Issuu

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

NUMMER

OKTOBER 2019

TEMA:

700 dör av jobbstress varje år. Vem drar i bromsen?

➔

Creative Army

Behandlingshem, KBT och familjebehandling gjorde skillnad för Sandra Efter lång tid med oro och bråk i hemmet, långvarig psykisk ohälsa och två månader på rymmen placerades Sandra på Amra, ett av våra behandlingshem för tonåringar med KBT-inriktning. Efter sex månaders placering och samtidig familjebehandling via kommunens öppenvård kunde Sandra flytta hem igen. ”Det som gjorde störst skillnad för mig var strukturen och samtalen på Amra”, säger Sandra. Läs mer om Sandras tid på Amra på vår blogg på vob.se/blogg

Jenny Tapper Verksamhetschef Amra Sandra (fingerat namn) med behandlaren Roger Hammes från Amra

0736 - 22 75 62 jenny.tapper@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

DÖD

DÖDSORSAK: JOBBSTRESS

700 DÖR av arbetsrelaterad stress varje år. I våras kom Arbetsmiljöverket med nya uppseendeväckande siffror om stressens livsfarliga följder. I rapporten har forskare räknat på sambandet mellan arbetsrelaterad stress och dödsfall i stroke och hjärtsjukdomar. Det är inte första gången som sambandet visas. För några år sedan gjorde Statens beredning för medicinsk utvärdering en liknande undersökning och kom fram till ungefär samma resultat. Men om vi nu vet att flera hundra dör av stress varje år – varför får det fortsätta? Hur kommer det sig att de cirka 50 personer som omkommer i fysiska arbetsolyckor uppmärksammas mycket mer än de flera hundra som dör av stress? Regeringen har en nollvision mot dödsolyckor i arbetet. Men i den finns inte psykisk ohälsa och stress med, i stället omnämns stressen enbart i den övergripande arbetsmiljöstrategin. Det signalerar att stress är något som vi blir sjuka av, inte något som dödar.

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

Kanske är en anledning till att stressen får fortsätta skörda offer att dödsfallen ofta sker flera år efter att vi utsattes för skadan. Det är inte alla som faller ihop på kontoret. Men det händer också. I Arbetsmiljöverkets samlade statistik över dödsfall som inte beror på fysiska olyckor finns fall då medarbetare har avlidit på arbetsplatsen och där stress anges som orsak. Alarmerande är att forskarna tror att än fler kommer att dö av arbetsrelaterad stress i framtiden, i takt med att fler och fler upplever höga krav och låg kontroll över arbetet. I Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökningar svarar mellan 21 och 40 procent att de inte hinner med sina arbetsuppgifter. Ännu fler uppger att de knappt gör det. Det är dags att dra i bromsen. Det ska inte behöva vara livsfarligt att jobba. AKADEMIKERN

Innehåll Kalla kårar: Hundratals dör av jobbstress varje år.

ORDFÖRANDE "Vi har alla rätt att överleva vår arbetsdag".

AKTUELLT Hudfärg spelar roll.

VÅR VINKEL Därför är protesterna i Hongkong en facklig fråga.

TEMA DÖD

17–46 Lek med döden Hundratals dör av arbetsrelaterad stress varje år. Varför får det fortsätta?

Med livet som insats De hjälper medlemmar som skadats av arbetet.

SPANING Flippa mötet och kommunicera mera.

MIN VÄG Skräck-kuratorns elever ger ut bok.

VI SVARAR Måste jag vikariera för min kollega?

PANELEN Gick du från jobbet för att manifestera för klimatet?

SÅ FUNKAR DET: STREJK Ungdomarna ville att facket skulle utlysa strejk för klimatet, men fick nobben.

I LUFTEN Djupdyk i socialt arbete.

Motar stressen i grind Klas Nordin och Eva Charlotte Jonzon på Suntarbetsliv hjälper kommuner att bygga friska arbetsplatser.

AKADEMIKERN

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Livsfarligt Så många blir sjuka, så många dör.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Annika Clemens, Johanna Kvarnsell, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Linus Meyer, Anna Simonsson. Omslag Illustration: Getty Images Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Socialenkanalen är kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen.

Besök oss på: humana.se/ socialenkanalen

50 FOTO: ANNA SIMONSSON

FALUN Skolkuratorn Grim Nohrstedt använder skräckberättelser som medicin.

AKADEMIKERN

FOTO: ANNA SIMONSSON

MORA Eva Charlotte Jonzon och Klas Nordin hjälper kommuner att förebygga stress och sjukdom.

FOTO: LINUS MEYER

SVERIGE Eva Gren stöttar medlemmar som blivit allvarligt sjuka av jobbet.

AKADEMIKERN

Ordförande "RÄTTEN ATT ÖVERLEVA ARBETSDAGEN"

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #knäckohälsan #stress #arbetsmiljö

REGERINGENS arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 innebär en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Ett mål som kan upplevas som självklart, samtidigt som tidningsrubriker ger oss en annan bild. Trots att dödsolyckor minskat med 90 procent sedan 1950 har trenden brutits efter 2015 och antalet har ökat. Bara under 2018 omkom 50 personer i direkta olyckor på arbetet. Nio av tio omkomna är män och då ofta äldre erfarna. Men Arbetsmiljöverket visar även på en annan mer komplex bild. Varje år dör tusentals personer av arbetsrelaterad stress, nattarbete, buller, avgaser och ihållande fysiskt tungt arbete. Och av dessa är det cirka 700 personer som dör av ren stress på jobbet. Inte lika synligt, inte lika offentligt. Men helt klart kommer arbetsrelaterad stress att vara en allt vanligare orsak till att människor dör av sitt arbete i framtiden.

HEIKE ERKERS

Och här hittar vi kvinnorna, i hårt pressade kvinnodominerade yrken med bristande resurser och stora krav. Psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett par av de största problemen inom arbetsmiljöområdet. De har en betydande påverkan på individernas hälsa, liksom på organisationerna och samhället i stort. Men samtidigt omgärdas ofta psykisk ohälsa och stress av missförstånd och stigmatisering. Inte sällan lyfts brister hos individen snarare än att problemet ligger på organisationen och arbetsplatsen. Det minsta vi kan kräva är att regeringens nollvision även omfattar denna orsak till död i arbetslivet, att det måste få sin rättmätiga plats i arbetsmiljöarbetet. Att vi ser det som en organisatorisk fråga och inte som ett individuellt problem. Alla ska vi ha rätten att överleva vårt arbetsliv!

FOTO: SANDRA JOHNSON

STRESS

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt DISKRIMINERING

TEXT: ANNIKA CLEMENS ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Hårdare straff

BUDGETEN

Regeringen vill ha skarpare sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen om diskriminering och trakasserier. Därför har jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) tillsatt en utredning för att titta just på sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot lagen. Den ska vara klar senast 1 oktober 2020.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Fattig eller rik?

Chefer varslas

När regeringen presenterade budgeten i september fick den både ris och ros av Akademikerförbundet SSR. – Den enormt begränsade kommunala satsningen tycker vi är upprörande. Vi vet att kommunerna går på knäna, säger ordförande Heike Erkers. Förslaget om friår, eller så kallad utvecklingstid, är i grunden bra men det behöver vässas för att vara attraktivt för akademiker, anser förbundet. – Nivån det ligger på gör att man inte kommer upp högre än 15 000 kronor i månaden efter skatt. Det kommer inte några av våra medlemmar att kunna leva på, säger Heike Erkers. De anser också att rätten till utvecklingstid inte bör avgöras av arbetsgivaren, utan av en myndighet. Annars finns en risk att personer som arbetar just i bristyrken inte kommer att få möjlighet till utvecklingstid. Akademikerförbundet SSR ställer sig också kritiskt till att endast 1,5 miljarder kronor i budgeten går till reformeringen av Arbetsförmedlingen.

150 av 900 chefer på landets arbetsförmedlingar får gå. Dessutom har drygt 100 redan sagt upp sig själva. Under tidig höst väntas beslut om vilka 130 kontor som ska stänga och när. Detta kan i sin tur påverka vilka tjänster som blir kvar och eventuellt väntar fler omplaceringar. Processen är ännu inte färdig och det råder en trött stämning på många kontor, säger Helén Justegård, Saco-S-ordförande. – Det är väldigt olika, men det finns en trötthet. Mycket energi går åt till det här. På vissa platser är det svårt att upprätthålla verksamheten med de få händer som är kvar.

AKADEMIKERN

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

TEXT: ANNIKA CLEMENS, JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Aktuellt

DISKRIMINERING

Hudfärg spelar roll – Det läskiga är ju att jag inte ens behöver tänka på det här, säger Tanja Pitkanen, biståndshandläggare i Stockholms stad. Hon var en av deltagarna i en workshop om hudfärg och diskriminering i arbetslivet som genomfördes med förtroendevalda i Akademikerförbundet SSR i höst. Projektet Vidga normen i praktiken drivs av Länsstyrelsen i Stockholm med Akademikerförbundet SSR som samarbetspartner. Visionen är att Stockholm ska bli en ”attraktiv och inkluderande region” som tillvaratar akademisk kompetens oavsett hudfärg. Och för det behövs det insatser, för det finns en diskriminering utifrån hudfärg i det svenska arbetslivet, förklarar Kitimbwa Sabuni. Men det är få som pratar om den. – Många vill gärna tro att Sverige skiljer 10

AKADEMIKERN

sig mot länder där det finns tydliga ”rasmotsättningar” eller länder med ett kolonialt förflutet, säger han. Men en undersökning från Uppsala universitet visar på motsatsen. Personer som själva eller vars föräldrar är födda söder om Sahara måste ha forskarutbildning för att få samma disponibla genomsnittliga inkomst som övriga svenskar med treårig eftergymnasial utbildning. De har oftare lågstatusyrken och är i mindre utsträckning chefer. Genom projektet kommer tio arbetsgivare, inom näringsliv, offentlig och ideell sektor att arbeta för att motverka hudfärgsbaserad diskriminering. För Akademikerförbundet SSR:s del handlar det mycket om att ta in frågorna och verktygen i utbildningar för förtroendevalda.

ARBETSMILJÖ

Inspektioner ger resultat Mellan 2015 och 2017 besökte Arbetsmiljöverkets inspektörer socialtjänstkontor runt om i landet för att granska arbetsbelastning och arbetsmiljö. Totalt fick 621 arbetsplatser i 145 kommuner besök. I 23 kommuner var bristerna så allvarliga att myndigheten hotade med vite. Nu visar Arbetsmiljöverkets egen uppföljning att inspektionerna har haft effekt. Socialsekreterare och deras chefer i samtliga kommuner har fått svara på frågor både före och efter inspektionerna. När svaren jämförs mellan kommuner som har inspekterats och de som inte har inspekterats visar sig skillnaden. Sammantaget är arbetsmiljön bättre på de socialkontor som har inspekterats. När arbetsmiljön lyfts på agendan engagerar sig både medarbetare och chefer i frågan, något som är en förutsättning för en förbättring, enligt myndigheten.

Så många socialchefer är positiva till digitalisering. Men bara var tredje tycker att de kan påverka digitaliseringen på sin arbetsplats. Det visar en undersökning från Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR där 637 av 3 000 tillfrågade svarat.

Julbord à la Svenska Kocklandslaget

Juliga möten till sjöss VIKING CINDERELLA Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn, 22 tim. Vårt populära helpensionspaket med Kocklandslagets julbord som grädde på moset. Även frukostbuffé, konferenslunch och del i Insidehytt ingår. Totalt 4 timmars konferens och en kväll med show och dans. Just nu – kampanj!

885 prisex per person (ord pris 985:-) VIKING GRACE & AMORELLA Dagskryssning Stockholm–Mariehamn, 11 tim. Konferera med klass i en modern och hållbar miljö på Viking Grace – och njut av Kocklandslagets juldelikatesser på hemresan. I paketet ingår frukostbuffé, julbord och 5 timmars konferens. Just nu – kampanj!

554 prisex per person (ord pris 610:-) Måltidsdryck ingår till alla våra julbord. I konferenspaketen ingår alltid kaffe och frukt. Julbordet serveras 15/11–26/12 2019 (Cinderella från 19/11).

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40

Vรฅr vinkel

Stรถdjer kampen

AKADEMIKERN

Demonstranter fรถr demokrati samlas i Causeway bay.

HONGKONG

Akademikerförbundet SSR stödjer demonstranternas krav. En solidaritet som betyder allt, enligt grundaren av Hongkongs första fackförening.

för demokrati FOTO: TT-BILD

Text: Annika Clemens

– OM NI HAR SKRIVIT ett brev, skriv igen, uppmanade Elizabeth Tang, grundare av Hongkongs första fria fackförbund, sina svenska kollegor när hon var på besök i Stockholm tidigare i höst, inbjuden av Olof Palmes internationella centrum. Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, hade då just skickat brev till Kinas ambassad med uppmaningen att regeringen skulle respektera de fem krav som proteströrelsen i Hongkong har ställt. De gäller bland annat ett permanent tillbakadragande av utlämningslagen, frisläppande av gripna aktivister och en oberoende utredning av polisens våld. AKADEMIKERN

Vår vinkel

I brevet uppmanar hon Kinas regering att försäkra Hongkonginvånarnas rätt att demonstrera och protestera utan att riskera att utsättas för våld av polisen. Kinas regering bör avstå från att utöva påtryckningar på arbetsgivare i Hongkong att trakassera sina medarbetare, exempelvis genom att avskeda personal som har utövat sina mänskliga rättigheter. För Heike Erkers var det självklart att markera förbundets stöd till demonstranterna i Hongkong.

"Så länge vi fortsätter, hoppas vi att ni fortsätter." ELIZABETH TANG

AKADEMIKERN

– På förbundet är vi måna om att ställa upp för demokratiska rättigheter. Vi visar solidaritet med våra fackliga kollegor. Hon var inte ensam. Även centralorganisationerna LO och TCO skickade brev till kinesiska ambassaden i Stockholm. Världsfacket ITUC, International trade unions confederation, har uppmanat fackförbund runt om i världen att sluta upp bakom proteströrelsens krav. För Elizabeth Tang betyder stödet från utlandet allt. Samma dag som hon besökte Stockholm kom beskedet att Hongkongs ledare Carrie Lam formellt drog tillbaka lagförslaget att misstänkta brottslingar skulle kunna utlämnas till Fastlandskina. Att det skedde var delvis tack vare de internationella påtryckningarna, tror Elizabeth Tang. – Tack för ert stöd. Min erfarenhet är att internationella påtryckningar alltid fungerar. Så länge vi fortsätter, hoppas vi att ni fortsätter, säger hon. ÄNDA SEDAN Elizabeth Tang var med och

grundade den första fria fackföreningen, HKCTU, 1990 har hon fortsatt kämpa för demokrati och arbetarnas rättigheter. I dag leder hon den globala fackliga hushållsarbetarfederationen, IDWF, för gästarbetare som arbetar som hembiträden. I början av 1980-talet när hon inledde arbetet med bildandet av en fackförening visste arbetarna inte vad det var. – För dem var fackförbund politiska partiorgan, det var det enda som

5 DECEMBER 2019 | SCANDIC TRIANGELN | MALMÖ

existerade då. Även inom det brittiska kolonialstyret var de misstänksamma till planerna på ett fackförbund. Vi blev omringade av polis när vi delade ut flygblad till anställda på fabriker. När Kina tog över styret 1997 beskriver Elizabeth Tang det som att det gick från dåligt till värre. Sedan dess har det redan begränsade demokratiska utrymmet minskat. Många har blivit uppsagda från sina arbeten för att de har gått med i facket, uppger hon. – Vi har inte lyckats driva igenom en enda lag för bättre villkor för arbetare. Att ha ett demokratiskt styre är avgörande för vår kamp. Elizabeth Tang är tydlig med att hon tror på fredliga protester. Samtidigt avstår hon från att kritisera dem längst fram i protestmarscherna som står för de våldsamma yttringarna. De olika falangerna inom rörelsen är eniga och det är enigheten som har gett framgång och som inger hopp, säger hon. – Även om en del av rörelsen anser att en annan del har gjort misstag kritiserar vi aldrig varandra, vi splittrar oss inte. Prosteströrelsens fem krav enar oss. Enigheten och det internationella stödet har lett till visst resultat. Men protesterna i Hongkong fortsätter med oförminskad styrka. HEIKE ERKERS FICK INTE något svar från Kinas regering, men hoppas att det internationella stödet ska leda till förändring. – Men det är också viktigt att det blir sagt även om det inte skulle göra det. Tystnad leder aldrig till någon förändring.

PSYKISK (O)HÄLSA – SYD Psykisk (o)hälsa Syd i Malmö är södra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Att hantera hot och våld i arbetet! Birgitta Geijer, erfaren utbildare, kunnig inom medicin, kirurgi och psykiatri Tidiga beteendeinriktade insatser för barn med autism Benjamin Lassebro, leg psykolog Ta sig tillbaka efter kriser och trauman Stefan Sandström, leg psykolog Socionomens roll vid psykisk ohälsa Nika Söderlund, socionom och universitetsadjunkt, Göteborgs universitet

Tid och plats: 5 december 2019, Scandic Triangeln i Malmö. Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagsfika och lunch. Priset är exklusive moms. Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se. Hela programmet hittar du på syd.psyoh.se.

Kurs med Sven-Eric Alborn:

RISKBRUK, MISSBRUK, BEROENDE, SAMSJUKLIGHET En dag som fokuserar på grundläggande kunskap inom riskbruk, missbruk och beroende. Vi belyser även problematiken kring psykisk samsjuklighet. Tid: 4 december 2019, Scandic Triangeln, Malmö Kursavgift: Gå 5 betala för 4 (1 996 kr/person) Ordinarie 2 495 kr/person (exkl moms) Anmälan och information: 08-23 73 10, info@expomedica.se eller expomedica.se

Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ SYD.PSYOH.SE

Det är viktigt att fånga upp alla som råkar illa ut. Kollektivavtalad försäkring kan ge ersättning när skadan är framme, och alla som jobbar inom kommuner och regioner är försäkrade via jobbet. Tyvärr har bara 26% koll på det. Det är synd, för en del riskerar då att gå miste om ersättning. Bli arbetsplatsens favorit och berätta för de andra om den här förmånen, så att de anmäler när de blir sjuka. Eller skadar sig på jobbet. Låt ingen falla mellan stolarna. Läs mer: afaförsäkring.se/favorit

FÖRSÄKRING

Tema När olyckan är framme och någon dör på jobbet får det stora rubriker. Men många fler stressar ihjäl sig. 19

LEK MED DÖDEN Varje år dör drygt 700 personer av jobbstress. Och fler kommer det att bli. Varför får det fortsätta?

MED LIVET SOM INSATS Eva Gren och Magnus Eriksson hjälper medlemmar som blivit allvarligt sjuka.

LIVSFARLIGT Så många blir sjuka, så många dör.

MOTAR STRESSEN I GRIND Mora kommun tar hjälp för att bygga en frisk arbetsplats.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN n g , gym ny resta ura k löv sj ö o c h rela x i 20 . våren 20

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

er Sä n kta pris ! g n o s ä s g i lå

COSTA DEL SOL och 8 k m stra nd n g sta lä s n e s o lk u st ena d. stra ndpr o m

akademssr.se/fritidshus

Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Lek med

Tema

döden Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

770 personer dör av jobbstress varje år. Och fler kommer det att bli. Varför får det fortsätta?

➔ AKADEMIKERN

Tema

STRESS PÅ JOBBET är inte bara förknippat med obehag under arbetsdagen – i slutändan är det bokstavligt talat en fråga om liv och död. Varje år avlider cirka 770 personer på grund av arbetsrelaterad stress, genom att den orsakar stroke och hjärtsjukdom ibland flera år efter att man utsatts för stressen. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket, där tre Umeåforskare har gått igenom ett stort antal studier om arbetsrelaterad dödlighet och gjort statistiska beräkningar av hur många som dör till följd av organisatoriska och sociala faktorer, däribland stress. – Det är klart att man blir skrämd när man ser de här siffrorna, men vi blev tyvärr inte förvånade. Ingen ska behöva exponeras för något i arbetslivet som sedan gör att du får ett förkortat liv. All form av död på jobbet är en katastrof, oavsett om det är en arbetsolycka eller om det handlar om arbetsrelaterad dödlighet, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

AKADEMIKERN

Även långa arbetsveckor, nattarbete och skiftarbete ökar risken för stroke och hjärtsjukdom, konstaterar forskarna i rapporten. Dessutom kan kränkande särbehandling på arbetet också vara en orsak till tidig död genom att det ökar risken för självmord och hjärt- och kärlsjukdom, men det saknas tillräckliga studier för att man ska kunna dra säkra slutsatser i nuläget. Det är inte första gången som sambandet mellan arbetsrelaterad stress och död noteras. För några år sedan kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en rapport med liknande resultat. Forskarna bakom Arbetsmiljöverkets studie tror att än fler kommer att dö av arbetsrelaterad stress i framtiden. De som dör nu hade sin yrkesverksamma tid från mitten till slutet av 1900-talet. Och sedan dess har stressen på arbetsplatserna ökat, från 13 procent 1981 till 22 procent år 2000. 2017 uppgav var femte man och var tredje kvinna att det var för stressigt på jobbet, enligt rapporten. I Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökningar uppger 16 procent av samhällsvetarna att de har för hög arbetsbelastning och inte hinner med sina arbetsuppgifter, bland socialsekreterare och skolkuratorer är det 21 procent och bland biståndshandläggare inom äldreomsorgen 40 procent. Främst är det kombinationen höga krav och låg kontroll som är farlig, och detta är något som blivit allt vanligare de senaste decennierna. Även om förekomsten av hög arbetsbelastning är relativt oförändrad är det fler som upplever att

"All form av död på jobbet är en katastrof." HÅKAN OLSSON

de har mindre kontroll och därmed att arbetet är mer psykiskt ansträngande. – Inom yrken där du jobbar med tredje person är man särskilt utsatt för detta. Där kan man ofta inte styra inflödet på samma sätt som det går att göra inom vissa andra yrken, säger Håkan Olsson. MEDAN ANTALET arbetsrelaterade dödsfall som orsakats av andra faktorer, som damm, asbest och passiv rökning, minskar stadigt går alltså utvecklingen åt andra hållet när det gäller stress. För att vända trenden tror Håkan Olsson att det viktigaste är att arbetsgivarna börjar ta sitt fulla ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren måste samarbeta med arbetstagare och skyddsombud. Det handlar om att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på hur man kan förebygga negativ stress. – Det är lätt för mig att sitta här och säga de här sakerna, men det kräver mycket från allas håll för att lyckas. Samtidigt tror jag att när man tar tag i det och kan se effekterna av arbetet, då får man också en viss snöbollseffekt. Man ser att man kan göra mer än vad man tror. AKADEMIKERN

Tema

DE 40 TILL 60 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång som sker årligen i Sverige får ofta mycket uppmärksamhet. Den långsamma, tystare döden i form av stress hamnar däremot mer i skymundan. Regeringen har sedan 2016 en arbetsmiljöstrategi som innehåller en nollvision mot dödsolyckor. Men varför uppmärksammas inte de över 700 personer som varje år dör av arbetsrelaterad stress i nollvisionen? Nyblivna arbetsmarknadsministern Eva Nordmark svarar i ett mejl till Akademikern att hon, i sitt tidigare uppdrag som ordförande i TCO, har jobbat aktivt för att sätta dessa frågor på agendan och kommer att fortsätta göra det som arbetsmarknadsminister. Hon lyfter fram att regeringen har prioriterat att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken och att resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 100 miljoner kronor årligen. – Regeringens utgångspunkt är att ingen ska riskera att dö, skadas eller 22

AKADEMIKERN

bli sjuk på grund av sitt arbete och att arbetslivet inte ska medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Regeringens arbetsmiljöstrategi innehåller konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Inom ramen för detta har Arbetsmiljöverket fått ett antal uppdrag, där ohälsosam stress på arbetet utgör en betydande del. – Arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem, framförallt bland kvinnor, som jag och regeringen tar på största allvar, skriver Eva Nordmark.

ARBETSMILJÖVERKET håller just nu på att se över sitt regelverk för att göra det mer anpassat till dagens och framförallt morgondagens arbetsmiljöutmaningar. För drygt tre år sedan, våren 2016, kom myndigheten också med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, där stort fokus läggs just vid det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Linn Skau som är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och har arbetsmiljöfrågor som specialområde säger att OSA-föreskriften är något som parterna, och framförallt de fackliga, strävade efter att få igenom. – Vi ville ta bort fokus från individen och i stället titta på hur organisationen och det sociala samspelet ser ut. Det är en jättevinst att vi varit med i att få fram den, säger hon. Under hösten 2016 tog fack och arbetsgivare i alla sektorer, under hot om lagstiftning, fram avsiktsförklaringar för friskare arbetsplatser. De är åtgärdspaket som innehåller ett antal punkter

"Regeringens utgångspunkt är att ingen ska riskera att dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete" EVA NORDMARK

att fokusera på för att komma till rätta med de höga sjuktalen och den psykosociala arbetsmiljön. – Avsiktsförklaringarna är ett stort steg i rätt riktning. Samtidigt känns det som om vi kommer in lite för sent med våra åtgärder. Man hade behövt komma in tidigare för att jobba med det här. På Akademikerförbundet SSR arbetar sex personer med arbetsmiljöfrågor. För tillfället ligger fokus bland annat på att utbilda nya skyddsombud. Ambitionen är att öka antalet skyddsombud, från de 900 som finns i dag till 1 100 i slutet av nästa år. – Om antalet skyddsombud ökar så kommer det att finnas ett större stöd, en större kraft kring arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser. Linn Skau tycker att resultatet från Arbetsmiljöverkets rapport är nedslående, men inte förvånande. Gör ni tillräckligt? – Det är klart att man alltid kan göra mer, men jag tycker att vi har kommit en lång bit på väg, säger hon. BENGT JÄRVHOLM är professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsrelaterad dödlighet. Inte heller han blev förvånad över vilken stor risk stressiga arbetsplatser utgör eller hur många som drabbas. Men på frågan om huruvida det måste fortsätta att vara så här svarar han bestämt nej. – Det första man måste göra för att vända trenden är att förstå att en god arbetsmiljö är samma sak som en produktiv arbetsmiljö. Det finns ingen motsättning där, säger han. AKADEMIKERN

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Då får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du också Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri behovsanalys, 30 minuter fri rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro?

Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro

I januari 2020 införs en avgift på 35 kronor för papperfaktura, för att täcka våra kostnader för tryck och porto. Du behöver inte betala fakturaavgift om du betalar med autogiro eller e-faktura. Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Jobbstressen skördar liv. Andra blir så sjuka att de inte kan arbeta igen. Ombudsman Eva Gren hjälper dem som drabbas. Text: Åsa Bolmstedt Foto: Linus Meyer

➔

Med livet som insats AKADEMIKERN

Tema

EN SOCIALSEKRETERARE i en kommun i

södra Sverige som haft en mycket hög arbetstakt avled. På ett privat företag dog en medarbetare som haft mycket arbete och högt tempo av besvär i cirkulationsorganen. Under en arbetsresa avled en statligt anställd som upplevt stress och hög arbetsbelastning både innan och under resan. Tre tragiska dödsfall där arbetsgivaren har gjort en arbetsskadeanmälan och som nu finns i Arbetsmiljöverkets statistik över dödsfall i arbete på grund av annat är arbetsolycka. Sedan 2012 har 14 sådana anmälningar där en anställd som utsatts för stress på jobbet och avlidit gjorts. I ytterligare drygt 100 anmälningar listas olika arbetssjukdomar som kan ha lett till dödsfall, till exempel dåligt arbetsklimat. Anmälningarna utgör ett litet antal av alla de dödsfall som forskarna beräknat beror på arbetsrelaterad stress, (se artikeln Lek med döden sidan 19) men ger en bild av att stressen verkligen kan vara livsfarlig. Ändå får arbetssjukdomar inte samma uppmärksamhet som när fysiska olyckor leder till döden.

AKADEMIKERN

Magnus Eriksson på LO-TCO rättsskydd har i domstol företrätt medlemmar i Akademikerförbundet SSR som fått allvarliga arbetsskador av stress.

– Sverige har dålig statistik när det gäller dödsfall i arbetet av annan orsak än fysiska olyckor. Vi skulle behöva forska mycket mer om sambandet mellan arbetssjukdomar och död, säger Kjell Blom på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket. NÄR STRESSEN DRABBAR hårt utan att döda görs däremot ibland ordentliga utredningar i domstol. Varje år sjukskrivs knappt 30 000 personer på grund av stress och drygt 600 ansöker hos Försäkringskassan om livränta på grund av psykosociala orsaker. För att få livränta ska förmågan att arbeta ha påverkats så pass mycket att personen ifråga under minst ett år framåt inte kan arbeta alls, måste gå ner i tid eller byta arbetsuppgifter, vilket lett till en inkomstförlust på minst en femtondel. I de fall då myndigheten avslår ansökan om livränta kan medlemmar genom sitt fackförbund få hjälp att driva fallet till domstol. Eva Gren är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och har tillsammans med en kollega hand om arbetsskadeärenden då medlemmar blivit allvarligt sjuka av arbetet. – 95 procent av dem handlar om stress, säger hon. Hon berättar att det är under tio personer om året som hör av sig för att få rättslig hjälp, men att det borde vara fler. – Med tanke på hur många som blir sjukskrivna på grund av stress är det förvånansvärt få sådana ärenden som vi har och har haft. Vi vet inte om det beror på att de får rätt till livränta direkt eller om de ger upp. Det är otroligt känsloladdat att inte bli trodd i sin problematik.

" Många reflekterar inte över att stress är en arbetsskada och att man kan få ersättning för det." MAGNUS ERIKSSON

I de ärenden de får in kan hon se att det ofta finns en väl beskriven historik om vad stressen fått för konsekvenser. Men prognosen över framtiden är inte lika tydlig. Ofta saknas ett tydligt läkarutlåtande om att besvären kommer att fortsätta under minst ett år och att inkomsten blir reducerad på grund av det.

– Jag tror att många har svårt att skriva ned svart på vitt att hen inte kommer att komma tillbaka till jobbet. De flesta har ett hopp om att bli bättre och en åtgärdsplan för hur de ska få tillbaka arbetsförmågan. I de fall då Eva Gren och hennes kollega bedömer att det finns en chans att få rätt mot Försäkringskassan lämnar de över ärendet till LO-TCO rättsskydd, en juridisk byrå som ägs av de fackliga centralorganisationerna och som är specialiserad på arbetsrätt och arbetsskador. – Ungefär hälften av ärendena kommer vidare, och av dem är det ungefär hälften som får rätt i domstol. AKADEMIKERN

Tema

EVA GREN

MAGNUS ERIKSSON är jurist med ansvar för försäkringsärenden på LO-TCO rättsskydd. Han berättar att byrån haft fall där stressen fått allvarliga konsekvenser. Ett av dem är en kurator som arbetade i hälso- och sjukvården. Hon hade i flera år en arbetssituation med hög arbetsbelastning och psykiskt krävande arbetsuppgifter samtidigt som hon var ensam i sin roll och saknade stöd och handledning från arbetsgivaren. En dag sade kroppen tvärstopp och hon kunde inte fortsätta arbeta alls. En annan drabbad är en kvinna som anställdes som socialchef. Hon fick i uppdrag att genomföra en omorganisation, men i samma veva drogs det administrativa stödet in och i stället fick hon ett sparbeting. Socialchefen klämdes mellan politikernas och medarbetarnas krav och hade arbetsveckor på uppemot 80 timmar. En morgon när hon vaknade hade ansiktet domnat. Hon hade fått en stroke. I båda dessa fall fick de drabbade till slut rätt i att stressen som orsakat sjukdomen var arbetsrelaterad. 28

AKADEMIKERN

Om du drabbas av en arbetsskada, till exempel på grund av stress, kan du få ekonomisk ersättning. Livränta från Försäkringskassan Om dina möjligheter att arbeta påverkas under minst ett år framåt så att din inkomst minskar med minst en femtondel kan du ansöka om livränta som ska täcka upp för inkomstförlusten. Kollektivavtalade försäkringar Om du är anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal har du ytterligare en försäkring för arbetsskador, de förkortas TFA i privat sektor, TFA-KL i kommuner och landsting samt PSA i statlig sektor. Genom dem kan du ansöka om ersättning från AFA försäkring.

– De senaste tio åren har det blivit lättare att få arbetsskador på grund av stress godkända. Det hänger ihop med det vetenskapliga underlaget om att stress, höga krav och låg kontroll är skadligt, säger Magnus Eriksson. Men liksom Eva Gren tycker han att det borde vara många fler akademiker som ansöker om och som får livränta. – Jag tror att det finns ett jättestort mörkertal. Stressjukdomarna är det nya arbetslivets vanligaste arbetsskador. Men jag tror att många inte reflekterar över att stress är en arbetsskada och att man kan få ersättning för det, säger han.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, FÖRSÄKRINGSKASSAN.

"Det är otroligt känsloladdat att inte bli trodd i sin problematik."

Du har rätt till ersättning

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid. Det fårinte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16.

”Jag känner mig så stark, det har jag aldrig gjort förut.” Boende, Trygga boende

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Trygga boende – ett unikt boende i tiden Det räcker inte med tak över huvudet. Vi erbjuder samtalsstöd, social samvaro, juridisk rådgivning, hälsomottagning, språkcafé och arbetsträning. Fokus ligger på långsiktiga boendelösningar utifrån individens behov. Trygga boende har flera olika boendeformer för personer över 18 år, samt barnfamiljer. Vi har tillstånd från IVO och tar emot placeringar från hela Sverige. Läs mer på skanestadsmission.se/trygga-boende

Kraftigt förstärkt familjehemsvård

Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. För information kontakta: Daniel Viklund Föreståndare daniel.viklund@brizad.se Tel. 070-837 06 77

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Olof Risberg Leg psykolog olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Tema Tusentals är sjukskrivna för stress. En del kommer aldrig tillbaka till arbetet och för några leder stressen ända till graven.

Livs– farligt Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

AKADEMIKERN

Död

132 770

Så många arbetsskadeanmälningar om dödsfall på arbetet, som inte är en olycka, har gjorts mellan 2012 och augusti 2019. Orsaker som anges är bland annat stress, hög arbetsbelastning och dåligt arbetsklimat.

Så många dör varje år i hjärtsjukdom eller stroke på grund av arbetsrelaterad stress, enligt Arbetsmiljöverket. Det stressiga arbetet kan man ha haft flera år innan själva dödsfallet.

Sjukdom

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET, FÖRSÄKRINGSKASSAN.

267

Så många fick livränta från Försäkringskassan 2018 på grund av att arbetet orsakat stress eller annan psykisk sjukdom. För att få livränta ska arbetsförmågan vara varaktigt nedsatt på grund av arbetssjukdom.  Ytterligare 610 ansökte om livränta men fick avslag på grund av att Försäkringskassan antingen inte ansåg det bevisat att arbetet orsakat skadan eller för att de inte uppfyllde andra villkor, till exempel hur mycket den årliga inkomsten minskat.

32 697 Så många var sjukskrivna på grund av stress andra kvartalet i år. 26 008 av dem är kvinnor.

3481

Så många arbetssjukdomar på grund av organisatoriska eller sociala skäl anmäldes till Arbetsmiljöverket 2018. AKADEMIKERN

Tema

Motar stressen i grind

För att förebygga sjukdom bildade fack och arbetsgivare Suntarbetslivs resursteam. Klas Nordin och Eva Charlotte Jonzon hjälper kommuner att lura döden. Text: Karin Persson Foto: Anna Simonsson

➔

Tema

”FÖR MORA. I DAG OCH I MORGON.”

Så står det på den tomatröda koppen som Klas Nordin surplar kaffe ur. Han har precis ätit räksallad med kollegan Eva Charlotte Jonzon och nu tar de några andetag i den klara luften utanför Moras kommunhus, innan det är dags att dra i gång dagens andra rond. Det verkar nästan iscensatt, det här med budskapet på koppen. För Klas Nordin och Eva Charlotte Jonzon är här för att kicka i gång ett förändringsarbete som förhoppningsvis ska gynna kommunen både nu och i framtiden. De kommer från Suntarbetslivs resursteam med uppdrag att ge stöd till Mora kommun, som vill bli en friskare arbetsplats. – Nu kör vi, säger de till varandra och kliver in igen. 36

AKADEMIKERN

Socialförvaltningen i Mora är en av 17 arbetsplatser som anlitat Suntarbetslivs resursteam för att få hjälp att förebygga stress och andra arbetsmiljöproblem.

Snart börjar även eftermiddagens workshopdeltagare att trilla in. När klockan slår ett har 13 av Socialförvaltningens enhetschefer, verksamhetschefer och fackliga representanter tagit plats på de gnisslande, vinylklädda karmstolarna. Klas Nordin börjar med att berätta kort om Suntarbetsliv: en verksamhet som drivs av fackliga organisationer, bland annat Akademikerförbundet SSR, samt arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona. Målet är att göra arbetsplatser inom kommun- och regionsektorn friskare. – Hur många har hittat till vår hemsida? frågar han, och nästan alla i rummet räcker upp en hand i luften. – Yay! Man blir alldeles varm i hjärtat.

" Ni kommer att få lära er konkreta beteendeförändringar." KLAS NORDIN

RESURSTEAMET SOM han och Eva Charlotte Jonzon arbetar i drog i gång sitt arbete i september förra året. Det skapades då som ett resultat av den avsiktsförklaring som fack och arbetsgivare träffat om åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Resursteamet vänder sig till verksamheter som har hög sjukfrånvaro och som kanske har problem i arbetsmiljön som gör att medarbetarna är stressade, cheferna slutar eller kommunikationen är dålig. Teamet består av bland annat beteendevetare, personalvetare och folkhälsovetare som allihop har titeln verksamhetsutvecklare. Från början var de sex stycken, men i våras anställdes ytterligare två eftersom intresset från arbetsplatser runt om i landet visat sig större än väntat.

Två och två tar teamets medlemmar sig an verksamheter som ansökt och blivit beviljade stöd från Suntarbetsliv och målet är att ge hjälp till självhjälp. Under ett halvår jobbar de aktivt på plats genom att träffa kommunledning, fackliga representanter och andra engagerade och genom att hålla i ett antal workshops, som den i Mora i dag, med cheferna i den verksamhet som man har valt att fokusera på. Därefter gör man uppföljningar under ytterligare ett halvår. – Ni kommer att få lära er om hur man gör konkreta beteendeförändringar, sådant som ni vill ändra i ert ledarskap, säger Klas Nordin till gruppen. Eva Charlotte Jonzon berättar om grunden för resursteamets metod, nämligen de åtta så kallade friskfaktorerna. AKADEMIKERN

Tema

Klas Nordin och Eva Charlotte Jonzon berättar om friskfaktorerna. Personalstrategen Charlotte Rosén lyssnar längst till vänster i bild.

Det är sådant som enligt forskning behöver vara på plats för att en organisation ska vara långtidsfrisk, som krävs för att de som arbetar där både ska må bra och kunna prestera. Det handlar om saker som påverkansmöjligheter, ett engagerat ledarskap och en välfungerande kommunikation. Syftet med dagens workshop är att ta fram ett skattat nuläge – hur står det egentligen till med friskfaktorerna i Mora kommuns socialförvaltning? – och ett förslag på vilka två friskfaktorer som ska prioriteras i arbetet framåt. Deltagarna delas in i tre grupper som ska rotera mellan inplastade sammanfattningar av varje friskfaktor. Diskussionerna är snart i gång. – Vi pratar hela tiden om psykisk ohälsa och om arbetsbelastning, men det är inte så att vi kan säga stopp, nu kan vi inte göra mer, säger en av enhetscheferna som står under friskfaktor ”prioritering av arbetsuppgifter”. – Vad kan ni göra när det blir jobbigt, finns det någon som lyssnar på er? frågar Eva Charlotte Jonzon. – Ja, vi har fått anställa fler. Vi har varit riktigt nere på botten men nu är det bättre, svarar enhetschefen.

"Vi pratar hela tiden om psykisk ohälsa och arbetsbelastning, men det är inte så att vi kan säga stopp." ENHETSCHEF PÅ SOCIALFÖRVALTNINGEN 38

AKADEMIKERN

ARBETSGIVAREN Mora kommun ligger inte sämst till när det gäller sjuktal. Men man ligger inte heller bäst till, och dit vill man. Personalstrategen Charlotte Rosén är med under dagen. Hon är inriktad på just arbetsmiljö och är en av dem som ligger bakom att Mora sökte stödet från Suntarbetslivs resursteam. – Vi har varit duktiga på att försöka vända perspektivet, från det här med risk till att prata mer om friskfaktorerna. Nu vill vi få i gång någonting som bär över hela kommunen och som också bär över tid, säger hon. Erbjudandet från Suntarbetsliv kom lägligt. Kommunen är liten, det finns inte mycket resurser för den här typen av förändringsarbete. – Så här får vi starthjälp, en motor i det. Sedan äger vi ju själva arbetet, men kan vi få två personer som går in parallellt och driver det så är det jättebra. Anledningen till att man valde att börja med socialförvaltningen är att det är den största förvaltningen. Dessutom har den högst sjuktal. Där pågår också ett målinriktat arbete för att sänka sjuktalen sedan tidigare, berättar Charlotte Rosén. – Därför känns det som att det kan ge effekt. Samtidigt har vi hela tiden varit medvetna om att det här inte är någon quick fix för sjukfrånvaron. Det handlar om långsiktigt arbete. NÄR ALLA GRUPPER har gått ett helt diskussionsvarv i rummet och kaffevagnen med pistagebullar rullats både in och ut är det dags för deltagarna att göra ett val. De ska gå och ställa sig vid den friskfaktor som de tycker ska ha högsta prioritet i det fortsatta arbetet. De ska också sätta en post it-lapp vid sitt andrahandsval.

AKADEMIKERN

Friskfaktorn ”kommunikation och återkoppling” står som klar vinnare, även om det förstås är synd att tala om vinst i det här sammanhanget. Sju av de 13 deltagarna har placerat sig vid den skylten och de flesta andra har satt sin post it-lapp där. En i klungan är Stina Taugböl. Hon jobbar på individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsenhet och är här i egenskap av lokalfacklig SSR-representant. – Jag tycker att det är viktigt att kommunikationen förbättras, inte just på min enhet utan generellt på socialförvaltningen. Det här är bitar som vi ständigt måste återkomma till, dialogen måste vara mer öppen, säger hon över telefon dagen efter workshopen. Stina Taugböl berättar att man på hennes enhet, som på många av landets barn- och ungdomsenheter, tidigare har 40

AKADEMIKERN

haft problem med att få personal att stanna och varit underbemannade. Stödet till personalen har emellertid blivit mycket bättre efter en omorganisation. Samtidigt är stressen fortfarande ständigt närvarande. – Nog är det väldigt pressat. Man har krav på sig från många olika håll. Arbetsgivaren hanterar sitt arbetsmiljöansvar med varierande framgång, tycker hon. På vissa områden fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet bra, men det räcker ändå inte hela vägen. – Jag hoppas att vi får till en bättre dialog med hjälp av Suntarbetsliv. Det är väl ingen som inte vill hitta friskfaktorerna, men hur får vi till det i praktiken? Ja, det är det som är själva knäckfrågan: Hur gör man då? Hur undviker man att det här blir ett avgränsat projekt, som syftar till att förbättra arbetsmiljön

Några av medarbetarna på socialförvaltningen diskuterar friskfaktorn "prioritering av arbetsuppgifter".

Tema

Stina Taugböl från Akademikerförbundet SSR:s lokalförening markerar hur väl förvaltningen lever upp till friskfaktorerna.

men som mest resulterar i fina ord och goda intentioner i ett styrdokument? Nummer ett är att alla, från HRavdelning, chefer och skyddsombud till högsta ledningen, engagerar sig. För att se till att faktisk förändring ska kunna ske använder resursteamet en implementeringsmodell som i forskning visat sig framgångsrik och som går ut på att hitta svaren på frågorna vad, vem, när och hur: Vad är det som behöver förändras? Vem behöver skapa förändringen, när ska det göras och, framförallt, hur ska det göras? – När vi har ringat in vad vi vill förbättra bestämmer vi oss för vilka konkreta åtgärder vi ska vidta för att ta oss i den riktningen. Det kan till exempel

handla om att det behövs kunskapshöjande insatser, säger Klas Nordin. Teamet hjälper oftast en chefsgrupp att ta till sig av metodiken. Sedan är tanken att cheferna ska jobba vidare i sina arbetsgrupper. De får prova och så följs försöken upp. Blev det som man trodde, ja eller nej? Samtidigt går en eller flera personer från verksamheten bredvid och lär sig hela arbetssättet för att sedan, när resursteamet inte längre finns på plats, kunna sprida det till hela organisationen. Effekten i form av minskade sjuktal kommer att bli synlig först om några år, i bästa fall. Men Klas Nordin och Eva Charlotte Jonzon är övertygade om att

AKADEMIKERN

Tema

"Det är väl ingen som inte vill hitta friskfaktorerna, men hur får vi till det i praktiken?" STINA TAUGBÖL

CV EVA CHARLOTTE JONZON OCH KLAS NORDIN Utbildning Folkhälsovetare respektive personalvetare Arbetar Suntarbetsliv

AKADEMIKERN

deras arbete här i Mora för något gott med sig redan i dag. – Många kommuner har det tufft. Det är så lätt att man gräver ner sig i risker, brist på pengar. Att då faktiskt få prata om något som gör det bra och som fungerar, det är hoppingivande, säger Eva Charlotte Jonzon. – Vi uppmärksammar att de faktiskt redan gör mycket. Det kanske bara handlar om att de behöver strukturera, systematisera och fokusera, säger Klas Nordin.

DET HÄR ÄR NÅGOT som chefen för resursteamet, Ann-Sofie Karlsson, håller med om. Även om beteendeförändring är något som tar tid, så är hennes erfarenhet att det kan börja hända positiva saker i en organisation bara genom att man sätter de här frågorna på agendan. – Vi kan se små effekter ganska fort. För de som är inblandade är det viktigt att känna att de kan göra skillnad där de är, även om det inte syns i hela kommunen eller regionen ännu, säger hon. Hittills har resursteamet besökt närmare 50 arbetsgivare för ett första möte där de berättar om hur stödet fungerar. Av dessa arbetar de just nu med 17 kommuner och regioner. Projektet är fortfarande i sin linda. Inga uppdrag har avslutats ännu, och utvärderingar kommer att ske kontinuerligt, men under hösten kommer en första delrapport.

Ann-Sofie Karlsson säger att den främsta lärdomen hon dragit hittills är hur viktigt det är att högsta ledningen är involverad – att ta hjälp av resursteamet är i högsta grad ett strategiskt beslut om hur man ska leda sin verksamhet, påpekar hon. Hög personalomsättning och andra förändringar i verksamheten är sådant som försvårar teamets arbete. – Det gäller att hitta former för att göra det här utan att det blir för personbundet. NÄR EFTERMIDDAGENS tretimmarssession passerat hastar resursteamets utsända ner mot den djupblå Siljan och tågstationen. Nu väntar hemresa och planering av nästa workshop, och så ska de ordna sitt underlag från dagen för att kunna hjälpa kommunen att välja vilka friskfaktorer de ska satsa på först. Dagen efter workshopen förmedlar Eva Charlotte Jonzon mestadels optimism över telefon. – Det känns som att det här är en kommun där det kommer att finnas en del att jobba med. Men det var jättekul att alla cheferna var så på. Det finns otroligt mycket kompetens och vilja, sedan är frågan om de har förutsättningar att göra det de vill, säger hon. Nu är det upp till styrgruppen i Mora kommun att välja vilka friskfaktorer de ska prioritera, men personligen tror Eva Charlotte Jonzon att det vore bra att arbeta för bättre kommunikation. Dels för att det var många under workshopen som ställde sig vid den friskfaktorn, dels för att hon tror att en bättre kommunikation i alla led kommer att lösa många av organisationens andra problem.

Forskningsstipendium Majblommans forskningsbidrag, 1 miljon per år, avser forskning som kan göra skillnad för barn och ungdomar i utsatta levnadssituationer. Forskningsbidrag delas ut till samhällsvetenskaplig, utbildningsvetenskaplig och medicinsk forskning avseende hälsa, delaktighet och levnadsvillkor hos barn och ungdomar i Sverige som pga sociala eller ekonomiska förhållanden, funktionsnedsättning eller sjukdom är särskilt utsatta. I enlighet med Barnkonventionen välkomnas projekt där barn och ungdomar själva kommer till tals. Tvärvetenskapliga forskningsprojekt prioriteras liksom projekt som berör barn och ungdomar från familjer med belastad ekonomi. Forskningsbidrag lämnas inte till projekt av grundforskningskaraktär eller för resor. Inte heller ges bidrag till registerforskning eller laboratoriestudier. Ansökan ska vara inlämnad/poststämplad senast den 8/12 2019. Ansökningsblankett och mer information ﬁnns att hämta på www.majblomman.se från och med 1/10 2019.

Äntligen fixat! Sååå skönt. Vi har gjort det enkelt för dig att känna den känslan. Teckna vår sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett förmånligt medlemspris redan idag. Du slipper en massa frågor om tidigare sjukdomar, läkarbesök och datum för behandlingar. Du är skyddad direkt – snabbt, enkelt och tryggt. Ring oss på 0771-111 999 eller teckna försäkringen direkt på www.akademikerforsakring.se.

Spaning

Flippa mötet Nu är det slut på sega presentationer på möten. Smarta chefer filmar sin dragning och skickar ut den i förväg. Så kan mötet ägnas åt det som är syftet – kommunikation. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

PLING! I god tid innan mötet dimper en film ner i din inbox. På den har chefen spelat in den presentation som hen tidigare skulle ha inlett mötet med. Du tittar på videon när det passar dig och hinner tänka igenom din input i lugn och ro innan du träffar de andra deltagarna. Sedan kan mötet ägnas åt det som är själva syftet med att mötas – kommunikation. Nu börjar allt fler lämna den traditionella mötesformen med en inledande dragning på plats och efterföljande input från dem som lyssnat till fördel för det flippade mötet. Uttrycket kommer från skolvärldens flippade klassrum, som har varit en stor

Vänd på steken och skippa långa presentationer på mötet.

trend det senaste decenniet. I skolan handlar det om att läraren på olika sätt förbereder eleverna inför lektionen genom att spela in en introduktion eller be dem ta med material till en uppgift de ska lösa i klassrummet. Läxan kommer innan lektionen, i stället för efter. Det är det som är själva flippen. Flippade möten går till på samma sätt. Pär Lager är styrelseproffs och har skrivit en bok om den nya mötesformen. – Jag har jobbat med utbildning i nästan hela mitt liv. Flippat klassrum är en av de pedagogiska innovationer som har varit mest värdeskapande för våra kursdeltagare och studerande, säger han.

Han menar att samma strategi som man numera använder i klassrum världen över för att effektivisera inlärningen och lärarnas tid, också kan användas i såväl styrelserummet och i ledningsgruppen som på avdelningsmöten, projektmöten och vid återkoppling. Själv har han erfarenhet från möten där det ofta ska fattas stora, strategiska beslut i komplexa frågor. Sedan han började mejla ut beslutsunderlag i form av egengjorda filmer, där han håller en presentation på samma sätt som han annars skulle gjort under mötet, har mötena blivit mer effektiva och det har blivit lättare att komma fram till beslut. AKADEMIKERN

Spaning " När man väl sitter i ett möte ska inte deltagarna för första gången få se en modell, en idé eller ett beslutsunderlag." PÄR LAGER

– När man väl sitter tio personer i ett möte ska inte mötesdeltagarna för första gången få se en modell, en idé eller ett beslutsunderlag, för att på samma möte ta till sig det där som de aldrig har sett och dessutom komma med bra input. Det finns ingen människa som klarar det, säger han. DET HÄR ÄR något som även Jenny Claesson har funderat över. Hon är delägare i Add gender, ett konsultnätverk som jobbar med affärsinriktad jämställdhet, och menar att man genom att flippa mötet kan göra det mer inkluderande och demokratiskt. Som mötesdeltagare får du en chans att bidra, även om du hör till dem som behöver tänka en lite längre stund för att kunna bilda dig en åsikt. Om du tycker att det är jobbigt att ta ordet på möten ger det flippade tillvägagångssättet dig också möjlighet att förbereda dig mer, vilket kan underlätta. Dessutom hinner alla deltagare skapa sig en egen uppfattning om det som ska diskuteras, utan att först färgas av de starkaste eller mest högljudda individernas åsikter. 48

AKADEMIKERN

– Sedan kanske man ångrar sig direkt när man hör andra människors argument, men att få börja att formulera något i sig själv först är viktigt, säger Jenny Claesson. Hon tycker sig se att det blir allt vanligare inte bara med flippade möten, utan också med möten som är ordentligt uppstyrda generellt och där det finns en tydlig agenda och där varje deltagare vet precis varför hen är inbjuden. – Jag tror fortfarande att det finns oerhört mycket onödiga möten. Men just det här med att säga ”vi tar ett möte om det” som ett sätt att skjuta något på framtiden för att man inte orkar just nu, det tror jag att vi kommer att se mindre av eftersom det är oerhört ineffektivt och dyrt. Att komma oförberedd till ett möte ses som väldigt nonchalant, vilket är en positiv utveckling, säger hon. I EN TID då alla är fotografer och det rörliga innehållet ökar stadigt på hemsidor och intranät är det förmodligen inget jättekliv för gemene man att börja skapa filmer inför möten. Det enda som behövs är en smart telefon och kanske ett Office-paket. Det dyker

SOCIONOMEN

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi RÄTT at PORT n om slop gre

ICK

Soc

FOKU ens kamp rels or kapprö Handi viktiga fråg för valet. inför

UTBL dikappet han uen är I Lita sjukdom som en as. ska bot

TT DEBA rade borde nshind s Funktio a tjänsten få välj ehåll. inn

Lena

Hallen i politisk av sparkr dning. vän

FOKUS

UTBLICK

REPORTAGE

Bland kvinnor märks nu en ökad oro för brott.

Expansion av Opana i amerikanska södern.

Ungdomar pratar om sex och utbud av porr.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2018

ionom

tionsFunk r, LSS hinde iden mt Fra

DEBATT Forskare i motstridigt Hösten FOKUS samtal omUT heder s välfärd BLICK Enoch inom sprogn våld. röre lse mot arb os SP häl i Hongkon Kinas makt och ete,REP Testa A-HEL bostad saORTAG g har nu Kva litet. i socia E nyh om du har G utveckla greppa ts. eterna avgörand ltjänsten är ochFIL t DE e för en spaHös vinnMTIPS Missgy BATT -hetens socionom oss lg! film nnas er. pla utvalda tips specifikt barn i utbetal cera FOde för dig REPO Lågkonjnin KUS av bidr socionom som RTAG g Jou unkt age . E t?et ur väntar runt rhemsplace hörn och utm rade bar får vän Kvalific ta n välfärden anar erat soc lagens utanför . gräns. Kvalific ialt arb eratSommar ete och socialt arbe psykot novellen te och psyk erapi oterapi av # 6 201 # 6 2019 8 Sara Larsson

dessutom upp allt fler aktörer som Hongk o ng gen! hjälper företag att jobba med film. acerin l p r a r Vi klasom Men det är inte kvaliteten på filmen är viktigast, utan innehållet. Det påpekar Camilla Wallander, vd på Berghs ? amtid school of communication. Hon använder LSSalfrlengren aH T T LenD N N E E UD -STU sig av flippade möten varje gång ett gan Ö orfra F sf MÅÅNN g RM n ri FÖR place Johanna Frid: 11 större antal personer ska delta och det na.se/ 71-11 33 a m u h 7 ”Henne ring 0 eller skiter man finns mycket information som behöver LEMSinte på D E M näsan” Höstens nyheter! bearbetas. Ibland gör hon bara en ljudfil ÅN FÖRMsocialt Socionomen är först med nyheter inom social forskning, arbete och psykoterapi. där hon pratar in något men oftast spelar Vi vill ge dig den bästa förberedelsen inför yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa hon in en film, där hon funderat över hur Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningshon kan bildsätta det hon vill förmedla supplementet först av alla! på bästa sätt för att verkligen nå fram. Socionomauktorisationen fyller 20 år! Hon gör inga omtagningar. Läs om professionsutvecklingen! Auktoriserade och specialistsocionomer kan lättare ställa krav i sitt arbete. – Om jag säger fel säger jag bara ”nu blev det lite tokigt” och fortsätter prata, Spädbarn och psykoterapi De första åren i en människas liv är på många sätt avgörande. Hur förhindrar vi att något precis som om det skulle varit på ett går snett? Ny forskning visar vägen för blivande socionomer och psykoterapeuter. möte. Dessutom: Var med i Socionomens debatt ”Så hjälper vi unga med psykisk ohälsa” Oftast pratar hon emellertid inte så under Socionomdagarna den 22 november! Följ också tävlingen ”Sveriges bästa c-upplänge utan dragningen blir mer koncis. hälsa: unga och sats i socialt Sexuell arbete” där du och dinaskillnad kurskamrater har chans attäldre? vinna 10 000 kronor. Det väcker frågor och får deltagarna att Hälsa, sexualitet och samlevnad: Hur har det förBli prenumerant vilja veta mer, säger hon. ändratsidag! de senaste 100 åren? Vilken roll spelar kön, Som student betalar du endast 100:-/år. Är du medlem i Akademikerförbundet SSR – Det är den kraften jag vill hämta till socioekonomi ochförsta sexuell får du Socionomen kostnadsfritt året!identitet? Socionomen undersöker hur vi mår. själva mötet. Kontakta Susanne Dahlqvist, 08-617 44 26, eller anmäl dig på Camilla Wallander har aldrig hört www.socionomen.nu/prenumeration någon säga något negativt om hennes Den psykoterapeutiska identiteten sätt att flippa möten. Hon upplever också Vem är bäst lämpad att bedriva psykoterapi: en att fler och fler använder något slags läkare, psykolog, socionom eller sjuksköterska som metod för sina möten, även om det fortläst vidare till Leg psykoterapeut? Socionomen farande suckas mycket om långa möten ställer frågan: Varför konkurrerar vi? där tiden inte utnyttjas på bästa sätt. Till den som längtar efter att ställa Bli prenumerant idag! upp fönstret och släppa in ny, frisk luft i Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid möteslokalen säger hon: minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på – Prova! Testa att ta det på allvar socionomen.nu/prenumeration eller ring 08-617 44 26. att jobba tillsammans och att få ut det Prenumerationen betalas i samband med medlemsbästa av ett möte. Det får man genom avgiften och fortlöper så länge du själv vill. att inte bara tänka igenom vad ett möte ska handla om, utan också hur det ska genomföras. Nr 4

201

ng tidni Postnomen

Kvalific

erat soc

ialt arb

ete

pi kotera och psy

#4 201

Socio 800 olm 12 Box Stockh 112 96

VYKORTET

FOKUS

DEBATT

Nu laddar solen upp oss socionomer inför hösten!

Hur räddar vi relationen då separationerna ökar?

Unga i samhällsvård har det tufft i jakten på betyg.

UTBLIC

K/PROT REPORTAGE EST

ERN Rätt skola och rätt linje A I är en utmaning idag.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #5 2019

Tema

Socionomernas återhämtning

rg. h omso familje ring oc place - och individ rje enskild dennes g inom i va utifrån företa ra flexibla ande individ va ges led vi kan r varje är Sveri dd gör att som passa h na oc g ete h bre Huma lösnin h över tid. lt arb rlek oc ta en socia oc Vår sto r lätt att hit v, nu ap av ha h beho g kunsk att vi gar oc nnielån ättnin r dece föruts ning ha gan. giv råd förfrå cerings på din Vår pla gnet runt dy svarar nlig perso tajeomsorg, medarbe och famil gerade nen ”Alla visio individ- 000 enga . ter inom har 15 arbetar efter i Stockholm tor der tjäns Humana iskor. Vi huvudkon som erbju enligt LSS. 000 männ ce och har 7 rgsföretagild servi till över sedan 2016 omso särsk nster rgstjä Stockholm nordiskt der med omso aq ledande och bostä se. utför är ett rg på Nasd nd som .humana. Humana äldreomso och Finla är noterat e corporate ana assistans,ige, Norg se eller liv”. Hum .humana. re i Sver till ett bra www har rätt ana på om Hum Läs mer

8.indd

der Vad hän vändare IS-åter er? anländ

LEN n PANE atio

r legitim Medfö ansvar och större ng? utmani

DE acerad lspl re Samhäl blir ofta barn de. mobba

05-22

2018-

08:43

Sommarnovellen av

a Temeller

Kvalific

erat soc

ialt arb

ete och

erapi psykot

9 #4 201

Lekmän lla? ione profess

sl_4-1

oc_om

1-4_S

BATT

BLIC

UT r räddar cko Bebislu de barn i oönska d. Tysklan

S FOKU nu när

Höstens Nyheter!

Forskn supple ingsment

Forsk sup ningspleme nt

Min väg

Skräck som Text: Tim Andersson Foto: Anna Simonsson

➔

medicin Skolkuratorn Grim Nohrstedt använder skräckberättelser för att förebygga ohälsa. Nu har arbetet resulterat i en bok och eleverna kan titulera sig författare.

Min väg

GRIM NOHRSTEDT

Utbildning Socionom Arbetar Kristinegymnasiet

AKADEMIKERN

DE HADE PRECIS avklarat en tenta och nu ville kursarna fira med öl på gärdet i Stockholm. Av en slump gick Grim Nohrstedt in på Filmhuset. Där pågick en festival och på väggen såg han en affisch som annonserade en stor tävling. Plötsligt kom en kvinna fram och frågade om han skulle ställa upp. – Det kanske jag ska, svarade han, utan att veta vad det handlade om. Han var 27 år. I bagaget hade han en socionomexamen som han ännu inte lyckats växla in i ett jobb. Han hade lämnat Umeå för Stockholm, en storstad som han, född i Bureå utanför Skellefteå, absolut inte ville till. Det var för flickvännens skull – hon som nyss lämnat honom bostadslös. Nu läste han filmvetenskap, vilse i livet. – Du ska förföra oss med dina ord och sälja in en filmidé, förklarade kvinnan framför affischen. Grim Nohrstedt har älskat berättelser sedan hans kusin läste spökhistorier för honom som barn. Han påminde sig i denna stund dessutom några ord från Paulo Coelhos Alkemisten, om att följa sina drömmar, och sade därför till sina kursare att han var tvungen att ställa in ölen.

Faktum var att han hade en liten idé till en berättelse. Han åkte hem och var tillbaka några timmar senare för att presentera den inför två bedömare. Han gick vidare. Halv sju på kvällen stod han på scenen i en biosalong inför 300 festivalbesökare och en jury av högdjur från film- och tv-branschen. När de tio minuter han hade fått sig tilldelade var över, utan att hans pitch ännu nått crescendot, skrek flera rakt ut i besvikelse. Händelsen blev en vändpunkt. Grim Nohrstedt vann inte tävlingen, men valde för första gången i livet att ge skrivandet en riktig chans. Några månader senare sökte han en manusförfattarutbildning i Umeå och kom in. Han hade gjort det kvinnan vid affischen uppmanat honom att göra: förfört med sina ord. Han insåg dessutom att orden också kan bygga upp, öppna – att skrivandet är terapeutiskt. I DAG, TOLV ÅR senare, jobbar

Grim Nohrstedt som kurator på Kristinegymnasiet i Falun. Om berättelserna är det ena viktiga spåret i hans liv, är socionomarbetet det andra. I den nuvarande tjänsten har han lyckats kombinera de båda. I bokhyllan i arbetsrummet på skolan står Stephen King och Dean Koontz. Möblerna är loppisfynd. På väggen hänger ett porträtt av Edgar Allen Poe och gamla oljemålningar som han förbättrat med små subtila skräckinslag – ett litet troll här och en märklig skugga där. Hans smultronställe på skolan är dock ett annat: högst upp under en takkupa i en av de äldsta delarna trängs mumier och 1600-talsböcker som fyller väggarna sju meter upp till taket. Det är ”gamla biblioteket.”

ARBETSMILJÖ "Det är jätteviktigt att jag har kollegor som jag trivs med. Jag är inte så karriärinriktad och skulle gärna stanna på samma jobb länge. Men då är det viktigt att det är en skola som jag kan vara stolt över."

2003 Börjar på socionomutbildningen. 2013 Får jobb som filmpedagog på Röda korset.

2004 Funderar på att hoppa av utbildningen, eftersom den är starkt inriktad mot socialtjänsten. SKRIVMASKINEN "För mig representerar maskinen behovet av att sakta ned – allt måste inte gå så fort. Den påminner mig också om vad som är viktigt i livet, vad jag verkligen vill göra."

AKADEMIKERN

2007 Dumpas av flickvännen och börjar läsa filmvetenskap i Stockholm.

– Rena rama Hogwarts, säger han nöjt. Att han skulle bli kurator insåg Grim Nohrstedt tidigt. Som ung hade han, som själv mådde dåligt, tagit hand om andra ungdomar i ännu sämre psykiskt skick. Efter studier och erfarenhet skulle han skaffa sig bättre förutsättningar för att axla den rollen på allvar. Vägen dit var dock krokig. Socionomexamen gav inga omedelbara jobb i Stockholm, och efter manusutbildningen i Umeå slog han in på en annan väg. Det var skrivarkunskaperna som krattade den. Han gjorde kortfilm och fick anställning som filmpedagog för ungdomar på Röda korset. Under en annan period arbetade han som producent och programledare på Morgonpasset i P4 Västerbotten. Under några år gav han berättandet och berättelserna förtur i livet. Till slut kände han dock att behovet av det andra spåret började göra sig påmint igen: han ville ha ett riktigt socionomjobb. När han väl bestämt sig skrev han in sig på Arbetsförmedlingen och sökte frenetiskt tjänster över hela landet. – När månaden var slut ringde handläggaren upp mig och sade: ”Eeh, nu har du sökt 257 jobb. Mina kollegor tror inte på mig, men jag har skrivit ut listan och satt upp den på väggen. Det tidigare rekordet för antal ansökningar under en månad låg på 20.

2017 Börjar som skolkurator på Kristinegymnasiet i Falun.

2019 Skrivarelevernas bok blir färdig. Realeasfest.

Min väg

2014 Får jobb som skolkurator i Uppsala.

Ansträngningarna genererade två jobberbjudanden i Uppsala, ett på heltid inom socialtjänsten, och ett på femtio procent som kurator. Av ekonomiska skäl borde han välja heltidstjänsten, men ännu en gång påminde han sig Paulo Coelhos ord och valde det andra. – Det var ju skolkurator jag drömde om att bli, konstaterar han. Han tog jobbet och provade senare ytterligare någon arbetsplats. Det var dock inte förrän han kom till det anrika Kristinegymnasiet i Falun som han hittade hem på riktigt. Här fanns en miljö som han kunde vara stolt över, och inte minst: en chef som var redo att tänka nytt. Det sista var viktigt. Grim Nohrstedt hade nämligen lite udda idéer, särskilt när det kom till det hälsofrämjande arbetet. – Minst 51 procent av min arbetstid ska ägnas det här ”hälsofrämjande arbetet”. Exakt vad det betyder är svårt att sätta fingret på. Men att sitta i samtal tror jag i alla fall inte är det bästa sättet. De enskilda samtalen är en viktig del av hans arbete, men kan inte vara det enda, säger han. Isolerade blir de ett släckande av bränder. Dessutom når man bara en person i taget. Kunde man jobba med grupper skulle man nå fler, tänkte Grim Nohrstedt. Varför inte en skrivargrupp?

KÅNKEN "Jag har pyntat ryggsäcken med pins som betyder mycket för mig, allt från Super Mario-märket till prideflaggan. Oavsett om jag är i skogen eller på jobbet har jag med mig den, alltid. Jag fyller den med de viktigaste sakerna jag har: min dator, en bok." AKADEMIKERN

Min väg Plötsligt såg han en möjlighet att kombinera sina två stora intressen. – Redan under anställningsintervjun pitchade jag idén för min chef. Hon blev eld och lågor. OMKRING 20 ELEVER hakade på, och

under våren 2017 satte Grim Nohrstedt igång. Någonstans längs vägen fick han ytterligare en idé – varför inte en bok? Han hade tidigare initierat en novelltävling för unga i Dalarna, vilket resulterat i en antologi. Han visste med andra ord en del om bokprocessen. Nu föreslog han för eleverna att de skulle skapa ett knippe berättelser som alla utspelade sig i Falun. – Till en början gick det inte så bra, det var för många kockar och eleverna kunde inte enas om ett koncept. Allting vände när en av dem tog med sig Johan Egerkrans bok Nordiska väsen, som handlar om gammal nordisk folktro. Plötsligt vällde idéerna fram.

"Det var så häftigt att få se hur stolta de blev när de fick hålla den här boken i handen." 56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL KAMPSPORT Kampsporten har lärt mig ”grit”: envishet, målmedvetenhet, ödmjukhet och att inte ge upp. MANUSUTBILDNING När jag var ung sade min pappa att man inte kan jobba med att skriva. Jag lyssnade. När jag väl sökte in till utbildningen lyssnade jag inte – och det är jag glad över. KRISTINEGYMNASIET På Kristinegymnasiet i Falun har jag fått en vacker arbetsplats, en bra chef och mycket vidareutbildning.

Efter två år var boken klar. Resultatet, ”Bifrost – Fantasynoveller från Kopparberget”, handlar om ett alternativt Falun där uråldriga krafter släpps fria när portalen Bifrost öppnas. I juni var det releasefest. – Det var så häftigt att få se hur glada och stolta de blev när de fick hålla den här boken i handen. Nu kunde de kalla sig författare! Det hade tagit två år, och de hade vuxit enormt. GRIM NOHRSTEDT betraktar skrivargruppen som ett framgångsrikt experiment i det hälsofrämjande arbetet. Förutom att själva skrivandet i sig är meningsskapande och stimulerande har det dessutom öppnat dörren till kuratorn på vid gavel – fler elever besöker honom nu. Relationsbyggandet är en avgörande del av arbetet, säger han. Det händer att gamla elever många år efter studenten velat träffa honom igen. – Man sparar de där ögonblicken. Jag har fått tre brev från tidigare elever och jag började gråta när jag läste dem alla. Det var så fint. Det är viktigt att påminna sig om att man faktiskt hjälper folk ibland. Men det är inte bara han som hjälper – han blir också hjälpt själv. Ungdomarna lär honom viktiga saker. Särskilt minns han en tjej i åttan. – Hon var en otroligt klok person. En dag sade hon: ”Varje gång vi ses brukar du börja med att fråga hur det är. Fråga i stället hur vädret ser ut i dag. Då kan jag beskriva: i dag är det molnigt, det blixtrar, en annan dag tittar solen fram”. Det är kanske lite samma sak med skräckberättelserna. Med hjälp av dem kan man ta sig an tunga ämnen.

LÖN "Jag brukar tänka: lever du för att jobba, eller jobbar du för att leva? Jag jobbar för att leva och kunna skriva. Att jobba som skolkruator är ett mödosamt jobb, och man ska ha betalt för mödan."

AKADEMIKERN

G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö

5 anledningar att vara med i a-kassan 1

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren. DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig. DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan. DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa. INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Vi svarar

FOTO: SANDRA JOHNSON

TILLFÄLLIG OMPLACERING

MÅSTE JAG VIKARIERA FÖR MIN KOLLEGA?

MIKAEL SMEDS

Pias kollega har blivit sjukskriven och chefen vill att hon ska hoppa in som vikarie under tiden. Men tjänsten ställer till problem i Pias vardagspussel.

DETTA HAR HÄNT

Pia arbetar som socialsekreterare med förebyggande ungdomsverksamhet i en skånsk kommun. Arbetsbelastningen är mycket hög och förra veckan kom beskedet att en av hennes kollegor på enheten för försörjningsstöd blivit sjukskriven. Pias chef har nu förklarat att Pia behöver ”hoppa in som vikarie på försörjningsstödet.” Pia har tidigare jobbat med försörjningsstöd men vill inte gå tillbaka till det igen. Måste hon det? DETTA GÄLLER

Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, det vill säga bestämma vilka arbetsuppgifter som en arbetstagare ska utföra, samt när och hur dessa ska utföras. Arbetstagare har sålunda också en motsvarande arbetsskyldighet. Varken arbetsledningsrätten eller arbets-

Förbundsjurist Akademikerförbundet SSR

F ARBETSDOMSTOLEN Prövar arbetsrättsliga tvister. Domarna kan inte överklagas och fungerar därmed som vägledning för liknande fall.

skyldigheten är reglerad i lag. För att bedöma gränserna för arbetsskyldigheten får vi därför i första hand gå till Arbetsdomstolens praxis. I kollektivavtal kan det också finnas särskilda villkor som närmare reglerar arbetsskyldigheten på arbetsplatsen. Som en allmän utgångspunkt gäller att en arbetstagare är skyldig att göra det arbete som anges i det enskilda anställningsavtalet. Mycket sällan specificeras i avtalet alla arbetsuppgifter som ingår i en aktuell tjänst. Arbetsdomstolen har förklarat att arbetsskyldigheten omfattar allt sådant arbete som arbetstagaren får antas ha varit medveten om förekommer i anställningen. Verksamheter förändras hela tiden av många olika skäl, till exempel på grund av ny teknik, ny lagstiftning, eller ny politisk majoritet eller företagsledning. Som en följd av sådana AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

förändringar kan arbetstagare bli av med ansvarsområden, och få nya, eller så ska arbetsuppgifter utföras på annat sätt än tidigare. I regel sker sådana förändringar genom dialog mellan chef och medarbetare. Om den anställde utför de nya arbetsuppgifterna utan att invända mot dem bedöms hen ha accepterat att de ingår i arbetsskyldigheten. Vägran att utföra uppgifter som ligger inom arbetsskyldigheten kan utgöra saklig grund för uppsägning. Det är sammanfattningsvis arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, och gränserna för arbetstagarens arbetsskyldighet förändras i takt med verksamheten och är beroende av karaktären på den aktuella tjänsten. Därutöver gäller som en allmän tumregel att den anställdes arbetsskyldighet är mer vidsträckt vid kortvariga förändringar i arbetet – tillfällig omflyttning – än vid permanent ändrade arbetsuppgifter, så kallad omplacering. En omplacering innebär i praktiken att den anställde får en annan anställning. Arbetsgivare kan inte ensidigt besluta om sådana förändringar utan är skyldiga att kalla den anställdes fackförbund till förhandling. Beslut om omplacering får inte fattas förrän efter förhandlingen avslutats.

"Arbetsskyldigheten är mer vidsträckt vid kortvariga förändringar." MIKAEL SMEDS 60

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

Pia ringer SSR Direkt och får prata med en facklig rådgivare. Denne ställer närmare frågor om arbetsplatsen och orsaken till att Pia helst vill undvika att arbeta på avdelningen för försörjningsstöd. Pia förklarar att det inte fungerade med hämtning och lämning på förskola och att hennes dotter fortfarande går på förskola, vilket hon berättat för chefen. SSR:s rådgivare beslutar att Pias situation bäst hanteras av en ombudsman, som får utreda saken vidare och ta kontakt med arbetsgivaren genom att kalla till förhandling. SÅ GICK DET

På Pias arbetsplats gäller det kommunala kollektivavtalet AB. AB innehåller en särskild reglering av de anställdas arbetsskyldighet: ”Om behov finns är arbetstagare […] skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren…”. Av denna bestämmelse kan vi dra slutsatsen att kollektivavtalet ger Pias chef visst stöd för sitt beslut. SSR:s ombudsman kallar arbetsgivaren till förhandling och förklarar för chefen att denne i sitt beslut behöver ta hänsyn till om den tillfälliga flytten till försörjningsstödsenheten medför förändrade arbetstider, som leder till svårigheter i fråga om möjligheten att få barnomsorg. Om så är fallet ska den tillfälliga omflyttningen inte ske, det är de centrala parternas – SSR:s och SKL:s – gemensamma tolkning av den aktuella bestämmelsen i kollektivavtalet. Pias chef accepterade ombudsmannens förklaring och förhandlingen avslutades i enighet. Pia fick fortsätta sitt ordinarie arbete och slippa oroa sig för ett omöjligt trassel med hämtning och lämning från förskolan.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Lösningsfokuserade samtal för människor som arbetar med människor

Program våren 2020 • Baskurser 3-dagar - februari och maj. Harry Korman

• Fördjupningskurs 4-dagar - 31/3-1/4 och 21-22/4 • Signs of Safety 5-dagar intensivkurs säkerhetsbyggande Andrew och Pene Turnell - 25-29/5 Detaljer och anmälan på www.sikt.nu eller 0704-83 77 04

Grundläggande utbildning i Psykoterapi Start 23-24 januari 2020

KBT för legitimerade Psykoterapeuter och Psykologer Start 10 februari 2020

För 700 spädbarn går solen ned alldeles för tidigt. www.solvanda.nu Plusgiro: 90 02 12 - 2

Dr Scott Miller till Sverige! FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT • Stockholm 26-27/3 • Malmö 30/3-1/4

Vill du bli bättre på att hjälpa dina klienter? Vill du bli effektivare? FIT är evidensbaserat och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Det är 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt om behandlaren använder FIT. Metoden halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3. Dr Miller är världsledande forskare, skapare av FIT och grundare av ICCE. Han är en inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska. Introdagen med Scott 1 475 kr, Två dagar med Scott 2 990 kr, Tre dagar med Scott 4 450 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

Våld i nära

relationer.

Utväg Skaraborg erbjuder 2020 följande utbildningar Tredagarsutbildning i Utväg Skaraborgs manualbaserade metod.

• Att leda gruppverksamhet

för barn som upplevt våld

för kvinnor som upplevt

i familjen inkl. parallell

våld i nära relation.

föräldragrupp.

8-10 januari samt 1-3 april 2020

(fåtal platser kvar den 6-8 nov)

För mer information se: www.utvag.se

Vår sponsor som även levererar datastöd till FIT. För information och anmälan: kerstin.nettelblad@utvag.se

www.utvag.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

David Prescott – Hur jobbar vi med förövare? FIT, MI & the Good Life Model • Malmö 27-28/4 • Stockholm 29/4 Senaste metoderna från USA om hur man jobbar med de som begår sexuella övergrepp eller på andra sätt skadar andra. Fokus är på att lära ut praktiska användbara metoder för oss som möter klienterna inklusive Motiverande Samtal, Feedback Informed Treatment och the Good Life Model, som han även har skapat. Prescott har dessutom medverkat i ett 20-tal böcker, är certifierad MI och FIT tränare samt är en internationellt erkänd auktoritet och föreläsare inom sexuella övergrepp. Alla priser är exklusive moms. Malmö 2 390 kr, Stockholm 1 390 kr. Rabatt om ni är flera från samma arbetsplats. Mer info och anmälan på waitong.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

S:t Lukas i Vänersborg-Trollhättan

Ericastiftelsen söker två socionomer till verksamhet inom högskoleutbildning, stöd, behandling samt forskning och metodutveckling inom området barn och ungas utveckling och psykiska hälsa. Legitimation som psykoterapeut är meriterande. För ytterligare information:

www.ericastiftelsen.se

Vi söker en Verksamhetschef / Leg psykoterapeut Vi söker en verksamhetschef och leg. psykoterapeut gärna med handledarutbildning till vår mottagning i Vänersborg. Tjänsten omfattar 100 % varav 30-40 % som verksamhetschef.

Gå in och läs hela annonsen på vår hemsida! www.sanktlukas.se/vanersborg-trollhattan/lediga-jobb

Förändra utsikten för miljontals barn! Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

Panelen FRÅGAN

TEXT: ANNIKA CLEMENS

MANIFESTERADE DU FÖR KLIMATET? Runt om i landet lämnade anställda sina arbetsplatser för att demonstrera för klimatet i slutet av september.

Åse Ängsved kurator Barn och ungdomspsykiatrin Avesta

Jesper Lindeberg förtroendevald Akademikerförbundet SSR Göteborgs stad

Victoria Hellström student i statsvetenskap samt SSR:s studentråd Stockholm

– Ja, vi demonstrerade i Avesta. Det var bra uppslutning för att vara i Avesta. Ett 50-tal personer kom och gick under två timmar vid lunchtid. Själv hade jag semester så det var inga problem. Min chef kom också förbi tillsammans med några kollegor. Det känns bra att den här rörelsen växer. Jag hoppas verkligen att det leder till konkret handling också, hos politiker, företag, privatpersoner, det behöver ske på alla områden. Vi kommer att fortsätta med våra lunchdemonstrationer.

– Ja, vi demonstrerade tillsammans med andra fack på Gustav Adolfs torg i Göteborg. Vi använde vår lunch och så flexade vi ut. Just nu styr vi över vår arbetstid själva eftersom vi är fackligt aktiva. De flesta som var där vid lunchtid var fackligt aktiva, sedan var det en större demonstration på eftermiddagen också. Två politiker från kommunfullmäktige (en från V och en från MP) kom ut när vi stod där och sa att det tyckte att det var positivt att fackförbunden satte fokus på miljön.

– Ja, jag demonstrerade i Stockholm. Vi började på Medborgarplatsen och gick mot Kungsträdgården. I studentrådet beslutade vi att vi skulle delta som studenter efter förmåga. Det var häftigt att det var så stor uppslutning. Facken måste ta sitt ansvar och driva på så att den omställning som kommer att behövas blir rättvis. Det är viktigt att facket har en ledande roll i den frågan så att det inte kompromissas med fackliga värden och så att den sociala dimensionen inte bortprioriteras.

AKADEMIKERN

Så funkar det Strejk Klimatrörelsen vill att facken ska strejka för klimatet men har fått nobben. Hade det varit möjligt att säga ja?

SÅ PÅVERKAS DU

4 64

AKADEMIKERN

När en strejk bryter ut får du inte arbeta, varken på kontoret eller hemifrån. I stället kan den lokala konfliktkommittén kalla in dig för att utföra fackligt arbete, som att dela ut flygblad eller vara strejkvakt. Du får ingen lön, utan Akademikerförbundet SSR betalar en ersättning som ska motsvara din vanliga inkomst. När konflikten är över går du tillbaka till jobbet som vanligt.

NYA REGLER EFTER HAMNKONFLIKTEN

Rätten att strejka är inskriven i grundlagen och medbestämmandelagen reglerar vad som gäller. I år begränsades rätten att strejka mot arbetsgivare som redan är bundna av ett kollektivavtal med ett annat fackförbund. Det skedde efter att en konflikt i Göteborgs hamn fått arbetsmarknadsministern att tillsätta en utredning om strejkrätten. Arbetsmarknadens parter presenterade då ett eget förslag som blev grunden för den nya lagen.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, RIKSDAGEN, SACO.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

RÄTTEN ATT STREJKA

Strejk är den yttersta stridsåtgärden som ett fackförbund kan ta till för att sätta press på arbetsgivarparten när det gäller att komma överens om exempelvis löneökning eller andra arbetsvillkor som ingår i ett kollektivavtal.

FREDSPLIKT RÅDER

Strejk är bara tillåtet under perioden då ett kollektivavtal gått ut och innan ett nytt tecknas. Ett fackförbund kan även strejka för att visa sympati med andra fackförbund. Arbetsgivarens svar är lockout, då de utestänger anställda från arbetsplatsen. Både strejk och lockout måste varslas sju dagar innan den träder i kraft.

POLITISK STREJK FÖR KLIMATET

Om fackförbund hade valt att strejka för klimatet hade det inte haft något att göra med kollektivavtal, utan kallas politisk strejk. Det är tillåtet om den är kortvarig. Inget Sacoförbund utlyste strejk och som individ kan man inte ta ut sig själv i strejk. En del arbetsgivare tillät sina anställda att delta i demonstrationerna. Det innebar dock inte att de strejkade utan att de fick ledigt för att delta i en manifestation.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

LÖNEENKÄT

Mer cash i plånboken?

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Tjänar du mer eller mindre än förra året? Delta i årets löneenkät och bidra till lönestatistiken i Saco lönesök. I den finns 260 000 löneuppgifter från akademiker som du kan jämföra dig med. Enkäten tar cirka fem minuter att fylla i och resultatet presenteras i februari.

SOCIONOMDAGARNA

Gör ett djupdyk i socialt arbete Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet. Utanförskap, integration och etablering. Barn och unga. Vuxna och familjefrågor. Samordning, organisation och äldreomsorg. Missbruk, kriminalitet och våldsproblematik. Våra viktigaste beslutsfattare inom socialt arbete och ledarksap. Årets upplaga av Socionomdagarna är indelat i dessa sju områden. Bland talarna finns kända namn som Susanna Alakoski, Alexandra Pascalidou och Margareta Winberg. Ta chansen och gör ett djupdyk i socialt arbete i höst.

 Stockholm 20-21 november 66

AKADEMIKERN

 I din mejlkorg 5 november. FÖRELÄSNINGAR

Nya perspektiv I höst arrangerar Akademikerförbundet SSR föreläsningar för medlemmar runt om i landet på dessa teman:  Mitt i karriären – vad blir ditt nästa steg?  En hållbar hjärna i en digitaliserad tid.  Smartare än din telefon. För chefer ordnar Svensk chefsförening föreläsningar med dessa titlar:  Har du fått nya politiker?  Motivation kan inte köpas för pengar.  Så fångar du begåvningar med rätt ledarskap.  Anställningsvillkor för chefer.  Happy happy – om konsten att komma överens. Datum och orter finns i kalendern på Akdemssr.se

Akademikerförbundet SSR och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan köpa via ditt medlemskap till ett lågt pris. Med hemmet försäkrat hos oss får du dessutom rabatt på flera andra av våra försäkringar. Upptäck mer eller köp på folksam.se/akademikerforbundet eller ring 0771-950 950. Välkommen!

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Flippa mötet! Nu är det slut på långtråkiga dragningar. MIN VÄG

Spökhistorier mot ohälsa. Skolkuratorn gör elever till skräckförfattare. VI SVARAR

Måste jag vikariera för min kollega?

➔