Issuu

En tidning från AWXT4 Nummer 8 Vår 2013 Pris 44 kronor

Lars Tunbjörk Fotografi. Sidorna 8 och 30

Sofia Wixner om typsnitt med stora fötter. Sidan 22

Sara Hörberg om redaktionella annonser. Sidan 38

Valero Doval Illustration. Sidorna 1, 38 och 44

Pelle Anderson om Helvetica och New Yorks tunnelbana. Sidan 16

Sandra Troedson bakar bullar och gör om tidningar. Sidan 8

19 sidor typografi

Annika Persson om sitt möte med Lena Nyman. Sidan 49

ALLT OM TIDSKRIFTER Utgiven av: Sveriges Tidskrifter. Upplaga: 11 400. Periodicitet: 4 nummer per år. Antal sidor: 76. Layout och redaktionell produktion: A4.

#4 VÅR 2013

#4 är A4-gruppens kvartalsmagasin, varje nummer med sin egen grafiska form. Ansvarig utgivare och redaktör: Pelle Anderson. Grafisk form: Otto Degerman. Typsnitt: Miller och Akkurat. Tryck: Trydells, Laholm 2013. Papper: Arctic Volume Highwhite.

SvD blir veckotidning I Svenska Dagbladets rosa näringslivsdel 12 april finns vinjetten ”Vin & krog”, producerad ”i samarbete med Allerum/Skånemejerier” som det står lite diskret på den icke-annonsmärkta sidan. Två av recepten innehåller prästost, och det specificeras noga att det ska vara Allerums. Inte så konstigt, eftersom recepten kommer från Skånemejerier. Frågan vad sådant gör med läsarnas förtroende för tidningen ställer Sara Hörberg på sidorna 38–40 i detta nummer av #4.

Det här numret av #4 innehåller en hel del om typsnitt. Vår stora undersökning av den svenska dagspressens typval hittar du på utviket i mitten av tidningen. Det var drygt 20 år sedan vi gjorde den första undersökningen, publicerad i DtP, ett numera avsomnat fanzine som du hittar på a4.se. Du finner de allra flesta av landets dagstidningar i tabellen, dock inte Svenska Dagbladet, som inte hade tid att svara. Förklaringen lät inte vänta på sig: den 11 april kom Svenska Dagbladet i ny skepnad. Dock behöll man den mesta typografin, inklusive Sueca. Svenskan tillhörde de tidiga morgontabloider som visade kollegerna hur man gör en seriös tidning i ett mindre format. Fortfarande är det kanske den bästa dagstidningen i landet (Metro får ursäkta). Men den Svenska Dagbladet som landade i brevlådan med devisen ”Tänj tanken.” på kappan gjorde mig fundersam. Eftersom ekonomiwebben är rosa så blir ekonomidelen det också. Eftersom de tre ryggarna varit formatdrivande så sparar man papper med bara två ryggar. Att sporten i stort sett försvinner stör mig inte, men att kulturen blir inneboende i huvuddelen känns inte som Svenskan. Barack Obama efter bomberna i Boston:

Att sporten i stort sett försvinner stör mig inte, men att kulturen blir inneboende i huvuddelen känns inte som Svenskan.

”Whenever civilians are targeted by bombs, that’s an act of terrorism.”

Det som verkligen får mig att tveka är dock de l-å-n-g-a texterna som fyller hela tidningen. Uppblandat med små utrymmen där notiser av Metro-typ fyller ut mellan annonserna, tillsammans med någon vinjett, uppdragen siffra och citat. Tidningen verkar bestå av Understreckare, och styrd av den icke-journlistiska tanken att skarpsinnig analys förutsätter långa texter. Men har man ont om folk får väl de som har jobbet kvar skriva desto längre, misstänker jag. Slutsats: Svenskan är på väg mot veckotidningen, om inte i utgivningstakt så väl i innehåll. Dessutom – var det verkligen nödvändigt att haka på Dagens Nyheters införande av luftgapet mellan rubrik och artikel? Det blir lätt absurt när rubrikerna hamnar så långt ifrån ingress och text att ögat börjar leta efter det som trillat bort.

Och nej, det gäller naturligtvis inte alla civila som dött i hemliga amerikanska drönarattacker i Afghanistan, Pakistan, Jemen, Somalia och andra länder. Om nu någon trodde det. Bara i Pakistan har USA:s drönare dödat över 400 civila, enligt samstämmiga uppgifter från Pakistans regering och amerikanska Bureau of Investigative Journalism. Statens mord är alltid effektivare än individens.

Sofia Wixner reder ut en aktuell typtrend i artikeln om mekanernas historia (eller egyptienne, slab serif på engelska). Hon visar också hur hon jobbat med logotyperna för Husdjur, Året Runt, Kollega och Vi Bilägare. Sofia gjorde dem lite mindre mekaniska. På sidorna 22–24 berättar hon hur det gick till. Du som gillar mekaner bör förresten ta en titt på Quadon, ritad av Rene Bieder från Berlin, och alldeles färsk. Med sin stora xhöjd och öppna teckenformer tål den mindre grader än de flesta mekaner, vilket gör den mycket användbar. Mera här: behance. net/renebieder. Det hände mycket kul på MEG i Göteborg, en del av det har ni läst om i andra medier. Det var intressant att höra Miriam Kirollos från Kairo, tala om den egyptiska revolutionen. Det var inte Twitter som störtade den USA-stödda Mubarak-regimen, om nu någon trodde det. Twitter hade 130 000 användare i Egypten, av 81 miljoner invånare. Läs Miriams text om saken i antologin ”Myter om internet”. ● Pelle Anderson PS: När du läst det som intresserar dig i #4, mejla mig gärna och säg vad vi borde göra bättre!

ATXW4 Bondegatan 21, 116 33 Stockholm 08 556 06 440 www.a4.se info@a4.se

Pelle Anderson Styrelseordförande

Daniel Blanck Redigerare, A4

Madeleine Bäck Redaktör, A4

Carin Carlsdotter Denell, T4

Otto Degerman Formgivare, A4

Lena Fischer Webbutvecklare, W4

Sara Hörberg Reporter, A4

Monika Lann Ekonomiansvarig, A4

Lotta Lundin Bildbehandlare, A4

Annika Persson Reporter, A4

Daniel Siksjö Reporter, A4

Fredrik Söder Grafisk formgivare, X4

Henrik Sundberg Webbutvecklare, W4

Karin Tideström Redaktör, A4

Sandra Troedson Redaktör, A4

Adam Wihlke Art Director, W4

Sofia Wixner Tidningsutvecklare, A4

Du?

#4 VÅR 2013

Text och urval :

1–5 AdamWhilke

Notiser 1

1–3 Hypen inför Google Glasses överdriven? Enligt TheVerge.com finns det mycket som talar för att den omtalade lanseringen av Googles oerhört hypade glasögon, som ska lanseras senare i år, kanske inte är så banbrytande ändå. Tydligen har en rad historiska personer redan fått privilegiet att testa. 4 Världens minsta tidningsskrivare? Med Little Printer skriver du enkelt ut din skräddarsydda personliga dagstidning

#4 VÅR 2013

i miniatyr. Med hjälp av din Smartphone väljer du från vilka webbplatser du vill hämta ditt innehåll - i dagsläget fungerar dock Little Printer endast med Google, The Guardian, ARUP och Foursquare. Cirka 2 000 kronor kostar startpaketet med allt du behöver för att komma igång. Läs mer på http://bergcloud.com/littleprinter/ 5 Comic Sans när påven själv får välja Påven Benedict XVI avgick ju som bekant i slutet av februari.

För att hedra hans helighet publicerades kort därefter på Vatikanens webbplats ett fotoalbum med bilder från påvens gärningar. Varje bild i det 62-sidiga albumet åtföljs av en bildtext satt i... Comic Sans. 6 That’s a wrap Att skapa och dela korta filmer med dina vänner och världen är nu en del av sociala mediernas uttryckskanaler. Senast ut är Vine som låter dig spela in korta videosnuttar på sex sekunder som du sedan kan dela med dina vänner. Cinemagram

och loopcam som har funnits lite längre jobbar till skillnad från Vine med animerade giffar som kan ge spännande kreativa effekter. Fram med filmklappan! 7 Efter 3D-skrivaren kommer 3D-pennan Nu kan du göra tredimensionella teckningar i luften med hjälp av 3D-pennan 3Doodler. Genom att smälta tunna plaststavar som torkar så fort de har lämnat pennstiftet kan du på ett enkelt sätt göra tredimensionella teckningar i real-

6 Lena Fischer

7-9 Daniel Siksjö

10 -11 Pelle Anderson

8 6

10 9

tid. Projektet lanserades på crowdfundingsajten kickstarter. com. I skrivande stund har pennans innovatörer skrapat ihop över två miljoner dollar. Långt mer än målet på 30 000 dollar, så det råder ingen tvivel om att pennan snart kommer att finnas i en butik nära dig. 8 Hur många människor finns det i rymden? Ligger du sömnlös om nätterna och funderar över den eviga frågan: hur många personer befinner sig i rymden just nu? Då finns det en snabb och enkel

lösning på problemet. Svaret presenteras på ett grafiskt och barnsligt tydligt sätt på sajten: howmanypeopleareinspacerightnow.com. Antalet kosmo-, taiko- och astronauter i rymden uppdateras i realtid. Du får dessutom veta namnet på rymdfararna och hur många dagar de har tillbringat i ett viktlöst tillstånd. 9 Instagram används i marknadsföring Instagram är fritt från reklam, men det hindrar inte kreativa företag att använda sig av den

populära bildsajten för att marknadsföra sig själva. Reseförsäkringsbolaget ERV har nu startat tävlingen ”semesterjakten” och vill att Instragramanvändare ska skicka in sina semesterbilder till deras tävlingssajt: semesterjakten.se. Med tiden kommer ett hemligt resmål att växa fram i det som ERV hoppas kommer bli Sveriges största Instagram-collage. Deltagarna kan sedan gissa vilket resmål det rör sig om och har då chansen att vinna en försäkrad resa till orten.

10–11 A2 släpper dansk typ Danske designern Henrik Kubel på designbyrån A2 i London har ritat geometriska sanseriffen Regular, som distribueras av Village, www.vllg.com. En tripp till Antwerpen, och konturen av gamla skyltbokstäver på en sliten fasad inspirerade Henrik Kubel att jobba om Regular, som till en början var tänkt som en mekan, till en modern sanseriff. Regular finns i sju vikter med tillhörande kursiver. Om man gillar gemena ”g” är upp till betraktaren.

> #4 VÅR 2013

Text och urval :

14 Karin Tideström

15 Sandra Troedson

©House Industries/Brand Design Company, Inc. Photo by Carlos Alejandro

12–13 Pelle Anderson

MARRY ME MARRY ME MARRY ME

12 Typografins Dag firad i Indien För sjätte året i rad hölls konferensen Typografins Dag i Indien, i början av mars i staden Guwahati i nordvästra delen av landet. Värd var institutionen för design på Indian Institution of Technology, och temat var Display Typography. Med det växande globala inflytandet från ekonomierna i Asien så växer också intresset för typsnitt som kan representera de många olika skriftspråk som kontinenten rymmer. Under den tre dagar långa kon

#4 VÅR 2013

ferensen visade studenter vid Indiens designhögskolor upp sina typsnitt och affischer, och det hölls workshop kring typsnitt och olika asiatiska språk. Bland föreläsarna fanns två professorer från institutionen i typografi vid universitetet i Reading, England. 13 Nya typsnitt Typetogether, med typsnitsarna Veronika Burian och José Scaglione, designade Tablet Gothic som rubriksnitt för en tid sedan. Tablet Gothic blev snabbt populärt bland form

givare och nu kommer en lutad variant (tyvärr ingen riktig kursiv med envånings-a). Med Tablet Gothic Oblique inräknat omfattar nu hela familjen inte mindre än 84 olika fonter med sex olika breddvärden. Något för en lat rubriksättare! 14 TapeACall – Magisk app för journalister Med appen TapeACall kan du – äntligen – spela in intervjuer och andra samtal direkt i telefonen. Med ett klick kan du sedan dela inspelningen via mejl eller sms, eller ladda ner

den till din dator. Appen finns i två varianter, en gratisversion och en betalversion. Betal versionen kostar 75 kronor och gör det möjligt att lyssna på inspelningen direkt i telefonen. Med gratisversionen måste du ladda över inspelningen till din dator för att kunna lyssna. 15 ABC med fin typo Att leka med klossar är roligt för barn i alla åldrar. Även för vuxna. Särskilt med dessa från houseind.com som kommer i slab seriffer. Klossarna är giftfria och tillverkade av lind.

16–18 Sara Hörberg

20 Sara Hörberg

Istockphoto

19 Pelle Anderson

Typografi i spelvärlden Tre frågor till Linus Josephson, grafisk formgivare som driver bloggen sugoi. se, om spelkonst: Hur behandlas typografi i tv- och dataspel? – Tyvärr ganska styvmoderligt, med några få undantag. Ofta låter man en 3D-grafiker även formatera texten, vilket i regel innebär ogenomtänkta gränssnitt och menyer. Designbyrån The Designers Republic är en av få som gjort genomtänkt typografi för spel, till exempel Wipeout för Playstation. Vilka typsnitt är vanligast? – Arial, Helvetica och andra liknande typsnitt. Om spelet har en retrodesign används ofta pixliga typsnitt som andas mycket 80-tal, ibland enbart i versaler. Text: Sara Hörberg

16–18 Om killar vore typsnitt Cooper Black är en svängig filur som vägrar växa upp, Whitney är en okomplicerad kompis snubbe som aldrig håller på och knixar och Gill är popsnöret som är på väg att förvandlas till Bryan Ferry. Träffsäkra karaktärsdrag utlovas när typsnitt personifieras till olika manstyper på halloffemmes. blogspot.se. Bloggen drivs av formgivarna Samira Bouabana och Angela Tillman Sperandio som bjuder på beskrivningar som: ”Mister Mercury, du har druckit en del och PRATAT

oavbrutet i flera timmar. Du är verkligt slängd i käften, en retoriker med tjusig svans föring. Du snackar omkull precis vem som helst och vi får inte en syl i vädret.” 19 Trendbrott för dagspress Världens bästa investerare fortsätter att köpa upp dagstidningar. Warren Buffets bolag Berkshire Hathaway har under ett drygt år köpt 28 dagstidningar i USA. Visserligen är köpeskillingen, 344 miljoner dollar, bara en bråkdel av före tagets totala investeringar,

men det representerar ändå ett trendbrott. Både för branschen och för Warren Buffet, som för några år sedan skydde dagspressen som pesten. Vad fick honom att byta fot? Så här säger han själv: ”Dagstidningar är fort farande ohotade härskare... över de lokala nyheterna. Om du vill veta vad som är på gång i din stad – vare sig nyheterna handlar om borgmästaren eller skatterna eller skolornas fotbollsliga – så finns det inget som kan ersätta en lokaltidning som gör sitt jobb.”

20 Galna kvinnor kommer långt ”Hur är det att vara tjej i reklambranschen?” Denna återkommande fråga vill Christina Night, creative director, slippa svara på. Men eftersom statistiken visar att 80 procent av branschen fortfarande består av män har hon porträtterat 14 kvinnliga förebilder inom reklamvärlden i nyligen utgivna ”Mad Women – A herstory of advertising”. Boken är ett led i Sveriges Kommunikationsbyråers stadgeändring om en jämställd arbetskultur.

#4 VÅR 2013

En lugn stund i ett vanligtvis välbesökt hörn av kontoret. Hunden Mumma vaktar arbetsron. 8

#4 VÅR 2013

Jobbet? Det ska vara roligt! A4:s redaktör Sandra Troedson går i gång på tempoväxlingar, textredigering och att titta på sidorna ihop med sina kollegor. Text: Annika Persson Foto: Lars Tunbjörk

” Det ska vara mysigt att bläddra i tidningarna” – Jag brukar baka dubbel sats, och så gör jag det tre gånger. Då räcker det ett tag. A4:s redaktör Sandra Troedson skär kanelbullerullarna i skivor som hon placerar i orangeprickiga bullformar innan de plattas till och ställs på kö för gräddning. Hon gillar att baka. Och medan en massiv hushållsassistent vevar runt de 14 decilitrarna mjöl för sats två börjar jag förstå varför alla vill vara runt Sandra jämt. Själv satte jag mig bredvid henne direkt när jag kom ny till kontoret. Och alla vill liksom vara i den där trånga skrivbordstarmen. Den är som köket på en lägenhetsfest. Det är för att Sandra Troedson är bra på allt som gör livet trevligare. Bakning, matlagning, tidningsredigering, utflykter. Och så är hon ovanligt intresserad av dig. Försöker du intervjua henne får du lätt svara på alla frågorna själv. Så jag berättar om min sommarstuga, om mina barns skolsituation och om tre av mina tidigare arbetsplatser innan jag kommer på att hon har vänt på kuttingen. Under tiden har hon tagit ut en rykande varm sockerkaka ur ugnen och serverat kaffe. På A4 vittnar kollegorna om att Sandra lyser upp tillvaron. Det märks när hon är sjuk. Lokalen svalnar. Kunderna älskar henne också, säger de. – Nej, de älskar henne inte bara. De går i spinn, inskärper styrelseordföranden Pelle Anderson. Sandra Troedson är en genuin tidningsmakare som går i gång på tidskriften som helhet. – Jag älskar att klura ut smarta lösningar som får pusslet att gå ihop. Tidningar är lite

som pussel. Man måste hitta dynamiken. Det är det som är det bästa med mitt jobb, att få jobba med det på heltid. Hon gillar att tänka nytt. Att välja fotografer och bildmanér, tänka ut vilka personer som ska porträtteras, och hur. Hitta det viktiga i tilltalet till en viss målgrupp.

Jag älskar att klura ut smarta lösningar som får pusslet att gå ihop. Tidningar är lite som pussel. Redan på journalistlinjen var det redigeringen hon tyckte bäst om. – Jag skrev examensjobb om unga mammor, och jag tyckte det var roligare när alla delarna skulle smackas ihop än när jag satt och skrev på de enskilda intervjuerna. Just nu jobbar hon med tredje numret av tidskriften Äldreomsorg som hon också projektlett omgörningen av. En annan tidning, Grundskoletidningen, är på väg in i processen. Vid sidan av dem jobbar hon med redaktionellt stöd åt bland annat Platsjournalen där hon sitter ute på redaktionen några dagar i veckan. Själv är hon en otrogen tidskriftskonsument. – Jag tar en prenumeration och så tröttnar jag ganska snabbt och tycker allt är likadant. Danska Bo Bedre är en av dem jag prenumererat längst på. Elle och Sköna hem är också sådana jag haft ett tag. Jag gillar olika typer av tidningar beroende på sinnesstämningen jag befinner mig i. Är det stressigt på jobbet, med flera lämningar och produktioner i gång samtidigt, bläddrar jag gärna i lättsamma tidningar. Det

blir min avkoppling. Andra stunder är det kul med tidningar som man vill återkomma till, som bjuder på lite textigare innehåll och som ger lite nytt vetande. Jag älskar när man känner lite ”Oj”, och ”wow”! På helgerna följer hon ett 20-tal bloggar. De flesta handlar om mode, inredning, trädgård och blommor. – Jag har några favoriter, särskilt vad gäller trädgård och blommor, men de är inte svenska utan amerikanska. Härifrån kan jag många gånger få inspiration kring färger och stämningar i olika typer av bilder. Hon välter ut den nya degen på köksbordet och knådar ett par tag extra. – Tänk när farmor bakade. Då knådade hon själv. Femton minuter. Det hade jag aldrig klarat, suckar hon. När man pratar med Sandra är släktingarna alltid närvarande. Farmor och farfar från Halmstad som passade henne och hennes bror medan de andra barnen gick på dagis (”vi bakade som fasen och fick själva dra upp potatisen ur potatislandet till lunchen”). Mormor och hela resten av hennes mammas polska släkt. Lillebrorsan Macke, maken Nicklas, barnen Morris och Poppy. Hunden Mumma. Det finns också ett oändligt antal historier om olika personer som Sandra har räddat ute på stan. Och oftast i tunnelbanan. Medan hon bakar tredje omgången kanelbullar och jag njuter av den nystötta kardemumman i degen berättar hon en av dem. Om hur hon en dag utanför tunnelbanan kände igen ett barn från sin tid som volontär på en kvinnojour, ett barn som nu stod ensamt och grät och inte hade någonstans

att ta vägen. Och hur hon följde med hem och väntade på att mamman skulle dyka upp. Vilket hon också gjorde efter ett tag. En annan gång på väg hem från jobbet en kall vinterkväll, berättar andra, åkte Sandra Troedson tunnelbana med en småbarnsmamma som var kraftigt drogpåverkad. Och först efter att ha bytt blöja på den nedsmutsade babyn och styrt upp den omedelbara nöden, kom hon hem. Ytterligare en annan gång räddade hon en man som trött på livet hoppat ned på spåret. Enligt ryktet tryckte hon formligen ner honom på perrongen tills han slutat försöka ta livet av sig.

Ibland pratar vi om annons och marknad, andra gånger är det ren inspiration för att dra i gång den kreativa processen. Den här torsdagen ska hon rädda ensamredaktörer tillsammans med sin kollega Madeleine Bäck, i A4-skolan. Diskutera hur man jobbar mot klåfingriga ägare, hur man stärker sitt varumärke och hur man gör sin tidning roligare både att göra och att läsa. – Vi ger dem också redskap för att förändra sina tidningar själva. Visar hur de kan tänka när den nya strukturen ska sättas och små tricks att ta till som gör mycket stor skillnad. Nätverket träffas vanligtvis fyra gånger under en termin och bestämmer själva var fokus ska ligga från gång till gång. – Då har vi tid att diskutera varandras tidningar, titta på typografin, tempoväxlingarna och textredigeringen. Ibland pratar vi om annons och marknad, andra gånger är det ren inspiration för att dra i gång den kreativa processen hos redaktören och hans eller hennes egen tidning och en annan gång är det rubrik- och ingressverkstad. Jag får väldigt mycket tillbaka när jag håller de här kurserna. Hon är inte avundsjuk på ensamrollen. – Nej, bland det bästa jag vet är att vägga nya tidningar och få synpunkter från kollegerna. Vissa har svårt att ta kritik, men jag vill höra. Sen behöver man ju inte alltid göra som alla säger. Men att spåna rubriker ihop, flytta runt knäcken i tidningen. Det är ju ett hantverk. Och där blir det bättre om man lyssnar på varandra. Det är fem år sen Sandra kom till byrån, då från konkurrenten Spoon publishing. Hon följde med sin chef till A4, för att få mer av tidningsutveckling och konsult10

#4 VÅR 2013

Privat är Sandra Troedson en livsnjutare som gärna omger sig med växter. Helst polska fruktträd

av gammal sort. #4 VĂ…R 2013

Sandra Troedson älskar att ”vägga” tidningar, att hänga upp dem och diskutera allt från bildval till rubriksnitt. När hon coachar ensamredaktörer handlar det

jobb. Sen dess har hon haft kul på jobbet. Och det är det som är hennes ambition. Att se till att arbetstiden ger utrymme för idéer, kreativitet och garv. Bara ett år lånade hon ut sig till LRF Media för att vara med och starta kontinuerlig utgivning av Lantliv Mat&Vin, lockad av att få jobba med ett av sina älsklingsämnen. – Det var väldigt roligt att få bygga upp tidningen. De hade kommit ut med fyra nummer som oneshots förut, den hade gått bra, och nu ville de ge ut nio nummer per år. 12

#4 VÅR 2013

– Vi satsade på mycket och härlig mat, gärna ekologisk och bra recept. Var det bröd till maten hade vi recept på brödet också. Och vintips till många av recepten. Jag ville att tidningen skulle ge läsarna en skön känsla samtidigt som de fick underbara recept. Det skulle vara mysigt och inspirerande att både bläddra i tidningen och laga maten. Det gick bra och var mycket lärorikt. Men efter ett år längtade Sandra tillbaka till konsultlivet, ”där ingen dag är den an-

dra lik”, och kom hem till Bondegatan igen. Konceptet ”hem” är inte oviktigt i Sandras liv. När hon och Nicklas letade ny bostad närmare stan efter ett någorlunda misslyckat köp på Ekerö, med mycket pendling, så fick hon plötsligt syn på samma rosor som stod i farmors och farfars gamla fina trädgård i Halmstad. – Här ska vi bo, sa jag direkt. Hon är fortfarande sur över att alla plantor de själva åkte och hämtade i Polen när de flyttade till Ekerö – uppstammade lärk-

Foto: Sandra Troedson

Sandras kanelbullar Knåda degen ordentligt i bakmaskinen, minst 15 minuter, så jäser bullarna och blir höga och fina. Cirka 35 bullar. Ingredienser 150 g smör 15 dl vetemjöl 1 dl strösocker 4 krm salt 50 g jäst (1 paket) 5 dl mjölk Fyllning: 150 g smör 6 msk strösocker 4 msk kanel Garnering: 2 uppvispade ägg Pärlsocker eller nötter

ofta om att hitta nätverk.

träd och krusbär, gamla sorters äpplen och plommon – blev kvar i trädgården där. Vilar gör hon hemma. Tidigt på söndagsmorgnarna. För på kvällarna kraschar hon med barnen vid halv nio. – Jag går upp och sätter på kaffe och så bakar jag. Kakor och bullar. Det är avkoppling för mig när degarna jäser. När vi måste rusa är bullarna inte klara, och ett berg av disk står och väntar på Sandras man när han kommer hem från jobbet. Det händer rätt ofta. ●

SANDRA TROEDSON Född: 1978. Bor: I Västertorp på röda linjen. Familj: Mannen Nicklas som är gymnasielärare, barnen Morris 6 år, Poppy 4, och så cockerspanieln Mumma. Yrke: Journalist, redaktör, tidningsutvecklare. Ambition: Att ha roligt och få utvecklas på jobbet. På fritiden: Lagar mat, åker till simhallen och ishallen med barnen, läser tidningar. Visste du inte: Talar flytande polska.

Skär smöret i tunna skivor och lägg i en bunke. Tillsätt 12-13 dl av mjölet (spara lite till utbakningen), socker, salt och jäst smulad i små bitar. Värm mjölk till fingervärme och rör ner i mjölblandningen. Arbeta ihop till en blank och smidig deg. Låt den jäsa under bakduk ca 30 min. Gärna lite längre. Sätt ugnen på 225-250°. Blanda fyllningen. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den lite lätt. Dela upp i två delar och kavla ut varje del till en rektangulär platta. Bred ut fyllningen på degplattan. Rulla ihop till en rulle från långsida till långsida. Skär rullen i 15 bitar. Ställ bitarna i pappersformar. Jäs bullarna under bakduk ca 30 min. Pensla bullarna med ägg, strö över pärlsocker eller hackade nötter. Grädda mitt i ugnen 6–8 min. Låt bullarna svalna på galler under bakduk. Tips: Sätt bullformarna att jäsa i muffinsbleck, så blir de fina och höga. #4 VÅR 2013

02 01 03

13 14

Vardagstypografi

Typografi finns överallt. I tidningar och böcker, på maten och drycken vi köper, i sjukhuskorridoren, i tunnelbanan, på tv, i datorn, i våra hem och på gatan – bland annat. Alltid med samma funktion: att berätta något. På bilden ser du bokstäver och föremål från AWXT4:s hem och vardag.

19 20

Text: Otto Degerman Foto: Martin Stenmark

Pelle Anderson 07 V: bambupincett 18 O: mått för spaghetti 19 K: sax 45 P: träsnitt 55 M: tumstock Daniel Blank 41 Jordglob 50 Plastkloss 51 Havre dryck Madeleine Bäck 03 Hudcréme 28 Räkning 57 Babyvåtservetter Otto Degerman 05 Förpackning 08 Bente 37 Bo 47 LP Carin Carlsdotter Denell 09 Brevvåg 15 Kort 21 Schablon 34 Schablon 52 Bok Lena Fischer 10 Smink 36 Kaffeburk 59 Förpackning Sara Hörberg 32 Smink 61 Teburk 33 Medicin 46 Bok Monika Lann 04 Rytm-ägg 49 Fat för te-påse 30 Noter 39 Brodyr

Lotta Lundin 22 Godisklubba 23 Vaselinburk 13 Löparskor 14 Tangentbord

Henrik Sundberg 56 Snusdosa 01 Kex 31 Klocka 25 Tändare

Daniel Siksjö 62 Klossar 20 Bok 60 Cd

Fredrik Söder 12 Jeans 16 Anteckningsblock 53 Staty 58 LP 35 Anteckningsblock

Karin Tideström 02 Linjal 17 Tändstickor 54 Gem

36 39

Sandra Troedson 17 Spray 44 Halsband 06 Cream cheese Adam Whilke 26 Skylt 24 Kloss 42 Konserv 63 Bok Sofia Wixner 48 Bok 11 Pussel 38 Halsband 40 Tygpåse 43 Kopp

49 47

17 15

25 26 27

44 45

57 54 51

56 53

59 52

#4 VÅR 2013

Massimo Vignelli designade en ny tunnelbanekarta för New York för över 40 år sedan. Men New York-borna kände inte igen sin stad, och italienska designkändisar imponerade inte heller på pendlarna. Jämför man med dagens MTA-karta så framstår Vignellis utflykt i informationsgrafiken som ganska misslyckad.

Kampen mellan två olika sanserifftyper har präglat skyltsystemet i New Yorks tunnelbana de senaste 50 åren. Helvetica tog hem spelet till sist, men utgången var inte given från början. Och det kan ha varit Macen som fällde utslaget, när desktoptekniken slog igenom på 1980-talet. Text: Pelle Anderson

New Yorks tunnelbanas mest iakttagna typ När italienskfödde designern Massimo Vignelli presenterade sin nya tunnelbanekarta för New York 1972 hälsades den av hans kolleger som ett under av modern design. Det var bara ett problem: New York-borna hatade den. Abstraktionsnivån och avståndet till stadens verkliga geografi gjorde den grafiskt eleganta linjekartan så svårtolkad att den efter bara några år (1979) ersattes av en ny – som motsvarar den vi i dag känner. Lagom till New Yorks tunnelbanas 75-årsjubileum, efter möten mellan kartkommittén och t-baneåkarna, och med ett nytt färgkodsystem, kunde folk åter hitta i t-banan. Men Massimo Vignelli hade redan satt sitt märke på systemet. I stadens mytologi är han mannen som gav New Yorks tunnelbana dess typografiska dräkt: Helvetica. Skyltsystemet med sin karaktäristiska sanseriff har vi kunnat se i så gott som varje film och TV-serie om New York de senaste 30 åren. Faktum är att Helvetica är själva definitionen för vad New Yorks tunnelbana står för, designmässigt. Typsnittsvalet, stationsnamnen i vita bokstäver på stora, svarta emaljskyltar och de enfärgade rundlarna på varje tåg som signalerar linjens namn talar till varje iakttagare, och säger omedelbart var du befinner dig. Men Massimo Vignelli är inte den verklighetens regissör som historien hävdar; det var inte han som valde typsnittet till tunnelbanan, och typsnittet var inte heller Helvetica. I början av 1960-talet infördes flera uppmärksammade skyltsystem på flygplatser och för spårbunden trafik på olika platser världen över. Nya, moderna sanseriffalfabet ritades ofta, och flera hämtade sin inspiration från Akzidenz Grotesk, eller ”Standard” som typsnittet kallades i England och USA. I Milano fick Bob Noorda, AD hos däckstillverkaren Pirelli, ansvaret för skyltsystemet i stadens nya tunnelbana. Hans eget sanseriffsnitt är en halvfet version av Akzidenz Grotesk med avkortade upp- och nerstaplar, och var klart för användning 1964, då stadens första t-banelinje öppnades.

Mosaiker av gammal och ny typ från New Yorks tunnelbana. Inte bara olika tidsepoker, utan också det faktum att dagens MTA är en produkt av tre olika företag som slagits samman, bidrar till mångfalden av mosaiker.

Året efter flyttade Massimo Vignelli från Milano till New York för att leda design byrån Unimark Internationals kontor i staden. Efter bara ett par månader fick byrån drömjobbet: att ta fram förslag till ett nytt skyltsystem för New Yorks tunnelbana. Då fanns redan många generationers skyltar representerade i New Yorks tunnelbana. De flesta var fina mosaiker, från 1904 och framåt, med eleganta bokstavsformer, pilar och symboler. Men ett enhetligt skyltsystem saknades, och informationen var inte heller logiskt placerad i det växande systemet. Bob Noorda fick släppa bildäcken och flögs in från Milano för att analysera tbanans trafikströmmar, viktiga informationspunkter och skissa på ett modulsystem för skyltarna. Åter i Milano tog han fram prototyper, svarta emaljskyltar med vit text som skulle fästas i stationernas tak, och skickade dem till Unimark i New York.

Åter i Milano tog han fram prototyper, svarta emalj skyltar med vit text som skulle fästas i stationernas tak. 1966 presenterades det nya systemet för kunden. Men det dröjde ytterligare två år innan designfirman fick i uppdrag att skriva den detaljerade designmanual som publicerades 1970, och som skulle revolutionera informationssystemet i New Yorks tunnelbana. Noorda och Unimark väljer dock typsnittet ”Standard Medium” och inte Helvetica. En anledning var att Helvetica inte tillver-

kades i en lämplig vikt vid denna tid, en annan var att typsnittet helt enkelt var svårt att hitta på den amerikanska marknaden på 60-talet. Så även om Noorda och Vignelli hade velat ha Helvetica, så var Standard ett enklare val. Vid denna tid var fortfarande den mesta typografin i världen bly, och att köpa ett nytt typsnitt representerade en investering på många tusentals dollar för ett kommersiellt sätteri. Dessutom var måttsystemen olika i Europa och USA och krävde anpassning, så både teknik och ekonomi var starka hinder för nytänk. 1970-talet kom med usla finanser för New York och stadens akuta konkurshot 1975. New York Daily News tryckte sin berömda rubrik ”FORD TO CITY: DROP DEAD!” när stadens vädjan om federala pengar initialt fick kalla handen av president Gerald Ford (han ändrade sig månaden efteråt). Rubriken var satt i Helvetica. Det var ett förlorat årtionde för tunnelbanan, trots att MTA, en sammanslagning av stadens alla t-banor, hade bildats med stora planer för expanderad trafik och upprustade stationer. Skyltar och kartor sprejades med graffiti, folk var rädda för att ta t-banan och brottsligheten sköt i höjden.

Varför försvann Standard och ersattes med Helvetica i New Yorks tunnelbana? Under 1980-talets sjönk minnet av Vietnamkriget gradvis undan i folks medvetande, ekonomin blev bättre och staden kom på fötter. Under denna revival av New York tillät tunnelbanan Helvetica att blandas med Standard under en accelererande modernisering av stationerna och deras skyltar. Och 1989 slår MTA fast i sin reviderade Sign Manual att tunnelbanans typsnitt är Helvetica Medium och Helvetica Medium Italic. Fortfarande finns dock gott om Standard-skyltar kvar i systemet. Varför försvann Standard och ersattes med Helvetica i New Yorks tunnelbana? Ingen vet med säkerhet, men teknikutvecklingen har säkert spelat roll. Förklaringen kan helt enkelt vara desktoptekniken. 1984 kom Apple Macintosh och laserskrivaren, Adobe Postscript och Aldus program Pagemaker. Typsnittet Helvetica följde med, i en smäckigt digitaliserad version, och Helvetica fanns dessutom från leverantörer av fotosättare som Compugraphic och Linotype. Standard fanns inte för Macen, även om typsnittet fanns att tillgå för andra system under namnen Berthold Akzidenz Grotesk eller, i en reviderad version, AG Old Face. Det blev kanske för krångligt. Helvetica hade tagit hem spelet. ● Not: Artikeln bygger på den intressanta boken ”Helvetica and the New York City Subway System” av Paul Shaw, MIT Press 2011. 18

#4 VÅR 2013

ABCDEFGHI JKLMNOPQR STUVWXYZ 1234567890 abcdefghij klmnopqrs tuvwxyz ABCDEFGHI JKLMNOPQR STUVWXYZ 1234567890 abcdefghij klmnopqrs tuvwxyz

1. Helvetica startade sitt segertåg under namnet Neue Haas Grotesk, men med ett sådant namn erövrar man inte världen, så det fick bli ”Helvetica” redan 1959. Max Miedinger var designern (och säljaren) som Haas stilgjuteri i Schweiz satt på jobbet tre år tidigare. Uppdraget var att ta fram en modern sanserif som kunde slå mot Bertholds populära Akzidenz-serie. Miedingers ursprungliga ”Neue Haas Grotesk” finns numera i en snygg version restaurerad av Christian Schwartz för Font Bureau i Boston (2004–2010). Den har bland annat det alternativ-R med rak fot, som även fanns för den ursprungliga blystilen. Jämför den gärna med de varianter du har fått med datorer och laserskrivare sedan 1984… Helvetica har många ansikten, en del värre än andra.

ABCDEFGHI JKLMNOPQR STUVWXYZ 1234567890 abcdefghij klmnopqrs tuvwxyz

2. Akzidenz Grotesk (Standard) som vi känner typsnittet i dag, fick sin form på 1950-talet av Günter Gerhard Lange, frilansande AD på Bertholds stilgjuteri i Berlin. Akzidenz Grotesk var innan dess ett konglomerat av olika blystilar i en mängd olika vikter och storlekar, som Berthold köpt på sig i början av 1900-talet från sätterier i Wien, Prag, Riga, Stuttgart, Leipzig, Moskva och S:t Petersburg. Enligt Berthold sålde de en Akzidenz Grotesk redan år 1898. Men som så ofta när det gäller typsnitt är det mera frågan om att etablera ett namn än att hålla en konsekvent typografisk design. 3. SS Grotesk Döpt efter Stockholms Spårvägar, var SS Grotesk ett versalalfabet som Stig Åke Möller ritade på uppdrag 1955. Senare omdöpt

till SL Grotesk och använt för alla tunnelbanestationer i Stockholm, digitaliserat och kompletterat med gemener av Bo Berndal på 1990-talet, under namnet Esseltub. Under 1980-talet ersatt med Helvetica av SL i ett grovt attentat mot stadens typografiska historia. 2011 kom SL Gothic, och sedan dess har privatiseringsspöket och Veolia Transport försett oss med Meta. 4. Karakteristiska särdrag Gul outline är Helvetica, röd är Akzidenz Grotesk och vit är SS Grotesk. Notera den slutna teckenformen hos Helvetica jämfört med de andra. Akzidenz har ett nästan Bruce Springsteenskt underbett, medan Bo Berndals Esseltubgemena e är kondenserat och ovalare i formen. Det är också det öppnaste och mest läsvänliga av de tre.

5. Bedford Avenue i Williamsburg, Brooklyn (odödliggjord i bland annat ”Girls”) har fortfarande Akzidenz Grotesk i stationsnamnet. 6. Under Times Square möts flera linjer, men det är långt att gå mellan en del av plattformarna. 7. Art deco möter funkis på en kakelvägg i tunnelbanan. 8. Fyra informationselement, klart presenterade och lättavlästa. Skylten ersatte ett sammelsurium av olika skyltar med förvirrande budskap. 6

Vad betyder färgerna? Ebis dolore con ea verspid ulpa si doluptatio bea sincti occupta tendanis voluptas dolorer eruptur sae sitatio libusa cor atur as et ommod molenis eatur re re dolorem quid quibus dolorerum qui volor maximaion ratiatestiae nes acipsae sintis aspit, simetur iatiuntusam fugit fugit qui tem sinihictio bea is qui culliquas dolor sum qui inimolu ptaspis aspel ipsunt, sus

6–8 Shutterstock

#4 VÅR 2013

Foto: Dreamstime

1. Öra 2. Hud 3. Lever 4. Njure

3 4

#4 VÅR 2013

Du har kanske sett möbler, kläder, kanske till och med vapen printas ut i den nya generationens 3D-skrivare. Men vad sägs om att printa dig själv? Den medicinska forskningen har tagit den nya skrivartekniken till en helt ny nivå. Text: Madeleine Bäck

Snart kan forskarna skriva ut kroppsdelar Det är den tredje mars 2011 och kirurgen Anthony Atala från Wake Forest Institute for Regenerative Medicine har återigen bevisat att han är en medicinens rockstjärna. Publiken på TED-konferensen i Palm Springs står upp och visslar. Både åt Atala och den 3D-skrivare som han avslöjar bakom sig på scenen. I den växer en mänsklig njure fram, lager för lager. Atala tar på sig ett par plasthandskar och visar upp ett annat exemplar, en färdig njure. – Den här skrev vi ut tidigare idag, säger han och klämmer på det rosa, geléaktiga organet. Publiken jublar ännu högre. Anthony Atala är en av frontgestalterna inom det växande forskningsfältet regenerativ medicin – vetenskapen om att reparera skadade vävnader och organ. För cirka tio år sedan gjorde han succé genom att odla fram urinblåsor genom att låta vävnad från patienters egna urinblåsor växa till över en påsformad modell. Urinblåsorna visade sig fungera utmärkt. I och med 3D-skrivarna har han och hans forskarkollegor tagit steget från vävnadsodling i färdiga formar till medicinsk print on demand. Sedan 2009 finns varianter speciellt utvecklade för att skriva ut med mänskliga celler. Ännu är det dock omöjligt att få fram fungerande organ. Njuren som Atala visade på scenen i Palm Springs är en icke fungerande prototyp. Han och andra forskare på området räknar med att det tar åtminstone tio år innan organutskrifterna funkar. Men när det blir så, är möjligheterna hisnande. Genom att ta celler från en patient, odla dem i labmiljö och därefter skriva ut dem till ett nytt organ, elimineras i ett slag all väntan på organdonation. Eftersom organet är byggt av de egna cellerna behöver patienten inte heller få livslång medicinering för att hindra att det donerade organet stöts bort. Njure är hittills den mest avancerade kroppsstruktur som skrivits ut i 3D. Enklare material som hud och blodkärl har skrivits ut tidigare. Hudvävnad till och med direkt på patienter i något liknande en avancerad bläckstråleskrivare. Men snart kan fler 3D-utskrivna organ vara på väg. I slutet

av 2012 lyckades forskare vid Heriot-Watt University i Skottland för första gången skriva ut tredimensionella cellodlingar av embryonala stamceller. Det är celler som kan utvecklas till vilken vävnad som helst. Resultatet publicerades i marsnumret av Biofabrication i år.

Den här skrev vi ut tidigare idag, säger han och klämmer på det rosa, geléaktiga organet.

Så skriver forskarna ut en njure: En skiktröntgen av kroppen skapar en tredimensionell databild av den egna njuren som kan fungera som mall. Bilden bryts sedan ner i mikrotunna skikt. Det blir en ritning för utskriften. Därefter fylls en modifierad 3D-printer med en lösning av njurceller. Njurcellerna skrivs ut lager för lager på varandra enligt den datoriserade ritningen, precis enligt samma teknik som i en bläckstråleskrivare. Efter cirka sju timmar är njuren klar.

Forskarnas första mål är att utifrån stamcellerna kunna skriva ut leverceller och så småningom levervävnad. Om två, tre år räknar de med att kunna få fram en fungerande lever. Att forskarna satsar just på lever har inte bara kirurgiska förklaringar. För läkemedelsindustrin är odlad lever rena guldet. Läkemedelsföretag måste testa alla nya läkemedel för levertoxicitet och för att göra det krävs mängder av försöksdjur. Det är oerhört dyrt och tar tid. Möjligheten att göra testerna på odlade mänskliga leverceller skulle spara både tid och pengar. Nya läkemedel skulle kunna nå patienter snabbare och kanske bli billigare. Som så ofta när det gäller ny medicinsk teknik gäller det nu att etiken hänger med i utvecklingen. För vem äger egentligen utskriftsmallen för din nya lever? Och om vi snart kan printa hela kroppen, betyder det att vi ska det? När slutar vi prata utskrift och börjar snacka kloning eller kanske teleportering? Håll hårt i kroppen. Framtiden är redan här. ●

extraordinary attraction maccomo the lion hunter Rosewood, digitaliserat 1994 efter typsnitt av William Page, 1874

Z I GGY S TAR D U S T Cooper Balck, Oswald Bruce Cooper, 1926

BLUE TRAIN

john coltrane Clarendon, Hermann Eidenbenz, Edouard Hoffmann 1953, efter förlaga från 1845

ROGER MOORE ANTHONY PERKINS IN NORTH SEA HIJACK ●

Lubalin Graph, Herb Lubalin, 1974

I LOVE NY American Typewriter, Joel Kaden och Tony Stan 1974

TRÄNA FÖR VASALOPPET Dispatch, Cyrus Highsmith, 1999–2000

Guide till bokbloggarna Archer, Jonathan Hoefler och Tobias Frere-Jones, 2001

The best dressed list Stag, Christian Schwartz, Berton Hasebe och Ross Milne, 2008, 2009.

Play someone else for a while Adelle, Veronika Burian och José Scaglione 2009

#4 VÅR 2013

Mekaner, bokstäverna med accentuerade klackar, har sedan 1800-talet jobbat för att få vår uppmärksamhet. Vi har sett dem på skivomslag, teater- och filmaffischer, i annonser och logotyper. Och under 2000-talet i allt fler tidningar. A4:s Sofia Wixner förklarar varför. Text: Sofia Wixner

Hos mekanerna sitter karaktären i fötterna Slabserif, egyptian, mekan – vi har många namn på bokstäverna med de stora fötterna vars popularitet i tidningshyllan har exploderat under 2000-talet. Ett av typsnitten som startade mekanernas nuvarande framfart i tidningshyllorna var Guardian Egyptian som togs fram till The Guardian i England av Paul Barnes och Christian Schwartz. Guardian Egyptian och tidningens formarbete har sedan dess blivit vägledande för många andra tidningar. Ändå var det faktiskt aldrig meningen att det skulle bli en mekan. När The Guardians creative director Mark Porter skulle ta tidningen från broadsheet till berliner 2004 var ursprungsplanen att rita en ny version av Linotypes Neue Haas Grotesk för att ersätta den Helvetica som tidningen jobbade med, men under arbetets gång ändrades planerna och det bestämdes att tidningen skulle få ett eget typsnitt. Målet var en sanserif och Paul Barnes ville göra den genom att skapa en mekan som man sedan trimmade av serifferna på. Mekanen var menad som ett steg i processen som aldrig skulle synas i tidningen, men under tiden som arbetet pågick framstod den allt tydligare som det bästa alternativet – både för rubriker och text. Bara en månad efter att arbetet med Guardian var klart kontaktades Christian Schwartz av det amerikanska magasinet Esquire. Den här gången ritade Schwartz typsnittet Stag som var en ny, mjukare mekan och det blev omåttligt populärt.

Serifferna övergav sin roll som en avslutande detalj och blev ett självständigt arkitektoniskt element. Kanske är det inte så konstigt att mekanerna blir vanligare både i logotyper, rubriker och faktiskt som brödtext. De mekaner som ritas i dag har kommit en lång väg från de allra första som togs fram i början av 1800-talet. Mekanen är en relativt ny typografisk företeelse, Vincent Figgins Antique fanns med i en provbok från 1817 och den anses vara den allra första mekanen. Troligen en utveckling

Dispatch av Cyrus Highsmith för Font Bureau i Boston är bred och lättläst, med rejäla luftrum inne i tecknen. Snyggast ”s” av alla mekaner. Användes för första gången i Metro Stockholms resebilaga (designad av A4). Utan klackar heter typsnittet Stainless.

Clarendon med sina rundade knappar på ”c” och ”a” och den generösa svansen på ”t” och ”R” är definitivt en mekan ute på vift. Kontrasterna i linjetjocklek och den glada lekfullheten innebär stora kliv bort från den traditionella, geometriska mekanen.

Stag är det mest kända av den välrenommerade Christian Schwartz typer. I bokstaven ovan möts de runda och de kantiga delarna av tecknet på ett raffinerat sätt.

av de former som användes av skyltmålare. Åsikterna om hans typsnitt, som endast bestod av versaler, gick isär. Från ”den mest briljanta typografiska uppfinningen på 1800-talet” till ”ett typografiskt monster”. Med industrialiseringen och masskonsumtionen kom en ny typ av kommunikation – annonseringen. Plötsligt räckte den befintliga boktypografin inte till, den klarade inte av den ökade konkurrensen om uppmärksamhet. Det krävdes en ny typ av typografi, en typografi som tog för sig, som krävde sin plats i stadsrummet. Det krävdes displaytypsnitt som nu är självklart men då var något helt nytt. Typsnitten som togs fram var större, fetare, mer dekorerade, expanderade, kondenserade, skuggade, ramade. Allt gjordes för att synas mest, för att skrika högst. Serifferna övergav sin roll som en avslutande detalj och blev ett självständigt arkitektoniskt element. Den nya typen av typografi blev populär och i mitten av 1800-talet användes mekaner flitigt i annonsering och tidningar, men i slutet av 1800-talet hade de nästan försvunnit från marknaden och det var först på 1930-talet som de började dyka upp igen. Eric Gills Solus var en föregångare i mekanernas återkomst, men typsnittet blev aldrig lika populärt som hans Joanna. Båda typsnitten hade en mer humanistisk prägel och mer kontrast än de tidigare slabserifferna, de var uppenbart designade för läsbarhet och för att fungera även i mindre grader. Samtidigt som Eric Gill skapade humanistiska mekaner fanns ett nytt intresse för mekaner i Tyskland, där gick man åt ett annat håll med mer geometriska typsnitt,

1. Före

Efter

2. Före

Efter

3. Före

Efter

4. Före

Efter

Fyra tidningslogotyper fixade av A4:s Sofia Wixner 1. När tidningen Husdjur skulle få ny design 2009 ville redaktionen komma bort från den omoderna kalligrafiska sanserifen. Tidningen skulle kännas gladare. Jag ville ha en stadig logotyp som fungerade bra att lägga in i bild. Loggan skulle gå att variera i färg utan att förlora i tydlighet. En kraftfull mekan fungerar perfekt i bild. Jag valde att jobba med mjukare former och anslutningar i en stil som bygger på Christian Schwartz Stag, eftersom jag ville ha en varmare känsla i logotypen.

2. Kollega ville ha en logga som gav ett rundare och varmare intryck än den tidigare, men ville inte gå ifrån formen helt. Läsarna skulle känna igen sig. Jag utgick från den tidigare logotypen och gjorde den steg för steg mjukare och rundare. Redaktionen ville också komma bort från det väldigt speciella k:et och jag tog fram några olika alternativ att välja mellan. Gemensamt hittade vi sen en balans. Skillnaderna syns framför allt i bokstävernas hålrum och öppningar, samt på g och a.

som Rudolf Wolfs Memphis som blev en stor succé och startade en våg av geometriska mekaner. Under den här tiden började det komma mekaner i magra skärningar och fler varianter, men de levde ändå ett liv i skuggan av sanserifferna och har fortsatt att göra så fram till i dag. En kritik mot de geometriska mekanerna var att de var för mekaniska och industriella med sina jämntjocka streck och seriffer. En annan typ av mekan är Clarendon och dess efterföljare. Den ursprungliga 24

#4 VÅR 2013

3. Vi Bilägare ville bli tuffare och modernare och behövde en logotyp med fart i. Jag ritade en kursiv mekan med karaktär och gick ifrån uppdelningen i den tidigare logotypen som jag tyckte var för mjuk och inte passade med den nya formen. Det finns flera bokstäver med små egenheter, se till exempel på den sneda vinkeln i B och hur V, i, l och r har fått seriffer på bara några sidor. Tillsammans bildar de ändå en enhet som fungerar med tidningens typsnitt och övriga formspråk.

mekanformen hade vinkelrätt ansatta seriffer men Clarendon hade en avrundad serifform och hade dessutom kontraster. Den skapades 1845 av William Thorowgood och kom att namnge en hel gren av mekaner, som blev väldigt populära. I England upplevde Clarendon en nytändning efter andra världskriget och in på 60-talet. De mekaner som ritas idag har en bredd och en flexibilitet som antikvor och sanseriffer saknar. De kan vara eleganta och mjuka, men ändå tydliga, kraftfulla och

4. Året Runt hade haft sin logotyp länge men den hade genom åren misshandlats. Den hade dragits och sträckts åt olika håll så att den inte längre såg ut som originalet. Det syns till exempel på det överdimensionerade mittstrecket på e. Här ville vi söka oss tillbaka till ursprunget och samtidigt modernisera logotypen. Jag ville att svärtan i bokstäverna skulle kännas jämn. Även här valde jag att jobba med rundade anslutningar för att ge logotypen en lite varmare känsla.

med mycket svärta. Som typsnittsdesigner kan man lägga mycket av typsnittets karaktär i fötterna och trots att mekanerna från början var ett steg bort från boktypografin har de i dag tagit varvet runt och ger numera utmärkt läsbarhet. Mekanen har gått från att vara en uppstickare som krävde uppmärksamhet till att bli ett vanligt tidnings- och magasinstypsnitt. Lika självklar som antikvan och sanseriffen. Frågan är vad som härnäst sticker ut i tidningstypografin. ●

HUSDJUR Utgiven av: V채xa Sverige. Upplaga: 9 200. Periodicitet: 12 nummer per 책r. Antal sidor: 92. Layout: A4.

Få saker bygger en tidnings varumärke så visuellt starkt som typsnitt. Det har alltid varit ett viktigt konkurrensmedel inom magasinsvärlden, och numera inser även dagspressen att valet av rubrikstil även säger något om själva tidningen. Vi har gjort en stor undersökning av svenska dagstidningars typografival.

Typografi i svenska dagspressen under 20 år

#4 VÅR 2013

Se tabell pĂĽ utviket

#4 VĂ…R 2013

Myriad

Knockout

Benton Sans

Lyon Display

Alingsås Tidning

Arbetarbladet

Arvika Nyheter

Avesta Tidning

Miller Display

Olisipone

Guardian Sans

Lyon Display

Bohusläningen

Borlänge Tidning

Borås Tidning

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning

Publico Banner

Barometern/Oskarshamns-Tidningen

Franklin G

Rubrik 1

Aftonbladet

Tidningar A–Ö

Flama

Moderno FB

Fenway Banner/Display

Griffith Gothic

Prelo Slab

Flama

Mercury Display

Rubrik 2

Flama

Guardian Sans

Olisipone

Griffith Gothic

Prelo Slab

Flama

Benton Sans

Helvetica Neue

Myriad

Franklin G

Ingress

Guardian Text Egyp

Coranto

Mercury Text G2

Poynter

Publico

Guardian Text Egyp

Nimrod MT

Mercury

Olympian

Poynter

Bröd

Flama Slab

Stag

Olisipone

Stag

Prelo Slab

Flama Slab

Benton Sans

Helvetica Neue

Myriad

Franklin G

Fakta Rubrik

Flama

Guardian Sans

Olisipone

Griffith Gothic

Prelo

Flama

Benton Sans

Helvetica Neue

Frutiger

Franklin G

Fakta Text

Poynter Agate One

Guardian Sans

Olisipone Bill Cond

Griffith Gothic Cond

Prelo

Poynter Agate One

Benton Sans

Knockout

Helvetica

Futura

Löpsedlar

Förklaring: Rubrik 1 = Huvudnyhet Rubrik 2 = Feature, kultur, nöje och mindre nyheter

Tidigare teknik styrde typsnittsvalet; på blytiden var det svårt och väldigt dyrt att byta typsnitt. Med filmsättning blev det enklare och i dagens postscript- era är det fritt fram för typmodets växlingar. Att byta typsnitt har blivit synonymt med förnyelse.

Publico Banner

Guardian Sans

Frutiger

Benton Sans

PoynterOS Display

Dagens Nyheter

Dalabygden

Dala-Demokraten

Dalslänningen

Direktpress

Coranto 2, LFT Etica

Knockout

Eskilstuna-Kuriren

Expressen

Flama

Olisipone

Benton Sans

Times Ten

Benton Sans

Falköpings Tidning

Falu-Kuriren

Filipstads Tidning

Folket

Fryksdalsbygden

Antenna Cond

Guardian Sans

Clan

Knockout

Gotlands Allehanda

Gästriklands Tidning

Göteborgs-Posten

Göteborgs-Tidningen

Sabon

Ronnia

Zizou Sans

Gotham

Myriad

Haparandabladet

Helsingborgs Dagblad

Hjo Tidning

Hudiksvalls Tidning

Härryda-Posten (1 ggr/veckan)

Lyon Display

Benton Sans

Agenda

Coranto 2, LFT Etica

ClanOT

Stag

Amplitude

Kalmar Läns Tidning

Karlskoga-Kuriren

Karlskoga Tidning

Karlstads-Tidningen

Katrineholms-Kuriren

Kristianstadsbladet

Kungsbacka-Nytt

Kungsbacka-Posten

Jönköpings-Posten

Flama

Soho Gothic

Hallandsposten

Soho Gothic

Hallands Nyheter

Bauer

Gefle Dagblad

Lyon Display

Fagersta-Posten

Zizou Sans

Enköpings-Posten

Guardian Sans

Dagen

Mercury Display

ExpressoHead

Bree

Greta

Mercury

Zizou Slab

Big Miller

Franklin Gothic

Guardian Egyp

Swiss

Utopia

Capitolium Head

Myriad Pro, Knockout

Bree Serif

Fenway Banner/Display

Greta Display

Flama

Swiss

Bree

Zizou Slab

Poynter Gothic Text

Publico Banner

Guardian Egyp

Amplitude

Stag, Amplitude

Expresso Deck, Guardian Sans, Clan OT

LFT Etica, Bree

Agenda

Benton Sans

Dobra

Flama

Myriad

Gotham

Zizou Sans, Zizou Slab

Ronnia

ITC Franklin Gothic

Soho Gothic

Knockout

Clan

Guardian Sans

Antenna Cond

Myriad Pro

Benton Sans

Proxima Nova

Benton Sans

Olisipone

Flama

Knockout

LFT Etica, Bree

Zizou Sans, Zizou Slab

Poynter Gothic Text

Benton Sans

Frutiger

Guardian Sans

Guardian Sans/Egyp/ Mercury

Mercury

MillerDailyThree

Coranto 2, Adelle

Utopia

Nimrod MT

Lyon Text

Greta

Olympian

Mercury

Guardian Text Egyp

Mercury

Times Roman

Gulliver

Nimrod

LexiconNo1ATxt

Publico

Nimrod MT

Swift

Nimrod MT

Times Ten

Nimrod MT

Mercury Text G2

Greta

Guardian Text Egyp

Nimrod

Coranto 2, Adelle

Guardian Text Egyp

Minion

Nimrod MT

Nimrod

Publico

Mercury

Amplitude

Stag

Guardian Sans

LFT Etica, Bree

Agenda

Benton Sans

Dobra

Flama Slab

Myriad

Gotham

Zizou Sans

Ronnia

ITC Franklin Gothic

Soho Gothic

Knockout

Clan

Guardian Sans

Antenna Cond

Myriad Pro

Benton Sans

Proxima Nova

Benton Sans

Olisipone

Flama

Flama Slab

Knockout

LFT Etica, Bree

Zizou Sans

Poynter Gothic Text

Benton Sans

Frutiger

Guardian Sans

Guardian Sans, Vitesse

Amplitude

Guardian Agate Sans

LFT Etica, Bree

Agenda

Benton Sans

Dobra

Flama

Frutiger

Gotham

Zizou Sans

Ronnia

ITC Franklin Gothic

Soho Gothic

Knockout

Clan

Guardian Sans

Antenna Cond

Myriad Pro

Benton Sans

Proxima Nova

Benton Sans

Olisipone

Flama

Knockout

LFT Etica, Bree

Zizou Sans

Poynter Gothic Text

Benton Sans

Frutiger

Guardian Sans

Amplitude

–

Guardian Sans

LFT Etica Display

Agenda

Benton Sans

Dobra

Flama

Helvetica

Gotham

Zizou Sans

Ronnia

ITC Franklin Gothic

Soho Gothic

Heraldus

Clan

Frutiger

Antenna Cond

Myriad Pro

Benton Sans

Proxima Nova & Times Ten

Benton Sans

Olisipone Bill Cond

Flama

Poynter Agate One

Heraldus

LFT Etica Display

Zizou Sans

Helvetica Neue OTF

Benton Sans

Rockwell

Frutiger

Guardian Sans

–

Knockout

TheSans

Kvällsposten

Kyrkans Tidning

Ronnia

Myriad

Gotham

Antenna

Amplitude

Myriad Pro

Guardian Sans

Lyon Display

Griffith Gothic

Landskrona Posten

Lerums Tidning

Ljusdals-Posten

Ljusnan

Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB

Lokaltidningen Stenungsund Tjörn Orust

Lysekilsposten

Länsposten

Länstidningen Södertälje

Länstidningen Östersund

Unit Slab

Olisipone

Corporate S BQ, A BQ

Amplitude

Metro

Mora Tidning

Motala & Vadstena Tidning

Mölndals-Posten

Ronnia

Whitney

Chronicle Display

Guardian

Vesta

Olisipone

Lyon Display

Benton Sans

Olisipone

Zizou Sans

Lyon Display

Nordvästra Skånes Tidningar

Norra Skåne

Norran (tidigare Norra Västerbotten)

Norrbottens-Kuriren

Norrköpings Tidningar

Norrländska Socialdemokraten

Norrtelje Tidning

Nya Kristinehamns-Posten

Nya Ludvika Tidning

Nya Wermlands-Tidningen

Nynäshamns-Posten

Orust Tjörn-tidningen

Lyon Display

Zizou Sans

Flama

Skaraborgs Allehanda

Skaraborgs Läns Tidning

Myriad

Sala Allehanda

Partille Tidning

Myriad Pro

Lyon Display

Nerikes Allehanda

Poynter

Nacka Värmdö Posten

Zizou Sans

Mariestads-Tidningen

Whitney

Laholms Tidning

Amplitude

Kungälvs-Posten

Greta Display

Zizou Slab

Flama

Zizou Slab

Fenway Banner/Display

Flama

Chronicle Display

Guardian

Poynter Gothic

Nordling

Big Miller

Flama

Charter

Mercury Display

Fenway Banner/Display

Corpid Cond

Zizou Slab

Miller Headline

Flama

Mercury Display

Mercury

Big Miller

Nordling

Garth Graphic

Swiss

Mercury Display

Flama

Zizou Sans, Zizou Slab

Flama

Myriad

Myriad Pro

Flama

Zizou Sans, Zizou Slab

Olisipone

Benton Sans

Flama

Olisipone

Vesta

Corpid

Chronicle Display

Whitney

Ronnia

Flama

Poynter

Amplitude

Corporate S BQ

Olisipone

Corpid Cond

Zizou Sans, Zizou Slab

Griffith Gothic

Flama

Guardian Sans

Myriad Pro

Amplitude

Antenna

Gotham

Myriad

Ronnia

Whitney

TheSans

Knockout

Amplitude

Greta

Guardian Text Egyp

Olympian

Times

Guardian Text Egyp

Mercury Text G2

Nimrod MT

Guardian Text Egyp

Capitoleum News

Chronicle

Guardian

Chronicle

Whitney

Mercury

Guardian Text Egyp

Charter

Mercury

Nimrod MT

Mercury Text G2

Metro Swift

Guardian Text Egyp

Bitschart

Guardian Text Egyp

Publico

Times

Mercury

Charter

Mercury

Olympian

Mercury

Whitney

Charter ITC

Nimrod

Mercury

Flama

Zizou Sans

Flama Slab

Myriad

Myriad Pro

Flama Slab

Zizou Sans

Olisipone

Benton Sans

Flama Slab

Stag

Vesta

Corpid

Poynter Gothic

Whitney

Ronnia

Flama

Poynter

Amplitude

Corporate S BQ

Olisipone

Corpid

Zizou Sans

Griffith Gothic

Flama Slab

Guardian Sans

Myriad Pro

Amplitude

Antenna

Gotham

Myriad

Ronnia

Whitney

TheSans

Knockout

Amplitude

Flama

Zizou Sans

Flama

Frutiger

Myriad Pro

Flama

Zizou Sans

Olisipone

Benton Sans

Flama

Olisipone

Vesta

Corpid

Poynter Gothic

Whitney

Ronnia

Flama

Poynter

Amplitude

Corporate S BQ

Olisipone

Corpid

Zizou Sans

Griffith Gothic

Flama

Guardian Sans

Myriad Pro

Amplitude

Antenna

Gotham

Frutiger

Ronnia

Whitney

TheSans

Knockout

Amplitude

Flama

Zizou Sans

Poynter Agate One

Helvetica

–

Poynter Agate One

Zizou Sans

Olisipone Bill Cond

Benton Sans

Poynter Agate One

Futura

Vesta

Corpid

–

Helvetica

Ronnia

Flama

Poynter

Amplitude

Olisipone Bill Cond

Unit Slab

Zizou Sans

Griffith Gothic

Poynter Agate One

Frutiger

–

Amplitude

–

Gotham

Helvetica

Ronnia

Helvetica

–

Heraldus

Amplitude

Antenna Cond

Flama

Stag

Warnock Pro

Lyon Display

Whitney

Boomer Serif

Benton Sans

Publico Banner

Gotham

Syntax

Olisipone

Guardian Sans

Smålandsposten

Smålänningen

ST-tidningen

Strömstads Tidning

Sydsvenskan

Sydöstran

Sydöstran/BLT Sporten

Säffle-Tidningen

Sändaren

Söderhamns Kuriren

Södermanlands Nyheter

Södra Dalarnes Tidning

Sörmlandsbygden

Futura

ClanOT

Tranås-Posten

Trelleborgs Allehanda

Amplitude

Upsala Nya Tidning

Flama

Benton

Poynter Gothic

Guardian Sans

Västgöta-Bladet

Västerbottens Folkblad

Västerviks-Tidningen

Västmanlands Nyheter

Charter ITC

Gotham

Taz

Mercury Display

Boomer

Rubrik 1

Örebroar’n

Örnsköldsviks Allehanda

Östersunds-Posten

Östgöta Correspondenten

Östran

Tidningar A–Ö

Ystads Allehanda

ClanOT

Sun LP

Värmlands Folkblad

Lyon Display

VLT

Guardian Sans

Upplands Nyheter

Gotham

Tidningen Ångermanland

Whitney

Flama

Skånska Dagbladet

Skövde Nyheter

Nordling

Rubrik 2

Publico Headline

Benton Sans

Capitolium

Mercury

ExpressoHead

Mercury Display

Archer

Greta Display

Swift

Flama

Miller

ExpressoHead

Book Antiqua

Mercury

Fenway Banner/Display

New Caledonia

Mercury

Benton Sans

Minion

Guardian Sans

Caption

Greta

Greta Display

Whitney

Ingress

Boomer

Benton Sans

Taz

Gotham

Strada

Expresso Deck, Guardian Sans, Clan OT

Guardian Sans

Poynter Gothic

Benton

Flama

Sun LP

Flama

Amplitude

Guardian Sans

Expresso Deck, Guardian Sans, Clan OT

Futura

Gotham

Guardian Sans

Olisipone

Syntax

Gotham

Publico

Benton Sans

Boomer

Whitney

Guardian Sans, Lyon

Poynter TT

Stag, Amplitude

Greta

Antenna Cond

Flama

Whitney

Bröd

Poynter

Mercury

Capitolium

Mercury

Charter ITC

MillerDailyThree

Publico

Mercury

Nimrod

Greta

Swift

Guardian Text Egyp

Lexicon

Publico

MillerDailyThree

Times

Mercury

Publico

Mercury Text G2

Plantin

Mercury

Publico

Nimrod MT

Clarion

Page Serif

Miller Daily Three

PoynterOSTextOne, Poynter TT

Mercury

Greta

Whitney

Fakta Rubrik

Boomer

Benton Sans

Taz

Gotham

Strada

Guardian Sans

Dispatch

Benton

Flama

Franklin Gothic

Flama Slab

Amplitude

Guardian Sans

Helvetica

Gotham

Guardian Sans

Olisipone

Syntax

Gotham

Benson Sans

Benton Sans

Boomer Serif

Whitney

Guardian Sans

Poynter

Stag

Flama

Antenna Cond

Flama

Whitney

Fakta Text

Boomer

Benton Sans

Taz

Gotham

Strada

Helvetica

Löpsedlar

Boomer

Benton Sans

Taz

Gotham

–

Guardian Sans

Frutiger

Interstate PT

–

Flama

Sun LP

Poynter Agate One

Amplitude

Frutiger

Guardian Sans

Futura

Gotham

Frutiger

Olisipone Bill Cond

Syntax

Gotham

–

Benton Sans

Whitney

Guardian Sans

ITC Franklin Gothic Std

–

Flama

Antenna Cond

Flama

Research och tabell: Daniel Blanck

Guardian Agate Sans

Guardian Sans

Poynter Gothic

Benton

Flama

Sun LP

Flama

Amplitude

Guardian Sans

Guardian Agate Sans

Times

Gotham

Guardian Sans

Olisipone

Syntax

Gotham

Benton Sans

Boomer Serif

Whitney

Guardian Agate

Poynter

Amplitude

Flama

Antenna Cond

Flama

Typografi i dagspress under För 20 år sedan publicerade AWXT4:s Pelle Anderson den första undersökningen av vilka typsnitt som används i landets dagstidningar. Två decennier – och ytterligare tre undersökningar – senare ger de samlade svaren en bild av den typografiska utvecklingen på redaktionerna. Det tidiga 90-talets kvarlevor av gamla sättsystem begränsade typsnittsutbudet och bjöd på relativt få variationer hos de olika tidningarna. Men den snabba teknikutvecklingen under följande år frestade med rikliga valmöjligheter bland en hel uppsjö av olika typsnitt. Många redaktioner nappade på möjligheten och läsarna möttes av en varierad typsnittsflora när de slog upp sina morgontidningar vid frukostbordet. Men om 90- och 00-talen präglades av en experimentlusta – på gott och ont – visar AWXT4:s undersökning från 2013 en återgång till forna tiders enhetlighet och mer sparsamma variation. Denna gång är det dock inte tekniken som begränsar utbudet. Dagens krav på ekonomiska åtstramningar i branschen kräver ett effektivt arbetsflöde, vilket i allt högre grad leder till att mediekoncerner tar fram en gemensam form för sina tidningar. Mittmedia, Promedia och Hallpressen är bara några exempel på aktörer som har infört, eller planerar att införa, en samfälld redesign. Pelle Anderson ser både för- och nackdelar med detta. – Det är positivt i den bemärkelsen att tidningstypografi diskuteras på lednings-

nivå. Den pågående centraliseringen kan även innebära att man satsar på mer resurser och kvalificerad personal. Däremot finns det risk att utvecklingen krymper utrymmet för experiment. Det skapas en likriktning som inte gynnar den kreativa arbetsmiljön. Medievärlden skrev nyligen flera artiklar om hur allt fler tidningshus väljer att utgå från en gemensam grundform och typografimallar, med sikte på centraliserad redigering. Dagens Media rapporterade i mars att Mittmediakoncernen hittills har halverat sin redigeringsstyrka under 2013 – och kommer att fortsätta på det inslagna spåret framöver. Maria Nilson, formansvarig på Kristianstadsbladet, deltog i AWXT4:s nya undersökning där hon beskriver Skånemedias rationaliseringsprocess våren 2012. Nattredaktionen i Kristianstad gjordes då gemensam för koncernens tre olika tidningar. ”Dessutom görs i dag alla gemensamma icke-lokala sidor centralt i Kristianstad. För att underlätta att lyfta sidorna mellan de olika titlarna har vi numera också gemensamma rubriktypsnitt.” Kalle Karlsson, redigeringschef på Ortstidningar i Väst, förklarar valet att skapa gemensam form för koncernens tidningar med att ”det finns ingen dubbelläsning mellan tidningarna, och då är det ett rationellt beslut. Samma mall kan användas i fyra olika tidningar, vilket spar väldigt mycket tid för en liten organisation som vår.”

Oavsett orsak – och eventuella konsekvenser – pekar 2013 års undersökning mot ett mer återhållsamt användande av typsnitt inom svensk dagspress. Men vilka typsnitt är det då som används? – Jag tycker att den senaste listan ser bra ut, säger Pelle Anderson. Extra kul är det förstås att se så många typsnitt som vi på A4 har varit med och infört. Vi var till exempel tidiga med Greta till brödtext, men vi ser även Publico, Flama och Benton Sans för att nämna några andra. Publico hyllas bland annat av Markus Pedersen, formansvarig på Barometern-OT som var med och lanserade en redesign i mars förra året. ”Vi hade tidigare sansserifen Poynter som rubriktypsnitt och var på det klara med att vi även ville ha en serif-variant i den nya formen. Vårt tidsschema och budget tillät inte några exklusiva, specialritade typsnitt, så vi sökte efter existerande varianter. Efter att ha testat flera olika alternativ föll vårt val på Publico Banner. Det kändes som det just nu bästa och mest mångsidiga typsnittet.” Som ohotad etta i brödtexttoppen har Mercury och släktingen Mercury Text G2 seglat upp. En kometartad karriär med tanke på att familjen lanserades så sent som 2005. Vinnaren föddes ur ett designsamarbete mellan Jonathan Hoefler och Tobias Frere-Jones, som ville skapa en omfattande typsnittsfamilj för alla möjliga användningsområden i just dagspress. Med facit i hand lyckades de övertyga

Rubriktypografi genom åren 1992 BODONI 43 procent av tidningarna i vår undersökning 1992 använde Bodoni till sina rubriker, nästan varannan tidning.

#4 VÅR 2013

1999 TIMES Trots att användandet av Times hade minskat sedan 1992 – från 23 till 14 tidningar – var det ändå det vanligaste rubrikvalet 1999.

27 20 ĂĽr sin mĂĽlgrupp vĂ¤l, vilket till viss del kan tillskrivas â€?fĂślja Johnâ€?-mentaliteten. Pelle Anderson jĂ¤mfĂśr med hur Gill slog igenom stort och blev en snudd pĂĽ sjĂ¤lvklar typografisk komponent i 80-talets reklamsammanhang. Risken Ă¤r att typsnittet blir Ăśverexponerat, men samtidigt har lokaltidningar ingen spridning alls utanfĂśr hemmaplan. DĂĽ blir det mindre viktigt huruvida man Ă¤r unik i sitt typsnittsval eller inte.

men 90-talets skifte dĂ¤r tidningarna bĂśrjade ta ut de typografiska svĂ¤ngarna brĂśt nĂ¤stan-monopolet. Trots dagens ĂĽtergĂĽng till mer likriktade typsnittsval har inte dessa positioner ĂĽterstĂ¤llts. Tack och lov, menar Pelle Anderson. â€“ Vi kan glĂ¤djas ĂĽt att Times storhetstid definitivt Ă¤r fĂśrbi. Eftersom det Ă¤r det mest spridda typsnittet i vĂ¤rlden gĂśrs vĂ¤ldigt mycket per automatik i denna form. Men en tidningsmakare som vill sticka ut kan inte anvĂ¤nda Times.

Som ohotad etta i brĂśdtextÂtoppen har Mercury och slĂ¤ktingen Mercury Text G2 seglat upp.

www.provinsbutiken.se

SĂ¤vstaholmsvĂ¤gen 5,VingĂĽker. 0151-5114 16 MĂĽndagâ€“fredag 8â€“18, lĂśrdag 9â€“13 Redigering: Per-Inge BergstrĂśm

VOLVO V50 1.8 125HK ADDITION ECC, FARTHĂ…LLARE, ALUMINIUMFĂ„LGAR M.M.

208.800:-

Fristads kvalitetsklĂ¤der hittar du hos oss!

ORD.PR: 223.900:- NU

Bilen i annonsen Ă¤r extrautrustad. FĂ–RBR. BLA. KĂ–R. L/100 KM:7,3 CO2 G/KM: 174, MILJĂ–KL 2005. 0150-733 29, 0157-123 86 www.skobes.se

Innebandy. Full fart i VidĂĽkershallen i kyrkans regi. Foto: Marie Pedersen Medryckande musik, en mysande kyrkoherde, mountainbikeuppvisning â€“ men framfĂśr allt en massa innebandy. Det var vad publiken i sporthallen i VingĂĽker fick se och uppleva i fredags kvĂ¤ll nĂ¤r den traditionella innebandyturneringen i kyrkans regi avgjorSidan 6 des.

V Fredsgatan/Formgatan 0150-34 99 99

neRe fĂśR RĂ¤kning. Golvade efter fĂśrlusten mot VĂ¤sterĂĽs/Irsta.

FOTO: ANN-HELĂ‰NE THĂ–RNING

s 5-7,12

â€?Mosterâ€? har 181 pĂĽskĂ¤gg att plocka fram till firandet. Sven Lindqvist i MadesjĂś har massor av pĂĽsksaker framme â€“ och julprylar.

Satsar pĂĽ surdeg: Nu blir det andra bullar i Bergkvara CenterstĂ¤mman: â€?Om partistyrelsen lyssnat hade vi undvikit turbulensenâ€? INNEHĂ…LL: Godmorgon Lokala nyheter Reportaget PortrĂ¤tt Lokala nyheter InsĂ¤ndare & debatt Evenemang Kryss & FrĂĽgesport

2 3-4 5-7 8 9â€“17 18-19 20 21

Stora korsordet 22 Bildkrysset 23 Trav 24 Tips 25 Familjenytt 26 Finn en vĂ¤n & Sudoku 28 Serierna 29 Radio och TV 31â€“39 Sista sidan 40

DĂ„CK

MICHELIN

mm mm FĂ¤lgar till oslagbara priser

ERBJUDANDE gar: och fĂśrenin till skolor pĂĽ transport ing Vi bjuder och utrustn av kanot

Âťs 17 â€?(S) viker ner sig.â€? Âťs 3 Stig Davidson

s18

MĂśjligh fĂśr Ăśverna eter ttning med tĂ¤lt!

HYR KANOT PADDLA I LYCKEBYĂ…N! FĂśr bokning och frĂĽgor 0706-661 852â€˘ 0471-125 55 â€˘ www.nojeshuset.nu

nyheter. Sid 3

Vinst och fĂśrlust fĂśr Rimbo i kvalet till elitserien

55-ĂĽring misstĂ¤nkt fĂśr hot mot sin sambo En 55-ĂĽrig man Ă¤r anhĂĽllen och misstĂ¤nkt fĂśr att ha misshandlat och hotat sin sambo.

aTTacken. HĂ¤r attackerar en lo rĂĽdjursbocken. Foto: Gunilla Aronsson

Pippi pĂĽ pĂĽskprylar

Lo-attack mitt i villatrĂ¤dgĂĽrd

2013 LYON Att Lyon Display toppar i ĂĽrets undersĂśkning (11 stycken) Ă¤r till stĂśrsta delen koncernen Promedias fĂśrtjĂ¤nst som valt rubriksnittet till samtliga sina tidningar.

nYHeTeR, SiD 4. Gunilla Aronsson i Sika fĂĽngade hĂ¤ndelsen med sin kamera k pĂĽ

dag

ons

I buti

Tel:08-531 945 20 Mail: kundsupport.it@mtd.se

pĂĽ utgĂĽende modeller av bl a flera skruvdragare, borrmaskiner, vinkelslipar, slipmaskiner.

GĂ¤ller sĂĽ lĂĽngt lagret rĂ¤cker.

UPP TILL

50%

Sport: Fantastiskt guldhopp vid inomhus-EM av Holm ....................Sidan 24 Fritt ur hjĂ¤rtat: RĂśr inte JĂ¤rnvĂ¤gsparken i VingĂĽker!.......................Sidan 24 Familjedag: HĂśgtflygande familjedag pĂĽ Ă„ngeln i gĂĽr ......................Sidan 28

De lurades pĂĽ miljonbelopp efter konkurserna i Stadt i NorrtĂ¤lje. Nu hoppas bostadskĂśparna fĂĽ tillbaka en del av pengarna frĂĽn intygsgivarna.

*!3I8B2F-a bfac!

Sidan 4

Bygdesida: Ett torp i Gropptorp med krigisk historia.........................Sidan 9 Flen: Isracing med trimmade mopeder i Dunker ................................Sidan 10 Kultur/NĂśje: De gick vidare frĂĽn Andra chansen ......................Sidan 13

Stadts intygsmĂ¤n krĂ¤vs pĂĽ miljoner

LĂśsnummerpris 15:- Posttidning A

Kundsupport IT Anna Godowska

Vacker travdag. BjĂ¤llerklang, slĂ¤dar, strĂĽlande sol och klarblĂĽ himmel. Och sĂĽ hĂ¤star, fĂśrstĂĽs. SĂśndagens istrav pĂĽ ElvestasjĂśn, SkĂśldinge, blev en fin upplevelse fĂśr sĂĽvĂ¤l publik som ekipage som tĂ¤vlade pĂĽ sjĂśn. PĂĽ bilden dundrar ardennern RallĂśr och Thomas Larsson fram Ăśver isen i vĂ¤gvinnande stil. Foto: Marie Pedersen

Valrapport: Hagberg rapporterar frĂĽn valet i Moldavien .....................Sidan 4 Nyval: Katrineholmskvinna bas fĂśr vĂ¤nstern i lĂ¤net .......................Sidan 4 Familj: En 60-ĂĽring som lever fĂśr dansen .........................................Sidan 8

Din lokaltidning sedan 1827

InfĂśr helgen PĂĽskĂ¤ggstra

Norrtelje Tidning PR-kod 250 Pris 15:00

Sidan 6

Innebandy i kyrkans regi

VECKA 14 Tisdag 2 april 2013

Sporten. Sid 20-21

nyheter. Sid 2

28 mars 2013 â€˘ Nr 13

Detta Ă¤r din EAN-kod

Sidan 3

Inom nĂĽgra veckor stĂĽr det klart om Robert Wells och hans Rhapsody in rock (bilden) kommer att spela i kalkbrottet i Forsby i slutet av augusti. FĂśrhandlingar med produktionsbolaget Ă¤r i sitt slutskede. Parallellt med detta pĂĽgĂĽr arbetet med att hitta finansiĂ¤rer till det som Ă¤r tĂ¤nkt att bli en gigantisk inomhusarena i kalkbrottet. I gĂĽr eftermiddag hĂśll Forsby Arena ideell fĂśrening ett kombinerat informations- och ĂĽrsmĂśte i VingĂĽker, dĂ¤r ordfĂśrande Larz Johansson berĂ¤ttade om projektet. Kritikerna Ă¤r mĂĽnga, att dĂśma av alla insĂ¤ndare till KK. Men av detta mĂ¤rktes intet pĂĽ mĂśtet.

KK pĂĽ minuten Ledare: Sverige Ă¤r EU:s mest negativa land ........................................Sidan 2 Debatt: Socialbidrag Ă¤r ett absolut sista skyddsnĂ¤t.......................Sidan 2 Det gick inte: Ett misslyckat bedrĂ¤gerifĂśrsĂśk...........................Sidan 3

Wells pĂĽ gĂĽng till kalkbrottet Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Civilkurage, det Ă¤r att vĂĽga bry sig â€“ pĂĽ riktigt HĂśjer du ljudet pĂĽ tv:n nĂ¤r grannparet grĂ¤lar? GĂĽr du Ăśver pĂĽ andra sidan gatan nĂ¤r den unge killen ger sin flickvĂ¤n en Ăśrfil? I sĂĽ fall Ă¤r du inte ensam, men civilkurage handlar om att vĂĽga bry sig pĂĽ riktigt. NĂĽgot som kan gĂśra skillnaden mellan liv och dĂśd. Sofie, som bor i Katrineholm, blev under mĂĽnga ĂĽr svĂĽrt misshandlad av sin man, men omgivningen valde att inte se. I dag gĂśr det mycket mer ont Ă¤n minnena av blĂĽmĂ¤rkena. FĂśrst nĂ¤r hennes tioĂĽrige son blev torterad av sin styvpappa lyckades hon bryta sig fri. â€“ Det mest bittra Ă¤r att grannarna hĂśrde nĂ¤r jag blev misshandlad, men det var aldrig nĂĽgon som slog larm till polisen. Det man inte ser och hĂśr existerar inte.

Sidan 25

priS 15 Kr â—? nummEr 61 â—? ĂĽrGĂĽnG 134

Till sommaren ska de fĂśrsta flaskorna med lagrad rom s16-17 i handgjorda flaskor frĂĽn Johansfors komma.

*!3I8B2F-aabfac!

Sidan 4

Klart till halvklart

Tipsa! norrtEljEtidninG.SE 0176â€“795 00

SNART Ă„R ROMMEN KOMMEN

Handeln har fastslagit att koden skall tryckas pĂĽ omslagets fĂśrsta sida lĂ¤ngst ned till vĂ¤nster, sĂĽ att man fĂĽr det enhetligt fĂśr alla pressalster.

att vara med och ĂĽteruppbygga kvinnojouren i en nystart. Den nuvarande verksamheten anser hon borde sĂ¤ttas ur funktion omgĂĽende.

Sara Schwardt var i mĂĽnga ĂĽr brevvĂ¤n med Astrid s8 Lindgren. Nu har breven blivit en bok.

7388 pressalster i Sverige 1 = dagstidning XXX pressalsterkod XXXX priset med en decimal X kontrollsiffra

fĂśrsĂśkt komma i kontakt med kvinnojouren mĂśtts av en telefonsvarare. Den lĂśnebidragsanstĂ¤llda som fanns hos kvinnojouren blev sjukskriven och ordfĂśrande Marita Bengtsson avgick ungefĂ¤r samtidigt. Mait Walderlo ser som sitt uppdrag

HON VAR ASTRIDS HEMLIGA BREVVĂ„N

Norrtelje Tidning Att: Gudrun LĂśnning Tibeliusgatan 1 761 84 NorrtĂ¤lje

Verksamheten pĂĽ KatrineholmsVingĂĽkers kvinnojour har kollapsat. Det sĂ¤ger Mait Walderlo, ny ordfĂśrandekandidat till kvinnojouren som hĂĽller ĂĽrsmĂśte i mitten av mars. KK har tidigare uppmĂ¤rksammat att den som frĂĽn slutet av fĂśrra ĂĽret

Teckning: Oscar Ericson, Ă–stra skolan

Den lokala kvinnojouren har kollapsat

2005 FRANKLIN Tio tidningar hade valt Franklin Gothic som rubriksnitt i vĂĽr undersĂśkning frĂĽn 2005. Det var fĂśrsta gĂĽngen som en linjĂ¤r var det populĂ¤raste valet.

Exempel pĂĽ koduppbyggnad.

Vecka 10

pris 12 kr

SĂĽ gjorde vi om vĂĽr tidning

EAN-KOD

7 mars 2005 Nummer 54

Efter den fjĂ¤rde undersĂśkningen i ordningen avrundar AWXT4:s grundare med en kommentar om utgĂĽngspunkten fĂśr alla redaktioner vad gĂ¤ller val av form och typografi: â€“ Branschen Ă¤r extremt trendkĂ¤nslig och tidningarna lever i stĂ¤ndig symbios med sina annonsĂśrer. Den dagen annonsĂśrerna ser formen som fĂśrlegad hotas tidningens Ăśverlevnad, sĂĽ det gĂ¤ller att alltid ligga i framkant fĂśr att inte riskera att anses som ett oattraktivt medium. Typografin Ă¤r ett viktigt medel i denna nĂśdvĂ¤ndiga strĂ¤van. Sedan fĂĽr man fĂśrstĂĽs inte glĂśmma att Ă¤ven lĂ¤sarna gillar fĂśrnyelse. â—? Resultatet av vĂĽra tidigare undersĂśkningar hittar du pĂĽ vĂĽr hemsida: a4.se/bibliotek/typsnitt

MTD KB

mĂĽndag

Pelle Anderson genomfĂśrde 1992 en omfattande undersĂśkning om svensk dagspress val av typsnitt fĂśr tidskriften DtP (Design Typografi Produktion). UndersĂśkningen har upprepats regelbundet sedan dess, med nedslag 1999, 2005 och nu 2013.

Stockholm 2010-01-08

I Mercurys slĂ¤ptĂĽg ser vi Guardian och Nimrod. 2005 ĂĽrs populĂ¤raste typsnitt Nimrod har dĂ¤rmed fĂĽtt se sig omsprungen, men huserar fortfarande pĂĽ en ansenlig plats i toppen. Guardian kan ses som en aningen fĂśrvĂĽnande uppstickare pĂĽ Sveriges tabloid-dominerade tidningsmarknad, dĂĽ det ursprungligen utvecklades med Berlinerformat i ĂĽtanke. Tidningen Dagen lanserade en total redesign i oktober 2011 dĂ¤r Guardian-varianter fick axla ansvaret fĂśr rubrikernas kostymer. â€?Vi valde Guardian eftersom dess stilrena sans-serif och egyptienne fungerade bra ihop. Vi kan anvĂ¤nda dessa fĂśr att sĂ¤rskilja nyheter och feature, men samtidigt bilda en sammanhĂ¤ngande design. Vi hade dessutom redan bestĂ¤mt oss fĂśr att anvĂ¤nda Vitesse som vinjettstil, och Guardian-typsnitten blev ett bra komplementâ€?, beskriver tidningens mallansvarige Jakob IhfongĂĽrd beslutet. PĂĽ rubrikfronten rĂĽder det lite mer spridning dĂ¤r en tydlig ledare i tĂ¤ten saknas. Flama leder ligan totalt sett inom alla rubrikkategorier, men inte lĂĽngt efter hittar vi Lyon Display, Benton Sans och Guardian Sans. Tidigare kungar som Bodoni och Times Ă¤r nĂ¤stan utrotningshotade 2013. BĂĽda har ett fĂśrflutet som dominanter pĂĽ rubrikfronten,

PASTA

KOLJAFILĂ‰

89:-

/kg

Nordostatlanten

5:/st

GĂ¤ller tom ďż˝10/3 ďż˝ďż˝ďż˝ďż˝ďż˝

ICA. 500 g. Jfr pris 10:-/kg Max 3 fĂśrp per kund Finns laddat pĂĽ ditt ICA kort

#4 VĂ…R 2013

Så valde de sina typsnitt

” Vi ville ha ett tydligt brödtexttypsnitt och rubriker som tydligt signalerar vad som är nyheter och vad som är feature.” skapa en modern känsla. Vi ville ha ett tydligt brödtexttypsnitt och rubriker som tydligt signalerar vad som är nyheter och vad som är feature. Jag anser att ett tydligt formspråk är viktigast. Vi har enbart fått positiva reaktioner från våra läsare, ”tidningen känns mer modern” säger många. I höst går vi över till tabloid, men eftersom vi hade det i åtanke under redesignprocessen är typografin framtagen med hänsyn till detta.

Kinna Svensson, reportagechef på Jönköpings-Posten Vi gjorde om tidningen i april 2011 för att samordna layouten med koncernens övriga tidningar. En annan anledning var att skapa enhetlighet för tidningens olika avdelningar, i stället för dåvarande individuella speciallösningar. Vi anlitade en grafisk designkonsult med uppdraget att

” Med krav på mer svärta i rubrikerna och större kontraster föll valet på Amplitude, som har ganska mycket karaktär.” Kalle Karlsson, redigeringschef för Ortstidningar i Väst 1997 bytte vi ut Franklin till Amplitude och sedan dess har vi byggt på med några fler vikter. Före omgörningen kändes tidningen omodern och jämngrå, en typisk svensk småortstidning med relativt långa texter och små rubriker. Med krav på mer svärta i rubrikerna och större kontras-

ter föll valet på Amplitude, som har ganska mycket karaktär och inte liknade andra tidningar i spridningsområdet. Ett typsnitt ska kännas modernt, fungera på flera olika nivåer med många vikter och skärningar, vara funktionellt och självklart lättavläst. Andra tidningar är en stor inspiration, inte minst för att det är en genväg. Man ser snabbt vad som funkar och inte. Nackdelen är att det lätt blir likriktat och lite tråkigt, bredden minskar.

De populäraste ■ rubrik- och ■ brödtypsnitten 2013 Så här svarade de 113 redaktioner som deltog i vår undersökning. 25

Det tog Jonathan Hoefler och Tobias FrereJones nio år att ta fram typsnittsfamiljen Mercury, som finns i 60 olika stilar och vikter.

Antal tidningar

Helvetica saknas helt på listan, både för rubrik och brödtext. Typsnittet skapades 1959 med syftet att ge ett neutralt intryck.

Tobias Frere-Jones tecknade Benton Sans med Morris Fuller Bentons typsnitts familj News Gothic som förlaga. Redesignen inleddes på uppdrag för husmodersgurun Martha Stewarts magasin, men blev ett populärt typsnitt på dagstidningar.

Populäraste typsnittet för rubriker är Lyon Display, signerat Kai Bernau 2010.

Mercury

Lyon Display

Lyon

LFT Etica

Lexicon

Knockout

Gulliver

Guardian Egyptian

Guardian Sans

Guardian

Griffith Gothic

Greta

Gotham

Futura

Frutiger

Franklin Gothic

Flama

Corporate

Coranto

Clarion

Clan

Chronicle Display

Chronicle

Charter

Capitoleum

Boomer

Bitschart

Benton sans

Bauer

#4 VÅR 2013

Antenna

Amplitude

Agenda

” Nimrod behölls till brödtext, men sidhuvud och vinjetter gick från Helvetica Bold Italic till Rockwell Extra Bold. ”

” Vi har även några specialritade typsnitt, till exempel Lyon Sydsvenskan som är en variant på Lyon Display Black Italic.” Benjamin Peetre, formchef på Sydsvenskan Dagens form och typografi hade premiär 2012. Vi bytte då ut alla typsnitt utom Sydsvenskan, vårt eget typsnitt som ritades av Peter Bruhn 2004, med utgångspunkt från Aachen som vi då använde. Syftet med en redesign var att skapa en modernare känsla och ta fram en typografi

Malin Rosenström, formgivare på Dala-Demokraten

som identitetsmässigt hänger samman. Guardian Compact Black valdes för att fånga upp anslaget i tidningshuvudet – och behålla det ända ned till den lägsta nivån i vinjetter och by lines. Vi har även några specialritade typsnitt, till exempel Lyon Sydsvenskan som är en variant på Lyon Display Black Italic. Vår version har specialritade alternativbokstäver (swashar) till de flesta versaler och en hel del gemener.

Robusta brödtextsstilen Nimrod har länge varit en favorit på svenska dagstidningar sedan DN startade trenden på 90-talet, och håller ställningarna än i dag.

När jag 2011 skulle göra mitt examensarbete i design och visuell kommunikation, valde jag att göra om formen till Dala-Demokraten. Alla medarbetare fick svara på en enkät, där det framkom att de flesta hade tröttnat på Syntax som rubriksnitt. Det upplevdes som klumpigt och spretigt. Jag

I september 2011 lanserade DN sin redesign, där syftet var att skapa en tydlig och modern tidning. Rubrikerna byttes till Publico Banner, ett typsnitt som tagits fram med just nyhetstidningar i åtanke.

valde att byta till Frutiger som är ett robust och mångsidigt typsnitt utan krusiduller, med många olika skärningar. Vi diskuterade även att komplettera med en serif för feature, men den idén röstades ner. Nimrod behölls till brödtext, men sidhuvud och vinjetter gick från Helvetica Bold Italic till Rockwell Extra Bold. Tidningens ledord är ”för folket, med hjärta”, och då passar Rockwell bra som står i motsats till minimalism och återhållsamhet.

”Tack och lov är Times storhetstid förbi”, säger AWXT4:s Pelle Anderson. Det utbredda typsnittet dominerar inte längre på tidningssidorna, men lever fortfarande kvar på sina ställen.

Den här tidningen (#4) är satt i Miller

Zizou Sans

Whitney

Warnock Pro

Vesta

Utopia

Unit Slab

Times Ten

Times

TheSans

Taz

Syntax

Swift

Sun LP

Stag

Soho Gothic

Sabon

Ronnia

Publico Banner

Publico

Poynter Agate

PoynterOS Display

Poynter Gothic

Plantin

Page Serif

Olympian

Olisipone

Nimrod

Myriad

Minion

Miller Display

Miller

Mercury Display

#4 VÅR 2013

Lars Tunbjörk portfolio

Bo Polk testar studsmattan utanför sin ranch i Wyoming, USA. New York Times Sunday Magazine skickade Lars Tunbjörk västerut för att plåta rika gröna-vågare som köper upp gamla rancher och vildmark. Bo Polk var tidigare filmdirektör. Bilden från 90-talet.

#4 VÅR 2013

En stämningsbild från Bert Karlssons Sommarland i Skara, Västergötland. 90-tal.

På flyget hem från New York brukar jag ibland ta med New York Times söndagsupplaga, en tung bunt av reklam och redaktionella sektioner som efter ett tag delar sig i tusen delar. Den snyggaste är söndagsmagasinet, och allt som oftast hittar jag något svenskt. Namnet som förekommer flitigast är Lars Tunbjörk, fotograf. Tunis har kommit långt sedan han var fotopraktikant på Borås Tidning, soppade filmrullar och jobbade i mörkrummet med att ta fram papperskopior. – Jag gör fortfarande papperskopior, säger Lars Tunbjörk. Fortfarande tillverkas Tri-X, Ectachrome 64 och de andra klassiska filmerna. Mina egna projekt, som böcker och utställningar, gör jag helt analogt. Men för tidningar, som bilderna på Sandra Troedson i #4, blir det digitalt. När jag pratar med Tunis har han just kommit hem efter tre veckor i Indien tillsammans med familjen, Maud Nycander och deras två tonårsdöttrar, Olga och Ella. Han är solbränd, glad och utvilad och sticker ut bland vinterbleka kolleger. – Jag är bra på att koppla av, säger han. Hösten var intensiv, med Mauds succé Palme-dokumentären, och Tunis senaste bok. Semestern var välbehövlig. Lars Tunbjörk slog igenom med boken ”Landet utom sig”, som innehöll foton tagna från 1988 och framåt; boken kom 1993. Uppföljaren ”I Love Borås” kom 2006. Bilden här intill är från andra boken, som trots titeln visar hela Sverige. ”Borås är som en metafor …”, säger Lars Tunbjörk. Tunis bilder liknar inga andras. Stilen

som han mejslar fram i sina fascinerande porträtt av det svenska är lätt att känna igen. Det är foton som inte lämnar någon oberörd, som balanserar på gränsen till det exotiserande, och kanske ibland kliver över gränsen. Och de karamelliga färgerna… är det så här Sverige ser ut? – Det handlar om att koncentrera och koka ner det jag ser, säger Lars Tunbjörk. Men det har också gett som resultat att han placerats i ett speciellt fack. På gott och ont. – Dagspress har jag inte plåtat för sedan Stockholms-Tidningen lades ner 1984, säger Lars Tunbjörk. Och det är väl lika bra det, tror jag. Till kunderna hör, förutom New York Times Sunday Magazine, Time, Fortune, franska Libération och Le Monde. I Sverige har du sett hans bilder i gamla Månadsjournalen, Vi och Upp&Ner. Men när mobilen ringer är det ofta engelska och franska som talas, och jag anar att Tunis gärna skulle se lite fler uppdrag från hemmaplan. Samtidigt är Lars Tunbjörk nästan mer känd utomlands numera. Senast var han stipendiat i franska Beauvais, och färdigställde sin nya bok ”Everyday”. – Jag var ”artist in residence” under några veckor och fotograferade landskap och arbetsplatser. Det blev en utställning och en bok. Har han något drömprojekt? Vad vill han helst skildra? – Vardagen, säger Lars Tunbjörk. Jag vill skildra det mest vardagliga. ●

Text: Pelle Anderson #4 VÅR 2013

Lars Tunbjörks föräldrahem i Borås (mamma Tunbjörks fötter till vänster). Hösten 1994.

#4 VÅR 2013

Vinter i Avesta centrum, Småland. Referensen till Edward Hoppers målning ”Nighthawks” är uppenbar.

> #4 VÅR 2013

Kiruna, 2004.

Modevisning pĂĽ stadshotellet, Karlskrona, 2006. 36

#4 VĂ…R 2013

37 WordPress

60 miljoner sajter kan inte ha fel När studenten Matt Mullenweg skulle uppdatera sin blogg irriterade han sig över bristerna i publiceringsverktyget. På sant entreprenörsmanér skapade han i stället sitt eget system – och grunden till WordPress var född. Året var 2003, och nu tio år senare driver innehållshanteringssystemet en av sex webbplatser på internet. WordPress lanserades som en plattform för att hantera och publicera bloggar, men kan i dag användas för i princip vilken typ av webbplats som helst då användarna inte behöver kunna HTML. Faktum är att drygt 60 procent av de webbplatser som använder WordPress inte är bloggar. Programmets största styrka är att det är open source. Den öppna källkoden gör WordPress tillgängligt och fritt för alla att använda, läsa, modifiera och distribuera. Rent praktiskt innebär det att funktionerna utvecklas av tusentals utvecklare, vilket leder till att nya tekniker ständigt integreras. Den inbyggda skalbarheten är en annan viktig aspekt. I dag måste många webbplatser kunna uppdateras av flera olika användare, ofta samtidigt. Här har WordPress en stor fördel tack vare programmets förankring i bloggen och fokus på användarvänlighet. Med tanke på den oerhörda mängd webbplatser som i dag drivs på WordPress kan man tro att Matt Mullenweg, likt många andra internetentreprenörer, badar i pengar. Och visserligen beräknade hans företag Automattic att omsätta cirka 45 miljoner dollar under 2012, men satt i relation till marknadsandelarna är det bara småpotatis. Den främsta anledningen är att plattformen WordPress är helt gratis för sina användare Text: Adam Wihlke och utvecklare. ● Hej Lena Fischer, vd på webbyrån W4, varför har ni valt att arbeta med WordPress som plattform för era kunder? - Vi har inte hittat ett CMS som är lika bra som WordPress. Att uppdatera och administrera en webbplats ska vara kul och intuitivt. Det är grunden till att hålla en webbplats levande. Andra fördelar är till exempel den inbyggda logiska strukturen på publicerat innehåll som Google och andra sökmotorer älskar.

”Se till att ingen sammanblandning kan ske av redaktionellt material och reklambudskap”, står det i riktlinjerna mot textreklam som tagits fram av Pressens Samarbetsnämnd. Men hur ser det ut i praktiken? Text: Sara Hörberg Illustration: Valero Doval

Redaktionella annonser är När företagaren David Cabrera ögnade igenom sina mejl morgonen den 10 februari 2012 hittade han ett erbjudande om att ”få upp till tre skräddarsydda artiklar”. Det enda han behövde göra var att köpa en månads annonsplats på Aftonbladets mobilsajt Nöjesbladet. Prislapp: 32 000 kronor. Avsändare var Minimedia, Schibsteds säljbolag som tillverkar digitala kundtidningar, advertorials och branded content. Händelsen nådde medierna som ropade ut rubriker om ”köpt journalistik”, och Aftonbladets Jan Helin lät sig intervjuas där han kallade det för ett felaktigt formulerat säljbrev. På Minimedias egen blogg besvarade man bland annat kritiken genom att citera Wikipedia: ”Advertorial är ett engelskt lånord, ett begrepp inom reklam och journalistik. Begreppet är närbesläktat med textreklam och betecknar en text som är en reklamtext men har formen av en redaktionell (journalistisk) text. Ordet är ett så kallat teleskopord bildat av advertisment (annons) och editorial (redaktionell text)”. Bortsett från mejlets olyckliga formulering är sådana här erbjudanden dock inget nytt fenomen. Aftonbladet är inte heller ensam om att släppa in den här sortens redaktionella annonser på utrymmen som tidigare vigts åt traditionell reklam. Utrymmen där man brukar förespråka en tydlig skillnad mellan köpta budskap och journalistiskt innehåll.

Dagens tidningar måste hitta nya vägar och modeller för att skapa intäkter, men det får aldrig ske på konsumentens bekostnad.

Vad händer med den oberoende journalistiken när allt fler tidningar dansar efter annonsörens pipa?

Det är ingen hemlighet att tidningsbranschens ekonomiska situation kräver kreativa intäktsmodeller. Men i takt med utforskandet av nya möjligheter väcks samtidigt frågor om gränsdragningar – och hur tolkningen av pressens etiska regler tar sig uttryck i praktiken. Sveriges första reklamombudsman, Elisabeth Trotzig, beskriver utvecklingen som en rejäl utmaning för hela branschen: – Dagens tidningar måste hitta nya vä-

gar och modeller för att skapa intäkter, men det får aldrig ske på konsumentens bekostnad. För att inte tappa läsarnas förtroende är det extremt viktigt att vara ärlig och transparent. Reklamombudsmannen är en stiftelse som inrättades av näringslivet 2009, i syfte att fungera som en självreglerande instans för branschen. Hit kan konsumenter, företag och organisationer anmäla reklam som anses strida mot Internationella Handels-

#4 VÅR 2013

kammarens regler för reklam och marknadsföring. Uppdragets funktion är att upprätthålla en hög etisk nivå, men även att ge vägledning, information och utbildning i dessa frågor. – Konsumenter värderar generellt redaktionella produkter högre än kommersiella, säger Elisabeth Trotzig. Detta förtroende får medierna inte missbruka genom att sudda ut gränserna däremellan. Det är ganska självklart när man tänker på det.

39 tidens melodi Foto: Bugge Woldner

Elisabeth Trotzig är Sveriges första reklamombudsman.

Anmälningar 2012 • 2012 behandlade Reklamombudsmannens opinionsnämnd 254 ärenden, varav tio fall rörde frågan om reklamidentifiering där sju fälldes och tre friades. • Sex av fallen om reklam identifiering gällde tidningar, tre i tryckt form och tre på webben. • Som orsak till anmälningarna anges otydlig annonsmärkning, alltför journalistisk utformning av annons som vilseleder läsaren, misstanke om köpt redaktionellt utrymme och förtäckt reklam. Källa: Reklamombudsmannen.org

Att vilseleda läsarna vinner varken annonsörer eller redaktionerna på, det skapar oftast upprörda känslor. Jag har dock full förståelse för att dagens tidningsaktörer måste utveckla nya, kreativa annonslösningar för att gå runt ekonomiskt, men man måste alltid vara väldigt tydlig med vem som är avsändare. Om det inte klart framgår att det är ett kommersiellt budskap uppstår risken att läsaren känner sig lurad. En som har reagerat på hur dessa gränsdragningar utövas i praktiken är journalisten Anna Körnung. Hon är i dag redaktör på Fokus, men var tidigare chefredaktör för

Veckans Affärer där hon slutade 2011. ”Meningsskiljaktigheter med ledningen angående sponsorjournalistik” kallades det i branschmedierna som förklaring till hennes avgång. – Jag och affärsområdets publisher var i otakt på området, förklarar hon själv beslutet. Jag har inget problem med att tidningen anordnar event kring ett specifikt ämne, tvärtom så ger det ett mervärde till läsarna. Men då är det extra viktigt att sätta upp väl synliga gränser gentemot det journalistiska innehållet. Jag och ledningen hade olika syn på hur detta skulle ske i praktiken. Veckans Affärer kommenterade händelsen med att deras arbete handlar om att skapa annonsytor i eventform och webbform, för att således kunna finansiera bra, oberoende journalistik.

Är det läsarnas tillit och förtroende som står på spel? Riskerar utvecklingen att urholka tidningarnas självständighet? – Jag är väl medveten om hur den ekonomiska verkligheten kräver flexibilitet kring den journalistiska produkten, säger Anna Körnung. Men i jakten på intäkter har det inte satts någon tydlig ribba, så dagens tidningar prövar sig fram för att ta reda på vad som fungerar och är okej. Jag tycker dock att det är viktigt att fundera över vad det här innebär i förlängningen. Är det läsarnas tillit och förtroende som står på spel? Riskerar utvecklingen att urholka tidningarnas självständighet? Anna Körnungs reflektioner väcker en annan intressant fråga – hur bra är läsarna på att separera marknadsföring och oberoende journalistik? Hon är själv inte helt övertygad om att alla kan göra den distinktionen, men har samtidigt en förhoppning om att konsumenternas kunskap och medvetenhet ökar i takt med utvecklingen. 2007 gjorde ett kanadensiskt undersökningsbolag en studie där 266 kvinnliga läsare fick svara på frågor om advertorials, i syfte att ta reda på hur trovärdiga dessa ansågs som informationskälla. 52 procent

av deltagarna svarade att de litar på informationen och 74 procent fann innehållet mer användbart än det i en traditionellt utformad annons. Svarsresultaten tolkades som att advertorial-annonsen lånar tidskriftens trovärdighet, vilket gör läsaren mer mottaglig för budskapet. I en annan studie från 2012 frågade det amerikanska undersökningsföretaget Harris Interactive 2 500 konsumenter om deras uppfattning av reklam som förklätts i redaktionell skrud. Svaren visar att nästan 70 procent av de tillfrågade har känt sig vilseledda av advertorials i print och på nätet. Sådana här undersökningar väcker frågan om hur redaktionella annonser påverkar tidskriftens trovärdighet. Finns det en risk att tidningens omedelbara, ekonomiska vinst innebär en förtroendeförlust på sikt – eller öppnar det snarare för nya möjligheter som gynnar såväl läsare som tidningsbranschen? Här kan man bara konstatera att det än så länge utförts väldigt lite relevant forskning inom området. Fokus ligger i första hand på nya, kreativa möjligheter som får annonsörerna att nappa. Marie Grusell är universitetslektor inom journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet och har forskat om konsumenters attityd till reklam i olika sammanhang under de senaste tolv åren. I rapporten ”Unga om reklam” från 2012 tangerar hon ämnet redaktionella annonser. Intressant att notera är särskilt inställningen hos unga kvinnor (18-24 år). – De ser så kallade advertorials som ett naturligt inslag i livsstilsmagasin. Det anses till och med ge tidningen ett mervärde om det är ett ämne som intresserar dem, berättar Marie Grusell. – Rent generellt visar min forskning att reklam uppskattas av mottagaren så länge det är relevant utifrån det personliga intresset. Om ämnet lockar läsaren tycks det spela mindre roll vem som är avsändare. Det här ställer högre krav på tidningar och företag att lära känna sin målgrupp för att vara säkra på att rätt annons hamnar på rätt plats. Hon förutspår att gränserna mellan reklam och redaktionella produkter kommer att bli alltmer flytande under de kommande 10-20 åren. En framtid där reklamens spelregler kommer att omförhandlas, inte minst med alla nya digitala kommunikationskanaler. Marie Grusells slutsatser om läsarnas mottaglighet när det kommer till reklam för oss återigen in på det som både Elisabeth Trotzig och Anna Körnung betonat tidigare: Var

”Kvinnor (18–24 år) ser så kallade advertorials som ett naturligt inslag i livsstilsmagasin. Det anses till och med ge tidningen ett mervärde om det är ett ämne som intresserar dem” Marie Grusell är universitetslektor inom journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet och har forskat om konsumenters attityd till reklam i olika sammanhang under de senaste tolv åren

ärlig med att det handlar om en annons. Läsarna kan acceptera villkoren för den här sortens annonsering, men de vill inte känna sig lurade. Hellre en välskriven och intressant artikel med tydlig annonsinramning än en annons som snyltar på redaktionella artiklars förtroendekapital. Här kan man ta kundtidningar som ett exempel. Eftersom det är ett företag eller en organisation som är avsändare för hela produkten har man gjort en överenskommelse med läsaren. Med denna tydliga premiss kan man i stället fokusera på att skapa ett attraktivt innehåll som lockar till läsning. Det är inte en oberoende produkt, men läsaren vet om – och godkänner – detta. Allt pekar på att samarbetet mellan tidningsredaktioner och annonsörer kommer att fortsätta på inslaget spår framöver, inte minst om man sneglar på den internationella marknaden. Den amerikanska affärstidningen Fortune har framgångsrikt börjat erbjuda annonsören att publicera redaktionella texter i, eller i anknytning till, redaktionens eget material, så kallad native advertising. De har även nyligen lanserat konceptet trust original content, där tidningens anställda journalister skapar redaktionellt innehåll som kan distribueras i annonsörernas egna kanaler.

Allt pekar på att samarbetet mellan tidningsredaktioner och annonsörer kommer fortsätta. En snabb skrollning på en kvällstidnings startsida visar puffar för 19 redaktionella annonser. Alla med annonsmärkning prydligt i topp. Inget som vid en första anblick borde kunna leda till en anmälan till Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Men frågan kvarstår vad som händer med läsarnas förtroende när man strax under en redaktionell artikel om spelberoende hittar en redaktionell annons med rubriken ”Satsade två kronor – vann 1,8 miljoner”. ●

Tre fall hos Reklamombudsmannens opinniononsnämnd (RON) … FÄLLD Annonsuppslag för Unibet i tidningen Magasin Sollentuna.

FRIAD Halvsidesannons med text och bild för Guldtillpengar.se i Nya Wermlands-Tidningen.

När: 2013. Anmälan: Ger intrycket att vara en redaktionell artikel. Uttalande: Annonsen innehåller flera redaktionella element och ett typsnitt som liknar tidningens. Motargument till anmälan är att annonsen innehåller flera annonsmarkörer, exempelvis logotyp och den gröna färg som används vid marknadsföring. RON konstaterar dock att annonsmarkering och tydlig avsändare saknas.

När: 2012. Anmälan: Ger intrycket att vara en redaktionell artikel. Uttalande: Annonsen innehåller flera formelement som påminner mycket om den redaktionella texten. RO finner dock att åtgärder har vidtagits för att reklammarkera annonsen. Detta genom en svart ram runt annonsen, markeringen ”Detta är en annons” i topp och botten och annonsörens logotyp i slutet av annonstexten.

#4 VÅR 2013

FÄLLD Redaktionell annons för Servicefinder.se om gratis offerter från proffs, publicerat på Aftonbladet.se. När: 2012. Anmälan: Annonsmarkering saknas och artikeln fungerar som förtäckt reklam. Uttalande: Servicefinder menar att det inte är en annons då det handlar om en artikel på Aftonbladet.se:s bostadsavdelning. Opinionsnämnden anser dock att det är tydligt att materialet har ett kommersiellt syfte, vilket en genomsnittskonsument sannolikt inte kan identifiera direkt.

…och en Twitterstorm i USA Den liberala tidskriften The Atlantic publicerade i januari en advertorial med Scientologikyrkan som avsändare på sin webbplats. Annonsmärkningen var subtil och många läsare misstog det för att vara en vanlig artikel. Händelsen väckte en läsarstorm på Twitter, vilket ledde till att man tog bort annonsen efter bara några timmar med förklaringen att tidskriftens policy skulle gås igenom.

REUMATIKERVÄRLDEN Utgiven av: Reumatikerförbundet. Upplaga: 49 200. Periodicitet: 6 nummer per år. Antal sidor: 68. Layout och redaktionell produktion: A4.

I januari i år fick svenska förlagsvärlden en nygammal stjärna på himmeln. Gothia Förlag och Fortbildning AB gick samman och bildade Gothia Fortbildning. Syftet med fusionen är, enligt vd Anders Jonasson, att bli ännu bättre på att göra vetenskap till kunskap. Text: Sandra Troedson Foto: Jann Lipka

Förlaget som gör vetenskap till

Här hittar vi böcker om suicidnära patienter, tanderosioner, de första mjölktänderna, hur det funkar att vara kysst av spriten, om rädslor, fobier och nedstämdhet bland barn och unga och om livets sista tid. Har du fått barn under de 30 senaste åren har du säkert kommit i kontakt med boken Leva med barn som delas ut till föräldrar via MVC och BVC. En annan bok, som också är förlagets bästsäljare, är Vänta barn som riktar sig till blivande mödrar och fäder och som också delas ut hos mödravården och på barnavårdscentralen. – Leva med barn fyllde 30 år i år. Genom åren har vi gjort kontinuerliga uppdateringar av den, men för två månader sedan kom den senaste upplagan. Den har vi lagt ner väldigt mycket jobb på att uppdatera. Enligt Anders Jonasson har boken tryckts i enorma upplagor, exakt hur stora vill han inte avslöja, men han ler och plirar lite med ögonen. Just dessa två exempel på böcker skiljer sig en aning från det som är förlagets huvudsakliga uppdrag – att aktivera

Foto: Olof Holdar

Anders Jonasson har varit vd på förlaget sedan ett och ett halvt år. Han berättar om bolagens sammanslagning och flippar upp en bild av Stålmannen på sin skärm. – Så här skulle vi vilja se oss själva, säger han och pekar på Stålmannen. – Men så här ser vi oss egentligen, säger han och visar nästa bild. En bild på Clark Kent i tjocka glasögon och med lite sämre hållning. Den tredje bilden han klickar upp är en bild på Don Draper i Mad men – en perfekt blandning av kaxig och smart, menar Anders Jonasson och förklarar hur de tänker kring det nya förlaget. Men vad gör då detta lilla förlag som är lagom kaxiga och smarta, men som få hört talas om? I stora drag kan man säga att de ger ut litteratur och tidningar, håller kurser, uppdragsutbildningar och konferenser inom områden som rör det mesta från fostertiden fram till döden. Ett samhällets förlag skulle man kunna likna dem vid.

Anders Jonasson är nyligen 50 år fyllda och har arbetar på Gothia Fortbildning sedan drygt ett och ett halvt år. Anders kommer ursprungligen från Göteborg och har läst juristlinjen vid Lunds universitet. Efter ett kort tag som jurist fortsatte han att arbeta på olika förlag med juridisk utgivning och med skatter och bolagsrätt som inriktning. Senast kom han från Informationsförlaget. På fritiden ägnar han sig helst åt sin familj, god matlagning och åt att cykla, han är stolt ägare till sju cyklar.

vetenskap och erfarenhet till praktisk användning för professionella. Det vill säga att vända sig till en målgrupp som består av professionella yrkesutövare, som till exempel enhetschefer inom äldreomsorgen, socilatjänsten, lärare och skolledare, tandläkare samt forskare. – Vi vänder oss till dem som på ett och annat sätt behöver jobba med de svåra frågorna. Som behöver stöd i sin beslutsprocess eller hjälp för att kunna göra sitt jobb bättre. Eller som behöver stöd för att kunna ge korrekta svar till patienter eller klienter. Inom fortbildning tänker vi från kundens perspektiv och det ska vara kompetensutvecklande.

Jag är privilegierad som får förmånen att jobba med så angelägna saker som vård, skola, omsorg. Förlaget är även landets största utgivare av tandvårdslitteratur och nyligen sålde man bland annat förlagsrättigheterna till Japan på en bok om karies, sjukdom och hål. En del av förlagets böcker ges ut på fler språk än svenska: spanska, arabiska och engelska är mest vanligt förekommande. Men detta är den första boken som sålts till Japan. Varje år anordnar förlaget också tvådagarskonferensen Äldreomsorgsdagarna. – Det är vår största konferens. I höst ska vi ha en konferens om barnhälsovården. Det är nytt för oss och en del i den nya utvecklingen, säger han och fortsätter: Vi befinner oss i en expansiv fas – vi försöker växa, men vi ska också våga säga nej och ta

Anders Jonasson väljer fyra favoriter LEVA MED BARN Förlagets storsäljare sedan 30 år. Tidigare i år kom en helt reviderad upplaga. Finns i många hem!

#4 VÅR 2013

ÄLDREOMSORG I början på året kom första numret av ”nya” tidningen. Vi gjorde under 2012 en varsam remake. Syftet var att anpassa den till dagens mediakonsument utan att för den skull tappa tidningens själ.

EFTER DÖDEN En enkel bok om ett svårt ämne. Boken ingår i vår palliativa serie om vård i livets slutskede.

43 kunskap bort den omsättning som inte är lönsam och samtidigt utveckla andra. – Det är som att ansa ett träd. Det måste man göra för att det ska växa, och kanske ympa det för att få in något nytt. Gothia Fortbildning AB ägs av Berling media, som i sin tur ägs av Svenska kyrkan. Något som inte märks i organisationens arbete, men som Anders Jonasson säger är mycket bra eftersom förlaget har stabila ägare. Det började med att Berling Media köpte LIC, Landstingens Inköpscentral, och förlaget Förlagshuset Gothia. Dessa båda förvärv utvecklades sedan till Gothia Förlag som nu vid årsskiftet gick samman med Fortbildning AB. Anders förklarar hur arbetet på förlaget går till och att de är oberoende. På eget initiativ tar förlaget på sig uppdraget att göra böcker och annat material som kan bygga på råd och föreskrifter från exempelvis Skolverket eller Socialstyrelsen. I vissa fall sker det i samarbete med myndigheterna. – Vi arbetar nära experter och forskare och våra medarbetare är förutom chefredaktörer eller förläggare också affärsområdeschefer inom sina specifika områden. Vi har koll på vad som är på gång och vad som efterfrågas. Om det kommer nya amningsråd till exempel, då tar vi fram en bok om just det. – Jag är privilegierad som får förmånen att jobba med så angelägna saker som vård, skola, omsorg. Det är som att jobba med ett partiprogram varje dag hela året, säger han och lutar sig framåt och fortsätter: Det är få förunnat att jobba så strikt med det. ●

NÄRHET OCH SVEK En något annorlunda bok för vår utgivning. Boken är skriven av Ingalill Roos, författare till bästsäljaren ”Energitjuvar”. Boken handlar om lust, längtan och besvikelser. En bok som ger tröst åt alla som blivit besvikna. #4 VÅR 2013

”School of Daydreams”

Publicerad i ”Building Magazine”

”Herself” 44

#4 VÅR 2013

Det var några år sedan jag för första gången såg spanjoren Valero Dovals bilder i tidningen Elephant. Hans collage av ett stridsplan från andra världskriget och en färgglad fågel prydde omslaget. Jag önskade att jag hade gjort det själv. Sedan examen från konsthögskolan i Valencia 2002 har Valero lyckats bli en internationellt etablerad illustratör med kunder som New York Times och Wallpaper. Hans teckningar och collage har visats i flera utställningar, bland annat i Barcelona, Montreal, Berlin och New York. Att Valeros bilder fungerar både i kommersiella magasin och på gallerier är lätt att förstå. I känsligt komponerade collage låter Valero urklipp, etsningar, fotografier och illustrationer från böcker och tidningar mötas, krocka och få nya betydelser. De pekar både bakåt och framåt i tiden och är humoristiskt ”arty”. Jag tycker mig se referenser både till surrealismen och Memphisgruppens idéer och estetik. Några av Valeros fria alster har sin utgångspunkt i svartvita, sekelgamla kopparstick. De är porträtt av aristokratin, teckningar

av vackra byggnader och redovisande illustrationer av arbete och arbetsredskap. I dessa tidskrävande och noggrant gjorda bilder har Valero infogat stora geometriska figurer i klara färger. Det är respektlöst och effektivt. Det är respektlöst både mot bildernas innehåll: aristokratin och framtidstron – som man kan ana i skildringarna av människor och maskiner – men också mot det estetiska ideal kopparsticken i sig utgör. De geometriska formerna är dessutom effektiva förvandlingsfigurer. De förvandlar bildernas ofta redovisande innehåll till något annat, något mer suggestivt. När jag tittar på Valeros bilder kommer jag att tänka på ett av de första kapitlen i Arthur C Clarks bok ”2001– ett rymdäventyr”. En morgon i begynnelsen av mänsklighetens historia har en ny form uppenbarats: en kolsvart cirka tre meter hög rektangel. I dalen, där en liten (och planetens enda) grupp människoapor kämpar för sin överlevnad står den apart och obegriplig. Från sina grottor flockas apmänniskorna runt den okända formen. Utan vare sig tal eller text börjar plötsligt rektang-

Från serien ”Eurofauna”

eln kommunicera med sina åskådare. En apa böjer sig ned och rycker upp några grässtrån. Och med fingrar som aldrig tidigare gjort en så komplicerad rörelse försöker apan göra en knut av gräset. Varje dag stirrar aporna på rektangeln och lär sig något. Och så lever mänskligheten vidare. ● Text: Otto Degerman

Valero Doval portfolio

Publicerad i ”New York Times”

12 3

2 9 4

5 10

11 13

Vad har du för planer för sommaren 2013? 1 Pelle Anderson: Samma som förra sommaren: fyra veckor i huset i Çesme. Kolla sajten så förstår ni varför – www.cesme. se. Bad, böcker, grillad fisk och färska persikor. 2 Daniel Blanck: Gå på bröllop i Finland, hyra stuga någonstans och umgås med nära och kära. 3 Madeleine Bäck: Planen är som alltid att umgås med min familj. Vi ska på en utlandsresa med goda vänner. I drömscenariot lyckas jag kombinera detta med mer än en skärva tid för att träna till cykelvasan och för att jobba vidare med mitt pågående skrivprojekt. 4 Otto Degerman: Jag ska åka till

Finland, Falkenberg och hjälpa till med bastubygge vid Mälaren. 5 Carin Carlsdotter Denell: Jag firar sommarlov bland Värmdös 10 000 öar med familjen. 6 Lena Fischer: Gotland, vin och kärlek! 7 Sara Hörberg: I fjol försökte jag mig på surfarlivet i Biarritz. Svalde halva Atlanten på kuppen och planerar i år att hålla mig på säkert avstånd från vågorna. Karneval på Kuba vore kul! 8 Monika Lann: I början av juni sker det som 10-öringen i Fontana di Trevi lovade för drygt trettio år sedan. Då åker jag under en långhelg till Rom. Mängder med kultur och historia. Sommaren

kommer för övrigt att bli mycket svensk och finsk. Jag kommer att njuta av min trädgård och min huvudstad, kanske också min skärgård. När jag tröttnar på det tar jag båten över till vårt östra grannland och tillbringar tiden vid havet. Vad jag ska göra? Lata mig. Om jag inte kommer på andra tankar innan dess... 9 Lotta Lundin: Spela golf! 10 Daniel Siksjö: Pappaledighet. Korsika. Bröllop. Stugan. Fullt upp, med andra ord! 11 Fredrik Söder: Dricka champagne. 12 Karin Tideström: Jag ska vara föräldraledig och försöka vara så mycket jag kan på landet.

13 Sandra Troedson: Bada och dega i stugan i Halmstad, grilla och dricka öl och sommardrinkar, förhoppningsvis göra en liten roadtrip och njuta av min familj. 14 Adam Wihlke: Måla, plantera häck, socialisera och grilla obscena mängder lamm med tillhörande supertoscanare i vårt Gotlandshus. Och förhoppningsvis blir det också lite fortkörning på närliggande Gotland Ring Raceway. 15 Sofia Wixner: Jag ska sova, bada och umgås med vänner och familj. Förhoppningsvis blir det någon kortare resa i Europa också. ●

ÄLDREOMSORG Utgiven av: Gothia Fortbildning. Upplaga: 4 500. Periodicitet: 6 nummer per år. Antal sidor: 52. Layout och redaktionellt stöd: A4.

#4 VÅR 2013

SVENSK FARMACI Utgiven av: Sveriges Farmaceuter. Upplaga: 9 350. Periodicitet: 6 nummer per ĂĽr. Antal sidor: 36. Layout och viss redaktionell produktion: A4.

#4 VĂ…R 2013

Innan Lena Nyman gick bort lämnade hon in sjutton papperskassar med fullskrivna almanackor, kollegieblock, gamla manus, bilder och brev. Kulturjournalisten Annika Persson tillbringade ett år i högarna, på jakt efter vad konstnären bakom egentligen ville.

” Lena Nyman välte mig baklänges i stolen” En gräddbakelse. Det var så han sa, hennes Dramatenkollega Börje Ahlstedt, i SVTs minnesprogram över Lena Nyman. Vad är det? När man säger det om en människa? Jag tänker att han menar en som man vill äta upp. En som luktar gott, ser fräsch ut och är mer mjuk än kantig. Är gräddbakelsen intellektuell? Nja ... inte så värst. Smart? Jo, det går bättre. Men den är i alla fall ingen som vill något av egen kraft.

Annika Persson är ny medarbetare på A4 och ger i vår ut en bok om Lena Nyman, ”Jag vill ju vara fri”. Hon har jobbat som kultur- och samhällsjournalist sedan 2001, med DN och Sveriges Radio som sina främsta uppdragsgivare. På ledig tid gillar hon att läsa, spela tre i rad-spel och vara med sin familj.

När jag började skriva boken om Lena Nyman, ”Jag vill ju vara fri”, så stod en fråga hela tiden framför de andra. Jag ville veta vad hon ville. Eftersom jag var ung på åttiotalet växte jag upp med Lena Nyman som en lite kraxig Stockholmsbrud med en utmanande slitenhet. En som satt på krogen och visste allt om alla. Eller spelade samma revyföreställning sexhundra gånger i rad. En som satt i fängelse för rattfylla. Inte så gräddigt.

En tjugoårig tjej […] som kliver in i LO-borgen och frågar de pösigt nöjda ombudsmännen om de tycker Sverige är ett klassamhälle. Det var en fullständig chock att senare möta samma skådespelare i Vilgot Sjömans ”Jag är nyfiken – gul” från 1967. Hon välte mig baklänges i stolen. En tjugoårig tjej som går ut och ifrågasätter läget. Som kliver in i LO-borgen och frågar de pösigt nöjda ombudsmännen om de tycker Sverige är ett klassamhälle. Och de hemkommande charterturisterna från spanska solkusten vad de tycker om Francoregimen. Allt med den självklara men ofta bortträngda utgångspunkten att de faktiskt har ansvar för vad de gör. Vad var det som hade hänt mellan de två Lena Nyman jag hade sett? Jag började leta i dagböckerna. Från 1958 och framåt. Då är hon fjorton år och redan en erfaren skådespelare. Hon har gjort huvudrollen i thrillern ”Farligt löfte” och spelat barn i föreställningar på Operan och Vasateatern. Ju mer jag läste, desto mer förstod jag vilken stor del hon hade haft i skapandet av ”Jag är nyfiken – en film i gult”. Hur

mycket hon hade velat då. Det var näst sista året på scenskolan för Lena Nyman och trots att hon var bäst i klassen arbetade hon oupphörligt med sin gestaltningskonst. Läste tidens viktigaste författare, lyssnade på de klassiska musikverken, såg teater, film, allt som gick. Och rev och slet i sina inre spärrar – det som hon tyckte hindrade henne att bli helt och hållet närvarande på scenen. Åtta år senare säger hon till Beppe Wolgers i en radiointervju om skådespeleri: ”Man skulle vilja liksom ta folk i handen va. Så här. Och dra med dom och titta på saker. På allt som finns på den här jorden.” Hon vill att de ska möta det de annars väjer för, att de ska förstå andra människor bättre, livet bättre, världen bättre. Och så vill hon gärna lyckas med kärlek. Sju år senare vill Lena Nyman nästan bara bli full. Det är svårt att kombinera med andra drömmar, varken om kärlek eller om konst. Hon spelar den besynnerliga komedin ”Fröken Fleggmans mustasch” med Hasse Alfredson, Tage Danielsson och Gösta Ekman, mestadels i svart hembiträdesuniform, när Hasse Alfredsons rollfigur greve von Sanguin klappar henne i baken och säger att hon är en ”riktig gräddbakelse”. ● Text: Annika Persson

”Jag vill ju vara fri” av Annika Persson är den första boken om Lena Nyman. Utgiven på Norstedts förlag i april 2013. Formgiven av Sara R. Acedo. 315 sidor.

A4-gruppen Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Hur många tidningar kommer ut i Laholm? Mer än tvåhundra. Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. Hur har det blivit så många tidningar? Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov. Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur. Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm? omslag 151_Omslag CU#85 4/23/13 6:29 PM Page 1 221 Fogra39 TAC300 Coated

glamourklubben. Pelé, publikrekord och platåskor – New York Cosmos utlöste fotbollsfeber i USA. Kan de göra det igen?

www.bmw.se

När du älskar att köra

Jens assur Siktar mot stjärnorna sara Haag Improviserar Jane andersson Jagar skurkar KaaH Gör comeback dessuToM Tacos • Talibaner • Teater • Träkajaker • Timoteij

2 / 2013

lÄsmagasinet för nyfikna

7 388909 508906 RETURVECKA 24

T LÄNGS PERFORERINGEN OCH FÄS T MED ETT EN DAG! TRYCCK U SNÖRE! NG F Ö R B L I KU

PÄR EKSTRÖM:

sätter mig i kontakt med många olika kategorier av människor. På jobbet träffar jag bara ingenjörer, men inom dansen har det ingen som helst relevans vad folk jobbar med. Hela folkdansrörelsen är en idealistisk motsats till det helkommersiella på arbetet, det är två parallella världar som möts.” FAKTA: PÄRS FAVORITDANSER: TANGO, POLSKA OCH LINDY HOP

• Tango är en dramatisk pardans som uteningar. Jag är engagerad tack vare en passion Offside gör en djupdykning i vårens svenska derbyn –vecklades och av immigranter i Buenos Aires för dansen, men det har också ideologiska skäl. av 1800-talet. Folkdansen är en ideelldestruktiv folkrörelse och därmed hittar en både en älskvärd och relation. •i slutet Polska är en pardans i tretakt som viktig del av samhället.”

Om folkdans ”För åtta år sedan bestämde jag mig för att jag ville prova något nytt på fritiden. Jag började dansa tango och älskade att det var spontant, fritt och roligt.

dansats sedan 1400-talet. • Lindy hop, en swingdans även kallad Det har jag lärt mig genom dansen jitterbugg, utvecklades på 1920- och ”Dansen ger mig nya perspektiv, reseupplevelINTERPRESS 0468-03 e r p r e s s 0468-03 1930-taleni nitHarlem i New York. ser i både Europa och övriga världen och den Pris 69 kronor 79 nok, € 7,90

388046 806903 RetuRvecka v 27 7 7388046 806903 RETURVECKA v 27

I EN VÄRLD DÄR DINA KUNDRELATIONER ÄR SKILLNADEN MELLAN SUCCÉ OCH FIASKO – VET DU HUR DU SLÅR KONKURRENTEN?

TEXT: JOHANNA LAGERFORS FOTO: EMELIE ASPLUND

Folkdansen introducerades jag till genom att en kollega drog med mig på en spelmansstämma i Ransäter. Jag förväntade mig att alla damer där skulle vara 10–15 år äldre. Men kompisen lockade med grillning och öl. Väl framme visade det sig att det där om åldersskillnaden stämde, men att tjejerna i stället var 10–15 år yngre. Det gav mig en riktig fördomssmocka! I dag är jag ordförande för Folkdansringen i Göteborg och samordnar stadens tolv dansför-

Älska din fiende +

Om jobbet ”Jag är civilingenjör och har jobbat inom Semconkoncernen sedan 2004. Just nu ägnar jag mig åt forskningsprojekt inom el/elektronik.”

NYA BMW Z4 ROADSTER.

INTELS GENEVIEVE BELL ÄNDRAR SYNEN PÅ TEKNIK JAGUAR LAND ROVER LYSSNAR PÅ KUNDEN

P e r - o v e s s i s ta r e s a

KUNDEN ÄR KUNG SCENEN ÄR DIN.

”Att dansa är att få vara barn på nytt” Om mig ”Jag är en öppen, resultatinriktad och närvarande person som gillar raka puckar och att få saker gjorda. Bor i Majorna i Göteborg med min sambo Pernilla Stenvall och vår dotter Rut, som föddes i november.”

INTERPRESS 9095-02 INTERPRESS 9095-02

RETURVECKA

jens assur

VI SES PÅ LÖRDAG

Nya BMW Z4 Roadster

rörelsen och locka fler yngre dansare.

t u ta n k h a m u n s r i n g

BUCKLORNAS KAMP På 80-talet höjde änglarna UEFA-bucklan, den finaste trofé ett svenskt lag erövrat. Nu toppar Champions League-finalen kupongen. Frågan är vilken svensk som prickar den och de 12 andra matcherna? Du eller dina polare?

# 1 2013

just nu Attsedan utveckla folkdans»Förstutmaning ville jag inte!« Men började mittfältaren sprida Guds ord. Sid 36

biljettbluffen

(INKL MOMS), NORGE NOK 66, DANMARK DKK 60, FINLAND EUR 7

2013

ONE OF US IS THE KILLER

#151 JUNI 2013 69 KR

EN TIDNING OM KONSTEN ATT UTVECKLA FRAMTIDEN

B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ FUTURE SEMCON AB 417 80 GÖTEBORG

#3 2013

namn Pär Ekström. ålder 41 år. gör på jobbet Forskar inom el/elektronik på Semcon Göteborg. gör efter jobbet Dansar folkdans, tango och lindy hop, samt är ordförande i Folkdansringen Göteborg.

a p R i l & m a j 2013

allsvenska derbyn new york cosmos erkan zengin champions league

AFTER WORK

future by semcon # 1 2013

JUNI 2013

LJUSKULTUR 2 / 2013

MASSCREATION. FOTO: BILDBYRÅN.

cu tidnings ab, box 4411, se-102 69 stockholm, sweden

CLOSE-UP #151

posttidning b economique

Bokslut Kristian Gidlund tänker på döden

99 nOk 9,90 eurO v i n n a r E av s v E n s k a publishingprisEt

Emporia Skandinaviens främsta shoppingmiljö

Glädjedödare! INTERPRESS 3333-31 interpress 3333-31

Effekt från 156-340 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 6,8-9,4 l/100 km. Koldioxidvärde från 159-219 g/km. Miljöklass: EU5.

FUTsv1-13_01_Omslag.indd 1

PRIS 60 KR

E n vä r l d av f a n t a s i o c h k u n s k a p n u m mer 2 • 2 013 • pris 89 sek

Rötter

Vad hände? Svensk filmare hittad död i djungeln

Vi spårar biljetthajarna –

SÄKRARE PENGAR PÅ BANKEN MED NCR Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. Nya BMW Z4 Roadster.

v 24

Guldet under ytan — rotben, rotmasur och rottågor Rotmästaren i Ytterstmark • ·Niklas Karlsson vässar kniven Byxor av hampa och halm • ·Kvinnornas gård i väglöst land Korg och fred i Rwanda • ·Projekt: Hembygd Fy Farao! Finns Tutankhamuns ring i Sverige?

388333 306901 31 7 7388333 306901 R e t u R v e c k a v 22 RETURVECKA v 22

NummeR 31 apRil & maj 2013 Pris 69 sek, 79 nok, € 7,90

till Indien

LJUS & RUM I NY UTGÅVA NYA KAROLINSKA SOLNA, DEL 1 TA HÄNSYN TILL SKILLNADEN I MILJÖPÅVERKAN MELLAN BELYSNINGS- OCH BYGGPRODUKTER DEBATTINLÄGG ANGÅENDE LJUSDESIGN I STADSMILJÖ

2013-04-12 08:47

BMW_Z4LCI_170x242_130320_Filter.indd 1

2013-02-21 13.10

BUCKLORNAS KAMP 1982 höjde änglarna UEFA-bucklan, vilken till dags dato är den finaste trofé som ett svenskt lag erövrat. 2013 toppar Champions League-finalen kupongen för första gången. Frågan är vilken svensk som prickar den och de 12 andra matcherna? Du eller dina polare?

Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se

Sex av 200 titlar