Akademikern 3 - 2018

JUNI 2018

Personalvetaren Susanna Bestelid rattar Volvo cars satsning på föräldrar.

villa volv Föräldrafällan Måste karriären bromsa in när du får barn? För mammor är det så.

”Det får duga”, duger inte för oss.

Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det.

Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag.

Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi.

Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln.

Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra.

Alltid.

Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

FÖRÄLDER

HAR DU RÅD ATT INTE DELA LIKA? AKADEMIKER är bäst på att dela föräldraledigheten jämställt. Men ändå är skillnaderna mellan mammor och pappor stora.

Särskilt när man undersöker hur länge de faktiskt är borta från jobbet och inte bara tittar på statistik över hur många dagar de tar ut föräldrapenning. Pappor och mammor förlänger ledigheten med obetalda dagar procentuellt sett lika mycket, men eftersom kvinnor är hemma mest blir deras frånvaro från jobbet så mycket längre. Och det är dyrt för dem.

Sju år tar det att nå samma lön som innan första barnet föddes, visar studier från Stockholms universitet. Under samma period ökar pappornas lön med 20 procent.

Politiska beslut, som hur många månader som viks för respektive förälder i föräldraförsäkringen spelar roll, men också attityderna på arbetsplatsen.

Ett företag som vill ge föräldrar goda villkor att göra karriär med barn är Volvo cars. Vi har träffat personalve-

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig.

Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

taren Susanna Bestelid som driver deras satsning på bland annat utbildning för chefer, bibehållen bonus och aktiva HR-avdelningar som ger medarbetare stöd i deras rättigheter och skyldigheter.

Pappor på statliga myndigheter är en av de grupper som tar jämförelsevis lång föräldraledighet. Nyligen utsågs Post- och telestyrelsen till Sveriges mest jämställda arbetsplats. Deras medarbetarundersökningar visar att det är lätt att kombinera barn och karriär. Det syns också i de jämställda lönerna och i antalet kvinnor på chefspositioner.

När vi har arbetat med temat om föräldrar har vi på redaktionen noterat att det framför allt är kvinnor som driver dessa frågor på arbetsplatserna. Män som deltar är ofta involverade genom den lokalfackliga organisationen. När vi i höstas gjorde ett tema om hot och våld på jobbet var det tvärtom. En spegling av hos vilket kön dessa frågor fortfarande anses höra hemma.

AKADEMIKERN

3

Innehåll

”Här finns finess i både det stora och det lilla. Ett fint typografiskt hantverk samsas med personliga porträtt och charmiga detaljer Coolt, modernt och enkelt. I Akademikern tar sig läsaren fram – helt utan konflikt!”.

I april vann Akademikern Fackförbundspressens pris för bästa redigering.

8

ORDFÖRANDE "Vi driver på, debatterar och kräver."

11-17 KONGRESS

FAMILJ

19–44

"Vi behöver samarbeta mer" Svenska modellen utmanas.

Villa, volvo, vovve Personalvetaren Susanna Bestelid jobbar för schyssta villkor för föräldralediga på Volvo cars.

"Vi samlas på AW och skriver ihop" Umeås lokalförening skrev flest motioner.

Så länge är vi hemma Föräldrar förlänger ledigheten med obetalda dagar. Det blir dyrt för mammor.

Så beslutade ombuden Kortare arbetstid och robotar väckte debatt.

Vem nappar på lika villkor?

Attityderna på arbetsplatsen påverkar pappors val.

Organisationen ses över Mer stöd till lokala krafter.

Delad vårdnad Post- och telestyrelsen är Sveriges mest jämställda arbetsplats. Här är det lätt att kombinera jobb och familj.

Här är nya styrelsen Enhälligt val av ordförande.

4

TEMA

AKADEMIKERN

46

SPANING Jobbar du också på semestern?

50

MIN VÄG Kuratorn Elisabet Skeppner arbetar på liv och död.

61

VI SVARAR Bemanningsanställd: "Vem ansvarar för min arbetsmiljö?"

63

PANELEN Vad tar du med dig från kongressen?

64

SÅ FUNKAR DET Provanställda kan sägas upp utan orsak.

66

I LUFTEN Regnbåge över flera städer.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

Nappar du på delat ansvar för barnen?

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Johanna Kvarnsell, Stina Loman.

Fotografer och illustratörer Emelie Asplund, Sandra Johnson, Pavel Koubek, Rasmus Meisler, Anna Simonsson.

Omslag Foto: Emelie Asplund Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Bok af 15 ju ör e ni:

Gå 5, be t för 4! ala 26 SEPTEMBER 2018 | ELITE PARK AVENUE HOTELL, GÖTEBORG

PSYKISK (O)HÄLSA VÄST Psykisk (O)hälsa Väst är konferensen som samlar ledande expertis och riktar sig till alla som arbetar med psykisk ohälsa av olika slag.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenum: Hur kunde det bli så här?

Från ett glamoröst partyliv på Stureplan i Stockholm till ett tung heroinberoende… Ta del av Miodrag Mijatovics resa Smartphones bakom psykisk ohälsa hos barn och unga Curt Hagquist, fil dr, professor i folkhälsovetenskap, föreståndare Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Vad händer i huvudet på en våldsutövare i nära relationer?

Dan Rosenqvist, leg psykolog KBT-terapeut

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Det goda mötet Daniel Frydman, spec allmän psykiatri, leg psykoterapeut Hur kan vi på ett bra sätt förebygga och hjälpa barn och unga med stressrelaterad psykisk ohälsa och utbrändhet?

Peter Währborg, MD PhD FESC Professor emeritus Tänk om jag är nykter i onödan?

Cecilia Svensson, entreprenör, författare, föreläsare Att förstå sin egen utsatthet i arbetet med utsatta människor Jakob Carlander, leg psykoterapeut, teologie licentiat Att leva med inbillad fulhet Johanna Hisbro berättar sin egen historia Konsten att umgås med folk – se Människan Gillis Herlitz har bakgrund som antropolog och etnolog med omfattande praktisk erfarenhet från många kulturer runt om i världen

Tid och plats: 26/9 2018, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ VAST.PSYOH.SE

FOTO: EMELIE ASPLUND

20 GÖTEBORG Ska man locka de bästa medarbetarna måste man satsa på goda villkor för föräldrar, menar Susanna Bestelid på Volvos HR-avdelning.

40

FOTO: ANNA SIMONSON

STOCKHOLM Morgan Westring, Åsa Stål och Linn Arnewing jobbar på Sveriges mest jämställda arbetsplats.

50

FOTO: PAVEL KOUBEK

ÖREBRO Döden och sexualiteten är kärnan i kuratorn Elisabet Skeppners arbete.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "VI DRIVER PÅ, DEBATTERAR OCH KRÄVER"

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #ssrkongress2018

SÅ ÄR Akademikerförbundet SSR:s kongress avslutad. Och vilken kongress det var. Jag tror att vi alla som var där verkligen upplevde en känsla av sammanhang där vi både möttes i dialog kring viktiga medlems- och fackpolitiska frågor, men också tog höjd för mer övergripande samhällspolitiska utmaningar.

Det ena utesluter inte det andra, snarare tvärtom. Och det pratade vi mycket om.

För det är ju så att om partsmodellen utmanas, fackens rätt att företräda sina medlemmar och människors rätt att organisera sig naggas i kanten, hur ska vi då kunna driva viktiga medlemsfrågor, som lön och vettig arbetsmiljö? Hur ska vi då kunna stå upp för demokratiska värderingar och ett jämställt arbetsliv?

Frågan är kanske inte hur vi ska göra det, utan vem som får!

Det handlar lika mycket om att vi tillsammans ställer krav på en social-

HEIKE ERKERS

politisk vision, en vision om hur vi stärker ett sammanhållet demokratiskt samhälle.

Valrörelsen är i full gång och löften om satsningar haglar från höger till vänster.

Men vem lovar tusentals fler förebyggande insatser? Vem lovar storstilade satsningar på de yrkesgrupper som i sin profession har att hjälpa dem som faller utanför, de som samhället med sina revor i skyddsnätet låter falla igenom, barn som äldre?

Vi driver på, debatterar, kräver och faktiskt börjar det hända saker.

Ledarskribenter och debattörer håller med, lyfter vikten av förebyggande, främjande arbete, hänvisar till förbundet och våra ställningstaganden. Än är det långt kvar. Men viktigast av allt är att hålla i, inte släppa taget, utan organisera medlemmar för en stark röst och att kämpa vidare. Det tog 60 år av facklig kamp för att nå legitimation för kuratorer i hälso- sjukvården. Nu är vi där!

Tillsammans gör vi skillnad.

FOTO: SANDRA JOHNSON

FACKLIG KAMP

Vi fortsätter att värna om din trygghet Den 25 maj träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Den har som syfte att ytterligare skydda dig, dina personuppgifter och din integritet. För oss är detta helt naturligt. Din trygghet har alltid varit i fokus för hur vi arbetar och din integritet kommer även fortsättningsvis att vara vår prioritet.

Läs mer på www.akademikerforsakring.se/integritet

Innerst inne har du svaren.

Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa.

För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera.

För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas?

På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Välkommen!

Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Kongress 2018 Människorna, debatterna och besluten.

Följ med bakom kulisserna på kongressen.

➔

SVENSKA MODELLEN

”Vi behöver samarbeta mer”

"Vi samlas på aw och skriver ihop" Lokalföreningen i Umeå låg bakom 21 av 86 motioner till kongressen. Varför är ni så flitiga?

– Vi vet att motionerna är ett bra sätt att påverka.

I Umeå har vi motionskvällar inför varje förbundskongress där hela lokalstyrelsen deltar.

Vi samlas på after work och skriver våra motioner tillsammans, säger kuratorn Maj-Lis Markström, vice ordförande i Umeås distriktsförening och ledamot i lokalföreningen. Årets kongress var hennes femte.

– Det har varit jättetrevliga dagar, det är alltid så roligt och lärorikt att träffa folk från andra delar av landet och se att vi jobbar med ungefär samma saker men med olika förutsättningar.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL OCH STINA LOMAN FOTO: STINA LOMAN

UMEÅ MOTIONERADE FLITIGT

– Vi i fackförbundsrörelsen måste själva ta ett ansvar för att värna den svenska modellen, sa Anders Ferbe, före detta ordförande för IF Metall, när han presenterade rapporten "En livskraftig modell utmanas" på Akademikerförbundet SSR:s kongress.

Rapporten, som han skrivit på uppdrag av förbundet, går igenom de hot som finns mot den svenska modellen men ger också förslag på hur den ska kunna räddas. Det största hotet, konstaterar Anders Ferbe, är att allt färre svenskar är med i ett fackförbund. Sjunker organisationsgraden ännu mer finns risk att fackförbunden förlorar sin legitimitet i att företräda de anställda.

Viktigast för att vända trenden, enligt Anders Ferbe, är att få fler att bli medlemmar. För att nå dit kan man behöva se mindre till gränsdragningar mellan olika fackförbund och mer till att få människor att gå med i facket överhuvudtaget.

– Vi behöver få till ett samarbete över gränserna. Och hjälpas åt och tala väl om facket i alla läger, sa han.

Panelen med deltagare från fack, arbetsgivare och politiken var överens om att politiken inte ska lägga sig i lönebildningen, men att den måste sätta ramar och skapa bra förutsättningar för hur arbetsmarknaden ska fungera.

– Den svenska modellen bygger på fria, starka och självständiga parter, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

AKADEMIKERN

11

Kongress

Så beslutade ombuden För första gången rdes genomfö en ss re kong . lt a it dig

12

AKADEMIKERN

MOTIONER

FOTO: STINA LOMAN

Former för kortare arbetstid, effekter av att robotar tar över arbetsuppgifter och ökat stöd till förtroendevalda.

Det är några saker som kongressen gav förbundet i uppdrag att arbeta med.

Text: Åsa Bolmstedt och Johanna Kvarnsell

➔ NÄSTAN HÄLFTEN av de 86 inkomna motionerna röstades igenom under den tre dagar långa kongressen.

Motionerna var indelade i sju olika kategorier:  Tillsammans fortsätter vi växa  Avtal, förhandling och arbetsrätt  Organisation, rekrytering och stöd  Profession  Student och utbildning  Politik och kommunikation  Övrigt För eller emot? I de flesta frågor var deltagarna överens, men några motioner krävde rösträkning, bland annat en om stärkta kompetenskrav i den sociala barn- och ungdomsvården.

Motionen avslogs.

Flest bifallna motioner handlade om professionsfrågor, bland annat bestämde kongressen att förbundet den kommande mandatperioden ska arbeta för att skolkuratorer inte ska ha ansvar för fler än tre skolor, avskaffa politikerstyre i socialtjänstens individärenden, att tydligare vända sig till andra samhällsvetare än socionomer, att undersöka AKADEMIKERN

13

Kongress DISTRIKTSFÖRENING

effekten av robotar av typen Trelleborgsmodellen inom försörjningstöd och att informera arbetsgivare om folkhälsovetares kompetens.

Det är det nya namnet på regionföreningarna. Bytet sker för att inte blandas ihop med landstingens regioner.

arbetsuppgifter och vad det skulle få för konsekvenser för exempelvis löneutveckling.

Till slut gav kongressen förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för arbetstidsförkortning under förutsättning att det inte påverkar löneutveckling, pensionsavsättningar och andra framförhandlade förmåner. Den ska också utreda vilka andra former av arbetstidsförkortning än kortare arbetsdag som är lämpliga att driva.

I flera motioner och i debatten kom det fram att medlemmar som arbetar i landstingssektorn inte har haft samma löneutveckling som i andra sektorer och att de kämpar med att deras kompetens ska bli synlig. Kongressen bestämde bland annat att förbundet ska ge mer stöd i lokala löneförhandlingar och kraftigare markera mot låga lönesättningar. Det ska också sprida kunskap om kuratorers kompetens.

INOM KATEGORIN organisation, rekrytering och stöd bifölls flera motioner som handlade om utökat stöd till förtroendevalda. Bland annat att utbilda fackW liga företrädare i sammanträdes- och förhandlingsteknik, bygga upp en databas med digitala föreläsningar för förtroendeLÄS MER! valda och stärka fackliga förtroendemäns Alla beslut från ställning i det lokala fackliga arbetet. kongressen finns I många frågor var kongressen överens att läsa på Akademssr.se/ och flera motioner röstades igenom kongress2018 enhälligt. Störst debatt blev det om motionerna inom kategorin avtal, förhandling och arbetsrätt. Flera motioner om förkortad arbetstid hade kommit in och talarlistan växte snabbt.

Framför allt handlade debatten om ifall kortare arbetstid passar alla medlemsgrupper i förbundet, om effekterna av kortare arbetstid alltid är positiva eller innebär Medlemsavgiften att man bara får springa kommer att ligga kvar på samma nivå som fortare för att hinna med sina

260 kr

beslutades att förbundet ska verka för fler distansutbildningar för samhällsvetare och beteendevetare och arbeta för att akademiker som tar jobb i glesbygden i dag, 260 kronor för ska få sitt studentlån nedskrivet. de som arbetar heltid, Inom kategorin politik beslutade och kommunikation röstades kongressen. motioner igenom om att ta fram en tydlig miljö- och rättvisepolicy för förbundets profilprodukter och utreda om man ska ändra titeln ombudsman till något mer könsneutralt. Förbundet ska även starta en debatt om framtida mediesatsningar, till exempel om Akademikern ska ges ut på papper eller digitalt, samt ta fram tydliga riktlinjer för flygresor utifrån ett klimatperspektiv.

"Vi saknar den starka länken från förbundsstyrelsen ned till oss."

SARA ALFREDSSON 14

AKADEMIKERN

I GRUPPEN student och utbildning

Organisationen ska ses över

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT OCH STINA LOMAN FOTO: STINA LOMAN

Förutsättningarna för det fackliga arbetet ska utredas. En del i det handlar om hur verksamheten ska organiseras regionalt och lokalt.

Det beslutade kongressen efter att förbundsstyrelsen skrivit en proposition där den önskade sig detta uppdrag.

Samtidigt var just lokalfackligas förutsättningar att engagera sig en fråga som lyftes i flera motioner från region- och lokalföreningar på olika håll i landet. De saknade stöd och efterlyste bland annat en utlokalisering av delar av förbundskansliet och lokalt placerade ombudsmän.

Sara Alfredsson från Regionföreningen södra/mellersta Älvsborg var en av dem som talade för att regionombuden borde kunna ge lokala krafter ett större stöd, så som det är tänkt i teorin.

– Vi saknar den starka länken från förbundsstyrelsen ned till oss. Vi vill inte känna att vi är en egen förening i ett eget förbund utan vill att allt ska hänga ihop, och där har regionombuden en viktig roll, säger hon.

Förbundsstyrelsen argumenterade för att låta den kommande utredningen landa frågan om den lokala organisationen. Kongressen höll med och avslog motionerna om utlokalisering av kansliet och regionala ombudsmän.

Däremot fick Sara Alfredsson igenom ett tillägg om att förbundsstyrelsen ska följa upp regionombudens roll.

Sara Alfredsson argumenterade för att regionombudens roll ska tydliggöras.

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg.

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

www.humana.se/iof eller ring 0771-11 33 11

● Inkomstförsäkringen ingår i

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill.

Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

16

AKADEMIKERN

Enhälligt val av ordförande För tredje gången i rad valdes Heike Erkers till ordförande i Akademikerförbundet SSR. Hur känns det, Heike Erkers?

– Jag är oerhört hedrad! Det gör mig jättestolt och glad att få leda Sveriges bästa fackförbund i tre år till.

Vad blir fokus under de närmaste åren?

– Vi ska självklart göra det som kongressen har beslutat. En fråga är hur vi kan tagga upp vår verksamhet och våra arbetssätt så att vi kan möta framtidens utmaningar. Vi behöver stärka det lokalfackliga arbetet och få fler att engagera sig. Sen har vi också de stora samhälls- och demokratifrågorna. Till hösten har vi ett val som kan påverka både samhället i stort och våra medlemmar i deras yrken.

Temat för kongressen har varit ”tillsammans fortsätter vi växa”. Vad innebär det?

– Att vi ska växa genom att organisera medlemmar, till skillnad från att rekrytera, att man går in som medlem med en ambition att delta och göra sin röst hörd.

Förra mandatperioden arbetade förbundet med temat ”öppet Sverige”. Vad händer med det?

– Öppet Sverige kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta och i förbundets själ. Vi kommer att fortsätta jobba för integration, mot främlingsfientlighet och för mänskliga rättigheter.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL FOTO: STINA LOMAN

8 punkter om din inkomst­ försäkring

Kongress

NY FÖRBUNDSSTYRELSE

De ska leda förbundet de kommande åren Kongressen valde att enhälligt bifalla valberedningens förslag till ny styrelse.

Valberedningen hade lagt sig vinn om att föreslå en styrelse med ledamöter med olika utbildningsbakgrund och som arbetar i olika sektorer. Av de tolv personerna har nio suttit i styrelsen under den tidigare kongressperioden. Tre är nya: Erika Olsson, Sara Alfredsson och Markus Görs.

Efter många år som lokalt engagerad i

Jönköping ser 36-åriga Markus Görs fram emot att få vara med och fatta strategiska beslut som rör hela förbundet i hela Sverige.

En fråga som han brinner särskilt för är den om asylsökande barns rättigheter.

– Jag är väldigt stolt över de tydliga ställningstaganden som förbundet har tagit i den frågan. Men jag tror att vi måste fortsätta jobba, annars kan det upplevas som att vi har släppt en fråga som vi tidigare varit väldigt tydliga i, säger han.

Kolla in hela styrelsen på Akademssr.se/ kongress2018

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_2-18_180x120.indd 1

2018-03-09 11:05

Nordiska Barnavårdskongressen - NBK 5-7 september 2018

Safety for children: New Thinking - New approaches På Nordiska Barnavårdskongressen har du möjlighet att engagera dig tillsammans med yrkesverksamma från hela Norden som arbetar för att stärka barn i utsatta situationer och att stödja familjer.

Kongressens tema innefattar bland annat: • Hur kan vi säkerställa kvaliteten på barnskydd?

• Använder vi evidensbaserade metoder och bedömningsverktyg i vårt beslutsfattande inom barnskydd?

• Hur kan vi arbeta för att öka jämställdheten inom barnskydd och säkerställa kvaliteten?

Deltagaravgift: ISK 60.000 Inkluderat i priset är: konferensmaterial, lunch, kaffe/te i pausernas och välkomst mingel. Konferensmiddagen är inte inkluderad i priset.

Läs mer på www.nbk2018.is

När föräldrar ska hinna med både barn och jobb tar kvinnor största ansvaret och halkar efter i karriären. Volvo och Post- och telestyrelsen nappar på goda villkor för alla föräldrar.

Tema

Familj

20 VILLA, VOLVO, VOVVE Chefsutbildningar, checklistor och en aktiv HR-avdelning som följer upp vad som händer med föräldralediga. Volvo cars vill vara en föräldravänlig arbetsplats.

30 SÅ LÄNGE ÄR VI HEMMA Föräldrar är föräldralediga längre än vad statistiken visar. För kvinnor tar det sju år att komma tillbaka till samma lönenivå som innan barnen.

35 VEM NAPPAR PÅ LIKA VILLKOR? Attityden till föräldrar på arbetsplatsen spelar roll för hur mammor och pappor delar ansvar för barn och jobb.

41 DELAD VÅRDNAD Post- och telestyrelsen har utsetts till mest jämställda arbetsplats och här tycker både mammor och pappor att det är lätt att ha barn och göra karriär. Lönerna är jämställda och lika många kvinnor som män är chefer.

AKADEMIKERN

19

Tema

Villa

(volvo)

Chefsutbildning, checklistor, täta samtal med medarbetarna under ledigheten. Personalvetaren Susanna Bestelid leder Volvo cars satsning på att bli en föräldravänlig arbetsplats.

vovve Text: Johanna Kvarnsell Foto: Emelie Asplund

➔

V

Tema

"VOLVO CARS SER mycket positivt på föräldraledighet. Håller ni med om det?"

Det är torsdag eftermiddag och på Volvo cars utanför Göteborg svarar 22 nyblivna chefer unisont ja på kursledarens fråga.

– Vad är det vi gör som är så bra då?

Det tar en stund, men snart kommer cheferna i gruppen på flera exempel: Den generösa kompletterande föräldraersättningen är ett. Ett tillåtande regelverk ett annat. Men också tillgången till guidelines och checklistor som alla kan ta del av på företagets HR-portal.

Att ta väl hand om medarbetare som bildat familj är en viktig del i den två dagar långa utbildning i arbetsrätt och företagskultur som alla nya chefer på Volvo cars måste gå. Förutom en introduktion i föräldraledighetslagen och företagets egna riktlinjer har deltagarna fått göra övningar om hur man bemöter en anställd som vill hinna med förskolehämtningar, måste vara hemma med sjuka barn eller jobba hemifrån för att få ihop familjelivet. Tanken är att företagets syn på föräldraskap ska nå ut till alla delar av verksamheten i Sverige. Från huvudkontoret i Göteborg till komponentfabriken i Olofström.

22

AKADEMIKERN

Magnus Knutsson och Rickard Håkansson är nyblivna chefer som får gnugga in kunskapen om vad medarbetare som är föräldrar har för rättigheter.

EN SOLIG PROMENAD bort från utbildningslokalen, har Susanna Bestelid sin arbetsplats. Som chef för HR-avdelningens enhet Employee affairs är hon ansvarig för utbildningen för de nya cheferna. Det var också hon som 2012 tog fram Volvo cars riktlinjer för föräldraledighet. Men att vara en föräldravänlig arbetsplats handlar inte bara om att ta hand om sina föräldralediga medarbetare, utan också om att stödja personalen att göra de anpassningar som krävs för att kunna hantera både familjen och karriären när de är tillbaka på jobbet och ska få ihop livspusslet.

– Det är ju en viktig del i livet att vara förälder. Det ska vara en självklarhet att det ska fungera med arbetet. I de jobb där möjligheten finns så är vi väldigt flexibla med hur man vill lägga upp sin arbetstid, säger Susanna Bestelid.

Goda förutsättningar för föräldrar är inget nytt på Volvo. Företaget införde redan år 2000 föräldralön till sina anställda, långt innan det var ett begrepp i kollektivavtalet och som ett av de första industriföretagen i Sverige. Numera ser man till att den föräldralön som man erbjuder har ännu generösare regler än vad som står i dagens kollektivavtal. Sedan några år tillbaka får föräldralediga anställda också full bonus.

"Från cheferna får jag mycket frågor om rätten till samma tjänst efter föräldraledigheten."

JOHANNA EKELUND

AKADEMIKERN

23

Tema

I skinnväskan ryms allt som behövs under en arbetsdag i det aktivitetsbaserade kontoret.

24

AKADEMIKERN

Susanna Bestelid är själv förälder och uppskattar företagets flexibla syn på arbetstider.

Ett beslut som kom till efter att den lokala akademikerföreningen drivit frågan.

Från företagets synvinkel handlar den positiva inställningen till föräldraskap i grunden om att kunna konkurrera om den bästa arbetskraften. Att få den att komma till företaget, men också att stanna kvar.

Arbetskraft som ofta är precis mitt i den fas i livet då vi också skaffar familj.

– Ett av våra viktigaste mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi behöver locka till oss rätt talanger för att säkerställa att vi har de innovationer och de nytänkare vi behöver.

Susanna Bestelid lyfter upp sin överfulla skinnväska på axeln och går till fikarummet. Sedan något år tillbaka sitter hon och resten av HR-avdelningen

i ett aktivitetsbaserat kontor. Väskan innehåller allt hon kan behöva under dagen, när hon rör sig mellan möten och eget arbete.

Under sina 16 år på Volvo cars har hon gått från att vara praktikant till chef över 13 personer och ytterst ansvarig för hur företaget arbetar med att respektera arbetstagarnas rättigheter. Under tiden har hon fått två barn och gått igenom två föräldraledigheter.

På Volvo cars finns många exempel på höga chefer som blivit befordrade både som föräldralediga och gravida.

Att vara gravid, eller att ha ansvar för en familj, ska aldrig vara något hinder, varken för att avancera i karriären eller för att få en anställning.

– Vi vill ha rätt mindset och göra rätt från början. Erfarenhet kompetens och prestation, det är det som ska vara basen för våra beslut, säger Susanna Bestelid.

PERSONALVETAREN Johanna Ekelund är en av dem som i sitt dagliga arbete jobbar för att förverkliga Volvo cars strategier kring föräldrar. Som HR business partner stöttar hon chefer i HR-frågor, bland annat de som gäller föräldraledighet, flexibilitet och deltidsarbete.

Nu är hon själv gravid med sitt andra barn. Ett faktum som hon har kunnat använda när hon utbildar chefer i intervjuteknik inför nyanställningar.

– Sist använde jag mig själv som exempel och frågade ”skulle ni anställa mig”. De som gick utbildningen svarade att ”det är klart att vi hade anställt dig om du hade haft rätt kompetens.”. De vågade

väl inget annat, säger Johanna Ekelund och skrattar. Men jag tycker också det visar på att det finns en stor mogenhet kring de här frågorna.

Andra delar i föräldravänligheten kräver fler påminnelser. Föräldraledighetslagen ger många rättigheter som borde vara självklarheter, men som inte alltid är det.

– Från cheferna får jag en del frågor om rätten till samma tjänst efter föräldraledigheten. Där är vi väldigt tydliga från vår sida: du har rätt till samma tjänst som du hade innan föräldraledigheten, såvida det inte har skett en omorganisation.

Johanna Ekelund ser också till att ha lite extra koll under lönerevisionerna för de medarbetare på hennes avdelningar som är föräldralediga.

– Vi är väldigt tydliga med att den AKADEMIKERN

25

som är föräldraledig inte får halka efter i löneutvecklingen och att cheferna följer våra riktlinjer gällande lönesamtal och lönepåslag. Man ska ha lönesamtal även om man är hemma och bli lönesatt som om man arbetade, säger hon.

PÅ ÖVERSTA VÅNINGEN i Volvo cars

huvudbyggnad sitter företagets finansiella avdelning. Här råder stränga säkerhetsregler, inte ens de andra som jobbar i huset kan komma in genom dörren utan att någon öppnar inifrån.

En av dem som jobbar här är Gustaf Klefbom, 37 år och nybliven tvåbarnspappa. Med första barnet var han hemma från jobbet i åtta månader.

– Jag tog en ganska lång ledighet, men upplevde inte alls att det var någon som höjde på ögonbrynen.

26

AKADEMIKERN

Tvärtom var det många som uppmuntrade mig att ta den tiden.

Vid jul är planen att han ska gå hem igen. Även då tänker han stanna hemma i åtta månader. Gustaf Klefbom uppskattar att Volvo cars betalar ut bonus och kompletterar föräldraförsäkringen med föräldralön. Men det viktigaste

Gustaf Klefbom har valt att ta långa föräldraledigheter. ”Det kommer att komma många chanser i karriären, men med barnen har man bara en chans”.

"Under den här yngsta småbarnstiden är det skönt att inte ha personalansvar."

GUSTAF KLEFBOM

Tema tycker han är den positiva attityden.

– Jag vet ingen som har blivit straffad för att ha tagit föräldraledigt.

Tvärtom vet jag många som har tagit ett kliv upp när de har kommit tillbaka.

Hade det varit tvärtom hade jag nog tänkt två gånger, säger han.

I Volvo cars guide till chefer med föräldraledig personal står att chefen och medarbetaren gärna ska ha flera samtal innan ledigheten börjar. Dels om hur kontakten ska se ut under tiden borta från jobbet, men också vad medarbetaren vill göra när hen kommer tillbaka. Även om man har rätt att komma tillbaka till samma tjänst passar många på att frivilligt byta efter ledigheten.

Innan Gustaf Klefbom gick på sin

första föräldraledighet var han chef för tolv personer. Men i sina samtal med chefen inför ledigheten berättade han att han ville göra något annat efter de åtta månaderna. En anledning var att han ville kunna släppa tankarna på arbetsuppgifterna helt när han gick hem.

Eftersom han snart ska vara föräldraledig igen har han under året arbetat med ett tidsbegränsat projekt, som expert utan personalansvar. Men han utesluter inte att han i framtiden kan vilja vara chef igen.

– Jag är öppen för allt. Men under den här yngsta småbarnstiden är det skönt att inte ha personalansvar. Nu är jag flexibel på ett annat sätt och kan enklare sitta och jobba på kvällarna i stället för att alltid vara på plats under kontorstid.

Johanna Ekelund (th) stöttar chefer i frågor om att kombinera arbete och familjeliv.

Tema "Det är ju en viktig del i livet att vara förälder. Det ska vara en självklarhet att det ska fungera med arbetet."

JOHANNA BESTELID

CV SUSANNA BESTELID Utbildning Personalvetare Arbetar Volvo cars

28

AKADEMIKERN

Susanna Bestelid är stolt över Volvo cars arbete med att hjälpa medarbetarna att få ihop livspusslet.

Men trots en stor flexibilitet i arbetstider och arbetsställe kan själva arbetsmängden ofta bli för stor. Och då kan flexibiliteten i sig göra att det är svårt att dra gränser mellan arbetstid och fritid. Så är det för henne själv och för många av företagets medarbetare.

– Vi har ibland arbetstoppar och

är en global organisation som arbetar i olika tidszoner. Det gäller att säkerställa att det blir en bra balans, vi kan inte vara tillgängliga jämt. Där behöver vi stärka ledarskapet i att sätta ramar, säger hon. Även om Volvo cars satsar på att vara ett föräldravänligt företag, fungerar det inte likadant i hela världen.

Företaget försöker föra in en mer svensk syn på föräldraskap och karriär, om än med små steg. Ett exempel är USA, där företaget nyligen infört kompletterande föräldralön för de anställda i sitt säljbolag: sex veckor för kvinnor och 10 dagar för män. Långt ifrån svenska nivåer. Men också mer än vad som är standard i USA. Inom den internationella organisationen flyttar många runt mellan länderna. Susanna Bestelid tycker att det är viktigt att ta tillfället i akt att utbilda chefer som kommer till Sverige.

– Bara vi kommer till Belgien märker vi att det är stor skillnad i synsätt. De chefer som arbetar några år i Sverige tar förhoppningsvis med sig en positiv syn på föräldrar när de vänder tillbaka till sina hemländer.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland.

Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

Bokningen för 2019 startar 11 september kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Bokningen för 2018 startar 12 september kl 09.00

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Bokningen för 2018 startar 13 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 00

fritidshus@akademssr.se

Tema

Kvinnor

Så länge är vi hemma Män

62% 38%

Text: Åsa Bolmstedt

125

Akademiker är mer jämställda än föräldrar med kortare utbildning.

AKADEMIKERN

89 100

Var tredje delar lika 36 procent av de par där båda föräldrarna är akademiker delar lika på föräldrapenningen. Med lika menar Försäkringskassan att den ena föräldern inte tar ut mer än 60 procent eller mindre än 40 procent av föräldradagarna.

58 111

Föräldrar är borta från jobbet längre tid än de tar ut föräldrapenning. För kvinnor tar det sju år att hämta in lönetappet.

30

Dagar med

Så fördelas vabb-dagarna

165

föräldrapenning tills barnet fyllt 2 år

244

Chefer

Lönetappet Socionomer

Sju år efter första barnet är mammor tillbaka på samma lön som innan hon blev förälder. Under samma tid har pappornas lön ökat med 20 procent. Till det kommer att kvinnans framtida pension påverkas.

241

Personalvetare

247

Samhällsvetare

241

Alla akademiker

Så länge är vi egentligen hemma KÄLLOR: FÖRSÄKRINGSKASSAN, STOCKHOLMS UNIVERSITET.

237 Både kvinnor och män förlänger föräldraledigheten med obetalda dagar.

För båda könen går det 1,65 lediga dagar per föräldrapenningdag, visar en studie från Stockholms universitet.

391 AKADEMIKERN

31

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna.

Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp.

Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård.

Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk.

En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov.

En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård.

Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE HAN DLIN GS KON S ULT

Viktig information om vår behandling av personuppgifter Vi är måna om att du ska känna dig trygg i dina kontakter med oss.

Därför vill vi berätta om vår hantering av personuppgifter och om den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som börjar gälla i EU den 25 maj.

Eftersom medlemskap i facklig organisation är en känslig Kontrollera uppgift enligt dataskydds­ att vi har rätt uppgifter om dig förordningen vill vi till att på akademssr.se börja med uppmana dig att /mina-sidor använda en privat mailadress för kontakterna med förbundet. Du kan själv ändra e­postadressen i vårt register på akademssr.se/mina­sidor.

Akademikerförbundet SSR (org nr 802004‑1573) är personuppgiftsansvarig, och har utsett dataskyddsombud som har som ansvar att se till att vi följer gällande lagstiftning över person‑ uppgiftsbehandlingar. Kontaktuppgifter till vårt dataskyddsombud hittar du i vår integritetspolicy som finns på akademssr.se/integritet. Där ser du också vilka uppgifter vi samlar in, varför vi gör det, samt hur de används, sparas och skyddas.

De personuppgifter vi samlar in och behandlar är framför allt sådana som du själv uppger till oss (som adress, mobilnummer etc.) till exempel när du ansöker om medlemskap.

Vi behöver behandla dessa uppgifter för att hante‑ ra din ansökan och administrera ditt medlemskap samt för att göra utvärderingar och undersök‑ ningar. Dessutom skickar vi dig medlemstidningen Akademikern, nyhetsbrev, kallelser till möten och erbjudanden om deltagande i olika aktiviteter som exempelvis möten, kurser och seminarier.

Dina uppgifter behöver behandlas av oss för att vi ska kunna fullgöra våra skyldigheter gentemot dig som medlem, för att tillvarata dina intressen rörande anställnings‑ och lönevillkor, arbetsrätten

och de övriga skyldigheter som åvilar Akademi‑ kerförbundet SSR. Vi behöver också behandla uppgifterna för att du ska få del av förmåner och tjänster som ingår i medlemskapet. I de fall där laglig skyldighet föreligger, kan uppgifter komma att lämnas till exempelvis skattemyndighet.

Dina uppgifter kan även användas för att framställa lönestatistik för våra medlemmar och i förekommande fall även lämnas till annan för behandling i statistiksyfte.

Vi delar inte dina personuppgifter med andra, utom när vi har ett avtal med en tredje part som upprätthåller samma skyddsnivå som vi. Det kan vara företag som förmedlar betalningar, trycker och skickar vår medlemstidning eller på annat sätt är viktiga för vår verksamhet.

Du har rätt att begära tillgång till, rättelse eller under vissa förutsättningar radering av person‑ uppgifter eller begränsning av behandling som rör dig. Du har vidare rätt att invända mot behandling‑ en samt rätt till dataportabilitet.

Akademikerförbundet SSR vill också uppmärk‑ samma dig om din rätt att inge klagomål till Data‑ inspektionen avseende förbundets behandling av dina personuppgifter.

Om du har frågor om vår behandling av personuppgifter är du välkommen att kontakta gdpr@akademssr.se Ta gärna del av hela vår integritetspolicy på akademssr.se/integritet.

Läs hela vår integritetspolicy på akademssr.se /integritet

Vem nappar på lika villk r?

Tema

Akademiker delar mer och mer lika på föräldraledigheten. Men fortfarande tar kvinnor störst ansvar för barnen – och halkar efter i karriären.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

➔

Tema

F

FÖRÄLDRAR I SVERIGE blir sakta allt mer jämställda. Men fortfarande halkar kvinnor efter i karriären under småbarnsåren. Inte bara i inkomst utan också när det gäller karriärmöjligheter.

– Kvinnor som tar en kort föräldraledighet har större chans att bli befordrade och därmed få en bättre karriär än de som varit lediga länge, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms Universitet.

Nästan alla pappor, 90 procent, tar ut föräldradagar när deras barn är små.

Men kvinnorna är hemma mycket längre.

Mammor med akademisk utbildning tar ut 70 procent av föräldraledighetsdagarna, enligt Försäkringskassans statistik och de tar också fler obetalda dagar än pappor.

Dessutom tar kvinnor 60 procent av alla vabbdagar och står för nästan allt deltidsarbete under småbarnsåren.

I par med två mammor är skillnaden 36

AKADEMIKERN

mellan föräldrarna inte lika stor. De delar mer lika på föräldraledigheten och inkomstskillnaderna är mindre än i jämförbara heterosexuella par efter att de har fått barn. Det visar en pågående studie vid Stockholms universitet och en undersökning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildingspolitisk utvärdering.

För att få bukt med ojämställdheten tillsatte regeringen 2016 en utredning om föräldraförsäkringen. Resultatet presenterades i december förra året.

En av utredningens huvudförslag är att fler föräldradagar ska reserveras för varje förälder. ”Pappamånaderna” ska gå från tre till fem, vilket skulle ge en tredelad föräldraförsäkring. Men de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är emot förslaget som därmed saknar stöd i riksdagen, och sannolikt inte kommer att röstas igenom.

Ann-Zofie Duvander är övertygad om att policyförändringar gör stor skillnad för hur familjer väljer att dela upp lönearbetet och ansvaret för barnen. Och hon tror att en förändring till tredelad föräldraförsäkring skulle göra skillnad. Men bara för de män som redan i dag tar sina tre månader.

"Samhällsekonomiskt är det mer effektivt om kvinnor och män delar på ansvaret för barnen."

ANN-SOFIE DUFVANDER

– De papporna tror jag skulle börja ta fler månader. Men jag tror inte att en sådan här förändring skulle påverka dem som inte tar ut några dagar alls, eller de som bara tar en månad.

De som inte är lediga alls tillhör två grupper: de väldigt högt avlönade och karriärinriktade och de som på ett eller annat sätt står utanför trygghetssystemen på arbetsmarknaden. Till den gruppen hör inte bara arbetslösa, utan också de som studerar, är projektanställda eller egna företagare.

Allra mest föräldralediga enligt Ann-Zofie Duvanders forskning är högutbildade pappor med relativt höga löner, som arbetar offentligt och alldeles särskilt i statlig sektor.

– Det är män som jobbar i yrken där man kan bestämma ganska mycket själv.

De behöver inte oroa sig för att riskera sin karriär eller position och jobbar kanske på arbetsplatser där det finns en större acceptans för att ta en lång ledighet.

Inom staten ger kollektivavtalet föräldrar som är hemma ett påslag som gör att man förlorar mycket lite av sin inkomst när man är hemma. Men forskningen visar att även andra faktorer än ekonomiska spelar in. En är attityderna på arbetsplatsen. Studier visar att inställningen hos chefer och kollegor spelar roll för hur mycket föräldraledighet man tar.

Framförallt för pappor. En föräldravänlig arbetsplats gör skillnad för hur man väljer att fördela ansvaret i hemmet.

Dela lika och ge karriären skjuts.

AKADEMIKERN

37

Tema Vad är då en föräldravänlig arbetsplats?

– Det är en arbetsplats där arbetsgivaren anstränger sig för att medarbetarna ska kunna förena sitt arbete med privatliv och familjeliv. Till exempel genom möjlighet till flexibelt arbetsliv och möjlighet att jobba hemma. Mot det får man väga att gränserna mellan arbete och fritid blir lite vagare. Det ska inte vara så att man som medarbetare alltid känner att man måste ”vobba”, säger Maja Rajs, ombudsman på Akademikerförbundet SSR. SOM FÖRÄLDER har man lagen på sin sida.

Alla arbetsgivare är skyldiga att aktivt arbeta för att deras anställda ska kunna förena arbetet med familjelivet. Det

står i diskrimineringslagen. Föräldrar skyddas också av föräldraledighetslagen.

Förutom rätten till ledighet när barnet är litet slår den fast att mammor och pappor får gå ner i tid under småbarnsåren samt har rätt att vara hemma med sjukt barn.

– Föräldralediga har ett extra skydd mot försämrade anställningsvillkor.

Det får inte finnas någon koppling där emellan. Och föräldralediga ska få samma löneutveckling som de hade fått om de inte varit lediga, säger Maja Rajs.

I grund och botten handlar det om att kvinnor och män ska kunna utvecklas och delta i arbetslivet på samma villkor under hela sitt yrkesliv. En fråga som Akademikerförbundet SSR arbetar hårt med. Just nu ingår Maja Rajs i en parts-

Din rätt som förälder Ta föräldraledigt Du har rätt att vara helt föräldraledig under de första 18 månaderna efter ditt barns födelse. Efter det har du rätt att vara ledig så länge som du tar ut föräldradagar från Försäkringskassan.

Föräldraledighetslagen Vabba Du har rätt att vara hemma från jobbet när du får ersättning från försäkringskassan för vård av sjukt barn.

Föräldraledighetslagen

38

AKADEMIKERN

Jobba deltid Du har rätt att gå ner i tid med upp till en fjärdedel av normal arbetstid när du har barn under åtta år.

Föräldraledighetslagen Behåll dina förmåner Som förälder har du samma rättigheter och ska ha samma förmåner som andra anställda, även när du är föräldraledig, vårdar sjuka barn eller arbetar deltid under småbarnsåren.

Föräldraledighetslagen

Förena arbete och familj Din arbetsgivare ska underlätta för dig som arbetstagare att förena förvärvsarbetet med föräldraskapet. Det innebär att arbetsgivaren ska uppmärksamma delar av arbetet som kan försvåra för dig att ta hand om din familj, till exempel begränsa övertid eller arbete på obekväm arbetstid, eller att införa flextid.

Diskrimineringslagen

"Det ska inte vara så att man som medarbetare alltid känner att man måste ”vobba”."

MAJA RAJS

gemensam arbetsgrupp med fokus på jämställda arbetsplatser för akademiker.

Gruppen ska bland annat leta reda på arbetsplatser där jämställdhetsarbetet fungera bra i praktiken. Tanken är att andra organisationer sedan ska kunna ta del av deras metoder för att själva få till en mer jämställd arbetsplats. Både fackförbund och arbetsgivarorganisationer vill nämligen se en mer jämställd arbetsmarknad, där kvinnor inte halkar efter när de får barn.

Att nå dit skulle göra stor skillnad för samhället i stort, säger Ann-Zofie Duvander.

– Rent samhällsekonomiskt är det mer effektivt om kvinnor och män delar på ansvaret för barnen. Det skulle kunna leda till att män och kvinnor inte betraktas olika på arbetsmarknaden utan i stället uppmärksammas för sin kompetens. Och då skulle arbetsmarknaden bli mer effektiv.

”Vi vill ha individuell föräldraförsäkring” 2005 fattade förbundsstyrelsen i Akademikerförbundet SSR beslut om att jobba för individuell föräldraförsäkring.

Varför har ni gjort detta val?

– Då pågick det en livlig debatt om vad det är som gör att kvinnor halkar efter på arbetsmarknaden. Där konstaterade man att det faktum att kvinnor i högre grad stannar hemma med sina barn skapar den effekten.

Vi såg beslutet som en viktig del i att få mer jämställdhet och minska diskrimineringen på svensk arbetsmarknad. Är det här en fråga som diskuteras i förbundet nu?

– Inte så mycket just frågan om föräldraförsäkring. Men vi pratar mycket om diskriminering och jämställdhet. Det är ju en oerhört viktig fråga för förbundet och har alltid varit det.

Vad tycker du om att en statlig utredning nu föreslår en tredelad föräldraförsäkring?

– Jag tycker det är bra, för det är ett steg på vägen mot en delad föräldraförsäkring. Men det har tagit fruktansvärt lång tid att komma dit.

AKADEMIKERN

39

SKOLFAMS konferens 2018 11-12 oktober i Stockholm

– Relationernas vikt för en inkluderande och anpassad lärmiljö Välkommen till Skolfams konferens och ta del av kunskapshöjande föreläsningar, seminarier och workshops, i form av metoder, studier och exempel. Temat och röda tråden för årets konferens är relationernas vikt för en inkluderande och anpassad lärmiljö.

Målgrupper för konferensen är främst de som i sitt yrke möter barn som är placerade till exempel specialpedagoger, psykologer och socialsekreterare. Samt ledning för dessa, såväl inom som utanför Skolfams nätverk.

Läs mer på www.allmannabarnhuset.se. Anmäl dig senast 21 september 2018.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

På Post- och telestyrelsen är det lätt att hinna med både barn och karriär.

Det är Sveriges mest jämställda arbetsplats.

Text: Johanna Kvarnsell Foto: Anna Simonsson

➔

Delad vårdnad

Tema

D

DET EKAR TYST i det väldiga trapphuset i den 1800-talsbyggnad där Post- och telestyrelsen sitter. Men när sommarlovet börjar kommer det att bli annat ljud i skällan. Att barn följer med sina föräldrar till jobbet på loven är snarare regel än undantag på myndigheten.

– När det är lov är det väldigt mycket skratt i korridorerna, säger Linn Arnewing, som arbetar på myndighetens HR-avdelning.

Post- och telestyrelsen verkar för att hela Sverige ska ha tillgång till bra service inom telefoni, bredband och post. Sedan över tio år tillbaka arbetar myndigheten också medvetet med att skapa en mer jämställd arbetsplats. Ett arbete som i dag visar på tydliga resultat.

Både i år och förra året har myndigheten fått utmärkelsen ”Bästa jämställdhetsindex”. Det betyder att arbetsplatsen är bäst på jämställdhet mellan kvinnor och män av de 250 arbetsplatser som är med i Nyckeltalsinstitutets mätning.

42

AKADEMIKERN

Linn Arnewing och Åsa Stål på HR-avdelningen och Saco-S-ordföranden Morgan Westring är överens om att jämställdhet och föräldravänlighet är väl inarbetat. Något som också syns i medarbetarundersökningar.

En mätning som bland annat innehåller frågor som fördelningen av kvinnor och män på ledande positioner, vilka som tar ut vabb och föräldraledighet och hur jämställda lönerna är.

Jämställdhetsarbetet på Post- och telestyrelsen går ut på att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor. Och eftersom många anställda är föräldrar är förutsättningarna för att kunna kombinera karriären med familjelivet en viktig del av det arbetet.

– Det handlar mycket om kultur och attityder. Ingen ska någonsin känna att det är jobbigt för arbetsgivaren att man kliver ner i tid under småbarnsåren. Och man ska inte stagnera i sin karriär när man går på föräldraledighet, säger Linn Arnewing.

"Det spelar ingen roll hur många lagar och regler som finns om det ändå finns en förlegad attityd."

LINN ARNEWING

"Det är viktigt att ha en föreing för att kunna påverka tillsättningar och arbetsmiljöfrågor."

LOUISA HEGARDT

Arbetet har gjorts på flera nivåer. En grundförutsättning är förstås att lagar och regler följs, som att ingen ska halka efter i lön för att man är föräldraledig. Därtill kommer kollektivavtalet. Som för alla statligt anställda tjänstemän får medarbetarna på myndigheten föräldralön som tillsammans med föräldrapenningen från försäkringskassan täcker upp till 90 procent av ens ordinarie lön.

Nästa steg är de förmåner som arbetsgivaren lägger till utöver lagar och avtal.

På Post- och telestyrelsen förlorar den som går på föräldraledighet inga förmåner.

Friskvårdsbidraget på 3 000 kronor om året finns kvar, både för den som är ledig på heltid och för den som arbetar deltid för att hinna med familjelivet. Alla anställda har också två timmars möjlighet till friskvård på betald arbetstid varje vecka. En förmån som uppskattas alldeles särskilt av föräldrar.

– Ett av de mest positiva inspelen vi får från föräldrar är friskvården. De uppskattar att de inte bara får behålla bidraget när de är lediga utan även hinner träna när de kommer tillbaka, säger Linn Arnewing.

Myndigheten har också en policy för möten, som innebär att de i möjligaste mån läggs mellan nio och tre, så att föräldrar ska hinna med hämtning och lämning på förskola och skola.

Nästa nivå i arbetet med att bli en föräldravänlig arbetsplats handlar om attityder, normer och kultur. Något som visat sig vara viktigt, framförallt för hur pappor tar ut föräldraledighet. Och kanske det som tar längst tid att ändra på.

Efter över tio år av aktivt jämställdhetsarbete kan Linn Arnewing med säkerhet säga att kulturen sitter i väggarna och inte bara finns på pappret.

AKADEMIKERN

43

Tema

Linn Arnewing trycker gärna på det medvetna arbetet kring balansen mellan arbete och fritid när hon intervjuar nya medarbetare. ”Det är verkligen på riktigt. Och det är en skön känsla att kunna säga det."

– Det är ingen som ifrågasätter att man har andra behov när man blir förälder när det gäller arbetstider. Men att man fortfarande kan ha komplexa arbetsuppgifter, att karriären inte hindras av att man är förälder. Åsa Stål, som också arbetar på HR-avdelningen och själv är förälder, flikar in.

– Det jag är mest stolt över är att här menar man allvar med att det ska gå att få balans i livet. Det är ingen slapp arbetsplats som inte levererar. Men det är inget konstigt att man som förälder ibland behöver lite andra förutsättningar.

CV LINN ARNEWING Gör: HR-specialist Arbetar Post- och telestyrelsen

44

AKADEMIKERN

– Det spelar ingen roll hur många lagar och regler som finns om det ändå finns en förlegad attityd. Det fanns det nog tidigare. Men nu visar våra medarbetarundersökningar att så är det inte längre, säger Linn Arnewing.

Morgan Westring, ordförande för Saco-S på myndigheten, håller med om Linn Arnewings beskrivning.

Jämställdhet och föräldravänlighet är så inarbetat att facket inte längre aktivt måste arbeta med frågan.

POST- OCH TELESTYRELSENS medvetna jämställdhetsarbete har lett till konkreta resultat. Ledningsgruppen består av sju kvinnor och sex män. De flesta stora yrkesgrupper på myndigheten har en jämn fördelning av kvinnor och män och bland cheferna är en liten majoritet kvinnor. Det finns ingen skillnad mellan könen i lönenivå.

Långtidssjukskrivningar är få och relativt jämt fördelade mellan kvinnor och män.

– Det ligger ett gediget strategiskt arbete bakom det här. Och vi vinner på att ge medarbetarna bra förutsättningar.

Då orkar de och kan ge myndigheten det engagemang som krävs, säger Linn Arnewing.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121

www.familjehemspoolen.com

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Temanummer

Funktionshinder, LSS och Framtiden Rubriker om mångmiljonfusk, dataintrång Posttidning Boch sjuka som förlorat livsviktig hjälp avlöser varandra. Nu har politiken plötsligt vänt och sparkraven i den pågående utredningen slopas.

Välkommen som läsare du också!

FOKUS

DEBATT

UTBLICK

PORTRÄTT

Handikapprörelsens kamp för viktiga frågor inför valet.

Funktionshindrade borde få välja tjänstens innehåll.

I Litauen är handikappet en sjukdom som ska botas.

Lena Hallengren om slopat sparkrav i politisk vändning.

Nr 4 2018

Socionomen har träffat ministern Lena Hallengren som berättar mer om den snabba politiska vändningen och framtidens LSS. Lyssna också till de främsta forskarna, haka på debatten i Sverige och gör en utblick till Litauen där funktionshinderHumana betraktas som en sjukdom.

Socionomen

Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #4 2018 Funktionshinder, LSS framtiden

Yrkesförmån!

Socionomen är Akademikerförbundet SSR:s yrkestidning för professionellt socialt- och psykoterapeutiskt arbete. Tidningen är ledande, aktuell, trovärdig, har kunniga skribenter och speglar trender.

En tidning värd att rekommendera enligt en läsvärdesundersökning från Novus.

Som medlem i förbundet har du alltid minst 25 % rabatt. Teckna en prenumeration på www.socionomen.nu eller hos Susanne Dahlqvist, 08-617 44 26, innan 1 juli så får du vårens temanummer utan kostnad.

1-4_Soc_omsl_4-18.indd 1

Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du själv meddelar att den ska upphöra.

LSS framtid?

Lena Hallengren 2018-05-09 13:55

Spaning

Tid för vila?

Doppar du tårna i vattnet samtidigt som du kollar jobbmejl i mobilen? I så fall är du inte ensam. Allt fler jobbar under semestern.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

ETT PAR FÖTTER med en solgul strand i bakgrunden. Någon som sover med en pocketbok över ansiktet. Det turkosa havet som skiljer individen från den övriga världen.

Våra semesterbilder gestaltar drömmen om semestern. Men också status. En lång semester har nämligen, precis som god sömn, blivit en markör för oberoende, enligt trendspanare.

Och det är kanske inte så konstigt.

Status kommer ur exklusivitet.

Samtidigt som en helt bort- (och ned–) kopplad Stig Helmer med solglasögon och hawaiiskjorta blir det nya idealet upplever nämligen allt fler att de måste arbeta under sommarledigheten.

Enligt en ny undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av byggbolaget Skanska är det så många som 4 av 10 personer som känner en press på sig att vara tillgängliga för arbetsgivaren under semestern och 8 av 10 som svarar på jobbrelaterade mejl, sms och samtal på fritiden.

Helena Falkenberg, forskare vid Stockholms universitet som skrivit om relationen mellan arbete och fritid, menar att risken med att småjobba på semestern är att vi inte får tillräcklig återhämtning.

En viktig del av rekreationen är nämligen att vi ibland kan koppla bort arbetet – helt. Man kanske inte tycker att det är så dramatiskt att kolla jobbmejlen då och då under lata sommardagar, men det lilla klicket kan få vidare konsekvenser än vad man tror.

– Människan är oerhört bra på att föreställa sig saker, och våra föreställ-

ningar drar igång kroppen. Ett mejl kan sätta igång ett stresspåslag. Det finns också en risk att sömnen påverkas negativt, och den är jätteviktig för vår hälsa.

Det där mejlet kan i slutänden visa sig äta upp mycket mer tid och energi än det tog att läsa det, säger Helena Falkenberg.

Sifo-undersökningen differentierar inte mellan olika yrkeskategorier, men generellt är akademiker en av de grupper som är särskilt berörda av det gränslösa arbetslivet. För ett par år sedan gjorde SCB en stor arbetsmiljöundersökning, och där menade hälften av akademikerna att de var tvungna att AKADEMIKERN

47

Spaning dra in på luncher, arbeta över eller ta med sig jobb hem. Bland övriga grupper i samhället var motsvarande siffra ungefär en tredjedel.

MEN HUR KOMMER det sig då att vi jobbar under semestern? I en nätundersökning från förra året framkom tre huvudorsaker: för att undvika mycket jobb efter semestern, för att arbetsuppgifterna inte kan vänta och för att ingen annan kunde utföra dem i ens ställe.

Undersökningen är liten, och man får ta den med en nypa salt. Men Karin Fristedt, utredare på Saco, känner igen bilden bland akademikerna. Två tredjedelar av dem menar att de har alldeles för mycket att göra.

– Dessutom upplever de att de tar stort ansvar och har mycket krav på sig. Inte minst i Akademikerförbundet SSR:s grupper, där man ofta möter människor i utsatta situationer.

Att yrkesgrupper som jobbar med utsatta människor löper särskild risk för stress stöds av forskningen. Fenomenet kallas ”samvetsstress”. Man tar av sin lediga tid för att hinna mer. Men det är också så att själva känslan av otillräcklighet skapar problem.

– Om man har överordnade som säger ”vi har inte tid med empati, vi måste jobba på och klara vårt beting”, så gör de flesta som chefen säger.

Samtidigt känner man att det inte är rätt. Det skapar ett dåligt samvete, förklarar Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska institutet och den som myntade begreppet ”utmattningssyndrom”.

EN ARBETSGIVARE kan bara med mycket starka skäl beordra någon att avbryta semestern för att arbeta, men om man upplever att man måste jobba en del för sin egen skull tycker Helena Falkenberg att man ska tänka på några saker, till exempel att stämma av med sin eventuella familj. Det gränslösa arbetslivet riskerar nämligen inte endast att skapa problem för arbetstagaren, utan också i hens relationer.

"Om man har överordnade som säger 'vi har inte tid med empati, vi måste jobba på och klara vårt beting' så gör de flesta som chefen säger."

MARIE ÅSBERG

48

AKADEMIKERN

Uppdaterade metoder för traumabehandling

– Konflikten mellan arbete och familj uppstår lättare om gränserna är flytande. Ett sätt att minska konflikten är därför att sätta tydliga gränser.

Man kan till exempel göra upp en plan där man bestämmer att just den här timmen om dagen är jag upptagen, säger Helena Falkenberg.

DEN BORTGÅNGNA idéhistorikern Karin Johannisson talade en gång om sömnen som ett kapital i det projekt som heter ”ett hälsosamt liv”. Den ultimata semestern är ett annat sådant kapital. Dess status devalveras först när den höga stressnivån i samhället sjunker.

Och dit finns det inga genvägar: Vi måste arbeta systematiskt med arbetsmiljön, enligt Karin Fristedt på Saco.

– Det handlar om att hitta en rimlig balans mellan krav och resurser.

Marie Åsberg vid Karolinska institutet håller med: utan det arbetet får vi aldrig kontroll över utmattningsdepressionerna.

– De har kommit som epidemier sedan 70-talet. Senast vi hade en topp var 2003, och nu är vi inne i en ny. Snart kommer det att börja gå ned igen, men sedan kommer ännu en generation som inte vet hur de ska hantera stressen. Och det som är oroande nu är att det är allt fler yngre som går in i väggen.

Enligt Helena Falkenberg finns det bara en bra anledning att jobba under semestern: om livet i annat fall skulle bli ännu stressigare.

I övrigt är det bara att stänga av mobilen och köra ner huvudet, eller åtminstone fötterna, i sanden.

Stabilisering och bearbetning Viksjö Gård, med lång erfarenhet av behandling för flickor och pojkar 14-19 år, erbjuder nu även traumabehandling.

Vår personal har genomgående en hög utbildningsnivå och behandlingen vilar på en psykodynamisk grund. Numer har inslag av KBT och EMDR integrerats i behandlingen.

Eftersom den miljöterapeutiska strukturen är stabiliserande finns goda möjligheter att bearbeta traumatiska erfarenheter inom den hållande helheten på Viksjö Gård.

Läs mer på vår hemsida eller kontakta Kurt Strömberg på 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | www.viksjogard.se

EN ALLDELES SÄRSKILD FAMILJ

Alldeles särskilda familjer med kunskap om att möta barn med neuropsykiatriska diagnoser.

Behov av familjehem?

Kontakta Carolina Lindberg på telefon 072 2454217 eller carolina@luvab.se www.luvab.se

Min väg En livsfarlig sjukdom som påverkar sexualiteten.

Kuratorn Elisabet Skeppner hjälper män i pensionsåldern att sätta ord på sina känslor när de får cancer.

Text: Tim Andersson Foto: Pavel Koubek

➔

Pรฅ liv och dรถd

Min väg

D CV ELISABET SKEPPNER

Utbildning Socionom Arbetar Kurator på urologkliniken, Örebro universitetssjukhus

52

AKADEMIKERN

DÖDEN OCH SEXUALITETEN – finns det två saker som människor helst undviker att prata om så är det väl dessa. Och dessa saker jobbar Elisabet Skeppner med att få människor att prata om.

Hon är kurator på urologiska kliniken vid Örebro universitetssjukhus.

När personer, som strax ska bli patienter, får besked om sjukdomar som prostatacancer, urinblåscancer och njurcancer, finns hon där bredvid läkaren och sjuksköterskan. Hon söker aktivt upp de drabbade.

– Rehabiliteringen startar i samband med diagnostiseringen. Där börjar vi återtagandet av stabiliteten och livet på alla plan – också det psykologiska, säger hon.

Hennes kontor ser ut som sjukhusmiljöer måste ha sett ut åtminstone sedan krita-perioden: dassigt gula väggar, röda fåtöljer med 90-talsmönster, melerad plastmatta. Inget som sticker ut. Inget personligt. Här ska patienten vara i fokus, inte kuratorn.

Det är samtalssituationen som är kärnan i Elisabet Skeppners arbete.

– Jag försöker hjälpa patienten att formulera sina känslor utifrån den livsomställning som cancerdiagnosen ofta innebär. En viktig del är också att hjälpa paren och familjerna att kommunicera om situationen.

Majoriteten av de patienter som Elisabet Skeppner möter är män i pensionsåldern. Det är en grupp som inte alltid är van vid att prata med främlingar om livets mest intima och skrämmande delar. Hur får man dessa patienter att öppna sig?

Genom att skapa trygghet, att visa att hon har kunskap om deras situation.

Också medicinsk sådan.

Det har inte alla med hennes yrke, och det kan vara ett problem, tycker Elisabet Skeppner. Det är en av orsakerna till att hon är positiv till den legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård som är på väg.

– Socionomutbildningen är fortfarande orienterad mot socialt arbete inom kommunen, trots att det är väldigt många som verkar inom sjukvården. Du ska veta när du kommer till en kurator att det verkligen är någon som har rätt kunskap, teoretiskt åtminstone. Och det främjas av en legitimation som på sikt kommer att kräva en vidareutbildning inom hälsooch sjukvård.

Hon tror också att legitimationen kan höja yrkets status.

– Kuratorer inom hälso- och sjukvård har ju inte haft låg status tidigare, men problemet är att vi har halkat efter lönemässigt gentemot socionomer inom kommuner och bemanningsföretag. Och då sjunker också statusen.

LÖN "Socionomer borde generellt ha högre löner då vi ofta bedriver ett ansvarsfullt behandlingsarbete. Om vi ska få behålla kompetenta kuratorer inom hälso- och sjukvård måste lönerna höjas så att vi kan konkurrera med bemanningsföretagen. Det borde löna sig bättre att bygga relationer och fördjupa sina kunskaper."

1996 "Återanställd på urologkliniken av en fantastisk chef som också lockade mig in på forskarbanan."

1990 "Slumpen gjorde att jag fick chans till ett vikariat som kurator på Infektionskliniken och upplevde att jag hittat rätt inom socionomyrket."

1996 "Uppsagd på grund av nedskärningar i vården, arg och bitter på sjukvårdsorganisationen."

AVHANDLINGEN "Min doktorsavhandling står i bokhyllan på jobbet och påminner mig om vinsten av uthållighet och fördjupning."

54

AKADEMIKERN

Telefonen ringer. Elisabet Skeppner svarar.

"Hej! Javisst, jag kommer ihåg dig och våra diskussioner. Hur går det för dig? Vad är det som har hänt? Aj då…"

Det är en cancerpatient som är väldigt orolig och dessutom, vilket Elisabet Skeppner menar är rätt ovanligt här, missnöjd med ett mottagande från en läkare.

"Jag ska se i journalen, och så kanske vi tillsammans kan försöka förstå vad det var som hände och vad vi nu kan göra för att det ska kännas bättre…"

Elisabet Skeppner fungerar ofta som ett slags tolk i kommunikationen mellan läkare och patient. Den som får ett cancerbesked kan ha svårt att ta in informationen. Men när patienten och eventuella anhöriga fått andas ut på Elisabet Skeppners rum kommer frågorna: Vad sade läkaren egentligen, och vad betyder det?

Min väg

2012 "Jag disputerar".

2011 "Forskningsarbete och patientarbete i för stor mängd – höll på att helt tappa ork och tro på att jag skulle lyckas slutföra min avhandling."

2015 "Örebro blir en av två nationella vårdenheter för patienter med peniscancer. Jobbar åter alldeles för långa dagar."

Elisabet Skeppner kan svara på det mesta. Som fast ansluten till urologkliniken har hon genom åren tillägnat sig stor medicinsk erfarenhet. Hon har dessutom disputerat med en avhandling om sexualitet efter behandling av peniscancer.

Kunskapen gör att hon kan möta patienterna på ett djupare plan och bättre avgöra vilket stöd som de behöver.

OM DÖDEN är den ena polen i Elisabet Skeppners arbete är sexualiteten den andra. Den är en oundviklig fråga för de som ska behandlas, eftersom all kirurgi i bäckenregionen påverkar den sexuella funktionen mer eller mindre.

– Det är oerhört viktigt att vi i tid informerar om cancerbehandlingarnas biverkningar. Om vi kan ge information som kan ge så realistiska förväntningar som möjligt så skapar det ett bättre utgångsläge för rehabilitering.

Elisabet Skeppners intresse för frågor om sexuell hälsa föddes redan i början av 90-talet, då hon flyttade hit till Örebro och fick en tjänst som kurator på infektionsavdelningen. Det var den tid då aids skakade världen, då homosexuella misstänkliggjordes och man torkade tårar med handskar. För Elisabet Skeppner

blev mötet med hiv-patienterna en tuff upplevelse.

– Sexualiteten ska vara något av det bästa och finaste vi har, och så kunde den ge den här dödliga smittan. Det var groteskt.

Hon såg människor i hennes egen ålder dö en efter en. Hon minns särskilt en kvinna som smittats av en man som

KALENDER OCH POST IT-LAPPAR "Mina hjälpredor för att hålla reda på allt jag lovar att göra."

AKADEMIKERN

55

Min väg

medvetet dolt sin sjukdom. Ilskan, bitterheten, sorgen. Det var en tid av starka känslor. Även för henne själv. Samtidigt som man avrådde hiv-positiva kvinnor från att bli med barn – sådana var riktlinjerna då – växte hennes egen mage.

– Det var svårt. Det blev så påtagligt: Här kommer jag med livet, medan du går mot döden.

Trots det svarta stråket älskade Elisabet Skeppner sitt arbete på infektionskliniken. Det kom därför som ett knytnävslag när sjukhuset 1996 fick ett sparbeting och skulle kapa 18 procent av personalen inom alla yrken. Hon var en av dem som fick gå.

– Det blev en rejäl kris. Jag hade investerat så mycket tid och kraft i hiv-vården. Jag hade deltagit i olika utbildningar, läst på fritiden, fördjupat mig i ämnet. Plötsligt var det inte värt någonting längre.

Hon säger att hon blev bitter, inte minst på sjukhuset som organisation. Att ingen lade vikt vid det personliga engagemanget.

"Här kommer jag med livet, medan du går mot döden."

56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL TACKADE JA "Att jag tackade ja till tjänsten på urologkliniken trots min bitterhet och önskan just då att helst vända sjukvården ryggen för alltid."

FORSKNING " Att jag började forska."

UNDERVISA "Att föreläsa och undervisa inom de ämnen jag arbetar med – det ger utmaning, fördjupning och erfarenheter."

Som tur var blev hon i samma veva gravid med sitt tredje barn. Det gav henne distans till vad som hade hänt, berättar hon. Bitterheten mattades av.

Och redan innan uppsägningsdagen kom hade också arbetssituationen ordnat upp sig. Hon blev kontaktad om en tjänst som kurator på urologiska kliniken, där samma omorganisation som tvingat bort henne plötsligt skapat en vakans. Höggravid skrev hon på anställningsavtalet.

– Så jag fick jobba vidare med sexualiteten och döden, fast ur en helt annan synvinkel.

EFTER ALLA DESSA ÅR i närheten av svåra sjukdomar – är hon själv rädd för döden?

– Nej. Däremot är jag rädd för ensamheten och för att inte få den vård jag behöver den dag då det är dags.

Hon talar om en nedmontering av den sociala välfärden. God vård kräver nära relationer och kontinuitet, inte stressad hemtjänstpersonal, stafettläkare och stafettsocionomer.

– Vi har numera även svårt att rekrytera folk till kuratorstjänster, eftersom man får så mycket bättre betalt på bemanningsföretagen. Vilket jag tycker är idiotiskt. Vi ska ge god lön och premiera den som fördjupar sin kunskap och skapar relationer.

Telefonen ringer. Ännu en patient som behöver kuratorns stöd. De talar en stund.

"Du vet var jag finns", säger Elisabet Skeppner.

ARBETSMILJÖ "Vi tillbringar oerhört många timmar på jobbet så det är viktigt att kunna må bra på där. Framförallt tycker jag att det handlar om den psykosociala arbetsmiljön – en lyhörd chef och teamarbete där kompetens tillvaratas är stärkande. Vi har ett ensamarbete där många annars riskerar att tappa energi. Det är viktigt att bli sedd – men det behöver inte vara synonymt med att synas!"

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Introduktionskurs Affektfokuserad Psykodynamisk terapi Start 24 augusti

AGSLO bjuder in till grupprelationskonferens NOV 2018 HALDEN NORGE

Arbetskonferensen ger dig den unika möjligheten att i samarbete med andra genom erfarenhetsbaserat lärande utforska frågor kring temat ”I Gränsland av Tradition & Innovation”.

För mer information, besök oss på www.agslo.se

Grundläggande utbildning i Psykoterapi Motsvarande 45 hp Start 27-28 augusti

Handledarutbildning för Psykoterapeuter Motsvarande 45 hp Start 17 september

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning Start 8 oktober

www.sapu.se

Aktuella kursstarter 2018:

. Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT) Kursstarter: Malmö 22/11 och Stockholm 14/2 (2019)

. Ettårig utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) Kursstarter: Stockholm 18/10 och Malmö 18/10

. Familjebehandling med KBT (8 dagar) Kursstarter: Malmö 2/10 och Stockholm 27/11

. Utbildning i Trauma och PTSD (4 dagar) Kursstarter: Stockholm 18/10 och Malmö 25/10

Kontakta oss idag eller besök något av våra kostnadsfria seminarier och få ett smakprov från våra utbildningar.

040-698 60 00

www.sverigehalsan.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER.

LEDIGA TJÄNSTER.

Familjerådgivare Läs mer på kalmar.se/ledigajobb

Handledarutbildning med inriktning mot att handleda familjehem Start 24 augusti 2018.

Centralt i Stockholm.

För information, kontakta oss via epost borje@luvab.se eller telefon 070 697 42 17.

Vi växer, vill du vara en del av vårt team?

För 700 spädbarn går solen ned alldeles för tidigt.

Varje år dör 700 barn på tröskeln till livet. Och det bara i Sverige. Köp Spädbarnsfondens Solvända-pin.

Då hjälper du forskningen om spädbarnsdöd.

Läs mer och beställ på www.solvanda.nu

Plusgiro: 90 02 12 - 2 Tack för att du bryr dig.

Helikopter.nu

www.luvab.se

VÅRLJUS JOUR-OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET växer och vi söker därför nya medarbetare till vårt team. Som konsulent är din huvudsakliga arbetsuppgift att stödja och handleda familjerna utifrån deras uppdrag. I Tjänsten ingår även att rekrytera och utreda nya familjer enligt Nya Kälvestensmetoden.

Utöver verksamhetschef består teamet av fem konsulenter och en lärare som arbetar med särskilt skolstöd för barnen och familjerna. Vi är ett team med män, kvinnor i blandade åldrar och vi värnar även om att stötta varandra och ha kul ihop, såväl tillsammans som med våra familjer. Är du socionom med erfarenhet av barn och unga inom Socialtjänsten? Det är en fördel om du även har systemisk vidareutbildning. Brinner du för att skapa relationer och förbättra vården för jour- eller familjehemsplacerade barn och unga? Vi kan då erbjuda ett spännande, flexibelt och självständigt arbete med möjligheter till kompetensutveckling och andra förmåner.

Läs mer och ansök på vår hemsida www.varljus.se

Förändra utsikten för miljontals barn!

Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands.

Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 110 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice på 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Vi svarar BEMANNINGSANSTÄLLD

"VEM ANSVARAR FÖR MIN ARBETSMILJÖ?"

LINN SKAU

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR

Ingen introduktion och för stor arbetsbelastning mötte Annika när hon som bemanninganställd hyrdes ut till en kommun.

Till vem ska hon vända sig?

DETTA HAR HÄNT

Annika är socionom och är anställd på ett bemanningsföretag som hyr ut socionomer. Hon hyrs ut till en kommun och på enheten där hon jobbar finns arbetsmiljöproblem: Hon har inte fått introduktion och har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter utan att ständigt jobba över.

Annika har tagit upp detta med sin chef på arbetsplatsen men hon upplever inte att hon får gehör eller att arbetsgivaren gör något åt saken. Chefen är själv stressad på grund av hög arbetsbelastning och en hög personalomsättning och Annika känner sig inte riktigt prioriterad som inhyrd arbetskraft. Chefen på arbetsplatsen har hänvisat Annika till hennes chef på bemanningsföretaget.

Annika känner sig vilsen och undrar vem som bär ansvaret för hennes arbetsmiljö.

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmijlö.

Antogs 1977.

DETTA GÄLLER

Ansvaret för arbetsmiljön för anställda i bemanningsföretag är enligt arbetsmiljölagen delat mellan bemanningsföretaget och det inhyrande företaget.

Ansvaret är alltså gemensamt och kan inte förhandlas bort.

Inom det gemensamma ansvaret ingår speciella ansvarsområden där båda parter måste samverka för att den bemanningsanställda ska ha en säker arbetsmiljö – innan, under och efter en uthyrningsperiod.

Kundföretaget ska sörja för att det dagliga arbetet utförs på ett säkert sätt och i en god arbetsmiljö, samt står för arbetsledning. Bemanningsanställda ska omfattas av kundföretagets systematiska arbetsmiljöarbete.

Bemanningsföretaget har ansvar för sina konsulter och vilka arbeten de hyrs AKADEMIKERN

61

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

ut till och för till exempel rehabilitering och utbildning.

Du som är bemanningsanställd har rätt till samma goda arbetsmiljö som alla andra på arbetsplatsen, du ska känna dig trygg och välkommen. Det är därför viktigt att du får information om vem du ska vända dig till med frågor om arbetsmiljön, vilka som är dina närmaste chefer och eventuella handledare. Du ska även få information om vilka som är skyddsombud och fackliga företrädare på arbetsplatsen.

Din chef ska se till att arbetsmiljön är bra, men det är viktigt att du som anställd signalerar när något är fel så att arbetsgivaren är medveten om det.

Om du upptäcker att det finns brister i arbetsmiljön som kan leda till fysiska eller psyiska skador ska du genast kontakta chefen på arbetsplatsen och ditt bemanningsföretag.

Ditt bemanningsföretag är din arbetsgivare och ansvarar för att arbetsplatsen som du hyrs ut till undersöks och riskbedöms, att du får en god introduktion på den arbetsplatsen och att du har det bra under uthyrningsperioden.

Ditt bemanningsföretag ska ha regelbunden kontakt med dig samt stötta dig och följa upp ditt arbete.

"Ansvaret är delat mellan bemanningsföretaget och det inhyrande företaget."

LINN SKAU

62

AKADEMIKERN

Om det finns skyddsombud och fackliga företrädare kan du även vända dig till dem. Skyddsombud kan företräda dig vid problem i arbetsmiljön och begära att arbetsgivaren gör något åt dessa.

Det finns tre typer av skyddsombud: Bemanningsföretagets, kundföretagets och Akademikerförbundet SSR:s regionala skyddsombud.

SÅ FÅR DU HJÄLP

När Annika ringde SSR Direkt för att ta reda på vem som bär arbetsmiljöansvaret berättade vi att ansvaret är gemensamt och delat. Vi föreslog att Annika skulle börja med att ta kontakt med skyddsombudet på arbetsplatsen. Vi rådde henne vidare att med stöd av skyddsombudet boka ett gemensamt möte med de båda cheferna där hon får redogöra för hur hon upplever arbetsmiljön.

SÅ GICK DET

Annika vände sig till skyddsombudet på arbetsplatsen. Det tog genast kontakt med skyddsombudet på bemanningsföretaget och de bokade ett möte med de båda arbetsgivarna. På mötet deltog Annika, de båda cheferna samt skyddsombudet på arbetsplatsen. De hade en konstruktiv dialog kring arbetsmiljön.

Chefen på kommunen beklagade att han inte hade tagit tag i saken tidigare, Annika hade ju signalerat att något inte stod rätt till.

Cheferna var angelägna om att hantera frågan omgående. Chefen på kommunen berättade att han sedan tidigare planerat in en arbetsmiljödag för hela arbetsgruppen, då det visat sig att det fanns fler på enheten som mådde dåligt. Skyddsombudet lovade att vara fortsatt delaktig i ärendet. Annika blev dessutom erbjuden samtalsstöd via företagshälsovården.

Panelen FRÅGAN

TEXT: STINA LOMAN

VAD TAR DU MED DIG FRÅN KONGRESSEN? 86 motioner, flera seminarier och ministrar på besök.

Vad inspirerade ombuden mest?

Maria Lindblad beteendevetare, Previa

Ali Reza Amini IT-inköpare, Lidingö stad

Kristina Franzén student, Högskolan i Gävle

– Känslan av att inte vara ensam, att vara en del av ett större sammanhang som jag är oerhört stolt över.

Diskussionen om tillit – att låta proffsen vara proffs – är jätteviktig eftersom den handlar om att vi skiljer på roller. Vi ska samarbeta men då behöver vi tydliggöra vem som gör vad. Tillsammans kan vi åstadkomma någonting större, men det blir en väldig röra om vi är inne och petar på varandras områden. Tillit bygger på ömsesidigt förtroende, vilket är en viktig fråga som är kopplad till yrkesglädje och yrkesstolthet.

– Kongressen var intressant, det är bra att det finns en blandning av olika kompetenser som brinner för det fackliga arbetet. Jag tyckte särskilt att en motion om minimumtak för löneökning var intressant. Jag förespråkar en individuell lönesättning men jag vill att alla får en minimiutdelning.

I dag får nyanställda mer i lön än de mer erfarna som utbildar de nya, och det tär. Enda alternativet för de äldre är att byta arbetsgivare och det är inte alltid kul när man trivs på sitt nuvarande jobb.

– Inspiration! Det finns så många spännande yrken som väntar. Jag tycker att seminarierna var väldigt bra, de har varit inspirerande och visar att det vi lär oss på utbildningen behövs i samhället. Diskussionen om förkortad arbetstid var också intressant. Jag tycker att det är orimligt att man ska jobba så mycket att man inte hinner ta hand om sitt privatliv, det måste till en förändring. En annan intressant fråga var om du ska få skriva av CSN om du bosätter dig på glesbygden.

Så funkar det Passar du för ett visst jobb?

Under ett halvår kan arbetsgivaren sätta din insats under lupp. Och säga upp dig om hen inte är nöjd.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

DU KAN FÅ SLUTA UTAN FÖRKLARING

3

4 64

AKADEMIKERN

Under en provanställning får arbetsgivaren när som helst säga upp dig utan att ange något skäl. Du har rätt till två veckors varsel, och i vissa kollektivavtal är uppsägningstiden längre. Om det finns en facklig lokalförening ska den informeras om att en provanställning avbryts och du som arbetstagare och föreningen har då rätt till överläggning med arbetsgivaren.

DISKRIMINERING ÄR INTE OKEJ

Även om arbetsgivaren är fri att säga upp dig under prövotiden får hen inte diskriminera dig. Det är alltså inte okej att avsluta en provanställning för att du till exempel blivit gravid.

KÄLLA: LAS, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR,

Provanställning

TESTA VARANDRA

1

Om du har rekryterats till en tillsvidareanställning får den inledas med en provanställning. Under prövotiden har arbetsgivaren möjlighet att testa om du passar för jobbet. Även du har chansen att känna efter om du trivs. Provanställningen får pågå i max sex månader och övergår därefter automatiskt i en tillsvidareanställning om ingen av er avslutat den.

REGLER I LAG OCH KOLLEKTIVAVTAL

Villkoren för en provanställning finns i lagen om anställningsskydd, LAS. I vissa kollektivavtal finns överenskommelser som skiljer sig från lagen och kollektivavtalet gäller då före lagen. Därför kan dina villkor se annorlunda ut, men inte vara sämre än i lagen. I anställningsavtalet ska det stå om och i så fall vilket kollektivavtal du omfattas av.

2

Arbetsmyra

FÖRHANDLA VILLKOREN

5

Även om lagen säger att en provanställning får användas i sex månader finns det inget som säger att den måste användas. Du kan försöka förhandla bort den helt eller komma överens om en kortare period för hur länge den ska pågå.

AKADEMIKERN

65

I luften

W

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

JÄRVAVECKAN

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Vill förebygga brott med polisen

PRIDE

Håll om rätten att älska vem du vill I sommar arrangeras regnbågsfärgade festivaler i flera städer och både distriktsföreningar och förbundet centralt planerar att delta. I Borås bjuder distriktsföreningen in alla medlemmar till HBTQ-kubb i stadsparken, parad och after pride. I Malmö, Linköping och Kalmar planerar föreningarna att gå i paraderna.

I samband med Europride i Stockholm och Göteborg genomförs den fackliga utbildningen Hen, hon, han för sjätte året i rad. Förbundet deltar också med tält på festivalområdena och arrangerar ett seminarium om #metoo, hbtq-personer och fackets roll i Göteborg.  Pridekartan.se Här hittar du alla festivaler och datum.

66

AKADEMIKERN

För första gången deltar Akademikerförbundet SSR i Järvaveckan, som vill vara en mötesplats mellan politiker och medborgare.

Under våren startade förbundet ett samarbete med Polisförbundet som riktar ljuset mot brottsförebyggande arbete och samarbete mellan polis och socialtjänst, något som du kan läsa mer om på Akademikern.se På Järvaveckan kommer de två fackförbunden att hålla ett gemensamt seminarium om brottsförebyggande arbete.  Tensta 9-17 juni, seminariet är 17 juni.

RIKSDAGEN

Avdrag för fackavgift tillbaka Från den 1 juli återinförs skattereduktion för medlemskap i ett fackförbund. Nästa gång du deklarerar får du dra av en fjärdedel av årsavgiften.

För medlemmar i Akademikerförbundet SSR som arbetar heltid blir avdraget 780 kronor per helår.  Hela landet: 1 juli.

I takt med AC/DC!

På Familjehuset i Alvesta utvecklas barn och familjer med hjälp av musik.

”- Han ville spela trummor och jag plockade upp elgitarren, sen bar det av.

Barnet fullkomligt lyste av glädje bakom trummorna och han visade prov på stor musikalitet med känsla för rytm och takt. Han var helt fokuserad på sitt spelande i en timme och kunde lyssna till och anpassa sig efter mina instruktioner. Innan vi var klara med den första timmen kunde han spela ett basalt trumkomp till tonerna av elgitarr.

Vi spelade AC/DC-låten ”Highway to hell” som han kommenterade med att den var ”cool”. När första musikstunden var över frågade han direkt när vi kan spela nästa gång. Han sprang sedan upp till sin förälder och berättade vad han fått göra och spelade upp en video där jag filmat honom bakom trummorna. Sedan satt de tillsammans skrattande och tittade på videon.”

Forskning visar att lek, fysisk aktivering, musik och kreativt skapande har stor påverkan på barns mående. Läs hela Tobias Söderholms blogginlägg på bloggen. vob.se/blogg

Familjehuset i Alvesta är en av behandlings- och utredningsverksamheterna i VoB Syd. VoB driver HVB, stödboende, skyddsboende och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

MIN VÄG

"Här kommer jag med livet, medan du går mot döden."

SPANING

Kollar du jobbmejl i solstolen? Fler jobbar på semestern.

vo vovve

"UNDER SINA 12 ÅR PÅ VOLVO CARS HAR SUSANNA BESTELID SJÄLV FÅTT TVÅ BARN OCH GÅTT FRÅN ATT VARA PRAKTIKANT TILL CHEF PÅ HR-AVDELNINGEN."

AKTUELLT

Kortare arbetstid, robotar och ny organisation. Kongressen pekar ut riktningen.