Akademikern 1 2017

FEBRUARI 2017

Fångar tillfället i flykten.

Statsvetaren Amelie Silfverstolpe hjälper nyanlända att hitta jobb.

21 SIDOR TEMA

Fördubblad lön innan pension?

Så stor är chansen i din bransch.

•

LÖNEKARRIÄR

Humana Akademin arrangerar

Från praktik till evidens - nationell konferens om socialt arbete för barn och unga Vi behöver skapa bryggor mellan forskning och praktik

Boka in 18-19 maj 2017 i Uppsala Konferensen riktar sig till praktiker, forskare och beslutsfattare med målet att sprida kunskap och skapa diskussion kring vad som fungerar, och hur vi följer upp det sociala arbetet med barn och unga.

Mer information och program hittar du här:

www.humana.se/evidenskonferens Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge och Finland som utför omsorgstjänster till över 8 000 människor.

Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

2

AKADEMIKERN

AKADEMIN

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

LÖNEKARRIÄR

KVITTO PÅ PRESTATIONEN

ETT PAR HUNDRALAPPAR mer i lön. År efter år. Samma ökning som alla andra.

Utan möjlighet att påverka lönen genom arbetsprestation, växande erfarenhet eller större ansvar.

Efter elva år fick socionomen Annelie Björndahl nog och lämnade kommunen för arbetsgivare i privat sektor och möttes av en annan inställning till lön och andra förmåner.

UNDER ETT YRKESLIV är det rimligt att

akademiker fördubblar sin lön, anser Akademikerförbundet SSR. Men för många som arbetar i offentlig sektor är det svårt. Lönerna är så pass sammanpressade att det bara skiljer några tusenlappar mellan de som tjänar minst respektive mest.

Tyvärr är det inte så enkelt att det handlar bara om offentlig sektor kontra privat. Även inom kommuner och landsting finns akademiker som kan göra lönekarriär, nämligen i yrken där majoriteten

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

är män. De låga och sammanpressade lönerna finns framför allt i yrken som domineras av kvinnor.

Arbetar du, som många medlemmar gör, dessutom i en ansträngd arbetsmiljö sätts principerna för rättvis lönesättning ur spel. Hur ska du lyckas prestera om det saknas resurser?

EN SOM TAGIT frågan om lönekarriär på allvar är HR-chefen Anneli Metso Kjellkvist på Högskolan i Skövde. Hon vill skapa tydliga karriärvägar som ska ge utdelning i plånboken. I universitetsvärlden har forskning länge varit det som premierats, men nu ska det bli möjligt att tjäna mer genom andra typer av uppdrag. Även inom kommunerna har det börjat röra på sig de senaste åren.

Brist på personal har drivit på lönerna och gjort det möjligt att gå till en annan arbetsgivare. Så som Annelie Björndahl gjorde.

AKADEMIKERN

3

Innehåll Akademikern silvermedaljör i Svenska Designpriset 2016

Hur mycket tjänar du?

ORDFÖRANDE "Lönebilden är osunt sammanpressad."

9

AKTUELLT Fler testar sex timmars arbetsdag.

12

VÅR VINKEL Lön och moderniserad arbetstid i årets avtalsrörelse.

TEMA RIK

17–42 Dubbelt upp Högskolan i Skövde vill skapa tydliga vägar till lönekarriär.

Så stort är lönespannet Sektorerna där du kan göra lönekarriär.

Lön för mödan?

Dubbel lön innan pension är fackets mål. Men få når dit.

Tjänar mer Socionomen Annelie Björndahl fick nog av låg lön.

4

AKADEMIKERN

46

64

50

66

SPANING Kollegor smittar.

På gott och ont.

MIN VÄG Statsvetaren Amelie Silfverstolpe hjälper nyanlända att fånga tillfället i flykten.

SÅ FUNKAR DET Ta tjänstledigt och starta eget.

I LUFTEN Bazar öppnar vägen till nytt jobb.

61

VI SVARAR "Är du man eller kvinna?"

Om diskriminering vid anställningsintervjuer.

63

PANELEN Vad önskar du av 2017?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Emmeli Nilsson, Annika Larsson Sjöberg.

Fotografer och illustratörer Margareta Bloom Sandebäck, Marc Femenia, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Anna Simonsson.

Omslag Foto: Margareta Bloom Sandebäck Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

29–30 MARS 2017 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM

VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande samhällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att förebygga och möta denna utveckling?

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenum: ”Inställd på grund av panik” Thor Rutgersson, berättar om sin egen resa och illustrerar med poesi.

Socialsekreterares arbetsvillkor – vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet?

Pia Tham, fil dr, forskare Vikten av att inte förlora sig själv i mötet med klienter Jakob Carlander, leg psykoterapeut, teologie licentiat

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2015: 65 500 ISSN 1652-9898

Sekretess i samverkan mellan socialtjänst och psykiatri Therése Fridström Montoya, jur dr i offentlig rätt, socionom Vilka etiska problemen finns idag i vård av allvarligt psykiskt sjuka?

Stefan Sjöström, docent i socialt arbete, doktor i kommunikation Att undvika att bli utsatt för hot och våld Maria Bauer, beteendevetare Klienter som återkommer i LVM-vården Robert Grahn, forskare, Umeå universitet Att möta personer med dubbeldiagnos – missbruk och psykisk störning Stefan Sandström, leg psykolog Se människan bakom diagnosen Kjetil Rygg, specialistsjuksköterska i psykiatri

Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Program och mer information: vuxnaochpsykiskhalsa.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE

NACKA Socionomen Annelie Björndahl lämnade kommunen för den privata sektorn för att kunna påverka sin lön.

6

AKADEMIKERN

FOTO: ANNA SIMONSSON

39

18

FOTO: MARC FEMENIA

SKÖVDE HR-chefen på Högskolan i Skövde stakar ut karriärvägar som ska ge utdelning i plånboken.

50

FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

STOCKHOLM Statsvetaren Amelie Silfverstolpe drivs av att få göra nytta i samhället.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "EN OSUNT SAMMANPRESSAD LÖNEBILD"

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

MINNS MINA FÖRSTA LÖNER. Allt ifrån fastställd timersättning till en summa uträknad på ett, för mig, helt obegripligt sätt. För att FÖRBUNDET sedan under mina första yrkesverksamma I SOCIALA år, med universitetsstudier i bagaget, MEDIER uppleva tarifflönesystemets förutsägbarhet.

Meriter räknades i ålder och tid som anställd i respektive sektor. Det var inte svårt att förstå hur min lönekarriär skulle utvecklas.

Allt fanns i tabellform. Med åldern växlades lönen upp. Erfarenhet, kompetens och prestation kom helt i skymundan.

W

#rättjobbrättlön

SVERIGE HAR EN av Europas mest könsuppdelade arbetsmarknader. Kvinnor och män väljer i hög grad olika utbildningar som i sig leder till olika arbete i olika sektorer.

En akademisk utbildning är en investering.

Både för individen och för samhället. Tittar man på livslönerna för akademiker visar de tydligt att många utbildningar som leder till arbete i kvinnodominerade yrken värderas 8

AKADEMIKERN

FOTO: SANDRA JOHNSON

LÖNEKARRIÄR

lägre och lönar sig sämre. Sambandet mellan kvinnodominerade yrken och bristen på möjlighet att göra lönekarriär är påtaglig.

INGÅNGSLÖNERNA skiljer sig sällan mycket från slutlönen vid pension. Situationen i socialtjänsten är ett uppenbart exempel på det. Marknadskrafterna påverkar ingångslönerna men inte lön för medarbetare med lång och efterfrågad erfarenhet.

Lönestrukturen tenderar att skapa en osunt sammanpressad lönebild. En verklighet som delas av många andra yrkesområden, exempelvis på Arbetsförmedlingen.

Detta är ett jämställdhetsproblem men även en rejäl utmaning för offentlig sektor att vidmakthålla stabilitet, kvalitet och attraktivitet som arbetsgivare och tjänsteleverantör gentemot medborgare. Fackligen uppfattas vi säkert som en ”nagel i ögat” på arbetsgivare och politiker i denna fråga. Men om inte vi är det, vem är det då?

Aktuellt W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

ARBETSMARKNAD

TEXT: JENNIE AQUILONIUS, ÅSA BOLMSTEDT. FOTO: ISTOCK

Brist på personal

DISKRIMINERING

Nu skärps reglerna Sedan den 1 januari gäller nya regler i diskrimineringslagen. Det förebyggande arbetet breddas och ska ske i fyra steg, det blir också krav på årliga lönekartläggningar.

Tidigare gällde kravet på att arbetsgivare jobbar förebyggande mot diskriminering bara tre av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet samt religion eller annan trosuppfattning. Efter årsskiftet gäller reglerna även de övriga grunderna: könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, har det varit en påtaglig brist att arbetsgivare inte har behövt se över om det finns risker för diskriminering i samband med de övriga fyra diskrimineringsgrunderna.

Nytt för i år är också att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Det går bra för den svenska arbetsmarknaden, men farten bromsas av brist på arbetskraft. Det slår Arbetsförmedlingen fast i prognosen för 2017 och 2018. Enligt rapporten uppger två av tre offentliga arbetsgivare brist på arbetskraft under hösten 2016, den högsta nivån för offentliga verksamheter sedan 2005.

Särskilt den kommunala sektorn brottas med problem att rekrytera utbildad och erfaren personal, bland annat socialsekreterare.

AKADEMIKERN.SE

Mest läst 2016

1 2 3

PSYKISK (O)HÄLSA

Så ska chefer bli bättre på att stötta anställda med psykisk ohälsa.

STRESS

Palle Storms berättelse om det stöd han fick för att bryta stressen på jobbet.

ARBETMILJÖ

Arbetsmiljöverket larmar om arbetsmiljön i socialtjänsten.

AKADEMIKERN

9

FOTO: ISTOCK

Aktuellt

I år inför fler kommuner sex timmars arbetsdag.

Hur kan stressen minska när samma arbete ska utföras på kortare tid?

6 TIMMARS ARBETSDAG

I år testar flera kommuner sex eller sju timmars arbetsdag inom socialtjänsten. Vingåkers kommun började med sju timmars arbetsdag vid årsskiftet för tolv socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning inom barn och ungdom. Socialsekreterarna behåller sin lön och utför samma arbetsuppgifter som tidigare.

– Min största farhåga är hur medarbetarna ska kunna göra samma arbete på kortare tid, säger Robert Skoglund, ordförande i socialnämnden.

En kommun som redan provat och utvärderat sex timmars arbetsdag är Östersund.

Pilotprojektet pågick 2016 och 18 anställda inom området försörjning var med. Även här skulle arbetsmängden och lönen ligga på samma nivå som tidigare.

10

AKADEMIKERN

Syftet med projektet var att se om sex timmars arbetsdag kunde sänka sjukfrånvaron och bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

Blev det så?

– Det är för kort tid för att se effekter på den långsiktiga sjukfrånvaron, men korttidsfrånvaron var oförändrad. Utvärderingen visar att personalen upplevde att de hade mer tid för återhämning och kände minskad stress, så det borde innebära en mer hållbar arbetsmiljö, säger chefen Marika Sahlin.

Hur är det möjligt att utföra samma arbete på kortare tid och dessutom känna mindre stress?

– Det medarbetarna har sagt är att det under projekttiden kunde vara en högre arbetsintensitet än tidigare, men att de klarade av det eftersom de hade tid för återhämtning.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS, ÅSA BOLMSTEDT

Kortare arbetstid ger återhämtning

DÖDSSYNDERNA

Högmod styr dig Frossar du i arbete, inleder kärleksrelationer med dina kollegor och släpper lös din vrede på jobbet?

Du är inte ensam. Rekryteringsföretaget Davvero har låtit drygt tusen personer svara på frågor om de sju dödssynderna i arbetslivet.

När det gäller högmod är det många som trillar dit. Hälften tycker att det är vanligare att de lär sina kollegor saker på jobbet, än tvärtom. Många ger också efter för lust: sex av tio skulle inleda en kärleksrelation med en kollega.

Girighet driver ungerfär hälften.

44 procent skulle välja ett roligt jobb med låg lön.

De flesta är inte särskilt avundsjuka, bara sju procent känner sig mycket ofta orättvist behandlade på jobbet. Känslan är vanligare bland kvinnor och yngre personer.

Det kan kanske hänga ihop med att män och äldre i större utsträckning släpper ut sin vrede? Lättja verkar inte vara något stort problem i arbetslivet. 69 procent av deltagarna svarar att de alltid anstränger sig så mycket som möjligt och tre av tio frossar i arbete.

2,5 TALET

miljarder kronor.

Så mycket kostade personalomsättningen i socialtjänsten 2014 och 2015, enligt Akademikerförbundet SSR.

Kommunernas Gryning

SOMMARJOBBA I GRYNING Är du student och vill ha ett engagerande sommararbete som ger dig erfarenheter för livet? Sommarjobba i en kommunägd verksamhet med fokus på kvalitet!

Vi söker alltid duktiga medarbetare till våra enheter. Vi finns i hela Västra Götaland. Läs mer på www.gryning.se/jobbahososs

Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som driver behandlingshem, familjehem, öppenvårdsverksamhet, boende för ensamkommande ungdomar och LSS-boende. Gryning sätter människor i centrum och bidrar till social hållbarhet. Vi ska vara Kommunernas Gryning – ett självklart förstahandsval för kommunerna i Västra Götaland.

Vår vinkel

17 0 2 l a t v a v i t k e Koll

årets ige berörs av ställda i Sver an d annat er an bl on ilj ar m er 2,4 ivavtal regl kt le ol K rin som e. st avtalsrörels dighet. Indu nsion och le pe tter ett så d, sä ti ts de lön, arbe portberoen ex h oc stas tt sa nsut bör öka. I hö är konkurre ket lönerna yc rbundet m r fö hu er r ik fö m ent. Akade kallat märke oc pr 8 2, strifacken ber växlade krävde indu tal. I decem av sa lö er ff andlingråkar si rjades förh SSR föresp nuari påbö ja i h oc edlare m en s kand erens kalla parterna yr kommer öv te let löper in ta na av er la rt det gam om arna. Om pa jk re st i ska bl st kan det t nytt avtal in och till si ålet är att et M . ts na ck nytt te ut innan ett den 1 april. s at pl på vara

12

AKADEMIKERN

AVTALSRÖRELSE

Betalt för erfarenhet och moderniserad arbetstid är i fokus när kollektivavtalet i kommuner och landsting förhandlas.

Text: Jennie Aquilonius

Förhandling

pågår

FOTO: ISTOCK

W LÄS MER Följ avtalsrörelsen på Akademikern.se och akademssr.se

ÅRETS AVTALSRÖRELSE är i full gång.

Akademikerförbundet SSR:s medlemmar berörs framför allt av att det fyraåriga kollektivavtalet med Sveriges kommuner och landsting, SKL, går ut i mars.

Förbundet sitter också vid förhandlingsbordet för 17 avtalsområden i privat sektor. I december utbytte parterna krav inför det nya avtalet i kommuner och landsting och förhandlingarna började under andra halvan av januari.

Den viktigaste frågan för förbundet är hur lönerna sätts och utvecklas över tid. Lönen är viktig för att rekrytera och behålla kompetent personal, menar AKADEMIKERN

13

Vår vinkel

MARKUS FURUBERG

NICLAS LINDAHL

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. – Personalomsättningen bland våra medlemmar är flera gånger högre än vad den borde vara. Den erfarenhetsrotationen kostar flera miljarder. Så pengar finns, de är bara felsatsade, säger han.

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR och SKL är överens om att lokal lönebildning är den bästa lösningen. Det innebär att lönen sätts av varje arbetsgivare. Parterna vill också att medarbetarnas arbetsinsats ska avspegla sig i lönekuvertet.

Inför det förra avtalet bestämde parterna att det lokala arbetet med lönebildning skulle utvecklas. Det gällde till exempel arbetsgivarnas förmåga och vilja att bedöma behovet av löneökningar och hur lönestrukturerna behövde förändras för att personal ska stanna kvar. Förbundet menar att flera arbetsgivare har tagit steg framåt, men att det finns brister på många håll.

"Många av våra medlemmar jobbar på tok för mycket.”

MARKUS FURUBERG 14

AKADEMIKERN

– Många medlemmar som jobbar hos stora arbetsgivare, särskilt inom landstinget, upplever att de inte kan påverka sin lön genom arbete. Det är ett misslyckande för den lokala lönebildningen, säger Markus Furuberg.

Han anser att de centrala parterna måste försöka få en mycket högre efterlevnad av den här delen av avtalet.

– Det bästa vore tydligare formuleringar kring vad som ska göras när och av vem.

Både medarbetare och lönesättande chefer behöver involveras tidigare i processen. Om löneökningsbehovet är större än de medel cheferna blivit tilldelade ska de kunna påverka det. De behöver också ha ett hanterbart antal anställda och få avlastning av administratörer och specialister.

Så berörs du

Parterna är övens om att: n Lönen ska sättas lokalt hos varje arbetsgivare. n Din arbetsinsats ska avspegla sig i lönekuvertet. n Arbetstiden behöver moderniseras.

Men hur detta ska gå till återstår för parterna att lösa.

Viktigaste frågan Akademikerförbundet SSR: Hur lönerna sätts och utvecklas över tid.

SKL: Kommunernas och landstingens självbestämmande.

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

NICLAS LINDAHL, förhandlingschef på

SKL, menar att alla arbetsgivare följer vad avtalet säger om lönebildning. För SKL är den viktigaste frågan kommunernas och landstingens självbestämmande.

– Vi vill få till ett så stort lokalt självstyre som möjligt, säger han.

I sitt mål- och inriktningsdokument lyfter SKL och Pacta, ett arbetsgivarförbund för kommunala bolag och kommunalförbund, fram kommunernas och landstingens ekonomiska problem.

Betyder det att det inte finns så mycket utrymme för löneökningar?

– Ja, och det är därför det är viktigt med prioriteringar och effektiviseringar, säger Niclas Lindahl.

Parterna är också överens om att arbetstiden måste moderniseras. Men på vilket sätt är de inte helt ense om. SKL ser att medborgarna ställer krav på service dygnet runt.

– För vissa yrkesgrupper behöver arbetstiden vara mer flexibel för att tillmötesgå verksamhetskraven, säger Niclas Lindahl.

Akademikerförbundet SSR vill se över vad ett rimligt mått på heltid är och vill att medlemmarnas totala arbetstid ska minska. Ersättningen vid obekväm arbetstid behöver höjas och definitionen av heltid för HVB-hem och andra verksamheter som är aktiva dygnet runt sänkas.

– Många av våra medlemmar jobbar på tok för mycket genom att flexsystem överutnyttjas och att jour och beredskap används i för stor utsträckning. Det gör att personalen inte får den återhämtning som den behöver, vilket resulterar i för höga sjuktal, säger Markus Furuberg.

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss.

Vi arbetar bland an nat med djurunderstödd be handling, genom mötet me d djuren skapar vi möjlighe t för flickan att också möta sig själv.

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Teckna en Sju olycksfallsför k- och säkring!

Ersätter till exempel: Läke-, tandskade- och resekostnader.

Rehabilitering.

Psykologbehandling.

Sjuk- och olycksfallsförsäkring En utökad olycksfallsförsäkring Som medlem i Akademikerförbundet SSR har du möjlighet att via Akademikerförsäkring teckna en Sjuk- och olycksfallsförsäkring. Det är en utökad olycksfallsförsäkring som även kan ge ersättning för invaliditet på grund av sjukdom. Försäkringen gäller till utgången av det år du fyller 67 år.

akademikerforsakring.se/sjukolycksfall

Tema Hur rik vill du bli på ditt jobb?

Det bör gå att fördubbla sin lön under yrkeslivet, anser facket.

Men i många branscher är det svårt.

DUBBELT UPP Chefer och medarbetare med kunskap och mandat att påverka lönen. Fler och tydliga vägar att utvecklas. Högskolan i Skövde har en plan för hur karriären ska märkas i plånboken.

18

SÅ STORT ÄR LÖNESPANNET Minst och mest. Hur stor löneskillnaden är inom ett yrke visar hur stor chansen är att göra lönekarriär. Välj utbildning med omsorg om du vill ha betalt för din investering.

28

LÖN FÖR MÖDAN? Det är rimligt att hinna fördubbla ingångslönen innan pension, anser facket. Men på flera håll är det svårt. Om det är pengar som styr dina karriärval bör du jobba privat.

33

TJÄNAR MER Socionomen Annelie Björndahl tröttnade på att inte få betalt för sin arbetsinsats och växande erfarenhet. Hon bytte till konsultsidan och mötte en annan attityd till lön och andra förmåner.

39 AKADEMIKERN

17

Tema

Dubbelt

HR-chefen Annelie Metso Kjellkvist på Högskolan i Skövde utbildar chefer och i lönesättning och skapar nya karriärvägar där fler ska kunna dubbla lönen.

upp Text: Emmeli Nilsson Foto: Marc Femenia

➔

Tema

A

ADJUNKT, LEKTOR, PROFESSOR. Den

akademiska karriären följer ett bestämt mönster. Den som klättrar hela vägen upp till toppen har ofta fördubblat sin lön på vägen, från kring 30 000 i månaden som adjunkt till 60 000 och uppåt som professor.

Högskolan i Skövde ligger i framkant bland högskolor och universitet när det gäller möjligheten för anställda att själva påverka sin lön. Högskolan var bland de första i landet att införa lönesättande samtal, där medarbetarna inte omfattas av någon facklig förhandling utan själva förhandlar om lönen med sin chef.

Fack och arbetsgivare har arbetat tillsammans med att informera och utbilda såväl medarbetare som chefer i det nya arbetssättet. Fem övergripande lönekriterier gäller numera: Resultat, kompetens, samarbete, arbetsmiljö och utveckling.

20

AKADEMIKERN

Högskolan i Skövde huserar i försvarets gamla byggnader.

Varje kriterium är väl definierat och det finns flera konkreta exempel. Resultat kan exempelvis handla om att medarbetaren visat förmåga att se till helheten och aktivt bidragit till att nå högskolans mål. Cheferna kan lägga till innehåll, men måste hålla sig till de fastställda lönekriterierna.

Det finns också en tydlig mall som både chef och medarbetare använder. En tregradig skala används för att gradera hur medarbetaren presterat på varje kriterium – under, på eller över förväntad prestation. Mallen används inför och under det lönesättande samtalet, men en liknande mall används också för medarbetarsamtalet. Då sätter medarbetare och chef upp mål utifrån lönekriterierna.

Målen följs upp och utvärderas i det lönesättande samtalet.

– Lönen är där den hör hemma nu, i en dialog mellan chef och medarbetare.

"Lönen är där den hör hemma nu. I en dialog mellan chef och medarbetare."

ANNELI METSO KJELLKVIST

W LÄS MER På Akademikern. se finns fler artiklar om lön och karriär.

Vi har varken mer eller mindre pengar än tidigare. Men det finns en röd tråd.

Vi har en systematik och struktur där alla behandlas likvärdigt, säger Anneli Metso Kjellkvist, HR-chef på Högskolan i Skövde.

Det är måndag förmiddag när hon kliver ut från sitt välordnade arbetsrum på tredje våningen i D-huset. Hon korsar gårdsplanen med siktet inställt på restaurang Götasalen. Högskolan i Skövde huserar delvis i försvarets gamla kasernbyggnader och mitt på gården står ett 18 meter högt klocktorn.

Det var också i Försvarsmakten som Anneli Metso Kjellkvist först blev HR-chef. Efter flera år som socionom kom hon in som personalkonsulent, Försvarsmaktens motsvarighet till kurator. Nu är det över tio år sedan hon

bytte myndighet för att i stället leda Högskolan i Skövdes HR-avdelning.

Här på högskolan finns en stark kultur av ifrågasättande till skillnad från i Försvarsmakten, förklarar Anneli Metso Kjellkvist medan allt fler studenter droppar in och sätter sig vid borden runtomkring. Det där ifrågasättandet är på gott och ont. Men det kanske underlättade när hon började driva frågan om lönesättande samtal för några år sedan.

Först gick det trögt. Före 2010 var lönerna kollektivt förhandlade mellan fack och arbetsgivare. Det var en modell som inte krävde lika mycket av vare sig chefer eller medarbetare, men samtidigt var möjligheten att påverka sin lön mindre.

AKADEMIKERN

21

– Jag måste vara mer medveten om medarbetarens prestation, berättar Susanne Källerwald, en av cheferna som börjat med lönesättande samtal.

Jxxxxx.

22

AKADEMIKERN

Tema

Innebär extra uppdrag en merit eller något medarbetaren får stå till svars för när lönen ska förhandlas? Åsikerna går isär i projektgruppen för jämställdhetsintegrering.

2010 kom nya bud från centralt håll.

Lönebildningen lades ut på de enskilda myndigheterna tillsammans med sina fackliga motparter, och lönesättande samtal blev norm.

Universitet och högskolor fick dock ett undantag. De behövde inte införa lönesättande samtal förrän 2015.

– Varför skulle vi få fem år extra på oss? frågar Anneli Metso Kjellkvist retoriskt, och kommer själv med förklaringen: Nästan alla chefsjobb i den akademiska delen av högskole- och universitetsvärlden är tidsbegränsade. Chefer är inte anställda som chefer utan som lärare eller forskare. Vid sidan av det har de chefsansvar under en begränsad period.

Ibland motvilligt. Många vill hellre satsa på sin egen forskning. Och de lönesättande samtalen skulle kräva betydligt mer chefskap än tidigare.

Men Anneli Metso Kjellkvist trodde starkt på modellen med lönesättande samtal.

– Jag tror det är bättre att man pratar med varandra, chef och medarbetare.

2014 organiserades högskolan om och fick en tydligare struktur. Varje chef fick ansvar för färre medarbetare än tidigare.

– Då bestämde vi partsgemensamt med Saco att nu kör vi.

Lunchen är slut. Anneli Metso Kjellkvist lämnar matbrickan i hörnet av lunchsalen och promenerar tillbaka till sitt kontor.

På tredje våningen väntar Susanne Källerwald. Hon är lektor och avdelningschef vid Institutionen för hälsa och lärande, och således en av cheferna som har fått sätta sig in i det nya sättet att arbeta med medarbetarnas lön.

"Chefer är inte anställda som chefer utan som lärare eller forskare."

ANNELI METSO KJELLKVIST

– Nu krävs mer förberedelser innan samtalet, i och med att det är där lönen sätts. Lönesamtalet vi hade tidigare var mer ett underlag. Så det är klart att jag måste vara mer förberedd nu och än mer medveten om medarbetarens prestation, säger Susanne Källerwald.

Hittills har hon haft en omgång lönesättande samtal med sina medarbetare.

Det finns utvecklingspotential, tycker hon. Diskussionen och dialogen mellan chef och medarbetare kan förbättras.

Löneförslaget som läggs fram under samtalet är just ett förslag som ska förhandlas.

– Det är individuellt hur medarbetarna känner inför att ha lönesättande samtal. Vissa har svårare än andra att argumentera för sig själv. Men jag tror det handlar en hel del om mig som chef och hur jag beter mig. Vissa får man pusha lite mer.

Klockan närmar sig två och högskolans projektgrupp för jämställdhetsintegrering ska ha möte högst upp i huset.

Anneli Metso Kjellkvist samlar ihop sina AKADEMIKERN

23

papper och tar trappan upp. Hon är en av två projektledare för gruppen och den som först tar ordet. På dagordningen står genomgång kring jämställdhetsproblem från arbetsgrupperna.

Det är svårt att få till en jämställd försörjning av personer som vill ta olika uppdrag på högskolan, säger en man som företräder en av arbetsgrupperna. Vilka incitament finns egentligen? Innebär uppdraget en meritering, ett lönetillägg, prestige? Eller innebär det bara att man måste lägga mer tid på jobbet?

En kvinna säger att extra uppdrag snarare innebär extra problem.

– Och sedan får man stå till svars för det i lönesamtalen.

Anneli Metso Kjellkvist tror det kan behövas tydligare definitioner av vad man 24

AKADEMIKERN

tjänar på att ta olika uppdrag vid sidan av forskningen. Den akademiska karriärtrappan är tydlig. Men vetenskaplig skicklighet i forskning är inte det enda sättet att göra karriär i högskolor och universitet.

Det går också att meritera sig pedagogiskt, bland annat genom att undervisa eller ta ett uppdrag som ämnesföreträdare.

– Tar man ett uppdrag som exempelvis ämnesföreträdare så måste man välja.

Tjänar jag på det här utifrån min egen karriär, jämfört med att lägga den tiden på forskning? Vilka uppdrag tjänar jag på att ta?

Anneli Metso Kjellkvists egen lön ligger runt 60 000 i månaden, en ganska normal lön för en erfaren HR-chef i universitets- och högskolesektorn. Det innebär att hon har höjt den med ungefär

Tema 20 000 på 14 år, i takt med att hon gått från regional HR-chef i Försvarsmakten till HR-chef på Högskolan i Skövde.

– Ganska rimligt, skulle jag säga.

Det har hunnit bli mörkt ute när Anneli Metso Kjellkvist återvänder till sitt kontor.

Vad hon tjänade på första jobbet som socionom i Falköping är svårt att räkna ut. Då, på åttiotalet, var det lönegrader som gällde.

– Lönegrad K25, löneklass K26, läser hon högt från anställningsbeviset som sitter i en tjock pärm med andra viktiga papper.

Utvärderingarna av den första omgången lönesättande samtal på Högskolan i Skövde sitter i en annan pärm. Åsikterna skiljer sig åt mellan de som arbetar med utbildning och forskning jämfört med de som arbetar med

"Vissa har svårare än andra att argumentera för sig själv."

SUSANNE KELLERWALD

verksamhetsstöd, där exempelvis HR och ekonomi ingår. De senare är snäppet nöjdare än de förra.

– Vi har ägnat förra våren och en del av hösten åt att göra vissa förändringar. En sak är att sprida mer kunskap om lön och lönebildning i staten, säger Anneli Metso Kjellkvist.

Hur kan utbildning skräddarsys för medarbetare som får nya uppdrag?

Tavlan visar en första skiss.

AKADEMIKERN

25

Tema "Nu krävs det mer förberedelser innan samtalet i och med att det är där lönen sätts."

ANNELI METSO KJELLKVIST

CV ANNELI METSO KJELLKVIST Utbildning Socionom Arbetar Högskolan i Skövde

26

AKADEMIKERN

Modellen kommer utvecklas över tid, tror hon. Men en idé är att erbjuda cheferna utbildning i samtalsmetodik.

Nu har de fått känna på vilken utmaning det kan vara att ha samtal vilket ökar chansen att de nappar på en utbildning.

Men det går redan att se positiva effekter av de lönesättande samtalen.

Intresset för lönefrågor har ökat.

– Folk frågar mer. När du måste genomföra något själv och inte längre

kan lägga det på fack och HR-chef måste du förbereda dig och fundera mer.

När chefer tvingas fundera mer över vad medarbetaren gjort i jobbet får de ökad förståelse för sina medarbetare.

Omvänt behöver även medarbetaren ta större ansvar för att beskriva sin egen prestation. Det grundar för en bättre arbetsmiljö, enligt Anneli Metso Kjellkvist.

– Där finns en koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Är det något anställda efterfrågar på den fronten så är det just kommunikation och dialog med chefen. Det här är ett sätt att bygga en formell struktur för det.

Anneli Metso Kjellkvist tycker inte arbetet med lönesättande samtal är särskilt märkvärdigt. Men Högskolan i Skövde har fått en del uppmärksamhet, bland annat av Saco och Arbetsgivarverket som valt att djupstudera deras arbete. Anneli Metso Kjellkvist har också föreläst tillsammans med lokala Saco-ordföranden Karin Kronberg.

– Oftast när något skiter sig beror det på otydlighet och dålig kommunikation.

Här får du systematik och struktur som motverkar det.

NYTT ÅR, NYA MÖJLIGHETER. HÖGRE LÖN, FLEXIBLA ARBETSMÖJLIGHETER. Din samarbetspartner inom socialt arbete!

Vi behöver fler socionomer!

Ring Johan på 0725-98 22 03 www.centriccare.nu

Stockholm | Göteborg | Malmö | Örebro

Centric Care - AKADEMIKERN - Annons Januari 2017 - 159x106 - ORIGINAL.indd 1

2017-01-23 21:44

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter på Akademikern.se Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Tema

Så stort är

Minst I landstingen är lönen mest sammanpressad.

lönespannet

Utan lönespridning är möjligheten till lönekarriär liten.

I privat sektor har du chans att fördubbla lönen innan pension.

Kommun Landsting 39 400 kr.

40 000 kr.

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

Spridningen i varje sektor Genom att jämföra de tio procent som tjänar minst respektive mest inom en sektor eller yrkesgrupp får man en bild av hur mycket det är möjligt att höja lönen under ett arbetsliv. Siffrorna gäller medlemmar i Akademikerförbundet SSR. 28

AKADEMIKERN

27 600 kr.

25 400 kr.

Kommunerna betalar minst.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR: LÖNESTATISTIK 2015 OCH SACO.

Privat Mest

53 700 kr.

I privat sektor är det störst sannolikhet att fördubbla lönen.

Så blir din livslön Det skiljer miljoner mellan olika akademiker.

20 16,2

Stat

EKONOMER

ALLA AKADEMIKER

MILJONER

MILJONER

SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETARE

15,9

43 000 kr.

MILJONER

UTAN AKADEMISK UTB.

14

14

SOCIONOMER

MILJONER

MILJONER

Så gammal är du när du tjänat in din utbildning :

32 EKONOMER

ÅR

27 000 kr.

26 000 kr.

SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETARE

SOCIONOMER

ÅR

ÅR

51

84

AKADEMIKERN

29

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du också två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Kvittar det vad du tjänar?

Lön för mödan?

Erfarenhet, kunskap och ansvar. Ökar din lön i samma takt som du utvecklas?

Under ett yrkesliv bör lönen fördubblas.

Text: Emmeli Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

➔ AKADEMIKERN

33

Tema

L

LÖNEKARRIÄR. De flesta av oss förutsätter att lönen ska öka i takt med att vi får mer erfarenhet, kunskap och ansvar.

Vi förväntar oss en viss löneutveckling från det att vi börjar arbeta i ett yrke till dess att vi lämnar det.

Men för många av medlemmarna i Akademikerförbundet SSR är löneutvecklingen liten. Kanske bara några tusenlappar. Särskilt svag är den i kommuner och landsting. En socialsekreterare börjar ofta arbeta med en lön på omkring 26 000 i månaden och landar på ungefär 35 000 innan pension.

Enligt Katarina Lundahl, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, borde man kunna fördubbla lönen under sitt arbetsliv.

– Det kan man ofta i akademikeryrken. I privat sektor, i manligt dominerade yrken, kan man få en månadslön på 30 000 som nyutexaminerad och sedan sluta på runt 50 000–60 000 kronor.

Det är där lönenivåerna ligger för en civilingenjör.

34

AKADEMIKERN

DET ÄR INTE konstigare än att erfarenhet ska löna sig, menar Katarina Lundahl.

Ibland kan man höja lönen genom att bli chef eller gå vidare till andra positioner, men man ska också kunna ha en bra löneutveckling inom sitt yrke.

Möjligheten att höja sin lön under yrkeslivet, göra lönekarriär, är en viktig fråga för facket och akademikernas centralorganisation, Saco.

– Vi kopplar lön till möjlighet att göra karriär. Finns det ingen möjlighet att göra lönekarriär minskar drivkraften att göra karriär genom att exempelvis bli specialist eller chef. För att göra en verksamhet attraktiv måste man belönas för sina yrkeskunskaper, säger Håkan Regnér som är ekonom på Saco.

Akademikerförbundet SSR och Saco kopplar lönekarriär till lönespridning.

Lönespridning beskriver skillnaden mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest inom ett yrke. Yrken med stor lönespridning erbjuder oftast större möjligheter att öka lönen under yrkeslivet. Det är extra viktigt för den som studerat på högskola eller universitet, enligt Saco. Då har man investerat i en utbildning, skaffat sig studieskulder.

– Helst ska utbildning löna sig i alla sektorer. Men många kunskapsintensiva yrken med långa utbildningar lönar sig inte särskilt bra i Sverige.

W LÄS MER Så lite tjänar erfarna socialsekreterare.

Akademikern.se

"Finns det ingen möjlighet att göra lönekarriär minskar drivkraften."

HÅKAN REGNÉR

KATARINA LUNDAHL

I OKTOBER PRESENTERADE Saco siffror som visar att kommunerna är sämst på att värdera högre utbildning. Det är den sektor som har lägst löneskillnader mellan anställda med gymnasieutbildning och högskoleutbildning. För flera yrkeskårer, som socionomer, är utbildningen en ren förlustaffär.

– Det har att göra med hur man ser på personal. Men det är förstås också en fråga om hur man fördelar resurser. I personalintensiv verksamhet måste man hitta sätt att belöna duktiga medarbetare, och det är en prioriteringsfråga som går ända upp till kommunstyret, säger Håkan Regnér.

Katarina Lundahl på Akademikerförbundet SSR håller med om att kommunanställdas dåliga möjligheter till löneutveckling delvis är ett politiskt ansvar. Men hon tror också att det har att göra med bristen på alternativ.

– De här grupperna har tidigare inte haft så många arbetsgivare att välja på. Nu börjar situationen se annorlunda ut, med fler privata utförare. Arbetsmarknaden börjar breddas. Det tror jag är bra för möjligheten att rösta med fötterna.

Kommunerna kommer att inse att de måste ta hand om sin erfarna personal.

KVINNODOMINERADE yrken inom vård,

skola och omsorg har nästan alltid lägre medianlöner och lägre lönespridning än vanliga mansdominerade yrken.

Enligt en rapport från Ledarna utmärker sig kommunerna genom att lönespridningen är extra låg i förhållande till andra sektorer – men den är fortfarande lite högre för män än för kvinnor.

– Det finns ju ingenjörer även i kommunal sektor, och de har betydligt bättre möjlighet till lönekarriär, säger Katarina Lundahl.

AKADEMIKERN

35

Tema "Arbetsmarknaden börjar breddas. Det tror jag är bra för möjligheten att rösta med fötterna."

KATARINA LUNDAHL

HÅKAN REGNÉR

MAGNUS SVERKE

Det är svårt att veta exakt vad som driver fram löneskillnader mellan kvinnor och män, menar Håkan Regnér på Saco. Val av utbildning och yrke förklarar en hel del av skillnaderna.

Arbetsgivarna tenderar att sätta lägre löner i kvinnodominerade yrken.

Kvinnor har även generellt sämre möjligheter att göra karriär och bli chefer än män. Men det är svårt att statistiskt visa om det beror på att kvinnor oftare än män väljer bort chefsjobben eller om arbetsgivarna faktiskt väljer män före kvinnor, enligt Håkan Regnér, som samtidigt påpekar att det sker förändringar. Fler kvinnor är chefer i dag än för tio år sedan.

MEN ÄVEN OM det är svårt att göra lönekarriär i kommunal sektor börjar något att hända. Akademikerförbundet SSR ser att löner för socionomer har gått upp de senaste två åren. Det är främst unga och nyanställda som fått de stora löneökningarna. Även lönerna i slutet av yrkeslivet stiger för socionomer.

– Det är fler nu än förr som har löner på 37 000 eller 38 000 kronor i slutet av arbetslivet. Men jag känner inte till några exempel på där man i dag kan dubbla sin lön under yrkeslivet, säger Katarina Lundahl.

36

AKADEMIKERN

Lönen må vara viktig och de flesta vill ha ett kvitto på vad de presterat och tagit ansvar för. Men flertalet väljer yrke på andra grunder, enligt Magnus Sverke som är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

Lönen kan heller inte kompensera för vantrivsel på jobbet.

– Att köra folk i botten och samtidigt ge en tusenlapp mer i lön, så enkelt är det inte. Arbetsmiljön är oerhört viktig för att vi ska orka med, göra ett bra arbete och trivas. Är du slutkörd så gör du inte ett bättre jobb för att du får mer pengar, säger Magnus Sverke.

VINCENT PACIELLO LUNDVALL är förhand-

lare hos kommunernas arbetsgivarorganisation SKL. Han ser lön som en av flera viktiga faktorer för att kommunerna ska vara attraktiva arbetsgivare i framtiden.

– När det gäller socionomer ser vi att de som söker jobb i kommunerna har höga betyg, är motiverade och engagerade.

Karriärvägar och chefskap är viktiga delar.

Men givetvis ska man också ha en bra lön och löneutveckling, säger han.

Och löneutvecklingen ser bra ut för kommunernas yrkesgrupper, menar han.

– Jag håller inte med om att kommunerna erbjuder små möjligheter att göra lönekarriär. Tack vare möjligheten med sifferlösa avtal kan kommuner och landsting nu arbeta ordentligt med att skapa en lokal lönebildning med hänsyn till lokala behov och förutsättningar.

En stor del av yrkena med svagare löneutveckling är kvinnodominerade.

Vad tänker du om det?

– Socialsekreterare, biståndsbedömare och chefer i socialt arbete har haft en riktigt snabb löneutveckling. Det har gjorts stora satsningar.

Många socialsekreterare byter jobb från kommunen till privata arbetsgi-

Förhandla lön Utvecklingssamtal Här formleras dina arbetsuppgifter och vilka mål du förväntas nå det kommande året. Fokus kan ligga på dina arbetsuppgifter, verksamhetens mål, behov av individuell utveckling, arbetsmiljö och löneutveckling.

Lönesamtal Här bedöms hur väl du nått målen. Det är viktigt att du vet vad i ditt arbete som värderas högst, det vill säga att arbetsgivarens lönekriterier och lönepolicy är kända för dig. Ditt lönepåslag förhandlas mellan arbetsgivaren och SSR-föreningen.

Lönesättande samtal Samma syfte som lönesamtal, men här förhandlar du och chefen lön.

KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

En dålig arbetsmiljö sätter dessutom principerna om rättvis lönesättning ur spel, menar han. Det måste finnas realistiska möjligheter att nå målen i verksamheten. Är arbetsmiljön kaotisk samtidigt som det saknas tillräckliga resurser och tydliga mål, så går det inte att göra sitt jobb på ett bra sätt.

– Då går det inte heller att premiera den som har gjort sitt arbete bra. Då tar man bort lite av spelreglerna för den individuella lönesättningen.

vare eftersom de får högre lön där. Är det ett problem för kommunerna?

– Det är inte alltid lätt för offentlig sektor att konkurrera med privat sektor och offentlig sektor ska inte vara löneledande. Kommunerna har ändå gjort progressiva satsningar på socialsekreterares löner och antalet socialsekreterare har ökat med 1 500 personer mellan 2014 och 2015. Det kan också finnas olika skäl till att man byter jobb. Man kan vilja ha variation och få nya erfarenheter.

AKADEMIKERN

37

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSR:s

FRITIDSHUS & LÄGENHETER Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

Klövsjö, Jämtland

Fräscha lägenheter i Sveriges vackraste fjällby, som är en sevärdhet i sig. Fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året.

Cagnes-Sur-Mer, Frankrike Välutrustade och bekväma hus nära Nice på franska rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Fuengirola, Spanien

Fräscha lägenheter 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Tema

Socionomen Annelie Björndahl lämnade kommunen för att få upp sin lön. En bra arbetsinsats måste löna sig, menar hon.

Tjänar mer Text: Annika Larsson Sjöberg Foto: Anna Simonsson

➔

Tema

E

EFTER ELVA ÅR som kommunanställd inom socialtjänsten ville socionomen Annelie Björndahl göra något nytt. Och få upp sin lön. Den årliga lönerevisionenhade i alla år bara gett några hundralappar mer i plånboken åt gången.

– Där jag arbetat har alla alltid fått ungefär samma del av lönepotten. Det pratas mycket om att den som gör ett bra jobb och presterar ska få mer i lön men i praktiken blir det inte så. Utrymmet att prata lön var minimalt, säger hon.

Annelie Björndahl sökte en del andra jobb, bland annat inom landstinget men där erbjöds hon ännu lägre lön.

– Det var aldrig intressant för mig.

Det är klart att socionomer ska ligga bra i lön utifrån vår utbildning och den erfarenhet vi har. Men för att få upp lönen måste man ligga i och tro på sig själv.

Runt omkring sig hade Annelie Björndahl en del vänner och bekanta som bytt till bemanningsföretag. De beskrev jobbet som omväxlande, och lönen som högre. Så när hon i slutet av sommaren 2015 skulle flytta från 40

AKADEMIKERN

För att få upp lönen måste man agera. Våga tro på sig själv och sin kompetens, menar socionomen Annelie Björndahl.

Nykvarn till Stockholm beslöt hon sig för att testa. Hon kontaktade några bemanningsföretag, kom på intervju och möttes av en helt annan attityd när det blev dags att förhandla lön.

– De var mer lyhörda och tog till sig av vad jag sade. Jag upplevde att jag åtminstone blev bemött i mina önskemål och så kanske vi kunde mötas någonstans på mitten, berättar hon.

Resultatet blev inte dramatiskt annorlunda. Några tusenlappar mer i månaden, och med facit i hand tycker hon inte att det var tillräckligt för att väga upp de svårigheter som kommer med att vara konsult.

– Det är väldigt svårt och tröttande.

Du byter arbetsplats ofta och förväntas kunna gå in och leverera från första stund, samtidigt som det kan vara ett helt nytt it-system och rutiner du inte känner till. Därför tycker jag att det borde vara ännu mer betalt, säger hon.

Annelie Björndahls första uppdrag som konsult blev att utreda ensamkommande barn. Det var hösten 2015 och

"Jag räknar med att jag kommer att kunna fördubbla min ingångslön."

trycket var stort. Även om hon jobbat med många olika områden som kommunanställd var detta nytt. Det var hon tydlig med. Ändå fanns en förväntan från uppdragsgivaren att hon snabbt skulle komma in och klara jobbet.

– Det var spännande och utvecklande, men också jättetufft. Det ställs krav på konsulterna som man aldrig skulle ställa på en nyanställd. De har ett helt annat stöd. Det företag jag jobbade för då erbjöd inte handledning och ibland kändes det som om folk blev irriterade om jag frågade för mycket, berättar hon.

Bristen på handledning var en av orsakerna till att hon efter ungefär ett år beslöt sig för att byta arbetsgivare igen.

Dessutom hade företaget hon jobbat på

växt i rasande fart och hon kände sig lite bortglömd, som en del i en större industri. Därför sökte hon sig till ett mindre företag med en förhoppning om att få en mer personlig relation till chefen.

– Jag ville se om det kunde bli ännu lite bättre villkor. Men den här gången handlade det inte så mycket om lönen.

För mig är det viktigt att kunna bolla med min chef och nu fick jag dessutom handledning, säger hon.

Lite mer i lön blev det dock och Annelie Björndahl räknar med att om uppdragsgivarna är nöjda så kommer hon att kunna förhandla sig till högre lön eller andra förmåner, längre fram.

– Den stora skillnaden som konsult är att du har bättre förutsättningar att

CV ANNELIE BJÖRNDAHL Utbildning Socionom Arbetar Bemanningsföretag

AKADEMIKERN

41

Tema KÄLLA: AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, LÖNESTATISTIK 2015

Lönespridning i kommunen SOCIALSEKRETERARE ENHETSCHEF SKOLKURATOR

Tajt

KURATOR

Sammanpressade löner i kommunerna.

För att göra lönekarriär måste du bli chef.

BISTÅNDSBEDÖMARE HANDLÄGGARE FAMILJEBEHANDLARE

AVDELNINGSCHEF

25 000

30 000

35 000

40 000

förhandla och löneutvecklingen ser bättre ut. Jag räknar med att jag under mitt yrkesliv kommer att kunna fördubbla min ingångslön, säger hon.

För egen del har hon svårt att se att hon någonsin kommer gå tillbaka till en anställning inom kommunen. Det skulle med största sannolikhet innebära en sänkning av lönen, för ungefär samma jobb. Möjligen kan hon tänka sig en anställning inom någon privat verksamhet med något hon verkligen känner för.

"Lönen är så klart inte allt, men jag behöver känna att det går att påverka den."

42

AKADEMIKERN

45 000

50 000

55 000

– Nu har jag jobbat inom så många olika kommuner och det är ungefär samma överallt. Från personalen finns en stark känsla att ledningen inte lyssnar och ser personalens behov. Det måste bli en ändring på det. Lönen är så klart inte allt men jag behöver känna att det går att påverka den genom att göra jobbet bättre. Även om hon egentligen tycker att det är fel att så mycket av skattebetalarnas pengar går till att bekosta konsulter så skulle hon inte tveka att rekommendera kollegor att byta, förutom de som är helt nya i yrket.

– För att få upp lönerna måste man agera. Det är det enda som kan få kommunerna att inse de måste göra något åt lönerna. Man måste tro på sig själv och våga byta. Det är det enda sättet att få upp lönen om man inte ska vidareutbilda sig, säger hon.

159 x 106 - Akademikern

Webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen enskilt eller tillsammans med kollegor.

www.webbkursomvåld.se

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,6

för

8%

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

annons

Är du vår nya Socionomkonsult?

Som socionom finns det en uppsjö av utvecklingsmöjligheter inom olika yrken och sektorer. Möt två socionomer som valt att jobba på bemanningsföretaget Dedicare, istället för i en traditionell anställning.

ISABELLE OLSSON KONSULT – DEDICARE SOCIONOM ARMIN FEJZ IC KONSULTCHE F – DEDICARE

S

om konsult på ett bemanningsföretag finns det idag stora möjligheter att bredda sin erfarenhet genom uppdrag hos olika arbetsgivare. Du investerar i dig själv och har samtidigt en större frihet att prova på nya arbetsplatser med samma trygghet som vid en fast anställning.

Som konsult hos Dedicare får du kompetensutveckling, flexibilitet, trygghet och en konkurrenskraftig lön.

SOCIONOM

– Det som ger mig mest glädje i arbetet som konsult­ chef är den dagliga kontak­ ten med konsulter som gör skillnad runt om i landet.

Samtidigt som vi tillsammans med konsulterna utför den noggranna matchnings­ process som gör slutresultat så otroligt givande; glad kon­ sult och nöjd kund! Jag finner glädje i att följa våra konsult­ ers utveckling samt stötta dem i deras mångfacetterade och komplicerade arbete.

– Jag var tidigare kommunalt anställd och valde Dedicare för att de kunde erbjuda mig en förmånlig lön och mer flexibla arbetstider. Som arbetsgivare är de lyhörda och engagerade, de lyssnar alltid på mina önskemål inför framtida uppdrag och har mig och min karriär i fokus. Jag känner tillit till min konsultchef och är inte orolig över att de tilldelar mig uppdrag som jag inte klarar av.

ARMIN FEJZIC

ISABELLE OLSSON

BESÖK OSS! Besök oss gärna så berättar vi mer om hur det är att arbeta som socionomkonsult.

GÖTEBORG

Vi behöver dig!

Att få erfarenhet från flera olika typer av tjänster ger en bredd som gynnar karriären. Det är ett av skälen till att allt fler socionomer väljer att bli konsulter.

Just nu har vi många spännande uppdrag inom individ- och familjeomsorg. Är du den vi söker?

Som konsult hos oss erbjuder vi dig: Flexibla arbetstider Kollektivavtal

Bra lön

Kompetensutveckling

2

Öppet hus 2 februari 17.30–19.00

9

Öppet hus 9 mars 17.30–19.00

Boka möte när det passar dig.

Ring konsultchef Emelie Nord, 031-12 06 24

STOCKHOLM 2

Öppet hus 2 februari 17.30–19.00

9

Öppet hus 9 mars 17.30–19.00 Drop in Vardagar 09.00–16.00 S:t Eriksgatan 44

Välkommen!

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

08–555 656 70, socionom@dedicare.se, dedicare.se/socionom

Besök gärna vår hemsida för mer information kring våra evenemang. www.dedicare.se/ socionom/evenemang

Spaning

Smittad av kollegan Vill du bli ditt bästa jag på jobbet?

Välj skrivbordsplats med omsorg. Dina bordsgrannar påverkar din prestation.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler

46

AKADEMIKERN

BRUKAR DU FUNDERA över din kontorsgrannes egenskaper?

Det borde du kanske göra. Enligt en ny amerikansk studie av forskare från Harvard business school och företaget Cornerstone on demand finns nämligen ett tydligt ett samband mellan vem du sitter bredvid och hur du presterar på jobbet.

I studien, som omfattat 2 000 personer på ett teknikföretag med kontor i både USA och Europa, har forskarna delat in medarbetarna i tre grupper: de produktiva som jobbar snabbt men utan toppresultatet, de kvalitetsfokuserade som tar längre tid på sig men å andra sidan gör ett fläckfritt arbete, samt generalisterna som

v ligger på medelnivå när det gäller såväl kvalitet som tempo.

Slutsatserna är tydliga: De bästa resultaten uppnås om de produktiva sitter ihop med de högpresterande, och medelmåttorna för sig. En sådan organisation ökade kapaciteten på det undersökta företaget med hela 15 procent. Effekterna blev märkbara ganska omgående efter att man stuvat om personalen. När man senare prövade att upplösa grupperna försvann de goda effekterna igen.

Aram Seddigh, tidigare kontorsforskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och numera förändringskonsult på Weoffice, tycker att de här resultaten är intressanta –

särskilt i en tid då många blir allt friare i fråga om var de arbetar. Men han vill bredda perspektivet.

– Det är helt klart viktigt för vår arbetsförmåga vem eller vilka vi sitter bredvid. Och det finns fler parametrar än personlighetstyper att ta hänsyn till, AKADEMIKERN

47

Spaning W LÄS MER! Fler trendspaningar.

Akademikern.se

ARAM SEDDIGH

som vilken typ av funktion ens grannar har och vilken information de besitter.

Sådant kan vara minst lika avgörande för ens egna förutsättningar att kunna jobba effektivt.

Han tror att det är svårt för chefer att börja bestämma var medarbetarna ska sitta, och när det gäller flexkontoren är ju hela idén att man ska rotera.

– Däremot tycker jag att man borde tänka mer i de här banorna när man rekryterar: ”Den här personen ska jobba bredvid Kalle. Okej, då behöver vi alltså anställa en person som har den här funktionen…”

"Det kan vara bra att avsätta en liten stund i slutet av varje vecka och rannsaka sina beteenden."

KRISTOFFER HOLM

48

AKADEMIKERN

PÅ SENARE TID har det kommit flera forskningsstudier om hur vi påverkas av våra kollegor. Frågan blir allt mer relevant i takt med att skiljeväggarna försvinner på arbetsplatserna och de tidigare cellkontoren lämnar plats för öppna landskap och stora aktivitetskontor.

Som den amerikanska studien visar finns det saker att vinna på den här utvecklingen.

Men det finns också uppenbara nackdelar.

– Man behöver inte vara doktor i psykologi för att förstå att man kan bli stressad av ljud och buller omkring sig när man ska utföra arbetsuppgifter som kräver koncentration, säger Aram Seddigh.

Ja, risken för psykisk ohälsa ökar om man har ett stort antal kollegor omkring sig. Sjukfrånvaron är nästan dubbelt så hög för de som jobbar i kontorslandskap jämfört med de som har eget kontor, visar en studie av forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson och tre av hennes kollegor vid Stockholms universitet.

En annan risk med de öppna landskapen är att man är mer utlämnad åt kollegors dåliga beteende. Och det är inte bara ett problem för dem som utsätts för det. För arbetsgivaren kan

det vara förödande, eftersom – det smittar. Det visar tre psykologer i en ny studie från Lunds universitet.

– Det som vår forskning gäller är inte ren mobbning, utan mer subtila trakasserier, som är svårare att upptäcka. Det kan handla om exkludering, att man inte bjuder med alla på fika, att man kommer med nedlåtande kommentarer eller att man undanhåller information för någon. Det kan vara avsiktligt gjort, men också omedvetet, förklarar doktoranden Kristoffer Holm, en av personerna bakom forskningsstudien.

RESULTATEN VISAR ATT om man som

medarbetare har bevittnat den här typen av beteenden så är man mer benägen att själv utöva dem mot andra.

Antagligen beror det på att ohövligheten blir norm, och normer vill vi människor helst inte bryta.

Hur ska man då bete sig på arbetsplatsen för att inte belastas av sina kollegor?

Aram Seddigh rekommenderar att man, om det är möjligt, drar sig undan ibland. Alla kan behöva lugn och ro – särskilt när man utför koncentrationskrävande arbetsuppgifter.

Kristoffer Holm tycker att man ska reflektera över sitt eget beteende och försöka att föregå med gott exempel när andra är ohövliga.

– Det kan vara bra att avsätta en liten stund i slutet av varje vecka och rannsaka sina beteenden, medvetna som omedvetna: behandlar jag alla omkring mig med respekt?

Rätt hanterade blir ens kollegor en styrka.

Precis som de negativa beteendena smittar nämligen också de positiva.

Vi fyller 30 år!

Fira med oss den 20 april.

Läs mer på vår hemsida.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Min väg

I

flykten TACK TILL FAT CAT FÖR GENERÖST UTLÅN AV FÅGLAR OCHF FJÄDRAR

Ett kort möte kan öppna dörren till arbetsmarknaden för nyanlända.

Statsvetaren Amelie Silfverstolpe fångar tillfället i flykten.

Text: Tim Andersson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

➔

Min väg

H CV

AMELIE SILFVERSTOLPE

Utbildning Statsvetare Arbetar Axfoundation

52

AKADEMIKERN

HON BJUDER PÅ snabbkaffe. Amelie Silfverstolpe sitter egentligen i möte hela dagen, men nu har hon lämnat sällskapet, gått en trappa ned för att sticka emellan med den här intervjun. Hennes snabba fötter i fotriktiga skor får de breda golvplankorna i huset på Östermalmsgatan 40 att knarra. Kaffetermosen tom.

– Så här är det för mig. Nu får du en inblick i Amelie Silfverstolpes liv.

Hon är en rastlös person. Vill se resultat. När ett projekt stagnerar i processen fiskar hon upp ett annat, för att sedan återvända till det första med förhoppningsvis smälta perspektiv.

Hon slår sig ned i en fåtölj. Bakom henne hänger en lampa konstruerad som bur, inom vilken konstgjorda fåglar i regnbågens alla färger är samlade.

– Jag har nog alltid varit en sådan som fångar tillfällena i flykten, säger hon.

Ibland hopar de sig, men oftast går det bra.

Att fånga tillfället i flykten och hjälpa andra att göra det har präglat hennes karriär. I dag arbetar hon med att skapa möten mellan människor som har flytt till Sverige och människor som arbetat här länge. Ett kort möte som kan öppna dörren till arbetsmarknaden. Tidigare startade hon ett företag som underlättar uppblossande ideellt engagemang. Det är i skärningspunkten mellan ett ideellt samhällsengagemang och ett kommersiellt driv som hon funnit sin plats.

DEN URSPRUNGLIGA DRIVKRAFTEN?

Nyfikenhet, kanske. Hon var ett fritt barn i ett stort hus på landet utanför Norsborg i Stockholm. Som sjuåring fick hon en hemnyckel och kunde komma och gå som hon ville.

Horisonterna växte snabbt: Hennes favoritbok var Barn i världen.

– Jag minns att jag tyckte om att läsa om hur man hade det i olika delar av världen, hur mycket mat man fick och hur länge man gick i skolan. Jag blev tidigt medveten om mina privilegier.

Från början tänkte hos sig en framtid som journalist. Men om vägen dit hade varit rak hade den inte varit hennes.

Tonårstiden inföll samtidigt med genombrottet för reklam-tv, och för att förstå reklamen bättre och inte låta sig påverkas av den som journalist bestämde hon sig för att börja karriären med studier i reklam och internationell kommunikation i New York.

I Lund fortsatte hon därefter med en kandidatexamen i statsvetenskap, och strökurser inom konsthistoria, nationalekonomi, juridik, statistik, företagsekonomi, EU på franska och mediekommunikation.

LÖN ”Jag anser att den borde stå i relation till vilken samhällsnytta man levererar och har alltid tyckt att det är märkligt att personer i ideell sektor ofta tjänar mindre än personer i näringslivet.”

1997 Jobbar med chefrekrytering.

Roligt att prata om människors visioner och matcha dem med företags behov.

1996 Produktionskoordinator på tv-programmet Sikta mot stjärnorna. Helt fel plats.

OPTIMISTNÅLEN "Företagsledaren och uppfinnaren Gustaf Dalén hade många motgångar i livet men lät sig aldrig nedslås. Efter Kreuger-kraschen beställde han nålar med texten ”Var optimist”. Jag har ett litet lager av dem som jag ger bort till personer som betyder mycket för mig."

54

AKADEMIKERN

– Jag följde min mammas råd att läsa det som intresserade mig, "för det man tycker är kul brukar man bli bra på".

Ett stipendium tog henne tillbaka till USA, för en master i statsvetenskap på UCLA i Los Angeles. Sedan var det dags att söka jobb. Trots att hon ville till SVT vände hon sig inte dit. Innan hon fastnade på flaggskeppet ville hon prova någonting annat. Hon tog fram gula sidorna, slog upp produktionsbolag och gick uppifrån och ned och ringde.

När hon kom till E fick hon napp på ett bolag som hette Endemol.

– Jag kom dit på intervju och tänkte att herregud, här vill jag verkligen inte vara. De gjorde bara skitprogram, som Nu eller aldrig, Förlåt mig och Sikta mot stjärnorna.

– Men så frågade de mig om jag ville jobba med en av deras välgörenhetsgalor.

Och ja, det kunde jag ju tänka mig, för den goda saken, för samhällsnyttan.

Lite senare fick hon frågan om att casta på Småstjärnorna. Okej.

Och Sikta mot stjärnorna? Tja… Men där hade gränsen redan gått.

– När vi skålade i champagne för att vi hade en miljon tittare tänkte jag: Gud vad synd att folk inte tittar på det fina folkbildande programmet som gick samtidigt på SVT.

2000 Startar ett internetrekryteringsföretag.

Drabbas av utmattningssyndrom.

Min väg

2013 Börjar på Axfoundation.

Initierar integrationssatsningen Öppna dörren.

2016 Mer än 10 000 etablerade och nya svenskar träffas genom Öppna dörren.

2006 Startar Volontärbyrån.

Roligt att bygga en ny verksamhet.

Hon slutade. Men ett slags casting fortsatte hon med. Först som headhunter på ett chefsrekryteringsbolag och sedan i större skala på ett internetrekryteringsbolag som hon var med och grundade.

Fram till den punkten hade allting rusat på för Amelie Silfverstople, om än längs en krokig väg.

Nu, kring millennieskiftet, var det någonting som tog stopp.

– Jag är en person som går enligt devisen: ”underpromise, overdeliver”, och under hela it-boomen gällde motsatsen: sälj innan någon hinner märka vad det handlar om. Det passade inte min personlighet särskilt väl. Jag tog ett större ansvar än jag egentligen hade behövt göra.

Innan it-kraschen kom hennes egen krasch.

Och hon kände igen signalerna.

När hon var 14 år tog hennes pappa livet av sig. Han var en entreprenör som jobbade alldeles för mycket med för många parallella projekt, och till slut blev det för mycket. Det är i alla fall den vuxna Amelie Silfverstolpes analys. Utbrändhet och utmattningssyndrom var okända begrepp på den tiden.

Hon tog sig igenom sorgen.

– Jag tänker sällan: tänk om, och varför blev det så, eller stackars mig.

Utan: okej, nu är det så här, gå vidare.

I början av 2000-talet, i trettioårsåldern, tvingades hon för första gången att stanna upp. Symtomen: extrem trötthet, asocialt beteende, lågt självförtroende, ofta ledsen, håglös. Samma som för hennes pappa.

– Jag började gå hos en terapeut, och fick se till att sova bra, träna och inte dricka alkohol, för att bygga upp mig fysiskt och mentalt igen.

SKRIVBORDSHÖGAR ”Vid första anblick kan de se slarviga ut men jag vet precis vad jag har i vilka högar.”

AKADEMIKERN

55

Min väg LÅNGSAMT BLEV HON BÄTTRE. Ett sätt för henne att kunna bestämma sina egna arbetstider och graden av arbete var att starta eget. Resultatet blev Volontärbyrån, som hjälper volontärer och ideella organisationer i Sverige att hitta varandra.

Hon hade märkt att många blivit desillusionerade efter att it-bubblan spruckit: Drar man ut sladden till servern så försvinner allt man skapat.

– Det var många som ville göra något på riktigt, med mänsklig kontakt. Men vände man sig till Stadsmissionen var det ett års kö, ville man hjälpa till på Bris fanns det inte utrymme om man inte jobbat med barn tidigare, och hörde man av sig till Röda korset hamnade man i någon lokal stickförening. Jag tänkte att man på något sätt måste kunna kanalisera det här oförverkligade engagemanget.

Amelie Silfverstolpe drev Volontärbyrån i tio år, innan hon kände att det var dags att gå vidare.

Men vart skulle hon?

Hon funderade över att söka sig till en organisation som Röda korset. Eller varför inte FN? Att hon ändå inte gjorde det berodde på en rädsla för att hennes driv skulle kvävas bland de långa beslutsvägarna och många hierarkiska lagren.

+ MINA TRE BÄSTA VAL ENTREPRENÖR Fick jobba med frågor som är viktiga för mig.

INTRAPRENÖR På Axfoundation får jag verka i ett större sammanhang med en företagarfamilj som har bra värderingar och stora ambitioner.

REKRYTERING Rekryterar alltid personer som är bättre än jag själv. Jobbet blir lättare och roligare då.

"Jag är en person som går enligt devisen underpromise, overdeliver."

56

AKADEMIKERN

I stället började hon jobba som filantropisk rådgivare, vilket så småningom ledde henne till Axfoundations, Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och hållbar utveckling. Det är en icke-vinstdrivande verksamhet.

– Jag tycker att det är spännande att arbeta i gränslandet mellan det ideella och det kommersiella. Det finns mycket för sektorerna att lära av varandra och jag är bra på att hitta synergierna.

HÄR ÄR BESLUTSVÄGARNA korta och inflytandet stort, eftersom stiftelsen kan pusha bolagen framåt i viktiga frågor.

Själv leder hon sedan tre år tillbaka integrationsprojektet Öppna dörren, ett paraply för fyra organisationer som alla på olika sätt skapar möten mellan etablerade och nya svenskar.

– Sju av tio företag rekryterar genom kontakter, och är det något som en person som nyss kommit till Sverige saknar är det kontakter.

Hela förutsättningen är att det ska vara en enkel process för de volontärer, de ”dörröppnare”, som ställer upp. Inga övermäktiga uppoffringar. Ett möte med en nyanländ, en liten insats – och dessutom: en vinst, kanske en ny vän, en kontakt eller bara breddade horisonter.

Allting fångat i flykten.

En timme har gått och Amelie Silfverstolpe börjar titta på klockan. Öppna dörrens partnerorganisationer väntar en trappa upp. Snabbkaffet är kallt.

– Jag misstänker att du nu kommer att fråga mig vad jag gör om fem år, det brukar ju vara en sådan där standardfråga. Svaret? Ingen aning. Jag har aldrig karriärplanerat. Vart man är på väg brukar visa sig längs vägen.

ARBETSMILJÖ "Det är mycket viktigt för mig att trivas på jobbet, både med kollegor, tempo och den fysiska miljön."

AKADEMIKERN

57

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

SOCIONOMUTBILDNINGEN FYLLER 50 ÅR! Socionomutbildningen startade 1967 och fram till idag har över 12 000 socionomer tagit sin examen i Örebro.

Det tycker vi är värt att fira och vi vill gärna göra det tillsammans med dig.

Välkommen på jubileumsfest lördagen den 6 maj!

För mer information, anmälan och program: www.oru.se/socionomjubileum

Våld i nära

relationer...

Utväg Skaraborg erbjuder 2017 följande gruppledarutbildningar

• Att leda gruppverksamhet för barn som upplevt våld i familjen inkl. parallell föräldragrupp.

7-9 juni

samt

6-8 sept

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

• Att leda gruppverksamhet för kvinnor som upplevt våld i nära relation.

7-9 juni samt 6-8 sept

För information och anmälan: jennie.malm.georgson@utvag.se

www.utvag.se

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

• Att leda våldspreventiv gruppverksamhet ”Schyssta relationer”.

26-28 april samt 8-10 nov

i Skövde, 3 dagar.

Pris 12 000 kr.

(priserna är exkl. moms)

Nationell påbyggnadsutbildning för LSS-handläggare Kursen ger fördjupade kunskaper om metoder och arbetssätt för att utreda och bedöma behov.

Den ger även kunskaper om hur du kan göra det möjligt för den enskilde att vara delaktig i utredningen.

Kursen ges på flera håll i landet och ger 7,5 högskolepoäng. www.socialstyrelsen.se/lss-utbildning Anmälan öppen 13 mars–8 maj Kursen startar hösten 2017

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

FÖR DIG SOM MÖTER MÄNNISKOR MED FLYKTINGBAKGRUND I DITT DAGLIGA ARBETE Vill du få mer kunskap och känna dig bättre rustad och tryggare i mötet med personer med erfarenhet av trauman från krig och konflikt?

Röda Korsets Högskola erbjuder i samarbete med Svenska Röda Korset uppdragsutbildningen:

n Att möta och stödja personer med erfarenhet av trauman från krig och konflikt, 7,5 hp.

Tidpunkt: april och maj 2017 Sista ansökan: 15 mars Mer information: www.rkh.se/kurser Välkommen med din ansökan!

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Kurator

Vuxenpsykiatri söder Öppenvården, Kalmar Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/lediga-jobb

Konsulentstödd familjehemsverksamhet sedan 1989 Familjehemsstiftelsen Skaraborg söker

Familjehemskonsulent /socionom Mer information på familjehemsstiftelsen.com

Vill du arbeta som Psykolog/ Psykoterapeut i vårt team?

Vi söker Dig med klinisk erfarenhet och intresse av arbete med traumatiserade flyktingar.

Mer information hittar Du på: www.redcross.se/rkcstockholm

Samtals kurator sökes till RFSL Rådgivningen Skåne Vi på Höglandets utredningshem, även kallat FREDRIKSDAL, tar emot familjer med barn i åldrarna 0-13 år, samt blivande föräldrar för utredning och behandling. Vår målgrupp är familjer med sociala problem och anknytnings- och samspelssvårigheter, samt barn och vuxna med psykologisk, psykiatrisk och neuropsykiatrisk problematik. Vi arbetar nära familjerna i team bestående av socionomer, behandlingspedagoger, psykologer, sjuksköterskor och psykiater. Verksamheten vilar på en humanistisk värdegrund.

Anknytningsteori, systemteori och ett hälsofrämjande perspektiv är centrala i utrednings- och behandlingsarbetet.

Vi söker dig som är socionom och vill arbeta 75-100% som utredare på Fredriksdal och har flerårig erfarenhet av utredningsarbete med familjer inom socialtjänsten.

Välkommen att kontakta oss för mer information: AnnaKarin Roslund, föreståndare, 076-141 23 01, annakarin.roslund@utredningshem.se Mats Johansson, bitr. föreståndare/personalchef, 076-141 23 02, mats.johansson@utredningshem.se Du kan också läsa mer om oss på www.utredningshem.se

RFSL Rådgivningen Skåne arbetar med HBTQ-personers hälsa, livsvillkor m.m.

Arbetsuppgifter Vi söker en samtals kurator som är väl förtrogen med HBTQ-gruppens levnadsförhållanden och problemställningar.

Kvalifikationer Vi söker dig som är socionom med steg 1- eller steg 2-utbildning i psykoterapi.

För mer information: www.rfslskane.se/samtal Sista ansökningsdag: 28:e februari

FOTO: SANDRA JOHNSON

Vi svarar REKRYTERING

ÄR DU MAN ELLER KVINNA? DANIEL HJALMARSSON

På en anställningsintervju får Alex frågor om sin könsidentitet.

Efteråt meddelar arbetsgivaren att de inte kan anställa någon som varken ser sig som man eller kvinna. Är det okej?

DETTA HAR HÄNT

Alex är nyutexaminerad och har blivit kallad på intervju hos en offentlig arbetsgivare. Vid intervjun reagerar arbetsgivaren på Alex kön varpå Alex beskriver sin könsöverskridande identitet och att hen varken ser sig som man eller kvinna.

Efter de vanliga intervjufrågorna frågar arbetsgivaren om komma utprocessen, föräldrars och syskons reaktioner och sexuell läggning. Alex svarar på frågorna och intervjun avslutas med att arbetsgivaren ska återkomma.

När Alex senare ringer upp rekryterande chef framgår tydligt att de gått vidare med andra sökanden. Chefen tillägger ”Det här går inte. Du förstår väl att våra klienter skulle bli förvirrade.”

Alex, som har den formella kompetensen och relevanta erfarenheter från arbete under studietiden, känner sig diskriminerad i rekryteringen och kontaktar SSR Direkt.

F SKYDDADE DISKRIMINERINGSGRUNDER:

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR

DETTA GÄLLER

Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Skyddet omfattar även de som söker arbete. Den 1 januari 2017 ändrades lagen rörande förebyggande och främjande arbete till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder.

Lagen beskriver numer ett arbetssätt, i stället för att bara ange mål.

Arbetsgivare och fackliga företrädare ska samverka kring konkreta åtgärder.

Hinder för lika rättigheter och möjligheter och risker för diskriminering ska identifieras. Hinder kan vara synliga så väl som hinder i form av attityder, normer och strukturer.

En åtgärd som kan vidtas är att gå igenom rutiner, riktlinjer och policydokument. Verksamheten kan också undersökas genom enkäter och intervjuer, arbetsplatsträffar eller andra samtal. Det öppnar inte för att kartlägga de anställdas sexuella läggning, AKADEMIKERN

61

Vi svarar W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

funktionsnedsättning eller liknande utan ska säkerställa att arbetsgivare ser över arbetsmiljön för att identifiera eventuella brister som kan slå hårdare mot vissa grupper eller individer. Det förebyggande arbetet gäller även rekrytering och befordran, utan att en regelrätt kartläggning behöver göras. Åtgärder ska tidsplaneras och skyndsamt genomföras. Efter uppföljning och utvärdering kan erfarenheterna från arbetet användas i nästa steg i cykeln.

Vad som är skäligt avgörs från fall till fall med hänsyn till resurser, behov och andra omständigheter. Konstaterade problem kan inte lämnas utan åtgärd och åtgärder som vidtas får inte vara betydelselösa.

I de nya skrivningarna ställs krav på skriftlig dokumentation av alla delar av arbetet.

"Alex fick ett annat kvalificerat arbete och det hela avslutades med en förlikning där Alex fick en summa pengar."

DANIEL HJALMARSSON

62

AKADEMIKERN

SÅ FÅR DU HJÄLP

Alex kontaktade SSR Direkt för information om sina rättigheter, diskrimineringslagen och hur ärendet skulle kunna hanteras. Alex är medlem och ska därmed företrädas av oss. Den som inte är medlem i ett fackförbund kan bli företrädd av Diskrimineringsombudsmannen.

SÅ GICK DET

Ärendet hanterades utifrån de skrivningar som gällde före 1 januari 2017. Förbundet begärde tvisteförhandling för Alex räkning.

Rekryterande chef medgav att hon och kollegan ställt frågor om kön, komma ut-process etcetera. Syftet hade inte varit att kränka eller att diskriminera, utan detta var helt nytt för dem och de blev nyfikna.

Arbetsgivaren tillstod att en del frågor kanske blev för närgångna, men vidhöll det faktum att deras bedömning om klienternas påstådda förvirring varit korrekt då de tyckte att det var svårt att avläsa Alex kön.

De två som genomförde rekryteringen hade inte haft stöd från HR-avdelningen.

När den kopplades in vid förhandlingstillfället backade arbetsgivaren något. Dock vidhåller arbetsgivaren att man inte haft för avsikt att diskriminera.

En sådan här process kan vara jobbig och påfrestande för individen. Alex fick ett annat kvalificerat arbete och det hela avslutades med en förlikning där Alex fick en summa pengar. Förbundet fick igenom sitt krav på att lokalt genomföra en hbtqutbildning rörande diskriminering, normer och värderingar. Arbetsgivaren valde också att strama upp sin process för rekrytering, skapa mallar för frågeunderlag och utbilda organisationens chefer i rekrytering och diskriminering.

Panelen FRÅGAN

TEXT: TIM ANDERSSON

VAD ÖNSKAR DU AV 2017?

Nytt år, nya möjligheter.

Vad hoppas du ska hända när det gäller ditt arbete?

MICHAEL ERIKSSON handläggare, Södertälje kommun

DAVID RUNDLÖF gruppträningsansvarig, Friskis & Svettis, Gävle

BAHDI ECER huvudskyddsombud, Norrköpings kommun

– DET HÄR ÄR MIN tredje dag på jobbet. Tidigare arbetade jag inom privat sektor, som rehabiliteringskonsult på en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen. Nu ska det bli intressant att se hur det går till på kommunen.

Jag föreställer mig att det är mer uppstyrt här. Jag hoppas på mer utbildning och kompetensutveckling.

Enligt vad jag har hört och sett ska det finnas möjlighet till det. Jag hoppas också på mer kontakter, eftersom jag är ordförande för Nätverket för beteendevetare.

– FRISKIS OCH svettis handlar om att ha kul. Jag brukar tänka på det när det är hög arbetsbelastning, som det kan vara. När det kommer till kritan älskar jag människorna här, jag älskar mitt jobb, men jag kan behöva påminna mig själv om det. Så det hoppas jag att jag ska göra under 2017. Jag hoppas också att jag kommer att kunna slappna av, våga släppa ut magen mer. Oftast har man mer igen av att sätta sig ned och prata med en medlem, än att se till att administrationen funkar perfekt.

– MAN BEHÖVER alltid utvecklas, och det hoppas jag att jag fortsätter att göra. Jag försöker få lite mer utbildning.

Jag är ju gammal, så det mesta har jag gått igenom, som arbetsrätten och arbetsmiljölagen, men visst finns det saker som kan förbättras. Datasidan är jag dålig på. När jag har översynsförhandlingar brukar jag låta någon annan ta fram statistiken. För övrigt hoppas jag att allt förbättras för våra medlemmar. Inte minst socialarbetarna går på knäna. Det är jätteviktigt att de får en bättre och lugnare arbetsmiljö.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Ta ledigt och starta eget När du en dröm om att starta eget?

Du kan pausa från ditt vanliga jobb för att pröva om experimentet lyckas.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

TILLRÄCKLIGT LÅNG ANSTÄLLNINGSTID

3

4 64

AKADEMIKERN

För att få nyttja rätten till att vara ledig måste du har varit anställd hos din arbetsgivare antingen de senaste sex månaderna eller i sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren. Anmäl att du ska vara ledig minst tre månader innan ledighetens början. Arbetsgivaren måste meddela sitt beslut senast en månad efter att du anmält den.

BERÄTTA NÄR DU KOMMER TILLBAKA

Redan när du anmäler att du ska vara ledig ska du också berätta hur länge du planerar att vara borta. Om du vill komma tillbaka tidigare än planerat får du avbryta din ledighet.

Underrätta då din arbetsgivare. Hen har rätt att skjuta upp din återgång i arbete som längst i en månad efter underrättelsen.

HALVÅRS LEDIGHET

1

Som anställd har du rätt att vara ledig i sex månader för att starta egen näringsverksamhet. Det är reglerat i lag och kan inte avtalas bort i ett anställningsavtal. Du har möjlighet att använda dig av denna rättighet en gång hos en och samma arbetsgivare.

KONKURRERA INTE

Du kan driva firman antingen själv genom exempelvis en enskild firma eller som juridisk person genom exempelvis ett aktiebolag. Men din näringsverksamhet får inte konkurrera med arbetsgivaren eller innebära en väsentlig olägenhet för dennes verksamhet.

2

DU FÅR INTE SÄGAS UPP

5

Du får inte sägas upp eller avskedas på grund av att du begär att få vara eller är ledig för att starta egen näringsverksamhet.

Arbetsgivaren får inte heller ge dig försämrade arbetsvillkor eller anställningsförmåner på grund av ledigheten, om det inte är en nödvändig följd av ledigheten.

AKADEMIKERN

65

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

SOCIALT ARBETE

FOTO: ISTOCK TEXT: ÅSA BOLMSTEDT

Jorden runt Promoting community and environmental sustainability.

Det är temat för årets upplaga av World social work day.

Tillsammans med Socialhögskolan och studentkåren i Stockholm håller Akademikerförbundet SSR seminarium på tre teman: Hållbar förändring, från socialarbetare i ett land till att arbeta i ett annat, samt från krisande till rekryterande organisation. n STOCKHOLM 21 mars.

JOBBMÄSSA

Bazar för unga och nyanlända Rekrytering, utbildning och starta eget. Det är tre huvudteman på Bazaren, en mässa med fokus på utrikes födda och ungdomar som ofta saknar kontaktnät på arbetmarknaden.

Målet är att skapa kontakt mellan arbetsgivare och arbetssökande som kan leda till praktik, utbildning eller anställning.

70-80 utställare, bland andra arbetsgivare, myndigheter och fackförbund finns på plats. Akademikerförbundet SSR kommer att informera bland annat om arbetsmarknad, rättigheter och skyldigheter i arbetslivet och vilket stöd fackförbund kan ge. n STOCKHOLM 9-10 februari.

66

AKADEMIKERN

SEMINARIUM

Morgonpigg I mars och april bjuder Akademikerförbundet SSR på frukostseminarier runt om i landet. De handlar om arbetsmiljö, rättigheter och skyldigheter i anställningen och pension. n ARBETSMILJÖ I PRIVAT SEKTOR Hässleholm 3 mars, Stockholm 8 mars, Tomelilla 21 april. n ARBETSRÄTT I ANSTÄLLNINGEN Linköping 3 mars n ITP, KOLLEKTIVAVTALAD PENSION Linköping 16 mars

VoB:s insatser gör skillnad.

VoB har en lång tradition av att mäta kundernas nöjdhet. Nu höjer vi nivån genom att satsa på effektmätning.

Via metoden STRUKTUR kvalitetssäkrar vi personalens arbetssätt och får tillgång till beprövade utvärderingsverktyg. Genom uppföljningen får vi veta vilken faktisk skillnad som våra insatser gör för klienterna.

JENNY TAPPER Verksamhetschef på Vittskövlegårdens behandlingshem för tonåringar i Kristianstad.

Verksamhetens arbetssätt utgår från STRUKTUR.

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

VÅR VINKEL

Lön och arbetstid.

Nu drar avtalsrörelsen igång.

SPANING

AMELIE SILFVERSTOLPE HJÄLPER NYANLÄNDA ATT FÅNGA TILLFÄLLET I FLYKTEN OCH KOMMA IN PÅ ARBETMARKNADEN.

Smittad av kollegan?

Prestationen påverkas av din bordsgranne.

VI SVARAR

Man eller kvinna?

Alex identitet ifrågasattes på intervjun.

➔