Issuu

APRIL 2018

Gör sin stämma hörd. Pia Ahlberg och kollegorna drog igång lokal fackförening på jobbet.

➔

Skydd och behandling i Kommunernas VoB På uppdrag från kommunerna startar VoB nu två nya verksamheter, Myra skyddsboende för våldsutsatta individer och familjer samt Trollsjöns behandlingshem för ungdomar. Liksom övriga verksamheter i VoB satsar de nya enheterna på hög kvalité. Myra kommer att utformas efter socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och Trollsjön har en systemisk inriktning där kvalificerad familjebehandling är en del av insatsen. Båda verksamheterna kommer att följa upp sina insatser genom att använda beprövade skattningsinstrument som exempelvis KASAM och ORS/SRS. För mer information, besök vob.se eller kontakta:

Djylferije Kelmendi

Afrah Hussein

Verksamhetschef Trollsjön, Eslöv

Verksamhetschef Myra skyddsboende, Kristianstad

0769 - 948 02 76 · djylferije.kelmendi@vob.se

0708 - 10 18 24 · afrah.hussein@vob.se

vob.se

VoB erbjuder olika insatser inom socialtjänstens område. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

INFLYTANDE ÅSA BOLMSTEDT

HÖJ RÖSTEN

HARKLA DIG, TA TON och skaffa dig

inflytande. I det här numret är rösten en gemensam nämnare i flera artiklar. Visste du att arbetsgivaren inte har någon skyldighet att förhandla med dig som enskild person? För att få inflytande över löner, arbetsmiljö, omorganisationer, tillsättningar med mera behövs en lokalförening. Den svenska modellen bygger på samverkan mellan parterna, men finns det ingen motpart kan arbetsgivaren göra mer som hen vill. I tidningens tema tar vi reda på hur man startar en lokalförening, eller Saco-S-förening som det heter i statlig sektor och akademikerförening i privat och ideell sektor. Vi träffar några som nyligen har dragit igång föreningar och följer med på facklig baskurs där vi får lära oss mer om hur det lokalfackliga uppdraget fungerar.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

I det här numret träffar vi också Najib Bege som pluggar samhällsvetenskap på universitetet. När han kom från Afghanistan till Sverige kunde han inte läsa och utnyttjades på sitt första jobb. Han visste ingenting om arbetsrätt och hade inget språk för att protestera. Men mitt i maktlösheten väcktes en energi och han bestämde sig för att satsa på utbildning. Genom studierna vill han ge sig själv en röst och en möjlighet att påverka samhället. Om en månad är det dags för Akademikerförbundet SSR:s kongress. Det är förbundets högsta beslutande organ och då höjer ombuden sin röst när de tar ställning till de 86 motioner som kommit in och utser den nya förbundsstyrelsen. Det finns många sätt att påverka. Hur vill du göra din röst hörd? AKADEMIKERN

Innehåll

Hurra! Akademikern vann Publishingpriset 2017. Juryns motivering: "För engagerade texter och porträtt med närvaro och lekfullhet – supersnyggt."

Arbetsgivaren har ingen skyldighet att förhandla med dig som person. För att få sjunga ut behövs en lokalförening.

ORDFÖRANDE "Tillsammans fortsätter vi växa."

AKTUELLT Facken protesterar mot inskränkningar i strejkrätten.

VÅR VINKEL För första gången finns en personalvetare i valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse.

TEMA RÖST

19–44

Axlar rollen När arbetsgivaren drog igång en omorganisation startade medarbetarna en lokalförening. Så många engagerar sig Var tjugonde medlem har ett förtroendeuppdrag. Ta ton Så startar ni en lokalförening och får inflytande. ABC för nya krafter På facklig baskurs får deltagarna koll på grunderna i det lokalfackliga uppdraget.

AKADEMIKERN

SPANING Island har lagstiftat om lika lön mellan kvinnor och män. Även i Sverige tar regeringen initiativ.

MIN VÄG Najib Bege kom till Sverige från Afghanistan och utnyttjades på sitt första jobb.

VI SVARAR Arbetsgivaren har betalat mig fel lön. Måste jag ge tillbaka pengarna?

PANELEN Får du motionera på arbetstid?

SÅ FUNKAR DET Friskvård på jobbet.

I LUFTEN Hjälp med arbetsvillkor på väg.

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Johanna Kvarnsell, Stina Loman. Fotografer och illustratörer Emelie Asplund, Sandra Johnson, Kristofer Lönnå, Rasmus Meisler, Linus Meyer. Omslag Foto: Emelie Asplund Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2017: 69 900 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Vi gör det enkelt att hitta placering På vår nya hemsida kan du hitta placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre. Det är smidigt, snabbt och enkelt!

humana.se/sok-placering eller ring 0771-11 33 11

FOTO: KRISTOFER LÖNNÅ

SUNDSVALL "Böckerna påverkar en: du ska plugga." När Najib Bege kom till Sverige kunde han inte läsa och utnyttjades på sitt första jobb. Nu läser han statsvetenskap på universitet för att kunna påverka samhället.

20 FOTO: EMELIE ASPLUND

LILLA EDET "Jag var ju helt grön, men det kändes inte rätt, vi hade ju inte haft någon samverkan." För ett år sedan var Pia Ahlberg med och startade en lokalförening.

FOTO: LINUS MEYER

STOCKHOLM Fem representater för fem nystartade akademikerföreningar i privat sektor får lära sig grunderna i lokalfackligt arbete.

41 AKADEMIKERN

Ordförande "TILLSAMMANS FORTSÄTTER VI ATT VÄXA"

AKADEMIKERN

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #kongress2018

FÖR 60 ÅR SEDAN bildades vårt förbund av ett antal fackligt aktiva med stort professionsfokus. Legitimation för socionomer var en av huvudpunkterna likväl som löner och arbetsvillkor. Den fackliga kampen tedde sig kanske något annorlunda än i dag. Men grundförutsättningarna var desamma: Rätten att organisera sig, strejka för bättre villkor, teckna kollektivavtal och ta strid för viktiga frågor för enskild medlem såväl som för kollektivet. Det som känns så självklart i dag var något som våra företrädare kämpade för att få och som vi i dag förvaltar och försvarar. Säkert la de mycket tid på att värva medlemmar och organisera sig i föreningar på arbetsplatser, väl medvetna om att den fackliga styrkan förutsätter en väl mobiliserad medlemsgrupp, där medlemmarna ger styrka åt orden, kraven och kampen.

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

Vår styrka ligger i värderingarna vi gemensamt företräder, i den fackpolitik vi valt att driva men också i hur väl vi organiserar oss, värvar och vårdar våra medlemmar. Grunden är den partsmodell vi har utvecklat och som tjänat oss väl. Men inget är givet. Partsmodellen utmanas nationellt, facken utmanas globalt! Därför har förbundsstyrelsen valt att temat för förbundets kongress i maj ska vara "Tillsammans fortsätter vi att växa!" Då tar vi debatten. Men det handlar också om hur vi som förbund organiserar vårt fackliga arbete för att möta de utmaningar som väntar, att gemensamt hitta nya vägar för att stärka oss. Grunden handlar om att skapa förutsättningar för att driva lokalt fackligt arbete och de hjärtefrågor som ligger närmast. Lösningen låter kanske enkel, men det handlar om att gå samman och starta en lokalförening. Det är här det börjar!

FOTO: SANDRA JOHNSON

ENGAGEMANG

”Det får duga”, duger inte för oss. Människan är bekväm av naturen. Tränger man ned i naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltid varit en överlevnadsfunktion. Men det förklarar inte varför människan ofta nöjer sig med att bara göra det man måste. Och ofta gör man inte ens det. Långt innan Agila grundades fördes samtal om hur trötta vi var på organisationer och individer som inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt inte brydde sig. Att inte höra av sig eller vara ohövliga i mail var vanligt. Att inte vara genuint intresserade av sina kunder var ännu vanligare. När beslutet fattades att starta Agila var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas i precis allt. Från rekryteringar och intern struktur till kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag. Se dig själv omkring! Vart kan du upptäcka liknande fenomen, där mängden låter sig nöjas medan några frågar sig hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu likväl som då: för trettio år sedan tillverkade somliga skriv-och räknemaskiner. Knappt någon pläderade för utveckling av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusiaster som trodde på alternativa energikällor som vindkraft och solenergi. Kol och olja fanns ju. Likadant kommer det bli med tjänsteföretag.

De flesta gör idag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentligen kostar på, är att inte röra sig framåt. Den som inte gör fart genom vattnet, driver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmänniskorna och uppfann paddeln. Här hos oss på Agila paddlar vi framåt varje dag, varje timme, varje minut. Att ifrågasätta det etablerade, att inte luta sig tillbaka och låta sig förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger ”det får duga”, blir vi rent ut förbannade. Finns det bara den minsta möjlighet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmänniskor som gett oss förtroendet att finna det bästa uppdraget just för dem, då gör vi det. ”Det får duga”, duger helt enkelt inte. Glädjen och belöningen i vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgivare, upplever att de verkligen blir sedda och lyssnade till hos oss. Att vi bryr oss på riktigt. Att vi alltid går ett steg till. För det kommer vi att göra. Alltid. Välkommen att kontakta oss på socionom@agila.se eller 08 410 725 00.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är vår rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar. Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt. Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands. Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 110 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Aktuellt

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

FÖRBUNDET

Lär om facket på distans Hur bildas en lokal fackförening, hur skrivs en motion och hur blir jag en fena på att tala inför grupp? Nu börjar Akademikerförbundet SSR med distansutbildningar. – Vi har alltid jobbat mycket med utbildningar och att vara nära vår organisation. Med de tekniska verktyg vi har i dag är det nu ännu lättare att vara närvarande lokalt och det vill vi förstås utnyttja, därför börjar vi nu strukturerat med digitala kurser, seminarier och möten, säger Arvid Vikman, biträdande enhetschef på Akademikerförbundet SSR:s yrke- och rekryteringsenhet. Hur går det till? – Det finns ett 20-tal olika föreläsningar som man hittar på hemsidan. Se efter vilka behov ni har lokalt och kika på listan, hittar ni inget som passar just era behov så har vi också möjlighet att skräddarsy utbildningar. Sedan ordnar vi med ett möte via Skype. Utbildningarna är kategoriserade under dessa rubriker: Starka lokalföreningar, förbundets organisation och demokrati, professionsfrågor och kunskapspåfyllnad.

AVTAL

Sifferlösa avtal leder till större lönespridning, höjda löner på orter med brist på arbetskraft och till att arbetstiden förkortas. Det konstaterar Arbetsmarknadsekonomiska rådet som jämfört statistik för sjuksköterskor som har sifferlösa avtal med andra grupper som har haft en centralt satt siffra för löneökning mellan åren 2008 och 2013. Akademikerförbundet SSR:s medlemmar har sifferlösa avtal inom kommunal och statlig sektor och bland vissa grupper i privat sektor. Markus Furberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, tror att resultaten är överförbara till andra akademiker med sifferlösa avtal. – Vårdförbundet beskriver många gånger en liknande situation med brist på sjuksköterskor som vi ser kring våra grupper inom socialt arbete, säger han.

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Större spridning med sifferlöst

Aktuellt W

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Maktbalansen mellan parterna kan ändras, varnar facken.

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK OCH TWITTER Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

KOLLEKTIVAVTAL

Facken kritiserar utredning om strejkrätt Efter den utdragna hamnarbetarkonflikten i Göteborg tillsatte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) en utredning som bland annat ser över möjligheten för facken att vidta stridsåtgärder. Detta har fått många fackförbund att reagera. Oron handlar om att arbetsgivare inte ska behöva teckna kollektivavtal med fler än ett fackförbund och att fackförbundens möjligheter att vidta stridsåtgärder begränsas om det finns ett annat kollektivavtal på arbetsplatsen. Det kan leda till att arbetsgivare ägnar sig åt avtalsshopping, det vill säga väljer det mest förmånliga avtalet och gör det svårt för fackförbund som hamnar utanför avtalet att agera. 12

AKADEMIKERN

En majoritet av fackförbunden inom Saco, TCO och LO vill inte se en inskränkning i strejkrätten, rapporterar tidningarna Arbetsvärlden och Arbetaren. Av Sacoförbunden säger 20 av 23 förbund nej till en sådan förändring. Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, menar att utredningen är ett hot mot den svenska modellen. – Jag ställer mig frågande till att det tillsätts en utredning som är kopplad till en lagändring, och som också skulle förändra maktbalansen på arbetsmarknaden. Ytterst handlar det om att göra ett ingrepp i den svenska modellen, säger hon.

Bok af 31 m ör e aj:

Gå 5, be t för 4! ala

ARBETSMILJÖ

Otydligt mandat vid mobbning – Den vanligaste orsaken till mobbning av chefer är otydliga strukturer i organisationen. Rollen som chef är otydlig och du vet inte vilket mandat du har och har därmed svårt att veta vilka beteenden som är acceptabla och inte, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska institutet. I en ny studie har 18 000 chefer i olika typer av organisationer svarat på en enkät om mobbning och 22 av dem har blivit djupintervjuade. 3,2 procent av dessa 18 000 har blivit mobbade. Vanligast är det inom universitet- och högskolevärlden, där 6,9 procent har blivit utsatta. I kommuner ligger siffran på 3,5 procent, landsting 2,5 procent och i privat sektor 2,3 procent. – När vi tittade på män och kvinnor skiljer det sig inte så mycket åt, men det är vanligast att män i lägre chefspositioner känner sig utsatta inom offentlig sektor, säger Christina Björklund.

TALET

16.02

Vid det klockslaget slutar kvinnor få betalt för sitt arbete. Tidpunkten motsvarar löneskillnaden på 12 procent mellan kvinnor och män, vilket var genomsnittet på arbetsmarknaden förra året.

13 SEPTEMBER 2018 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM

BEROENDEDAGEN Beroendedagen är ett forum och en mötesplats för dig som arbetar med beroendefrågor. Vi tar upp olika synsätt på beroendebehandlingar och erbjuder föreläsningar med egenupplevda erfarenheter av beroendesjukdomar. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Att tillfriskna från en beroendesjukdom Maria Bauer, beteendevetare Framtidens vård för ungdomar med psykisk ohälsa och missbruk Kent Nilsson, professor, föreståndare för CKF Västerås Spelberoende – en aktuell diagnos år 2018 Kunskapsläge, marknadsförändringar och förnyad lagstiftning kring vår nyaste beroendediagnos Carolina Widinghoff, läkare och doktorand i beroendemedicin Livssamband skapar missbruk Stefan Sandström, leg psykolog Missbruk hos asylsökande ungdomar Agneta Björck, sjuksköterska, verksamhetschef och utbildningsansvarig Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen Stefan Borg, överläkare Stress och beroende hänger ihop Ellen Krogh, terapeut Amorös Anorexi Torbjörn Fjällström, psykolog, addiktiolog

Deltagaravgift: 1 995:– I priset ingår för-/eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms. Tid och plats: 13 september 2018, 7A Odenplan, Stockholm Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se

Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ BEROENDEDAGEN.SE

Vår vinkel

Vem väljs Heike Erkers, ordförande Evert Blomé, 1:e vice ordförande Anne-Lie Bygdén, 2:e vice ordförande Ledamöter: Sara Alfredsson Chris Christensen Niklas Eldholm Markus Görs Beatrice Högå Mikael Kjelleros Endrell Erika Olsson Alexander Ramsing Marie Stenmark

AKADEMIKERN

Övriga nominerade Linn Bodin Lisbeth Carlsson Fjällborg Oscar Holtner Sofie Holmgren Annander Beatrice Jardeberg Frida Larsson Kristiina Koistila Johanna Morgensterns Robert Pettersson Malin Viberg

FOTO: GETTY IMAGES

Valberedningens kandidater

KONGRESS

in?

Tre ledamöter lämnar styrelsen och minst tre nya ska ta plats. För första gången finns en personalvetare i valberedningens förslag. Text: Stina Loman

➔

W LÄS MER! En presentation av valberedningens kandidater finns här: akademssr.se/ forbundet/ kongress-2018

22 PERSONER har nominerats till den nya förbundsstyrelsen, vilket är fler än inför den förra kongressen. 13 av dem är helt nya kandidater. – Det är både det roligaste och det värsta uppdrag som finns att sitta i en valberedning. Det handlar om att lägga pussel för att få ihop ett bra team, säger Eva Holmberg som är sammankallande i valberedningen. I nuvarande styrelsen sitter tolv ledamöter, plus tre studentrepresentanter som utses av studentorganisationen. Tre av ledamöterna, Carina Laurin Stensson, Emöke Bokor och Jenny Ek, har meddelat att de inte ställer upp för omval. Men resterande nio ställer upp och de ingår alla i valberedningens förslag. Valberedningen har valt ut tre nya kandidater, två socionomer och för första gången en personalvetare. – Vi valde dem för att de inte bara kompletterar dem som gick till omval, AKADEMIKERN

Vår vinkel

SARA ALFREDSSON

utan för att de utökar styrelsens kompetens, säger Eva Holmberg. – Det är guld att vi fått in en personalvetare. Det är viktigt att vi har representanter från så många yrkesgrupper som möjligt. Majoriteten av kandidaterna i valberedningens förslag är socionomer, sju stycken plus en som är både ekonom och socionom. Två är samhällsvetare, en beteendevetare och en personalvetare. Kandidaterna jobbar inom alla sektorer, de flesta i kommunal följt av privat och statlig sektor. – Fortfarande har vi för få kandidater sett till mångfald, som personer med annan etnisk bakgrund, säger Eva Holmberg. Hon hade också gärna sett fler kandidater norrifrån. Inga kandidater norr om Dalälven nominerades. Däremot fick valberedningen in flera kandidater från Västra Götalandsregionen, något som det var sämre med inför förra kongressen. – Regionföreningarna och medlemmarna måste jobba aktivt för att få in nomineringar, och det har Västra Götaland gjort.

"Fortfarande har vi för få kandidater sett till mångfald." EVA HOLMBERG

AKADEMIKERN

Ungefär 80 procent av medlemmarna är kvinnor, men i valberedningens förslag är det hälften kvinnor och hälften män, vad beror det på? – Man får inte låta kön gå före kompetens, och vi kan inte välja bort män bara för att de är män, säger Eva Holmberg. Den nya personalvetaren som nominerats är Sara Alfredsson. Hon jobbar sedan i höstas som gruppchef på Volvo Lastvagnar. Innan dess har hon jobbat som enhetschef inom LSS i Ulricehamns och i Alingsås kommuner. Då var hon ordförande i kommunernas lokalföreningar. I dag är hon ordförande för Regionföreningen Södra mellersta Älvsborg, ett uppdrag hon haft i tre år, och aktiv i den lokala fackklubben på Volvo. Hon menar att hennes erfarenhet som chef och personalvetare gör att hon kan bidra med ett helhetsperspektiv i de fackliga frågorna. – Jag har märkt att chef och medarbetare vill åt samma håll, men att de pratar om det på olika sätt, säger hon. Varför vill du sitta i styrelsen? – Jag tror att jag kan hjälpa förbundet att bli ännu bättre på det vi redan är bra på. Jag kan bidra med att det blir fler medlemmar, vilket är den viktigaste nyckeln. Vi är ett kollektiv i ett individbaserat samhälle, därför måste vi fortsätta vara schyssta mot varandra. Min hjärtefråga handlar om hur vi får arbetsliv och privatliv att gå ihop utan att hamna i sjukdom där arbetet varit en påverkbar faktor. På kongressen kan ombuden rösta på alla nominerade kandidater, även på dem som inte finns med i valberedningens förslag. Däremot kan man inte föreslå någon som inte nominerats till valberedningen från början.

86 motioner Det har kommit in fler motioner till årets kongress än förra gången, berättar Tore Bengtsson, förbundsektreterare.

Vad handlar de om? – En del handlar om kollektivavtal, förhandling och arbetsrätt. En annan del om förbundets organisation, medlemsrekrytering och stöd till lokala och regionala fackliga företrädare. Sen finns det ett kluster som handlar om professionsfrågor. Och så är det en grupp som handlar om politik och kommunikation. Är det några frågor som dominerar? – Många motioner handlar om stöd till lokala och regionala fackliga företrädare. Vi vet att det är många som är verksamma i en tuff bransch och behöver hjälp av kansliet, i form av till exempel utbildning. En del av de motionerna lyfter fram hur man kan använda ny teknik för att nå ut. En annan fråga som återkommer är att förbundet ska verka för att få ner arbetstiden. När det gäller politik lyfter många vikten av att förbundet verkar utifrån ett miljö- och rättvisetänk. Hur gör man om man som medlem vill ta del av motionerna? – Alla kongressombud har fått motionerna. Nu är tanken att de ska ta upp dem till diskussion i sina regionföreningar och bland sina medlemmar. Medlemmar kan även logga in och läsa motionerna på förbundets hemsida.

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Ägs av kommuner. Drivs av engagemang.

Kommunernas Gryning Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland. Vi erbjuder: • HVB- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Akademikerförbundet SSR presenterar stolt

FYRA FILMER OM HOT OCH VÅLD

KA INGEN S S T UTSÄT A ER L L E T FÖR HO ITT S I VÅLD ARBETE

Fyra filmer som skildrar fyra olika exempel på hot och våld i arbetslivet. Filmerna kan användas för att starta diskussioner om hot och våld på din arbetsplats eller i din förening. Till varje film finns information om vad som gäller, arbetsgivarens ansvar, checklistor och vägar till mer information. Läs mer och se filmerna på akademssr.se/hotochvald

Röst

Tema

Arbetsgivaren behöver inte förhandla med dig som enskild person. Starta en lokalförening och ge er själva inflytande.

AXLAR ROLLEN När Lilla Edets lokalförening bildades för ett år sedan hade Pia Ahlberg tänkt hålla sig i bakgrunden. Men när ordföranden bytte jobb fick hon hans roll. Nu är kalenden fylld av samverkan och förhandlingar.

SÅ MÅNGA ENGAGERAR SIG I Akademikerförbundet SSR finns ungefär 300 lokalföreningar och 4 000 förtroendevalda medlemmar, de flesta i kommuner och landsting. I statlig, privat och ideell sektor samarbetar fackförbund inom Saco.

TA TON Hur startar man en lokalförening, vad har den för uppgifter och vilka regler gäller för samverkan? Akademikern tar reda på hur ni går tillväga för att skaffa er inflytande.

ABC FÖR NYA KRAFTER "Man kan vara med och påverka mycket mer än jag trodde." Filippa Freijd har nyligen startat en lokalförening i privat sektor utan tidigare erfarenhet av lokalfackligt arbete. På Facklig baskurs får hon lära sig hur uppdraget går till.

41 AKADEMIKERN

Tema

Axlar

rollen

Text: Johanna Kvarnsell Foto: Emelie Asplund

➔

När Lilla Edets lokalförening bildades hade Pia Ahlberg tänkt hålla sig i bakgrunden. Men när ordföranden bytte jobb fick hon kliva in i rampljuset.

Tema

EGENTLIGEN hade Pia Ahlberg tänkt hålla sig i bakgrunden när en kollega ville starta lokalförening. Låta de yngre förmågorna dra det tyngsta lasset. Stötta från en post som vice ordförande. Men när den nyvalda ordföranden rekryterades till ett annat jobb fanns det ingen annan råd än att ta över. Och sen dess, i början av hösten 2017, har det varit fullt upp. – Det var som att allt brakade loss efter sommaren, det har varit så otroligt många stora processer. Vi har inte direkt behövt sitta på våra styrelsemöten och fundera på vad vi ska ägna oss åt, säger Pia Ahlberg. Sedan tre år tillbaka arbetar hon som socialsekreterare på barn- och familjeenheten i Lilla Edets kommun. Innan dess har hon drygt 30 års erfarenhet som socionom inom kommun, stat och landsting. Men alltså bara tre månaders erfarenhet av att vara ordförande i en nystartad lokalförening. Ett uppdrag som hon kommit att sätta stort värde på. 22

AKADEMIKERN

När Pia Ahlberg klev in i det fackliga arbetet kände hon sig välkommen direkt. Både av fackliga kollegor och av arbetsgivaren.

– Det har varit otippat roligt och inspirerande. Det har gjort att jag har fått mer energi. Och vi har blivit väldigt positivt bemötta av arbetsgivaren, säger hon. PIA AHLBERGS MÖRKGRÅ Saab kombi saktar in några hundra meter från kommunhuset. Hon låser bildörren, vadar genom snömodden den sista biten till socialtjänsten och tar trapporna upp till sitt arbetsrum längst bort i korridoren på andra våningen. Lilla Edet ligger i Västra Götaland, strax söder om Trollhättan. En gammal bruksort, lantlig, men ändå ganska nära storstaden Göteborg. En liten kommun, med 14 000 invånare, som ligger högt på listor över sjuk- och arbetslöshetstal men långt ner när det gäller utbildningsnivå. Precis som många andra kommuner har det rört sig ganska mycket på socialtjänsten de senaste åren. 2015 års våg av ensamkommande barn gav upphov till en helt ny enhet och stora behov av att rekrytera. 2017, när strömmen hade sinat, skulle hela enheten avvecklas och många kompetenta personer slutade. Mitt i den snurren bildades den nya lokalföreningen. – Vi har varit med om en hel omställningsprocess från början och jag har varit med på alla förhandlingar för att lära mig. Samtidigt drog cheferna igång

"Det har varit otippat roligt och inspirerande." PIA AHLBERG

AKADEMIKERN

Tema

Tina Cedervall är sekreterare i lokalföreningens styrelse. Theres Lindblom hoppas bli invald på det kommande årsmötet.

en stor omorganisation av individ- och familjeomsorgsenheten utan att riktigt följa spelreglerna. Jag var ju helt grön men kände att det inte var rätt, vi hade ju inte haft någon samverkan. Där fick vi försöka dra i bromsen, säger Pia Ahlberg. PÅ SKRIVBORDET har hon nu vikt en

Som ordförande är Pia Ahlberg på många möten. Många andra uppgifter har hon delegerat till styrelsekollegorna.

AKADEMIKERN

hörna till fackligt arbete. Kalendern är full med fackliga möten och åtaganden. På eftermiddagen är det Central samverkansgrupp, ett möte som hålls en gång i månaden mellan förvaltningscheferna och alla fackförbund som finns representerade i kommunen. Dagen efter är det motsvarande forum fast för socialförvaltningen, där hälften av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar i kommunen arbetar.

Samtidigt ska Pia Ahlberg hinna med sitt eget arbete som socialsekreterare. För även om hon får sköta det fackliga uppdraget på arbetstid går ekvationen inte riktigt jämt ut. – På något sätt är ju arbetsuppgifterna fler än tiden, så är det ju bara. Jag skulle ljuga om jag sa att ordförandeskapet inte tar tid. Pia Ahlbergs räddning är kollegorna i styrelsen. Ett litet, tryggt gäng på just nu fem personer. Efter lunch samlas tre av dem i ett av byggnadens små sammanträdesrum: Pia Ahlberg, skolkuratorn Kajsa Olsson och socialsekreteraren Tina Cedervall. De valdes tillsammans med två andra kollegor på föreningens allra första

årsmöte, i maj förra året. Det mötet fick de hjälp att både planera och genomföra av Akademikerförbundet SSR:s regionombud. En hjälp som varit till stor nytta i allt det praktiska som följer när man vill starta en ny förening. Nu är det snart dags för årsmöte igen. Men innan dess ska styrelsen bjuda in till medlemsmöte. "Jag har skrivit så här, vem betalar? Och det är ju SSR, men hur gör man rent praktiskt? Det måste vi ta reda på. Och så fanns det ett förslag om att vi inte skulle bjuda på den här eländiga smörgåstårtan, utan på sallad", börjar Pia Ahlberg. Kajsa Olsson och Tina Cedervall tycker att tiden sedan lokalföreningen startade har varit givande. De fem i styrelsen backar varandra, lär sig tillsammans och försöker samtidigt landa i att de inte kan springa på alla bollar. Förra

"Det är bättre att vi håller igång än att vi tar på oss för mycket och inte orkar." TINA CEDERVALL

AKADEMIKERN

gången en lokalförening startades i Lilla Edet lades den ner efter något år eftersom jobbet blev för tungt för den lilla grupp som engagerat sig. – Det är bättre att vi håller igång det än att vi tar på oss för mycket och inte orkar, säger Tina Cedervall. Det är en svår balansgång. För samtidigt vill de höja ribban i det fackliga arbetet. – Jag har känt att man inte har samverkat så mycket innan. Men sedan vi startade lokalföreningen har det blivit väldigt mycket bättre, säger Tina Cedervall. Främst, tror de, handlade det om okunskap kring vilka frågor som man behöver samverka kring. För samtidigt som de tycker att allt inte alltid har gått rätt till har attityden från arbetsgivaren till den nystartade föreningen enbart varit positiv. 26

AKADEMIKERN

– Det känns inte som att det är vi och dom, det känns som att vi vill skapa bra förutsättningar tillsammans, säger Kajsa Olsson. Theres Lindblom sitter också med på mötet. Hon har tidigare varit med i ett annat fackförbund, men har precis bytt till Akademikerförbundet SSR på grund av den nya lokalföreningen. Hon vill nu gärna engagera sig i styrelsen efter årsmötet.

Joakim Olsson tog initiativ till lokalföreningen innan han slutade sitt jobb här. Nu är han tillbaka och hälsar på.

"Det är inte vi och dom, det känns som att vi vill skapa bra förutsättningar tillsammans." KAJSA OLSSON

Tema – Jag vill ha en levande fackföreningskultur. När jag började här för tre år sen var Akademikerförbundet SSR vilande. Men sen lokalföreningen bildades har den blivit levande på det sätt som jag är van vid att facket är från tidigare arbetsplatser, säger hon. EFTER STYRELSEMÖTET mellanlandar

Pia Alhberg i sitt arbetsrum. Innan hon hunnit slå sig ner på stolen kommer en kollega med en telefonlur i handen. Det är polisen som vill ha upplysningar om en av de familjer som Pia Ahlberg arbetar med. Särskilt krävande familjer och föräldrar med psykiatriska diagnoser, hamnar ofta på hennes bord. Innan hon kom till socialtjänsten jobbade

hon 13 år inom regionen, med kriminella personer med psykiatrisk problematik. Det är heller inte första gången hon arbetar fackligt, utan hon har varit med på ett hörn på flera av sina tidigare arbetsplatser. Men det är först nu som hon känner att hon landat i rollen. – Det roliga är att nu när jag ramlade in i det här känner jag att jag bottnar på ett annat sätt än i de andra vändorna. En nyckel till framgång är den fördelning av arbetet som de har gjort inom styrelsen. Pia Ahlberg går visserligen på många möten. Men en stor del av administrationen och alla löneförhandlingar har hon delegerat till sina styrelsekollegor. Och alla i styrelsen har egna ansvarsområden.

AKADEMIKERN

Tema "Vi får synpunkter och nya frågor som hjälper oss att utvecklas." MARIANNE PIIROINEN

CV PIA AHLBERG Utbildning Socionom Arbetar Lilla Edets kommun

AKADEMIKERN

Pia Ahlberg avslutar dagen med Centralt samverkansmöte. Ett möte som hålls en gång i månaden, men där Akademikerförbundet SSR:s stol stått tom under en lång tid. Att den nu är fylld är något som även arbetsgivaren uppskattar. – Det tillför ett annat perspektiv, akademikerperspektivet. Vi får synpunkter och nya frågor som hjälper oss att utvecklas, säger personalchefen Marianne Piiroinen.

På agendan står frågor om arbetsskador och tillbud, friskvårdspeng och avgångsenkät. Men först får alla mötesdeltagare berätta om vad som hänt sedan sist. Pia Ahlberg är först ut. Hon berättar hur det under förra samverkansmötet gick upp för henne att det finns samverkansgrupper på fler förvaltningar än socialförvaltningen och att de som lokalförening behöver vara representerade även på till exempel utbildningsförvaltningen, dit till exempel skolkuratorerna hör. All formalia har tagit en tid att sätta sig in i. Pia Ahlberg tycker att stödet från både chefer och de andra fackförbunden har varit ovärderlig. Men att vara ny är inte bara en nackdel. – Jag har varit lite grann som barnet i kejsarens nya kläder. Jag har frågat: ”är det så här det ska gå till”, eller ”ska vi inte ha ett möte om det här”. Ibland är det för att jag faktiskt inte förstår, ibland är det för att medvetet ställa lite dumma frågor.

Vi har nu avslutat årets konferens. Vi vill tacka talare och deltagare för att tillsammans ha skapat en inspirerande samlingspunkt för arbetet med våra barn och unga! UR var på plats och spelade in sju av föreläsningarna. Du hittar dem på www.krica.se

• Hur ska man behandla unga som mår dåligt? Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare

• Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare

• Om skam och utveckling hos unga vuxna Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare

• Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare

• Samtal som förändrar Allan Linnér, psykolog

• Lågaffektivt bemötande av unga vuxna Bo Hejlskov Elvén, psykolog

• Terapi som inte hjälpte

Camilla von Below, psykolog

Tema

Stor och liten En del lokalföreningar har tusentals medlemmar, andra bara några få.

På de sju myndigheter där Akademikerförbundet SSR är kontaktförbund finns en Saco-S-förening:  Arbetsförmedlingen  Kriminalvården  Statens institutionsstyrelse  Inspektionen för vård och omsorg  Nordens välfärdscenter M yndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd  Jämställdhetsmyndigheten

Stat

Cirka 15 procent av de förtroendevalda, 4 000, finns i statlig sektor. Det finns cirka 200 Saco-Sföreningar.

Så många engagerar sig 24 000 av 680 000 medlemmar i Sacos fackförbund har ett förtroendeuppdrag. Exakt hur många lokalföreningar som finns är det ingen som vet. I kommuner och landsting finns lokalföreningar med enbart medlemmar i Akademikerförbundet SSR. I statlig sektor samarbetar förtroendevalda för flera fackförbund i Saco-Sföreningar, och i privat och ideell sektor i Akademikerföreningar.

AKADEMIKERN

Kommun & landsting Hälften av de förtroendevalda, cirka 12 000 personer, arbetar i kommuner och landsting. Nästan nio av tio kommuner har en aktiv SSR-förening.

Föreningsliv i Akademikerförbundet SSR:

Privat Ungefär en tredjedel av de förtroendevalda, cirka 8 000, arbetar i privat sektor. Det är oklart hur många akademikerföreningar de fördelar sig på.

KÄLLOR: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, SACO, SACO-S, SVERIGES INGENJÖRER.

Siffrorna i diagrammet kommer från en undersökning som Saco gjorde 2017.

330

aktiva lokalföreningar. Ungefär 300 av dem finns i kommun- och landstingsektorn, sju i statlig sektor och övriga i privat och ideell sektor.

4 000

medlemmar i Akademikerförbundet SSR har ett förtroendeuppdrag. Det innebär att 5,5 procent engagerat sig fackligt. Snittet i alla Saco-förbund är 3,5 procent.

30 %

av de förtroendevalda byts ut varje år.

Typen Den vanligaste fackliga företrädaren är en socionom mellan 25 och 30 år. Var fjärde medlem svarar i den senaste medlemsundersökningen att de kan tänka sig att ta ett fackligt uppdrag. Majoriteten av dem är samhällsvetare. AKADEMIKERN

Norrlands HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Även ungdomar med diagnos inom autismspektrat är välkomna. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar.

För information kontakta: Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89 Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Ulla Stenwall Verksamhetschef ulla.stenwall@brizad.se Tel. 070-233 75 78

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Brizad erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård. Den gör det möjligt för individen att rehabiliteras och utvecklas i en familj med engagemang och ett informellt nätverk. En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemmets omsorg kompletteras med vårdinsatser som vi anpassar individuellt efter uppdragets karaktär och behov. En placering i kraftigt förstärkt familjehem kan ses som ett fullgott alternativ till HVB-placeringar och institutionsvård. Förfrågningar och information: Christina Kråkes Placeringskonsulent christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01

Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37

Jeanette Tillgren Teamledare Skåneregionen jeanette.tillgren@brizad.se Tel. 070-537 99 58

Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Missa inte våra poddar Dyk ner i aktuella politiska strömningar med Samhällsvetarpodden, fördjupa dig i socialt arbete med Socialtjänstpodden eller gräv ner dig i ledarskapsfrågor med Chefspodden. Nya avsnitt varje vecka på akademssr.se/podcasts

annonser akademikern mars 18.indd 4

2018-03-08 15:21

Svår fråga? Skicka den till Etikrådet. Akademikerförbundet SSR:s Etikråd ger vägledning i yrkesetiska dilemman och frågeställningar. Så om du brottas med ett etiskt dilemma – fråga Etikrådet. Om du vill kan du vara anonym och det är du som avgör om din fråga ska behandlas helt konfidentiellt eller om svaret får publiceras.

SÅ HÄR ANMÄLER DU EN FRÅGA TILL ETIKRÅDET ●Skriv en kortfattad redogörelse av ditt ärende. ●Försök att göra det etiska problemet tydligt. ●Se till att avidentifiera uppgifter som kan leda till att eventuell sekretess bryts. ●Ange om du vill vara anonym och om svaret får publiceras.

Svaren är alltid avidentifierade.

●Maila till etikradet@akademssr.se

ton Även en liten grupp medarbetare kan sjunga ut. Starta lokalförening och låt arbetsgivaren lyssna på era tankar. Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

➔

Tema

– ARBETSGIVAREN HAR INGEN skyldighet att förhandla med dig som enskild person. Grunden för att få vara med och få inflytande över löner och arbetsmiljö är att man har en lokalförening, säger Mona Anderson, organisationssekreterare på Akademikerförbundet SSR. Den svenska modellen bygger på samarbete mellan fackförbund och arbetsgivare. Men det hänger på att det finns de som företräder båda sidor, på alla nivåer. Lokalföreningens huvudsakliga uppgift är att se till att medlemmarna får inflytande, kan påverka arbetsmiljön och hantera den lokala lönebildningen. Det är det som står i lagen och själva syftet med en lokal förening. 36

AKADEMIKERN

"Grunden för att få inflytande över löner och arbetsmiljö är att ha en lokalförening." MONA ANDERSON

Men föreningen är också en samlingsplats där man kan diskutera både arbetsplatsen och yrkesfrågor. Till exempel genom att ordna lunchträffar eller andra medlemsmöten. – Vi tycker att en lokalförening också ska vårda och värva medlemmar. Få alla att känna tillhörighet. Vi är ju både ett yrkesoch ett fackförbund, så genom lokalföreningen kan man också lyfta professionsfrågor, säger Mona Anderson. Kärt barn har många namn. I många fackförbund heter den minsta och mest lokala enheten fackklubb. Inom Akademikerförbundet SSR heter motsvarande lokalförening för den som arbetar i kommun eller landsting. I privat och statlig sektor är det lite annorlunda. Där organiseras det lokalfackliga arbetet i akademikerföreningar (privat) eller Saco–S föreningar (statligt). Anledningen är att i statlig och privat sektor är Akademikerförbundet SSR inte ensam avtalsbärande part. Det kollektivavtal som man följer är i stället tecknat mellan arbetsgivarens centralorganisation och flera Sacoförbund tillsammans. – Man får bara bilda förening och bli lokal part om det finns ett kollektivavtal mellan förbundet och arbetsgivaren.

MONA ANDERSON

W STARTA AKADEMIKERFÖRENING Så gör du: Akademikerforening.se

I statlig och privat sektor uppträder vi därför gemensamt med de andra Sacoförbunden, säger Mona Anderson. Den svenska modellens grundidé är att förhållandena på arbetsmarknaden ska regleras av parterna själva, inte genom lagstiftning. Det i sig finns tydligt beskrivet i lagen, till exempel i förtroendemannalagen, FML, och medbestämmandelagen, MBL. Förtroendemannalagen säkerställer att du som förtroendevald har rätt till facklig tid. Du ska både kunna göra dina lokalfackliga åtaganden och utbilda dig fackligt på betald arbetstid. I medbestämmandelagen finns kravet att arbetsgivaren ska förhandla med facket inför förändringar på arbetsplatsen.

På många arbetsplatser talar man dock mindre om mbl och mer om samverkan. Under namnet samverkan samlas allt som har med relationen fack och arbetsgivare att göra, både inflytandefrågorna (genom MBL) och arbetsmiljöfrågorna (arbetsmiljölagen). För att göra det krävs att man på arbetsplatsen har skrivit under ett gemensamt samverkansavtal. LOKALFÖRENINGAR finns inte på alla arbetsplatser. Men det är inte svårt att ändra på. Är ni minst fem personer på en kommunal arbetsplats som är med i Akademikerförbundet SSR kan ni starta en lokalförening. I privat och statlig sektor krävs det åtta personer som är medlemmar i något av fackförbunden inom Saco.

Förstärk er samverkan.

AKADEMIKERN

Tema

KRISTIN EKSTRÖM

Starta lokalförening steg för steg:

Det första steget är att ta reda på vilka som är medlemmar. Jobbar du på en liten arbetsplats kanske det räcker med att fråga runt. Akademikerförbundet SSR:s kansli kan också hjälpa till. – Vi kan ta fram en lista på de som är registrerade på den arbetsgivaren. Antingen i vårt medlemsregister eller genom Saco, berättar Mona Anderson. Nästa steg är att bjuda in till ett informationsmöte. Dels för att berätta för alla att ni vill bilda en förening, dels för att fånga upp fler som vill engagera sig och fler som vill hjälpa till att planera det första årsmötet eller sitta med i den nybildade föreningens styrelse.

"Man kan kanske inte förändra ett beslut, men man kan påpeka saker och föra in arbetsgivaren på ett nytt spår." MONA ANDERSON

AKADEMIKERN

Att hålla i ett årsmöte och bilda en styrelse kan låta svårt för den som inte har någon tidigare erfarenhet. Men här finns hjälp att få av förbundet centralt, till exempel genom att ringa till SSR direkt. De som arbetar i kommuner eller i landsting kan också ta kontakt med sitt regionombud. Och de som arbetar privat hittar massor med information och stöd på sajten akademikerforening.se.  När årsmötet är över skickar man protokollet med de som valts som företrädare till respektive fackförbund och till arbetsgivaren. I och med det kopplas alla rättigheter i förtroendemannalagen in. Sedan är det dags för arbetsgivaren att kalla facket till förhandlingar eller samverkan. Vad händer om man inte har en lokalförening? Den som inte har en lokal facklig förening på sin arbetsplats går helt enkelt miste om en möjlighet att påverka. Finns det ingen att samverka med går det heller inte att förhandla lokalt. Och då missar man en chans att påverka, inte bara sin egen arbetssituation, utan hela verksamheten. – Som lokalförening kan man kanske inte alltid förändra ett beslut, men man kan påpeka saker och föra in arbetsgivaren på ett nytt spår. Det brukar väga väldigt tungt när våra medlemmar lägger fram sina synpunkter eftersom de är experter på sina områden, säger Mona Anderson.

"Först kändes det kontroversiellt" För ett år sedan startade Kristin Ekström och hennes kollegor på organisationen ICLD i Visby en akademikerförening, som hon blev ordförande för. Varför startade ni? Vi var flera som kände att det fanns ett behov av en fackförening på arbetsplatsen. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av lokalfackligt arbete. Den första kontakten var att jag skrev till SSR direkt. Jag har fått jättemycket stöd från kansliet. Nu när föreningen har startat har vi kontakt med ombudspersonen på förbundet som ansvarar för Gotland. Vad har ni gjort hittills? – Hittills har det mesta arbetet handlat om att få till ett samverkansavtal. Det fanns inte tidigare. Och MBL följdes inte riktigt. Nu har vi skrivit ett avtal och haft vår första samverkan. Framöver kommer vi att börja med arbetsplatsträffar, APT. Jag hoppas att vi kommer få mer dialog och ett större medarbetarinflytande. Och en större tydlighet för medarbetarna innan beslut fattas. Vad har du lärt dig så här långt? – Att det finns en otroligt stark struktur att luta sig mot. Dels att man har hela fackföreningsrörelsens historia att tacka för allt, dels att det är så enkelt att få stöd och hjälp. – När vi drog igång kändes det lite kontroversiellt. Men jag tycker att vi har mött väldigt mycket respekt både från arbetsgivare och chefer. Nu känns det självklart att det finns en fackklubb och att den ska involveras.

50 % rabatt på hytten!

Boka en konferens med magiska vyer Ombord på våra fartyg finns alla förutsättningar för att samla ihop gruppen och nå nya höjder tillsammans. Våra prisvärda konferenspaket innehåller allt från välutrustade lokaler till god mat och fartygens stora utbud av nöjen. Varmt välkommen ombord och till en mötesplats utöver det vanliga!

Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn

Del i Insidehytt, buffémiddag och -lunch inkl dryck, frukost samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt. Prisex 830:- per person (ord pris 935:-)

Dygnskryssning med Viking Grace Stockholm–Åbo

Del i Insidehytt, bufféfrukost, -lunch och -middag inkl dryck samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt. Prisex 815:- per person (ord pris 905:-) Prisex gäller utvalda datum i juni och augusti. Ange kod SKONFX. I övriga perioder t o m 30/12 2018 gäller ord pris.

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_2-18_180x120.indd 1

2018-03-09 11:05

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

– I den privata sektorn handlar det fackliga arbetet ofta om organisationsförändringar och arbetsbristförhandlingar, säger kursledaren Louisa Hegardt.

ABC för nya krafter

Fem nya lokalfackliga representanter från fem olika företag. På facklig baskurs får de koll på läget.

Text: Johanna Kvarnsell Foto:Linus Meyer

➔

Tema

DET ÄR TORSDAG förmiddag i Stockholm, en av de första soliga dagarna på länge. I Akademikerförbundet SSR:s konferenssal sitter Erik Nilsson, Hanna Nilsson, Lena Henriksson, Filippa Freijd och Jannike Skog på varsin stol. Framme vid whiteboarden står Louisa Hegardt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR och håller upp ett häfte i luften. – Det här är ditt kollektivavtal. Känner du igen det, säger hon och tittar på en av deltagarna. Det fem i bänkarna känner inte varandra. Två är från Karlstad, en bor i Visby, och två i Lund. Några är socionomer, en är kommunikatör och en annan är statsvetare. Det enda de egentligen har gemensamt är att de under den senaste tiden, på ett eller annat sätt har kastats in i det fackliga arbetet. Som Lena Henriksson, som fick frågan om hon ville bli skyddsombud på företaget Humana där hon jobbar. Eller Filippa Freijd, som under året varit med och startat en

AKADEMIKERN

Det fackliga arbetet styrs delvis av lagar, som förtroendemannalagen och medbestämmandelagen.

Akademikerförening på Almi företagspartner i Lund. En förening som kändes viktig att dra igång när företaget gick igenom flera chefsbyten på kort tid. – Jag har ingen tidigare erfarenhet av fackligt arbete. Det här känns väldigt relevant och handgripligt, säger Filippa Freijd. Dagens utbildning heter facklig grundkurs för privat sektor. Den är öppen för förtroendevalda inom Akademikerförbundet SSR, men även för medlemmar i andra Saco-förbund på arbetsplatser där Akademikerförbundet SSR är kontaktförbund. Tanken är att deltagarna ska komma in i det fackliga arbetet och få med sig nya kunskaper om de lagar och regler som styr den fackliga verksamheten med sig hem. Louisa Hegardt och ombudsmannakollegan Ulf Nilsson förklarar ord

"Jag har ingen tidigare erfarenhet av fackligt arbete. Det här känns väldigt relevant och handgripligt." FILIPPA FREIJD

"Det är viktigt att ha en föreing för att kunna påverka tillsättningar och arbetsmiljöfrågor." LOUISA HEGARDT

CV LOUISA HEGARDT Utbildning Juridik Arbetar Akademikerförbundet SSR

som hängavtal, dispositiv lagstiftning och avtalsbärande part. Reder ut vilken lagstiftning som reglerar det fackliga arbetet och förklarar vad som egentligen är skillnaden på ett kollektivavtal och ett lokalt avtal. "Är det komplicerat?" frågar Louisa Hegardt. "Ja", säger kursdeltagarna unisont. Ingen av dem har tidigare varit engagerad i facket. Och det har heller inte funnits något fack att engagera sig i lokalt på deras arbetsplatser. En anledning är att de alla jobbar i privat eller ideell sektor. En sektor där 30 procent av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar finns, men som har färre lokalföreningar än i andra sektorer. – I privat sektor arbetar man ofta på mindre arbetsplatser. Om man är utspridda på mindre enheter är det svårt

att hitta varandra. Men det är viktigt att ha en förening för att kunna påverka tillsättningar, arbetsmiljöfrågor och så vidare, säger Louisa Hegardt. I privat sektor heter den fackliga enheten på varje arbetsplats Akademikerförening. I den samarbetar medlemmar från Akademikerförbundet SSR med medlemmar i andra Sacoförbund som finns på arbetsplatsen. LOUISA HEGARDT slår hål på några myter. Som anställd har man varken rätt till löneökning varje år eller att pengar sätts av till tjänstepensionen. Och faktiskt inte heller en viss minimilön. I Sverige är alla de frågorna reglerade i kollektivavtalet, inte i lagen. Samtidigt finns andra tryggheter som faktiskt är lagstadgade, till skillnad från i vissa andra länder. – Ibland när oroliga medlemmar AKADEMIKERN

Tema

Kursledarna går igenom vad lagen om medbestämmande ger facket för rättigheter och arbetsgivaren för skyldigheter. Men också vikten av att få till ett bra samarbete med sin arbetsgivare. – Man har aldrig någon fördel av att bli osams. Det är mycket smartare att gå in och försöka påverka i lugn takt, säger Ulf Nilsson.

CV FILIPPA FREIJD Utbildning Ledarskap och organisation Arbetar Almi företagspartner

AKADEMIKERN

ringer till SSR direkt får vi informera om att man inte kan bli uppsagd över en natt och få gå på dagen, som i USA. Så är det inte i Sverige. Arbetsgivaren måste varsla först, det är en process som man ska igenom, säger Louisa Hegardt. Efter lunchen lyser solen in genom konferenslokalens fönster. I bänkarna tuggas det på hårda karameller med Akademikerförbundet SSR:s logga.

VID EFTERMIDDAGSFIKAT har mycket information och många nya begrepp hunnit lyftas i rummet. Nu väntar någon timme till med djupdykning i frågor om fackets organisation och hur man agerar vid diskriminering. Sen är det dags för alla deltagare att åka hem till sitt. Filippa Freijd tycker att hon har fått både nya kunskaper och aha-upplevelser med sig från kursen. – Man kan vara med och påverka så mycket mer än vad jag trodde. Vi har världens möjlighet att samverka med arbetsgivaren och få det till det bättre för alla parter. Det finns en gammal bild av att fack och arbetsgivare är motparter. Men det är verkligen en win-win-situation, säger hon. Lena Henriksson som jobbar med familjehemsplaceringar på Humana i Karlstad håller med. – Men det handlar också om att man måste engagera sig själv som medarbetare, det är inte bara arbetsgivarens ansvar. Finns det ingen lokal facklig organisation så finns det ingen att förhandla med heller.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

AGSLO bjuder in till grupprelationskonferens NOV 2018 HALDEN NORGE

Arbetskonferensen ger dig den unika möjligheten att i samarbete med andra genom erfarenhetsbaserat lärande utforska frågor kring temat ”I Gränsland av Tradition & Innovation”. För mer information, besök oss på www.agslo.se

Utbildningar i Affektfokuserad psykoterapi i Malaga, Spanien Introduktionskurs 8 - 12 oktober 2018 Kursledare: Birgitta Elmquist Fördjupad workshop 15 - 16 oktober 2018 Kursledare: Kristin Osborn Mer info på www.affektfokus.se

Göteborgs Psykoterapi Institut Grundat 1974

Anordnar med start HT 2018:

Göteborg, Stockholm och Malmö:

Grundläggande utbildning (Steg 1) i psykoanalytisk teori och praktik Göteborg:

Våld i nära

relationer...

Utväg Skaraborg erbjuder 2018 följande utbildningar • Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation. Utbildningen ges vid 4 olika tillfällen.

23-25 maj, 11-13 juni, 29-31 aug och 3-5 sept Pris 13 000 kr exkl. moms

Handledar- och lärarutbildning Symtomfokuserad korttidsbehandling

• Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld i familjen inkl. parallell föräldragrupp. 2 olika tillfällen.

11-13 juni och 3-5 sept Pris 13 000 kr exkl. moms

För information och anmälan:

031-711 97 51

www.gpsi.se

jennie.malm.georgson@utvag.se

www.utvag.se

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet ”Schyssta relationer”.

14-16 nov 2018 Pris 13 000 kr exkl. moms • Josefin Grände föreläser om sekundärtrauma, 2 maj i Skövde. För mer info, se hemsidan.

i % 0 2 l l i Upp t gsrabatt på samlin ringar! försäk

Barnförsäkring Hemförsäkring med allrisk (drulle) Bilförsäkring Djurförsäkring

Skydda det viktigaste du har – på ett och samma ställe Vet du om att Akademikerförsäkring erbjuder prisvärda försäkringar för dig som är medlem i Akademikerförbundet SSR? Vårt avtal med Moderna Försäkringar innebär att du får upp till 20 % rabatt när du samlar dina försäkringar hos oss. Rabatten gäller för din barnförsäkring, ditt hem, bilen, fritidshuset och även husdjuren. Låt oss ta hand om det viktigaste du har!

akademikerforsakring.se/samlingsrabatt

Spaning

Könets vikt Island har lagstiftat om lika lön mellan kvinnor och män. Även i Sverige lanserar regeringen åtgärder. Är det rätt väg? Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

"TIDEN ÄR RÄTT för att göra något radikalt

i denna fråga. Vi måste se till att män och kvinnor har lika möjligheter på arbetsplatsen." Det sa Islands jämställdhets- och socialminister Thorsteinn Viglundsson på internationella kvinnodagen förra året. Samtidigt lanserade hon en ny lag för lika lön mellan män och kvinnor, som var resultatet av ett samarbete mellan fackförbund, arbetsgivarorganisationer och regeringen. Om en arbetsplats har fler än 25 anställda blir de från 2020 tvungna att skaffa en certifiering som visar att de betalar samma lön för samma utförda arbete, oavsett könet på medarbetaren.

Tiden är inne, menade alltså Thorsteinn Viglundsson. Är den det också här i Sverige? Enligt den senaste rapporten från Världsekonomiskt forum är Sverige det femte bästa landet i världen när det kommer till jämställda löner. Men löneskillnaderna är fortfarande mindre i Island, Norge, Finland och Rwanda. Statistik från Medlingsinstitutet visar att män tjänar i snitt 12 procent mer än kvinnor. Om kvinnor jobbar klockan åtta till fem betyder det att de slutar få lön klockan 16.02, enligt nätverket Lön hela dagen. Livsinkomsten för manliga akademiker är 2,6 miljoner kronor högre efter skatt än kvinnliga akademikers, har Saco räknat ut.

Skillnaderna minskar, men långsamt. Fortsätter utvecklingen i samma takt som den gjort de senaste sex åren beräknas kvinnor och män ha jämlika löner år 2050. Liksom sina isländska kollegor säger sig den svenska regeringen vilja skynda på utvecklingen. Förra året skärptes diskrimineringslagstiftningen och det blev återigen krav på årliga lönekartläggningar för att få syn på om lön sätts efter kön. Regeringen har också lagt fram ett förslag om tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel, fem månader, ska vara vikt åt varje förälder, och den sista tredjedelen fri att nyttjas som föräldrarna vill.

AKADEMIKERN

Spaning

"I dag är det en liten knuff här och en liten knuff där, och så slutar det med att kvinnor har flera miljoner mindre i livsinkomst." YLVA JOHANSSON

Nyligen presenterade regeringen också en handlingsplan för jämställda livsinkomster. – Med den här handlingsplanen tar vi ett samlat grepp, för det är många saker som påverkar livsinkomsterna. I dag är det en liten knuff här och en liten knuff där, och så slutar det med att kvinnor har flera miljoner mindre i inkomst än män, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Handlingsplanen presenterar två nyheter: Medlingsinstitutet får i uppdrag att redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan 2014 och 2017.

AKADEMIKERN

Dessutom ska en utredning tillsättas för att se över om det finns behov av effektivare sanktionsmöjligheter kopplat till efterlevnaden av bestämmelserna om aktiva åtgärder, inklusive lönekartläggningar. MEN RÄCKER de här initiativen? Diskrimineringsombudmannen rapporterade i höstas att sex av tio arbetsgivare inte kunde nämna något om skärpningarna i diskrimineringslagen och att de lett till ett förändrat arbetssätt hos enbart en av fyra. En undersökning från Unionen visade i samma veva att bara drygt hälften av arbetsgivarna hade gjort eller planerade att göra en lönekartläggning. Det verkar inte heller som om regeringens förslag om tredelad föräldraförsäkring kommer att röstas igenom i riksdagen eftersom allianspartierna och SD sagt sig vara emot det. Ett annat problem är de strukturella löneskillnaderna, det vill säga att kvinnodominerade yrken och branscher, ofta i offentlig sektor, värderas lägre än mansdominerade. Något som lönekartläggningar inte kommer åt. – Vi behöver få till en dialog på samhällsnivå, över avtalsgränser, för att tillsammans försöka komma fram till hur vi ska nå jämställda löner. Där tror jag att Medlingsinstitutet skulle kunna ha en mer aktiv roll än att bara redovisa statistik och säga att det är en fråga för parterna, och sedan släppa

8 punkter om din inkomst försäkring ● Inkomstförsäkringen ingår i det. Det är ju ett samhällsansvar, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. REGERINGEN I SVERIGE agerar alltså, även om den inte gått lika långt som sina isländska kollegor. Ylva Johansson betonar att Sverige har en annan arbetsmarknadsmodell än Island med ansvarstagande parter, men att regeringen faktiskt gjorde ett avsteg från principen om att inte lägga sig i lönerna när man investerade i höjda lärarlöner 2016. – Om regeringen klampar in riskerar det att kasta grus i maskineriet. Jag vill betona att man bör vara väldigt försiktig med sådant, säger hon. Men finns det en gräns för när regeringen skulle driva på mer? – Jag vill inte spekulera i det. Man ska vara väldigt försiktig, även om jag inte utesluter det. Markus Furuberg på Akademikerförbundet SSR tror inte att Islands modell är direkt överförbar på Sverige. Men han menar att parterna ska känna en viss press i den här frågan. – Det bästa vore ju om parterna valde att i stället för lagstiftning teckna kollektivavtal om hur man ska jobba med aktiva åtgärder, och på så sätt förstärka den lagstiftning som vi har. Men det är klart, går det inte åt rätt håll är det upp till regeringen att bevaka frågan, att det rör på sig, vilket brukar kunna vara en ganska avskräckande stupstock.

medlemskapet utan extra kostnad.

● Inkomstförsäkringen ger ersättning

även om du säger upp dig själv (men a-kassans karenstid gäller).

● Kompletterar ersättningen från

a-kassan upp till 80 % av lönen.

● Om du tjänar mer än taket i kassan

som är 25 025 kr/mån så har du nytta av inkomstförsäkringen.

● Gäller 140 ersättningsdagar

– cirka sju månader.

● Kom ihåg att du måste vara med

i a-kassan för att försäkringen ska gälla.

● Professionell karriärcoachning

ingår.

● Teckna tilläggsförsäkring för

ytterligare 160 dagar – om du vill. Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

Min väg

Pluggar

för livet Text: Tim Andersson Foto: Kristofer Lönnå

Najib Bege kom från Afghanistan till Sverige och utnyttjades på sitt första jobb. Nu läser han statsvetenskap för att ta makten över sitt liv och påverka samhället.

➔

Min väg

N CV NAJIB BEGE

Utbildning Samhällsvetenskap Arbetar Student på Mittuniversitetet

AKADEMIKERN

NAJIB BEGE LÄSER andra terminen på samhällsvetarprogrammet och kommer gärna till Mittuniversitets bibiotek i Sundsvall även när han inte behöver. Bara för miljöns skull. För de kreativt planlagda krypinens skull. Och framför allt – för tystnadens och böckernas skull. Att hela Sundsvall för dagen lyckligt tumlar runt i ett snöspeglat ljusbad gör ingen skillnad. Han visar den plats där han brukar sitta. På väggen hänger en tavla på en kvinna som hyschar med fingret åt besökaren. – Böckerna påverkar en: du ska plugga, förklarar han. Nu för tiden väljer han tystnaden själv. Han behöver den för att odla sin egen röst, så att den ska höras och lyssnas till i ett samhälle så annorlunda det han växte upp i. I Afghanistan hade Najib Bege ingen tillgång till litteratur. Han kunde inte läsa. Han vill inte prata om den tiden eftersom den väcker svåra minnen, men han säger att han var isolerad.

Flykten som ensamkommande till Sverige innebar i den meningen ingen förändring. 17 år gammal anlände han till Bergsjö utanför Nordanstig i Hälsingland. Det var en ångestfylld, ljudlös ljusbubbla. När han lade sig vid tiotiden sken sommarsolen fortfarande och när han vaknade var den oförändrad. Han öppnade inte gärna dörren. Personalen kunde han inte kommunicera med och de personer på HVB-hemmet som delade hans språk höll han sig undan på grund av skam. – De hade en annan bakgrund än mig. De läste, de kunde engelska och datorer och hade koll på världen utanför Afghanistan. För mig var världen mitt rum. Jag sade ingenting så att jag inte skulle säga någonting fel. Första halvåret var han deprimerad. Till slut frågade hans gode man om det inte fanns någonting som han skulle vilja göra. Najib Bege kände sig tvungen att säga någonting: "Okej då… piano verkar väl roligt." "Bra! Jag känner en kantor som kan lära dig." Första mötet med kantorn skedde på ett församlingshem. – Jag var väldigt stum och försiktig. Eftersom han höll i en kör frågade han mig om jag kunde sjunga, om jag ville prova. Efter det var Najib Bege vid kantorns sida varje dag. På begravningarna och gudstjänsterna stod han någonstans bakom orgeln för att ingen skulle se honom. Och det var inte bara färdigheter i sång och piano som han tränade upp där i kyrkan. Långsamt utvecklades också svenskan. Han fick ett stort kontaktnät. – Det var väldigt snälla människor. De bjöd mig på starkt kaffe så att jag fick ont i magen. Kaffe och bullar var det mycket av.

LÖN "Lönen ska hänga ihop med kompetensen. Det är klart att man vill ha en bra lön om man har en avancerad utbildning och erfarenhet, men alla ska en lön som man klarar sig på."

2014 Tar körkort och bestämmer sig för att läsa in grundskolan och gymnasiet. Lyckas göra det på fyra år. 2012 Träffar en kantor som hjälper honom. Börjar jobba.

2011 Kommer till Nordanstig. Kan inte läsa och kommunicerar inte med någon.

2013 Diskar och städar på en krog där han utnyttjas. Kan inget om arbetsrätt och gör bara som chefen säger.

DAGBOKEN "Med dagboken kan jag minnas och gå tillbaka. Jag blir glad om jag förändrats, om jag skrattar åt hur jag en gång tänkte."

AKADEMIKERN

Efter ett tag började Najib Bege känna sig redo att söka jobb. Han hamnade på en krog i Hudiksvall, där han städade och diskade kvällar och nätter. Det var svårt. Språket behärskade han fortfarande inte och om det svenska samhället var han okunnig. – Jag visste inte vad arbetsrätt var. Jag kunde jobba i fjorton timmar i rad, och så ringde de efter fyra timmar och sade att jag måste komma tillbaka och fortsätta. Jag gjorde bara som de sade. Han mådde dåligt, kände sig maktlös. Men där väcktes samtidigt en energi. Orättvisan på arbetet hade gjort honom intresserad av samhällsfrågor. Han ville bli agent i sitt eget liv, som han uttrycker det. – Jag insåg att vissa saker inte stod rätt till i det här samhället. Men hur skulle jag kunna göra någon skillnad? Enda sättet var att plugga. Och det var ingen liten sak, eftersom han inte hade någonting att bygga på.

2015 Väldigt aktiv. Pluggar, jobbar och engagerad i föreningslivet.

Min väg 2018 Pluggar andra terminen på samhällsvetarprogrammet på Mittuniversitetet i Sundsvall.

BÖCKER "Jag har ofta med mig böcker i väskan. De är bilder av andra människors tänkande."

Han bestämde sig för att testa sig själv: om han lyckades ta körkort skulle han också klara av en utbildning. Hans vänner tyckte att det var en galen idé och försökte få honom att vänta med körkortet tills han lärt sig svenska ordentligt. Men han hade bestämt sig. Och uppkörningen gick bra. Det var med teoriprovet problemen hopade sig. Åtta gånger fick han underkänt. När det bara var en dag kvar innan uppkörningstiden skulle gå ut gjorde han ett nionde försök. Han klarade det. – Jag blev så stolt. Och jag förstod en sak, nämligen att allt är möjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid. EFTER DET satte han igång med studierna. På fyra år läste han in grundskolan och gymnasiet, samtidigt som han jobbade och engagerade sig i föreningar som Röda korset och Rädda barnen. Dessutom startade han en egen integrationsförening. Han var fortfarande kvar på krogen där han hade utnyttjats. Men nu kunde han svenska. Han hade pluggat. Han hade fått en röst och kunde säga ifrån. – Jag sade: Nej, så här vill jag inte ha det. Det här är inte okej. Resultatet blev att han avancerade till kock. Men han tackade nej, var inte klar

2017 Söker universitetet, vet inte om han ska komma in. Samtidigt bubblar minnen från Afghanistan upp.

AKADEMIKERN

Min väg

med studierna utan ville utmana sig själv ytterligare. Intresset för de i bred mening politiska frågorna gjorde att han sökte till samhällsvetarprogrammet på Mittuniversitet. Till sin stora lycka kom han in. Nu är han inne på sin andra termin, och han tar sina poäng. Men universitetet var svårare än han trodde. Han är ovan vid att ta in stora mängder avancerad, vetenskaplig litteratur. I början insåg han att böckerna han läste lämnade mycket små rester av fakta i honom. – Då bestämde jag mig för att börja sammanfatta allting med mina egna ord. Det är tidskrävande, men jag har inget val. Det ger mer att sammanfatta sju kapitel än att läsa tio som jag sedan knappt kommer ihåg. Visst kommer det stunder då han känner sig less på kampen. Det händer att han upplever det som att han inte räcker till, att han inte utvecklas. Men då bläddrar han bakåt i sin dagbok och får det svart på vitt: den förvandling som han har genomgått är ibland så stor att han inte förstår sina tidigare tankar. Då blir han glad.

+ MINA TRE BÄSTA VAL JOBB "Jag började jobba snabbt. Det spelar ingen roll vad det är för ett arbete, det viktiga är att komma in i samhället snabbt." JOBBBYTE "Jag har inte fastnat utan hela tiden sökt mig vidare, av nyfikenhet." UNIVERSITETET "Jag har valt högre studier för att kunna förändra någonting i samhället."

"Allt är möjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid." 58

AKADEMIKERN

– Bakåt har det funkat. Varför skulle det inte funka framåt? Universitetet ger mig möjlighet till förändring. Förändring är vad han vill. Inte bara i sitt eget liv, utan också i samhället. Han vet fortfarande inte exakt vad han ska jobba med, men som samhällsvetare är alternativen många. Demokrati- och arbetsrättsliga frågor är viktiga för honom. Under en period jobbade han som studentinformatör åt Akademikerförbundet SSR. Universitetet var dock så krävande att han blev tvungen att tillfälligt pausa sitt fackliga engagemang. – Vi har ett bra samhälle, men det finns problem. För mig är rättvisan viktig. Man ska till exempel inte behöva ha tre jobb för att överleva. Om jag får chansen skulle gärna arbeta med stora organisationer för att kunna påverka så mycket som möjligt. Antingen genom den ideella sektorn, eller genom facket. Najib Bege knäpper den grå ullrocken, hänger på sig axelväskan och går ut i solen. En tenta i politiskt beteende väntar. – Den handlar om sådant som varför vi har så högt valdeltagande i Sverige, berättar han. Själv är han inte svensk medborgare än och därmed förhindrad att rösta i det kommande riksdagsvalet, men han kommer att göra vad han kan för att få vänner och bekanta till valurnorna. – Jag kommer att försöka övertyga alla jag kan, oavsett partisympatier. I ett demokratiskt samhälle har vi ett ansvar att göra det. Din röst räknas, säger han.

ARBETSMILJÖ "Det viktigaste med arbetsmiljön är att kommunikationen med medarbetarna och chefen fungerar bra, annars blir arbetet inte effektivt."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER.

LEDIGA TJÄNSTER.

Grundläggande utbildning i psykoterapi Start 27 augusti

Psykoterapeutprogrammet Start 30 augusti

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

S:t Lukas i Uppsala söker leg. psykolog/leg. psykoterapeut Vi söker dig som är leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med erfarenhet av att arbeta självständigt med psykoterapi. Tjänsten är 100% med tillträde efter sommaren. Intervjuer sker löpande under ansökningstiden. Välkommen att läsa mer på vår hemsida www.sanktlukas.se/uppsala

Start 30 augusti

Introduktionskurs i Affektfokuserad psykodynamisk terapi Start 24 augusti

Handledarutbildning för psykoterapeuter Start 17 september

www.sapu.se

Vi söker en enhetschef till Stöd- och behandlingsteamet Läs mer på www.krica.se

Vi svarar FÖR MYCKET LÖN

"MÅSTE JAG BETALA TILLBAKA LÖNEN?"

MALIN SJUNNEBO

Förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR

Arbetsgivaren har gjort fel och betalat ut för mycket lön till Karin. Nu krävs att hon ska ge tillbaka pengarna, men hon har redan gjort slut på dem.

DETTA HAR HÄNT

Vid årsskiftet fick Karin ett e-postmeddelande från löneadministratören på företaget där hon arbetar som säger att hon har en löneskuld till bolaget på 18 573 kronor avseende felaktigt utbetald lön. Dels har hon fått tillägg för kvalificerad övertid i stället för enkel övertid vid ett antal tillfällen under våren 2015, dels har hon felaktigt fått lön för en av veckorna hon hade föräldraledigt sommaren 2016. Karin undrar nu om arbetsgivaren har rätt att begära tillbaka pengarna? Det var länge sedan och hon har inte haft möjlighet att se på lönespecifikationen att det blivit fel. Dessutom har hon redan gjort av med pengarna. DETTA GÄLLER

Karin har fått för mycket lön utbetald. Det finns ingen uttrycklig lagreglering

F PRESKRITIONSLAGEN Reglerar bland annat inom vilken tid lönefordringar måste krävas in.

för denna situation men enligt principen conditio in debiti är huvudregeln att för mycket utbetald lön ska betalas tillbaka. Till den huvudregeln finns dock vissa undantag: om den anställde tagit emot pengarna i god tro, alltså varken insett eller bort inse att det varit felaktigt och dessutom har förbrukat pengarna finns ingen återbetalningsskyldighet. Av praxis från Arbetsdomstolen framgår att man vid bedömning av om personen varit i god tro ser till beloppets storlek, om den felaktiga utbetalningen gjorts vid ett eller flera tillfällen samt hur utförliga lönespecifikationerna har varit. Om det handlat om små belopp och arbetstagaren antingen fått svårtolkade lönespecifikationer eller inga lönespecifikationer alls, finns möjlighet att arbetstagaren varit i god tro och därmed inte AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

är skyldig att betala tillbaka. Om det däremot rör sig om stora belopp som lätt borde ha kunnat upptäckas på en lönespecifikation skulle arbetstagaren sannolikt bedömas vara återbetalningsskyldig. Den anställde har en långtgående skyldighet att kontrollera på lönespecifikationen att lönen blivit rätt och om det finns misstanke om fel finns även en skyldighet för den anställde att fråga arbetsgivaren om det som är oklart. Karin jobbar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal och då gäller preskriptionslagen. Enligt denna kan arbetsgivaren kräva tillbaka skulder som ligger upp till tio år tillbaka i tiden. Om det hade funnits kollektivavtal på Karins arbetsplats hade det sannolikt (detaljerna kan variera något mellan olika avtal) inneburit att arbetsgivaren måste påkalla förhandling med facket om återkravet och att den felaktiga utbetalningen inte får vara äldre än två år. Förhandlingen måste också påkallas inom fyra månader från att felet upptäckts.

"Den anställde har en långtgående skyldighet att kontrollera lönespecifikationen." MALIN SJUNNEBO

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

Om du får ett återkrav från din arbetsgivare som du är tveksam till om det är korrekt kan du kontakta SSR direkt för hjälp och rådgivning. Om arbetsgivaren har framställt ett krav mot dig kan en ombudsman på Akademikerförbundet SSR påkalla en förhandling med arbetsgivaren för att reda ut vad kravet består i och hjälpa till att bedöma om återbetalningsskyldighet föreligger. Om det är så att återbetalningsskyldighet bedöms föreligga kan förbundet hjälpa dig att förhandla fram en avbetalningsplan. SÅ GICK DET

Karin tog kontakt med SSR direkt och fick träffa en ombudsman. Akademikerförbundet SSR påkallade förhandling med arbetsgivaren och argumenterade för att Karin inte skulle behöva betala tillbaka med motiveringen att hon inte förstått att lönen blivit fel och att hon redan hade gjort av med pengarna. Efter en genomgång av ärendet kunde man konstatera att det av lönespecifikationerna inte gick att utläsa om det var ersättning för enkel eller kvalificerad övertid, men att det framgick att hon endast fått avdrag för en veckas föräldraledighet. Karin borde således ha upptäckt att endast en veckas lön dragits för tid då hon varit föräldraledig, men däremot kunde hon inte klandras för att det blivit fel med övertidsersättningen. Då det ändå gått lång tid sedan den felaktiga lönen betalades ut enades parterna om att Karin därmed skulle betala tillbaka halva beloppet av det som motsvarade den veckans lön genom ett avdrag på lönen under sex månader.

Panelen FRÅGAN

TEXT: TIM ANDERSSON

FÅR DU MOTIONERA PÅ ARBETSTID? Pengar för fysisk aktivitet, friskvårdstimme eller kanske tid till livsvård. Vad bjuder din arbetsplats på?

Sara Nordenhielm samhällsvetare, Göteborgsregionens kommunalförbund – Nej, vi har ingen friskvårdstimme. Jag har varit fackligt aktiv och vi har pratat om möjligheten att få träna en timme på arbetstid, men det har inte blivit så. Vilket är synd. Jag tror att det skulle göra att arbetsmiljön blev bättre, att man orkade mer på jobbet och att det skulle bli mindre sjukskrivningar. Däremot får vi ett friskvårdsbidrag på 1 300 kronor per år. Det utnyttjar jag på olika sätt: gymkort, gravidyoga, massage. Jag har jobbat här i åtta år och tar alltid ut det maximalt.

Urban Markström socionom, Umeå universitet

Therese Haase personalvetare, Stora Enso Packaging

– Bra fråga… Jag har ett minne av att vi haft en timme i veckan, men jag vet inte om den finns kvar. Jag har ett så fritt jobb att jag inte reflekterar över det. Om jag vill träna på dagtid så gör jag det. Jag vet däremot att vi har ett avtal med en leverantör av friskvårdstjänster, så vi anställda får ett väldigt fördelaktigt pris på en stor träningsanläggning. Det är åtminstone halva priset på ett årskort. Men jag nyttjar det inte, eftersom jag går till ett annat gym nära min bostad.

– Nej. Eftersom vi är i tillverkande industri med skiftgång är det svårt att få till det rent praktiskt. För att det ska bli rättvist har vi valt att inte ha det för någon. Men på en av våra tre enheter i Sverige har vi fri massage, och på en annan finns möjlighet att träna på gym. Och så har vi friskvårdsbidrag på 1 500 kronor per år. Vi följer skatteverkets regler, vilket innebär att man kan välja sådant som massage och motion. Jag har ärligt talat varit lite dålig på att utnyttja pengarna. Tidigare brukade jag träna på gym, men i år har jag inte tagit ut bidraget.

Så funkar det Motion, massage eller en konstförening. Aktiviteter som bidrar till hälsa kan vara förmånligt för dig och för arbetsgivaren som får friskare medarbetare. Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

GYMKORT I STÄLLET FÖR BIDRAG

I stället för en viss summa i bidrag kan arbetsgivaren välja att stå för kostnaden för exempelvis ett gymkort. Exakt var gränsen för att slippa skatt går i det fallet är inte tydlig, men ett årskort på gym är okej. Däremot får arbetsgivaren inte stå för träningsutrustning eller friskvård i din bostad.

TID ATT TRÄNA PÅ ARBETSTID

Förutom ekonomiskt stöd kan arbetsgivaren också ge dig möjlighet att utöva friskvården på arbetstid, ofta i form av en friskvårdstimme. Andra erbjuder regelbunden massage av stela kontorsryggar på jobbet.

AKADEMIKERN

KÄLLA: SKATTEVERKET

Friskvård på jobbet

INGEN SKATT PÅ FRISKVÅRDSBIDRAG

På många arbetsplatser finns friskvårdsbidrag som du kan använda till motion eller annan friskvård, som exempelvis massage. Bidraget måste rikta sig till alla anställda. Arbetsgivaren bestämmer beloppet och för upp till 5 000 kronor per år behöver du inte skatta. Vid summor över det bli hela bidraget skattepliktigt.

NU FÅR DU GOLFA, RIDA ELLER ÅKA SKIDOR

Tidigare har bidraget endast gällt enklare aktiviteter som inte krävt dyr utrustning. Men efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen ändrades reglerna den 1 januari i år och nu är till exempel dykkurs, ridskola, liftkort och golflektioner okej från Skatteverkets perspektiv. Det är dock fortfarande arbetsgivaren som avgör vilka aktiviteter hen godkänner.

LIVSVÅRD

Friskvård räknas som en personalvårdsförmån. Arbetsgivaren kan välja att ge bidrag även för andra typer av aktiviter som ger trivsel på arbetet, exempelvis utflykter eller för att arbetsplatsens konstförening ska kunna göra inköpsresor.

AKADEMIKERN

I luften W

HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

MÖTESPLATS HR

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Få bollen i mål

FACKLIG HJÄLP

SSR direkt på väg Har du en fråga om lön, arbetsmijö eller andra villkor? I stället för att ringa SSR Direkt eller Chef direkt kan du träffa en ombudsman och chefsförhandlare vid ett möte. I vår drar de nämligen ut på turné för att träffa medlemmar runt om i landet. I varje stad håller de först en liten föreläsning och stannar sedan för att svara på dina frågor. Besöket tar totalt tre timmar och inbjudan skickas till alla medlemmar i den aktuella regionen. n HALMSTAD 5 APRIL n UPPSALA 13 APRIL n VÄSTERÅS 18 APRIL n HÄSSLEHOLM 19 APRIL n SUNDBYBERG 25 APRIL n ÖSTERSUND 25 APRIL n SKELLEFTEÅ 26 APRIL 66

AKADEMIKERN

n VISBY 8 MAJ n BORÅS 25 MAJ n NORRKÖPING 14 MAJ n MALMÖ 22 MAJ n KARLSTAD 24 MAJ n BORÅS 25 MAJ n HUDDINGE 12 JUNI

Östersunds fotbollsklubb tog sig från division två till Europa leage på sex år. Det har nog ingen missat. Men visste du att deras ordförande, Daniel Kindberg, också är vd för Östersundshem som nyligen infört sex timmars arbetsdag och obligatorisk träning på arbetstid? Han är en av huvudtalarna på konferensen Mötesplats HR, liksom Lucy Adams som lanserat begreppet "disruptive HR". Det finns också många andra föreläsningar och praktikfall att lyssna till, där talarna delar med sig av hur de har gjort, vilka utmaningar de mött och vilka lärdomar de dragit. n STOCKHOLM 25-26 APRIL

ARBETSMILJÖ

Vässa dina kunskaper Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete, hot och våld, rehabilitering, arbetsmiljöekonomi och organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är de sex punkterna i vårens arbetsmiljöutbildning för skyddsombud och blivande skyddsombud inom privat, kommunal och landstingssektorerna i hela Sverige. Anmälan görs på akademssr.se n HÄSSLEHOLM: 16-17 MAJ

Känslan av att äga sitt liv. Ofta upplever vi människor att världen kring oss blivit grymmare och svårare att hantera. Däremellan finner vi förtröstan i framsteg såsom att världens fattigdom halverats på mindre än trettio år. Oavsett lever vi i en föränderlig värld. Allt vi kan göra är att försöka bidra till att det positiva balanserar det negativa. För att lyckas med detta nästan övermäktiga, behöver du själv trivas i ditt liv – ett liv där ditt arbete utgör en betydande del. Innerst inne vet du vad som krävs för att det ska fungera. För att du ska kunna ge av dig själv men slippa känslan av att någon annan äger din tid och därmed ditt liv. Men att vara herre över sin egen tid räcker inte. Idag betyder förståelse, uppriktig-

het och ambition lika mycket för resultatet. Du vill veta att din arbetsgivare strävar efter samma mål. Vilka värderingar som styr dem. Får du göra skillnad? Får du uppskattning, inte enbart i lönekuvertet? Kan du utvecklas? På Youmi söker vi människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss. Välkommen! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

SÅ FUNKAR DET

VI HADE JU INTE HAFT NÅGON SAMVERKAN."

"JAG VAR JU HELT GRÖN, MEN DET KÄNDES INTE RÄTT.

Golf, ridning eller liftkort? Generösare regler för friskvård. VI SVARAR

Jag fick för mycket lön. Måste den betalas tillbaka?

➔