbetet lyfts i utredningen.

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst. Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig. Bli medlem på akademikernasakassa.se! Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Tema Fler och fler robotar flyttar in på myndigheter och kommuner. Fattar de bättre beslut än du?

22 DIGGAR DIGITALT I Uppsala kommun har den nya roboten fått positiva effekter på avdelningen för försörjningsstöd. Nu har kommunen anställt egna programmerare för att lära den nya uppgifter och introducera den på fler enheter.

32 ALGORITMER FÖR ALLA Än så länge är det få myndigheter och kommuner som infört automatiserat beslutsfattande. Men flera planerar att göra det de närmsta åren.

37 DIN NYA KOLLEGA En robot kan avlasta dig med administrativa uppgifter, stödja dig i beslutsfattande eller till och med själv bestämma. Men fattar den bättre beslut än du? Och vad får det för följdeffekter?

43 OLAGLIG PIONJÄR? Helsingborgs kommun var först med en robot som själv fattar beslut om försörjningsstöd. Men frågan är om den är laglig? Akademikerförbundet SSR vill veta hur roboten är programmerad.

AKADEMIKERN

Tema

Digga dig Text: Jennie Aquilonius Foto: Anna Simonsson

Uppsala kommun började med en robot i socialtjänstens försörjningsstöd. Nu har de anställt egna programmerare som ska utveckla digitala kollegor till fler enheter.

ar igitalt Ida Bylund Lindman leder arbetet med robotarna.

âž”

Tema

IDA BYLUND LINDMAN tittar fascinerat på när roboten klickar sig igenom systemet. Det är hösten 2017 och avdelningschefen för försörjningsstöd i Uppsala och hennes kollegor besöker Trelleborgs kommun. Deras nyfikenhet hade väckts så fort de fick nys om att en robot här tar hand om ekonomiskt bistånd. Det handlar om en RPA, vilket står för robotic process automation, alltså ett dataprogram som utför mänskliga arbetsuppgifter. Nu står de här och ser hur roboten snabbt som vinden hanterar tråkiga, administrativa arbetsuppgifter. – Där är människor inte i närheten av lika effektiva, säger Ida Bylund Lindman. Ändå var projektgruppen snabbt på det klara med att de inte ville införa hela Trelleborgsmodellen, som innebär att roboten fattar beslut om försörjningsstöd på egen hand och medborgaren träffar en arbetsmarknadssekreterare i stället för en socialsekreterare. 24

AKADEMIKERN

Ida Bylund Lindman älskar den långa, vita "byråkrat-korridoren" på avdelningen för försörjningsstöd. Socialsekreteraren Monika Crnoja bär med sig kollegan Maria Yngman i datorn.

Ida Bylund Lindman påpekar att kommunen, enligt socialtjänstlagen, ska jobba med individuell bedömning vid ekonomiskt bistånd. – Det kan inte en robot göra, det är viktigt att vi har socialsekreterare som tittar på vad varje individ och familj behöver. Vi menar att man inte följer socialtjänstlagen om man tar bort den bedömningen. Ida Bylund Lindman visar uppför en trappa och genom en mycket lång och vit korridor. – Jag älskar den här korridoren, den är liksom en symbol för byråkraten, säger hon. Socialsekreteraren Monika Crnoja bär med sig kollegan Maria Yngman i en dator. Det är coronatider och eftersom Maria Yngman har hosta är hon med via video.

" Där är människor inte i närheten av lika effektiva." IDA BYLUND LINDMAN

AKADEMIKERN

Tema

Maria Persson, huvudskyddsombud och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Uppsala var först skeptisk till roboten.

AKADEMIKERN.SE IVO kritiserar Kungsbackas robot.

DÅ, 2017, HADE avdelningen för försörjningsstöd precis infört möjligheten att ansöka om försörjningsstöd digitalt, något som underlättat socialsekreterarnas arbete. En robot kunde bli en naturlig fortsättning på det arbetet. I början av 2018 drog utvecklingsarbetet igång. En risk- och konsekvensanalys visade att vissa medarbetare kände oro över att det skulle leda till färre tjänster och en del undrade vad roboten egentligen skulle göra. En av dem som känner sig skeptisk när hon får höra talas om att kommunen vill införa en robot inom ekonomiskt bistånd är Maria Persson, huvudskyddsombud och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Uppsala. Tankarna går till just Trelleborg och till Kungsbacka, där 12 av 16 socialsekreterare sagt upp sig efter att kommunen infört Trelleborgs modell. Ska det nu bli samma sak i Uppsala? Hon tar kontakt med Ida Bylund Lindman och uttrycker sin oro.

"Våra medlemmar hade tidigare uttryckt att de administrativa uppgifterna tog för mycket tid." MARIA PERSSON

AKADEMIKERN

– Men Ida berättade om sin vision för roboten, att det inte handlade om att den skulle fatta beslut eller att de skulle dra ner på tjänster, utan att socialsekreterarna skulle få mer tid till det sociala arbetet. Våra medlemmar hade tidigare uttryckt att de administrativa uppgifterna tog för mycket tid, säger Maria Persson, där hon sitter i ett rum i Socialförvaltningens lokaler, några minuters bilfärd från avdelningen för försörjningsstöd som sedan länge tillhör Arbetsmarknadsförvaltningen. IDA BYLUND LINDMAN förklarade att roboten skulle göra administrativt krävande arbetsuppgifter men, till skillnad från i Trelleborg skulle en människa alltid lägga sista handen vid beslutet. Målet var att skapa en bättre arbetsmiljö för socialsekreterarna. De skulle få mer tid att bland annat samordna klientens myndighetskontakter, ha motiverande samtal, hjälpa personen att få koll på sin ekonomi och samverka med vården. – Det var viktigt att ha en nära dialog med medarbetare och fackliga representanter. Det har varit en framgångsfaktor för oss, säger hon. Samtidigt förankrade hon arbetet i arbetsmarknadsnämnden och informerade ledamöterna om hur arbetet fortskred. Maria Yngman, som var skyddsombud och satt i Akademikerförbundet SSR:s lokalfackliga styrelse, fick uppdraget att vara kontaktperson mot det företag som skulle programmera roboten.

AKADEMIKERN

– Jag var supertaggad direkt. De flesta som jobbar med ekonomiskt bistånd gör inte det för att knappa in siffror i datorn utan för att träffa människor och hjälpa dem att komma vidare till en annan försörjning. Allt som underlättar administrationen är bra, säger hon. AVDELNINGEN TRODDE att de snabbt

skulle vara igång med sitt nya digitala beslutsstöd, säkert inom ett år. Men att automatisera arbetet visade sig vara lättare sagt än gjort. Först i september 2019 var roboten redo att börja öva på riktiga ärenden på en pilotenhet. Socialsekreterarna mejlade in de fel som roboten gjorde och under en period satt Maria Yngman, i rollen som kontaktperson mot det företag som programmerade roboten, dagligen i telefon med utvecklaren. 28

AKADEMIKERN

– Det var mycket svårare än vi trodde. Det finns många steg i ekonomiskt bistånd; om det är på ett sätt ska man göra så här, men om det är på ett annat sätt blir det så där eller så där, säger hon och pekar kors och tvärs över skärmen för att visa hur arbetet förgrenar sig. Det här är något som Ida Bylund Lindman har lyft fram på arbetsplatsträffarna för att höja medarbetarnas yrkesstolthet. – Vi har ett svårt jobb, det gick inte bara att programmera, säger hon. Det visade sig också att socialsekreterare och programmerare talar olika språk. – Ibland hade det nästan behövts en tolk. Vi förstår inte IT-folkets begrepp och de förstår inte våra, säger Ida Bylund Lindman.

Tema

Monika Crnoja och Ida Bylund Lindman blev från början inspirerade av Trelleborgs robot, men ville hitta sin egen väg.

Socialsekreteraren Monika Crnoja arbetar på den enhet där roboten testkördes. Den gjorde preliminära beräkningar utifrån dels vad klienten uppgett, dels uppgifter från andra instanser som Försäkringskassan och A-kassan. Sedan beräknade roboten inkomster och utgifter. I en anteckning förklarade den vad den hade gjort, vad socialsekreteraren borde kontrollera och om något skiljde sig från föregående månads ansökan. Eftersom det var en testperiod gick Monika Crnoja regelbundet in och kontrollerade att allt stod rätt till, och hittade mindre fel. – Det var skönt att slippa göra det där som alltid tar extra mycket tid, att upprätta en beräkning och kontrollera utgifter mot inkomster. Nu var det bara

att kontrollera den preliminära beräkningen, korrigera den om det behövdes och sedan göra en sedvanlig bedömning av rätten till bistånd och fatta beslut, säger hon. Från datorskärmen flikar Maria Yngman in att den automatiserade processen också minskar risken att socialsekreteraren råkar knappa in en siffra fel. När utvecklingsarbetet drog ut på tiden blev utmaningen för Ida Bylund Lindman att hålla motivationen uppe hos medarbetarna. Och hos sig själv. Särskilt när roboten gjorde många fel. – Då kunde jag undra om RPA verkligen var en lösning för oss. Jag har inte haft långa perioder av tvivel, men ibland har det känts tungt.

I entrén finns datorer där medborgarna kan få hjälp att ansöka om försörjningsstöd digitalt.

AKADEMIKERN

Tema

"I framtiden använder vi nog inte RPA, utan funktionerna kommer att finnas direkt i systemet." IDA BYLUND LINDMAN

ningsstöd har minskat jämfört med förra året och enheten ligger 25 miljoner kronor plus mot sin budget. – Vi har fått tid att jobba med framför allt hushållens ekonomi och det har gett resultat, säger Ida Bylund Lindman.

CV IDA BYLUND LINDMAN Utbildning Sociologi Arbetar Uppsala kommun

AKADEMIKERN

Roboten är en del i ett större arbetsmiljöarbete där administrativa uppgifter plockats bort från socialsekreterarna. Mest nöjd är Ida Bylund Lindman med att personalomsättningen under sex år har minskat från 22 procent till 9 procent. – Vi har jobbat oss från en kultur av att det känns tungt och jobbigt till att vi har blivit mer positiva, folk är utvecklingsbenägna och kommer med idéer. Människor mår också bättre på jobbet. Även antalet hushåll som får försörj-

UNDER 2020 har Uppsala bytt verksamhetssystem. Det nya systemet innehåller en funktion som automatiskt tittar på vad en familj ansökt om bistånd för, tar in riksnormen för familjer och räknar ihop summan familjen ska få. Kommunen har också anställt egna programmerare på it-avdelningen, eftersom fler kommunala processer kommer att automatiseras framöver. Samarbetet med det externa företaget har avslutats och kommunen har tagit in roboten i egen regi. – Det är skönt att ha all teknik i kommunens hägn, säger Ida Bylund Lindman. Företaget som jobbade med roboten hade visserligen skrivit under sekretessavtal, men hon tycker att det känns bättre att inte dela personuppgifter och att en tredje part inte sitter på programkoden. Just nu programmerar kommunens programmerare om roboten och lär den

att i första hand hålla koll på kostnader för medicin och vård. – Det tror vi att socialsekreterarna kommer att bli glada över. Nu tar vi en process i taget, implementerar den och ser att den håller. Nästa steg är att den ska kunna kontrollera uppgifter från bland annat Försäkringskassan. Hon menar att kommunerna, genom att bygga egna robotar, pressat de stora jättarna som levererar verksamhetssystem att automatisera dessa. – I framtiden använder vi nog inte RPA utan funktionerna kommer att finnas direkt i systemet. I dag programmerar vi en algoritm att göra som handläggaren gör. Vi har tänkt ta oss an alla saker som handläggaren gör i systemet. Vi har många idéer, det gäller bara för it-avdelningen att hänga med, säger Ida Bylund Lindman. PÅ SOCIALFÖRVALTNINGEN konstaterar

fackordförande Maria Persson att ingen av hennes farhågor har realiserats. De medarbetare som använt roboten tycks vara nöjda. – Jag upplever att de som är negativa i dag är de som inte har provat den, säger hon. Att Maria Yngman, som tidigare suttit i den lokalfackliga styrelsen, var kontaktperson för utvecklingsföretaget kändes tryggt, tycker hon. Huvudskyddsombudet på arbetsplatsen är också SSR:are. På så sätt har förbundet haft insyn, vetat vad kommunen beställt och hur snacket gått bland medarbetarna i korridorerna. Maria Persson upplever att hon har haft en bra dialog med avdelningschefen Ida Bylund Lindman. – Vi har fått information när hon har haft information att ge. Den här dialogen har varit viktig för förtroendet.

8 punkter om din inkomst försäkring ● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill. Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

AKADEMIKERN

Tema

Ännu använder ganska få kommuner och statliga myndigheter robotar i beslutsfattandet. Men fler är på gång.

Algoritmer Text: Åsa Bolmstedt

Kommunerna 22 kommuner har en automatiserad handläggningsprocess inom försörjningstöd. 17 av dem använder en robot, så kallad RPA, robot process automation. 6 av dem använder automatisk beräkning som inte är RPA. 93 kommuner har infört e-ansökan, som är en förutsättning för att kunna införa en robot. 86 kommuner planerar en automatiserad handläggningsprocess inom de närmsta åren och 166 uppger att digitalisering är ett prioriterat område. Källa: SKR 2020, enkät till alla kommuner med svarsfrekvens 93 procent.

AKADEMIKERN

Grafik: Kajsa Isenberg

En enda kommun använder automatiserat beslutsfattande, övriga använder automatiseringen som beslutsstöd, vilket innebär att både bifalls- och avslagsbeslut måste hanteras av en handläggare.

Medborgarna 20 procent känner till att det förekommer automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor. Automatiserat beslutsfattande leder till mer opartiska beslut, men tar mindre hänsyn till människors situation, ger mindre insyn i besluten och gör dem inte mer tillförlitliga, tror medborgarna. Källa: SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2019.

för alla Myndigheterna 15 av 213 myndigheter som svarat på en enkät från Södertörns högskola använder någon form av automatisering, som RPA, robot process automation. Ibland tar roboten fram underlag, ibland fattar den själv beslut, till exempel om tillfällig föräldrapenning på Försäkringskassan, körkortstillstånd på Transportstyrelsen och slutlig skatt på Skatteverket. Källa: Riksrevisionen och Södertörns högskola.

– Vad kan jag hjälpa till med? AKADEMIKERN

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. Vår rådgivning ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning för chefer och egenföretagare. Rådgivningen har öppet 08.00–17.00 på vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Pensionsrådgivning. Kostnadsfri pensionsrådgivning av Folksams pensionsexperter. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 380 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

Under 2020 införs en avgift på 35 kronor för pappersfaktura. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Tema

a Tjen ar! pis m o k

Din nya

kollega Text: Jennie Aquilonius Illustration: Rasmus Meisler

En robot fixar administrativa arbetsuppgifter på ett kick. Men är din digitala kollega att lita på i beslutsfattandet?

➔ AKADEMIKERN

Tema

DATORPROGRAM som fattar myndighetsbeslut på egen hand – utan att någon människa är inblandad – det är redan verklighet i Sverige. Det handlar bland annat om tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan, körkortstillstånd hos Transportstyrelsen och slutlig skatt hos Skatteverket. I kommunerna var Trelleborg först med att införa det inom försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, och fler har sedan följt efter. Enligt Riksrevisionen blir automatiserat beslutsfattande allt vanligare inom statsförvaltningen. Det kan leda till ökad produktivitet, lägre kostnader, snabbare beslut och ökad rättssäkerhet. Men om något blir fel, ja, då kan det gå rejält snett. Sveriges Television avslöjade till exempel 2019 att brister i ett automatiserat system som hanterar arbetssökandes aktivitetsrapporter hos Arbetsförmedlingen lett till tusentals felaktiga beslut. Det gjorde att 667 arbetssökande felaktigt blivit av med sin ersättning. 38

AKADEMIKERN

Riksrevisionen kartlägger nu vilka myndigheter som använder automatiserat beslutsfattande och i vilken omfattning. Även effektiviteten och rättssäkerheten granskas. – Vi tittar bland annat på vilka processer som är automatiserade, hur många beslut som fattas automatiskt och hur man riggar processerna för att säkerställa korrekta och rättssäkra beslut. Vi granskar också specifikt Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen, säger projektledaren Linda Talme. ANNE KAUN, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, kartlägger också automatiserade beslut. 15 av de 213 myndigheter som svarat på hennes enkät ägnar sig åt någon form av automatisering. Det handlar framför allt om robotic process automation, RPA, ett mjukvaruprogram som automatiserar enkla, repetitiva uppgifter utifrån förutbestämda regler.

"Vissa robotar är inlagda i personalkatalogen och har en tillförordnad chef som ansvarar för deras handlingar." ANNE KAUN

Ibland används helt automatiserade processer där roboten själv fattar beslut. I andra fall hjälper roboten till att ta fram underlag som en handläggare sedan fattar beslut utifrån. Det handlar inte om artificiell intelligens, AI, som är självlärande datorprogram som löser problem. Anne Kaun är också medförfattare till en studie som går igenom 60 exempel på automatiserat beslutsfattande från tolv EU-länder, däribland Sverige. – I ett europeiskt perspektiv har svenska myndigheter kommit långt när det gäller digitalisering i allmänhet. Men mer kontroversiella och problematiska processer, då komplexa uppgifter ska automatiseras, som ansiktsigenkänning, finns ännu inte i Sverige i samma utsträckning som i bland annat Frankrike, Portugal och Holland, säger hon.

AUTOMATISERADE BESLUT väcker en rad etiska frågor. Vem bär till exempel ansvaret för de beslut roboten fattar? – Här finns olika lösningar. Ofta handlar det om att skapa en beslutskedja, vissa robotar är inlagda i personalkatalogen och har en tillförordnad chef som ansvarar för deras handlingar, säger Anne Kaun. Enligt EU:s dataskyddsförordning, GDPR, har människor rätt att inte bli föremål för helt automatiserade beslut när det gäller saker som har rättsliga följder eller påverkar den enskilde i hög grad. Det kan dock vara tillåtet om du har lämnat ditt samtycke, om beslutet inte kan uppnås på annat sätt eller om särskild lagstiftning gör det möjligt. Den svenska regeringen gjorde till exempel en förändring i förvaltningslagen 2018 som tillåter automatiserade beslut. En utredning tittar just nu på hur det kan bli möjligt även i kommuner och regioner. Som EU-medborgare har du också rätt att veta om ditt beslut har fattats av ett automatiskt system. Anne Kaun efterlyser en större diskussion om hur digitalisering och automatisering i offentlig sektor påverkar medborgarna. Tilliten till staten och offentliga institutioner kan påverkas om människor uppfattar myndigheterna som diffusa svarta lådor med algoritmer. – Vi måste säkerställa att medborgarna förstår varför de har fått ett visst beslut. Här skulle lagstiftaren behöva gå in och reglera det, säger Anne Kaun. Samtidigt visar en annan undersökning från Örebro universitet med 1 700 deltagare att fyra av fem svenskar inte vet om att vissa myndighetsbeslut fattas av datorer. AKADEMIKERN

Tema det inte är så enkelt att automatisera arbetet med försörjningsstöd. Robotarna följer fasta regler och fastnar så fort ett ärende inte passar in i mallen, vilket många ärenden inte gör. – Det är inte konstigt, lagen är formulerad så att det ska ske en individuell bedömning. Lagstiftaren har sagt att det här inte går att detaljstyra eftersom lagen ska omfatta många olika situationer. Kommunerna insåg att en människa gör många avvägningar, som en robot inte kan göra, något vi kan kalla för professionellt handlingsutrymme, säger hon. NÅGOT SOM HAR FÅTT stor uppmärk-

samhet i Sverige de senaste åren är robotar som hanterar försörjningsstöd inom socialtjänsten. Det här har Lupita Svensson, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet, tittat närmare på i samarbete med Akademikerförbundet SSR. I rapporten ”Tekniken är den enkla biten” visar hon att 16 av landets 290 kommuner använde en robot i slutet av 2019. Av dem hade tio kommuner varit igång i mer än sex månader. De flesta kommuner använder roboten som beslutsstöd till handläggarna. Men i ett fåtal fall fattar roboten även beslut. Lupita Svensson berättar att flera kommuner efterhand har insett att

DEN STÖRSTA RISKEN med automati-

seringen är, enligt Lupita Svensson, om utvecklingen går för fort. I de kommuner som haft bråttom och snabbt kommit långt med sin robot såg hon stora förändringar i synen på försörjningsstöd och socialt arbete. Försörjningsstöd betraktades mindre som ett socialt problem och mer som ett arbetsmarknadsproblem, som framför allt kräver arbetsmarknadsinsatser. Hur kommunerna ser på försörjningsstöd och fattigdom, säger hon, har blivit en vattendelare. – Vissa menar att de flesta ska ordna sin försörjning själva, medan socialtjänstlagen och det sociala arbetet utgår mer från att alla inte kan fixa detta själva, att det till exempel kan finnas strukturella problem.

"Roboten blir inte mer värderingsfri än de människor som skapar programmen." LUPITA SVENSSON 40

AKADEMIKERN

Vilka delar behöver din robot?

Då handlar automatiseringen inte längre om effektivisering utan om att omdefiniera en del av välfärden, fortsätter hon. – Jag säger inte att det är rätt eller fel, men tekniken kan innebära stora förändringar och om vi går in i något nytt bör vi veta vad det är. Det ska styras politiskt och inte bara råka bli en konsekvens av en automatiseringsfunktion. DE KOMMUNER som varit framgångsrika har tydliga politiska mål för roboten och en strategi för försörjningsstödet, enligt Lupita Svenssons rapport. Målen kan handla om att öka sysselsättningsgraden eller effektivisera processer för att frigöra tid till kvalificerat socialt arbete. Det har också funnits en stark och tydlig organisation. En annan framgångsfaktor är att tidigt involvera medarbetarna i processen. – Många av de kommuner som kommit längre sade att arbetet med delaktighet var tufft under implementeringsfasen. Förändringen skapade oro hos medarbetarna och det behövs stabila chefer som orkar härbärgera det, även när de inte själva vet hur utfallet blir. Hon menar att många kommuner har en förenklad syn på automatisering. Det är en vanlig uppfattning att roboten är mer objektiv än en människa.

– Men man måste vara kritisk till hur de här programmen skapas, vem som gör dem och hur de byggs upp. Roboten blir inte mer värderingsfri än de människor som skapar programmen. Men vilka värderingar som byggs in vet vi inte så mycket om, berättar Lupita Svensson. Hon medverkar nu i ett nytt forskningsprojekt som studerar fem kommuner och vilka värderingar som finns inbyggda i deras robotar. Projektet ska också titta på hur handläggarnas professionella handlingsutrymme påverkas när de jobbar parallellt med en robot. När kommunerna skapat sina robotar har det också uppstått en röra av offentliga och privata aktörer. Det väcker frågor om insyn och offentlighetsprincipen. Vissa har jobbat med öppen källkod. Men när ett privat bolag programmerar en robot, är koden då en offentlig handling eller en upphovsrättsskyddad företagshemlighet? När 290 kommuner ska hitta sin egen lösning uppstår säkerhetsrisker, menar Lupita Svensson. Hon hade gärna sett att staten tagit ett mer övergripande ansvar. – Det hade tagit längre tid och inkräktat på kommunernas självstyre. Vi hade fått problem då också, men det hade varit mer transparent, säger hon.

AKADEMIKERN

Har du råkat bli chef? Din roll som chef är speciell – du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren. Därför har vi Svensk Chefsförening som kan chefsfrågor och ger stöd till dig som är chefsmedlem. Ett tryggt och kunnigt chefsfackligt stöd. Du får särskilt stöd i frågor om arbetsrätt, lön och chefsrollen. Alla våra chefsförhandlare har egen chefserfarenhet och företräder bara dig som är chefsmedlem hos oss.

KOM IH ÅG ATT M ED OM DU DELA BLIV CHEF IT

Utveckling, karriär och omställningsstöd. Oavsett om du vill vidareutvecklas där du är, själv ta steget eller tvingas röra dig vidare så får du professionell, individuell rådgivning som en del av ditt medlemskap. Förbundets inkomstförsäkring gäller som vanligt. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan. Den ger 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor och gäller även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår professionell karriärcoachning. Utbildningar som utvecklar chefer. Fyll på kunskap och inspireras på våra populära utbildningar, seminarier och chefsfrukostar. Alltid kostnadsfritt för dig som är medlem. Chefstidningen i din brevlåda. Du får vårt prisbelönta ledarskapsmagasin Chefstidningen utan extra kostnad. Läs mer om Svensk Chefsförening och vår verksamhet på akademssr.se/chef Hur blir jag medlem i Svensk Chefsförening? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR och står registrerad som chef blir också medlem i Svensk Chefsförening – automatiskt och utan extra kostnad. Förutsättningen är att förbundskansliet får reda på att du jobbar som chef. Du har väl meddelat förbundet att du blivit chef? Om inte kan du själv enkelt ändra dina uppgifter på akademssr.se/mina-sidor

Olaglig pionjär?

Trelleborg var först med en robot som fattar beslut helt själv. Men är den laglig? Facket har JO-anmält kommunen för att den inte visar hur roboten gör. Text: Jennie Aquilonius Foto: Anna Simonsson

Tema

TRELLEBORG VAR FÖRST i Sverige med att använda en robot i arbetet med försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag. Det är också den kommun som har gått längst, roboten fattar beslut på egen hand. – Det är spännande att vara med och driva utvecklingen framåt. Sedan är det tufft också när det finns många frågetecken i lagstiftning och liknande. Men någon behöver gå först och utmana systemet, säger Zara Göransson Tosic, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg. Roboten är en del i kommunens arbete för att förbättra stödet till medborgarna och handläggarnas arbetsmiljö, bland annat genom att ta bort repetitiva arbetsuppgifter och därmed frigöra resurser för att stötta människor. Roboten hanterar i dag 30 procent av ärendena inom försörjningsstöd. Det handlar om rutinmässiga ärenden, de som sticker ut skickas till en handläggare. Alla som söker försörjningsstöd får också träffa en arbetsmarknadssekreterare som ska hjälpa dem att komma vidare ut i egen försörjning.

AKADEMIKERN

Simon Vinge på Akademikerförbundet SSR vill veta hur algoritmen som styr roboten fungerar.

Sedan roboten gjorde entré 2017 har kommunen slussat mellan 420–450 personer per år från försörjningsstöd till arbete eller studier. Dessförinnan låg den siffran på mellan 200 och 300 personer. Den svåraste frågan har varit om det är lagligt att roboten fattar egna beslut. Enligt Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, tillåter kommunallagen inte helt automatiserade beslut. Men regeringen har tillsatt en utredning för att se hur det kan bli möjligt i regioner och kommuner. En liknande ändring gjordes i förvaltningslagen 2018. – Vi tog hjälp av en jurist som drog slutsatsen att nej, det står inte i kommunallagen att det är tillåtet att delegera till ett automatiserat beslutsfattande, men det står inte heller att det är förbjudet. Vi väljer att se att det inte är prövat och då kan man inte heller säga att det är olagligt, säger Zara Göransson Tosic.

CV SIMON VINGE Utbildning Ekonom Arbetar Akademikerförbundet SSR

EN ANNAN SVÅRIGHET som har dykt upp är hur roboten fattar sina beslut. I juni 2018 tog Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, kontakt med Trelleborg och bad att få veta hur logiken bakom algoritmen såg ut. Han träffade representanter för kommunen och upplevde att båda parter var trevande i början, hur visar man hur en algoritm fungerar?

" Någon behöver gå först och utmana systemet." ZARA GÖRANSSON TOSIC

CV SARA GÖRANSSON TOSIC Utbildning Socionom Arbetar Trelleborgs kommun

– De sa att de hade ett program som styrde roboten och jag svarade att vi kan väl börja där, kan ni inte skicka skärmdumpar på gränssnittet? De sa ja till det och sedan upphörde kontakten. Jag påminde dem, men det tog stopp där. Ett år senare, i september 2019, när skärmdumparna fortfarande inte hade synts till, anmälde Simon Vinge kommunen till Justitieombudsmannen. Enligt offentlighetsprincipen ska offentliga handlingar lämnas ut skyndsamt. – I mitt yttrande tryckte jag på att kommunen är skyldig, enligt GDPR, att visa begripligt hur algoritmen fungerar. Digitaliseringsrättsutredningen från 2018 slår också fast att alla ska kunna förstå ett beslut, oavsett hur det har fattats. Det är begripligheten som är den stora frågan.

I Trelleborg ställer sig Zara Göransson Tosic frågande till JO-anmälan. Hon menar att kommunen lagt mycket tid och resurser på att föra en dialog med Akademikerförbundet SSR och förklara hur roboten är programmerad. – Det är mycket märkligt att förbundet väljer att gå den här vägen. Det har funnits en lång konversation och vi skulle skicka över skärmdumpar, sedan är det en person här som har glömt det, det har inte varit något avsiktligt från vår sida. Men i stället för att påminna oss så väljer SSR att göra en JO-anmälan, säger hon. På frågan om insyn och hur roboten fattar beslut svarar Zara Göransson Tosic att den är programmerad utifrån kommunens riktlinjer, som är offentliga. AKADEMIKERN

Tema

W AKADEMIKERN.SE Vad beslutar JO? Följ nyheterna på Akademikern .se

" Jag blev lite chockad. Integritetsmässigt är det oerhört allvarligt." SIMON VINGE

Om något skulle bli fel ligger ansvaret hos arbetsmarknadsnämnden. Alla beslut går också att överklaga, och då ser en handläggare över ärendet. EN ANNAN FRÅGA har varit om algoritmen är en offentlig handling som ska lämnas ut enligt offentlighetsprincipen eller inte. Det kom Trelleborg fram till att den är. När tidningen Dagens Samhälle begärde ut programkoden skickade Trelleborg över den utan sekretessprövning. Koden visade sig innehålla hundratals personuppgifter. – Jag blev lite chockad. Integritetsmässigt är det oerhört allvarligt, det här är sekretessbelagda uppgifter, säger Simon Vinge på Akademikerförbundet SSR. Trelleborg anmälde sig själv till Datainspektionen. Kommunen inledde också en egen utredning av vad som hade hänt. Den visade att personuppgifterna som kommit ut låg kvar sedan kommunen testade sin robot 2016. De bestod av namn och personnummer på medborgare som sökt hemsjukvård. 46

AKADEMIKERN

– Det var ett olyckligt misstag. Men det fanns ingen känslig information med och vi kan inte se att någon har kommit till skada. Vi har utrett det här och vidtagit åtgärder för att minimera risken att det händer igen. Vi har upprättat en rutin för vad som ska hända nästa gång någon begär ut algoritmen, bland annat ska it-enheten kontrollera koden innan den skickas iväg, säger Zara Göransson Tosic. EGENTLIGEN HANDLAR inte frågan om Trelleborg, utan om att staten inte har tagit sitt regleringsansvar, menar Simon Vinge. Sverige har 290 kommuner, vissa är ganska små och det är inte rimligt att de ska klara automatiseringen på egen hand, menar han. – Jag tror att staten behöver gå igenom det här ordentligt och börja med vilka områden som ens är lämpliga att automatisera, hur ska man göra, och, om någon vill veta hur de automatiserade besluten fungerar och begär ut det, vad ska den personen då få? Han tror att automatiseringen har stor potential att effektivisera och förbättra arbetet på myndigheter och i kommuner. Men då krävs insyn och transparenta beslut. Akademikerförbundet SSR vill därför ha en ombudsman för algoritmer. Automatiserat beslutsfattande har blivit vanligare samtidigt som tekniken kommer att bli mer avancerad. Ju mer komplex tekniken är, desto lurigare blir det att veta hur beslut har fattats, säger Simon Vinge. – Det här kommer att påverka nästan alla våra medlemmar i framtiden.

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook

Spaning

På avtånd Vi jobbar mer hemifrån, kärnverksamheten hamnar i fokus och kontoren krymper. När pandemin släppt taget kommer vi att se ett förändrat arbetsliv. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

VÅREN 2020: Inom många yrkesgrupper är det omöjligt att hålla de rekommenderade två meternas avstånd till andra människor. Men för dem som kan, däribland många akademiker, ökar distansarbetet med 400 procent. Många som jobbar hemifrån upptäcker också att de både trivs med det och blir mer effektiva, enligt en undersökning från Tele2 och Kantar Sifo. Fokus ligger nu på kärnverksamheten och antalet överflödiga möten sjunker drastiskt. Men hur ska vi jobba sedan, när pandemin släppt greppet om oss? Kommer vi att titta tillbaka på våren 2020 och se att det var just där och då som utvecklingen av arbetslivet för akademiker tog ett rejält kliv framåt?

JAN LÖWSTEDT

från corona

En förändring som kommer att bestå är det ökade distansarbetet, som från och med nu blir mer legitimt för många fler, även i yrkesgrupper där det tidigare inte alls varit vanligt. Trots att vi vetat länge att de praktiska förutsättningarna finns har det inte blivit någon massrörelse – förrän nu. Nu vet vi av erfarenhet att det verkligen fungerar för många. – Det som förut var något man förhandlade sig till att få göra någon dag i veckan kommer nu att bli mer självklart, säger Jan Löwstedt,

professor och organisationsforskare vid Stockholms universitets företagsekonomiska institution, som just nu arbetar med en översikt av hur arbetslivet förändrats de senaste 30–40 åren. Det ökade distansarbetet kommer förmodligen i sin tur innebära att rationaliseringen av kontorsutrymmen, som redan pågår på många håll, får ytterligare en skjuts, tror Jan Löwstedt. Dessutom kommer förändringen av arbetsvardagen att ställa nya krav på arbetsgivarens förmåga att leda och organisera arbetet. De senaste decennierna har vi blivit allt mindre intresserade av att veta om, eller styra över, hur människors arbete utförs, så länge det blir gjort i tid, menar han. – Det finns stora fördelar, tycker många, med att få lägga upp och genomföra sitt arbete på det sätt de själva vill. Men å andra sidan är det inte alla gånger så bra, vare sig för dem själva eller för organisationen. Ledningen ställer krav på att vi ska AKADEMIKERN

Spaning

" Det som förut var något man förhandlade sig till att få göra någon dag i veckan kommer nu att bli mer självklart." JAN LÖWSTEDT

leverera och avrapportera. Men arbete handlar ju också om att ha en process där det man gör blir bättre med tiden. När vi inte har möten i onödan eller ödslar tid på småprat vid kaffemaskinen vinner vi kortsiktig effektivitet. Men det bör vägas mot långsiktig utveckling och förbättring, anser Jan Löwstedt. – De där spontana, intuitiva förändringarna som enkelt kan uppstå när man ses, de blir kanske aldrig förverkligade om man inte ses. MEDAN KONTORSANSTÄLLDA fysiskt distanserat sig från viruset, har många i offentlig sektor tvärtom befunnit sig mitt i pandemin, i yrken där hemarbete inte varit ett alternativ. För att ta reda på hur deras arbetsliv påverkas har forskare vid Uppsala och Göteborgs universitet samlat in vittnesmål från personal i offentlig 50

AKADEMIKERN

JOSEF PALLAS

sektor. Såväl vårdpersonal i frontlinjen som socialarbetare och personer som arbetar med HR och administration har delat med sig av sin arbetsvardag via intervjuer och dagböcker. Det första som blir tydligt i vittnesmålen är förstås den akuta förändring av arbetsdagen och rutinerna som pandemin inneburit, berättar Josef Pallas, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Men han ser också en genomgående tendens till att kärnverksamheten får ta större plats än tidigare, medan sådant som HR-arbete, administration och kommunikation hamnar i bakgrunden. – Många har också kommit ifrån sin ledning. Man faller tillbaka på sin profession och vet vad man ska göra som socialarbetare, handläggare, lärare eller sjuksköterska, oavsett om det finns någon som bestämmer eller inte. Personligen hoppas Josef Pallas på att det här i förlängningen kan bidra till en knuff bort från new public management-styrningens höga krav på utvärdering, dokumentation och mätande av prestation. – Om man inom en verksamhet nu kan visa att den fungerar, utan att ha någon att hålla i handen, så tror jag att det kan motverka den externa styrningen även framåt.

UNDER PANDEMIN har flera arbetsmiljöfrågor blivit i det närmaste akuta. Bristen på skyddsutrustning har varit en följetong som fått mycket uppmärksamhet. Andra sitter med gamnacke hemma i soffan och jobbar. För en del har gränsen mellan arbetstid och fritid blivit ännu otydligare, medan andra växlat upp till långa arbetsveckor under stor press när arbetsbördan vuxit och krisavtal aktualiserats. Arbetsvillkor och situationer som i förlängningen riskerar att påverka vår hälsa, både psykiskt och fysiskt. För att följa upp hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap inom ett stort antal områden och branscher har AFA Försäkring utlyst forskningsmedel. Några projekt har redan kommit igång. – Vi vill dra lärdomar av den här tiden för att förhoppningsvis stå bättre rustade inför olika typer av kommande kriser, men även i en kommande vardag, säger Helena Jahncke som är FoU-chef på AFA Försäkring. Pandemin har bland annat gjort det tydligare än någonsin hur viktigt det är med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, menar hon. Det är lätt hänt att allt sådant sätts på paus i tider av kris, eftersom fokus då är på att hålla verksamheten flytande. Men det är ett riskabelt agerande, enligt Helena Jahncke. – Det är viktigt att fortsätta hålla fokus på arbetsmiljön och vilka effekter olika förändringar i verksamheten får. Nu vill vi bidra till ännu mer kunskap på det här området för att på sikt kunna stötta olika verksamheter i det praktiska arbetet.

Varje ny medlem gör oss alla starkare Du har väl inte missat appen som hjälper din förening att växa? Ladda ner värv-appen idag så kan du alltid plocka fram bra argument och en medlemsansökan ur fickan. ● Argument för medlemskap ● Värvningsskolan ● Tipsa oss om någon som borde vara med ● Medlemsansökan direkt i mobilen

Ladda ner appen för iPhone

Ladda ner appen för Android

Min vĂ¤g

PĂĽ mark

rken

Precis när SAS började få luft under vingarna kom corona. I stället för att rekrytera sitter kabinchefen Louise Burke nu med uppsägningar.

➔

Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Min väg

P CV LOUISE BURKE

Utbildning Statsvetenskap Arbetar SAS

PÅ SAS huvudkontor utanför Stockholm brukar det vara fullt av folk. Nu ser man bara någon sporadiskt spatsera runt bland inomhusträden som sträcker sig mot glastaket ovanför. Det är en vacker dag. Den stängda restaurangen, stor som en fotbollsplan för barn, badar i ljuset från dammen utanför. – Det är ännu värre på Arlanda. Louise Burke, baschef för SAS kabinanställda i Sverige, slår sig ned i en soffgrupp. – Du sätter dig på Arlanda express en tidig morgon och är ensam på hela tåget. Taxibilarna står i rader, ingen har en körning. Man kommer in i Sky city och det ekar tomt. Det här är bilder på näthinnan som fortfarande är svåra att förstå. DET VAR I MITTEN av mars som Louise Burke slogs av vidden av den katastrof som coronapandemin innebär för världen – och flygbranschen. Fram till dess hade allt sett bra ut för Sas. Ovanligt bra. För första gången på mycket länge började man se plusresultat. Nya rekryteringskurser var på

AKADEMIKERN

gång. I början av mars besökte Louise Burke, fylld av energi, en kurs för kabinpersonal som skulle börja till sommaren. – Jag hälsade dem välkomna och sade att det vore konstigt att inte kommentera coronasituationen. Vi hade problem i Kina, och skulle kanske bli tvungna att stänga norra Italien. Jag berättade att tio procent av trafiken stod på marken, men att nittio procent fortfarande var i luften. Ett par veckor senare återvände hon till samma kurs. Nu för att be alla gå hem – jobben var ett minne blott. – Förhållandena hade blivit omvända: nittio procent på marken, tio procent kvar i luften. Det var en fullständig kollaps, noll efterfrågan. Det var rent chockartat. Som Sverigechef över kabinpersonalen har Louise Burke, med fem chefer under sig, det yttersta personalansvaret för landets flygvärdar och flygvärdinnor. För tillfället är nära nog samtliga av dessa permitterade och få jobbar mer än 20 procent. Uppsägningar är oundvikligt, säger hon. Hur många det rör sig om vill inte Sas gå ut med än – men det handlar om hundratal. Hon har själv varit permitterad på deltid men arbetar nu med de kommande uppsägningarna. Louise Burke berättar om en "surrealistisk" tid. En faktor som ytterligare försvårar det hela ur ett chefsperspektiv är att hon i isoleringen saknar möjlighet att träffa de anställda som måste gå. – Jag tror att den här krisen har fått många av oss att inse att det digitala mötet inte helt kan ersätta det fysiska. CORONAPANDEMIN har också visat något annat, säger hon: hur globaliserade vi alla är. Louise Burke är själv ett bra exempel på den här globaliseringen. Hon föddes på Irland men lämnade landet som liten. På grund av arbetslösheten på 60-talet bestämde sig föräldrarna för att flytta till

LÖN "Lönen ska spegla det arbete man gör. För somliga är det lönen som motiverar dem att gå upp ur sängen på morgnarna. För min egen del är jag självklart tacksam för att jag kan betala alla räkningar och har en bra vardag, men lönen har aldrig varit en trigger för mig."

2015 Blir baschef för kabinpersonal. Samtidigt har SAS börjat återhämta sig från 2012.

1999 Börjar jobba som ledare på marken och flyger samtidigt på långflygningar.

2001 Attacken mot World Trade Center innebär en krasch för flygbranschen med stora uppsägningar som följd. Sitter med i de processerna.

HÖRLURARNA "Många medarbetare är på distans, och det kan ibland gå månader utan att jag möter dem fysiskt. Dessutom är vi ett skandinaviskt bolag, min chef är till exempel dansk. Kort och gott: Jag pratar väldigt mycket i telefon."

AKADEMIKERN

2012 Lågprisbolagen utmanar och SAS hotas av konkurs.

New York. Pappan var läkare och hade fått jobb på Manhattan. Mamman var dock inte övertygad om destinationen: Hon hade fyra barn att ta hand om och önskade sig en tryggare uppväxtmiljö. Hennes önskan gick i uppfyllelse. Pappan fick tips om en läkartjänst i Piteå – och där hamnade de. Visst var Piteå en trygg plats att växa upp på, men efter gymnasiet ville Louise Burke ut i världen. Först åkte hon till Irland något halvår, sedan vidare till USA. Av ren slump hamnade hon nära den plats där hon skulle ha bott om föräldrarna inte bokat om enkelbiljetten. – Det var som att jag kunde se mitt dubbeljag passera. På helgerna undervisade hon i konståkning, under veckorna arbetade hon som barnflicka åt Sveriges FN-ambassadör, och timmarna mellan att hon hämtade och lämnade barn på skolan studerade hon kommunikation på universitetet.

2019 Det går bra för SAS. Nya beställningar på flygplan, nya rekryteringskurser.

ANTECKNINGSBOKEN "Jag jobbar i en väldigt operativ verksamhet, och det kommer hela tiden nya uppgifter. Ofta får jag plötsligt prioritera om min dag: ned i blocket, och så stryka något annat. Skulle jag tappa det vore jag lite lost."

När hon efter ett par år återvände till Sverige läste hon internationella relationer, statsvetenskap och engelsk litteratur, med planen att söka sig ned mot Bryssel. Men så berättade hennes syster en dag att SAS efterlyste sommarvärdinnor. Louise Burke behövde ett sommarjobb och sökte. – Jag tyckte att det var otroligt roligt, alla människor man fick träffa, att få komma in i ett bolag med så stark kultur och anrik historia. Det var jättehäftigt. Ytterligare en sommarperiod på SAS ledde till fast anställning. Hon blev kvar på bolaget och trivdes med jobbet som flygvärdinna. Med tiden avancerade hon och fick olika slags ledarroller. – Nu, tjugofyra år senare sitter jag fortfarande här. Det är helt galet…

Min väg

2020 Corona innebär en katastrof för flyget. Permitteringar och uppsägningar.

TJUGOFYRA ÅR ÄR lång tid på ett och samma företag, men hon har aldrig upplevt att det varit långtråkigt eller upprepande. – Flygbranschen är, med alla sina ups and downs, så otroligt dynamisk. Jag undrar om det går att hitta en bransch som är så påverkad av allt som händer i världen: miljödebatter, krig, askmoln – rubbet. Om konjunkturen viker lite så… Hon knäpper med fingrarna som en illustration. AKADEMIKERN

Min väg Det här gör flygbranschen spännande, men det skapar också stora utmaningar. Coronapandemin är inte den första kris som Louise Burke har upplevt. Den elfte september 2001 var hon på en utbildning i Oslo. Hon fick höra att ett flygplan kört in i Twin Towers i den stad där hon själv hade bott. Hon och alla runt henne utgick från att det var en olycka – piloten måste ha fått en hjärtattack. Men hur kom det sig att inte fanns någon som kunde ta över spakarna? Kollegorna hann diskutera en hel del innan ytterligare ett plan flög in i Pentagon och terrorattentatet var ett faktum. – Det var fruktansvärt läskigt med alla människor som drabbades. Ovanpå det hade vår bransch plötsligt förvandlats till något slags vapen. Under tiden efteråt var stämningen obehaglig, minns hon. Folk tittade misstänksamt på varandra. Det räckte med att någon ifrågasatte någonting ombord på ett plan för att det skulle väcka våldsamma reaktioner från medpassagerare. Ekonomiskt var det naturligtvis en katastrof för SAS. Marknaden sjönk ihop, inte helt olik dagens situation. Kurser ställdes in, folk sades upp. – Det var extremt krävande. Det handlar ju inte bara om siffror som ska bort, utan om människor med familjer

+ MINA TRE BÄSTA VAL FLYGET Att jag tog chansen när den kom i min väg. Jag kan inte föreställa mig en mer intressant karriär. LEDARE Att jag provade en ny väg i företaget, en mer administrativ roll. BASCHEF Att jag tackade ja till den tjänst som jag har i dag. Det är ett härligt gäng med ledare som är otroligt dedikerade och en medarbetargrupp som är fantastisk.

"Det var en fullständig kollaps, noll efterfrågan. Det var rent chockartat." 58

AKADEMIKERN

och liv som kan gå i spillror. Jag satt redan då och var en del av uppsägningsprocesserna, och sedan dess har de tyvärr rullat med jämna mellanrum. NÄSTA STORA KRIS kom 2012. Då stod SAS på randen till konkurs och företaget fick göra enorma besparingar. Orsaken var en serie händelser, men viktigast var kanske uppkomsten av de nya lågprisbolagen som pressade priserna. – Plötsligt var människor bereddaatt betala mer för en taxiresa till Arlanda än för en flygbiljett till London. För oss handlade det om att försöka anpassa oss till marknaden, vilket inte var så lätt för ett gammalt bolag med allt vad det innebär. Det var en jätteomställning. Efter 2012 blev det kanske aldrig riktigt detsamma för SAS. Men nästan. Långsamt och efter hårt arbete återhämtade sig bolaget och förra året såg det som sagt riktigt ljust ut. Man kunde rent av börja köpa nya flygplan och till och med expandera något. Och så kom corona, som ett dråpslag. Av mycket elände som den fört med sig innebär den också ett hot mot den klimatomställning som flyget långsamt närmar sig. – Vi är på väg mot mer bränslesnåla och miljövänliga flygplan och jag hoppas verkligen att utvecklingen inte bromsas upp nu. Nya flygplan kostar enorma pengar. Kommer branschen någonsin att komma tillbaka till samma situation som innan corona? Louise Burke vill tro det, även om det kommer att ta många år. I oroliga tider som nu är det extra viktigt att människor ses över gränserna. – Vi behöver flyget för att koppla ihop oss.

ARBETSMILJÖ "Det är lite speciellt att ansvara för arbetsmiljön på en mobil arbetsplats. Mina medarbetare är på flygplan där jag inte är och jag har inte daglig kontakt med dem. Då gäller det att vara noggrann med hur man uttrycker sig i skrift. Och så måste man hitta andra sätt att skapa dialog."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Normkritiskt värdegrundsarbete

SE VÅRA UTBILDNINGAR INOM PSYKOTERAPI OCH ANNAN PSYKOLOGISK BEHANDLING www.sapu.se

med fokus på machokultur, våld och porr.

Under hela fyra veckor har du möjlighet att ta del av inspirerande föreläsningar digitalt. Anmäl dig på skolkuratorsdagarna2020.se

795 krarta

för 8 sepa r föreläsninga i digitalt format

Skolkuratorsdagarna 2020 – digitalt från 9 oktober

Våld i nära

relationer.

Utväg Skaraborg erbjuder 2020 följande utbildningar Tredagarsutbildning i Utväg Skaraborgs manualbaserade metod.

• Att leda gruppverksamhet

för barn som upplevt våld

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet

i familjen inkl. parallell

”Schyssta relationer”.

föräldragrupp.

23-25 september

11-13 november • Att leda gruppverksamhet

SAMT Workshop för att fördjupa

för kvinnor som upplevt

kunskaperna i arbetet

våld i nära relation.

med våldsutsatta vuxna.

11-13 november

För information och anmälan:

www.utvag.se

9-10 december (1,5 dag)

PLATSANNONSER.

Vill du vara med och utveckla vår gemensamma stiftelseexpedition? Hedvig Eleonora- och Oscars församlingar har från och med hösten 2020 en gemensam stiftelseexpedition. Vi söker nu:

En stiftelsehandläggare/ samordnare, 100 % Läs mer om tjänsten på: www.hedvigeleonora.se

Vi svarar CORONA

FOTO: SANDRA JOHNSON

VÅGAR JAG ÅTERVÄNDA TILL KONTORET? Fortsätt jobba hemma i höst om du kan, lyder uppmanigen. Men om du inte kan då? Hur ska man hantera gemensamma utrymmen, personer i riskgrupp och besök?

DETTA HAR HÄNT

Kontoret ska öppnas efter nedstängningen på grund av coronapandemin. En medlem som kontaktar Rådgivningen upplever oro och otydlighet i hur det ska gå till i praktiken, då inga beslut kommunicerades före eller under sommaren. DETTA GÄLLER

Pandemi eller inte, kraven på att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete gäller ändå. Det här ska arbetsgivare och skyddsombud/ fackligt förtroendevalda göra i tät dialog och samverkan. Initialt handlar det om att göra riskbedömningar och att följa upp listade åtgärder. Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tydliga. Föreskrifterna om smittrisker, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, samt organisatorisk och social arbetsmiljö är

DANIEL HJALMARSSN

Utvecklingsstrateg Akademikerförbundet SSR

F ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER Preciserar vad som gäller för arbetsmiljön utifrån Arbetsmiljölagen

centrala i det här arbetet. Stöd i den egna organisationens samverkansavtal samt policys finns också. SÅ FÅR DU HJÄLP

Det kan vara svårt för den enskilde att påverka och göra sin röst hörd i det här stora arbetet. Vänd dig till ditt skyddsombud, de fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen och inte minst din chef. Vid händelse av allvarlig fara är det bara – vid sidan av arbetsgivaren – skyddsombudet som kan stänga en arbetsplats via ett så kallat skyddstopp eller att göra en 6:6aanmälan till Arbetsmiljöverket. Bra verktyg för att genomföra riskbedömningar, skyddsronder och bedriva ett coronasäkert arbetsmiljöarbete finns på följande webbplatser: www.akademssr.se, www.av.se, www. suntarbetsliv.se, www.prevent.se och www.partsradet.se. Glöm inte att den AKADEMIKERN

Vi svarar

W RÅDGIVNINGEN Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

upphandlade företagshälsovården är en viktig medspelare i det förebyggande arbetet. Riskbedömningar är A och O i det här arbetet. Rutiner som inte finns behöver tas fram, förankras och det ska därtill säkerställas att de efterlevs. Många har kanske inte satt sin fot på arbetsplatsen på flera månader. Det behövs en kultur som gör det möjligt för medarbetarna att påminna varandra på ett positivt sätt om rutiner, fysisk distans, så kallade kontorsregler och förändringar som successivt behöver göras. Arbetsplatsträffarna är bra forum för dialog. Några frågeställningar initialt: Gäller beslutet hela kontoret eller delar? All personal eller växelvis vistelse? Finns schema och hur följs det upp? Hur hantera personer i riskgrupp? Närvaro av och möten mellan personer som är i nyckelfunktioner i verksamheten behöver fortsatt riskbedömas. Att se över in- och utpassering blir nödvändigt – både i termer av att undvika trängsel och att säkerställa en god handhygien. Städrutinerna behöver ses över. Råder fri placering i kontorsmiljön, är det fortsatt bra eller ska arbetstagarna behålla platsen

"Det finns inte ETT svar. Vi är fortfarande mitt i en pågående pandemi." DANIEL HJALMARSSON 62

AKADEMIKERN

hela dagen – och vad kan de få för konsekvenser i ergonomi? Tillgången på desinfektionsmedel för att rengöra skrivbordsytor, tangentbord och annat som delas av flera användare behöver säkerställas. Tillåts externa besökare i kontorsmiljön? Här behövs ett helt batteri av rutiner och riskbedömningar säkerställas. Ytterligare ett perspektiv i det här är arbetstagarnas egna externa möten, tjänsteresor, konferensdeltagande etcetera. Riskerna är att enskilda smittas – men också utifrån att smittan kommer in på den egna arbetsplatsen. Rutiner behövs för hur en snabb stängning ska genomföras vid en andra våg av smitta. Prioriteringar i verksamheten behövs om stora delar av personalen blir sjuka samtidigt. Viktigt att tänka på är att det finns inget facit. Det finns inte ETT svar. Vi är fortfarande mitt i en pågående pandemi. Effekter, lärdomar och konsekvenser blir möjliga att överblicka och utvärdera först efter en längre tid. Det här kommer att förändra människor, arbetsplatser och samhället i grunden för lång tid framåt. SÅ GICK DET

Arbetsplatsen där medlemmen arbetar väljer en successiv återgång för personalstyrkan, riskbedömer kontinuerligt och upprättar ett samverkansforum som fokuserar på dessa frågor specifikt, i första hand fram till årsskiftet 20/21, med option på förlängning beroende på läget med pandemin och rädslan för en andra våg av smittspridning.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN n g , gym ny resta ura k löv sj ö o c h rela x i

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby. Bokningen för 2021 startar 8 september kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

pris er extra låg a n g i låg sä s o

Bokningen för 2021 startar 9 september kl 09.00

COSTA DEL SOL och 8 k m stra nd n g sta lä s n e s o lk u st e na d stra ndpr o m

akademssr.se/fritidshus

Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden. Bokningen för 2021 startar 10 september kl 09.00

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Så funkar det Visselblåsare Har du upptäckt felaktigheter på jobbet? Nu stärks skyddet för dem som larmar. Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

En av tre är rädd för repressalier om de blåser i visselpipan.

STARKARE SKYDD FÖR OFFENTLIGT ANSTÄLLDA

Anställda i offentlig sektor har ytterligare rättigheter som slås fast i grundlagen. Dels ett meddelarskydd som ger rätt att lämna uppgifter om missförhållanden till media. Dels ett efterforskningsskydd som gör att arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som meddelat media. Även privatanställda inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd.

RÄDDA FÖR REPRESSALIER

4 64

AKADEMIKERN

Trots lagstiftningen och trots att flera arbetsgivare har inrättat system för att anonymt kunna påtala brister i verksamheten tvekar många. I en undersökning från Transparency international svarade en tredjedel av de tillfrågade svenskarna att risken för repressalier är det största hindret för att rapportera om oegentligheter.

LARMA OM MISSFÖRHÅLLANDEN

Går saker inte rätt till på ditt jobb? Då kanske det är dags att blåsa i visselpipan. Begreppet kommer från dåtidens engelska poliser som använde sig av visselpipor för att påkalla allmänhetens uppmärksamhet på pågående brott. I juridisk mening är en visselblåsare en person som larmar om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.

KÄLLA: EU, REGERINGEN, RIKSDAGEN, TRYCKFRIHETSGRUNDLAGEN, YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN.

LYFT FÖRST PROBLEMEN INTERNT

Den 1 januari 2017 trädde en svensk lag om visselblåsning i kraft. Lagen innebär att den som larmar om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats ska skyddas från repressalier. Utgångspunkten är att man först ska larma internt, sedan externt om arbetsgivaren inte har vidtagit skäliga åtgärder efter det interna larmet.

EU STÄRKER SKYDDET FÖR VISSELBLÅSAREN

Förra året kom ett EU-direktiv om att skydda visselblåsare i alla unionens länder. Arbetsgivare med fler än 50 anställda och kommuner med över 10 000 anställda ska ha säkra kanaler för att hantera larm från visselblåsare. Det ska även företag verksamma inom finansbranschen och branscher som är extra känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sveriges regering har tillsatt en utredning och senast i oktober 2021 ska direktivet införlivas i lagstiftningen.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Skaffa dig kunskap för att få syn på diskriminering.

FOKUSERAD

Skaffa hjärnkoll

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Drömmer du om en ostörd arbetsdag där du hinner tänka efter och fokusera på kärnverksamheten i ditt jobb? Men så pockar digitala möten och andra smarta verktyg på uppmärksamheten och hackar upp arbetet? I höst bjuder Akademikerförbundet SSR in till två olika webbinarier om hjärnan och att jobba ostört.

LIKABEHANDLING

arbetsdag med Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare: 8 oktober. • Förutsättningar för en mentalt hållbar arbetssituation med hjärnforskaren Sissela Nutley: 13 oktober.

KARRIÄR

Se diskrimineringen

Nytt jobb i sikte

När Akademikerförbundet SSR i våras arrangerade tre webbinarier om diskriminering var intresset bland förtroendevalda stort. Som uppföljning ordnas i höst webbinarier dels med utgångspunkt i de olika diskrimineringsgrunderna, dels med inriktning på diskrimineringslagen och likabehandling. Anmälan görs på Akademssr.se där vårens sändningar även kan ses i efterhand.

Är du sugen på att röra dig mot ett nytt jobb, eller har corona tvingat ut dig på nya äventyr? Men vet du inte hur du ska ta nästa steg? På en inspirationsföreläsning om att karriärplanera och karriäragera berättar personalvetaren och karriärrådgivaren Lisa Rosengren om tips och råd utifrån sin nya bok Karriärhandboken.

• Funktionsnedsättning: 11 september • Ålder: 18 september • Likabehandling i lagstiftningen: 22 september • Lönekartläggning: 24 september och 7 oktober 66

• Ostörd – principer för en skärpt

AKADEMIKERN

• Digital föreläsning: 17 september. Anmäl dig på Akademssr.se

Boka en rådgivning 0771-111 999

Vissa försäkringar behövs inte – andra kan vara livsviktiga Vi är ditt fackförbunds egen försäkringsförmedlare. Hos oss kan du prata med licensierade rådgivare som hjälper dig att hitta rätt försäkringar. Rådgivningen är inget säljsamtal – den är en viktig del i vårt uppdrag från Akademikerförbundet SSR. Välkommen att ringa oss på 0771-111 999.

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

UPPSALA KOMMUN ÄR EN AV 17 KOMMUNER SOM ANVÄNDER ROBOT INOM FÖRSÖRJNINGSSTÖD.

VÅR VINKEL

Lättare att få hjälp med nya socialtjänstlagen. VI SVARAR

Rädd för virus. Hur blir kontoret coronasäkert? SÅ FUNKAR DET

Vissla högt! Nu stärks skyddet för dem som larmar.