Issuu

MEDLEMSMAGASINET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR NR

3 JUNI 2019

TEMA

Varslen duggar tätt. Vem får stanna, vem får gå?

➔

Varsel

Helén Justegård har prognosen för Arbetsförmedlingens neddragningar.

Akademikerförbundet SSR och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan köpa via ditt medlemskap till ett lågt pris. Med hemmet försäkrat hos oss får du rabatt på flera andra av våra försäkringar. Upptäck mer eller köp på folksam.se/akademikerforbundet eller ring 0771-950 950. Välkommen!

Välkommen FOTO: SANDRA JOHNSON

VARSEL

VARSÅGOD ATT SLUTA

VAR TREDJE SKA BORT. I början av året fick Arbetsförmedlingens 13 500 anställda beskedet att 4 500 av dem varslas. Några veckor senare presenterades en lista på kontor från norr till söder som kommer att läggas ner. I slutet av maj hade 800 medarbetare omplacerats och 1 650 sagts upp. Beskedet om vilka chefer som drabbas väntas efter sommaren. Varslet beskrivs som ett av Sveriges största, både för att det omfattar så pass många och för att det berör hela landet. När beskedet kom fick Helén Justegård, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen, plötsligt en arbetsuppgift utan dess like. "Det är oprövad mark. Det är ingen av oss som jobbat med ett så här stort varsel", berättar hon när Akademikern följer henne under vårens förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Det är inte bara Arbetsförmedlingen som vill dra ner på personalstyrkan. Under årets första kvartal varslades nästan 20 000 personer på knappt 800 arbetsplatser. Flest i privat sektor, men även på myndigheter, i regioner och kommuner.

ÅSA BOLMSTEDT

chefredaktör Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

En av dem som fått känna på hur det är att tvingas sluta är samhällsvetaren Kristian Ohlson Gonzales. Tidigare i år blev han uppsagd i samband med att företaget han arbetade på drog ner på verksamheten. Vi träffar honom första dagen på nya jobbet, som han börjar efter tre månaders arbetslöshet. Under den tiden fick han stöd av en omställningsorganisation. De arbetar på uppdrag av arbetsmarknadens parter med att på olika sätt hjälpa dig på vägen till ett nytt jobb. De allra flesta lyckas hitta en ny sysselsättning, rapporterar omställningsorganisationerna. Det kan vara ett nytt arbete, studier eller eget företag. Men det är inte lika lätt för alla. Statistik visar att nästan var femte som jobbat på en arbetsplats som varslat har varit eller är arbetslös ett halvår efteråt. Och det drabbar främst grupper som redan diskrimineras på arbetsmarknaden, enligt forskning. För att få nytt jobb gäller det att ha "rätt" kön, ålder, utbildning och födelseland. AKADEMIKERN

Innehåll Har du fått foten? Var lugn, akademiker hittar ofta nytt jobb. I alla fall om du har rätt ålder, kön och födelseland.

ORDFÖRANDE "Politiken måste ta sitt ansvar."

VÅR VINKEL Nu inleds parternas förhandlingar om Las.

AKTUELLT Snabbspåren stoppas.

TEMA VARSEL

21–46

Risk för storm Vem får stanna, vem får gå? Saco-S ordförande Helén Justegård leder förhandlingarna på Arbetsförmedlingen. Så många får gå Nästan en tredjedel av dem som varslas får behålla jobbet. Fått foten? Så hittar du vägen till nytt jobb. Omstart Kristian Ohlson Gonzales fick hjälp av en omställningsorganisation när han blev uppsagd i vintras.

AKADEMIKERN

SPANING Arbetsmiljön på dagens kontor passar inte våra hjärnor. Är det dags för hjärnvänliga arbetsplatser?

VI SVARAR Ska jag fråga om kollegan blir misshandlad?

SÅ FUNKAR DET Dömd för brott på fritiden? Så påverkas jobbet.

MIN VÄG Niclas Nilsson på Expo utbildar fackföreningar om extremismens utveckling i samhället.

I LUFTEN I sommar är det dags för kuratorer att söka legitimation.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se

REDAKTION Chefredaktör & ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Johanna Kvarnsell, Malin Letser. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Pär Bäckström, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Jessica Segerberg. Omslag Foto: Jessica Segerberg Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Henrik Karlsson, placeringskoordinator

Vill du ha en bra matchning? Ring Henrik eller någon av våra andra kunniga placeringsrådgivare! De hjälper dig hitta den bästa placeringen, oavsett om det är ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre förfrågan gäller.

0771-11 33 11

52 FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM Främlingsfientlighet frodas i tystad. Därför höjer Niclas Nilsson på Expo rösten.

22 PITEÅ Arbetsförmedlingens kontor i Piteå ska stängas. Catharina Pauloff och AnnaKarin Johansson väntar på besked om de får behålla jobbet.

FOTO:PÄR BÄCKSTRÖM

43 FOTO: JESSICA SEGERBERG

STOCKHOLM Första dagen på nya jobbet. Kristian Ohlson Gonzales varslades i höstas och blev uppsagd i vintras.

AKADEMIKERN

Ordförande "POLITIKEN MÅSTE TA SITT ANSVAR"

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #etik #ledarskap #göromgörrätt

HUR TÄNKTE MAN HÄR? Inte sällan faller denna tanken in när politiska beslut tas på grunder som är svårförståeliga, nästintill oförklarliga. Politiken har sin egen agenda, sin egen logik. Ideologi och måluppfyllelse går hand i hand. Ett pragmatiskt förhållningssätt kan vara guld värt när verkligheten hinner kapp och resultatet av den inslagna vägen visar sig vara kantad av fallgropar. Men det förutsätter en struktur och kultur där reflektion, dialog och högt i tak är normaltillstånd. Där godtycke förpassas till papperskorgen. Där att göra fel är lärande och ger kunskap till korrigering och förändring. Det är bärande förutsättningar för det goda ledarskapet. Ett ledarskap präglat av ett etiskt förhållningssätt. För etik är avgörande för goda resultat och kvalitet. Boken Etisk kod för chefer är en, bland flera, etiska riktlinjer för förbundets olika professioner. Det ställs väldigt höga krav på chefer och medarbetare, att göra rätt, att ta ansvar

HEIKE ERKERS

men också att leva upp till ett etiskt förhållningssätt. Samtidigt ser vi hur politiska beslut ställer chefer och tjänstemän i allvarliga etiska dilemman. Där valet står mellan att bryta mot lag eller att arbetsvägra. Nu senast i Staffanstorp. Ett beslut grundat på så starka politiska ideologiska grunder att resultatet är förödande. Där takt och ton snarare är tondövhet. Även det som händer på Arbetsförmedlingen är resultatet av politiska beslut. Beslut som leder till en nedmontering i rasande fart, där varsel och kompetensflykt betalas av arbetssökande och arbetsgivare. I stället för ett ansvarstagande förändringsarbete. Bristen på ett pragmatiskt förhållningssätt där en ansvarstagande politik träder in och visar på ett gott ledarskap är påfallande. Och att kompromissa betyder inte att vända etiska värden ryggen. Snarare tvärtom! Ska chefer och medarbetare kunna ta sitt ansvar förutsätter det att politiken uppfyller sitt.

FOTO: SANDRA JOHNSON

LEDARSKAP

Vi tänker på dig så du kan tänka på annat Som medlem i Akademikerförbundet SSR har du alltid rabatt hos Moderna Försäkringar. Upp till 20 % när du samlar dina försäkringar.

NYHET! Försäkra MC, båt, veteranbil och vattenskoter

w w w. a k a d e m i ke r f o r s a k r i n g . s e

Ring 08-684 125 61 så får du medlemspris

Vår vinkel

Sist in Under Socialdemokraternas förstamajtal i Stockholm protesterade åhörare mot planerna på att göra om lagen om anställningsskydd, las. 10

AKADEMIKERN

LAS

Regeringen har tillsatt en utredning om las, men öppnar för fack och arbetsgivare att komma överens. Nu inleds förhandlingarna.

först ut? FOTO: TT-BILD

Text: Malin Letser

I SLUTET AV APRIL beslutade regeringen om direktiv för en utredning av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen bygger på januariavtalet och fokus ska ligga på fyra områden:  Tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.  Skärpt arbetsgivaransvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga.  Lägre kostnader vid uppsägningar, särskilt för mindre företag.  Bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsformer. AKADEMIKERN

Vår vinkel Justitierådet Gudmund Toijer har utsetts till särskild utredare och senast i maj 2020 ska utredningens förslag presenteras. Parallellt kommer arbetsmarknadens parter att mötas i förhandlingar. Om de kommer överens om vilka villkor som ska gälla för de fyra fokusområdena har regeringen meddelat att detta i så fall kommer att ligga till grund för lagförslaget, i stället för utredningens förslag. MIKAEL SMEDS, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, menar att en lagändring är fel väg att gå. – Det är vi som fackförbund, tillsammans med arbetsgivarparterna, som identifierar problem på arbetsmarknaden och som genom kollektivavtal söker lösningar. Helst ser vi att detta inte ska ske genom en lagstiftning eftersom den inte tar hänsyn till olika sektorer och branscher, säger han. Beskedet från regeringen om att en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter kan ligga till grund för lagförslaget menar han också är problematiskt:

"Helst ser vi att detta inte ska ske genom lagstiftning eftersom den inte tar hänsyn till olika sektorer och branscher." MIKAEL SMEDS

AKADEMIKERN

– När man riktar den här typen av påtryckning på parterna kommer det med ytterligare villkor från regeringens sida. Bland annat genom att man sätter upp en tidsperiod då parterna ska förhandla och hinna fatta beslut. AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR inleder nu förhandlingar, tillsammans med sina förhandlingsorganisationer inom kommunal- och privat sektor. Inom den statliga sektorn har förbundets förhandlingsorganisation, Saco-S, tillsammans med de andra fackliga parterna tagit initiativ till en dialog med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Förhandlingschef Markus Furuberg berättar att man fokuserar på att hitta mer träffsäkra partslösningar på de områden som politikerna och utredningen adresserar. Inom privat och kommunal sektor har parterna tagit fram en plan för förhandlingarna där fokus ligger på omställning och ett livslångt lärande. Därutöver deltar förbundet i expertoch referensgrupper i Saco. – Vi tycker inte att direktivet för utredningen träffar de behov och utmaningar som finns på arbetsmarknaden i dag. De största problemen är inte turordningsreglerna, eller att det är för dyrt med uppsägningar. Problemet är att man sliter för att klara av kompetensförsörjningen, inte minst inom kommunal sektor, säger Markus Furuberg. Han berättar att förbundet bland annat kommer att adressera de omställningsavtal som redan är framtagna. – Sedan 2016 har parterna i den kommunala sektorn arbetat med att

stärka individer och verksamheter genom en överenskommelse om tidig lokal omställning och verksamhetsanpassade turordnings- och företrädesrättsbestämmelser. Nu utvärderar vi de här överenskommelserna för att se om de kan utvecklas för att ytterligare stärka arbetstagarnas möjligheter till kompetens- och omställningsförmåga och verksamheters möjlighet till snabbare omställning.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

ARBETSGIVARORGANISATIONEN Svenskt

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Näringsliv, som verkar i den privata sektorn, meddelar att de har som ambition att komma överens med de fackliga organisationerna. Men om arbetsmarknadens parter inte klarar av att modernisera regelverket menar de att politiken måste ta sitt ansvar och genomföra de förändringar som krävs. Vd Jan-Olof Jacke menar att utredningen är ett steg i rätt riktning, men att uppdraget i viktiga delar är alltför begränsat. – Exempelvis omfattas inte svårigheterna för företag att kunna säga upp på grund av personliga skäl. Dessutom innebär direktivet inte ett tillräckligt förändringstryck på parterna, säger han i en kommentar på Svenskt Näringslivs hemsida.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

REDAN I SEPTEMBER har Akademikerförbundet SSR som mål att ha ett förslag på bordet, och att de inom alla sektorer ska ha en partsgemensam dialog med både utredningen och ansvariga politiker. – Vi vill komma igång och vara aktiva på ett tidigt stadium för att på så sätt kunna vara ett bollplank till utredningen och kunna föra en konstruktiv dialog, säger Markus Furuberg.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Medlem i facket? – välj rätt lån Med vårt Medlemslån kan du som medlem i facket förverkliga dina planer och känna dig trygg som låntagare. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer. Du kan låna upp till 350 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är förmånlig* och inga avgifter tillkommer, jämför gärna våra villkor med andra långivare. Läs mer på swedbank.se/medlemslan eller ansök direkt och få besked i vår app eller Internetbank. * Effektiv ränta 4,91 % april 2019

Boka före 14/6: Gå 5, betala för 4!

L Ny nn ive tt a L po fö un ddi de nsp r i ll o el å ch nin r! An g m n S ed öd er lun

TRAUMADAGEN

BEROENDEDAGEN

11 september 2019

12 september 2019

Traumadagen är ett forum och en mötesplats för dig som arbetar med psykotrauma. Här får du ta del av de senaste rönen och lyssna till aktuella föreläsare med erfarenheter och kunskap inom traumaområdet.

Beroendedagen är ett forum för dig som arbetar med missbruk och beroende. Ta del av olika synsätt på behandlingar tillsammans med intressanta föreläsningar om egenupplevda erfarenheter av beroendesjukdomar.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:

En resa till helvetet och tillbaka med ”Arbogamamman” Emma Jangestig, ”Arbogamamman”

Hjärnans belöningssystem: Ett neurobiologiskt perspektiv. Vad händer i hjärnan vid drogpåverkan? Mathias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning, Uppsala Universitet

Stöd i akuta krissituationer Ulf Lidman, magisterutbildning i tvärkulturell krishantering och i livsåskådning

Minska dödsfall vid överdos av opioider Åsa Magnusson, sektionschef, Beroende och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset

Erfarenheter och lärdomar från terrordådet på Drottninggatan – Vad hände den dagen i april? Petra Adebäck, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, doktorand

Vad hjälper? Evidensbaserade metoder och riktlinjer Anders Hammarberg, med dr, leg psykoterapeut, Centrum för psykiatriforskning, Beroendecentrum

Lyckas samhället rädda de mest utsatta? Martin Forster, leg psykolog, fil dr, Karolinska Institutet och Anna Mautner, leg psykolog, leg psykoterapeut, Akademi Magelungen

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, fil dr i socialt arbete, lärare och forskare, Linnéuniversitetet

PTSD: Bemötande, stöd och behandling utifrån EMDR Anna Gerge, PhD, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete

Cannabis och risk för schizofreni och andra psykoser Peter Allebeck, professor i socialmedicin, Karolinska institutet

Barn som har upplevt våld i nära relationer: Hur bemöter vi dem? Strategier för att stödja dessa barn på bästa sätt Lisa Clefberg, leg psykolog och leg psykoterapeut

Felanvändning av ADHD-preparat i Sverige – Prevalens och association med psykisk ohälsa och missbruk Anders Håkansson, professor, överläkare, Lunds universitet

Bakgrundsinfo om trauma/eller vikten av “rätt” bemötande när du möter olika människor i kris Charlotte Therup Svedenlöf, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand 7A Odenplan, Stockholm Boka tidigt-pris (gå 5 betala för 4): 1 596 kr/pers Anmälan och information: traumadagen.se info@expomedica.se | 08-23 73 10

Media partner:

Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn, psykolog och psykoterapeut

7A Odenplan, Stockholm Boka tidigt-pris (gå 5 betala för 4): 1 596 kr/pers Anmälan och information: beroendedagen.se info@expomedica.se | 08-23 73 10

expomedica.se

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt PENSION

TEXT: MALIN LETSER ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Lägg av vid 65 Det finns en stark förväntan från arbetsgivaren om att gå i pension vid 65 års ålder. Det visar en undersökning från Pensionsmyndigheten. En av tre svarande uttrycker denna förväntan och närmare en av tio svarar dessutom att de inte fick fortsätta sin anställning efter 65 års ålder.

DISKRIMINERING

SOCIALTJÄNSTEN

Att känna till diskrimineringsgrunderna är en sak, att motverka dem är någonting helt annat. Med en ny facklig handbok vill Lena Svenaeus vid Lunds universitet och med en bakgrund som chefsjurist på Akademikerförbundet SSR och som Jämo år 1994–2000, göra det lättare för förtroendevalda att förebygga diskriminering. – Boken är skriven utifrån en facklig företrädares ögon och jag har hela tiden utgått från frågan: vad behöver man veta när man är facklig företrädare, centralt eller lokalt? Boken är ganska tunn och jag har systematiserat innehållet med olika flikar och tydliga rubriker såsom: rekrytering, lön, trakasserier, tillsyn och sanktioner. Tanken är att det ska vara enkelt att slå upp och hitta svaren på det man söker. Förhoppningsvis kan även ombudsmän och förbundsjurister som snabbt och enkelt behöver hitta aktuella rättsfall ha glädje av handboken, säger Lena Svenaeus.

Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten? Det är en av de frågor som personal och brukare i socialtjänsten vill se mer forskning om, enligt en ny undersökning från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Andra forskningsfrågor som efterlyses är effekter av olika insatser, effekter av idéburen välfärd samt framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan.

Ny handbok hjälper Forskning efterlyses förtroendevalda

AKADEMIKERN

W AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

UTVECKLINGSPROGRAM

Myndigheter bättre på jämställdhet Sveriges myndigheter har blivit bättre på jämställdhet. Det visar slutrapporten om det statliga utvecklingsprogrammet, Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Programmet har pågått mellan 2013 och 2018 på uppdrag av regeringen och har haft som mål att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av myndigheternas verksamhet och beslutsfattande. Totalt har 58 myndigheter, en organisation och en extern stödfunktion deltagit. Slutrapporten visar att flera myndigheter har förändrat arbetssättet på ett sätt som har gett eller kommer att ge en positiv effekt på jämställdheten. På Försäkringskassan har utvecklingen av myndighetens hand16

AKADEMIKERN

läggningsprocesser exempelvis lett till att andelen handläggare för underhållsstöd som ställde frågor om våldsutsatthet ökade från 56 procent 2017 till 85 procent 2018, något som har bäring på det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Trots många steg i rätt riktning pekar Jämställdhetsmyndigheten även på att det finns fortsatta behov av politisk styrning. I rapporten understryker de också att det finns ett behov av att inkludera fler maktordningar än kön, exempelvis socioekonomi, ålder och funktionsnedsättning, för att på så sätt öka träffsäkerheten i insatserna ytterligare.

TEXT: MALIN LETSER FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

NYANLÄND

Snabbspår stoppas Flera snabbspår stoppas. De började införas 2015 i syfte att främja inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända och korta tiden för att få ett första jobb inom sitt utbildningsområde. Satsningen var en trepartsöverenskommelse mellan Arbetsförmedlingen, fack och arbetsgivarorganisationer. Marie Lindbäck, ansvarig för snabbspåren för samhällsvetare och socionomer på Arbetsförmedlingen, berättar att nedläggningen har olika förklaringar. Stoppet för samhällsvetare motiveras av att det, mindre än tidigare, klassas som ett bristyrke. – När snabbspåret för samhällsvetare startades fanns ett stort rekryteringsbehov inom Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Men i dag ser situationen annorlunda ut och januariavtalet tydliggör att Arbetsförmedlingen främst ska fokusera på just bristyrken, säger hon. Stoppet för socialt arbete motiveras av att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna och att förutsättningarna nu har blivit sämre i och med budgetrestriktionerna inom Arbetsförmedlingen. Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, är kritisk: – När snabbspåren försvinner blir det näst intill omöjligt för de här akademikerna att få jobb inom sitt utbildningsområde. I stället kommer de att fortsätta få jobb som andra grupper med lägre utbildningsnivå därmed inte får. Och akademikerbristyrkena förblir just det – bristyrken.

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds psykologutredning vid behov. Utredningarna genomförs samt skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden såsom BOF (Barnorienterad Familjeterapi) samt videoanalys i samband med samspels- och samvarostunder. Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera något utifrån uppdragets omfattning. Vi tar även emot stöduppdrag samt akut. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser. Kontakta oss för mer information Tf enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Behovsanpassad skyddsplacering Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort.

Mejeriet Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt. iets jour Ring Mejer1 69 79 Hämtar vid behov. 0 170 0

Familjehem Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Målgrupp män i behov av skydd. Hämtar vid behov. Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Akademikerförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

Välkommen till

Socionomens årliga paneldebatt på Socionomdagarna!

Lekmän eller professionella som beslutsfattare? Var med och diskutera hur vi kan skapa ett mer rättssäkert förfarande i den sociala myndighetsutövningen. Medverkande: Susanna Alakoski, Hans Swärd, Lotta Persson med flera. Debattledare: Lena Engelmark, Chefredaktör och Ansvarig utgivare för Tidskriften Socionomen

Vi ses på debatten torsdagen den 21 november kl. 11:20 i sal 9A

Aktuellt W

TEXT: MALIN LETSER FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

BARN- OCH UNGDOMSVÅRD

Nu utreds ungdomshemmen Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av Statens institutionsstyrelse, SiS. Även IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommer att granska myndigheten. Beskedet kommer efter ett flertal larmrapporter om brister och missförhållanden på HVB-hem och SiS-hem. Lena Henriksson, ordförande för Saco-S på SiS, välkomnar översynen. Hon berättar att regelbundna enkätundersökningar bland Saco-S medlemmar på SiS ger en bild av en arbetssituation som präglas av stress, hög arbetsbelastning, för mycket administration, låg grundbemanning, personal som saknar utbildning samt hög personalomsättning. Brister i ledning och organisation

framkommer också som en vanlig anledning till att många söker sig till andra arbeten. Lena Henriksson poängterar att det finns många delar i SiS verksamhet som fungerar bra och att många också känner en stolthet över att jobba på myndigheten. Regeringsuppdraget, som ska lämnas in senast i februari 2020 med en delrapport redan i september i år, hoppas hon ska leda till en bättre och mer nyanserad bild av SiS verksamhet. – Jag hoppas att översynen ska leda till att man ser de kvalifikationer som SiS har utifrån vårt uppdrag, men också de utmaningar vi har. Man ska komma ihåg att vi tar hand om de personer som är mest utsatta i samhället, då behövs resurser. AKADEMIKERN

Programmet för årets stora mötesplats för offentlig sektor börjar ta form! På Kvalitetsmässan finns allt för dig som leder och utvecklar offentliga verksamheter och du får både de nationella och internationella utblickarna du behöver.

I programmet med 168 seminarier kan du bl a ta del av: • En heldag om den nya tillitsstyrningen • Sammanslagning eller samverkan med kommunexempel från Finland, Norge och Sverige • Lansering av den nya Kommunkompassen • Så kan vi skapa ett hållbart samhälle utifrån rymdforskning

12–14 november i Göteborg

Ett smartare samhälle

Vi har använt oss av verktyget Hållbart Evenemang

EUROPAS STÖRSTA KONFERENS- OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING KVALITETSMÄSSAN DEN 12–14 NOVEMBER 2019 • WWW.KVALITETSMASSAN.SE

Tema

Varsel

Vem får stanna, vem får gå? 20 000 personer har varslats i år. Följ med på vägen till nytt jobb.

22 RISK FÖR UPPSÄGNINGAR Var tredje anställd på Arbetsförmedlingen har varslats. Saco-Sordföranden Helén Justegård förhandlar om vem som får lämna och vem som får stanna.

32 SÅ MÅNGA FÅR GÅ Alla varsel som berör fler än fem personer ska anmälas till Arbetsförmedlingen. 70 procent av dem som varslas sägs upp. Ett halvår efter varslet är var sjätte på arbetsplatsen arbetslös.

37 FÅTT FOTEN? Börja sök nytt jobb så fort du blir varslad. De som får nytt jobb utan en period i arbetslöshet klarar sig bäst, visar forskning. Om du behöver hjälp finns det stöd att få från omställningsorganisationerna.

43 OMSTART Varslad, uppsagd och tre månaders arbetslöshet. Kristian Ohlson Gonzales fick hjälp av en omställningsorganisation när han blev av med jobbet då företaget han jobbade på drog ner på verksamheten. AKADEMIKERN

Tema I början av året blåste det upp på Arbetsförmedlingen, som varslade en tredjedel av sina anställda i hela landet. Helén Justegård, Saco-S, fick uppdraget att förhandla ett av Sveriges största varsel. Text: Johanna Kvarnsell Foto: Jesssica Segerberg och Pär Bäckström

Risk

för

➔

storm

Tema

– NÄR TÅGET RULLAR in på Stockholms central är det exakt 25 minuter tills dagens första möte börjar på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Det kräver raska fötter. Helén Justegård, ordförande för Saco-S-föreningen på Arbetsförmedlingen är van. Vanligtvis gör hon resan från hemmet i Tranås till kontoret i norra delen av Stockholms innerstad ett par dagar i veckan. Men den här våren har inte varit lik någon annan och kalendern är fullbokad varje dag. – Det tappar sin tjusning att bo på hotell, säger hon medan hon skyndar ner till Citybanan i underjorden. Anledningen är det varsel på 4 500 personer som Arbetsförmedlingens generaldirektör offentliggjorde i januari. Som ordförande i Saco-S, akademikerfackens samarbetsorganisations styrelse, är Helén Justegård högsta hönset bland de fackligt förtroendevalda på myndigheten. 24

AKADEMIKERN

Helén Justegård, ordförande för SacoS-föreningen på Arbetsförmedlingen, pendlar mellan hemmet i Tranås och huvudkontoret i Stockholm.

Och trots att hon har 14 års erfarenhet av fackligt arbete är det hon nu står inför ett uppdrag som saknar motstycke. – Det är oprövad mark. Det är ingen av oss som har jobbat med ett så här stort varsel. Det berör människor över hela landet och inom många kompetensområden, säger hon. Vårsolen kastar långa skuggor när Helén Justegård svänger in på Hälsingegatan. Nästan på minuten klockan nio kliver hon in genom Arbetsförmedlingens dörrar. Hack i häl kommer kollegan Anders Jansson och hälsar glatt. Han sitter också i styrelsen för Saco-S på Arbetsförmedlingen. Inom staten förhandlar inte varje fackförbund för sig, utan arbetet sker gemensamt för alla Sacoförbund genom Saco-S. I styrelsen för Saco-S på Arbetsförmedlingen sitter fem personer från olika förbund. Och det är de fem, som med stöd främst från Akademikerförbundet SSR, som är det största fackförbundet på Arbetsmedlingen och därför har rollen som kontaktförbund, ska ro i land alla förhandlingar.

W VEM FÅR SLUTA PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN? Följ Akademikerns rapportering om varslet på: akademikern.se

" Det är skönt att man inte är ensam. Stora ställningstaganden gör vi tillsammans" HELÉN JUSTEGÅRD

AKADEMIKERN

FOTO: JESSICA SEGERBERG

Tema

Catharina Pauloff och AnnaKarin Johansson arbetar på Arbetsförmedlingen i Piteå, ett av de kontor som nu ska läggas ner.

– Det är skönt att man inte är ensam. Stora ställningstaganden gör vi tillsammans, säger Helen Justegård innan hon skyndar in på mötet. Varslet på Arbetsförmedlingen är historiskt stort. Det kräver särskilda åtgärder. På dagens möte ska parterna gå igenom "snurran", ett IT-stöd som håller reda på alla de cirka 13 500 anställda då turordningen ska förhandlas. Traditionella papperslistor med de anställda skulle inte gå att överblicka. Men i stort sett fungerar det som vilket varsel som helst. Efter beskedet i januari om att en tredjedel av de anställda riskerar att sägas upp startade förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare.

"Det är oprövad mark. Det är ju ingen av oss som har jobbat med ett så här stort varsel." HELÉN JUSTEGÅRD

AKADEMIKERN

Den första tiden handlade mest om att komma överens om hur själva förhandlingarna ska gå till och hur turordningen ska se ut. Ett av besluten som togs var att alla uppsägningsförhandlingar sköts av en centralt placerad omställningsgrupp. Det är alltså inte de förtroendevalda på varje kontor som förhandlar. Grundprinciperna finns i lagen om anställningsskydd, las, som i korthet går ut på att den som sist blivit anställd först ska sägas upp. Men i praktiken är det mycket krångligare än så. Dels kan fack och arbetsgivare komma överens om avsteg från turordningslistan. Dels finns i statlig verksamhet ett särskilt regelverk, Tur-A-S som till viss del står över las. I det står till exempel att det inte bara är anställningstiden på Arbetsförmedlingen som räknas, utan hela den tid som en anställd har jobbat inom staten. Dessutom beror varje anställds framtid på vilken turordningskrets man tillhör. De anställda delas först upp i geografiska kretsar, sedan i kretsar utifrån vilken funktion de har. När det sedan kommer till förhandlingar är det de som har kortast statlig anställningstid i varje funktion och geografisk krets som får sluta.

FOTO: PER BÄCKSTRÖM

85 MIL NORR om Hälsingegatan, i Piteå, lyser vårsolen och folk på stan har tagit av sig jackorna fast isen fortfarande ligger kvar på älven. I flera decennier har här funnits ett arbetsförmedlingskontor. Men från och med i höst kommer Piteåborna få åka de dryga fem milen till Luleå om de vill träffa en arbetsförmedlare. Det blev klart när den lista på kontor som läggs ner i samband med uppsägningarna blev offentlig. Ett besked som slog ner som en bomb i Piteå. Anna-Karin Johansson, lokalfacklig företrädare, tänker främst på hur det blir för myndighetens kunder. – De som har en utbildning, ett cv och kan prata för sig, de kan ta sig till Luleå. Men vi har så många som inte kan det. Hur blir det med dem? Det känns som att jag inte kan stå bakom det.

Hennes kollega, Catharina Pauloff, som också är skyddsombud, håller med. De arbetar båda som SIUS-konsulenter. Ett arbete som går ut på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att komma ut i arbetslivet. Det är också en del av verksamheten som kommer att vara kvar i Arbetsförmedlingens regi när mycket annat läggs ut på privata aktörer i linje med avsiktsförklaringen i januariavtalet. Som SIUS-konsulent kommer de med största sannolikhet ha kvar sina jobb även framöver. Men hur arbetet kommer se ut när de inte längre har sin bas i Piteå, eller när förändringarna ska genomföras, har de fortfarande ingen aning om. – Den där ovissheten är ju faktiskt det värsta. Att inte veta, vad ska jag förhålla mig till, säger Catharina Pauloff. AKADEMIKERN

FOTO: PER BÄCKSTRÖM

"Den där ovissheten är ju faktiskt det värsta." CATHARINA PAULOFF

AKADEMIKERN

– Det är svårt att hålla uppe arbetsglädjen då man under så lång tid går i ovisshet. Man vill ju gärna kunna se framåt hur man kan lägga upp sitt arbete, och just nu går det inte. Men det är bara att ta dag för dag och vecka för vecka, säger Anna-Karin Johansson. I vintras arbetade ungefär 40 personer på Arbetsförmedlingen i Piteå. I april hade fem av dem redan slutat sina anställningar och sökt sig till andra jobb. En person har fått erbjudande om att börja jobba på myndighetens kundtjänst i stället. Som ett led i myndighetens nya inriktning har kundtjänsten utökats rejält och 800 anställda som riskerade att sägas upp får nu en chans där i stället.

Helén Justegård och Anders Jansson sitter båda i omställningsgruppen som är med och förhandlar om alla uppsägningar.

Christina Johansson (tv) och Helena Nordstrand (mitten) tror att de blir av med jobbet.

Både psykologen Helena Nordstrand och arbetsterapeuten Christina Johansson har arbetat inom myndigheten länge, 13 respektive 7 år. Nu är de ganska säkra på att de får gå när turordningsförhandlingarna är avslutade. – Det har varit en så lång process, så man vet snart inte vad man tänker. Vi frågar och frågar, men får inga svar, säger Christina Johansson. Ingen av dem vill sluta. Samtidigt vet de inte om de heller vill jobba kvar i en organisation som snart ska vara helt förändrad. – Jag vet att det blir ett förändrat arbetssätt och jag vet inte om jag vill vara kvar i det, säger Helena Nordstrand.

FOTO: JESSICA SEGERBERG

AV DE DRYGA 30-tal medarbetare som är kvar i Piteå verkar det som att de flesta kommer ha kvar sina anställningar, även om de troligtvis får flytta till kontoret i Luleå. – Det blir längre arbetsdagar och mindre kvar i lönekuverten, säger Catharina Pauloff. På verandan har några kollegor tagit med sig eftermiddagskaffet ut i solen. Förutom arbetsförmedlare och SIUS-konsulenter arbetar många specialister på Arbetsförmedlingen, som socialpedagoger, psykologer och arbetsterapeuter. Det är yrkesgrupper som ska bantas ner rejält när myndigheten omorganiserar.

Tema

AKADEMIKERN

Tema

"Jag hoppas att jag och vi som SacoS-förening kan få till bra, begripliga processer."

FOTO: JESSICA SEGERBERG

HELÉN JUSTEGÅRD

CV HELÉN JUSTEGÅRD Utbildning Samhälls- och kulturanalys Arbetar Ordförande Saco-S Arbetsförmedlingen

AKADEMIKERN

EFTER ETT BAKSLAG med frost och snö har nu våren kommit på riktigt i Stockholm. Det är i slutet av maj och Helén Justegård har just avslutat nästan en månad av ständiga möten och förhandlingar. Runt 1 650 anställda har fått besked om uppsägning, varav knappt 600 är medlemmar i något av Saco-förbunden. Dessutom har cirka 1 100 personer slutat på eget initiativ. Nu återstår att förhandla uppsägningar av myndighetens alla chefer, men den processen drar nog ut på tiden, troligtvis till efter sommaren.

Helén Justegård har försökt att hålla huvudet kallt och inte dras med så mycket känslomässigt. I den roll hon har är det viktigt att kunna fatta välgrundade beslut och genomföra hela resan från varsel till uppsägningar så bra som möjligt. – Jag hoppas att jag och vi som Saco S-förening kan bidra med att få till bra, begripliga processer, och så mycket som möjligt försöka undvika godtycklighet. Jag vill känna att vi har gjort allt vi har kunnat för att värna medlemskollektivets intresse. Samtidigt kan hon inte undgå att undra vad som ska hända med dem som nu sägs upp. Personer som i vissa fall har arbetat nästan hela sitt yrkesliv på Arbetsförmedlingen. – Det finns människor som har arbetat 17 000 dagar inom staten, över 40 år. Vad ska de göra nu? Särskilt om de bor på en liten ort. Det är ju förskräckligt att det blir så här. Och vad händer med arbetsförmedlingen? 2021 ska den nya organisationen vara på plats, en mindre myndighet, som samarbetar med externa utövare. Men fram till dess då? – Jag har svårt att se hur vi ska få ihop verksamheten med så här mycket färre anställda. Många av de chefer som jag träffar förstår det inte heller.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Tema

32 000 Varslade

Så många får gå

av de cirka 4,6 miljoner som har en anställning varslades 2017. De jobbade på knappt 2 000 olika arbetsplatser.

Alla varsel som berör fler än fem personer anmäls till Arbetsförmedlingen. Nästan var tredje varslad får behålla jobbet. Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

AKADEMIKERN

Privat och offentligt De flesta varslen berör företag i privat sektor, men även kommuner, regioner och myndigheter säger upp personal på grund av arbetsbrist. 2017 varslades drygt 5 500 personer som arbetade i offentlig förvaltning, utbildning, sjukvård eller socialtjänst, enligt Arbetsförmedlingen. Myndighetens eget varsel i år av 4 500 personer, en tredjedel av personalstyrkan, räknas som ett av de största i Sverige.

Värsta året I finanskrisens spår, 2009, varslades 115 000 personer på nästan 6 000 arbetsplatser. Det var det år under 2000-talet som flest fick lämna sitt jobb. Milleniets bästa år hittills var år 2000 då 28 500 varslades. Antalet varsel följer i stort sett konjunkturen.

KÄLLA: ARBETSFÖRMEDLINGEN, OMSTÄLLNINGSFONDEN, STATISTISKA CENTRALBYRÅN, TRYGGHETSSTIFTELSEN, TRYGGHETSRÅDET.

Uppsagda

70%

av dem som varslades 2017 blev uppsagda när förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare var avklarade. De senaste tio åren har andelen uppsagda legat ungefär på den nivån.

Hittar ny sysselsättning Mellan 80 och 90 procent av de uppsagda tjänstemännen hittade ny sysselsättning 2018. De fick ny anställning, började studera eller startade eget företag. Det rapporterar de omställningsorganisationer som på uppdrag av arbetsmarknadens parter hjälper arbetslösa vidare i karriären.

Arbetslösa

17%

av dem som jobbade på en arbetsplats som varslade 2017 var arbetslösa ett halvår efter varslet.

AKADEMIKERN

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Akademikerförbundet SSR presenterar stolt

FYRA FILMER OM HOT OCH VÅLD

KA INGEN S S UTSÄTTA ER L L E FÖR HOT ITT S VÅLD I ARBETE

Fyra filmer som skildrar fyra olika exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, arbetsgivarens ansvar, checklistor och vägar till mer information. Läs mer och se filmerna på akademssr.se/hotochvald

Tema

Fått foten? Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

Akademiker som blir uppsagda har god chans att få nytt jobb. Men i tider av varsel blir diskrimineringen på arbetsmarknaden tydlig.

➔ AKADEMIKERN

Tema

ATT BLI UPPSAGD är något av det värsta man kan vara med om i arbetslivet. Men med dagens heta arbetsmarknad hittar många akademiker ett nytt jobb ganska snabbt. Särskilt de som aldrig hinner bli arbetslösa. – Ju tidigare man börjar söka nytt jobb, desto bättre är det. Du har större chanser om du söker jobb medan du fortfarande är kvar på ditt gamla arbete, berättar nationalekonomen Ann-Christin Jans, vars avhandling från 2002 är en av få svenska studier om varsel. I den undersökte hon vad som hände med alla de som blev varslade om uppsägning i Östergötlands och Södermanlands län under den ekonomiska krisen på 1990talet. Då blev upp till 180 000 personer om året varslade, betydligt fler än de cirka 35 000 personer som nivån legat på de seanste åren. Under årets första fyra månader varslades nästan 20 000 personer på drygt 800 arbetsplatser runt om i landet. 38

AKADEMIKERN

De flesta finns på privata företag, men även myndigheter, kommuner och regioner vill dra ner på personalstyrkan. I den kommunala sektorn har till exempel varslen ökat på hem för vård och boende, HVB, i takt med att verksamheter som växte i samband med flyktingvågen 2015 nu stängs. En av myndigheterna som varslat är Arbetsförmedlingen som i början av året gick ut med beskedet att 4 500 av myndighetens anställda runt om i landet riskerar att bli av med jobbet. Ett varsel som beskrivs som ett av de största i Sveriges historia. Men troligtvis kommer färre än så få sluta. Det är sällan som varslen motsvaras av hur många som faktiskt sägs upp, berättar Ann-Christin Jans. – Först varslar man, sedan sätter sig arbetsgivaren och facket ner och förhandlar. Först därefter meddelar man vilka individer som får gå. Och det brukar vara betydligt färre än vad man sagt från början. Det kan också vara så att arbetsgivaren blåser upp antalet varslade för att få en bra förhandlingsposition. Du som blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan ha rätt till hjälp från en omställningsorganisation genom det avtal som fack och arbetsgivare har tecknat. För anställda i staten heter organisationen Trygghetsstiftelsen. Där har man i flera månader förberett sig för att hjälpa alla de som kommer att få gå från Arbetsförmedlingen. – Sedan vi fick beskedet i januari har vi sprungit ganska fort för att planera så att vi har resurser att kunna hjälpa alla de som troligtvis blir uppsagda, säger Maria Wahlén, rådgivare på Trygghetsstiftelsen.

"Du har större chanser om du söker jobb medan du fortfarande är kvar på ditt gamla arbete." ANN-CHRISTIN JANS

NÄR EN PERSON BLIR uppsagd på grund av arbetsbrist är det arbetsgivaren som anmäler det till Trygghetsstiftelsen. Det finns över tio olika omställningsorganisationer, olika för olika branscher, men alla arbetar på liknande sätt. Tanken är att stödet ska komma i ett tidigt skede, redan innan uppsägningstiden har gått ut.

Hos Trygghetsstiftelsen börjar stödinsatsen med ett planeringssamtal med den rådgivare som kommer följa den uppsagda. I slutet av samtalet kan man förhoppningsvis landa i vilken sorts stöd som kan vara aktuellt. – De flesta väljer och behöver individuell jobbcoachning. Det kombinerar vi med seminarier där man träffar andra som söker jobb och får kunskaper i sånt som Linkedin, eller hur man skriver ett cv eller beter sig på en intervju, säger Maria Wahlén. Men stödet kan också bestå av hjälp med att starta eget företag eller, för den som funderar på att skola om sig, att träffa en yrkesvägledare. I vissa fall kan det också bli aktuellt med ekonomiskt stöd för att komma vidare i yrkeslivet. AKADEMIKERN

Tema

"Det verkar som att de som fått det här stödet hittar mer stabila jobb än de som inte fått stöd" JOSEFINE ANDERSSON

– Det kan vara reseersättning, flyttersättning, eller ersättning för en kurs som man behöver gå för att stärka sitt cv. Men det kan också vara längre utbildningar där vi kan stödja ekonomiskt under en kortare tid, säger Maria Wahlén. Trygghetsstiftelsen ser goda resultat av sina insatser. För de som blir uppsagda från en fast anställning har 83 procent löst sin situation innan uppsägningstiden är slut. Det är dock svårt att veta hur många som hade hittat ett nytt jobb på egen hand. Men Maria Wahlén tror att deras arbete gör stor skillnad för den som blir uppsagd, inte minst mentalt. 40

AKADEMIKERN

– Det kan vara ganska tungt och ensamt att söka jobb. Då är det skönt att träffa andra i samma situation, få hjälp och stöd och hålla aktivitetsnivån uppe. Vårt arbete som rådgivare handlar mycket om att se människor, att lyssna på dem och ge dem möjlighet att ta upp de frågor och funderingar de har. DET FINNS OCKSÅ FORSKNING som visar att omställningsstödet fungerar. Josefine Andersson har skrivit en rapport om effekterna av omställningsstödet för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. I den studerar hon

”Kontakta facket så tidigt som möjligt” vad som hänt med en grupp privatanställda arbetare som fått hjälp av en av de andra omställningsorganisationerna, Trygghetsfonden. Hennes resultat visar att hjälp från en omställningsorganisation kan leda till att nästa anställning blir mer långvarig. – Jag kunde inte se några effekter på risken för att bli arbetslös eller tiden i arbetslöshet. Men det verkar som att de som fått det här stödet hittar mer stabila jobb än de som inte fått stöd, säger Josefine Andersson. OM DU BLIR AV med jobbet och inte lyckas hitta en ny sysselsättning innan uppsägningstiden går ut, kan dock tiden i arbetslöshet bli lång. – Framförallt kan det bli tufft för den som är lite äldre och blir uppsagd. Man kanske inte längre är så konkurrenskraftig, säger Ann-Christin Jans. I hennes avhandling blev det tydligt att det inte är rakt av först in sist ut som gäller vid stora uppsägningar. Av de varslade som i slutändan sades upp var en stor andel visserligen yngre, vilket rimmar väl med den principen. Men samtidigt var en stor andel äldre. Även kvinnor och personer födda utanför Norden var överrepresenterade bland dem som slutligen blev av med jobbet. Alla de grupper som redan har det svårare på arbetsmarknaden. – Att vissa grupper har större sannolikhet än andra att bli uppsagda tyder på att man gör avsteg från turordningsreglerna. Men det har man ju rätt att göra givet att fack och arbetsgivare är överens.

Riskerar du att förlora jobbet? Tore Bengtsson, förbundssekreterare på Akademikerförbundet SSR, berättar om dina rättigheter. Vad ska man tänka på eller göra om man blir varslad? – Kontakta facket så tidigt som möjligt om du arbetar på ett företag eller en organisation där det blir aktuellt med nerdragningar. Det enklaste är att ringa SSR direkt, där våra kunniga ombudsmän kan svara på dina frågor. Hur kan facket hjälpa vid varsel och uppsägning? – De flesta av våra medlemmar jobbar hos arbetsgivare som har kollektivavtal och de flesta av dem har också avtal om omställning. Omställningsavtalen kan se lite olika ut men generellt ger de chans till karriärrådgivning och hjälp med att söka jobb, men också individuell coachning. – Många avtal har också en ekonomisk komponent, där man till exempel kan få en utfyllnad under en viss tid om man får ett jobb med sämre betalt än tidigare. Som medlem har du också möjlighet att få karriärrådgivning genom företaget Antenn. Det gäller alla yrkesverksamma, inte bara de som riskerar uppsägning. Hur fungerar inkomstförsäkringen och a-kassan? – Inkomstförsäkringen ingår i medlemsavgiften för Akademikerförbundet SSR. När man har varit med i förbundet i 18 månader har man rätt att få ersättning om man drabbas av arbetslöshet. Byter man fackförbund får man ta med sig tiden från det andra förbundets inkomstförsäkring. Men det gäller att du också är med i a-kassan. Inkomstförsäkringen är ett tillägg till a-kassan som gör att du får ut 80 procent av din lön när du blir arbetslös, även om du tjänar mer än taket i a-kassan.

AKADEMIKERN

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av löner upp till 100 000 kronor/månad. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Du betalar väl med autogiro? Ett enkelt sätt att spara miljön! Anmäl dig på akademssr.se/autogiro Glöm inte att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Omstart Om

Efter tre månaders arbetslöshet kunde Kristian Ohlson Gonzales börja sitt nya jobb. På vägen fick han stöd av Trygghetsrådet.

➔ Text: Johanna Kvarnsell Foto: Jessica Segerberg

Tema

DET ÄR FÖRSTA DAGEN på nya jobbet. Arbetsplatsen som Kristian Ohlson Gonzales hittat till efter tre månader av arbetslöshet ligger bara ett stenkast från kaféet i centrala Stockholm, där han nu beställer te och slår sig ner i en fåtölj. I efterhand tycker han att tiden mellan jobb inte bara blev stressande, utan också utvecklande. – Jag fick möjlighet att stanna upp i livet och reflektera kring det jag tycker varit bra i mina tidigare jobb, men också sånt som jag ville skulle se annorlunda ut, säger han. Att han skulle få nya insikter och kunskaper var inget han väntade sig när han i december varslades om uppsägning efter sex år på samma företag.

AKADEMIKERN

Kristian Ohlson Gonzales fick först säga upp sina kollegor innan han själv, som chef, blev uppsagd då företaget han arbetade på drog ner på verksamheten.

– Hela företaget var i en ekonomisk kris. De sa upp personal runt om i landet. Chockad var jag absolut inte men det kändes lite konstigt att bli uppsagd. Det var helt nytt för mig. Som 15-åring flyttade Kristian Ohlson Gonzales med hela sin familj till USA. Där utbildade han sig inom företagsekonomi och psykologi och tillbringade flera år av yrkeslivet som platschef på ett reseföretag. När han i 30-årsåldern kände att det var dags för mindre jobb och mer balans i livet flyttade han hem till Sverige igen.

" Chockad var jag absolut inte, men det kändes lite konstigt att bli uppsagd. Det var helt nytt för mig." KRISTIAN OHLSON GONZALES

CV KRISTIAN OHLSON GONZALES Utbildning Pyskologi, ekonomi Arbetar TRR Trygghetsrådet

Efter flytten arbetade han en kort tid som integrationssamordnare på en kommun. Därefter började han arbeta på Work for you, ett företag som hjälper bland andra nyanlända att hitta arbete. Först som etableringslots och senare som platschef. När uppsägningen på grund av arbetsbrist blev ett faktum, stod Kristian Ohlson Gonzales utan jobb och med ganska liten kunskap om vilket stöd man kan få när man förlorar jobbet i Sverige. –Det hade aldrig tidigare varit aktuellt för mig. I USA ser det annorlunda ut, där finns inte samma möjligheter när man blir uppsagd. I samband med uppsägningen fick Kristian Ohlson Gonzales samma

information som han under hösten i rollen som platschef gett till de medarbetare han varit med om att säga upp: Vänd dig till TRR Trygghetsrådet, en omställningsorganisation för tjänstemän i privat sektor. – Eftersom jag har jobbat med jobbförmedling ganska länge hade jag inte några större förhoppningar om att de kunde lära mig något nytt. Mina förväntningar handlade mer om att få lite nya kontakter och möjlighet att träffa andra människor. Jag såg fram emot att komma hemifrån och få ett socialt sammanhang, en mötespunkt där jag kunde lägga mitt fokus just på jobbsökande. AKADEMIKERN

Tema

Kristian Ohlson Gonzales anmälde sig till Trygghetsrådet och fick komma på ett uppstartsmöte och en träff med sin personliga rådgivare. Han bokade in sig på en del av de föreläsningar som den som är inskriven har rätt till. Något som han slogs av var att organisationens fokus inte bara var att få honom snabbt ut till nästa jobb. – Det som överraskade mig var att de inte enbart fokuserade på själva resultatet, utan också på hur jag mådde. Ska du vara tipptopp när du går på en intervju måste du också må bra. Jag bokade in mig på en del föreläsningar som handlade om motivation eller att planera sin tid på ett visst sätt. Där fick jag verkligen upp ögonen för att jag inte kunde allt om jobbsökande egentligen, säger han.

"Det som överraskade mig var att de inte enbart fokuserade på själva resultatet, utan också på hur jag mådde." KRISTIAN OHLSON GONZALES

AKADEMIKERN

Trygghetsrådets seminarier och workshops gav Kristian Ohlson Gonzales både nya insikter och nya verktyg, bland annat hur han kan presentera sig i olika kanaler på ett effektivt sätt. – Arbetsgivare i dag har kort om tid. Rekryteringsprocessen har blivit väldigt snabb. Jag behövde lära mig att pitcha vad som gör mig intressant för just det jobbet. Jag hade teorin, men att faktiskt plocka upp telefonen spontant och ringa till en arbetsgivare jag aldrig pratat med krävde övning. ATT VARA ARBETSLÖS kan vara påfrestande psykiskt. Kristian Ohlson Gonzales tvivlade aldrig på att han kunde hitta ett nytt jobb, men är ändå tacksam för den mötesplats som Trygghetsrådet blev under hans månader som arbetslös. Att träffa andra i samma situation, nätverka och ha ett tydligt mål med dagen, gjorde stor skillnad för hans mående. I slutändan ledde hela erfarenheten också till det nya jobb som han nu ser fram emot att ta tag i. Efter månaderna mellan jobb landade inte mindre är tre erbjudanden i hans hand, ett från ett globalt handelsföretag och ett från ett rekryteringsbolag. Men Kristian Ohlson Gonzales valde det tredje, nämligen att börja på den organsiation som hjälpt honom genom omställningen, Trygghetsrådet, där han blev erbjuden en tjänst som verksamhetsutvecklare. – Det viktigaste för mig är att kunna påverka samhället runt omkring mig med den erfarenhet och kompetens jag har. Och jag kände i mitt hjärta att det här är en bra organisation.

G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö H

anledningar att vara med i a-kassan 1

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren. DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig. DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan. DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa. INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Spaning

Leve hjärn– kontoret Dagens arbetsmiljö ställer hårda krav på hjärnan. Är det dags att skapa hjärnvänliga arbetsplatser? Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

HAR DU SVÅRT att koncentrera dig? Eller att komma ihåg saker, som lösenord eller namnet på nya kollegor? Då kanske din hjärna är i dålig form. I så fall är du inte ensam: Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har över hälften av alla i arbetsför ålder någon form av kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med sådant som uppmärksamhet, minne och planeringsförmåga. Sjukdomar och olyckor är vanliga orsaker. Du kan dock drabbas även om du är frisk i övrigt – på grund av jobbet. – Arbetsmiljön i dag ställer krav på hjärnan som den inte är skapt för. Den överbelastas i det moderna arbets-

MIRJA JOHANSSON

livet där vi kan känna att vi måste vara överallt, göra allt, och tänka på en massa saker samtidigt, säger Mirja Johansson, Arbetsmiljöverkets specialist i neuropsykologi. Statistik visar att 28 procent av landets drygt fem miljoner sysselsatta har haft besvär av arbetet de senaste tolv månaderna. Så många som 70 procent av dessa upplever trötthet, något som enligt Mirja Johansson försämrar förutsättningarna för kognitiv hälsa. För att ändra på den här utvecklingen vill hon se ”hjärnvänliga arbetsplatser”. Så hur gör man för att skapa sådana?

Ett nyckelord är "struktur". Dagens projektinriktade arbetsliv, som ofta förutsätter stor frihet och eget ansvarstagande för arbetets när, var och hur, kräver mycket av hjärnan. Ett sätt att avlasta den är genom tydliga arbetsbeskrivningar, mötesstruktur med protokoll, och inte minst: bra kommunikation i relation till chef och medarbetare. – Vi fungerar alla som bäst när det är tydligt vad som förväntas av oss och när vi får feedback. Om vi inte vet om vi gör rätt eller fel föder det oro, och oro är någonting som tar väldigt mycket energi och minskar hjärnans kapacitet att lösa problem, säger Mirja Johansson. AKADEMIKERN

Spaning HANNA MALMBERG

En annan viktig uppgift för en hjärnvänlig arbetsplats är att försöka reducera antalet avbrott och störningar. Det kan handla om användarovänliga datorprogram, människor som pratar och rör sig i vår närhet, buller eller ett växande informationsflöde som hela tiden pockar på vår uppmärksamhet. – Bara det att man jobbar i ett öppet kontorslandskap minskar produktionen med tio procent, enligt forskningen. När vi blir avbrutna kan det ta lång tid att hitta tråden igen. En femtedel av de avbrutna uppgifterna förblir ogjorda under en arbetsdag, berättar Mirja Johansson.

" Får jag bara fråga en sak? Det går jättefort!" Vi tänker inte på att frågorna är som mentala stenar." MIRJA JOHANSSON

AKADEMIKERN

Hon rekommenderar att chef och medarbetare försöker hitta ett gemensamt förhållningssätt på kontoret. Man kan till exempel bestämma att man kollar mejlen vid bestämda tider. Eller att den som sitter med hörlurarna på inte får bli störd. Överhuvudtaget efterlyser hon en genomgripande attitydförändring när det gäller hjärnans förutsättningar. – När vi ser någon som bär på en jättestor sten, skulle det inte falla oss in att avbryta personen och säga: ”Vi har några stenar till här, de är små, det gör väl inte så stor skillnad”. Men när det gäller att avbryta någon som koncentrerar sig har vi inte samma problem: ”Får jag bara fråga en sak? Det går jättefort!” Vi tänker inte på att frågorna är som mentala stenar. JA, DAGENS ARBETSLIV är ofta dåligt hjärnanpassat. Det första tecknet på att vi är överbelastade, eller att någonting är fel på arbetet, är att kognitiva funktioner börjar fungera illa. I värsta fall kan en dysfunktionell jobbsituation leda till utmattningssyndrom, vilket i sin tur riskerar att resultera i långvariga problem med sådant som koncentration och minne. Men de kognitiva funktionerna går faktiskt att träna upp igen. I en ny doktorsavhandling har psykologen Hanna Malmberg Gavelin på Umeå universitet undersökt effekterna av två olika behandlingar: datorbaserad kognitiv träning respektive fysisk

Ägs av kommuner. Drivs av engagemang.

konditionsträning, som erbjudits som tillägg till ett stressrehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. – Den fysiska konditionsträningen förbättrade minnesfunktionen direkt efter träningen, men när vi sedan gjorde långtidsuppföljningen ett år senare var det ingen skillnad mot kontrollgruppen. Den datorbaserade träningen däremot ledde till en förbättring i kognitiv funktion som kvarstod ett år senare. VISST ÄR DET GLÄDJANDE att man kan träna upp skadade kognitiva funktioner, men Hanna Malmberg Gavelin vill samtidigt lyfta frågan från individen. Ytterst är det arbetsgivaren som har ansvar för att skapa en fungerande arbetsmiljö. I föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö heter det bland annat att det ska vara balans mellan krav och resurser, och en typ av ”krav” definieras som just kognitiv belastning. Hanna Malmberg Gavelin upplever att många arbetsgivare vill göra rätt, men vet inte riktigt hur. Därför jobbar hon just nu med en digital guide som bland annat ska fungera som ett metodstöd i utvecklingen av hjärnvänliga arbetsplatser. – Jag hoppas att det här kommer ut mer, för det är inte bara viktigt för personer med utmattningssyndrom som ska tillbaka till jobbet. Precis som fysisk belastningsergonomi är den kognitiva ergonomin en viktig fråga för alla.

Gryning ägs av kommunerna i Västra Götaland. Vi tar emot klienter från hela Sverige. Vi erbjuder bland annat: • Beroendevård för unga och vuxna • Jour- och Familjehemsvård • HVB- och öppenvård för barn, unga och familjer • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Gryning svarar dygnet runt på ett nummer - 020-700 710 Läs mer på www.gryning.se

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser. Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Min vĂ¤g

Expone

Tystnaden är rasismens bästa vän. Därför höjer föreläsaren Niclas Nilsson rösten. På Stiftelsen Expo synliggör han extremismen i samhället.

rar hot Text: Jennie Aquilonius Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

D CV NICLAS NILSSON

Utbildning Internationell migration och etniska relationer Arbetar Stiftelsen Expo

AKADEMIKERN

DEN ÄLDRE HERREN är stiligt klädd i kostym och bär portfölj. Han sticker ut i publiken. Niclas Nilsson avslutar sin öppna föreläsning om högerextrema rörelser. Det är en kväll i Södertälje strax före riksdagsvalet 2018. Mannen dröjer sig kvar. Kommer fram. Berättar att han själv flytt från extremnationalistiska idéer om assimilering, att människor från minoriteter helt ska överge sin kultur och anpassa sig till majoritetssamhällets kultur. Att inte få vara sig själv utan ständigt ses som ett hot mot nationen. I dag driver mannen ett framgångsrikt företag med många anställda. Han säger: ”Jag är orolig för att mina barn och barnbarn utsätts för rasism. Jag kan inte köpa mig fri från det, oavsett hur stort mitt företag är”. – Det är sådana möten som berör mest. När människor berättar vad de varit utsatta för, att de själva flytt från länder där främlingsfientliga idéer aktualiserats och blivit sanning. Det blir så verkligt då. Det ger också en bekräftelse på att det vi på Expo gör är rätt, säger Niclas Nilsson på sin skorrande skånska.

Han är föreläsare och utbildningssamordnare på Stiftelsen Expo och visar runt på kontoret i Gamla stan i Stockholm. Vid ytterdörren står några exemplar av tidskriften Expo, stiftelsens tredje ben förutom omvärldsbevakning och föreläsningar om rasistiska grupper och fenomen. Det var journalisten Stieg Larsson som startade verksamheten 1995. PÅ VÄGGEN SITTER en uppförstorad version av fotografen David Lagerlöfs världsberömda bild: aktivisten Tess Asplund har med knuten näve ställt sig i vägen för nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstrationståg i Borlänge 2016. Den här sortens aktivt motstånd är viktigt. Tystnaden är den högerextrema rörelsens bästa vän, menar Niclas Nilsson. Under hans föreläsningar är ett huvudbudskap att åhörarnas röster spelar roll. – Främlingsfientlighet trivs som bäst när den får stå oemotsagd och ingen visar på bättre alternativ. Förra året föreläste Expo för cirka 9 000 personer på allt från skolor till företag, myndigheter och fackföreningar. Niclas Nilsson landar i en svart soffa i ett rum med välvt tak. Säger att Expos verksamhet är mer aktuell i dag än när han började här 2010. Då kunde folk fråga om det verkligen var relevant att föreläsa om nazism i Sverige, i dag får han inte den frågan. Skillnaden är tydlig. Fler berättar att de utsätts för rasism. Högerextrema rörelser har fått fler anhängare och större självförtroende. När Säpo listade sju hot mot Sverige under de kommande åren fanns ökningen av främlingsfientliga och radikalnationalistiska idéströmningar med. Det ger honom en oro i kroppen.

ARBETSMILJÖ "Det är något föränderligt. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan se väldigt olika ut för medarbetarna. Som föreläsare har jag en massa olika arbetsmiljöer. Det behöver ledningen ta in, förstå och jobba med."

2012 Får ansvar för ett antal fackliga utbildningsprojekt på Expo. 2003 Första riktiga sommarjobbet på Ica Kvantum.

2007 Börjar studera. Samhällsengagemanget växer.

– Samtidigt är det fler som är intresserade av de här frågorna, som inser att det är viktigt att förstå och förhålla sig till dem. Det stora flertalet nickar och håller med när vi är ute. Många tackar och stöttar oss.

CHUCK-LJUSSTAKEN "Det är en symbol för var jag kommer ifrån. Både min farfar och pappa arbetade på chuckfabriken, liksom många andra i Tyringe. Farmor och farfar engagerade sig fackligt och politiskt, inte bara av lust utan också för att det var nödvändigt."

AKADEMIKERN

2010 Börjar som föreläsare på Expo och flyttar till Stockholm.

DET HAR INTE alltid varit självklart att Niclas Nilsson skulle ägna sitt liv åt kampen mot rasism. Under uppväxten i Tyringe utanför Hässleholm i Skåne handlade livet mest om fotboll och ishockey. Mamman var sjuksköterska, pappan en fackligt aktiv industriarbetare som tränade ungdomslag i fotboll. På 1990-talet kom flyktingar från före detta Jugoslavien och pappan såg till att barnen fick vara med och spela fotboll. – Jag kunde inte prata med barnen men det var lätt att spela fotboll och ha kul ihop. Niclas Nilsson och hans storebror blev först i släkten med att studera vidare på högskolan. Utbildningsvalet föll på internationell migration och etniska relationer på dåvarande Malmö högskola. Varför vet han inte, det var lusten som fick styra. Särskilt en av de första föreläsarna har etsat sig fast. – Han sa att det här är frågor för framtiden, men det är få utomstående som kommer att begripa vad programmet handlar om och vad ni blir. Försök att ta plats, engagera er och bygg nätverk. Niclas Nilsson tog orden till sig och gick med i Socialdemokraternas studentförening. Här jobbade han särskilt med antirasism och högerextrema rörelser. Samhällsengagemanget slog rot och växte. Han gick en utbildning som Expo arrang-

2017 Blir ansvarig för Expos utbildningsverksamhet.

2016 Expo gör en kraftig omorganisation och flera kollegor får sluta.

Min väg

HÖRLURAR "De är en symbol för mitt resande när jag föreläser över hela Sverige. De hjälper mig också att logga ut från den miljö jag befinner i. Jag fördriver ofta tiden på tåg och hotellrum med att lyssna på poddar."

erade och fick frågan om han ville föreläsa om rasism under valrörelsen 2010. – Efter valet blev frågorna, tyvärr, väldigt aktuella. Jag kände att Expo var rätt ställe att vara på. Projektanställningen blev till fler och ledde så småningom till en fast tjänst som föreläsare. 2017 utsågs Niclas Nilsson till utbildningschef och lägger sedan dess den ena halvan av sin tid på föreläsningar och den andra halvan på att samordna utbildningsverksamheten och arbetsleda kollegor. En del av de rörelser som Expo granskar och föreläser om använder våld. Det påverkar arbetsmiljön och de anställda har olika säkerhetsrutiner. Hot och hat förekommer framför allt via mejl, brev och på nätforum. Ibland kan människor vara aggressiva på öppna föreläsningar. Det är framför allt kvinnor och personer som upplevs ha en annan bakgrund än svensk som drabbas. – Namnet ”Niclas Nilsson” är inte det som triggar mest. Jag märker också skillnad i hur män och kvinnor utsätts, rasism och hatet mot kvinnor går många gånger hand i hand. AKADEMIKERN

Min väg

Är arbetet tungt ibland? Niclas Nilsson sitter tyst i den svarta soffan, tänker efter. Säger att det händer att han fylls av en känsla av att samhällsutvecklingen går åt fel håll. Att förlusterna är fler än segrarna. Då känns det tufft och han kan bli nedstämd. Eller arg och frustrerad, elitistisk: Vad är det andra inte fattar? Varför är inte alla engagerade mot främlingsfientlighet? – Då går jag in i en bubbla, det är inte trevligt att hamna där. När det här händer loggar Niclas Nilsson ut. Flyr in i sportens värld, han följer det mesta. Familjen är stöttande, både i Stockholm och i Skåne. Nu har han också fått en ny ljuspunkt. I oktober föddes sonen Elis. Han var efterlängtad. Niclas Nilsson och hans sambo hade svårt att få barn. De gjorde tidigt en utredning och inledde IVF-behandling 2018. Vardagen gick i vågor av hopp och förtvivlan. Niclas Nilsson kunde känna sig obalanserad på jobbet och behandlingen krävde också att han åkte iväg ibland.

"Då går jag in i en bubbla. Det är inte trevligt att hamna där." 58

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL EXPO Att jag vågade säga ja, tog chansen och flyttade till Stockholm, ett stort steg för en Tyringekille. VIDAREUTBILDNING Har gem mig kunskap om kommunikation, ledarskap, omvärldsanalys och projektledning. BOLLPLANK Har haft flera olika personer från andra organisationer och yrkesområden som jag fått hjälp, stöd och rådgivning ifrån.

– Jag berättade tidigt för mina chefer och de har varit stöttande, det var viktigt för mig. På första försöket gick det. – Det är tyst om IVF och vi har bestämt oss för att vara öppna och prata så mycket som möjligt. Vi har märkt att nästan alla har erfarenhet av det på något sätt, antingen själva eller genom någon de känner. BLAND DE ORGANISATIONER som Expo föreläser för är fackföreningar en viktig målgrupp. De bevisar bara genom sin existens att rasismen har fel, menar Niclas Nilsson. – Den högerextrema rörelsen beskriver människor som så pass olika att vi inte kan leva tillsammans, att vi inte har något gemensamt. Vissa är till och med mindre värda och hör inte hemma här. Men fackföreningsrörelsen säger att vi människor kan ha gemensamma intressen och blir starkare när vi organiserar oss tillsammans. Men människors lika värde behöver i dag vara mer än vackra ord på ett papper. Om Niclas Nilsson får önska något är det att organisationer inte bara frågar sig hur de ska jobba med intolerans utan också varför. Då hittar du dina egna svar, din egen värdegrund och ditt eget alternativ till rasismen. – Det kräver långsiktighet, vilket sällan finns, jag tror att det bottnar i önskan om en quick fix. Men för värderingar och demokrati finns inga lyckopiller. Själv tror jag på ett samhälle där människor får definiera sig själva, kan känna trygghet och frihet, värderingar som jag tror att det stora flertalet ställer upp på.

LÖN "I en ideell organisation får du jobba med det du brinner för. Det har ett starkt värde i sig, men det behöver inte stå i motsats till att du får lön för det. Jag upplever inte att det är så på Expo i dag, men jag har tidigare haft kollegor som hamnat i det tänket. Jag har också hört liknande berättelser från andra ideella organisationer."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Waitong Utbildning, GL konsult och Gunnar Lindfeldt presenterar FIT, FEEDBACK INFORMED TREATMENT & Scott Milller!

Vill du bli bättre och effektivare på att hjälpa dina klienter? - Då är FIT något för dig! FIT är evidensbaserat, realistiskt, användarvänligt, mycket prisvärt och går att använda oavsett metod, klient och arbetsplats. Med FIT är det 2,5 gånger större chans att en klient blir hjälpt. Det halverar dropouts och minskar behandlingssammanbrotten med 1/3, förkortar vårdtider och inläggningar med 66%.

Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin

FITs skapare Dr Scott Miller till Sverige! Scott Miller är världsledande forskare, författare och skapare av FIT. Han är en fantastisk, inspirerande och underhållande talare som vid behov faktiskt även kan prata svenska.

Stockholm 26-27/3 & Malmö 30/3-1/4

30 augusti; • Anna Gerge föreläser om trauma och att arbeta med traumatiserade personer”. Skövde 27 september; Skövde www.utvag.se

Våld i nära

relationer.

Utväg Skaraborg erbjuder 2019 följande utbildningar Tredagarsutbildning i Utväg Skaraborgs manualbaserade metod.

Waitong Utbildning erbjuder utbildning och handledning. Vi arbetar främst med skräddarsydda arbetsplatsförlagda utbildningar men erbjuder även öppna kurser i Stockholm, Malmö och på Amorgos. ADAD grundkurs; Malmö 17-18/9, Stockholm 1-2/10 FIT grundkurs; Malmö 21-22/8, Stockholm 10-11/9 FIT fortsättning; Malmö 15-17/10 Mer kurser, information och anmälan på waitong.se

TELEFON: 070-295 24 99 E-POST: niklas@waitong.se WEBB: waitong.se

• Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation.

6-8 nov.

• Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld i familjen inkl. parallell föräldragrupp. 6-8

nov.

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet ”Schyssta Relationer”.

25-27 sept.

För information och anmälan: kerstin.nettelblad@utvag.se

www.utvag.se

• Anna Gerge, föreläser om trauma och att arbeta med traumatiserade personer. Skövde den

30 augusti

• Per Isdal föreläser om konsekvenser av att möta trauma och andras lidande. Skövde den

27 september

För mer info se:

www.utvag.se

Vi svarar VÅLD I NÄRA RELATIONER

SKA JAG FRÅGA OM MIN KOLLEGA BLIR MISSHANDLAD?

LINN SKAU

Ombudsman Akademikerförbundet SSR

Jasmine misstänker att kollegans nya kille misshandlar henne. Ska hon våga fråga och vilken hjälp kan de ge på jobbet?

DETTA HAR HÄNT

Jasmine och Anna är kollegor och arbetar på samma personalenhet sedan flera år tillbaka. Kollegorna på enheten har länge varit ett sammansvetsat gäng, de har en bokklubb och tar gärna en AW tillsammans. Anna träffar en kille, vilket hon till en början pratar ganska mycket om. Men efterhand förändras hon och blir mer tyst och vill inte längre delta på aktiviteter utanför jobbet. Jasmine, som delar kontorsrum med Anna, tycker att det är konstigt att sambon ringer så ofta och att han alltid skjutsar Anna till och från jobbet. När Anna börjar sjukskriva sig allt oftare börjar Jasmine misstänka att något är fel. Jasmine ringer SSR direkt och frågar vad hon ska göra. Ska hon våga fråga Anna om sambon och om han är hotfull? Vart kan Anna i så fall vända sig? Vad kan arbetsgivaren göra?

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Antogs 1977.

DETTA GÄLLER

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för sina medarbetares arbetsmiljö i och på arbetet. En individs välbefinnande på arbetet påverkas självfallet av faktorer utanför arbetet. Arbetsgivaren ska, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och rehabilitering, vid behov anpassa enskilda arbetstagares arbetssituation. Våld i nära relationer är vanligt i hela samhället. Arbetsplatsen kan vara viktig som säkerhetsventil. Kollegor och chefen kan vara de enda man träffar om man har förlorat kontakten med dem man tidigare umgicks med. Vissa tecken gör det möjligt att upptäcka att en medarbetare utsätts för våld. Ett sådant är att partnern är överbeskyddande. Hen kanske hämtar och lämnar på arbetsplatsen och ringer ofta. AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

Ett annat tecken är upprepad korttidsfrånvaro. Det är bra att ha rutiner för att följa upp upprepad frånvaro. Om alla på arbetsplatsen vet om att chefen frågar hur det står till efter en sjukskrivning slipper någon känna sig utpekad. Inför ett samtal med en medarbetare som man misstänker utsätts för våld är det viktigt att tänka igenom hur man ska hantera situationen om medarbetaren medger att misstanken stämmer. Ta kontakt med företagshälsovården, ta reda på telefonnumret till kvinnojour etcetera. Som chef går det bra att ringa Kvinnofridslinjen, en stödtelefon som drivs av Nationellt center för kvinnofrid. Att fråga på ett nyfiket och icke dömande sätt ger bäst chans för att en person ska våga berätta att hen utsatts för våld. I slutänden är det den utsatte själv som bestämmer vad hen vill berätta. Ifall hen inte säger något behöver man ta samtalet också nästa gång man fattar misstanke. De fackliga representanterna kan spela en viktig roll, då det kanske kan kännas lättare att berätta för dem.

"Att fråga på ett nyfiket och icke dömande sätt ger bäst chanser för att personen ska våga berätta." LINN SKAU 62

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

När Jasmine ringer SSR direkt får hon rådet att våga fråga Anna om hon utsätts för våld i relationen. Vetskapen om att andra bryr sig och tar våldet på allvar kan öka viljan att berätta. Jasmine får också rådet att poängtera att hon frågar av omtanke. Att hon ska berätta vad hon har sett, förklara att hon är orolig och fråga om hon kan hjälpa. Det är viktigt att lyssna på svaret och tro på Annas berättelse, att inte ifrågasätta och skuldbelägga. Om Anna berättar kan Jasmine fråga hur hon kan hjälpa, vill hon kanske ha stöd i kontakt med chef och/eller skyddsombud? Jasmine får även rådet att ta reda på var närmsta kvinnojour finns. SÅ GICK DET

När Jasmine frågar säger Anna först att allt är bra, hon blir lite sur och vill inte prata. Men en tid senare när de jobbar sent en kväll berättar hon att sambon är svartsjuk och kontrollerande. Några veckor efter det berättar hon att han har slagit henne. Anna säger till slut att hon vill ha hjälp med att få kontakt med skyddsombud och chefen för att få fortsatt stöd. Chefen agerar snabbt och kopplar in företagshälsovården som erbjuder stödsamtal. Även Anna har kontakt med skyddsombudet på arbetsplatsen som hon känner förtroende för. Skyddsombudet deltar i samtal med chefen och tar fram kontaktuppgifter till kvinnojouren. Händelsen blir också en ögonöppnare för chefen som känner att de behöver mer kunskap om hur man identifierar tidiga signaler för våld i nära relationer. De ser över sina rutiner och för in frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Glad sommar önskar vi på Bengtsson & Sundström Media Handledarutbildning i Psykosocialt arbete (motsvarande 45 hp) Start: 19 augusti

Vill du boka annons till hösten? Prata med Robin på 08-442 00 13 eller mejla akademikern@bs-media.se. Sista dag för bokning är den 8 augusti. Vi syns igen den 10 september!

Affektfokuserad Psykodynamisk Terapi - Introduktionskurs Start: 23 augusti

www.sapu.se

Vi bryter isoleringen, förändrar attityder och minskar fattigdomen

Stöd MyRights arbete för att personer med funktionsnedsättningar runt om i världen ska få tillgång till sina rättigheter. Ett inkluderande samhälle är ett effektivt sätt att minska fattigdomen. www.myright.se/stod-oss Swish: 123 900 11 08 PG: 90 01 10-8

Dömd för brott

Vad händer med din anställning om du döms för ett brott som du begått på fritiden? Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

KÄLLA: ARBETSDOMSTOLEN, LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, STOCKHOLMS UNIVERSITET.

Så funkar det

FÖRTROENDET MÅSTE VARA INTAKT

Dina arbetsuppgifter spelar roll. Sitter du som ekonomiansvarig och döms för ekonomisk brottslighet privat är risken stor att arbetsgivarens förtroende för dig är förbrukat. Inte heller förtroendet för verksamheten generellt får påverkas. Det fick en anställd inom Kriminalvården erfara efter att ha dömts för narkotika- och dopningsbrott.

4 64

AKADEMIKERN

OMPLACERING FÖRE AVSKED

Om arbetsgivaren bedömer att du inte kan ha kvar din tjänst ska hen först pröva om du kan omplaceras. Om det inte går sker uppsägningen av personliga skäl. Arbetsgivaren ska ange skälen och en förhandling med facket ska ske. Om du motsätter dig uppsägingen avgörs tvisten i Arbetsdomstolen.

FRITIDEN ÄR DIN ENSAK

Arbete och fritid ska inte blandas ihop. Därför kan du begå brott utanför jobbet och även dömas till fängelse utan att bli uppsagd. Du ska inte straffas dubbelt och ha möjlighet att återgå till ditt tidigare liv efter avtjänat straff. Men det finns gränser då du kan förlora jobbet trots att brottet har begåtts på fritiden.

LOJALITETEN GÄLLER DYGNET RUNT

Om du kan sägas upp eller inte avgörs från fall till fall. Avgörande är ofta vem brottet riktar sig mot, vad du har för arbetsuppgifter och ställning. Som anställd har du lojalitetsplikt mot arbetsgivaren. Om brottsoffret är din arbetsgivare, en kollega, kund eller leverantör är därför risken stor att du får sparken, oavsett om brottet begåtts på fritiden. När en anställd slog sin chef på en privat fest ansåg Arbetsdomstolen att brottet var relaterat till arbetet.

FÄNGELSESTRAFFETS LÄNGD PÅVERKAR

Det finns ingen lagstadgad rätt att vara borta från jobbet för att avtjäna ett fängelsestraff. Men kortare straff kan arbetsgivaren få lov att acceptera. Sitter du bakom lås och bom länge kan du dock bli uppsagd eftersom du inte kan utföra något arbete under tiden. Hur lång tid som räknas som länge avgörs också från fall till fall.

5 AKADEMIKERN

I luften W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

PRIDE

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Hissa flaggan

 Stockholm 29 juli - 2 augusti KURATOR

ETIK

Dags att söka leg

Inför sommaren släpptes boken Etisk kod för chefer. Utgångspunkten är att chefer har ett särskilt ansvar för att skapa en etiskt medveten organisation och kultur på arbetsplatsen. Men hur gör man? Boken innehåller resonemang om vad etik är, hur utrymmet för etiska överväganden ser ut, samt exempel och praktiska verktyg. Den är tänkt att fungera som ett stöd i arbetsvardagen. Erika Falkenström, forskare inom etik och ansvarstagande på Institutet för framtidsstudier, har skrivit boken på uppdrag av Akademikerförbundet SSR:s och Svensk Chefsförening. Förbundet har tidigare gett ut etiska koder för socialt arbete, psykoterapi, HR-arbete och ekonomer.

Den 1 juli kan du som har socionomexamen eller annan relevant examen och som arbetat som hälso- och sjukvårdskurator i minst fem år ansöka om legitimation. Om du har en vidareutbildning i psykoterapi eller en magisterexamen i relevant ämne räcker det med två års arbetslivserfarenhet. Dessa övergångsregler gäller i fem år och du kan vänta med att ansöka till du har tillräcklig arbetslivserfarenhet. Därefter måste du läsa den nya utbildningen till hälso- och sjukvårdskurator för att få legitimation.

 Alla etiska koder kan hämtas på Akademssr.se

 Ansök hos Socialstyrelsen

Lästips i hängmattan

Under sommarhalvåret hissas Prideflaggan runt om i landet i samband med många olika Pridefestivaler. Akademikerförbundet SSR deltar för 14:e året i rad i Stockholm Pride och ordnar i samband med det arbetsmiljökursen Hen, hon, han för förtroendevalda, personalvetare och chefer.

AKADEMIKERN

Creative Army

VoB:s vårdkedja för våldsutsatta

Eget boende

Träningslägenhet/ utsluss

Eget rum i gemensamt boende

Alternativt

Lägenhetsboende med skydd och stöd

Akuta placeringar

Detta är Myra Myra är ett skyddat boende för våldsutsatta personer. Myra tar emot både akuta och planerade placeringar från alla landets kommuner och kan även bistå med hämtning. Myra har personal på plats dygnet runt och kan ta emot placeringar även utanför kontorstid. Myras

Afrah Hussein Verksamhetschef Myra 0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se Kontakta Myra: 0704 - 45 93 39

boende och lägenheter finns på olika orter i Skåne.

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Nu vill vi ha hjärnvänliga arbetsplatser! MIN VÄG

Han höjer rösten mot extremismen. SÅ FUNKAR DET

Får du behålla jobbet om du döms för brott på fritiden?

➔