Akademikern 6 - 2018

DECEMBER 2018

21 SIDOR TEMA

SLUTA SKJUTA

Lyhört samarbete förebygger brott i Malmö

Lyssna• Sara Kleijsen Åhlander har örat mot marken

AKADEMIKERN

1

Innerst inne har du svaren. Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa. För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera. För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas? På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss. Välkommen! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

2

AKADEMIKERN

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

SKJUTNINGAR

PANG, DU ÄR DÖD!

TRYGGARE FÖR DE FLESTA, farligare för några. Så kan man sammanfatta utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige under 2000-talet. Samtidigt som våldet i samhället stadigt har minskat är det en typ som sticker ut: skjutningarna, särskilt bland unga män. Utvecklingen är skrämmande. Trenden måste brytas. Men hur det ska gå till finns inget säkert svar på. Eftersom skjutningar i Sverige länge varit så pass få finns begränsad kunskap och erfarenhet, men nu måste kunskapen om hur dessa brott stoppas och förebyggs öka snabbt. I Malmö testas nu en modell som varit framgångsrik i USA. I den samarbetar socialtjänst, polis, kriminalvård och många andra för att hindra skottlossningar genom att aktivt söka upp dem som riskerar att skjuta eller skjutas. Vi har följt med socionomen Sara Kleijsen Åhlander och hennes samarbetspartners

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

i det brottsförebyggande arbetet. När någon bestämt sig för att lämna ett kriminellt liv behöver hen ofta stöd. På Fryshuset har kriminologen Camila Salazar Atías byggt upp både en avhopparverksamhet och ett nätverk för att dela kunskap med myndigheter och kommuner om hur de som vill lämna kan få hjälp. DET BÄSTA ÄR förstås om ingen ens börjar leva ett kriminellt liv som hen sedan måste hoppa av från. I Sverige är det polisen som har ansvaret för det brottsförebyggande arbetet. Men för att det ska lyckas måste de samverka med kommuner, andra myndigheter och det civila samhället. 26 män mellan 15 och 29 år sköts ihjäl förra året. De hade också rätt att växa upp och leva ett liv utan våld. Låt det stanna vid barn som i leken ropar "pang, du är död!" AKADEMIKERN

3

Innehåll

ORDFÖRANDE "Gör det möjligt att samverka."

11

AKTUELLT Nu får medarbetare i socialtjänsten chans att doktorera.

14

VÅR VINKEL Under året efter metoo-uppropen har fler ringt SSR Direkt om sexuella trakasserier.

TEMA LYSSNA

19–44 Örat mot marken Malmö lyssnar noga efter tecken på brott.

Dödliga kulor Våldsbrotten minskar, men skjutningarna ökar. Skjuter skott Så förebygger vi skjutningar. Lämna gänget Fryshuset hjälper avhopparna.

4

AKADEMIKERN

48

SPANING Släpp in solen.

50

MIN VÄG Socionomen Malin Isaksson tog initiativ till Kriminalvårdens metoo-upprop. Nu jobbar hon på HR-avdelningen med att förebygga sexuella trakasserier.

60

SÅ FUNKAR DET Flitig som ett bi? Skaffa en bisyssla.

64

VI SVARAR Bytet till kontorslandskap försämrade arbetsmiljön. Vad kan jag kräva av arbetsgivaren?

65

I LUFTEN Så kan chefer i välfärden lyfta etiska diskussioner. ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Annika Sjöberg, Stina Loman, Karin Persson. Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Daniel Nilsson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson. Omslag Foto: Daniel Nilsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen! Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller 0771-11 33 11

41

FOTO: ANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Kriminologen Camila Salazar Atías på Fryshuset hjälper gängmedlemmar att hoppa av.

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

50

NORRKÖPING Malin Isaksson på Kriminalvårdens HR-avdelning följer upp metoo-uppropet.

20

FOTO: DANIEL NILSSON

MALMÖ Socionomen Sara Kleijsen Åhlander testar ny modell för att stoppa skjutningar.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "GÖR DET MÖJLIGT ATT SAMVERKA"

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige

DET PÅGÅR EN ÖVERSYN av både socialtjänstlagen och Arbetsförmedlingen. Frågan är i vilken riktning förslagen till förändring går? Jag har under ett antal år besökt många av våra medlemmars arbetsplatser i olika sektorer. Många är de berättelser som beskriver organisatoriska hinder för att bedriva ett professionellt arbete. Ett arbete med medborgaren i fokus, oavsett om det är en klient, patient, arbetssökande eller elev. Nu senast vid mitt besök i Örebro och Hallsberg kom samma två begrepp upp oavsett vilka arbetsplatser vi besökte i stat eller kommun: Det handlar om bristen på förebyggande arbete och fokus på att avgränsa uppdraget. Det ena leder till det andra. Hur ska man kunna få till ett bra förebyggande arbete som ofta har sin grund i ett fördjupat samarbete verksamheter emellan när tiden man lägger, indirekt

HEIKE ERKERS

eller direkt, fokuseras på att avgränsa uppdraget? Och i det här fallet att avgränsa människor från hjälp. Det är av yttersta vikt att veta att allt arbete som bedrivs är av god kvalitet och verkningsfullt, allt annat måste väljas bort. Kunskap ska vara styrande. Vi behöver varandra, vi ser varandras kompetenser, det handlar inte om att göra samma saker utan om att komplettera, att göra varandras insatser bättre och mer effektiva. Men den bild vi får är att väldigt många verkningsfulla samverkande insatser läggs ner eller aldrig startar. Det man sparar i den enskilda verksamheten lastas individen som står än längre från en verkningsfull lösning. Ge Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ett uppdrag att stärka det professionella handlingsutrymmet, stärka det förebyggande arbetet och skapa förutsättningar för fördjupad samverkan. Nu har ni chansen!

FOTO: SANDRA JOHNSON

ÖVERSYN

Tyvärr har bara 15% av alla anställda inom kommuner, landsting och regioner koll på att de har en kollektivavtalad försäkring via jobbet. Det är synd. För de kan missa extra ersättning då de inte känner till förmånen. Du med personalansvar, berätta det här för dina medarbetare. Det kan ge dem extra trygghet om de blir sjuka. Eller skadade på jobbet. Informationsmaterial finns på afaforsakring.se/detduintevet

FÖRSÄKRING

”Det får duga”, duger inte för oss. Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det. Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag. Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi. Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln. Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra. Alltid. Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

W

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

LÖN

TEXT: STINA LOMAN

Osjälviska tjänar mer

ÖPPET SVERIGE

"Du är inte som jag" 2019 fortsätter Akademikerförbundet SSR:s Öppet Sverige-turné. Förbundsordförande Heike Erkers och föreläsaren SaraClaes Schmidt besöker under året flera distrikt för att snacka mänskliga rättigheter och ett inkluderande samhälle. – Vi är 7,6 miljarder människor på jorden, så varför blir vi förvånade över att människor är olika? Det enda jag vet om dig är att du inte är som jag, och jag kan välja att vara rädd för det eller nyfiken, säger SaraClaes Schmidt. Hen blev offentlig som transperson år 2003 och har sedan dess föreläst om normer och värderingar. – Vi programmeras in i olika sätt att tänka där normen bestämmer vad som är normalt. De som inte tillhör normen betraktas som avvikande och annorlunda. Under Öppet Sverige-turnén vill jag bidra med nya perspektiv, för man ska inte tro på allt man ser eller hör. I december läggs hela turnéplanen ut på Akademikerförbundet SSR:s hemsida.

Är du osjälvisk och gillar att hjälpa andra? Grattis, då tenderar du att få högre lön jämfört med själviska kollegor. Det visar en tvärvetenskaplig studie från Stockholms universitet. Resultatet går tvärtemot tidigare studier som föreslagit att egoistiska personer tjänar mer.

FORSKNING

Arbetsgivare måste sänka kraven Om arbetsgivarna vill undvika att medarbetarna bränner ut sig så behöver de först sänka kraven. Så länge de är för höga spelar andra insatser ingen roll, enligt en studie från Linköpings universitet. Drygt 1 700 medarbetare i sju olika organisationer, bland annat industriföretag och tjänstemän i offentlig verksamhet, deltog. Resultatet visade samma sak oavsett arbetsplats; utbrändhet kan inte förebyggas enbart med hjälp av bra handlingsutrymme – där medarbetare kan använda sin kompetens för att bestämma hur de ska ta itu med sina arbetsuppgifter – och ett gott socialt stöd från arbetsgruppen, så länge kraven är för höga. Det är i själva verket en bekväm myt, enligt forskarna. AKADEMIKERN

11

Aktuellt W

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

D OKTORERA

Nu startar forskarskola i socialt arbete Är du sugen på att kombinera jobbet inom socialtjänsten med forskning? Nu drar en ny forskarskola igång. Tio doktorander antas första terminen. Det är Malmö och Lunds universitet i samarbete med Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet som startar den nya forskarskolan som riktar sig till anställda inom socialtjänsten. Utbildningen pågår i fyra år och löper på halvfart vilket innebär att studenterna ska kombinera forskningen med sitt vanliga jobb. 12

AKADEMIKERN

Kerstin Svensson är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och en av föreståndarna för forskarskolan. – Syftet med projektet är att socialtjänsten ska få en ökad kunskap om aktuell forskning. Tanken är att du tillsammans med din arbetsgivare ska diskutera hur ni kan återföra ny kunskap till arbetsplatsen, säger hon. Den första terminen startar 1 september 2019 och ansökningsperioden öppnar i vår. Undervisningen kommer att ske på alla fyra lärosäten, men varje doktorand ska vara knuten till ett av dem.

NYANLÄND

Ny webbplats guidar till jobb i välfärden Nu lanseras en ny webbplats, vagentilljobben.se. Den riktar sig till nyanlända med utbildning inom socialt arbete, vård- och omsorg, skola eller hälso- och sjukvård samt till arbetsgivare inom dessa sektorer. På sajten finns information om exempelvis vad som gäller vid rekryteringar, hur arbetsgivare kan jobba med språkutveckling och hur anställningsstöd fungerar. Handledare hittar stöd inför praktik och handledning av nyanlända. Arbetsgivarorganisationen SKL och flera fackliga organisationer, bland annat Akademikerförbundet SSR, står bakom initiativet.

SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA

30 –31 JANUARI 2019 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM

PSYKISK (O)HÄLSA

SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA För elfte året i rad önskar vi dig välkommen till den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Att leva med tillvarons ovisshet Anna Kåver, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, författare och handledare Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärende­ belastning för kvaliteten i verksamheten Johanna Kumlin, forskare, fil dr, Socialstyrelsen Från tillitskollapser till tillitsbyggande inom socialtjänsten? Jonas Welander, postdoktor i arbetslivsvetenskap Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, MD, PhD, överläkare Spelproblem och spelberoende hos ungdomar – samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, professor, enhetschef, överläkare Beroendecentrum Malmö Unga droganvändare, en tydlig riskgrupp för psykisk ohälsa Torkel Richert, docent i socialt arbete Vad betyder det att barn ska få komma till tals i social­ tjänstens utredningar och beslut och vad kan det leda till? Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi Lågaffektivt bemötande i socialt arbete Axel Havelius, leg psykolog

RAPPORTERA LÖN

36 600

KR

så hög var medellönen bland medlemmar i Akademikerförbundet SSR förra året. Fram till jul är årets löneenkät öppen. Fyll i din lön och bidra till statistiken. Håll koll i inboxen 12 december.

Myter och fakta om cannabis: Cannabis och tonårshjärnan Agneta Björck, sjuksköterska, verksamhetschef

Deltagaravgift: 2 695:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Hela programmet och mer information: psyoh.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ PSYOH.SE

VÃ¥r vinkel

Greppa # met 14

AKADEMIKERN

SEXUELLA TRAKASSERIER

Ett år efter uppropen lever många arbetsgivare inte upp till kraven på att förebygga och hantera sexuella trakasserier. Text: Stina Loman

t oo FOTO: GETTY IMAGES

W Malin Isaksson ledde metoo i Kriminalvården Läs mer på sidan 50.

FÖRRA ÅRET utsattes två procent av kvinnliga akademiker för sexuella trakasserier från chefer eller medarbetare, enligt Arbetsmiljöverkets undersökning som nyligen presenterades. Ytterligare fem procent trakasserades av klienter, patienter eller kunder. Utsatta män är så få att de inte kan mätas statistiskt. Samtidigt visar en granskning från Diskrimineringsombudsmannen att 86 av 310 kommuner och landsting brister i sina rutiner och riktlinjer för att förhindra sexuella trakasserier. 272 klarar inte heller av att hantera repressalier, alltså att den som anmält diskriminering eller påtalat att arbetsgivaren bryter mot lagen inte får bestraffas. Daniel Hjalmarsson är utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Hans erfarenhet är att arbetsgivarna har rutiner och riktlinjer för hur de ska hantera sexuella trakasserier och kränkningar – men att medarbetarna inte vet om dem. AKADEMIKERN

15

Vår vinkel

– Det finns en passivitet hos många arbetsgivare som irriterar mig. De har riktlinjer och handlingsplaner på plats men pratar inte om dem. Det är en brist som det är enkelt att göra något åt, ändå gör inte arbetsgivarna tillräckligt för att deras riktlinjer ska bli kända bland medarbetarna, säger han. Daniel Hjalmarsson berättar att förbundet märkt att deras medlemsjour fått ett ökat antal frågor som rör sexuella trakasserier efter metoo-uppropen. – Vi har hanterat ärenden för medlemmar som utsatts men också stöttat chefsmedlemmar som hanterat ärenden på sin arbetsplats. Många lokalföreningar har hört av sig till förbundet för att få stöttning i hur de ska organisera arbetet mot sexuella trakasserier. På förbundets webbplats kan du läsa mer om vad du kan göra lokalt. – Jag känner mig väldigt glad för att metoo inte blev en endagars-rörelse utan att det har fortsatt. Det återstår väldigt mycket arbete och vi behöver nöta på, säger Daniel Hjalmarsson. HAN MENAR att arbetsgivarna måste bli bättre på att i sitt förebyggande arbete koppla ihop kraven i OSA-föreskriften, bland annat i delen om kränkande särbehandling, med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder. Det är också något som de kommer att få hjälp med framöver. I våras fick nämligen Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket ett 16

AKADEMIKERN

"Det finns en passivitet hos många arbetsgivare som irriterar mig." DANIEL HJALMARSSON

gemensamt regeringsuppdrag att stärka arbetsgivares kunskap om att de är skyldiga att förhindra och förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet. Uppdraget innebär dels att myndigheternas hemsidor uppdateras med information utifrån lagarna, dels att en gemensam informationsbroschyr ska lanseras, berättar Shrikant Ward som är projektledare på Diskrimineringsombudsmannen. – Det är en rättighet att inte bli utsatt för sexuella trakasserier på sitt arbete. Metoo har gjort det allmänt känt att det förekommit missförhållanden och därför är det viktigt att arbetsgivarna känner till den lagstiftning som gäller inom området, säger han. Informationssatsningen lanseras i mitten av december och ska vara helt klar i april nästa år. – Satsningen innehåller information om våra lagstiftningar, vad sexuella trakasserier kan vara för något, vad arbetsgivarna har för ansvar och vad de behöver ha för riktlinjer och rutiner både kortsiktigt och långsiktigt, säger Shrikant Ward.

W TA METOO TILL NÄSTA NIVÅ På Akademssr.se finns information och konkreta förslag på vad du kan göra på din arbetsplats.

FÖREBYGG

Checka läget Har ni undersökt om det finns risk för sexuella trakasserier på arbetsplatsen? Har arbetstagarrepresentanter varit delaktiga i arbetet? Är det tydligt vem som har skyldighet att påbörja en utredning? Det är exempel på frågor som ingår i den nya checklistan som arbetsmiljöorganisationen Prevent tagit fram tillsammans med arbetsmarknadens parter. Den är tänkt som ett verktyg för att undersöka risker och för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatser. Chefer och fackliga ombud kan använda listan tillsammans för att skapa rutiner och riktlinjer. – Många vill jobba med frågorna, men de tycker att det är svårt. De vet inte var de ska börja och vem som ska göra vad. Vi hoppas att verktyget gör det enklare att komma igång med arbetet, säger Lisa Rönnbäck, projektledare på Prevent. Prevent har också skapat en medarbetarenkät som gärna används parallellt med checklistan. Här får arbetsgivaren svar på hur de anställda upplever sin arbetsplats och därmed blir det tydligt vilka risker som finns i verksamheten. Checklistan och medarbetarenkäten är gratis och finns på Prevents hemsida. – Men det är ingen quick fix. Det räcker inte med att gå igenom listan, det måste även skapas en struktur för att arbeta förebyggande framöver, säger Lisa Rönnbäck.

Om vår nya juristförsäkring För de medlemmar som vill vara juridiskt förberedda har vi förhandlat fram en förmånlig försäkring som gäller privat juristhjälp. Försäkringen består av tre delar: Juridisk rådgivning, rättskydd och ID-stöld. Juridisk rådgivning kan du behöva om du skiljer dig eller om du behöver hjälp med en bouppteckning. Du får hjälp med äktenskapsförord, avtalsskrivning, allmänrådgivning med mera. Juridisk rådgivning gäller för 15 timmar per år via telefon eller Skype. Rättsskydd ger ersättning vid tvister: Du får hjälp med rättegångskostnader vid exempelvis en vårdnadstvist eller tvist i samband med konsumentköp. ID-stöld gäller till exempel om någon stjäl din identitet och skaffar kreditkort i ditt namn. Försäkringen ger dig hjälp via telefon dygnet runt. Du får råd om hur du förebygger ID-stöld, hur du kan bestrida felaktiga betalningskrav och hur du tar bort felaktiga betalningsanmärkningar. Alla medlemmar erbjuds den nya juristförsäkringen via brev och försäkringen kostar ca 30 kronor i månaden. Om du inte vill ha försäkringen kan du tacka nej aktivt genom att fylla i talongen som medföljer brevet eller bara strunta i att betala räkningen. Har du frågor om juristförsäkringen? Kontakta Folksam på 0771-950 950 eller läs mer på tinyurl.com/juristforsakring

Akademikerförbundet SSR önskar alla medlemmar, förtroendevalda, med- och motparter och andra som vi haft kontakt med under året en riktigt god jul och gott nytt år. Akademikerförbundet SSR stöder Barncancerfonden i stället för att skicka jul- och nyårskort.

Tema

Lyssna Unga män skjuts till döds. Nu ökar insikten om att myndigheter, kommuner och civilsamhälle måste samarbeta för att förebygga brott.

20 ÖRAT MOT MARKEN I Malmö lyssnar socialtjänstens Sara Kleijsen Åhlander och representanter för andra verksamheter noga efter tecken på våld för att förebygga brott. Nu inleder de ett nytt projekt för att få stopp på skjutningarna.

30 DÖDLIGA KULOR Trots att det dödliga våldet minskar finns det en grupp där utvecklingen går åt motsatt håll: skjutningar bland unga män. Akademikern har djupdykt i statistiken över hur många som skjuts och dör.

35 SKJUTER SKOTT Unga män tar allt oftare till skjutvapen i konfliker. Även de har rätt att växa upp till ett liv utan kriminalitet. För att bryta utvecklingen måste myndigheter, kommuner och civilsamhälle hjälpas åt.

41 LÄMNA GÄNGET Fryshuset hjälper dem som vill hoppa av ett kriminellt liv. Kriminologen Camila Salazar Atías efterlyser mer samarbete med myndigheter och socialtjänst för att stötta ännu fler. AKADEMIKERN

19

Örat m marke I Malmö lyssar socialtjänstens Sara Kleisen Åhlander noga efter tecken på våld. Tillsammans med polis, kriminalvård och civilsamället hjälper hon kriminella att sluta skjuta.

mot n Text: Annika Sjöberg Foto: Daniel Nilsson

➔

K

Tema

KLOCKAN ÄR ÅTTA på morgonen. I polishuset i Rosengård fylls konferensrummet på med folk. – Ska vi köra? undrar Sara Kleijsen Åhlander, avdelningschef för individ och familjeomsorgen i Malmö stad. Runt bordet sitter chefer på hög nivå inom socialtjänsten, polisen, skolan, fritidsförvaltningen, förskolan, räddningstjänsten, hemtjänsten och områdets fastighetsägare. Varje fredag samlas de i polishuset för att tillsammans förebygga brott. Glenn Sjögren, polisens områdeschef, tar ordet. I korta drag berättar han om arbetet med ett knivmord som inträffade några dagar tidigare i Rosengårds centrum. De andra runt bordet följer upp och berättar hur respektive organisation agerat och hur arbetet fungerat. – Det är fint att se hur fort det kan gå i de värsta lägena. Inom fem minuter från att larmet gick hade jag ett sms från Glenn och kunde sätta igång vår organisation, säger Sara Kleijsen Åhlander. Nätverket Örat mot marken kom till under kravallerna i Rosengård för tio år sedan. Bilar sattes i brand och när räddningstjänsten kom blev de utsatta för stenkastning. Alla berörda samhällsinstanser insåg att de behövde jobba 22

AKADEMIKERN

Tidigt varje fredag träffas en grupp höga chefer från olika verksamheter i Rosengårds polishus.

tillsammans för att få ett stopp på utvecklingen och de började träffas i polishuset. Under en tid hade de avstämningar nästan varje dag. Ganska snabbt lade sig oroligheterna och Sara Kleijsen Åhlander är säker på att samarbetet hjälpte till, även om det var innan hon började arbeta i kommunen. – På våra möten sitter chefer med mandat att fatta beslut och styra sina organisationer. Man kan tycka det tar tid men det är en poäng med att faktiskt ses och inte ta det via mejl eller telefon. Det är så vi hittar tilliten till varandra, säger hon. Inom nätverket började det gå upp för deltagarna vilken effekt de kunde få genom att samarbeta. De fortsatte att ses och hjälps numera åt att ta tag i problem i sin linda och hålla fokus på de positiva krafterna. När större händelser inträffat, till exempel skjutningar, så har gruppen fungerat som stadsdelens krisledning. – Örat mot marken är grunden. Där kommer saker upp som vi kan skapa arbetsgrupper och samverkansarenor kring, säger Sara Kleijsen Åhlander. Det upparbetade samarbetet var en bra grund när Brottsförebyggande rådet, Brå, sökte en pilotkommun för att testa den

"Örat mot marken är grunden. Där kommer saker upp som vi kan skapa arbetsgrupper och samverkansarenor kring." SARA KLEIJSEN ÅHLANDER

AKADEMIKERN

23

Tema

En kort promenad från polishuset har Sara Kleijsen Åhlander sitt kontor.

24

AKADEMIKERN

amerikanska metoden Group violence intervention, GVI. Den har använts på ett flertal platser i bland annat USA och Sydamerika och visat sig vara ett effektivt sätt att få ner det dödliga våldet i kriminella kretsar. De som lyckats bäst har fått ner antalet dödsskjutningar med 50-70 procent och där det fallit mindre väl ut har dödskjutningarna sjunkit med 30 procent. Sara Kleijsen Åhlander och kollegorna i Malmö nappade direkt på Brå:s förfrågan. De var mitt uppe i en period då antalet skjutningar ökat dramatiskt och visste inte vad de skulle göra. – Målet är inte att göra de här unga männen till vattenkammade skattebetalare. Vi vill få ett stopp på det dödliga våldet, säger Sara Kleijsen Åhlander.

I satsningen, som kallas Sluta skjut, tar polisen och socialtjänsten tillsammans kontakt med de kriminella på två sätt, dels genom ”call-in” där kriminella kallas till ett möte i grupp, dels genom dörrknackning. Tanken är att göra det tydligt att polisen anser att det finns en risk att personen ska hamna i en skjutning, men att det finns stöd att få. Budskapet är: Vi vet vad du håller på med, vi vill inte att du ska råka illa ut och vi hjälper dig om du låter oss. Och om du inte slutar så kommer vi inte att lämna dig i fred. Dagen innan Akademikerns besök i Rosengård har polisen hållit sin första call-in. Tio personer kallades och nio kom. På plats fanns även frivården,

"De som kommer till oss är inte rädda för att få ett straff, de är rädda för sina liv." DASHMIRE OSMANI

polisen och socialtjänsten, en imam, en avhoppad Bandidosmedlem och en mamma som förlorat sin son. Alla berättade ur sitt perspektiv vad våldet får för konsekvenser. När Örat mot marken-gruppen träffas på sitt morgonmöte uppdaterar Sara Kleijsen Åhlander och polisens områdeschef Glenn Sjögren de andra cheferna.

– Det var oerhört starkt. När mamman klev upp och berättade hur det var att förlora ett barn så slog det verkligen till i magen, berättar Sara Kleijsen Åhlander. Att anpassa metoden efter svenska förhållanden tog lite tid. Men i samarbete med jurister har de hittat en framkomlig väg. Vad socialtjänsten inte får göra är kanske möjligt för exempelvis frivården. Sara Kleijsen Åhlander konstaterar att det nästan alltid finns sätt att hantera sekretessen, om man vänder och vrider på det. – Socialtjänsten kan inte kalla en grupp kriminella till ett gemensamt möte eftersom vi då avslöjar att de är kriminella. Men frivården kan, då får de hålla i mötet. Vi kan vara där men behöver inte berätta vad vi vet om individerna. AKADEMIKERN

25

DEN HÄR FREDAGEN tar Örat mot

markens träff på polishuset ungefär 45 minuter. Det brukar gå åt mellan en halvtimme till en timme. Väl investerad tid, enligt Sara Kleijsen Åhlander. Efteråt promenerar hon tvärs över gatan och en stor parkering till huset där hon har sitt kontor. Där möter Tove Lundell och Dashmire Osmani, sektionschefer inom öppenvården upp tillsammans med sin chef, Eva Sundberg, som också ingår i Örat mot marken. Tove Lundell har arbetat i området länge, bland annat som ungdomsbehandlare och har mött flera av dem som nu är aktuella inom Sluta skjut redan som tonåringar. – Vår del handlar om att stötta dem som vill lägga ner vapnen. Och det ska 26

AKADEMIKERN

gå snabbt. De får ett första samtal redan samma dag, berättar hon. Efter polisens första call-in är det flera som redan tagit kontakt med socialtjänsten. Vad det leder till återstår att se. Att byta livsstil är en lång process, men om bara en av de berörda lägger av är de nöjda. – Jag tror det är en bra tajming för Malmö. Ångestnivån i de här kretsarna är stor just nu. Ingen litar på någon, inte ens de närmaste släktingarna, och det är ett jobbigt liv att leva, säger Eva Sundberg. Dashmire Osmani, kontaktperson för Sluta skjut inom socialtjänsten Öster, instämmer. – Våldet har blivit grövre och tråkigt nog åker de inte fast. De som kommer till oss är inte rädda för att få ett straff, de är rädda för sina liv. De sover inte och för att klara det livet kanske de hamnar i ett

Tove Lundell, Dashmire Osmani och Eva Sundberg arbetar inom öppenvården och möter de kriminella som vill hoppa av.

Tema eskalerande missbruk. Till slut pallar de inte, säger hon. Hon menar att ett av problemen är att så få av de skjutningar som inträffat klaras upp. Det skickar fel signaler. Samtidigt är hon väl medveten om hur svårt det kan vara för polisen att utreda brotten då få vågar vittna om vad de sett. – Fördelen med Sluta skjut är att man inte behöver jobba med vittnen, för det ska aldrig bli några skjutningar. De får spelreglerna och vet att polisen kommer att vara på dem om de fortsätter. Jag tror att det kan bli väldigt

bra om polisen lyckas hålla fokus på det och vi kan fokusera på att erbjuda stöd för dem som vill lämna. MED SLUTA SKJUT hoppas Malmö få ett stopp på den våldsspiral som snurrat igång inom de kriminella kretsarna. Nyckeln är samarbete men för att förhindra att fler unga dras in i det livet krävs också ett långsiktigt förebyggande arbete. – Vi måste växla från att arbeta mest med myndighetsutövning till mer förebyggande. Vi behöver börja arbeta med familjerna tidigt, helst innan

Sara Kleijsen Åhlander hoppas att Sluta skjut ska stoppa upptrappningen av våldet i Malmös kriminella krestar.

AKADEMIKERN

27

Tema

"Vi kan aldrig förändra samhället från en myndighet utan måste samarbeta" SARA KLEIJSEN ÅHLANDER

CV SARA KLEIJSEN ÅHLANDER Utbildning Socionom Arbetar Malmö stad

28

AKADEMIKERN

barnen ens blir till. Eller åtminstone när de är riktigt små, säger Sara Kleijsen Åhlander. I Malmö stad har man därför satsat på fler familjecentraler, där öppen förskola, socialtjänst och BVC finns samlade. Där kan alla yrkesgrupper hjälpas åt för att fånga upp de familjer som behöver hjälp. – Ofta kan man på BVC känna att det är något som inte funkar, då kan vi komma in tidigare och får mycket mer tillbaka för varje krona vi satsar jämfört med om vi kommer in i ett senare skede, säger hon.

ÖRAT MOT MARKEN började i Rosengård men 2017 slog Malmö Stad ihop sina stadsdelsförvaltningar till en stor och det är nu tänkt att hela staden ska jobba enligt samma modell. Målet är att skapa bättre förutsättningar för samverkan. Sara Kleijsen Åhlander konstaterar att Örat mot marken och att de verkligen träffas regelbundet, har varit avgörande för att de som normalt brukar vara samhällsbärare, som socialtjänst, skola och förskola, nu fått hjälp av fler aktörer med helt andra mandat. I Rosengård driver till exempel Räddningstjänsten ett ungdomsprojekt för att få bättre kontakt med områdets unga och bostadsbolagen ordnar familjeaktiviteter för att skapa en positiv känsla för området och i förlängningen förebygga brott. – Det har gett så många positiva bieffekter och mycket bättre samarbete. Vi kan aldrig förändra samhället från en myndighet utan måste samarbeta.

GRATTIS TILL DIG SOM HAR ITP!

A

Lägre avgifter och bättre villkor. Senaste upphandlingen av tjänstepensionen ITP ger dig ännu mer pension för pengarna. Logga in på Mina sidor på collectum.se och anpassa din ITP efter dig och din familj. ITP är ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Uppdaterade metoder för traumabehandling

Stabilisering och bearbetning

Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling. Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund. Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen.

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård. Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

Under 2000-talet har allt färre dödats i våldsbrott och i relation till befolkningsmängden är det historiskt låga nivåer. 2017 dödades 106 personer, var tredje med skjutvapen. Även om skjutvapen allt oftare används är det fortfarande fler som dödas på andra sätt, till exempel med kniv.

Unga män faller allt oftare offer för dödsskjutningar. Medan samhället blivit farligare för några, har tryggheten 1994 föll tio unga ökat för de flesta. personer offer för Mattias Flinck i Falun och Tommy Zethreus som sköt in i en krogkö på Stureplan i Stockholm.

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

OCH STATISTISKA CENTRALBYRÅN.

Dödliga kulor

Mindre våld i samhället

KÄLLA: SOCIALSTYRELSENS DÖDSORSAKSREGISTER

Tema

Äldre än 30 år Antal personer 30 år och äldre som skjutits ihjäl.

Yngre än 30 år Antal personer 15–29 år som skjutits ihjäl.

1990 30

AKADEMIKERN

1995

2000

Antal personer

Oklart hur ofta det skjuts Exakt hur många skjutningar som sker är inte känt. Brottsförebyggande rådet har gått igenom polisanmälda skjutningar 2014 och hittat 365 fall. I 111 av dem nämndes skottskador på person, allt ifrån lindriga till dödliga skador.

Fler vårdas på sjukhus I Socialstyrelsens patientregister finns sedan 2008 uppgifter om hur många som har fått vård på sjukhus på grund av skottskador. Mellan 2008 och 2013 var det mellan 58 och 89 personer varje år. Från 2014 till 2017 har det ökat varje år från 101 till 117 personer.

30

2013 var det första året på 2000-talet då antalet personer som skjöts till döds var större i gruppen 15-29 år än i gruppen 30 år och äldre. De senaste tre åren har den utvecklingen fortsatt.

20

10

0 2005

2010

2015 AKADEMIKERN

31

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands. Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Skjuter

skott Dödliga kulor eller ett spirande liv utan kriminalitet? Nu växer kunskapen om hur vi stoppar unga män från att skada varandra.

➔

Text: Annika Sjöberg Illustration: Rasmus Meisler AKADEMIKERN

35

Tema

UNDER 2017 DOG 26 unga män i åldern 15-29 år av skottskador, enligt Socialstyrelsens register över dödsorsaker. Det är den högsta siffran sedan 1990, förmodligen någonsin, och det ser inte ut att bli någon minskning 2018. Medan våldsbrotten i stort minskar har skjutningarna inom kriminella gäng och nätverk gått upp. För samhället är det ett misslyckande och i höst fylldes Sergels torg i Stockholm av människor som demonstrerade mot det ökande våldet. Runt om i landet pågår ett arbete för att få en bild av vad som ligger bakom ökningen. En av dem som forskat i frågan är kriminologen Manne Gerell, vid Malmö universitet. Han konstaterar att det i dagsläget inte finns något enkelt svar, men att det går att dra vissa slutsatser utifrån de fakta om själva händelserna som finns. – Majoriteten av morden med skjutvapen har en koppling till utsatta områden 36

AKADEMIKERN

där vi sett en utbyggnad av de kriminella nätverken. I de här grupperna verkar man ha vant sig vid att använda skjutvapen för att lösa konflikter, säger han. Han får medhåll av Daniel Vesterhav, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, Brå. I en studie för några år sedan frågade han och en kollega poliser och andra inom rättsväsendet om hur de uppfattar att den organiserade brottsligheten i Sverige ser ut. – Det har skett en kulturförändring de senaste femton åren. Kriminella är mer benägna att ta till grovt våld för relativt små oförrätter, säger han. Enligt Daniel Vesterhav är dock bilden spretig. I vissa kretsar har man lätt att ta till vapen, i andra inte. Det äldre gardet, inom exempelvis MC-gängen, vill framför allt tjäna pengar och undviker att dra till sig myndigheternas ögon genom att använda skjutvapen. Det är grupperingar som funnits ett tag och

DANIEL VESTERHAV

"De är ofta nykomlingar med stora egon. De drar sig inte för att ta till våld utan att tänka på konsekvenserna." DANIEL VESTERHAV

har en etablerad hierarki och regler för hur man löser konflikter. De yngre har däremot en helt annan logik. Deras nätverk är oftare löst sammansatta med svag lojalitet. För dem har de kriminella affärerna nästan fått en underordnad betydelse. Det viktiga är att bygga sitt eget varumärke som någon som är farlig, som man inte sätter sig upp emot. – De är ofta nykomlingar med stora egon. De drar sig inte för att ta till våld utan att tänka över konsekvenserna. Och när någon börjat så måste den andra svara, säger Daniel Vesterhav. Så trappas våldet upp. Statistik visar att efter en skjutning i ett visst område ökar risken för ytterligare en skjutning i samma kvarter betydligt. – Man kan se våldet som ett folkhälsoproblem. Det är som en epidemi som sprider sig och som vi behöver få stopp på, säger Manne Gerell.

HUR DET SKA GÅ TILL är ingen lätt nöt att knäcka och några generella svar finns inte. Olika delar av landet har olika problem och olika resurser till sitt förfogande. Även om det brottsförebyggande arbetet ligger formellt hos polisen är det en omöjlig uppgift för dem att ensamma få ett stopp på skjutningarna. Det behövs samverkan, inte minst då en insats av polisen kan leda till ökat tryck på socialtjänsten eller civilsamhället, och tvärt om. Men hur samarbetet fungerar varierar. Karin Svanberg, enhetschef på Brå, betonar vikten av att jobba kunskapsbaserat och i samverkan. – Med kunskapsbaserat menar jag att man måste skaffa sig en tydlig bild av hur problemet ser ut lokalt och analysera de resurser man har att jobba med. Sen ska man välja en insats som det finns stöd för att den fungerar och helst även utvärdera sitt arbete, säger hon. I områden som länge haft problem AKADEMIKERN

37

Tema

"Ofta släpper kommunen in andra aktörer när de redan tror sig ha en lösning. De behöver komma in tidigare." KARIN SVANBERG

38

AKADEMIKERN

med skjutningar jobbar man oftast mer på det viset. Ett exempel som Karin Svanberg lyfter fram är Malmö som nu satsat på projektet Sluta skjut (se artikel på sidan 20). Sluta skjut bygger på metoden Group violence intervention, GVI, och riktar sig till våldsamma grupper. Målet är att få ner det grova våldet genom påverkansarbete och ett erbjudande om en väg ut. I projektet samverkar polisen med Malmö stad, socialtjänsten, åklagare, kriminalvården och engagerade medborgare. – Det är ett intensivt samverkansarbete som pågår, vilket jag tror är en framgångsfaktor, säger hon. Sluta skjut är ett avgränsat projekt med syfte att få kriminella att sluta skjuta ihjäl varandra. Men för att få ett stopp på den epidemi som Manne Gerell pratar om behöver samhället förebygga brott genom att se till att unga människor aldrig lockas av ett kriminellt liv. Det handlar bland annat om att komma tillrätta med fattigdom, ojämlik skola, psykisk ohälsa och en brist på delaktighet i samhället. Karin Svanberg menar att det behövs ett långsiktigt förebyggande arbete där såväl polis som kommun, civilsamhälle och näringsliv bidrar. – När kommuner planerar förebyggande insatser släpper de ofta in andra aktörer när de redan tror sig ha en lösning. De behöver komma in tidigare och vara med och formulera problemet, säger hon. I direktiven till den pågående socialtjänstutredningen betonar även regeringen att de vill se en förändring av socialtjänsten.

”Att vi samarbetar ger tyngd i frågan” Utredningen ska lämna förslag som ”främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser.” CAMILLA SKÖLD är tjänstledig socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och nu sekreterare i utredningen. – Socialtjänsten har en viktig roll i det förebyggande arbetet och har i allt för hög utsträckning blivit reaktiv. Man måste i mycket högre utsträckning än i dag jobba förebyggande och i samverkan med andra aktörer, säger hon. Ett av problemen hon ser är att det inte finns stabila strukturer. Personalomsättningen är hög och en hel del av det förebyggande arbetet bedrivs i projekt med osäker framtid. Hon konstaterar också att åren med new public management resulterat i en kortsiktighet. Budgetar hålls i små resultatenheter som inte alltid ser över staketet till kollegor i andra verksamhetsområden. Det gör att man kanske inte ser att besparingen på skolans kurator i själva verket kostar kommunen mer, fast hos socialtjänsten. Utredningens mål är att det förebyggande arbetet ska bli en integrerad del av det sociala arbetet, vilket behandlas i delbetänkandet som redan kommit. – Utredningen vill att det ska ses som en investering att ha en bra skola där barn blir sedda och hörda, och att vi har en socialtjänst med kontaktytor ute i samhället och möjlighet att jobba med tidiga insatser, säger hon.

Under 2018 inledde Akademikerförbundet SSR och Polisförbundet ett nytt samarbete. Målet är att gemensamt få upp det brottsförebyggande arbetet på den politiska agendan. – Det brottsförebyggande ansvaret ligger hos polisen men våra medlemmar arbetar med det fördjupade sociala arbetet, till exempel att barn klarar skolan och inte hamnar i missbruk. Så det är ett gemensamt uppdrag och att vi samarbetar ger tyngd i frågan, säger hon. Flera kommuner arbetar redan brottsförebyggande. Men enligt Akademikerförbundet SSR och Polisförbundet behövs ett mer samlat grepp kring vilka verktyg och processer som kan motverka att unga hamnar i missbruk och kriminalitet. – Det är tragiskt att de här frågorna inte diskuteras mer än vad de gör. Våra medlemmars uppdrag är oerhört viktigt men de måste få tillräckligt med resurser och vi behöver utveckla kunskapsbaserade metoder, säger Heike Erkers. Tillsammans har förbunden presenterat tre krav: Att socialtjänstlagen förtydligas så att kommunerna får ett brottsförebyggande uppdrag, att det brottsförebyggande arbetet samordnas på statlig nivå och att det satsas på kompetensutveckling för dem som arbetar med brottsförebyggande arbete. – Jag menar också att socialtjänsten måste få ett tydligt brottsförebyggande uppdrag och att det uttrycks i den nya kommande socialtjänstlagen, säger Heike Erkers. AKADEMIKERN

39

Navigera Navigera tryggare... Navigera tryggare... Navigera tryggare... tryggare...

Många upplever världen som svårbegriplig, osäker och komplex – med tilltagande polarisering. Många upplever världen som svårbegriplig, Fyrarummaren hjälper till tilltagande att ta ut riktningen osäker och komplex – med polarisering. och börja påverka – tillsammans. Många upplever världen som svårbegriplig, Fyrarummaren till att ta utpolarisering. riktningen osäker och komplex hjälper – med tilltagande och börja påverka – tillsammans. Fyrarummaren hjälper tillsom att tasvårbegriplig, ut riktningen Många upplever världen och börja påverka – tillsammans. osäker och komplex – med tilltagande polarisering.

...i förändring ...i förändring ...i förändring ...i förändring

Fyrarummaren hjälper till att ta ut riktningen stora och små företag, i offentlig och börjaI påverka – tillsammans. verksamhet och i livets olika skeenden. I stora och små företag, i offentlig verksamhet och i livets olika skeenden. I stora och små företag, i offentlig verksamhet och i livets olika skeenden. Kontakta oss! I stora och små företag, i offentlig info@fyrarummaren.se verksamhet och i livets olika skeenden. Kontakta oss! 08 - 677 00 30 info@fyrarummaren.se fyrarummaren.se/navigera

Kontakta 08 oss! - 677 00 30

info@fyrarummaren.se fyrarummaren.se/navigera 08 - 677 00 30

Kontakta oss!

fyrarummaren.se/navigera

FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM® ® FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM fyrarummaren.se • fourrooms.com info@fyrarummaren.se 08 - 677 00 30

fyrarummaren.se/navigera

®

Lämna gänget

Hej mig själv, här ska jag fortsätta med repro :)

När motivationen att lämna det kriminella livet finns behövs hjälp. Camila Salazar Atías har utvecklat Fryshusets stöd till avhoppare.

➔ Text: Annika Sjöberg Foto: Anna Simonsson

Tema

T

TILL FRYSHUSETS avhopparverksamhet Passus vänder sig de som vill lämna det gängkriminella livet bakom sig. De kan antingen befinna sig inom kriminalvården eller ute i samhället. Genom Passus får de en coach som finns tillgänglig dygnet runt och de får stöd genom den ofta snåriga väg det innebär. Camila Salazar Atías är kriminolog och arbetar med kunskapsspridning och organisationsutveckling på Fryshuset. Hon har i många år studerat och arbetat med kriminella gäng och nätverk i såväl Sverige som i USA. Hon berättar att majoriteten av avhopparna inom Passus är äldre, från 25 år och uppåt. Enligt Camila Salazar Atías är de mest motiverade i 30-årsåldern. – Det är först då de inser att livet som kriminell suger. Vi har yngre avhoppare också men de kommer oftast för att de har en hotbild mot sig eller förväntas begå ett väldigt grovt brott och vill ha hjälp ur situationen. De kan fortfarande ha en romantiserad bild av vad kriminalitet och gänget är, säger hon.

42

AKADEMIKERN

I tre år följde kriminologen Camila Salazar Atías kvinnorna i gänget Latin Queens i New York. Hemma i Sverige har hon utvecklat Fryshusets avhopparverksamhet.

Camila Salazar Atías konstaterar att när unga dras in i det kriminella livet är det flera faktorer som spelar in: personlighet, identitet och lojaliteter är viktiga, liksom frågor om klass, fattigdom och möjligheter i livet. – Vi låtsas som att vårt samhälle är jämlikt men så är det inte. I fattigare områden har vi skolor med sämre resultat, sämre service och andra måttstockar för när samhället agerar. I rapporten Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet från Institutet för framtidsstudier kunde forskarna konstatera att majoriteten av de kriminella har rötter i andra länder. Camila Salazar Atías menar att det bakom den statistiken finns strukturer som Sverige behöver komma till rätta med. Hon vet av egen erfarenhet hur det är att ständigt få svara på frågan var

"Det är först då de inser att livet som kriminell suger." CAMILA SALAZAR ATÍAS

CV CAMILA SALAZAR ATÍAS Utbildning: Kriminologi Arbetar Fryshuset

man kommer ifrån, oavsett om man är född i Sverige eller inte. Kanske blir svaret föräldrarnas hemland utan att personen egentligen känner sig hemma där heller. – Den enda plats som till slut är din plats är området där du växt upp och du får en stark lojalitet till det och identifierar dig som någon från det området. Då spelar samhällets förväntningar på unga killar från fattiga områden väldigt stor roll, säger hon. När ungdomarna inser att de dragit ett kortare strå i livets lotteri infinner sig lätt en besvikelse mot samhället, det samhälle som man själv förväntas vara lojal mot men som man inte känner varit lojal mot en själv. – Ju fler dörrar som stängs, desto

närmare kommer de dörren som alltid är öppen. Och den går till kriminaliteten, säger hon. DE SOM SÖKER HJÄLP via Passus har oftast varit på otaliga möten med olika myndighetspersoner genom åren. Deras förtroende för samhället är lågt. Då får Passus en viktig roll att stötta och samordna. Varje deltagare får en coach som börjar med att göra en kartläggning. Hur ser motivationen ut? Behöver personen flytta? Behövs sjukvård, boende, terapi eller motiverande samtal? Därefter görs en behandlingsplan och sexton timmar av dygnet schemaläggs. Allt ifrån att handla, laga mat, gå till banken till positiva fritidssysslor ingår. AKADEMIKERN

43

Tema

– Vi försöker titta vartåt personen vill och hitta intressen att bygga vidare på. Positiva sammanhang som ger nya nätverk och stabilitet är jätteviktigt för att hantera vardagstristessen. FÖR ATT FÖRBÄTTRA stödet till dem som vill byta livsstil skulle Camila Salazar Atías vilja se mer samarbete mellan myndigheter, kommuner och civilsamhället. Fram tills nyligen drev Fryshuset nätverket Cides. Där ingick representanter från alla grupper. De träffades, knöt kontakter och försökte gemensamt hitta sätt att jobba så effektivt som möjligt med de resurser som de gemensamt kunde uppbåda. Men nu finns inte längre pengar att driva nätverket vidare. – Jag önskar att vi kunde ta upp det igen. Civilsamhället får ofta dra

"För de unga skapar det en trygghet om de vet att vi vuxna är synkade." CAMILA SALAZAR ATÍAS

44

AKADEMIKERN

ett stort lass när det gäller att fixa finansiering men det går att ta ett gemensamt ansvar, säger hon. – Om det fanns tydliga direktiv och en ekonomi kopplad till verksamheten tror jag att vi hade haft många fler avhoppare. På kort sikt är det dyrt att hjälpa en gängkriminell, men i längden är det en bra investering för hela samhället. Fryshuset gör emellanåt kartläggningar av vad unga själva vill ha för stöd från samhället. Svaren brukar vara vettiga vuxna runt omkring sig och att de vill vara med i beslutsprocesserna tidigare. Det skulle Camila Salazar Atías gärna se att civilsamhället också fick vara. Hon upplever att personer på myndighetsnivå ibland sitter och bestämmer vilka bollar civilsamhället ska ta, i stället för att bjuda in till samtal. – Ju mer stuprör vi jobbar i, desto mindre effekt får vi. Fick vi vara med i samtalen kunde vi själva berätta vad vi kan bidra med. För de unga skapar det en trygghet om de vet att vi vuxna är synkade. Fryshuset har hittills inte gjort någon utvärdering av hur många som försöker hoppa av och som verkligen lyckas, men har nu fått pengar från Brottsförebyggande rådet för det. Camila Salazar Atías kan ändå dra några slutsatser. Avgörande för att nå en långsiktig förändring hos en individ är att hitta en meningsfull sysselsättning och ett sammanhang. Och att det inte slarvas med grundjobbet. – Personen måste gå till botten med orsakerna till att hen hamnat i kriminalitet och hitta sina verktyg för att inte falla tillbaka i gamla mönster.

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

A

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV

Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst. Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig. Bli medlem på akademikernasakassa.se! Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Spaning

Släpp in solen

"DET ÄR MÖRKT när man går till jobbet

När vintermörkret lägger sig blir dagsljuset än viktigare för vårt välbefinnande. Nu ska nya initiativ ge solsken på kontoren. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

och mörkt när man kommer hem”. Så här års är det kanske det vanligaste kallpratet. Och inte utan anledning – frånvaron av dagsljus är ett plågsamt aktuellt ämne för många av oss under vinterhalvåret. För den som har sin kontorsplats långt ifrån ett fönster blir de många mörka timmarna extra kännbara och nu lyfts frågan om dagsljus på arbetsplatsen på flera håll. Både Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen sammanställt aktuell kunskap om dagsljusets påverkan på vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Arbetet har resulterat i två rapporter som båda slår fast vad som länge varit känt: dagsljus har stor betydelse för vår hälsa. Vi behöver kontinuerligt exponeras för en rejäl dos dagsljus för att kunna sova

gott, hålla den kognitiva förmågan på topp och minska risken för depression. De senaste åren har trenden emellertid varit att bygga allt mer stadslika miljöer, med höga, tätt stående hus där konsekvensen lätt blir en minskad tillgång till dagsljus. Samtidigt vistas vi allt mindre utomhus på vår fritid. Desto viktigare då att de lokaler vi tillbringar mest tid i under dygnets ljusa timmar, våra arbetsplatser, levererar på den här punkten. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står det tydligt att det ska finnas tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblick i arbetslokaler där man jobbar stadigvarande. Ändå är det många som inte följer reglerna. Något som enligt Per Nylén, avdelningsdirektör på myndigheten, beror på en kombination av okunskap och arrogans. – Det är vissa arkitekter och projek-

törer som inte respekterar föreskrifterna. Jag pratade med en arkitekt som tyckte att lite civil olydnad bara var uppiggande. Som arbetsgivare skulle jag bli tämligen irriterad om det visade sig att mina nya lokaler inte ens uppfyller minimikraven för arbetsmiljö, säger han. MED HJÄLP AV den nya rapporten som

Arbetsmiljöverket tagit fram hoppas han kunna öka arbetsgivares och arkitekters motivation till att uppfylla kraven. – Om vi har argumenten klara och förklarar ännu tydligare än förut att både arbetstagare och arbetsgivare tjänar på att dagsljuset är tillräckligt blir det kanske enklare att få till stånd en förändring. En handfull gånger om året hotas arbetsgivare som inte till uppfyller kraven av att behöva betala ett vite. AKADEMIKERN

47

Spaning "Egentligen är våra ögon de bästa mätarna. Ser jag för dåligt i lokalen så gör jag." PER NYLÉN

Det hände till exempel ett företag som saknade fönster i fyra kontorsrum, och där arbetsgivaren för att lösa dagsljusfrågan hade låtit bygga inglasade väggar mot korridoren. Skyddsombudet som mätte ljuset kunde dock konstatera att lösningen inte var tillfredställande och vände sig till Arbetsmiljöverket som hotade med en halv miljon kronor i vite om problemet inte åtgärdades inom ett par månader. Det fick fart på arbetsgivaren som löste situationen genom att skapa ett mindre öppet kontorslandskap så att ingen längre behövde sitta i ett rum utan fönster. Men hur vet man om det finns tillräckligt med dagsljus på jobbet? – Egentligen är våra ögon de bästa mätarna. Ser jag för dåligt i lokalen så gör jag. Men det kan vara skönt att kunna visa på siffror för den som vill ta upp problemet med sin arbetsgivare eller sitt skyddsombud, säger Per Nylén. För att kunna mäta ljuset har han för Arbetsmiljöverkets räkning tagit fram en app för Iphone. Den använder telefonens kamera för att mäta belysningsstyrka och risk för bländning. Hittills har den laddats ner omkring tiotusen gånger. 48

AKADEMIKERN

Just nu pågår flera olika försök att lösa frågan om det viktiga dagsljuset. Bland annat finns det arbetsgivare som har testat att ge sina arbetstagare längre betald lunchrast för att de ska hinna gå ut och tanka ljus. Ny forskning från Danmark har också visat dygnsrytmljus, som efterliknar dygnets naturliga skiftningar, kan ge bättre arbetsmiljö för den som jobbar natt. Metoden har bland annat testats på sjuksköterskor på Århus universitetssjukhus med gott resultat. Tyvärr räcker det inte att installera riktigt bra lampor på arbetsplatsen, eftersom artificiellt ljus inte håller samma höga och hälsofrämjande kvalitet som dagsljus. Men de senaste åren har det faktiskt dykt upp lösningar på det här, även för helt fönsterlösa lokaler. DET AMERIKANSKA företaget BASF, använder film, ljusschakt och ljusarmaturer för att leda riktigt dagsljus långt in i dunkla byggnader. Göteborgsföretaget Parans använder sig i stället av ett system med solfångare och kablar med fiberoptik. I Sverige har de dragit in dagsljus i kontorslokaler, på sjukhus och skolor. Och de senaste åren har företaget sett en ökad efterfrågan, uppger marknadschefen Karolina Zrimsek. – Vi ligger mer rätt i tiden med vår produkt nu än när bolaget startades 2003. Nu är människor mycket mer medvetna om miljö, hållbarhet och om hur arbetsmiljön påverkar oss. För arbetsgivaren blir det till syvende och sist en ekonomisk fråga. Du måste erbjuda tillräckligt med dagsljus om du vill behålla din personal.

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_2-18_180x120.indd 1

Missa inte våra poddar Dyk ner i aktuella politiska strömningar med Samhällsvetarpodden, fördjupa dig i socialt arbete med Socialtjänstpodden eller gräv ner dig i ledarskapsfrågor med Chefspodden. Nya avsnitt varje vecka på akademssr.se/podcasts

2018-03-09 11:05

Min väg

Korten För ett år sedan väntade Malin Isaksson på att någon skulle dra igång metoo-uppropet i Kriminalvården. Till slut blev det hon. Nu fortsätter hon arbeta för att påverka normerna.

på

bordet Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

V CV MALIN ISAKSSON

Utbildning Socionom Arbetar Kriminalvården

52

AKADEMIKERN

VID KAFFEAUTOMATEN träffar Malin Isaksson den nya forskningschefen på Kriminalvården. De börjar prata: ”Du är socionom, eller hur? Det är bra”, säger Malin Isaksson medan maskinen maler kvalitetsbönor. ”Jag också. Tänker att vi har gemensamma drivkrafter då!” Kriminalvården är en myndighet som, lite spetsigt, har två uppgifter: att vakta och att behandla. ”Hårda” värden och ”mjuka”, enligt en gammal jargong. Från början var det tänkt att männen skulle ombesörja de första och kvinnorna de senare. Var statusen låg är inte svårt att räkna ut. Malin Isaksson mötte den där jargongen redan när hon började jobba extra inom Kriminalvården 2002. Medan vi sätter oss i ett rum med utsikt över en sjö berättar hon om sexistiska och homofoba mejl och kommentarer.

– En kollega berättade att de brukade slå vad om hur lång tid det skulle ta innan den senaste anställda kvinnliga vårdaren förälskade sig i någon av de intagna. Jaha, tänkte jag, är det mig han menar nu? SOM TILLFÖRORDNAD HR-expert och ställföreträdande chef på sektionen för utbildningsutveckling har Malin Isaksson i dag en viss möjlighet att påverka jämställdhetsklimatet i organisationen. Ett stort steg i den riktningen var metoo-uppropet #virivermurarna, som hon var med och initierade i slutet av 2017. 954 kvinnor skrev under och i botten finns runt 150 berättelser om kränkande särbehandling och sexuella övergrepp. – Jag hade suttit och väntat på att någon annan skulle dra igång det. Men nej, det var ingen som vågade. Det berodde på ett av våra konstaterade problem: tystnadskulturen. Själv har hon cheferna med sig, men många andra kvinnor i organisationen var uppenbart rädda för att påtala problemen. De ville vara anonyma. Någon avböjde att medverka, eftersom hon sökte fast tjänst. – Bilden jag fick var att man riskerar att hamna i frysboxen. Och att man kan mötas av misstro: "Det här var väl inget problem, han skojade bara." Och: "om du är så där känslig, ska du verkligen jobba inom kriminalvården då?" Som offer är du attackerbar, trasig, defekt på något

LÖN "Meningsfullheten i det här arbetet gör att jag inte vill byta jobb för en högre lön. Det är svårt att få jättemycket högre lön än jag har inom den här branschen. Jag älskar att jobba statligt, för det offentliga."

2015 Blir personalutbildare.

2001 Pluggar till socionom.

2005 Börjar jobba i frivården – ett drömjobb.

2013 Kommer inte vidare, förlorar självförtroendet.

CYKELHJÄLMEN "Betyder frihet för mig. Att jag cyklar och kan ta mig fram på vilka vägar som helst. Med hjälmen känner jag mig trygg samtidigt."

sätt. Om du dessutom börjar gråta inför en oförstående chef, som jag föreställer mig att jag skulle kunna göra, är du verkligen "out there". Då kan du inte ens kontrollera dina känslor. Där kommer de stereotypt manliga idealen in igen. SJÄLV HAR MALIN Isaksson på olika sätt stångats mot de där idealen i hela sitt liv. Som barn var hon en "pojkflicka". När hennes två år äldre bror fick historieböcker i present och hon romantiska romaner blev hon sur. – Om det var någon av oss som tänkte på kärlek och romantik så var det han. Jag var intresserad av filosofi och skrev dikter om existentiella saker. Efter att på tryggt avstånd från den duktiga flickan-rollen ha skolkat och sovit sig igenom gymnasiet och sedan trots allt läst upp betygen på Komvux, bestämde hon sig för att bli programmerare. Hon ville bryta mot normerna, tänkte inte skaffa sig ett kvinnligt yrke. – Jag var lite macho, såg upp till de egenskaperna. Att sträva efter egenskaper som har högt värde är ganska naturligt egentligen. Men det var svårt också. Så fort jag kliver in på ett möte någonstans ser jag ju ändå ut som tjej.

54

AKADEMIKERN

2016 Blir utbildningsutvecklare.

2017 Initierar metoo-uppropet #virivermurarna, där kränkningar, övergrepp och tystnadskultur inom Kriminalvården avslöjas.

Min väg

BOXEN "Ett utbildningsmaterial om Barnkonventionen med frågor som stödjer reflektion och dialog om hur barnets bästa kan omsättas i Kriminalvården. Har utvecklat detta tillsammans med föreningen My human rights."

Hon gav upp datordrömmarna och insåg i samma stund som hon läste beskrivningen i utbildningskatalogen att hon var socionom i själen. Och var finns de sociala problemen koncentrerade om inte i Kriminalvården? Efter examen började hon som frivårdsinspektör för ungdomar. Det var ett drömjobb, men hon var ambitiös och ville vidare. Och där någonstans kom en rejäl krock med den där stereotypa manligheten. Hon var inget chefsämne, fick hon veta av sina chefer. Varför? Hon hade protesterat mot en växande arbetsbörda och risk för utbrändhet bland kollegorna i hennes arbetsgrupp. – Jag trodde att jag i första hand hade ansvar för min grupp. Så var det inte, insåg jag då. Jag förväntades vara lojal uppåt och hård nedåt. Så var den manligt kodade ordningen. Det var en mycket svår tid. Självförtroendet rasade. Åren gick och cheferna gav henne inte någon bekräftelse. Det gjorde däremot medarbetare. Särskilt en kollega klev in när det verkligen behövdes, uppmuntrade och beskrev henne som en stark oxe som kämpar

vidare över alla hinder i en bister rysk vinter. Det hjälpte henne i hopplösheten. – Jag tänkte för mig själv: Okej, det här blev skitjobbigt. Alla andra är lyckade och har underbara jobb. Är det för att de är så mycket bättre än jag? Så mycket smartare? Nej. De har tagit sig AKADEMIKERN

55

Min väg

vidare för att de har kämpat superhårt, krånglat sig fram och inte gett upp. Hon bestämde sig för att stanna kvar och vara ihärdig. Hon var oxen. På något sätt skulle det nog ordna sig. Och det gjorde det. När det 2015 dök upp en tjänst som personalutbildare fick hon den. Bara ett år senare kom nästa chans till avancemang, när hon först blev senior handläggare på sektionen för utbildningsutveckling och sedan ställföreträdande sektionschef och tillförordnad HR-expert. I sin nuvarande roll, där hon utvecklar utbildningar för personalen, kan hon jobba för att förändra organisationens normer i grunden. Ett exempel på det är verktyget ”åskådarens roll i ett

"Det är nästan svårt att hinna möta behovet och efterfrågan på stöd." 56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL GROVT RATTFYLLERI "Jag kunde göra mycket för att hjälpa de dömda, eftersom de hade en relativt avgränsad problematik." KÄMPADE "Att jag inte lämnade Kriminalvården när det var som tyngst, utan fortsatte." BARNPERSPEKTIV "När jag började utbilda i Kriminalvården fick jag utbilda i barnperspektiv. Ett socionomämne verkligen, engagemanget bubblade."

jämställt samtalsklimat”, genom vilket personalen lär sig att kliva in och säga ifrån vid kränkande situationer. Metoo-uppropet #virivermurarna lämnades över till ledningen. Sedan dess har HR-avdelningen skrivit nya riktlinjer om kränkande särbehandling och håller på att revidera riktlinjen för likabehandling. – Det är svårt att säga om det görs tillräckligt eftersom jag inte har koll på alla enskilda verksamheter, säger Malin Isaksson. MEN VILJAN TILl förändring är tydlig på många håll, vilket Malin Isaksson är väldigt glad för. Dagen innan intervjun var hon i Malmö, inbjuden av en anstalt som skrivit in i sin handlingsplan att försöka åtgärda de problem som metoo blottlagt. Liknande initiativ pågår överallt i regionen. Lite högre upp i landet, i region mitt, finns ett projekt som heter Leda jämt, med syftet att få in fler kvinnor på ledande positioner. Region väst har också visat intresse, och region nord har skickat personer på utbildning. – Det är nästan svårt att hinna möta behovet och efterfrågan på stöd i förändringsarbetet. Det hon saknar är ett större strategiskt grepp från myndigheten. – Jag önskar att man centralt konstaterade: vi har ett problem med jämställdheten, punkt slut. Hur ska vi göra för att åtgärda det? Vilka aktiviteter krävs? Var ska vi vara om fem år? Framför allt vill hon att fler män ska engagera sig i frågan. För fortfarande är det så att män gärna lyssnar på män.

ARBETSMILJÖ "I en bra arbetsmiljö känner man sig sedd och värdefull samtidigt som kan får andra att känna likadant. Gruppen är viktig. Om någonting händer ska man ha en arbetsgrupp som stöttar en."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Psykoterapeutprogram med inriktning på barn och ungdomar, 90 hp ”Hög kvalitet” i UKÄ:s granskning Kursstart september 2019, 6 terminer Handledar- och lärarutbildning, 45 hp Kursstart september 2019, 4 terminer

www.ericastiftelsen.se

sista ansökningsdag 18 februari 2019

Fördjupningskurs i MBT för barn, unga och unga vuxna Kurs: 7 - 8 februari 2019

Psykoterapeutprogrammet Start 2 september

MEI - Integrationsutvecklare

Vill du bidra till ett inkluderande och medskapande samhälle? Vi erbjuder en distansutbildning på deltid under 16 veckor. Den passar många professioner och ger ett breddat perspektiv på hur man kan ta tillvara mångkultur.

Helikopter.nu

www.sapu.se

För 700 spädbarn går solen ned alldeles för tidigt. Varje år dör 700 barn på tröskeln till livet. Och det bara i Sverige. Köp Spädbarnsfondens Solvända-pin. Då hjälper du forskningen om spädbarnsdöd. Läs mer och beställ på www.solvanda.nu

CSN-berättigad.

Plusgiro: 90 02 12 - 2

Läs mer på: www.osterlen.fhsk.se/kurser/

Tack för att du bryr dig.

Österlens folkhögskola Malmövägen 41 273 35 Tomelilla

Grundläggande psykoterapiutbildning med systemisk familjeterapi och relationell inriktning, 45 hp Högskolan i Gävle startar som uppdragsutbildning en 2-årig grundläggande psykoterapiutbildning, motsvarande Steg 1, med start i september 2019. . Anmälan senast 1 mars 2019.

www.hig.se/uppdragsutbildning

”Kurs persp en har gett ektiv, mig n vidga aha-upplev ya t mina e cirkla lser, Tidiga re delt r” a gare i

kurse

n

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med behandling i konsulentstödda familjehem

Vi söker till vårt kontor i Vimmerby

LEG. PSYKOTERAPEUT Kvalificerat psykoterapeutiskt behandlingsarbete med inriktning på barn- och ungdomspsykologi. Vi söker er med humor, humör, livserfarenhet och ett rymligt hjärta. Vi arbetar utifrån ett relationellt psykodynamiskt perspektiv. Arbetet är varierat, kreativt med reflektionsutrymme och vi arbetar i team. Läs mer om tjänsten på hemsidan www.tjustbehandlingsfamiljer.se

För mer information, kontakta eller maila din ansökan till: Charlotte Lindwall Metodchef, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledare 0490-343 44, charlotte@tjustbehandlingsfamiljer.se

Tack alla annonsörer och läsare vi önskar Er alla en riktigt

God Jul & Gott Nytt år! Robin, Peter och Efva på Bengtsson & Sundström Media Tel. 08-10 39 20 Vi syns igen den 5 februari!

Läs mer om tjänsten och oss på www.tjustbehandlingsfamiljer.se

190x132.indd 1

2012-08-07 14.48

Bisyssla Är du flitig som ett bi och vill jobba vid sidan av din anställning? Se till att få extraknäcket godkänt av arbetsgivaren. Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUDNET SSR, AKADEMIKERNAS A-KASSA, LOA.

Så funkar det

VAR LOJAL MOT PRIVATA ARBETSGIVARE

3

4 60

AKADEMIKERN

I privat sektor finns ingen lag som reglerar bisysslor. De är tillåtna så länge de inte äventyrar lojaliteten med din arbetsgivare. Bisysslan får till exempel inte konkurrera med det vanliga jobbet, påverka det sätt du utför ditt arbete på eller göra att du inte orkar med ditt vanliga jobb. I en del kollektivavtal och anställningsavtal finns överenskommelser.

HÅRDARE REGLER I OFFENTLIG SEKTOR

För offentligt anställda finns regler om bisysslor i lagen om offentlig anställning och kollektivavtal. Här är kraven hårdare än i privat sektor. Det får nämligen inte finnas någon risk att förtroendet för verksamheten påverkas negativt. Domare och chefer i vissa myndigheter samt anställda i kommuner och landsting ska självmant rapportera in sina bisysslor. För övriga räcker det att svara om arbetsgivaren frågar.

MER ÄN EXTRAKNÄCK

En bisyssla är ett extrajobb vid sidan av din anställning, till exempel ett extraarbete hos en annan arbetsgivare eller ideellt engagemang i en förening. Det spelar ingen roll om du tjänar pengar på det eller inte, eller om det är tillfälligt eller pågår under lång tid. Att driva ett eget företag eller ta enstaka uppdrag räknas också som bisyssla.

1

FRÅGA FÖRST

Lojalitetsplikten mot arbetsgivaren gäller alltid och begränsar vad du får syssla med på fritiden. Arbetsgivaren är skyldig att berätta vad som kan göra en bisyssla otillåten och arbetstagare är skyldiga att lämna uppgifter om den. Smartast är att alltid fråga först. En otillåten bisyssla kan leda till disciplinåtgärder eller att du sägs upp.

2

Surr, surr. Jag kanske kan göra honung åt det där andra bisamhället på helgerna...

SYSSLA VIDARE SOM ARBETSLÖS

5

Om du har haft din bisyssla vid sidan av ett heltidsjobb i minst ett år när du blir arbetslös kan du fortsätta samtidigt som du får a-kassa. Du får dock inte tjäna mer än 2 190 kronor i veckan och den får inte hindra dig från att ta ett heltidsjobb. Om du börjar arbeta mer eller tjänar mer kan dagpenningen från a-kassan antingen minska eller upphöra helt.

AKADEMIKERN

61

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland. Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Vi svarar KONTORSMILJÖ

MÅSTE VI SITTA I LANDSKAP? Bytet från cellkontor till kontorslandskap utan fasta platser ledde till stress och hög ljudnivå. Vad har arbetsgivaren för ansvar för arbetsmiljön och hur kan de anställda lyfta frågan?

DETTA HAR HÄNT

Marias arbetsgivare har bytt från cellkontor till kontorslandskap utan fasta platser. Personalen har inte involverats i besluten eller processen och nu känner sig en del stressade av att inte ha en egen plats och ljudnivån har ökat med koncentrationssvårigheter som följd. Maria undrar vad det finns för kunskap om arbetsmiljö och kontorslösningar, samt vilket ansvar arbetsgivaren har. DETTA GÄLLER

Förenklat finns tre typer av kontorsmiljöer. Cellkontor med egna rum, kontorslandskap med eller utan fasta platser och en hybrid av dessa båda typer. Undersökningar visar att hybriden är de mest ineffektiv och konfliktskapande för oss kontorsmänniskor – särskilt där utrymme att få arbeta ostört är starkt begränsat. Bättre fungerar kontorslösningar utan fasta platser, men som

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö.

DANIEL HJALMARSSON

Utvecklingsstrateg Akademikerförbundet SSR

i stället erbjuder en variation av olika miljöer att arbeta i, beroende på vilka arbetsuppgifter som är aktuella för medarbetaren just nu. Variationen kan utöver kontorslandskap bestå i tysta zoner, platser för spontana möten, vanliga möteslokaler och flera samtalseller telefonrum. Det finns mycket forskning kring just kontorsarbete. Det visar sig att kontorsmiljöns utformning påverkar allt från personalens trivsel till prestation. Rätt använt kan en kontorsmiljö vara ett kraftfullt verktyg för att få människor att samarbeta bättre, utveckla idéer eller skapa en ny kultur. Ett aktivitetsbaserat kontor är mer än nya möbler och fria arbetsplatser. Forskare trycker mycket på att arbetsgivaren behöver fundera över sina arbetssätt och processer, samt förbereda och involvera medarbetarna i den kommande omställningen. Dock ska tilläggas att långtidsstudier AKADEMIKERN

63

Vi svarar W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

med fokus på kontorsplatser, med en variation av olika miljöer att arbeta i, ännu inte är särskilt många. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön. Det innefattar såväl den fysiska som den sociala arbetsmiljön, organisationen och i vissa delar även ledning och rekrytering. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete har fokus på hur arbetsmiljön ska undersökas, riskbedömas, åtgärdas och kontrolleras. Medbestämmandelagen, MBL, är användbar när organisatoriska förändringar aktualiseras. Arbetsgivare är skyldiga att samverka kring eller förhandla samtliga dessa förändringar med representanter för arbetstagarna, till exempel skyddsombud och fackligt förtrendvalda. En så här genomgripande förändring av kontorslokalerna kräver att såväl arbetet med föreskrifterna som samverkan enligt MBL görs i flera steg. Någon i fastighetsbranschen har sagt att ”vi behöver skapa platser som är så bra att medarbetarna vill gå dit.

"En av de viktigaste delarna är dialogen med personalen före, under och efter ombyggnaden." DANIEL HJALMARSSON

64

AKADEMIKERN

Inte för att de måste, utan för att de helt enkelt känner att det är där de presterar bäst”. Det är en riktig utmaning! SÅ FÅR DU HJÄLP

Maria och hennes kollegor borde i första hand prata med sina lokala fackligt förtroendevalda och skyddsombud, men också med arbetsgivaren om de brister som de ser och upplever i arbetsmiljön. En av de viktigaste delarna i processen att gå från cellkontor till kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor är processen, det vill säga dialogen med personalen före, under och efter ombyggnaden. Processen, kontorsmiljön och personalens hälsa ska utvärderas och eventuella åtgärder ska kontinuerligt följas upp. Medlemmar som känner sig osäkra på till vem de kan vända sig kan alltid kontakta SSR Direkt för råd och stöd. SÅ GICK DET

Maria och hennes kollegor fick med stöd från lokala företrädare igång samtalen med arbetsgivaren om de nya riskerna i kontorsmiljön. Tillsammans har de gått igenom lokalerna, bland annat rörande personalens behov av tysta zoner och samtalsrum. En ljudarkitekt anlitades för ändringar i ljudmiljön i de större utrymmena. Teknik som låter har placerats i rum med dörr och gemensamma trivselregler finns på plats. Nästa steg blir att se över den fortsatta digitaliseringens konsekvenser. Teknikutvecklingen gör det möjligt att arbeta på andra ställen än just kontoret, och en utredning om distansarbetesavtal pågår.

W

I luften

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

PLUGG

TEXT: STINA LOMAN ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Koll på studenter

JÄMSTÄLLDHET

Lika för alla Beror era ineffektiva möten på att vissa får för mycket och andra för lite utrymme? Vad innebär det att som chef ta jämställdhetsfrågan på högsta allvar? Hur kan kollektivavtal utvecklas för att bidra till ett mer jämställt arbetsliv? Hur upptäcker du löneskillnader som beror på kön? Hur rekryterar du fördomsfritt? Det är exempel på fem seminarier och metodverkstäder på Forum för jämställdhet, som i år arrangeras i Luleå. Under konferensen delas också Svenska jämställdhetspriset ut till en organisation som arbetar för ett mer jämställt samhälle. Tio offentliga och privata verksamheter är finalister. Akademikerförbundet SSR deltar som utställare på konferensen.

 Forum för jämställdhet, Luleå, 30-31 januari

I januari utbildas alla nya studentinformatörer i Akademikerförbundet SSR om bland annat värdegrund och medlemsgrupper. Under året kommer de sedan att bedriva studentverksamhet och rekrytera nya medlemmar på sina universitet och högskolor.

 Stockholm, 18-20 januari

PENSION

Fixa guldkant på ålderns höst Hur fungerar de olika delarna i pensionssystemet och vad betyder de för dig? Under 2019 arrangerar Svensk chefsförening fyra utbildningar om pension för Akademikerförbundet SSR:s chefmedlemmar. Först ut är chefer i kommuner och landsting och hos arbetsgivare som är medlemmar i Sobona. Frågor som kommer att tas upp är bland annat: Hur fungerar tjänstepension och efterlevandeskydd och vad händer med din kommunala försäkring om du byter till statlig eller privat sektor?

 Malmö 22 januari  Stockholm 29 januari AKADEMIKERN

65

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

BEMANNINGSBRANSCHEN

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Hyr ut dig

 Malmö 19 december

LEDARSKAP

ON THE ROAD

Etik för chefer

I december får tre nya städer besök av SSR direkt och Chef direkt. Under hela 2018 har ombudsmän och chefsförhandlare besökt flera orter runt om i landet. Frukostseminariet inleds med en föreläsning om ett aktuellt ämne, i Örebro handlar det om universellt utformade arbetsplatser och i Skövde och Uddevalla om arbetsrätt och vad som reglerar din anställning. Därefter finns tid för personlig rådgivning inom frågor som lön, villkor och arbetsmiljö.

Finns det plats för en aktiv dialog om etik i välfärden? Hur kan man leda med tillit och etik som ledstjärna i en komplex vardag? I höst har etikforskaren Erica Falkenström tillsmmans med Svensk chefsförening och Akademikerförbundet SSR fördjupat sig i chefs- och ledarskapsetik. Nu har du chansen höra henne prata på temat: Vilka förutsättningar har chefer och medarbetare att ta ansvar och handla etiskt?

Turnén rullar vidare

 Örebro 7 december  Skövde 14 december  Uddevalla 17 december 66

Vad är viktigt att tänka på när du arbetar som uthyrd konsult? Akademikerförbundet SSR bjuder dig som jobbar eller är nyfiken på att börja jobba i bemanningsbranschen till frukostseminarium. En ombudsman berättar om kollektivavtalet med arbetsgivarorganisationerna Almega Bemanningsföretagen och Akademikerförbunden. För medlemmar plus en gäst.

AKADEMIKERN

 Göteborg 7 december

VoB:s akut- och utredningshem Högelid - levererar gedigna utredningar till socialtjänsten På Högelid arbetar vi systematiskt med forskningsbaserade riskoch skyddsbedömningar via verktyget ESTER. Bedömningen utgör grunden i vårt fortsatta utredningsarbete enligt BBIC. Med stor delaktighet från den unge bildar dessa delar ett grundligt underlag som hjälper socialtjänsten att hitta rätt insats.

Verksamhetschef Anna Meyer och hennes team tar emot unga mellan 12– 20 år för akut- och utredningsplaceringar.

VoB driver HVB, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se AKADEMIKERN

67

Posttidning B AKADEMIKERN Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

Släpp in solen. Nu riktas ljuset mot din arbetsmiljö. MIN VÄG

Ett år efter metoo: Hon ledde uppropet i Kriminalvården. SÅ FUNKAR DET

Flitig som ett bi? Detta gäller om du har en bisyssla.

• 68

AKADEMIKERN

SOM EN SCHWEIZEROST. YTORNA I TRAPPHUSET DÄMPAR LJUD. PÅ LEDSTÅNGEN FINNS SMÅ KNAPPAR SOM RÄKNAR VÅNINGSPLAN.

SPANING