Akademikern 4 - 2018

SEPTEMBER 2018

Marie Ericsson på Kulturdepartementet har varit med vid flera regeringsskiften

MAKTSKIFTE

Vind• När de politiska vindarna byter riktning är det tjänstemännens uppgift att följa med

Känslan av att äga sitt liv.

Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa.

För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera.

För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas?

På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Välkommen!

Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

VAL 2018

VART BLÅSER VALVINDARNA?

DEN 9 SEPTEMBER är det val. Och sällan har väl utgången varit så oviss.

Opinionsmätningarna tyder på att även efter valresultatet kommer det att vara TIPSA OSS! Akademikern oklart vilka partier som bildar regering. är till för dig.

Vid förra valet skedde fler maktskiften Vad vill du i kommuner och landsting än någon gång läsa om? tidigare under 2000-talet och på natioMejla nell nivå fick Alliansen lämna över till de chefred@ rödgröna. För första gången var det också akademikern.se fler samarbeten över blockgränserna än höger- eller vänsterledda styren i landets kommuner.

Tjänstemän I politiskt styrda verksamheter ska inte påverkas i sitt arbete av vilket parti som har makten. Men ibland gör de det ändå, vilket vi berättar om i det här numrets tema.

Vi har träffat Marie Ericsson, tjänsteman på Regeringskansliet, som varit med vid flera regeringsskiften. Hon beskriver det maskineri som rullar igång när de politiska vindarna vänder.

T

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

Efter att de blå förlorade makten i förra valet lämnade dåvarande ministern Hillevi Engström politiken och blev kommundirektör och högsta tjänsteman i Upplands Väsby där de röda precis tagit över. Hon berättar om övergången från politiker till tjänsteman och om hur hon bygger tillit till den politiska majoriteten.

I juni drog den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap igång verksamheten. En myndighet som många inom den fackliga sfären sett fram emot sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. Nya generaldirektören Nader Ahmadi porträt�teras i vinjetten Min väg. Han samlar på superhjältar och kanske kan han ge arbetsmiljöarbetet nya superkrafter. Om myndigheten alls kommer att finnas kvar efter valet. Nyligen rapporterade tidningen Arbetarskydd att tre av fyra allianspartier vill lägga ner den om de får makten.

Vi får se vart valvindarna blåser och hur de påverkar dig i ditt yrkesliv.

AKADEMIKERN

3

Innehåll Efter valet kommer många tjänstemän i politiskt styrda organisationer känna doften av nymålat när den politiska färgkartan ritas om.

8

ORDFÖRANDE "Det saknas en socialpolitisk vision."

11

AKTUELLT Nu ska stuprör och detaljstyrning bort.

14

VÅR VINKEL Kuratorer i hälsooch sjukvården får legitimation. Något som Akademikerförbundet SSR arbetat för i många år.

TEMA VIND

19–44

Vinden vänder Som tjänsteman i regeringskansliet är det Marie Ericssons uppdrag att vända kappan efter vinden när politiken ändrar riktning.

Nymålat Många tjänstemän kommer att arbeta under ny politisk färg efter 9 september.

Så påverkas uppdraget.

46

SPANING Finns din nya bästis på jobbet?

50

MIN VÄG Superhjälte ska rädda arbetsmiljön.

61

VI SVARAR Nämnden beslutar tvärtemot professionen.

63

PANELEN Vad betyder legitimationen för dig?

64

SÅ FUNKAR DET Rast och paus

66

I LUFTEN Luncha med en ombudsman.

Nya vyer Hillevi Engström lämnade Moderaterna och blev direktör i en socialdemokratisk kommun.

4

AKADEMIKERN

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Kartan ritas om Rekordmånga maktskiften i förra valet.

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Stina Loman, Karin Persson.

Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson.

Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

50 FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

GÄVLE Arbetsmiljöns superhjälte?

Nader Ahmadi är chef för den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap.

FOTO: ANNA SIMONSON

20

STOCKHOLM Opolitisk. Som tjänsteman i regeringskansliet måste Marie Ericsson vara beredd på att vinden kan blåsa från ett nytt håll efter valet.

41

FOTO: ANNA SIMONSSON

UPPLANDS VÄSBY Tidigare moderaten Hillevi Engström är chef i en röd kommun.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "DET SAKNAS EN SOCIALPOLITISK VISION"

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

AUGUSTI OCH SKOLSTART med förväntansfulla studenter. Som det ledande samhällsvetarförbundet organiserar FÖRBUNDET vi medlemmar inom flera populära I SOCIALA utbildningar. Det är med glädje jag kan MEDIER konstatera att så många studenter har en vilja och önskan att arbeta inom välfärdens olika yrken. Det visar på ett stort samhällspolitiskt engagemang som vårt land behöver och ska vara stolta över.

Men det förutsätter också en politisk vilja och ambition att säkra och utveckla välfärden som den förutsättning den är för att vidmakthålla ett demokratiskt och sammanhållet samhälle. Vi befinner oss just nu i valtider och debatterna går höga. Skola, vård och omsorg står tillsammans med lag och ordning högt på agendan. Men avsaknaden av en politisk ambition inom det socialpolitiska området är påfallande. Vilket också skapar de förutsättningar som många av förbundets medlemmar verkar i.

W

#öppetsverige

8

AKADEMIKERN

I skrivande stund är jag i Göteborg där skolstarten kantas av bilbränder på många håll. Oron är stor. Orsak och verkan debatteras och recepten är många men väldigt lite, om än något alls, handlar om vikten av det förebyggande och främjande arbetet.

Det förebyggande sociala arbetet har under lång tid prioriterats alldeles för lågt och fått stryka på foten i besparingskravens tider. Det gäller inom alla områden: Skolkuratorernas arbetsförutsättningar, frånvaron av fältassistenter, ja listan kan göras lång.

Men det är inte avsaknaden av engagerade, kompetenta medarbetare som är problemet. Inte heller bristen på studenter som står i kö för att få en möjlighet att skapa sig ett arbetsliv inom den socialpolitiska arenan.

Problemet är avsaknaden av en socialpolitisk vision i en valdebatt som kantas av utmaningar som kräver mer än de löften som ges i dag.

FOTO: SANDRA JOHNSON

VAL 2018

Ett val mindre i höst Vi vet vilka försäkringar du ska ha. Låt oss plocka ihop ett bra försäkringspaket för dig och din familj så du kan fokusera på andra viktiga val och njuta av hösten i stället.

För dig som är ny medlem i facket!

”Nu har jag valt en riktigt bra hemförsäkring” Akademikerförbundet SSR och Folksam har tillsammans tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan teckna via ditt medlemskap.

försäkrat hos oss får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar. Som du vet försäkrar vi allt du bryr dig om.

En av fördelarna med det är att du betalar ett lägre pris än om du skulle skaffa den på egen hand. En annan är att när du har hemmet

Självklart kan även du som varit medlem en längre tid i Akademikerförbundet SSR teckna hemförsäkring från Folksam.

Upptäck mer om din hemförsäkring och samlingsrabatten!

Ring 0771-750 750 eller läs mer på: folksam.se/akademikerforbundet-ssr

W

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

SOCIALTJÄNSTLAGEN

TEXT: STINA LOMAN

Utredningen förlängs och breddas

SNABBSPÅR

Ny chans till jobb

Innan sommaren startade två snabbspår för nyanlända akademiker, ett i socialt arbete och ett i samhällsvetenskap, på Södertörns högskola.

Rusul Ayad Mohammad är 24 år och kom till Sverige från Irak 2014. Hon har en kandidatexamen i sociologi från ett universitet i Irak och hoppas nu att snabbspåret inom socialt arbete ska öka hennes chanser på svensk arbetsmarknad. För det har varit tufft för henne att hamna rätt, trots att hon haft praktik inom socialt arbete i Sverige och arbetslivserfarenhet från Irak har inte de svenska arbetsgivarna nappat på hennes ansökningar.

– I Irak är sociologi samma sak som socialt arbete, men här i Sverige behöver jag en socionomexamen för att arbeta med det jag vill, nämligen att hjälpa människor. När jag fick höra talas om snabbspåret blev jag jätteintresserad och kände att det är min sista chans att få ett jobb inom socialt arbete, säger Rusul Ayad Mohammad.

Sedan förra året pågår en översyn av socialtjänstlagen. Nu har regeringen utvidgat uppdraget och förlängt utredningstiden.

Den särskilda utredaren Margareta Winberg och hennes medarbetare ska även se över barnrättsperspektivet i lagen, om äldreomsorg ska ingå i socialtjänstlagen eller finnas i en separat lagstiftning samt om tjänstemän i stället för politisker ska besluta i LVU- och LVM-ärenden.

Tidigare i år kom en första rapport, ett delbetänkande, som rörde förebyggande socialt arbete.

Utredningen ska vara klar 1 juni 2020.

9

VÄRLDEN

I så många länder har fackligt aktiva dödats på grund av sitt engagemang, rapporterar Union to union och Global right index 2018.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt W

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

T ILLITSDELEGATIONEN

” Förslagen gömmer radikala förändringar” Bort med stuprör och onödig detaljstyrning. Tilliten till professionen måste öka, menar Tillitsdelegationen som i juni lämnade slutbetänkandet efter två års utredningsarbete.

– Det här är en viktig start på en förändringsresa, sa civilminister Ardalan Shekarabi när han tog emot den.

Utredningens slutsatser är bland annat:  Att det behövs en koordinerad och sammanhållen styrning av kommunsektorn.  Att ha generella statsbidrag.  Att styrningen bör utformas så att den inte ger mer detaljstyrning än nödvändigt.

Kultur, ledarskap och medlarskap ska få en betydligt mer framskjuten roll.

Mål- och resultatstyrning behöver i högre grad utformas med professionerna.

12

AKADEMIKERN

 Att satsa på verksamhetsnära forskning.  Att testa nya lösningar genom försök och med utrymme för innovation.  Att den statliga tillsynen ska vara situations- och verksamhetsanpassad.

Laura Hartman är ordförande för Tillitsdelegationen. Hon påpekar att förslagen kan verka självklara, men att tanken är att det konkreta ska ske ute i verksamheterna.

– Vi är inte mellanmjölk, när vi beskriver det tillitsbaserade ledarskapet så är det stora saker som kommer att hända. Bakom de här övergripande orden gömmer sig ganska radikala förändringar, säger hon.

STUDENT

Nya studentrådet tar plats I juli tog den nya styrelsen med ordförande Marina Jovicic över ansvaret i Akademikerförbundet SSR:s studentråd.

Marina Jovicic jobbar som rekryterare och läser en magisterutbildning i arbete och hälsa på Karolinska institutet i Stockholm. Hon är utbildad personalvetare och har även pluggat två år på socionomprogrammet.

– Jag har alltid haft ett intresse för samhälls- och demokratifrågor. Jag brinner särskilt för fackliga frågor med inriktning mot arbetsmiljö och psykisk ohälsa i arbetslivet och bland studenter, samt frågor som rör mångfald, jämställdhet och diskriminering, säger hon.

Hon är även intresserad av de utmaningar som studenter möter när de ska ge sig in i arbetslivet.

Vad vill du bidra med som ordförande?

– Jag vill stärka vårt samarbete med andra aktörer och se till att vi syns och hörs mer. Jag vill också arbeta för ett inkluderande studentråd där vi tar tillvara på allas styrkor, kunskaper och intressen. Våra enskilda olikheter ska bli vår styrka.

Svenska Kocklandslaget presenterar årets julbord

Lite mer god jul Förena nytta med nöje och följ med på ett oförglömligt julfirande genom skärgården.

Vi bjuder på högklassig underhållning med gnistrande shower, önskeklappar i taxfreebutikerna och Svenska Kocklandslagets fantastiska julbord.

VIKING CINDERELLA Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn 22 timmar, del i Insidehytt, julbord, bufféfrukost, konferenslunch och 4 timmars konferens.

Just nu! 50 % rabatt på hytten 859:- prisex per person. Ord pris 1059:Måltidsdryck ingår på alla våra julbord.

I konferenspaketen ingår alltid kaffe och frukt.

Julbordet serveras 20/11–26/12 2018.

Läs mer på Vikingline.se//julbord-konferens eller boka direkt på telefon 08-452 40 40.

Vår vinkel

Visa leg Så fixar du titeln 1 Krav för leget Nya titeln blir hälso- och sjukvårdskurator. Kravet är hälso- och sjukvårdsexamen. Redan yrkesverksamma kuratorer kan under en övergångsperiod få legitimation om du har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning, samt har arbetat som kurator i minst fem år, alternativt två år med en relevant vidareutbildning. Legitimationen söks via Socialstyrelsen av kuratorerna själva.

14

AKADEMIKERN

2 För journal Det nya kravet innebär att kuratorer inom privat hälso- och sjukvård måste börja föra journal, något som de inom offentlig sektor redan gör.

3 Utan leg Det kommer att vara möjligt att arbeta inom yrket utan legitimation. Det är upp till arbetsgivaren att bedöma om den enskilde har tillräckligt med kompetens.

Nästa år kan kuratorer i hälso- och sjukvården ansöka om legitimation.

Kuratorerna har varit den enda högskoleutbildade yrkesgruppen med patientansvar som saknat legitimation.

KURATOR

Legitimation för kuratorer i hälsooch sjukvården införs. Riksdagen har sagt ja. En lång facklig kamp är i mål.

FOTO: GETTY IMAGES

Text: Stina Loman

I JUNI RÖSTADE riksdagen ja till att införa legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen införs från och med 1 juli 2019 och söks hos Socialstyrelsen av kuratorerna själva.

För att få legitimationen krävs en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. De som redan arbetar som kurator kan under en övergångsperiod ha möjlighet att få legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning samt har arbetat som kurator i minst fem år, alternativt två år med en relevant vidareutbildning.

Det kommer också vara möjligt att arbeta med arbetsuppgifterna utan legitimation, här är det upp till arbetsgivaren att bedöma om den enskilda har tillräckligt med kompetens.

För Akademikerförbundet SSR har det varit en lång kamp för legitimationen.

Förbundet har drivit frågan sedan det bildades för 60 år sedan.

– Det känns alldeles underbart att 60 års kamp nu äntligen ger resultat, skam den som ger sig. Det här är en bra utveckAKADEMIKERN

15

Vår vinkel

?

VAD TYCKER KURATORERNA? Läs Panelen på sidan 63.

ling för professionen och jag är jätteglad för medlemmarnas skull men också utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, säger förbundsordförande Heike Erkers.

Hur kommer det sig att det tagit sådan lång tid?

– Det beror inte på förbundet utan politiken. Det har hela tiden varit två steg fram och ett tillbaka. Det har varit ett oerhört stort och komplicerat arbete för att nå fram hit och jag vill tacka alla de tjänstemän på kansliet som drivit frågan över så lång tid, säger Heike Erkers.

DET VAR 1958 som förbundets fullmäktige krävde införandet av legitimation. Det blev starten på en lång resa där bland annat två utredningar avslogs. 2010 föreslog Behörighetsutredningen att legitimation för kuratorer inte skulle införas,

"Vi har varit droppen som urholkar stenen, vi har nött, gnetat och stretat."

TITTI FRÄNKEL 16

AKADEMIKERN

men beslutade 2013 att ge i uppdrag till Socialstyrelsen att utreda behovet av legitimation och föreslå vilken utbildning som ska ligga till grund för den. Året därpå föreslog Socialstyrelsen en legitimationsgrundande vidareutbildning för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Parallellt med den processen beslutade EU om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, syftet med det var att färre yrken skulle vara reglerade inom EU. Förbundet valde då att pressa på regeringskansli och riksdag att införa legitimation innan direktivet skulle träda i kraft, berättar Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR som jobbat med frågan politiskt.

– Det gav en del eld i baken, vilket vi har haft glädje av på upploppet, säger hon.

Efter det har det gått fort. 2015 beslutade riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen att så snart som möjligt lämna ett förslag om införande av legitimation. Året därpå gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att införa en yrkesexamen för kuratorerna.

2017 föreslog regeringen att legitimation ska införas och 2018 röstade riksdagen ja.

Vägen till legitimation 1958

Förbundets fullmäktige kräver legitimation.

1980-2010

En översyn och två utredningar genomförs men legitimation avslås, den sista för att det saknas en särskild kuratorsutbildning.

2013

Socialstyrelsen får i uppdrag att utreda behovet av legitimation och föreslå vilken utbildning som ska ligga till grund för det. Året därpå föreslår Socialstyrelsen en specialistutbildning för kuratorer och kuratorslegitimation.

2014

EU planerar att införa ett yrkeskvalifikationsdirektiv. Det innebär att Sverige inte på egen hand kan besluta om legitimation för yrken som inte redan har det.

2015

Riksdagen beslutade att göra ett tillkännagivande till regeringen att den så snart som möjligt ska lämna ett förslag om införande av legitimation.

2016

Regeringen ger Universitetskanslersämbetet, i uppdrag att ge förslag på en yrkesexamen för kuratorer.

2017

Regeringen föreslår att legitimation ska införas 2019.

2018

7 juni röstar riksdagen ja till legitimation från 1 juli 2019.

– Vi har arbetat på flera fronter samtidigt, och vår strategi har varit att vi måste arbeta med frågan utifrån att det både är en utbildningsfråga och en hälso- och sjukvårdsfråga. Vi har arbetat systematiskt både gentemot regering, departement, riksdag och enskilda myndigheter.

Det var den växelverkan som visade sig vara framgångsrik. Många bitar föll på plats samtidigt, säger Ursula Berge.

Titti Fränkel har varit utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR och är den person i förbundet som arbetat med frågan längst.

– Vi har arbetat tätt tillsammans med medlemmar, Svensk Kuratorsförening och uppvaktat riksdagspolitiker och ministrar.

Vi har också haft tät kontakt med socionomutbildningarna i landet och påverkat och lobbat där det varit möjligt. Vi har varit droppen som urholkar stenen, vi har nött, gnetat och stretat. Det är fantastiskt att vi nu är framme, säger hon.

HUVUDSKÄLET TILL att legitimation nu införs är att patientsäkerheten ska stärkas.

– Sanktionssystemet som legitimationen medför, som återkallelse av legitimation och prövotid, är en garant för att jobbet görs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Utan legitimation är patienterna rättslösa om det skulle hända något, säger Titti Fränkel.

Under hösten kommer Socialstyrelsen att utreda och besluta om detaljer som rör införandet av legitimationen.

De lärosäten som vill ha utbildningen ska senast 31 augusti ansöka om att få examensrätt. Första kursstart beräknas bli till höstterminen nästa år, enligt Akademikerförbundet SSR. AKADEMIKERN

17

”Det får duga”, duger inte för oss.

Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det.

Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag.

Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi.

Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer.

Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln.

Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra. Alltid.

Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

Tema Opolitiska tjänstemän i en politiskt styrd organisation.

Efter valet kommer många i kommuner, landsting och stat att komma till ett jobb där den politiska vinden vänt.

➔

20 VINDEN VÄNDER Tjänstemannen Marie Ericsson på kulturdepartementet har varit med vid två maktskiften. Nu förbereder hon sig på hur arbetet kan förändras efter höstens val.

30 KARTAN RITAS OM Vid förra valet blev det rekordmånga maktskiften. Enfärgade ledningar lämnar allt oftare över till samarbeten över blockgränserna.

35 NYMÅLAT Så påverkas tjänstemän av att den politiska majoriteten byts ut och färgen blandas om.

41 NYA VYER Hillevi Engström är tjänstemannen som blev moderat politiker och minister i regeringen Reinfeldt, för att sedan åter lämna politiken och bli kommundirektör i en socialdemokratisk kommun.

AKADEMIKERN

19

Tema

Vinden

n

Efter höstens val kan politiken få ny riktning.

Som tjänsteman i Regeringskansliet är det Marie Ericssons uppdrag att vända kappan efter vinden.

Text: Karin Persson Foto: Anna Simonsson

➔

vänder

Tema

1

– 1, 2, 3. 1, 2, 3, räknar Marie Ericsson medan hon delar in deltagarna på mötet i diskussionsgrupper.

Hon är departementssekreterare och arbetar med en utredning om vilka demokrativillkor som måste uppfyllas för att en organisation i civilsamhället ska kunna få statsbidrag till sin verksamhet.

Utredningen tillsattes av regeringen efter att det framkommit att organisationer fått bidrag trots att deras verksamhet inte anses uppfylla kraven på demokrati.

Marie Ericsson har hunnit arbeta med den i ett par månader och planen är att fortsätta tills den ska vara klar i juni nästa år. Men hur det blir med den saken kan hon inte veta helt säkert, eftersom det är val däremellan.

– Det är inte ovanligt att utredningar läggs ner om det blir regeringsskifte.

Då avslutar man allt man gjort och går tillbaka till departementet, säger hon.

I fallet med just den här utredningen håller hon emellertid inte det scenariot för troligt. Riksdagspartierna var överens om att frågan behövde utredas och mest sannolikt är att en eventuell ny regering kommer med ett tilläggsdirektiv.

22

AKADEMIKERN

Ett tjugotal representanter från etniska organisationer har kommit för att diskutera Demokrativillkorsutredningen med Marie Ericsson och hennes kollegor.

– När det kommer en ny regering vill den ju sätta sin prägel på utredningen. Om utredningen skulle läggas ner skulle jag bli ledsen men det handlar ju om mitt eget privata engagemang. Det man jobbar med tror man på. Samtidigt tänker jag som är lite luttrad: jaja, det kommer till användning någon annan gång.

I dag har hon och hennes två kollegor kallat representanter från runt 50 etniska organisationer till ett samråd för att samla in synpunkter och förslag. Ett tjugotal har dykt upp. Under presentationsrundan hörs bland annat kinesiska, serbiska och lettiska namn.

Med inbjudan till mötet har deltagarna fått några frågor att fundera över och nu ska de diskutera i grupper över kaffe och florsockrade wienerbröd.

"Det är inte ovanligt att utredningar läggs ner om det blir regeringsskifte" MARIE ERICSSON

AKADEMIKERN

23

Tema

Tavlan är skapad utifrån forskningsrapporten Flickorna och frigörelsen, som Marie Ericsson arbetade med under 1990-talet.

Marie Ericssons kontor är ett i raden i en 367 meter lång korridor.

MARIE ERICSSON HAR lång erfarenhet av att jobba med demokrati- och civilsamhällesfrågor. Sedan 2004 är hon anställd på Regeringskansliet för att arbeta med regeringens politik om det civila samhället. Det innebär att hon har varit på plats under tre val och två regeringsskiften. Varje val har medfört delvis nya arbetsvillkor för henne.

När alliansen tog makten 2006 innebar det tydliga förändringar för många av tjänstemännen på Regeringskansliet. Socialdemokraterna hade styrt de senaste tolv åren. Nu skulle plötsligt fyra borgerliga partier regera tillsammans.

– Det var en stor omställning. Det var fler möten politikerna emellan och det gick åt mer tid till förankring. Som tjänsteman fick man avvakta. Det innebar fler utmaningar men det blev också spännande för man visste aldrig riktigt vad utgången skulle bli i de frågor man jobbade med.

Den nya regeringen organiserade också om och bildade bland annat det nya Integrations- och jämställdhetsdepartementet dit Marie Ericssons frågor flyttade. När det var dags för val 2010 fick alliansen behålla makten, men det innebar inte stiltje för Marie Ericsson.

Då skrotades nämligen ”hennes” departement och hon fick flytta till Utbildningsdepartementet och fick nya frågor att arbeta med.

24

AKADEMIKERN

– Vi hade precis hunnit bygga upp arbetet. Det rullade på och fungerade väldigt bra. Jag kan inte svara på varför man organiserade om, men jag tror att det handlade om att man ville tydliggöra integrationspolitiken ytterligare.

GENOM ÅREN HAR HON vant sig vid att flytta runt mellan olika arbetsplatser.

Under den rödgröna regeringen har hennes frågor hört till Kulturdepartementet, men under tiden hon arbetar med utredningen finns kontoret utanför departementet i ett hus där rumsgrannarna är hundratalet andra utredningar.

Korridoren är så lång att somliga tar sig fram på sparkcykel. Den första veckan placerade Marie Ericsson en krukväxt utanför sin dörr för att veta var hon skulle svänga av. Nu har palettbladet fått flytta in till skrivbordet.

På ett högt skåp står en tredimensionell tavla, ett flickrum i dockhusformat med Spice girl-poster på väggen och rosa minitrasmatta på golvet. Tavlan kom till efter hennes arbete med forskningsrapporten ”Flickorna och frigörelsen” för drygt 20 år sedan och har hängt med i alla flyttar sedan dess.

– Man får inte lov att sätta upp något på väggarna så nu står den här. Den får mig att känna mig hemma.

DET ÄR LÄTT ATT FÖRESTÄLLA sig att relativt frekventa rockader – där såväl politik som fysiska arbetsplatser, kollegor och ledning byts ut – gör att arbetet stannar upp. Men Marie Ericsson beskriver processen vid maktskifte som ett väloljat maskineri.

Före valet arbetar hon och de andra tjänstemännen på som om regeringen AKADEMIKERN

25

skulle sitta kvar. Det ingår i jobbet att vara påläst på både regeringens och oppositionens politik. Därmed är hon redan införstådd med var oppositionen står i olika frågor och beredd om det skulle bli regeringsskifte.

Hon och kollegorna diskuterar olika scenarier men eftersom ingen vet hur det kommer att bli efter valet kan de i princip inte göra mer för att förbereda sig än att lusläsa partiprogrammen.

Kort efter valet öppnar riksdagen och statsministern läser upp regeringsförklaringen. Då får hon och de andra tjänstemännen veta vilka statsråd som valts till de olika posterna och vilka frågor regeringen tänker prioritera.

– Det är nästan som julafton, väldigt spännande. Då sitter vi framför tv:n och lyssnar spänt.

Det statsråd som tilldelas civilsam26

AKADEMIKERN

hällesfrågorna blir Marie Ericssons högsta chef och har även med sig en politisk stab till sitt departement.

– Om man skulle se det här på privata företag skulle det vara en jättestor grej att man byter ut högsta ledningen bara, tjoff.

Marie Ericsson kan ibland längta efter att gå ur tjänstemannarollen”.

"På privata företag skulle det vara en jättestor grej att man byter ut högsta ledningen bara, tjoff."

MARIE ERICSSON

Tema Men för tjänstemännen på Regeringskansliet är det standard och ingenting att höja på ögonbrynen åt.

Hon beskriver det som att den svenska statstjänstemannens professionalitet tar över.

– Man ska tjäna sitt statsråd, oavsett vem det är. Bilden av att en tjänsteman är grå och fyrkantig stämmer inte, men kulturen är att man inte har några egna åsikter.

För privatpersonen Marie Ericsson har valutgången förstås ändå stor betydelse.

– Det betyder jättemycket för mig vilket statsråd jag får. Man vill ju vara en duktig byråkrat och ju mer makt och inflytande statsrådet har, desto mer betydelse får det jag jobbar med också.

Tjänstemannen Marie Ericsson kan inte svara på frågan om vad hon hoppas på för valresultat. Inte heller kan hon säga om det finns någon utgång som skulle kunna få henne att vilja lämna sitt arbete på Regeringskansliet. Hon återkommer till den åsiktslösa normen.

– Generellt sett pratar vi väldigt lite ifall något hänt, om ett statsråd fått avgå eller om journalister vaskat fram någon bostadsaffär. Vi har stenansikten och fortsätter jobba.

I DET LUFTKONDITIONERADE konferensrummet där Marie Ericsson samlat representanterna från de etniska föreningarna är stämningen ömsom skämtsam, ömsom irriterad.

"Jag förstår inte problemet.

Statsrådet som har hand om civilsamhällesfrågorna, Alice Bah Kuhnke, är Marie Ericssons chef.

Tema "Vi har stenansikten och fortsätter jobba."

MARIE ERICSSON

CV MARIE ERICSSON Utbildning Statsvetenskap Arbetar Kulturdepartementet

28

AKADEMIKERN

Ska vi sitta här och prata om demokrati?

De få organisationer som är problematiska är inte ens här i dag", säger en av organisationsrepresentanterna.

När alla är på plats i sina respektive grupper finns det chans att vädra åsikter. Vissa välkomnar utredningen eftersom de föreningar som inte har en demokratisk verksamhet förstör för alla dem som har det. Andra tycker att ett förtydligande av demokrativillkoret är onödigt.

"Hur ska man kunna bevisa att ens verksamhet är demokratisk? Det blir ännu mer pappersarbete, ännu mer byråkrati", säger en av deltagarna.

"Det är jätteviktigt att du säger det så att vi kan redovisa det", svarar Marie Ericsson.

Det roligaste med arbetet tycker hon är att bidra med kunskap och engagemang i en fråga och följa den tills att arbetet leder till en proposition eller ett regeringsbeslut. I utredningsarbetet kan hon också komma med politiska förslag utan att vara partipolitisk.

Kan du längta efter att gå ur tjänstemannarollen?

– Ja, ibland, för att få göra ännu mer politik själv.

Några dagar efter mötet med de etniska föreningarna säger Marie Ericsson över telefon att hon är nöjd med resultatet av samrådet. Hon har fått en bild av hur organisationerna uppfattar bidragsvillkoren och dessutom utsett ett antal personer som kommer att ingå i en referensgrupp i utredningen.

Nu väntar bland annat 15 ytterligare möten med andra grupper av organisationer innan utredningen kan lämna förslag om ett tydligare demokrativillkor.

Arbetet fortsätter som om det inte stundade ett val som kan ändra förutsättningarna helt.

– Vi jobbar vidare tills vi vet något annat.

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_2-18_180x120.indd 1

2018-03-09 11:05

Uppdaterade metoder för traumabehandling

Stabilisering och bearbetning Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling.

Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund. Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen.

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård.

Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Tema

Kartan ritas om Förra valet ledde till fler maktskiften än någonsin tidigare.

I kommunerna lämnar blå och röda styren över till blocköverskridande samarbeten.

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

SVERIGE

Maktskifte valet 2014 På riksnivå fick Alliansen lämna över till Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

30

AKADEMIKERN

Kommuner

117 290 AV

Fler delade på makten 2014-2018 kommuner skiftade styre efter valet 2014.

Så ändrades styret:  45 kommuner gick från från blått till blocköverskridande.  27 från rött till blocköverskridande.  24 från blått till rött.  10 från rött till blått.  7 från blocköverskridande till blått.  3 från blocköverskridande till rött.  1 från rött till lokalt parti.

Det motsvarar 40 procent av kommunerna.

KÄLLOR: SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, VALMYNDIGHETEN.

101 blocköverskridande styren 99 vänsterstyren 90 högerstyren

Det var första gången på 2000-talet som antalet blocköverskridande styren var fler än blå respektive röda.

I minst 13 kommuner har makten skiftat under mandatperioden, bland annat på grund av konflikter, att budgeten fallit eller för att ansvarsfrihet inte beviljats.

Landsting

6 21 AV

landsting/ regioner skiftade styre efter valet 2014.

Det är 30 procent av alla landsting/regioner.  4 gick från blått till rött.  1 från rött till blått.  1 från blått till blocköverskridande.

AKADEMIKERN

31

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna.

Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp.

Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård.

Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk.

En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov.

En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård.

Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

B E HAND LINGSKONSULT

”

Jag kommer aldrig bli arbetslös

FÖR ETT TRYGGARE ARBETSLIV Situationen på arbetsmarknaden är inte den enda orsaken till att du kan förlora jobbet. Det kan finnas många anledningar till att det oväntade händer. Vad händer om företaget du jobbar på går i konkurs? Eller om du har en chef du inte står ut med? A-kassan ger dig en frihet att kunna ändra dig – utan att du behöver oroa dig för att stå utan inkomst.

Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – du kan faktiskt få ersättning om du säger upp dig.

Bli medlem på akademikernasakassa.se!

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa med 700 000 medlemmar 08-412 33 00

info@akademikernasakassa.se

akademikernasakassa.se

Tema

Nymålat Tjänstemän är opolitiska och jobbar utifrån lagar och regler. Ändå kan en ny politisk färgblandning påverka arbetsvardagen.

➔ Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

Tema

F

FEM DAGAR TILL VALET. Det är det kvar när den här tidningen kommer ut. Än vet vi inte hur den politiska färgkartan kommer att tecknas, men vi vågar nog slå fast att en hel del tjänstemän i kommuner och landsting, och kanske även på riksnivå, får känna doften av nymålat när de går till jobbet på måndagen.

Vid valet 2014 fick Sverige en ny rödgrön minoritetsregering. 117 kommuner bytte helt eller delvis färg och bland landsting/regioner fick 6 nytt styre. När makten skiftar märks det. För en del offentligt anställda blir skillnaderna inte så stora.

Arbetet tuffar på medan förändringar sker i periferin. Men för andra blir den direkta följden av ett maktskifte nya arbetsuppgifter, ny ledning och helt nya mål att sträva mot.

Anders Ivarsson Westerberg, docent i företagsekonomi som forskar i ämnet offentlig förvaltning vid Södertörns 36

AKADEMIKERN

Högskola, menar att ett maktskifte i princip inte innebär någon förändring alls av vardagsarbetet – rent formellt eller praktiskt – för de allra flesta som jobbar i politiskt styrda verksamheter. Han påpekar att till skillnad från många andra länder, till exempel USA där ett maktskifte får stor påverkan på förvaltningen, har Sverige en förvaltningsmodell som gör den relativt självständig och fristående från politiken.

Det är endast ett fåtal, runt 200 personer på Regeringskansliet, som byts ut vid maktskifte. I övrigt har vi inga politiskt tillsatta förvaltningstjänstemän.

– De är anställda på förtjänst och skicklighet, inte på politiska meriter, säger Anders Ivarsson Westerberg.

Visst kan en ny politisk styrning märkas, till exempel i myndigheternas regleringsbrev, men för den enskilda tjänstemannen blir effekten liten, menar han. Det beror delvis på att förändringarna i verksamheterna ofta är små och sker långsamt. Men framförallt har det att göra med att tjänstemannen har samma lagar, regler, rutiner och principer att följa som alltid.

"Den politiska styrningen av de här två myndigheterna skiftar ganska snabbt och handläggarna påverkas."

HÅKAN JOHANSSON

– Man gör sitt jobb som man ska och har en ganska stark etisk kompass. Det ligger i förvaltningstjänstemannarollen att lyda den som för tillfället styr. Naturligtvis har man sin egen politiska uppfattning, men det är ju inte den som styr utan tjänstemannaetoset. Man ska vara objektiv, oavsett vad man tycker privat, säger Anders Ivarsson Westerberg.

Så är det förstås. I Sverige har vi inga samvetsklausuler i lagstiftningen. Vi kan inte agera enligt vår egen övertygelse om den skulle gå emot lagens tillämpning.

Men innebär det att vi inte blir påverkade, vare sig praktiskt eller emotionellt, när den politik som styr grunden i vårt arbete skiftar färg?

– Nej, det innebär det inte, svarar Håkan Johansson, professor vid Social-högskolan i Lund.

Han arbetar just nu med ett forskningsprojekt som bland annat undersöker hur handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen påverkas av politisk styrning.

– Vi ser att den politiska styrningen av de här två myndigheterna skiftar ganska snabbt och att handläggarna påverkas i yttersta grad.

Håkan Johansson menar att den politiska målstyrningen snabbt omsätts i handläggarnas vardagliga arbete, eftersom de behöver ändra delar av sin verksamhet för

att kunna nå upp till målen. Handläggare vid Arbetsförmedlingen som han intervjuat berättar till exempel att de är väldigt snabba med att läsa regleringsbrevet när det släpps inför årsskiftet, eftersom de vet att det som står där kommer att behöva hanteras på kontorsnivå.

– Man ser ministern och regleringsbrevet som det som kommunicerar med en. Ledningen finns ju så klart också där, men att regleringsbrevet är föremål för kafferastsdiskussion illustrerar hur påtaglig den politiska styrningen är, säger han.

Handläggare i studien känner sig luttrade och vana vid att myndigheten de arbetar vid ställer om. Förändringar som är kopplade till skiftande politiska beslut beskrivs snarast som ett bestående tillstånd.

– Bitvis är det en lakonisk reflektion, bitvis framkommer ett visst missnöje där man vill att myndigheten ska få göra sitt arbete i stället för att vara ett slagträ i en politisk debatt eller ett medel för att uppnå politiska mål.

W TJÄNSTEMAN ELLER TJÄNSTEPERSON? Läs Akademikerns spaning "Titlar i nya kläder" på Akademikern.se.

Blått, rött, grönt eller gult? Den politiska färgblandningen kan påverka jobbet.

AKADEMIKERN

37

Tema VALETS PÅVERKAN på politiskt styrda verksamheter börjar långt före själva valdagen.

Och när den närmar sig trissas tonläget upp. Organisationerna försöker måla upp positiva bilder av sig själva genom olika slags inspel. I våras kunde vi till exempel följa arbetsförmedlares vardag på myndigheten i SVT-serien ”Sveriges bästa arbetsförmedling”. Samtidigt uttalar politiker sig i medierna om hur de vill att myndigheten ska verka (och inte verka) om de vinner valet.

Den yttersta personliga konsekvensen av det politiska spelet kan Ann-Marie Begler, före detta generaldirektör på Försäkringskassan, ha fått erfara. Med fem månader kvar till valet fick hon, till synes utan förvarning, sparken. Många misstänkte att det bakomliggande motivet var att regeringen upplevde ett behov av en politisk nystart.

"Så länge jag känner att det jag gör stämer överens med den jag är så funkar det." ÅSA WETTERGREN

38

AKADEMIKERN

Ann-Marie Begler själv verkade dela den uppfattningen. I en film som lades ut på Försäkringskassans intranät samma dag som beskedet om att hon tvingats sluta kom, säger hon till medarbetarna: ”Det kommer alltid att finnas kritik mot Försäkringskassan.

Det är valtider nu. Nu blåser de politiska vindarna, vilket jag personligen nu fått erfara”.

För medarbetarna blir konsekvensen en ny högsta chef och en tydlig signal om att något i deras arbete behöver – och kommer att – ändras.

– Det är intressant med de här katapultstolarna som finns på vissa myndigheter. Byter man generaldirektör kommer det in nya vindar i organisationen. Det kan handla om en annan ledningsfilosofi, om skillnader i vad man förväntas göra och i vad som belönas. De som är anställda under en generaldirektörs regim passar inte nödvändigtvis in under nästas, säger Håkan Johansson på Socialhögskolan i Lund.

TÄTA BYTEN AV LEDNINGEN eller andra förändringar som gör att medarbetarna inte hinner stabilisera sina arbetsmetoder och anpassa sig till det nya ökar vantrivsel och känslor av isolering. Det menar Åsa Wettergren som är professor i sociologi och forskar på emotioners betydelse i byråkratiska organisationer vid Göteborgs universitet.

– En ny generaldirektör har med sig idéer om hur verksamheten ska styras och det medför omorganiseringar och nya regler, både implicita och explicita, för hur medarbetarna ska uttrycka känslor och hur de ska bemöta medborgarna som de arbetar med.

Vilken nyans målas hos dig?

Om styrningen däremot inte förändras för ofta hinner en stabil intern känsloregim byggas upp på arbetsplatsen: osynliga regler för hur man som medarbetare ska förhålla sig till och agera på sina känslor.

Efter en tid lär man sig att ganska enkelt slå på den här känsloregimen när man kommer till jobbet och stänga av den när man går hem.

– Det gör det lättare att acceptera eller stå ut med att behöva utföra arbetsuppgifter som inte alltid går i linje med ens privata politiska uppfattning. Åsa Wettergren tar Migrationsverket som exempel. När hon intervjuade handläggare där för att undersöka hur de hanterade att ge avslag på asylansökningar blev det tydligt att arbetsplatsens känsloregim spelade stor roll.

– Allt kretsade kring att lagstiftningen var rättvis, bra och nödvändig. De upplevde att de som handläggare gjorde så gott de kunde utifrån de lagar och metoder de skulle följa. De kunde tycka att det var hårt och jobbigt att ge avslag, men samtidigt fanns det en professionell stolthet i det. En känsla av att ”jag är objektiv och sätter mig över det jag själv hade önskat”. Det finns en väldig dragningskraft i den stoltheten.

POLITISKT MAKTSKIFTE får alltså inte nödvändigtvis någon särskilt stor känslomässig betydelse för den enskilda medarbetaren, menar Åsa Wettergren.

– Så länge jag känner att det jag gör stämmer ganska bra överens med den jag är så funkar det. Men om det blir för stor dissonans behöver jag ta tag i konflikten och fråga mig: hur långt kan jag sträcka gummibandet mellan mitt privata jag och mitt jag på arbetsplatsen? Kan jag stå för det här? Behöver jag säga upp mig?

AKADEMIKERN

39

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands.

Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa tillkommer 110 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice på 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Nya vyer Från minister i alliansregeringen till opolitisk direktör i en kommun där socialdemokraterna nyss tagit makten.

Hillevi Engström lämnade politiken för att bli tjänsteman.

Text: Karin Persson Foto: Anna Simonsson

➔

Tema

N

NÄR HILLEVI ENGSTRÖM blev kommundirektör i Upplands Väsby gjorde hon bokstavligt talat rent hus med partipolitiken. Som en procedur samlade hon ihop alla partisymboler hon hade hemma och överlämnade dem till kommunens oppositionsledare.

– Jag sa till honom att jag hade haft dem tillräckligt länge. För mig var det viktigt att dra en gräns. Jag hade inte känt mig bekväm med att fortsätta vara politiskt aktiv, säger hon.

Hon hade då arbetat som politiker för Moderaterna på heltid i tolv år, varav de sista fyra som minister i regeringen Reinfeldt. När Alliansen förlorade valet 2014 bestämde sig Hillevi Engström för att lämna politiken och satsa på ett chefsjobb i offentlig sektor. Då dök tjänsten som kommundirektör i Upplands Väsby upp.

Den kraftigt växande kommunen hade precis gått från blå till röd majoritet och sökte en ny chef för tjänstemannaorga-

42

AKADEMIKERN

Tät och ärlig dialog är viktigt för tilliten mellan kommundirektör och kommunordförande, anser Hillevi Engström.

nisationen. Att Hillevi Engström var känd moderat var inget hinder. Bland flera sökanden föll valet på henne.

– Jag tror att min bakgrund var intressant, både mina erfarenheter av politiskt arbete i regering och kommun och att jag hade jobbat med ledarskapsfrågor, säger hon.

Själv hade hon inte heller någon tanke på att hennes blå bakgrund skulle minska hennes chanser att få jobbet.

– Jag har goda relationer med människor oavsett partitillhörighet, det har jag aktivt lagt mig vinn om. Det viktiga är att man som kommunchef och kommunordförande har tillit till varandra.

Innan Hillevi Engström tackade ja till

"För mig var det viktigt att dra en gräns. Jag hade inte känt mig bekväm med att fortsätta vara politiskt aktiv."

HILLEVI ENGSTRÖM

"Det är viktigt att ha en föreing för att kunna påverka tillsättningar och arbetsmiljöfrågor."

LOUISA HEGARDT

CV HILLEVI ENGSTRÖM Utbildning: Polishögskolan och samhällsvetenskap Arbetar Kommundirektör Upplands Väsby

jobbet var det viktigt för henne att säkerställa att hon hade ett högt förtroende från kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande. Hon ville veta att det inte skulle vara fråga om för mycket detaljstyrning. Politiken ska besluta vad som ska ske, men hon och hennes medarbetare måste få stort inflytande över hur detta sedan ska göras.

– Jag vill ha ett stort mandat. Det bygger på förtroende, att ordföranden verkligen känner att jag vill majoritetens bästa.

FÖR ATT LYCKAS skapa ett sådant förtroende är det viktigt att verkligen lära känna varandra, få till en bra dialog och ha tät kommunikation.

Jobbet är ett sju dagar i veckan-åtagande och hon måste alltid vara tillgänglig för att bolla stora som små frågor.

Avstämningar sker vid möten, över telefon, mejl och sms.

– Jag är ganska prestigelös. Jag säger vad jag tycker, frågar om jag inte vet hur något fungerar och ber om ursäkt för misstag. Ett sådant förhållningssätt gör att relationen fungerar.

Före sin politiska karriär arbetade Hillevi Engström som tjänsteman under många år, bland annat inom polisen.

Därför, säger hon, sitter det i ryggmärgen att kliva in i den professionella rollen och i enlighet med demokratins spelregler lägga sina egna åsikter åt sidan. Hon och hennes kollegor spekulerar aldrig heller i valutgången med varandra.

AKADEMIKERN

43

Tema Bygg tillit – Det enda jag är orolig för är om någon skulle vilja göra stora nedskärningar för då blir ju mitt uppdrag mycket svårare att genomföra.

Samtidigt säger hon att hon inte skulle ha sökt jobbet från början om det parti som hade majoritet var av ett slag hon inte ”har fördragsamhet med”. I det här fallet finns det alltså en gräns, även för den objektiva tjänstemannen.

En del av tjusningen med att jobba i en politiskt styrd verksamhet är att det aldrig står still. I Upplands Väsby är oppositionen mycket aktiv vilket gör att arbetet blir mer stimulerande och att det fattas bättre beslut, tycker hon. Men att återvända till politiken känns avlägset.

– Att jag var politiker under tolv år var ett fantastiskt undantag. Jag kan gå in och ur både politiken och tjänstemannarollen.

Det är alltid bra att vidga vyerna ibland.

"Jag kan gå in och ur både politiken och tjänstemannarollen. Det är alltid bra att vidga vyerna ibland."

HILLEVI ENGSTRÖM

44

AKADEMIKERN

I vissa kommuner stannar direktören länge, oavsett politisk färg på styret. I andra har tjänsten blivit en katapultstol. Akademikerförbundet SSR:s chefstrateg Hanna Broberg vet vad som gör relationen långsiktig.

Lär känna varandra – Politikerna som vunnit makten måste lära känna de tjänstemän som finns på plats och vice versa. Det finns ingen anledning att misstänka tjänstemännen för att vara lojala med den tidigare majoriteten. De är opolitiska och styrs av sin profession. Samtidigt bör tjänstemännen demonstrera sin lojalitet med den nya majoriteten genom att till exempel inte umgås med den tidigare ordföranden innan man byggt en god relation till den nya.

Kommunicera – En god arbetsrelation handlar inte om rätt personkemi. Det gäller att ha en tät och ärlig dialog. Prata om hur man fungerar i arbetet, hur man ser på organisationen, uppdraget och de utmaningar man står inför. Man behöver skapa tydliga roller och en förutsägbarhet i det komplexa landskap man arbetar i.

Strikt professionell relation – Samarbetet mellan kommunchefer och kommunpolitiker kan uppfattas som för tajt av utomstående. Därför är det viktigt att inte vara privat även om det är lättare sagt än gjort i mindre kommuner där barnen går i samma klass eller man möts på golfbanan.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland.

Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

Bokningen för 2019 startar 11 september kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Bokningen för 2018 startar 12 september kl 09.00

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Bokningen för 2018 startar 13 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Spaning

Hej

kompis!

Goda vänner på jobbet ökar arbetsglädjen och rankas högt bland anställda. Samtidigt har vi svårt att ta steget från kollega till vän.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

har reducerats till en enda på fastighetsbolaget Vasakronan. Och det handlar inte om någon besparing på det svarta guldets bekostnad, utan om att ge nya möjligheter till vänskap.

– När alla går till samma maskin lär man känna folk, både från sin egen avdelning och från andra. Det skapar gemenskap – och gemenskap är arbetsglädje, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.

Hon har forskningen med sig: SJU KAFFEMASKINER

arbetsplatser där kollegorna är nära vänner har stora fördelar framför andra.

Högre produktivitet, är en sådan. Det visar en ny studie från Rutgers University i USA, där man följt 168 personer anställda på samma försäkringsbolag. När medarbetarna är kompisar vågar de be om hjälp utan att framstå som dåliga på sina jobb.

Om man dessutom är bästisar får företaget inte bara nöjdare kunder och större profit utan också, som Gallup har visat – färre arbetsplatsolyckor.

– Jag skulle säga att goda sociala relationer på jobbet är lika viktigt för hälsan som balansen mellan krav och resurser, vilket man brukar ranka som den enskilt viktigaste faktorn, säger Annika Härenstam, professor emerita i arbetskunskap vid Göteborgs universitet.

Har man goda sociala relationer till sina kollegor blir man mindre sårbar, menar hon. Man blir det i relation till arbetsgivaren: är man ett kollektiv kan

man hjälpas åt att vakta gränserna så att man inte överutnyttjas. Men också på ett personligt plan: vänner hjälper en att avlasta sig, känna sig respekterad och bekräftad.

– Forskningen visar att bra kollegor har en förmåga att uppväga för mycket annat som man är missnöjd med på arbetsplatsen, som stress och dålig lön.

Ett väl fungerande socialt klimat uppstår dock inte nödvändigtvis av sig självt. Arbetsgivaren har ett stort ansvar här, menar Annika Härenstam. Och det räcker inte med ytligt gemenskapande i form av kick off och after work.

– Arbetsgivaren måste se till att det AKADEMIKERN

47

Spaning finns arenor och kommunikationsvägar där man kan mötas i arbetet, att det är högt i tak, och att det inte finns några personer som alltid sitter för sig själva, som aldrig dyker upp till kaffet.

Den enda kaffemaskinen på Vasakronan är ett exempel på ett sådant aktivt ledarskap. Ett av flera på företaget.

Bakgrunden till nytänkandet i den här frågan är att Vasakronan för några år sedan skaffade sig ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser.

Syftet var bland annat att skapa bättre förutsättningar för möten, men en av konsekvenserna blev i stället att vissa personer kände sig ensamma i den nya miljön.

– Förut, när vi alla satt tillsammans, såg man direkt om andra reste sig upp och gick iväg för att ta en fika. Nu när alla sitter utspridda gör man inte det. Då blev vi tvungna att skapa nya verktyg. Ett sådant är till exempel en chattfunktion som vi använder, där man kan kontakta hela gruppen: ”fikasugen någon?”

En annan åtgärd var att utöka chefsrollen till att omfatta ett övergripande ansvar för själva den sociala verksamheten.

– Nu är det upp till chefen att fundera över frågor som: Hur och när käkar vi lunch ihop, och hur hälsar vi på varandra? Jag brukar uppmuntra våra chefer att ”ronda”. Det betyder att man går runt till varje medarbetare under dagen, säger hej och visar att man ser dem.

ATT HA VÄNNER på jobbet värderas högt i Sverige. Enligt en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av bemannings- och utbildningsföretaget Lernia anser 74 procent av de tillfrågade att goda relationer till kollegorna

"Nu är det upp till chefen att fundera över frågor som: Hur och när käkar vi lunch ihop?"

CECILIA SÖDERSTRÖM

48

AKADEMIKERN

Bo 14 s k a f ör e ep te mbe r:

Gå 5, be t för 4! ala 6 DECEMBER 2018 | KULTURENS HUS | LULEÅ

är den viktigaste faktorn för trivseln på arbetsplatsen, långt viktigare än både flextid och hög lön.

Samtidigt visar samma rapport att 22 procent skulle vilja ha fler kompisar på arbetsplatsen, och att nästan en tredjedel tycker at det är svårt att få nya vänner.

Annika Härenstam menar att det inte ser alldeles ljust ut för det sociala klimatet på svenska arbetsplatser. För att skapa nära och trygga relationer krävs kontinuitet. Bemanningsföretag och ständiga omorganisationer där människor kommer och går är ett problem.

– En annan sak som inverkar negativt på möjligheten att utveckla välfungerande relationer är hög arbetsbelastning, säger hon.

Visst har arbetsgivare och chefer en viktig roll i att skapa ett bra arbetsklimat, men om du vill bli vän med dina kollegor måste du i slutänden ordna det själv. Och för att du ska kunna göra det måste du ta ansvar för din egen arbetssituation.

Det menar organisationskonsulten Anna Tufvesson, som i sin nya bok ”Aktivt medarbetarskap” uppmanar oss att fundera över hur vi själva kan bidra till vår egen arbetsglädje.

Om man inte trivs med sin egen arbetssituation kommer man nämligen inte heller att kunna vara en bra kollega.

– Det är lätt att hela tiden tänka på vad andra kan göra för dig, men om vi vänder på det: Vad kan du göra för dig själv – och andra? säger hon.

Så finns det någon du gillar lite extra på jobbet är det kanske dags att fråga: Ska vi va'?

PSYKISK (O)HÄLSA NORR Psykisk (O)hälsa Norr i Luleå är norra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenum: Hur kunde det bli så här?

Från ett glamoröst partyliv på Stureplan i Stockholm med champagne, tjejer och kokain – till ett tung heroinberoende med 22 överdoser och LVM-hem …det var ju inte min plan!

Miodrag Mijatovic Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn, leg psykolog och leg psykoterapeut Är det en ätstörning? Om det är det, vad gör jag då?

Maja Molin, leg psykiatrisjuksköterska Bemötande vid svåra beteendeproblem Jonas Koskitalo, leg psykolog Att förstå sin egen utsatthet i arbete med utsatta människor Andreas Svensson, leg psykolog ”Jag tänkte – nu duger jag till något ” Paulina Bengtsson, verksamhetsansvarig, projektledare

Tid och plats: 6 december 2018, Kulturens Hus i Luleå.

Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se.

E r b ju d

Kurs med Sven-Eric Alborn:

a

nde A nmä l 5 pe r s oner, betala för 4!

RISKBRUK, MISSBRUK, BEROENDE, SAMSJUKLIGHET

En dag som fokuserar på grundläggande kunskap inom riskbruk, missbruk och beroende. Vi belyser även problematiken kring psykisk samsjuklighet.

Tid: 5 december, Kulturens Hus Luleå. Kursavgift: 2 495 kr (exkl moms). Anmälan och information: 08-23 73 10, info@expomedica.se eller expomedica.se

Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ NORR.PSYOH.SE

Min väg Sociologen Nader Ahmadi samlar på hjältar från seriernas värld.

I somras blev han ny gd för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kan han bidra med nya superkrafter?

Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Super

hjälte?

Min väg

N CV NADER AHMADI

Utbildning Sociologi Arbetar Mydigheten för arbetsmiljökunskap

52

AKADEMIKERN

NADER AHMADI, som nyligen tillträtt tjänsten som generaldirektör på den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap, har genom karriären utsatts för både rån och jordbävningar på jobbet.

De senaste tjugo åren har han arbetat 150–160 procent, hävdar han.

I natt sov han fyra timmar.

– Jag tror inte på det här med utbrändhet, säger han.

Och sedan: – Jag skojar bara! Jag hoppas bara att det inte gäller mig…

När han var ung i Iran läste Nader Ahmadi Strindberg och såg Bergmanfilmer och fascinerades av tungsinnet i det avlägsna Sverige.

Av en historiens slump blev han själv svensk för 34 år sedan. Men om det verkligen finns en bergmansk nationalsvärta i det här landet så har den åtminstone inte drabbat honom. I dag verkar han inte heller särskilt påverkad av sömnbristen.

Hans klarblå kavaj fladdrar när han går och skinnskorna är lika snabba och klapprande lätta som skrattet.

Han disputerade i sociologi 1995 och har sedan gjort en chefskarriär, bland annat som ledare för Gävle högskolas Akademi för hälsa och arbetsliv. När han lämnade högskolan gjorde han det som professor och prorektor, den högsta positionen efter rektorn.

– I ett idealt samhälle kanske vi skulle jobba fyra timmar om dagen och konsumera mindre. Men nu har vi det samhälle vi har. Jag har blivit pragmatiker!

En tänkare har han alltid varit. Som tonåring i Iran tog sig Nader Ahmadi inte bara igenom den svenska litteraturen, utan också den franska, ryska, spanska, amerikanska…

Pragmatiker blev han av livet.

Teorierna intresserar honom nu främst när de tillämpas i den konkreta verkligheten.

SAMHÄLLSINTRESSERAD PÅ ALLVAR blev Nader Ahmadi åren kring revolutionen i Iran 1979. Under Shahens sista skälvande tid vid makten engagerade han sig för politiska reformer i demokratisk riktning.

Sedan kom revolutionen – och han fick snart gömma sig för en ny, religiös och ännu mer förtryckande regim.

– Jag bodde i olika säkra hus, klädde ut mig, sparade ut skägget och försökte hålla mig borta från gatorna. Många kompisar fängslades.

Till sist flydde han landet. 1984 kom han till Sverige. Nader Ahmadi som hade pluggat till civilingenjör i Iran bestämde sig för att byta bana.

– Jag hade kunnat komplettera ett

LÖN "Det roligaste med löneförhandlingar är att få höja lönerna.

Som chef har man ofta inställningen att man ska hålla tillbaka. Jag tycker: ge så mycket som möjligt. Om någon gör jobbet bra så vill jag visa min uppskattning.

Det kommer jag att fortsätta med oavsett vad mina överordnade tycker."

1995 "Disputerar i sociologi."

1986 "Pluggar och jobbar hårt, och har svårt att komma in i den svenska sociala gemenskapen."

1984 "Flyr Iran under dramatiska former."

HAMMARE "Jag är, och har sedan barndomen varit, en byggare.

Jag byggde en hel flygplats med leksaksflygplan och marktransport i trä en gång. Jag håller jämt på med renoveringar och nya byggprojekt hemma i vårt hus."

54

AKADEMIKERN

halvår på KTH och sedan varit ute i arbetslivet. Men jag ville inte hamna på något telecombolag. Efter alla de här åren i politiken och på flykt ville jag jobba inom den sociala sfären.

Han valde sociologi. De följande åren blev några av de svåraste för honom i livet. Samtidigt om han pluggade, på ett språk han nyss lärt sig behärska, tog han hand om en son som fötts under flykten. Och som om det inte var nog var han tvungen att arbeta för att försörja familjen, något han fortsatte med hela vägen fram till disputationen.

Klockan fyra på morgonen gick han upp för att jobba på lager, och klockan tio var han på universitet för att forska.

Efter jobbet och på helger städade han, och på somrarna räknade han trafikanter på tunnelbanan.

– Det var tufft. Och visst hade det sitt pris när det kommer till kropp och själ.

Men när jag bestämt mig för någonting så genomför jag det.

Min väg 2018 "Blir chef för Myndigheten för arbetsmiljökunskap."

1997 "Börjar med internationella uppdrag.

Världen öppnas."

2004 "Kommer till Gävle och saknar de spännande åren på resa."

ÄVEN SOM FORSKARE har Nader Ahmadi

haft ena foten i verkligheten utanför akademin. Han har gjort många forskningsresor för Unicef, Världsbanken och andra organisationer. Det började efter Balkankriget då han åkte till Bosnien för att göra en studie om familjernas behov av socialvård.

– Jag tackade ja direkt utan att veta om jag skulle klara av det. Det är typiskt mig.

Jag fick kolla på kartan var Bosnien låg…

Vidare följde resor till Kroatien, Centralasien, Kirgizistan och Vietnam, där flera av hans rekommendationer om social barnavård implementerades som lag. Han träffade statsministrar och diplomater och satt i fina salonger. Men det var också en farlig tid. En gång blev han rånad. En annan gång, i Kirgizistan, vaknade han av att marken gungade och hus runt omkring honom rasade i en jordbävning.

I somliga av de gamla sovjetstaterna var lag och ordning utslagen – något han inte riktigt hade förstått när han tagit

jobbet. Frågor om arbetsmiljö var inget han precis kontemplerade på den tiden.

– Taxiresan från flygplatsen till hotellet var ett äventyr, du visste inte om du skulle komma fram eller inte.

Och jag gjorde alla uppdrag ensam.

Nu när jag skickat lärare till Kina kräver de att få åka två och två, åtminstone.

Men den tanken slog aldrig mig. ”Åk till Kirgizistan”, sade någon. ”Okej, jag åker!” Det var terror, explosioner – dramatiska år!

BILAR "Jag drömde om att köra bil redan när jag var 4–5 år och hade en stor samling leksaksbilar i metall. Än i dag samlar jag på modell- och leksaksbilar, särskilt veteranbilar från 50-talets USA."

AKADEMIKERN

55

Min väg

Det senaste decenniet har sett annorlunda ut. Presidenter och terrorister har bytts ut mot lokala näringslivsrepresentanter, lokalpolitiker och landshövdingar.

Han trivs med det också, men förutsättningen för att han ska stå ut i idyllen är att han är belamrad av arbete och på helgerna kan åka till fritidsboendet – en lägenhet i huvudstaden – för att ”andas lite avgaser.”

– När jag bodde i Stockholm brukade jag promenera på Hornsgatan för att återhämta mig. Där känner jag mig levande.

Han bor i ett sekelskifteshus på en ö mitt i Dalälven. Det är högt i tak och fyllt med samlarobjekt, inte minst av plast-

"Vi ska inte vara tacksamma för att vi överlevde ännu en dag på jobbet."

56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL SAMHÄLLSVETENSKAPEN "Att jag bytte bana från det tekniska till samhällsvetenskap. Det passar min personlighet mycket bättre."

BOSNIEN "Att jag tackade ja till uppdraget i Bosnien. Det var en dörröppnare och väldigt lärorikt."

GÄVLE "Att jag tog jobbet på Gävle högskola.

Det gav mig möjligheten att komma in i samhällslivet på ett annat sätt än tidigare."

bilar, mangadockor och andra leksaker.

I Stockholm vaktas skrivbordet av en sjuttiofem centimeter hög Batman med fladdrande kappa.

Star Wars–legot kan kosta honom 4 000–5 000 kronor per förpackning, erkänner han. ”Åt sonen” lyder standardlögnen.

– Jag gillar Star Wars, men jag gillar Star Wars-lego ännu mer. Jag har Dödsstjärnan och alltihop.

Efter ett decennium av byggprojekt är huset nu färdigrustat. Och det går inte in fler samlarsaker i det. Högskolan kan han utan och innan.

Under de sista åren började livet kännas lite väl tryggt. Men det ska det bli ändring på nu. Han sökte tjänsten som generaldirektör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap eftersom han tänkte att den skulle passa honom med hans breda erfarenhet och förmåga att få saker gjorda. Men själv har han faktiskt aldrig arbetat med arbetsmiljöfrågor.

Han ser fram emot att få leva ut pragmatikern i sig: uppdraget handlar bland annat om att samla ihop forskningen kring arbetsmiljöfrågor och se till att den synliggörs och kommer till användning.

Men här finns också utrymme för superkraft.

– När jag intervjuades på departementet sade jag: Vi ska inte vara tacksamma för att vi överlevde ännu en dag på jobbet. Yrkeslivet ska dessutom lägga till något positivt, extra glädje, nya relationer. Arbetet ska göra oss friskare.

ARBETSMILJÖ "Arbetsmiljön är otroligt viktig.

Jag lever själv den mesta delen av mitt liv på arbetet. Har jag en dålig chef, eller medarbetare som inte behandlar mig bra, så mår jag dåligt hemma också."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

AGSLO bjuder in till grupprelationskonferens NOV 2018 HALDEN NORGE

Workshop

Arbetskonferensen ger dig den unika möjligheten att i samarbete med andra genom erfarenhetsbaserat lärande utforska frågor kring temat ”I Gränsland av Tradition & Innovation”.

CBT for older people med Ken Laidlaw

För mer information, besök oss på www.agslo.se

Ersta konferens 18 oktober 2018

Mentaliseringsbaserad terapi och psykisk ohälsa hos ungdomar med Maria Wiwe Kurs 8 - 9 november 2018

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start januari 2019

www.sapu.se

Aktuella kursstarter 2018:

. Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT) Kursstarter: Malmö 22/11 och Stockholm 14/2 (2019)

. Ettårig utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) Kursstarter: Stockholm 18/10 och Malmö 18/10

. Familjebehandling med KBT (8 dagar) Kursstarter: Malmö 2/10 och Stockholm 27/11

. Utbildning i Trauma och PTSD (4 dagar) Kursstarter: Stockholm 18/10 och Malmö 25/10

Kontakta oss idag eller besök något av våra kostnadsfria seminarier och få ett smakprov från våra utbildningar.

040-698 60 00

www.sverigehalsan.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER.

LEDIGA TJÄNSTER.

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

Leg psykoterapeut/steg 1 till Kvartersakuten Surbrunn Läs mer och sök med ref nr 155701 sll.se/jobb-1/lediga-jobb

En katastrof sker på en sekund.

Vi kan skicka en operationssal inom några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

© Seb Geo

8 punkter om din inkomst­ försäkring ● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

”Ingen kan hjälpa alla - men alla kan hjälpa någon!”

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill.

Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

Välkommen till Hammarby Familjebehandling!

Vi är ett HVB-hem i västra Gästrikland som tar emot familjer med anknytning och missbruksproblematik. Både par och ensamstående med barn eller gravida är välkomna.

Våra behandlingsmetoder är evidensbaserade, KBT och MBT med miljöterapeutiska inslag. Hos oss får alla familjemedlemmar individuell behandling och stöttning. Vi ser familjen som ett system där alla påverkar varandra, därför arbetar vi nära familjen för en varaktig förändring. Förändringsarbetet har alltid sin utgångspunkt i barnets behov.

Under behandlingstiden bor familjerna i egna lägenheter.

Alla barn mellan 1 och 6 år går i vår egna barnverksamhet och skolbarnen går i Hammarby skola. Som vuxen har vi arbetsträning 4 till 6 timmar om dagen. På fritiden kan man bl.a. spela biljard, pingis, måla/pyssla, fiska bada m.m.

Givetvis har vi personal dygnet runt.

Välkommen till oss!

medlem i

www.hammarbyfamiljebehandling.se • 0290-337 70 • Jour 070-285 71 38

Vi svarar ETISKT DILEMMA

NÄMNDEN BESLUTAR TVÄRTEMOT PROFESSIONEN

DOLORES KANDELIN MOGARD

Familjehemmet vägrar ha kontakt med sin socialsekreterare och barnets biologiska familj. Men socialnämnden har beslutat att barnet ska stanna. Vad ska socialsekreteraren som utrett ärendet göra?

DETTA HAR HÄNT

En utredare inom den sociala barnavården har ett ärende med ett familjehem som inte medverkar till barnets kontakt med de biologiska föräldrarna och som heller inte vill ha kontakt med den särskilt utsedda egna socialsekreteraren.

Efter utredning och riskanalys görs bedömningen att omplacera barnet, dels ur ett rättssäkerhetsperspektiv, dels utifrån barnets behov.

Men då ärendet läggs fram för socialnämndens arbetsutskott beslutar nämnden att låta barnet vara kvar i familjehemmet.

Hur ska de inblandade socialsekreterarna kunna bedriva en vård som de bedömer är rättsosäker och som står i strid mot barnets behov och samtidigt behålla någon form av yrkesheder?

Akademikerförbundet SSR:s etikråd

F SOCIALTJÄNSTLAGEN En översyn av lagen pågår och ska vara klar 2020. Frågan om politiker eller tjänstemän ska fatta beslut i LVU-ärenden är en av de saker som utreds.

DETTA GÄLLER

Under en följd av år har det i olika forsknings- och tillsynsrapporter med mera visats på stora brister i den sociala barnoch ungdomsvården. Mot bakgrund av detta har tidigare och nuvarande regeringar vidtagit olika åtgärder för att komma tillrätta med dessa brister och stärka skyddet för barn i utsatta situationer.

Socialtjänstlagen ger några exempel på hur socialnämndens ansvar har förtydligats de senaste åren.

Regeringens proposition om stärkt stöd och skydd för barn och unga är en central rättskälla som innehåller regeringens argument för de nya lagregler om vård av barn utanför det egna hemmet, som antagits av riksdagen.

Därtill kommer Europeiska konventionen om mänskliga rättigheters artikel AKADEMIKERN

61

Vi svarar om rätten till familjeliv samt en dom i Svea hovrätt om överflyttning av ett placerat barn från familjehemmet till den biologiska mamman.

SÅ RESONERAR ETISKA RÅDET

W ETIKRÅDET Hjälper dig med vägledning i yrkesetiska dilemman.

Mer info på Akademssr.se/ etikrådet

Bland de etiska dilemman som kan uppstå i en verksamhet återfinns exempelvis att behålla en lojalitet till den egna verksamhet man arbetar inom, även om den enskilde finner att riktlinjer och villkor för arbete strider mot välgrundad kunskap och bedömningar av klienternas bästa. Andra dilemman handlar om roll – eller lojalitetskonflikter.

Det som beskrivs här är den konflikt som uppstått mellan det som kan beskrivas som socialsekreterarens professionsetik i förhållande till en förvaltningsetik i betydelsen lojalitet med arbetsgivaren. Som tjänsteperson i offentlig verksamhet kan personlig etik också uppfattas som ett dilemma.

Beslutsfattare och ytterst ansvarig för vården av barn i familjehem är socialnämnden. Genom kontinuerlig tillsyn och kontroll ska socialnämnden säkerställa att vården av barnet fungerar väl samt att barnets behov tillgodoses. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut om vård enligt LVU.

"En vård som sker under villkor som innebär att nämnden inte har insyn i vården är aldrig acceptabel."

DOLORES KANDELIN MOGARD

62

AKADEMIKERN

En vård som sker under villkor som innebär att nämnden inte har insyn i vården är aldrig acceptabel.

I nämndens ansvar ingår den lagstadgade skyldigheten att främja barnets kontakt med ursprungsföräldrarna under vårdtiden samt att säkerställa barnets rätt att komma till tals i alla frågor som rör det.

Det framgår här att nämnden har fattat olagliga beslut och på grund av detta avhänt sig ansvaret och skyldigheten för samverkan, insyn, tillsyn samt regelbundna kontakter mellan familjehem och ursprungsfamilj.

Barnet i det här ärendet har varit placerat i familjehemmet i flera år. För att förhindra en omplacering bör alla ansträngningar göras från nämnden och från socialsekreterarna för att klargöra att familjehemsföräldrarna varken kan motsätta sig kontakt med socialsekreterare eller mellan barnet eller barnets vårdnadshavare, eller nämndens kontinuerliga insyn i vården av barnet.

Det dilemma som socialsekreteraren sitter i handlar om hur hen ska behålla sin yrkesheder i en situation där nämnden avhänder sig ansvar och skyldigheter för barnet som nämnden placerat i familjehemmet.

Socialsekreteraren bör i första hand med stöd och hjälp från sin chef försöka lösa konflikterna med nämnden och fortsätta diskussionerna med familjehemmet.

I andra hand bör socialsekreteraren göra en lex Sara-anmälan och i sista hand bör hen göra en anmälan till inspektionen för vård och omsorg.

Etiska rådet menar avslutningsvis att detta ärende illustrerar problemet med nuvarande lagstiftning där nämnden i form av de förtroendevalda ledamöterna har befogenheter att fatta beslut i individuella ärenden som detta, och inte den professionellt utbildade personalen.

Panelen FRÅGAN

TEXT: STINA LOMAN

VAD BETYDER LEGITIMATIONEN FÖR DIG? I juni röstade riksdagen för att införa legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården.

Sandra Jönsson kurator Rättspsykiatrin Region Skåne

Elinore Börjesson kurator på tre kliniker Region Halland

Helena Lindgren kurator på hälsocentral Region Gävleborg

– Som socionom i hälsooch sjukvården kan jag ibland känna mig som en katt bland hermeliner eftersom jag är ensam om att representera mitt kunskapsområde.

Jag tror att en legitimation kommer att ge ökad legitimitet till vårt kunskapsområde i en, så klart, sjukvårdscentrerad vård.

Jag har jobbat som kurator sedan 2014 och vet i nuläget inte om jag behöver komplettera min utbildning för att få bli legitimerad. Men det är bra att det ställs krav eftersom det ju i grunden handlar om att säkra kvalitén inom vården.

– Jag har varit kurator sedan 1995 och det är jättebra att legitimation nu införs. Jag kommer att vara stolt den dagen då jag får den i min hand.

Det är många andra yrken som är legitimerade inom sjukvården och nu höjs patientsäkerheten, patienten kan vara helt säker på att den möter en legitimerad socionom med rätt kompetens.

Vi kuratorer möts ofta av förvåning från andra yrkeskategorier om att vi inte är legitimerade. Det anses självklart att personal inom vården är legitimerad.

– Jag har jobbat som kurator i 14 år och det här betyder förhoppningsvis att det sker något i lönekuvertet.

Men framför allt betyder det mycket för patientsäkerheten.

Jag undrar dock om det i övergången kan bli svårare att få tag på hälso- och sjukvårdskuratorer. Om jag exempelvis är socionom och söker nytt jobb och två tjänster dyker upp, den ena är en skolkuratorstjänst och den andra en kuratorstjänst på en vårdcentral, är det då inte enklare att ta jobbet som skolkurator eftersom jag slipper ansöka om legitimation?

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Börjar orken att tryta? Då kan det vara dags för fika. Du har rätt att vila under arbetsdagen.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

PAUSEN INGÅR I ARBETSTIDEN

3

4 64

AKADEMIKERN

Dricka vatten, kissa, ta en kopp kaffe med kollegorna. Pauser är korta uppehåll i arbetet och ska tas på arbetsplatsen. De ingår i arbetstiden och du får betalt när du pausar. Om arbetet är så pass ansträngande att det kräver kontinuerliga pauser ska arbetsgivaren ange det i arbetstidsschemat.

HUR LÅNG ÄR EN RAST?

Reglerna om att du har rätt till avbrott i arbetet efter fem timmar finns i arbetstidslagen. Den säger däremot ingenting om hur lång vilan ska vara.

Akademikerförbundet SSR menar att praxis är minst 30 minuters lunchrast och fem minuters paus varje timme.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, ARBETSTIDSLAGEN

Rast och paus

MAX FEM TIMMAR UTAN VILA

1

Ingen orkar arbeta långa perioder i sträck.

Max fem timmar, säger lagen. Sen måste du få rast. Arbetsgivaren bestämmer när rasten får tas och det ska meddelas i förväg. Om du jobbar deltid mindre än fem timmar har du ingen rätt att kräva rast.

Däremot får du ta en kortare paus.

PÅ RASTEN FÅR DU GÖRA VAD DU VILL

2

Lunchen är ofta det längsta uppehållet. Raster ingår inte i arbetstiden och därför får du äta var du vill, gå ärenden och låta bli att svara i telefon. Om arbetet kräver att någon måste kunna rycka in med kort varsel kan lunchrasten bytas ut mot måltidsuppehåll. Då får du inte lämna jobbet, men får å andra sidan lön för att äta.

Dags för kaffe med dopp?

FÖRTROENDEARBETSTID

5

Många tjänstemän och chefer har förtroendearbetstid. Då planerar du själv din arbetstid, dina raster och pauser utifrån den aktuella arbetsbelastningen och dina mål.

AKADEMIKERN

65

I luften

W

Arbetsmiljön förändras!

Det gäller att hänga med i utvecklingen.

TIPS OCH RÅD

Luncha med en ombudsman

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

UTBILDNING

Arbetsmiljö för chefer Som chef har du ansvar för arbetsmiljöarbetet, men hur gör du i praktiken? Under en utbildningsdag får du lära mer om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, stress och stöd på arbetsplatsen och får testa ett verktyg för förebyggande arbete.

Utbildningen arrangeras av Svensk chefsförening och hålls av Eva Linér, socionom som arbetar med arbetsmiljöfrågor och som tagit fram verktyget som används på kursen. Med på utbildningen finns också Akademikerförbundet SSR:s chefsförhandlare som kan ge råd och svara på frågor.

 Umeå 25 september  Uppsala 9 oktober  Karlstad 23 oktober 66

AKADEMIKERN

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Under hösten fortsätter förbundet satsningen på skypeluncher för lokalt förtroendevalda. Lunchen är en timme och inleds med en kort genomgång av ett aktuellt ämne innan deltagarnas frågor diskuteras.

Skypelunch:  Uppland & Gävleborg 3 sep.  Norrbotten & Gotland 7 sep.  Jämtland & Västernorrland 12 sep.  Värmland & Dalarna 26 sep.

PSYKIATRI

Gå i terapi Fyll på dina kunskaper om psykoterapi, debattera och mingla med kollegor på årets Psykoterapimässa.

Arrangörerna lockar med kända svenska talare och utländska gästföreläsare.

Dessutom kan du välja bland ett 40-tal seminarier och lyssna till paneldiskussioner.

Mässan arrangeras av Akademikerförbundet SSR och Psykoterapistiftelsen.

Medlemmar i förbundet får rabatt på anmälningsavgiften.

 Stockholm 24-25 september

I takt med AC/DC!

På Familjehuset i Alvesta utvecklas barn och familjer med hjälp av musik.

”- Han ville spela trummor och jag plockade upp elgitarren, sen bar det av.

Barnet fullkomligt lyste av glädje bakom trummorna och han visade prov på stor musikalitet med känsla för rytm och takt. Han var helt fokuserad på sitt spelande i en timme och kunde lyssna till och anpassa sig efter mina instruktioner. Innan vi var klara med den första timmen kunde han spela ett basalt trumkomp till tonerna av elgitarr.

Vi spelade AC/DC-låten ”Highway to hell” som han kommenterade med att den var ”cool”. När första musikstunden var över frågade han direkt när vi kan spela nästa gång. Han sprang sedan upp till sin förälder och berättade vad han fått göra och spelade upp en video där jag filmat honom bakom trummorna. Sedan satt de tillsammans skrattande och tittade på videon.”

Forskning visar att lek, fysisk aktivering, musik och kreativt skapande har stor påverkan på barns mående. Läs hela Tobias Söderholms blogginlägg på bloggen. vob.se/blogg

Familjehuset i Alvesta är en av behandlings- och utredningsverksamheterna i VoB Syd. VoB driver HVB, stödboende, skyddsboende och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

VÅR VINKEL/PANELEN

Nästa år införs legitimation för kuratorer i sjukvården.

MIN VÄG

Arbetsmiljöns superhjälte? Vi träffar gd:n för nya myndigheten.

SPANING

Ska vi va'? Hitta din nya bästis på jobbet.