Akademikern 6 - 2017

DECEMBER 2017

Ljus i mörkret Mattias Hedman knivhotades på jobbet.

Nu gör han arbetslivet säkrare.

TEMA

Hot och våld Ska du behöva vara rädd på jobbet?

En av fyra drabbas

➔

Känslan av sammanhang.

Vi lever i en omvälvande tid. För tio år sen väntade vi på att den första iPhonen skulle presenteras, ett fåtal använde Facebook och elbilar fanns bara på bilmässor. Vita Huset hade ännu aldrig sett en svart president, än mindre en bullrig, dokusåpastjärna i samma roll och i Sverige fick homosexuella inte ingå äktenskap.

Världen är inte vad den har varit. I några avseenden är den sämre, i andra är den väsentligt bättre. Tron på det goda och dess möjlighet att segra är en förutsättning för ett civiliserat samhälle – den sortens samhälle som behöver inkännande

men samtidigt rationellt tänkande individer. Människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Youmi är ett bemanningsföretag anpassat för en omvälvande tid. I ett avseende är vi dock lite gammalmodiga – vi svarar på frågor över telefon!

Välkommen att höra av dig! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

HOT OCH VÅLD

INGEN SKA BEHÖVA VARA RÄDD PÅ JOBBET HAR DU BLIVIT HOTAD eller utsatt för våld på jobbet? I så fall är du inte ensam. En av fyra medlemmar i Akademikerförbundet SSR har drabbats de senaste två åren, visar en undersökning från förbundet och Novus i höst.

Värst utsatta är de som arbetar i socialtjänsten samt på fyra myndigheter: Migrationsverket, Försäkringskassan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen.

Det positiva är att på två av de värst drabbade myndigheterna är personalen allra mest nöjd med det förebyggande arbetet. För det går att minska utsattheten. Det handlar om klassiskt, systematiskt arbetsmiljöarbete: om att kartlägga risker, agera för att minska dem och ha tydliga rutiner för vad man ska göra om något trots allt händer. Och om att se till att alla känner till vad som gäller. Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga hot och våld, men det är arbetstagarens ansvar att följa de riktlinjer som finns.

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

En av dem som arbetar för att höja säkerheten är Mattias Hedman på socialtjänsten i Norrköping. Han kom dit från Kriminalvården och märkte att det förebyggande arbetet inte var lika väl utvecklat i socialtjänsten. Nu finns en tydlig koppling till arbetsmiljöarbetet.

En annan arbetsplats som agerat är Försäkringskassan i Botkyrka som har satsat på att inreda sina lokaler utifrån forskning om hur man bygger bort brott.

I HÖST EXPLODERADE metoo-rörelsen.

Från att ha handlat om många enskilda vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp har bransch efter bransch gått samman för att visa hur utbrett problemet är på jobbet och för att flytta skammen från offren till förövarna.

Nu hoppas många på förändring.

Ingen ska behöva vara rädd på jobbet.

Varken för hot, våld eller sexuella trakasserier.

AKADEMIKERN

3

Innehåll

Hurra!

Akademikern vann Publishingpriset 2017. Juryns motivering: "För engagerade texter och porträtt med närvaro och lekfullhet – supersnyggt."

I ljuset spricker trollen.

ORDFÖRANDE "Taxxx."

Ge utrymme för tillit.

11 11 AKTUELLT

Legitimation AKTUELLT för kuratorer AD: Okej att närmar flyttasig. statligt anställda

14 14 VÅR VINKEL

De VÅRprotesterar VINKEL mot nazism.

Efter #metoo.

Så får vi verklig förändring.

TEMA HOT OCH VÅLD

19–44

Riktar ljuset Socialtjänsten i Norrköping sätter ljuset på riskerna i arbetsmiljön.

Så många utsätts Var fjärde medlem i Akademikerförbundet SSR har drabbats på jobbet.

Hitta trollformeln Så minskar ni risken. Öppna ytor Försäkringskassan i Botkyrka byggde bort hot och våld.

4

AKADEMIKERN

46

64

SPANING Har du rätta knuffen?

SÅ FUNKAR DET Gåvor och mutor.

50

66

MIN VÄG Fifty-fifty. Coca-colas HR-chef prisas för sitt jämställdhetsarbete.

I LUFTEN Spetsa öronen och lyssna in Chefspodden.

59

VI SVARAR Måste jag lämna utdrag ur "socialregistret"?

63

PANELEN Vad har tomten i säcken?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Jennie Aquilonius, Johanna Kvarnsell, Stina Loman, Matilda Nilsson.

Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson, Linus Sundahl-Djerf.

Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2016: 67 400 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer.

De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning.

Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, LSS-boende, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Eller testa vår söktjänst www.humana.se/Sok-placering

50 FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF

JORDBRO Fattar galoppen.

Coca-colas personalchef Arne Dahlberg prisas för sitt jämställdhetsarbete.

20

FOTO: ANNA SIMONSSON

NORRKÖPING När Mattias Hedman kom till socialtjänsten från Kriminalvården reagerade han på bristerna i det förebyggande arbetet mot hot och våld. Nu riktar han ljuset mot svagheterna i arbetsmiljön.

41

FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF

BOTKYRKA Försäkringskassans kontor är inrett för att öka säkerheten för personalen. Parthena Forsberg och Helen Tyko Wene är förvånade över resultatet.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "DET KOMMER ATT KRÄVAS HANDLINGSKRAFT" "TILLIT ÄR EN förväntansfull inställning till

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #kongress2018 #metoo

andra människors framtida handlingar."

Det skriver den polska sociologen Piotr Sztompka.

Under senhösten lanserade förbundet boken Leda med tillit. Tio forskare ger var och en sin beskrivning av begreppet tillit, dess förutsättningar och utmaningar. En efterlängtad djupdykning i professionernas utrymme, chefers förutsättningar och tilliten till Sverige.

Stort, brett och viktigt!

Det handlar om att beskriva en helt annan logik än den som bygger på att allt är mätbart, att allt kan förenklas och matas in i system där resultatet är viktigare än legitimiteten till professionernas arbete och kunskap. Där den djupare professionella kompetensen kvävs. Det är lätt att säga ”låt proffsen vara proffs”, svårare att ta sig an analysen om vad som behöver göras och också se till att det sker en förändring.

HEIKE ERKERS

FOTO: SANDRA JOHNSON

TILLIT

Men det handlar också om tillit till varandra, till ett samhälle där vi känner oss trygga med den vi är och kan vara.

Där vi står upp för varandra, där kränkningar aldrig får fotfäste. #metoo har på ett brutalt sätt visat att så är det inte.

Kvinnor i alla delar av vårt samhälle vittnar om upplevelser som beskriver sexism, härskarbeteenden och kränkningar. Det sker i skolan, arbetslivet, i hemmet, på fritiden, privat och just där du befinner dig.

Ordets makt är starkt, det kommer att finnas ett före och efter #metoo. Men det kommer att krävas mycket mer av handlingskraft för att få till stånd en förändring.

Som fackförbund har vi ett stort ansvar att stå upp för alla människors lika värde, att göra det i konkret handling och att aldrig acceptera ett samhälle där kränkningar och trakasserier får fotfäste. Det handlar om värderingar och attityder och att vi står upp för ett Öppet Sverige!

Tack alla socionomer för att ni bryr er mer!

Tack alla konsulter för ett makalöst år Med er vid vår sida kan vår glädje bestå Tack till våra kunder för de förfrågningar vi får, det smidiga samarbetet och för hur värdefulla ni får oss att må.

Vi vill även passa på att rikta ett stort tack till alla passionerade socionomer; handläggare, gruppchefer, enhetschefer och avdelningschefer både våra kunder och konsulter.

Med ett glädjefyllt 2017 är det snart dags att gå över till 2018.

Därmed också tid för att fundera vad man vill lämna bakom?

Har du tankar, funderingar eller kanske en fråga? Ring oss, maila så vi får språka.

Tids nog börjar man fundera; vad nästa steg är, hur kan man briljera?

Vi hjälper dig vare sig du är konsult eller kund, hör av dig oavsett om du bor i Stockholm eller Lund.

God bemanningsjul och ett gott nytt rekryteringsår!

Ring 08–555 656 70 mejla socionom@dedicare.se

www.dedicare.se/socionom

Därför att du är värd det.

Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor.

Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd.

Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det.

Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare.

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

Aktuellt

W

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

MEDALJ

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Nytt pris till Akademikern

ARBETSMILJÖN I SOCIALTJÄNSTEN

Dystert resultat Tung arbetsbelastning, orimliga krav och personal som flyr branschen. Arbetsmiljöverket har sedan 2015, på uppdrag av regeringen, besökt 170 socialkontor i 150 kommuner. På Socionomdagarna sammanfattade projektledaren Eva Karsten resultatet.

– Socialsekreterarna har en tuff bransch med hög arbetsbelastning och många ärenden. Det finns uppenbara svårigheter att hantera balansen mellan krav och resurser, vilket påverkar arbetsmiljön negativt, säger hon.

Tillsynen visar att det också sker en flykt även bland första linjens chefer. Orsaken är att många tvingas ta sig an flera roller, förutom sina ordinarie arbetsuppgifter måste de kliva in och hantera ärenden.

Resultatet från Arbetsmiljöverkets tillsyn kommer nu att sammanställas i en rapport som ska lämnas till regeringen under våren 2018.

Hurra! I oktober vann Akademikern Publishingpriset för andra gången.

I motiveringen lyfte juryn fram tidingens arbete med att text och bild tillsammans ska locka till läsning: "För engagerade texter och porträtt med närvaro och lekfullhet – supersnyggt."

Förra gången Akademikern vann Publishingpriset var 2015.

STUDENT

3 cv-tips Jamilla Bohm är CV-granskare på Akademikerförbundet SSR. Här är hennes tre bästa tips:

1 2 3

HITTA FORMEN

Välj en layout som gör det lätt för rekryteraren att få en överblick av vad du kan.

SÄTT MÅLET

Först i cv:t skriver du varför du vill ha jobbet och dina bästa erfarenheter.

KOLLA SPRÅKET

Använd snabba, koncisa meningar utan stavfel eller syftningsfel.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

W AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

OMLOKALISERING

AD: Okej att flytta statligt anställda När myndigheter nu sprids ut över landet är de anställda skyldiga att följa med. Det slog Arbetsdomstolen fast i en dom i november.

– Det är tråkiga besked. Nu får arbetstagarna en mer långtgående arbetsskyldighet i en sådan här situation, vilket avviker från hur det ser ut i exempelvis privat sektor, säger Ullika Dalén, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR. Domstolen konstaterar att om inte arbetstagarna vill följa med får de säga upp sig själva. Men att säga upp sig kan få konsekvenser för rätten till A-kassa, och man riskerar också att inte få samma 12

AKADEMIKERN

omställningsförmåner som när man sägs upp på grund av arbetsbrist.

– Det mest rimliga hade varit att man sagts upp på grund av arbetsbrist, säger Ullika Dalén.

Flera medlemmar i Akademikerförbundet SSR berörs av myndighetsflyttarna. Om man jobbar på en myndighet som ska flytta, men inte vill flytta själv, hur bör man agera?

– Blir du skyldig att följa med så försök att få nya villkor. Kanske ersättning för resor, dubbelt boende och restid, säger Ullika Dalén.

Domen gäller då hela myndigheter omlokaliseras.

NYANLÄND

Öppnar dörren – Det är ett enkelt sätt att engagera sig som inte kräver en så stor insats.

Jag skulle själv vilja att någon gjorde detta för mig om jag var ny i ett land.

Det säger socionomen Sara Siegers som anmält sig som dörröppnare i Yrkesdörren, en satsning för att hjälpa nyanlända akademiker in på arbetsmarknaden som Axfoundation driver och där Akademikerförbundet SSR nu engagerat sig som samarbetspartner.

– De nyanlända som kommer hit är i stor utsträckning välutbildade akademiker med branscherfarenhet, men de saknar kontakter här. Samtidigt ser vi att etablerade svenskar – våra medlemmar – saknar kollegor, så det här blir en win win-situation för alla, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

164 TALET

MILJARDER

Så många kronor om året kostar dålig arbetsmiljö i Sverige, enligt en internationell kartläggning från ILO, ICOH och Europeiska arbetsmiljöbyrån. Det motsvarar 4 procent av BNP.

50 % rabatt på hytten!

Boka senast 16/2 res t o m 31/3 2018

Starta upp det nya året med en konferens!

Ombord på våra fartyg hittar ni all den inspiration och motivation som behövs för att starta upp 2018 på bästa sätt. Våra prisvärda konferenspaket innehåller allt från välutrustade lokaler till god mat och fartygens stora utbud av nöjen.

Varmt välkommen ombord och till en mötesplats utöver det vanliga!

Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn Del i Insidehytt, buffémiddag och -lunch inkl vin, öl, läsk och kaffe, frukost samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt.

Prisex 830:- per person (ord pris 935:-)

Dygnskryssning med Viking Grace Stockholm–Åbo

Del i Insidehytt, bufféfrukost, -lunch och -middag inkl vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt.

Prisex 795:- (ord pris 885:-) Gäller avresa t o m 31/3 2018. Boka senast 16/2.

Ange kod SKONFX.

Läs mer på Vikingline.se/konferens eller boka direkt på 08-452 40 40

Vår vinkel W LÄS MER! Följ Akademikerns rapportering om metoo-uppropen på Akademikern.se

Ropen skalla 14

AKADEMIKERN

#METOO

Tusentals kvinnor har vittnat. Ännu fler har förfärats. Kommer reaktionerna stoppa trakasserierna?

Text: Stina Loman

FOTO: TT-BILD

Demonstranter i Los Angeles.

Metoo-rörelsen spreds från USA efter att Hollywood-kändisen Harvey Weinstein anklagats för sexuella trakasserier och skådespelaren Alyssa Milano uppmanat kvinnor att använda hashtaggen metoo.

AVSLÖJANDEN OM sexuella trakasserier har avlöst varandra genom metoouppropet. Det började med berättelser från enskilda individer och har under hösten allt mer kommit att handla om att kvinnor från samma bransch tillsammans vittnar om sexuella trakasserier på arbetet. Några hashtaggar är politikernas #imaktenskorridorer, universitetsvärldens #akademiuppropet, Svenska kyrkans #vardeljus och socialarbetarnas #orosanmälan.

Fackförbundens upprop #inteförhandlingsbart samlade 1 500 förtroendevalda från flera fackförbund. En av dem är Erica Adolfsson, ordförande i Akademikerförbundet SSR:s regionförening i Östergötland.

Har du i din roll som fackligt förtroendevald varit i kontakt med medlemmar som har utsatts för sexuella trakasserier eller sexism?

– En del har känt av ett obehag gentemot chefer och medarbetare, men få har uttryckt att det handlar om sexuella trakasserier. Men sexuella trakasserier har också blivit normaliserat på grund AKADEMIKERN

15

Vår vinkel

av en patriarkal struktur i samhället.

Därför är det viktigt att vi nu sätter stopp för detta och får till en förändring. Jag är övertygad om att det kommer in fler anmälningar i och med alla upprop, säger Erica Adolfsson.

ERICA ADOLFSSON

UPPMÄRKSAMHETEN har lett till att arbetsgivare börjat agera. I Hudiksvalls kommun har till exempel politiker från alla partier gjort ett gemensamt uttalande om att det råder nolltolerans mot sexuella trakasserier och kränkningar på kommunens arbetsplatser.

Bengt Friberg är kommunchef och har fått i uppdrag att se till att frågan lyfts upp på varje medarbetares bord. Han har sammanställt en powerpoint-presentation med frågor som medarbetare och arbetsledare ska diskutera tillsammans.

"Det handlar om att sända en tydlig signal till sina medarbetare om att det råder nolltolerans."

DANIEL HJALMARSSON

16

AKADEMIKERN

– Det är väldigt bra att metoo-kampanjen belyser frågan om sexuella trakasserier. Den har tidigare varit tabubelagd och jag upplever att många har varit rädda för att träda fram. Nu måste vi diskutera frågorna ute i verksamheterna och nöta in dem. Det handlar om att skapa attitydförändringar, säger han.

De myndigheter som är medlemmar i Arbetsgivarverket har också diskuterat metoo-kampanjen på sina sektormöten, och myndighetschefer från rättsväsendet, bland annat Kriminalvården, har markerat mot sexuella trakasserier.

Samtidigt visar en granskning som Dagens Nyheter gjort av de nio största myndigheterna, bland annat Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Försäkringskassan, att det är glest mellan de interna anmälningarna om sexuella trakasserier.

Totalt har det kommit in 81 anmälningar sedan 2015. Skatteverket och Trafikverket har noll, Arbetsförmedlingen en.

– Om man har 10 000 anställda skulle jag utgå från att det finns och att en del av dem är ganska grova fall och andra mindre grova. Har man inga anmälningar och säger att man inte har några fall så har man förmodligen jobbat för lite med den här frågan, säger forskaren Anneli Häyrén på Uppsala universitet till Dagens Nyheter.

DANIEL HJALMARSSON på Akademikerförbundet SSR arbetar med frågor som rör jämställdhet, arbetsmiljö och likabehandling. Han menar att nästa steg, nu när frågor om sexuella trakasserier och övergrepp kommit upp på agendan, är att börja jobba mer förebyggande och vidta aktiva åtgärder.

Ägs av kommuner.

Drivs av engagemang.

– Arbetsgivare måste skyndsamt gå igenom sina interna dokument och policys för att se vad det finns för rutiner kring sexuella trakasserier. Cheferna borde erbjudas mer stöd i hur de ska ta hand om de frågor och situationer som kommer upp. Det handlar om att sända en tydlig signal till sina medarbetare om att det råder nolltolerans, och att visa det i både ord och handling på arbetsplatsen.

Dessutom behöver man vara tydlig med hur anmälningarna hanteras, den som blivit utsatt har rätt att få veta hur arbetsgivaren kommer att agera när hen berättat om kränkningen. På så sätt ökar tryggheten och förhoppningsvis blir det lättare att anmäla.

Daniel Hjalmarsson hoppas också att den senaste tidens upprop leder till en ökad medvetenhet om maktmissbruk.

– Metoo-debatten handlar inte bara om sexuella trakasserier och övergrepp utan om att framför allt män tar sig väldigt mycket friheter och missbrukar sin makt. Det måste vi få ett slut på.

Män måste börja se och inse vad deras ageranden får för konsekvenser, säger han.

I SAMBAND MED en metoo-manifestation i Stockholm i oktober bjöd jämställdhetsminister Åsa Regnér in arbetsmarknadens parter till ett möte för att diskutera hur man förebygger sexuella trakasserier och övergrepp på jobbet.

I början av december träffas de.

– Det finns tydlig lagstiftning som visar vilket ansvar arbetsgivare och chefer har när det gäller arbetet mot sexuella trakasserier. Mötet syftar till att ta reda på om det är otillräckligt på något sätt och varför inte arbetet fungerar ännu bättre, säger Åsa Regnér.

Kommunernas Gryning Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

Vi erbjuder: • HVB- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss.

Vi arbetar bland an nat med djurunderstödd be handling, genom mötet me d djuren skapar vi möjlighe t för flickan att också möta sig själv.

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Det lönar sig att ha hemmet, bilen och Smulan hos oss!

Akademikerförbundet SSR och Folksam har tillsammans sett till att du kan köpa en av marknadens bästa hemförsäkringar till ett mycket bra pris.

Dessutom – med hemmet försäkrat hos Folksam får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel.

Köp din hemförsäkring på folksam.se/akademikerforbundet-ssr

Här får du samlingsrabatt!

Var fjärde medlem i Akademikerförbundet SSR har utsatts för hot eller våld på jobbet. Men riskerna går att förebygga. Häng med till dem som gjort det.

Tema

Hotad RIKTAR LJUSET När Mattias Hedman började på socialtjänsten efter många år i Kriminalvården märkte han att rutinerna för att förebygga hot och våld inte var lika väl utvecklade. Nu ska det bli ändring på det.

20

SÅ MÅNGA DRABBAS Var fjärde medlem i Akademikerförbundet SSR har utsatts för hot eller våld på jobbet de senaste två åren. Värst utsatta är unga, medarbetare i socialtjänsten och på vissa myndigheter.

30

HITTA TROLLFORMELN Flera situationer då medarbetare hotas eller utsätts för våld på arbetet går att förebygga genom systematiskt arbetsmiljöarbete.

Dra fram trollen i ljuset och få dem att försvinna.

35

ÖPPNA YTOR När Försäkringskassan i Botkyrka flyttade till nya lokaler inreddes de för att minska risken för hot och våld. Parthena Forsberg och Helen Tyko Wene är förvånade över vilken positiv effekt det har fått.

41 AKADEMIKERN

19

Tema

Riktar Mattias Hedman hotades med kniv på jobbet.

Nu leder han arbetet mot hot och våld på socialtjänsten i Norrköping.

Text: Johanna Kvarnsell Foto: Anna Simonsson

➔

ljuset

Tema

A

APRIL I ÅR. Första natten på arbetsveckan.

Behandlingsassistent Mattias Hedman och hans kollega i socialtjänstens mobila team har åkt ut på ett larm. En klients syster är orolig för att hennes bror befinner sig utanför föräldrahemmet, aggressiv och påverkad. De har knappt hunnit fram till huset och fått syn på mannen förrän en annan bil sladdar in på uppfarten. Ut rusar en rasande person med en kniv i handen.

– Vi visste inte vem det var, han bara sprang mot oss. Då fick jag en tankeställare. Jag insåg hur fort det kan gå, berättar Mattias Hedman.

Det sitter 27 personer i rummet.

Majoriteten arbetar som socialsekreterare med myndighetsutövning, några

22

AKADEMIKERN

Hur reagerar man när man blir stressad?

Mattias Hedman diskuterar med socialsekreterarna.

arbetar i socialtjänstens reception.

Framför dem står Mattias Hedman.

Förutom sitt vanliga jobb som behandlingsassistent har han ett uppdrag som lokal säkerhetssamordnare inom socialtjänstens vuxenverksamhet i Norrköping.

Händelsen han just berättat om använder han som exempel på hur kroppen och psyket reagerar när man befinner sig under hård press. Kniven kom aldrig till användning. Den rasande mannen visade sig vara klientens far, som vid ett första ögonkast misstagit mobila teamet för knarklangare. Men pressen satte sig i kroppen. Och nästa arbetspass startade Mattias Hedman med andan lite högre upp i halsen.

DAGENS TRÄFF med tema konflikthantering är en liten del av ett stort arbete som Norrköpings socialtjänst har gjort under det senaste året. Ett arbete som från grunden ska identifiera risker och försöka täppa till de hål som finns i arbetet mot hot och våld. Och hålen är många.

"Det förebyggande arbetet ligger innan, man ska inte behöva trycka på larmet."

JENNY ROOS

AKADEMIKERN

23

Tema

Det märkte enhetschefen Jenny Roos när hon kom till socialtjänsten från Kriminalvården för två och ett halvt år sedan.

– När man kommer från en väldigt starkt säkerhetsmedveten organisation tar man vissa saker för givna. Men när jag började fråga hur det fungerade här i socialtjänsten märkte jag snart att det inte fanns någon tydlighet eller struktur.

Arbetet med hot och våld var något som man gjorde lite med vänsterhanden när man hade tid, säger hon.

Säkerhetsarbetet var mer en spridd skur av insatser än ett heltäckande skyddsnät. Och kopplingen till arbetsmiljön var svag. Dessutom var rapporteringen av incidenter väldigt eftersatt.

– Bristerna stannade på enheterna där det hade hänt och så gjorde man om samma misstag igen, säger Jenny Roos.

När Mattias Hedman, också han med lång erfarenhet från Kriminalvården, sökte ett ledigt jobb som behandlingsassistent på mobila teamet nattetid, såg Jenny Roos sin chans att styra upp säkerhetsarbetet.

– Det som vi var bra på i Kriminalvården var att se den dynamiska helheten.

Ett larm tjänar ingenting till om man inte vet hur man ska hantera klienten man har framför sig. Det förebyggande arbetet ligger innan, man ska inte behöva trycka på larmet. Jag tror inte att kompetensen har funnits i den här organisationen och 24

AKADEMIKERN

man har inte heller medvetet rekryterat de som har kompetens, säger Jenny Roos.

I januari i år drog arbetet igång på riktigt. Grunden är att säkerhetsarbetet ska utgå från dem som jobbar i verksamheten och vara tätt kopplat till arbetsmiljöarbetet. Under våren fick alla arbetsgrupper göra en riskanalys tillsammans med Mattias Hedman. Utifrån den träffar han grupperna igen nu under senhösten för ett pass i konflikthantering, anpassat efter varje grupp. Det som tas upp är både konkreta saker, som rutiner för larm och bilkörning, samt sånt som mer handlar om bemötande och att känna sig själv.

I ETT LJUST RUM en trappa upp från mötes­ lokalen sitter Teodora Özer Bagdo. Hon jobbar som bostadssocial handläggare på bostadssamordningen och är skyddsombud. För henne är det en lättnad att arbetsgivaren nu tar ett helhetsgrepp kring säkerhet och arbetsmiljö.

– Vi jobbar med känsliga ämnen och beslut som rör om i folks liv. Det finns risker med vårt jobb, det ska man vara medveten om, säger hon.

Bostadssamordningen hjälper personer som är bostadslösa eller som riskerar att bli det med praktiska saker kring boende och ekonomi. De administrerar stödboenden och arbetar vräkningsförebyggande. En del av arbetet består av hembesök, en situation som kan bli hotfull.

För inte så länge sen skulle Teodora Özer Bagdo och en kollega göra hembesök i ett av kommunens stödboenden. Kvinnan som bodde i lägenheten hade inte gått att nå och nu var det dags att försöka få tag i henne på hemmaplan. Men när de kom dit var inte kvinnan hemma. I stället öppnade en påverkad man som Teodora Özer

Skyddsombudet Teodora Özer Bagdo (i mitten), enhetschefen Jenny Roos och Mattias Hedman går igenom hur man anmäler incidenter.

AKADEMIKERN

25

Var ska man sitta och hur skyddar man sig om någon blir våldsam i bilen?

Bilkörning med klienter är en av riskerna som socialsekreterarna identifierat.

26

AKADEMIKERN

Bagdo och kollegan direkt identifierade som tillhörande ett kriminellt nätverk.

Mannen hade en kamphund och bakom honom i dörröppningen dök fler och fler människor upp.

– De var så påverkade att vad som helst hade kunnat hända. De uttryckte sig på ett sätt så att vi förstod att vi behövde gå därifrån direkt.

De två kollegorna titta snabbt på varandra och började backa mot hissen, sakta men säkert. Väl ute ur byggnaden ringde de sin chef, som ringde polisen. I efterhand visade det sig att männen hade skrämt iväg kvinnan som bodde i lägenheten och tagit över den.

Teodora Özer Bagdo och hennes kollega gjorde allt rätt. De gick inte ensamma till hembesöket och de backade så fort som de läst av att situationen var hotfull. Reaktionen byggde på erfarenhet

och ett väl inarbetat samarbete. Men erfarenhet kan också leda till avtrubbning: – Det kan bli en del diskussioner mellan dem som har jobbat länge och är vana vid en viss sorts situationer och dem som är nya. Alla tycker kanske inte att det är lika viktigt att prata om hot och våld.

Därför är det viktigt att chefen bestämmer att man ska jobba med det oavsett om man vill eller inte. Vi behöver det allihop säger, Teodora Özer Bagdo.

NERE PÅ PARKERINGEN utanför Teodora Özer Bagdos fönster börjar Mattias Hedmans pass i konflikthantering närma sig sitt slut. En av riskerna som gruppen identifierade i våras var bilkörning med klienter i bilen. Därför avslutas passet med att alla får träna på hur man hjälper en klient in och ut ur bilen på bästa sätt, vem som sitter var och hur man kan skydda sig

Tema om någon faktiskt blir våldsam i bilen.

När passet är slut promenerar han de få kvarteren till sin andra arbetsplats på mobila teamet. Jobbet bjuder på ständigt nya utmaningar. Under nätterna är han socialtjänstens förlängda arm.

Tillsammans med en kollega besöker han dels alla kommunens boenden efter en planerad rutt, dels svarar han i telefon och åker på larm. Inget pass är det andra likt.

– Man får laga efter läge. Vi är som ett utryckningsfordon, vi får ett samtal eller ett larm och så måste vi åka ut. När vi väl kommer fram kan det antingen bli som vi har tänkt oss, eller helt annorlunda.

Teamets kontor delar lokaler med ett av de boenden som de håller koll på,

Gränden. Här bor människor som inte har någon annanstans att ta vägen, både i jourboende och på lite längre sikt. I en hylla på kontoret ligger en vass mattkniv. Den hittade personalen några veckor tidigare i ett av rummen på boendet.

Delvis, säger Mattias Hedman, möter han samma människor här som han gjorde i Kriminalvården.

Skillnaden är att inom socialtjänsten har man inga tvångsmedel att ta till.

– På en kriminalvårdsanstalt eller på ett häkte är det en mer kontrollerad miljö. Vi är egentligen mer utsatta inom socialtjänsten. Vi får ju till exempel inte visitera någon. Så hit kan vem som helst komma och ha på sig vapen eller

AKADEMIKERN

27

Tema "När vi väl kommer fram kan det bli som vi har tänkt oss, eller helt annorlunda."

MATTIAS HEDMAN

CV MATTIAS HEDMAN Utbildning Linköpings universitet Arbetar Norrköpings kommun

28

AKADEMIKERN

vara hur påverkade som helst.

I en pärm i hyllan står en checklista för kameraövervakning och en hög med rapporterade tillbud. Att Gränden numera är kameraövervakad är en direkt följd av att personalen har blivit bättre på att rapportera tillbud. Nu kan mobila teamet övervaka boendet i realtid när de är ute och kör på natten. Och till exempel se om någon av de boende släppt in obehöriga personer i huset.

MATTIAS HEDMAN har märkt att det kan finnas ett visst motstånd mot att tala i termer om säkerhet när ens uppdrag är att hjälpa människor. För honom är det dock ingen skillnad i grunden.

Att arbeta med säkerhet är en del av arbetsmiljöarbetet. Det handlar också om att skydda klienternas säkerhet.

Chefen Jenny Roos är glad över att socialtjänsten äntligen har hittat en form för att arbeta systematiskt och förebyggande mot hot och våld. I framtiden hoppas hon att alla anställda ska vara förberedda på hotfulla situationer och både kunna förutse dem och agera när något väl händer. Men också att socialtjänsten som arbetsgivare ska vara beredd på att täcka upp med de åtgärder som behövs allt eftersom behoven ändras. Utan att för den skull glömma klienternas perspektiv.

– Det finns en risk att klienterna upplever det som att de blir mer kontrollerade eller misstänkliggjorda när vi börjar jobba med personalens säkerhet. Där måste vi hitta en balans, det är en stor utmaning.

- Vi vågar påstå att vi är ett av Sveriges mest kompetenta behandlingshem med lång erfarenhet av att hjälpa ungdomar 14-20 år.

Nu har vi har lediga platser på dygnet-runt-behandling och vill erbjuda fler ungdomar och deras familjer möjligheter till utveckling och förändring.

Kontakt: Kurt Strömberg, verksamhetschef Tel. 070-316 27 45, E-post: kurt.stromberg@viksjogard.se

Viksjö Gård Behandlingshem | Gårdsvägen 175 50 Järfälla | 08-584 30 660 | www.viksjogard.se

Så många utsätts 5 procent uppger att en familjemedlem eller nära vän utsatts för hot eller våld på grund av medlemmens jobb.

30

AKADEMIKERN

9%

Eget företag

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

14 %

Landsting

Var fjärde medlem i Akademikerförbundet SSR har drabbats av hot eller våld på jobbet de senaste två åren.

15 %

Privata företag

På Försäkringskassan och i Kriminalvården är personalen mest nöjd med det förebyggande arbetet.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR OCH NOVUS.

Tema

33 %

Yngre är mer utsatta.

37 procent av dem upp till 29 år har råkat illa ut.

24 %

Stöd 6 av 10 som utsatts har fått stöd av arbetsgivaren och de flesta av dem är nöjda med stödet.

Det är vanligare att anställda i privata företag inte har fått hjälp. Socialtjänsten är flitigast med att polisanmäla händelser.

Förebyggande arbete

Kommun

Stat (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Migrationsverket.)

Ideell sektor

17 %

29 %

Samtliga

På Migrationsverket har 47 procent utsatts.

Det är också den arbetsplats där flest är oroliga för att drabbas.

I socialtjänsten har 34 procent utsatts.

7 av 10 är nöjda med det förebyggande arbetet och över hälften uppger att det finns tydliga rutiner för hur de ska agera vid hot och våld.

8 av 10 tycker också att arbetsplatsen är utformad för att minska riskerna.

AKADEMIKERN

31

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Akademikerförbundet SSR önskar alla medlemmar, förtroendevalda, med- och motparter och andra som vi haft kontakt med under året en riktigt god jul och gott nytt år.

Akademikerförbundet SSR stöder Barncancerfonden i stället för att skicka jul- och nyårskort.

Hitta troll– formeln Tema

Hot och våld går att hindra med förebyggande arbete. Vilka är riskerna och vad går att göra åt dem? Dra fram trollen i ljuset så spricker de.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

➔

Tema

H

HOT OCH VÅLD i samhället har minskat de senaste decennierna. Men på arbetsplatsen pekar trenden åt andra hållet.

– På 1980-talet var arbetet den arena där man var minst utsatt. Sen kom det en kraftig ökning på 1990-talet och nu verkar det vara på väg upp igen. I dag är arbetet den arena där flest utsätts för hot och våld, säger Sofia Wikman, kriminolog på högskolan i Gävle.

Det som har ökat är dels antalet polisanmälningar, dels andelen människor som i undersökningar anger att de har utsatts för våld och hot på jobbet. Men det behöver inte vara så enkelt som att våldet entydigt har ökat i samma utsträckning som statistiken visar.

En förklaring kan vara att problemet uppmärksammas mer nu än på 1980-talet.

Det kan göra att människor som tidigare inte sett sina problem på arbetet som hot och våld gör det i dag.

36

AKADEMIKERN

Den ökade utsattheten ligger också i linje med samhällsutvecklingen. Hot och våld har framförallt ökat på kvinnodominerade arbetsplatser inom vård, skola och omsorg. Och det är, enligt Sofia Wikman, inte en slump: – Det är konsekvenser som vi ser när man skär ner på välfärden. Skolan, vården och socialtjänsten har fått sämre förutsättningar för att hantera hot och våld. Allt färre personal tar hand om klienter med ett större hjälpbehov.

W LÄS MER! I Akademikern nr 4-2015 följer vi Arbetsmiljöverkets inspektioner i socialtjänsten.

Akademikern.se

"Hot och våld är nästan alltid ett symptom på verksamhetens aktivitet."

SOFIA WIKMAN

Minska risken

DET FINNS FLERA faktorer som ökar risken

Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem som regleras i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Så förebygger ni: Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga hot och våld i arbetet, men arbetet görs bäst i samarbete med skyddsombud och medarbetare.

Undersök arbetsmiljön, bedöm vilka risker som finns och åtgärda dem. Följ regelbundet upp åtgärderna och revidera dem.

Det ska vara tydligt vad som gäller och till vem man ska vända sig med frågor och information.

Medarbetare ansvarar för att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa rutiner och instruktioner som finns. Uppmärksamma också chefen på svagheter i arbetsmiljön.

Om du blir utsatt: Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en plan för hur ni på arbetsplatsen ska agera i det akuta skedet.

I förlängningen är krisstöd ofta nödvändigt, rehabilitering och arbetsanpassning kan också bli aktuellt. Konkret information till personalen om det som hänt är viktigt.

KÄLLA: ARBETSMIJÖVERKET

SOFIA WIKMAN

för att bli utsatt för hot och våld på jobbet.

En är att arbeta nära människor med psykisk sjukdom eller missbruk. En annan riskfaktor är myndighetsutövning.

Under de senaste åren har flera rapporter visat på att just myndighetspersonal är extra utsatta. En färsk undersökning från Akademikerförbundet SSR och Novus bekräftar den bilden. Socialtjänsten, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sticker ut i statistiken.

När myndighetsutövande personal hotas eller utsätts för våld är det inte bara ett problem för den enskildes arbetsmiljö. I slutänden är det också ett hot mot demokratin.

2016 gjorde Brottsförebyggande rådet, Brå, en studie om otillåten påverkan. I det ingår försök till mutor men också trakasserier, hot och våldshändelser som syftar till att påverka en persons myndighetsutövning. Ofta handlar det om en klient som vill få ett beslut ändrat.

I studien, som bygger på enkäter och intervjuer på en rad myndigheter, konstaterar Brå att trakasserier, som okvädingsord, obehagliga telefonsamtal eller självmordshot är den vanligaste typen av påverkansförsök, tätt följt av hot. Rena våldshändelser är mindre vanligt. De vanligaste angriparna är personer i en desperat situation eller med en psykisk störning.

Sofia Wikman har i sin forskning intervjuat anställda på ett antal statliga myndigheter som arbetar med krävande klientkontakter. Därifrån drar hon slutsatsen att mycket av den ökade utsattheten går att bygga bort med konkreta förbättringar på varje arbetsplats.

– Hot och våld är nästan alltid ett symtom på verksamhetens aktivitet.

Många gånger är det ett symtom på att verksamhetsstrukturen inte fungerar.

Allvarliga arbetsolyckor och tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket och arbetsskador till Försäkringskassan.

Följ upp det som hänt och revidera det förebyggande arbetet.

AKADEMIKERN

37

Tema

"Det finns en föreställning om att hot och våld ingår i arbetet."

EVA KARSTEN

Ett exempel kan vara långa telefonköer som gör att det är svårt att komma fram.

Sofia Wikman tycker att samhällets svar på våldet allt för ofta bygger på mer lagstiftning och hårdare regler. Men problemet, säger hon, är snarare det motsatta, att vi är för dåliga på att anpassa lösningarna till varje arbetsplats och situation.

– Vi har en jättebra lagstiftning i Sverige. Men vi kan bli betydligt bättre på att ta till vara på den kunskap som finns ute i verksamheten.

SOCIALSEKRETERARE är en av de grupper som i allra högst utsträckning uppger att de utsätts för hot och våld på jobbet.

Det är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket under två år har gjort en särskild inspektion av arbetsmiljön på socialkontoren. Sedan 2015 har myndigheten besökt hälften av Sveriges socialtjänster. Arbetsmiljöinspektör Eva Karsten är projektledare för tillsynen och har också själv varit ute på inspektioner.

38

AKADEMIKERN

– Det är alltid någon som har varit utsatt för hot eller våld i de grupper vi träffar. Men ofta vill man först inte berätta det. Jag tror att det finns en föreställning om att hot och våld ingår i arbetet och att man ska kunna hantera det.

Men även de som arbetar i utsatta jobb måste kunna veta att de är trygga på jobbet, påpekar Eva Karsten.

– Man måste kunna kräva att det finns ett så bra förbyggande arbete som möjligt och att det finns rutiner. Att man tydligt får reda på hur jag ska tänka om något händer. Man behöver vara trygg i att det finns ett system som förebygger men också att man får den hjälp man behöver om något händer.

W SE PÅ FILM Akademikerförbundet SSR har gjort fyra filmer om hot och våld.

De kan användas för att lyfta ämnet på jobbet.

Akademssr.se/ hotochvald

Hallå där Heike Erkers DET ÄR ARBETSGIVARENS ansvar att förebygga hot och våld. Men majoriteten av de runt 150 socialkontor som Arbetsmiljöverket har besökt har fått krav på saker som måste åtgärdas. En vanlig brist är just att det saknas ordentliga rutiner för hur man förebygger hot och våld. Ofta görs också bristfälliga riskbedömningar av de olika momenten i arbetet.

– Man ska vara noga med att göra en riskbedömning inför situationer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Till exempel hembesök. Då ska man i förväg ta ställning till om man ska åka dit eller i stället möta klienten på kontoret.

Eva Karsten har sett många verksamheter där reglerna och rutinerna slår fast att personalen bör ta med sig larm ut eller att det bör vara två personer på ett hembesök. Men risken är att man slarvar när resurserna tryter. I det fallet är det bättre att vara tydlig med vad som ska göras, inte bör, för att inte skapa någon grund för missförstånd.

Ansvaret, säger Eva Karsten, ligger inte bara på chefen. För även om det finns bra rutiner måste de också följas.

– Många medarbetare, ofta de som har arbetat länge, tänker att de kan hantera den här sortens situationer. Men plötsligt en dag kanske situationen ser annorlunda ut.

Hon ser också öppenheten som en viktig fråga.

– Man behöver ha så högt i tak att man kan diskutera utan att ifrågasätta om man gjorde rätt eller fel i situationen.

Sofia Wikman håller med.

– Det är viktigt att prata om jobbet och upplevelserna på ett avdramatiserat sätt.

Det finns mycket skam och skuld kring de här frågorna kopplat till den egna yrkeskompetensen som behöver luftas.

ordförande i Akademikerförbundet SSR. Ni har gjort en undersökning som visar att var fjärde medlem har blivit utsatt för hot och våld under de två senaste åren.

Vad tänker du om resultatet?

– Hot och våld på arbetet är aldrig acceptabelt. Men jag trodde nog att ännu fler skulle svara att de blivit utsatta. Det gör att jag funderar på om det finns ett mörkertal. Jag tror att vi behöver prata mer om vad hot är och vad gränserna går för vad som är okej.

Men vi ser också att yngre medlemmar i högre utsträckning uppger att de har varit med om hotfulla eller våldsamma situationer. Vi vet att många unga får sina första anställningar på tjänster som är väldigt utsatta. Kanske får man heller ingen ordentlig introduktion. Arbetsgivaren har ett oerhört stort ansvar för att stötta de nya. Det är inte acceptabelt att en ung generation ska börja så.

Hur kan utsattheten minska?

– Många av våra medlemmar möter människor i kris och ibland måste de dessutom ge negativa beslut. Det kräver organiserade och trygga arbetsformer och stor erfarenhet. Man måste få utrymme för att göra så gott man kan i det uppdrag man har, utan tidspress, resursbrist och fysiska lokaler som är helt omöjliga. Om man har möjlighet att utföra sitt arbete så professionellt som möjligt minskar risken för de här situationerna.

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

Ö

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalnings­ anmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

SEB 4054 Annons Akademikern_180x120.indd 1

2017-11-20 15:44

Missbruk i kombination med psykisk ohälsa innebär en åtta gånger högre risk att

dö i förtid

Försäkringskassan i Botkyrka byggde bort risken för hot och våld.

Öppna ytor Text: Johanna Kvarnsell Foto:Linus Sundahl-Djerf

➔

Tema

N

NÄR SERVICEKONTORET i Botkyrka, söder om Stockholm skulle få nya lokaler var ett av målen att den fysiska arbetsmiljön skulle förebygga hot och våld. Ett halvår efter flytten hyllar servicehandläggarna Helen Tyko Wene och Parthena Forsberg arbetsmiljön.

– Jag trodde först inte att en ny lokal skulle kunna göra så stor skillnad men det har verkligen gett resultat, säger Helen Tyko Wene.

Försäkringskassan är en utsatt myndighet. Personalen ger negativa besked och träffar människor i desperata situationer. Irritation och oro spiller över i hotfulla kommentarer och ibland i våldsamt beteende.

Förra året registrerade myndigheten 1 274 säkerhetsincidenter, varav 580 rörde hot mot personal. I en undersökning som Novus i höst gjort bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar uppger mer än hälften av dem som

42

AKADEMIKERN

När Parthena Forsberg och Helen Tyko Wene träffar kunder på Försäkringskassan har de larm på sig.

arbetar på Försäkringskassan att det finns en stor risk att utsättas för hot och våld på jobbet och en tredjedel att de drabbats de senaste två åren.

Det gemensamma servicekontoret för Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten var länge ett sorgebarn. Beläget mitt i Hallunda centrum i Botkyrka, trångt, utan fönster och med dålig luft. Det hände att kunder svimmade. Personalen kände sig trängd. Varje dag skapades en lång kö utanför kontoret.

När kunderna väl kom in i lokalen var de trötta och irriterade.

Efter mycket letande hittade myndigheten en ny lokal, ett stenkast från den gamla. Den stora fördelen var att här kunde man bygga upp kontoret helt från grunden och göra rätt från början.

"Jag trodde först inte att en ny lokal skulle kunna göra så stor skillnad."

HELEN TYKO WENE

CV RXXX HXXX Utbildning Pxxxx Arbetar Hxxxx

CV HELEN TYKO WENE Utbildning Statsvetenskap Arbetar Försäkringskassan

Sedan några år tillbaka arbetar Försäkringskassan efter modellen CPTED, crime prevention through environmental design, eller brottsprevention genom arkitektonisk design.

En del i det är att utforma kontoren så att det blir svårare att begå brott. När myndigheten nu inredde en helt ny lokal i Botkyrka användes denna.

Den viktigaste aspekten har varit öppenheten. I den tidigare lokalen kunde det snabbt bli så fullt att personalen inte såg sina kollegor fast de satt i samma rum. Nu finns inga hörn, inga mörka vrår. Lokalen är ljus och full av fönster.

Var man än står kan man överblicka hela rummet.

– Trots att 150 personer kan vistas här samtidigt känns det aldrig trångt, säger Helen Tyko Wene.

Kön utanför lokalen har helt försvunnit. När kunderna kommer in genom entrédörrarna möts de av personal som lotsar dem rätt direkt.

I första hand till de kundarbetsplatser där man själv kan logga in och göra sina ärenden med stöd av personalen. Går ärendet inte att lösa där får kunden en nummerlapp direkt av personalen på golvet.

I den gamla lokalen var två ordningsvakter på plats varje dag. En som hanterade lokalen och en som hanterade kön utanför. I dag behövs AKADEMIKERN

43

Tema

"Det är ju för extrema fall, om det verkligen går till handgripligheter."

PARTHENA FORBERG

CV PARTHENA FORSBERG Utbildning Gymnasiet Arbetar Försäkringskassan

44

AKADEMIKERN

bara en vakt, som räknar hur många som är inne i lokalen och går runt och håller uppsikt. Samma bemanning som alla servicekontor i Stockholm har.

SERVICEKONTORET rymmer också tre besöksrum. De används i dagsläget av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som två dagar i veckan finns här för att hjälpa nyanlända in i samhället. Även här är arkitekturen genomtänkt. Alla besöksrum har två utgångar.

Det finns också ett fönsterparti som gör att man kan se rakt igenom alla tre rummen för att främja en öppen och trygg arbetsmiljö.

Bakom den stora lokalen där kunderna tas emot finns extra arbetsplatser, ett tyst rum, kök, vilrum och toaletter. I ett litet förråd ligger alla personliga larm. Dem tar varje medarbetare på sig när de går ut för att jobba.

De finns till för att larma polisen som då kommer på några minuter. Men det behövs sällan, säger Parthena Forsberg.

– Det är ju för extrema fall, om det

verkligen går till handgripligheter.

Parthena Forsberg har engagerat sig i frågor om hot och våld och arbetsmiljö och hade uppdraget som skyddsombud under ombyggnaden.

Som fackligt aktiv har hon varit med och tyckt till under hela arbetet. Med resultatet i hand tycker hon att många av de problem som tidigare fanns har löst sig med den nya lokalen.

Hon tycker också att Försäkringskassan generellt sett har ett bra arbete mot hot och våld. Det finns internutbildningar att gå, ett tydligt fokus på att alla incidenter ska rapporteras och stöd till dem som råkar ut för något.

MEN ALLA irritationsmoment går inte att bygga bort.

– Att kunderna får negativa besked kan vi inte påverka. Men väntetiderna går att göra något åt. Vi har fått ökad bemanning och har nu en bra grundbemanning, men ibland är vi ändå för få på plats på grund av till exempel sjukdomar, säger Parthena Forsberg.

Webbutbildning: Människohandel med barn Att identifiera ett barn som är offer för människohandel kan vara svårt. Barnen berättar inte i början vad de utsätts för och har ofta en lojalitet till vuxna som utnyttjar dem.

Webbutbildningen Människohandel med barn och unga ger dig kunskap och förståelse kring hur du kan identifiera och agera när du möter ett barn som kan vara utsatt för människohandel i någon form.

Utbildningen är kostnadsfri och tar cirka 90 minuter att genomföra. Utbildningen riktar sig till dig som arbetar med barn eller kommer i kontakt med barn i ditt arbete.

För att läsa mer om utbildningen:

www.nmtsverige.se

1004-17_185x122.indd 1

2017-11-20 10:18

Stiftelsen Professor Bror Gadelius minnesfond Stiftelsen delar ut bidrag till hjälpbehövande i öppen psykiatrisk vård och anslag för psykiatrisk forskning.

IRIS 2 Konsulentstödda familjehem i mellersta och södra Sverige

Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.

Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.

Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild.

Kontakta vår samordnare Caroline Wennerholm Åkerhielm 076-760 7615 08 0142-121 www.familjehemspoolen.com

Ansökan för hjälpbehövande skall göras genom personligt brev.

Ekonomisk redogörelse inkl kopia av självdeklaration ska lämnas.

Observera att motiverande intyg, daterat senaste året, från ansvarig specialist i psykiatri eller intyg från ansvarig kurator/psykolog vidimerat av ansvarig specialist måste bifogas. Vidare anges kontonummer samt till vem medlen skall utbetalas. Bidrag kan ej erhållas två år i följd.

Ansökan med bilagor sänds i ett exemplar senast 2018-02-15 till: Stiftelsen Professor Bror Gadelius Minnesfond c/o Nordea Stiftelsetjänst T 644 405 09 Göteborg Forskningsanslag tilldelas yngre, icke graduerade forskare. I ansökan anges om projektet är godkänt av etisk kommitté. Stiftelsens anslag är inte avsedda för studie- och kongressresor.

Beviljat anslag utbetalas till berörd institution efter rekvisition.

Ansökningsblankett för forskning rekvireras från tel. 010-156 99 88 eller stiftelsetjanst@nordea.com. Forskningsansökan måste ske på ovanstående blankett.

Ansökan mejlas senast 2018-02-15 till ovanstående mailadress.

Meddelande om beviljade ansökningar ges senast 15 april 2018.

Spaning

Har du rätta knuffen?

Nu flyttar beteendevetenskapen in på våra arbetsplatser och i politiken. Nudging kan knuffa både dig och samhället mot klokare beslut.

Text: Matilda Nilsson och Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

GE EN SNÄLL KNUFF och få folk att förbättra sitt beteende. Det kallas nudging. Plötsligt är det på allas läppar efter att årets nobelpristagare i ekonomi, beteendeekonomen Richard H Thaler, presenterats.

En nudge kan vara att måla fotspår på marken som leder till en soptunna eller att teckna en siluett av en fluga i mitten av pissoaren, för att fler ska pricka rätt och inte kissa utanför.

– En bra knuff är aningen finurlig.

Och inte tillrättavisande. En nudge ska inte få folk att sätta sig på tvären. En nudge är kul, säger Maria Åberg, beteendevetare och professionsombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Richard H Thaler, myntade begreppet redan 2008 tillsammans med forskarkollegan Cass R Sunstein.

Det handlar om att ge folk en lätt puff, att påverka individens val i en riktning som de själva uppskattar.

Nudging bygger på beteendevetenskaplig forskning om vårt sätt att agera. Ofta vet vi vad som är bäst för oss och samhället, ändå fattar vi inte rationella beslut utan gör som vi alltid gjort, faller för frestelser, härmar grannar och vänner och skjuter upp jobbiga saker. Med den rätta knuffen blir det smartare beslutet lättare att välja, utan att vår handlingsfrihet begränsas.

Ett exempel som Maria Åberg själv stött på gäller skrivarinställningarna på kontoret. I stället för att ha förinställningen ensidigt papper skriver den som inte gör något aktivt val numera ut dubbelsidigt.

– Det har bara hänt. Jag vet inte ens vem som har ändrat, säger hon.

I SVERIGE studerar forskare vid flera universitet och högskolor nudging i praktiken, ideella nätverk har skapats och privata företag har börjat sälja snälla knuffar. Hittills har försöken att puffa oss i rätt riktning fått störst spridning inom miljöfrågor, med olika initiativ för att vi ska välja att agera mer klimatsmart.

AKADEMIKERN

47

Spaning

I flera andra länder har puffandet även tagit steget in i politiken, den offentliga sektorn och samhällsfrågorna. I USA har det använts för att uppmuntra fler att pensionsspara, i England för att skattesmitare ska göra som sina grannar och bidra till välfärden.

Kanske kommer det att bli vanligare även i Sverige. Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi har studerat erfarenheterna från andra länder och rekommenderar att regeringen inrättar ett kansli för beteendeinsatser inom offentlig sektor, med brasklappen att de närmare formerna för kansliets arbete behöver utredas vidare.

En som testat nudging i sin arbetsvardag är Sophie Hammarsten som är digital strateg på Arbetsförmedlingen.

– Nudging är ett nytt begrepp för oss, men jag och en kollega provade, berättar hon.

Hon ser nudging som en form av kommunikation och coachning. När 30 företagsrådgivare gick en digital pilotutbildning var det viktigt att deltagandet byggde på frivillighet. Företagsrådgivarna satt på sina kontor i södra Sverige. Sophie Hammarstens kontor är i Stockholm. En Facebookgrupp som rådgivarna startade själva blev viktig för kommunikationen.

– Vi pushade inte och sa “det här ska ni läsa”, utan vi skrev happy friday-mejl och gav en liten knuff från sidan. Vi gick in och delade saker på ett vänskapligt sätt. Den person som utför nudging måste vara mjuk och anpassa sig till olika personer på olika sätt, säger hon.

" Vi pushade inte och sa 'det här ska ni läsa', utan vi skrev happy friday-mejl och gav en liten knuff från sidan."

SOPHIE HAMMARSTEN 48

AKADEMIKERN

1996

Dagligen fick Sophie Hammarsten och hennes kollega kolla flödet i Facebookgruppen, komma med tips och personliga hejarop.

– Visst fick vi vara aktiva och det var slitigt. Det är tidskrävande att jobba med nudging, men engagemanget man får tillbaka är så mycket bättre.

EN SNÄLL KNUFF i rätt riktning kan vara mycket effektivt. När engagemanget hos de “knuffade” ökar, så kan de i förlängningen börja skicka snälla knuffar till andra. Men alla hyllar inte utvecklingen. Kritikerna varnar för att vi bli manipulerade av politiker och företag. Forskning har också visat att en välment knuff kan få motsatt resultat än tänkt.

För att möta kritiken har nobelpristagaren tagit fram kriterier, bland annat måste en nudge vara transparent, det får inte vara hemligt att man försöker knuffas eller hur man gör. Även i Sverige har de ideella nätverken tagit fram riktlinjer för knuffandet.

Maria Åberg ser med spänning hur nudging nu har riktat strålkastarna mot beteendevetenskapen, kunskapen om mänskligt beteende i grupp och samhälle. Inte minst är nobelpriset till Richard H Thaler viktigt.

– Det belyser att beteendevetenskapen finns överallt och att beteendevetarnas kompetens behövs överallt.

Men jag tror inte att alla arbetsgivare ännu har förstått att allt har en mänsklig faktor. Många tänker att vi behöver en socionom eller en personalvetare, men rollen som beteendevetare är bredare än så.

Med över 20 års erfarenhet, en unik arbetsmodell och 2 000 familjehem runt om i Sverige skapar vi en kvalitetssäkrad familjehemsvård

info@familjehemsguiden.nu 0156-170 25 familjehemsguiden.nu

Genom stöd, handledning och utbildning vill Familjehemscenter stärka familjehem i deras uppdrag.

Läs mer om oss på vår hemsida www.familjehemscenter.se

0122-210 00 • info@familjehemscenter.se

Min väg

Fifty– fifty Hälften kvinnor, hälften män.

Coca-colas personalchef Arne Dahlberg prisas för sitt arbete med jämställdhet.

y

Text: Jennie Aquilonius Foto: Linus Sundahl-Djerf

âž”

Min väg

V CV ARNE DAHLBERG

Utbildning Magister i psykologi Arbetar Coca-cola

52

AKADEMIKERN

VÄGGARNA är täckta av bilder på nakna tjejer. Inspektören från Jämställdhetsombudsmannen är inte helt nöjd, och slår även ner på en hel del annat. Året är 1995 och Arne Dahlberg är utbildningsansvarig på en däckfabrik i Gislaved. Det är nu han får sitt första jämställdhetsuppdrag. Det blir jämställdhetsplan, lönekartläggning och värderingsövningar. Arne Dahlberg känner igen en hel del från sin mamma. Hon var med i Grupp 8 på 1970-talet och drog med sin son i olika demonstrationståg för kvinnans frigörelse.

– När jag föreställde mig verksamheten i Gislaved med den enda kvinnliga elektrikerns ögon kom lite av mamma tillbaka. Jag insåg att vi måste få bort skämtkulturen, nakenbilderna och attityden att kvinnor inte kan bli däcksbyggare för att de ”inte har fysiken”, säger Arne Dahlberg .

Nu är han personalchef på Coca-cola och leder företagets jämställdhetsarbete

som vann Industrins jämställdhetspris 2015. Priset delas ut av Industrirådet, som består av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn.

Han började på Coca-cola 2004.

Sedan dess har antalet kvinnliga säljare ökat från en av tio till fyra av tio, och 60 procent av de högre cheferna är kvinnor.

– Kontoren i de andra länderna fattar inte vad vi har gjort. Den europeiska ledningsgruppen undrade om vi ville "committa" oss till 60 procent kvinnor, men vi sa nej. Vi kan inte säga till två av tre killar att de inte får komma på intervju. Vi kan "committa" oss till 50/50.

Då menade ledningsgruppen att det blir svårt för de andra länderna som inte längre kan nöja sig med sin mansdominans. Jag svarade att så är det, det är bara att kämpa på!

DET VAR EN anonym jobbannons som förde Arne Dahlberg till Coca-cola. Han var personalchef på tjänsteföretaget ISS och höll på att krascha. Arne Dahlberg ler lite och säger att han satte upp ett vansinnigt dumt mål under psykologiutbildningen i Umeå: Att bli chef före 35 års ålder. Han gjorde de klassiska misstagen att jobba för mycket och tro att han kunde göra andras jobb bättre än de själva.

– Det jobbiga var att inse att jag var långt ifrån den fantastiska ledare som jag hade läst om och ville vara, den som delegerar och får personalen att växa.

Arne Dahlberg girar undan den berömda väggen i sista stund.

Föräldraledigheten kommer i vägen.

Det är nu den anonyma annonsen fångar hans blick. Ett företag söker någon som ska jobba med employee relations.

ARBETSMILJÖ "I en bra arbetsmiljö känner jag att min person tas tillvara och att jag kan utvecklas till den jag vill bli. Fysisk trygghet är också viktigt, särskilt som vi har produktion i lagermiljö."

1995 Är utbildningsansvarig på en däckfabrik och får upp ögonen för jämställdhet på jobbet.

2004 Är föräldraledig och får ny energi.

1994 Läser magister i psykologi.

Bestämmer sig för att bli chef inann han fyller 35 år.

SOCKERFRITT "Jag dricker kopiösa mängder cola zero. Den röda colan är bra att ta fram när det är fest."

2003 Personalchef på ett tjänsteföretag. Jobbar för mycket och är på väg in i väggen.

”Wow”, tänker Arne Dahlberg, ”här är någon som verkar bry om de anställda, där vill jag vara med!”

I uppdraget ingår att lyfta jämställdheten på Coca-cola. Och som man med erfarenhet av jämställdhetsarbete i fabriksmiljö får han jobbet. Det första uppdraget blir att ta tag i den knut som uppstått mellan fack och arbetsgivare i jämställdhetsarbetet.

– Det redde vi snabbt upp.

Personalavdelningar och HR har ofta höga ambitioner, och det är bra, men de måste också förankras bland chefer och i organisationen. Utbildningar måste till exempel synkas med produktionen och chefernas kalendrar.

En enkätundersökning visade också att medarbetarna inte vågade ta föräldraledigt. De trodde att det amerikanska företaget inte såg med blida ögon på sånt.

Arne Dahlbeg tog initiativ till ett föräldraprogram där personalen fick information 54

AKADEMIKERN

Min väg 2004 En anonym jobbannons om medarbetarrelationer och jämställdhet lockar honom till Coca-cola.

2014 Blir högsta personalchef på Cocacola. När företaget går från central till lokal styrning får han mer makt och blir gladare.

2015 Får industrins jämställdhetspris.

MITT REVIR "När jag gick igenom forskning om aktivitetsbaserade kontor upptäckte jag att det finns en grupp som inte gillar att bli av med sitt skrivbord: medelålders män. Nu får skåpet bli mitt nya revir."

om att de hade rätt till utvecklingssamtal även som föräldralediga och att de var välkomna på julfester och konferenser.

Ledningen såg till att deras namn fanns med i olika talangomgångar och flera blev befordrade när de kom tillbaka.

– Det var en vändpunkt. Året efter tyckte personalen att det var ett fantastiskt ställe att bli förälder på. Många som sökte sig hit sa att de hade hört att vi var bra på föräldraledighet.

NU LIGGER FOKUS på lager och produktion där kvinnor utgör 12 procent av arbetsstyrkan. För dåligt, tycker Arne Dahlberg.

Företaget har skapat ett nätverk för kvinnor och ordnar träffar med föreläsare och workshops. Han berättar att en vanlig förklaring är att få kvinnor söker sig till tekniska yrken.

– Jaja fine, men då måste vi vara förebilder så att fler kvinnor söker till tekniska gymnasieprogram. Alla jobb kräver inte ingenjörsutbildning. På sommarjobben är vi uppe i ungefär 40/60. Men den som får det fasta jobbet efter sommaren är ofta en man, där måste vi vara mer på.

Det svåraste i jämställdhetsarbetet är att sticka ut hakan. Att våga gå emot chefer eller kräva investeringar. Samtidigt gäller det att inte bli en HR-polis. Att inte säga ”ni ska”.

AKADEMIKERN

55

Min väg

"Jag insåg att vi måste få bort skämtkulturen, nakenbilderna och attityden."

Arne Dahlberg kan visa siffror, men vet att det inte är så han vinner hjärtan.

Cheferna måste själva inse varför jämställdhet är bra. En av lagercheferna sa till exempel att det inte gick att ha tjejer på lagret: ”Killarna vänder sig om och då blir det olyckor i trucktrafiken.”

Arne Dahlberg började med sommarjobbarna, alla tjejer som sökte fick komma på intervju. Då exponerades arbetsledarna för fler kvinnor och andelen kvinnor i arbetsstyrkan ökade.

– Nästa år kom samma arbetsledare och sa ”Vi måste ha fler tjejer, det blev lugnare i trafiken då.”

– JAG MÅSTE BARA visa dig Monsterzonen.

Avdelningen som är tillägnad energidrycken Monster går i mörka toner, här finns bord, stolar, svarta saccosäckar och ett fotbollsspel. Vi går förbi en målad skateboard på väggen i Spriterummet och en orange gunga på Fantaavdelningen.

Det aktivitetsbaserade kontoret blev klart i mars och ingen har längre sin egen plats. När Arne Dahlberg gick igenom forskningen om aktivitetsbaserade 56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL MC DONALDS "Jag har aldrig jobbat så hårt i hela mitt liv."

DÄCKFABRIKEN "Jag trodde att jag skulle frälsa dem. Det blev jag som lärde mig hur det funkar i grupper."

EMPLOYEE RELATIONS "Får jobba med företagets relationer till sina anställda."

kontor upptäckte han att det var en grupp i studierna som inte fann sig till rätta lika bra som de andra: medelålders män.

– Jag inser ju att jag är en av dem.

Jag har inte märkt av den känslan själv, men kan förstå det där med att ha sin egen hörna och ”mitt revir”. Därför uppmuntrar vi folk att använda sina skåp. Där har jag tapetserat med mina familjebilder.

VI FÅR TITTA på läskmaskinerna genom fönstret i den låsta dörren eftersom personalchefen inte har behörighet att trampa in i produktionen.

Vi får inte komma in på lagret heller, men Arne Dahlberg smiter in när några kollegor går ut. Det skräller när vi går upp för metalltrappan.

Däruppe blickar vi ut över ett landskap av läskbackar i rött, gult och grönt.

Lagret är stort som 13 fotbollsplaner och här ryms sju miljoner liter – en veckas produktion.

Det var aldrig hans plan att jobba med jämställdhet. Men med åren har han insett att mammans kamp sprider ett eko inom honom, jämställdhet är en viktig fråga.

I framtiden är han sugen på Europa, känner sig nyfiken på Belgien som har den största organisationen i den grupp som svenska Coca-cola tillhör.

– Företaget har också tillsatt en jämställdhetstjänst på Europanivå.

Den rollen skulle jag kunna tänka mig.

LÖN "Lön efter prestation och potential. Finns potential ska vi höja även om personen är ung eller inte har uppnått alla mål."

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid Deltidsarbetande, 50 % eller mindre Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning Introduktionsmedlem, max två år Doktorand Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda) Arbetssökande 100 %

260 kronor 198 kronor 135 kronor 135 kronor 146 kronor 112 kronor 94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms) Utländsk anställning och arbetar utomlands.

Pensionär

198 kronor

94 kronor 73 kronor

Etableringsmedlem Student

83 kronor

100 kronor, engångsbelopp

100 kronor, engångsbelopp för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 00 eller medlem@akademssr.se.

Vi svarar ETIK

"MÅSTE JAG LÄMNA UTDRAG UR SOCIALREGISTRET?" När personer sökt jobb har arbetsgivare begärt att få utdrag ur ”socialregistret”.

Måste arbetssökande lämna det?

Och får socialtjänsten ens ge ut sådana uppgifter?

DETTA HAR HÄNT

En mottagningsenhet inom individ – och familjeomsorgen har blivit kontaktad av flera personer som har velat få utdrag ur ”socialregistret”.

Anledningen är att de i samband med att de sökt jobb har träffat arbetsgivare som förutom att begära in utdrag ur belastningsregister från polisen även begärt in utdrag ur ”socialregistret”.

DETTA GÄLLER

All dokumentation som görs inom socialtjänsten återfinns i enskilda personakter.

Det innebär att något ”socialregister” i egentlig mening, motsvarande polisens belastningsregister, inte existerar.

Då det gäller en arbetsgivares rätt, och ibland även skyldighet, att inhämta registeruppgifter i samband med anställning så är det endast rätten att inhämta

DOLORES KANDELIN MOGARD

Akademikerförbundet SSR:s etikråd

F OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN Innehåller bestämmelser om allmänna handlingar, utlämning, tystnadsplikt och sekretess.

uppgifter från polisens belastningsregister som är reglerat i lag.

Sekretess inom offentligt bedriven socialtjänst regleras i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Enligt den gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det innebär alltså att sekretess, inte offentlighet, är huvudregeln.

Utgångspunkten för bedömningen är den enskilde personens egen upplevelse.

Sekretess till skydd för den enskilde gäller dock inte i förhållande till den enskilde själv. Det finns i OSL möjligheter att begränsa den enskildes förfoganderätt, men detta har bara gjorts i några få fall och de kan inte anses vara aktuella här.

AKADEMIKERN

59

Vi svarar

SÅ RESONERAR ETIKRÅDET

W ETIKRÅDET Hjälper dig med vägledning i yrkesetiska dilemman.

Mer info på Akademssr.se/ etikrådet

En person som är arbetssökande och i behov av en anställning kan ha svårt att inte tillmötesgå en blivande arbetsgivares begäran om utdrag ut ”socialregistret” – även om arbetsgivaren inte har rätt enligt lag att ta del av något sådant utdrag.

Som arbetssökande kan man befinna sig i underläge gentemot en potentiell arbetsgivare och därför se sig tvungen att lämna ett sådant utdrag.

Att vissa arbetsgivare begär utdrag ur socialregistret kan bero på okunskap om att något ”socialregister” inte finns. Men det kan också ses som ett uttryck för att arbetsgivaren anser att kontakter med socialtjänsten är belastande.

Som medborgare har man rätt att söka sig till socialtjänsten för att få hjälp och stöd. Den situation som socialsekreteraren ställs inför inrymmer ett yrkesetiskt problem där denne, ofrivilligt, kan komma att bidra till stigmatisering av personer som haft behovet av hjälp

"Det är olyckligt om arbetsgivare sätter i system att begära ut uppgifter från socialtjänsten vid anställning."

DOLORES KANDELIN MOGARD

60

AKADEMIKERN

och stöd och därför varit i kontakt med socialtjänsten.

Då det gäller att ta del av uppgifter om sin egen person har man som klient självfallet rätt att ta del av dessa uppgifter.

Dock anser rådet, precis som frågeställaren, att det är olyckligt om arbetsgivare sätter i system att begära ut uppgifter från socialtjänsten vid anställning. Det är en utveckling som det finns all anledning att bevaka och motverka.

Etikrådet resonerade kring hur socialtjänsten skulle kunna förhålla sig till detta dilemma. Ett sätt kan vara att socialsekreteraren informerar klienten om att arbetsgivaren inte har någon laglig rätt att ta del av socialtjänstens uppgifter.

Socialtjänsten kan också, förutom uppgifterna från personakten, ge klienten en allmän skriftlig information, riktad till arbetsgivare. Informationen kan ha innebörden att socialtjänsten inte för några nationella register och att utdrag, jämförbart med utdrag ur polisens belastningsregister, därför inte kan göras. Klienten kan sedan själv avgöra om hen vill delge arbetsgivaren uppgifter från sin personakt, om sådan finnes, och/ eller överlämna den allmänna, skriftliga informationen.

SÅ GICK DET

Frågeställaren upplevde att rådets svar blev en bekräftelse på att de var rätt ute i sina egna, interna, diskussioner. De tyckte sig också få en bekräftelse på att det är svårt att motverka dessa tendenser för den enskilda socialtjänsten och anser att frågan skulle behöva lyftas till en samhällelig nivå.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Psykoterapeututbildning, 90 hp med tre inriktningar:

Handledarutbildning i Psykosocialt arbete (motsvarande 45 hp) Start februari 2018

1, Specialistinriktning för psykologer (val kbt eller pdt) 2, Kognitiv beteendeterapi (kbt) för övriga 3, Psykodynamisk terapi (pdt) för övriga HT 2018 - VT 2021 Ansökan öppen 15 mars – 16 april Läs mer på www.psychology.su.se Psykologiska institutionen

Grundläggande utbildning i Psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start augusti 2018

Mentalisering och psykisk ohälsa hos ungdomar 12-13 april 2018

Workshop 5 mars 2018

Utbildningspaket för socialtjänsten om våldsbejakande extremism www.socialstyrelsen.se/ valdsbejakandeextremism

Deliberate Practice med Dr. Tony Rousmaniere

www.sapu.se

Psykoterapeutprogrammet Inriktning kognitiv beteendeterapi, 90 hp Start VT 2018 Institutionen för psykologi

Sen anmälan öppnas 15 december 2017 på www.antagning.se. För vidare information se www.psyk.uu.se.

Upplysningar via programansvarig, Bengt E Westling, bengt.westling@psyk.uu.se, 070-831 42 07.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

3 dagars utbildning i snabbupplysningar samt vårdnads-, boende- och umgängesutredningar.

31 januari - 2 februari 2018 i Lund.

För mer information och anmälan www.medlingsbolaget.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Ansök senast 7 januari 2018

Vi söker två enhetschefer Täby kommun söker

Vill du vara med och utveckla framtidens socialtjänst?

Samtalsbehandlare

Ekerö kommun stärker nu organisationen för att möta morgondagens utmaningar inom socialtjänsten.

Vi söker därför en enhetschef till en nyinrättad enhet för personer med funktionsnedsättning samt en chef till vår vuxenenhet.

Våld i nära relation

Läs mer om tjänsterna på www.ekero.se.

taby.se/ledigajobb

Förändra utsikten för miljontals barn!

Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

Panelen FRÅGAN

VAD HAR TOMTEN I SÄCKEN?

FOTO FV: MLI FOTO I VÄXJÖ, LENA WILSON, MATTIAS RAM

TEXT: MAX BYSTRÖM

Vilken är den knäppaste eller roligaste julklapp du har fått från jobbet?

Amel Lulic arbetsförmedlare, Växjö

Anette Molin socialsekreterare, Alnö

Dennis Nyström samhällsvetare, Västerås

– Vi brukar få ett presentkort med en viss summa pengar, därefter går vi in på en webbsida där vi har möjlighet och välja mellan olika produkter.

Det brukar inte vara så galet faktiskt. Det är rätt oskyldigt. Jag har varit så tråkig så jag har valt handdukar. Det kan man inte få för mycket av.

Jag tycker det är bra att min arbetsgivare gör på det här sättet.

Då får man inte något som 150 andra också har. Man kan själv välja det man känner att man behöver.

– Det är nog en whiskeycheddarost.

Den var rolig. Det är inget som jag skulle ha köpt själv. Tänk dig en hel stor ost. Det var jättegott, men jag har för mig att jag gav bort halva.

Jag var inte socionom då och jag jobbade inte på mitt nuvarande jobb på Sundsvalls kommun.

Då var jag inköpsassistent på ett privat företag som jobbade med helikoptrar.

– Jag vet inte om jag fått några julklappar från jobbet, det kanske mer har varit jättefina saker som vi har skapat tillsammans. Saker som en blir berörd utav. Jag jobbar på organisationen Män som är ideell och platt i strukturen och vi anställda medskapar mycket. Förra julen fick vi varsitt pappershjärta på våra ryggar där vi under kvällen skulle skriva fina saker som vi uppskattar med varandra. Man blir berörd av det. Vi lyfter fina saker hos oss själva och varandra.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Gåvor och mutor Det lackar mot jul. Vilka julklappar är okej att ge eller ta emot?

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

NÄR BLIR GÅVAN EN MUTA?

3

4 64

AKADEMIKERN

En muta kan vara värd hur lite som helst. Frågan är i stället om gåvan är en "otillbörlig förmån", alltså om den sätter dig i tacksamhetsskuld. Presenten behöver inte ha överlämnats eller tagits emot utan det räcker med ett löfte om att göra det. För att det ska ses som en muta måste det finnas ett affärsförhållande. Anställda kan "mutas" hur mycket som helst så länge skatten betalas.

SÅ KAN DU TÄNKA

Fundera på vad syftet med gåvan är och om den är rimlig eller orimlig utifrån din tjänst. Att statsministern bjuds på finmiddag utomlands betyder inte att det är okej för en handläggare på en myndighet att tacka ja till restaurangbesök.

PRESENTER TILL ANSTÄLLDA

KÄLLA: BROTTSBALKEN, INSTITUTET MOT MUTOR, SKATTEVERKET, SKL.

1

Din arbetsgivare får ge skattefria julgåvor med ett värde upp till 450 kronor. Över det beloppet är presenten skattepliktig från första kronan. Om det ligger pengar i tomtens säck måste de skattas för, likaså om du som anställd begär att arbetsgivaren i stället ska skänka pengar till en ideell organisation.

Om arbetsgivaren själv väljer att ge till ideell verksamhet beskattas inte du som anställd.

GÅVOR TILL/FRÅN KUNDER OCH KLIENTER

Att ge julklappar till kunder är mer komplicerat. Det är okej med mycket enkla reklamgåvor av typen almanackor med företagets logotyp. Dyrbarare gåvor riskerar att räknas som en muta. Att ta emot gåvor från klienter eller kunder kan också vara en muta. Anställda i offentlig sektor bör vara extra försiktiga, särskilt om du arbetar med myndighetsutövning eller offentliga upphandlingar.

2

STRAFFET: BÖTER ELLER FÄNGELSE

5

Påföljden för mutbrott är böter eller fängelse upp till två år, eller upp till sex år om brottet är grovt.

Mutan eller värdet av den brukar också betalas till staten. Det kan också tillkomma skatt. Domstolarna ser strängare på korruption som rör den offentliga sektorn, särskilt inom myndighetsutövning och offentlig upphandling.

AKADEMIKERN

65

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se KONFERENS

Dela (o)lika

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Hur gör man en bra lönekartläggning? Hur går det för regeringens tillitsdelegation som utreder tillitsbaserad styrning i socialtjänsten? Vad tycker politiker från olika partier om föräldraförsäkring, pensioner med mera ur ett jämställdhetsperspektiv?

På konferensen Forum för jämställdhet finns flera seminarier om fackliga frågor och arbetsliv.

UTLÄNDSK EXAMEN

Nya former för medlemskap

66

n KARLSTAD 6–7 februari

CHEF

Skruva upp volymen

Efter årsskiftet blir det åter möjligt för personer med utländsk akademisk examen att teckna två alternativa former av medlemskap i Akademikerförbundet SSR: Etableringsmedlemsskap vänder sig till personer som behöver någon form av vidareutbildning för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Introduktionsmedlemsskapet är för de som redan har ett jobb eller som deltar i en arbetsmarknadssubventionerad åtgärd.

Båda medlemskapen kan man ha i två år.

Nu lanserar Akademikerförbundet SSR sin tredje podcast: Chefspodden.

I första avsnittet medverkar Peter Örn, som varit redaktör för den nyligen utgivna antologin Leda med tillit. Framöver kommer podden att gästas av forskare, chefer och andra som ger perspektiv på chefs- och ledarskapsfrågor.

Sedan tidigare finns Samhällsvetarpodden och Socialtjänstpodden.

n BLI MEDLEM PÅ AKADEMSSR.SE/MEDLEMSKAP

n LYSSNA HÄR: SOUNDCLOUD

AKADEMIKERN

Kommunernas VoB – Vi gör skillnad

För VoB är det viktigt att möta socialtjänstens behov av ett differentierat utbud med hög kvalitet. Genom ett systematiskt uppföljningsarbete vet vi att våra verksamheter gör skillnad för klienterna. Läs mer om våra verksamheter: vob.se Följ oss på Facebook för nyheter, lediga tjänster och information om våra temadagar.

Annika Weitner

Jenny Tapper

Jennie Börjhagen

Verksamhetsutvecklare

Verksamhetschef

Utvecklingschef

vob.se

VoB driver HVB, stödboenden och familjehem. Bolaget är kommunägt, drivs utan vinstsyfte och är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

Efter #metoo – så skapas verklig förändring SPANING

Nudging: fatta klokare beslut med en knuff i rätt riktning VI SVARAR

Måste jag lämna utdrag ur "socialregistret" när jag söker jobb?

➔

MATTIAS HEDMAN KOM FRÅN KRIMINALVÅRDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN OCH SÅG PÅ MEDARBETARNAS SÄKERHET MED NYA ÖGON.

VÅR VINKEL