Akademikern 5 2016

OKTOBER 2016

21 SIDOR TEMA

RÄTTVIS REKRYTERING

•

Brandkårens Ann-Sofi Öhman letar personal utan att diskriminera

Säg bara till om du behöver hjälp med något mer, Olle?

Hur utvecklas vi till självständiga individer?

T RYGGHET i kontakter med det nätverk vi hjälper till att bygga upp.

T RYGGHET i tanken att man klarar mer än man tror.

T RYGGHET i sitt egna sammanhang.

Stödboende är sista steget i vårdkedjan för barn och unga. Vårt uppdrag är att stötta och vägleda den enskildes väg mot självständighet Vi har stödboenden på flera håll i landet. Har ni behov av boenden hjälper vi gärna till med allt från fastighet till färdig verksamhet.

Kontakt: Stockholm: Janne Menader, verksamhetschef, janne.menander@attendo.se, 010 211 20 34.

Umeå: Britt Stenman, verksamhetschef, britt.stenman@attendo.se, 072 735 76 58.

För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

I DETTA NUMMER

UTMANA FÖRDOMARNA

TEVEPROGRAMMET IDOL sopar banan med många av Sveriges företag och offentliga verk­samheter. Medan rekryteringsexperter kämpar för att se bortom hudfärg, ålder eller könsuttryck briljerar teveprogrammet i mångfaldsrekrytering.

Här handlar allt om att vaska fram den person som bäst fyller skorna som artist. På vägen är alla välkomna.

Sådan inkluderande rekrytering har många andra problem med, visar forskning. Och varje år anmäls flera fall av diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen.

För att sätta press på arbetsgivarna skärps nu diskrimineringslagen. Från och med nästa år måste arbetsgivare arbeta aktivit för att inte bara förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religion, utan även sexuell läggning,

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

könsidentitet och könsuttryck, ålder och funktionsnedsättning.

Runt om i landet märks redan en förändring i en del verksamheter.

Södertörns brandförsvarsförbund är ett exempel. Förr rekryterade brandmän andra brandmän, vilket fick till följd att starka män med svenskklingande namn dominerade kåren. Nu leder HR-avdelningens Ann-Sofi Öhman rekryteringsarbetet och jobbar med­ vetet med att välkomna sökanden med varierande bakgrund.

En person som på egen hand utmanat fördomarna är Lisa Olsson på Arbetsförmedlingen i Halmstad.

Hon bytte kön från man till kvinna och jobbar nu med att hjälpa en annan diskriminerad grupp, nyanlända, in på arbetsmarknaden.

AKADEMIKERN

3

Innehåll 2015

ORDFÖRANDE Satsa på arbetsplatser som passar alla.

11

AKTUELLT Snabbspåret för socionomer försenas.

14

VÅR VINKEL Tjänstemän viker inte för hot. Men mår dåligt privat.

TEMA INKLUDERANDE REKRYTERING

19–44 Skingrar röken Södertörns brandförsvar anställer personal som speglar alla invånare.

Så många diskrimineras Funktionedsättning och etnicitet dominerar i anmälningarna.

Vem passar skon?

Vem får jobbet och vem förbises? Ofta går fördomar före kompetens.

Kvinna på heltid Lisa Olsson bytte kön mellan två konsultuppdrag.

4

AKADEMIKERN

48

68

52

70

SPANING Har du något att dölja?

Storebror ser dig.

MIN VÄG Hon tror på kraften i socialt arbete.

SÅ FUNKAR DET Lojaliteten håller dig kopplad.

I LUFTEN Gläns med smarta lösningar.

65

VI SVARAR Vad döljer sig under behån?

67

PANELEN Spelade livslönen roll när du valde utbildning?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Layout och design A4 text och form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Adam Westin.

Fotografer och illustratörer Anders Andersson, Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Linus Meyer, Daniel Nilsson.

Omslag Foto: Linus Meyer.

Produktion A4 text och form, www.a4.se Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Utbildning i ABFT Anknytningsbaserad familjeterapi - ABFT - är en familjeterapeutisk metodik, beprövad och utforskad i USA på framförallt ungdomar med depression och suicidalitet.

Den har fått stor spridning i Sverige och används framförallt inom ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.

Utbildare Magnus Ringborg är leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad i ABFT vid Drexel University, USA. Magnus är välkänd inom svensk familjeterapi som lärare, handledare, skribent, tecknare och föreläsare. 2013 blev han utsedd till Årets Familjeterapeut för sina insatser att sprida ABFT. Introduktionsdag 5 december Utbildningsdagar 6 & 7 december Avancerad workshop 8 mars 2017

Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se

Om ni ska implementera metoden på er arbetsplats så är det en fördel att arbetsledare och kollegor deltar i introduktionsdagen så att arbetsplatsen får förståelse för och kan följa upp det fortsatta arbetet.

Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr

Utbildningsort: Stockholm

Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2015: 65 500 ISSN 1652-9898

www.humana.se/ABFT

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

För mer information och anmälan:

52

FOTO: DANIEL NILSSON

LUND Diakonen Maria Leijman tror på kraften i socialt arbete.

För att slippa myndigheternas byråkrati väljer hon kyrkan som arbetsplats.

6

AKADEMIKERN

FOTO: LINUS MEYER

20

BOTKYRKA Ann-Sofi Öhman på Södertörns brandförsvar jobbar med inkluderande rekrytering.

FOTO: ANDERS ANDERSSON

41

HALMSTAD Från man till kvinna. Lisa Olsson på Arbetsförmedlingen bytte kön.

AKADEMIKERN

7

Ordförande PLANERA FÖR ATT VI ÄR OLIKA

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #öppetsverige #rättjobbrättlön #knäckohälsan

JAG TROR ATT MÅNGA håller med mig om att dagens arbetsliv inte är hållbart. En stor del av de höga sjukskrivningstalen och den ökande psykiska ohälsan har kopplingar till arbetslivet och till våra arbetsplatser. Det syns i statistiken och det syns vid de arbetsplatsbesök jag gör som förbundsordförande. Många mår dåligt för att de inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter så bra som de skulle vilja, och andra, inte minst många med funktionsnedsättningar, mår dåligt för att de stängs ute från arbetslivet.

Det är inte hållbart. Viktig kompetens går förlorad och det blir dyrt. Både rent mänskligt men också samhällsekonomiskt.

I Akademikerförbundet SSR:s program för en god arbetsmiljö skriver vi att ”universellt utformade arbetsplatser är ett mål”. Det handlar om inkludering och om att vi måste vända på perspektiven.

I stället för att utforma våra arbetsplatser utifrån en stereotyp bild av medarbetaren och sedan göra anpassningar för

HEIKE ERKERS

det som anses avvikande, är det dags att vi från början tänker in att vi alla är olika.

Vi har olika kompetenser, olika erfarenheter och bakgrunder. Vi presterar inte alltid på topp och vi kan ha olika fysiska och psykiska förutsättningar, och så vidare. Vi är människor helt enkelt! Och det är för människor och för mångfald vi måste utforma arbetslivet.

I det här numret kan du läsa om inkluderande rekrytering. Det är en viktig bit i pusslet för att skapa ett hållbart arbetsliv.

Inkludering och mångfald är nödvändigt men inte tillräckligt. Forskningen är tydlig på den punkten. Det räcker inte med en likabehandlings- eller mångfaldsplan.

Vetskapen om att mångfald kan leda till ökat lärande och till att verksamheten lyckas bättre med att nå sina mål, måste genomsyra arbetsorganisationen. Det ställer krav på ledarskapet och på att kompetensen hos personalvetare och HR-funktioner tas tillvara. Finns viljan så är en annan ordning faktiskt möjlig!

FOTO: SANDRA JOHNSON

ARBETSMILJÖ

HÖSTENS EVENEMANG Ta gärna med en vän eller en kollega och kom förbi på något av de många evenemang vi har i höst!

ÖPPET HUS Uppsala

26 26 oktober 2

Falun

2 november

Socionom – vi behöver dig!

em

vt al

a

Just nu söker vi socionomer som vill framåt i karriären. Vi erbjuder många spännande uppdrag i hela landet. Dedicare är ett ledande bemanningsföretag med tjugo års erfarenhet, och är det självklara valet för dig som vill arbeta som socionomkonsult! Vi bemannar på ett engagerat sätt – vi bryr oss mer

h sc et g e t Flexibla arbetstider – välj dit Kompetensutveckling – nya uppgifter o ch

si o Hög lön och pen

Bra villkor – kol

lek tiv a

r se

al vt

pl at

a ns

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Ring oss på 08–555 656 70, mejla till socionom@dedicare.se eller besök oss på www.dedicare.se/socionom

Dedicare Academy är ett kunskapsforum för socionomer att uppdatera sin kunskap inom socialt arbete.

Samverkan när barn far illa Barnskyddsteamet från Karolinska sjukhuset berättar hur socialtjänst och landsting bör samverka när det finns oro för att barn far illa.

Gratis föreläsning öppen för alla.

Stockholm

23 23 november

Anmäl dig på vår hemsida.

Besök gärna vår hemsida för mer information kring våra evenemang! www.dedicare.se/ socionom/evenemang

Hemmet, bilen och Smulan – fler försäkringar lönar sig!

Förmånlig hemförsäkring för dig som är medlem Tillsammans med Akademikerförbundet SSR har vi i Folksam sett till att du kan få en riktigt bra hemförsäkring. I hemförsäkringen ingår skydd vid inbrott och brand samt ett reseskydd om du blir sjuk, skadad eller bestulen när du är utomlands. Dessutom får du hjälp att förebygga och begränsa skadorna om du blir utsatt för ID-stöld.

A2793

Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel.

Medlemserbjudandet hittar du på : folksam.se/akademikerforbundet

Aktuellt

W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

ARBETSMILJÖ

Minst sex månader tills snabbspåret för socionomer startar.

KARRIÄR

Snabbspår försenat I höst skulle snabbspåret för nyanlända socionomer ha startat. Men tidsbrist och få deltagare har försenat spåret i minst ett halvår. Annie Rubensson, sektionschef för integration och etablering på Arbetsförmedlingen, förklarar att Arbetsförmedlingen hade för kort tid på sig att hitta personer med relevant utbildning.

– Det är en utmaning att identifiera utländska motsvarigheter till svenska socionomer när det gäller yrkestitel, utbildning och arbetslivserfarenhet, säger hon.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademiker­ förbundet SSR, menar att den nya tidsplanen är mer realistisk, även om det innebär att deltagarna kommer in senare på arbetsmarknaden.

– Det är inte bra att det blev försenat, men nu har vi en sportslig chans hitta deltagare och rusta arbetsgivare samt lokalfackliga och andra möjliga handledare. Under hösten jobbar vi bland annat med en handledarutbildning för våra medlemmar, säger hon.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS. FOTO: ISTOCK

Glada toner ger bättre samarbete Är kollegan svår att ha att göra med? Testa att spela lite Beatles.

Glad musik främjar samarbete.

Forskare vid Cornell university i USA har låtit arbetsgrupper arbeta till glad musik, skränig musik och utan musik. De som lyssnat på glad musik var bättre på att samarbeta och mindre själviska.

– För att öka samarbetet kan arbetsgrupper regelbundet spela glad musik under sina möten eller brainstormingsessioner. Det är ett lättare och billigare alternativ till traditionella övningar i teambuilding och resor, säger Kevin Kniffin i Harvard business review.

Men se till att alla har samma musiksmak. En annan studie har nämligen visat att arbetsprestationen kan försämras om en person väljer musik som andra inte gillar.

Hurra!

Akademikern är nominerad till Svenska designpriset för andra året i rad.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt

W

TEXT: JENNIE AQUILONIUS. FOTO: ISTOCK

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

ARBETSMILJÖ

Så ska sjukskrivningar minska I våras satte socialförsäkringsminister Annika Strandhäll press på arbetsgivarna för att få dem att ta ett större ansvar för arbetsmiljön.

I hennes förslag om hälsoväxling skulle arbetsgivarna betala 25 procent av kostnaderna för anställda som varit sjukskrivna längre än 90 dagar, i stället för staten som i dag står för den utgiften. I gengäld skulle arbetsgivaravgifterna sänkas. Men, ministern lämnade en öppning: om arbetsmarknadens parter kunde komma fram till förslag som gav lika bra eller bättre resultat, kunde hon tänka sig att välja det i stället.

Nu har arbetsmarknadens parter lagt fram egna förslag med åtgärder.

– Skillnaden mot regeringens förslag är att vi ska få igång ett gediget partssamarbete för förebyggande arbetsmiljöåtgärder, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på 12

AKADEMIKERN

Akademikerförbundet SSR om stödpaketet för anställda i kommuner och landsting.

Det ska inte spela någon roll för den som är sjukskriven vem som betalar sjukpenningen, men personal som blir sjukskriven kan komma att mötas av olika åtgärder beroende på om man jobbar i kommun och landsting, stat eller privat sektor, eftersom det är olika parter som tar fram förslagen.

Efter att Annika Strandhäll tagit del av parternas förslag meddelande hon på en presskonferens att hon drar tillbaka lagförslaget om hälsoväxling. Hon tror att parternas satsningar kommer att ha effekt.

– Jag ser fram emot att förslagen omsätts i verkstad, och är övertygad om att vi kommer att se en tydlig effekt på sjuktalen genom gladare och friskare medarbetare, sade hon.

HALLÅ DÄR

Yvonne Oliv verksamhetschef inom individ- och familjeomsorgen, Kungsbacka kommun.

Varför skippar ni konsulter?

2016 har tolv socialsekreterare varit inhyrda på socialtjänsten i Kungsbacka. Efter nyår ska kommunen vara konsultfri.

Varför ska konsulterna bort?

– Det blir inte en bra arbetsmiljö när det kommer in nya människor hela tiden, varken för medarbetarna eller klienterna. Det är också dyrt med konsulter, säger Yvonne Oliv.

Varför gör ni de här åtgärderna nu?

– Svårigheten att rekrytera och behålla socionomer har tvingat oss att tänka efter vad vi som arbetsgivare kan göra för att rekrytera och behålla personal. Sedan hjälper det att regeringen skjuter till pengar till barn- och ungdomsvården.

Hur ska ni klara er utan konsulter?

– Vi har infört förste socialsekreterare som ytterligare ett led i den dagliga arbetsledningen, startat ett introduktionsprogram där nya socialsekreterare får vara nya under en längre tid och alla socialsekreterare med myndighetsutövning har fått rejäla lönehöjningar.

I dag finns sju konsulter inom socialtjänsten. Kommer ni att nå målet?

– Nja, det står och väger. Men det börjar vända. Det kommer in fler kvalificerade ansökningar än förut.

Säviq Kvinnobehandling är ett HVB-hem i södra Dalarna med specialinriktning på kvinnligt missbruk/beroende Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges missbrukare vilket innebär att behoven av kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför andelen kvinnliga missbrukare ökar finns inget entydigt svar på utan olika studier pekar på flera samverkande faktorer.

Många kvinnliga missbrukare lever dolt och upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för allvarligt försämrad hälsa.

Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att skapa en modern, evidensbaserad institution där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och våra behandlingsmetoder.

Vi är en del av

www.saviq.se

Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . info@saviq.se

Vår vinkel

W LÄS MER! på Akademikern.se: Rekordmånga hot mot Försäkringskassan.

Tre döms för brandattacker.

Explosion på socialkontor i Trelleborg.

Viker

i Så många utsätts FÖR HOT

Kronofogden: 29 % Kriminalvården: 19 % Arbetsförmedlingen: 14 % Försäkringskassan: 10 % Migrationsverket: 8 %

FÖR VÅLD

Kriminalvården: 8 % Tullverket: 4 % Kronofogden: 3 % Migrationsverket: 3 % Arbetsförmedlingen: 1 %

14

AKADEMIKERN

NY STUDIE

45 500 anställda vid 13 myndigheter och två a-kassor har svarat på frågor om otillåten påverkan.

HOT OCH VÅLD

Tjänstemän som hotas av klienter ändrar inte sina beslut, men privatlivet drabbas. Nu stärker myndigheter personalen.

inte för hot Text: Jennie Aquilonius

FOTO: ISTOCK

FLER TJÄNSTEMÄN HOTAS på jobbet i dag

än för tio år sedan. Men hot och trakasserier är inte en framgångsrik metod för att få tjänstemän att ändra sina beslut. Det visar en rapport om otillåten påverkan från Brottsförebyggande rådet, Brå, där 13 myndigheter och två a-kassor deltagit.

Generellt påverkas inte myndighets­ utövningen, men däremot den enskilda tjänstemannens privatliv.

– Det vanligaste är att personen överväger att sluta, byta uppdrag eller göra förändringar i sitt privatliv, som att ta bort personliga uppgifter från nätet, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

Trakasserier är den vanligaste påverkansformen. Det handlar främst om obehagliga telefonsamtal, okvädningsord och självmordshot. Fysiskt våld och skadegörelse är däremot ovanligt.

AKADEMIKERN

15

Vår vinkel

"De som fattar beslut som rör privatpersoners frihet eller ekonomi är mest drabbade."

JOHANNA SKINNARI

JOHANNA SKINNARI

– De som fattar beslut som är livs­ avgörande och rör privatpersoners frihet eller ekonomi är mer drabbade, säger Johanna Skinnari.

Det är framför allt personer som befinner sig i ett desperat läge som hotar eller trakasserar. Motivet är ofta att försöka få tjänstemannen att ändra ett beslut, påverka beslutsunderlag eller få företräde i handläggningen. Det lyckas personen vanligtvis inte med.

KRIMINALVÅRDEN ÄR EN av de mest utsatta myndigheterna. Lars Jonsson, ordförande för Saco-S i Kriminalvården, är inte förvånad över att 35 procent av tjänstemännen utsatts för trakasserier och 8 procent för våld.

– Vi har ett tufft klientel som ofta mår dåligt och är inlåsta mot sin vilja.

Kriminalvården tar problemet på allvar och jobbar förebyggande med riskbedömningar, övningar i bemötande när personalen ska meddela negativa beslut och slussar där vi ser om klienten är påverkad eller aggressiv innan den får komma in i samtalsrummet, säger han.

I våras beslutade Kriminalvården att se över och förtydliga sina riktlinjer kring otillåten påverkan.

16

AKADEMIKERN

– Det behöver bli tydligare hur personalen kan undvika att hamna i sådana situationer, hur de identifierar vad som är otillåten påverkan och vad den som blir utsatt kan göra, säger Lars Jonsson.

PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN utsätts jämförelsevis många tjänstemän, 14 procent, för hot. Av dem som har drabbats har en av tio tvekat inför en åtgärd eller ett beslut.

Två procent har påverkats på ett sådant sätt att tjänsteutövningen skulle kunna ifrågasättas.

Utifrån rapporten jobbar nu myndigheten med att ta fram en utbildning om otillåten påverkan för personalen.

Och mycket går att förebygga, menar Robert Hansson, tillförordnad sektions­chef för säkerhets­enheten på Arbetsförmedlingen.

– Titta på vad du känner till om klienten sedan tidigare. Finns det något där som får dig att tänka annorlunda kring mötet? Hur mår personen? Det finns en mängd åtgärder att vidta när det gäller hur mötet genomförs, som vilken typ av rum du väljer, hur ni sitter, om du ska ha någon annan med dig eller om du behöver uppmärksamma någon på att mötet äger rum, säger han.

Bok 18 n a f ör e ovem ber :

Gå 5, be t för 4! ala

SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA

1–2 FEBRUARI 2017 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM

W FÖRBUNDET OM HOT OCH VÅLD akademssr.se/ dokument/hot-och-vald

Arbetsförmedlingen tar också fram en ny chefsutbildning som innehåller en del om otillåten påverkan. Här står chefens övergripande ansvar för arbetsmiljö och säkerhet i fokus.

– Det handlar om att arbeta proaktivt, att ta upp och diskutera frågan om säkerhet och otillåten påverkan på personalmöten och arbetsplatsträffar.

Förebyggande arbete ger bäst effekt när det blir en del i den ordinarie verksamheten. Säkerhet är inte ett separat spår, det är något vi gör i vardagen, säger Robert Hansson.

ENLIGT BRÅ:S RAPPORT behöver den som utsatts för otillåten påverkan stöd.

– Det är framför allt medmänskligt stöd från den närmaste chefen som är viktigt, säger Johanna Skinnari.

Det är fler tjänstemän som rapporterar otillåten påverkan i dag jämfört med 2005. Men många av de 13 myndigheterna var inte med i den förra studien.

– Vi gör bedömningen att vi har ett hårdare samhällsklimat, men att det också handlar om ett minskat mörkertal och att organisationerna är mer på tårna när det gäller säkerhetsarbete, säger Johanna Skinnari.

PSYKISK (O)HÄLSA

SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA För nionde året i rad önskar vi dig välkommen till den självklara mötesplatsen för dig som arbetar med barn och unga som har, eller kan drabbas av, psykisk ohälsa. Vi ger dig användbara verktyg och givande tips att ta med dig i ditt dagliga arbete.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Ett liv med Asperger, ADHD eller trans – vad innebär det?

Immanuel Brändemo, NPF-föreläsare på ASPI Tvångs- och barnäktenskap svåra frågor för socialtjänsten Juno Blom, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Bakomliggande orsaker till samsjuklighet mellan ADHD och beroendesjukdom Charlotte Skoglund, MD, PhD, överläkare Unga droganvändare – en tydlig riskgrupp för psykisk ohälsa Torkel Richert, lektor i socialt arbete, Malmö högskola Barn i dolda riskmiljöer, barn vi möter med utsatthet vi inte ser Sandra Melander, beteendevetare På gränssnittet mellan barnpsykiatri och socialtjänst – vad behöver vi tänka på?

Marie Balint, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut Varför brister barnskyddssystemet och vilka förändringar behöver göras?

Madeleine Cocozza, socionom, leg psykoterapeut, med dr, författare

Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Hela programmet och mer information: www.psyoh.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se

Arrangör:

Samarbetspartner:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ WWW.PSYOH.SE

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,6

för

8%

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_5-16_180x120.indd 1

2016-10-10 16:35

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

Vi fyller 30 år!

Fira med oss den 1 december.

Läs mer på vår hemsida.

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss.

nter ss i mo o s a ff ch trä agarna Kom o ionomd c o S å p er.

A41:10 ovemb 15-16 n issa bajset! d och g Var me

www.irisuc.se 0200 21 77 00

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Hett

Tema

Med rätt kompetens på rätt plats växer verksamhet och medarbetare. Ändå styr fördomar ofta rekrytering.

Nu skärps lagen.

HET REKRYTERING Det räcker inte att vara stark för att rädda någon när det brinner.

Södertörns brandförsvar rekryterar bred kompetens i stället för muskulösa män.

20

SÅ VANLIGT ÄR DISKRIMINERING Funktionsnedsättning och etnicitet är de vanligaste orsakerna till att bli bortvald vid rekrytering, enligt anmälningarna till DO.

30

VEM PASSAR SKON? När en ny medarbetare ska rekryteras väljs ofta någon som liknar dem som redan finns på arbetsplatsen, medan den som allra bäst skulle fylla skorna förbises.

33

KVINNA PÅ HELTID Mitt emellan två konsultuppdrag gled Lisa Olsson över från man till kvinna.

Det var svårare att komma ut på jobbet än privat.

41 AKADEMIKERN

19

Tema

Skingrar

röken Brandkåren räddar alla.

Därför ska den också representera alla.

Ann-Sofi Öhman rekryterar brandmän bortom fördomarna.

Text: Karin Persson Foto: Linus Meyer

➔

Tema

T

TRE ASPIRERANDE BRANDMÄN provar hjälmar, stövlar, larmställ och handskar i rätt storlek. Utrustningen ligger uppradad på golvet mellan brandbilar, ambulanser, gummibåtar och fyrhjulingar i Botkyrka brandstations stora vagnhall.

Utanför väntar en rad fysiska tester som de tre arbetssökande måste klara av för att komma vidare i rekryteringsprocessen.

En av de brandmän som leder testerna visar noga Leonardo Pereira hur han ska gå balansgång med slangkorgar i händerna, släpa en tung docka efter sig och resa en stege. Efter bara några minuter är andhämtningen tung när han kryper på alla fyra med lufttuberna på ryggen.

– Bra jobb! säger instruktören och låter honom fortsätta lugnt och metodiskt.

När banan är avklarad delas high fives ut. Delmoment ett är godkänt.

22

AKADEMIKERN

Kläder och stövlar i rätt storlek. För att lyckas i de fysiska testerna måste utrustningen passa.

En av dem som följer Leonardo Pereiras dragkamp med den tunga dockan är Ann-Sofi Öhman från HR-avdelningen på Södertörns brandförsvarsförbund. För drygt fyra år sedan började hon som projektledare med uppdraget att utveckla kulturen inom räddningstjänsten. Man ville få till en mer inkluderande arbetsplats där fler kunde känna att de passade in.

Arbetet med projektet resulterade i en attitydförändring och ökad medvetenhet om frågorna bland personalen, men också i en insikt om att rekryteringsprocessen inom Södertörns brandförsvarsförbund behövde utvecklas.

– Som räddningstjänst finns vi till för tredje man, och tredje man är ju alla.

Jag tror att vi kan möta människor på ett bättre sätt om vi som organisation speglar samhället. Det finns så många personer som skulle kunna göra ett jättebra jobb hos oss men som aldrig ens har tänkt tanken att de skulle kunna arbeta här, säger Ann-Sofi Öhman.

I SÖDERTÖRNS brandförsvarsförbund ingår tio kommuner, nio brandstationer och flera deltidsbrandstationer och brandvärn. Totalt sysselsätter förbundet runt 500 medarbetare. Ett av de tydliga mål som man satt upp för rekryteringen är att en femtedel av alla brandmän ska vara kvinnor senast år 2025. I dag är inte ens var tionde kvinna.

AKADEMIKERN

23

24

AKADEMIKERN

Tema

Leonardo Pereira kämpar med vattenfyllda slangar i den arbetsrelaterade banan.

– Vi måste jobba jättehårt för att nå dit. Hur ska vi hitta dem? Hur ska vi få dem att vilja jobba här? säger Ann-Sofi Öhman.

Men förbundet vill inte bara få in fler kvinnor utan strävar generellt efter en mer heterogen personalstyrka.

– Vi har jobbat mycket med kulturen på arbetsplatsen för att alla ska kunna trivas, oavsett sexuell läggning, könstillhörighet eller etnisk bakgrund. Vi ser det som något positivt om man har ett kontaktnät inom mångkultur och dit räknar vi gaykulturen.

De behöver också fler brandmän som kan andra språk än svenska och engelska.

– I de områden där vi arbetar finns det människor från hela världen. Med medarbetare som kan föra en dialog på mer än ett språk vinner vi mycket.

FÖR ATT SKAPA en rekryteringsprocess som inte diskriminerar någon utan tvärtom är inkluderande och söker brett har förbundet vidtagit en rad åtgärder. En rekryteringsgrupp med kvinnor och män med olika bakgrunder och olika roller i organisationen har skapats. De kan bidra med olika perspektiv vid allt från framtagandet av en kravprofil till bedömningen av intervjuer.

Varje steg i rekryteringsprocessen är noga specificerat: De har slutat använda personliga brev till förmån för ansökningsformulär som fokuserar på de kompetenser som efterfrågas för tjänsten. Att någon är sämre på att formulera sig i skrift, stava eller på att framhålla alla sina positiva sidor ska inte

"Det finns många som skulle göra ett jättebra jobb hos oss men som aldrig tänkt tanken att de skulle kunna arbeta här."

ANN-SOFI ÖHMAN

vara avgörande för chansen till jobb.

Varje formulär läses av två personer ur rekryteringsgruppen.

– För att undvika att påverkas omedvetet i vår bedömning vet vi inte heller vem personen är. Namnet presenteras inte förrän i slutet av formuläret.

För att de sökande ska känna sig så bekväma som möjligt försöker de också se till att det alltid är två personer, en kvinna och en man, som håller i intervjuerna. Alla ska också få så likartade förutsättningar som möjligt att klara testerna.

Vilka som tar emot de sökande och vad man säger när de kommer spelar roll för hur väl de lyckas.

– Vi säger inte att vi ska grilla någon utan vi vill ha en schysst stämning och ser till att alla förstår vad de ska göra. Det är också viktigt att se till att utrustningen passar alla. För någon med små fötter är det inte lätt att klara testerna med ett par stövlar i storlek 45.

AKADEMIKERN

25

Vid rullbandstestet brister rutinerna som ska ge alla sökande lika förutsättningar.

26

AKADEMIKERN

INNE I VAGNHALLEN står kandidaten Markus Wande och pustar ut efter sitt rökdykningstest. För tillfället jobbar han som vikarierande brandman i Strängnäs, men han hoppas få ett heltidsjobb på Södertörn. Han berättar att han har fått ett bra intryck av förbundet vid rekryteringen.

– De känns proffsiga. De arbets­ relaterade testerna är adekvata och folk är vänliga.

Markus Wande hoppas att extra utbildningar, utöver resultat på intervju och tester, kommer att ha betydelse för vem som erbjuds tjänsten. Han har svårt att se att det skulle förkomma någon diskriminering.

– Men jag är i och för sig inte den som skulle bli diskriminerad heller, så vem är jag att säga något?

Dagens sista test sker i en liten gymlokal som rymmer ett par rullband, en motionscykel och ett gäng innebandy­klubbor. De sökande ska visa att de kan gå på rullbandet med full utrustning, som väger 24 kilo, under åtta minuter med en gradvis ökande lutning av bandet. Leonardo Pereira och Jörgen Kalenius får på sig pulsklockor innan luvorna dras upp över hjälmarna och det är dags att börja vandra.

– Vill ni köra på hastigheten 4,5 eller 5,6? frågar en av testledarna.

– DET ÄR OLYCKLIGT ATT frågan ställs,

förklarar Ann-Sofi Öhman när vi senare tagit oss till Södertörns brandförsvarsförbunds huvudkontor vid Kungens kurva.

Tema

I Sverige säger lagen nämligen att rullbandstestet för brandmän ska genomföras på hastigheten 4,5. Flera andra räddningstjänster låter ändå sina sökande testa på det snabbare 5,6, men inom Södertörns brandförsvarsförbund har man kommit fram till att hålla sig till det lagstadgade gränsvärdet. Testet ska inte ta reda på vem som är starkast eller orkar mest. Det ska visa om personen är tillräckligt stark för att klara av jobbet, punkt.

– Alla som är involverade i rekryteringen måste förstå att deras beteende påverkar både vår process och vår trovärdighet. Vi behöver ständigt påminna varandra om vad som gäller, säger Ann-Sofi Öhman.

HON GÅR ÖVER kontorslandskapets närmast brandbilsröda heltäckningsmatta och hälsar på uniformsklädda kollegor till höger och vänster. I en liten glasbur väntar rekryteringsgruppens Mari Olsén, brandingenjör och operativ chef, med flera tjocka pappersbuntar.

Tillsammans ska de gå igenom hennes anteckningar och reflektioner från de intervjuer hon gjort med de sökande.

Intervjufrågorna är standardiserade och utgår från fem egenskaper, bland annat initiativtagningsförmåga och empatisk förmåga. Här har den sökande chans att uttrycka sina personliga egenskaper, till skillnad från i ansökningsformuläret som strikt ska fokusera på kompetens.

"De känns proffsiga.

De arbetsrelaterade testerna är adekvata."

MARKUS WANDE

Svaren poängsätts individuellt av de båda intervjuarna. För att minska utrymmet för godtycke står det specificerat i bedömningsunderlaget hur svaren ska värderas. Att den sökande exempelvis kan visa prov på god samarbetsförmåga eller initiativtagningsförmåga belönas med högre poäng.

En av Mari Olséns pappersbuntar rymmer de kandidater som av någon anledning inte blev aktuella för de fysiska testerna. I en annan bunt finns de som fick medelhöga poäng och i en tredje de som gjorde bäst ifrån sig under intervjun.

De börjar med att gå igenom toppkandidaterna.

– Här var det inga konstigheter.

Han kunde ge gott om exempel från tidigare erfarenheter och höll en riktigt bra presentation. Höga poäng, klockrent, säger Mari Olsén medan Ann-Sofi Öhman antecknar i sitt kollegieblock.

AKADEMIKERN

27

Tema

"Risken är stor att man spontant vill anställa den som är lik en själv eller en kompis."

ANN-SOFI ÖHMAN

CV ANN-SOFI ÖHMAN Utbildning Arbetsmarknadskunskap och management Arbetar Södertörns brandförsvarsförbund

28

AKADEMIKERN

NÅGRA DAGAR SENARE meddelar

Ann-Sofi Öhman över telefon att rekryteringsgruppens urvalsmöte, där de tillsammans gått igenom resultatet av alla intervjuer och fysiska tester, resulterade i 15 anställningsbara kandidater. När gruppen valde vilka som skulle gå vidare såg man först till de som har fått högst poäng. Sedan resonerade man sig fram till vilka av dessa som kan bidra till en bra mix av de kompetenser och egenskaper som efterfrågas för de aktuella tjänsterna.

Nu sker referenstagning, även den efter en viss mall för att så långt som möjligt minska utrymmet för påverkan från den som tar referensen. Sedan kommer rekryteringsgruppen att presentera kandidaterna för anställande chefer som, utan att ha träffat dem, tar det slutgiltiga beslutet om vilka som kommer att erbjudas en tjänst.

– Risken är stor att man spontant vill anställa den som är lik en själv eller en kompis. Hos oss görs själva urvalet numera av en ganska stor grupp personer tillsammans. Ju fler man är som är med och tar beslut, desto större spridning blir det i rekryteringen.

Efter en lång process skymtar mål och Ann-Sofi Öhman är relativt nöjd.

– Jag hade önskat att vi haft fler kvinnliga kandidater, men utifrån förutsättningarna har vi fått fram det vi behövde den här gången.

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik.

Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds vid behov psykologutredning. Utredningarna utförs och skrivs utifrån BBiC.

Det gemensamma alternativet Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

Vi erbjuder • Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende Läs mer på www.gryning.se

Kommunernas Gryning

Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden som BOF (Barnorienterad Familjeterapi), filmning i samband med samspels- och samvarostunder.

Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera utifrån uppdrag och efter diskussion med Bromstensgårdens föreståndare.

Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser.

Kontakta oss för mer information Enhetschef Pia Wistam, tel: 08-508 033 27 Bitr. enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Tema

7

0

Anmälningar pga sexuell läggning respektive könsidentitet och könsutryck.

diskrimineringsgrunder är olagliga i Sverige.

24

Så vanligt är diskriminering

}

Funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet dominerar anmälningarna om diskriminering vid rekrytering.

59 2015 gjordes

anmälningar om diskriminering i samband med rekrytering till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Så här fördelade de sig.

30

AKADEMIKERN

anmälningar pga funktionsnedsättning

34

anmälningar pga kön

anmälningar pga religion eller annan trosuppfattning

Enligt forskning är diskriminering vid rekytreing mycket vanligare än vad antalet anmälningar visar.

7

anmälningar pga ålder

KÄLLOR: DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN

21

anmälningar pga etnisk tillhörighet

Sexuell läggning: 4 000 påhittade personer med samma namn, ålder och meriter sökte jobb.

De var gifta med en person av samma eller motsatt kön och var engagerade i Pridefestivalen eller Röda korset. Flest heterosexuella fick svar.

Könsidentitet och könsuttryck: I en studie bland transpersoner inom EU uppgav en tredjedel att de diskriminerats är de sökt jobb.

Religion eller annan trosuppfattning: 40 procent av 1 400 och små- och medelstora företagare uppger att det är otänkbart att anställa någon med religiösa klädesplagg.

Funktionsnedsättning: Nio procent med en funktionsvariation uppger att de inte fått ett jobb de sökt på grund av detta. Ålder: Sju av tio personalchefer uppger att de sällan eller aldrig anställer personer över 50 år.

Etnisk tillhörighet: Personer med arabiskklingande namn har mindre chans att kallas till intervju. Trots lika eller bättre meriter, enligt svensk forskning.

Kön: När kvinnor dolde sitt kön i Arbetsförmedlingens databas fick de lika många svar från arbetsgivare som män, men färre när de avslöjade sitt kön.

AKADEMIKERN

31

NU ÄR DET DAGS FÖR ETT KARRIÄRSBYTE! VAD SÄGS OM:

• Att påverka din arbetssituation • Få en konsultchef som är erfaren socionom • Kompetensutveckling • Processhandledning • Konkurrenskraftig lön • Såväl offentliga som privata kunder

Vi syns på

Socionomdagarna i november!

Kontakta oss på info@rentasocionom.se eller ring 072-974 31 61 och prata med Ann-Kristin Rydén, affärsenhetschef/konsultchef

Rådgivning per telefon för personer med riskbruk av alkohol Alkohollinjen erbjuder Motiverande samtal (MI) med inslag av Kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer som vill förändra sina alkoholvanor och för anhöriga.

Den första kontakten tas på eget initiativ.

Det är möjligt att ha flera uppföljande samtal.

Forskning inom

Ungdomsvård och missbruksvård Ansökningstillfälle den 1 mars 2017 Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. SiS ska bedriva metodutveckling och stödja forskning för att öka kunskapen om och förbättra SiS vård och behandling.

Samtal tas emot från hela landet, det är kostnadsfritt och den som ringer kan vara anonym.

SiS välkomnar forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i myndighetens forskningsprogram, med fokus på vård och behandling under tvång. Frågeställningarna ska vara nära kopplade till SiS verksamhet.

Särskilt efterlyses studier om utfall och uppföljning av vården samt studier om betydelsen av lärande som ett led i behandlingsarbetet inklusive hur skolgång och lärande kan integreras i den övriga verksamheten.

Hänvisa till eller informera om Alkohollinjen.

Senast den 1 mars 2017 ska projektskisser ha kommit in för projekt som avses löpa fr.o.m. 1 januari 2018.

Beställ kort och kortställ via info@alkohollinjen.se

www.alkohollinjen.se

Stockholms läns landsting i samarbete med Socialdepartementet

Läs mer och ladda ner forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar från www.stat-inst.se/ansokan.

Vem passar skon?

Tema

Vem får jobbet och vem förbises?

Fördomar går ofta före kompetens vid rekrytering.

➔

Text: Karin Persson Illustration: Rasmus Meisler

AKADEMIKERN

33

Tema

Ä

ÄR DU KVINNA, över 45 eller har ett namn som inte låter ursvenskt? Då är sannolikheten att du ska bli kallad till en arbetsintervju lägre än för många av dina konkurrenter. Diskriminering vid rekrytering sker hela tiden och i ett försök att bryta mönstret skärps nu diskrimineringslagen.

Från och med första januari 2017 blir det tydligare att arbetsgivaren måste arbeta aktivt för att inte vara diskriminerande. Nytt är att det inte bara gäller kön, etnisk bakgrund eller religion utan även sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, ålder och funktionsnedsättning. Varje arbetsgivare är skyldig att se till att rekryteringen inte missgynnar någon. Kan man inte visa att man vidtagit åtgärder för att lyckas med detta riskerar man ytterst att dömas till att betala en straffavgift.

En av dem som välkomnar skärpningen av lagen är Eva Löfgren, mångfaldsstrateg och specialiserad på rekrytering.

34

AKADEMIKERN

– Jag hoppas att de nya, tydligare reglerna kommer att fungera som en ögonöppnare och väcka frågan om att arbeta aktivt för inkluderande rekrytering och klimat på arbetsplatsen, säger hon.

För tio år sedan tog hon initiativ till och drev FAIR, ett projekt som togs fram inom Europeiska socialfondens program för att motverka diskriminering i arbetslivet. Sedan dess har frågan fått ökad status, men Eva Löfgren hade hoppats att vi skulle ha kommit längre.

– Nätverksrekrytering och att lika väljer lika sker överallt, även på höga poster inom staten. Man väljer sina vänner och bekanta. Det leder till att man inte får den bästa kompetensen på tjänsterna och till diskriminering.

F GRUND FÖR DISKRIMINERING Kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.

"Vi får ofta höra: ska vi inte gå på kompetens? Men det är just det vi inte gör när vi rekryterar våra polare."

SEHER YILMAZ

DET FINNS GOTT OM forskning som bekräftar Eva Löfgrens bild av en ständigt pågående diskriminering vid rekryteringar till svenska arbetsplatser.

Till exempel vet man att arbetsgivare använder kön, homosexualitet och tillhörighet till en minoritetsgrupp som en gallringsmekanism.

Receptet för att verkligen lyckas anställa den mest kompetenta personen består av två huvudingredienser: Den ena är att arbetsgivaren har en tydlig, systematisk rekryteringsprocess i alla led. Den andra att de som deltar i rekryteringsarbetet måste reflektera över sina egna referensramar.

– Man behöver vara medveten om att man själv är en felkälla, eftersom man påverkas av sin generationstillhörighet, sin utbildning och andra erfarenheter. En riktigt strukturerad process är ett sätt att eliminera en del av sig själv som felkälla: Därför bör det förberedande arbetet göras i en grupp av personer som har olika perspektiv på det aktuella jobbet. I stället för personliga brev bör man satsa på skräddarsydda ansökningsformulär.

På så sätt får arbetsgivaren svar på samma frågor från alla sökanden och kan göra ett rättvist urval utifrån dem. Personliga

egenskaper och förhållningssätt kan man fokusera på under intervjun. Men även då ska frågorna vara likvärdiga och utgå från kravprofilen. Vid intervjusituationen är det bra om två personer närvarar och som sedan, oberoende av varandra, fyller i ett utvärderingsformulär.

– Jag vill också se ökad användning av relevanta arbetsprov och att mindre vikt läggs vid referenser och slentrianmässigt användande av personlighetstester, säger Eva Löfgren.

Misstaget som många arbetsgivare gör är att inte ta sig tid till det viktiga förberedande arbetet. Små arbetsgivare har sällan resurser till en personalavdelning som jobbar specifikt med rekrytering och större arbetsgivare faller på målsnöret.

De har ofta en hr-avdelning med höga ambitioner, men som inte har cheferna med sig.

– Det är ett problem att chefen har så mycket att säga till om vid rekryteringar, för chefen har sällan ordentlig utbildning.

Kompetensbaserad rekrytering är inget som kommer naturligt, det måste man lära sig.

Trots skärpningen av lagen menar Eva Löfgren att den fortfarande är ganska uddlös.

EVA LÖFGREN

AKADEMIKERN

35

Tema "Det är ett problem att chefen har så mycket att säga till om."

EVA LÖFGREN

SEHER YILMAZ

JENS RYDSTRAND

– Jag tror tyvärr inte att det är diskrimineringslagen som kommer att vara drivkraften. För att arbetsgivarna ska ta tag i frågan krävs det att de får upp ögonen för att om de vill nå ut till blivande konsumenter, vårdtagare eller medborgare så måste de ha kunskap om målgrupperna och spegla dem i den egna organisationen, säger hon.

SEHER YILMAZ, ordförande för Rättviseförmedlingen, upplever att många arbetsgivare som hon möter känner sig trygga när det gäller frågor om jämställdhet mellan kön, medan de inte vet hur de ska jobba kring de övriga diskrimineringsgrunderna.

Rättviseförmedlingen jobbar för att hjälpa arbetsgivare från både näringslivet och offentlig sektor att undvika diskriminerande rekrytering, bland annat genom annonsering via organisationens plattformar, utbildning och granskning av annonstexter.

Seher Yilmaz menar att en bra annonstext fokuserar på vad personen faktiskt behöver kunna. Det ska vara enkelt att se vad som är ska-krav och vilka erfarenheter som är meriterande.

Hellre än att skriva ”vi söker kvinnor” eller ”vi söker personer med utländsk bakgrund” bör man betona att man gärna ser en variation av sökande. Ett exempel är Botkyrka kommun som söker en biträdande enhetschef. I annonsen skriver kommunen: ”Vår organisation ska kännetecknas av mångfald och återspegla samhällets struktur. Vi vet att olikheter berikar och välkomnar alla att söka jobb hos oss”.

– Det är en bra formulering eftersom det visar på en strävan. Den exkluderar ingen. Den säger att man vill spegla samhället, och i samhället finns ju alla människor.

Har du rätt storlek för jobbet?

36

AKADEMIKERN

86 %

70 %

%

66

KÄLLA: PERSONALVETARE 2016. NOVUS PÅ UPPDRAG AV AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR.

Är oroliga för kompetens­försörjningen på lång sikt.

Anger att arbetslivserfarenhet är viktigaste kriteriet vid nyanställning.

%

%

Är oroliga för kompetens­försörjningen den närmaste tiden.

70

Har misslyckats att hitta rätt kompetens det senaste året.

65

Tror att de kommer att nyanställa personal inom ett halvår.

EN VÄLFORMULERAD annons ger chans till ett så brett urval som möjligt från början. Alla som sedan går vidare i processen framåt mot ett jobb måste klara ska-kraven. Ingen okvalificerad ska tas in för att den råkar ha ett utländskt klingande namn eller en funktionsvariation, utan det handlar om att hitta den bästa kandidaten.

– Vi får ofta höra: ska vi inte gå på kompetens? Men det är just det vi inte gör när vi på slentrian rekryterar polare eller letar efter personer som är lik en själv. Då exkluderar vi mängder med kompetenta personer.

Att intresset för inkluderande rekrytering växer märks på Lunds universitet.

2010 startade kandidatprogrammet Equality and diversity managment och Jens Rydström, programansvarig, berättar att antalet sökande ökat närmast explosionsartat sedan dess.

– De som tas in är enormt motiverade.

De vill förändra världen.

Han upplever också att det finns ett ökat intresse av att satsa på de här frågorna inom både näringslivet och offentlig sektor. Lönsamhetsargumentet väger tungt. Men i slutändan tror han att viljan att vara rättvis kommer att vara den viktigaste motiveringen till förändring.

– Jag tror att fler och fler kommer att inse hur absurt det är att stänga ute människor för att de är annorlunda.

Oavsett hur främlingsfientlig man är eller hur mycket man vill vrida klockan tillbaka till något slags påhittad 50-talsidyll, så går det inte. Det finns en dynamik i den nya, globaliserade världen som den äldre generationen kanske inte riktigt kan greppa, men som våra studenter lever i och kan hantera på ett mycket bättre sätt.

Svårt att hitta rätt kompetens Arbetsplatserna behöver nyanställa.

Men personal­vetarna som jobbar med rekryteringen tror inte att de kommer att hitta rätt kompetens.

AKADEMIKERN

37

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du också två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter.

Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Kvinna på heltid ➔

I glappet mellan två konsultuppdrag bytte Lisa Olsson identitet från man till kvinna.

Det tog längre tid att komma ut på jobbet än privat.

Text: Jennie Aquilonius Foto: Anders Andersson

Tema

G

"GRATTIS TILL DET NYA personnumret!”

Så stod det på en lapp som en granne lade i Lisa Olssons brevlåda efter att hon bytt kön och blivit porträtterad i Helsingborgs Dagblad. Tidigare hade butiksbiträdena i den lokala matbutiken, som följt hennes yttre förändring under hormonbehandlingen, kommit fram och sagt att hon var cool och häftig.

– Det har varit överraskande enkelt för mig. Där tillhör jag inte normen.

Många mår dåligt på olika sätt, får social fobi, ångest eller blir deprimerade, på grund av omgivningens reaktioner. Jag har haft styrka att ta den plats som jag anser att jag förtjänar, säger Lisa Olsson.

Hon sitter rakryggad och elegant i svarta pumps, skjorta och svart kjol.

Det långa blonderade håret vågar sig ner mot topparna. Därute, utanför Arbetsförmedlingens låga byggnad i vitlaserat tegel, strålar solen över Halmstad. Lisa Olsson har precis blivit befordrad till sektionschef för etableringsuppdraget, där nyanlända får hjälp att komma i jobb eller börja plugga.

42

AKADEMIKERN

– Jag använde faktiskt min transbakgrund vid min första intervju på Arbetsförmedlingen för 4,5 år sedan, att den kunde vara bra att ha med sig i arbetet. Jag kan relatera till hur det är att ha det svårt och att genomgå en lång process, men jag vet också att det kan bli bättre.

Lisa Olsson visste tidigt att något inte stämde. Men det skulle ta henne 30 år att komma på vad. När hon väl gjort det gick det snabbt. Ett halvår efter att tanken dök upp levde hon som kvinna på heltid.

– Många bråkar med sig själva i många år och försöker övertyga sig om att de lever i rätt kropp. För mig var insikten mer en lättnad.

"Ibland sägs det rakt ut vid intervjun att det är könsidentiteten som är problemet."

LISA OLSSON

– Jag upplevde att jag hade en kvinnlig identitet, när jag levde som man kändes det mer som att jag transvestitade.

I BÖRJAN LEVDE Lisa Olsson som kvinna

privat och som man på jobbet. Hon var anställd på ett konsultbolag och hyrdes ut som IT-konsult till andra företag. Det kändes svårare att testa sig fram med könsidentiteten på arbetet än på fritiden.

Till slut bad hon sin chef om ett samtal, i enskilt rum. Chefen blev orolig.

Vad hade hänt? Var det cancer? Hon blev lättad när det bara visade sig handla om att Lisa Olsson ville klä sig i kvinnligt kodade kläder och äta hormoner som fick anletsdragen att mjukas upp och brösten att växa.

– Min chef var förstående och kompetent inom jämställdhet och diskriminering. Samtalet handlade mer om hur vi skulle kommunicera förändringen till uppdragsgivaren. Det fanns en risk att jag kunde bli av med uppdraget.

I övergången mellan två konsultuppdrag gled hon över till att vara Lisa även på arbetstid. Varken då eller senare har hon fått några negativa reaktioner i arbetslivet. Däremot upplevde hon de digitala HR-systemen som ett problem innan hon fick ett kvinnligt personnummer.

– Varje gång du identifierar dig eller uppger personnumret så kommer könet upp. Det blir tydligt i affärssystem, särskilt som anställd. Det stod Lisa

CV LISA OLSSON Utbildning Sociolog Arbetar Arbetsförmedlingen

AKADEMIKERN

43

Tema

W LÄS MER! Fler äldre får jobb.

Akademikern.se

Olsson och så ”man” under eftersom datasystemet tar könet från personnumret. Det kändes inte bra att chefer och personalare hade tillgång till den informationen. Jag vill inte skylta med min bakgrund hur som helst eftersom man inte vet vem som kan reagera negativt.

ATT OMGIVNINGEN KAN reagera negativt har hon sett genom sitt engagemang i styrelsen för Antidiskrimineringsbyrån och som ordförande för RFSL i Helsingborg. Dit kommer många transpersoner som inte har fått ett lika bra bemötande som hon, utan som inte får jobb, blir dåligt bemötta på intervjuer eller känner sig utanför på arbetsplatsen.

– Ibland sägs det rakt ut vid intervjun att det är könsidentiteten som är problemet, men tjänsten kan även gå till någon med lägre kompetens. Det kan också vara väldigt jobbigt att genomgå transversionen samtidigt som man

"Vi måste vara många som syns och hörs."

LISA OLSSON

44

AKADEMIKERN

arbetar, det kommer smaklösa kommentarer och viskas i bakgrunden. Många känner att de får stå ut så länge att de, när de är färdiga, flyttar till en annan del av landet.

Men det är också den välspridda, negativa bilden av hur det är att vara transperson som fått Lisa Olsson att engagera sig.

– Jag vill visa att du inte behöver må dåligt och att ett bra liv är möjligt.

I SITT ARBETE med etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen möter hon en annan utsatt grupp: nyanlända som diskrimineras på grund av etnicitet. Trots hög utbildning och erfarenhet får många inte jobb inom sitt kompetensområde, en del med svåra namn kallas inte till intervju och det finns en misstänksamhet mot utländska utbildningar.

– Det är slöseri med resurser och människoliv. Här har vi arbetsbrist bland högutbildade och samtidigt en stor högutbildad arbetskraft som tvingas ta lågkvalificerade jobb.

Arbetsförmedlarna ligger på och informerar.

– Vi får en del respons från företag men det tar stopp snabbt och händer inte så mycket. Det är mest idéburna organisationer som engagerar sig och vill hjälpa till att få ut nyanlända på arbetsmarknaden.

Hennes egen drivkraft kommer ur viljan att leva i ett tryggt samhälle.

– Vi måste vara många som syns och hörs, annars riskerar min och andras säkerhet att bli sämre. Jag vill fortsätta ha ett bra liv.

Vi syns på Socionomdagarna!

Gnistan är ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som har fått permanent uppehållstillstånd. Vi ger ungdomar i åldrarna 14-18 år omsorg, trygghet och säkerhet.

Skyddat boende för flickor och kvinnor med/ utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Utslusslägenheter/boende med stöd finns i närheten.

Verksamheten är tillståndspliktig och godkänd av Socialstyrelsen. Utslusslägenheter/boende med stöd finns i närheten. Erfaren personal dygnet runt.

Vi kan stå till tjänst med hämtning, riskbedömningar och stöd i rättsprocessen. Erfaren personal dygnet runt.

Tel: 0291-210 35 www.gnistan.eu

Tel: 070-665 15 75 www.mariagarden.eu

Forskningsbidrag

Barns hälsa Majblomman utlyser 1 miljon kronor per år i forskningsbidrag till samhällsvetenskaplig, pedagogisk och medicinsk forskning om barn och barns levnadsvillkor.

Majblomman beviljar medel till projekt som förbättrar livskvaliteten för barn och ungdom i Sverige genom att förebygga psykisk och fysisk ohälsa eller bota och lindra sjukdom och funktionsnedsättning. Tvärvetenskapliga forskningsprogram och forskningsprogram under uppbyggnad ges hög prioritet.

Vi välkomnar projekt där barn och ungdomar själva kommer till tals och projekt som inriktas på tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Nu har vi öppnat vår kvinnoenhet – Iris Ryfors. / Läs mer på vår hemsida.

Ansökan ska vara inlämnad/poststämplad senast 2 december 2016. Blankett och mer information finns att hämta på www.majblomman.se från och med 10 oktober 2016.

Majblommans Riksförbund, Kungsgatan 28, 411 19 Göteborg Lillemor Emring Telefon 031 - 60 68 94

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Försäkringsgivare: Movestic och Moderna Försäkringar

Om all kemi ändå vore alkemi ...

Din studietid är en oförglömlig tid fylld av spex, nya upplevelser och tyvärr – massor av utgifter. Därför prioriterar du säkert bort några kostnader. Försäkringar till exempel.

Som studentmedlem i Akademikerförbundet SSR behöver du inte göra det.

Du får två viktiga försäkringar som båda ingår i ditt medlemskap, en olycksfallsförsäkring och en livförsäkring.

En olycksfallsförsäkring ger dig skydd dygnet runt om olyckan varit framme. Livförsäkringen ger dina efterlevande en ekonomisk ersättning om du skulle gå bort.

Försäkringarna aktiveras helt automatiskt när du blir studentmedlem och avslutas lika automatiskt när du har pluggat klart. Du behöver inte ens be om det, vi på Akademikerförsäkring fixar det åt dig.

Men en viktig försäkring som du måste se till att ordna själv är en hemförsäkring. Som studentmedlem i Akademikerförbundet SSR har du möjlighet att teckna en särskild studenthemförsäkring via Akademikerförsäkring. Den kostar inte lika mycket som de andra hemförsäkringarna och har villkor som är anpassade för studentlivet.

Undrar du något?

Ring oss gärna på 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/student

ina Lär dig mer om d ar! g studentförsäkrin akademikerforsakring.se/student

Spaning

Något att dölja?

Var är du? Vad gör du? Hur fort jobbar du? De nya digitala HR-verktygen klär av dig inför chefen.

Text: Tim Andersson Illustration: Rasmus Meisler DIGITALA stämpelklockor. GPS-spårare.

Stegräknare. Passerkort som inte bara öppnar dörrar, utan också registrerar allt du gör. Aktivitetsarmband som avläser ditt sinnestillstånd och kopplar det till produktionen. På marknaden dyker det ständigt upp nya mätverktyg för arbetslivet, det ena mer intrikat än det andra och nu blir de allt vanligare i tjänstemannayrken.

Vad hände egentligen med det ”gränslösa arbetslivet”?

– Det här är den sida av myntet som man inte nämner när man pratar om den ökade friheten för anställda. ”Du kan jobba varifrån du vill, du kan sitta 48

AKADEMIKERN

på Starbucks”, heter det. Men vad man inte tillägger är att vartenda tangenttryck du gör där på Starbucks räknas, säger Jonas Söderström på InUse, ett företag som jobbar med användbarhet och interaktionsdesign inom IT. Visst finns det många fördelar med den här typen av digital HR. Den kan effektivisera och underlätta arbetet både för chefer och medarbetare.

Samtidigt har mätverktygen mött kritik, särskilt för att hota självständigheten och integriteten i arbetet.

– Vissa säger: ”Jag har ingenting att dölja.” Men det är precis vad diktatorer

? i alla tider velat att folk ska säga.

Det är en farlig utveckling. När informationen finns där kan den missbrukas, säger Jonas Söderström.

Så hur gör man då som arbetsgivare för att inte medarbetarna, trots teknikens goda syfte, ska känna sig övervakade och överdrivet kontrollerade?

FASTIGHETSBOLAGET Vasakronan funderade mycket på det när de för ett par år sedan investerade i en app som visar var i det aktivitetsbaserade kontoret alla medarbetare befinner sig. Syftet är att det ska vara enkelt att hitta varandra. Medarbetarna bestämmer själva när de vill vara synliga eller osynliga. Och så fort de AKADEMIKERN

49

Spaning

JONAS SÖDERSTRÖM

lämnar kontoret blir de bortkopplade.

Samma sak om de går in i vilrummet eller på toaletten.

Att man skulle kunna känna ett socialt tryck på sig att vara synlig, tror inte Cecilia Söderström, HR-chef.

– Vi är ett företag på 110 personer, så det är ju inte jättemånga. Det är ganska enkelt att hitta varandra ändå. Men det här förenklar, säger hon.

Enligt Cecilia Söderström är det ingen på Vasakronan som haft invändningar mot den nya tekniken trots att appen, som är kopplad till GPS-funktionen i telefonen, skulle kunna avslöja mycket mer information om användaren än var den befinner sig under arbetstid.

Kanske beror det på att medarbetarna var med på förändringen från första början.

"Vissa säger: Jag har ingenting att dölja. Men det är precis vad diktatorer i alla tider velat att folk ska säga."

JONAS SÖDERSTRÖM 50

AKADEMIKERN

– Vi involverade dem tidigt i informationsträffar och förde samtal med facken för att göra klart vad appen skulle tjäna till.

Enligt Bengt Sandblad, professor emeritus i människa-datorinteraktion på Uppsala universitet, är den här biten central för att nya IT-system ska få ett positivt bemötande.

– Forskningen visar att det är avgörande att medarbetarna förstår varför den nya tekniken införs och att man känner sig delaktig i processen. Det finns många exempel där man till och med har accepterat försämringar för sig själv, om man samtidigt har insett att det innebär förbättringar för verksamheten i stort.

DESSVÄRRE ÄR SVENSKA arbetsgivare usla på att involvera medarbetarna i digitala förändringar, menar Bengt Sandblad. Vissa fackförbund har gjort undersökningar där de, i samband med att motparten infört nya IT-system, frågat sina medlemmar om de förstår vad som görs, varför det görs och om det känner sig delaktiga. Med förödande resultat.

– När man gör förändringar i lokalen eller i arbetsorganisationer är man väldigt noga med att förankra det. Men när det kommer till IT glömmer man ofta bort det. Jag tror att det beror på att cheferna själva inte alltid riktigt begriper vad som händer. Man tänker att det där får IT-avdelningen ta hand om.

Just nu!

Vi bjuder på kryssningen*

Jonas Söderström på InUse har sett att fokuseringen på mätbara data många gånger är bortkastade resurser. Den information som man får fram är oftast trivial.

PÅ ETT SJUKHUS i Florida försågs sjuk­sköterskorna med bärbara GPS-spårare.

När analytikerna sedan undersökte hur dessa rörde sig upptäckte man ett ”märkligt mönster”: sjuksköterskorna sprang fram och tillbaka mellan helt olika delar av sjukhuset. Anledningen: Medicinförråden låg långt från vård­ avdelningarna. Slutsatsen: Man kanske skulle flytta på förråden.

– Det här visar hur digitaliseringen av arbetslivet hotar att rikta fokus åt fel håll. Hade man bara frågat sjuksköterskorna hade man sluppit allt detta tidsödande arbete med algoritmer.

Risken finns dessutom att tilliten minskar på arbetsplatserna. Om de anställda känner att företaget inte litar på dem, litar de inte heller på företaget.

Samtidigt ser Jonas Söderström också möjligheter i mätverktygen.

De anställda själva skulle kunna ta kommandot över dem.

– Siffror funkar. De får chefer att lyssna. Om sjuksköterskorna på det här sjukhuset i Florida hade fått tillgång till sifforna från sina GPS-spårare hade de kunnat ta dem till cheferna och säga: ”Vi går så och så många steg i onödan varje dag. Vad säger ni om det?”

Godare jul i skärgården Ta med hela gänget ombord på en dygnskryssning med Viking Cinderella. Tvåfaldige Årets Kockvinnaren Michael Björklund har komponerat ett fantastiskt julbord med nordiska klassiker och underbara smaker. Ombord väntar också spa, taxfreefynd och suverän underhållning.

Julbordskryssning med Cinderella Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Economy-hytt och Michael Björklunds nordiska julbord inkl vin, öl, läsk och kaffe.

Prisex 350:- per person. *Gäller 18/11–26/12 2016 när minst 10 vuxna förbokar middag. Prisex kan variera med avresedag.

Kod SKGRUZ. Anslutningsbussar finns från ett flertal orter.

Läs mer på Vikingline.se/kampanj-grupp eller boka direkt på telefon 08-452 40 40.

Min väg

Tro hopp & opinion

En röst mellan individ och myndighet.

Diakonen Maria Leijman valde kyrkan för sitt sociala arbete och ser sig som en opinionsbildare för människors rättigheter.

Text: Jennie Aquilonius Foto: Daniel Nilsson

➔

Min väg

D DIAKONIEMBLEMET i silver runt halsen.

Symbolen påminner Maria Leijman om tron när hon bär civila kläder. Ibland, när det sociala arbetet känns svårt, tar hon en paus och ber. Lämnar över en del till Gud. Som efter hembesöken hos kvinnan som hade isolerat sig och vars hem var fyllt av disk och sopor. Hon som var för svag för att söka hjälp men inte tillräckligt sjuk för att samhället skulle gripa in. Det var tufft att se misären och ensamheten.

– Då gick jag en promenad eller ner till en kyrka i närheten. Egentid är viktigt för mig. Det talas mycket om att människor blir utbrända i kyrkan, och jag tänker att det är för att vi inte tillåter oss den där egentiden, säger Maria Leijman på rullande skånska där hon sitter på diakonicentralen Ugglan i Lund.

Redan i gymnasiet ville Maria Leijman bli socionom och kände en tydlig kallelse att arbeta i kyrkans tjänst. Som 18-åring började hon på diakonutbildningen vid Ersta Sköndals högskola i Stockholm.

54

AKADEMIKERN

CV MARIA LEIJMAN Utbildning Socionom, diakon.

Arbetar Lärare på Kyrkans utbildningsinstitut.

Under hela sitt yrkesliv har hon sedan, för att kunna hjälpa dem som faller mellan stolarna, aktivt valt bort arbeten inom statlig och kommunal verksamhet.

– Som diakon har jag möjlighet att vara en röst mellan individen och myndigheten.

En opinionsbildare som kan lyfta människors rättigheter.

Ett av hennes första jobb efter socialhögskolan var att leda volontärerna i Linero i Lund, ett utsatt område med mycket psykisk ohälsa och missbruk.

Redan då använde Maria Leijman tron som kraftkälla. En strategi som hon lärt sig under en praktik hos en gammal sjukhusdiakonissa som jobbade med döende människor.

– Jag tyckte att det var svårt och undrade hur hon orkade vara i det. Vi pratade mycket om vad det betyder att vara troende i den situationen. Hon lärde mig att våga tänka att jag inte kan vara den som fixar allt. Jag måste våga lita på att Gud också skickar andra människor när jag inte är där, att det finns personal och vänner.

Det var för 30 år sedan. Hon har varit hos samma arbetsgivare hela tiden och det har gett henne möjlighet att göra många olika saker. Arbetet har förändrats under de tre decennier som passerat.

– Det har gått från så kallade a-lagare till tungt missbruk och mer psykisk ohälsa.

Samhället var mer jämställt på 80-talet.

I dag är klyftorna enorma och vi har många fattigpensionärer. Situationen för EU-migranterna är också allvarlig.

UTE I DIAKONICENTRALEN Ugglans Europakafé luktar det stekt ägg. På väggen sitter en skylt med bilder som visar vad EU-migranterna kan köpa till frukost.

Gröt. Korv. Äggmacka. Bredvid står priset på svenska och rumänska.

LÖN ”I de stora pastoraten har löneutvecklingen varit ganska dålig. Vi har fyra lediga platser i Lunds pastorat och svårt att fylla dem. Ledningen behöver fundera över vilken kompetens vi behöver och vilken lön som då krävs.”

1984 Vigs som 23-åring till diakon.

DIAKON-EMBLEMET ”Det ger mig känslan av att inte vara ensam i min tjänst. Min tro bär mig.”

56

AKADEMIKERN

1987 Jobbar som diakon i det utsatta området Linero. Använder tron för att hämta kraft.

1989 Utbildar tanzaniska volontärer iTanzania.

Hjälper barn att få gå i skolan och känner att hon gör skillnad.

Tre män sitter i en soffa. Kaféet ligger på diakonicentralens övervåning. En lokal som Maria Leijman och de andra diakonerna kämpade sig till 2014.

Pastoratet hade genomgått en omorganisation som lett till långa beslutsvägar, och i samma veva kom en ström av EU-migranter som behövde hjälp.

Lokaler, diakoner och volontärer var under hårt tryck. Samtidigt stod övervåningen tom och vakanta tjänster tillsattes inte. Maria Leijman är huvudskyddsombud och reagerade mot den kaotiska arbetsmiljön.

– Vi tyckte inte att vi fick gehör för det omedelbara behov som fanns.

Kyrkopolitikerna ville utreda vad lokalerna skulle användas till och det funkar inte när det står 50 EU-migranter här utanför. Det är annars en anledning till att jag valt att jobba inom kyrkan, att vi har friare beslutsvägar än i kommunerna.

Maria Leijman och några andra diakoner skrev ett protestbrev till bland andra kyrkorådet och domprosten. Det blev diariefört, offentligt och hamnade i tidningen Sydsvenskan – vilket gjorde en del kyrkopolitiker upprörda.

– När journalisten ringde kände jag ett ansvar att svara på hennes frågor.

Diakoner står upp för människors rättig-

Min väg

2009 Börjar jobba i ett rikstäckande projekt i Sverige. ”Det är en social roll och jag har alltid tyckt om att vidga mina vyer.”

2014 Skriver protestbrev till kyrkorådet och domprosten på grund av den kaotiska arbetsmiljön.

2016 Blir lärare på kyrkans utbildningsinstitut. ”Det känns jättespännande”.

heter, men jag tänker att vi ibland också måste stå upp i vår egen organisation när saker inte fungerar.

PÅ VÄGGEN I hennes arbetsrum hänger ett brunt tygstycke med texten Mungu ni pendo. Det är swahili och betyder Gud är kärlek. Skylten är ett minne från åren i Tanzania. Både Maria Leijman och hennes man kände tidigt ett kall att resa ut i missionens tjänst. Möjligheten dök upp plötsligt. Paret var mitt i processen att adoptera ett barn från Indien, och i samma veva blev Maria Leijman gravid.

Så åkte de till den lilla byn Izimbia på landsbygden i nordvästra Tanzania med en fyraårig, nyadopterad pojke och en fyra månader gammal bebis. Det fanns ingen elektricitet. Mat och vatten värmdes över vedeldad spis. Maria Leijman lärde sig swahili och undervisade tanzaniska volontärer i Evangelisk-lutherska kyrkans förskoleverksamhet.

– Det var fantastiska år. Att få arbeta och leva så nära som småbarnsfamilj. Det var också speciellt att leva i ett samhälle där tro var en självklarhet. Där fanns kristna från olika kyrkor, muslimer och människor som tillhörde den lokala, traditionella tron. Alla umgicks, firade bröllop tillsammans och välsignade varandras hus.

ÖRAT ”I mötet med människor är ett lyssnande öra mitt viktigaste verktyg.”

AKADEMIKERN

57

Min väg Kyrkan arbetade bland annat med barn som förlorat sina föräldrar i aids.

– Jag minns särskilt en pojke vars föräldrar dog i aids och som vi stöttade i skolan. I går skickade han en bild på sig själv där han tog emot ett pris som en av fem toppstudenter vid universitetet. ”Wow!”, kände jag då.

I Izimbia fick Maria Leijman ofta vänta i flera timmar på folk. Det hade helt enkelt dykt upp något annat viktigt på vägen. Ett förhållningssätt som hon har tagit med sig.

– Jag lärde mig att det möte som sker just nu är det viktigaste, inte vad som står i almanackan eller vad klockan visar.

NERE I UGGLANS matsal puttar Maria Leijman upp thailändsk kycklinggryta med ris på gaffeln, men den stannar i luften när hon börjar prata om ledarskap.

Redan i gymnastiktruppen under högstadietiden såg personalen hennes egenskaper och hon blev ledare för de yngre barnen. Samma sak hände under konfir-

+ MINA TRE BÄSTA VAL TANZANIA Resan handlade om min egen nyfikenhet, möjligheten att göra skillnad och bygga broar mellan församlingar.

RIKSPROJEKTET Jag reste runt i tre stift för att samla in erfarenheter.

DIAKON Valet att gå socionomutbildningen och arbeta med socialt arbete i kyrkan.

"Samhället var mycket mer jämställt på 80-talet.

I dag är klyftorna enorma."

58

AKADEMIKERN

mationen, där hon för övrigt hittade både Gud och äkta man.

– Ledarskapet har också funnits i mitt arbete med volontärer genom åren.

Och jag blir ofta ordförande i styrelser och på möten, jag är till exempel huvudskyddsombud och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Lund.

Maria Leijman har under hela sitt arbetsliv tyckt om att prova nya saker.

Att fortbilda sig och lära av hur personer i andra stift arbetar. Något som hon fick chans att utveckla 2009 genom ett rikstäckande projekt inom Svenska kyrkan som handlade om kyrkans sociala roll.

Hon reste runt i stiften Härnösand, Göteborg och Västerås för att undervisa och samla ihop församlingarnas erfarenheter. Maria Leijman föreläser fortfarande om den del som handlar om mänskliga rättigheter i kyrklig kontext.

Utbildning och ledarskap ger henne möjlighet att jobba ihop med andra.

– Det är roligt. Du kan inte heller förverkliga saker som öppna mötesplatser, grupper och liknande på egen hand. Många diakoner upplever att de är ensamma i sitt arbete, med sekretess och att stå själv i olika beslut. Därför är det viktigt att dela erfarenheter och diakoner behöver stärka varandra.

Att sprida erfarenheter blir det mer av. I höst lämnade Maria Leijman diakonicentralen Ugglan för att börja sitt nya jobb som lärare för diakoner på kyrkans utbildningsinstitut.

– Med 30 år av socialt arbete har jag mycket att dela med mig av. Nu ska jag utbilda blivande diakoner innan de går ut i sin kyrkliga tjänst, det handlar mycket om att hitta sin identitet som diakon.

ARBETSMILJÖ ”Det behövs en god mötesplats för besökare och anställda.

Arbetslaget måste ha ett flexibelt arbetsklimat eftersom det ofta händer saker med kort varsel.”

AKADEMIKERN

59

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Avgiftsfritt heldagsseminarium: Att arbeta med unga kvinnor utsatta för våld – vad är verksamt?

Datum: Fredagen 11/11 Tid: kl 9-15 Plats: Immanuelskyrkan, Stockholm Anmälan till agm@ukv.se. För mer info www.ukv.se.

”För Er som vill utveckla Ert systemiska arbete”

Nätverksledarutbildning Konsten att skapa mänskliga möjligheter genom dialog 12 dagars utbildning med start februari 2017 i Gävle Mer information på hemsidan

www.priologab.se

Basutbildning i psykoterapi (motsvarande 45 hp) Start januari 2017

Introduktionsutbildning affektfokuserad terapi Start januari 2017 Godkänd som specialistutbildning

Handledarutbildning för psykoterapeuter (motsvarande 45 hp) Start februari 2017 Godkänd som specialistutbildning

Workshop

Affektfokuserad terapi med Kristin Osborn Ersta konferens 17 februari och 29 april 2017

www.sapu.se

COOPERATION - konsten att skapa lösningsfokuserade arbetsplatser Det lösningsfokuserade förhållningssättet är utbrett inom en mängd områden och används numera inom många företag och organisationer. Det är ett kreativt arbetssätt som skapar en bra arbetsmiljö och en grund till ett gott samarbete mellan människor.

Nu finns möjlighet att delta i en 2-dagars kurs med den internationellt uppskattade psykiatrikern och författaren Ben Furman (talar svenska) från Helsingfors. Cooperation är en syntes av drygt 30 års internationell erfarenhet av att utveckla organisationer och personal. På youtube (Ben Furman) finns korta videofilmer som beskriver metoden. Mer information om Ben Furman se; www.benfurman. com Plats och tid: Stockholm 6-7/12 Kostnad: 2.800:- + moms Information och anmälan: stefan@verti.se

BERÄTTA OM DIN UTBILDNING HOS OSS OCH NÅ ÖVER 67 000 AKADEMIKER.

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Fördjupningsutbildning för socialsekreterare inom barn och ungdom, 30 hp Högskolan i Gävle erbjuder en uppdragsutbildning på avancerad nivå för dig som önskar fördjupade kunskaper om barn och ungas villkor.

Start i januari 2017.

Anmälan senast 15 november 2016.

www.hig.se/uppdragsutbildning

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Vi söker 2 st Jourhemskonsulenter

till Pär Sonesson & Co AB i Stockholm (heltid) Är du en engagerad, kvalitetsmedveten och relationsskapande Socionom som brinner för jour och familjehems verksamhet under ett tryggt varumärke så kan du vara den vi söker.

Pär Sonesson & Co är ett väletablerat företag med hög kvalitet som erbjuder jour- och familjehemslösningar. Vi arbetar nära våra familjer och uppdragsgivare och är tillgängliga dygnet runt.

Vårt viktigaste uppdrag är att varje barn ska erbjudas ett hem att växa i och att varken barn eller familj ska känna sig ensam.

Du socionom som vill arbeta som

familjehemskonsulent och har, eller är beredd att starta eget företag och vill ingå i en väl etablerad verksamhet.

Kontakta oss på Familjehemspoolen Tel. 0142-121 15, e-post info@familjehemspoolen.se www.familjehemspoolen.se

Vi erbjuder konsulentstödd jour och familjehemsvård till kommunerna. Vårt kontor ligger centralt i Stockholms city.

Läs mer på www.parsonesson.se och www.teamoliva.se Välkommen med din ansökan, CV och personligt brev till office@parsonesson.se.

Urval och intervjuer sker löpande.

SÖKER DU NYA MEDARBETARE? VI NÅR ÖVER 67 000 AKADEMIKER.

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Kalix pastorat söker

Verksamhetsledare till en nyinrättad tjänst Vi är 27 anställda som jobbar i Nederkalix och Töre församlingar som har tillsammans 13 400 medlemmar, 83% av alla boende i kommunen.

Du har stora möjligheter att utveckla församlingsverksamheten tillsammans med en församlingspedagog, en förskollärare, två fritidsledare och två diakoner. Vi har ett flertal externa samarbetspartner inom alla verksamheterna.

Du leder verksamheterna Undervisning; barn och ungdom, vuxna vilket även omfattar, konfirmation och integration, Diakoni och Mission.

Du samverkar med övrig personal.

Du är diakon, pedagog eller präst. Du kan också ha annan högskoleutbildning, ex socionom eller lärare och har en kyrklig förankring.

Du har erfarenhet av arbetsledning och vi ser gärna att du har någon form av ledarutbildning. Vi kommer att fästa stor vikt vid personlig lämplighet som ledare.

Upplysningar: Kyrkoherde Anders Gustafsson tel: 0923-698 08.

Läs mer om tjänsten och oss på www.svenskakyrkan.se/nederkalix Välkommen med Din ansökan och meritförteckning inkl. referenser till Kalix pastorat, Kyrkogatan 1, 952 34 KALIX senast den 17 nov.

Vill Du bli verksamhetschef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm?

Vi söker en bra och tydlig ledare som har kompetens att leda en kvalificerad psykiatrisk specialistverksamhet för torterade och krigstraumatiserade flyktingar.

Mer information hittar Du på www.redcross.se/rkcstockholm

Dövblindteamet i Stockholms län söker

Kurator Upplysningar: Enhetschef Anita Dath 08-123 351 90, kurator Camilla Falkegård 08-123 351 81.

Läs mer på www.jobb.sll.se Ref nr SLSO-16-41330.

Sista ansökningsdag 161120.

HVB och KONSULENTSTÖDDA FAMILJEHEM i Trosa/Nyköping

Vi söker Socionomer till Barn- och ungdomsenheten Vi stärker nu vårt team och söker kollegor som vill delta i vårt uppdrag att göra skillnad för barn och ungdomar.

Finns behov kan vi bistå med boende genom 1:a handskontrakt eller annan boendelösning.

Läs mer på www.ekero.se/ledigajobb Välkommen med din ansökan!

Vi söker en familjehemskonsulent till vår familjehemsverksamhet och en ny föreståndare till våra två HVB. Vi söker dig som är socionom eller har likvärdig utbildning, dock minst 180 hp samt erfarenhet av liknande arbete.

Vi finns i Trosa och Nyköping, 7 respektive 10 mil söder om Stockholm.

Skicka din ansökan till info@riande.se senast den 30 november.

Mer information: Louise Montgomery 0704-93 49 08.

www.riande.se

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Vi söker Socionomer KC-familjehemsvård är ett företag som bedriver familjehemsvård med individen i centrum. Vi har funnits i Dalarna med omnejd sedan 2002. Under hösten 2016 etablerar vi oss i Örebro med omnejd. Planerad start för verksamheten, i Örebro, under januari 2017. Vi är därför i behov av att anställa ett team för verksamheten.

Teamledare

Vi söker dig som är en driftig socionom med minst fem års dokumenterade goda ledaregenskaper. Som person vill vi att du har entreprenörsanda, är driven och flexibel.

Du kommer tillsammans med teamet bygga upp, driva och utveckla verksamheten. Vi vill att du är en stabil och stresstålig person som har lätt för att samarbeta och bidra till ett bra samarbetsklimat med kollegor och socialtjänst.

Familjehemskonsulent

Vi söker dig med Socionomexamen med 5 års dokumenterad erfarenhet av arbete inom socialtjänst. Erfarenhet av familjehemsvård är meriterande liksom utbildning i nya Kälvestens Utredningar. Som familjehemskonsulent har du ansvar för ett antal familjehem. Din uppgift är att stödja och handleda familjehemmen. Du kommer också att rekrytera och utreda nya familjehem. Du kommer tillsammans med teamledaren att bygga upp och driva verksamheten. Vi söker dig som har lätt för att samarbeta och bidrar till ett bra samarbetsklimat med familjehem, kollegor och socialtjänst.

Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper. ”Rätt person på rätt plats” Körkort: B Varaktighet: Tillsvidare anställning

Låter detta intressant?

Kontakta verksamhetschef Therese Höglund, tel. 0243-21 30 37, för vidare information.

Se även vår hemsida www.kckom.se Välkommen med din ansökan till info@kckom.se, sista ansökningsdag 2016-10-31.

Nu kan du också göra skillnad.

Varje dag.

Vill du vara med?

Humana befinner sig i en intensiv utveckling och vi söker föreståndare till ett flertal enheter.

Att vara föreståndare på ett HVB hem för barn och unga är ett av de viktigaste och roligaste jobben vi har.

Du är med och leder personal på enheten i behandlingsarbetet, samverkar med andra professioner och enheter i implementering, fortbildning och kvalitetsutveckling. Ansvarar för budget, uppföljningar och deltar i regionens ledningsgrupp och arbetar där strategiskt för regionens och Humanas utveckling. Är du socionom eller har en likvärdig utbildning som är sugen på att utmana dig själv och vill utvecklas, ta ansvar, dela glädje vid lyckade behandlingsresultat, lösa situationer och problem som uppstår samt arbeta tillsammans med andra för att nå uppsatta mål? Sök eller kontakta oss för mer information. Du får prata med föreståndare som på ett ärligt och uppriktigt sätt kan berätta om jobbet.

Läs mer om enheterna på vår hemsida, lediga tjänster publiceras löpande. Kontakta oss så berättar vi mer om våra utvecklingsplaner i landet.

Läs mer på www.humana.se/ledigajobb

Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden.

Vi är 12 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.

Vår nya inkomstförsäkring gäller även om du säger upp dig själv ● Ingår i medlemskapet utan extra kostnad. ● Kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen. ● Ger ersättning även om du säger upp dig själv. ● Gäller 140 ersättningsdagar – cirka sju månader. ● Teckna tilläggsförsäkring för ytterligare 160 dagar – om du vill.

Inte medlem än? Välkommen in på akademssr.se/blimedlem eller ring oss på 08-617 44 70 så fixar vi det direkt.

annonser akademikern sep 16.indd 3

2016-09-28 10:55

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi tar emot familjer med kort varsel!

Nu har vi höjt vår kompetens ytterligare med Marte meo-terapeuter och en pedagog i verksamheten.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser Nanolfsvillan grundades 1986 och vi har idag ramavtal med 126 kommuner.

30 år!

1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Duvgården HVB Flickor 14-18 år med negativ självbild och psykosociala svårigheter som kan ha tagit sig i uttryck i missbruk och kriminalitet.

För oss är det viktigt med individuella behandlingsplaner utifrån flickans behov. Med 6 platser ges utrymme att utvecklas och synas.

Behandlingen och familjestödet bedrivs av erfarna, flexibla terapeuter och psykolog, med hjälp av evidensbaserade metoder som MBT, KBT och MI. Vi arbetar med omfattande familjearbete, där psykolog erbjuds, liksom utredningar och eftervård.

Möjligheter till distansutbildning och skolgång/praktik finns efter överenskommelse och utifrån behov.

Välkommen att läsa mer på vår hemsida eller ring 0292-440 50 / 076-200 80 12.

Lilla Runhällen 312 • 740 45 Tärnsjö • www.duvgarden.se

FOTO: SANDRA JOHNSON

Vi svarar SEXUELLA TRAKASSERIER

VAD DÖLJER SIG UNDER BEHÅN? Lena vantrivs med den sexuella jargongen på arbetet. När en kollega tafsar på rumpan och drar i behå-bandet får hon nog.

DETTA HAR HÄNT

Lena arbetar sedan flera år tillbaka på ett företag och har nyligen börjat på en ny enhet. Hon trivs med de nya arbetsuppgifterna, men inte med umgänget med sina nya arbetskamrater. De har arbetat länge ihop och har en jargong med sexuella anspelningar som hon inte trivs med.

En manlig kollega har klappat henne i rumpan, dragit i hennes behå-band och sagt ”vad döljer det sig för snyggt bakom den här”.

DETTA GÄLLER

Enligt diskrimineringslagen är en arbetsgivare skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier: ”Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna

F DISKRIMINERINGSLAGEN Ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Antogs 2008.

ULLIKA DALÉN

Chefsjurist på Akademikerförbundet SSR

trakasserierna eller sexuella trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden”.

Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Det krävs att arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare känner sig utsatt för trakasserier för att det ska finnas en utredningsskyldighet.

Det kan ske genom att arbetstagaren berättar, att någon annan berättar eller genom arbetsgivarens egna iakttagelser. Trakasserierna ska ha samband med arbetet. Det gäller även AKADEMIKERN

65

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

tjänsteresor, personalfester och andra saker som har ett naturligt samband med arbetet. Det är inte bara arbetstagare som skyddas av bestämmelsen, utan också den som gör praktik, är inhyrd eller inlånad som arbetskraft.

Arbetsgivaren ska skyndsamt utreda de närmare omständigheterna kring vad som hänt och bilda sig en uppfattning om trakasserier förekommit. Om det bedöms att trakasserier förekommit ska arbetsgivaren vidta skäliga åtgärder för att få trakasserierna att upphöra och förhindra framtida trakasserier.

Påföljden för en arbetsgivare som inte utreder eller vidtar åtgärder i enlighet med lagen är att betala diskrimineringsersättning. Det kan också bli aktuellt att polisanmäla den som trakasserat om det är fråga om straffbelagda handlingar. Även arbetsrättsliga åtgärder kan bli aktuella mot förövaren.

"Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet."

ULLIKA DALÉN 66

AKADEMIKERN

Även föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö kan vara tillämplig.

Den ålägger arbetsgivaren att vidta åtgärder för att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

SÅ FÅR DU HJÄLP

Lena kontaktade SSR Direkt och blev informerad om diskrimineringslagens bestämmelse. Hon fick stöd av förbundet lokalt och anmälde till arbetsgivaren att hon var utsatt för sexuella trakasserier.

SÅ GICK DET

Arbetsgivaren inledde omgående en utredning efter Lenas anmälan. Arbetsgivaren pratade först med Lena och sedan med den kollega som utsatt Lena för trakasserierna. Kollegan skämdes och bad om ursäkt. Avsikten hade inte varit att kränka Lena, utan kollegan hade trubbats av på grund av jargongen på enheten.

Tillsammans pratade man om förhållningsätt och respekt för varandra.

Kollegan som trakasserat fick en så kallad LAS-varning. Det innebär att en arbetsgivare som anser att en arbetstagare har misskött sig kan tillrättavisa hen och upplysa om att om beteendet inte ändras kan det leda till uppsägning.

Arbetsgivaren initierade även en diskussion med alla på enheten om den rådande jargongen och genomförde ett program för att förändra förhållningssättet generellt.

Panelen

!

TEXT: TIM ANDERSSON

LÄS MER Hinner du tjäna in din utbildning innan du blir pensionär?

Akademikern.se

FRÅGAN

VALDE DU UTBILDNING UTIFRÅN LÖN? Socionomer är 84 år innan de tjänat in sin utbildning.

Samhälls- och beteendevetare hinner bli 51, enligt Saco.

Spelade livslönen roll när du valde utbildning?

NINA LINDSTRÖM KARLSSON beteendevetare, Frivården

JOHANNA BROO socionom, Mariestads kommun

JONAS THULIN statsvetare, Spotify

– SKA JAG VARA ärlig började jag läsa till beteendevetare i väntan på att komma in på juristprogrammet. Men utbildningen var så intressant att jag fastade. Det är klart att jag hade velat ha ett mer välbetalt arbete, särskilt nuförtiden när jag har familj, det finns en annan försörjande som drar iväg allt mer och jag känner att jag inte bidrar med lika mycket.

Men jag kan säga så här: Jag har kul på jobbet. Jag är en av få, åtminstone i min vänskapskrets, som aldrig har någon söndagsångest. Om inte det hade uppvägt den dåliga lönen hade jag flyttat på mig.

– NÄR JAG BESTÄMDE mig för den här banan hade jag ingen tanke på vad jag skulle tjäna i framtiden. Jag var helt enkelt intresserad av människor och sociala problem i samhället.

Jag tycker att det är ganska fantastiskt att få vara med och ändra människors liv till något bättre. Vissa personer, som man har lång kontakt med, kommer man väldigt nära. Det ger mycket tillbaka.

Men lönen borde vara högre.

Socionomer måste fatta tuffa beslut och det påverkar oss också på fritiden. Jobbet följer med hem på ett annat sätt än för många andra yrkeskategorier.

– LÖNEN FUNDERADE jag aldrig över, jag gick helt på vad som intresserade mig.

Min utbildning är en snårig historia. Jag kom från naturvetenskaplig linje och trodde att jag skulle bli programmerare. Men jag tog ett uppehåll i studierna, och då insåg jag att jag ville ha ett jobb med större anknytning till människor och samhället.

Statsvetenskapen erbjöd mig en balans, jag fick ägna mig åt det analytiska tänkandet, fast tillämpat på samhällsfrågor.

Tankar kring lön och pengar kommer när man blir äldre. Men jag är å andra sidan inte missnöjd med vad jag tjänar nu.

AKADEMIKERN

67

Så funkar det Lojalitet

Sitt fint på jobbet.

Arbetsgivaren håller dig kopplad genom lojalitetsplikten.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

FLERA TYPER AV BROTT

Illojalt uppträdande kan vara många saker, bland annat straffbara handlingar som bedrägeri, förskingring eller trolöshet mot huvudman. Du får inte heller försvåra arbetet, sprida företagshemligheter, kritisera arbetsgivaren inför andra, eller bedriva konkurrerande verksamhet.

3

DU KAN AVSKEDAS

4 68

AKADEMIKERN

Om du är illojal mot arbetsgivaren kan du dömas till skadestånd, sägas upp eller till och med avskedas. Det är Arbetsdomstolen som avgör de fall då arbetsgivare och arbetstagare inte är överens om ifall du har brutit mot lojalitetsplikten.

AUTOMATISK LOJALITET

1

När du börjar arbeta hos en arbetsgivare träder lojalitetsplikten ikraft. Den måste inte formuleras särskilt i anställningsavtalet utan ingår automatiskt. Om du har en chefsroll är kraven på lojalitet extra starka, eftersom du har en förtroendeställning hos arbets­ givaren.

SKADA INTE ARBETSGIVAREN

2

Lojalitetsplikten innebär att du sätter arbetsgivarens intresse framför ditt eget. Du måste göra ditt bästa när du arbetar, följa föreskrifter och policies och vara aktsam med utrustningen. Du får inte heller skada arbetsgivaren eller verksamheten, varken avsiktligt eller oavsiktligt.

UPPHÖR NÄR DU SLUTAR JOBBET

5

När anställningen avslutas upphör också lojalitetsplikten. Då får du till exempel framföra kritik eller starta konkurrerande verksamhet. Men det finns vissa begränsningar om du till exempel har en konkurrensklausul i ditt anställningskontrakt och i lagen om företagshemligheter.

AKADEMIKERN

69

I luften W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se

LÖNEENKÄT

FOTO: ISTOCK TEXT: ÅSA BOLMSTEDT

Svara om lön

STUDENT

Tävla i kreativitet Global HR, integration samt funktionsnedsättningar och samhällshinder. Det är utmaningarna som presenteras på årets upplaga av de svenska mästerskap då studenter bjuds in att tävla med lösningar på aktuella problem i näringslivet och samhället.

Ni tävlar i par och Akademikerförbundet SSR står för resa och boende. Ta chansen och visa framtida arbetsgivare vad ni kan. n PERSONALVETAR-SM STOCKHOLM 21-22 november. n SOCIONOM-SM STOCKHOLM 28-29 november. n SAMHÄLLSVETAR-SM STOCKHOLM 28-29 november.

70

AKADEMIKERN

Har du rätt lön? Hur mycket har den ökat det senaste året?

Nu är det dags för den årliga löneenkäten från förbundet som skickas till alla medlemmar.

Syftet är att kartlägga löne­nivåer och löneutveckling. Svaren ligger till grund för förbundets lönestatistik och används för service och rådgivning till medlemmar.

Enkäten skickas ut den 26 oktober och du kan svara till mitten av december. n DIN INKORG 26 oktober.

HR OCH SOCIALT ARBETE

Vässa geniknölarna I november har du chansen att fylla på med kunskap och inspiration på höstens mässor inom socialt arbete och HR. De lockar med svenska och utländska talare, spännande seminarier och mingel. n SOCIONOMDAGARNA Stockholm 15-16 november. n PSYKOTERAPIMÄSSAN Stockholm 15-16 november. n KOMPETENSMÄSSAN Stockholm 18 november.

– Det här vill du inte missa!

Följ oss på Facebook och LinkedIn för att inte missa när vi bjuder in till kostnadsfria föreläsningar, söker ny personal eller lägger upp ett nytt inlägg på vår blogg. » Kostnadsfria föreläsningar

VoB anordnar kostnadsfria temadagar och föreläsningar för människor som jobbar med sociala frågor. » Lediga tjänster

Våra verksamheter utvecklas och nya skapas.

Vi behöver ofta bli fler. » Senaste blogginlägget

VoB:s blogg är ett forum för dialog, kunskapsutbyte och en djupare inblick i verksamheten.

HITTA OSS Den enklaste vägen till vår Facebookoch LinkedIn-sida är att skriva in VoB Syd i sökfältet under respektive sida.

Annika Weitner Verksamhetsutvecklare och ansvarig redaktör för VoB:s blogg, Facebook- och LinkedIn-sidor.

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

VÅR VINKEL

MIN VÄG

Diakonen Maria Leijman är rösten mellan individ och myndighet.

SPANING

Avklädd på jobbet?

Storebror ser dig.

➔

HR-AVDELNINGENS ANN-SOFI ÖHMAN SER IGENOM RÖKEN AV FÖRDOMAR.

Viker inte för hot från klienter.