Issuu

FEBRUARI 2019

Guldsits Under lönesamtalet värderas ditt arbete. Får du lön för mödan?

➔ Personalvetaren Gunilla Holmgren ger chefer och medarbetare hela makten över lönen.

Känslan av att äga sitt liv. Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa. För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera. För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas? På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss. Välkommen! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

LÖNESAMTAL

HUR GÅR SNACKET HOS ER? HAR DU EN GULDSITS när det är dags för lönesamtal? Eller känns det som om arbetsgivaren lovar guld och gröna skogar som hen inte kan leva upp till? Kanske upplevs lönen inte ens som riktigt guld, utan som kattguld? Språket är fullt av uttryck med ordet guld som kan kopplas till lön. I början av året är det för många dags för det årliga samtalet om pengar och att få betalt för sin arbetsinsats är viktigt. Det visar Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökningar. Där syns också att medlemmarna inte är lika nöjda med lönen som tidigare. Det finns ett glapp mellan prestation och ersättning. I det här numret fördjupar vi oss i samtal om lön. Om skillnaden mellan att förhandla lön som nyanställd och föra en dialog om lön år för år. Om utvecklingssamtal, lönesamtal och lönesättande samtal. Om individuell differentierad lönesättning, som är den vanligaste modellen i dag och som innebär att det

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

är din arbetsinsats och ditt resultat som ska ligga till grund för löneökningen. Vi kollar också på hur parterna tillsammans arbetar med lön. På energibolaget Eon har fack och arbetsgivare tagit ett steg tillbaka och gett chefer och medarbetare hela makten över lönesamtalet. Personalvetaren Gunilla Holmgren berättar hur HR arbetar i bakgrunden för att se till att alla har den kunskap och de verktyg som behövs för att det ska fungera. När samhällsvetaren Jasmine Pishnemazi fick sitt första jobb efter examen fick hon ett kontrakt med en förifylld lön av den kommunala arbetsgivaren. Men Jasmine Pishnemazi visste att hon hade rätt att förhandla. Hon vägrade att skriva på och när de diskuterat klart hade hon fått upp lönen flera tusen kronor. Hur går snacket hos er? Får du guldkant på tillvaron i år? AKADEMIKERN

Innehåll Äkta eller oäkta pärlor. Vad räcker din lön till?

ORDFÖRANDE Arbetsrättens funktion är parternas sak.

AKTUELLT 145 socialkonto fick backning på arbetsmiljön.

VÅR VINKEL Vad gjorde tjänstemännen medan politikerna förhandlade?

TEMA GULD

19–44

Guldregn? På Eon har parterna backat från lönesättningen och gett chefer och medarbetare hela makten över samtal och lön. Rätt lön? Så mycket tjänar dina kollegor. Vad är du värd? Medlemmar i Akademikerförbundet SSR är inte längre lika nöjda med lönen. Höjde budet Jasmine Pishnemazi förhandlade upp lönen på första jobbet efter examen.

AKADEMIKERN

SPANING Är det dags för gröna kollektivavtal?

VI SVARAR Får arbetsgivaren avsluta den tidsbegränsade anställningen i förtid?

PANELEN Har ni miljötänk på jobbet?

MIN VÄG Plugg och jobb i Kina öppnade dörren till Afrika.

SÅ FUNKAR DET Skärp synen med terminalglasögon.

I LUFTEN Chefa eller leda? I vår finns många tillfällen till inspiration.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Redaktör Johanna Kvarnsell Reportrar Tim Andersson, Malin Letser, Stina Loman, Emmeli Nilsson, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson, Erika Weiland. Omslag Foto: Erika Weiland Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen! Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller 0771-11 33 11

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM Statsvetaren Matilda Axelsson drömde om att jobba med Afrika – och tog omvägen via Kina.

FOTO: ERIKA WEILAND

MALMÖ På Eon har cheferna fått hela ansvaret för lönesättningen. Personalvetaren Gunilla Holmgren stöttar dem.

FOTO: AANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Efter examen ansåg Jasmine Pishnemazi att hon var värd mer än kommunens förslag till lön. Hon förhandlade upp den flera tusen.

AKADEMIKERN

Ordförande "ARBETSRÄTTENS FUNKTION ÄR PARTERNAS SAK"

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #partsmodellen

DEN POLITISKA KARTAN ritas om i allt snabbare takt. Många är vi som följt de inrikespolitiska turerna den senaste tiden. Stabilitet och förutsägbarhet förhandlas om i kompromisser och gränsöverskridande politik, en överenskommelse på 73 punkter. Orsakerna är väl kända och vällovliga. Mycket kan sägas, det finns ros och ris. Men det vi kan konstatera är att fackföreningsrörelsen och den svenska partsmodellen står inför stora utmaningar. Den partsmodell som tjänat Sverige och svenska löntagare väl i decennier ska nu förhandlas om inom ramen för en politiskt styrd utredning. På bordet ligger arbetsrätten och lagen om anställningsskydd, Las. Om det finns skäl att se över arbetsrättens funktionalitet är det något parterna ska förfoga över. Det är parterna som har att omhänderta förutsättningarna för vår del av en välfungerande arbetsmarknad.

HEIKE ERKERS

Samtidigt öppnar man upp för etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa och med det inga krav på kollektivavtal hos företagen. Det är inte okej. Akademikerförbundet SSR:s förbundsstyrelse har beslutat om prioriteringar för verksamhetsåret, bland annat: ”Med stöd av förbundets värdegrund ska ett offensivt arbete ske med att sprida kunskaper kring kollektivavtalens styrka där parterna tar ett gemensamt ansvar. Förbundet ska aktivt agera och föra debatt kring styrkan i kollektivavtalsmodellen och dess betydelse för arbetsmarknaden och välfärden.” ”Under året ska särskilt fokus ligga på partsställning samt kompetensförsörjning och lönebildning. Vi ska verka för ett hållbart arbetsliv tillgängligt för alla”. Den fackliga kampen har fortsatt många dimensioner och utmaningar. Tillsammans tar vi oss an dem! Tillsammans är vi starka!

FOTO: SANDRA JOHNSON

POLITIK

”Det får duga”, duger inte för oss. Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det. Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag. Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi. Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln. Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra. Alltid. Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av löner upp till 100 000 kronor/månad. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands. Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

TEXT: STINA LOMAN ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Kolla! Nya rutiner, alla får vara med på lika villkor.

DISKRIMINERING

Lika för alla Arbetsgivarna måste få mer kunskap om jämställdhet, likabehandlingsfrågor och diskrimineringslagen. Det tycker Akademikerförbunden, Almega och Unionen som tillsammans har tagit fram en ny vägledning. Den innehåller information om diskrimineringslagen, en lag som kräver att arbetsgivare jobbar med aktiva åtgärder för att ingen ska diskrimineras på jobbet och för att alla anställda och potentiellt anställda ska ha lika rättigheter och möjligheter. I vägledningen finns också exempel från organisationer som redan kommit långt i sitt arbete. – Arbetsgivarna behöver hjälp med att hitta bra rutiner. En del är bra på det medan andra gör det lite med vänsterhanden, säger Maja Rajs, ombudsman på Akademikerförbundet SSR och som ingår i gruppen. Vägledningen riktar sig till chefer inom HR och fackligt förtroendevalda och finns att ladda ner på Akademikerförbundet SSR:s sajt.

KARRIÄR

Här finns jobben Saco har tittat i spåkulan och listar efterfrågan på arbetskraft de kommande fem åren.  Personalvetare Under ett antal år har arbetsmarknaden för nyexaminerade varit tuff, men arbetsmarknaden är sedan förra året i balans.  Socionomer

Hög personalomsättning samt att flera kommuner utökat sina verksamheter ger goda chanser till jobb som socialsekreterare.  Beteendevetare Arbetsmarknaden är relativt svår i dag för nyexaminerade. De med erfarenhet har dock en balanserad arbetsmarknad.  Samhällsvetare Många samhällsvetare examineras. Det kommer finnas ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan.  Folkhälsovetare I dagsläget är det stor konkurrens om jobben både för nyexaminerade och erfarna och det kommer att hålla i sig på fem års sikt. AKADEMIKERN

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Aktuellt

A RBETSMILJÖ

Brister i arbetsmiljö på 145 socialkontor Arbetsmiljöverket är klar med sin stora inspektion av arbetsmiljön för socialsekreterare. Under 2015-2017 har myndigheten gjort 1 088 besök på socialkontor i 145 kommuner. Alla inspekterade kommuner får krav på sig att förbättra arbetsmiljön. I 23 av dem är bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket hotar med vite. De vanligaste kraven på åtgärder myndigheten ställt handlar om balans mellan krav och resurser vad gäller arbetsbelastning, rutiner för att jobba systematiskt med risker i arbetsmiljön, att minska risken för 12

AKADEMIKERN

hot och trakasserier och öka kunskap hos chefer och arbetsledare om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket konstaterar att socialkontoren har stora problem med hot och våld. – Socialsekreterare drar sig för att rapportera om händelserna av rädsla för att göra sina egna tillkortakommanden synliga. Under inspektionerna har vi fått höra att ”Lite ska man tåla – det ingår i arbetet”. Under inga omständigheter är det acceptabelt att bli utsatt för hot eller våld i jobbet, säger Eva Karsten, projektledare och inspektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Bo 8 f eb ka f ör e r uar i 201 9:

Gå 5, be t för 4! ala

STUDENT

Hallå där, Åsa Ström! I slutet av förra året blev du vald till vice ordförande i Sacos studentråd. Grattis, hur känns det? – Helt fantastiskt, jag har varit ledamot i ett år så det känns kul att ta nästa steg. Studentrådet representerar 110 000 studenter, vilka fackliga frågor vill du driva? – Diskrimineringsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Som vice president jobbar man också med internationella frågor. Vad har du för bakgrund? – Jag studerar på socionomprogrammet, men kommer att ta ett års uppehåll nu. Jag har också varit ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd.

VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande samhällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att förebygga och möta denna utveckling? ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Varför gnäller vi och vad kan vi göra åt det? Liria Ortiz, psykolog, vinnare av Stora Psykologpriset 2017, författare och youtuber Friska arbetsplatser – vilken betydelse har organisatoriska villkor för socialsekreterares hälsa? Pia Tham, docent i socialt arbete Behandling av alkoholberoende Stefan Sandström, leg psykolog Stresshantering i arbetslivet Anna Gerge, PhD, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete Spelberoende och psykiatrisk samsjuklighet – vanligt och viktigt för samhället och för vården Anders Håkansson, professor i spelberoende och överläkare på spelberoendemottagning Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Zophia Mellgren, beteendevetare

STRESS

3–4 APRIL 2019 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM

av statligt anställda uppger att de inte kan koppla bort tankarna från jobbet på fritiden. Det framgår av Arbetsgivarverkets och SCB:s undersökning om arbetsmiljön inom staten.

Positivt beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Ett bipolärt hjärta Rebecca Anserud

Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Program och mer information: vuxnaochpsykiskhalsa.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE

Vår vinkel

I väntan 14

AKADEMIKERN

REGERINGSBILDNINGEN

131 dagar från val till nybildad regering. Medan politikerna förhandlade hade tjänstemännen en ovanligt lugn höst.

s tider Text: Karin Persson

FOTO: TT BILD

TRE STATSMINISTEROMRÖSTNINGAR,

otaliga talmansrundor och omständliga förhandlingar. Den 25 september förra året röstade en majoritet i riksdagen nej till Stefan Löfven som fortsatt statsminister. Därefter styrde en övergångsregering som inte förväntades ta stora politiska beslut eller initiativ. Läget var unikt, aldrig tidigare har en övergångsregering suttit så länge som fyra månader. Under tiden stannade många processer i Myndighetssverige av och många tjänstemäns arbetsuppgifter sattes på paus. På Näringsdepartementets enhet för samhällsplanering jobbar Lina Martinson som biträdande enhetschef. Där märks det prekära parlamentariska läget av i hög grad. AKADEMIKERN

Vår vinkel – Vi jobbar på ändå, men när det gäller frågor som är politiska kommer vi inte fram till beslut. Däremot kan vi passa på att arbeta fram underlag om sådana frågor som vi bedömer är relevanta oavsett vilken regering vi får, säger hon. En stor del av arbetet på enheten kretsar kring plan- och bygglagen. Många av medarbetarna jobbar med att utveckla nya lagförslag och med att på andra sätt förvalta politikernas idéer om hur planprocessen kan förbättras och effektiviseras. Nu kommer ledningen med färre nya beställningar än vanligt.

"Vi jobbar på ändå, men när det gäller frågor som är politiska kommer vi inte fram till beslut." LINA MARTINSON

AKADEMIKERN

Lina Martinson berättar att hon och hennes kollegor är vana vid högt tempo där det oftast är korta deadlines och för mycket att göra. Nu är det annorlunda. Hon försöker se det långsammare tempot som en välbehövlig andhämtningsperiod. – Vi har jobbat mycket med enhetens utveckling. Vi skapar nya rutiner och ser över den typ av frågor som vi oftast inte hinner med annars, till exempel sammanhållningsfrågor. Så har vi försökt använda vår tid, men man kan ju inte hålla på med det i evighet, säger hon. Vilken regering vi till sist får kommer att ha stor betydelse för det fortsatta arbetet på enheten. Om den nya regeringen har en liknande inställning som den gamla är det troligt att de produkter som jobbats fram nu har lättare att ”rinna igenom i systemet”. – I annat fall kan mycket behöva jobbas om, säger hon. EN DEL PROCESSER löper på som vanligt. De statliga utredningar som redan är beställda ska redovisas enligt plan. Men Elsa Engström, utredningssekreterare i den arbetsmarknadsutredning som ska redovisas i januari, upplever ändå att utredningsarbetet blir svårare på grund av det parlamentariska läget. – Även om en statlig offentlig utredning formellt sett är en självständig myndighet med stor autonomi, så har vi ju i uppdrag att ge regeringen bra underlag för att fortsätta sitt arbete mot konkreta reformer. Vi vill lämna förslag som är relevanta utifrån den sittande regeringens problemformuleringar, annars blir utredningen bara en intressant bok att ställa i bokhyllan. Det vore slöseri med

Om vår nya juristförsäkring För de medlemmar som vill vara juridiskt förberedda har vi förhandlat fram en förmånlig försäkring som gäller privat juristhjälp. de skattepengar som gått till att vi ska jobba med det här i två år, säger hon. Elsa Engström beskriver det som att hon och kollegorna i utredningen strävar efter att belysa olika alternativ till de förslag som lämnas, eftersom de inte vet vilken linje den kommande regeringen kommer att ha. – Man trevar mer och saknar ramarna vi annars har. I vårt arbete behöver vi ofta ställa frågor till olika departement, men nu kan de ibland inte svara eftersom de inte har någon politisk ledning som kan säga okej till ett svar de vill ge. Man blir lite mer lämnad för sig själv och saknar helt enkelt ledning, säger hon. SAMTIDIGT SOM MYCKET av arbetet inom Regeringskansliet står på vänt måste fortfarande alla löpande personalfrågor hanteras. Maria Lanner jobbar som personalspecialist på miljö- och energidepartementet. Hon berättar att exempelvis den årliga lönerevision som sker vid samma tid varje år genomförts som vanligt. Något som ändå har påverkats är rekryteringen. Vid det departement Maria Lanner arbetar på har man behövt avvakta i rekryteringsarbetet kring ett par tjänster. Det har att göra med att en ny regering kan välja att möblera om och skapa fler eller färre departement. – Sådana eventuella förändringar kan ju komma att påverka tjänstemannaorganisationen och framför allt oss som jobbar i stabsfunktioner. Men jag känner ingen direkt oro. Det är business as usual.

Försäkringen består av tre delar: Juridisk rådgivning, rättskydd och ID-stöld. Juridisk rådgivning kan du behöva om du skiljer dig eller om du behöver hjälp med en bouppteckning. Du får hjälp med äktenskapsförord, avtalsskrivning, allmänrådgivning med mera. Juridisk rådgivning gäller för 15 timmar per år via telefon eller Skype. Rättsskydd ger ersättning vid tvister: Du får hjälp med rättegångskostnader vid exempelvis en vårdnadstvist eller tvist i samband med konsumentköp. ID-stöld gäller till exempel om någon stjäl din identitet och skaffar kreditkort i ditt namn. Försäkringen ger dig hjälp via telefon dygnet runt. Du får råd om hur du förebygger ID-stöld, hur du kan bestrida felaktiga betalningskrav och hur du tar bort felaktiga betalningsanmärkningar. Alla medlemmar erbjuds den nya juristförsäkringen via brev och försäkringen kostar ca 30 kronor i månaden. Om du inte vill ha försäkringen kan du bara strunta i att betala fakturan. Har du frågor om juristförsäkringen? Kontakta Folksam på 0771-950 950 eller läs mer på tinyurl.com/juristforsakring

Genom Bostad först får människor i hemlöshet en egen bostad. Utifrån sina livsmål och styrkor får de ett individanpassat stöd för boende, hälsa, ekonomi och det sociala livet. Målet är att de ska kunna bo kvar i sin lägenhet utan andra krav än att sköta sig som alla andra hyresgäster. Forskning visar att Bostad först är en effektiv modell för att bekämpa hemlöshet. I Finland är den nationell strategi och har minskat hemlösheten.

Vi erbjuder nu kostnadsfria kurser och utbildningar för att sprida och fördjupa kunskapen om Bostad först.

Grundkurs

För dig som behöver grundläggande förståelse för Bostad först.

Fördjupningsutbildning För dig som på olika sätt har erfarenhet av Bostad först. Linköping 3-5 april

Örebro 19 februari Göteborg 21 februari Gävle 26 februari Malmö 5 mars Stockholm 7 mars Luleå 13 mars Härnösand 14 mars

Ett initiativ av Sveriges Stadsmissioner i samarbete med Lunds universitet och med stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Anmäl dig på: bostadforst.se/utbildningar

”Nu har jag rättigheter, det är det bästa av allt, förut hade jag inga rättigheter alls” Hyresgäst i Bostad först Helsingborg Kristiansen (2013)

Tema

Får du lön för mödan? I början av året kallas många till lönesamtal. Hur går snacket hos er?

Guld

20 GULDREGN? På Eon har parterna tagit ett steg tillbaka i lönesättningen och låter chef och medarbetare sköta processen på egen hand. Personalvetaren Gunilla Holmgren följer upp att modellen fungerar.

30 RÄTT LÖN? Personalvetare i privatsektor tjänar mest i snitt, men i landstinget finns några folkhälsovetare som tjänar över 110 000 kronor i månaden. Hur ligger du till?

35 VAD ÄR DU VÄRD? Medlemmar i Akademikerförbundet SSR är inte lika nöjda med lönen som tidigare. Kopplingen mellan prestation och betalning glappar.

41 HÖJDE BUDET När samhällsplaneraren Jasmine Pishnemazi blev erbjuden jobb efter examen ville den kommunala arbetsgivaren att hon skulle skriva på utan förhandling. AKADEMIKERN

Guld 0 eller 10 procent i ökning? På Eon har parterna tagit ett steg tillbaka och gett chefer och medarbetare makten över lönesättningen. Personalvetaren Gunilla Holmgren ser till att de har rätt verktyg. Text: Emmeli Nilsson Foto: Erika Weiland

➔

–

regn ? â€“

Tema

ENERGIBOLAGET EONS huvudkontor i Malmö är en koloss i rödbrunt tegel, inte olik ett kommunhus i en genomsnittlig svensk småstad. Den byggdes 1965 och invändigt sträcker sig tidstypiskt långa korridorer, som mynnar ut i diverse kontorsrum och konferenslokaler. Omodernt på sina håll och ibland opraktiskt, trots en del arkitektoniska pärlor. Men snart är byggnadens roll som huvudkontor åt Eon i Norden ett minne blott, förklarar Gunilla Holmgren när hon möter upp i entrén. – Vi ska flytta till en helt ny byggnad i Nyhamnen om tre år. Där blir det öppet kontorslandskap, snyggare och mycket mer energieffektivt. Om Eons huvudkontor för närvarande är en smula gammeldags så är företagets lönesättningsmodell desto mer nymodig. Här väljer cheferna nämligen helt själva vilken lön de vill ge sina medarbetare, om det så innebär noll procent i löneökning eller tio procent. Gunilla Holmgren började som HR business partner på Eon ett år efter att modellen infördes, 2015. I sin roll ägnar hon mycket tid åt att vara bollplank åt chefer kring lönesättning, något som blivit en allt viktigare del av jobbet 22

AKADEMIKERN

Gunilla Holmgren rustar cheferna med kunskap inför löneprocessen.

eftersom enbart bolaget Eon Energilösningar där hon jobbar har rekryterat runt hundra nya medarbetare det senaste året. På hela Eon Sverige jobbar drygt 2 000 medarbetare. Gunilla Holmgren visar vägen genom korridorer och hissar till ett litet mötesrum med låga fåtöljer på markplan. Här sitter ofta Eons rekryteringsteam och gör intervjuer med jobbkandidater. Eon har länge haft ett sifferlöst kollektivavtal, vilket betyder att det inte finns något centralt spikat löneutrymme. Istället är det de lokala parterna som förhandlar fram löneökningarna. 2014 bestämde sig bolaget för att gå ännu längre. – Tidigare satte chefen ett preliminärt förslag till lön och sedan slutförhandlades det mellan fack och arbetsgivare. Så cheferna visste aldrig var lönen hamnade i slutänden, trots att de som vet bäst ju är chef och medarbetare, säger Gunilla Holmgren. Den bilden delades av både fack och arbetsgivare. Parterna beslutade att ta ett steg tillbaka och låta cheferna sköta lönesättningen helt på egen hand.

"Cheferna visste aldrig var lönen hamnade i slutänden, trots att de som vet bäst ju är chef och medarbetare." GUNILLA HOLMGREN

AKADEMIKERN

Tema

Gruppchefen Charlotte Tengborg tycker att lönesättningen blivit rättvisare sedan cheferna fått fullt ansvar.

AKADEMIKERN

I början fanns en viss oro kring hur den nya lönesättningsmodellen skulle landa, enligt Gunilla Holmgren. Men den visade sig obefogad. Faktum är att den nuvarande lönestrukturen inte skiljer sig särskilt mycket åt jämfört med tidigare. I rabatten utanför huvudkontoret skuttar en ensam kanin omkring, kanske på jakt efter något att äta. Ansträngning lönar sig som bekant inte alltid i djurriket. På Eon är tanken däremot att prestation och belöning ska gå hand i hand. För Henrik Landersjö, energisystemanalytiker på Eon, är lönen ingen viktig morot. Men han tror att en fördel med chefernas fulla mandat kring lönesättning är att det skapar mer ömsesidig respekt och dialog.

– Det blir ett öppet klimat och lättare att diskutera vad jag ska göra för att få upp lönen lite till nästa gång, vad som förväntas. Jag förväntar mig mer rakt svar från lönesättande chef än annars. Samtidigt finns det risker med modellen, menar han. En är att vissa personligheter riskerar att missgynnas. – Det här lägger ett väldigt stort ansvar på personer som inte är så bra på att prata för sig. Och det tycker jag är halva syftet med facket, att jobba för dem som inte riktigt orkar och vågar själva. Nu spelas fackets roll ut lite. En annan risk är att mycket kommer att bero på chefen och medarbetarens personliga relation, och att medarbetare kanske inte alltid vågar argumentera

"Det här lägger ett väldigt stort ansvar på personer som inte är så bra på att prata för sig." HENRIK LANDERSJÖ

emot utan vill vara till lags, tror Henrik Landersjö. Men det är en obefogad farhåga, enligt HR business partner Gunilla Holmgren. Bedömningen ska ske på objektiva grunder utifrån de processer, verktyg och checklistor som finns. Det minskar bias som beror på personkemi. – Signalen från medarbetarna är att det är få som vill gå tillbaka till det gamla systemet.

Samtidigt som cheferna fått mandat att sätta lön efter eget huvud, så har de också vissa parametrar att förhålla sig till. Det finns fyra lönesättningskriterier: Kompetens/erfarenhet, ansvar/ svårighetsgrad, prestation och marknad. Det sista kriteriet handlar om hur löneläget ser ut generellt för den aktuella yrkesgruppen i Sverige. På lönesamtalet ska alla chefer presentera för sina medarbetare var de ligger i lönespannet, med utgångspunkt från en databas med löneuppgifter för över 125 000 anställda. Cheferna har utbildats, bland annat för att lära sig förstå den marknadsdata som används och för att lära sig bedöma prestation. De har också fått checklistor på vad ett lönesamtal måste innehålla. Där ingår inte minst tydlighet kring vad medarbetaren kan göra för att påverka sin lön. AKADEMIKERN

Jämfört med tidigare handlar HR-avdelningens roll nu mindre om att peta i detaljer och mer om att öka kunskapen om lönesättning, förklarar Gunilla Holmgren. – Ibland kan det vara väl motiverat att sätta en högre lön. Det kan också vara så utifrån kriterierna att det inte blir någon löneförhöjning alls. Det som krävs är att chefen kan motivera det sakligt. Hon tycker att cheferna gått från en viss osäkerhet till att bli trygga i sitt nya ansvar för lönesättning. Modellen har satt sig och arbetssättet rullar på. Liksom Gunilla Holmgrens arbetsdag. Mycket ska hinnas med en vanlig vecka: Chefsmöten, analys, förhandlingar och personalärenden. Nu väntar ett möte några våningar upp i huset och hon behöver börja bege sig 26

AKADEMIKERN

för att bli klar till lunch. En av de chefer som trivs med ett starkt mandat kring lönesättning är Charlotte Tengborg, gruppchef för energisystemanalys på Eon. – Tidigare kunde jag motivera att en medarbetare borde ha en viss lön, men jag visste inte om det var så det skulle bli. Det fanns alltid en möjlighet att lönen skulle förhandlas om. Det slog undan fötterna på mig som chef och tog bort min status som ledare. Cheferna ska varje år ha två utvecklingssamtal och ett lönesamtal med varje medarbetare. Charlotte Tengborg använder utvecklingssamtalen till att gå igenom och följa upp varje medarbetares mål. Däremellan ger hon återkoppling och feedback i vardagen, så att inte allt sparas till de inplanerade samtalen. Den kontinuerliga återkopplingen med varje

Eon sysslar med bland annat bioenergi, fjärrvärme, fordonsgas och vindkraft. Verksamheten leds från huvudkontoret i Malmö.

Tema medarbetare ligger sedan till grund för bedömningen inför lönesättningen. Charlotte Tengborg tycker inte att hon sätter lön annorlunda nu än tidigare. Däremot får lönen hon sätter och motiverar ett annat genomslag. – Förut hade jag ibland en känsla av att den slutliga lönen blev orättvis. Jag kunde ha en plan, satte lön enligt den och sedan ändrades lönen ändå. Det drabbade främst medarbetare som inte var så aktiva när det gällde att ta hjälp av sin fackliga representant i nästa steg, utan accepterade läget. Om Charlotte Tengborg eller någon annan lönesättande chef inte följer den uppsatta processen, och

exempelvis inte motiverar lönen tillräckligt väl, så kan facket ta upp det med arbetsgivaren och driva på för att processen ska bli korrekt. Men själva lönenivån är ingenting facket lägger sig i längre. Anders Berghman, ordförande i Akademikerföreningen på Eon, tycker att modellen fungerar bra. Det nya systemet kräver dock kontinuerligt arbete för att fungera. Akademikerföreningen gör utvärderingar för att se vad medlemmarna tycker och ligger på arbetsgivaren när det behövs. – Att sätta rätt lön är svårt. Nu jämförs medarbetarens lön mot ett

Lönen är en hygienfaktor, menar Gunilla Holmgren. ”Den ska vara schysst och rättvis, så att man kan fokusera på annat.”

AKADEMIKERN

Tema "Cheferna måste kunna förklara sin lönesättning och engagera sig mer i sin personal." ANDERS BERGHMAN

CV GUNILLA HOLMGREN Utbildning Personalvetare Arbetar Eon

AKADEMIKERN

lönespann som ger ett hum om var olika yrkeskategorier ligger, utifrån svårighetsgrad och annat. Men lönerna är ju individuella, så det kommer att bli avvikelser. Det är inget som säger att man måste ligga inom spannet, säger Anders Berghman. Medarbetare kan ha en lön inom det marknadsmässiga spannet men ändå inte vara nöjda, påpekar han. Då måste de få veta av sin lönesättande chef vad de ska göra för att kunna höja

sin lön. Det är en fråga där de fackliga parterna varit aktiva för att få cheferna att bli tydligare. Nyligen har Eon infört kortare feedbacksamtal en gång i månaden. Det är inte bara ett tillfälle för chefen att ge feedback till medarbetaren, utan också för medarbetaren att ge feedback och ställa frågor till chefen. Det kommer leda till ännu bättre klimat mellan chefer och arbetstagare och djupare förståelse för varandra, tror Anders Berghman. – Det här är helt enkelt ett bättre system än det vi hade tidigare. Cheferna får ett otroligt ansvar, de tar det här på allvar och blir bättre som chefer. De måste kunna förklara sin lönesättning och engagera sig mer i sin personal.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Medellönen är genomsnittet av hela gruppens lön. Den visar vi i staplarna. Medianlönen pekar ut den lön som ligger i mitten på en linje från lägst till högst. Medianlönerna bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmer ligger ofta en eller ett par tusen kronor lägre än medellönen.

AKADEMIKERN

Landsting: 38 300 kr.

Landsting: 33 300 kr.

Medel eller median?

Kommunal: 38 700 kr.

Statlig: 37 800 kr. Kommunal: 35 800 kr.

Text: Åsa Bolmstedt och Johanna Kvarnsell

Statlig: 36 600 kr.

Spana in medellönen för andra med din utbildning och i din sektor.

Privat: 39 900 kr.

Rätt lön?

Privat: 46 500 kr. >>>

Tema

Socionomer

Personalvetare

Beteendevetare

Samhällsvetare

Folkhälsovetare

Medellön, kronor per månad

Mer pengar! Vill du fördjupa dig i din och dina kollegors lön? Spana in Saco lönesök. 35 000 kr.

Privat: 41 300 kr. >>>

Landsting: 42 700 kr. >>>

Kommunal: 38 900 kr.

Statlig: 37 600 kr.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR:S LÖNEENKÄT 2018.

40 000 kr.

Landsting: 52 900 kr. >>>

I landstinget tjänar några folkhälsovetare över 110 000 kronor i månaden, vilket drar upp medellönen för hela gruppen.

30 000 kr.

Kommunal: 32 000 kr.

Statlig: 31 600 kr.

Privat: 34 700 kr.

Landsting: 35 500 kr.

Kommunal: 34 100 kr.

Statlig: 34 700 kr.

Privat: 38 000 kr. Personalvetare och samhällsvetare har högst lön om man slår ihop alla sektorer.

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE HA NDLINGSKONSULT

Vi söker leg. psykolog eller sociono m (steg 1)

- Vi vågar påstå att vi är ett av Sveriges mest kompetenta behandlingshem med lång erfarenhet av att hjälpa ungdomar 14-20 år. Nu har vi lediga platser på dygnet-runt-behandling samt stödboende och vill erbjuda fler ungdomar och deras familjer möjligheter till utveckling och förändring. Kontakt: Kurt Strömberg, verksamhetschef Tel. 070-316 27 45, E-post: kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | Gårdsvägen 175 50 Järfälla | 08-584 30 660 | www.viksjogard.se

Tema

Vad är du värd? Text: Emmeli Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

Nytt år och ny lön. På lönesamtalet värderas din arbetsinsats. Men Akademikerförbundet SSR:s medlemmar är inte längre nöjda med lönen.

➔ AKADEMIKERN

Tema

INDIVIDUELL och differentierad lönesättning är den absolut vanligaste formen av löneöversyn för Akademikerförbundet SSR:s medlemmar. Det innebär att medarbetarens arbetsinsats och resultat ligger till grund för löneökningen varje år. Men på senare år har nöjdheten med lönen minskat. – Medlemmarna tycker att kopplingen mellan prestation och lön är för dålig. De har tröttnat på att deras kompetens inte värderas tillräckligt och många tittar efter nya jobb, säger Markus Furuberg som är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Många medlemmar upplever att de ligger strukturellt fel lönemässigt – inte minst kommunanställda. De kan ha jobbat många år i sitt yrke och ha stor erfarenhet och kompetens som arbetsgivaren verkligen behöver. Ändå tvingas de se på när nyanställda får betydligt högre löner än de själva. Då finns det ingen logik i löne36

AKADEMIKERN

strukturen, menar Markus Furuberg som tycker att arbetsgivarna måste se till att lönen ska vara satt utifrån prestation, kompetens och ansvar. Då behöver även lönestrukturen ses över. Ett vanligt scenario är också att den lönesättande chefen är nöjd med medarbetarens prestation och under det lönesättande samtalet säger sig vilja ge mer än ett visst påslag, men samtidigt uttrycker att det inte går eftersom det saknas pengar. Resultatet blir att medarbetaren inte tycker sig kunna påverka sin egen lön. Något som riskerar att underminera löneprocessen, anser Markus Furuberg. – Det handlar mycket om chefernas förutsättningar. Skulle de få större förtroende att komma överens om lönesättning där de ser att det finns löneökningsbehov så skulle verksamheten bli bättre. Den lön som en chef föreslår i ett lönesättande samtal ska inte vara någon överraskning, utan ligga i linje med tidigare kommunikation om prestation och utveckling under året, menar Markus Furuberg. – När de lönesättande samtalen börjar ska lönekartläggning, allt analysarbete och parternas förberedelser vara klara. Medlemmarna ska veta innan hur det går till och vad de ska göra om de inte är nöjda. ENLIGT Vincent Paciello Lundvall, förhandlare på arbetsgivarorganisationen SKL, har människors förväntningar på en individuell och prestationsbaserad lön ökat över tid. – Det har varit en utveckling som pågått i nästan 20 år, där vi gått från tarifflöner till individuell lönesättning. Den utvecklingen har både påbörjats och utvecklats mest inom offentlig sektor.

"Man håller uppe engagemanget om man belönas för det." JOHNNY HELLGREN

Utvecklingen är positiv, betonar han. Men det ställer högre krav på chefer, medarbetare, fack och organisationen som helhet, och på det förberedelsearbete som behöver göras inför varje löneprocess. Stat, kommun och landsting var tidigt ute med individuell och differentierad lönesättning, och i dag har nästan alla offentliganställda system som bygger på individuell lön. I de centrala kollektivavtalen finns riktlinjer för hur processen kring lönerevision ska se ut. I staten gäller det centrala avtalet RALS 2010-T, som bygger på lokal lönebildning utan centralt bestämda löneökningar, och lönesättande samtal. I kommun och landsting gäller HÖK 17, som också baseras på lokal lönebildning och lönesättande samtal. I privat och ideell sektor finns det många olika centrala kollektivavtal. Men även där är den lokala lönebildningen med individuell och differentierad lön på frammarsch.

4 samtal som visar ditt värde Nyanställd Grattis, du har blivit erbjuden ett nytt jobb. Nu ska ni komma överens om lönen. Vid en nyanställning förhandlar du och arbetsgivaren om din ingångslön. Se till att hamna på rätt nivå från början, det är svårare att höja lönen senare. Utvecklingssamtal En gång om året är det dags för utvecklingsamtal mellan dig och din chef. Tanken är att ni på ett strukturerat sätt ska prata om ditt arbete framöver och noggrannt gå igenom frågor som: Dina arbetsuppgifter och din arbetssituation, verksamhetens mål, ditt behov av utveckling och arbetsmiljö. Samtalet ligger till grund för lönesamtalet eller det lönesättande samtalet. Lönesamtal Du och din chef har en dialog om din prestation och ditt resultat inför lönesättningen. Du ska veta vilka faktorer i ditt arbete som värderas högst, så kallade lönekriterier. Ni har en dialog om lön som fungerar som underlag inför en förhandling mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Lönesättande samtal Chefen presenterar ett förslag till ny lön. Du omfattas inte av en förhandling mellan de lokala parterna utan lönen bestäms mellan dig och arbetsgivaren.

AKADEMIKERN

Tema Johnny Hellgren är docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet och har ägnat de senaste åren åt att undersöka individuell lönesättning i privat sektor och hur den upplevs av chefer och medarbetare. Resultaten visar att 80-90 procent av de privatanställda är positiva till att tydligare koppla lön till arbetsprestation i den årliga löneökningen. Avgörande är dock att lönesättningen uppfattas som rättvis. – Har alla samma möjligheter? Hur bedömer cheferna prestation? Vilka beteenden ska bedömas? Allt det spelar in och blir avgörande för hur systemet uppfattas. Ser människor systemet som rättvist verkar de inte ha något emot om den som presterar mer också får mer, säger Johnny Hellgren. Här spelar själva lönesamtalet, eller det lönesättande samtalet, en viktig roll. Kan chefen på ett bra sätt motivera sitt förslag till lön ökar chansen att medarbetaren tycker förslaget är rättvist. Och generellt

"Ser människor systemet som rättvist verkar de inte ha något emot om den som presterar mer också får mer." JOHNNY HELLGREN

AKADEMIKERN

Lyckas med samtalet Dags för lönesamtal? Ett gott förarbete ger dig de bästa förutsättningarna för framgång. Förbered dig Summera för dig själv hur året har varit och hur dialogen med chefen har gått. Vad har ni kommit överens om? Har du gjort något utöver det vanliga? Hur ser dina resultat ut, och vad har du fått för återkoppling? Spana in omvärlden Hur ligger du lönemässigt jämfört med personer med motsvarande jobb i andra organisationer? Vad är din kompetens värd? Saco lönesök är ett bra verktyg för att hitta information om akademikers löner på hela arbetsmarknaden. Ingen överraskning Chefens förslag till löneökning ska inte vara någon överraskning, utan ligga i linje med er tidigare kommunikation om prestation och utveckling under året.

är de anställda i studien nöjda med sina samtal om lön, enligt Johnny Hellgren. Det gäller troligtvis även för offentliganställda. Johnny Hellgren var med och gjorde en liknande undersökning i offentlig sektor i början av 2000-talet, när kommuner och landsting började införa individuell lönesättning i stor skala. – Då fick vi väldigt lika resultat mot vad vi sett nu i privat sektor. GENERELLT ÄR akademikerfacken och arbetsgivarna överens om den individuella lönesättningen och hur den bör fungera, liksom vilka problem som finns. Ett exempel på det är ett samarbete mellan den fackliga förhandlingsorganisationen OFR Allmän kommunal verksamhet, där Akademikerförbundet SSR ingår, och SKL som inleddes 2017. Då kom parterna överens om att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att utveckla lönebildningen. Arbetsgruppen har tagit fram digitala workshops som de lokala parterna kan jobba med tillsammans, där fokus ligger på att uppnå bättre lönespridning i kommunal och landstingskommunal verksamhet. Lönespridningen är ett mått på den lön en arbetstagare kan förvänta sig i ett yrke. Maria Johansson är biträdande förhandlingschef och Akademikerförbundet SSR:s representant i arbetsgruppen. – Vi har i statistik från SCB sett att i kommunerna avstannar löneutvecklingen för våra medlemsgrupper vid 38 års ålder, oavsett befattning, region och kön. Det måste åtgärdas, annars byter akademikerna jobb till statlig eller privat sektor, säger Maria Johansson.

Har du finslipat argumenten inför lönesamtalet?

Kommunerna och landstingen behöver tillsammans med facken bestämma sig för att satsa på Akademikerförbundet SSR:s yrkesgrupper och sprida lönerna bättre, menar hon. Annars riskerar arbetstagare att hamna i lönesamtal där chefen säger att hen vill men inte kan ge ett större lönepåslag eftersom det saknas pengar. – Det är ett big no no. Då har arbetsgivaren inte gjort en ordentlig analys av vilka grupper man behöver satsa på, utan smetat ut löneökningar generellt. Att partsgemensamt analysera och ta fram lönekriterier och önskvärd lönestruktur är a och o. Lönespridningen är låg i Sverige jämfört med andra länder, sett till alla sektorer. Idén bakom ökad lönespridning är bland annat att det ska öka anställdas motivation. Men blir det för stora skillnader uppstår motsatt effekt, enligt forskaren Johnny Hellgren. – Tanken är att främja motivation och prestation, och det gör det kanske hos de som får mer i lönepåslag. Men det motiverar inte alltid dem som inte får någon morot. Det är snarare så att man håller uppe engagemanget om man belönas för det. AKADEMIKERN

SOCIONOMEN

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi AGE

T DEBAT batten

US FOK sorgen

om r äldre under Så ha lats utveck ra år. hund

PÅR SKOLSär att vidga

e ns roll Skola rs förståels eleve dra. för an

de ster i Nya rö om heder höjs ld. och vå

RT t REPOsten har svår ltjän Socia få grepp om att yl. Fentan

REPORTAGE

FOKUS

DEBATT

NOVELL

Skyddsbussen skapar mer trygghet om natten.

Tandhälsan avslöjar samhällsklass och utsatthet.

Slutord i forskarnas debatt om heder och våld.

I gränslandet mellan liv och död vid advent.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #8 2018 api

ficer Kvali

at socia

och arbete

erapi psykot

18 # 7 20

oter Psyk ed m barn späd

VÄLF

Vårens ÄRDSV välfärd ÅR sp inom arbete, rognos och bo hälsa stad.

Kvali ficer

Tema Existentiell hemlöshet

Soci

at socia

altj än

lt arbe

te och

psykot erapi

Så f vi aröbrbättrad etsmil e jön! sten

BILD

Konk

urrens NST större en om job ben för ny sociono exade mer.

START SKO

Så ser

TT det ny sociono a året ut för mer yrkesfä i olika lt.

REPO

Ej mot

RTAG

sats i E Arbetsm Pia Tham iljöver s och kets studie r.

# 1 2019

, Gä

vle:

Fors kn supp ingslem ent

YRKESFÖRMÅN

Vårens nyheter! Socionomen är oberoende och först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi. Artiklarna håller dig uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla!

Prostitutionens utveckling

Mycket har hänt sedan 1970-talet. Nya lagar och ny teknik har komplicerat könshandeln världen över. Hur kommer vi tillrätta med trafficking? Professor Stig Larsson var drivande i arbetet med att förbjuda köp av sexuella tjänster. Hör honom berätta om utvecklingen!

Det sociala könet

Det sociala och det biologiska könet samstämmer inte alltid. Hur många sociala kön fnns det? Hur ska vi forma det sociala arbetet och psykoterapin för att nå alla människors behov? Läs mer i Socionomen.

Bli prenumerant idag!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på www.socionomen.nu eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper så länge du själv vill.

Höjde budet Ingen löneförhandling, bara ett färdigt kontrakt. Nyutexaminerade Jasmine Pishnemazi vägrade skriva på – och fick upp lönen med 4 000 kronor. Text: Emmeli Nilsson Foto: Anna Simonsson

➔

Tema

NÄR JASMINE Pishnemazi gick ut samhällsplanerarprogrammet vid Stockholms universitet hade hon redan ett jobb. Visserligen på deltid, men när examen närmade sig erbjöds hon en tidsbegränsad heltidsanställning som koordinator. Lön var dock inget hennes chef ville diskutera. – Jag hade ett möte med den biträdande enhetschefen och vi pratade om vilket utökat ansvar jag skulle få. Då kom enhetschefen in i rummet med ett kontrakt. Hon hälsade och la det på bordet framför mig, och sa ”här är kontraktet”. Sedan gick hon. Den biträdande chefen satt kvar och tyckte att Jasmine Pishnemazi skulle skriva på med en gång. – Jag blev lite chockad eftersom jag hade förutsatt att vi skulle ha en diskussion om lönen först. Jag tänkte, borde jag skriva på för att undvika att det blir en konstig situation?

AKADEMIKERN

Lönen är viktig som ett kvitto på att arbetsgivaren värderar medarbetarens kompetens och utveckling, tycker Jasmine Pishnemazi.

Jasmine Pishnemazi hade arbetat halva studietiden som timanställd kontorsassistent på en kommun utanför Stockholm. Till en början var uppgifterna enkla, men tjänsten blev successivt allt mer avancerad. Lönen på kontraktet som låg framför Jasmine Pishnemazi var låg. Som kontorsassistent utan färdig utbildning hade hon haft motsvarande en heltidslön på mellan 21 000 och 22 000 kronor. På kontraktet för den nya, mer avancerade tjänsten hon erbjöds som utbildad samhällsplanerare var lönen satt till 24 000 kronor.

CV JASMINE PISHNEMAZI Utbildning: Samhällsplanerare Arbetar Sweco

" Jag blev lite chockad eftersom jag hade förutsatt att vi skulle ha en diskussion om lönen först." JASMINE PISHNEMAZI

Jasmine Pishnemazi är ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd och var säker på att hon hade rätt att löneförhandla inför sin nya tjänst. Hon var också säker på att den föreslagna lönen var för låg, men ville få kött på benen inför nästa samtal med chefen. – Så jag sa att jag tar hem kontraktet och tänker. Den biträdande chefen blev väldigt förvånad. Hon hade inte förväntat sig det. Personen som haft tjänsten före henne hade gett rådet att inte skriva på kontraktet med en gång. Nu tog Jasmine Pishnemazi på nytt kontakt med sin föregångare och berättade vilken lön hon erbjudits.

Han tyckte att lönen var alldeles för låg jämfört med vad han själv haft i rollen. Jasmine Pishnemazis mentorer på kommunenheten höll med. Likaså en professionsombudsman på Akademikerförbundet SSR och den lokala fackliga företrädaren på kommunen. Lönedatabasen Saco lönesök gav samma besked. Efter några dagar letade enhetschefen upp henne och påpekade att hon inte skrivit på kontraktet. – Jag sa att lönen inte var som den borde. Då förklarade chefen att jag inte hade lika mycket erfarenhet som min föregångare, att jag är ung och att min utbildning inte är gjord för den här rollen, säger Jasmine Pishnemazi AKADEMIKERN

Tema

som tyckte att det senare argumentet var märkligt. Hon hade nämligen precis samma utbildning som personen innan. – Jag argumenterade tillbaka och sa att jag har relevant utbildning, jag har jobbat på enheten i ett och ett halvt år och enligt statistiken är lönebudet långt under snittet. Jasmine Pishnemazi ville ha mellan 28 000 och 30 000 i lön. Chefen bad att få återkomma senare, och nästa dag hade de ett nytt möte. Då gick chefen med på 28 000.

"Iband behöver man stänga av sin egen hjärna, sluta överanalysera sig själv och lyssna på någon annan." JASMINE PISHNEMAZI

AKADEMIKERN

– Jag är ung och har inte världens längsta erfarenhet. Så jag tyckte den nya föreslagna lönen var helt okej. Eftersom tjänsten som koordinator var tidsbegränsad och det var oklart om det fanns möjlighet att fortsätta efter att kontraktet gått ut, började Jasmine Pishnemazi snabbt leta nya jobb. Nu har hon ett nytt jobb som underkonsult hos Sweco. Inför det nya jobbet läste hon på så mycket som möjligt om vad som var rimligt att begära, och fick upp lönen ytterligare ett snäpp jämfört med tidigare. Jasmine Pishnemazi har flera råd till andra nyutexaminerade som ska förhandla lön för första gången. För det första: Samla in fakta så att du har bra argument i förhandlingen med arbetsgivaren, och skriv inte på kontraktet direkt. – Den första lönen påverkar löneutvecklingen resten av livet. Tänk också på att lönerna skiljer sig åt mellan olika delar av landet, råder Jasmine Pishnemazi. Stockholm ligger högre än andra delar av landet, så att bara titta på medellöner blir missvisande. Dessutom är det klokt att lyssna på hur andra resonerar kring ens lön. Många är onödigt hårda mot sig själva och tänker att de inte förtjänar högre lön, att de kanske presterat dåligt eller har gjort något fel, tror hon. – Ibland behöver man stänga av sin egen hjärna, sluta överanalysera sig själv och lyssna på någon annan. Som när jag pratade med mentorerna på kommunen. De hade sett min utveckling och det var viktigt att höra från dem.

G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö

anledningar att vara med i a-kassan 1

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren. DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig. DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan. DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa. INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Ibland vänds livet upp och ner När man blir diagnosticerad med en allvarlig sjukdom kan det för många vara en trygghet att vara extra mycket med familjen. För andra är det viktigt att ha råd att göra sådant man drömmer om tidigare än planerat. Oavsett vad som är viktigast för dig kan en Diagnosförsäkring ge dig ett ekonomiskt stöd i en svår tid. Läs mer på www.akademikerforsakring.se/diagnos

Spaning

Avtala grönt Kanada går i bräschen för klimatsmarta överenskommelser i kollektivavtalen. Fler länder tar efter. Är det dags för Sverige att börja med gröna klausuler? Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

VI ÄR PÅ VÄG mot en klimatkatastrof. Låter vi uppvärmningen fortsätta som nu är det bara en tidsfråga innan den når en nivå där den blir självförstärkande och ostoppbar. Så hur ska vi göra för att vända utvecklingen? Det krävs en radikal omställning – av arbetslivet. Enligt Internationella arbetsorganisationen, ILO, står arbetet nämligen för 80 procent av de människoproducerade växthusgaserna i industriländerna. Här får fackförbunden världen över en central roll att spela. – Mänskligt skapade klimatförändringar är ett socialt problem. Det påverkar våra medlemmars levnadsstandard, deras familjer välbefinnande och stabiliteten i de demokratier vi vårdar. Det skulle vara slappt att ignorera dess inverkan, säger Howie West på PSAC (Service Alliance of Canada).

Vem höjde värmen?

PSAC, som är Kanadas största fackförening i den offentliga sektorn på federal nivå, samarbetar med miljöorganisationer och klimatorienterade forskningsprogram. Mer ovanligt från svenskt perspektiv är att de också drivit på för gröna klausuler i kollektivavtalen. – Vi har försökt förhandla om tillgång till kollektivtrafik och fler möjligheter att jobba hemifrån, för att minska utsläppen från pendlingen, berättar Howie West. Det finns numera gott om liknande inslag i de kanadensiska avtalen. Det kan handla om att järnvägsbolag förpliktigas att minska giftiga ämnen i avfallshanteringen, eller om att universitet ska inrätta kommittéer som granskar verksamheten ur klimatsynpunkt. De kanadensiska facken tar täten i den här utvecklingen, men är inte ensamma i världen. Motsvarande

exempel finns i Europa, USA och Australien, och diskussioner pågår också i vissa utvecklingsländer, som generellt är de som drabbas svårast av klimatförändringarna. Genom den fackliga biståndsorganisation Union to union har Akademikerförbundet SSR varit med och tagit initiativ för att hjälpa fackföreningar i klimatutsatta nationer som Zambia, Tunisien, Peru och Jamaica. Just nu är Maria Östberg Svanelind, internationell sekreterare på förbundet, i Kenya, där man pressar på för gröna kollektivavtal. – Här har arbetet förändrats väldigt tydligt av klimatförändringarna. Ökad värme kommer att leda till att arbetsplatser och skolor måste stängas. Det har kommit nya sjukdomar. Det blir översvämningar. Inte minst drabbar det dem som möter katastrofernas effekter, AKADEMIKERN

Spaning W LÄS MER! Har ni miljötänk på jobbet? Kolla in Panelen, sidan 55.

som sjukvårdare, brandmän och socialarbetare. På något sätt måste man ta hand om de här frågorna, säger Maria Östberg Svanelind. För Akademikerförbundet SSR och de andra fackföreningar som är involverade i Kenya handlar det om att hjälpa till för en schysst omställning. För samtidigt som förändringen till ett mer hållbart samhälle skapar nya jobb, försvinner gamla. – Vad händer med gruvarbetarna när man slutar bryta kol? Hur påverkar det jobben inom energisektorn när man ställer om till solpaneler? Det krävs mycket utbildning och kompetensutveckling för att det här ska fungera. I SVERIGE jobbar fackförbunden med hållbarhetspolicys och samarbeten med miljöorganisationer. Några gröna kollektivavtal har vi däremot inte. Hållbarhetsfrågor brukar traditionellt behandlas lokalt i partssamverkan, förklarar Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

"Det finns inga jobb på en död planet." HOWIE WEST

AKADEMIKERN

– I den kanadensiska modellen avtalar de om bredare frågor än vad vi gör i det svenska systemet. Men visst skulle vi kunna se en förändring åt liknande håll i Sverige. Vi har ju tidigare tittat på Kanada när det gäller sådant som kollektivavtal om aktiva åtgärder och hur man hanterar sexuella trakasserier. Markus Furuberg tror att gröna kollektivavtal vore ett bra medel för att få till en förändringsprocess. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för utvecklingen av arbetslivet, menar han. Och motparten, naturligtvis. Det är inte självklart att frågor som regleras på andra ställen ska inkluderas i kollektivavtal. För en progressiv arbetsgivare som vill jobba med miljöfrågorna på allvar skulle det dock kunna vara en bra idé, menar han. – Kollektivavtalen blir som styrdokument i en verksamhet. Genom dem får du naturligt tillgång till ett engagemang. Du får med dig medarbetarna, som ju är representerade i arbetet med avtalet, genom förhandlingar, samtidigt som verksamheten hjälper till att styra på området. Det blir en väldig kraft i arbetet då. Gröna kollektivavtal eller inte – på något sätt måste fackförbunden hjälpa till i omställningen av samhället, menar Howie West från kanadensiska PSAC. – Fackförbund handlar om att skydda arbetare, arbetares förhållanden och jobb. Och, för att citera en välkänd sägning: ”Det finns inga jobb på en död planet.”

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Psykoterapeutprogram med inriktning på barn och ungdomar, 90 hp ”Hög kvalitet” i UKÄ:s granskning Kursstart september 2019, 6 terminer Handledar- och lärarutbildning, 45 hp Kursstart september 2019, 4 terminer

www.ericastiftelsen.se

sista ansökningsdag 18 februari 2019

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start 26-27 augusti

Psykoterapeutprogrammet 90 högskolepoäng Start 2-3 september

Handledarutbildning i Psykosocialt arbete (motsvarande 45 hp) Start 22-23 augusti

Grundläggande psykoterapiutbildning

Handledarutbildning för Psykoterapeuter

(steg 1)

(motsvarande 45 hp) Start 16-17 september

Speciell inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Start HT-19 i Uppsala.

Workshop med Malin Fors - Makt och privilegier i psykoterapi

Läs mer på www.kbtpsykologerna.com

Ersta konferens 6 maj

www.sapu.se

Förändra utsikten för miljontals barn! Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

SVENSKA INSTITUTET FÖR KOGNITIV PSYKOTERAPI

Grundutbildning i KBT

för individ, barn och familj (s.k Steg 1) Start augusti 2019 i Stockholm För vidare information: Birgitta Aller (Sekr) 08-690 52 60, www.cbti.se eller info@cbti.se

EnEn katastrof sker på på en en katastrof sker sekund. Vi Vi kan skicka sekund. kan skicka enen operationssal inom operationssal inom några timmar. några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på attallt agera snabbt. I katastrofsituationer hänger på att agera snabbt. Hjälp oss att vara ständig så att vi kan rädda Hjälp oss iatt vara iberedskap ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a till 72970till så72970 skänker 50 kr eller fler liv.LÄKARE Sms:a LÄKARE så du skänker du 50 kr eller gå in på gå lakareutangranser.se för att geför dinatt gåva. Tack. in på lakareutangranser.se ge din gåva. Tack.

Vi svarar VISSTIDSANSTÄLLD

KAN JAG BLI UPPSAGD? Efter en månads arbete vill arbetsgivaren säga upp Miriam från visstidsanställningen. Hon klarar inte jobbet, hävdar chefen. Är det tillräcklig grund för att avsluta kontraktet?

DETTA HAR HÄNT

Miriam arbetar som HR-specialist på ett bemanningsföretag. Hon har en allmän visstidsanställning som gäller åtta månader. Efter cirka en månad blir Miriam inkallad till ett möte med sin närmaste chef. Denne förklarar att företaget inte anser att Miriam har presterat enligt förväntningarna och att hon därför ska sägas upp. Miriam blir förvånad och ledsen av beskedet. Hon vänder sig därför till SSR Direkt för att få klarhet i om arbetsgivaren kan avsluta hennes anställning i förtid. DETTA GÄLLER

En allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning, enligt lagen om anställningsskydd, Las. Utgångspunkten för en allmän visstidsanställning är att arbetstagaren och arbetsgivaren har träffat en överenskommelse om arbete

F LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD Reglerar uppsägningar och avskedanden.

MIKAEL SMEDS

Förbundsjurist Akademikerförbundet SSR

för en särskild tidsperiod. Det finns särskilda regler i Las om konvertering av tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning. Även i många kollektivavtal i privat och offentlig sektor återfinns begränsningsregler om när arbetsgivare får tillämpa tidsbegränsade anställningar. Kollektivavtalens bestämmelser gäller då i stället för lagstiftningen. Det är inte ovanligt att avtal om allmän visstidsanställning innebär att varken arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp anställningen i förtid. Så är fallet när det av avtalet framgår att anställningen gäller från ett visst datum till ett annat. Då upphör anställningen på slutdatum utan föregående uppsägningstid. En arbetstagare som varit tidsbegränsat anställd mer än tolv månader och som inte kommer att få fortsatt anställning har rätt att få skriftAKADEMIKERN

Vi svarar W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

ligt besked om detta senast en månad innan slutdatum. Precis som arbetstagare som blivit uppsagda från tillsvidareanställningar har en visstidsanställd, som fått besked om att anställningen inte ska fortsätta, rätt till ledighet för att bland annat besöka arbetsförmedlingen och på annat sätt söka nytt jobb. Ifall visstidsanställningen är uppsägningsbar, krävs att det på något sätt framgår av anställningsavtalet eller kollektivavtal. En vanlig skrivning i enskilt anställningsavtal är att ”anställningen gäller tillsvidare, dock längst till och med…”, vilket ska tolkas som att båda parter kan säga upp avtalet. Om arbetsgivaren ska säga upp anställningen behöver det finnas saklig grund för uppsägningen. I uppsägningsbara visstidsanställningar har parterna ofta överenskommit om ömsesidig uppsägningstid, i regel en månad som är den minsta uppsägningstiden enligt anställningsskyddslagen. I många kollektivavtal återfinns regler om uppsägningstid för visstidsanställningar. Visstidsanställningar som inte är uppsägningsbara kan i undantagsfall avslutas i förtid. Det krävs då att någon av parterna väsentligen åsidosatt

"Man talar här om grovt kontraktsbrott." MIKAEL SMEDS

AKADEMIKERN

förpliktelserna som följer av avtalet. Man talar här om grovt kontraktsbrott. För arbetstagaren kan detta bli aktuellt om arbetsgivaren till exempel inte betalar lön. En arbetsgivare kan på motsvarande sätt avskeda en visstidsanställd om denne till exempel begår ett allvarligt brott mot arbetsgivaren eller en kollega. En arbetstagares bristande duglighet eller dåliga prestationer utgör typiskt sett inte ett grovt åsidosättande av dennes förpliktelser i anställningsavtalet. SÅ FÅR DU HJÄLP

Du kan vända dig till SSR Direkt precis som Miriam gjorde. Där får du svar på din fråga av en erfaren ombudsman. Du kan även få råd om hur du ska hantera din situation i förhållande till din arbetsgivare. Om arbetsgivaren agerat felaktigt i förhållande till lag och avtal kan förbundet påkalla en förhandling med arbetsgivaren. SÅ GICK DET

Bemanningsföretaget hade inte rätt att säga upp Miriam på grund av påstådda bristfälliga prestationer. Miriam fick hjälp av en ombudsman som kallade arbetsgivaren till en förhandling. Vid förhandlingen klargjorde ombudsmannen för det första att Miriams allmänna visstidsanställning inte var uppsägningsbar – den löpte till ett visst datum – och för det andra att det inte var rimligt att utvärdera hennes arbetsprestation efter så kort tid i anställningen. Miriam och hennes chef kom överens om att hon skulle få en bättre introduktion till arbetet som HR-specialist och att man behövde förtydliga hennes arbetsbeskrivning.

Panelen FRÅGAN

TEXT: MALIN LETSER

HAR NI MILJÖTÄNK PÅ JOBBET? Allt fler privatpersoner får upp ögonen för att leva klimatsmart, men hur ser det ut på våra arbetsplatser?

Monika Högsnes Kurator, vuxenhabiliteringen Region Värmland

David Rundlöf Friskis & Svettis Gävle

Kristina Måhlén personalvetare Naturvårdsverket

– Vi har ett tydligt miljöfokus som både ledning och medarbetare jobbar mot. Bland annat har vi en policy om att resa kollektivt så ofta vi kan. Eftersom vi har hela Värmland som arbetsområde kan det bli ganska långa sträckor. I de fall vi måste ta bilen försöker vi samåka. För att begränsa resandet för såväl medarbetare som patienter har vi även börjat med Skypemöten i större utsträckning. De senaste åren har vi blivit ganska strikta med återvinning och sopsortering också. Att stänga av datorer och lampor när vi går hem, och att inte skriva ut papper i onödan, är andra uttalade policys.

– Vi har en grundidé om att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar verksamhet. För en tid sedan slutade vi använda papper ute i våra gymlokaler, numera har vi trasor att göra rent träningsmaskinerna med i stället. Vi har även en funktionär som ansvarar för att alla kvarglömda saker, som inte hämtas upp, lämnas till second hand. Utöver detta har vi en resepolicy om att alltid ta tåget eller bussen när vi ska åka på utbildningar, vi har aldrig tagit flyget. Ett annat miljöinitiativ är att vi brukar arrangera ”plogga-pass” utomhus – löpträning kombinerat med att plocka upp skräp ute i skogen.

– Vi har ett stort miljöfokus, det gäller allt ifrån certifieringssystem och uppvärmning av den byggnad vi sitter i till återvinning och hur vi reser i arbetet. Exempelvis låter vi bli att resa om vi inte måste och när vi måste tar vi tåget i första hand. I annat fall använder vi Skype eller våra videokonferensanläggningar vid möten. Vi har även ett miljötänk i inredningen och vi är noggranna med återvinning. I vår restaurang är det stort fokus på att det ska vara ekologiskt och närodlat. Vårt matavfall vägs och vi får som anställda regelbunden information om detta för att minimera avfallet. AKADEMIKERN

Min väg

Från

Kina

Matilda Axelsson drömde om att jobba i Afrika men följde magkänslan och drog till Kina. Det tog henne hela vägen till målet. Nu stöttar hon afrikanska chefer att leda hållbart och jämställt. Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

till

JORDGLOBEN "Symboliserar mitt intresse för världen. Möjligheten att jobba internationellt, att få möta folk i olika kulturer och olika miljöer, har gett mig väldigt mycket."

Afrika

Min väg

M CV MATILDA AXELSSON

Utbildning

Statsvetenskap Arbetar Svenska institutet.

AKADEMIKERN

MATILDA AXELSSON kunde inte ett ord kinesiska, och nu satt hon i en undervisningssal på universitetet i Chengdu. Läraren talade uteslutande mandarin. – De första veckorna var det omöjligt att förstå någonting. Men sedan kände jag plötsligt igen ett ord. Det var häftigt när jag insåg att jag kunde urskilja någonting från den här ljudmattan, som det hade varit från början. Det var i mitten av 2000-talet. Matilda Axelsson hade funderat på att lära sig portugisiska för att kunna jobba i vissa afrikanska länder. Men om man ville förstå någonting av världspolitikens stora skeende var Kina, den nya supermakten, ett mer lockande fokusområde. Hon tog ett sabbatsår från studierna i statsvetenskap och gav sig av. På universitetet i Chengdu fick hon en nära kinesisk vän, Ma Lin. Till en början kunde de inte prata med varandra.

– Vi gjorde saker tillsammans i stället. Spelade mycket mahjong. Ju mer vi med tiden lärde oss förstå varandra, desto mer förstod vi om varandra. Hon visade sig vara ungefär den jag hade trott hela tiden. Det är häftigt hur mycket man kommunicerar med kropp, rörelsemönster och aura, och hur lite med ord. I DAG JOBBAR Matilda Axelsson på Svenska institutet, en myndighet med uppgiften att öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige. Hon är ansvarig för ett ledarskapsprogram med fokus på hållbart företagande och för afrikanska företagsledare. På Skytteholms kursgård ute på Ekerö har ett tjugotal entreprenörer och chefer från sex öst- och sydafrikanska länder samlats för en två veckor lång utbildning. De har valts utifrån sina inflytelserika positioner inom företagen och för att de vill utveckla sina organisationers hållbarhetsarbete. Ämnen som behandlas i programmet är bland annat klimatfrågan, mänskliga rättigheter, anti-korruption, jämställdhet och självledarskap. Matilda Axelsson sitter långt bak i salen, medan föreläsaren som hon har bokat pratar om grön business och om att se möjligheterna, inte bara hoten. Konferenssalen, där deltagarna sitter i halvring, är ljus och anonym som var som helst i världen, men genom fönstren skymtar gamla ekar och tallar som kastar skuggor längs långväggen. Landskapet är vackert som ett vykort, med sina jämna gräsmattor, dyra sekelskifteshus och molniga vattenyta. Utanför finns 1900-talskonstnären Carl Milles staty Människan och Pegasus, ett verk om fantasins flykt, och visst är den här platsen en fantasi: den om det lika miljömedvetna som tillväxtvända Sverige.

LÖN "Det är inte avgörande för valet av arbete, men viktigt för att känna sig sedd för det jobb man gör och det engagemang man lägger ned. Lön fungerar som morot."

2010 Får jobb på Världsutställningen i Shanghai.

2008 Praktiserar på generalkonsulatet i Guangzhou.

2006 Pluggar kinesiska i Chengdu.

2009 Får stipendium från Utrikespolitiska institutet för att skriva masteruppsats i statsvetenskap.

I morse fick alla deltagare lov att pallra sig upp i ottan för en naturvandring med en guide från Naturskyddsföreningen, som berättade om det lokala ekosystemet. – Vi vill visa upp vad Sverige har gjort på miljöområdet, varför vi har något att säga överhuvudtaget. Men vår ingång är ödmjuk: vi har vissa svårigheter, deras länder andra. Vi måste alla hitta gemensamma vägar framåt. Den tidiga morgonen kan vara en orsak till att alla i dag ser lite trötta ut. En del sitter långt fram på stolarna. Men så här brukar det alltid vara på tredje dagen av programmen, berättar Matilda Axelsson när vi efteråt ses i foajén. Vid det här laget har energin från de första två dygnen av nya intryck lagt sig, och den långa resan tagit ut sin rätt. En flygresa från andra sidan jorden för en utbildning i hållbarhet… – Man får alltid väga nyttan mot miljöpåverkan. Det är klart att man kunde jobba med onlineutbildning och så vidare, och det kommer vi att titta på mer framöver. Men jag tror att vi behöver träffas för att veta hur vi kan jobba tillsammans. Det är någonting i det fysiska mötet som betyder väldigt mycket. 60

AKADEMIKERN

2011 Läser kommunikatio i Stockholm och funderar på vad jag vill i livet.

DET FYSISKA mötet har alltid betytt mycket för Matilda Axelsson, också på ett personligt plan. Som barn och ung ägnade hon sig åt teater. När Matilda Axelssons kompisar konfirmerade sig åkte hon själv runt med teaterprojektet Galaxens gåta. Ett stort blått tält flyttades runt i trakterna kring Växjö, där hon växte upp. Hon och hennes kompis var fjorton, de andra skådespelarna mellan tjugo och trettio.

Min väg 2011 Får jobb på Svenska institutet innan kommunikationskursen är avslutad.

2014 Startar och blir programansvarig för managementprogrammet för Afrika.

KLÄTTERSKORNA "Representerar mitt intresse för utomhusaktiviteter. Klättringen skapar energi, harmoni och adrenalin, vilket bidrar till att man lyckas ta sig upp hela vägen."

Tre veckor innan premiär hoppade huvudrollsinnehavaren av. Matilda Axelsson fick rycka in, i rollen som ”skökan” som skulle dö. Det gav mersmak, skrattar hon. Efter gymnasiet bestämde hon sig för att utforska teaterspåret djupare och gick på en ansedd, tvåårig teaterutbildning. – Teater handlar om att gå in på djupet och försöka förstå en karaktärs bakgrund, varifrån den kommer, varför den reagerar som den gör. Och man gör det tillsammans i grupp. Det var väldigt läckert. Parallellt med teaterintresset hade hon sedan barnsben också haft ett stort samhällsintresse. Hennes föräldrar var lärare och politiskt engagerade på vänsterkanten. Matilda Axelsson tog med sig debattlusten ut från hemmet. Hon gick med i en rad föreningar, som Rädda barnen och Amnesty. Och hon använde skolan som en plattform. – Det var nog ofta jag som ensam satt och diskuterade med lärare medan alla andra satt och tänkte: kan inte hon vara tyst nu så vi får gå på rast! När teaterutbildningen var över kom hon till ett vägskäl. Det var dags att välja: skådespeleriet eller samhällsengagemanget. Hon hade ett tag känt en allt starAKADEMIKERN

Min väg

kare dragning tillbaka till det senare, trots att det under tonåren hade pressat henne mot utmattningens rand. Dessutom var hon less på de vassa armbågarna inom teatern. Det blev statsvetenskap i Lund och med tiden en masteruppsats på Utrikespolitiska institutet, där hon genom att analysera bloggosfären i Sydafrika och Nigeria undersökte hur människor såg på Kinas ökade intressen i Afrika. – Jag fick viss uppmuntran från min handledare och hade kanske kunnat doktorera. Men så dök det upp en möjlighet att åka tillbaka till Kina och göra någonting helt annat – och det lockade mer.

"Är det inte alltid så här med karriärvägar, att det är en slump?"

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL KINESISKA "Att jag gjorde uppehåll i utbildningen, för att åka till Kina och lära mig ett nytt språk. Det öppnade världen för mig." VÄRLDSUTSTÄLLNING "Att jag vågade åka till Shanghai för jobbet på Världsutställningen, i stället för att försöka få en doktorandtjänst och gå en tydligare karriärväg" STOCKHOLM "Jag lämnade Malmö och flyttade till Stockholm på vinst och förlust. Det var tungt, men det ledde mig dit där jag är nu."

Det som var något helt annat var jobbet som guide på Världsutställningen i Shanghai. Det blev ytterligare ett kinesiskt år. Hon hade följt magkänslan, gjort det som verkade mest intressant för stunden. Men så kom hon hem igen. Och nu? Vad skulle hon göra? Hon hade tidigare haft sin bas i Malmö, där delar av hennes familj fortfarande bor, men bestämde sig för att flytta till Stockholm. – Det var en period av vilsenhet. Lite som att vara tillbaka på ruta ett igen. Jag började plugga kommunikation och delade 17 kvadrat med en kompis. Så tipsade någon om Svenska Institutet – tydligen skulle hon där kunna få användning för sina kunskaper i kinesiska. Hennes första tjänst var som kommunikatör för Managementprogrammet mot Kina och Indien. Med tiden lämnade hon dock kommunikationsrollen för att i stället starta och utforma Managementprogrammet i Afrika. Där slöts en cirkel. Samtidigt har kinesiskan med tiden börjat vittra bort från minnet. Den gamla vännen Ma Lin, som en gång öppnade upp Kina för henne, får hon inte tag på längre. De kinesiska relationerna har lämnat plats för andra, mer professionella i Indien och Afrika. – Är det inte alltid lite så här med karriärvägar, att det är slump? Visst, om man ska komma någonstans måste man göra vissa strategiska val, men sedan halkar man in någonstans.

ARBETSMILJÖ "Stämningen på arbetsplatsen spelar stor roll. Att känna att man har chefens förtroende och kollegor som man kan bolla idéer med är avgörande för hur man presterar."

Så funkar det Terminalglasögon

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

GLASÖGON PÅ JOBBETS BEKOSTNAD

4 64

AKADEMIKERN

Om du behöver glasögon ska arbetsgivaren bekosta de bågar och de glas du behöver för att klara av bildskärmsarbetet. Vill du ha ett par dyrare bågar kan du få betala mellanskillnaden själv. Har du redan privata glasögon som även fungerar för jobbet har du inte rätt till några nya.

ARBETSGIVARENS EGENDOM

När du byter jobb ska du rent formellt lämna tillbaka glasögonen till din arbetsgivare. Men i praktiken får du ofta behålla dem. Det är ju trots allt en rätt liten chans att din efterträdare har exakt samma synfel som du.

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET.

Många timmar framför en bildskärm sliter på ögonen. Rätt glas ger bättre fokus.

DIN SYN ÄR EN ARBETSMILJÖFRÅGA

En god synhälsa är en del av arbetsmiljön och alltså arbetsgivarens ansvar. Rätt avstånd till skärmen och rätt belysning är a och o. Likaså en skärm som inte flimrar eller på annat sätt gör arbetet mer ansträngande än nödvändigt för ögonen.

RÄTT TILL SYNUNDERSÖKNING

Om du arbetar vid bildskärm minst en timme om dagen har du rätt till regelbundna synundersökningar på arbetsgivarens bekostnad. Ofta har arbetsgivaren avtal med en optiker som du får gå till. Om synundersökningen visar att en läkarundersökning behövs ska arbetsgivaren stå också för den.

Bli klarsynt på jobbet.

OM PROBLEMEN FINNS KVAR

Ibland hjälper det inte med rätt ljus, avstånd och glasögon. Om ditt arbete vid datorn fortsätter att leda till ögonbesvär ska arbetsgivaren se till att du får avlastning. I första hand genom att omplacera dig till andra uppgifter. Går inte det har du rätt att ta tillräckliga pauser för att besvären inte ska uppstå.

AKADEMIKERN

I luften

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Nå nya höjder som chef. ARBETSMILJÖ

TEXT: JOHANNA KVARNELL FOTO: GETTY IMAGES

Förebygg våld

CHEF

Lyft ditt ledarskap Under vårvintern finns flera tillfällen där du som chef kan lära dig mer och träffa andra i samma position. Chefsfrukostar, seminarium och chefsfredagar arrangeras av Svensk Chefsförening. Seminarium: Har du fått nya politiker  Stockholm 5 februari 2019 Svensk chefsförening - Chefsfrukost om dina förutsättningar som chef  Kalmar 6 februari Chefsfredag: Recept för ett framgångsrikt ledarskap  Örebro 8 februari Chefsfredag: Ledarutveckling med shibbolet  Stockholm 15 februari Chefsfrukost om framtidens universellt utformade arbetsplatser:  Stockholm 20 februari 66

AKADEMIKERN

Är du orolig över att bli utsatt för hot eller våld på jobbet? Vad kan du göra för att förebygga hotfulla situationer? Och vilket ansvar har din arbetsgivare? Akademikerförbundet SSR bjuder in alla medlemmar till ett frukostsamtal med fokus på hur du kan förebygga och hantera hot och våld i arbetslivet.

 Stockholm 25 februari

MÖTESPLATSER

Konferera mera Bazaren Hur fungerar arbetsmarknaden, vilka rättigheter och skyldigheter har man i arbetslivet och vilken funktion fyller facket? Akademikerförbundet SSR är en av många utställare på Bazaren – en mässa för utlandsfödda och ungdomar som vill in på arbetsmarknaden.  Stockholm 21-22 februari Offentlig chef Leder du personal i en offentlig verksamhet? På årets upplaga av konferensen Offentlig chef kan du lära dig mer om ledarskap av profiler som förbundskapten Pia Sundhage och rikspolischef Anders Thornberg.  Stockholm 13-14 mars

Creative Army

VoB:s lägenhetsboenden – En nyckel till individ- och behovsanpassade insatser VoB erbjuder träningslägenheter med individanpassade insatser i eget boende för enskilda vuxna, familjer samt ungdomar i åldern 16 – 20 år. Insatsernas inriktning och omfattning varierar beroende på den enskildes behov. Exempel på uppdrag som kan tas emot är skydd, stöd, utslussning och behandling i öppenvård.

Rikard Jönsson Verksamhetschef Träningslägenheter och Stödboende i Kristianstad 0769 - 948 02 76 · rikard.jonsson@vob.se

Afrah Hussein Verksamhetschef Skyddat boende Myra, Familjehemsresursen och Öppenvårdsteamet. 0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

VoB driver HVB, skyddat boende, öppenvård, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

SPANING

Grönt är skönt. Här får miljöfrågor plats i kollektivavtalet. SÅ FUNKAR DET

Fixa falksyn framför skärmen. VI SVARAR

➔

PÅ ELENERGIBOLAGET EON HAR PARTERNA TAGIT ETT STEG TILLBAKA I LÖNESÄTTNINGEN.

Får arbetsgivaren avsluta min anställning i förtid?