Akademikern 5 - 2018

OKTOBER 2018

René Sørensen Overby jobbar på världens mest tillgängliga kontor

UNIVERSELL UTFORMNING

Nu designas kontor för att passa alla – oavsett funktionsvariation

21 SIDOR TEMA

Rum•

Känslan av att äga sitt liv.

Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa.

För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera.

För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas?

På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Välkommen!

Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

UNIVERSELL UTFORMNING

"FINNS DET RUM FÖR ALLA?" "KOM IN ELLER STÅ KVAR, mig kvittar det!" Det är lätt att le vid minnet av Pippi Långstrumps hälsning när det knackar på dörren.

Men föreställ dig att en arbetsgivare säger så till en medarbetare i rullstol, eller någon som ser eller hör dåligt.

Nu tror jag inte att särskilt många arbetsgivare skulle drista sig till att uttrycka sig som Pippi. Tvärt om, de allra flesta säger nog att alla typer av medarbetare är välkomna, oavsett funktionsvariation.

Frågan är om orden går hand i hand med verkligheten?

Hur är det på din arbetsplats? Skulle du kunna röra dig fritt med dålig syn?

Kommer en rullstol ens in? Hur är det med akustiken? Hur lätt är det att hitta om du skulle få svårt att orientera dig, kanske efter en stroke?

Och även om just du inte har någon funktionsnedsättning, hur skulle din arbetsmiljö påverkas om kontoret

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig.

Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

utformas så att människor med olika typer av behov kan arbeta på bästa sätt?

När man skapar arbetsmiljön utifrån personer med olika behov tjänar alla på det. Det är grundtanken inom projektet universellt utformade arbetsplatser som Akademikerförbundet SSR driver. Det startade efter att en medlem skickade in en motion till kongressen om att förbundet borde arbeta för mer tillgängliga arbetsplatser. Det är också något som både FN och Sveriges riksdag förordar.

I det här numret får du följa med till Handicaporganisationernes hus i Köpenhamn, ett av världens mest tillgängliga kontor. Vi djupdyker i vad universell utformning är och pratar med Varbergs kommun som vill använda det för att skapa plats för alla typer av medarbetare och på så sätt bli en attraktiv arbetsgivare.

Välkommen in!

AKADEMIKERN

3

8

ORDFÖRANDE Nu tar vi kampen för den svenska modellen.

11

AKTUELLT Statligt anställda har bäst villkor i kollektivavtalen.

14

VÅR VINKEL Tonen om utsatta personer hårdnar.

TEMA RUM

19–44

Design för alla På världens mest tillgängliga kontor kan personer med olika funktionsvariationer arbeta tillsammans.

Hitta formen Sjöstjärnan är fylld av smart design.

Nyckeln till frihet Nu designas kontor för alla.

Vill lära nytt Varbergs kommun är först ut att testa Akademikerförbundet SSR:s nya utbildning om universellt utformade arbetsplatser.

4

AKADEMIKERN

48

65

52

67

SPANING I höst serveras många chanser till politiksnack.

Se upp för bismak.

MIN VÄG Maria Cham hjälper arbetsgivare att få syn på sina fördomar.

VI SVARAR Chefen tar inte nakenbilderna på allvar. Vad ska jag göra?

PANELEN Vad vill du jobba med efter examen?

68

SÅ FUNKAR DET Vänta barn: Så fort du berättat att du är gravid börjar nya villkor att gälla.

70

I LUFTEN Kuratorer på komvux får ny konferens.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Innehåll

Hurra!

Akademikern har i år igen blivit nominerad till både Publishingpriset och Svenska designpriset för sitt innehåll och sin form.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Larsson Sjöberg, Stina Loman, Karin Persson.

Fotografer och illustratörer Emelie Asplund, Margareta Bloom Sandebäck, Anne Mie Dreves, Sandra Johnson, Rasmus Meisler.

Omslag Foto: Anne Mie Dreves Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

52

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM Maria Cham arbetar för att öppna ögonen på arbetsgivare. Afrosvenska akademiker ska inte diskrimineras.

VARBERG Kristina Taremark och Suzanna Klang är först med att testa Akademikerförbundet SSR:s nya utbildning om universellt utformade arbetsplatser.

20

KÖPENHAMN God akustik, tydliga färger, ledstråk i golven och hissar som du kan kalla på med foten. René Sørensen Overby jobbar i ett av världens tillgängligaste kontor.

FOTO: ANNE MIE DREVES

FOTO: EMELIE ASPLUND

41

AKADEMIKERN

7

Ordförande "NU TAR VI KAMPEN FÖR DEN SVENSKA MODELLEN"

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #svenskamodellen

BAKOM OSS HAR vi lämnat en turbulent valperiod och i skrivandes stund råder ingen klarhet om hur vårt land kommer att ledas. Osäkerhet och vilda spekulationer dominerar tabloiderna och vän av ordning frågar sig: vart är vi på väg?

Under lång tid har förbundet uppmärksammat de utmaningar som den svenska modellen står inför. Både ur ett fackligt perspektiv likväl som ett välfärdspolitiskt.

I riksdagen finns nu en majoritet för omfattande ingrepp i lagen om anställningsskydd, las, och för politisk inblandning i lönesättningen.

Den svenska modellen bygger på att vi har starka parter på arbetsmarknaden.

Där fackföreningar och arbetsgivarorganisationer samarbetar och tecknar kollektivavtal som reglerar villkor för arbetstagare och arbetsgivare. Där löner och trygghet på arbetsmarknaden förhandlas fram utan politiskt inflytande.

HEIKE ERKERS

Det skapar stabilitet och en större acceptans för de villkor som gäller och med det en långsiktigt hållbar arbetsmarknad.

Men den svenska modellen handlar också om att vi gemensamt bygger en välfärd för alla. En skattefinansierad välfärd som vi betalar gemensamt efter förmåga och får tillbaka efter behov.

Den tredje och kanske viktigaste hörnstenen är de värderingar som svenska modellen vilar på: Öppenhet, frihet, jämlikhet, solidaritet och allas lika värde!

DET VI NU STÅR INFÖR är utmanande.

Både för oss som fackförbund men även i våra olika professionella roller.

Nu gäller att inte vika undan utan att ta upp kampen att försvara, stärka och utveckla den svenska modellen.

Det gör vi tillsammans.

Starka fack bygger på många medlemmars röster.

FOTO: SANDRA JOHNSON

VAL 2018

Fallolyckor är den vanligaste arbetsolyckan. Tyvärr har bara 15% av alla anställda inom kommuner, landsting och regioner koll på att de har en kollektivavtalad försäkring via jobbet. Det är synd.

För de kan missa extra ersättning då de inte känner till förmånen.

Du med personalansvar, berätta det här för dina medarbetare.

Det kan ge dem extra trygghet om de blir sjuka. Eller skadade på jobbet. Informationsmaterial finns på afaforsakring.se/ingenfara

FÖRSÄKRING

GRATTIS TILL DIG SOM HAR ITP! Lägre avgifter och bättre villkor.

Senaste upphandlingen av tjänstepensionen ITP ger dig ännu mer pension för pengarna.

Logga in på Mina sidor på collectum.se och anpassa din ITP efter dig och din familj.

ITP är ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Forskning inom

Ungdomsvård och missbruksvård Ansökningstillfälle den 28 februari 2019 Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling samt att stödja forskning i syfte att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling.

SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram, med fokus på vård och behandling under tvång.

Forskningens frågeställningar ska vara nära kopplade till SiS verksamhet. Särskilt efterlyses studier om utfall och uppföljning av vården.

Senast den 28 februari 2019 ska projektskisser ha kommit in för projekt som avses löpa fr.o.m. 1 januari 2020. Ansökningstillfället gäller såväl ett- som fleråriga forskningsprojekt.

Ladda ner forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar från www.stat-inst.se/ansokan.

Forskningsbidrag

Barns hälsa

Majblomman utlyser 1 miljonkronor per år i Forskningsbidrag till samhällsvetenskaplig, pedagogisk och medicinsk forskning om barn och barns levnadsvillkor.

Majblomman beviljar medel till projekt som förbättrar livskvaliteten för barn och ungdom i Sverige genom att förebygga psykisk och fysisk ohälsa eller bota och lindra sjukdom och funktionsnedsättning. Tvärvetenskapliga forskningsprogram och forskningsprogram under uppbyggnad ges hög prioritet.

Vi välkomnar projekt där barn och ungdomar själva kommer till tals och projekt som inriktas på tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Ansökan ska vara inlämnad/poststämplad senast 3 december 2018.

Blankett och mer information finns att hämta på www.majblomman.se från och med 8 oktober 2018.

Majblomman Lillemor Emring Box 2545 403 17 Göteborg Telefon 0720 23 38 90

W

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se KOLLEKTIVAVTAL

TEXT: STINA LOMAN ILLUSTRATION: GETTY IMAGES

Offentlig eller privat

ARBETSMILJÖ

Bäst i tysta rum 500 anställda på fyra kontor på Trafikverket har bytt till aktivitetsbaserade arbetsplatser. I tre års tid har forskare vid Högskolan i Gävle studerat hur det påverkat deras prestationer och arbetsmiljö.

Resultatet visar att de som bytte arbetsställe fler än fyra gånger per dag upplevde att de hade en högre produktivitetet, jämfört med de som inte växlade alls.

Merparten växlade dock en till två gånger per dag.

Medarbetarna fick också göra koncentrationskrävande tester samtidigt som de hade hörlurar som återgav ljud som spelats in tidigare vid deras olika arbetsstationer. Topprestationen uppnåddes i rum där de satt enskilt och hade bra ljudisolering.

Forskaren Helena Jahncke påpekar att arbetsgivaren har ett viktigt ansvar i omställningen.

– Medarbetarna måste få möjlighet att lära sig ett nytt sätt att arbeta. Ett sätt kan vara att först implementera det nya arbetssättet och sedan göra kontorsförändringen, säger hon.

Kollektivavtal ger extra pengar i plånboken vid föräldraledighet, pension och sjukdom. Men villkoren är inte lika för alla, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Statligt anställda har det mest förmånligt. De får ofta både mest pengar och ersättning under längst perioder.

Här är vinnarna:

1 2 3 4

Föräldrapenning Vinnare: Statligt anställda. Men privat sektor knappar in.

Tjänstepension Vinnare: Privatanställda födda före 1979.

De har det gamla pensionsavtalet ITP2.

Arbetslöshet Vinnare: Anställda i kommun, landsting och stat.

Sjukpenning Vinnare: Statligt anställda, följt av kommun och landsting.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt UTBRÄND?

W

26

frågor ger svar på om du hinner återhämta dig. Webbtestet har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin: skattaåterhämtning.se

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

A RBETSMILJÖ

” Arbetsgivarna måste sänka kraven” Så länge kraven från arbetsgivaren är för höga så spelar andra insatser inte någon roll för att förebygga utbrändhet.

Det konstaterar Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog och forskare vid Linköpings universitet i en studie om utbrändhet och arbetsmiljö.

Drygt 1 700 medarbetare i sju olika organisationer, bland annat industriföretag och tjänstemän i offentlig verksamhet, har deltagit. De fick vid två tillfällen med två års mellanrum svara på hur de uppfattar krav, handlingsut12

AKADEMIKERN

rymme och socialt stöd i sitt arbete. De fick även svara på frågor om symptom på utmattning.

Resultatet visade samma sak oavsett arbetsplats: utbrändhet kan inte förebyggas enbart med hjälp av bra handlingsutrymme – där medarbetare kan använda sin kompetens för att bestämma hur de ska ta itu med sina arbetsuppgifter – och ett gott socialt stöd från arbetsgruppen, så länge kraven är höga. Det är i själva verket en bekväm myt, enligt forskarna.

SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Fler anställda med extra pengar

Förra året delade regeringen ut 360 miljoner kronor till 290 kommuner för att stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen har nu gjort en uppföljning som visar att 1 168 personer anställts.

246 kommuner anställde socialsekreterare, 204 administratörer och 128 arbetsledare.

Uppföljningen visar också att merparten av kommunerna tycker att pengarna gjort skillnad och att de bidragit till en bättre arbetssituation för personalen med minskad arbetsbelastning och stress samt ökad kvalitet i utredningar.

Men trots positiva förändringar tycker flera kommuner att de fortfarande har en ansträngd situation när det kommer till att rekrytera personal, särskilt socialsekreterare, och att hantera ett stort antal inkommande ärenden.

Sara Billfalk, utredare på Socialstyrelsen, menar att kommunerna känner en oro över vad som händer när satsningen är slut och om man då har möjlighet att behålla anställd personal.

Regeringens satsning på förstärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår under 2016-2019.

15 NOVEMBER 2018 | SCANDIC TRIANGELN | MALMÖ

PSYKISK (O)HÄLSA – SYD Psykisk (o)hälsa Syd i Malmö är södra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

David Eberhard, psykiater, författare, överläkare Psykiatri Nordost, Danderyds sjukhus, Stockholm Den ökande psykiska ohälsan bland unga – jakten på förklaringar Curt Hagquist, fil dr, professor i folkhälsovetenskap, föreståndare Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Bedöma och hantera våld hos personer med psykisk ohälsa Märta Wallinius, leg psykolog, med dr Från tillitskollapser till tillitsbyggande inom socialtjänsten?

Jonas Welander, postdoktor i arbetslivsvetenskap, Mälardalens högskola i Västerås Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism Diana Lorenz, socionom, psykolog Att förstå sin egen utsatthet i arbete med utsatta människor Lars Björklund, kaplan, tidigare sjukhuspräst Bemötande vid svåra beteendeproblem Jonas Koskitalo, leg psykolog FAS – fosterskador av alkohol i ett livstidsperspektiv Karl Wittgard, ambassadör för FAS-föreningen Från gatan i São Paulo till Vindeln i Norrland Christina Rickardsson

Tid och plats: 15 november 2018, Scandic Triangeln i Malmö.

Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se. Hela programmet hittar du på syd.psyoh.se.

Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ SYD.PSYOH.SE

Vår vinkel

Hård Efter att EU-migranten Gica hittades död i en park i Jönköping och två tonårspojkar åtalats för mord har frågan väckts om vilken roll tonen i samhällsdebatten spelar för det som hänt.

14

AKADEMIKERN

SAMHÄLLSKLIMAT

FOTO: ADAM ÖHMAN/JÖNKÖPINGS-POSTEN

ton

I Huskvarna kan hårda ord ha eskalerat till mord.

När tonen i samhället skärps ändrar vi vårt sätt att välja in och välja bort människor.

Text: Annika Larsson Sjöberg I SLUTET AV SOMMAREN hittades Gheorge Horolomei-Lupu, kallad Gica, från Rumänien mördad i en park i Huskvarna.

Gica var hemlös och brukade sova i parken där hans kropp hittades. Under två års tid hade Gica trakasserats av några tonårspojkar. De kallade honom ”Råttan”, sparkade på skjulet där han brukade sova, provocerade och gjorde narr av honom medan de filmade med sina telefoner. Nu är samma pojkar åtalade för att ha mördat Gica.

Det som började med ord kan ha eskalerat till något mycket allvarligare och en fråga som väckts är: ”Hur kunde det få fortgå utan att vuxenvärlden förmådde sätta stopp?”

Kanske är en del av förklaringen att vi alla vant oss vid ett hårdare tonläge. Vi pratar om ”flyktingströmmar” och ”flyktingvågor”. Siffror och statistik i stället för människor. Samtidigt argumenterar allt fler kommuner för förbud mot att tigga på stadens gator.

Inför valet reagerade flera organisationer, bland annat Amnesty, på hur politiker uttrycker sig. Generalsekreterare Anna Lindenfors konstaterar att vi sett en förskjutning i hur man pratar om andra människor.

AKADEMIKERN

15

Vår vinkel – Människor värderas utifrån etnicitet, kön och religion på ett sätt som man inte gjort tidigare. Det blir en avhumanisering som får konsekvenser, säger hon.

Inför valet gick Amnesty ut med kampanjen #inteminröst. Tanken var framför allt att uppmana politiker att vara noga med vilka ord man väljer.

Att till exempel inte ställa grupper mot varandra eller förminska människor till siffror i statistiken. Anna Lindenfors menar att ordval och retorik är särskilt viktigt just nu, då vi sett hur även demokratiska regeringar underminerar de gemensamma konventioner och institutioner som är satta att skydda de mänskliga rättigheterna.

– Vi som jobbar med de här frågorna ser hur hela rättighetshuset skakar i grunden, säger hon.

"Det blir en avhumanisering som får konsekvenser."

ANNA LINDENFORS

16

AKADEMIKERN

MEN VAD ÄR DET då som får oss människor att stundtals vara så intoleranta mot dem vi uppfattar som ”de andra”? Andreas Olsson forskar inom psykologi och neurovetenskap och leder forskningsgruppen Emotion lab på Karolinska institutet. Han har också noterat att retoriken i samhällsdebatten blivit hårdare. Framför allt på sociala medier. Där är vi anonyma. Vi ser inte vår kommunikationspartner och får inte den respons vi är vana vid, så vi vet inte om någon blir arg eller ledsen. Det gör att vi inte socialiseras in i vad som är ett acceptabelt beteende.

– Utan naturlig feedback i vad som är okej och inte så får vi färre spärrar. Och utan spärrar kan människor göra rätt avskyvärda saker, säger Andreas Olsson.

Särskilt formbara är vi i unga år. Just därför är vuxenvärldens signaler om vad som är okej och inte så viktiga.

– Lär den äldre generationen oss att tycka illa om EU-migranter eller Sverigedemokrater så får det stor betydelse, säger Andreas Olsson.

I studier vid Emotion lab har forskarna undersökt hur våra hjärnor fungerar när vi analyserar vår omgivning. Vi skannar av och kategoriserar blixtsnabbt in omgivningen i olika fack. Ytterst små särskiljande tecken eller egenskaper kan placera någon i ”ingruppen” eller ”utgruppen”.

PÅ NÄTET uppstår dessutom en självförstärkande effekt då personer med extrema åsikter numera kan nå ut och hitta varandra. I de slutna grupperna, där alla tycker hyfsat lika, finns ingen som reagerar negativt på hårda ord. Det kan snarare vara ett sätt att uttrycka lojalitet med gruppen och öka sitt eget sociala kapital. Det gäller även politiker. Enligt

Orla Vigsö, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, hänger det ihop med att politiker vill marknadsföra sig själva.

– Det blir en del av deras image. De politiker som använder det hårdaste språket är de som skapat sig ett namn via sociala medier och vill visa att de vågar sätta emot etablissemanget, säger han.

MÅNGA AV DEM som använder ett hårt språkbruk tillhör inte extrema partier utan något av de etablerade riksdagspartierna, som låter dem hållas.

– Det finns en strategisk poäng. Genom att låta dem hållas försöker man hålla kvar väljare som annars skulle gå till andra partier.

De sprider partiets budskap i grupper man annars inte skulle nå, säger han.

Resultatet blir att polariseringen ökar.

Den som ena dagen idiotförklarats är kanske inte så kompromissvillig dagen efter.

– Personer med våldsamma uttryckssätt och synpunkter har alltid funnits. Skillnaden nu är de fått en kanal att nå ut. Det är på sätt och vis en demokratisering, samtidigt som vi släpper in något i det offentliga rummet som många av oss inte tycker bör finnas där, säger Orla Vigsö.

Om, och i så fall hur, pojkarna i Huskvarna påverkats av det hårda tonläget mot tiggare går inte att säga. Däremot vet vi att även om vårt sätt att kategorisera sitter i ryggmärgen så är det ingen som föds till varken djurgårdare, rasist eller troende. Det är något vi lär oss genom kulturen. Det inger hopp, för vi kan alltid lära om. För att göra det krävs, enligt Andreas Olsson, att vi exponeras för olika åsikter och personer.

– Att vi lär oss gruppera på nya sätt är helt avgörande för att undvika negativa effekter.

Vi behöver lära oss att umgås i sociala medier och vara bra förebilder.

Svenska Kocklandslaget presenterar årets julbord

Lite mer god jul Förena nytta med nöje och följ med på ett oförglömligt julfirande genom skärgården.

Vi bjuder på högklassig underhållning med gnistrande shower, önskeklappar i taxfreebutikerna och Svenska Kocklandslagets fantastiska julbord.

Cinderellas konferenspaket med julbord signerat Svenska Kocklandslaget Just nu! 50 % rabatt på hytten Prisex 794:- per person (ord pris 935:-) Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt, julbord inkl vin, öl, läsk och kaffe, bufféfrukost, konferenslunch inkl lättöl/vatten samt fyra timmars konferens inkl kaffe och frukt.

Prisex gäller söndag–onsdag 20/11–26/12 2017 vid minst 10 konfererande när två delar hytt.

Ange kod SKONFJ.

Läs mer på Vikingline.se/julbord-konferens eller boka direkt på telefon 08-452 40 40.

”Det får duga”, duger inte för oss.

Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det.

Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag.

Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi.

Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln.

Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra.

Alltid.

Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

När kontor designas för att passa medarbetare med olika behov blir det bättre för alla. Nu tar universell utformning steget in på våra arbetsplatser.

Tema

Rum

20 DESIGN FÖR ALLA I Handicaporganisationernes hus jobbar 250 personer med olika funktionsvariationer.

Kontoret har byggts för att alla medarbetare ska kunna arbeta självständigt.

30 HITTA FORMEN Kontoret ser ut som en sjöstjärna, har tydliga färger, hörselslingor, taktila detaljer och god ventilation. Fiffiga lösningar gör att personer med olika behov kan arbeta ihop.

35 NYCKELN TILL FRIHET En motion till Akademikerföbundet SSR:s kongress blev starten för projektet Universellt utformade arbetsplatser. I år lanseras en utbildning för arbetsplatser runt om i landet.

41 VILL LÄRA NYTT Varbergs kommun växer och behöver fler medarbetare. Med universell utformning hoppas de bli en attraktiv arbetsgivare och locka nya medarbetare.

AKADEMIKERN

19

Här kan du trycka på hissknappen med fötterna.

Design

Den vita ostliknande träpanelen är inte bara snygg att se på, den absorberar också ljud.

Tydliga färger hjälper personer som har svårt att orientera sig.

för alla Text: Jennie Aquilonius Foto: Anne Mie Dreves

Med smart arkitektur blev kontoret i Köpenhamn tillgängligt för alla.

Doktoranden René Sørensen Overby utvärderar hur väl det lyckades.

Stråken i golven hjälper personer som ser dåligt att hitta rätt.

➔

R

Tema

REGNET TVÄTTAR den stora parkeringsplatsen med ovanligt många rullstolssymboler utanför Handicaporganisationernes hus.

Doktoranden René Sørensen Overby visar ett vitt taktilt ledstråk, alltså fysiska markeringar på marken, som löper längs med parkeringen och in i den vita kontorsbyggnaden.

– Det hjälper personer med synskada att känna sig fram. Det går hela vägen från pendeltågsstationen 500 meter härifrån, säger René Sørensen Overby.

Han är doktorand vid Aalborg universitet och skriver sin avhandling om användardriven, inkluderande arkitektur.

Sedan två år forskar han om det 12 600 kvadratmeter stora kontorshuset som byggts på uppdrag av paraplyorganisationen Danske handicaporganisationer, DH, med universell utformning som utgångspunkt. Det innebär att tillgänglighet varit ett av de viktigaste målen från start.

I dag huserar DH:s kansli och drygt 20 av deras medlemsföreningar här. I byggnaden jobbar personer med olika funktionsvariationer, till exempel nedsatt hörsel, begränsad rörelseförmåga eller allergi. Varje organisation har sina krav på den fysiska arbetsmiljön.

22

AKADEMIKERN

Hela vägen från tågstationen, längs parkeringen och in på kontoret går ett ledstråk som visar personer med synskada vägen.

René Sørensen Overby sitter på huk i entrén och stryker med fingrarna över mattan. Här finns en kompromiss: personer med grav synskada behöver tydliga ledstråk för att kunna känna sig fram med käppen, men många som använder rullstol föredrar en helt plan yta. Därför används de metallinjer, som håller mattans strån på plats, som ledstråk.

I mitten går de rakt fram och visar vägen in i byggnaden, men mot sidorna känner du med käppen hur metallinjerna i stället går diagonalt. Själva entrén är byggd utan trappsteg eller andra nivåskillnader.

Receptionen ligger som ett vitt, upplyst hål omhuldad av en grön vägg.

Receptionsdisken har en hög och en låg del.

– Den höga är för mig. Och där kan min åttaåriga dotter stå, säger René Sørensen Overby och pekar mot den lägre disken.

– Men den funkar också bra för de som sitter i rullstol eller som är kortvuxna.

Huset är format som en sjöstjärna där varje arm har sin egen färg: rött, grönt, blått och rosa. Form och färg gör det lättare att hitta för personer som har svårt att orientera sig, till exempel på grund av en neuropsykiatrisk diagnos.

"Det är en fin detalj som känns mer som en utsmyckning än ett hjälpmedel."

RENÉ SØRENSEN OVERBY

Tema

Statsvetaren Tina Højager har cerebral pares. På det här kontoret kan hon arbeta självständigt, utan att be andra om hjälp.

24

AKADEMIKERN

Mitt i huset ligger en ljusgård som är öppen hela vägen upp till takfönstret, som blickar ut mot den mulna Köpenhamnshimlen. Bra ljus är viktigt för alla, särskilt för personer med hörselnedsättning som ska läsa läppar, förklarar René Sørensen Overby. På varje våning sitter en vit träpanel med runda hål i olika former som påminner om schweizerost. Insidan av det runda hålet känns strävt mot fingrarna och innanför finns ett tyg.

– De absorberar ljud, tillsammans med membranet som sitter bakom.

Från början var ambitionen att bygga världens mest tillgängliga hus. Men René Sørensen Overby tycker inte att organisationen kniper förstaplatsen. Det finns andra lika tillgängliga byggnader, som Ed

Roberts Campus i Berkeley i USA. – Men det är ett viktigt hus för Danmark, en förebild.

Ett mål som däremot nåddes var att huset inte skulle bli dyrare än jämförbara kontorsbyggnader som inte är universellt utformade.

Som forskningsassistent har René Sørensen Overby varit med och utvärderat Handicaporganisationernes hus. Majoriteten av medarbetarna är nöjda med lokalerna, med undantag för matsalen. Många tycker att den hårda akustiken gör det svårt att föra samtal och lokalen är knepig för personer med synskada att orientera sig i.

Ljusgården är medarbetarnas favorit. Öppenheten, ljuset, akustiken och

Kalla på hissen med handen eller foten.

Den berättar också om den åker uppåt eller nedåt, öppnar eller stänger dörrar.

Längs ledstången finns små knappar som gör att du kan känna vilken våning du är på.

"Huset låter mig bevisa att jag kan fungera på samma villkor som alla andra."

TINA HØJAGER

färgerna skapar en trevlig stämning och skänker huset identitet.

Vi tar trappan och väl uppe markerar en liten metallplupp på ledstången att vi är på första våningen.

Ju högre upp, desto fler pluppar.

– Det är en fin detalj som känns mer som en utsmyckning än ett hjälpmedel.

Jag är imponerad av hur de med enkla lösningar har lyckats få ihop det så att människor med många olika kroppar och funktioner kan arbeta i samma hus.

I BYGGNADENS GRÖNA del ligger DH:s inrikespolitiska avdelning. Här gör statsvetaren Tina Højager sedan två månader arbetspraktik. Hon har cerebral pares, en hjärnskada som påverkar hennes rörelseförmåga, balans och muskelstyrka. Skillnaden mot tidigare arbetsoch praktikplatser är stor.

– Här kan jag fungera självständigt och behöver inte be andra om hjälp. Det ger en helt annan livskvalitet, säger hon.

Tina Højager upplever att medarbetarna på DH inte har samma beröringsskräck när det gäller att samarbeta med personer med funktionsvariationer som hon känt av på tidigare arbetsplatser.

– På andra ställen har folk varit osäkra på vad jag kan och inte, på grund av sättet jag går på. Här utgår folk mer från vem du är och inte från hur du ser ut. Huset låter mig bevisa att jag kan fungera på samma villkor som andra.

AKADEMIKERN

25

Hon gillar särskilt hissarna, som tydligt talar om vad de sysslar med, om de åker uppåt eller nedåt, öppnar eller stänger dörrar. Du kan kalla på dem med både knappar och en platta som sitter två decimeter ovanför golvet. De öppnar sig åt två håll, så att den som använder rullstol inte behöver vända sig därinne.

Hissarna och trapphusen utgör också tre säkerhetszoner där medarbetare kan befinna sig i upp till en timme vid brand. De har egen nödström och ventilationen skapar ett övertryck som håller röken borta. Hela huset kan utrymmas på sex minuter.

I kontorshusets röda del ligger den internationella enheten. På ett av skrivborden står en grön skylt med texten ”Velkommen”. Antropologen och kommunikationskonsulten Sarah 26

AKADEMIKERN

Wolf visar skyltens andra sidor: en gul där det står ”Jeg arbejder ...” och en röd med texten ”Jeg arbejder fokuseret”. Skylten är effektiv för att visa de fem kollegorna i det öppna kontorslandskapet hur tillgänglig hon är för kontakt.

Sarah Wolf har ingen funktionsnedsättning men har ändå nytta av den genomtänkta utformningen av den fysiska arbetsmiljön. Precis som för andra är hennes skrivbord placerat vid ytterväggen för att få så mycket dagsljus som möjligt.

– Jag tycker om de stora fönstren och att det är bra ljus, utan tunga gardiner.

Hon uppskattar också ventilationen, som är väl tilltagen med tanke på personer med allergi eller astma. Särskilt glad för det var hon under den heta sommaren då många av hennes vänner svettades i charmiga gamla lokaler i Köpenhamn.

Antropologen Sarah Wolf har en skylt med en grön, gul och röd sida vid sin arbetsplats som visar hur tillgänglig hon är för kontakt.

Tema Liksom många akademiker som tillbringar mycket tid framför datorn har Sarah Wolf ont i sin ena handled. Därför har hon nytta av det höj- och sänkbara skrivbordet och av Velfærdsrummet nere i källaren med sina två massagestolar. Där sitter hon gärna om hon har mycket spänningar.

– Arbetsron är bra. Jag kan bli förvånad när jag kommer ner i matsalen på lunchen och möts av alla människor, säger hon.

UTE I LJUSGÅRDEN lutar sig René Sørensen Overby tillbaka i en svart trästol med rejält rygg- och armstöd.

Bredvid står en mindre stol i grönt

utan armstöd och med kortare rygg.

Alla ska kunna hitta en modell som passar deras kropp och behov.

René Sørensen Overby berättar att universell design handlar om människors funktionsförmåga ur ett livsperspektiv. Ingen har samma behov hela livet. Vår funktionsförmåga ändras när vi blir äldre, om vi blir sjuka eller råkar ut för en olycka.

– Jag fungerar på ett annat sätt i dag än när jag var tre år, jag behöver till exempel glasögon. När jag blir äldre kanske jag börjar höra dåligt. Någon kanske bryter benet och behöver gå med kryckor eller använda rullstol.

I kontorets mitt ligger ljusgården.

Här finns besöksstolar som passar olika kroppar.

Tema "Det här huset är som ett laboratorium där vi testar nya metoder."

RENÉ SØRENSEN OVERBY

CV RENÉ SØRENSEN OVERBY Utbildning Doktorand Arbetar Aalborg universitet och Handicaporganisationernes hus 28

AKADEMIKERN

Han berättar att synen på människors funktionsförmåga har förändrats. Först kom ett medicinskt perspektiv som menar att en funktionsnedsättning handlar om individens begränsningar. Som en reaktion på det kom den sociala modellen, som menar att problemet ligger i omgivningen, som inte är tillräckligt inkluderande. I dag finns också en bio-psykosocial modell som lägger fokus på samspelet mellan individen och omgivningen.

– Det gäller att få byggföretag och arkitekter att inse att det inte handlar om att uppfylla lagkrav utan att se universell design som en investering i ett öppet och inkluderande samhälle.

Universell design behöver bli en del av vad vi tänker att bra ljus, material och form är.

Men ett helt, färdigt, universellt utformat kontor är en utopi, poängterar René Sørensen Overby. På Handicaporganisationernes hus är förändringsprocessen hela tiden igång.

Han tycker att det är roligt att forskarnas utvärderingar används när huset utvecklas.

– Att försöka möta allas behov är komplext. Det här huset är som ett laboratorium där vi testar nya metoder, arbetssätt och detaljlösningar som sedan utvärderas och görs om.

När arbetsdagen går mot sitt slut kan medarbetarna följa det taktila ledstråket från kontorets entré till parkeringen och vidare till pendeltågsstationen. Men där slutar den universella designen och det blir svårare.

– Min kollega har till exempel problem att hitta sin perrong, eftersom det inte är markerat vilken han ska vara på, säger René Sørensen Overby.

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig

A

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_2-18_180x120.indd 1

2018-03-09 11:05

Ägs av kommuner.

Drivs av engagemang.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Kommunernas Gryning

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Vi erbjuder: • HVB- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Tema

Ljus

Färg

Varje arm har en egen färg vilket gör det lätt att orientera sig i byggnaden.

Ljusgården är öppen hela vägen upp till tak där fönster släpper in ljus. Bra ljus är även viktigt för personer med hörselnedsättning som läser på läppar. Alla skrivbordsplatser är placerade vid fönster.

Hitta formen Med smarta designlösningar har Handicaporganisationernes hus i Köpenhamn skapat en arbetsmiljö där alla kan trivas.

ON

ER

NE

SH

US .

Text: Jennie Aquilonius

30

AKADEMIKERN

OR GA N CA P DI AN A: H LL KÄ

Huset är format som en sjöstjärna vars mitt utgör en tydlig referenspunkt som gör det lätt att hitta. I mitten finns kontorets offenliga del, medan arbetsplatserna är placerade i armarna.

IS AT I

Sjöstjärna

Hissar

Du kan kalla på hissarna både med en knapp och en platta nere vid golvet. Hissen berättar om den öppnar eller stänger dörrar, vilken våning den är på, om den åker upp eller ner.

Fungerar även vid brand.

Ventilation

Luften byts sex gånger i timmen. Bra ventilation påverkar medarbetarnas energi och koncentration, men är också viktigt för personer med allergi eller astma.

Brandlarm

Brandlarmet består av ljus och ljud för att personer med synnedsättning och hörselnedsättning ska uppfatta det. Hela huset kan evakueras på sex minuter.

Ljud

Den centralt placerade ljusgården är försedd med ett ljudabsorberande material.

Alla konferensrum är utrustade med hörslingor.

Golv Toaletter

Det finns sju sorters toaletter i olika storlek.

På dörren finns en taktil bild som visar hur toaletten är inredd.

Huset har bara plana ytor utan nivåskillnader för att underlätta för personer i rullstol. Ett ledstråk guidar personer med synskada i byggnaden. Det är lägre än vanliga ledstråk för att även rullstolsburna ska kunna ta sig fram smidigt.

AKADEMIKERN

31

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna.

Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp.

Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård.

Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk.

En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov.

En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård.

Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE HA N D L IN G SKON SULT

SOCIONOMEN

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi ATT

REP

ICK UTBL av Opana

nsion Expa erikanska i am . södern

US FOK r märks

kvinno Bland ökad oro nu en ott. för br

ficer Kvali

at socia

AGE ORT om

pratar omar Ungd och utbud sex rr. av po

DEB tstridigt are i mo r Forsk al om hede samt våld. och

FOKUS

SPA-HELG

DEBATT

REPORTAGE

Höstens välfärdsprognos inom arbete, hälsa och bostad.

Testa om du har greppat nyheterna och vinn en spa-helg!

Missgynnas placerade barn i utbetalning av bidraget?

Jourhemsplacerade barn får vänta utanför lagens gräns.

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #6 2018

lt

och arbete

erapi psykot

18 # 5 20

R ns roll elevers är att vid ga förstå else för an dra.

Kvali ficer

marSom llen noveav Sara La

SKOLS PÅ

Skola

at socia

Forskningssupplement

rsson

lt arbe

te och

FO

KUS Så ha r äld utveck reomsorgen lats hund under ra år.

psykot erapi

DEBAT T

Nya rö

ster höjs om i debatten he och vå der ld.

REPO

RT

ltjänste AGE att få n har svår grep t Fentan p om yl.

Socia

# 7 20 18

Psyk oter api m späd ed barn

YRKESFÖRMÅN

Höstens nyheter!

Socionomen är oberoende och först med nyheter inom social forskning, socialt arbete och psykoterapi.

Artiklarna håller dig uppdaterad i yrkeslivet. Som prenumerant kan du även läsa Socionomen digitalt på dator, läsplatta eller mobil. Du får också tillgång till Forskningssupplementet först av alla!

Spädbarnstidens möjligheter och hinder

Orosanmälningarna ökar bland våra minsta. Läs om hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar för att skapa en god utveckling för de riktigt små barnen. Spädbarnspsykoterapi kan hjälpa barnet att få en trygg grund att stå på. Detta kan förhindra psykisk ohälsa i livets alla faser – till exempel bland ungdomar och unga vuxna. Vi pratar mer om det här under Socionomens debatt på Socionomdagarna den 22 november.

Hemlöshet med professor Hans Swärd

Barnfamiljer vräks fortfarande och enskilda lämnas åt sitt öde. Vi ser också en ökad vilsenhet bland människor idag som vi belyser ur olika perspektiv.

Bli prenumerant idag!

Yrkesverksamma medlemmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Teckna din prenumeration på www.socionomen.nu eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du meddelar att den ska upphöra.

Tema

Nyckeln till frihet Kom in, vem du än är.

Nu börjar kontor designas för att passa alla.

Text: Jennie Aquilonius Illustration: Rasmus Meisler

➔ AKADEMIKERN

35

Tema

G

GILLAR DU att det finns en fjärrkontroll till tv:n? Eller handfat som har ett gemensamt grepp för kallt och varmt vatten? De är båda uppfinningar som från början tagits fram för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar.

– Det är det här universell utformning handlar om. Utformning som är nödvändig för vissa är samtidigt bra för alla. Vi ska utforma arbetsplatser utifrån personer som inte tillhör normen, säger Dolores Kandelin Mogard, projektledare för UUA, Universellt utformade arbetsplatser, som drivs av Akademikerförbundet SSR. Huvudmålet är att nå ett perspetivskifte när det gäller synen på våra arbetsplatser.

Det handlar inte bara om fysisk arbetsmiljö, utan även social arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt rekrytering och kompetensförsörjning som också tjänar på att utformas för att alla, oavsett funktionsvariation, ska få ta plats.

36

AKADEMIKERN

Dolores Kandelin Mogard berättar att många arbetsplatser jobbar med mångfald.

Men det sker ofta i stuprör där separata insatser görs utifrån till exempel kön, etnicitet, fysisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller sexualitet. En universellt utformad arbetsplats inkluderar alla från början.

Varför ska vi ägna oss åt universell utformning?

– Det finns många svar på det: Vi får ett hållbart arbetsliv. Vi får tillgång till allas kompetens när vi inte exkluderar någon.

Vi ska inte diskriminera. Om vi gör rätt från början slipper vi dyra anpassningar senare. Det finns också en tydlig koppling mellan mångfald och lönsamhet.

SATSNINGEN LIGGER I TIDEN. Begreppet universell utformning finns med som huvudstrategi i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I slutet av 2017 antog Sveriges riksdag en inriktningsproposition för funktionshinderspolitiken, som utgår från FN-konventionen.

Malin Ekman Aldén är generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, MFD, som har i uppdrag att stötta regeringen i att genomföra politiken.

"Utformning som är nödvändig för vissa är samtidigt bra för alla."

DOLORES KANDELIN MOGARD

AKADEMIKERN

37

Tema

Låser din nyckel upp dörren till en arbetsplats som passar alla?

– Det är en förändringsprocess, ni behöver inte göra superrevolution i alla lägen, säger Malin Ekman Aldén.

– En fråga som är central för hur delaktiga människor kan vara i samhället är om de kan ta sig in på arbetsmarknaden, säger hon.

Människor är olika. Någon sitter i rullstol, någon har adhd, någon är bipolär, någon har en hörselnedsättning, någon är utbränd. Det här måste arbetsgivare ta höjd för, universell utformning handlar om synen på arbetstagare. Den som på allvar vill använda det för att arbeta mot diskriminering och för mångfald behöver göra ett förarbete och ta med perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar Malin Ekman Aldén.

Hennes tips är att först göra en analys: Hur flexibla är vi när det gäller olikheter?

Vad händer om en anställds funktionsförmåga ändras? Vad hos oss brister? Vad kan vi göra åt det? Vad finns det för budget?

Vem fattar besluten? Ta arbetet steg för steg och plocka in personer som är kunniga inom mångfald och tillgänglighet.

"Att bara ha en skostorlek blir orimligt."

PER-OLOF HEDVALL 38

AKADEMIKERN

SJÄLVA BEGREPPET universell utformning har funnits i drygt 30 år och dök först upp inom produktdesign i USA. Det berättar Per-Olof Hedvall, docent och ämnesföreträdare för Certec, som bedriver forskning och utbildning inom rehabiliteringsteknik och design vid Lunds tekniska högskola. Några år in på 2000-talet började universell utformning synas på allvar i Sverige.

– Jag tror att det är viktigt att bryta ner begreppet. Inkluderingsfrågor rinner lätt mellan fingrarna om vi inte har konkreta sätt att jobba med dem, säger Per-Olof Hedvall.

Han använder ofta de sju principer för universell utformning som The center for universal design vid North Carolina state university tagit fram, bland annat att designen ska tåla en stor variation av personliga preferenser och förmågor, och att användningen ska vara lätt att förstå oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller koncentrationsnivå.

En av principerna handlar om att det som utformas ska vara likvärdigt för alla. Men, påpekar Per-Olof Hedvall, det innebär inte exakt samma lösning för alla. En vanlig missuppfattning är att universell utformning handlar om att en storlek passar alla.

– Men att bara ha en skostorlek blir orimligt. Det handlar om hur vi kan göra samhället mer flexibelt så att det blir bättre på att klara av mångfald. Men det behöver få ta tid, det är en kulturomdaning som sker.

”Jag blev kanonglad” PÅ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR började arbetet med universellt utformade arbetsplatser egentligen redan 2012 då en medlem skickade in en motion till kongressen. Hon ville att förbundet skulle jobba för att få in personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden.

Akademikerförbundet SSR tog motionen till sig men visste inte riktigt vad nästa steg skulle vara. Sökandet ledde till ett samarbete med Funktionsrätt Sverige, som samlar ett stort antal funktionsrättsförbund, och senare med flera andra organisationer och företag: fastighetsvärden Vasakronan, bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad, branschorganisationen Sveriges Företagshälsor och Swedavia som driver flygplatser. För två år sedan tog de fram en programförklaring med visionen om ett hållbart arbetsliv där olikheter värdesätts.

I år har projektet fått luft under vingarna. Under våren och sommaren 2018 har projektgruppen samlat kunskap, träffat forskare och besökt arbetsplatser som är designade för alla. Utifrån det har de tagit fram metoder för att skapa universella arbetsplatser. Nu ska materialet gå från teori till praktik genom utbildningar, den första startar i Varberg i november.

Dolores Kandelin Mogard har stora planer för framtiden. Europeiska socialfonden har utlyst 30 miljoner kronor för universell utformning av arbetsplatser och UUA-projektet planerar att söka pengar.

– Vi ser framför oss att det ska bli ett folkbildningsprojekt och att alla arbetsgivare i Sverige ska påbörja en förändringsprocess mot universell utformning av arbetsplatser.

Christina Swanberg, HR-ansvarig på Göteborgskooperativet Independent living, skickade in den motion som nu lett fram till Akademikerförbundet SSR:s projekt om universellt utformade arbetsplatser.

Varför skrev du motionen?

– Jag jobbar som HR-ansvarig och är ideellt engagerad i funktionsfrågor. Det är ett jätteproblem att personer med funktionsnedsättning inte får arbete. Det är många skarpa hjärnor som inte utnyttjas. Mina tankar handlade mycket om att även de som utbildar sig har svårt att få jobb eftersom arbetsgivarna är rädda för funktionsnedsättning och inte ser människors kompetenser.

Det tyckte jag att Akademikerförbundet SSR skulle jobba med.

Vad tycker du om projektet som motionen har utvecklats till?

– Jag blev kanonglad när jag blev informerad om projektet för något år sedan. Men det hade varit roligt att få veta tidigare vad som hände med motionen, jag hade länge ingen aning. Projektet är jättebra, särskilt att det inte bara handlar om fysisk arbetsmiljö utan att de också tänker på kompetensförsörjning, organisation och ledning. Ledningen är väldigt viktig, hur den agerar smittar av sig på en hel organisation.

Hur ser du på möjligheterna att påverka som medlem?

– Det visade sig att det fanns stora möjligheter. Vem vet, jag kanske skriver fler motioner.

AKADEMIKERN

39

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00.

Vår inkomstförsäkring. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv.

Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands.

Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa tillkommer 110 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice på 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Vill lära mer

Hej mig själv, här ska jag fortsätta med repro :)

Varbergs kommun vill locka medarbetare med olika funktionsvariationer.

Nu utbildar de sig i universell utformning.

Text: Jennie Aquilonius Foto: Emelie Asplund

➔

Tema

F

– FÖR MIG HANDLAR det ytterst om att arbeta för mänskliga rättigheter och allas lika värde, säger Suzanna Klang, HR-strateg och ansvarig för mångfaldsarbetet på Varbergs kommun.

Hon talar om den utbildning i universell utformning som startar i november.

Varberg deltar som pilotkommun i Akademikerförbundet SSR:s projekt UUA, Universellt utformade arbetsplatser. Den kunskap som förbundet har tagit fram genom projektet omsätts här i en grundutbildning på två dagar med fyra huvudteman: fysisk arbetsmiljö, social arbetsmiljö, organisation och ledning samt rekrytering och kompetensförsörjning. Sedan hålls en fördjupningskurs på tre dagar inom varje område.

Utbildningarna innehåller teori blandat med övningar, hemuppgifter och diskussioner. Normer och värderingar löper som en röd tråd genom materialet.

– Jag ser verkligen fram emot detta, det känns angeläget. Det är viktigt att vi

42

AKADEMIKERN

Varbergs kommun växer och behöver fler medarbetare.

Med en satsning på universell utformning hoppas personalchefen Kristina Taremark och HR-strategen Suzanna Klang att kommunen ska bli en attraktiv arbetsgivare.

CV KRISTINA TAREMARK

jobbar för att utforma våra arbetsplatser mot att vara mer inkluderande och hälsosamma så att vi får ett mer hållbart arbetsliv och samhälle, säger Suzanna Klang.

Hon ska själv gå kursen och sitter med i den projektgrupp som samordnar UUA-utbildningen i Varbergs kommun.

Satsningen ska pågå i två år och 40 medarbetare kommer att gå grundutbildningen, som hålls vid två tillfällen. I ett första skede riktar sig UUA-projektet till kommunens kontorsarbetsplatser.

Projektgruppen har försökt få till en bra blandning och nu deltar till exempel personal från fastigheter, HR, upphandling, lokalplanerare, ledningsnivå, fackliga organisationer och kommunala bolag.

Utbildning: Psykologi, beteendevetenskap Arbetar Varbergs kommun

"Vi ska jobba med aktiva åtgärder mot diskriminering och för att främja lika rättigheter och möjligheter."

SUZANNA KLANG

"Det är viktigt att ha en föreing för att kunna påverka tillsättningar och arbetsmiljöfrågor."

LOUISA HEGARDT

CV SUZANNA KLANG Utbildning: Arbetsvetenskap Arbetar Varbergs kommun

– Det här går hand i hand med den nya diskrimineringslagen som anger att vi ska jobba med aktiva åtgärder mot diskriminering och för att främja lika rättigheter och möjligheter. Det handlar också om den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som anger att vi ska verka för en god arbetsmiljö där alla trivs och mår bra, säger Suzanna Klang.

HON HOPPAS ATT utbildningen ska leda till att Varberg skapar processer för mer inkluderande arbetsplatser. Det skulle till exempel kunna vara att identifiera vilka förbättringsåtgärder som är viktiga att arbeta med, att gå igenom styrdokument, rekryteringsprocesser och fysiska arbetsplatser.

– Vi jobbar redan med de här frågorna, men jag tror att vi på ett tydligare sätt behöver se över våra processer, sprida kunskapen i alla verksamheter och samarbeta mer mellan olika professioner, nivåer, kommuner och andra aktörer, säger Suzanna Klang.

Universell utformning handlar också om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det berättar Kristina Taremark, som tog initiativet till att Varberg skulle delta i UUA-projektet. Hon är sedan i våras personaldirektör men jobbade tidigare som chef för kommunhälsan. Genom branschorganisationen Sveriges företagshälsor fick hon information om att Akademikerförbundet SSR sökte AKADEMIKERN

43

Tema efter en pilotkommun till UUA-projektet.

Kristina Taremark var inte sen att hugga på erbjudandet. Varbergs kommun växer så det knakar och har flera stora stadsutvecklingsprojekt igång. När invånarna ökar behöver också kommunens medarbetare bli fler.

– Jag såg vikten av att skapa en bred kompetensbas. För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och rekrytera personal behöver vi ha väl utformade arbetsplatser. Det är både en arbetsmiljöfråga och en personal- och kompetensförsörjningsfråga, säger Kristina Taremark.

"Om vi alla har samma kunskap och språk, och ser samma möjligheter, får vi en mycket större hävstångseffekt."

KRISTINA TAREMARK

44

AKADEMIKERN

Hon presenterade förslaget för politikerna i personalutskottet och i förvaltningschefsgruppen, som var positiva till satsningen.

Att många medarbetare i kommunen deltar i utbildningen gör det också möjligt att hålla den lokalt i Varberg, vilket gör att ännu fler kan vara med. Kristina Taremark menar att utbildningen framför allt är en satsning i tid. Med den nya kunskapen hoppas hon att små justeringar kan göra stor skillnad för att skapa mer öppna och tillgängliga arbetsplatser.

– Om vi alla har samma kunskap och språk, och ser samma möjligheter, får vi en mycket större hävstångseffekt. Därför är det värdefullt att vi har deltagare från allt från upphandling till lokalplanering.

Vi behöver få in det här perspektivet i hur vi planerar våra kontorslokaler och de krav vi ställer på våra leverantörer.

SUSANNE BJÖRKMAN är chef för kommunhälsan, sitter med i projektgruppen för UUA-utbildningen och ska själv gå den.

För henne är det spännande att kursen är tvärprofessionell. Kommunen har inga andra sådana forum.

Hon tror att kommunhälsan kommer att ha stor nytta av utbildningen i sin roll som expertresurs som stöttar och vägleder förvaltningar och kommunala bolag. Hon gillar framför allt helhetstänket.

– Tidigare har vi till exempel tittat bara på den fysiska arbetsmiljön eller bara på kompetensförsörjningen. Jag hoppas att utbildningen ska ge ett paradigmskifte i hur vi ser på våra arbetsplatser. Att olikheter ses som en tillgång. Vi har inte råd med att människor står utanför arbetsmarknaden, säger hon.

A

För dig som är ny medlem i facket!

”Nu har jag valt en riktigt bra hemförsäkring”

Akademikerförbundet SSR och Folksam har tillsammans tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan teckna via ditt medlemskap.

försäkrat hos oss får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar. Som du vet försäkrar vi allt du bryr dig om.

En av fördelarna med det är att du betalar ett lägre pris än om du skulle skaffa den på egen hand. En annan är att när du har hemmet

Självklart kan även du som varit medlem en längre tid i Akademikerförbundet SSR teckna hemförsäkring från Folksam.

Upptäck mer om din hemförsäkring och samlingsrabatten!

Ring 0771-950 950 eller läs mer på: folksam.se/akademikerforbundet

A

AKADEMIKER FÖR

A

Ibland vänds livet upp och ner

RSÄKRING

När man blir diagnosticerad med en allvarlig sjukdom kan det för många vara en trygghet att vara extra mycket med familjen. För andra är det viktigt att ha råd att göra sådant man drömmer om tidigare än planerat. Oavsett vad som är viktigast för dig kan en Diagnosförsäkring ge dig ett ekonomiskt stöd i en svår tid.

Läs mer på www.akademikerforsakring.se/diagnos

Spaning

Tugga politik Ett jämt val och dramatik kring regeringsfrågan. I höst serveras många tillfällen att snacka politik på jobbet.

Se upp för bismak.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

48

AKADEMIKERN

HAR DU SATT LUNCHEN i vrångstrupen över en kollegas politiska utgjutelser?

Eller har du kanske själv utnyttjat arbetsplatsen som plattform för dina egna åsikter?

I så fall är du inte ensam. Höstens politiska turbulens med två jämnstora block som inte vill samarbeta vare sig med varandra eller med det tredje, växande partiet har gett gott om anledningar till diskussioner.

Samtidigt är allt fler politiskt intresserade, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Och politik är inte längre något vi duckar för på jobbet.

Under valrörelsen tidigare i år visade Manpowers undersökning ”Work life” att drygt fyra av tio tycker att politik är ett bra eller mycket bra samtalsämne

på jobbet. Bara en tredjedel ansåg motsatsen. Det fanns dock en tydlig könsskillnad: Bland männen var hälften positiva till politiska diskussioner, men bara en av fyra kvinnor. Mest positiva var unga medarbetare och chefer.

– Det är ett aktuellt ämne, så det är oundvikligt. Särskilt om du jobbar inom offentlig sektor – då är ju politiken faktiskt din arbets- och uppdragsgivare säger Helena Nicklasson, chefsförhandlare på Akademikerförbundet SSR. Samtidigt, poängterar hon, måste man som alltid tänka på tonen. I fikarummet är vi varandras arbetsmiljö. Man ska inte skilja arbetsmiljöproblem kopplade till politiska diskussioner från andra.

– Det må handla om politik, fotbollslag eller kakrecept – i alla situationer

där personer har starka åsikter kan det spåra ur i kränkningar och personpåhopp. Oavsett bakgrunden är det arbetsmiljölagarna som gäller.

För visst kan politiken också skapa konflikter.

Bland akademiker brukar ideologiska antagonister som Vänsterpartiet och Moderaterna få många röster, enligt Statistiska centralbyråns undersökningar. I år har också Sverigedemokraterna vunnit sympatisörer bland akademiker. Inför riksdagsvalet 2014 menade blott 1,7 procent av väljarna med minst tre års högre utbildning att Sverigedemokraterna var det bästa partiet. I valen innan dess hade procentsatsen varit så låg att den inte kunde redovisas. I år var siffran 6 procent.

AKADEMIKERN

49

Spaning SÅ HUR SKA MAN BETE SIG för att bidra till en konstruktiv diskussion?

Psykologen och organisationskonsulten Jonas Mosskin tycker att man innan man ger sig in i ett ordbyte ska ställa sig själv frågan: ”Varför gör jag det här?”

– Är utgångspunkten att du ska berätta för andra hur det ligger till får du vara beredd på mothugg eller ogillande tystnad. Men om du är nyfiken på hur andra resonerar kanske du ska ligga lite lågt med att inta definitiva ståndpunkter.

Att lyssna på den andre är inte bara smart för att hen faktiskt kan ha poänger, utan också för att du då har större chans att själv bli lyssnad till.

Om det börjar bildas läger i gruppen och medarbetare får svårt att tala med varandra gäller det att agera snabbt, menar Helena Nicklasson på Akademikerförbundet SSR. Hjälper det inte att säga ifrån på ett sakligt

" Om du är nyfiken på hur andra resonerar kanske du ska ligga lite lågt att att inta definitiva ståndpunkter."

JONAS MOSSKIN

50

AKADEMIKERN

sätt är nästa steg att kontakta chefen, skyddsombudet eller den lokala fackliga organisationen.

– Ytterst ligger ansvaret hos arbetsgivaren. Frågan om hur man behandlar varandra ska arbetas in i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger hon.

– Ta upp det på arbetsträffarna. Har det gått så långt att man inte klarar av det tillsammans med HR-avdelningen, tycker jag att man ska koppla in hjälp utifrån. Det kan hända att man måste diskutera såväl ledarskapet som medarbetarskapet och grupputvecklingen.

SÅ LÄNGE MAN INTE utgör ett allvarligt problem för arbetet eller arbetsmiljön har man dock en långtgående rätt att driva politisk opinion på arbetsplatsen.

Man får till och med dela ut partipolitiskt material till kollegor. Det menar Nils Funcke, adjunkt vid Stockholms universitet och yttrandefrihetsexpert.

– Det får naturligtvis inte leda till att arbetsuppgifter blir liggande på hög. Och man kan inte komma med högtalaranläggningar till jobbet och demonstrera. Men annars kan jag inte se att arbetsgivaren har någon rätt att inskränka yttrandefriheten.

Han är kritisk till att Svenskt Näringsliv under valrörelsen uppmanade sina medlemsföretag att säga nej till politisk aktivitet på jobbet. Utspelet var ett svar på LO:s besked om att driva kampanj för Socialdemokraterna, bland annat på landets arbetsplatser.

– Folk kommer att diskutera politik också framöver, vare sig man vill eller inte. Diskussioner kollegor emellan om budgetar, värderingar och regeringsunderlag är här för att stanna.

G D F SK IG ÖR O ME LE D PO Ä N G Ö H

5 anledningar att vara med i a-kassan 1

2

3

4

5

DU KAN FÅ PENGAR OM DU SKULLE BLI AV MED JOBBET Du kan få upp till 910 kr per dag i 300 ersättningsdagar. För att få ersättningen baserad på din lön behöver du uppfylla medlems- och inkomstvillkoren.

DU KAN KÄNNA DIG TRYGG Om det inte går som du tänkt dig på arbetsmarknaden kan du ändå sova gott om natten – a-kassan backar upp dig.

DU KAN FÅ FACKETS INKOMSTFÖRSÄKRING I Akademikerförbundet SSR:s avgift ingår en inkomstförsäkring som täcker upp till 80 procent av hela lönen. Den gäller bara om du är med i a-kassan.

DU ÄR SOLIDARISK Även om du själv har jobb så hjälper du andra, som just nu står utanför arbetsmarknaden, att få pengar när de behöver det. Och andra gör samma sak för dig om du någon gång skulle behöva a-kassa.

INTYGAR ATT DU HAR INKOMST Det händer att hyresvärdar, banker etc. vill ha intyg på att du är med i a-kassan för att hyra ut bostäder eller bevilja lån.

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Min väg

Synar

fördomar Statsvetaren Maria Cham uppmanades att söka ett jobb i hemtjänsten i stället för på Arbetsförmedlingen. Nu hjälper hon arbetsgivare att inte diskriminera afrosvenska akademiker.

Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

E CV MARIA CHAM

Utbildning Utveckling och internationellt samarbete.

Arbetar Länsstyrelsen i Stockholm.

54

AKADEMIKERN

ETT ÅR EFTER avslutade universitetsstudier i utveckling och internationellt samarbete hade Marie Cham fortfarande inget riktigt jobb. Ensamstående med barn hankade hon sig fram på timmar i vården.

Då såg hon en annons: Arbetsförmedlingen i Solna, där hon själv var inskriven, sökte en handläggare.

– Det var på samma kontor som min egen handläggare jobbade. Jag frågade om han kunde lägga in ett gott ord för mig. ”Du vet att jag är grym!” sade jag, ”jag kan det här”. Jag var desperat. Jag kunde knappt betala räkningarna och hade femtioelva jobb.

Nej, svarade handledaren. Hon borde inte ens söka jobbet. I stället föreslog handledaren att hon skulle försöka få ett fast jobb inom hemtjänsten.

Händelsen passar in i ett mönster i Marie Chams liv, och hon delar upplevelsen med många andra som har

afrikanskt påbrå. Ta hennes morbror, till exempel, diskputerad historiker som fram till pensionen fick jobba som tågförare. Afrosvenskar är diskriminerade på svensk arbetsmarknad. I den grupp som har akademisk utbildning är 9,1 procent arbetslösa tre år efter examen. Bland majoritetsbefolkningen är motsvarande siffra 2,8 procent.

Visst är det många företag som jobbar med mångfald, men det hjälper inte, menar Marie Cham.

– Det man kan se är att mångfalden ofta inte når fram till afrosvenskarna, som befinner sig längst ned i hierarkin.

Sådana som jag blir sällan anställda.

Men Marie Cham blev till slut anställd, och i dag ses vi i Länsstyrelsens kontorsmiljö i centrala Stockholm. Hon jobbar sedan ett år tillbaka som processledare för Vidga normen, ett nätverk av organisationer inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle som skapar mötesplatser mellan arbetsgivare och högutbildade afrosvenskar samt sprider kunskap om normkritisk rekrytering. ”Har du lust att göra ett test?” frågar hon mig.

Det är några påståenden som hon brukar ta med sig när hon leder workshops. Jag ska som vit svensk se om jag kan skriva under på dem. ”Om jag råkar ut för en negativ erfarenhet frågar jag mig inte om den har med min hudfärg att göra.” ”Nej…” FÖRSTA GÅNGEN hon insåg att det fanns rasism var på historielektionen på gymnasiet. Läraren berättade om slavhandeln som om det vore en friktionsfri självklarhet – man hämtade helt enkelt hit afrikanerna. Ingenting av problematisering.

LÖN "Har du inte ett arbete som du verkligen brinner för, spelar det ingen roll vilken lön du har. Men lön är viktigt.

Jag vill inte stagnera i min löneutveckling.

Enligt fakta tillhör jag en grupp som har lägre lön än andra medarbetare."

2008 Börjar plugga utveckling och internationellt samarbete.

2007 Arbetslös.

Separerad och ensamstående.

Delar ut rabattkuponger åt Pampers på Ica.

ANTECKNINGSBLOCK "Det har jag alltid med mig, för att fånga upp olika perspektiv, tankar och funderingar hos dem vi möter.”

56

AKADEMIKERN

2011 Klar med utbildningen, men efter ett år fortfarande arbetslös.

– Det var så kallt. Jag kände mig skuldtyngd, smutsig. Jag blev illamående. Jag förstod plötsligt hur folk ser mig: Jag är annorlunda.

Hon har blivit spottad på. Kallad apa. Fast det svåraste har varit att se sin mamma, som är från Gambia, bli utsatt.

På bussen hände det att folk sade att hon luktar äckligt.

– Hon kunde aldrig ställa sig upp och säga: ”nu räcker det”. Men jag vet varför: hon kunde inte därför att hon var koloniserad, förtryckt sedan barndomen.

Hon har lärt sig att visa respekt för vita människor. Och plötsligt befann hon sig i en helt vit värld. Hur skulle hon stå upp för sig själv?

Nästa påstående: ”Om jag ber om att få tala med chefen kan jag vara ganska säker på att få tala med en person med min hudfärg.”

Under gymnasiet förstod Marie Cham att andra såg henne som svart.

Men först efter studenten insåg hon de praktiska konsekvenserna av det.

Hennes första fasta jobb var på ett äldreboende, med en lön på 12 000 i månaden.

– Jag jobbade hårdast av alla, men märkte snart att det fanns andra vårdare

Min väg 2012 Fick jobb på Arbetsförmedlingen i Solna.

2014 Blev kommunanställd i Sundbyberg.

Mådde inte bra av arbetsmiljön där.

som jobbat lika länge som jag och som ändå hade 4 000–5 000 kronor mer i månaden. Jag förstod ingenting.

Efter ett år sade hon upp sig.

– Många var på mig: ”Nej, gör inte det, ta tjänstledigt i stället så att du kan komma tillbaka”. Men vad skulle jag tillbaka till?

Efter ett estetisk år på folkhögskola, journaliststudier på universitet och föräldraledighet hamnade hon på förskolan. Hon hade under tiden stärkts i sin gambiska identitet och tog med sig sin son Cameron på en resa till rötterna i Afrika.

Det förändrade henne.

Hon upptäckte de postkoloniala effekterna: misären, orättvisan – och insåg att hon ville göra något. Det blev studier i utveckling och internationellt samarbete.

– När vi närmade oss frågan om slavhandeln kom farhågorna, fragmenterade minnen som jag ville förtränga från historielektionen på gymnasiet. Men här var det en annan twist på berättelsen, den visade på brutaliteten av vad vita människor gjorde med Afrika.

Med ökad medvetenhet om sakernas tillstånd gick hon med både i Afrosvenskarnas riksförbund och

2017 Blev anställd som processledare för Vidga normen.

Miljöpartiet. Hon var aktiv och engagerad.

Och fortfarande utan kvalificerat jobb.

– På pappret var jag het, och jag blev kallad på intervjuer. Men: ”vi hör av oss”.

Antingen var hon överkvalificerad, eller så hade hon för lite erfarenhet. Ett år efter avslutade studier och ensamstående med barn var hon nära att ge upp.

Kanske hade kollegorna på äldreboendet haft rätt? Kanske skulle hon bara ha tagit tjänstledigt?

USB-MINNE "När jag är ute på språng är det skönt att inte behöva bära med sig datorn.

På USB-minnet har jag allt mitt material."

DET SOM TILL SLUT blev Marie Chams räddning var hennes engagemang i Miljöpartiet. Hon hade blivit invald i AKADEMIKERN

57

Min väg kompetensnämnden och en dag kom chefen för Arbetsförmedlingen i Solna, där den lediga tjänsten fanns, för att redovisa prognoser över sysselsättningen.

Marie Cham såg en chans. Om hon imponerade på chefen kunde det kanske vara en väg till jobbet, som hon sökt trots handläggarens avrådan.

– Jag kom till mötet med en ammunition av frågor för att visa att jag är kompetent: Hur kan det bli så här? Vad hade ni tänkt för åtgärder? Hur kan Solna stad hjälpa till?

Efteråt fick hon reda på att hon tillsammans med 150 andra blivit kallad till intervju för jobbet på Arbetsförmedlingen, en speed dating-intervju närmare bestämt. Marie Cham bad till gud om att få hamna med chefen som hon bombarderat med frågor.

"Jag bara: Snälla gud, jag kommer att bli nunna om jag hamnar vid hennes bord!"

58

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL IDEELLT ENGAGEMANG "Det var tack vare det som jag fick upp ögonen för alla de frågor som jag i dag arbetar med och försörjer mig på."

STUDIER "Högre utbildningen tar dig till nya platser."

GRÄVA DÄR JAG STÅR "Jag har valt att jobba med saker som har varit nära till hands. Min mamma kom hit för att integreras – jag började jobba med flyktingar och integration."

– Jag bara: ”Snälla gud, jag kommer att bli nunna om jag hamnar vid hennes bord! Snälla snälla!” Ja, och sen, vad händer? Jag hamnar vid hennes bord! Jag hade värsta självförtroendet, jag bara satt där, pratade med henne, svarade på alla frågorna, ingen nervositet. När jag gick därifrån hade jag gett intrycket: Jag vill hjälpa er. This is an offer you can't refuse.

Till nästa intervju kom hon i den skrikigaste koftan hon hade, bländande neonrosa. Hon hade bestämt sig för att vara sig själv.

Hon fick inte bara jobbet – hon fick välja vilken tjänst hon ville på Arbetsförmedlingen i Solna. Det blev etableringsuppdraget.

Sedan dess har det rullat på. Efter ett par ytterligare steg på karriärstegen kom hon hit till Länsstyrelsen, för jobbet som processledare för Vidga normen.

Hennes arbete består bland annat i att utbilda företag och organisationer i frågor kring strukturell diskriminering.

Vidga normen arrangerar också mötesplatser. En sådan är mentorsprogrammet Framtidens ledare, där högutbildade afrosvenskar kopplas ihop med erfarna mentorer från ledande befattningar i näringsliv och offentlig sektor.

Sista påståendet: – ”Jag pratar ofta med barnen i mitt liv om hur de kan uppfattas av andra på grund av sin hudfärg?”

Marie Cham pratar ofta med den äldste sonen om slavhandeln, om historien, om rasismen. Ofta på sitt modersmål.

– Jag vill att han ska vara trygg i båda sina identiteter från början. Han ska inte behöva gå igenom samma sak som jag har gjort som svart och akademiker.

ARBETSMILJÖ "Att få komma till jobbet och vara en del av jobbet så som man är sig själv – det vore jätteskönt. På många arbetsplatser är det inte så."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Bok 30 n a f ör e ovem ber :

SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA

Gå 5, be t för 4! ala

30 –31 JANUARI 2019 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM

PSYKISK (O)HÄLSA

SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA För elfte året i rad önskar vi dig välkommen till den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa.

Välkomna till Sapu-dagen 7 december 2018!

”NUTIDENS FAMILJER” Patricia Tudor Sandahl pratar om Sapu 25 år!

Gäster

Patricia Tudor Sandahl, Moa Herngren och Jenny Jägerfeld Moderator

Marianne Rundström ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärende­ belastning för kvaliteten i verksamheten Johanna Kumlin, forskare, fil dr, Socialstyrelsen Hur kan vi jobba förebyggande med elevers psykiska hälsa?

Anna Nygren, livsstilspedagog Hur kan vi bättre arbeta med elevers dåliga självkänsla?

Lisa Clefberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

Tid: 12.30–16.00 Plats: Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, Odenplan Pris: 1 295 kr (inkl. moms) Sista anmälningsdag: 4 december via hemsidan Kaffe och glögg serveras under eftermiddagen!

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, MD, PhD, överläkare Spelproblem och spelberoende hos ungdomar – samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, professor, enhetschef, överläkare Beroendecentrum Malmö

SAPU FYLLER 25 ÅR!

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling www.sapu.se

Hur kan behandlingshem och socialtjänst arbeta effektivare med ett familjeperspektiv?

Lars Lewerth, projektledare Inlärningsutmaningar – anpassningar och strategier för pedagogik och lärmiljö Malin Valsö, leg psykolog, författare

För 700 spädbarn går solen ned alldeles för tidigt.

Myter och fakta om cannabis: Cannabis och tonårshjärnan Agneta Björck, sjuksköterska, verksamhetschef

Varje år dör 700 barn på tröskeln till livet. Och det bara i Sverige. Köp Spädbarnsfondens Solvända-pin.

Då hjälper du forskningen om spädbarnsdöd.

Deltagaravgift: 2 695:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Läs mer och beställ på www.solvanda.nu

Hela programmet och mer information: psyoh.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se

Tack för att du bryr dig.

Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ PSYOH.SE

Plusgiro: 90 02 12 - 2

Helikopter.nu

Interkulturella möten i skolans värld – om hur vi skapar goda möten Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Våra aktuella kursstarter:

• Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT) • Ettårig KBT-utbildning • Familjebehandling med KBT • Motiverande samtal (MI) • Samtalsledare i A-CRA • Kurs i kris och krisstöd www.sverigehalsan.se • Utbildningar i Mindfulness (MBSR)

040-698 60 00

Handleder • Utreder • Föresläser

Familjelagar kontra Svensk lagtiftning • Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck • Kunskap om analys och bedömning i utredningar och rättsutlåtanden • Handledning och riskbedömning i hedersrelaterade ärenden Jag handleder, utbildar/föreläser och utreder. Har lång yrkeserfarenhet och särskild kunskap inom följande områden: Våld mot kvinnor och barn, Hedersrelaterat våld, Riskbedömningar, BBiC/Barnens Behov i Centrum, Signs of Safety, Lösningsfokuserad terapi och Nätverksarbete.

Författare till Vid 20 börjar den ruttna (Premiss förlag). Hösten 2018 kommer på samma förlag ny bok om kvinnor i krig baserat på mitt arbete i Mellanöstern.

Maria Hagbergs Social Toolbox • www.socialtoolbox.se • 0733-48 44 00

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Mentaliseringsbaserad terapi och psykisk ohälsa hos ungdomar Kurs: 8 - 9 november 2018

Fördjupningskurs i Affektfokuserad Psykodynamisk terapi Start: 11 januari 2019

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start: 24 - 25 januari 2019

Fördjupningskurs i Mentaliseringsbaserat arbete för barn, unga och unga vuxna Kurs: 7 – 8 februari 2019

www.sapu.se

Grundläggande psykoterapiutbildning med systemisk familjeterapi och relationell inriktning, 45 hp Högskolan i Gävle startar som uppdragsutbildning en 2-årig grundläggande psykoterapiutbildning, motsvarande Steg 1, med start i september 2019. .

Anmälan senast 1 mars 2019.

www.hig.se/uppdragsutbildning

Förändra utsikten för miljontals barn!

Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

”Kurs persp en har gett ektiv, mig n vidga aha-upplev ya t mina e cirkla lser, Tidiga re delt r” a gare i

kurse

n

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

S:t Lukas S:t Lukas Dalarna söker dig som är psykolog/psykoterapeut och vill utvecklas tillsammans med oss!

Läs mer om oss och jobbet på www.sanktlukas.se/dalarna

www.sanktlukas.se/dalarna

Sundsvall är inne i ett spännande skede. Sundsvall växer och kompetensbehovet är stort. Vi jobbar hårt för ökad konkurrenskraft i takt med att omvärlden och samhället förändras. Här finns möjligheterna för dig som vill skapa, förändra och uppleva.

Direktör för individoch arbetsmarknadsförvaltningen Läs mer om tjänsten på www.sundsvall.se/ledigajobb

Två socionomer med inriktning på familjerätt respektive internationella adoptioner Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och den familjerätt som ligger under kommunernas socialnämnder. Myndigheten arbetar också för att internationella adoptioner av barn till Sverige ska ske enligt lag och på ett etiskt godtagbart sätt. Det gör vi genom auktorisation och tillsyn.

MFoF har sitt säte i Skellefteå. I dagsläget är vi 14 anställda. Vi söker nu två socionomer med inriktning på familjerätt respektive internationella adoptioner.

För mer information och ansökan: mfof.se/lediga-tjanster

Uppdaterade metoder för traumabehandling

Rädd att göra fel?

Vad som är rätt eller fel är inte alltid helt enkelt att ha koll på. Socialtjänstens verksamhet har ett uppdrag som både är stort och komplicerat. Då är man som chef eller handläggare ofta rädd att det blir fel.

Nordebrink Konsult AB erbjuder utbildning, handledning, rådgivning och hjälp med processföring till socialnämndens rättsområde. De juridiska tjänsterna är speciellt anpassade till socialtjänsten.

Med mer än 20 år inom socialtjänsten och med ena foten i det sociala utredningsarbetet och den andra foten i regelverket som styr socialtjänsten har vi en unik kompetens. Vi har förmåga att göra rättsreglerna begripliga för de som dagligen jobbar med dem.

www.nordebrinkkonsult.se 076-203 63 24

Stabilisering och bearbetning Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling.

Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund. Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen.

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård.

Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Vi svarar SEXUELLA TRAKASSERIER

CHEFEN TAR INTE NAKENBILDERNA PÅ ALLVAR Skolkuratorn Amanda har fått en ny kollega som skickar meddelanden med sexuella kommentarer och avklädda bilder på sig själv. När hon berättar för chefen händer inget.

Kan arbetsgivaren strunta i det?

DETTA HAR HÄNT

Amanda, som är skolkurator, har fått en ny kollega, John, som också är kurator. Han är trevlig och deras samarbete fungerar riktigt bra till en början.

Amanda känner dock snart att han vill mer än att bara vara kollegor. Han skickar e-mail och sms, till en början rosar han Amanda för hur duktig hon är och hon känner sig smickrad. Men när meddelandena kommer mer regelbundet och John börjar kommentera hennes utseende och kropp känner hon att han går över gränsen. Amanda markerar och svarar att det inte känns okej. John fortsätter trots detta att höra av sig.

Amanda går då till sin chef och berättar vad som har hänt och visar upp Johns meddelanden. Chefen förklarar att detta inte är okej och att hon ska prata

F DISKRIMINERINGSLAGEN ska motverka diskriminering och främjla lika rättigheter och möjigheter.

LINN SKAU

Ombudsman Akademikerförbundet SSR

med John. Men tiden går och Amanda får aldrig någon återkoppling från chefen. När John börjar skicka bilder där han är avklädd börjar Amanda må riktigt dåligt, hon upplever att chefen inte tar henne på allvar. Amanda ringer till SSR direkt för rådgivning.

DETTA GÄLLER

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det är förbjudet i lag (diskrimineringslagen) och arbetsgivaren är skyldig att förebygga att det sker samt att upprätta rutiner som säger vad medarbetare och arbetsgivare ska göra om det förekommer sexuella trakasserier på en arbetsplats.

Arbetsgivaren har även utredningsoch åtgärdsskyldighet för trakasserier som förekommer i samband med AKADEMIKERN

65

Vi svarar W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

arbetet. Det gäller även sådant som händer utanför kontoret och på andra tider än ordinarie arbetstid om det finns samband med arbetet, till exempel en tjänsteresa.

Arbetsgivaren kan få kännedom om de sexuella trakasserierna på olika sätt.

Det måste inte vara den som utsätts som berättar om trakasserierna för att en utredning ska startas. En sådan utredning ska ske utan dröjsmål. Om den visar att sexuella trakasserier har förekommit ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att se till att det inte händer igen. Det kan handla om en tillsägelse, en omplacering, en varning eller i de grövsta fallen om en uppsägning.

SÅ FÅR DU HJÄLP

Om du blir sexuellt trakasserad så säg ifrån och berätta därefter för chefen. Du kan ta med dig en facklig företrädare eller någon annan du litar på i samtalet med din chef.

Om det är chefen som trakasserar eller om arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att det ska upphöra kan du anmäla det till facket om du är medlem, och i annat fall till

"Om det är chefen som trakasserar eller om arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att det ska upphöra kan du anmäla det till facket."

LINN SKAU

66

AKADEMIKERN

Diskrimineringsombudsmannen.

Anteckna vad som hänt och när. Vänta inte, utan agera direkt.

När Amanda ringer SSR direkt och berättar att hon blir utsatt för sexuella trakasserier på sin arbetsplats är det tydligt att chefen inte har tagit henne på allvar eller hanterat frågan som denne ska. Vi är överens om att en ombudsman på förbundet ska utreda frågan vidare.

Ett par dagar senare blir Amanda kontaktad av en ombudsman, de är överens om att ombudsmannen ska ta kontakt med arbetsgivaren för att boka ett möte.

SÅ GICK DET

På mötet träffar Amanda och ombudsmannen Amandas närmaste chef, chefens chef och en representant från HR-avdelningen. Chefen förklarar att hon har missbedömt ärendet och att hon med facit i hand skulle ha agerat på ett helt annat sätt. Arbetsgivaren förklarar att de har initierat en utredning och tagit hjälp av företagshälsovården.

Det blir ett bra möte där arbetsgivaren lyssnar och inser allvaret. Under utredningens gång ges Amanda och John möjlighet att delge sin syn på händelserna. Det visar sig att Amanda och John har helt olika uppfattning om vad som har hänt. Utredningen visar att Amanda har försökt avvisa Johns inviter, inledningsvis vänligt men bestämt och senare klart och tydligt.

Under utredningens gång får arbetsgivaren veta att fler kollegor har blivit utsatta för sexuella trakasserier av John och det hela resulterar i att han blir uppsagd. Amanda får stöd och hjälp av företagshälsovården i form av stödsamtal.

Amanda känner sig i slutändan nöjd med arbetsgivarens insatser.

TEXT: KARIN PERSSON KÄLLA DRÖMARBETSPLATSER: UNIVERSUM

Panelen FRÅGAN

VAD VILL DU JOBBA MED? Volvo, Google och Ikea. Här vill flest nyutexade jobba. Vi har frågat tre studenter om deras planer.

Carina Pettersson socionomprogrammet Gävle Högskola

Maila Dimle samhällsvetarprogrammet Mittuniversitetet

Andreas Berglund personalvetarprogrammet Umeå universitet

– Jag läser femte terminen på socionomprogrammet på Gävle Högskola och är sjukgymnast i botten. De senaste 20 åren har jag jobbat inom funktionshinderrörelsen både yrkesmässigt och ideellt.

Efter examen kommer mitt fokus att vara på familjehem.

Där kommer jag att kunna nyttja mina båda kompetenser för att ge ursprungsfamiljer och familjehem bästa förutsättningar att vara barn och ungdomar behjälpliga.

I framtiden tänker jag mig något slags chefsroll. En av mina styrkor är att se mina medarbetares förmågor och nyttja andras formella och informella kompetenser.

– Sedan jag tog examen från samhällsvetarprogrammet på Mittuniversitetet förra året har jag jobbat som arbetsmarknadshandläggare. Nu ska jag precis börja arbeta med ekonomiska frågor på en bank. Det är något helt nytt för mig. I framtiden vill jag gärna jobba med stora frågor som har med samhällsutveckling att göra. Jag vill ägna mig åt omvärldsbevakning, följa utvecklingar och trender.

Tillväxtverket eller Kairos future känns som jättespännande arbetsplatser.

Jag vill också gärna arbeta som någon form av ledare eller chef.

– Jag läser termin tre på personalvetarprogrammet i Umeå. Det som är spännande med utbildningen är att den är så bred.

Ett långsiktigt mål är att bli chef, men det är ju en resa dit. Att jobba med personalfrågor allmänt tror jag är en bra start för att förvalta mina kunskaper från utbildningen när jag väl kommer ut i arbetslivet.

Sedan vill jag rikta in mig mot ledarskap.

Jag är intresserad av kompetensutveckling och vill ägna mig åt att ta tillvara på framtida medarbetares alla kompetenser och värderingar.

AKADEMIKERN

67

Gravid En bebis är på väg. När du berättar det för arbetsgivaren måste hen se till att du inte utsätts för risker.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

DU KAN BLI FÖRBJUDEN ATT ARBETA

3

4 68

AKADEMIKERN

Tillsammans med dig gör arbetsgivaren en individuell riskbedömning. Om du vill får du ta hjälp av ett skyddsombud. Finns det risker ska arbetsgivaren i första hand undanröja dem. Går inte det är nästa steg att ge dig andra arbetsuppgifter. Är inte heller det möjligt kan du förbjudas att jobba och då har du rätt till graviditetspenning.

ERSÄTTNINGAR INNAN BARNET FÖDS

Om du förbjuds att arbeta har du rätt till graviditetspenning från Försäkringskassan. Pengarna beräknas på samma sätt som vid sjukpenning. Även om du inte utsätts för risker i arbetet kan graviditeten göra att du behöver vara sjukskriven och då får du sjukpenning. Du kan också ta föräldraledigt från och med 60 dagar innan barnet föds.

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET, FÖRÄLDRALEDIGHETSLAGEN, SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN

Så funkar det

RÄTT ATT VILA OCH BESÖKA MVC

1

Så fort du berättat för arbetsgivaren att du är gravid börjar vissa rättigheter och skyldigheter att gälla. Du ska till exempel kunna ligga ner och vila på arbetet. Vissa kollektivavtal ger också rätt till åtminstone ett par besök på mödravårdscentralen med bibehållen lön. Kolla vad som står i avtalet på din arbetsplats.

RISKER MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS

I arbetet får du inte utsättas för risker när du är gravid.

Därför ska arbetsgivare kartlägga och dokumentera om det finns något i arbetsmiljön eller arbetsförhållandena som kan vara skadligt. Förutom fysiska faktorer, belastning och kemiska ämnen kan det bland annat handla om stark psykisk påfrestning, nattarbete eller att du riskerar att utsättas för hot eller våld.

2

På smällen?

Grattis! Har du koll på dina rättigheter?

FÅR INTE DISKRIMINERAS

5

Arbetsgivare får inte diskriminera gravida. Det gäller både när du söker jobb och som anställd till exempel vid beslut om lön, befordran eller uppsägning av personal.

AKADEMIKERN

69

I luften

W

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Tanka upp inför vintern!

KURATOR

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Stärk elevhälsa på komvux

KURSER

Elever inom den kommunala vuxenutbildningen är de enda som inte har rätt till elevhälsa, konstaterar Akademikerförbundet SSR. För att uppmärksamma kuratorer inom komvux arrangeras för första gången en konferens där ämnen som Komvuxutredningen, krav vid obligatorisk elevhälsa samt stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsvariatioenr avhandlas.

 Stockholm 13 november

SOCIONOMDAGARNA

Fyll på facklig kunskap Socialt arbete i kubik I höst hittar du som medlem många tillfällen att fylla på med ny kunskap, om arbetsmiljö, hot och våld, anställningsvillkor och mycket annat.

Frukostseminarium om hot och våld i arbetslivet:  Malmö 1 november  Stockholm 22 november Anställningsvillkor i bemanningsbranschen:  Stockholm 30 oktober Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud i hela landet:  Stockholm 5 december 70

AKADEMIKERN

Nätverksträffar för förtroendevalda i kommuner och landsting:  Kalmar län 23 oktober  Blekinge län 24 oktober  Stockholm och Gotland 24 oktober  Värmland 8 november  Dalarna 15 november  Norrbotten 29 november

I höst är det återigen dags för Socionomdagarna. Konferensen där du kan ta del av det senaste inom kvalificerat socialt arbete och stärka din profession och kompetens.

Programmet bjuder på sju olika spår om bland annat socionomens yrkesidentitet, flykting/asyl/etablering och integration, barn och familj, samt missbruk, kriminalitet och våldsproblematik.

 Stockholm 21-22 november

VoB:s akut- och utredningshem Högelid - levererar gedigna utredningar till socialtjänsten På Högelid arbetar vi systematiskt med forskningsbaserade riskoch skyddsbedömningar via verktyget ESTER. Bedömningen utgör grunden i vårt fortsatta utredningsarbete enligt BBIC. Med stor delaktighet från den unge bildar dessa delar ett grundligt underlag som hjälper socialtjänsten att hitta rätt insats.

Verksamhetschef Anna Meyer och hennes team tar emot unga mellan 12– 20 år för akut- och utredningsplaceringar.

VoB driver HVB, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

VI SVARAR

MIN VÄG

Hon avslöjar arbetsgivares rasistiska fördomar SPANING

Snacka politik på jobbet?

Se upp för bismak

SOM EN SCHWEIZEROST. YTORNA I TRAPPHUSET DÄMPAR LJUD. PÅ LEDSTÅNGEN FINNS SMÅ KNAPPAR SOM RÄKNAR VÅNINGSPLAN.

Chefen tar inte nakenbilderna på allvar