Issuu

FEBRUARI 2016

Skevt LÖN EFTER KÖN

•

Förhandlingschefen Anna Lind har verktygen för att minska orättvisorna.

Får jag bli din extramamma ett tag, Märta?

”Kvaliteten eten är ju bra bra. De håll håller det de lovat, det vi skrivit på, och mer därtill”* Händelserapporter, brukarundersökning, egenkontroll, riskanalyser, värderingsarbete. Kvalitetsarbetet i vår jour- och familjehemsverksamhet är fundamental. Vi har ett stort antal kompetenta och erfarna familjehem över hela Sverige. När socialtjänsten behöver hjälp att finna en lämplig familj för ett barn/ungdom eller vuxen har vi därför möjlighet till god matchning. Sedan 2015 är vi certifierade av RFF gällande förstärkt familjehemsvård och sedan 2010 HBTQ certifierade. *Ur Novus kundundersökning december 2015. NORR: Jeanette Åsemar, 072-534 26 93, jeanette.asemar@attendo.se STOCKHOLMSOMRÅDET: Marie Kjellqvist, 010 211 25 03, marie.kjellqvist@attendo.se MELLANSVERIGE: Anders Stenegård, 070-5089732, anders.stenegard@attendo.se SYD: Jim Sandersson, 010-211 25 56, jim.sandersson@attendo.se För information om våra övriga tjänster, ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00 Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se/iof

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

FOTO: SANDRA JOHNSON VARMASTE TACK TILL JUMPERFABRIKEN FÖR LÅN AV KOFTA. JUMPERFABRIKEN.SE

Välkommen I DETTA NUMMER

JAG MÅSTE BARA BYTA KÖN FÖRST

BETALA AV STUDIELÅNEN, spara mer till pensionen, leva ett ekonomiskt tryggare vardagsliv. Sätta guldkant på tillvaron. Om jag fick ut 2,6 miljoner mer i lön under mitt yrkesliv är det några saker jag skulle kunna investera i. Jag måste bara byta kön först. 2,6 miljoner kronor är nämligen så mycket mer som mina manliga akademikerkollegor får i livslön, enligt Saco. Kvinnliga akademiker hör till de grupper på arbetsmarknaden som är mest felvärderade lönemässigt jämfört med män med motsvarande utbildning och ansvar, visar undersökningar. Gapet mellan könen minskar visserligen, men det går långsamt. Tidigast om 60 år får kvinnor lika mycket betalt som män för samma jobb i dagens takt. Men det finns de som bestämt sig för att införa rättvisa löner här och nu. I Uppsala kommun använder förhand-

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern.

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om? Mejla red@ akademikern.se

lingschefen Anna Lind både arbetsvärdering och årliga lönekartläggningar för att få syn på orättvisor. I Karlstad fick biståndsbedömaren Margareta Wilde upp lönen med 3 000 kronor i månaden efter att ha reagerat på hur yrkesgruppen värderades jämfört med andra med samma ansvar och arbetsbörda. Just nu pågår en avtalsrörelse som kan ge kvinnor mer pengar i plånboken. Det sker också olika insatser för att uppvärdera arbetet i kvinnodominerade yrken. Samtidigt riktas kritik mot dessa åtgärder från olika håll och vissa saker, som krav på årliga lönekartläggningar, verkar det vara svårt att alls komma till skott med. Faktum är att alla inte ens är överens om vad som är grundorsaken till ojämställda löner. Något är skevt. AKADEMIKERN

Innehåll 2015

21 SIDOR TEMA

ORDFÖRANDE Högutbildade kvinnor slår i glastaket.

AKTUELLT Grovt hot och våld blir allt vanligare. Nu pågår en rättegång om mordbrand mot socialkontor.

VÅR VINKEL Stor efterfrågan på stöd för att förebygga sexuella trakasserier.

TEMA: SKEVT

19–43 Ser mönster Anna Lind i Uppsala kommun jobbar för rättvisa löner.

Miljoner mindre Under ett yrkesliv tjänar kvinnliga akademiker nästan tre miljoner mindre än män. Mer deg Tidigast om 60 år blir lönerna jämställda. Hur kan det gå snabbare? Lyfte lönen Margareta Wilde vägrade acceptera att hennes yrke värderades lägre än andra.

AKADEMIKERN

SPANING Nu satsar kommunerna på specialistsocionomer.

MIN VÄG När ingen ville anställa henne startade Angeli Sjöström Hederberg eget.

SÅ FUNKAR DET Så gör du när du vill vandra vidare till nya utmaningar.

I LUFTEN Frigör nördens potential. Personalvetardagarna är fyllda av inspiration.

VI SVARAR Hur hjälper jag kollegan i rullstol?

PANELEN Hur kopplar du av?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Ass. Art director Sandra Johnson Layout och design A4 text och form, www.a4.se Reportrar: Tim Andersson, Sally Henriksson, Annika Larsson Sjöberg, Karin Persson, Adam Westin. Fotografer och illustratörer: Sandra Johnson, Linn Malmén, Rasmus Meisler, Linus Meyer, Simon Paulin. Omslag Foto: Linus Meyer. Produktion A4 text och form, www.a4.se Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2014: 64 000 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer. De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning. Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Vi har gjort det enklare att söka våra enheter Vill du testa? Gå direkt till söktjänsten

www.humana.se/Sok-placering

UPPSALA Förhandlingschefen Anna Linds mål är att kommunens löner ska vara rättvisa.

FOTO: LINUS MEYER

FOTO: SIMON PAULIN

ÅKERSBERGA Jordnära företagande. Personalvetaren Angeli Sjöström Hederberg startade eget när ingen ville anställa henne.

FOTO: LINN MALMÉN

KARLSTAD Socionomen Margareta Wilde fick upp lönen med 3 000 kronor i månaden.

43 AKADEMIKERN

Ordförande HÖGUTBILDADE KVINNOR SLÅR I GLASTAKET

AKADEMIKERN

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

W FÖRBUNDET I SOCIALA MEDIER #15:56 #strukturellaskillnader #välfärdensakademiker

DEN 15 FEBRUARI avslöjas det nya klockslaget för hur stor löneskillnaden är mellan män och kvinnor. Eller rättare sagt hur mycket kvinnor jobbar gratis varje dag. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige är 13,2 procent. Omräknat i tid innebär det att kvinnor arbetar gratis efter klockan 15:56. Utvecklingen går framåt, men fruktansvärt långsamt. Med de fem minuter om dagen som vi knaprat in sedan 2012 får kvinnor lön för hela sin arbetsdag först år 2066. För akademikergrupper är strukturella skillnader på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män en av de största utmaningarna. I tre av fyra akademikeryrken finns löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt än med kön. Högutbildade kvinnor slår i glastaket, könslönegapet ökar ju högre upp de kommer i lönenivåerna. Det är en av de

HEIKE ERKERS

största orättvisorna på arbetsmarknaden, särskilt när så många fler kvinnor än män är högutbildade. Sacos livslöneberäkningar visar att avkastningen på socionomutbildningen är 1-2 procent. Det kan jämföras med civilingenjörer som kan räkna med 12 procent, eller civilekonomernas 14 procent. Den som väljer en traditionellt kvinnligt dominerad utbildning får alltså räkna med lägre lön och därmed lägre pension. I grunden handlar det om värderingar. Hur vi värdesätter vissa yrken jämfört med andra. Välfärdens akademiker betalar ett högt pris. Normer måste brytas! Lönerna och status måste höjas. Oavsett vilket yrke eller arbete man har så ska kvinnor såväl som män få betalt efter ansvar och kompetens, inte utifrån värderingar. En feministisk regering måste göra mer för jämställda löner. Arbetsgivarna äger ansvaret.

FOTO: SANDRA JOHNSON

LÖNEGAPET

Konsten att ta fram rätt försäkringar Som akademiker har du särskilda försäkringsbehov. Vi har kunskapen att ta fram lösningar som möter dem. Vi kan din bransch, vet hur ditt kollektivavtal bör kompletteras och ser till att du får en rimlig premie. Inget trolleri, bara ett jobb baserat på kunskap.

www.akademikerforsakring.se

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,9

för

bun

det

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt. Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Besök seb.se/medlemslan. Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2015-04-10.

Aktuellt W

FOTO: ISTOCK TEXT: TIM ANDERSSON, ÅSA BOLMSTEDT, KARIN PERSSON.

FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet direkt i din mobil.

JURIDIK

Nya lagar och regler träder i kraft i år

1 2 3 INTERNATIONELLT

Jobb utan kontrakt Fler jobb och schysta arbetsvillkor krävs för att minska fattigdomen i världen, konstaterar FN:s utvecklingsorgan UNDP i sin årliga rapport. Över 200 miljoner personer i världen är arbetslösa. För att säkra och driva utvecklingen vidare behövs ett tydligare fokus på sysselsättning. Även behovet av bra arbetsvillkor betonas. 830 miljoner människor klassas som fattiga arbetare, vilket betyder att de lever på mindre än två dollar om dagen. 21 miljoner lever under slavliknande förhållanden, 61 procent jobbar utan kontrakt och bara 27 procent täcks av sociala skyddsnät. – Mänsklig utveckling kommer att accelerera när alla som vill arbeta har möjligheten att göra det under värdiga förhållanden, säger rapportens huvudförfattare Selim Jahan, enligt pressmeddelandet från UNDP.

Kommunernas ersättning för mottagande av nyanlända höjs till 125 000 kronor. En ny placeringsform, stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år, införs. En tredje pappamånad införs. 90 dagar är därmed vikta för varje förälder.

SOCIALT ARBETE

Flyktingmottagandet granskas Förra året kom drygt 35 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. En ökning från cirka 7 000 året innan, enligt Migrationsverket. Under hösten larmade åtskilliga kommuner om att de inte längre klarar av att upprätthålla kvaliteten i arbetet, varken inom socialtjänsten eller på hem för vård och boende. Nu reagerar regeringen som ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av vad den rådande flyktingsituationen får för konsekvenser. AKADEMIKERN

Aktuellt W

FOTO: ISTOCK

FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

ARBETSMILJÖ

Rättegång om mordbrand inledd Just nu pågår i Stockholms tingsrätt en rättegång om mordbrand mot flera socialkontor i Botkyrka. Elva personer står åklagade för att i somras ha utsatt fem socialkontor för brandattacker. Bland annat sattes bildäck fyllda med brännbar vätska i brand vid socialtjänstens entré i Tullinge, en hotad socialsekreterares bil tändes på och kritiska lappar sattes upp vid dennes bostad. Enligt åklagaren är motivet till handlingarna hämnd för ett beslut om tvångsomhändertagande av en pojke. 12

AKADEMIKERN

Grovt hot och våld blir allt vanligare, upplever Akademikerförbundet SSR:s ombudsman Jonas Lidberg. – Det här är extremt allvarliga exempel. Min upplevelse är att den typen av grovt hot och våld ökar, säger han. De fall av så här grova hot som Jonas Lidberg känner till har drabbat personer som jobbar med just barn och ungdomar. Men han menar att hot och våld i arbetet är ett problem för alla som jobbar med myndighetsutövning även på andra arbetsplatser än socialtjänsten.

ARBETSMARKNAD

Här finns framtidsjobben Nytt år innebär nya jobbmöjligheter, men också hårdare konkurrens, enligt Sacos prognoser för 55 olika akademikeryrken. Bland samhällsvetare, beteendevetare och folkhälsovetare är konkurrensen om jobben fortsatt stor. Antalet examinerade samhällsvetare har ökat stadigt. Också när det gäller folkhälsovetare finns ett för stort utbud av utbildningar på högskolor och universitet i förhållande till antalet jobb. För beteendevetare ligger en del av svårigheten i att man konkurrerar även med andra akademikergrupper om jobben. Bland personalvetare hårdnar konkurrensen om jobben. Betydligt fler kommer att examineras än gå i pension under de kommande åren. För andra yrkesgrupper ser det ljusare ut. Arbetsförmedlare och socionomer tillhör de yrken där balansen mellan tillgång och efterfrågan kommer att vara god under de kommande åren.

24 % TALET

Så många kvinnor får sina arbetsskador godkända, enligt tidningen Arbetarskydd. Bland män är det 39 procent.

13–14 APRIL 2016 | 7A ODENPLAN | STOCKHOLM

VUXNA OCH PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa hos den vuxna befolkningen upplevs som ett allt större, växande samhällsproblem. Vad kan vi som arbetar med vuxnas psykiska hälsa göra för att förebygga och möta denna utveckling? ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Likheter och skillnader mellan psykopati och narcissistisk personlighetsstörning Helena Bingham, leg psykolog Kroppslig sjukdom vid psykossjukdom – förekomst och handläggning Åsa Lindh, överläkare, specialist i psykiatri Utsatt för tortyr: Att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Ulf Gustavsson, verksamhetchef, psykolog, Röda Korsets Behandlingscenter Nationella riktlinjer vid samsjuklighet – beroende – psykisk sjukdom Agneta Öjehagen, professor, socionom, leg psykoterapeut Kan vi acceptera människor i kris, eller måste de sjukförklaras? Carina Hellström, läkare, spec psykiatri, leg psykoterapeut Antisocialt beteende och autism Björn Hofvander, leg psykolog, PhD Psykisk ohälsa och våldsbrott – inget okomplicerat samband Märta Wallinius, leg psykolog, med dr Personer med psykos och missbruk – kliniska frågeställningar och utmaningar Jonas Stålheim, leg psykolog och doktorand, Linneteamet, Beroendekliniken GBG

Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms. Program och mer information: vuxnaochpsykiskhalsa.se Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se Arrangör:

Mediapartner:

HELA PROGRAMMET PÅ VUXNAOCHPSYKISKHALSA.SE

Vår vinkel

Nu bryts I publikhavet under en festival i Kungsträdgården i Stockholm tafsade flera unga män på tjejer. Zara Larsson var en av artisterna, som även tagit ställning för tjejers rättigheter.

AKADEMIKERN

W LÄS MER De lär unga utmana maskulinitetsnormerna. Akademikern.se

VÄRDERINGAR

Män begår nästan alla sexualbrott. Nu reagerar samhället och satsar på brett förebyggande arbete. Många kommuner vill ta del av det stöd som nu lanseras. Text: Sally Henriksson

FOTO: STOCKHOLM STAD / ALEXANDER TILLHEDEN

tystnaden DET VAR EFTER RAPPORTERINGEN om att kvinnor utsatts för sexuella övergrepp i Köln på nyårsnatten som det kom fram att liknande händelser skett även under nyårsfirandet i Kalmar och på festivalen We are Stockholm i Kungsträdgården i somras. Sedan dess har många kvinnor vittnat om att okända män ofredat dem på offenliga platser. 2014 anmäldes drygt 20 000 sexualbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. 98 procent av dem som misstänktes var män. Över hälften av brotten inträffade på allmän plats och i sex av tio fall var AKADEMIKERN

Vår vinkel "Vi måste bryta tystnaden. På golfklubben, företagets julfest, gatan och överallt." OLGA PERSSON

MARIA BILLINGER Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

gärningsmannen okänd. Det vanligaste offret var en ung kvinna. Det är hög tid att det våldsförebyggande arbetet blir lika viktigt som det akuta stödarbetet, anser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som har undersökt killars och unga mäns användning av och utsatthet för våld samt hur det hänger ihop med deras attityder till jämställdhet och maskulinitet. – Det finns ett tydligt samband mellan en stereotyp syn på kön och utövande av lättare våldshandlingar som till exempel kränkningar, säger Maria Billinger, utredare på MUCF. KOMMUNERNA HAR EN central roll i att

samordna det våldspreventiva arbetet, menar myndigheten. Det behöver ske i skolorna, på ungdomsmottagningar, inom socialtjänsten och i föreningslivet. För att stödja kommunerna har MUCF tagit fram en handbok om hur man kan jobba med detta och under året kommer de att anordna lokala workshops och regionala konferenser. Kommunernas stora intresse för att delta i dessa utbildningstillfällen har överraskat myndigheten. 16

AKADEMIKERN

– Det är glädjande och tyder på att frågan om våld, genus och maskulinitetsnormer är något som kommunerna gärna vill arbeta med. Men det tyder också på att det finns ett stort behov av stöd, säger Maria Billinger. ÄVEN I CIVILSAMHÄLLET pågår initiativ för att förebygga sexuella trakasserier. Organisationer som Fatta man, Unizon och Män för jämställdhet arbetar med detta. I projektet "En kommun fri från våld" utvecklar Män för jämställdhet tillsammans med pilotkommunerna Västerås stad och Borås stad en modell för våldsförebyggande arbete med barn och unga. Deras arbete går ut på att ta fram breda och tidiga insatser som fokuserar på genusperspektiv och jämställdhet för att på sikt minska våldet i samhället och där olika lokala aktörer i kommunerna är inblandade. – Vi vill öka tryggheten och minska våldet, och det tror vi att vi kan uppnå genom ökad kunskap och medvetenhet kring våld och våldsprevention. För att nå ut är det bra med flera aktörer, insatser och metoder som samverkar, säger Lina Dimming, projektledare för En kommun fri från våld i Borås stad. I Borås har man börjat med ett pilotområde, Norrby. Där är skolan en viktig aktör men även kultur- och fritid och individoch familjeomsorgen inom stadsdelsförvaltningen, samt en trygghetsgrupp med representanter från bland andra lokala idrottsföreningar, bostadsbolag och polisen deltar. Efter händelserna med massövergrepp i Köln, Kalmar och Stockholm

har projektgruppen pratat om vikten av att ha bättre beredskap för den typen av händelser när de planerar för framtida aktiviteter. – Det gäller att hela tiden tänka förebyggande. Vid aktiviteter är åskådarperspektivet viktigt. Vi måste föra ut ett budskap om att alla måste vara uppmärksamma och säga ifrån om man ser något som händer som inte är bra, säger Lina Dimming. KURATORER SOM MÖTER killar och tjejer

i skolan och på ungdomsmottagningar är ytterligare en aktör. I uppdraget ingår att arbeta förebyggande mot våld, men också med akuta åtgärder när något har hänt. En skola som satsat på det preventiva arbetet är Skuru skola i Nacka. – I årskurs fem har vi samtal med alla elever i små grupper. Om kroppen, utvecklingen, gränser, vad som är okej och inte. Sedan har vi ett tätt samarbete med all personal i skolan. Eleverna vet att de kan vända sig till oss, berättar kuratorn Carin Eriksson. Många av de förebyggande insatserna handlar om att nå unga. Men värderingar finns förstås även bland vuxna. Hur når man dem? Olga Persson, generalsekreterare på riksförbundet Unizon, menar att det är viktigt att arbeta med de bilder och värderingar som förmedlas i populärkultur och medier, men framförallt att ständigt prata om dessa frågor. En nyckel är att få männen och killarna att själva kämpa för förändring och att vi alla säger ifrån. – Vi måste bryta tystnaden. Det gäller på golfklubben, företagets julfest, på gatan och överallt.

Nu har vi öppnat vår kvinnoenhet – Iris Ryfors. / Läs mer på vår hemsida.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare. Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR-Direkt är förbundets rådgivningstjänst för medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer.

Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan. Du väljer själv om du vill vara med i a-kassan, men ett medlemskap i Akademikernas a-kassa AEA, är en billig försäkring – det kostar bara 100 kr/mån. Det är också en förutsättning för att du ska kunna få kompletterande ersättning från förbundets inkomstförsäkring om du skulle bli arbetslös. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan. Rättsskyddsförsäkringen som ingår i medlemskapet gäller medlemmar som arbetar med myndighetsutövning. Försäkringen täcker rättegångskostnaderna vid åtal för tjänstefel vid myndighetsutövning.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Andra försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring. Som ny medlem i förbundet får du också fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader.

Fritidshus. Du kan hyra förbundets fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner.

Juridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys och 30 minuter fri juridisk rådgivning med en jurist hos Avtal24. Du får också 20 % rabatt på avtal.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoaching. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Fler förmåner. På webben finns fler erbjudanden som rabatt på bolån, banklån, kulturevenemang och andra varor och tjänster.

Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015. Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand.

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad. Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt. Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Tema

Kvinnliga akademiker jobbar ofta i yrken som värderas lägre än andra. Trots samma utbildningsnivå och ansvar. Det gör att de tjänar mindre.

•Skevt SER MÖNSTER Uppsala kommuns förhandlingschef tror att vi har lättare att ge mer betalt i vissa yrken. Med arbetsvärdering och årlig lönekartläggning försöker hon räta upp det skeva.

MILJONFÖRLUST Varje månad får kvinnliga akademiker lite mindre betalt än manliga akademiker för samma jobb. Under ett yrkesliv blir skillnaden flera miljoner kronor.

MER DEG I yrken som av tradition domineras av kvinnliga akademiker är lönen lägre än i professioner där män är i majoritet. Hur ska deras löner få jäsa lika mycket?

LYFTE LÖNEN Margareta Wilde fick upp lönen med 3 000 kronor i månaden. När hon upptäckte att biståndshandläggarna tjänade mindre än likvärdiga grupper sa hon ifrån.

41 AKADEMIKERN

Tema

Ser mรถnster

Med arbetsvärdering och årlig lönekartläggning vill Uppsala kommun nå rättvisa löner. Förhandlingschefen Anna Lind gör det möjligt att upptäcka skevheter som måste rätas upp. Text: Sally Henriksson Foto: Linus Meyer

➔

Tema

REGNET, SOM RIMLIGEN borde ha varit snö, faller utanför de stora fönstren i mötesrummet på våning sju, högst upp i den byggnad vid centralstationen i Uppsala där kommunkontoret är inhyst under den pågående renoveringen av stadshuset. Vid en whiteboardtavla intill dörren gestikulerar utredaren Ylva Saarinen stort och förklarar entusiastiskt hur de med hjälp av redan insamlad data kan analysera hur jämställda Uppsala kommuns löner är. – Vi kan analysera löneläget och lönespridningen både inom samma yrke och mellan olika yrkesgrupper. Vi kan se hur löneutvecklingen påverkas av om man arbetar deltid och hur löneutvecklingen ser ut för män respektive kvinnor, förklarar Ylva Saarinen medan hon bläddrar mellan de olika sidorna i powerpointpresentationen hon har förberett. – Går det att få fram allt detta alltså? Vad spännande! säger förhandlingschefen Anna Lind som är den som har kallat till mötet, som är en uppdatering av hur de ligger till med arbetsvärderingen och lönekartläggningen inför vårens kommande löneöversyn.

AKADEMIKERN

Inför vårens löneöversyn går förhandlingschefen Anna Lind och hennes kollegor igenom hur lönerna skiljer sig för kvinnor och män inom samma och mellan olika yrken.

Anna Lind ger klartecken för att Ylva Saarinen kan arbeta vidare med att tvätta data och analysera den. Hon är nyfiken på vilka mönster som kommer att visa sig. Uppsala kommun arbetar redan med ett system där lönekartläggning kopplas ihop med arbetsvärdering och lönepolitik – men denna mer ingående analys om löneskillnader mellan män och kvinnor är att ta kommunens arbete mot rättvisa löner ytterligare ett steg framåt. UTANFÖR FÖNSTRET har skymningen övergått i mörker. Mötet avrundas och Ylva Saarinen och kollegan Anette Klippberg packar ihop sina papper och bärbara datorer och tar hissen ned till sina respektive avdelningar. Anna Lind hämtar en kopp kaffe i automaten utanför mötesrummet där några av de politiska sekreterarna sitter framför en tv och uppmärksamt följer en presskon-

"Vi kan analysera löneläget, lönespridningen, både inom samma yrke och mellan olika yrkesgrupper." YLVA SAARINEN

AKADEMIKERN

Tema ferens om flyktingkrisen. Väl tillbaka i mötesrummet fortsätter hon sitt resonemang kring löneskillnader. – Jag tror att jämställda löner beror på en strukturell syn på jämställdhet och jobbets värde. Vi har lättare att sätta högre lön på vissa yrken än på andra. Med vårt system kan vi se det och rätta till det. Det blir tydligt när cheferna ser hur det ligger till på just deras enheter, säger Anna Lind. NÄR HON BÖRJADE som förhandlingschef i Uppsala kommun 2010 såg hon att det fanns orättvisa löner inom kommunen. Hon saknade struktur och strategi för lönebildningen och bestämde sig för att börja jobba mer systematiskt. Genom en så kallad arbetsvärdering placerades de olika yrkesgrupperna i ett trettiotal olika boxar utifrån bland annat krav på kompetens, utbildning och ansvarsmängd. Akademikerförbundet SSR:s medlemmar finns i huvudsak i boxarna 16 och uppåt. Skolkuratorerna återfinns i box 16 tillsammans med bland andra specialpedagoger, grundskollärare och

handläggare inom personalområdet. Socialsekreterarna i box 17 med till exempel sjuksköterskor och skolsköterskor. I den årliga lönekartläggningen placerar sedan respektive chef ut sina medarbetare mellan den lägsta och högsta lönen inom gruppen utifrån hur den anställda presterar. På så sätt kan chefen se om personen är rätt lönesatt utifrån prestation och yrke. En person som är för lågt lönesatt ska successivt få högre lön medan en person som är för högt lönesatt ska få en handlingsplan med syfte att höja prestationen. Chefens feedback till sina medarbetare under året och i samband med löneöversynen är en mycket viktig del för att de anställda ska förstå sambandet mellan prestation och lön och för att lönerna ska upplevas som rättvisa, menar Anna Lind. – Vi vet att om våra medarbetare upplever sin lön som rättvis så får vi större utväxling på våra lönekostnader. Jag måste kunna förstå både varför jag har en lägre lön än någon annan och varför jag tjänar mer än någon annan för att känna mig nöjd. I BÖRJAN BLEV kommunens chefer glada

"Vi har lättare att sätta högre lön på vissa yrken än på andra. Med vårt system kan vi se det och rätta till det." ANNA LIND 24

AKADEMIKERN

över att få ett verktyg att hålla sig i när de skulle sätta löner. Men ganska snart upptäcktes svagheter, som att det var svårt för cheferna att ge tillräcklig och rätt återkoppling och att bedöma om en medarbetare presterar bra, mycket bra eller excellent. Systemet bygger på att cheferna gör likvärdiga bedömningar och att yrkena är rätt värderade i förhållande till varandra. Det är känsligt att säga att ett yrke värderas högre än ett annat, eller

att en medarbetare presterar bättre än en annan. Men bedömningen måste vara noggrann och kunna förklaras, framhåller Anna Lind. 500 chefer ska värdera och lönesätta kommunens 13 000 medarbetare varje år. – Fatta aldrig ett beslut om en enskild person om du inte kan tala om varför du har fattat det beslutet. Då har du inte beslutet i dig och med dig. Detta gäller i allra högsta grad löner. Uppsala kommun har arbetat med systematisk lönekartläggning varje år sedan 2012, och det ska de fortsätta med. Arbetsvärderingen däremot är tänkt att göras vart femte år eftersom den är komplex och tidskrävande. Bland medarbetarna är de flesta positiva, upplever Anna Lind. De som är negativa är de som nått så pass högt i sin box att löneutvecklingstakten minskar.

NÄSTKOMMANDE DAG sitter Anna Lind

i ett nytt möte. Den här gången några våningar ned i huset i ett litet, fyrkantigt rum utan fönster. Under de senaste veckorna har hon ofta suttit här då hon har betat av möten med så gott som alla fackförbund inför nästa års löneöversyn. Den här eftermiddagen har turen kommit till Akademikerförbundet SSR. Fackförbunden är överlag positiva men ifrågasätter bedömningarna av prestationer och arbetsvärderingen, förklarar Anna Lind innan mötet. – Det är bra att de ifrågasätter. Då vet de att arbetsvärdering finns och förstår vad den är till för. Vid Anna Linds sida sitter specialisten Hans-Olof Bylund som är ansvarig för löneöversynen och på andra sidan det vita konferensbordet sitter SSR Uppsalas ordförande Maria Persson

När Anna Lind tillträdde 2010 fanns orättvisa löner. Kommunens 500 chefer saknade verktyg för att värdera 13 000 medarbetares arbete.

AKADEMIKERN

Skolkuratorerna har halkat efter lönemässigt när kommunen satsat på andra grupper påpekar SSR Uppsala inför den årliga löneöversynen.

AKADEMIKERN

och vice ordförande Yvonne Flambe. De går igenom tidplanen och processen inför vårens kommande lönerevision. Stämningen är god, bitvis skämtsam, men stundtals är tonen från de båda fackrepresentanterna bestämd. Yvonne Flambe påpekar att det i förra årets översyn var ett problem att lönesamtalen inte hölls ordentligt. Många av cheferna var nya och inte tillräckligt utbildade för att genomföra dem på ett bra sätt. Anna Lind säger att hon inte kan garantera något men att alla har utbildats och att hon vill att facket flaggar i tid om lönesamtalen inte sköts som de ska. Maria Persson och Anna Lind diskuterar fram och tillbaka om lönedialogen, som Maria Persson ibland upplever som ett spel för galleriet. Anna Lind kontrar och säger att dialogen ska handla om huruvida lönen är rätt eller ej, inte om den är ”hög nog”.

Även under det här mötet lyfts det att bedömningarna är svåra att göra. Som exempel tar Yvonne Flambe skolkuratorerna och säger att de upplever att kommunen satsar på lärare och socialsekreterare medan skolkuratorerna, som har en allt högre arbetsbelastning, halkar efter. Maria Persson håller med och påpekar också att vissa yrkesgrupper som är utspridda på flera olika förvaltningar ligger väldigt olika lönemässigt. Alla strateger har kodats som handläggare i arbetsvärderingen och den gruppen tjänar allt mellan 32 000 kronor och 85 000 kronor per månad. Anna Lind har ingen förklaring till det, men säger att hon ska ta med sig detta och oron kring skolkuratorerna in i löneöversynen. Hon förklarar att hon tack vare det systematiska arbetet med löner är medveten om att bedömningarna är svåra och att hon jobbar med att

Tema utveckla dem. Hon berättar också om jämställdhetsanalysen som beräknas vara klar någon gång i början av nästa år och de båda SSR-representanterna nickar uppskattande. Överlag ser de fackliga representanterna områden som kan förbättras vad gäller lönekartläggningen och arbetsvärderingen, men är positiva till att den finns. – Vi kan se att en del strukturella problem har lyfts som vi inte såg tidigare. Det finns problem med att värderingsboxarna inte alltid används på rätt sätt, men det är kanske som Anna säger att utan systemet hade vi inte sett problemen överhuvudtaget, säger Maria Persson.

SSR Uppsala efterlyser en bättre analys mellan olika yrkesgrupper inom kommunen och en djupare analys av hur arbetsvärderingen görs. Problemet i dag är att arbetsvärderingen riskerar att bli skev och subjektiv. Inte minst för att uppdelningen är grov, till exempel tillhör alla socialsekreterare samma box oavsett om de har myndighetsansvar eller inte. EN ANNAN viktig del när det kommer till jämställda löner är deltidsarbete. Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid och det kan påverka såväl löneutveckling som framtida pension. I Uppsala kommun utreder man nu möjligheten att omvandla alla kommunens tjänster

Vid arbetsdagens slut. Anna Lind utreder om alla deltidstjänster kan omvandlas till heltid eftersom deltid kan ge både sämre löneutveckling och pension.

AKADEMIKERN

Tema "Det handlar inte om individens rätt att arbeta deltid utan om individens rätt till heltid."

CV ANNA LIND Utbildning: Juristlinjen vid Göteborgs universitet. Arbetar: Förhandlingschef Uppsala kommun.

AKADEMIKERN

till heltidstjänster över en natt. I samma stund som det sker ska en tjänstledighet beviljas så att man i praktiken arbetar i samma grad som sin deltidstjänst, men efter ett tag får man ansöka om att fortsätta arbeta deltid för att inte tjänsten ska övergå till en heltidstjänst. – Det handlar inte om individens rätt att arbeta deltid utan om individens rätt till heltid. Jämställdhet ska ses ur ett strukturellt perspektiv. Om du verkligen vill arbeta deltid ska du göra ett aktivt val att göra det, säger Anna Lind.

Hon återvänder till löneanalysen. Hon är positiv och menar att nu kan det bara bli bättre: – Äntligen har vi en löneanalys värd namnet! Nu kan vi arbeta vidare med den och koppla kunskapen vi får fram till resultatet av arbetsvärderingen och på så sätt påverka lönesättningen i rätt riktning. Men det är viktigt att komma ihåg att jämställda löner inte är ett mål i sig utan en konsekvens av rättvisa löner. Systemet har sina brister och behöver utvecklas vidare, men de har lyckats synliggöra de strukturella fel som finns vad gäller lönesättningen i kommunen, anser Anna Lind. – Jag tror inte att någon chef i dag tänker att det här är en kvinna så henne kan jag ge en lägre lön. Men om man inte ser att det är något som är skevt, då har man heller ingen indikation på att det är något som behöver åtgärdas.

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen! Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor

Det gemensamma alternativet Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland. Vi erbjuder • Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer • Jour- och familjehem • Beroendevård • Boende för ensamkommande barn • Enhet för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck • LSS-boende

Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss. Vi arbetar bland annat med djurunderstödd behandling och genom mötet med djuren skapar vi möjlighet för flickan att också möta sig själv.

Läs mer på www.risingegarden.se

Läs mer på www.gryning.se

Kommunernas Gryning

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Boenden utan vinstsyfte för ensamkommande flyktingbarn– finns det? Vi har drivit boenden för ensamkommande flyktingbarn i tio år, och är den största aktören i Stockholms län. Vi står för kunskap, erfarenhet och stabilitet i en bransch som alltmer präglas av nystartade, privata aktörer med vinstintresse. AB Vårljus är ett kommunägt bolag. För oss är kvaliteten det viktigaste. Syftet är inte att gå med vinst utan allt överskott går till att utveckla verksamheterna samt tillbaka till kommunerna.

Vi söker folk! Vill du göra skillnad? Välkommen till Vårljus! Som medarbetare hos oss utför du ett oerhört viktigt arbete med ungdomar som har kommit ensamma till Sverige. Vi erbjuder våra medarbetare fortbildning, utveckling och trygga anställningar. Läs mer på www.varljus.se.

Tema

100 %

Män har mer betalt än kvinnor.

miljoner kronor

Så mycket mer tjänar en manlig akademiker i livsinkomst efter skatt. Det är 17 procent mer än kvinnliga akademiker.

AKADEMIKERN

E U

SEP

TEMB

OKT

OBE

JULI

2,6

Kvinnliga akademiker får mindre betalt än män för samma jobb. Under ett yrkesliv blir skillnaden flera miljoner.

EMB

Miljonförlust

D EC

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

}

13,2

ARI

Gapet

Så stor var löneskillnaden mellan män och kvinnor 2014. Den beror bland annat på att vi utbildar oss till olika yrken, jobbar i olika sektorer och att kvinnor oftare jobbar deltid.

BR UA

RI MAR S

APR

86,8 %

JUN

KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET, SACO, STATISTISKA CENTRALBYRÅN, 15:56-RÖRELSEN. ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

JA N U

Så mycket av männens lön får kvinnor.

? 5

Utan förklaring

Så stort är det oförklarade lönegapet. Alltså skillnader i lön som inte kan förklaras av skillnader mellan yrke, sektor, utbildning, ålder eller arbetstid.

AKADEMIKERN

Vårt koncept En och samma familjehemskonsulent är kopplad till ärendet med tillgänglighet 24 timmar per dygn. Familjehemskonsulenten handleder och har regelbunden kontakt med familjehemmet och eleven minst en gång per vecka. Familjehemskonsulenten arbetar med att främja elevens relation till sitt biologiska nätverk. Familjehemskonsulenten har kontinuerlig kontakt med uppdragsgivaren, håller i myndighetskontakter samt samordnar övriga behandlingsinsatser. En av familjehemsföräldrarna är hemma på heltid, båda om behov finns. Familjehemmet får kontinuerlig avlastning. Psykoterapeutisk behandling ingår vid behov. Vi har vår egen psykiatriker samt tillgång till psykologer och leg psykoterapeuter.

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka Akademikerförbundet SSRs

fritidshus & lägenheter Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser. Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus. Där hittar du också priser, fler bilder och beskrivningar.

Klövsjö, Jämtland

Fräscha lägenheter i jämtländska Klövsjö. Sveriges vackraste fjällby är en sevärdhet i sig. Lägg därtill fantastiska omgivningar med aktiviteter hela året. Nu har vi också ett helt nytt hus i Klövsjö. Huset har fyra lägenheter med stora glaspartier som ger fantastisk utsikt över landskapet. Midsommarveckan är första bokningsbara vecka i det nya huset.

NYTT HUS I KLÖVSJÖ

Cagnes-Sur-Mer, Frankrike Välutrustade och bekväma hus, smakfullt inredda, i Cagnes-sur-Mer nära Nice i Frankrike. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen. Husen ligger nära hav, berg, medeltida byar, konstgallerier, museer, restauranger, sportanläggningar och lekland – ett paradis för barn och vuxna.

Fuengirola, Spanien Fräscha lägenheter i spanska Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga. Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden. I närheten finns också många utflyktsmål, som Málaga, Ronda, Córdoba, Gibraltar och Granada med det medeltida arabiska palatset Alhambra.

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

Tema

Mer deg Yrken som domineras av kvinnliga akademiker värderas ofta lägre än manliga. Det märks i lönekuvertet. Text: Sally Henriksson, Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

➔ AKADEMIKERN

Tema

DU STUDERAR I minst tre år på universitet. Du får ditt första jobb med en helt okej lön. Efter några år i arbetslivet märker du att flera av dina studiekamrater och kollegor har sprungit ifrån dig lönemässigt. Du jobbar hårt, presterar bra och är omtyckt. Men din lön har bara höjts med småpotatis sedan din första arbetsdag. Känner du igen dig? Då är du förmodligen kvinna och akademiker. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar, men det går framåt med myrsteg. Om minskningen fortsätter i samma takt når vi jämställda löner om drygt 60 år. Under en livstid tjänar en manlig akademiker i genomsnitt 2,6 miljoner kronor mer efter skatt än en kvinnlig akademiker, enligt Saco. Det är en löneskillnad på 17 procent. Det skiljer sig dock åt mellan olika utbildningar. Män som är samhälls- och beteendevetare tjänar 10 procent mer än 36

AKADEMIKERN

kvinnor, men bland socionomer är skillnaden ”bara” 4 procent till männens fördel. Om man ser till arbetsmarknaden i stort är löneskillnaderna mellan män och kvinnor som störst där lönerna är högst, alltså ofta på chefspositioner i privat sektor. Men det är inte bara inom en profession som män tjänar mer än kvinnor. För akademiker är skillnaderna många gånger större beroende på var de arbetar. I yrken som domineras av kvinnor är lönen lägre för både kvinnor och män än i branscher som domineras av män. Trots att kvalifikationerna, ansvaret och arbetsbelastningen är likvärdiga. EN DEL AV löneskillnaderna kan förklaras med att kvinnor oftare arbetar deltid, tar ut mer föräldraledighet och är sjukskrivna i större utsträckning. Men när man räknat bort dessa skillnader finns fortfarande ett oförklarat gap. Förra året

W LÄS MER! Jämställda löner i världen om 118 år. Akademikern.se

tjänade kvinnor 13,2 procent mindre än män och för 5 procent av dem fanns ingen annan förklaring än kön. En tänkbar orsak till det oförklarade lönegapet, enligt Delegationen för ett jämställt arbetsliv, är att mäns och kvinnors arbete värderas olika, både på arbetsplatsen och på strukturell samhällsnivå. Denna form av diskriminering kallas värdediskriminering. – Det är ett omdiskuterat begrepp och ingen kan säga exakt vad de här löneskillnaderna beror på. Men hur man än vrider och vänder på det så ser man skillnader till kvinnors nackdel, säger Lena Granqvist, nationalekonom på Saco som tidigare forskat om löneskillnader och som var en av ledamöterna i delegationen. Det är inte bara de oförklarade löneskillnaderna som är ett problem. Även de förklarade, som att kvinnor i lägre utsträckning är chefer, är problematiskt menar hon.

– Det handlar om individer, sektorer och samhällsnormer. I en ideal värld där löner sätts enbart efter kompetens och prestation skulle vi inte ha de här problemen. ALLA HÅLLER DOCK inte med om att

värdediskriminering ligger bakom de oförklarade löneskillnaderna. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menar att det är marknadskrafter som tillgång, efterfrågan och

LENA GRANQVIST Saco

"I en ideal värld där löner sätts enbart efter kompetens och prestation skulle vi inte ha de här problemen." LENA GRANQVIST AKADEMIKERN

Tema

AGNETA STARK Forskare

AKADEMIKERN

kompetens som styr. Att kön är en förklaring till att ett yrke värderas lägre än ett annat köper de inte. – Vår bedömning är att det är många olika faktorer som leder fram till hur ett arbete värderas. Det är betydligt mer komplicerat än att bara hänvisa till kön, säger Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv. Hon menar att man kan upptäcka och analysera könsdiskriminering på företagsnivå eller på en arbetsplats, men inte på samhällsnivå. – Vi tror att man ska arbeta med lönebildningen utifrån en mer individuell syn på vad ett arbete innebär och hur det utförs. Har man en efterfrågad kompetens så påverkar det lönenivån.

AGNETA STARK, som är pensionerad docent i företagsekonomi och som har många års forskning om löneskillnader mellan könen bakom sig, är trött på att jämställda löner många gånger ses som en motsättning till individuella löner. – Jämställda löner betyder inte att alla ska ha samma lön, men löner ska sättas utifrån sakliga grunder. Kön är inte en av dem. Hon är helt övertygad om att skillnaderna i löner mellan traditionellt kvinnodominerade yrken och traditionellt mansdominerade yrken är en könsfråga. – Först sa man att kvinnor hade lägre utbildning. När kvinnor skaffade sig högre utbildning skyllde man på att de valt fel utbildning. De valde då andra utbildningar men hade ändå lägre löner. Då var förklaringen att kvinnor väljer fel yrken. Och så har det fortsatt låta.

W HAR DU RÄTT LÖN? Jämför din lön med andras i Saco lönesök.

Det senaste i raden av påståenden är att kvinnor i dag tjänar mindre än män för att de har mer flexibla arbetsvillkor. Men det har visat sig att personer med mer flexibla arbetsvillkor tjänar mer. Vad är förklaringen då? HUR JÄMSTÄLLDA LÖNER ska nås snabbare än om 60 år finns det uppenbarligen inget enkelt svar på. Särskilt som alla inte ens är överens om vad som är problemet. Insatser görs på olika nivåer, men det finns också kritik mot dem. Medlingsinstitutet har regeringens uppdrag att verka för jämställda löner. Samtidigt värnar det en modell där löneökningen som fack och arbetsgivare i exportindustrin kommer överens om ska bilda norm för resten av arbetsmarknaden. Något som bland annat andra fackförbund menar gör det omöjligt för kvinnodominerade branscher att komma ikapp mansdominerade. När det kommer till konkreta verktyg är lönekartläggningar det som de flesta tycker fungerar bäst. I en lönekartläggning ska arbetsgivaren analysera löneskillnader såväl inom som mellan grupper och se till att de är sakliga ur ett jämställdhetsperspektiv.

"Hoppsan, vi hade visst löneskillnader mellan könen." AGNETA STARK

Hur jobbar förbundet? Lönesättningen måste vara transparent och tydlig. Det menar Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg. Förekommer värdediskriminering bland medlemmarna? – Många av våra grupper är kvinnodominerade. Speciellt inom kommun och landsting bedöms deras yrken vara krävande och värderas högt, men lönerna hålls nere. För till exempel socialsekreterare är löneutvecklingen svag jämfört med stadsarkitekter, som är en manligt dominerad yrkesgrupp. Är problemet med löneskillnader störst inom eller mellan yrkesgrupper? – Det stora gapet är mellan kvinnligt respektive manligt dominerade akademikeryrken. Det finns även tendenser inom samma yrkesgrupp att män tjänar mer, men den skillnaden är inte lika stor för akademiker. På vilket sätt jobbar förbundet för jämställda löner? – Vi jobbar för att alla löner ska vara satta på en saklig grund. Det instrument som finns för det är lönekartläggning och för det behövs ett arbetsvärderingssystem. Vi ser gärna att arbetsgivarna har ett system för detta och att deras lönesättning är transparent och tydlig. Vi försöker också arbeta med jämställdhetsfrågor generellt. Alla verksamheter mår bra av en så bra könsbalans som möjligt.

AKADEMIKERN

Tema

JOHANNA KUMLIN Diskrimineringsombudsmannen

– Genom att kartlägga löner får man upp ögonen för problemet och kan få igång samtal om det. Jag har många gånger mötts av organisationer som säger att de inte har några löneskillnader mellan könen, men så kartlägger de och säger ”hoppsan, vi hade visst det”, säger Agneta Stark. Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra en lönekartläggning vart tredje år. Arbetsgivare med mer än 25 anställda ska även ha en handlingsplan för jämställda löner. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har i uppdrag att kontrollera att lönekartläggningar genomförs och att diskrimineringslagen följs. Den som inte följer reglerna kring lönekartläggning kan få vite. DO har dock fått kritik för att inte prioritera detta arbete och

"Ytterst är det arbetsgivarna som i samverkan med facken måste fylla lönekartläggningarna." JOHANNA KUMLIN

AKADEMIKERN

i somras lade man ner den enhet som sysslade med lönekartläggning, samtidigt som specialisterna sades upp. Nu finns en oro för att antalet granskningar åter kommer att minska. Under 2015 genomfördes cirka 115 granskningar, vilket är en av de lägsta nivåerna sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt har det rådgivande inslaget lyfts ut och fokus ligger numera enbart på kontroll. – Diskrimineringslagen ger en ram för vad som ska göras, men ytterst är det ändå arbetsgivarna som i samverkan med facken måste fylla lönekartläggningarna med innehåll som gör dem effektiva och driver fram förändringar, säger Johanna Kumlin hos Diskrimineringsombudsmannen. FRAM TILL 2009 krävdes lönekartläggning varje år. Alliansregeringen ändrade på detta och den nuvarande regeringen, som titulerar sig Sveriges första feministiska regering, har lovat att återinföra krav på årliga lönekartläggningar. Redan under valrörelsen pratade statsminister Stefan Löfven (S) om detta. Efter att ha fått kritik för att inget hänt meddelade i höstas jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) att regeringen under våren 2016 ska återkomma till riksdagen med en proposition om att lönekartläggningar ska göras varje år. I slutet av januari, mitt under pågående avtalsrörelse, kan regeringen dock inte lämna något besked om när en sådan proposition kommer, eller om det pågår något arbete med den.

Lyfte lönen

Tema

När Margareta Wilde upptäckte att kommunens biståndsbedömare tjänade mindre än andra agerade hon. Resultatet blev 3 000 kronor mer varje månad. Text: Åsa Bolmstedt Foto: Linn Malmén

➔

Tema

REDAN NÄR Margareta Wilde studerade social omsorg på Karlstads universitet pratades det om att kommunen undervärderade kvinnor lönemässigt. Män på samma positioner fick bättre betalt. Det märkte studenterna när de var ute på praktik och när de jämförde hur det gick för de årskullar som redan gått ut. – Det var första gången jag blev medveten om löner och genusskillnader. Då kunde jag inte förstå ett en så stor kommun kunde vara så dum. Nu har jag lärt mig att man ofta förklarar skillnaderna med andra faktorer, säger Margareta Wilde. På sommarloven arbetade Margareta Wilde som biståndsbedömare för äldre på vård- och omsorgsförvaltningen och efter examen 2009 fick hon fast anställning. Snart upptäckte hon att personalens arbete värderades lägre än på andra förvaltningar i kommunen. Det väckte

AKADEMIKERN

"Många säger att i socialt arbete är det kallet som drar och inte lönen. Det stämmer inte." MARGARETA WILDE

Margareta Wildes intresse för att engagera sig i det lokala facket. De tog fram statistik över lönerna i de olika förvaltningarna som visade på olikheterna och ifrågasatte om man verkligen ska behöva byta förvaltning för att tjäna mer. – Vi drev frågan ganska hårt, men på ett sakligt vis. Vi hade ett tydligt underlag som vi presenterade för förvaltningens direktör. Det fick resultat. Förvaltningsdirektören tog frågan vidare och biståndsbedömarna fick ett extra tillskott på totalt 3 000 kronor i månaden. Under 2012, 2013 och 2014 ökade månadslönen med tusen kronor varje år. – Det är klart att jag är glad för pengarna, men lika mycket för att jag blev lyssnad på, hörd och respekterad. FÖR EN TID SEDAN väcktes Margareta Wildes intresse att arbeta med barn och ungdomar. Hon tog tjänstledigt och kompletterade sin utbildning med en socionomexamen. – Jag tycker mycket om gamla människor, men det händer så mycket på barnsidan. Jag har fått höra att det är den tuffaste arbetssituationen i kommunen. Det är det säkert, men det lockar mycket ändå, säger hon.

CV MARGARETA WILDE Utbildning: Socionom. Arbetar: Karlstad kommun.

Nu i februari börjar Margareta Wilde som socialsekreterare på familjeavdelningen. Trots att hon går upp några hundralappar i lön hamnar hon återigen i en lönemässigt undervärderad grupp. Det visar den arbetsvärdering som Karlstads kommun nyligen gjort. 61 grupper har värderats utifrån arbetstyngd och hur svårt arbetet är. I den hamnade socialsekreterare på tredje plats, efter rektorer och enhetschefer. Men lönen matchade inte arbetsinsatsen. – Jag har sett resultatet av arbetsvärderingen och har förstått att kommunen bestämt att göra en ny lönepolicy som ska börja användas i år. Som anställd ska man veta vad som förväntas av en för att få en bra lön. Det är bra. Jag ser det här som en längre process där vi sakta men säkert kan visa att det är viktigt för kommunen att

ha bra personer anställda. Och för att få bra personer som stannar så måste man erbjuda en bra lön. Personligen vet hon att andra grupper i kommunen tjänar mer, men försöker att inte tänka på det utan väljer att se det som att hon tjänat bra som biståndsbedömare. Men det finns gränser för vilken lön hon är beredd att acceptera. – Nu börjar jag ett jobb som innebär myndighetsutövning, men jag sökte även en tjänst utan myndighetsutövning. Den tackade jag nej till för att jag hade varit tvungen att gå ner flera tusen i lön. Det var det inte värt. – Många säger att i socialt arbete är det kallet som drar och inte lönen. Det stämmer inte. Lönen säger något om hur betydelsefull man är. Det gäller att ha en dialog för att känna sig nöjd. AKADEMIKERN

FÖRELÄSNING I STOCKHOLM Dedicare Academy bjuder in till föreläsning med Lisbeth Pipping Ta med dina kollegor och lyssna på Lisbeth Pipping, föreläsare, forskare, författare till boken ”Kärlek och stålull”, dotter till en mamma med ett psykiskt funktionshinder. Lisbeth föreläser om sin resa in i sitt barndoms land.

Stockholm 11/2 17.30–19.00 Sankt Eriksgatan 44

Övrigt: Föreläsningen är gratis och vi bjuder på tilltugg och dryck. Anmälan: Senast 9 februari till socionom@dedicare.se (begränsat antal platser)

ÖPPET HUS

Göteborg 25/2

16.00–19.00 Elite Plaza Hotel Västra Hamngatan 3

Är du socionom med erfarenhet från socialtjänsten? Just nu söker vi socionomer som vill framåt i karriären till många spännande uppdrag i hela landet. Som konsult hos oss erbjuder vi dig: Flexibla arbetstider Kollektivavtal

Bra lön

Kompetensutveckling

Sundsvall 25/2 16.00–19.00 Elite Hotel Knaust Storgatan 13

Stockholm 3/3

17.30–19.00 Sankt Eriksgatan 44 www.dedicare.se/ socionom/evenemang

Kontakta oss idag så berättar vi mer! Ring oss på 08–555 656 70, mejla till socionom@dedicare.se eller besök oss på www.dedicare.se/socionom

annons

ANNONS

Nytt vägval i yrkeslivet Som socionom finns det en uppsjö av utvecklingsmöjligheter inom olika yrken och sektorer. Möt två socionomer som valt att jobba på bemanningsföretaget Dedicare, istället för i en traditionell anställning.

JELENA PETROVIC KONSULT – DEDICARE SOCIONOM ARMIN FEJZ IC KONSULTCHE F – DEDICARE

om konsult på ett bemanningsföretag finns det idag stora möjligheter att bredda sin erfarenhet genom uppdrag hos olika arbetsgivare. Du investerar i dig själv och har samtidigt en större frihet att prova på nya arbetsplatser med samma trygghet som vid en fast anställning.

Som konsult hos Dedicare får du kompetensutveckling, flexibilitet, trygghet och en konkurrenskraftig lön.

SOCIONOM

– Det som ger mig mest glädje i arbetet som konsult chef är den dagliga kontak ten med konsulter som gör skillnad runt om i landet. Samtidigt som vi tillsammans med konsulterna utför den noggranna matchnings process som gör slutresultat så otroligt givande; glad kon sult och nöjd kund! Jag finner glädje i att följa våra konsult ers utveckling samt stötta dem i deras mångfacetterade och komplicerade arbete. ARMIN FEJZIC

– Jag började att jobba hos Dedicare för att jag sökte ett mer flexibelt upplägg gäl lande arbetstid och semester, vidga vyerna genom att få träffa andra socionomer runt om i landet och för att få bättre betalt för det arbete jag utför. Men också för att Dedicare är måna om sina anställda. Det finns en stor tillit till vår kompetens och att våra insatser som konsulter gör skillnad. JELENA PETROVIC

Spaning

Blick för kloka Nu satsar fler och fler kommuner på specialistsocionomer. I en tid då socialtjänsten går på knäna hoppas många att det ska säkra kvaliteten och minska personalomsättningen. Text: Annika Larsson Sjöberg Illustration: Rasmus Meisler

➔

AKADEMIKERN

UNDER 2014 organiserade Falu kommun om socialtjänsten. Barn och familjesektionen delades in i åtta enheter och ett par av dem fick två gruppledare som fungerar som specialister. De handlägger inte egna ärenden utan har ärendeansvar och fungerar som expertstöd för gruppens tolv handläggare. Socialsekreteraren Anna-Brita Lindberg är en av dem som sedan snart ett år arbetar som specialist i Falun. Hon konstaterar att eftersom de har en så stor omsättning på handläggare är många av dem som jobbar i gruppen väldigt nya. – De behöver mycket stöd vilket enhetscheferna inte hann med tidigare. Vissa handläggare har jag en bokad tid med varje vecka. De ska inte sitta med ångesten och kanske känna att de inte har koll, säger Anna-Brita Lindberg.

HOHOOO Jag rekommenderar att ni anställer en specialistsocionom.

råd FALUN ÄR EN av flera kommuner som den senaste tiden infört specialisttjänster inom barn- och ungdom. Även Umeå, Gävle, Flen, Sundsvall och Bollnäs satsar på detta. Det här är en utveckling som Akademikerförbundet SSR driver på. Tanken är att erfarna socialarbetare med vidareutbildning på magisternivå inom barnområdet ska få en stödjande roll som specialistsocionomer. Rollen ger både högre lön och större ansvar, utan att de blir chefer. Specialistsocionomen handleder kollegor i mer komplicerade barnavårdsärenden och ansvarar också för en evidensbaserad praktik och lokalt utvecklingsarbete. AKADEMIKERN

Spaning – Men alla kommuner har inte samma förutsättningar, därför kommer det se lite olika ut runt om i landet. Riktigt små kommuner kanske kan dela på en specialistsocionom, säger Titti Fränkel.

ANNA-BRITA LINDBERG Falu kommun

Tanken är att införa en nationell titel som alla vet vad den innebär. – Personalomsättningen är ett jätteproblem i kommunerna. De med erfarenhet väljer bort myndighetsutövningen så fort de kan. Men när de unga inte har någon att luta sig mot försvinner snart de också. Tjänsten som specialistsocionom blir ett sätt att få erfarna att stanna kvar och utvecklas, utan att de behöver bli chefer, säger Titti Fränkel, utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR. Drömscenariot från Akademikerförbundet SSR:s sida är att varje arbetsplats i framtiden har minst en specialistsocionom och att de kan bilda nätverk där de delar erfarenheter och inspirerar varandra.

I UMEÅ BÖRJADE i höstas fem medarbetare jobba som specialister inom individoch familjeomsorg unga. Alla har minst sju års yrkeserfarenhet och tre av dem arbetar med introduktion av nya medarbetare. – Av våra 28 socialsekreterare är 18 helt nya på vår utredningsenhet. Får de en bra introduktion hoppas vi att fler ska stanna. Det är både en arbetsmiljöfråga och en trygghet för våra klienter som inte behöver träffa nya socialsekreterare hela tiden, säger enhetschefen Annette Forsberg. Parallellt inför Umeå också en kompetenstrappa med fyra steg. Enligt den ska de nyanställda under sitt första anställningsår gå från att vara medhandläggare till att kunna arbeta självständigt med ordinarie handläggning. Under tiden ska den introduktionsansvarige specialisten finnas med som stöd. – Just nu håller vi på att formalisera hur uppdragen ska fungera i praktiken, säger Annette Forsberg. I FALUN har man varit igång lite längre

" Vår specialistfunktion liknar den som beskrivits nationellt, men vi kan inte låsa oss till de kompetenskraven." MAGNUS NORDAHL

AKADEMIKERN

och fått känna på hur verkligheten ibland krockar med ambitionerna. De ville rekrytera specialister som uppfyllde de nationella kriterier som tagits fram för specialistsocionomer, men det visade sig helt enkelt för svårt. I dagsläget är en av tjänsterna tillsatt med en konsult. Därför har kommunen inte bestämt om de ska använda titeln specialistsocionom. – Vår specialistfunktion liknar den som beskrivits nationellt, men vi kan inte låsa oss till de kompetenskraven.

De personer vi vill ha är inte nödvändigtvis ute och söker jobb, säger Magnus Nordahl, sektionschef på socialförvaltningen i Falu kommun. Även innehållet i tjänsten har ännu inte blivit riktigt som planerat. Eftersom barn- och familjesektionen har vakanta handläggartjänster har specialisten Anna-Brita Lindberg fortfarande kvar åtta ärenden med placerade barn. Dessutom kommer nya ärenden i snabbare takt än de hinner hantera och fördela till handläggarna. I mellanperioden ligger ärendeansvaret hos Anna-Brita Lindberg och de andra gruppledarna. Det innebär en hel del skyddsoch ärendehandläggning även för dem. – Det är roligt att se att jag gör nytta som gruppledare. Vi har blivit ännu bättre på att göra utredningar. Men man blir väldigt splittrad av att behöva ha egna ärenden, konstaterar hon. FLERA AKTÖRER ser med intresse på kommunernas försök med specialisttjänster. På Sveriges kommuner och landsting ser man möjligheten till professionell utveckling som en viktig del i kommunernas arbete med kompetensförsörjning. Hur det ska göras lämnar man dock till varje kommun att avgöra. Än kommer det att dröja innan vi vet om specialisttjänster är ett bra sätt att få bukt med personalomsättningen. Strax före jul blev det klart att arbetet kommer följas upp i ett forskningsprojekt i Ersta Sköndal högskolas regi. Ambitionen är att uppföljningen ska pågå under flera år. – Vi vill se hur det fungerar både för de som arbetar i tjänsterna och för organisationen. Tanken är att vi även ska bidra med kunskapsunderlag under tiden tjänsterna utvecklas, säger Magnus Karlsson, docent vid Ersta Sköndal Högskola.

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik. Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds vid behov psykologutredning. Utredningarna utförs och skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden som BOF (Barnorienterad Familjeterapi), filmning i samband med samspels- och samvarostunder. Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera utifrån uppdrag och efter diskussion med Bromstensgårdens föreståndare. Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser. Kontakta oss för mer information Enhetschef Pia Wistam, tel: 08-508 033 27 Bitr. enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Nu har vi öppnat vår kvinnoenhet – Iris Ryfors. / Läs mer på vår hemsida.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

Min v채g

Hon

gror i myllan När ingen ville anställa henne startade Angeli Sjöström Hederberg eget med fokus på demokrati och individers inflytande över sitt liv och arbete. I dag kallar hon sig samhällsentreprenör och driver sin firma utifrån demokratiska ideal. Text: Tim Andersson Foto: Simon Paulin

➔

Min väg

M MEDAN KAFFEBÖNORNA mals berättar hon entusiastiskt om tekniken bakom skummjölken, som hon efter viss möda precis lärt sig behärska. Hon verkar uppriktigt glad över att få uppvärdera alla dessa baristor som frodas i den kontinentalt inspirerade svenska fikakulturen. – Det är verkligen en konstform! Vi befinner oss på kontoret där hon hyr in sig, ”Idébageriet”. Med sin fiskbensparkett och sina ruffa bygglampor ser det ut att ha ryckts upp från innerstans hippare kvarter för att omplanteras här på leriga landsbygden utanför Åkersberga. Hon växte upp inte långt bort, på Stora Säby gård. Den jordnära barndomen är någonting hon ofta återkommer till under vårt samtal, kanske för att ge relief åt den supermoderna, blankpolerade persona hon utstrålar: entreprenören som talar om resursutveckling, idétävlingen venture cup och inkubatorer som hjälper nya företag att växa, så som andra pratar om vädret.

AKADEMIKERN

ANGELI SJÖSTRÖM HEDERBERG Utbildning: Personalvetare inriktad mot organisationssociologi. Arbetar: Samhällsentreprenör och författare.

Det är där på gården som allting har sin grund, dels det behov av att hela tiden prova nya saker som nu driver henne – det må vara att skumma mjölk, att leda hästturer på Amalfikusten eller att starta nya företag – men också det samhällsengagemang som får henne att kalla sig själv för ”samhällsentreprenör”. ANGELI SJÖSTRÖM HEDERBERGS föräldrar var båda egenföretagare. Mamman hade en frisersalong i huset och pappan plöjde åkrarna utanför. Den senare var dessutom partipolitiskt aktiv och tog med sig dottern på mötena. Tidigt fick hon självförtroende: Hennes röst var viktig. Världen låg öppen. Människor med titlar var just det: Människor. Med titlar. Varken mer eller mindre. Som tonåring fick hon ansvaret för jordgubbarna. – Det var en mäktig erfarenhet att så ung bestämma över självplocket med 40 personal och två försäljningsställen; att varje morgon klockan fem åka till Årsta partihallar med 20 000 i hundralappar och förhandla med herrar som försökte lura en och svara: ”nej, jag kan jordgubbar”. Där föddes hela entreprenörstänket. Att hon skulle studera vidare efter gymnasiet var en självklarhet för både henne och hennes föräldrar, trots att ingen i släkten, med undantag för en kusin, gjort det tidigare. Hon beskriver åren på personalvetarprogrammet som avgörande. Kanske inte så mycket för själva studierna som för det som hände med henne privat. – Jag fick ett feministiskt uppvaknande, en klassmedvetenhet och ett

ARBETSMILJÖ En bra arbetsmiljö är mysig och inbjuder till samtal, reflektion och kreativitet. Det är en generös kultur där du kan ta av dig masken, vara dig själv och både får lyckas och misslyckas. En plats där du kan omsätta miljoner fast du har raggsockorna på dig.

1999 Ansvarar för familjens jordgubbsaffärer.

2002 Får jobb som studentombudsman direkt efter personalvetarexamen.

2004 Blir arbetslös. Söker jobb men får inget.

internationellt perspektiv. Jag började dessutom engagera mig fackligt i Akademikerförbundet SSR. Där formades den vuxna Angeli. Att hon inte ville jobba som renodlad personalvetare insåg hon tidigt. Hon var för mycket föreningsräv, hade varit engagerad i allt från hund- och poesiklubbar till elevrådet, studentkåren och lokalradion. Hellre ville hon röra sig mot ledarskaps- och kompetensutveckling. Utbilda, föreläsa. Chansen till det kom direkt efter universitetet, då hon fick jobb som studentombudsman på Akademikerförbundet SSR. Hon trivdes verkligen, men efter tre år skulle man dra ned på personal. Angeli Sjöström Hederberg begav sig till Arbetsförmedlingen, fann sig inknuffad på ett informationsmöte och fick uppleva hur hela hennes kreativitet utarmades. – Jag gick därifrån och grät och kände att nej, jag kan inte låta det här hända. Att söka jobb är bland det tuffaste man kan göra. Man blir ju bara mindre och mindre och mindre som människa för varje nej man får. Hon sökte mycket, fick inget. Själv 54

AKADEMIKERN

visste hon sin potential, men det gjorde ingen annan: på pappret var hon 24 år med en kandidatexamen i bagaget. Hon insåg att hon måste ta kontroll över sin situation. – Jag kunde inte låta mig själv bli som en urvriden disktrasa. När ingen var smart nog att anställa mig fick jag göra det själv. VID SAMMA TID som hon startade sitt konsultföretag, Processrum, blev hon delägare i ett karriärrådgivningsföretag och ägnade några år åt att föreläsa, coacha och undervisa i allt från cv-granskning till hur man gör simulerade anställningsintervjuer. Det var ett lönsamt spår – som hon till sist släppte. – Visst var det fantastiskt att sitta som 25-åring och coacha en vd som hade en lön på 150 000 kronor och som grät för att han eller hon var så orolig och rädd och kände sig liten. Men jag insåg snart att jag stärkte redan starka, resursstarka grupper, och det kändes inte bra. Så jag sålde tillbaka mina aktier i det där bolaget. Samhällsengagemanget, som spirat redan i barndomshemmets politiska mylla

2005 Drabbas av panikångest och gör upp med den duktiga flickan.

2006-2010 Startar eget. Skriver sin första bok.

Min väg 2015 Är förälder och företagare. Jobbar lagom mycket och med rätt saker. Ger ut sin andra bok.

2011 Lyckas inte få barn som planerat. Trampar vatten både i livet och karriären.

och slagit ut under studietiden, har fått en praktisk tillämpning i entreprenörskapet. Angeli Sjöström Hederberg vill med sitt företag bidra till en mer levande demokrati. Allt hon gör ska stärka civilsamhället och den enskildes inflytande över sitt eget liv och arbete. – Om jag till exempel ska ta fram ett ledarskapsprogram tänker jag i alla led: Hur blir det här ett demokratiskt program? Vem bjuds in? Vilka är talare? Vilka verktyg ger vi så att folk kan gå hem och skapa en mer inkluderande kultur? Vilka berättelser berättas? Det har hänt att hon blivit tvungen att offra pengarna för idealen. Ett av hennes första uppdrag som egenföretagare var ett demokratiprojekt med en serie föreläsningar. Det skulle ge henne 100 000 kronor, vilket var en stor summa för en 24-årig Angeli som annars brukade ta ett par tusen för ett gig. Och på pappret såg det bra ut. Men bakom scenen skojades det på ett sätt som hon inte gillade. – De drog skämt som att ”nästa gång borde vi kanske ha en invandrartjej i rullstol på scenen, så har vi checkat av det”.

STOLEN "För mig symboliserar stolen ett sant, lönsamt och hållbart entreprenörskap. Den är designad av Edblad som är en av mina förebilder."

De levde inte som de lärde, helt enkelt. Det tog mig rätt lång tid innan jag såg mönstret och reagerade. Företaget förutsatte nog att vi skulle fortsätta jobba ihop, men när det blev dags att diskutera saken på ett möte sade jag att nej, det går inte, jag kan inte jobba ihop med er – vi tänker för olika. Visst var det superläskigt, men AKADEMIKERN

LÖN Den som säger att pengar är oviktigt har aldrig varit fattig. Pengar sänker helt klart stressnivån. Men sen finns det ingen korrelation mellan pengar och lycka, vilket många tycks tro.

Min väg jag tror att det stärkte min självkänsla att göra det valet så tidigt i karriären. I stället för karriärrådgivningen lade hon vikten på företagets andra ben: föreningsutvecklingen. Tillsammans med Niklas Hill skrev hon en bok om hur man kan förbättra idéburna föreningars förmåga att rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. Boken kom rätt i tiden och fick stor uppmärksamhet. NU NÄR KARRIÄREN rullade på var det dags för nästa punkt på listan: barn. Angeli Sjöström Hederberg och hennes man var överens om att dela lika på föräldraledigheten och hon började i god tid fundera över hur hon kunde bygga upp företaget så att hon skulle tjäna pengar utan att göra någonting alls på åtta månader. Det tog tre år innan hon hade löst problemet. Boken var en del av planen. Underkonsulter en annan. Webbutbildning en tredje. Som vanligt hade hon jobbat systematiskt mot ett mål, legat steget före. Allt var på plats. Och så – ingenting. Något barn ville inte komma. – Den tiden var… du vet, när man uppnått en viss platå, så blir det… Dels en sorg: jaha, vad är nu nästa livsmål? Jag skulle ju bli förälder och så händer inte det. Det blev ett vakuum, eftersom

+ MINA TRE BÄSTA VAL Säljfördelar Att vända det som som skulle kunna vara mina svagheter (ålder, kön, naivitet och oerfarenhet) till att bli mina största säljfördelar. Våga säga ja Att utmana min komfortzon och säga ja till uppdrag trots att jag är livrädd. Odla starka sidor Att jag odlat mina starka sidor och försatt mig i sammanhang där de kommit till användning. .

"När ingen var smart nog att anställa mig fick jag göra det själv." ANGELI SJÖSTRÖM HEDERBERG

jag inte kunde starta en massa nya saker. Jag kunde inte precis dra igång ett utvecklingsprojekt i Ryssland när jag två månader sedan kanske skulle vara gravid. Det tog ett och ett halvt år, en massa fertilitetstester och till sist hormontillskott, innan Angeli Sjöström Hederberg äntligen blev med barn. Det var en prövande tid då hon fick lära sig att ta det lugnt och lita på att det hon byggt håller. Där är hon nu. Hon har kommit över det ”duktiga flickan-komplex” som tidigare kunde knåda ihop henne i fosterställning, gråtande. Hon jobbar inte ihjäl sig, utan lever upp till det hon för tio år sedan föresatte sig när hon startade sitt företag: att jobba mindre och tjäna mer än som anställd. Tre månader per år tar hon ledigt och stänger av telefonen. Ofta slutar hon klockan tre på dagarna. Det betyder inte att det aldrig kommer intensiva faser. Nu för tiden är de dock medvetet skapade. Som när hon blev mamma och upptäckte att föräldraskapet inte alls innebar den karriärmässiga boja som hon trodde. Då skrev hon en bok där över 40 företagande föräldrar delar med sig av sina erfarenheter. Redan innan hon satte igång bokade hon bord på Bokmässan – som skulle äga rum redan nio månader senare. – Det blev lite stressigt, men funkade. Nyckeln är att ha inflytande över sin egen arbetssituation. Precis det som hon vill ge andra genom sitt företag. – Det är kul att röra sig mellan olika världar. Då blir saker mindre läskiga. Det har jag fått från min jordbrukarbakgrund där man alltid umgåtts över åldersgränser. Det är också det som är fint med föreningslivet – att man träffar människor man annars inte skulle träffa. AKADEMIKERN

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se S:t Lukas är en fristående organisation som finns på ca 35 orter i Sverige och är därmed Sveriges största fristående aktör inom psykoterapi. S:t Lukas arbetar utan vinstintresse med psykoterapi, handledning, utbildning, ledar- och verksamhetsutveckling. S:t Lukas är politiskt och religiöst obundna men vi värnar om de existentiella perspektiven.

Sankt Lukas Dalarna söker

verksamhetschef Läs mer på www.sanktlukas.se/dalarna www.sanktlukas.se/dalarna

Dövteamet och Dövblindteamet i Stockholms län

Vi är Västra Götalandsregionen

Just nu söker vi: Kurator Habilitering & Hälsa Habiliteringen Borås Ref.nr: 2016/95 Sista ansökningsdag: 2016-02-19

söker

Kurator Upplysningar: Enhetschef Anita Dath 08-123 351 90, texttelefon 08-123 496 50 Läs mer på www.jobb.sll.se Ref nr SLSO-16-41121 Sista ansökningsdag 160311

Människor växer här

Medarbetare med drivkraft att förändra. Studenter på väg mot nya utmaningar. Möjligheter och framtidstro är vår vardag. Välkommen till Linnéuniversitetet. Vi söker:

Universitetslektorer i pedagogik

På Linnéuniversitetet bedriver vi utbildning, samverkan och forskning med fokus på ungdomar och vuxna med olika former av utsatthet som exempelvis kan relateras till utanförskap, skolmisslyckanden, migration och missbruksproblem. Nu söker vi lektorer i pedagogik inom områdena ungdoms- och missbruksvård samt arbetslivspedagogik. Läs mer på Lnu.se. Välkommen med din ansökan!

Mer information och fler jobb hittar du på:

www.vgregion.se/jobb

Smärtenheten, Västerviks sjukhus söker

Kurator

Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/lediga-jobb

Vi arbetar för ett hållbart arbetsliv. Vill du medverka? Arbetsmiljöfrågan är en av de viktigaste frågorna för Akademikerförbundet SSR:s medlemmar. Förbundets långsiktiga målsättning är att verka för ett hållbart arbetsliv. Med det menar vi att ingen av våra medlemmar ska drabbas av arbetsrelaterad sjukdom utan istället kunna arbeta till pensionen. Förbundet ökar antalet medlemmar i privatsektorn och vi söker därför ytterligare en person som vill ta ett centralfackligt uppdrag som

Regionalt skyddsombud i Stockholms län Uppdraget är att verka för en bättre arbetsmiljö inom privata företag och organisationer i privatsektorn genom att aktivera och främja samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Tyngdpunkten ligger i att förmå arbetsgivaren och arbetstagarna att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen. Du ska även verka för att lokala skyddsombud utses och att skyddskommittéer inrättas, där villkoren för detta är uppfyllda. Vi ser gärna att du har erfarenhet av fackligt arbete i allmänhet och arbetsmiljöarbete i synnerhet. Har du erfarenhet av privata sektorn är det en fördel men inget krav. Framför allt så är det rätt personlighet som är avgörande för om du ska lyckas med uppdraget.

Statens institutionsstyrelse, SiS, söker

Chef för forskningsoch utvecklingsenheten Tjänsten är placerad på SiS huvudkontor i Stockholm. Enhetschefen ansvarar för ett samordnat, strukturerat och kvalitetssäkrat FoUarbete för hela myndigheten och ska i samråd med utvecklingsdirektören planera, leda, fördela och följa upp arbetet vid enheten. Läs mer på stat-inst.se/jobb. Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver tvångsvård av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruk. SiS verkställer också sluten ungdomsvård. Vården bedrivs vid särskilda ungdomshem och LVM-hem över hela landet.

BEN FURMAN Nu kommer den humoristiska, kreativa och internationellt uppskattade psykiatern till Stockholm. 18/2 - Kvällsföreläsning med temat; MÅ BRA MED BARN - hur man kan lösa barns problem på ett lekfullt och kreativt sätt. 2-3/5 - Utbildning med temat; LÖSNINGSFOKUSERAD METODIK MED BARN OCH UNGDOMAR

Att vara regionalt skyddsombud är ett förtroendeuppdrag vilket innebär tjänstledighet från ordinarie arbetsuppgifter. Förbundet står för ersättning av lönebortfall, ett månatligt arvode samt utbildning för uppdraget. Omfattningen är 30 % och mandatperioden är ett år. Uppdraget förutsätter körkort och tillgång till bil.

Info och anmälan www.reteaming.nu

Är du intresserad, eller känner någon som borde vara det? Hör av dig till Jonas Lidberg, ombudsman och ansvarig för arbetsmiljö, 0709-22 44 41 eller jonas.lidberg@akademssr.se

Psykodynamisk terapi (PDT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Vi vill ha din intresseanmälan senast 2015-03-04.

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi, 90 hp, med två inriktningar:

HT 2015 - VT 2018 Ansökan öppen 15 mars - 15 april

www.psychology.su.se Psykologiska institutionen

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Psykoterapeutprogrammet 3 år / 90 hp Start augusti 2016

Basutbildning i psykoterapi Start augusti 2016

Handledarutbildning

Workshop 2-3 juni 2016

Christine Padesky Mind over mood

Skansen - Stockholm Pris: 3 700 kr exkl. moms

www.sapu.se

Start augusti 2016

www.sapu.se

Välkommen att läsa vidare vid Socialhögskolan i Lund! Hösten 2016 erbjuder vi flera kurser och program på avancerad nivå som riktar sig till yrkesverksamma, bland annat:

• Socialt arbete med fattigdom och försörjning (15hp) • Utvärdering och kunskapsproduktion i socialt arbete (15hp) • Samhällsvetenskaplig teori för socialt arbete (15hp) • Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete (7,5hp)

• Är du eller någon du känner nyfiken på socialt arbete i Sverige och vill läsa på engelska, finns kursen Social Work in Sweden, an introduction (7,5 hp) • Vill du läsa på distans? Då finns kursen Socialt arbete, grundkurs (30 hp) som går under två terminer

Dessutom ger vi ett tvåårigt masterprogram i socialt arbete. Som student har du inom programmets ram stor valfrihet att läsa de kurser som intresserar dig. Du kan läsa på hel eller halvtid, på plats eller distans. Läser du ett år, kan du ta ut en magisterexamen. För mer information, kontakta studierektor Leili Laanemets, leili.laanemets@soch.lu.se Anmäl dig på antagning.se senast 15 april www.soch.lu.se/utbildning

Vi svarar TILLGÄNGLIGHET

FOTO: SANDRA JOHNSON

HUR HJÄLPER JAG KOLLEGAN I RULLSTOL? Mats har upptäckt att kollegan i rullstol inte kan vara med på alla aktiviteter eller i alla lokaler på arbetsplatsen. Nu undrar han vad arbetsgivaren har för skyldigheter.

DETTA HAR HÄNT

Mats jobbar på en folkhögskola som verksamhetsutvecklare. Han vänder sig till SSR-Direkt för att få råd kring hur han ska agera för att hjälpa en kollega. För fyra månader sedan anställde arbetsgivaren en administratör på en allmän visstidsanställning som är rullstolsburen. Hon har snabbt kommit in i jobbet och är mycket uppskattad. Mats ser dock att kollegan inte kan vara med på alla arbetsrelaterade aktiviteter då vissa lokaler antingen saknar hissar och ramper, eller har för trånga dörrposter. När de skulle äta lunch i det gemensamma köket la Mats märke till att kollegan har med sig egna tallrikar då hon inte når upp till köksskåpen. Ofta ber hon dessutom kollegorna om hjälp med att få sin mat värmd i mikron. Av integritetsskäl har Mats inte velat fråga kollegan om vilka bekymmer hon

JAIME ALEITE

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR och ansvarig för arbetsmiljöfrågor.

F DISKRIMINERINGSLAGEN Ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Antogs 2008.

upplever i arbetet i övrigt på grund av sin funktionsnedsättning. Men ju mer han tänker på det, desto fler bekymmer och risker börjar han ana att kollegan har eller kan få i framtiden. Han misstänker dock att hon inte kommer att säga något till arbetsgivaren dels för att inte bli stigmatiserad, dels för att hon är rädd att hennes visstidsanställning inte kommer att övergå i en tillsvidareanställning. DETTA GÄLLER

Till att börja med kan man konstatera att det både rör sig om en arbetsmiljöfråga och en fråga om tillgänglighetsanpassning utifrån diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Således blir regelverket i både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen aktuella. Även hennes enskilda anställningsavtal och lagen om anställningsskydd, AKADEMIKERN

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

LAS, skulle kunna bli aktuella. Men då anställningen i sig inte är i fara lämnas de frågorna därhän. I arbetsmiljölagens andra kapitel, första paragrafen samt tredje kapitlet, tredje paragrafen framgår arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsförhållanden utifrån människors olika förutsättningar. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetsplatsen är anpassad till var och ens förutsättningar. De enskilda medarbetarsamtalen och det återkommande systematiska arbetsmiljöarbetet ska ombesörja att arbetsgivaren får vetskap om vilka anpassningar som är önskvärda för kollegans räkning. Sedan har vi kravet på att tillgänglighetsanpassa arbetsplatsen utifrån diskrimineringslagen, som innebär att personer med en funktionsnedsättning inte får missgynnas genom att arbetsgivaren underlåter att vidta åtgärder för tillgänglighet.

"Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsförhållanden utifrån människors olika förutsättningar." JAIME ALEITE

SÅ FÅR DU HJÄLP

En arbetsgivare som underlåter att agera i frågan löper vissa risker. Antingen riskerar arbetsgivaren att bli anmäld till Arbetsmiljöverket, vilket kan resultera i ett vitesförläggande. Eller så riskerar arbetsgivaren att bli anmäld till Diskrimineringsombudsmannen för brott mot diskrimineringslagens regler avseende bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta. Förhoppningsvis hamnar en arbetsgivare aldrig i en sådan situation då denne självmant vidtar nödvändiga åtgärder utifrån ett rent medmänskligt förhållningssätt. Mats kan hjälpa sin kollega genom att både lyfta arbetsmiljöperspektivet och tillgänglighetsperspektivet och på så sätt medvetandegöra sin arbetsgivare. För att få arbetsgivaren på rätt spår kan han själv ge förslag på ett antal rimliga åtgärder som avsevärt förbättrar situationen för kollegan men också alla andra anställda. Att flytta på tallrikar och mikrovågsugnar är enkla åtgärder. En kravspecifikation för bokning av utbildningslokaler, festarrangemang med mera så att rörelsehindrade och andra med funktionsnedsättningar kan delta på lika villkor är andra enkla saker. Glöm inte riskanalyser och en översyn av utrymningsplaner utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv. Grundtanken är att det mesta kan lösa sig bara man har en vilja, lite idéer och en dialog. SÅ GICK DET

Den allmänna visstidsanställningen övergick till en tillsvidareanställning så vi får utgå ifrån att hennes arbetsmiljö nog förbättrades avsevärt efter att Mats hjälpt arbetsgivaren på traven. 62

AKADEMIKERN

Panelen W LÄS MER Rekordmånga arbetsdagar 2016. Akademikern.se

TEXT: ADAM WESTIN

FRÅGAN

HUR KOPPLAR DU AV? I år är arbetsdagarna ovanligt många. Skottår och få röda dagar minskar tiden för vila. Det gäller att få in återhämtning i vardagen.

CHARLOTTA SÖDERQVIST Konsulent på Trygghetsstiftelsen

CHRISTER GUSTAFSSON Facklig ordförande, Saco-S Arbetsförmedlingen.

HANNA WALLIN Folkhälsovetare, SKL

– JAG PROMENERAR VARJE DAG.

– JAG GILLAR ATT LAGA MAT.

– JAG UMGÅS MED MINA BARN

Det är viktigt för mig att ta in årstiderna, jag brukar gå i naturen och titta efter tecken på att de förändras. I februari handlar det mycket om ljuset och himlens skiftningar, det blir inte mörkt lika tidigt. Jag lyssnar inte på musik när jag går utan försöker vara i mitt eget huvud. Och så tränar jag core och body balance. Jag tänker att det är bra att vara fysisk men hålla pulsen nere och stressen borta.

Och inte bara att laga maten, jag blir avkopplad av hela processen att planera och göra inköp. Det är något att tänka på som inte har med jobbet att göra. Sen är slutresultatet inte det sämsta heller, att avnjuta en god middag ihop med familjen eller goda vänner. Skaldjur är något för mig, och så grönkål. Pappa var hallänning och bildade Svenska grönkålsakademien för att folk skulle odla och äta mer grönkål.

och pysslar eller bygger med klossar. Mobilen låter jag ligga kvar i jackfickan på ljudlös när jag kommer hem. Det gör att alla inte kan nå mig jämt, men är det något viktigt tänker jag att de får tag på mig ändå. Mina vänner vet ju var jag bor. Eller så kan de ringa min man, han tittar ofta. Från jobbet är det sällan något som inte kan vänta. Jag har ett skrivbordsjobb så det är ingen som är direkt beroende av att jag är på plats. AKADEMIKERN

Så funkar det Säg upp dig Har du fått ett nytt jobb eller vunnit högsta vinsten och vill lämna arbetslivet? Reglerna för uppsägning varierar. Så här gör du när det är dags att vandra vidare till nya utmaningar. Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

SÅ FORT FÅR DU SLUTA

4 64

AKADEMIKERN

Om det inte står något annat i anställningsavtalet och om det inte finns kollektivavtal har du enligt LAS en månads uppsägningstid om du säger upp dig själv. I en del kollektivavtal är uppsägningstiden längre än så. Om du vill gå vidare så snart som möjligt stannar du under uppsägningstiden, men du kan också tala om att du vill sluta ett datum längre fram.

LÄMNA SKRIFTLIGT BESKED

Uppsägningstiden börjar räknas från den dag då du meddelar din arbetsgivare att du vill sluta. Det kan vara smart att göra det skriftligt för att undvika oklarheter. Det är också ditt ansvar att se till att uppsägningen verkligen når arbetsgivaren, därför är det bästa att lämna över den personligen. Du behöver inte ge någon förklaring till varför du vill sluta.

TYP AV ANSTÄLLNING

Om du är tillsvidareanställd och vill sluta måste du säga upp dig. Har du däremot en tidsbegränsad anställning behöver du inte säga upp dig till slutdatumet, utan kontraktet upphör automatiskt. Under en tidsbegränsad anställning kan du inte sluta i förtid, utan både du och arbetsgivaren har bundit er för den aktuella perioden. Det finns dock blandformer där anställningen automatiskt upphör en viss dag, men också kan avslutas innan dess.

2 HÄR FINNS REGLERNA

Uppsägningstiden står ofta i anställningsavtalet. Om det inte finns någon angiven tid där gäller i första hand reglerna i kollektivavtalet. Om inte något sådant heller finns reglerar lagen om anställningsskydd, LAS, vilken uppsägningstid som gäller. Villkoren i anställningsavtalet får inte vara sämre än i lagen.

AVSLUTA SNYGGT

Under uppsägningstiden jobbar du som vanligt, om du inte kommer överens med arbetsgivaren om annat. Både arbetsplikten och lojalitetsplikten gäller. Ansträng dig för att ditt avslut inte ska drabba verksamheten negativt, till exempel genom att lämna över arbetsuppgifter och introducera din efterträdare på ett bra sätt. Lämna till sist tillbaka egendom som du använt för att utföra ditt jobb.

AKADEMIKERN

I luften W HÅLL KOLL i kalendern på Akademssr.se

KONFERENS

Vidga dina vyer n NY SOM CHEF Om personligt ledarskap och de vanligaste fallgroparna. Saco och Akademikerförbundet SSR. Göteborg 25 februari.

FOTO: PAUL CLARKE

n ATT DRIVA FÖRETAG För dig som vill starta eller redan driver egen verksamhet. Saco och Akademikerförbundet SSR. Göteborg 25 februari. n FORTE TALKS Om jämlik välfärd. Forte, Stockholm 8-9 mars. n PSYKIATRIDAGARNA Om psykisk hälsa. CKU och Akademikerförbundet SSR, Stockholm 9-10 mars.

PERSONALVETARDAGARNA

Frigör nördens potential

Lön och arbetsmiljö i fokus

Hur gör man det möjligt för var och en att bli fantastisk på jobbet? Det är temat för den brittiska talaren Meri Williams som gästar Personalvetardagarna i april. Utifrån egna erfarenheter av att leda nördar i små och stora organisationer världen över berättar hon hur man arbetar med mångfald i praktiken. I årets upplaga av Personalvetardagarna kan du också lyssna till flera föreläsningar om strategiskt HR-arbete och kompetensförsörjning och rekrytering för framtiden.

Lön och lönerevision, arbetsmiljöarbete, fackligt inflytande genom samverkan, personalstrategiska frågor, medlemsrekrytering, facklig baskurs, facklig fortsättningskurs. Under årets första månader arrangerar Akademikerförbundet SSR flera lokala kurser och föreläsningar runt om i landet.

n STOCKHOLM 6-7 april.

n LÄS MER: Akademssr.se

AKADEMIKERN

FACKLIGA KURSER

Vi behöver bli fler. Behovet av våra tjänster ökar. Att vi växer ser vi dock inte som ett problem. VoB drivs på samhällsnyttig grund utan vinstsyfte. I takt med att vi blir större får vi chans att hjälpa fler utsatta barn, ungdomar, unga vuxna och familjer. Just nu söker vi fler personer som vill göra skillnad. Aktuella tjänster hittar du på vår hemsida. vob.se/lediga-tjanster

VoB:s verksamheter tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd, stöd, integration, utredning och behandling. VoB erbjuder även konsultativa tjänster som utredning, handledning och utbildning som genomförs av psykolog- och socionomkonsulter. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008.

vob.se

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

VÅR VINKEL

Så ska sexuella trakasserier förebyggas. MIN VÄG

RÄTAR UPP. ANNA LIND FIXAR TILL SKEVA LÖNER.

"När ingen var smart nog att anställa mig startade jag eget." SPANING

Nu satsar kommuner på specialistsocionomer.

➔