Issuu

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

NUMMER

DECEMBER 2019

HELENA ISBERG MALMGÅRD samlar socionomer för klimatet.

Nu blir klimatet en fråga för facket.

Boka före 24/1: Gå 5, betala för 4!

PSYKISK (O)HÄLSA

VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA

5–6 februari 2020

25–26 mars 2020

Den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa. Vi ger dig användbara verktyg och givande tips att ta med dig i ditt dagliga arbete.

Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande samhällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att förebygga och möta denna utveckling?

Samhällets barn och unga

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:

Ungas sömn – om barns och ungas sömnmönster Helena Kubicek Boye, psykolog och författare

Ett bipolärt hjärta Rebecca Anserud, entreprenör, föreläsare, författare

Cannabis och tonårshjärnan – risker och konsekvenser Agneta Björck, verksamhetschef, utbildare, handledare

Vad händer i hjärnan under ett livslångt beroende och vad kan man göra åt det? Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Lotta Borg Skoglund, MD, PhD, överläkare

Att bygga relationer till patienterna Stefan Sandström, leg psykolog

Hur ska vi hjälpa de mest utsatta? Martin Forster, leg psykolog, fil dr, Karolinska Institutet

Churchill var inte heller klok Teaterföreställning av Östra Teatern

7A Odenplan, Stockholm Deltagaravgift: 2 695 kr/pers Anmälan och information: psyoh.se

7A Odenplan, Stockholm Deltagaravgift: 2 695 kr/pers Boka tidigt-pris (gå 5 betala för 4): 2 156 kr/pers Anmälan och information: vuxnaochpsykiskhalsa.se

info@expomedica.se | 08-23 73 10

Media partner:

expomedica.se

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

KLIMAT

TAR KLIMATET PLATS I AVTALSRÖRELSEN?

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

DET VAR EN något yrvaken fackföreningsrörelse som tvingades att ta ställning till Fridays for futures uppmaning att strejka för klimatet tidigare i höst. Svaret blev visserligen nej, strejk är förbehållet konflikter på arbetsmarknaden, men uppmaningen gav ändå resultat. Plötsligt var klimatfrågan något som fackförbunden inte kunde förbise. Aldrig tidigare har en enskild fråga fått så många medlemmar att höra av sig till Akademikerförbundet SSR, berättar den internationella sekreteraren. Frågorna handlade om vad facket gjorde för klimatet, vad de själva kan göra, om det fanns något stöd att få. Många ville göra mer. Flera ville att facket skulle göra mer. En av dem som reagerade – och agerade – var socionomen Helena Isberg Malmgård som startade Social workers for future och demonstrerade i Stockholm. På andra håll spirade redan ett lokalfackligt engagemang. 2017 kom SacoS-föreningen på Folkhälsomyndigheten överens med arbetsgivaren om att ge

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

medarbetare som väljer tåg framför flyg upp till 1 100 kronor i bonus per tjänsteresa. GLOBALT HAR fackföreningsrörelsen tagit en aktivare roll än i Sverige och på klimattoppmötet i Madrid är världsfacket ITUC på plats. De arbetar för en rättvis omställning när klimatförändringarna påverkar arbetsvillkoren och verksamheter måste ställa om för att begränsa temperaturökningen på jorden. Även Akademikerförbundet SSR har engagerat sig genom samarbeten med internationella fackliga organisationer och fackförbund i olika länder, till exempel i Zambia. Internationellt finns också exempel på hur fackförbund kan agera för klimatet här hemma. Kanada har "gröna klausuler" i kollektivavtalen, något som även Sverige skulle kunna införa, enligt Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef. Vinterns avtalsrörelse berör nästan tre miljoner anställda. Blir det första gången som klimatet tar plats bredvid traditionella frågor som lön och arbetsmiljö? AKADEMIKERN

Innehåll ORDFÖRANDE "Dags för nationell satsning".

AKTUELLT Tystnadskulturen breder ut sig.

VÅR VINKEL Större lönespridning och stopp på personalomsättningen. Avtalsrörelsen har startat.

TEMA GRÖNT

19–44

Inga jobb på en död planet Enskilda medlemmar och lokalföreningar engagerar sig för klimatet. I vida världen Internationellt jobbar facken för rättvis omställning. Akademikerförbundet SSR är med i flera länder. Kraven från gräsrötterna När Fridays for future uppmanade facken att strejka hamnade klimatfrågan på den fackliga agendan. Allvarligt läge i Zambia har klimatförändringarna redan fått konsekvenser för anställda i offentlig sektor.

Hurra! Akademikern har återigen belönats med Publishingpriset.

AKADEMIKERN

SPANING Sopa inte skiten under mattan! Prata om den.

MIN VÄG Norrlandsoperans HR-chef stödjer artisterna bakom kulisserna.

VI SVARAR Hur får vi hjälp med arbetsbelastningen efter omorganisationen?

PANELEN Vad är det roligaste som hänt på jobbet i år?

SÅ FUNKAR DET: FÄRDOLYCKSFALL Ta raka vägen mellan hemmet och jobbet för att försäkringen ska gälla.

I LUFTEN Ta facket i örat.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 449, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Clemens, Karin Persson, Joakim Rådström. Fotografer och illustratörer Malin Grönborg, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Joakim Rådström, Anna Simonsson. Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Socialenkanalen är kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen.

Besök oss på: humana.se/ socialenkanalen

UMEÅ Bakom masken. På Norrlandsoperan stöttar personalvetaren och HR-chefen Gunilla Hägglund Sjöström artister med scenskräck.

AKADEMIKERN

FOTO: MALIN GRÖNBORG

FOTO: ANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Socionomen Helena Isberg Malmgård startade gruppen #socialworkers for future.

25 41 FOTO: JOAKIM RÅDSTRÖM

LUSAKA I Zambia har klimatförändringarna redan påverkat arbetsvillkoren. Emmanuel Mwinsa på fackförbundet Zulawu kämpar för rättvis ZAMBIA omställning i offentlig sektor. Exxx.

AKADEMIKERN

Ordförande "DAGS FÖR NATIONELL SATSNING"

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #brottsförebyggande #välfärd

POLISEN VARNAR! Gängvåldet kryper ner i åldrarna. Den senaste tiden har orosanmälningar från polisen till socialtjänsten ökat och värst är det i de tre storstäderna. Situationen är alarmerande och kräver kraftfulla insatser. En redan hårt pressad socialtjänst förutsätts hitta lösningar på ett samhällsproblem som de i många fall knappast har förutsättningar och resurser för. Samtidigt vet vi att den bästa vaccinationen mot brott och kriminalitet är att alla våra barn klarar skolan. Det handlar om att stänga dörren in till kriminalitet, men även om att öppna den för dem som vill lämna. Som i en ryggmärgsreflex höjs röster om strängare straff och hårdare tag. Samtidigt vet vi att orsak och verkan är komplexare än så. Att de insatser som måste till är mer omfattande och förutsätter att en stor del av samhällets aktörer får tydliga uppdrag, resurser och förutsättningar till mer professionella, evidensbaserade insatser.

HEIKE ERKERS

FOTO: SANDRA JOHNSON

BROTTSFÖREBYGGANDE

Vi behöver en klok och genomtänkt strategi som tar sin utgångspunkt i flera parametrar. Inte minst är det nödvändigt att inse vikten av kraftfulla socialpolitiska insatser. Om det hörs det mer sällan. Det saknas inte forskning om verkningsfulla insatser eller om orsak och verkan. Men klockan tickar och nu mer än någonsin är det angeläget att ansvariga statsråd startar ett gemensamt arbete för att hitta verkningsfulla strategier med syfte att vända utvecklingen, och då med utgångspunkt att välfärdspolitik och brottsförebyggande arbete hör ihop. Vi organiserar medlemmar i majoriteten av de verksamheter som på ett eller annat sätt förväntas agera. Politiskt har man alla möjligheter att nu starta ett nationellt sammanhållet utvecklingsarbete som omfattar alla de departement med ansvar för samtliga verksamheter som berörs. Ett långsiktigt utvecklingsarbete där skola, socialtjänst och hälsooch sjukvård ses som viktiga trygghetsskapande resurser.

Jo, tyvärr gör du det. När det handlar om sjukdomar och skador kan du faktiskt lida mycket mer än du behöver. Kollektivavtalad försäkring kan ge ersättning när skadan är framme, och alla som jobbar inom kommuner och regioner är försäkrade via jobbet. Tyvärr har bara 26% koll på det. Det är synd, för en del riskerar då att gå miste om ersättning. Bli arbetsplatsens favorit och berätta för de andra om den här förmånen, så att de anmäler när de blir sjuka. Eller skadar sig på jobbet. Låt ingen lida i onödan. Läs mer: afaförsäkring.se/favorit

FÖRSÄKRING

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid. Det fårinte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16.

Akademik_1905_180x120.indd 1

2019-11-14 14:19

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook och följ oss på Twitter.

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Tyst på jobbet? Kanske dags att skruva upp volymen igen.

FORSKNING

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Piggna till

TYSTNADSKULTUR

Sänker tonen Var tredje akademiker upplever att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen. Det finns medarbetare som låter bli att säga vad de tycker av rädsla för att bli bestraffade, enligt en undersökning som Saco har låtit göra. – Lokala skyddsombud har varnat länge för detta, säger Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Det är svårt att exakt säga vad förändringen beror på, men han tror inte att själva arbetsplatserna har förändrats på så kort tid. – Det måste hänga ihop med övriga samhället. Något som gör att människor känner sig otrygga och som vi tar med oss in på jobbet. Hur ska man då hantera en tystnadskultur? – Det blir betydligt lättare om man har en lokalfacklig representant eller ett skyddsombud på plats. Då kan man diskutera med dem hur man kan gå vidare gemensamt. Och om det behövs kan man självklart bolla med SSR direkt. Det viktigaste är att vi försöker prata om det. Det här går inte att tiga ihjäl.

Känner du dig trött på jobbet? Lugn, du blir piggare med åren. Det visar en studie från Karolinska institutet. Forskarna har följt 5 300 personer under åtta år. De i 25 till 30 års ålder var betydligt tröttare på jobbet än personer mellan 55 och 60 år. Effekten finns hos både tjänstemän och arbetare. – Vi vet inte riktigt orsaken, men vi kan konstatera att effekten finns där. Man har lite mer sömnproblem med ökad ålder, men likt förbaskat blir man inte tröttare, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Karolinska institutet. Deltagare i alla åldersgrupper blev mindre trötta under de åtta år som studien pågick.

BESLUT I INDIVIDÄRENDEN

Vill se utredning Tillsätt en särskild utredning om beslutsordningen i socialtjänsten. Det kommer Margareta Winberg att föreslå regeringen, berättade hon på Socionomdagarna. Hon är regeringens särskilda utredare av Framtidens socialtjänst. Akademikerförbundet SSR har länge kämpat för att utbildade tjänstemän ska fatta beslut i individärenden och beskriver beskedet som en seger. AKADEMIKERN

Aktuellt

W AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

FÖRSÖRJNINGSSTÖD

16 kommuner använder robotar 16 kommuner har infört robotar som beslutar om försörjningsstöd, visar en ny studie från Lunds universitet. Det har resulterat i att processen blivit mer formaliserad och det är lättare att undvika godtycke och korruption. Flera kommuner uppger att fler invånare blir självförsörjande och klarar sig utan ekonomiskt bistånd. Samtidigt kan tid frigöras till annat, mer kvalificerat socialt arbete. Men bara om de frigjorda resurserna faktiskt används till det också, något som inte alltid sker. – Det finns kommuner där robotar har införts, och där sedan tjänster har dragits in, berättar forskaren Lupita Svensson. – Det måste finnas en chef som vaktar på att resurserna verkligen går tillbaka till verksamheten. Om det inte gör det äts pengarna upp och försvinner till annat. 12

AKADEMIKERN

I de kommuner där robotarna, som i realiteten är ett dataprogram, har fungerat bäst har en förskjutning gjorts i arbetsfördelning. Försörjningsstödet har flyttats i en inriktning mot arbetsmarknad och separeras från annat socialt arbete. Men även här behöver man vara vaksam, enligt Lupita Svensson. – När det blir svåra fall, exempelvis vräkningar, var finns det kvalificerade sociala arbetet då? Under en debatt på Socionomdagarna sa Lupita Svensson att med tanke på att få kommuner ännu infört robotar finns möjligheter för anställda runt om i landet att påverka utvecklingen. – Just nu finns ett öppet fönster. Vi får inte vara rädda utan måste vara med i utvecklingen. Men med ett skarpt öga och identifiera vad som är en god utveckling.

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Robotar inom försörjningstöd kan frigöra mer tid till kvalificerat socialt arbete.

PENSION

” Andra regler måste följa höjd pensionsålder” Lägstaåldern för att ta ut pension höjs från 61 till 62 år och alla som vill ska ha rätt att jobba till 68, i stället för till 67 som i dag. Det har riksdagen beslutat. Flera LO-förbund har kritiserat beslutet, men Akademikerförbundet SSR ställer sig bakom reformen. – I takt med att medelåldern faktiskt ökar tycker vi att det är rimligt att se över pensionssystemet, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Men, lägger hon till, andra regleringar måste följa med. Exempelvis måste åldersgränsen för att ta studielån höjas, a-kassan och sjukförsäkringen harmonieras med en senare pensionsålder. Dessutom måste arbetslivet vara hållbart så att vi inte blir sjuka. – Om vi ska förväntas jobba längre måste man inrätta arbetet så att det är så hållbart som möjligt, så att vi inte blir sjuka på jobbet. Redan i dag är 800 av Akademikerförbundet SSR:s 72 300 yrkesverksamma medlemmar över 65 år. Den äldsta är 80 år. I och med att vi arbetar längre måste en attitydförändring till äldre till i samhället, understryker Heike Erkers. Samtidigt som seniora medarbetare sitter på mycket kompetens vittnar många som är runt 50 år att det är svårt att få nytt jobb. – Åldersdiskrimineringen är illa redan i dag. Vi måste ändra bilden av att man inte är gångbar. Senior kunskap och seniora medarbetare ska ses som juveler i smyckeskrinet.

Får vi presentera en gammal nyhet. Vårljus Öppna Insatser har blivit Deltagruppen. Våra tjänster kommer att fortsätta präglas av samma goda kvalitet med samma erfarna personal. Välkommen att läsa mer på www.deltagruppen.nu

Ägs av kommuner. Drivs av engagemang.

Gryning ägs av kommunerna i Västra Götaland. Vi tar emot klienter från hela Sverige. Vi erbjuder bland annat: • Beroendevård för unga och vuxna • Jour- och Familjehemsvård • HVB- och öppenvård för barn, unga och familjer • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Gryning svarar dygnet runt på ett nummer - 020-700 710 Läs mer på www.gryning.se

Vår vinkel

Flaggar för

låg Avtalsrörelsen 2020

AKADEMIKERN

60 procent av förbundets medlemmar har SKR (tidigare SKL) som motpart. 21 procent har privata arbetsgivare och 19 procent är statligt anställda.

AVTALSRÖRELSE

Varje sektor möts i avtalsråd inför avtalsrörelsen. Avtalsråden är rådgivande och ger förbundet en riktning när krav ska formuleras inför att yrkanden ska växlas med arbetsgivaren i slutet av året.

Lönerna måste upp, anser facken. Arbetsgivarna varnar för sämre tider. Men det senaste decenniet har lönerna inte följt konjunkturen.

g konjunktur Text: Annika Clemens

"NI VET HUR DET BRUKAR låta från arbets-

FOTO: GETTY IMAGES

Totalt 500 kollektivavtal förhandlas om i landet. De berör cirka 2,8 miljoner anställda.

Målet är att nya avtal ska finnas på plats den 31 mars när de gamla kollektivavtalen löper ut.

givaren, eller hur? Det sägs att det är dåliga tider, det finns inga pengar, det är lågkonjunktur. Men nu verkar de flesta vara överens om att en inbromsning har skett i ekonomin.” Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg inledde när förbundets avtalsråd möttes i en konferenslokal på Vasagatan i Stockholm en regnig torsdag i november. Han talade inför förtroendevalda från förbundets distriktsföreningar som samlats för att diskutera de viktigaste frågorna för avtalsrörelsen. Avtalsrådet är rådgivande när förbundet sedan ska utforma sina yrkanden, som lämnas till arbetsgivaren i december. AKADEMIKERN

Vår vinkel

IRENE WENNEMO

– En stor fråga är löneskillnaderna. Det är för liten spridning i kommuner och regioner. Äldre med stor erfarenhet behöver premieras mer, annars blir det att de slutar, säger Malin Olofsson från distriktsföreningen i Skåne. Maria Persson från Uppsala hade med sig uppmaningar från medlemmarna om att kämpa för högre löner. – Det är många andra yrkesgrupper som har prioriterats, till exempel sjuksköterskor och lärare. Kuratorerna har hamnat långt ner, de kommer ingenstans lönemässigt, säger hon. EN INBROMSNING i ekonomin har alltså redan börjat, men det är för tidigt att säga om det kommer att leda till en kraftig tillbakagång liknande finanskrisen 2008 eller om det bara är en liten svacka. 16

AKADEMIKERN

Det finns fortfarande många faktorer i omvärlden som kan påverka både konjunkturen och avtalsrörelsen: såväl inhemska händelser som inflationen, Riksbankens agerande och Arbetsförmedlingens omstöpning, som internationella händelser som Brexit och talet om handelskrig mellan USA och Kina. Samtidigt är löneutvecklingen svårare att förutsäga än tidigare. I hundra år har två kurvor följts åt: I tider av högkonjunktur och låg arbetslöshet har löneökningarna varit större och i dåliga tider har de varit mindre, enligt Medlingsinstitutet. Men så har det inte sett ut de senaste tio åren. Trots ihållande högkonjunktur har breda, kraftiga löneökningar uteblivit. Vad det beror på vet man inte. – Det är ett helt nytt mönster. Arbetslösheten har sjunkit, men lönerna ligger kvar. Varför? Man har inga bra svar, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. En del av förklaringen kan finnas i att industrins produktionstillväxt är lägre internationellt och att den låga räntan har gjort att löneförväntningarna generellt sett är lägre. Men det är spekulationer.

FOTO: ANNIKA CLEMENS

"Det är ett helt nytt mönster. Arbetslösheten har sjunkit, men lönerna ligger kvar."

LÅGKONJUNKTUR ELLER EJ, lönerna är till-

sammans med arbetsmiljö den viktigaste frågan i avtalsrörelsen. Yrkanden har redan ställts inom industriavtalet som sätter märket för förhandlingarna. Facket kräver 3 procents löneförhöjning och arbetsgivaren har svarat med 1,5 procent. Akademikerförbundet SSR har avtal utan en nivå som bestäms centralt, det som brukar kallas sifferlösa avtal. Märket har ändå en normerande verkan, men löneökningarna ska utgå från de lokala behoven på varje arbetsplats. – Vi behöver ha en lönestruktur som stöder kompetensförsörjning, som attraherar nya akademiker och behåller de som finns. Möjligheterna till lönekarriär är väldigt begränsad jämfört med andra sektorer, säger Markus Furuberg. Även arbetsmiljöfrågan är överhängande. ”Medarbetare stressar bara mer och mer. Arbetsgivaren tar inte sitt ansvar för arbetsmiljön på många arbeten”, var en kommentar på Facebook till Akademikern inför avtalsrådet. FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR hänger arbetsmiljön ihop med lönefrågan. Inte minst i en tid då personalomsättningen är stor och många kommuner och regioner har svårt att hitta tillräckligt många kompetenta medarbetare. – 30 procent av våra medlemmar i kommuner och regioner slutar varje år och många organisationer kämpar med kompetensförsörjningen. Det behöver vi adressera i den här lönerörelsen, säger Markus Furuberg. Medlemmarna i avtalsrådet som samlades i Stockholm i november har Sveriges kommuner och regioner, SKR (tidigare SKL), som arbetsgivare. För övriga medlemmar som är statligt eller privatanställda finns motsvarande avtalsråd.

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 17 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder. Utredningstiden varierar utifrån omfattning och avtal. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg, tunnelbana och goda bussförbindelser. Kontakta oss för mer information Elin Wahlsten, enhetschef, tel: 08-508 033 28 Marianne Andersson, biträdande enhetschef, 08-508 03 327 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08-508 03 331 www.bromstensgarden.se

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

JÄMTLANDSFJÄLLEN n g , gym ny resta ura k löv sj ö i x o c h rela våren 20 20 .

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

er Sä n kta pris ! g n o s ä s i låg

COSTA DEL SOL och 8 k m stra nd n g sta lä s n s o lk u st e mena d. stra ndpr o

Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Boka direkt på akademssr.se/fritidshus

Tema

Bland medlemmar och lokalföreningar spirar redan ett fackligt engagemang för klimatet. Många vill att facket ska växla upp.

Grönt

20 INGA JOBB PÅ EN DÖD PLANET Yrkesgrupper samlas för klimatet, lokalföreningar avtalar om gröna resor och företag utbildar anställda i klimatkunskap. Akademikern har träffat några av dem som agerar fackligt för planeten.

30 I VIDA VÄRLDEN Genom fackligt internationellt samarbete är Akademikerförundet SSR med och arbetar för ett arbetsliv som tar hänsyn till planeten och stärker anställdas rättigheter i omställningen.

35 KRAVEN FRÅN GRÄSRÖTTERNA Ungdomarna i Fridays for future tvingade facken att lägga korten på bordet när det gäller klimatet. Får vi se gröna förhandlingar i årets avtalsrörelse?

41 ALLVARLIGT LÄGE I Zambia har klimatförändringarna redan fått effekter för dem som arbetar i offentlig sektor. Emmanuel Mwinsa på fackförbundet Zulawu jobbar för att höja medvetenheten bland anställda och arbetsgivare. AKADEMIKERN

Tema

Inga jobb på en

död planet Uttrycket har blivit något av fackens slogan i klimatarbetet.

I höst har klimatet blivit en fråga för facket. Runt om i landet agerar medlemmar och lokalföreningar för att rädda jordklotet. Helena Isberg Malmgård startade Social workers for future. Text: Jennie Aquilonius och Annika Clemens Foto: Anna Simonsson

➔

Tema

”VAD SKA VI GÖRA?”ropar ljusa

barnröster. "Rädda klimatet!" svarar en mörkare vuxenkör. Medborgarplatsen i Stockholm myllrar av människor i alla åldrar. Det är fredagen den 27 september och organisationen Fridays for future med Greta Thunberg i spetsen har kallat till storstrejk för klimatet. Vid tunnelbaneuppgången försöker socionomen Helena Isberg Malmgård göra sig synlig. Hon väntar på sin man, några vänner och även nya bekanta från Facebookgruppen Socialworkers for future, som samlar nästan 170 medlemmar. Tanken med gruppen är att gå på manifestationer, peppa varandra och diskutera hur de kan driva klimatfrågan.

AKADEMIKERN

Medborgarplatsen i Stockholm: Arrangörerna uppger att uppåt 60 000 personer deltog i klimatstrejken.

Helena Isberg Malmgård är egenföretagare och handleder bland annat socialsekreterare. För ett tag sedan stod hon på en annan klimatdemonstration, kände sig ensam. Hon började prata med några psykologer från Psychologists for future. – Jag letade efter en liknande grupp för socionomer, men hittade ingen och tänkte att då måste jag väl skapa en sådan för att vi ska kunna organisera oss. Inför den här dagen uppmanade Greta Thunberg fackförbunden att utlysa strejk för klimatet. Helena Isberg Malmgård hörde av sig till Akademikerförbundet SSR och Saco för att höra om de skulle göra något. Akademikerförbundet SSR svarade att det inte skulle bli någon politisk strejk, men att de gärna bistod med material och tips till de medlemmar som kunde och ville demonstrera. Från Saco blev svaret att frågan var viktig och att några representanter skulle delta i manifestationen som privatpersoner. Saco, LO och TCO menar alla att strejkvapnet är knutet till konflikter på arbetsmarknaden.

"Fasiken, kunde de inte formulera sig vassare och vara med och manifestera." HELENA ISBERG MALMGÅRD

– Jag tänker att de flesta är ganska yrvakna och strejkfrågan är inte så enkel för en stor organisation. Samtidigt kan jag känna att fasiken, kunde de inte formulera sig vassare och vara med och manifestera, säger Helena Isberg Malmgård. Hennes man Jakob Isberg, som arbetar som sjukhuskurator, dyker upp med ett stort handmålat plakat med texten ”Vår jord = vårt ansvar”. – Ju taskigare förutsättningarna är för miljö och människa, desto mer syns det i det sociala arbetet. Jag har inte mött så mycket klimatångest i mitt yrke än, men jag möter människor som mår dåligt och det blir inte bättre om världen dessutom håller på att kollapsa, säger han.

DEMONSTRATIONEN RÖR SIG uppför Götgatsbacken. En av dem som hittade Socialworkers for future på Facebook är Ingela Segelborn, socialsekreterare i Ekerö kommun. Hon tycker att facken ska ställa krav på stora arbetsgivare, som stat, regioner och kommuner, att inte placera tjänstepensionen i fossilindustrin. Det gäller också den allmänna pensionen och AP-fonderna. – Det ligger mycket makt i var vi placerar våra pengar, säger hon. Tåget passerar riksdagshuset och Mynttorget, där Greta Thunberg en gång började sin protest, sittandes mot husväggen, ensam med skylten ”Skolstrejk för klimatet”. Arrangörerna uppskattar att 60 000 personer deltar i demonstrationen i Stockholm. AKADEMIKERN

Tema

Helena Isberg Malmgård kontaktade Akademikerförbundet SSR för att ta reda på hur de ställde sig till klimatstrejk.

Helena Isberg Malmgård berättar att hon som egenföretagare har skrivit en miljöpolicy om att åka så mycket kommunalt som möjligt. – Jag har avslutat ett uppdrag som låg långt bort för att jag inte vill åka så mycket bil. Jag har också drivit frågan om hur vi kan bli mer klimatsmarta i den lokal som jag hyr in mig i. Tillsammans har vi bland annat installerat en diskmaskin och fixat sopsortering. TIDIGARE PÅ FÖRMIDDAGEN, före klimatstrejken, ordnade medarbetargruppen Klimatinitiativet på Folkhälsomyndigheten en klimatfika. Totalt samlades hundra anställda på kontoren i Solna och Östersund för att fika och titta på en intervju med Greta Thunberg. – Vi grundade Klimatinitiativet i mars för att skapa en plattform för medarbetare som tycker att klimatfrågan är viktig, säger Jim Werngren, utredare på Folkhälsomyndigheten, medgrundare av Klimatinitiativet och ordförande för den lokala Saco S-föreningen.

"Jag åker ofta tåg långa sträckor för att delta i möten." ELLEN WOLFF

AKADEMIKERN

Här har den lokala föreningen använt sitt fackliga inflytande för klimatet. Personalen på myndigheten får numera betalt för att ta tåget, berättar Jim Werngren. Drygt en månad efter strejken, i slutet av oktober, sitter han i ett konferensrum i Solna tillsammans med kollegan Ellen Wolff. Med på videolänk finns Ulrika Owen, utredare på Folkhälsomyndighetens kontor i Östersund och ledamot i fackklubbens styrelse. Allt började 2016 då avtalet för tjänsteresor skulle omförhandlas. 55 mil skiljer de 416 anställda i Solna från deras 120 kollegor i Östersund, och det blir en hel del resande. 95 procent av tjänsteresorna gjordes vid den här tiden med flyg. Jim Werngren och Ulrika Owen, som då var ordförande i Saco S-föreningen, begärde ut statistik över alla tjänsteresor. De upptäckte att tåget kostade hälften så mycket som flyget. En tågbiljett låg i snitt på 650 kronor medan en flygbiljett kostade 1 200 kronor. Då räknade de inte in anslutningsresor som flygbuss eller taxi. Sedan tidigare hadeFolkhälsomyndigheten en policy om att välja tåg före flyg på resor under 50 mil. Facket föreslog nu att mellanskillnaden mellan en tåg- och flygresa skulle användas som en bonus för dem som valde tåget på tjänsteresor över 50 mil. Arbetsgivaren tyckte att förslaget var bra. Efter förhandlingar landade bonusen på 550 kronor enkelväg och 1 100 kronor tur- och retur. Ellen Wolff arbetar som hälsoekonom på Folkhälsomyndigheten, vilket innebär att hon analyserar och beräknar hälsoeffekter och kostnader av insatser inom hälso- och sjukvården. Hon fick reda på det nya avtalet genom en nyhet på intranätet.

AKADEMIKERN

– Jag tyckte att det var toppen! Jag åker ofta tåg långa sträckor för att delta i möten med hälsoekonomiska nätverk i bland annat Göteborg och Lund, säger hon. Tågpremien trädde i kraft den 1 oktober 2017. Mellan 2017 och 2018 ökade tågresornas andel av resorna mellan de två kontoren från 6 till 20 procent. Samtidigt ökade antalet tågresor till andra orter med 44 procent. – Det är en fin utveckling på kort tid, säger Ulrika Owen. Intresset från andra myndigheter är stort och Jim Werngren får ofta nyfikna mejl och samtal med frågor. Ingen av de tre kollegorna upplever problem med förseningar. Jim Werngren berättar att statistiken snarare talar till 26

AKADEMIKERN

tågets fördel. Sett över ett år är tåget mer punktligt än inrikesflyget. Tåget leder också till fler arbetstimmar under en tjänsteresa, fortsätter han. Det tar tid att ta sig till och från flygplatsen, checka in, gå igenom säkerhetskontrollen och gå på planet. – På tåget kan du ofta sätta dig och börja arbeta ostört direkt. Flera anställda väljer också tåget på resor utomlands. Jim Werngren har bland annat åkt till Tyskland, Ryssland och Österrike. Ellen Wolff och en kollega ska snart på en konferens till Köpenhamn. Klimatarbete är en fråga om arbetsmiljö, tycker hon. – Jag vill kunna vara en ansvarstagande medarbetare och då är det skönt att få stöttning från ledningen, säger hon.

Tema Stockholm-Östersund: Saco-S-föreningen på Folkhälsomyndigheten förhandlade fram ett lokalt avtal som ger medarbetarna mer betalt om de väljer tåg i stället för flyg på tjänsteresor.

Jim Werngren har nyligen kommit hem med tåget från en arbetsresa i Oslo och Ellen Wolff ska snart resa till Köpenhamn.

I PRIVAT SEKTOR har flera företag agerat

för klimatet, vilket också involverat Akademikerföreningar. Ett av dem är Scania. Under klimatdemonstrationerna den 20 september stoppade företaget sin produktion och 52 000 anställda i hela världen slutade arbeta för en timmes utbildning om klimatet. På Scania i Södertälje samlades personalen i smågrupper. – Jag känner en enorm stolthet att jobba på en arbetsplats där man lägger tid, kraft och pengar på att jobba med de här frågorna. För det här kostar jättemycket, säger Nina Zaar, HR-manager på avdelningen Research and development.

AKADEMIKERN

Tema

"Som medarbetare är vi intresserade av att företaget ska hantera klimatfrågan på ett bra sätt." PER WARG

Utbildningen inleddes med ett tal av vd Henrik Henriksson, inspelat i förväg då han själv var i New York för att delta i FN-toppmötet om just klimat. Han betonade vikten av att jobba med hållbarhet för konkurrensen. Ingen kommer att vilja investera i ett bolag som inte är hållbart, och kanske ännu värre, sade han, ingen kommer att vilja jobba på ett bolag som inte är hållbart. Speciellt framtagna broschyrer med information om klimatet och Scanias påverkan delades sedan ut till alla. Därefter följde en diskussion och ett frågequiz. Nina Zaar tror att utbildningen kan göra många uppmärksamma på klimatfrågan. – Det skapar medvetenhet hos alla att detta är viktigt. De som inte har varit medvetna tidigare blir uppmärksammade på detta, säger hon. Akademikerföreningen på företaget är aktiv i dialogen. Tidigare har Scania tittat på hållbarhet i produktionen, men på senare tid har företaget börjat fokusera på det interna arbetet. 28

AKADEMIKERN

– Nu tittar vi på hur anställda färdas till och från jobbet och vad vi äter för mat i vår restaurang, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania. Föreningen driver också frågan om resor i jobbet. Om en medarbetare inte vill flyga, är det då okej att ta tåget även om det tar längre tid? – Vi vill ha tydliga svar så att medarbetare och potentiella medarbetare vet vad som gäller, säger Lisa Lorentzon. Krav har också förts fram av medarbetarna. Per Warg, gruppchef på Scania servicemarknad, är en av dem som tycker att klimatfrågan är viktig. – Vi som medarbetare är intresserade av att företaget ska hantera klimatfrågan på ett bra sätt. Om vi inte klarar av den här omställningen kommer vi inte att ha jobb i framtiden. Facket kan vara med och driva frågan och föra fram att det här är något som medlemmarna kräver att företagsledningen hanterar, säger han. I STOCKHOLM har demonstrations-

tåget nått fram till slutdestinationen. I Kungsträdgården hörs rytmiska trumslag och parken är full av demonstranter. Helena Isberg Malmgård som startade Social workers for future blir intervjuad av två olika tv-kanaler. Hennes barn får nog ta över en ganska förändrad värld, funderar hon. Den som tror att vi hinner ställa om i god tid är naiv. – Jag tror att vi har en kris framför oss. Jag vill känna att jag åtminstone gjorde vad jag kunde.

207 000 000

Den globala fackföreningsrörelsen är den största sociala folkrörelsen i världen.

Ny grön överenskommelse Akademikerförbundet SSR är medlem i Public services international, PSI, det globala facket i offentlig sektor. PSI, har förordat en Green new deal, en modell för omställning som både tar hänsyn till sociala orättvisor och klimatet.

I vida världen Genom internationellt samarbete är Akademikerförbundet SSR med och lyfter klimatfrågan för anställda i flera länder. Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg 30

AKADEMIKERN

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, FRIDAYS FOR FUTURE, GLOBAL CLIMATE STRIKE, ITUC, PSI, UNION TO UNION.

Tema

Turkos markering: I dessa länder är Akademikerförbundet SSR involverat i klimatprojekt.

73 fack strejkade

Runt om i världen strejkade 73 fackföreningar för klimatet den 20–27 september, enligt Globalclimatestrike.net. Totalt har 5 693 klimatstrejker runt om i världen registrerats på Fridays for futures sajt. 245 av dem har ägt rum i Sverige.

Saco+ITUC

Saco är medlem i den globala sammanslutningen för fackliga centralorganisationer ITUC, International trade union confederation. ITUC representerar 207 miljoner medlemmar i 331 medlemsorganisationer i 163 länder.

Facket deltar i COP 25

Rosa markering: I dessa länder är Akademikerförbundet SSR involverat i fackliga projekt med annat fokus än klimat.

Världsfacket ITUC representerar fackföreningsrörelsen när världens ledare samlas i Madrid på det 25:e klimattoppmötet i FN:s regi, COP 25. Organisationen vill se ett rättvist, ambitiöst och bindande klimatavtal och jobbar för att utveckla en strategi för rättvis omställning.

Klimatprojekt i sex länder

I Kenya, Peru, Tunisien, Zambia och Jamaica och Tonga stödjer Akademikerförbundet SSR klimatrelaterade fackliga utvecklingsprojekt tillsammans med Vision och Kommunal. Arbetet finansieras genom Union to union, de svenska fackens organisation för internationellt fackligt utvecklingsarbete.

Tonga

AKADEMIKERN

Kraftigt förstärkt familjehemsvård

Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. För information kontakta: Daniel Viklund Föreståndare daniel.viklund@brizad.se Tel. 070-837 06 77

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Olof Risberg Leg psykolog olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Akademikerförbundet SSR önskar alla medlemmar, förtroendevalda, med- och motparter och andra som vi haft kontakt med under året en riktigt god jul och gott nytt år. Akademikerförbundet SSR stöder Barncancerfonden i stället för att skicka jul- och nyårskort.

Tema

Kraven

gräs– rötterna från

Fridays for future placerade klimatfrågan på den fackliga agendan. Är den här för att stanna? Text: Annika Clemens Illustration: Rasmus Meisler

➔

AKADEMIKERN

Tema

NÄR GRETA THUNBERG och Fridays for Future i somras uppmanade fackförbunden att ta ut sina medlemmar i strejk för klimatet den 27 september blev trycket stort på fackförbunden. Så stort att ledarna för de tre stora centralorganisationerna Saco, TCO och LO såg sig tvungna att stämma träff med de unga representanterna för Fridays for future för att förklara varför de inte ville utlysa strejk. Från att i det närmaste ha setts som en politisk fråga som inte berör fackförbunden har klimatfrågan tagit sig in i de högsta ledningsrummen. – Fackföreningsrörelsen i allmänhet har inte riktigt varit på bollen så snabbt som vi borde ha varit. Jag tror att det kommer att ställas krav på oss, säger Sacos ordförande Göran Arrius. – Vi är en demokratisk organisation och ska göra det som medlemmarna säger. Frågan engagerar många, inte minst många unga. Jag tror att fackförbunden behöver bli lite bättre på att hantera den typen av frågor, fortsätter han.

AKADEMIKERN

Det var tydligt att många medlemmar efterlyste handling från sina fackförbund. Inte i någon annan fråga hade så många medlemmar hört av sig till Akademikerförbundet SSR, enligt Maria Östberg Svanelind, internationell sekreterare och ansvarig för klimatfrågor. Förbundet mötte efterfrågan från medlemmarna genom att ge tips på hur de kunde manifestera utan att strejka, samt tog fram underlag för skyltar att använda under demonstrationen. – Vi tror inte att strejkvapnet ska användas för den här typen av aktioner. Det är helt knutet till konflikter på arbetsmarknaden där arbetsgivaren är motpart och kan lösa situationen, säger Maria Östberg Svanelind. Några som hörsammade uppmaningen var Akademikerförbundet SSR:s lokalförening i Göteborgs stad som gjorde gemensam sak med bland annat Vision och Sveriges arkitekter och demonstrerade på lunchrasten utrustade med paraplyer till skydd mot ösregnet och egentryckta skyltar. Maja Ljutic Loberg, anställd i socialtjänsten i Göteborg och förtroendevald i Akademikerförbundet SSR, tyckte att det var bra att fackförbunden mötte upp i klimatfrågan. – De sa inte bara blankt nej. De har sagt att vi inte kan strejka, men uppmanat medlemmarna att manifestera på lunchen eller att lösa det på annat sätt med sin chef. Både hon och kollegorna Jesper Lindeberg och Johanna Morgensterns tycker att facken har en viktig roll att spela i klimatfrågan genom att ställa krav och påverka arbetsgivaren.

"Det är en ganska ny facklig fråga. Man måste nog vara lite modig." VIKTORIA HELLSTRÖM

– Vi kan påverka hur pensionsavsättningar placeras och hur upphandlingar görs exempelvis. Och i det privata finns företag som står för stora utsläpp, där kan facken påverka också, säger Jesper Lindeberg. Akademikern har haft kontakt med flera lokalföreningar i olika sektorer. Flera berättar om ett gryende engagemang för klimatet, någon har redan slutit klimatrelaterade lokala avtal med arbetsgivaren, andra har försökt men inte lyckats. Men alla är inte lika engagerade och några ifrågasätter varför klimatet skulle vara en facklig fråga över hvuudtaget. FLERA STUDENTRÅD inom Sacos fackförbund höjde sin röst i en debattartikel publicerad i Arbetsvärlden. De menade att fackföreningsrörelsen själv behöver ta grepp om frågan och driva en facklig klimatpolitik, bland annat genom att i förhandlingar och avtalsrörelser driva på för en rättvis grön samhällsomställning. Viktoria Hellström, student i statsvetenskap på Stockholms universitet och ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd var en av dem som skrev under. För henne är klimatförändringarna självklart en viktig fråga för fackförbunden. Den stora omställning som blir nödvändig för att möta det förändrade klimatet kommer att påverka många jobb. Andra jobb kommer att försvinna helt. Då måste facken vara aktiva, menar hon. – Facken måste ha en aktiv roll så att arbetstagare inte hamnar i kläm i en sådan omställning. Det handlar om trygghet och sociala villkor. AKADEMIKERN

Tema NÄR VÄRLDENS LEDARE i december samlas i Madrid på det 25:e klimattoppmötet i FN:s regi, COP 25, är det för att följa upp de åtaganden som länderna måste göra för att nå målen som slogs fast på klimattoppmötet i Paris 2015. Världsfacket ITUC, som samlar världens centralorganisationer bland andra Saco, TCO och LO, är där och arbetar för att positionera facken i klimatfrågan. ITUC jobbar för att nå ett rättvist, ambitiöst och bindande avtal och för att utveckla en strategi för rättvis omställning. Fackens roll kan vara avgörande för att få till den omställning som krävs, säger Viktoria Hellström. – Jag tror att det är en nödvändighet för att en omställning ska kunna ske. Annars kommer människor inte gå med på att ändra sitt sätt att leva. Samtidigt tror hon att det krävs mod för att driva klimatfrågan inom facken. – Det är en ganska ny facklig fråga

AKADEMIKERN

och det kanske inte är självklart att alla ser det så. Man måste nog vara lite modig. Och pedagogisk för att förklara varför det är viktigt att lyfta frågan i avtalsrörelsen. Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, ser klimatfrågan som en del i kommande avtalsrörelser. – Klimatfrågan är inte ny för fackförbunden, men det kan bli ett nytt sätt att driva den på. Den har inte drivits i avtalsrörelsen tidigare, säger han. – Nu förbereder vi oss med de förtroendevalda och medlemmarna. Vilka förväntningar har de på årets avtalsrörelse?

"Klimatfrågan har inte drivits i avtalsrörelsen tidigare." MARKUS FURUBERG

PÅ VILKET SÄTT klimatet kan finnas med i framtida kollektivavtal är något som behöver diskuteras. En möjlighet är de gröna klausuler som finns i kanadensiska kollektivavtal. Där har fackförbunden varit drivande i klimatarbetet och förhandlat om exempelvis tillgång till kollektivtrafik och möjlighet att jobba hemifrån för att minska utsläpp från arbetsresor. – Mänskligt skapade klimatförändringar är ett socialt problem. Det påverkar våra medlemmars levnadsstandard, deras familjers välbefinnande och stabiliteten i de demokratier vi vårdar. Det skulle vara slappt att ignorera dess inverkan, sade Howie West på PSAC, Kanadas största fackförening, till Akademikern tidigare i år.

Även om det ännu är oklart hur klimatet kommer in i den svenska avtalsrörelsen råder inget tvivel om att klimatet kommer att finnas där som en ingrediens. – Den senaste tidens debatt har fått fler och fler medlemmar och förtroendevalda att fråga sig vad vi kan göra mer. Och hur kan vi som förbund stödja den här utvecklingen? Redan nu har vi fått frågor och tankar på krav till oss, säger Markus Furuberg. Medlemmarnas kunskap är också viktig för att lyckas hitta lösningar för att möta klimatförändringarna och för att minska klimatpåverkan. – Det behövs nya och innovativa sätt att arbeta med frågan, och där behövs medlemmarnas inspel. Vi har varit bra på att arbeta för social och ekonomisk hållbarhet. Men vi måste även jobba för ekologisk hållbarhet, säger Markus Furuberg. Han är optimistisk och tror att fackförbunden har en viktig roll att spela. – Den fackliga rörelsen är global och vi har en stark ställning på svensk arbetsmarknad. Kan vi inspirera andra att komma med effektiva metoder och göra oss relevanta som samtalspartner tror jag att det kan bli intressant överlag.

AKADEMIKERN

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri behovsanalys, 30 minuter fri rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

I januari 2020 införs en avgift på 35 kronor för papperfaktura. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

I Zambia påverkar klimatet redan anställdas villkor. Här kämpar facket för att skydda medarbetarnas rättigheter.

Allvarligt läge

Text & foto: Joakim Rådström

➔

AKADEMIKERN

Tema

Kyltornet från ett nedlagt kolkraftverk har blivit något av ett landmärke i Lusaka. Nu har Zambia vänt kolkraften ryggen och satsar på förnybara energikällor, berättar Emmanuel Mwinsa på fackförbundet Zulawu.

BRUNBRÄNDA FÄLT, moln av damm som blåser upp från åkrarna och i frukt- och grönsaksstånden högre priser än vanligt på grund av det lägre utbudet. Man behöver inte åka långt utanför Zambias huvudstad Lusaka för att se hur årets torka slagit mot landet. – Klimatförändringen har påverkat alla, oavsett sektor, berättar Emmanuel Mwinsa, generalsekreterare för fackförbundet Zulawu, när vi träffar honom i centrala Lusaka. Zulawu är ett av flera fackförbund i Zambia som är med i det internationella klimatprojektet Building trade union capacities and quality public services for a just transition to climate change, som också pågor i Jamaica, Kenya, Peru, Tonga och Tunisien. Akademikerförbundet SSR, Vision och Kommunal stödjer projektet tillsammans med den internationella fackliga organisationen Public services international, som arbetar med facklig utveckling över hela världen. Det finansieras med hjälp av Sida genom den fackliga utvecklingsorganisationen Union to Union.

AKADEMIKERN

Inom ramen för projektet genomförs träningar och utbildningar av fackrepresentanter på lokal nivå i mottagarländerna. Rättigheter och möjligheter för medlemmarna lyfts, bland annat för att förbereda de deltagande förbunden inför dialogmöten med arbetsgivare och regering. Sedan lobbar fackförbunden i programländerna för att alla parter ska hörsamma deras krav. – Zambiska arbetare har nu sagt att de behöver vara en del av klimatarbetet och förespråkare för de åtgärder som behöver vidtas, säger Emmanuel Mwinsa. ZAMBIA, I LIKHET med många andra utvecklingsländer, befinner sig ofta i frontlinjen när klimatförändringens värsta effekter slår till. Under regnperioderna kan regnen bli särskilt häftiga och översvämma delar av landsbygden. Just nu är det emellertid torrperiod och torkan orsakar stora problem för landet. Vattennivån i kraftverksdammarna är extremt låg, och vattenkraftverken går för närvarande på extremlåga 14 procents kapacitet. För att överhuvudtaget klara

" Klimatförändringarna har påverkat alla, oavsett sektor." EMMANUEL MWINSA

CV EMMANUEL MWINSA Utbildning Offentlig administration Arbetar Fackförbundet Zulawu

situationen stänger det statliga elbolaget av strömmen på många håll under stora delar av dygnet. Den kvardröjande torkan leder dessutom till försenade och mindre skördar i det till stor del jordbruksberoende Zambia. Särskilt i landets södra provinser är matproduktionen oroväckande låg, och en del människor har till och med börjat äta gräs, rötter, majs för boskap och potentiellt giftiga frukter. – Förra säsongen hade vi bara regn en enda månad. Merparten av majsplantorna torkade ut innan de nådde ett moget stadium, berättar den zambiske radiojournalisten Karrus Hang'andu, som vi träffar på landsbygden några timmars resa söder om Lusaka.

KAMPEN MOT klimatförändringen är förvisso en viktig fråga för alla delar av samhället i dag. Men kan man verkligen hävda att det finns några specifika, unika anledningar för just facket att arbeta med frågan? – Klimatförändringen påverkar produktiviteten. Händelser som översvämningar och andra allvarliga situationer gör att anställda kanske inte kan komma till jobbet. Men skulle de då diskrimineras från att inte få ut sin lön? säger Emmanuel Mwinsa. Sådana frågor har föranlett den zambiska arbetarrörelsen att börja se klimatförändringen som en förhandlingsfråga och ett område för löneskydd. – Det handlar också om personlig hälsa. AKADEMIKERN

Tema

ZULAWU ÄR ETT fackförbund som samlar anställda inom lokala myndigheter runt hela Zambia. Förbundet är ovanligt från ett svenskt perspektiv såtillvida att man samlar både tjänstemän och arbetare. Inte minst på grund av denna bredd har det naturligt nog funnits utmaningar inom klimatprojektet, förklarar Emmanuel Mwinsa. – Den största utmaningen är att få till en plattform för att prata om klimatet. Fokus på arbetsplatserna är produktion, och de vill inte att någonting ska avhålla de anställda från att jobba, även om det bara gäller ett möte för en halvtimme för att prata om klimatförändringen. Å andra sidan har projektet redan skördat betydande framgångar: – Ett exempel var 2017 när den 44

AKADEMIKERN

Genom Union to union driver Akademikerförbundet SSR klimatrelaterade projekt i sex länder i Sydamerika, Afrika och Asien. – Vi håller workshops tillsammans och vi bistår med en verktygslåda och expertis framför allt om fackliga rättigheter, berättar Maria Östberg Svanelind, internationell sekreterare. – Utgångspunkten är Parisavtalet från 2015. När länderna ska ställa om handlar det om att se till att fackliga organisationer är en del i den processen och i genomförandet av de nationella planerna. Tanken är att en svensk fackförening hjälper en fackförening i ett annat land. Det är en enkel, men fin tanke.

nationella klimatpolicyn för vårt land lanserades. Denna policy hade också arbetarrörelsens röst, det vill säga vi fick genom den en möjlighet att påverka regeringen, säger Emmanuel Mwinsa. Samtidigt som Zambia har allvarliga utmaningar med klimatet finns det många tecken på att befolkningen redan har stor medvetenhet om situationen. Landet visar dessutom handlingskraft för att bemöta problemen. För att ytterligare öka medvetenheten planerar Zulawu en roadshow för att berätta för människor runt hela Zambia om klimatförändringens effekter och det fackliga arbetet för anställdas arbetsvillkor och en rättvis omställning.

TEXT: ANNIKA CLEMENS

Om det inte finns tillräcklig ventilation under värmeperioden kan en anställd inte klara av att arbeta. Hälsoproblem som högt blodtryck kan förvärras som en följd av klimatet. Här har Zulawu och andra zambiska fackförbund börjat undersöka om inte vissa arbetsplatser med mer instängda kontor kan börja använda öppnare lokaler med naturlig luftgenomströmning under värmeperioden. Ett annat exempel är när ventilationen har stängts av under dagtid på grund av att elen från vattenkraften i landet inte räcker till. Då kan de anställda behöva arbeta på kvällar och ibland nätter i stället, när elen satts på igen. – Om inte anställningsvillkoren täcker övertid, hur ser vi då till att den anställde får ersättning för nattarbete? frågar Emmanuel Mwinsa.

Vad gör ni i Zambia?

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst. Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig. Bli medlem på akademikernasakassa.se! Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Spaning

Snacka om fel Sopa inte skiten under mattan när det blir fel på jobbet. Att prata om misslyckanden är nyckeln till utveckling. Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

UPPFINNAREN Thomas Edison berättade att det krävdes 2 000 ”misslyckanden” innan han slutligen fick till glödlampan. Eller snarare, utifrån hans perspektiv: Två tusen steg på vägen. Under senare år har något av ett edisonskt ljus gått upp i vårt hypereffektiviserade arbetsliv. Plötsligt talar allt fler om vikten av misslyckanden, och framför allt – av att tala om dem. Diverse kändisar visar vägen genom att på olika plattformar, som till exempel i Misslyckandepodden eller under så kallade ”fuck up nights”, vittna offentligt om sina professionella pinsamheter. ”No blame”, kallas fenomenet.

Vilka misstag har ni gjort och gömt undan på jobbet?

Organisationer har allt att vinna på den här utvecklingen. Inte minst i en tid då kreativitet värderas så högt, menar Jonas Dahl, organisationskonsult vid Gaia Leadership och doktorand på Handelshögskolan. – Forskningen har visat att det är viktigare för en organisation att veta vad som inte funkar än vad som funkar. Framför allt över tid. Om man bara tar till sig av det som går bra sker nämligen ingen långsiktig utveckling. Ja, vetenskapen är tydlig: Om vi berättar om våra misstag ökar graden av lärande, innovation, engagemang och prestation på arbetsplatsen. Ändå gör vi det sällan.

Ledarskapsutvecklaren Eduard von Busch, som efter en rad år inom försvarsmakten nu jobbar i näringslivet och hjälper organisationer att skapa just en ”no blame-kultur”, menar att arbetslivet i dag ofta präglas av motsatsen: vi håller tyst av rädsla för responsen. – I dag handlar det mycket om att ta reda på vem som är syndabocken och vem som har gjort fel. Vi klandrar individen i stället för att identifiera fel i strukturerna. Det leder i värsta fall till att arbetsmiljön blir fruktansvärd. Du går med ryggen mot väggen för att undvika dolkstötar. AKADEMIKERN

Spaning

" Det är viktigare för en organisation att veta vad som inte funkar än vad som funkar." JONAS DAHL

Eduard von Busch lägger ett stort ansvar för arbetsklimatet på cheferna. Vi måste sluta att utse chefer på grund av deras specialistkompetenser, menar han. Chefens viktigaste uppgift är att skapa en bra kultur. Mycket feedback ger till exempel möjlighet att komma åt känsliga erfarenheter. PÅ HANDELSHÖGSKOLAN har Jonas Dahl i en studie undersökt hur medarbetare i två konsultbolag delat sina framgångar och misslyckanden med kollegor, och han kan bekräfta Eduard von Buschs påstående: cheferna har en viktig roll. Dessvärre uppfyller de den sällan på ett bra sätt. – Ofta saknar chefer förmågan att ta till sig berättelser om misslyckanden från medarbetare. Enligt den amerikanska forskaren Amy Edmondson sker två till fem procent av alla misstag på grund av att medarbetare avsiktligt felat, medan 70 till 80 procent av fallen behandlas så på grund av att cheferna saknar kunskap. 48

AKADEMIKERN

Det är med andra ord inte så konstigt om medarbetare kniper igen. Personerna i Jonas Dahls studie erkände sina misstag för blott några få utvalda eftersom de var oroliga för att halka efter i konkurrensen om karriärmöjligheter, belöningar och roliga uppdrag på företaget. I det bolag där man hade månadslön var viljan att dela sina erfarenheter lite större än på det bolag där medarbetarna fick betalt för respektive uppdrag. SÅ VAD BEHÖVS då för att man som ska våga berätta om motgångar på jobbet, utöver förtroendefulla relationer till chefer och medarbetare? På ett individuellt plan visar Jonas Dahls forskning att hög status är viktigt – har man väl uppfunnit glödlampan kan man kosta på sig att bekänna 2 000 motgångar. På organisatorisk nivå är tydliga normer avgörande. Om man vet vad för typ av konsekvenser man kan vänta sig av ett misstag, blir man mer benägen att berätta om det. ”No blame-kulturen” kommer från början från högriskorganisationer, där misstag kan få katastrofala konsekvenser. Flyget är ett exempel. Sjukvården ett annat.

Forskning inom

En som har erfarenhet av den senare är Christian Unge, överläkare på Karolinska sjukhuset och författare. Förra året gav han ut boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”, där han redogör för sina bokstavligen fatala misstag genom åren. Som när en person avled i hans armar av ett astmaanfall och han först efteråt insåg att han glömt att ge en adrenalinspruta. – Jag känner frustration över att man inte pratar om sådant inom vården, och systematiskt lär sig av det. Samma misstag kan upprepas om och om igen. Christian Unge menar att tystnaden dels handlar om kultur, prestige och hybris, dels om ett systemfel – det finns inte tid att titta bakåt. – Det skulle behövas seniora läkare och sjuksköterskor som kan handleda yngre och oerfarna. Men det gör det inte, för systemet är så slimmat. Nu försöker han skapa en öppen kultur på sin arbetsplats och föregår med gott exempel genom att på morgonmötena ta upp egna misstag. ATT SKAPA SÅDANA formella strukturer

för att öppna upp den här typen av erfarenheter är bra, enligt Jonas Dahl. Däremot är han skeptisk till att, som man gör på vissa företag, fira misslyckanden. Det är att inte ta dem riktigt på allvar, menar han. – Våra negativa känslor som skam och skuld finns där som någon form av reglering. De är väldigt viktiga. De gör att vi håller oss inom vissa ramar. När vi begår ett misstag eller misslyckas på jobbet är det viktigaste att vi kan erkänna, ta ansvar, berätta för andra och vilja bidra till personligt och organisatoriskt lärande. Det är den kulturen vi skulle vi behöva mer av.

Ungdomsvård och missbruksvård Ansökningstillfälle den 28 februari 2020 Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning, drift och uppföljning av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En uppgift är att bedriva metodutveckling och stödja forskning för att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling. SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram. Utöver studier om utfall och uppföljning av vården välkomnas särskilt studier eller kunskaps-/forskningsöversikter om behandlingsinsatser inom heldygnsvård för ungdomar och vuxna i samsjuklighet mellan missbruk och psykisk ohälsa, samt om brottsförebyggande insatser för ungdomar inom heldygnsvård, med särskilt fokus på gängkriminalitet. Senast den 28 februari 2020 ska projektskisser ha kommit in för projekt som avses löpa från och med den 1 januari 2021. Läs mer på www.stat-inst.se/ansokan

Stiftelsen Professor Bror Gadelius minnesfond Stiftelsen delar ut bidrag till hjälpbehövande i öppen psykiatrisk vård och anslag för psykiatrisk forskning. Ansökan för hjälpbehövande skall göras genom personligt brev. Ekonomisk redogörelse inkl. kopia av självdeklaration ska lämnas. Observera att motiverande intyg, daterat senaste året, från ansvarig specialist i psykiatri eller intyg från ansvarig kurator/psykolog vidimerat av ansvarig specialist måste bifogas. Vidare anges kontonummer samt till vem medlen skall utbetalas. Bidrag kan ej erhållas två år i följd. Ansökan med bilagor sänds i ett exemplar senast 2020-02-15 till: Stiftelsen Professor Bror Gadelius Minnesfond, c/o Nordea Stiftelsetjänst, T 644, 405 09 Göteborg Forskningsanslag tilldelas yngre, icke graduerade forskare. I ansökan anges om projektet är godkänt av etisk kommitté. Stiftelsens anslag är inte avsedda för studie- och kongressresor. Beviljat anslag utbetalas till berörd institution efter rekvisition. Ansökningsblankett för forskning rekvireras från stiftelsetjanst@nordea.com eller www.stiftelsemedel.se. Forskningsansökan måste ske på ovanstående blankett och insänds i sju exemplar senast 2020-02-15 till ovanstående postadress. Märk kuvertet ”Forskningsansökan”. Meddelande om beviljade ansökningar ges senast 15 april 2020. Stiftelsen behandlar alla personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2016/679, GDPR)

Min väg

Bakom Text: Tim Andersson Foto: Malin Grönborg

Prestationsångest och scenskräck. På Norrlandsoperan får HR-chefen Gunilla Hägglund Sjöström nytta av sin bakgrund inom psykoterapi.

➔

kulisserna

Min väg

N CV

GUNILLA HÄGGLUND SJÖSTRÖM

Utbildning Personalvetare Arbetar Norrlandsoperan

AKADEMIKERN

NÄR GUNILLA HÄGGLUND SJÖSTRÖM

för drygt fem år sedan blev orkesteransvarig och så småningom HR-chef på Norrlandsoperan i Umeå, var tanken att hon skulle sitta på femte våningen tillsammans med administrationen. Det ville hon inte. I stället slog hon sig ned nära kantinen, där man fikar. – Utanför mitt rum är det ett trapphus med mycket spring och personer som byter om. Det är fullt av liv och rörelse där, säger hon. Norrlandsoperan är ett välrenommerat scenkonsthus med symfoniorkester och avdelningar för opera, dans, musik och konst samt verkstäder och ateljéer. Det är en plats för drömmar och stora skönhetsupplevelser. För stående ovationer. Men också för misslyckanden och ångest. Det är baksidan av kreativiteten. – Man måste förstå att för många i den konstnärliga personalen är jobbet deras liv. För mig är jobbet ett jobb, mina intressen ägnar jag mig åt på sidan om.

Men för många av dem ligger identiteten ofta i arbetet. De är så mycket sitt jobb, och utan det är de inget – i sina egna ögon. Hon liknar konstnärerna vid elitidrottare: de övar och övar och ska sedan leverera. Och precis som för elitidrottare skapar det oro: för att inte hålla måttet konstnärligt, inte räcka till fysiskt. Konkurrensen är mördande, från hela världen. Det ställer särskilda krav på en HR-chef. – En del behöver hjälp med att hantera stress och hindra scenskräck och panik. Många i den här världen har säkert använt destruktiva hjälpmedel för att kunna gå upp på scenen, men i stället försöker vi jobba med annat, som samtalsstöd, mindfullness och massage, till exempel. Den medarbetare som brottas med sådana här problem ska egentligen gå till sin närmaste chef, men är välkommen direkt till Gunilla Hägglund Sjöström. Hon har tidigare jobbat med psykoterapi, både samtalsterapi och bildterapi. – Bildterapi är ett sätt att få bort intellektet. Om jag bad dig att beskriva en känsla skulle du förmodligen börja teoretisera, jag också, och där kan man lätt fastna. Men om jag i stället bad dig att rita en känsla, att visa den i bild, skulle vi kunna komma åt någonting helt annat. Med åren har hon lärt sig att gå varsamt fram med människor.

ARBETSMILJÖ "Det är enormt viktigt. Det är viktigt att man förstår varför man är på jobbet, att man blir sedd, hörd, får bekräftelse, att man känner att arbetsgivaren förstår och är intresserad av just min situation. Grundläggande är att man har möjlighet och förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt."

1986 Börjar plugga på linjen för personal och arbetslivsfrågor på Umeå universitet.

RESVÄSKAN "Resväskan symboliserar mitt liv både professionellt och privat. Jag reser mycket. Under en period pendlade jag mellan Stockholm och Umeå. Resandet är också ett av mina stora fritidsintressen."

1995 Blir HR-chef i Sävar kommundel.

1995 Lämnar Stockholm och en karriärväg.

2000 Får ett mobbningsärende som blev massmedialt, det så kallade ”Linaärendet”. En svår period.

Som HR-chef, och sedan en tid tillförordnad vd efter att den ordinarie vd:n blev sjuk och avled i höstas, representerar hon arbetsgivarsidan. – Som arbetsgivare måste man inse att man har makt. Även om man inte tycker det själv så har man det. Man har faktiskt makt att påverka en annan människas liv – hela hennes liv, om arbetet definierar livet. Hon lämnade psykoterapispåret efter att ha varit barnledig i mitten av 1980talet. Såg nedskärningarna i psykiatrin, resurserna som försvann. Hon bläddrade i utbildningskatalogen och tänkte sig i stället en framtid som psykolog. – Ända tills jag hittade linjen för personal– och arbetslivsfrågor. Det sista jag gjorde innan jag skickade in pappren var att flytta upp den överst i rangordningen, före psykologprogrammet. Det fackliga engagemanget under studietiden gjorde att hon efter examen 54

AKADEMIKERN

2001 Börjar som ledarutvecklare på Umeå kommun.

Min väg 2014 Får jobb som Orkesterchef och med tiden HR-chef på Norrlandsoperan. 2019 Kollegan och Norralndsoperans vd blir sjuk och avlider. Blir tillförordnad vd.

blev erbjuden jobb som ombudsman på Sveriges ingenjörer. Här mötte hon ett dilemma. Hon hade separerat från sina barns pappa och familjen var kvar i Umeå. Men jobbet var i Stockholm. Hon valde att ta jobbet och pendla till Umeå. Men i längden blev det ohållbart – hon saknade den dagliga närheten till barnen. Efter fyra år bestämde hon sig därför för att säga upp sig och återvända till Umeå. Där och då lämnade hon samtidigt en karriärväg. Det var inget enkelt beslut. – Jag fick jobb som HR-chef på Sävar kommundel, med ungefär 8 000 invånare. Visst var det en yrkesmässig eftergift. Karriären hade sett annorlunda ut i Stockholm. Arbetsmarknaden i Umeå är mindre och konkurrensen betydligt större. Men man gör sådana val, det här var personligt. Livet tog en annan vändning. DET FINNS EN FILM som har följt med Gunilla Hägglund Sjöström: ”Sliding doors”, från 1998. En kvinna missar tåget. Tittarna får sedan följa hennes vidare öden och samtidigt ta del av vad som hade hänt om hon kommit med det där tåget. Små saker förändrar livet. Vid varje vägskäl går man åt ett håll och vänder ryggen åt ett annat.

LABRADOREN "Jag är hundälskare och labradornörd. Labradorerna är glada, trygga och positiva. Världen skulle vara lite bättre om vi var mer som labradorer. Det är arbetsamma också! Kanske är jag lite av en labrador själv…" AKADEMIKERN

Min väg Jobbet i Sävar ledde vidare. I början av 2000-talet blev Gunilla Hägglund Sjöström ansvarig för ledarutvecklingen i Umeå kommun. Hon stortrivdes med att vända och vrida på chefsfrågorna. Det ägnar hon sig åt fortfarande. Inte bara i sitt yrke, utan också som styrelsemedlem i Svensk chefsförening. Ledarutvecklingen lämnade hon dock 2014, efter att hennes son visat henne den utlysta tjänsten som orkesterchef på Norrlandsoperan. – Men jag fick lång tjänstledighet från kommunen för att fundera över hur jag ville ha det. Jag trivdes där, det är det mest hedervärda jobb man kan ha, tycker jag. Tänk alla medborgare som betalar skatt och säger: gör något bra av det här. Det är ett jobb med ett högre syfte. Gunilla Hägglund Sjöström började på Norrlandsoperan 2014, samma år som Umeå blev utsedd till Europas kulturhuvudstad. Invigningen firades i tre dagar. Snön brann i en konstinstallation. Fyrverkerier på den svarta himlen.

"Man har faktiskt makt att påverka en annan människas liv – hela hennes liv om arbetet definierar livet." 56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL OMBUDSMAN Glad att jag vågade, trots att det blev komplikationer i familjen. Gav erfarenhet. SÄVAR KOMMUN Bra att jag tog jobbet, trots att det innebar en nedgång i lön. Kom tillbaka till HR-arbetet. NORRLANDSOPERAN Ännu ett steg ut i det okända. Det tredje banbrytande valet.

Till hjärtat av staden kom folk från hela världen. Det är själva tanken med kulturhuvudstadsarrangemanget – att få människor att mötas. Kulturlivet har den förmågan. Men den har också en annan sida, som blev uppenbar för alla när metoo drog igång 2017. I kulturlivets – och inte minst i scenkonstvärldens, av medierapporteringen att döma – hierarkiska strukturer kan psykiskt förtryck och sexuella trakasserier frodas. NORRLANDSOPERAN visade sig rätt

förskonad, enligt Gunilla Hägglund Sjöström. Det hindrar dock inte att hon under åren har sett exempel på destruktiva beteenden. En gång tog hon en diskussion med en dirigent, som plötsligt skulle lägga in extra repetitioner med orkestern. Gunilla Hägglund Sjöström opponerade sig. – Så här kan du inte göra, sade jag, för deras arbetsmiljö ser ut så här och så här. Han blev så arg på mig, tyckte jag var helt knäpp. Han var van vid att andra såg upp till honom, inte ifrågasatte honom. Men jag hade inte större respekt för honom än för någon annan. Mitt ansvar är medarbetarna. Nu gäller det att hålla diskussionerna från metoo levande, säger Gunilla Hägglund Sjöström. Norrlandsoperan ska vara en plats där man är varsamma med varandra. – Visst finns det män i omvärlden och i branschen som utnyttjar sin position. Man blir tokig av att tänka på det. Men det blir enklare att påtala sådant när man är äldre. Jag bryr mig inte. De får väl bli arga på mig då – jag har nästan ett helt arbetsliv bakom mig nu.

LÖN "Forskningen säger att lön inte är det högsta incitamentet, fast samtidigt är det jättekänsligt. För en HR-chef är det en viktig fråga, för det är den som diskuteras nästan jämt. Lön kan vara en orsak till att folk blir bittra och känner sig förfördelade, vilket i sin tur kan påverka prestation. Det måste man vara medveten om och hantera. Man får inte negligera det." AKADEMIKERN

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi KUS

TIPS FILM s specifikt

E RTAG är REPO cialtjänsten

t i so oss Kvalite rande för avgö nomer. socio

ICK t UTBL Kinas mak mot

relse har nu En rö gkong i Hon cklats. utve

ce Kvalifi

rat so

be cialt ar

te och

19 # 6 20 erapi psykot

tip s film som Hösten a för dig utvald nom. socio

FO väntar runt r junktu anar Lågkon et och utm hörn en. välfärd

SPA-HELG

FOKUS

UTBLICK

DEBATT

Ha en härlig och rofylld spahelg Ingrid Nilsson!

Föräldrar vill ha stöd under turbulenta tonår.

Vad innebär uppgörelse i Afghanistan om fred?

Fattas det ett systemiskt perspektiv inom BUP?

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #7 2019

gsknin Fors lement supp

Kvalifi ce

Tema

Psykoterapeut – att vara eller icke vara

VIN

T Aventy ERNOVEL r i vin terna L mörke r med ttens Trosell Aino .

rat so

cialt ar

bete oc

FIKA

Fikaku RUMMET lture kan ge n på jobbe t värm trygg e och het.

h psyk oterap i

Ä Misstä NNPUN KT nkt jä kritise v kring de rade n lösning Steg 1 en.

STIP

Grattis ENDIAT EN C-up Morga psatsvinna n Th re Göteb omsen org!

# 8 20 19

C-u p vinnpsats are M

LICK

or Thomgan sen

NA I

STER

ko Hong

UTB

TE /PRO

GOD JUL

SKICKLIG, KUNNIG OCH RAPP BLIR DU MED DENNA JULKLAPP Socionomen är den ledande tidningen inom kvalificerat socialt arbete och psykoterapi. Nyheter, aktuell forskning, metodutveckling och undersökande reportage håller dig uppdaterad och engagerad. Ge Socionomen i julklapp till din vän! Teckna prenumerationen på socionomen.nu/prenumeration Skriv dina personuppgifter: namn, adress, postnummer och ort samt e-post i meddelandefältet så skickar vi fakturan till dig.

Vi svarar SKYDDSOMBUD

FOTO: SANDRA JOHNSON

HUR FÅR VI HJÄLP MED ARBETSBELASTNINGEN? Vid en omorganisation försvinner två tjänster. Efteråt märker Carlos att arbetsbelastningen ökar. Han tar hjälp av skyddsombudet för att komma tillrätta med problemen.

DETTA HAR HÄNT

Carlos jobbar som handläggare på en större myndighet. Han trivs väldigt bra på jobbet. I samband med en större omorganisation försvinner två tjänster från den enhet som han jobbar på. Carlos och hans kollegor uttrycker stor oro inför förändringen och vad den ska innebära för deras arbetsbelastning. De har kontakt med sitt skyddsombud och får ta del av den risk- och konsekvensanalys som genomförs i samband med omorganisationen. Riskanalysen beskriver tydligt hur arbetsgivaren planerar att åtgärda eventuella risker i arbetsmiljön. Några månader in i den nya organisationen upplever Carlos trots detta en ökad arbetsbelastning. Han jobbar ständigt över, skippar luncher och pauser och har svårt att finna tid till återhämtning. Efter ett tag får han

LINN SKAU

ombudsman Akademikerförbundet SSR

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Antogs 1977.

svårt att sova och att hålla koncentrationen. Carlos pratar med sin chef om sina problem men känner att hon inte lyssnar. DETTA GÄLLER

Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska vidare systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har alltså ytterst ansvar för att medarbetarna inte blir sjuka av sitt arbete. Enligt Arbetsmiljölagen företräder ett skyddsombud arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredställande arbetsmiljö. AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

Skyddsombudet ska inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, reglerar bland annat arbetsgivarens ansvar när det kommer till arbetsbelastning. Enligt OSA-föreskrifterna ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning.

"Skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven." LINN SKAU

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

När Carlos ringer SSR direkt frågar den ombudsman som Carlos talar med om Carlos har varit i kontakt med sitt skyddsombud efter omorganisationen. Ombudsmannen redogör för skyddsombudets roll och ansvar avseende arbetsmiljön. Efter samtalet med SSR direkt vänder sig Carlos till sitt skyddsombud och de bokar ett möte med arbetsgivaren. Chefen kopplar in HR och efter ett långt samtal beslutar sig arbetsgivaren för att koppla in företagshälsovården för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppstått på grund av omorganisationen. SÅ GICK DET

Carlos fick stödsamtal via företagshälsovården samt stöd och hjälp av sin chef för att minska arbetsmängd, prioritera i arbetsuppgifter samt finna tid till återhämtning. Arbetsgruppen som Carlos jobbar i erbjuds även en stödinsats via företagshälsovården där man dels genomför en kartläggning av arbetsmängd och arbetsbelastning, dels jobbar med stödsamtal och konflikthantering i grupp. Företagshälsovården erbjuder även verksamheten vägledning kring det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, samt planerar att genomföra Suntarbetslivs digitala OSA-utbildning för skyddsombud och arbetsgivare för att intensifiera arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

A är n m öp äla pe n n!

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

UngaVuxnadagarna

med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna 15-25 Stockholm 23–24 januari 2020 på Hilton Slussen Varmt välkomna! Andreas Murray & Maria Edlund

www.ungavuxnadagarna.se

LEDANDE UTBILDNINGAR INOM PSYKOTERAPI OCH ANNAN PSYKOLOGISK BEHANDLING www.sapu.se

För 700 spädbarn går solen ned alldeles för tidigt. www.solvanda.nu Plusgiro: 90 02 12 - 2

Skillnad som gör skillnad - röster från socialarbetare och familjer Nationell nätverkskonferens i Jönköping 2020 Två dagars nätverkskonferens med presentationer av praktiker för praktiker, den 31 mars och 1 april, på Elmia kongress och konferens. En dag för chefer och andra som leder utvecklingen, i samarbete med Jönköpings kommun, den 2 april. För mer information och länkar till anmälan gå till www.signsofsafety.net/events Frågor? Ann Gardeström, ann.gardestrom@signsofsafety.net Intresserad av att presentera något arbete som du och dina kolleger är stolta över? Hör av dig till Ann Gardeström eller någon av de licensierade utbildarna före den 15 januari 2020.

Tack alla annonsörer och läsare,

God Jul & Gott Nytt år önskar Robin, Peter & Efva på Bengtsson & Sundström Media Vi syns igen den 4 februari!

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

S:t Lukas Gotland

S:t Lukas Gotland söker

leg. psykoterapeut eller leg. psykolog Läs mer om tjänsten www.sanktlukas.se/Gotland

MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAP SÖKER PROCESSLEDANDE ANALYTIKER Vi söker nu fler Processledande analytiker till vårt team. Är du en driven och samarbetsorienterad analytiker som vill öka och tillgängliggöra kunskaper om arbetsmiljö i samhället? Vill du arbeta med processledning och kunskapssammanställningar i nationella och internationella nätverk i forskningssammanhang som präglas av utveckling och förändring? Då kan jobbet som processledande analytiker hos oss vara något för dig! Läs mer om Myndigheten för arbetsmiljökunskap och ansök om jobbet www.mynak.se. Välkommen med din ansökan senast den 6 januari 2020!

Vi är en politisk och religiöst obunden stiftelse vars inriktning är att bistå män i kris. Verksamheten startades 1991 av två eldsjälar som ansåg att det saknades kvalificerat samtalsstöd för män i utsatta situationer i livet. Sedan dess driver Stiftelsen mottagningen i Gävle. Vi söker nu en socionom med grundläggande psykoterapiutbildning alternativt psykolog. Arbetsuppgifter Den hjälp som männen erbjuds är terapeutiska samtal, konsultation och rådgivning. Vi möter män utifrån deras svårigheter med mansrollen och relationella sammanhang, problem utifrån papparollen, svårigheter att hantera sorg, ensamhet, suicidtankar, rädsla och aggressivitet. Stickan har en lång erfarenhet av att möta män med våldsproblematik, både utövande och utsatta män, eller en kombination av dessa. Förändringsarbetet bedrivs med målsättningen att männen skall nå en djupare känslo- och beteendemässig självinsikt och därmed ta avstånd från våldsutövande och/eller våldsutsatthet. Andra åtaganden Stickan ingår i flera samverkansformer tillsammans med länsstyrelsen, polis, socialtjänst, skolan, kvinnojouren, sjukvården m.fl. Vi har ett pågående samarbete med Svenska kyrkan och håller ibland föreläsningar, seminarier och olika former av gruppaktiviteter. Ämnet brukar allt som oftast vara kopplat till våld i nära relationer, men också annan våldsproblematik samt manlighet. Kvalifikationer Socionomexamen samt grundläggande psykoterapeutisk utbildning (steg 1), eller psykolog. Minst fem års arbetslivserfarenhet av psykosocialt behandlingsarbete. Meriterande Det är starkt meriterande om du är legitimerad psykoterapeut. Då en stor del i uppdraget består i att arbeta med våld i nära relationer ser vi gärna att du har klinisk erfarenhet och vidareutbildning inom detta område. Som exempelvis ATV (Alternativ Till Våld), CIRV (Center for Violence Intervention and Research). IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme) eller RVP (Relationsvåldsprogrammet). Personliga egenskaper Du är van att arbeta självständigt, är flexibel, initiativrik och ansvarsfull. Du har förmåga att skapa goda relationer. Du bidrar i arbetet med ständiga förbättringar och delar med dig av din kompetens för att utveckla verksamheten tillsammans med din kollega. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet. Ansökan och tjänstens utformning Vi kommer att kalla till intervju löpande och därför är det bra om vi får din ansökan snarast möjligt, dock senast 6 januari. Anställningsform: Tillsvidareanställning (6 mån. provanställning) Arbetstid per vecka: 40 timmar Skicka din ansökan med bifogat CV och personligt brev till Stiftelsen Stickans styrelseordförande Tord Fredriksen, tord.fredriksen@hotmail.com. Välkommen! www.stickan.se

Panelen FRÅGAN

VAD VAD ROLIGAST PÅ JOBBET I ÅR? TEXT: KARIN PERSSON

2019 går mot sitt slut. Ta med en skön känsla till det nya decenniet.

Ludvig Rylander frivårdsinspektör Stockholm

Fara Tabrizi doktorand Mittuniversitetet

Mikaela Nilsson departementssekreterare Finansdepartementet

– I september gick jag och en kollega en intern utbildning som heter ÅJS, vilket står för åskådarens roll i ett jämställt samtal, och handlar om att vi ska stävja våld och trakasserier mellan kollegor på jobbet. Nu för vi vidare utbildningen på vår arbetsplats. Vi har haft temadagar där vi praktiserat metoden och ska fortsätta att jobba med det i APT framöver. Vi akademiker tycker att vi är så bra på likabehandling, men det finns problem hos oss också. Vi var beredda på att folk skulle dra öronen åt sig, men hittills har mottagandet varit bra. Alla har jobbat aktivt med övningar och bjudit på sig själva.

– Det roligaste som hänt i år är att jag sökte och fick ett stipendium av Nordeas norrlandsstiftelse för att resa utomlands och jobba vid ett annat universitet under en längre period. Jag åker till Granada i Spanien i morgon och ska stanna i fyra månader. Jag doktorerar i psykologi och tittar på hur vi kan förstå psykologisk flexibilitet bättre. I Granada har de ett stort laboratorium och en del annan utrustning som inte vi har, bland annat en magnetröntgen. Under min vistelse ska jag försöka att utveckla gemensamma forskningsfrågor så att vi får ett samarbete mellan Granada och Östersund över en längre period.

– Jag måste säga att det var när vi till slut fick en regering. Före nyår var nog den lugnaste perioden som jag vart med om. Alla mina kollegor är väldigt ambitiösa och att då inte ha fullt lika mycket att göra skapade en känsla av att en del av oss klättrade på väggarna. Vi jobbade med de ärenden som en övergångsregering kan fatta beslut i, typ okontroversiella förvaltningsärenden. Att gå från att inte ha så mycket att göra till att äntligen komma i gång och jobba igen, med ett januariavtal som ska genomföras, var det roligaste under året. AKADEMIKERN

Så funkar det Färdolycksfall

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

DETTA FÅR DU ERSÄTTNING FÖR

4 64

AKADEMIKERN

Om du behöver vara sjukskriven får du sjukpenning som vid vanlig sjukdom. Arbetsskadeförsäkringen ersätter kostnader för tandvård och hjälpmedel. Om ett motorfordon till exempel en bil eller buss är inblandad i olyckan gäller dock inte arbetskadeförsäkringen, utan då används trafikförsäkringen för det fordon som orsakat olyckan.

KOLLEKTIVAVTAL KAN GE EXTRA

Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal omfattas du även av en så kallad kollektivavtalad försäkring. Afa Försäkring ersätter kostnader för exempelvis skadade kläder och i vissa fall sveda och värk. Du får inte pengar för förlorad inkomst under den akuta sjukfasen, men om besvären finns kvar efter 18 månader kan du få ersättning för ärr, medicinsk invaliditet och varaktig inkomstförlust.

KÄLLA: AFA FÖRSÄKRING, ARBETSMILJÖVERKET, FÖRSÄKRINGSKASSAN, SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN .

Aj! Du halkar och plötsligt ligger du på marken. En olycka på väg till jobbet kan räknas som arbetsskada och ge ersättning.

GÅ RAKA VÄGEN

Om du råkar ut för en olycka på väg till eller från arbetet kan det räknas som färdolycksfall, en arbetsskada som kan ge rätt till ekonomisk ersättning. Trösklarna vid din ytterdörr och på arbetsplatsen räknas som gränsen. Färden måste ske i anslutning till arbetstiden början eller slut och du får inte ta en omväg, förutom att lämna eller hämta barn på förskola.

ANMÄL TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN

När du råkat illa ut meddelar du arbetsgivaren, som anmäler arbetsskadan till Försäkringskassan. Om det finns ett skyddsombud ska även hen underrättas. Egenföretagare anmäler själva till Försäkringskassan. Det är sedan Försäkringskassan avgör om du har rätt till ekonomisk ersättning.

SÅ MÅNGA DRABBAS

2018 skedde ungefär 11 000 arbetsolyckor på väg till och från arbetet, enligt Arbetsmiljöverket. Hälften av dem ledde till sjukfrånvaro, varav var sjätte var borta mer än 14 dagar. 27 personer dog.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se NYTT ÅR

Lika men ändå olika.

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Spännande nyheter

UNIVERSELL UTFORMNING

Välkomna alla I vår fortsätter projektet Universell utformning med flera grund- och fördjupningsutbildningar runt om i landet. Universell utformning handlar om att skapa arbetsplatser som välkomnar och passar alla, oavsett funktionsvariation. I grundutbildningen får du inblick i alla delar som ingår, i fortsättningsutbildningen kan du fördjupa dig i ett av fyra fokusområden: fysisk utformning, social arbetsmiljö, rekrytering och kompetensförsörjning samt organisation och ledarskap. Grundutbildning

 Visby 12 feb.  Stockholm 17 feb. 66

AKADEMIKERN

Fortsättningsutbildning  Göteborg 21, 22 jan, 11 feb och 12 feb.  Malmö 24 jan och 14 feb.

Senast sista mars ska nya kollektivavtal för 2,8 miljoner anställda tecknas. Därefter ska Arbetsmarknadens parter presentera sitt förslag till ny lag om anställningsskydd, las, som de uppmanats att ta fram av regeringen. Till sommaren presenteras utredningen om framtidens socialtjänst. Under hela året fortsätter reformeringen av Arbetsförmedlingen. 2020 blir ett spännande nyhetsår.

 Följ nyheterna i Akademikern PODDTIPS

Ta facket i örat Avtalsrörelsen, Brexit, sista sucken för LAS, balansen mellan jobb och fritid och chefer som mobbar. Fem exempel på aktuella poddavsnitt som fackförbund och andra organisationer producerat i höst. Här är poddarna med facklig twist.

 Samhällsvetarpodden, Akademikerförbundet SSR.  Sacopodden, Saco.  Socialtjänstpodden, Akademikerförbundet SSR.  OFR-podden, Offentliganställdas förhandlingsråd.  Chefspodden, Svensk chefsförening och Akademikerförbundet SSR.  Jobbfika, Prevent

Creative Army

VoB:s lägenhetsboenden

- En nyckel till kostnadseffektiva och behovsanpassade insatser VoB erbjuder individanpassade insatser i lägenheter med eget boende för enskilda vuxna, familjer samt ungdomar i åldern 16–20 år. Insatsernas inriktning och omfattning varierar beroende på den enskildes behov. Exempel på uppdrag som kan tas emot är skydd, stöd, utslussning och kvalificerade behandlingsinsatser i öppenvård. De flesta lägenheterna finns i Kristianstad och Eslöv men ett antal finns även på andra orter och i anslutning till VoB:s övriga verksamheter.

Rikard Jönsson Verksamhetschef Lägenhets- och stödboenden 0700 - 80 60 96 · rikard.jonsson@vob.se

Afrah Hussein Verksamhetschef Skyddat boende Myra, Familjehemsresursen och Öppenvårdsteamet. 0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, lägenhetsboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Sopa inte skiten under mattan. Snacka om den! SÅ FUNKAR DET

Varning för halka. Olyckor på väg till jobbet räknas som arbetsskada. MIN VÄG

HR-chefen peppar artister med scenskräck.

➔