Issuu

DECEMBER 2016

21 SIDOR TEMA

Distans BORTA BRA

Arbetsfรถrmedlingens Jim Enstrรถm har gjort distansarbetet till en livsstil.

Yo!

Skola och behandling – nyckeln till en meningsfull framtid På våra behandlingshem får ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykosocial problematik utvecklas i sin egen takt. Allt behandlingsarbete är individanpassat utifrån den enskildes behov och förmåga. Fokus läggs på att stärka det som fungerar samt träna nya strategier för det som inte fungerar. En fungerande skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna. De elever som kommer till oss har alla mött svårigheter i skolan, vi vill ge dem en ny chans att lyckas. I våra skolor ger vi eleverna en fullvärdig skolgång, anpassad till var och ens olika behov och tillgångar. Vi utbildar för ett gott liv som vuxen. Kontakt Attendo Broarp: Jennie Sandh, 0730-66 00 59. Attendo Alma: Annette Almerheim, 010-211 21 71. Attendo Broarp skola: Lisbeth Lindström, 0730-66 01 16. Attendo Älvgården: Marlene Leijon, 026-730 80. Attendo Närsjögläntan: Auli Eriksson, 070-602 70 79. Attendo Backafors resursskola: Lage Nilsson, 070-285-00-56. För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

DISTANSARBETE

ÅSA BOLMSTEDT

UTANFÖR KONTORET I TAKT MED att tekniken utvecklats har det blivit lättare att arbeta utanför kontoret. Vi måste inte längre vara på plats för att klara vårt jobb, utan kan många gånger utföra det hemifrån eller med kollegor som befinner sig någon helt annanstans. När distansarbetet växte fram vid millennieskiftet försökte man på olika sätt reglera det, men numera är det allt oftare en fråga om frihet under ansvar. Det kan underlätta i en körig vardag, men också vara stressande. När arbetsuppgifterna följer med ut genom kontorets dörr väcks frågor: När slutar arbetsdagen? Märks verkligen din arbetsinsats? Forskning visar att akademiker är oroliga för att bli osynliga när de inte sitter vid skrivbordet. Män med tjänstemannayrken i storstäder är den grupp som oftast utnyttjar möjligheten att arbeta på distans. Jim Enström, analytiker på Arbetsförmedlingen, är en av dem. Han har

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla chefred@ akademikern.se

sitt närmsta kontor i Visby, chefen i Stockholm och kollegorna i varje län. Ofta arbetar han från ett annat Arbetsförmedlingskontor, hotell eller på resande fot. Han har till och med friskvårdsförmån på distans. Ibland blir det ensamt, men i stort fungerar det bra, bland annat eftersom chefen är duktig på att leda på avstånd. SKOLKURATORN EMÖKE Bokor åker till

Korrespondensgymnasiet varje dag, men har eleverna på distans. Hon pratar med dem i videosamtal eller chattar. Det har sänkt tröskeln för eleverna att söka upp henne. Det är inte lika jobbigt att ta en digital kontakt som att besöka hennes rum. Även Frivården och socialtjänsten undersöker möjligheten att träffa klienter på distans. Kommer vi alls behöva fysiska arbetsplatser i framtiden? AKADEMIKERN

Innehåll Akademikern silvermedaljör i Svenska Designpriset 2016

ORDFÖRANDE Värna öppenhet och tolerans.

AKTUELLT Därför slutar socialsekreterare.

VÅR VINKEL Chefstips till Donald Trump.

TEMA DISTANS

20–44 Flyger fritt Jim Enströms närmaste kontor är Arbetsförmedlingen i Visby. Chefen finns i Stockholm. Kollegorna i varje län. Utanför kontoret Fler och fler jobbar på distans. Rätt avstånd? Med friheten att jobba var som helst ökar rädslan för att prestationen blir osynlig. Eleven i skärmen Skolkuratorn Emöke Bokor träffar eleverna digitalt.

AKADEMIKERN

SPANING Behåll bettet efter 65.

MIN VÄG Sexologen Robert Jacobsson jobbar för att sexualiteten ska blomstra.

SÅ FUNKAR DET Skyddsombudet vakar över arbetsmiljön.

I LUFTEN Spetsa öronen när nya socialtjänstpodden lanseras.

VI SVARAR "Jag känner mig mobbad"

PANELEN Vabb eller vobb?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Jennie Aquilonius, Barbro Janson Lundkvist, Emmeli Nilsson, Karin Persson, Adam Westin. Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Daniel Nilsson, Anna Simonsson, Kristina Wirén. Omslag Foto: Anna Simonsson Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2015: 65 500 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Humana Akademin arrangerar

Från praktik till evidens

Nationell konferens om socialt arbete för barn och unga Vi behöver skapa bryggor mellan forskning och praktik

Boka in 18-19 maj 2017 i Uppsala

Konferensen riktar sig praktiker, forskare och beslutsfattare med målet att sprida kunskap och skapa diskussion kring vad som fungerar, och hur vi följer upp det sociala arbetet med barn och unga. Mer information och program hittar du här: www.humana.se/evidenskonferens

AKADEMIN

MALMÃ– Sexologen Robert Jacobsson fyller kontoret med blommor.

AKADEMIKERN

FOTO: DANIEL NILSSON

FOTO: ANNA SIMONSSON FOTO: KRISTINA WIRÉN

VISBY Visby, Stockholm, Sala eller Thailand. Jim Enström jobbar överallt.

TORSÅS Skolkuratorn Emöke Bokor träffar aldrig eleverna IRL.

AKADEMIKERN

Ordförande VÄRNA ÖPPENHET OCH TOLERANS

DET SOM HÄNDER runt omkring oss och

nu senast i USA finns runt knuten just här. En samhällsutveckling och politisk agenda byggd på stängda samhällen, förnekande och tillbakagång. Orsakerna är många men främst ett tecken på ökande sociala klyftor. En frustration som får sin näring 8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #bästafacket #öppetsverige

SLÅR UPP ORDET DISTANS. Känns på många sätt som ett begrepp att ta sig an och läser – ”mått på hur långt ifrån varandra två objekt är”. Ord kan beskriva många olika saker. Det som i ena stunden är en möjlighet, en välkomnande utveckling kan i andra änden symbolisera passivitet, uppgivenhet och ödesmättnad. Nu om någonsin har vi ett fackligt ansvar att stå upp för de demokratiska värdena. Att värna öppenhet, tolerans och respekt för alla människors lika värde är lätt att säga men kräver både svett och tårar att försvara. Där är vi nu!

HEIKE ERKERS

av känslan av hopplöshet. Det är oroande och väcker många tankar. Men det skapar också motstånd och motkrafter och visar på värdet av en stark facklig organisation och vikten av starka professioner. Det visar på värdet av de perspektiv och kunskaper som ni alla bär på i era professioner och yrkesutövande. Det har kanske aldrig varit tydligare än nu att vi behöver mer medkänsla, helhetssyn, professionell empati och kunskap om hur social problematik uppstår och vilka konsekvenser det får. FÖR MIG HANDLAR kampen för våra medlemmars rätt till bra arbetsvillkor lika mycket om synen på professionens förutsättningar som svaret på den gryende politiska agendan. Nu gäller det att vi håller ihop och står upp för våra grundläggande värderingar. För om vi inte gör det, vem ska göra det då?

FOTO: SANDRA JOHNSON

DEMOKRATI

Tack alla fantastiska socionomer för ett fartfyllt och händelserikt år!

God Jul! Vad gör du 2017? Vi ser fram emot ett spännande år fyllt med nya möjligheter och utmaningar. Planeringen är i full gång och vi spår många uppdrag inom biståndshandläggning och LSS. Är du den vi söker? Dedicare erbjuder ﬂexibla arbetstider, bra lön, kollektivavtal och kompetensutveckling. Vi vill passa på att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Ring 08–555 656 70, mejla socionom@dedicare.se eller besök dedicare.se/socionom

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSR:s

FRITIDSHUS & LÄGENHETER Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

Klövsjö, Jämtland

Fräscha lägenheter i Sveriges vackraste fjällby, som är en sevärdhet i sig. Fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året.

Cagnes-Sur-Mer, Frankrike Välutrustade och bekväma hus nära Nice på franska rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Fuengirola, Spanien

Fräscha lägenheter 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Aktuellt

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

JÄMSTÄLLDHET

Glastaket flyttas uppåt TEXT: JENNIE AQUILONIUS. FOTO: ISTOCK

Mxxxx.

INSPEKTIONER

Arbetsmiljöverket får skarp kritik Arbetsmiljöverket gör för få inspektioner av arbetsplatser. Det menar Riksrevisionen som nu riktar kritik mot myndighetens sätt att prioritera sina resurser. Under senare år har Arbetsmiljöverket fått utökade resurser för tillsynen av arbetsplatser. Trots detta har antalet inspektioner minskat med en tredjedel sedan 2011. Faktum är att antalet inspektioner och arbetsplatsbesök inte varit så lågt sedan 1998. En orsak till att antalet inspektioner har minskat är att de allt oftare genomförs i projekt som är riktade mot specifika branscher eller särskilda arbetsmiljöproblem, något som kräver mer planering. – För att utveckla tillsynen rekommenderar vi Arbetsmiljöverket att förenkla planeringen av tillsynsprojekten och förbättra hanteringen av de tips som kommer in till myndigheten, säger Yvonne Thorsen på Riksrevisionen.

Glastaket för samhällsvetare inom akademin finns kvar – men har flyttats uppåt. Universitetskanslerämbetet, UKÄ, har undersökt vad som hänt med jämställdheten på universitet och högskolor under de senaste tio åren. Den största förändringen inom samhällsvetenskapen är att mängden kvinnliga lektorer har skjutit i höjden. Från 39 procent 2005 till 51 procent 2015. Men de kvinnliga professorerna har långt kvar innan de är lika många som sina manliga kollegor, på tio år har de gått från 21 till 31 procent. – Bland professorerna råder det fortfarande obalans, men samtidigt är 41 procent av de nyanställda professorerna inom samhällsvetenskapen kvinnor, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ.

Tjoho ! Akademikern vann silver i Svenska Designpriset 2016. AKADEMIKERN

Aktuellt W

TEXT: JENNIE AQUILONIUS. FOTO: ISTOCK

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

ETIK

Rådet löser etiska dilemman I våras skapade Akademikerförbundet SSR ett etiskt råd för att svara på frågor från både medlemmar och utomstående. Nu har rådet brottats med sina första etiska dilemman. Ordförande Kerstin Wigzell tycker att frågorna som kom in var svåra och diskussionerna intressanta. – De i rådet som kan jobbet som frågan handlade om ville gärna gå in på den enskilda frågeställarens möjligheter i mötet med människor. De som hade en annan bakgrund tog ett större perspektiv, som vari de etiska frågorna låg, om det var i kommun, stat eller i medierna, säger hon. En av frågorna som rådet diskuterade handlade om hur socialsekreterare ska göra om det kommer ett direktiv från kommunen att flytta hem de ensamkommande barn som placerats i dyra boendelösningar i andra kommuner när trycket var som värst. Socialsekreteraren Maria var den som skickade in frågan. Hon och hennes kollegor 12

AKADEMIKERN

ville inte flytta på barn som var i placeringar som fungerade. Särskilt inte som socialnämnden hade fattat beslut om att placeringarna skulle vara stadigvarande, något som också hade kommunicerats till barnen. När barnens behov ställdes mot kommunens budget hamnade socialsekreterarna i ett etiskt dilemma. – Jag ville få stöd i hur jag ska tänka när jag hamnar i den här situationen, för jag vet ju att jag jobbar i en politiskt styrd organisation. Men hur ska jag tänka när direktiven går emot de bedömningar jag gör enligt socialtjänstlagen? Jag ville också få tips på vad jag konkret kan göra för de här barnen om jag inte vill att de ska flytta, säger Maria. Svaret från det etiska rådet blev att socialsekreterare inte får hoppa över individuella prövningar. Maria är nöjd med svaret. – Det stärkte mig i min övertygelse att det var korrekt av mig att reagera. Vi måste fortfarande följa socialtjänstlagen, även om vi ska tänka på kommunens budget, säger hon.

ANNONS

Därför slutar socialsekreterare Forskare vid Mälardalens högskola har följt upp varför 70 socialsekreterare i två mellanstora kommuner lämnade sina arbeten under 2014. 57 av dem slutade på grund av att de var missnöjda med sina arbetsförhållanden. Forskarna djupintervjuade 31 av de 57 missnöjda socialsekreterarna. Bland annat upplevde deltagarna en brist mellan krav och resurser som ledde till att kvaliteten i arbetet blev lidande. En annan faktor som ledde till att de sa upp sig var att socialsekreterarna upplevde att de fick låg uppskattning för sin arbetsinsats trots hög arbetsbelastning. Deltagarna i studien tyckte också att den professionella etiken nedvärderades. Fokus på effektivitet och produktivitet utifrån mål- och resultatstyrning var överordnat det långsiktiga, kvalitativa sociala arbetet. – Organisationerna visar inte förtroende för socialsekreterarna som kollektiv. Därför har reaktionerna nästan uteslutande handlat om en tillitskollaps mot organisationens personalpolitik, säger doktoranden Jonas Welander.

Bok a 20 ja f ör e n

Gå 5, uari: be t för 4! ala 29–30 MARS 2017 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM

VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande samhällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att förebygga och möta denna utveckling? ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenum: ”Inställd på grund av panik” Thor Rutgersson, berättar om sin egen resa och illustrerar med poesi. Socialsekreterares arbetsvillkor – vad bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet? Pia Tham, fil dr, forskare Vikten av att inte förlora sig själv i mötet med klienter Jakob Carlander, leg psykoterapeut, teologie licentiat Redovisning av en studie som visar vilka effekter missbruksbehandling har vid risk för återfall i brottslighet Natalie Durbeej, med dr, Centrum för psykiatriforskning, KI Vilka etiska problemen finns idag i vård av allvarligt psykiskt sjuka? Stefan Sjöström, docent i socialt arbete, doktor i kommunikation Att undvika att bli utsatt för hot och våld Maria Bauer, beteendevetare Klienter som återkommer i LVM-vården Robert Grahn, forskare, Umeå universitet

Så många akademiker fick ersättning från Akademikernas a-kassa tredje kvartalet i år. Det är lägsta nivån i modern tid.

Att möta personer med dubbeldiagnos – missbruk och psykisk störning Stefan Sandström, leg psykolog Se människan bakom diagnosen Kjetil Rygg, specialistsjuksköterska i psykiatri Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Program och mer information: vuxnaochpsykiskhalsa.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE

Vår vinkel

Långt 5 tips till nya ledare

1. Rekrytera personer med olika bakgrunder och erfarenheter. 2. Läs av miljön. Lyssna. Ta vara på erfarenheter och kunskap. 3. Skaffa en mentor. Gärna någon helt utomstående. 4. Var tydlig med vad du vill åstadkomma. 5. Följ upp och mät resultat. Kommunicera dina framgångar. HANNA BROBERG. CHEFSSTRATEG AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR.

AKADEMIKERN

NY SOM CHEF

Ny på jobbet, Donald Trump? Här får du ledarskapsexperternas bästa råd. Text: Barbro Janson Lundkvist

FOTO: TT BILD

ifrån lagom USA:S NYA PRESIDENT Donald Trump tar plats i Vita huset. En karismatisk ledare i opposition blir nu en del av det etablissemang han innerligt vänt sig emot. Den 70-årige fastighetsmiljardären från Queens bryter oupphörligen mot konventioner. Han är risktagande och starkt kontroversiell – långt ifrån lagom. – Just här ligger mycket av hans dragningskraft. Donald Trump uppfyller många av de kriterier som man brukar ställa upp för ett karismatiskt ledarskap, säger Charlotta Levay, docent vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och specialist på organisation och ledarskap. Typiska beteenden hos karismatiska ledare är att de beter sig annorlunda och överraskande. De tar ofta personliga risker, är visionära och dedikerade, men är samtidigt känsliga för sina följares behov. AKADEMIKERN

Vår vinkel

HANNA BROBERG

CHARLOTTA LEVAY

AKADEMIKERN

Charlotta Levay är noga med att betona att ledarskap uppstår i relationen mellan ledaren och de som följer honom eller henne. – Hängivna anhängare ser sin ledare som begåvad och unik. Charlotta Levays forskning tyder på att sannolikheten att det uppstår karismatiskt ledarskap i motstånd till förändring ökar om ledaren kan tilltala en förhållandevis mäktig grupp som känner ett hot mot sina intressen eller sin identitet. – Precis det gäller Donald Trump och hans följare. Donald Trump har lyckats ge sina väljare hopp om att de kan påverka sin framtid. Han hävdar att globaliseringen och rörelsen mot mångkulturella samhällen kan stoppas. Men efter valsegern tar han plats in i ett sammanhang som kräver både diplomati och förhandling. – Hans nya roll kräver att han skapar en viss struktur, knyter band med etablissemanget och ger mer realistiska reformförslag. Samtidigt beter han sig fortfarande okonventionellt. Kanske måste han fortsätta att göra det för att verka genuin. – Upplever hans väljare att han blir en del av det etablissemang han så starkt vänt sig emot finns risken att de överger honom, säger Charlotta Levay.

"Upplever hans väljare att han blir en del av det etablissemang han så starkt vänt sig emot finns risken att de överger honom.” CHARLOTTA LEVAY

HANNA BROBERG, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR, har skrivit en bok som handlar om relationen mellan chefer och förtroendevalda i politiskt styrda organisationer. Hon har också särskilt intresserat sig för Donald Trump och hans nya roll i vita huset. Den amerikanska valkampanjen sätter inte fokus på den typ av ledaregenskaper som krävs i den politiska miljön i Washington, säger hon: – Politik är en segdragen process. Det ligger i demokratins natur att frågor ska ta tid, stötas och blötas. Man måste kunna kompromissa. Donald Trump är en impulsiv person, som är van vid att kunna bestämma saker på egen hand. Det blir intressant att se hur han agerar. Att tillsätta meningsfränder på nyckelpositioner kan göra att Donald Trump slipper en del av kompromissandet och förhandlandet. 4 000 politiskt tillsatta personer byts ut i samband med att Barack Obama lämnar över taktpinnen. Men det finns också utredare, experter och chefer som är kvar och upprätthåller sin profession och opolitiska roll.

Ge bort Socionomen i julklapp!

W LÄS MER Hur passar Trumps ledarskap i Washingon? Akademssr.se

Socialt arbete 2.0

Shaken baby

Socialtjänstens roll vid utredningar blir viktigare.

Könsstympning

Så påverkas kvinnans psykosexuella utveckling.

2016

Nr 8 2016

– Kommer de kunniga, erfarna medarbetarna fortfarande uppleva att de har utrymmet att lägga fram ett expertråd? behov av Har ni undrar Hanna Broberg. tra resurser? exinte Risken är att Donald Trump kommer att ta vara på den kompetens och erfarenhet som finns och Hanna Broberg har fler råd att ge honom: – Donald Trump måste bygga förtroende hos en bredare krets och arbeta fram en sammanhängande politisk vision. Han behöver skaffa sig en erfaren mentor, som g.se också kan fungera som en ventil.www.humanabemannin Han bör också skilja mellan familj och förvaltning. Det är inte lämpligt att tillsätta släktingar på politiska positioner. – Skulle någon av hans släktingar ertappas med att ha begått ett allvarligt misstag drabbar det Donald Trump hårt. Ju närmare relation han har till dem han tillsätter, desto mer ”kletar deras misslyckanden av sig” på honom, säger hon. För att lyckas behålla sitt stöd genom mandatperioden måste han visa resultat för dem som valt honom, menar både Hanna Broberg och Charlotta Levay. En karismatisk ledare som misslyckas med att producera fördelar för sina anhängare tappar efter ett tag sin karisma. – Men det vi ska komma ihåg är att huruvida han verkligen har lyckats eller inte är underordnat. Det handlar snarare om kommunikationen, att hans verklighetsbeskrivning får genomslag, säger Charlotta Levay. Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

Socionomen

Posttidning B

Det sociala arbetet i version 1.0 måste uppdateras.

Kvalificerat socialt arbete

2016 och psykoterapi #8

TEMA

Hemlöshet

inom individ- och som erbjuder tjänster enligt LSS. nordiskt omsorgsföretag med särskild service Humana är ett ledande assistans, äldreomsorg och bostäder och Finland som utför tare i Sverige, Norge familjeomsorg, personlig rätt till ett bra liv”. engagerade medarbe visionen ”Alla har Humana har 15 000 or. Vi arbetar efter Stockholm. över 7 000 människ har huvudkontor i omsorgstjänster till m sedan 2016 och på Nasdaq Stockhol e.humana.se. corporat eller Humana är noterat på www.humana.se Läs mer om Humana

Socionomen är den ledande oberoende tidningen inom kvalificerat socialt arbete och psykoterapi. Tidningen är aktuell, trovärdig, har kunniga skribenter och speglar trender. En tidning värd att rekommendera visar en undersökning från Novus (maj 2015). Yrkesverksamma medlemmmar i SSR har alltid minst 25% rabatt. Läs mer på www.socionomen.nu eller ring 08-617 44 26. Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du själv meddelar att den ska upphöra.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Dessutom ingår karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du också två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser. Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal. Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Distans

När distansarbet slog igenom skrevs avtal om hur, när och var jobbet skulle göras. I dag är friheten större. Till priset av ökad stress.

FLYGER FRITT Jim Enström har kontoret, chefen och kollegorna i andra delar av landet. Utan fysisk närhet blir arbetet en livsstil där han är ständigt uppkopplad. Men ibland känns det ensamt.

SÅ MÅNGA JOBBAR PÅ DISTANS Det blir vanligare och vanligare att arbeta på distans. Majoriteten av dem som kan utnyttjar möjligheten. Tjänstemän i storstäder gör det oftast.

RÄTT AVSTÅND? Akademiker vill inte vara låsta till kontoret. Men många är rädda för att arbetsprestationen blir osynlig när de inte är på plats.

KURATORN I DATORN Skolkuratorn Emöke Bokor har kommit närmare eleverna genom att aldrig träffa dem. Tröskeln att söka hjälp över nätet är lägre än att gå till mottagningsrummet.

41 AKADEMIKERN

Tema

Flyger

Jim Enströms närmsta kontor ligger i Visby. Chefen finns i Stockholm. Kollegorna i landets alla län. Arbetet som analytiker på Arbetsförmedlingen sker helt på distans. Text: Emmeli Nilsson Foto: Anna Simonsson

fritt

➔

Tema

KLOCKAN ÄR KVART ÖVER SEX på måndags-

morgonen. Luften är regntung och vintermörkret kompakt. Stockholms centralstation ligger som en ö av elektriskt ljus och mänsklig aktivitet i en stad där de flesta ännu inte kommit ur sängen. Med några få minuter till godo lyfter Jim Enström upp sin svarta resväska och kliver in i tågvagnen som strax ska rulla mot Sala i Västmanland. Vanligtvis är det morgonflyget från Visby till Arlanda som gäller när han har fastlandsjobb framför sig. Den här gången krävdes flyg redan på söndagskvällen och övernattning i Stockholm för att hinna till dagens möte i Sala. På sin vänstra handled har Jim Enström en smart klocka, som en smartphone i miniformat. Plötsligt piper den. – Nu skulle flyget ha gått, egentligen, säger han och stänger av ljudet. 22

AKADEMIKERN

Jim Enström bor på Gotland och i Visby ligger hans närmsta kontor.

Han ser oförskämt pigg ut. Har redan hunnit svara på några mejl i telefonen. Mejlkorgen är ofta både det första och det sista han ser på dagarna, oavsett om nattlogin äger rum i Visby eller på ett hotell någon annanstans. Något särskilt avtal för distansarbete har han inte. Standardavtalet hos Arbetsförmedlingen säger att anställda kan arbeta hemma någon dag i veckan när jobbet tillåter. Jim Enströms distansbaserade vardag är helt enkelt ett resultat av de arbetsuppgifter han har. – Jag tycker det är roligt att jobba. Man måste nog tycka det för att trivas med ett sådant här liv, säger han och

W LÄS MER Jobba hemma passar vissa. Akademikern.se

ursäktar sig för att svara på ett god morgon-sms från en av döttrarna. Familjelivet sker nämligen också på distans. Han har tre barn utspridda på olika ställen – ett i Los Angeles, ett i Stockholm och ett som fortfarande bor hemma hos honom i Visby varannan vecka. Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos för arbetsmarknadens utveckling. Prognosarbetet ger bland annat underlag till rapporten "Var finns jobben?" För att få fram underlaget intervjuar lokala arbetsförmedlingar arbetsgivare över hela landet. Arbetet med att sammanställa underlaget för Gotland och Uppsala är Jim Enströms huvuduppgift. Han är också projektledare för datasystemet som yrkesbedömningarna görs i.

Vissa av de lokala kontoren vill ha stöd i att göra bedömningarna och det är därför Jim Enström ska till Sala i dag. Efter tio minuters väntan i det varma stationshuset dyker kollegan Marcus Löwing upp. Han har varit här förr och får därför ta ledningen mot Arbetsförmedlingens kontor. Tjugo över åtta installerar sig kollegorna i ett fyrkantigt mötesrum tillsammans med fyra arbetsförmedlare. En tv-skärm är fäst vid väggen och på bordet tronar en ensam kaktus. En av arbetsförmedlarna klickar på det första yrket som ska bedömas på sin dator: revisorer. – Hur många sökande får ni när ni lägger ut en annons där arbetsgivaren söker en revisor? frågar han. AKADEMIKERN

Jim Enströms kollegor med motsvarande roller sitter utspridda i hela landet.

AKADEMIKERN

Det visar sig behövas få revisorer i Sala. Ekonomiassistenter råder däremot viss brist på, medan överskottet på sekreterare är enormt. Mötet är färdigt en och en halv timme för tidigt. Lite väl snabbt, tycker Jim Enström och knäcker en Redbull light i väntan på 12.06-tåget. Telefonen ringer. En kollega i Kungsbacka vill snacka lite skit. Relationen till arbetskamraterna fungerar bra, trots att de oftast befinner sig på olika håll rent fysiskt. Jim Enström träffar kollegor i Visby, Uppsala och Stockholm regelbundet. Men rollen som analytiker med regionalt uppdrag innebär att hans närmsta kollegor på analysavdelningen, med motsvarande roller, sitter utspridda

i hela landet – en person i varje län, som den halländska kollegan på telefon. Ibland ringer de varandra, men oftare hör de av sig via Skype. – Skype är jättebra. Vissa personer träffar jag bara några gånger om året men har videosamtal med regelbundet. Vi är ett litet nätverk som brukar höras av. Men det är ju inte alla kollegor jag fikar med varje månad, säger Jim Enström. Inte för att tekniken är fulländad ännu. Med jämna mellanrum bryts videosamtalen och ibland är ljudet dåligt. Det finns också andra, mer subtila problem. Häromdagen satt Jim Enström i Visby och var via videolänk med på ett möte med tio personer som satt tillsammans i Stockholm. De diskuterade intensivt med

Tema

varandra och använde mycket miner och gester. – Då kan man bli lite bortglömd om man sitter på distans. Det är svårt att se och höra allt som händer. Sedan blir det fikapaus, och när mötet börjar igen kan de andra vara på ett helt annat ställe i diskussionen än där jag själv är. När alla sitter vid varsin dator brukar videomötena dock fungera problemfritt. Efter ett byte på Stockholms central till tunnelbanans gröna linje kliver Jim Enström av vid Odenplan. På Arbetsförmedlingens huvudkontor väntar kollegan Marie Thunberg. De behöver stämma av projektplanen för myndighetens nya yrkesbarometer. Efter en kort stund framför worddokumentet visar det sig att de saknar viktig respons från en annan kollega. Hon är upptagen, svår att få tag på i den verkliga såväl som den virtuella världen. Men är turligt nog online på chatten för tillfället. – Skriv direkt, passa på! Hon är aldrig online annars, uppmanar Marie Thunberg. Hon bor i Täby och har över en timmes restid till huvudkontoret i Stockholm. För att spara tid brukar hon jobba hemifrån en dag i veckan. Arbetsförmedlingen har en tillåtande kultur när det gäller att låta personalen arbeta på annan plats än kontoret, tycker Marie Thunberg. Hennes kollegor är ofta iväg på möten och annat. Därför är det vanligt med tomma stolar kring hennes plats och omöjligt att ha koll på exakt var kollegorna är.

"Det är ju inte alla kollegor jag fikar med varje månad" JIM ENGSTRÖM

– Folk jobbar ofta hemifrån för att de har sjuka barn eller av andra skäl. En person vet jag till och med jobbade från utlandet. Det har även Jim Enström haft funderingar på. Han äger ett hus i Thailand tillsammans med en annan familj och hade för några år sedan planer på att kombinera semester med distansjobb. Så långt gick det aldrig. Men vissa arbetsuppgifter är svåra att lägga över på någon annan, tycker han. Som att skriva press-

AKADEMIKERN

Även den friskvårdsförmån som Arbetsförmedlingen erbjuder sker på distans.

AKADEMIKERN

meddelanden när prognosrapporterna släpps. Det gör han ibland från huset i Koh Lanta. Det går bra att jobba därifrån, även om internetuppkopplingen är halvknackig. Det gör att Jim Enström brukar ladda ner filerna han behöver och jobba med dem offline. Tidsomställningen gör att han sällan pratar i telefon eller har videomöten från Thailand. Mejlkorgen kollar han däremot dagligen, även under semestern. Att ge medarbetarna så vida ramar kräver en trygg chef, tror Jim Enström. Och det tycker han att han har. Hon heter Anna Araskog och har sin arbetsplats på huvudkontoret i Stockholm. Under sig har hon 50 medarbetare där drygt hälften sitter

på Stockholmskontoret och hälften ute i landet, från Skåne till norra Norrland. – Hur mycket kontakt vi har varierar i perioder, och är lite upp till medarbetarna själva. Vissa har stora behov av att höras och andra inte. Jag är alltid tillgänglig på Lync, mejl eller telefon, säger Anna Araskog. Varje vecka mejlar hon ut ett veckobrev och beskriver vad som är på gång. Då är det enkelt för medarbetarna att ställa frågor tillbaka. Några gånger om året träffar hon sina medarbetare fysiskt, på möten och konferenser. Utmaningen med att leda på distans ligger i att det tar längre tid att upptäcka om något inte fungerar. Extra lyhördhet krävs.

Tema

– Distansledarskapet gör att jag tvingas leda på ett modernt sätt. Jag kan inte kontrollera och detaljstyra folk, utan måste lita på dem. Medarbetarna får ta stort eget ansvar och alla trivs inte med det. Men de som trivs och stannar växer enormt som individer. Hon tycker också det är mycket enklare att hitta duktiga medarbetare som stannar länge när man har möjlighet att rekrytera på andra orter än Stockholm. I huvudstadsområdet är omsättningen och konkurrensen mellan arbetsgivarna mycket större, vilket är en nackdel i specialistverksamheter som tar lång tid att lära sig.

"Distansledarskapet gör att jag tvingas leda på ett modernt sätt." ANNA ARASKOG

Jim Enström brukar träffa sin chef när han är i Stockholm. – Men vi ses ju inte varje vecka. Jag tycker hon känns som en trygg chef, hon litar på en. Det måste man nog göra om man har medarbetare över hela landet.

AKADEMIKERN

Tema "Folk jobbar ofta hemma för att de har sjuka barn eller av andra skäl" MARIE THUNBERG

CV JIM ENSTRÖM Utbildning Kulturgeografi Arbetar Arbetsförmedlingen

AKADEMIKERN

HAN OCH MARIE Thunberg avslutar sitt möte på huvudkontoret i Stockholm. Klockan närmar sig fyra och Jim Enström är sliten. I resväskan ligger yogakläder nerpackade. Arbetsförmedlingen erbjuder yoga som friskvårdsförmån och den börjar om en dryg timme. Jim Enström sneglar på väskan. På hotellet vid Medborgarplatsen finns ett gym i källaren. Med löpband.

– Jag orkar inte yogan. Jag behöver endorfinerna från löpningen, säger han. Yogan kräver närvaro och tankekraft. I löpningen kan han släppa allt, tömma huvudet och bara springa. Gärna långt. Han har avverkat både halv- och helmaror. Efter löpbandet – eller möjligen innan, eller både och – kommer han sätta sig med datorn och gå igenom de mejl som trillat in under dagen. Förmodligen blir det jobb fram tills det är dags att släcka lampan för natten. – I mitt fall flyter jobb och privatliv ihop jättemycket. Men för mig är det inget problem. Mitt jobb är en del av mig och min personlighet. När jag har lite tid över kan jag läsa något jag behöver i jobbet lika gärna som att kolla nyheter. Jim Enström tar hissen ner till huvudkontorets entré och promenerar ut i den mulna eftermiddagen, mot tunnelbanan och hotellet. Snart är det mörkt igen. Han har svårt att hålla reda på sin totala arbetstid. Mer än heltid blir det. Men det spelar inte så stor roll, så länge han hinner med sina fritidsintressen. Däremot blir livet på distans ensamt ibland. – Jag kan tycka att det blir för tyst på hotellrummet på kvällen. Då sätter jag mig i lobbyn.

Attendo Jour- och familj Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag?

Barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo hemma hos sina föräldrar kan bli hjälpta av att bo i en familj som delar med sig av sin vardag, sin tid och sitt engagemang. Vi erbjuder familjehem med olika inriktning beroende på klientens behov. Vi erbjuder konsulentstödda familjehem, kraftigt förstärkt familjehemsvård och jourhem. För förfrågningar, ring oss på Attendo Jour- och familj: Norrland: 0767-90 20 40 Stockholm/Mälardalen: 0721-89 28 30 Örebro/Rewith: 0705-08 22 95 Syd: 0767-80 41 10

Högkvalitativ behandling i en miljö med värme och respekt. Konsulentstödd familjehemsverksamhet i mellersta och södra Sverige

Konsulentstödd familjehemsverksamhet. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och en fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare

Caroline Åkerhielm 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Tema

Tydlig ökning För tio år sedan hade två av tio arbetsuppgifter som gick att utföra på distans och hälften av dem arbetade ibland utanför kontoret.

Så många jobbar på distans Fler och fler jobbar utanför kontoret. Vanligast är det bland manliga akademiker i storstäder.

4 10 av

män som förvärvsarbetar har arbetsuppgifter som går att göra på distans.

Drygt hälften av dem arbetar ibland på distans.

Storstäder dominerar Det är vanligast att arbeta på distans i storstäder och förortskommuner. Där kan nästan hälften jobba utanför arbetsplatsen och var tredje man och var fjärde kvinna gör det. 30

AKADEMIKERN

KÄLLA: STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB. BILD: ISTOCK

Text: Åsa Bolmstedt

av distansarbetet utförs i hemmet.

3 10 av

Vanligare bland akademiker 6 av 10 arbetsgivare med högutbildad personal och tjänsteföretag har anställda som jobbar på distans. Ju fler anställda företaget har, desto vanligare är det med personal med flexibel arbetsplats.

65%

kvinnor som förvärvsarbetar har arbetsuppgifter som går att göra på distans.

av alla som förvärvsarbetar kan koppla upp sig mot jobbets datasystem utanför kontoret.

60 procent av dem arbetar ibland på distans.

17% 8%

procent deltar i minst en telefonkonferens en vanlig arbetsmånad.

procent deltar i minst en videokonferens en vanlig arbetsmånad.

AKADEMIKERN

Vår nya inkomstförsäkring gäller även om du säger upp dig själv ● Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet

utan extra kostnad.

● Kompletterar ersättningen från a-kassan

upp till 80 % av lönen.

● Ger ersättning även om du säger upp dig själv. ● Gäller 140 ersättningsdagar – cirka sju månader. ● Professionell karriärcoachning ingår. ● Teckna tilläggsförsäkring för ytterligare

160 dagar – om du vill.

KARRIÄRCOACHNIN G INGÅR

Vill du ha koll på detaljerna? Läs mer på akademssr.se/inkomstforsakring eller ring Folksam på 0771-950 950.

Tema Hur nära är du?

Rätt avstånd? Akademiker vill inte vara låsta till kontoret. Men många är rädda för att deras prestationer inte syns när de inte är på plats. Text: Emmeli Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

➔

AKADEMIKERN

Tema

DU SVARAR PÅ några mejl i telefonen på bussen till jobbet. Skriver lite på en rapport hemma på kvällen efter arbetsdagens slut. Kommer överens med chefen om att jobba hemifrån på fredagar för att kunna hämta barnen tidigare från förskolan. Ibland kanske du till och med lyckas arbeta några timmar när du är hemma med sjuka barn – du vobbar, med ett modernt ord. Många akademiker kan i dag utföra sitt jobb nästan var och när som helst. Om begreppet distansarbete förr var reserverat för dem som tillbringade hela arbetsveckan på ett hemmakontor är det nu betydligt mer svårfångat. SCB definierar distansarbete som regelbundet arbete utanför företagets lokaler med åtkomst till företagets IT-system. 2013 hade 55 procent av företagen anställda som distansarbetade regelbundet. Och många verkar efterfråga ett arbetsliv som inte är låst till kontoret. Akademikerförbundet SSR har inte gjort någon egen undersökning, men enligt

AKADEMIKERN

"I början var det mycket fokus kring tid och rum, arbetstidens förläggning och platsen." MICHAEL ALLVIN

en Saco-rapport om akademikers arbetsmiljö från i somras uppger nästan hälften av akademikerna att de i någon omfattning jobbar hemifrån varje vecka. Rapporter från andra fackförbund pekar på att akademiker i allmänhet uppskattar flexibilitet. Enligt en undersökning som Jusek gjorde bland sina medlemmar 2014 tyckte drygt hälften av akademikerna att det är en viktig möjlighet att kunna arbeta på annan plats än arbetsplatsen. Samtidigt svarade närmare hälften att den ständiga tillgängligheten leder till ökad stress.

MICHAEL ALLVIN

Jobb och privatliv flyter ihop till en gråzon. Undersökningar av bland annat Unionen indikerar att majoriteten av arbetsplatserna saknar bestämmelser för tillgänglighet och arbete utanför arbetsplatsen. Michael Allvin är docent i sociologi och psykologi vid Uppsala universitet. Han forskar om interaktionen mellan arbetsliv, organisation och arbetslivets förändring i det globaliserade samhället. NÄR MÖJLIGHETEN ATT arbeta på distans slog igenom på allvar i Sverige i slutet av 1990-talet uppstod många diskussioner om vikten av formalisering och att skapa tydliga avtal kring vad som gällde vid arbete hemifrån, enligt Michael Allvin. Men det blev aldrig riktigt så. – I praktiken gjorde folk som de ville ändå. Diskussionerna blev absurda. ”Vi måste ha ett tydligt avtal. Om någon halkar i duschen, är det en arbetsskada?” kunde det låta från fackligt håll. Då kontrade arbetsgivaren med att fråga om folk verkligen vill ha arbetsgivaren hemma i bostaden på kontroll. Det var det få som ville. I början av 2000-talet studerade Michael Allvin Energimyndigheten. Organisationen utlokaliserades från

Stockholm till Eskilstuna och införde distansarbete som ett sätt att behålla medarbetare som bodde i Stockholm. Under lång tid använde myndigheten en särskild distansarbetespolicy och skrev distansarbetesavtal med medarbetarna. – I början var det mycket fokus kring tid och rum, arbetstidens förläggning och platsen. Men ganska snart blev det uppenbart att det även handlade om arbetsuppgifter, ansvarsområden och kontakt med människor utanför arbetsplatsen. Då började man mer allmänt prata om flexibla villkor, säger Michael Allvin. Själva distansarbetet upphörde som en separat faktor i det som utvecklades till ett allt mer flytande och flexibelt arbetsliv. På Arbetsmiljöverket definierar man distansarbete som att hemmet är huvudarbetsplatsen. När det finns ett avtal om att en anställd huvudsakligen ska arbeta från sitt hem har arbetsgivaren också arbetsmiljöansvar. – Då kan man kräva att arbetsgivaren betalar saker som skrivbord och ergonomisk stol. Men arbetslivet i dag är så gränslöst. Folk jobbar hemma ibland, kollar jobbmejlen och så. När man har sin ordinarie arbetsplats utanför hemmet AKADEMIKERN

Tema

MIKAEL SYK

KRISTINA TRYGG

AKADEMIKERN

räknar vi det inte formellt som distansarbete, säger Mikael Syk som är jurist på Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen skyldig att aktivt förebygga ohälsa och arbeta för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Om arbetstagaren inte mår bra av att arbeta hemifrån får arbetsgivaren se till att hen jobbar på sin arbetsplats i stället, enligt Mikael Syk. – Vi skulle från Arbetsmiljöverkets håll inte gå in och ställa krav på att en arbetsgivare ska arbetsanpassa i hemmet om någon jobbar hemifrån en dag i veckan när det inte är avtalat om distansarbete. Att få jobba hemifrån ibland är mer en förmån man kan få av sin arbetsgivare. NÄR MICHAEL ALLVIN studerade Energimyndighetens införande av distansarbete var cheferna i början nervösa över sin förlorade kontroll. De var rädda att medarbetarna inte skulle göra sitt jobb, när de inte hade en chef i närheten som övervakade. – Men de insåg snabbt att folk inte alltid jobbar när de är på kontoret heller. De hittade sätt att styra upp arbetet; planerade in möten som medarbetarna skulle ha förberett vissa saker till och så. Det blev mer fokus på innehåll än form, säger Michael Allvin.

"Att jobba hemifrån ibland är mer en förmån." MIKAEL SYK

Det finns få nya studier över distansarbetets effekter på hälsa och arbetsprestation. Tidigare i år gjorde Arbetsmiljöverket en kunskapssammanställning och verkets genomgång över tidigare studier pekar på flera positiva effekter för distansarbetare. DET FINNS ETT samband mellan distansarbete och ökad arbetstrivsel. Det verkar också som att personer med möjlighet att distansarbeta har lägre vilja att säga upp sig. Men det finns också samband mellan distansarbete och objektiva prestationsmått i arbetet, inklusive skattningar gjorda av arbetsledare. Det verkar alltså som att distansarbete leder till bättre prestationer. Sambandet är starkare i grupper med fler kvinnor. Kristina Trygg är doktor i kulturgeografi vid Linköpings universitet och skrev sin doktorsavhandling om distansarbete. Mellan 2010 och 2014 undersökte hon hur chefer och anställda inom management, PR och kommunikation, förvaltning och forskning såg på sitt arbete i förhållande till tid och rum.

"Sätt gränser" Det behövs tydliga rutiner kring arbete utanför arbetsplatsen, enligt Johnatan Kibebe, ansvarig för arbetsmiljö på Akademikerförbundet SSR.

Är oroliga för kompetensförsörjningen på lång sikt.

Är oroliga för kompetensförsörjningen den närmaste tiden.

– Nackdelen med att kunna jobba var och när som helst är att man är tillgänglig hela tiden. Det kan leda till att arbetsgivare får ändrade förväntningar på att medarbetarna ska vara nåbara även utanför ordinarie arbetstid. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut, vilket kan påverka möjligheterna till nedvarvning och återhämtning. Samtidigt tycker många att distansarbete är positivt. Möjligheten att synka arbetsliv och privatliv mer effektivt kan minska stressen. Tror att de kommer att nyanställa personal inom ett halvår.

Det visade sig att det fanns starka normer som gjorde att anställda hade hög arbetsmoral och jobbade mer än vad som förväntades. – De flesta uppgav att de gjorde huvuddelen av sitt arbete på arbetsplatsen. Men de gjorde också väldigt mycket innan och efter kontorstiden. På helger, morgonen och kvällen. De tyckte inte det var att jobba på distans, säger Kristina Trygg. Samtidigt fanns tydliga förväntningar om att befinna sig på kontoret under arbetstid. Det var till stor del kopplat till att de hade många möten och jobbade i team. Det ansågs försvårande om en gruppmedlem inte var på plats. – Det fanns ett starkt grupptryck att vara på plats. Under i stort sett alla mina intervjuer framkom det att respondenterna oroar sig över att deras arbete inte syns om de inte är fysiskt på kontoret. Jobbade de trots allt hemifrån så ringde de in till arbetsplatsen och gjorde sig synliga på andra sätt. Medarbetarna såg både för- och nackdelar med att sitta på kontoret respektive hemma. En stor del av de som behövde koncentrera sig blev störda i kontorslandskap, vilket ledde till att de gjorde koncentrationskrävande arbete hemma på kvällen eller helgen i stället, utanför den vanliga arbetstiden. Några ville uttryckligen jobba hemma oftare. Men de var rädda att sakna den sociala biten med kollegorna. Från cheferna kom motstridiga signaler: De sa att arbetet var flexibelt, men var samtidigt noga med att påpeka att de ville ha sina medarbetare på plats. – Flera personer jag pratade med efterfrågade en tydligare policy. De ville veta när de fick jobba hemma och inte, säger Kristina Trygg.

Vad krävs för att det ska fungera? – Det gäller att hitta rutiner i organisationen och göra klart vad som gäller så att arbetstagare inte känner att de måste vara tillgängliga på ett onormalt sätt. Det är också en fråga om identifikation med jobbet. Vill du jobba hela tiden så finns möjligheten. Därför är det även viktigt att sätta egna gränser. Hur arbetar förbundet med frågan? – Vi tittar på det här hela tiden med ingången ”ett hållbart arbetsliv”. Jag tror inte det är några specifika yrkesgrupper som berörs, utan arbetets utformning. Har du ett arbete som tillåter arbete på distans och tillgång till rätt teknik så har du kontoret med dig överallt.

AKADEMIKERN

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall. På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård. Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Sedan två år träffar skolkuratorn Emöke Bokor eleverna i videosamtal, chatt och mejl. Tröskeln söka upp Brizad Behandlingskonsult Växel: 0650-59 53att 30 Box 1087 e-post: info@brizad.se henne digitalt är www.brizad.se lägre än IRL. 824 12 Hudiksvall

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet. Du kan gå kursen enskilt eller tillsammans med kollegor.

www.webbkursomvåld.se

Verktyg för livet / Iris Utvecklingscenter

Det gemensamma alternativet Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Vi erbjuder • Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Kommunernas Gryning

Sedan två år träffar skolkuratorn Emöke Bokor eleverna i videosamtal, chatt och mejl. Tröskeln att söka upp henne digitalt är lägre än i verkliga livet.

➔

Kuratorn i datorn Text: Karin Persson Foto: Kristina Wirén

Tema

NÄR SKOLKURATORN Emöke Bokors ansikte dyker upp i stort format på datorskärmen är hon mitt i en snytning. Bakom henne syns ett kylskåp där diverse post it-lappar har klistrats upp. I dag är det egna köksbordet hennes arbetsplats. Vi genomför intervjun först genom mejl och sedan via chatt och videosamtal. Precis så ser också den absoluta merparten av kontakten med hennes elever ut. – I början hade jag regelbundna möten med en it-mentor som hjälpte mig att komma in i arbetet. Det är tur för mig att man inte behöver vara it-expert för att ha det här jobbet, säger hon. Emöke Bokor jobbar på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun, Sveriges enda distansgymnasium. Här går 600 elever som läser högskoleförberedande program. Skolan har riksintag vilket innebär att eleverna kan bo i hela landet eller utomlands, så länge de är folkbokförda i Sverige. De enda gångerna de behöver vistas fysiskt på skolan 42

AKADEMIKERN

Tröskeln för att eleverna ska söka kontakt är lägre när de kan skicka ett mejl i stället för att gå till skolkuratorns rum, upplever Emöke Bokor.

är i samband med upprop eller laborationer. Eleverna väljer skolan för att de till exempel önskar snabbare studietakt, har svårt att följa traditionell klassrumsundervisning eller gör en elitsatsning på sin idrott. Som kurator här träffar Emöke Bokor ytterst sällan några elever fysiskt. Hon uppskattar att cirka en tredjedel av hennes arbetstid går till elevsamtal och dessa sker nästan uteslutande via mejl, chatt, telefonsamtal och videosamtal. Majoriteten av ungdomarna får kontakt med henne via sin mentor. Därefter bokar de in ett första möte via google-kalendern eller via mejl. Samtalen kan exempelvis handla om att eleven behöver hjälp med att prioritera sin tid, har prestationsångest eller har ett uppskjutarbeteende. Det finns ingen typ av samtal som hade fungerat öga mot öga som inte också går att föra digitalt, tycker hon. Snarare tvärtom, tekniken möjliggör fler samtal.

"I början hade jag regelbundna möten med en it-mentor." EMÖKE BOKOR

EMÖKE BOKOR HAR även erfarenhet av att jobba med elever på plats och har då ofta upplevt att det krävs ganska mycket av eleverna för att de ska mötas ansikte mot ansikte med en professionell. Hon berättar om dem som fått ta flera varv runt huset för att klara av att ens gå in till henne. – Här kan man börja med att skicka ett mejl. Den tröskeln är mycket lägre än att gå till någons kontor. Av den anledningen tror jag att vi har större möjligheter att fånga upp elever än vad en platsskola har. Kan det finnas en ökad risk att missa elever som mår dåligt när du inte ser dem i korridorerna? – Nej, det tror jag inte. Eleverna har tät kontakt med sin mentor. Denna märker på bara några dagar om arbetet

som ska göras inte blir gjort och kan då ta en personlig kontakt för att eventuellt slussa in eleven till mig. Hon menar att det digitala arbetssättet fungerar som en garant för att kontakterna med elevhälsan sker på frivillig basis. Det krävs ett initiativ och ett visst mått av egen motivation av den som kontaktar henne. SJÄLV KAN HON sakna att möta eleverna IRL (in real life). Det finns ett värde i de personliga mötena som tekniken inte kan återskapa än. – Ja, visst skulle jag vilja träffa dem i verkliga livet ibland. Men jag tillhör ju den gamla generationen så det handlar nog mer om mig än om dem jag jobbar med. Emöke Bokor började sin bana som skolkurator för Torsås kommuns alla

CV EMÖKE BOKOR Utbildning Socialpsykolog, socionom. Arbetar Kurator, Korrespondensgymnasiet.

AKADEMIKERN

Tema grundskolor samt två av gymnasieskolorna för elva år sedan. Det faktum att den nuvarande skolan är ett distansgymnasium gjorde varken från eller till när hon för två år sedan valde att tacka ja till jobberbjudandet. – Det var inget jag fokuserade på utan jag ville jobba här för att det är en skola som är på frammarsch och ligger i täten när det gäller systematiskt kvalitetsarbete, säger hon. Själv försöker hon att anamma samma synsätt på it-teknik och internet som hon upplever att hennes elever har. För dem är internet ingen egen grej – det är en självklar del av deras vardag. – Jag minns en föreläsare som sa att det bara är vi som är it-immigranter – alltså vi som inte är infödda i systemet – som tänker på det. Han jämförde med när vi ska tända lyset. Då tänker vi inte ”nu ska jag trycka på knappen och jag kommer att använda mig av elektricitet”. Vi vill ha det ljust och då trycker vi på knappen. När unga ska ha kontakt med någon på distans säger de inte att de ska ”använda sig av internet”, utan att de ska ”prata med någon”. Jag försöker se det som att internet är en möjliggörare som låter oss nå människor som vi behöver nå.

"Verksamheter som inte ansluter sig till den yngre generationens livsstil kommer inte att vara relevanta." EMÖKE BOKOR 44

AKADEMIKERN

Fler träffar klienten på distans Frivården skypar I Umeå och Luleå har Frivården testat klientmöten via Skype. Syftet var att enklare hålla kontakt med klienterna, särskilt med dem som bor långt ifrån ett frivårdskontor. Nu har projektet utvärderats och beslut ska fattas om det ska implementeras nationellt inom Frivården.

Digital socialsekreterare För att ta reda på hur man kan ge socialtjänstens klienter mer digital kontakt har socialförvaltningen i Helsingborgs stad inlett ett samarbete med Fou Helsingborg och forskare från Socialhögskolan och internetinstitutet vid Lunds universitet. Socialdirektör Dinah Åbinger, hoppas att man inom två till tre år ska erbjuda flera digitala mötesmöjligheter, till exempel samtal via Skype, rådgivning och chattar på webben.

I framtiden kommer vi att behöva erbjuda allt mer stöd genom digitala verktyg, tror Emöke Bokor. Förmodligen utnyttjar vi i dagsläget bara en bråkdel av den teknik vi kommer att använda oss av framöver. – För unga är det en självklar sak att umgås via nätet. De verksamheter som inte ansluter sig till den yngre generationens livsstil kommer inte att vara relevanta.

Följ Akademikern digitalt Lön, karriär och arbetsmiljö. Vi bevakar ditt arbetsliv.

Hitta dina nyheter Akademikern.se

Gilla Akademikern på Facebook Nyhetsflödet finns även på akademssr.se

Spaning

På bettet efter 65 Ålder är bara en siffra. Den säger inget om din arbetsförmåga. I takt med att vi lever längre väljer fler att jobba bortom pensionen. Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler – JAG VILL FORTSÄTTA jobba så länge jag är klar i skallen. Om jag blir dement och börjar prata en massa konstigheter hoppas jag att någon stoppar mig. Orden är 78-åriga Eva Ahlsells. Hon jobbar som psykoterapeut i Täby och har inga planer på att sluta. Vid 63 års ålder sa hon upp sig från arbetet på ett socialkontor för att satsa helt på sin egen verksamhet. I dag ägnar hon cirka tolv timmar i veckan åt sina klienter. – För varje ny klient är det som att öppna en ny spännande bok, roligt och stimulerande. Ju äldre jag blir och ju mer erfarenhet jag får, desto bättre blir jag. 46

AKADEMIKERN

Eva Ahlsell är långt ifrån ensam om att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. En ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket visar att vi, i takt med att vi blir friskare och lever längre, också jobbar i allt högre ålder. Och det är positivt, både för samhällsekonomin och vårt eget välbefinnande. Utöver tillskottet i plånboken kan ett bra arbete ge oss stimulans, struktur, status och social gemenskap. Jobbet är dessutom ofta en viktig grundsten i vår identitet. – Vår identitet är i hög grad knuten till oss själva som arbetande människor. När man inte jobbar tappar

man en bit av sin aktivitet och kreativitet. Det går naturligtvis att ersätta med andra saker, men att arbetet är centralt och en hälsofaktor är helt klart, säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Så länge arbetet inte kräver mycket fysisk styrka finns det egentligen inga hinder för äldre som önskar att jobba vidare. Våra kognitiva förmågor förändras inte nämnvärt inom spannet för det normala åldrandet, åtminstone inte på ett sätt som påverkar prestationen på arbetet. Det episodiska minnet, som

behövs för att till exempel komma på en skådespelares namn eller minnas vad man åt till middag i måndags, blir förvisso sämre med åren. Men minnen som är kopplade till intellektuella funktioner, som att lösa problem och använda sig av sina erfarenheter, påverkas inte. Den gängse bilden av att det är svårt att lära gamla hundar sitta är inte heller giltig i det här sammanhanget. – Det är klart att en femåring lär sig vissa saker snabbare än vad en 70-åring gör, men det är ju inte så många yrken som kräver blixtsnabbt lärande, säger Eva Vingård. AKADEMIKERN

Spaning W LÄS MER! Fler äldre får nytt jobb. Akademikern.se

EVA VINGÅRD

BENGT JARTSELL

VEM ÄR DÅ GAMMAL? Det är inte alldeles självklart. Den kronologiska åldern, som anger hur många år sedan vi föddes, blir en allt sämre indikator. Inom åldersforskningen brukar man skilja på tre olika typer av ålder som inte alltid korresponderar med en persons kronologiska ålder. Den biologiska åldern visar var vi befinner oss på en livslinje i förhållande till vår potentiella livslängd. Den sociala åldern refererar i stället till åldersrelaterade roller och sociala vanor i ett samhälle där åldern har betydelse för hur vi behandlas. Vår psykologiska ålder definieras i sin tur av vilken förmåga vi har att klara av förändringar. – Den psykologiska åldern tror jag spelar störst roll för om man tillåter sig att jobba vidare eller inte, säger Eva Vingård.

"Vår identitet är i hög grad knuten till oss som arbetande människor." EVA VINGÅRD

AKADEMIKERN

Själv fyller hon 70 till våren och har en fulltecknad kalender nästa år, trots att man som professor måste gå i pension senast vid 67. Sedan går det att fortsätta som professor emeritus. – Visst är det skönt att jag inte längre behöver åka med 07.11-tåget till Uppsala varje morgon utan har mer flexibla möjligheter, men jag tycker inte att den här åldersgränsen är rimlig. Jag ser på mina kollegor som har enormt mycket erfarenhet och en kreativitet lika stor som tidigare. Det är jättefånigt att inte använda dem. Om man vill ha en bra arbetsmiljö och en bra arbetsplats måste man bekämpa den här ålderismen. NEGATIVA ATTITYDER till äldre arbetskraft har gjort att många känt sig övertygade om att det skulle vara svårt att få ett nytt jobb efter 50. En farhåga som inte varit obefogad. En forskningsrapport från 2014 som riksdagens arbetsmarknadsutskott beställt visar till exempel att Sverige är dåligt rustat för att ta tillvara den äldre arbetskraften. Normen säger dessutom fortfarande att äldre bör lämna plats åt yngre på arbetsmarknaden. Nu verkar emellertid en attitydförändring vara på gång. Fördelarna med heterogena arbetsgrupper har blivit tydliga i diverse forskningsstudier och arbetsgivarna ser att äldre, som hunnit samla på sig mer specialkunskaper, behövs i ett arbetsliv som

Vi har nu lediga familjehem i Göteborg med omnejd! Vid behov ring: 031-788 01 13 eller maila: info@alpklyftan.se

kräver olika kompetenser. Statistik från Trygghetsrådet visar också att fler och fler tjänstemän mellan 50 och 59 år får nytt jobb efter att ha blivit uppsagda. Tidigare kunde 60-plussare uppfattas som gamla och sköra, något som också påverkade självbilden och därmed benägenheten att jobba vidare. I dag förknippas de snarare med vad som förut var ett medelåldersideal: god hälsa och bevarad kognitiv funktion.

Alpkly�ans Familjehemsvård erbjuder: Placering av barn och ungdomar mellan 0 – 21 år Jour – och familjehemsplaceringar Familjehem utredda enligt nya Kälvestensmetoden Individuellt anpassad handledning för familjer Dygnet-runt stöd Grundutbildning ”E� hem a� växa i” Grupphandledning E� team med fem konsulenter med lång erfarenhet inom familjehemsvård Ramavtal med ﬂera kranskommuner runt Göteborg Alpklyftan har i över 20 år arbetat med vård och boende för barn och unga med psykosocial och neuropsykiatrisk problematik. Vi erbjuder en vårdkedja Med HVB, Öppenvård, Träningslägenheter och Familjehemsvård.

Öppenvård 031- 50 81 13

ÖPPENVÅRD 031-50HVB 81 13

EN SOM FORTFARANDE känner sig efterfrågad är socionomen Bengt Jartsell, 74, från Helsingborg. Sedan han fyllde 60 har han arbetat som konsult inom den kommunala sektorn och är med i yrkesnätverket Chefsgruppen seniorerna. Han kan bland annat kliva in som inhyrd socialchef under en period medan kommunen rekryterar en ordinarie. Kravet från hans sida är att arbetstiden är max 50-60 procent av en heltid och att arbetsplatsen inte ligger för långt hemifrån. – När man jobbar träffar man nya människor, håller hjärnan i gång och får nya infallsvinklar, säger Bengt Jartsell. Han tycker att han har fått ut mycket av sitt yrkesverksamma liv. Nu vill han ge tillbaka och dela med sig av den gedigna erfarenhet han skaffat sig genom åren. – Sedan kan man inte sticka under stol med att det handlar om pengar också. Man får guldkant på tillvaron med de extrapengar man får. Så länge han är klar i huvudet vill han fortsätta sin yrkesbana. – Om någon ringer och vill ha mig så ställer jag upp.

031-50 81 00

HVB 81 00

031-50 Familjehemsvård 031-788 01 13

www.alpklyftan.se

90x12o.indd 1

FAMILJEHEMSVÅRD 031-788 01 13

info@alpklyftan.se

2012-08-07 14.45

Min väg

Han vill stärka minoriteters röster och ge alla ett skönare sexliv. Socionomen Robert Jacobsson läste sexologi och blev sexrådgivare i radion.

Låter sexet blomstra Text: Jennie Aquilonius Foto: Daniel Nilsson

Robert Jacobsson har 22 krukvĂ¤xter pĂĽ sitt kontor.

Min väg

V CV

ROBERT JACOBSSON

Utbildning Socionom, sexolog. Arbetar Sveriges radio.

AKADEMIKERN

– VÄRST VAR DET när vi pratade om analfisting. Fy fan vad folk blev arga. De tyckte att det var sjukt, perverst och att radioprogrammet hade nått botten, säger Robert Jacobsson. Han sitter på ett kafé i Malmö och berättar om sin första tid som sexualrådgivare och reporter på radioprogrammet Ligga med P3 år 2010. Underarmen pryds av en tatuerad blomma, på överarmen fladdrar fjärilar. Bredvid kaffekoppen ligger en dosa med snus gjort på växtfiber med lakritssmak. Ligga med P3 var ett av de första återkommande programmen på Sveriges radio som bara handlade om sex och dessutom hade ett genomgående hbtq-perspektiv. Reaktionerna blev starka. Inte minst på internetforumet Flashback där folk pratade om ”homomaffian i P3” och om att ”kulturmarxismen” hade gått för långt. Det var också en och annan småbarnspappa som hörde av sig och menade att deras barn blivit traumatiserade för att Robert Jacobsson sagt kuk och fitta i radio.

Han stoppar in en lakritssnus och säger att reaktionerna kunde vara obehagliga i början. Ibland blev han mörkrädd för människan. Men snart eldade reaktionerna bara på honom ytterligare. Särskilt som många lyssnare också var positiva. Allt från tonåringar till pensionärer hörde av sig med frågor om sex. Robert Jacobsson tycker att det var fint att möta människor och prata om en del av livet som många upplevde som det mest intima. – Jag hade själv inte fått särskilt bra sexualundervisning i skolan och insåg att stora delar av Sveriges befolkning inte heller fått det. Det fick mig att vilja göra ännu mer. Annars skulle folk gå runt med skamkänslor, inte kunna göra vissa saker med ett öppet sinne och ha ett sämre sexliv. ROBERT JACOBSSONS INTRESSE FÖR sexualitet och sexualupplysning slog rot tidigt. – Det har varit en lång process. Det handlar bland annat om att jag hade det ganska svårt när jag växte upp som bög, och det har följt mig i mina utbildningsoch yrkesval på olika sätt. Jag gjorde till exempel mitt specialarbete på gymnasiet om homosexualitet. Det har nog varit en stor del av min drivkraft. Robert Jacobsson lägger armarna om sig själv och lutar sig tillbaka, ändrar ställning och lägger hakan i handen. På underarmen sitter en intatuerad fisk. Han säger att det var svårt att komma ut eftersom det var en homofob stämning på högstadiet i slutet på 1990-talet. – Och så är det säkert fortfarande, om man tittar på forskningen. Jag upplevde också att hbtq-frågor nästan aldrig diskuterades i medierna. Jag minns när filmen Fucking Åmål kom, i femman eller sexan, att det var så revolutionerande då folk aldrig hade sett något liknande, eftersom man aldrig pratade om det.

LÖN ”Det är viktigt med rättvisa löner och liknande lön för samma arbete. Det är ibland konstigt med individuell lönesättning, det gör att lönen handlar mer om kön, klass och hur folk för sig.”

2010 Sexualitetsintresset växer, börjar läsa master i sexologi. 2006 Pluggar till socionom och praktiserar på RFSL.

BONADER ”Jag har många bonader hemma eftersom det är mysigt. Jag vill uppvärdera alla äldre tanter som lagt ner sin själ i dem genom att få in det i mitt liv.”

AKADEMIKERN

2010 Jobbar med ett europeiskt forskningsprojekt om män som har sex med män.

I GYMNASIET FLYTTADE Robert Jacobsson från Flatbyn utanför Munkedal till Göteborg och pluggade engelska. Han utbildade sig sedan till socionom för att kunna hjälpa människor. Här fick han lära sig om socialpolitik och social förändring. Det gav nya tankar, ett strukturperspektiv på kön, klass och etnicitet – socialpolitiska glasögon som är svåra att ta av när de väl sitter där. Men på utbildningen var det dåligt ställt med genus- och hbtq-perspektiven. De skaffade han själv, genom praktik på RFSL och genom att skriva sin kandidatuppsats om hiv i Kapstaden. – Efter det ville jag bara jobba med sexualitet. Det handlar om att minoritetsgruppers röster måste bli hörda. Det gäller hbtq-personer, människor som lever med hiv och som på andra sätt avviker från normer. Det blev en tvåårig masterutbildning i sexologi. Men även här var heteronormativiteten allenarådande och en stor del av litteraturen utgick från ett heterosexuellt perspektiv. Robert Jacobsson säger också att röven var, och är fortfarande, diskriminerad inom sexologin. – Röven bortprioriteras vetenskapligt, trots att den är fantastisk. Det river upp känslor och många blir provocerade när någon ska in där och peta. Jag tror att det är för att analsex utmanar kuk i fittan-sex.

Min väg

2010 Blir headhuntad som sexolog och reporter på radioprogrammet Ligga med P3.

2015 Blir utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio.

Motståndet mot röven är en stor del av homofobin, vissa länder har till exempel lagar mot att män har analsex. Efter examen ansökte Robert Jacobsson om att få jobba med olika forskningsprojekt om sexualitet. Bland annat arbetade han med en undersökning i Berlin som handlade om europeiska män som hade sex med andra män och deras sexualvanor. FRÅN BÖRJAN HADE han inte ens tänkt

bli journalist, det var en sexologkollega i Malmö som tipsade Ligga med P3 om honom. De blå ögonen ser glada ut när han berättar om telefonsamtalet med frågan som kom efter anställningsintervjun: ”Vill du börja?” Hur han hyrde en garderob för 500 spänn hos en bekant i Malmö och började pendla från Göteborg. Genom jobbet fick han möjlighet att ge sexuella minoriteter en röst. Och deras röststyrka har ökat i takt med de sociala mediernas framväxt. – Sociala medier har förändrat journalistiken. Den är inte längre en megafon och nya röster får höras. Det är enklare för minoritetsgrupper att påverka journalistiken och lättare för journalister att ta del av olika perspektiv. Om du inte kan göra din röst hörd är det extremt svårt att få till sociala förändringar.

2010 Tycker att röven är för tabubelagd och startar projektet Rövolution.

PLASTDOCKA ”Jag samlar på massa pryttel och krimskrams. Det blir mysigare så och jag har alltid varit en samlarmänniska.”

AKADEMIKERN

Min väg I dag jobbar Robert Jacobsson som utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges radio. Han utbildar journalister och chefer och tar fram utbildningsmaterial. Sexologin får han i stället utlopp för som föreläsare på fritiden. Rövolution är hans eget utbildningsprojekt med föreläsningar om rövens politiska historia, anatomi och hur du har bra analsex. Han föreläser för skolpersonal, sjukvårdspersonal, socionomer och allmänheten. Publiken brukar ha dåliga förkunskaper men desto mer lust att lära. – Det ingår väldigt lite sexualitet i majoriteten av utbildningarna till människovårdande yrken. Sexualiteten är en del av varje människa, det handlar om allt från förmåga till intimitet till kåthet och gränssättning. Om personal i människovårdande yrken skippar det kan de inte möta patienter och klienter där de är, och kan inte vara ett bra stöd.

+ MINA TRE BÄSTA VAL SEXFOKUS Att jag valde att börja läsa sexologi. Jag insåg att forskning kan vara jävligt kul. SOCIONOM Utbildningen gav mig ett strukturperspektiv som förändrade mitt sätt att se på världen. JOURNALIST Att jag tackade ja till att börja jobba på Sveriges radio.

"Efter det ville jag bara jobba med sexualitet. Det handlar om att minoritetsgruppers röster måste bli hörda."

AKADEMIKERN

TIDIGARE HAR ROBERT Jacobsson bland annat hållit föreställningen Guds bakficka – predikningar på Södra Teatern i Stockholm. Den handlade om hur vi får uttrycka vår sexualitet och hur vi kan bryta oss fria från begränsande normer. I dag skriver han också på en sexhandbok för vuxna som lyfter sexualitetens historia, belyser olika problem och ger konkreta knep. – Det finns en del sexhandböcker för vuxna internationellt, men det saknas i Sverige. De flesta som finns här riktar sig till ungdomar och handlar om hur du gör när du har sex. Majoriteten av den vuxna befolkningen har kommit förbi det, har en del i bagaget, vet mer om sina sexproblem och behöver mer konkret hjälp. DET IDEELLA ENGAGEMANGET har varit av och på i perioder. Ibland tröttnar han helt på sexologin och måste göra något annat ett tag för att samla kraft. Både för att han ofta gör jobbet ideellt på sin fritid, men också på grund av att de gammalmodiga, trögrodda delarna av sexologin dränerar honom på energi. – Då får jag ladda om och fundera över vad jag vill och hitta min egen plats. Jag pressar inte mig själv med de här sakerna. Just nu vill Robert Jacobsson arbeta med sociala medierstrategier på radion och ha sexologin vid sidan om, kunna föreläsa och driva den sexuella revolutionen därigenom. Han tror att ideella projekt kan vara en väg att hitta ett jobb. – Du testar och går mycket på lust snarare än vad en chef säger att du bör göra. Men för vissa kanske det bara känns jobbigt och att kreativiteten dör när en måste driva det själv.

ARBETSMILJÖ "Jag behöver tystnad. Jag har spikat upp två trasmattor på väggen på mitt kontor för att dämpa ljudet. Det är fruktansvärt att jobba i öppna kontorslandskap. Det är lättare att störa och bli irriterade på varandra."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

CBT for older people Ken Laidlaw 30-31 mars 2017

www.sapu.se BERÄTTA OM DIN UTBILDNING HOS OSS OCH NÅ ÖVER 67 000 AKADEMIKER.

Sverigehälsans kurser och utbildningar 2017: ∙ Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg-1 KBT, 4 terminer) Kursstart i Göteborg 21/4 samt i Stockholm och Malmö HT 2017

∙ Ettårig utbildning i kognitiv beteendeterapi (20 dagar) Kursstarter i Malmö 6/4 och Stockholm 27/4

∙ Utbildning i tillämpad KBT (10 dagar)

Vi genomför också skräddarsydda kurser & utbildningar på plats hos er!

Kursstarter i Kalmar 3/4 och Örebro 27/4

∙ Instruktörsutbildning i mindfulness (MBSR, 6 dagar) Kursstarter i Malmö 1/6 och Stockholm HT 2017

∙ Kurs i kris och krisstöd (3 dagar)

Kursstarter i Malmö 15/3 och Stockholm 27/3

Beställ utbildningsinformation och ansökningshandlingar redan idag!

040-698 60 00 www.sverigehalsan.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

S:t Lukas i Stockholm söker

leg. psykoterapeut/ leg. psykolog Läs mer om tjänsten www.sanktlukas.se/stockholm

Vi söker en vägledare till verksamhet för hemlösa och socialt utsatta Läs mer www.uppsalastadsmission.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Statens institutionsstyrelse, SiS, söker

Projektledare för regeringsuppdraget att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Tjänsten är en visstidsanställning t.o.m. 31 maj 2018 och är placerad vid forsknings- och utvecklingsenheten på SiS huvudkontor i Stockholm. Läs mer på www.stat-inst.se/jobb.

Verksamhetschef barn och ungdom Barn och ungdomsverksamheten är mitt i en spännande utvecklingsfas där vi vill nå barn och familjer i ett tidigt skede och fortsätta utveckla våra förebyggandeprocesser samt testa nya sätt att organisera vårt arbete. Läs mer på www.kristianstad.se/jobb

Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver tvångsvård av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruk. SiS verkställer också sluten ungdomsvård. Vården bedrivs vid särskilda ungdomshem och LVM-hem över hela landet.

HÖGSKOLAN I BORÅS SÖKER

UNIVERSITETSLEKTOR - I SOCIALT ARBETE med uppdrag som verksamhetschef vid FoU Sjuhärad Välfärd

Högskolan i Borås har cirka 12 400 studenter och drygt 700 anställda. Vårt moderna campus är beläget i centrala Borås. Här bedriver vi forskning och utbildning inom sex olika profilområden.

Tack alla annonsörer och läsare vi önskar Er alla en riktigt

God Jul & Gott Nytt år! Robin, Peter och Efva på Bengtsson & Sundström Media Tel. 08-10 39 20 Vi syns igen den 7 februari!

Akademikerförbundet SSR önskar alla medlemmar, förtroendevalda, med- och motparter och andra som vi haft kontakt med under året en riktigt god jul och gott nytt år.

Akademikerförbundet SSR stöder Barncancerfonden i stället för att skicka jul- och nyårskort.

FOTO: SANDRA JOHNSON

Vi svarar KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

"JAG KÄNNER MIG MOBBAD"

JOHNATAN KIBEBE

Marie är ny på jobbet. Hon har blivit lovad introduktion men arbetsbelastningen är så hög att ingen har tid. När hon ber om hjälp blir kollegorna allt mer irriterade och till sist slutar de hälsa.

DETTA HAR HÄNT

Marie hade fått sitt första jobb som utredare. Hon fick information om att hon skulle bli tilldelad en mentor som skulle hjälpa henne med introduktionen. Men den första tiden blev inte alls som hon förväntat sig. Arbetsbelastningen var sedan en tid hög på grund av att enheten låg efter med handläggningen och ingen kollega hade utrymme till att bli hennes mentor. Hon hade också svårt att fråga kollegorna om hjälp då de hade för mycket att göra. Utan stöd från varken chef eller mentor blev arbetet väldigt svårt. De flesta kollegor blev irriterade när hon bad om hjälp. Efter ett tag slutade de hälsa när hon kom till jobbet och under fikarasterna drog sig de flesta undan. Marie har vänt sig till sin chef som menar att hon inbillar sig. Marie vet inte vad hon ska göra åt att hon känner sig utanför och mobbad på arbetsplatsen, så hon ringer SSR-Direkt.

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Antogs 1977.

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR

DETTA GÄLLER

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling, organisatorisk och social arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete är de regelverk som är tillämpningsbara i situationer som denna. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Ytterst har dock arbetsgivaren det rättsliga ansvaret för att förhindra olycksfall och ohälsa samt verka för en god arbetsmiljö. Det är viktigt att arbetsgivaren arbetar förebyggande, bland annat genom att vara observant på om exempelvis skitsnack eller uteslutning förekommer. Om det finns tecken på konflikter är det viktigt att snarast ta tag i situationen och ta reda på om någon farit illa så att utsatta får hjälp omgående. Det är inte nödvändigt att utreda om händelserna i fråga är mobbning. Om man ska göra det är det viktigt att AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

detta görs ytterst försiktigt så att man inte riskerar att förvärra situationen. Arbetsgivaren ska ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Det är också viktigt att tydligt förklara att kränkande särbehandling inte accepteras. När kränkande särbehandling pågår systematiskt under en längre tid kan det utvecklas till mobbning. Därför är det viktigt att arbetsgivare agerar snabbt när de får höra om problem i arbetsgruppen. SÅ FÅR DU HJÄLP

När Marie ringde SSR-Direkt föreslog vi att hon tillsammans med representant från lokalföreningen skulle vända sig till sin närmaste chef alternativt till chefens chef för att de snabbt skulle kunna göra en bedömning av situationen och därigenom förhindra att den förvärras samt tillförsäkra att de som utsatts kan få hjälp. I SSR Direkt var vi tydliga med att arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder genom att ta emot information från personer som rapporterar kränkande särbehandling, klargöra vad arbetsgivaren planerar att göra samt redogöra

"Arbetsgivaren har ansvar för att cheferna har kunskap om hur kränkande särbehandling förebyggs." JOHNATAN KIBEBE 62

AKADEMIKERN

för hur de som utsatts kan få hjälp via arbetsgivaren. Vid möte med ansvarig chef är det viktigt att man redogör för sina upplevelser samt vilka konsekvenser dessa får och har fått på ens arbetsmiljö. Vidare ställde SSR-Direkt frågan om arbetsgivaren har rutiner och policy för hur kränkande särbehandling ska hanteras. SÅ GICK DET

Marie träffade sin närmaste chef tillsammans med en lokalfacklig representant och redogjorde för sin upplevelse och hur den påverkat henne. Marie förklarade också att arbetsbelastningen för gruppen var en viktig källa till den dåliga arbetsmiljön. Chefen förklarade att han själv haft mycket att göra på sistone och inte alls sett att Marie blivit utsatt för kränkande särbehandling eller att arbetsmiljön i gruppen sjunkit. Lokalfacklige representanten tog även upp vikten av att arbetsgivaren snarast tar tag i situationen i enlighet med rutinerna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren höll med om att frågan omgående måste hanteras så att det inte blev än värre. Chefen klargjorde att man på nästa gruppmöte skulle lyfta frågan om gruppens arbetssituation och även gå igenom uppträdandekoden som gäller på arbetsplatsen. Arbetsgivaren uppmärksammade också att introduktionen för Marie varit otillräcklig och detta skulle styras upp så att hon framöver fick stöd i sitt arbete. Marie erbjöds samma dag en tid för att gå till företagshälsovården för en samtalskontakt. Slutligen bokade Marie och chefen även in ett uppföljningsmöte.

Panelen FRÅGAN

TEXT: ADAM WESTIN

VABBAR ELLER VOBBAR DU? Har du tid och ro att vara helt ledig när du vårdar sjuka barn, eller jobbar du hemifrån?

CAMILLA HANSOLS socionom, Omvårdnadsförvaltningen Falun – JUST NU VABBAR jag vid

behov, men det är på tal på jobbet att man ska ha möjlighet att jobba hemifrån vid vab, om man önskar. Men det är inget jag förespråkar, då får man göra en risk- och konsekvensanalys först. Jag tror att det är viktigt att ha en fredad zon där man alltid känner sig ledig. Om hemmet ska vara ens arbetsplats så har man ingen möjlighet att återhämta sig någonstans.

MILAN STRANDBERG ekonom, Arbetsförmedlingen Malmö – JAG VABBAR. När barnen är sjuka så jobbar jag inte, utan stannar hemma med dem. Det funkar jättebra. Jag tror att alla tänker likadant kring det på min arbetsplats, att man inte behöver jobba hemma när barnen är sjuka. Om det är något akut ärende eller beslut som måste fattas så tar någon annan över, annars ordnar jag det när jag kommer tillbaka.

PERNILLA ALSTERLIND beteendevetare, Räddningstjänsten Göteborg – DET HÄNDER någon gång

ibland att jag vobbar. Jag jobbar som verksamhetsutvecklare och har all möjlighet att ibland jobba undan lite saker hemifrån. Det finns inte heller någon annan som kan ta över mina arbetsuppgifter när jag är borta. Det är viktigt att en sådan sak sker helt på arbetstagarens initiativ och inte känns som ett tvång. Men om det gagnar den egna känslan så tror jag att det kan vara bra. AKADEMIKERN

Så funkar det Skyddsombud

Jobbet får inte bli ett hot mot vår hälsa. Skyddsombudet vakar över arbetsmiljön. Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

FÖREBYGGANDE PERSPEKTIV

Fokus ligger på det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet och innehåller fysiska, psykiska, organisatoriska och sociala frågor. Vid förändringar som påverkar arbetsmiljön, ska skyddsombud involveras. Om olyckan är framme ska skyddsombudet vara med och utreda vad som hänt och föreslå åtgärder för att det inte ska upprepas.

FÅR STOPPA ARBETET

4 64

AKADEMIKERN

Om arbetsgivaren inte löser arbetsmiljöproblem trots att brister påtalats kan skyddsombudet anmäla det till Arbetsmiljöverket, en så kallad 6:6a-anmälan. Om det uppstår en risk för medarbetares liv eller hälsa som är så akut att det inte finns tid att informera arbetsgivaren får skyddombudet tillfälligt stoppa arbetet, så kallat skyddsombudsstopp.

KOLLEGORNAS RÖST

Skyddsombudet företräder kollegorna i arbetsmiljöfrågor och spelar en aktiv roll i det lokala arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men ska löpande samverka med skyddsombud eller arbetsmiljöombud, som de också kallas.

LAGARNA SOM STYR ARBETET

Skyddsombudens uppgifter regleras i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och ibland i kollektivavtal. Den lokala fackliga organisationen eller arbetstagarna själva utser skyddsombud på arbetplatser med minst fem arbetstagare och anmäler det till arbetsgivaren.

SKYDDSOMBUDETS RÄTTIGHETER

För att skyddsombud ska kunna utföra sitt uppdrag har de rätt till utbildning i arbetsmiljö och att få ta del av nödvändig information om verksamheten. De får ta den tid som behövs i anspråk och behålla sin lön och övriga anställningsförmåner. De får inte heller få försämrade arbetsförhållanden under tiden som skyddsombud eller efter uppdragets slut.

AKADEMIKERN

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

DISKRIMINERING

FOTO: ISTOCK TEXT: ÅSA BOLMSTEDT

Koll på lagen Vid årsskiftet skärps diskrimineringslagen. Då kommer bland annat alla sju diskrimineringsgrunder börja gälla vid rekrytering och krav på lönekartläggning varje år införs i stället för var tredje. I samband med det genomför Akademikerförbundet SSR en utbildningsdag om lönekartläggning och likabehandling utifrån Diskrimineringslagens krav. Förtroendevalda i Norrbottens, Västerbottens, Dalarnas, Värmlands och Jämtlands län är inbjudna. n STOCKHOLM 14 december.

KOLLEKTIVAVTAL

Nu börjar avtalsrörelsen I vår kommer cirka 2,4 miljoner anställda att få nya kollektivavtal. Totalt ska 500 avtal förhandlas om, bland annat för många akademiker i kommuner och landsting. Industrifacken, som brukar sätta ett "märke" för löneökningarna, kommer att kräva 2,8 procent, men Akademikerförbundet SSR brukar förorda så kallade sifferlösa avtal. Förbundet kommer att formulera sina yrkanden i december. De handlar inte bara om lön utan också om andra arbetsvillkor. Förhandlingarna pågår i vinter och om allt går som det ska är de nya avtalen på plats till 1 april 2017. n HELA LANDET Nu till och med våren 2017. 66

AKADEMIKERN

PODD

Spetsa öronen Akademikerförbundet SSR lanserar en ny podd om socialtjänsten. Den handlar om socialt arbete och socialpolitik och i första avsnittet pratas det om socialtjänstlagen. Sedan tidigare finns Samhällsvetarpodden. Du hittar dem här: n SOUNDCLOUD n ITUNES

VoB:s insatser gör skillnad. VoB har en lång tradition av att mäta kundernas nöjdhet. Nu höjer vi nivån genom att satsa på effektmätning. Via metoden STRUKTUR kvalitetssäkrar vi personalens arbetssätt och får tillgång till beprövade utvärderingsverktyg. Genom uppföljningen får vi veta vilken faktisk skillnad som våra insatser gör för klienterna.

JENNY TAPPER Verksamhetschef på Vittskövlegårdens behandlingshem för tonåringar i Kristianstad. Verksamhetens arbetssätt utgår från STRUKTUR.

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

5 tips till Trump: Så lyckas du som ledare. MIN VÄG

Sexfokus gjorde jobbet skönare. SPANING

Vill du vara på bettet? Gå inte i pension.

JIM ENSTRÖM BOR I VISBY, HAR CHEFEN I STOCKHOLM OCH KOLLEGORNA I HELA LANDET.

VÅR VINKEL