Akademikern 3 2016

JUNI 2016

INTEGRATION

Tina Morad välkomnar flyktingar till Sverige. Men vem får bygga sitt liv här?

➔

•

Yo!

”... men det är nog något mer ...”

Ofta uppstår frågan kring hur våra barn och ungdomars problematik egentligen ser ut.

Ungdomar i konflikt som skär sig, agerar ut, som straffar ut sig – hur hjäper vi dem bäst?

Vi vill inte gissa. Ungdomar som är inskriva hos oss erbjuds neuropsykiatrisk utredning för att de skall få rätt hjälp.

För mer information, kontakta: Attendo Älvgården, Matilda Lindström, matilda .lindström@attendo.se, 070-366 08 17.

Attendo Broarp, Jennie Sandh, jennie.sandh@attendo.se, 0730-66 00 59.

För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.

Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof

2

AKADEMIKERN

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

I DETTA NUMMER

VEM FÅR BYGGA SITT LIV I SVERIGE?

I JUNI KLUBBAR riksdagen sannolikt

den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd. Förslaget har mötts av en sällan skådad sågning från myndigheter, organisationer och fackförbund.

Inte ens migrationsministern verkar helt tillfreds med den nya politiken, utan beskriver den i vår artikel som det bästa av två dåliga alternativ.

Oavsett vad man tycker om den nya lagen är det klart att den kommer att få stora effekter för integrationen i Sverige.

MÅNGA MYNDIGHETER, kommuner och organisationer förbereder sig nu på de nya förutsättningarna.

Efter att i snart ett år ha välkomnat flyktingar till Sverige riktar Refugees welcome Stockholm alltmer blicken mot integrationen. Vi hänger med

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig.

Vad vill du läsa om? Mejla red@ akademikern.se

statsvetaren Tina Morad som lade studierna på hyllan när flyktingströmmarna till Sverige ökade och tog en ledande roll i frivilligorganisationen.

Baracken på Centralstationen är fortfarande navet i verksamheten, men snart hoppas de öppna sitt första boende.

SKELLEFTEÅ KOMMUN har lång erfa-

renhet av att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Målet är att ungdomarna ska vilja etablera sig och leva sina liv i kommunen. De berättar om detaljerade och konkreta planer för att lyckas, men också om ett system på bristningsgränsen.

Under sommarens varma månader väntas flyktingströmmarna öka igen.

Hur många av dem som tagit sig hela vägen hit kommer att få ett hem i Sverige?

AKADEMIKERN

3

Innehåll "Sommar, sommar, sommar."

ORDFÖRANDE När får vi snabbspår för sjukskrivna?

11

AKTUELLT Trög avtalsrörelse efter att Arbetsdomstolen underkände strejkvarslet.

14

VÅR VINKEL Kollegorna spelade stor roll efter skogsbranden.

TEMA INTEGRATION

19–44

Hitta hem Refugees Welcome flyttar fokus från migration till integration.

Lång väg in Så är etableringsinsatserna uppbyggda.

Politikens kovändning Inte ens migrationsministern är helt nöjd med de tillfälliga upphållstillstånden.

Spelar roll Skellefteå kommun satsar på de ensamkommande barnen.

4

AKADEMIKERN

46

SPANING Flexpension ska ge starka medarbetare på ålderns höst.

50

MIN VÄG Markus Carlsson står på unga cancerpatienters sida.

64

SÅ FUNKAR DET Din semesterrätt punkt för punkt.

66

I LUFTEN Hissa regnbågsflaggan.

61

VI SVARAR Måste arbetsgivaren hjälpa Erik med rehabilitering?

63

PANELEN Hur tar du semester?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

2015

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Layout och design A4 text och form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Jennie Aquilonius, Annika Larsson Sjöberg, Emmeli Nilsson, Karin Persson, Adam Westin.

Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Paulina Holmgren, Rasmus Meisler, Jessica Segerberg, Anna Simonsson.

Omslag Foto: Anna Simonsson.

Produktion A4 text och form, www.a4.se Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2015: 65 500 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer.

De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning.

Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Vi har gjort det enklare att söka våra enheter Vill du testa?

Gå direkt till söktjänsten

www.humana.se/Sok-placering

GÖTEBORG Socionomen Markus Carlsson fick skräddarsy Sveriges första tjänst som aktivitetskoordinator för unga med cancer.

6

AKADEMIKERN

FOTO: JESSICA SEGERBERG

50

FOTO: ANNA SIMONSSON

STOCKHOLM Statsvetaren Tina Morad jobbar för att ge flyktingar ett hem i Sverige.

20

FOTO: PAULINA HOLMGREN

39 SKELLEFTEÅ Kalle Jacobsson hänger med nyanlända ungdomar till träningen.

AKADEMIKERN

7

Ordförande NÄR FÅR VI SNABBSPÅR FÖR SJUKSKRIVNA?

8

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #knäckohälsan #öppetsverige

"VILKEN GRUPP MÖTER störst utmaningar på dagens arbetsmarknad?” Frågan ställdes vid ett besök på Eductus i Umeå, ett företag som arbetar med utbildning och karriärcoachning. Svaret kom snabbt: ”Det är de som inte kan fortsätta sitt arbete på grund av sjukskrivning och ohälsa. Särskilt de som är runt 50 år.”

Det hade varit lätt att tro att svaret hade varit utlandsfödda medborgare som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det kring denna grupp som debatten förs. Politiska initiativ som snabbspår för nyanlända personer är konkreta förslag som nu genomförs. Näst i tur är samhällsvetare och socionomer. Särskilt svårt är det för utlandsfödda akademiker inom samhällsvetarområdet att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte den grupp som man först kommer att tänka på. Hårt fackligt arbete har gett resultat.

HEIKE ERKERS

Men vad händer med dem som är sjukskrivna på grund av ohälsa i arbetslivet? Finns det något snabbspår för denna grupp? Som svar på det lanserade vi vårt förslag till sjukomställning i arbetslivet, SOA. Ett konkret förslag för att få ner sjuktalen i kommun- och landstingssektorn och hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Sjukskrivningarna är som högst i denna sektor, den kvinnodominerade välfärdssektorn. Låt den gå före som en modell för övriga sektorer.

Grunden i allt fackligt arbete är det lokala arbete ni alla gör i er vardag, den kraft ni medlemmar ger uttryck för och som samlar oss till att få genomslag för det fackliga arbete vi bedriver lokalt såväl som centralt. Det går bra för oss, men mycket finns kvar att göra. Önskar er alla en härlig sommar med sol och värme. Till hösten väntar nya utmaningar, vi tar oss an dem.

Tillsammans gör vi skillnad!

FOTO: SANDRA JOHNSON

HÄLSA OCH ARBETE

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSR:s

FRITIDSHUS & LÄGENHETER Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

Klövsjö, Jämtland

Fräscha lägenheter i Sveriges vackraste fjällby, som är en sevärdhet i sig. Fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året.

Bokningen för 2017 startar 13 september kl 09.00

Cagnes-Sur-Mer, Frankrike Välutrustade och bekväma hus nära Nice på franska rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Bokningen för 2017 startar 14 september kl 09.00

Fuengirola, Spanien

Fräscha lägenheter 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Bokningen för 2017 startar 15 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Jag var tidigare kommunalt anställd och valde Dedicare för att de kunde erbjuda mig en förmånlig lön och mer flexibla arbetstider.

Isabelle Olsson, Konsult – Dedicare Socionom

Socionomer med erfarenhet inom myndighetsutövning sökes!

Dedicare Socionom expanderar och har nu öppnat kontor i Göteborg.

Vi söker just nu flertalet konsulter med erfarenhet inom myndighetsutövning till olika uppdrag i Göteborgsregionen. Som konsult har du möjlighet till flexibel arbetstid, högre lön, varierande arbetsplatser och utveckling i din arbetsroll.

Välkommen på ”drop in” varje tisdag i juni, juli och augusti Besök oss så berättar vi mer om hur det är att arbeta som socionomkonsult.

Varje tisdag klockan 08.30–17.00, hos oss på Mässans gata 18 i Göteborg. Vi ses!

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Kontakta Jessica Alarik på 031-15 01 40, mejla till jessica.alarik@dedicare.se eller besök oss på www.dedicare.se/socionom

Aktuellt Tibro kommun ger socialsekreterarna luft under vingarna.

AVTALSRÖRELSE

TEXT: TIM ANDERSSON, ÅSA BOLMSTEDT. FOTO: ISTOCK

Svårt att enas

ARBETSMILJÖ

Tibro stärker soc De senaste två åren har det blivit allt svårare att hitta och behålla personal i socialtjänsten. Det visar Akademikerförbundet SSR:s nya undersökning.

En kommun som tagit problemen på allvar är Tibro.

Här har lönen för handläggare höjts med 2 000 kronor i månaden och organisationen har förändrats.

– Numera har vi enhetschefer med väldigt få anställda.

Vi har en chef inom ensamkommande flyktingbarn, en inom vuxen och en som jobbar med enbart barn.

Under varje enhetschef finns en samordnare, säger Emma Lindsten, myndighetshandläggare och facklig representant.

Ytterligare en åtgärd från arbetsgivarens sida är en regelbunden och strukturerad dialog med facket.

– Att det funkat ganska bra i Tibro den senaste tiden tror jag beror på att personal och arbetsgivare tillsammans bidrar till en positiv anda, säger Emma Lindsten.

Efter att strejkvarslet om flexpension underkändes av Arbetsdomstolen i april har det gått trögt i avtalsrörelsen. Först i slutet av maj blev de första överenskommelserna klara inom bemanning, Svenska kyrkan och ideell sektor. Men i andra förhandlingar hade man fortfarande inte kommit i mål.

I väntan på nya överenskommelser gäller de gamla avtalen.

Akademikern bevakar avtalsrörelsen löpande på akademikern.se.

SOMMARJOBB

3x rättigheter

1 2 3

ANSTÄLLNINGSAVTAL

Senast en månad efter start ska arbetsgivaren ge dig ett avtal med dina villkor.

ARBETSMILJÖ

Arbetsgivaren ansvarar för att du inte riskerar din hälsa på jobbet.

ARBETSINTYG

Be om ett intyg när du slutar och fråga om arbetsgivaren kan vara referens.

AKADEMIKERN

11

Aktuellt FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

REHABILITERING

Så kan långtidssjukskrivna få hjälp För att stoppa de skenande sjukskrivningstalen gick socialförsäkringsminister Annika Strandhäll nyligen ut med att hon vill att arbetsgivarna ska betala 25 procent av kostnaden från och med den 91:a sjukdagen.

Samtidigt meddelade hon att om fack och arbetsgivare senast i augusti enas om en lösning som väntas ge samma effekt kan regeringen tänka sig att låta bli att driva igenom en lag.

Som svar på ministerns utspel föreslog Akademikerförbundet SSR att en partsgemensam organisation bildas, som hjälper långtidssjukskrivna inom kommun och landsting att ta sig tillbaka till arbetslivet. Den ska 12

AKADEMIKERN

i första hand fokusera på personer som varit sjuka i minst 180 dagar, är färdigbehandlade och inte i en akut sjukdomsfas.

Tanken är att staten tar över ansvaret för den andra sjukveckan, som arbetsgivarna i dag betalar för. I stället sätter arbetsgivarna in motsvarande summa, cirka 600 miljoner kronor, till den nya organisationen. Därutöver behövs en grundplåt som skulle kunna komma från den partsgemensamma organisationen AFA Försäkring.

Arbetsgivarorganisationen SKL är dock inte så positiv, utan tycker att det är bra att regeringen öppnat möjligheten till alternativa lösningar, men menar att frågan kräver längre tid än till augusti.

FOTO: ISTOCK

W

TEXT: BARBRO JANSON LUNDKVIST, EMMELI NILSSON, KARIN PERSSON, ADAM WESTIN.

Akademikerförbundet SSR vill bygga en gemensam organisation med SKL för att hjälpa sjuka tillbaka till arbete.

ARBETSMILJÖ

Fler akademiker jobbar över Hälften av alla akademiker drar in på luncher, arbetar över eller tar med jobb hem. Mer än var fjärde helgjobbar ibland. Det visar en specialkörning som Saco gjort på Arbetsmiljöverkets statistik.

Andelen som uppger att de arbetar på helgen har ökat med 10 procentenheter från 2005 till 2013, vilket är anmärkningsvärt enligt Sacos Karin Fristedt.

– Arbetsmiljö förändras inte så snabbt. Det här visar att vi är på väg mot ett mer gränslöst arbetsliv.

TALET

25%

Så många professorer är kvinnor, trots att lika många kvinnor som män doktorerar.

HR

Slump avgör satsningar HR-personal vill göra medvetna satsningar på hälsa och arbetsmiljö.

Men i verkligheten blir det sällan så.

Kunskapen om vad som fungerar varierar och ofta är det tillfälligheter, som att en säljare ringer, som avgör vad man väljer, visar en studie från Karolinska instituet.

Upp till

50%

rabatt på anslutningsbussen.

Nu är det dags Samla tio vänner eller kollegor och följ med Viking Cinderella ut i skärgården ett dygn.

Vi har musik, mat, shopping och spa-kurer för alla smaker.

Prisex 370:- per person.

I priset ingår dygnskryssning Stockholm– Mariehamn, del i Economy-hytt och buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe.

Prisex gäller t o m 30/12 2016 vid minst 10 personer när två vuxna delar hytt. Uppge kod SKGRU.

Tips!

Prova vin, whisky eller champagne Provning tillägg från 238:- per person.

Byt buffén till läckra skaldjur Skaldjursplatå tillägg 95:- per person.

Ladda upp genom att koppla av Spa-entré inkl Kerstin Florians badritual tillägg 199:- per person.

Läs mer på Vikingline.se eller boka direkt på 08-452 40 40.

VÃ¥r vinkel

Efter branden 14

AKADEMIKERN

FORT MCMURREY

Skogsbranden som härjar i Kanada är den största i landets historia. 100 000 personer har lämnat sina hem för att undkomma elden.

n

KRISHANTERING

Efter stora katastrofer spelar arbetsplatsen en viktig roll för de drabbades hälsa.

Det visar erfarenheter från skogsbranden i Västmanland.

FOTO: TT BILD

Text: Tim Andersson

SKOGSBRANDEN I KANADA har rasat över en yta motsvarande nästan hela Gotland.

100 000 människor har flytt, 2 500 byggnader förstörts och 500 personer skadats. Branden kring staden Fort McMurrey räknas som en av de största katastroferna i Kanadas historia. Även i Sverige har det under försommaren brunnit på flera platser i mindre format. För två år sedan drabbades Västmanland av den största skogsbranden i modern tid. Ett område stort som 25 000 fotbollsplaner gick upp i rök.

En person dog, tusentals människor och djur fick evakueras och ett 70-tal hus brann ned.

Nu visar en färsk uppföljning av de som drabbades av branden att de i dag generellt sett mår bra. Till och med bättre än genomsnittet i landet. Studien har gjorts av Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet och omfattar boende och markägare i de kommuner som drabbades. I den lyfts arbetskamrater och arbetsgivare fram som det viktigaste stödet näst efter AKADEMIKERN

15

Vår vinkel "Jobbet blir extra viktigt som en representant för kontinuitet när en hemmiljö utsätts."

KERSTIN BERGH JOHANNESSON

KERSTIN BERGH JOHANNESSON

PER SANDBERG

16

AKADEMIKERN

närstående och andra branddrabbade.

– Arbetsplatsens betydelse ska inte underskattas. Vi tillbringar en stor del av vår tid där. Man kan också tänka sig att jobbet blir extra viktigt som en representant för kontinuitet när ens hemmiljö utsätts och man kanske förlorar sina tillhörigheter, säger rapportförfattaren Kerstin Bergh Johannesson.

Per Sandberg är psykolog på Krisoch traumacentrum i Stockholm och möter i sitt arbete personer som varit med om omskakande upplevelser. Han berättar att ungefär sjuttio procent av dem som drabbas av stora katastrofer lär sig hantera erfarenheterna genom sitt sociala kontaktnät. Att kollegor och arbetsgivare är viktiga i det sammanhanget får han bekräftat hela tiden.

EN FÖRKLARING är att det ibland kan vara enklare att öppna sig på jobbet än inför sina allra närmaste.

– Man kanske är rädd för att prata med anhöriga för att man inte vill smitta av sig ångesten till dem. Då är det lättare att vända sig till personer på jobbet, säger han.

Störst nytta gör man som kollega bara genom att lyssna, menar han. Att

försöka komma med lösningar eller fördjupa sig i känslor är riskabelt.

– Man ska inte leka behandlare. Har det väl lugnat ned sig kan man sätta igång stressreaktionerna igen genom att prata för mycket om känslorna. Det räcker med att aktivt visa att man finns till hands, och låta det vara så.

FLERA AV DE drabbade lyfter också

fram kommunens uppföljande informationsmöten som viktiga, särskilt möjligheten att göra studiebesök i det drabbade området. Men det är också mot kommunen som den kritik som framkommer i rapporten riktas. Om något hade man önskat bättre information under själva branden.

Den offentliga krishanteringen har fått kritik även i andra uppföljningar och där finns viktiga lärdomar att dra, menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som nyligen lämnade över sin rapport till regeringen. Där presenterar de flera förslag till åtgärder.

Ett av de största problemen med krishanteringen i Västmanland var bristen på samverkan och samordning mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer.

Nu har vi öppnat vår kvinnoenhet – Iris Ryfors. / Läs mer på vår hemsida.

– Ska samordningen fungera måste den vara planlagd och övad innan krisen.

Om man inte har system, rutiner och teknik som man använder i vardagen kommer man inte att göra det i kris heller.

Vi har ingen krisledande myndighet som tar över allting, utan olika myndigheter måste samverka. Det är bättre att handla än att vara passiv, även om man gör det på ett osäkert beslutsunderlag, säger Jan Wisén på MSB. FRAMTIDEN KOMMER att utvisa om man dragit rätt slutsatser av branden i Västmanland. MSB räknar nämligen med ett ökat antal bränder till följd av torrare marker och ökande vindar. Precis som Kanada ligger svenska skogar inom den så kallade ”boreala zonen”, ett område där klimatförändringarna orsakat en rejäl temperaturhöjning.

En situation liknande den i Västmanland ska vi nästa gång inte ha några problem med att hantera, enligt Jan Wisén. Problemet är bara att katastrofer sällan liknar varandra.

– Det är väldigt svårt att ha beredskap för alla typer av kriser. Vad vi vet om nästa kris är att det blir någonting som vi inte kunnat förutse.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss. Vi arbetar bland annat med djurunderstödd behandling och genom mötet med djuren skapar vi möjlighet för flickan att också möta sig själv.

Läs mer på www.risingegarden.se

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Hemmet, bilen och Smulan – fler försäkringar lönar sig!

Förmånlig hemförsäkring för dig som är medlem Tillsammans med Akademikerförbundet SSR har vi i Folksam sett till att du kan få en riktigt bra hemförsäkring. I hemförsäkringen ingår skydd vid inbrott och brand samt ett reseskydd om du blir sjuk, skadad eller bestulen när du är utomlands. Dessutom får du hjälp att förebygga och begränsa skadorna om du blir utsatt för ID-stöld.

Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel.

Medlemserbjudandet hittar du på : folksam.se/akademikerforbundet

Etableringsplanen är navet i integrationen av flyktingar.

Nu kan en ny lag förändra förutsättningarna.

Tema

Hem• HITTA HEM De började med att välkomna flyktingar till Sverige. Nu riktar Refugees welcome Stockholm blicken mot flyktingars möjlighet att bygga sig ett hem i Sverige.

20

LÅNG VÄG IN Uppehållstillståndet öppnar dörren till integrationen.

Arbete, bostad och utbildning i svenska är nycklarna till ett liv i Sverige.

30

POLITIKENS KOVÄNDNING Tillfälliga uppehållstillstånd blir standard, om regeringen får som den vill. För dem som arbetar med integration innebär det nya utmaningar.

33

SPELAR ROLL Skellefteå kommun har en konkret plan för hur ensamkommande barn ska hitta en framtid på orten.

Målet är att alla ska vilja stanna.

39 AKADEMIKERN

19

Tema

När flyktingar strömmade till centralstationen startade Tina Morad Refugees welcome Stockholm. Nu tar de nästa steg: att hjälpa flyktingarna att bygga ett liv i Sverige.

Text: Annika Larsson Sjöberg Foto: Anna Simonsson

➔

Hitta hem

Tema

A

ALLA VÄNTAR PÅ ATT Tina Morad ska avsluta sitt telefonsamtal. Det är trångt.

Refugees Welcome Stockholms byggbarack utanför Cityterminalen är full av volontärer, väskor och barnsaker. På en galge hänger de numera välkända rosa västarna. Utanför stressar människor förbi i vårsolen, på väg att avsluta arbetsdagen.

Här inne sitter en man och väntar på besked om sina chanser att en dag kunna vara en av dem som har ett jobb och ett hem här i Sverige. Tina Morad lägger bort telefonen.

– Så här är det, enligt Dublinförordningen måste ni vänta 18 månader innan ni kan söka asyl i Sverige, förklarar hon på arabiska.

Första gången mannen kom till Refugees Welcome Stockholms barack tillsammans med sin fru och ettåriga dotter var för några dagar sedan. Sedan dess har de sovit hemma hos en av organisationens volontärer men nu behöver de råd. Familjen flydde när mannens politiska aktivism började väcka myndigheternas 22

AKADEMIKERN

I Refugees Welcome Stockholms barack utanför Cityterminalen får människor som flytt råd och stöd.

uppmärksamhet i hemlandet. Han är livrädd för att återvända, men deras ärende är komplicerat. De har mellanlandat i ett annat EU-land där de inte vill söka asyl och i Sverige har de ingenstans att ta vägen. Så var ska de bo?

Och hur ska de försörja sig?

– Numera är det de mest komplicerade fallen som kommer till oss. De behöver juridisk hjälp, har problem på sitt boende eller har tappat bort anhöriga på vägen, berättar Tina Morad.

Sedan gränserna stängts längre söderut och Sverige infört id-kontroller kommer det inte längre så många flyktingar till Stockholms centralstation. Situationen som var i höstas, då Refugees Welcome Stockholms tält höll öppet dygnet runt och sysselsatte runt 1 700 volontärer, är nu annorlunda. Precis som samhället i stort håller organisationen på att ställa om verksamheten och rikta in sig på nästa fas av flyktingarnas väg mot ett nytt liv: integrationen.

W LÄS MER! Hur länge håller engagemanget?

Akademikern.se

De flyktingar som kommer till baracken har oftast komplicerade problem.

– Vi kan inte bara prata integration på ytan. Vi vill att man går bortom integration och tittar mer på samhällsinkludering. Det är där roten till problemen ligger. Och då handlar det även om att integrera svenskar. Det behövs lika mycket, säger Tina Morad.

I SEPTEMBER förra året, när antalet

människor som flydde till Sverige och kom till Stockholms centralstation ökade, hade Tina Morad just påbörjat sin masterutbildning i statsvetenskap.

"Det handlar även om att integrera svenskar.

Det behövs lika mycket."

TINA MORAD 24

AKADEMIKERN

– När jag hörde om vad som pågick på Centralen blev det helt omöjligt att bara sitta och prata om det i föreläsningssalen.

Jag pratar arabiska, kurdiska, förstår lite farsi och har jobbat i konfliktzoner i Mellanöstern och Nordafrika tidigare, så jag visste att jag skulle göra nytta, säger hon.

På Stockholms centralstation möttes hon av kaos. Syndikalisterna, Vänsterpartiets ungdomsförbund och några religiösa samfund var på plats, men inga andra organisationer eller myndigheter. Däremot var det gott om privatpersoner som, liksom Tina Morad, kommit för att hjälpa till.

– Det fanns ingen struktur och ingen visste vilka de andra var. Människorna som kom med tågen visste inte heller vilka vi var och var väldigt misstänksamma, berättar hon.

Tema Tina Morad och ett par personer till började strukturera upp verksamheten.

De köpte in västar och snart spred sig ryktet söderut i Europa – folket i de rosa västarna kunde man få hjälp av. Inom bara några veckor hade de skapat en grupp som arbetade med transporter, en som organiserade boende och en som samordnade alla volontärer. Snart insåg de att de behövde en övergripande samordningsfunktion för att lättare kunna arbeta mot kommunen och andra myndigheter. De bildade en styrelse och registrerade en organisation, Refugees Welcome Stockholm. Tina Morad blev en av ledargestalterna.

– I konfliktzoner är det självklart att man ska vara auktoritär och ge order. I Sverige är det normalt inte okej men i

den här situationen fanns inte utrymme för jämlikhet. Någon behövde ta tag i det. Fast jag är lite överraskad att folk lyssnade, skrattar hon.

Inom kort bytte de borden inne i ankomsthallen mot tält på parkeringen utanför. Verksamheten växte och fler och fler volontärer anslöt sig. De startade och drev under ett par månader ett akutboende i Sickla i Nacka kommun utanför Stockholm.

– I ett sådant läge, med misär, sjukdom och med barn som är så utsatta och mår dåligt finns inte tid att tänka efter. Man tänker bara konkret: Vad behöver göras? Vi hade flera medicinskt akuta situationer där det handlade om liv och död, berättar Tina Morad.

När kylan kom bytte de ut tälten

Familjens ettåriga dotter behöver vård och skjutsas till sjukhuset.

På väggarna i baracken hänger teckningar som unga besökare lämnat kvar.

mot baracken de har nu. Den bemannas mellan klockan 10 och 22 av två praktikanter via Arbetsförmedlingen, samt av volontärer. I hyllan finns en lista med namn på personer de kan ringa vid olika situationer. Som nu, då dottern i familjen som vill ha råd om hur de kan stanna i Sverige har fått feber. Hon behöver träffa en läkare och de ringer in en av volontärerna med bil och barnstol. Väggarna är tapetserade med informationslappar och på en står det att vård för flyktingbarn är gratis. Medan Tina Morad försöker hjälpa pappan att reda ut familjens möjligheter åker mamman och dottern i väg till sjukhuset. De får med sig praktikanten Haydar Mohamed som tolk.

SEDAN DEN FÖRSTA dagen då hon kom ner på Stockholms centralstation har Tina Morad jobbat extremt mycket och gratis precis som alla andra inom

26

AKADEMIKERN

organisationen. Om Refugees Welcome Stockholm nu ska kunna skifta fokus och jobba mer med integration behöver de hitta nya former för arbetet och Tina Morads arbetsdagar innehåller allt från påverkansarbete på EU-nivå, möten med potentiella samarbetspartners och handgripligt arbete i baracken.

De har redan Rosa stationer med språkkaféer på Birkagården och Dieselverkstan. Nästa utmaning är att starta ett eget boende, och ambitionerna är höga. Det ska vara ett mönsterboende som kan visa vägen för hur anläggningsboenden kan fungera.

Tanken är att fokusera på sysselsättning och arbetsetablering för nyanlända från första dagen. Det ska vara lätt för sponsorer, föreningar och näringsliv att ge, men inte bara pengar. De måste hjälpa till att skapa en meningsfull vardag för att motar-

Tema beta apati och depressioner och skapa snabbspår in i näringslivet.

– På boendet ska det finnas terapeutisk hjälp, samhällsinformation, fritidsaktiviteter, möjlighet att starta egen verksamhet och kontakter med universitet och arbetsgivare, säger Tina Morad.

MEN ÄN ÄR det många hinder kvar innan de kan starta. På det kontorshotell där Refugees Welcome Stockholm håller till tar Tina Morad emot Kjell Jonasson och Ayda Moayedzadeh som är stiftskonsulenter och arbetar med flyktingfrågor inom Svenska kyrkan i Stockholm. Hon berättar snabbt om vad de vill göra och vilka problem de har.

De har redan flera tunga samarbetspartners ombord. Cambridge University och Karolinska institutet vill arbeta med psykologiskt stöd, Handelshögskolan i Stockholm är intresserade av att fånga upp akademiker och ett stort sportföretag vill sponsra med fritidskläder och ordna idrottsaktiviteter för kvinnor och barn.

Tina Morad fortsätter att rada upp företag som vill vara med och bidra på olika sätt medan de två representanterna från Svenska kyrkan sitter och nickar och ser rätt imponerade ut.

– Alla jag pratar med är otroligt positiva men så fort jag tar upp att vi behöver en lokal för att starta vårt boende så är det stopp. Jag har finkammat hela stan, berättar Tina Morad.

Varje dag bemannas baracken av två praktikanter och volontärer.

AKADEMIKERN

27

Tema "Så fort jag tar upp att vi behöver en lokal för att starta vårt boende så är det stopp."

TINA MORAD

CV TINA MORAD Utbildning Statsvetare.

Arbetar Refugees welcome Stockholm.

28

AKADEMIKERN

Ayda Moayedzadeh, som även hon stod åtta timmar om dagen på Stockholms centralstation i höstas, kanske har en lösning: – Vi har lokaler, ekonomiska medel och personal och volontärer som vill göra något. Vårt problem är att vi inte har tillräckliga kontakter med dem som kommit hit. Ni kanske kan öppna ett center hos någon av våra församlingar och testa era idéer, föreslår hon.

– Kan ni tänka er att gå in långsiktigt, på kanske tre år, och stå bakom ett boende? undrar Tina Morad.

De pratar vidare om olika möjligheter, och idéer om hur integrationen ska fungera bättre saknas inte.

– Jag vill se Sverige som en expatmiljö, där det enda som är intressant är vilken kompetens, utbildning och erfarenhet folk har, och vad de kan bidra med. Då får man inte den här polariseringen och hudfärg och bakgrund blir irrelevant, säger Tina Morad.

När en dryg timme gått kommer de fram till att de ska ses igen. När Tina Morad visat besökarna ut frågar jag hur det gått med familjen vi träffade i baracken, första gången vi sågs. Tina Morad skakar på huvudet. Eftersom de inte sökt asyl i Sverige kostade flickans läkarbesök över 3 000 kronor.

Räkningen fick de skicka till Refugees Welcome Stockholm som också ordnat ett boende åt dem, i väntan på att de ska komma fram till vad de ska göra. Som det ser ut nu så är deras chans att få bygga ett nytt liv i Sverige rätt små.

– Mannen är livrädd att åka tillbaka men det är svårt. De kommer från fel land. Men vi ska göra vad vi kan.

Därför att du är värd det.

Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor.

Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd.

Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det.

Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare.

Tema

Lång väg in Uppehållstillståndet öppnar dörren till ett liv i Sverige. Så här är integrationen uppbyggd.

Text: Åsa Bolmstedt

Uppehållstillstånd

Om regeringens förslag till ny lag röstas igenom i riksdagen kommer nya regler att träda i kraft i sommar. Läs mer på nästa uppslag.

30

AKADEMIKERN

ILLUSTRATION: DREAMSTIME.

Med permanent uppehållstillstånd har man rätt att bo, arbeta och leva i Sverige.

Man kan resa in och ut ur landet men måste ha ett giltigt pass för att kunna återvända.

Tillståndet kan återkallas om man till exempel döms för brott eller har ljugit i sin asylansökan.

163 000 Så många sökte asyl i Sverige 2015.

Etablering När man beviljats uppehållstillstånd har personer i arbetsför ålder rätt till en tvåårig etableringsplan från Arbetsförmedlingen. Målet är att så snart som möjligt etablera sig i samhället och försörja sig själv.

Arbete Inom ramen för etableringsplanen får man hjälp att hitta ett arbete, till exempel genom validering av sin utbildning eller praktik. För vissa akademikergrupper finns särskilda snabbspår. En tredjedel av de som sökte asyl 2015 var högutbildade.

Boende Om man kan ordna boende på egen hand har man rätt att bosätta sig var som helst i landet. Klarar man inte av att lösa bostadsfrågan kan man via etableringsplanen eller Migrationsverket bli anvisad till en viss kommun.

KÄLLOR: MIGRATIONSVERKET, OECD, REGERINGEN.

Studier i svenska När man bosatt sig i en kommun ansvarar den för undervisning i svenska. I en del kommuner finns svenkstudier anpassade för akademiker. Kommunen har även hand om bland annat barnomsorg, skola och socialt stöd.

Familj

Med permanent uppehållstillstånd har man rätt att återförenas med sin familj.

Maka eller make, partner, sambo, barn som är under 18 år eller föräldrar till omyndiga barn har rätt att flytta hit. De har också rätt till en etableringsplan.

AKADEMIKERN

31

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR-Direkt är förbundets rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan. Du väljer själv om du vill vara med i a-kassan, men ett medlemskap i Akademikernas a-kassa AEA, är en billig försäkring – det kostar bara 100 kr/mån. Det är också en förutsättning för att du ska kunna få kompletterande ersättning från förbundets inkomstförsäkring om du skulle bli arbetslös. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Rättsskyddsförsäkringen som ingår i medlemskapet gäller medlemmar som arbetar med myndighetsutövning.

Försäkringen täcker rättegångskostnaderna vid åtal för tjänstefel vid myndighetsutövning.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter.

Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Andra försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du också två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Juridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys och 30 minuter fri juridisk rådgivning med en jurist hos Avtal24. Du får också 20 % rabatt på avtal.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Fler förmåner. På webben finns fler erbjudanden som rabatt på bolån, banklån, kulturevenemang och andra varor och tjänster.

Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand.

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Politikens kovändning I juni klubbas sannolikt regeringens nya asyllag. Sveriges regler hamnar då på EU:s miniminivå. Många är rädda att det sätter krokben för integrationen.

Text: Annika Larsson Sjöberg Illustration: Rasmus Meisler

➔ AKADEMIKERN

33

Tema

D

SVERIGES ASYLLAGAR har varit bland de mest generösa i Europa – tills höstens flyktingvåg fick mottagningssystemet att svämma över. Regeringens svar blev en kovändning i flyktingpolitiken. Först infördes id-kontroller vid gränserna, och den 21 juni tar riksdagen ställning till ett förslag om nya asyllagar. Under en treårsperiod anpassas de till EU:s miniminivå. Tillfälliga uppehållstillstånd blir standard och möjligheten till familjeåterförening begränsas kraftigt. När en persons uppehållstillstånd går ut kan det förnyas om skyddsbehovet kvarstår. Men för att få permanent uppehållstillstånd krävs att personen kan försörja sig själv via arbete med kollektivavtalsenliga villkor, eller egen näringsverksamhet.

Remissvaren bjöd på en sällan skådad sågning. Barnombudsmannen kallade förslaget barnfientligt, Arbetsförmedlingen menade att förändringarna underminerar deras arbete med etableringsuppdraget och jurister ifrågasatte om det ens är förenligt med folkrätten och de konventionsåtaganden

34

AKADEMIKERN

som Sverige gjort. Från fackligt håll menar man att reglerna kommer att försvåra integrationen och att arbetsgivarna får en orimligt stor makt över den enskildes möjligheter att få stanna i Sverige. De ser en stor risk att handeln med anställningskontrakt kommer att öka. För akademiker innebär reglerna dessutom att incitamenten att validera och komplettera sin utbildning försvagas.

Inte heller migrationsminister Morgan Johansson verkar helt till freds med de nya lagarna. Han är fullt medveten om vilka effekter de kan få för integrationen, men menar att det är det minst dåliga alternativet.

– Jag är egentligen en vän av permanenta uppehållstillstånd men låt oss säga att det fortsätter komma 10 000 nya asylsökande i veckan, vad skulle det innebära för integrationen? Det är det som vi måste väga de negativa effekterna med tillfälliga uppehållstillstånd emot, säger han.

ENLIGT MORGAN JOHANSSON är det främsta syftet att se till att vi inte hamnar i en situation som liknar den vi hade i höstas. Ungefär en miljon människor väntas komma till Europa i år och även om gränskontrollerna i Sverige och längre söderut i Europa gjort att färre når Sverige menar Morgan Johansson att läget är svårbedömt.

– Drivkraften att försöka ta sig norrut är fortfarande stor. Vi har redan 180 000

MORGAN JOHANSSON

"Jag är egentligen en vän av permanenta uppehållstillstånd."

MORGAN JOHANSSON

personer i systemen och står vi fast vid en lagstiftning som är den mest generösa i Europa är risken stor att vi får betydande problem, menar han.

Efter kritiken från remissinstanserna gjorde regeringen vissa ändringar i lagförslaget, men i stora drag är det oförändrat och runt om i landet pågår nu ett arbete med att analysera konsekvenserna.

W LÄS MER! Nya snabbspår för samhälssvetare och socionomer.

Akademikern.se

PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN konstaterar man att arbetet med etableringsuppdraget kommer att bli svårare. I dag läggs normalt en etableringsplan som sträcker sig över två år. Men enligt de nya reglerna kommer de flesta att få tretton månaders uppehållstillstånd åt gången, och Arbetsförmedlingen kommer inte att kunna lägga en plan som sträcker sig längre fram än den giltighetstid som är kvar på personens uppehållstillstånd.

– Det här innebär helt andra förutsättningar och är en stor utmaning för oss. Vi jobbar generellt med att korta tiderna för etablering, hitta samarbetsformer och valideringsinsatser, men det här ställer det på sin spets. Vi måste komma snabbare framåt, konstaterar Annie Rubenssen, sektionschef på Arbetsförmedlingen.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker att det är underligt att regeringen lägger ett sånt här förslag samtidigt som den är så tydlig med att den vill satsa på snabbspår

för att få ut akademiker och andra i rätt jobb. Snabbspåren är i regel på ett år och eftersom deltagarna inte kan börja dag ett i Sverige är det oklart hur de ska gå att kombinera med de nya reglerna.

– Vi har brist på akademiker i Sverige och det här är helt kontraproduktivt. Det här förslaget borde inte gå igenom, säger Ursula Berge.

Men de tillfälliga reglerna kommer med största sannolikhet att bli verklighet eftersom Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna står bakom förändringen. Det innebär troligen att färre akademiker kommer att AKADEMIKERN

35

Tema Muuu.

Kommer jag att få vända mig om igen om tre år?

målmedvetet arbete för att validera och komplettera sin utbildning, och deltagande i praktik bör jämställas med att kunna försörja sig själv och därmed ge rätt till permanent uppehållstillstånd.

De nya reglerna påverkar inte bara nyanlända akademiker. För barn blir effekterna också kännbara och Barnombudsmannen Fredrik Malmberg menar att hela förslaget borde hamna i papperskorgen.

– Utifrån barnkonventionen behöver man inte ge permanenta uppehållstillstånd, men man måste göra en bedömning av varje enskilt barns bästa. Den möjligheten begränsas i det här förslaget och i praktiken blir det upp till enskilda tjänstemän på Migrationsverket att tolka de internationella konventionerna, säger han. satsa på att få sin utbildning bedömd och eventuellt komplettera den, eftersom det tar tid och därmed skjuter chansen att få permanent uppehållstillstånd, och kunna återförenas med sin familj, på framtiden. Migrationsverkets redan långa handläggningstider kommer också att öka när tillstånd ska förnyas varje år, vilket gör att människor riskerar att hamna i limbo i väntan på att få sina uppehållstillstånd förnyade.

– Vi kommer göra vad vi kan för att få bort de värsta tankefelen, säger Ursula Berge. En viktig ändring som vi vill få igenom är att Arbetsförmedlingen ska få erbjuda längre åtgärder inom etableringsuppdraget än den kvarvarande tiden av uppehållstillståndet, och att åtgärderna får löpa tills ett eventuellt utvisningsbeslut. Sen tycker vi att ett 36

AKADEMIKERN

barn som Rädda Barnen träffat har uttryckt en oro över asylprocessen. De ser de tillfälliga uppehållstillstånden, och osäkerheten inför framtiden som en stressfaktor som gör det svårt att koncentrera sig på skola och framtid. Studier har dessutom visat att även om tillfälliga uppehållstillstånd omvandlas till permanenta efter några år så finns det risk att de inledande åren av osäkerhet får bestående negativa effekter för människors integration i mottagarlandet. Även om Morgan Johansson är fullt medveten om vilka nackdelar som finns med de nya reglerna så är han övertygad om att Sverige kommer att klara integrationen.

– Vi ska bygga bostäder, nya stadsdelar, skolor och satsa på vuxenutbildning och validering. Det här är det största ENSAMKOMMANDE

"Det här innebär helt andra förutsättningar och är en stor utmaning för oss."

ANNIE RUBENSSEN

FREDRIK MALMBERG

vi gjort och vi gör mer än något annat land. Det är jag stolt över, säger Morgan Johansson.

För att underlätta etableringen av nyanlända har regeringen även gjort en del andra förändringar. För att fördela ansvaret på fler kommuner har man beslutat att alla kommuner ska ta emot asylsökande. Besked om hur många som anvisas till varje kommun ska ges ett år i förväg, baserat på Migrationsverkets prognoser. I vårändringsbudgeten lades även flera nya satsningar fram. Till exempel får Länsstyrelserna i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande och Arbetsförmedlingen ska redan under asyltiden göra en kompetenskartläggning. Dessutom ska civilsamhällets aktörer också bjudas in att arbeta med tidiga insatser.

DE NYA REGLERNA är tillfälliga och gäller i tre år framöver. Men några mål för vad som ska vara uppnått för att de ska tas bort 2019 finns inte och många har uttryckt en oro för att de kommer att bli permanenta. Men enligt Morgan Johansson är det inte avsikten.

– Under de här tre åren ska vi få två pusselbitar på plats. Det handlar dels om att bygga ut vår egen mottagningskapacitet, dels om att arbeta för att Europa ska dela på ansvaret, säger han.

Nya lagen Tillfälligt uppehållstillstånd

Blir ny standard. De som bedöms ha flyktingskäl får tillstånd på tre år och alternativt skyddsbehövande, vilket bland annat omfattar de som flytt från Syrien, får tillstånd på 13 månader. När det löper ut förlängs det om det fortfarande finns skyddsskäl. Reglerna gäller inte barn och barnfamiljer som sökt asyl före den 24 november 2015.

Kvotflyktingar ska fortfarande få permanenta uppehållstillstånd.

Permanent uppehållstillstånd Ges bara till dem som kan försörja sig när ett tillfälligt uppehållstillstånd löper ut. Personer under 25 år måste ha fullföljt gymnasiet eller motsvarande. Undantag kan i vissa fall göras för barn, med hänsyn till barnets hälsotillstånd.

Uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter beviljas bara om det strider mot svenskt konventionsåtagande att avvisa personen.

Familjeåterförening

Alternativt skyddsbehövande som inte ansökt om asyl före den 24 november 2015 kommer inte att ha rätt att återförenas med sin familj, om det inte strider mot svenskt konventionsåtagande.

Asylsökande som bedöms som flyktingar har fortsatt rätt till familjeåterförening. Det gäller makar, sambor och barn under 18 år.

Lagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2016.

AKADEMIKERN

37

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N G S KON S ULT

SOCIONOMEN Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi Post ti

dn

Soci ing onom Box en 12 112 96 800 Stoc khol m

rvåld

Socio

Partne t som inte vålde a Läs om ant ut i all ad ser lik oner. relati

Självmord

Kälvesten

Regeringen har ungdomars psykiska ohälsa under lupp.

Följ debatten om Anna-Lisa Kälvestens utredningsmodell.

3 11

= ett

num

mer

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #7 2015

in TEMA

VTEi MhohAlisatr gjo Alko 0 år 10

nome

Och vill vara med och erapi psykot te och lt arbe socia skapa Sveriges ficerat Kvali bästa familjehemsvård?

Spa-helg Martina Sahlin i Hudiksvall har vunnit höstens spa-helg!

3 20 n Nr

16

www.

Flyktingkrisen

rt de

lagen

16 # 3 20

hum

t enk

lare

ana.

se/Sok -place

att sö

ka vå

ring

Så ka UBÅT n vi vä lja eff åtgär der för ektiva klienter olika .

2016

Är du socionom? gs ttnin invånare un a komm het eller Är ny jlig en mö der? ett hin Bosä

På flykt Socionomen följer flyktingströmmarna genom Europa.

-11 3

n Nr 4

0771

nome

lag

t

Flyktin bakom vålde ger s Vad lig ktingarna på fly den? boen

Nr 7 2015

ter en tea lscenen Vinn tiona på na aten.

Dram

Socionomen

a

gtraum

kväll Teater upplevelse

Socio

Posttidning B Socionomen Box 12 800 112 96 Stockholm

B

ra en

Kvali ficer

at socia

lt arbe

te och

Kura

Det bre torsdaga r da behan psykosocial dlingsar a bet står i fokus. et

psykot erapi

Årets

Gratt C-uppsat is Vivi s från Up Stålhane psala unive rsitet !

Su

za Om ny nne Oste n a film hon brö en och hu r t me förflu d sitt tna.

# 4 20 16

hete

TEM

Barnps A yk terapi o-

r

I Humanas familjehemsvård tar vi emot barn, ungdomar och vuxna samt föräldrar tillsammans med barn. Vi samarbetar med familjehem över hela landet och har kontor från Lund i söder till Piteå i norr. Vi har också ett nära samarbete med våra öppenvårdsteam och kan på det sättet skapa lösningar som innebär en mer omfattande insats till de placerade.

Vi på Humana lägger stor vikt vid att utveckla kvaliteten i det arbete vi utför så att vi säkerställer att vi utreder, utbildar och handleder våra familjehem på bästa sätt. Förutom att vi själva aktivt arbetar med metodutveckling, vi har en egen metodgrupp, så deltar vi i flera forskningsstudier och vi har ett pågående projektsamarbete med Socialstyrelsen. Vi ser därför gärna att du är intresserad av utvecklingsarbete och vill delta i det.

Hu

ma Vi är na är Sve riges en funktio kvalite största tsa nsn

» Sällan har jag mötts av så positiva reaktioner...

företa samma edsättn ktör ino g ino m äld ...på mina visioner och idéer av hur jag personligen tycker att kvalitativt socialt arbete skall drivas. Jag har sedan vision så ing. m reo Vi

per

. All ms son är länge jag kan komma ihåg, alltid haft intresse av att arbeta med barn eller unga i någon form. Drömmen var för a har rätt 14 000 meorg och LSS lig assista

Louise Cederholm, familjehemskonsulent på Humana

http://www.humana.se/familjehem/Att-vara-familjehemskonsulent

Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldre-omsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se.

da -boend ns och bra liv. rbetare en sam individ Läs me i Sverig e och t har sko och fam r på iljeom la för www.h Norge sor ele som uman arbeta ver med g. a.se. r efte r

Alltid % minst 25 s m e medl t t raba

mig, att få känna en meningsfullhet i det arbete jag har, att kunna påverka andra människors liv på ett bra sätt. «

till ett

Rikar d Wo lff

om sin

psyko terap i som

barn

Socionomen är den ledande oberoende tidningen inom kvalificerat socialt arbete och psykoterapi. Tidningen är aktuell, trovärdig, har kunniga skribenter och speglar trender.

En tidning värd att rekommendera, visar en undersökning från Novus (maj 2015).

Prenumerera du också! Yrkesverksamma medlemmar i Akademikerförbundet SSR har alltid minst 25% rabatt.

- - - - - - - - - - - - - - Klipp här och posta talongen. Du kan också ringa, 08-617 44 26, eller anmäla dig till prenumeration@akademssr.se och www.socionomen.nu - - - - - - - - - - - - - -

Ja, jag vill prenumerera på Socionomen!

Medlemsprenumeration. Som yrkesverksam medlem i Akademikerförbundet SSR får du Socionomen gratis i tre månader. Därefter betalar du bara 25 kronor /månad.

Ange ditt personnummer: _________________________________________________

PORTO BETALT

Privat prenumeration. Första året 290 kr, därefter 405 kr/år.

Tidningen sänds till hemadressen.

Institutions-/ företagsprenumeration. Första året 750 kr.

Tidningen sänds till arbetsplatsen.

Namn __________________________________________________________________ Adress _________________________________________________________________ Postnr ____________________________Ort __________________________________ E-post __________________________________________________________________ Prenumerationen betalas i samband med medlemsavgiften och fortlöper tills du själv meddelar att den ska upphöra.

SOCIONOMEN SVARSPOST KUNDNR 110 263 900 110 30 STOCKHOLM

Tema

Spela roll Körkort, praktikplats eller en självvald fritidsaktivitet.

I Skellefteå har man konkreta mål för ensamkommande ungdomars integration.

Text: Karin Persson Foto: Paulina Holmgren

➔

Tema

V

– VI SKA FINNAS med och delta i ungdomarnas fritidsaktiviteter som om de hade haft vårdnadshavare. Det är viktigt att man säger ”hej, det är vi som har omsorgen om den här killen”.

Orden är Kalle Jakobssons. Han är enhetschef för Pandora, ett boende i Skellefteå som hyser åtta ensamkommande pojkar i tidiga tonåren. Han tycker att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas väl med ungdomarnas integration är att ge dem rätt förutsättningar i närsamhället. Det kan handla om att jobba aktivt för att hitta knytpunkter och skapa ett gott klimat i kontakten med föreningar, andra organisationer och med skolan. Som behandlingsassistent behöver man vara med och göra sig tillgänglig vid de första träningarna eller aktivitetstillfällena, menar han. Visa både barnet och dess omgivning att man finns där.

42

AKADEMIKERN

Som en del av omsorgsarbetet följer personalen med vid de första träningstillfällena. De vill visa både barn och omgivning att de finns där.

– En aktiv fritid är avgörande, både för att integrationsarbetet ska lyckas och för ungdomarnas hälsa. Särskilt när handläggningstiderna för att få asyl är så långa som i dag. Det gäller att se till varje persons intressen så gott det går, säger Kalle Jakobsson.

Skellefteå kommun har lång erfarenhet av att ta emot ensamkommande flyktingbarn. I början av 2000-talet var man ett slags pilotkommun för modellen att socialtjänsten, och inte Migrationsverket, skulle driva boenden för de flyktingbarn som kom till landet utan sina anhöriga. Sedan dess har kommunen varit en av dem som tagit emot flest ensamkommande i förhållande till folkmängd.

DEN KOMPETENS kommunen byggt upp genom åren och de lärdomar man dragit har kommit väl till pass nu. När antalet ensamkommande ökade drastiskt i höstas fanns redan ett bra utbud av möjligheter till boenden och en beprövad modell för integrationsarbetet.

– Det var verkligen roligt att se hur det fungerade, även i den här utmanande situationen, säger Carina Mörk Lidgren, enhetschef på barn- och ungdomsenheten i Skellefteå kommun.

Just nu är det i princip fullt på alla boenden och familjehem. Ungefär 250 ensamkommande barn bor i kommunen

och av dem har 83 permanent uppehållstillstånd medan resten väntar på asyl.

När ett barn kommer ska inställningen vara att det kan komma att bli en ny kommunmedborgare, betonar Carina Mörk Lidgren.

– Därför satsar vi allt redan från första dagen. De hamnar inte i något vänteläge.

Målet är att de barn som kommer ska vilja stanna, jobba och bilda familj i kommunen. De ses som en tillgång för kommunen, inte ett problem. Och de som arbetar med integrationen ska se de unga som kapabla och starka och inse att barnen kan och vill ta ansvar och utvecklas. Det är ett förhållningssätt som kommuniceras tydligt, både till barnen och gentemot deras omgivning.

– Jag tror att det är jätteviktigt. Vi erbjuder barnen samma saker som andra barn erbjuds. Men de som är ovana vid

att ta emot barn som flytt vill gärna prata om att de kan vara traumatiserade och att man behöver ta in annan personal för att kunna ha barnen hos sig. Då är vi väldigt tydliga med att barnen kan ha särskilda behov, men dem tar vi hand om. De ska ge dem ett bra kollo eller ett bra feriejobb, fortsätter hon.

DET FINNS EN övergripande integrations-

CV KALLE JAKOBSSON Utbildning Socionom.

Arbetar Skellefteå kommun.

plan för kommunen. Därutöver har man utarbetat en modell utifrån tidigare erfarenheter med konkreta mål som att barnen ska kunna simma, ta körkort, ha en praktikplats eller en självvald fritidsaktivitet inom en viss tid. För att lyckas med allt detta krävs samverkan.

– Det kan inte bara vara socialtjänsten som jobbar med barnen. Hela kommunen måste samarbeta.

I Skellefteå är också många föreningar bra på att jobba aktivt för att få AKADEMIKERN

43

Tema

CARINA MÖRK LIDGREN

med ungdomarna, tycker Carina Mörk Lindgren. De bjuder in nyanlända till fotbollsmatcher och kontaktar själva kommunen för att se vad de kan göra.

– Jag tror att det beror på att många ungdomar har krattat vägen genom att visa att de är duktiga, ambitiösa och vill vara med. De har ett gott renommé.

För pojkarna som bor på Pandora är dagarna fyllda av skola, läxläsning och fritidsaktiviteter. En ganska vanlig vardagssituation för tonåringar alltså, även om personalen stöttar lite extra kring skolarbetet. Här får ungdomarna bo från att de kommer till landet tills de är 21 år gamla. Kommunen är mån om att de ska slussas ut på ett bra sätt och därför får man bo kvar på frivillig basis även efter 18-årsdagen. Dessutom finns verksamheten ”18+”, en stödinsats som erbjuds alla ensamkommande barn som behöver det via socialtjänsten.

PÅ PANDORA GÖRS uppföljningar om vad som är bäst boendeform för killarna var sjätte månad, liksom av vad man gjort för dem det föregående halvåret. Här jobbar åtta behandlingsassistenter och varje pojke har två kontaktpersoner i personalen som är extra engagerade i just hans mående och målsättningar.

"Därför satsar vi allt från första dagen.

De hamnar inte i något vänteläge."

CARINA MÖRK LIDGREN

44

AKADEMIKERN

Får ofta jobb n Ensamkommande barn har oftare ett arbete än de som kommit till Sverige tillsammans med föräldrar. Men inte lika ofta som barn födda i Sverige. n Det går bäst på arbetsmarknaden för de som varit folkbokförda i Sverige en längre tid, bor i Stockholm eller som kommit från Afghanistan. n Löneinkomsten är nästan lika hög som för barn födda i Sverige.

Källa: Stockholms universitet.

Uppföljningen gäller de 9 975 ensamkommande barn som kom 2003–2012.

Kalle Jakobsson påpekar att även om det finns en individuell genomförandeplan för alla, att varje person ska ha en god utveckling och lära sig väldigt mycket, så är omsorgsbiten en lika viktig del. Personalen ska finnas som ett stöd när tankar och känslor kring familjen som inte finns där kommer upp.

– Man måste våga göra sig tillgänglig. Även om man inte kan göra något åt situationen kan man finnas där och lyssna.

Han håller med Carina Mörk Lidgren om att det är viktigt att ha ett friskhetstänk i grunden. Om man kan tala om en gemensam faktor hos de ensamkommande barnen så är det att de är drivna och har mål. Det gäller att pusha dem framåt genom att ge dem ansvar och möjligheter, se vad de kan och jobba vidare på det.

– Ett kvitto på att vi har lyckats i vårt arbete är att vi ser att ungdomarna mår bra, också i sammanhang utanför boendet. Att vi ser att de är på gång.

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,9

för

3%

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2015-04-10.

Utredning – Behandling – Akut

Det gemensamma alternativet Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland.

Vi erbjuder • Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi tar emot familjer med kort varsel!

Nu har vi höjt vår kompetens ytterligare med Marte meo-terapeuter och en pedagog i verksamheten.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser Nanolfsvillan grundades 1986 och vi har idag ramavtal med 126 kommuner.

30 år!

1986-2016

Läs mer på www.gryning.se

Kommunernas Gryning

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Spaning

Flexa pensionen Facken vill ge dig starka muskler på ålderns höst.

Flexpension ska göra det lättare att gå ner i arbetstid de sista åren. Men alla arbetsgivare är inte lika positiva.

Text: Emmeli Nilsson Illustration: Rasmus Meisler

➔ 46

AKADEMIKERN

DET ÄR TORSDAG eftermiddag i april och spänningen stiger hos arbetsmarknadens parter. Flera medier sänder live och nu skruvar tjänstemän, förhandlare och fackligt aktiva upp volymen på sina arbetsdatorers högtalare.

Klockan två kommer beskedet från Arbetsdomstolen. Blir det storstrejk om flexpensionen?

Pensionen är en fråga som bekymrar många. Den toppar listor över svenska hushålls ekonomiska oro och undersökningar visar att uppåt halva befolkningen oroar sig för hur ekonomin ska bli när arbetslivet är över. Samtidigt växer tjänstepensionens betydelse för den slutliga pensionen. Den allmänna pensionen har ett

YES Att öka flexibiliteten tycker jag är viktigt.

intjänandetak på drygt 37 000 kronor per månad. Löner över det ger inte mer allmän pension. Men tjänstepensionen har inget sådant tak och därför blir den högre och utgör en större andel av den totala pensionen ju högre inkomst man har.

AGNETA KRUSE Lunds universitet.

KOMBINATIONEN av oro och ökande betydelse för kollektivavtalad tjänstepension gör pensionsfrågan värd att driva för fackförbunden. De senaste åren har flera fack förhandlat fram flexpension i sina avtal. Tanken är att anställda ska få en extra avsättning till tjänstepensionen som kan användas för att gå ner i arbetstid mot slutet av arbetslivet, om man vill och om arbets-

givaren inte kan bevisa att personen ifråga behövs på arbetet. De arbetstagare som inte använder avsättningen till att trappa ner arbetstiden får i stället ut pengarna som lite högre tjänstepension när de slutar jobba helt.

Nationalekonomen och pensionsforskaren Agneta Kruse vid Lunds universitet tycker det är bra att skapa större flexibilitet kring pensionsuttaget. I dag finns inte möjligheten att ta ut tjänstepension samtidigt som man fortsätter arbeta inom alla avtalsområden utan man måste sluta jobba helt.

– Att öka flexibiliteten tycker jag är oerhört viktigt, och det är bra att facken kämpar för det. Däremot finns en överdriven rädsla för låga AKADEMIKERN

47

Spaning

pensioner. En anställd med kollektivavtal har redan totalt 22-23 procents pensionssparande varje månad. Man står inte lottlös utan någon extra procent i tjänstepension, säger Agneta Kruse.

Unionen har varit mest pådrivande i frågan och lyckats få igenom flexpension på en majoritet av sina avtalsområden. Men hos Almega tog det stopp.

När facken varslade till strejk protesterade Almega hos Arbetsdomstolen och menade att man inte kunde strejka om pensioner eftersom det redan finns ett rådande tjänstepensionsavtal.

Arbetsdomstolen gick på Almegas linje och strejkplanerna fick läggas på is.

FACKEN ÄR BESVIKNA. Det är även Akademikerförbundet SSR, som hade varslat om sympatistrejk.

– Vi var beredda att visa vårt fackliga stöd. Fler ser behov av att bygga ett flexibelt och starkare komplement till avtalspensionen. Industrin införde

48

AKADEMIKERN

"Nu är flexpension en vanlig komplettering till tjänstepensionen för många medlemmar, men inte för alla."

MARKUS FURUBERG

W LÄS MER! Flexpension i årets avtalsrörelse.

Akademikern.se

flexpension 2013 och redan då försökte fler haka på med liknande lösningar.

Sedan följde de statliga parterna och fler avtalsområden inom Svenskt näringsliv efter. Nu är flexpension en vanlig komplettering till tjänstepensionen för många av våra medlemmar, men inte för alla, säger Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg.

Han anser att den totala pensionen urholkas samtidigt som en allt större del av den utgörs av tjänstepension.

Samtidigt ställer dagens arbetsliv större krav på att fler ska jobba högre upp i åldrarna. Då måste arbetsmarknadens parter skapa förutsättningar för ett mer hållbart arbetsliv.

För arbetsgivaren ska flexpensionen inte bli någon extra kostnad då den tas av löneutrymmet. Det får till följd att det finns en gräns för när enskilda arbetstagare tjänar på flexpension i stället för högre lön. Den som drar in mindre än 39 100 kronor i månaden

skulle få högre allmän pension och högre sjuk- och föräldrapenning om pengarna kom som lön i stället för extra pensionsavsättning.

Det är ett av skälen Almega anger för sitt alternativa förslag, där arbetstagarna själva får välja om de vill spara extra till pensionen eller få ut pengarna som lön.

– I tjänstesektorn där våra medlemsföretag finns saknar många branscher avtal. Fackens förslag till flexpension skulle leda till att många arbetsgivare låter bli att skaffa kollektivavtal. Vi måste kunna modernisera den svenska modellen. Olika lösningar passar för olika delar av arbetsmarknaden, säger Stefan Koskinen, arbetspolitisk chef på Almega.

I BÖRJAN AV maj tecknade Unionen och Almega avtal för områdena IT och telekom. Unionen tvingades backa från sina krav på flexpension.

Markus Furuberg tror att flexpension eller liknande lösningar behövs på alla avtalsområden, även på den kommunala sidan där det i dag saknas.

- Yrkandena för nästa års avtalsrörelse är inte klara än. Däremot har vi redan inför årets avtalsrörelse framfört till SKL att det behövs liknande flexibla pensionslösningar på det kommunala avtalsområdet.

Om pensionslösningen kommer fortsätta vinna mark på svensk arbetsmarknad återstår att se.

Vi fyller 30 år!

Fira med oss den 6 oktober.

Läs mer på vår hemsida.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi tar emot familjer med kort varsel!

Nu har vi höjt vår kompetens ytterligare med Marte meo-terapeuter och en pedagog i verksamheten.

Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser Nanolfsvillan grundades 1986 och vi har idag ramavtal med 126 kommuner.

30 år!

1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Min väg

På

din sida Cancer ställer livet på sin spets.

Socionomen Markus Carlsson följer de unga patienterna på en resa mellan liv och död.

Text: Adam Westin Foto: Jessica Segerberg

➔

S

Min väg

SAMTALET HAR ALLTID stått i fokus i Markus Carlssons liv. Nu när han jobbar med människor vars liv ställts på sin spets har det blivit ännu tydligare för honom att livet kokar ner till samtal och relationer. Vad vill man prata om när man har mindre än en vecka kvar att leva?

– Nyligen pratade jag i flera timmar med en person som dog fyra dagar senare. Vi pratade faktiskt mest om min löprunda, han kunde området där jag tränar för Göteborgsvarvet.

Markus Carlsson klädd mer som om han kom från en fotbollsträning än socionomjobbet på Sahlgrenska sjukhuset. Men det är det som är meningen.

Tjänsten som aktivitetskoordinator för unga med cancer är den första i sitt slag i Sverige och Markus Carlsson har till stor del fått utforma den själv. Tanken är att han ska finnas till hands för unga cancerpatienter och skapa utrymme att prata om något annat än sjukdomsförlopp och cellgifter. Han är anställd av Västra Götalandsregionen men tjänsten är finansierad av Ung cancer, en ideell organisation som vill förbättra levnads-

52

AKADEMIKERN

CV MARKUS CARLSSON Utbildning Socionom.

Arbetar Aktivitetskoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

villkoren för unga som lever med cancer och personer i deras närhet.

Vad ungdomarna vill göra och prata om har Markus Carlsson fått pröva sig fram till. I början tänkte han att han skulle fixa stora häftiga saker, som att ta dit Frölundas hockeylag, men nu har han skalat ner planerna.

– Jag underskattade hur sjuk man verkligen är under en cancerbehandling.

En gång tipsade jag om ett stipendium för att åka på spa, innan jag insåg att den personen var för infektionskänslig för att ens gå utanför dörren. ”OM MAN KOMMER till en olycksplats där

alla står handfallna, gör något.” Det sa en löjtnant till Markus Carlsson under lumpen, då han var pjäsgruppsbefäl för en haubits-kanon. Han har tagit med sig den uppmaningen i yrkeslivet eftersom omgivningen ofta kan stå passiv inför en person som mår dåligt, av rädsla att göra fel. Att jobba med ungdomar hellre än att utreda behov för unga har varit ledstjärnan i Markus Carlssons väg i yrkeslivet. Det är bättre att våga och

LÖN "Ska baseras på erfarenhet.

Det känns fel nu när det är brist på socionomer och nya kommer in och ibland tjänar mer än de erfarna.

Samtidigt vill jag att vi får upp lönerna."

2007 Kommer äntligen in på socionomprogrammet i Örebro efter att ha sökt tre gånger.

2010 Tar ledigt hela sommaren.

Investerar tid i sig själv.

IPOD "Den rymmer hur mycket som helst och det är skönt att slippa meddelanden och flashar när jag ute på löprunda."

misslyckas ibland än att inte försöka alls, resonerar han.

Markus Carlsson växte upp i Karlstad med tio minuters cykelväg mellan mamma och pappa. Att bo varannan vecka är en vanlig lösning, men Markus Carlssons familj valde att ha kortare mellan bytena för att det inte skulle gå allt för lång tid mellan att de sågs. Hos mamma var det familjeliv med de två yngre halvsystrarna, medan Markus fick stå mer i centrum hemma hos pappa.

54

AKADEMIKERN

2009 Markus mamma tar sitt liv. Kaos.

Pluggar vidare i ett töcken.

Mamma var utbildad socialpedagog och pappa fritidspedagog. På söndagarna åt Markus Carlsson ofta lunch hemma hos farmor och farfar, där de mest satt och pratade vid köksbordet.

– Jag tror att det har format mig att det var viktigt att ha nära till familjen och prata mycket med varandra, snarare än att göra de största häftigaste grejerna. Jag har alltid varit intresserad av att sätta mig in i andra människor, se var de kommer ifrån och möta dem där de är.

EFTER ATT HA jobbat en tid på lager och nosat på universitetslivet med en kurs i sociologi bestämde sig Markus Carlsson för att gå i föräldrarnas fotspår och läsa till socionom i Örebro. Samhällsintresset har alltid varit stort och Markus hade världsförbättrarambitioner när han började utbildningen, vilket en garvad lektor tidigt slog ner på genom att säga till studenterna i föreläsningssalen: ”Jag vet att alla här inne vill rädda världen, men bara så ni vet så kommer ni inte att göra det”. Markus Carlsson skrattar när han berättar om det.

– Då kände jag ju ”att vadå, kommer inte jag att rädda världen?” Nu har jag lärt mig att man ändå kan göra skillnad i det mindre perspektivet och att det räcker väldigt långt.

Det var fotbollen som förde Markus till Göteborg, flickvännen Kathlene Fernström är försvarsklippa i Göteborg

2011 Jobbar i Hagfors med unga tjejer med självskadebeteende.

Känns stort att få första socionomjobbet.

2015 Häftigt att få starta upp en helt ny tjänst, aktivitetskoordinator för Ung cancer.

Min väg

2012 Jobbar som utredare på socialtjänsten i Angered.

"Inte min grej."

FC:s allsvenska fotbollslag. Även hon är socionom och de träffades på en fest för fem år sen. Bara någon månad tidigare hade Markus Carlsson precis fått sitt första jobb i värmländska Hagfors där han jobbade med unga tjejer med självskadebeteende, vilket han trivdes väldigt bra med. I Göteborg var det svårare att hitta jobb, och det slutade med att han tog det jobb som han alltid tänkt inte skulle passa honom särskilt bra, som utredare på socialtjänsten.

– Jag är glad att ha den erfarenheten.

Men jag kände väldigt snabbt att jag ville befinna mig på ”andra sidan” och jobba med utförandearbete. Jag blev bara mer och mer nyfiken på hur det är att jobba med människor.

EFTER ETT OCH ett halvt år på socialtjänsten fick han jobb på ett akutboende för ungdomar med social problematik.

En utmaning var att skapa en god gruppdynamik mellan ungdomarna som inte fick stanna längre än tre veckor. Där jobbade han i två år, innan drömtjänsten som aktivitetskoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset dök upp.

Han minns starkt känslan när han fick första socionomjobbet, att för första gången få ett förtroende som yrkesperson. Men det här smäller snäppet högre.

REPORTAGEBOK "I ett annat liv skulle jag gärna varit grävande journalist, borrat ner mig i viktiga ämnen."

AKADEMIKERN

55

Min väg – Vad har jag gjort för att förtjäna det här? tänkte jag. Att jag skulle få möjlighet att skräddarsy en helt ny tjänst kändes som ett otroligt förtroende.

ETT AV UNG CANCERS stora mål är att avdramatisera cancerdiagnosen. De vill få allmänheten att förstå att även om behandlingen kan vara ett helvete vissa dagar och många tunga tankar kommer med sjukdomen, så kan livet kännas ganska mycket som vanligt andra dagar.

Och det är det som Markus Carlsson försöker ta fasta på i sitt jobb, att en sjuk människa inte bara är sin sjukdom utan mår bra av att hålla kvar en normalitet i tillvaron.

Han har själv upplevt hur svårt omgivningen kan ha att bemöta unga personer som är med om något väldigt svårt. När han var 25 år gammal begick

"Nu har jag lärt mig att man kan göra skillnad i det mindre perspektivet och att det räcker väldigt långt."

MARKUS CARLSSON

56

AKADEMIKERN

+ MINA TRE BÄSTA VAL BÖRJA PLUGGA Jag följde min dröm att jobba med människor.

FLYTTA TILL GÖTEBORG Jag följde hjärtat och gjorde det som kändes rätt då.

THAILAND Det var otroligt fint att göra något roligt med mina systrar efter allt tungt som varit. Den resan kommer jag alltid bära med mig.

hans mamma självmord. Bara månader tidigare hade hans systrar förlorat sin far och tillsammans fick syskonen ta itu med saker som ingen förväntar sig att unga människor ska behöva gå igenom.

Mer än någonsin tidigare betydde det allt för Markus Carlsson att umgås med sina närmaste och syskonen flyttade tätt intill varandra i Örebro. Där hade de också nära till Karlstad där Markus pappa fanns och allt praktiskt som behövde lösas efter mammans bortgång.

Hur han tog sig igenom femte terminen på socionomprogrammet är lite av ett töcken, men på något sätt gick det. Och vid jul åkte syskonen till Thailand i tre veckor för att bara umgås med varandra och "ha det gött", som Markus Carlsson uttrycker det.

– Jag är otroligt stolt över att vi lyckades göra något bra av det som hände. Vi kom varandra otroligt nära, tog oss alla igenom våra utbildningar och jobbar i dag med saker som vi drömt om.

När man talar om döden och vad som är viktigt i livet kan de enklaste orden vara de mest effektiva. Några gånger under intervjun ursäktar sig Markus Carlsson genom att säga ”nu säger jag en klyscha”. Nationalencyklopedin definierar klyscha som ett slitet uttryck.

Men kanske har uttrycken slitits ut för att de är så användbara att de faktiskt stämmer.

– Om man åker på en resa så är det ju sällskapet man minns, inte vart man åkte. De här patienterna är kanske på sitt livs största resa med sin sjukdom.

Och om jag får vara med på den så är jag jättetacksam.

ARBETSMILJÖ "Jag trivs när jag får mycket tid med patienterna. Den här tjänsten hade inte fungerat om jag hade haft för mycket administration."

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Diplomutbildning i Organisationspsykologi:

HANDLEDNING - KONSULTATION - PERSONLIGT LEDARSKAP Kursstarter h.t. 21-22/9-2016 • v.t. 15-16/2-2017

KBT för psykodynamiker Start Ht 2016

Handledarutbildning för socionomer Start Ht 2016

www.sapu.se

Lär att som handledare, coach, konsult och ledare hantera utvecklingsprocesser i ett organisatoriskt sammanhang. Träna ditt personliga ledarskap, din förmåga till helhetssyn och att medvetet utveckla dialog, gott samspel och trygghet i en grupp.

Godkänd som specialistutbildning inom arbetslivets psykologi.

Kursledare är Ulla Risling, leg. psykolog, specialist inom arbetslivets och klinisk psykologi samt legitimerad psykoterapeut.

Leif Havnesköld, leg. psykolog och specialist och leg. psykoterapeut medverkar som föreläsare.

Se våra kurser på www.risling.se e-post: info@risling.se.

Vi erbjuder även individuell utveckling!

UPPDRAGSUTBILDNINGAR Röda Korsets Högskola erbjuder i samarbete med Svenska Röda Korset uppdragsutbildningarna: n Att möta och stödja personer med

trauman från krig och flykt, 7,5 hp, n Migration trauma och stödjande

samtal, tvådagarsutbildning.

Tidpunkt: oktober och november 2016.

Sista ansökan: 15 september Mer information: www.rkh.se/kurser

Välkommen med din ansökan!

Introduktion i Affektfokuserad korttidsterapi Specialistkurs, 17-21 oktober, Malaga

Att arbeta med skam - Avancerad Workshop 24-26 oktober, Malaga

Kursledare: Birgitta Elmquist och Leif Havnesköld Mer info på www.affektfokus.se eller 0708-46 09 79

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Högskolekurs för socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården Kursen tar bland annat upp ditt uppdrag och ansvar som socialsekreterare och hur du kan skapa delaktighet vid utredning, planering och uppföljning.

Den ges på flera platser i landet och ger 7,5 högskolepoäng. www.socialstyrelsen.se/kursbarnochunga Välkommen med din anmälan senast 20 juni!

Grundläggande psykoterapiutbildning med systemisk familjeterapi och relationell inriktning, 45 hp

”Kurs persp en har gett ektiv, mig n vidga aha-upplev ya t mina e Delta cirkla lser, gare i r” kurs en 20

14-20

16

Högskolan i Gävle startar som uppdragsutbildning en 2-årig grundläggande psykoterapiutbildning, motsvarande Steg 1, med start i januari 2017.

Anmälan senast 1 november 2016.

www.hig.se/uppdragsutbildning

Göteborgs Psykoterapi Institut Grundat 1974

Anordnar med start HT 2016:

Möter du barn och unga i ditt arbete?

Göteborg, Stockholm och Malmö:

Grundläggande utbildning (Steg 1) i psykoanalytisk teori och praktik Göteborg:

Handledar- och lärarutbildning Symtomfokuserad korttidsbehandling

031-711 97 51

www.gpsi.se

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Glad sommar önskar vi på Bengtsson & Sundström Media

A

Vill du boka annons till hösten?

Prata med Robin på 08-442 00 13 eller mejla till akademikern@bs-media.se.

Sista dag för bokning är den 5 augusti.

Vi syns igen den 6 september!

Vi söker Biträdande Föreståndare

till vårt skyddade boende för våldsutsatta flickor och kvinnor, beläget i Uppsala län. Kunskap och erfarenhet av hedersrelaterat våld är meriterande. En god samarbetsförmåga och nytänkande står högt i kurs.

Tjänstgöringsgrad: 100%

Tillträde: Snarast

Skicka din intresseanmälan till: a.nygren@gnistan.eu Ring föreståndare Annica Nygren 073-081 10 35 för mer information om tjänsten. Välkommen!

www.mariagarden.eu

Äntligen en annons som kan löna sig.

Bolån RÄNTA FRÅN

1,29%

Du har unika förmåner som medlem i Akademikerförbundet SSR! Danske Bank och Akademikerförbundet SSR har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Du kan t.ex. få: • Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram.

Gå in på danskebank.se/akademssr och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/akademssr

I samarbete med:

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %.

Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Utsedda till Årets Bank av Privata Affärer 2015

Vi svarar

FOTO: SANDRA JOHNSON

REHABILITERING

MÅSTE ARBETSGIVAREN HJÄLPA ERIK?

JONAS LIDBERG

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR och ansvarig för arbetsmiljöfrågor

Erik blev sjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Nu vill arbetsgivaren säga upp honom. Men Erik har rätt till stöd för att komma tillbaka.

DETTA HAR HÄNT

Erik arbetar som ekonom i offentlig förvaltning. Under drygt två års tid har det varit stora besparingar och flera större omorganisationer.

Arbetsbelastningen har varit mycket högre än normalt vilket inneburit mycket övertidsarbete på kvällar och helger.

Inom ekonomisektionen där Erik arbetar har det varit hög personalomsättning och tjänsten som ekonomichef har varit vakant under längre tid. Detta har inneburit ännu mer arbete för Erik.

För ett år sedan drabbades Erik av sömnstörningar, yrsel och minnesförlust.

Efter besök hos företagshälsovården blev han sjukskriven för utmattningssyndrom.

Vid två tidigare tillfällen har han försökt återgå till arbetet men inte lyckats. Nu anser doktorn att det är dags att göra ett nytt försök med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Doktorn

F LAS I lagen om anställningsskydd, LAS, finns reglerna om arbetstagares rätt till rehabilitering.

och Erik är överens om att börja på 25% för att senare öka omfattningen Men vid det senaste planeringsmötet meddelade Försäkringskassan att de inte har för avsikt att bevilja Erik fortsatt sjukpenning. Samtidigt meddelade arbetsgivaren att de har för avsikt att säga upp Erik då de anser att de inte har användning för någon som inte arbetar heltid, och hänvisar till Försäkringskassans beslut om att inte bevilja fortsatt sjukpenning. Uppsägningen har arbetsgivaren för avsikt att genomföra inom de närmaste dagarna.

DETTA GÄLLER

Socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling om anpassning och rehabilitering är tillämpningsbara i denna situation.

AKADEMIKERN

61

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

Försäkringskassan ska fatta beslut om sjukpenningen utifrån Socialförsäkringsbalken och arbetsgivaren ska följa reglerna i lagen om anställningsskydd. Om arbetsgivaren har för avsikt att säga upp en medarbetare måste arbetsgivaren ha saklig grund för uppsägning. Att Försäkringskassan inte beviljar sjukpenning är ingen saklig grund.

Tvärtom. Huvudregeln är att sjukdom inte är saklig grund för uppsägning så länge arbetstagaren kan utföra någon form av arbete som är av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren har med andra ord en långtgående och utvidgad anpassnings- och rehabiliteringsskyldighet. Både arbetstagare och arbetsgivare ska tillse att rehabiliteringsarbetet kommer i gång men arbetsgivaren är ytterst ansvarig.

Försäkringskassan ska samordna insatserna och medarbetaren har å sin sida skyldighet att medverka i rehabiliteringen.

SÅ FÅR DU HJÄLP

När Erik ringde SSR-direkt kunde vi ganska snart konstatera att arbetsgivaren inte hade gjort tillräckligt i sitt rehabiliteringsansvar. Det var absolut inte heller fråga om en situation där Erik skulle sägas upp. Det fanns mycket mer att göra

"Huvudregeln är att anställningen består under sjukskrivningen."

JONAS LIDBERG 62

AKADEMIKERN

i rehabiliteringen, i synnerhet då Eriks doktor ansåg att han har en arbetsförmåga och initialt kan arbeta 25 procent.

Vi föreslog att Erik omedelbart skulle kontakta Akademikerförbundet SSR:s lokalförening så att en förtroendevald kunde medverka i mötet med arbetsgivaren. SSR-direkt var också tydliga med att han absolut inte ficks skriva på några papper som skulle kunna röra en uppsägning. SSR-direkt ansåg situationen så allvarlig att en ombudsman kopplades in för att stödja Erik.

SÅ GICK DET

Erik kontaktade Akademikerförbundet SSR:s lokalförening som utsåg en förtroendevald att medverka vid mötet med arbetsgivaren, som stöd till Erik och för att skriva minnesanteckningar.

Ombudsmannen tog inför mötet kontakt med HR-chefen och gick igenom vad arbetsgivaren dittills gjort för att hjälpa Erik tillbaka till arbetet.

Ombudsmannen och HR-chefen kunde konstatera att arbetsgivaren inte gjort vad arbetsgivaren förväntas göra under en rehabilitering. De var också eniga om att en uppsägning inte var aktuell även om Försäkringskassan inte beviljar sjukpenning.

Tillsammans med arbetsgivaren arbetade alla inblandade fram en plan för hur Eriks arbetslivsinriktade rehabilitering skulle se ut. Erik arbetar nu 25 procent och om inga komplikationer tillstöter är den senaste planen att han inom några veckor ska öka till halvtid och vara sjukskriven resterande tid. Den långsiktiga planen är att Erik så småningom ska vara arbetsbetsför till 100 procent i ordinarie arbetsuppgifter.

Panelen TEXT: JENNIE AQUILONIUS

FRÅGAN

HUR TAR DU SEMESTER? Nu väntar sommar, sol och lagstadgad semester.

Men är det bättre att ta allt på en gång eller att sprida ut ledigheten?

GITA JAIJEE HR-konsult, Wise consulting – JAG ÄR LEDIG under tre veckor i sommar och sparar runt åtta dagar till en långledighet nästa år. Jag och min man brukar ta kortare sommarsemestrar. Vi föredrar att vara flexibla och kunna åka bort en vecka när det är kallt och tråkigt i Sverige. I höst åker vi till exempel en vecka till Maldiverna. Jag stämmer av ledigheten med arbetsgivaren.

Som konsult har jag möjlighet att planera vilka uppdrag jag har och hur långa de är. Att det är få röda dagar i år påverkar semestern ganska mycket, jag planerar till exempel att jobba genom hela julen.

INGEMAR PETERSSON kyrkokamrer, Svenska kyrkan – JAG TAR UT fyra veckor i juni och juli, när vädret är som skönast, och så blir det en vecka i september och en i november. Jag kan till stor del påverka när jag är ledig.

Arbetet med att betala löner och annat måste fungera, men vi i personalen samordnar våra semestrar för att det alltid ska finnas någon på plats. Vår verksamhet följer i princip terminssystemet och mycket av arbetet med ekonomi mot förtroendevalda ligger nere under sommaren. Det är också viktigt att samordna semestern med hustrun, så att vi inte går helt omlott.

KAROLINA EDVARDSON socialsekreterare, Halmstads kommun – JAG KOMMER ATT ta semester vecka 27–29 och tre dagar i vecka 26. Jag valde de veckorna eftersom min pojkvän är lärare och går efter sommarlovet. Det var inga problem att få ledigt. Vi i min arbetsgrupp gjorde önskelistor och diskuterade. Det gick inte riktigt ihop och några fick tidigare- eller senarelägga sina semestrar. På min nuvarande arbetsplats har vi korta kontakter och kan jobba undan innan semestern. Vi slipper ångesten som många har i mitt yrke; att det inte finns någon back up utan att alla måste jobba häcken av sig innan ledigheten för att kompensera för tiden man inte är på plats.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det

Semester

I sommar kan du se fram emot fyra veckors sammanhängande ledighet.

Men arbetsgivaren bestämmer när semestern ska tas ut.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

TJÄNA IN SEMESTERN FÖRST

För att få betald semester måste du tjäna in den. Enligt lagen gör du det året innan det aktuella semesteråret, som är från 1 april till sista mars. För att få 25 betalda dagar måste du alltså arbeta i ett år. Har du varit anställd kortare tid får du vara ledig 25 dagar, men får inte betalt för alla.

3

LEDIG = MER BETALT

4 64

AKADEMIKERN

När du har semester får du semesterlön. Antingen får du ett tillägg på 0,43 procent av lönen för varje betald semesterdag, eller 12 procent av den lön som du fick under intjänandeåret. Semesterlönen ska betalas i samband med ledigheten. Genom kollektivavtal kan tillägget vara högre.

FYRA VECKOR I RAD

1

Under perioden juni till och med augusti har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester. Arbetsgivaren bestämmer när under perioden som dessa veckor får tas ut. Om det finns särskilda skäl kan du vara ledig andra månader. Semester utöver dessa fyra veckor ska du och arbetsgivaren komma överens om.

"Sommar, sommar, sommar."

BÄTTRE VILLKOR I AVTAL

Rätten till semester regleras i semesterlagen, men ofta finns bestämmelser i kollektivavtal eller anställningsavtal som ger dig bättre villkor. Många har till exempel sex veckors semester i stället för fem och högre semesterlön.

2

SPARA TILL NÄSTA ÅR

5

Du kan spara semesterdagar upp till fem år. Om du vill ta ut sparade dagar måste du meddela arbetsgivaren minst två månader innan. Om du slutar din anställning och har semesterdagar kvar får du ut dem i pengar.

AKADEMIKERN

65

I luften W HÅLL KOLL i kalendern på Akademssr.se

POLITIK

FOTO: ITOCKHOLM PRIDE, MATTIAS O

Förbundet i Almedalen

PRIDE

Paradera mera Under sommarens prideveckor runt om i landet arrangerar Akademikerförbundet SSR seminarier, kurser och deltar i parader.

I Stockholm hålls den fackliga arbetsmiljökursen Hen han hon. Förbundet har ansökt om att hålla ett seminarium om inkluderande ledarskap och lyfter också frågan om de nya reglerna kring organisatorisk och social arbetsmiljö är tillräckliga för att minska risken för kränkande särbehandling.

I Göteborg hålls ett seminarium om socialtjänstens välfärdsuppdrag. I Linköping deltar regionföreningen i Regnbågsveckan och går i Kärleksparaden. n WEST PRIDE, Göteborg 8-12 juni. n PRIDE, Stockholm 25-31 juli. n REGNBÅGSVECKAN, Linköping 29 augusti-4 september.

66

AKADEMIKERN

I den 49:e upplagan av Almedalen genomför Akademikerförbundet SSR fyra seminarier. n SKATTEFLYKT OCH UTVECKLING Europascenen 4 juli. n PSYKISK OHÄLSA Mammas salong 5 juli. n TEMA SOCIALTJÄNSTEN Högskolan 6 juli. n SJUKOMSTÄLLNING Högskolan 6 juli.

BARN- OCH UNGDOMSVÅRD

Sprid goda exempel Regeringens samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, har besökt 50 kommuner. Nu berättar hon om det goda arbete som görs på många håll, både vad gäller barns, ungas och vårdnadshavares delaktighet och vad gäller medarbetares trivsel och förutsättningar i sin yrkesroll. n FÖRBÄTTRINGSRESAN, Upplands Väsby, 30 augusti.

vob.se/blogg Det sociala arbetet vilar aldrig. För att vi som jobbar med sociala frågor skall kunna göra vårt jobb behöver vi ladda våra batterier.

Men det räcker inte med tid för reflektion, vi behöver få energi genom nya insikter och kunskap.

Vi hoppas att vår blogg kan bidra med det.

VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd, stöd, integration, utredning och behandling. VoB erbjuder även konsultativa tjänster som utredning, handledning och utbildning som genomförs av psykolog- och socionomkonsulter. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

TINA MORAD STARTADE REFUGEES WELCOME I STOCKHOLM.

VÅR VINKEL

Efter branden: Kollegor är viktigt stöd.

MIN VÄG

För Markus Carlsson är jobbet på liv och död.

SPANING

Flexa musklerna i pensionsfrågan.

➔