#4 Tiden

4

#

EN TIDNING FRÅN AWXT4 / NUMMER 7 / VINTER 2012 / PRIS: 44 KRONOR

TIDEN Tidens tecken 1950-2010 / Mjölk är punk

Så lite design som möjligt / Årets bästa typsnitt Dags att satsa på papperstidningen Åke E:son Lindmans passion

Vår vision är att inte behövas. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Vår Verksamhet kontrolleras aV sVensk InsamlIngskontroll. Vårt 90 - konto garanterar att dIna pengar anVänds så effektIVt och bra som möjlIgt.

MEDARBETARE

Tävling! Para ihop nutida bild med rätt dåtida bild. Du kan vinna en middag för två Gondolen i Stockholm. Skicka ditt svar till pelle @ a4.se

#4 är AWXT4:s oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika form. I det här numret är temat Tiden.

Adam Wihlke (AW) Art director, W4

Anna Helin (AH) Webbdesigner, W4

Daniel Siksjö (DS) Reporter, A4

Fredrik Söder (FS) Grafisk formgivare, X4

Henrik Sundberg (HS) Webbutvecklare, W4

Jonas Melcherson (JM) Webbdesign, vd W4

Kajsen Burell (KB) Operativ chef, X4

Karin Tideström (KT) Reporter, A4

Lena Fischer (LF) Webbutvecklare, W4

Lotta Lundin (LL) Formgivare, A4

Madeleine Bäck (MB) Redaktör, A4

Matilda Lann (MAL) Projektledare, A4

Monika Lann (MOL) Ekonomiansvarig, A4

Otto Degerman (OD) Formgivare, A4

Pelle Anderson (PA) Styrelseordförande

Sandra Troedson (ST) Redaktör, A4

Sara Nilsson (SN) Redaktör, A4

Sofia Wixner (SW) Tidningsutvecklare, A4

Så här såg vi på AWXT4 ut i en annan tid. Gissa vem som är vem och var med i vår tävling!

3

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

AWXT4, Bondegatan 21, 116 33 Stockholm. 08-556 06 440 www.a4.se info@a4.se Ansvarig utgivare: Madeleine Bäck Redaktör: Pelle Anderson Formgivning: Kajsen Burell Bildbehandling: Lotta Lundin Text: AWXT4 Korrektur: Daniel Blanck Typsnitt: Din Text Pro, Din Mono och Centro Serif Pro ritade av Panos Vassiliou / Parachute, läs mer om honom på sidan 62. Omslagsbild: Lotta Lundin Modell: Leff Brick 24h Steel. Finns hos Grandpa.se. Tryck: Trydells, Laholm 2012.

INTRO

HÅRDVALUTAN FÖR 2010-TALET

N

»Tiden är den enda hårdvalutan vi har kvar.«

Pelle Anderson Konsult, styrelseord­förande och koncernchef för A W T X 4 .

4

är Göran Carstorp, chef­­redaktör på Söder­ manlands Nyheter (sn) i Nyköping, tog emot utmärkelserna Årets Dagstidning och Årets Redaktion 2008 var det få som förvånades. En obruten sträcka av upplage­ ökningar, vinst till ägarna, för­ ändringsvilliga medarbetare och en lokaljournalistik som inte väjde för vare sig maktberusade poli­ tiker eller traktens småbus, har gjort sn till en förebild för andra. När nu Göran tar bladet från munnen (sidorna 48–54) och ger sig in i debatten om dagspressens kris kommer branschen att lyss­ na. Det bör kanske också nämnas att Göran Carstorp sitter i styrel­ sen för awxt4. tiden är temat för denna utgåva av #4. Tiden är den enda hårdva­ lutan vi har kvar. Pengar i all ära, men riktig generositet visar du först när du ger någon av din tid. Tack för att du ger oss din! En av grundpelarna i Metros affärsidé var att vi sålde tid. Läsar­na gav oss sin tid, som vi sedan kunde sälja till annonsörer­ na. Att hitta ett tidsfönster, ledigt för mediekonsumtion, var utma­ ningen – och vi fann den under resan med kollektivtrafiken. awxt4:s kunder rymmer oana­ de djup. Ta Erik Pettersson – på dagarna redaktör för Husdjur, en

tidning om kor för mjölkbönder. Men efter jobbet lämnar Erik ladu­ gårdarna och fodervallarna bakom sig och byter skepnad. På sidorna 34–35 berättar vi hur. missa inte mina kollegers per­ sonliga betraktelser över varsitt decennium, från 50-tal till 00-tal. Tidningar som bäst speglade sin tid är bara ett av flera perspektiv i ett antal formspäckade uppslag. Vi har några extremt begåvade medarbetare i denna utgåva. Kenneth Andersson, illustratör och konstnär, sedan länge en av våra favoriter. För tidningen Pejling, numera i tidningshimlen, rita­ de han hundratals illustrationer. Senast såg jag en liten monster­ bok för barn i ett skyltfönster. Ken­ neths streck tar man inte miste på. Åke e:son Lindman är Sveri­ ges mest kände arkitekturfoto­ graf. När det skrivs om ett nytt hus är det ofta Åke som hållit i storformatskameran. Vi sågs på 1970-talet, då jag jobbade på Gnis­ tan, en veckotidning på vänster­ kanten. Vi gick vidare, men en del gick längre än andra – Åke är en av dem som nått längst. Du hittar hans bilder på sidan 38 till 44. Till sist ett par ord om annon­ sörerna. De flesta är hjälp­organi­ sationer. Vi gav helt enkelt bort huvuddelen av annonsutrymmet till folk som ägnar sin tid åt att göra världen lite bättre.

•

I DET HÄR NUMRET

er . tis No 3. 01 –2

te c ke fr å n n i ur va 5 t i d n 0 - t a l l a v aw t ing ar, ill och x t4:s des m ign med 0 ed a r b , po 0 l i t i k - t a l . 1 e t a r e, – o c 3 sid o hm u sik r !

12 h

21

t 20

l ad

e

a nd

38

Ty r a p o 20 pp or 1 2 . S ter ar ofia frå Wi n L xne on r do n.

ens

, ör k t ... da a re sid ef e ch ka r gs ör da m ar n, l v na til n a är en n . so så ign rs ck des t te r o siv Pe ha pon ik e n res m om

å re

8 4

Er

bb We

T id

36

s

, bli ar kitekt de kunnat graf. Lindman ha ev han foto Å ke E:son m tur är bl ggnader! Koivisto. So ndar iska by säger Eero l några lege Följ med til

d lan an . r m en de ss S ö pre å s r p dag tö a k f ör kl a! d n f re s e e c he ri v v , c m k tt a p r ro ra to r s r i ve et f ö a l n C sk äl ra ter, i st ö e a G h kl N y ve c Ut

12

er mpromisslös ell Han är varken ko kla. och gillar det en t as ipf nc pri n x4 . minimalist, me r, for mgivare på Möt Fredrik Söde

Frågan: Vad förväntar du dig av 2013?

61

12 20 n er nt Vi

r

34

58

S

s r et r å iter. e j v ä l a vo r ­f er x n n it t s i a W t y ps ofi

56

6

10

te Il l u s at t b tr atöre nK r y ta m ot e n n et h ko n ve n A n d e r s tion er. son gil la

Vi k a v ä lj len er dr bä ar sta na f ö o ch r 2 sn 0 1 yg 3 . ga s

n. Tillbaka till framtide Söderström. Krönika av Jonas

46 5

65

nor . k ro a 6 00 s amm n r 46 ell e n ä r d e e nor d i T k ro . 8 5 0 lj sjä lv it t – vä sn yp . r t åk gö spr iou ka s il i s a s ope s V ur no a e P a r all fö

2 6

66

VINTERN 2012–2013 Sociala medier

Programmering

Vem var det som twittrade?

Hitta hunden i dig

Den genomsnittliga Twitter­ användaren är 28 år och kvinna. Hon använder iPhone och har 208 följare men följer bara 102. Hon twittrar gärna om mode och familj och det mest använda ordet är Love. 36 miljoner Twitter-profiler har analyserats och det är företaget Beevolve som står bakom undersökningen. L.F.

Skapa Siepen-stilen

Du som såg Peter Siepens pixelbrillor på Tidskriftsgalan fick med största sannolik­het ditt ha-begär väckt. Nu får du se dem igen och kan beställa ditt eget par på samaldesign.net J.M.

Nyhetsgrafik

Världens mest kända statistiker

Nate Silver på New York Times får ursäkta – trots pedagogisk ådra och exakta förutsägelser av usa-valet så är Hans Rosling världens bäste statistiker. Ingen har som Hans Rosling, hälsoprofessor på Karolinska i Stockholm, fått folk intresserade av siffror, och dessutom lyckats förklara vad de betyder! Han har föreläst för fn och eu, ägnats dokumentärer i bbc och cnn och förklarat komplexa sammanhang med hjälp av Legoklossar och plastbackar från Ikea. Världens bästa interaktiva grafik hittar du på www.gapminder.org. P.A. Arbetsmetod

Foto: Elisabeth Toll

Lär dig brainstorming

6

Brainstorming för en bättre värld? Ja, det är den ledande designfirman Frogs mål med cat, Collective Action Toolkit, en metod som syftar till att engagera grupper av unga i utvecklingsländerna och kanalisera deras energi och kunskaper i projekt för förändring. Kan en designfirma förändra världen? Ladda ner verktyget och kolla själv: www.frogdesign.com/ collective-action-toolkit. P.A.

Att programmera för Twitter och Facebook kommer att bli lättare. Ett nytt programmeringsspråk som är specialanpassat för olika slags sociala applikationer håller på att tas fram vid Massachusetts institute of Technology Media Lab. Programmeringsspråket har fått namnet dog. L.F. Nytt från S N D

Rapport om centralredigering Tidningarnas problem och lös­ningar är sig lika i de flesta industriländer, men i usa är förstås allting större – inte minst dagspresskoncernerna. Central­redigering är inget som Mittmedia, Bonniers eller Stampen kommit på. »Design Centers« är ämnet för en färsk rapport från Society of News Design. Erfarenheterna från redaktioner, formgivare och koncernledningar är intressanta. Måste alla tidningar ha samma typografi? Tjänar man egentligen något på centralredigering? Hur delar man bäst på resurser som artiklar och nyhetsgrafik? Tidningsjättar som Gannett, GateHouse och andra delar med sig av sina erfarenheter. Rapporten hittar du på design-centers.snd.org/report. P.A. Citerat

»Den tog några sekunder att rita, men det tog mig 34 år att lära mig rita den på några sekunder.« Paula Scher om logotypen hon ritat för Citi.

Inspiration

Citerat

Designblogg med 293 000 läsare

»Dålig typografi är irriterande på samma sätt som slarvigt lagad mat, illasittande kläder och dåligt plane­ rade lägenheter.«

Design You Trust är en blogg där alla är välkomna att öppna ett författarkonto och bidra med bilder på design som inspirerar. Medlemmarna, eller bloggarna, rör sig obehindrat mellan webbplatsen, Pinterest och Facebooksidan. De postar helt enkelt bilder i den kanal som ligger närmast till hands. Allt syns så klart i tidslinjen på facebook.com/design-youtrust. Sidan har 293 000 likes (läsare) och det säger väl allt. Det här är ett bra exempel, men inte det enda, på hur stort genomslag man kan få genom att flytta ut sin blogg från den tradi­tio­nella webbadressen till Facebook. Till skillnad från webbsidan söker innehål­ let upp läsaren – lite som en prenumererad tidning, fast digitalt. J.M. Konst

Boktips

Gränslös atlas blir bok i Berlin

Fransk föreställning

Taswir betyder samma sak på arabiska, persiska, hindi, urdu och gammelturkiska: »bildskapande« eller »avbildning«. Det är också namnet på en utställning i Berlin för ett par år sedan, som lever vidare på webben i form av en bildatlas. Utställningens 18 rum var fyllda med objekt från skärningspunkterna mellan det arabiska, turkiska, judiska och europeisk modernism. På webben blir det en interaktiv och dynamisk port till djupare förståelse för hur kulturerna påverkat varandra genom historien fram till i dag. Nu ska projektet bli bok; Verena Gerlach formger vad som lovar bli en spännande läsupplevelse. Kolla in www.taswir.com. P.A.

7

Christer Hellmark i Ordfront Magasin nummer 2, 1987.

Som designstudent och fånge i 90-talets föreställningar om grafisk form var det befriande att upptäcka den franska designduon M/M (Paris) arbeten i slutet av decenniet. Deras lekfulla, idérika och alltid fingertoppskänsliga formspråk kom som ett inspirerande förslag på vad grafisk formgivning kunde vara, snarare än ytterligare en bekräftelse på vad det skulle vara. Plötsligt syntes handens avtryck. Och plötsligt framstod idén om att grafisk form görs bäst av en svartklädd pedant i ett avskalat kontor lika obegriplig som att humor bäst framförs med röd näsa och krullig hårkrans på ett sågspånsgolv. Michaël Amzalag och Mathias Augustyniak har drivit M/M (Paris) sedan 1992. M to M of M/M (Paris) Emily King, Thames & Hudson, 2012. 527 sidor.

O.D.

Typografi

Museo har hittat hem Det sägs att varje typsnitt till sist hittar sitt rätta användningsområde. Eric Gills Perpetua lär vara det vanligaste typsnittet för engelska gravstenar. Gratistypsnittet Museo kan numera återfinnas tryckt på Turkish Airlines spypåsar. P.A.

VINTERN 2012–2013

Tävlingar Överst: Pär Ljung. Från vänster: Monika Lann, Karin Tideström och Anna Helin.

Medarbetare

Foto: Marc Femenia, Privata

Nya ansikten på AWXT4 Anna Helin, webbdesigner, är glädjespridaren och webbdesignern på W4. Anna jobbade tidigare som projekt­ ledare på webbyrån Byus, men efter tre år på samma arbetsplats kände hon att det var dags att gå vidare och pröva på något nytt. Där kom W4 in i bilden och resten är historia. Fritiden tillbringar Anna Helin för närvarande med att dansa Lindy hop och att tänka på den kommande flytten till Lilla Essingen där en nyinköpt lägenhet väntar på att bli inredd och bebodd. Monika Lann, ekonomiansvarig, innehar en av awxt4:s nyckelpositioner då hon är den som ser till att de anstäl­l­da får sina löner. Har tagit steget från kanslijobb inom skolvärlden till medie­världen och tycker att det känns spännande att få följa tidningsproduktion bakom kulisserna. Kuriosa om Monika Lann: Går under smeknamnet »Mamma Lann« på jobbet och har lyckats med konststycket att förena sina intressen för sång och handarbete i ett föremål, nämligen den folkdräkt som ska sys och bäras när hon sjunger i sin kör.

8

Pär Ljung, formgivare, har med 13 år i branschen äntligen hittat hem i och med jobbet på a4. Ett välkom­ met tillskott som bland annat har belönats med branschpriser som Guldbladet och Svenska Publish­ing­ priset. Bland de tidigare arbetsgivarna återfinns bland annat Dagens Industri, Svenska Dagbladet, Expres­sen och nu senast som ad på kund­tidningsföretaget Rubrik. Nu väntar pendling mellan a4 i Stockholm och huset i Göteborg där familjen och de nybeskurna päronträden – som för­hoppningsvis bär frukt till sommaren – återfinns. Karin Tideström, reporter och redaktör, a4. Karin kommer bland annat att jobba med Reumatiker­ världen och Svensk Farmaci. Utbil­d­a­de sig till journalist i Uppsala år 2003. Har vikarierat på tidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och den lättlästa tidningen 8 Sidor, men har främst valt att jobba som frilansande journalist. Tills nu. Karin Tideström brinner för god journalistik och är ordförande i Mälardalens frilansklubb och har dessutom en plats i redaktionsrådet för Före­ ningen grävande journalisters tidning Scoop. D.S.

Guldregn över X4 i årets designtävlingar Svensk Mjölks årsredovisning och tidningen #4 belönades med guldmedalj respektive silverdiplom vid prisutdel­ ningen av Svenska Designpriset. Priset utses dels av en jury, dels av svenska folket. I kategorin för årsredo­ visningar var juryn och folket eniga, Svensk Mjölks årsredovisning var nummer 1. Formgivare av båda bidra­gen var X4:s Fredrik Söder. #4 belönades också när årets upplaga av Svenska Publishingpriset gick av stapeln. Magasinet fick första pris i kategorin »Kund­tidning business-tobusiness«. Juryn bedömer helheten. Design, text, visuell utformning, tryck och bildbehandling betygsätts var för sig och summeras. Redak­tör var A4:s Madeleine Bäck. K.B.

Annons

70 PROCENT AV VÄRLDENS FATTIGA ÄR KVINNOR,

ändå har regeringen inte koll på hur mycket av biståndspengarna som faktiskt når kvinnor. Fram till den 8 mars samlar vi era röster för att konfrontera biståndsministern – minst 50 procent av det svenska biståndet borde gå till kvinnor. DU KAN VISA DITT STÖD FÖR JÄMSTÄLLT BISTÅND

genom att köpa den svenska modeskaparen Diana Orvings armband för jämställdhet. Köp armbandet och ge ditt stöd på: www.jämställtbistånd.se

TYPOGRAFIÅRET 2012

10 favoriter

Typsnitten är ny­ designade eller släppta under 2012. Det är typsnitt jag gillar och har testat eller skulle vilja testa när rätt projekt dyker upp. De är också några av de typsnitt som presenterades på seminariet Årets bästa typsnitt.

RBNo2.1

Nyte

Designer: Rene Bieder. Byrå: Rene Bieder. Hemsida: behance.net/renebieder

Designer: Dino dos Santos. Byrå: DS Type. Hemsida: dstype.com

Av: Sofia Wixner

»Please know what you are getting into with this typeface. Like a supermodel, it can’t be squeezed into every situation. It needs room and size to breathe.« Neil Summerour

10

Lust

Funkydori

Designer: Neil Summerour. Byrå: Positype. Hemsida: positype.com

Designer: Laura Worthington. Byrå: Laura Worthington. Hemsida: lauraworthingtontype.com

Sparkly light iskra, poster specimen

Chic without the suffering: fashion displays its ethical face at the Milan week

zülmə qarşı qiyama qalxmağa

падающие звезды

15.43–18.29 Design usprawnia komunikację современная Материал получился объемный, фактурный, разносторонний и

an increase in Ca2+ and (NH2)2CO at t0

Flemish…!

Японский иллюстратор Тадахиро Уесуги (Tadahiro Uesugi) рисует атмосферные картинки.

Clio Feuer & Flamme

Love Potion

Iskra

Designer: Hannes von Döhren. Byrå: HVD Fonts. Hemsida: hvdfonts.com

Designer: Tom Grace. Byrå: Type Together. Hemsida: type-together.com www.type-together.com | © 2012 all rights reserved

Designer: Gabriel de Souza. Byrå: LeType. Hemsida: myfonts.com/foundry/LeType

wert sdfg cvYn UOPA LZXC SkJK Hackman

Kostic Serif

S.N.Icons

Designer: Jonathan Hill. Byrå: The Northen Block. Hemsida: thenorthernblock.co.uk

Designer: Zoran & Nikola Kostic. Byrå: Kostic Type Foundry. Hemsida: myfonts.com/foundry/Kostic/

Designer: Matt Grey. Byrå: Matt Grey Design. Hemsida: mattgreydesign.com/fonts

11

Fredrik Söder har på kort tid blivit AWXT4:s mest prisbelönte grafiska formgivare. I sin första intervju möter han läsarna genom Pelle Andersons penna och Åke E:son Lindmans objektiv. Men Fredrik väljer, som den bestämda person han är, själv hur han vill bli skildrad: genom några av de ägodelar som inspirerar honom.

SÅ LITE DESIGN SOM MÖJLIGT

P

å awxt4 turas vi om att laga gemensam frukost för alla på kontoret varje måndag. Man kan diskutera vem av oss som lagar den godaste frukosten, men Fredrik lagar definitivt den snyggaste, varje del färgkoordinerad och skedarna i portionsglasen nerstuckna i samma vinkel. Frukosten är för viktig för att lämna utan design. Presentationen är en del av matupplevelsen. Fredrik Söder har förmodligen andra färger än designer-svart på sig ibland. På bilden av honom på nästa uppslag överraskar han med röda strumpor, men det är säkert bara för att matcha färgen på boken bredvid. Ett samtal med Fredrik, även när det ska handla om honom själv, landar väldigt snabbt i en principdiskussion om yrkets eviga frågor. Om vad som skiljer konst och design, om den viktigaste uppgiften för en art director, om varför det är viktigt att vara oense – men också om hur andras åsikter kan lyfta ett projekt till ett högre plan. Mini­ malist? Nej, den etiketten vill Fredrik Söder inte känna igen sig i. →

BRAUN BN0021. Brauns chefdesigner under 30 år, Dieter Rams, satte sin prägel på tysk industridesign med sina radioapparater, skivspelare och miniräknare. Han har också formulerat tio berömda principer för god design, där den tionde principen också är rubriken för denna intervju. »Dieter Rams form förenade ingenjören och designern, och resultatet var en tydlighet som gjorde objektens funktion uppenbar«, säger Fredrik Söder. »Hans klocka är verkligen så lite design som möjligt. Jag flög till London för att se utställningen med hans design på Design Museum i mars 2010.«

12

13

PEN TYPE-A. Brooklynkollektivet CW&T har designat stålpennan som tillverkas i en liten familjeägd fabrik i delstaten Vermont på usa:s östkust. Bläckpatronerna är vanliga Hi-Tec-C, men skalet är alldeles nytt och tillverkat med mycket höga precisionskrav. Den sjunker ljudlöst och sakta ner i skalet, som är en linjal med såväl centimeter- som tumskala. När du drar ut den ger den ifrån sig en liten suck, när vacuumet släpper. »Att omge sig med god kvalitet föder god kvalitet«, säger Fredrik. »Det kan gälla pennor eller andra vardagssaker. Kostar de pengar så slå ut investeringen på antal dagar du använder dem, och du förstår att de är värda priset. Pen Type-A är extremt enkel och utan kompromisser i idé och genomförande. Om jag nu bara kom ihåg att köpa en ny patron.«

MANUALE TIPOGRAFICO. Taschen gav ut faksimilupplagan av Bodonis typografiska arv, en massiv röd bok som innehåller 142 kompletta alfabet, ornament, symboler och icke-latinska alfabet. »Bodoni var tidigt ett av mina favorittypsnitt, berättar Fredrik Söder. Jag såg den första gången i en bokhandel på Frankfurts flygplats, men den var för tung att släpa hem. Typsnittet Neun, som jag skapade utifrån Gerard Ungers överblivna bokstavsdelar för en tidigare utgåva av #4, påminner om Bodoni med sina stora kontraster.«

14

STAR WARS-LEGO. Den pyttelilla modellen av en Imperial Star Destroyer kommer från årets julkalender, men har redan intagit en självklar plats i det Söderska hemmet. »Jag lekte mycket med Lego när jag var liten, säger Fredrik Söder, och jag bygger mycket med min två barn, Agaton och Baltasar. Lego liknar design. Att på det här sättet koka ner, behålla, täcka av och tydliggöra det innersta i föremålet, det är också formgivarens uppgift. Det är det svåraste som finns att välja bort saker, men det är det man måste göra.«

15

»Jag strävar alltid efter förenkling. Det handlar om att ta bort saker tills essensen i det man formger kommer fram.«

→

– Jag väjer inte för det starka uttrycket, säger han, och visar på de två utgåvor av #4 han varit ad för. Det är starka omslag, ett med en grafisk lek i svart, vitt och rött. Det andra med ett slående, stort por­ trätt. Kraftfullt ja, men minimalistiskt? Njaä, inte riktigt. – det handlar om grafisk form, inte dekoration, säger Fredrik Söder. Jag strävar alltid efter förenkling. Det handlar om att ta bort saker tills essensen i det man formger kommer fram, inte att plocka på nya element, färger, former – då döljer man i stället budskapet. – Det är det enkla som är god form. Men bakom det enkla måste det finnas en tydlig idé som ger formen själ. – När jag flyttade senast tog jag med ett fåtal saker, men lämnade allt annat, säger han. Sakerna är någonstans summan av min person. Jag tycker han är lite orättvis här, för Fredrik är betydligt mer än summan av några prylar, oavsett hur väldesignade de är. Men han förtydligar: – De som gjort föremålen har haft en tanke och en attityd som jag känner igen mig i, och som jag försöker leva efter själv, säger Fredrik Söder. Här är alltså Fredrik Söder, sedd genom utvalda föremål.

•

CONE-LINE. Verner Panton var en dansk formgivare som blev känd för Pantonstolen, en färgglad sittmöbel i formgjuten plast. Tidigt i karriären jobba­de han med Arne Jacobsen. I början av 60-talet flyttade han till Basel och började jobba för Vitra. »De två litografierna av Verner Panton köpte jag på Lauritz, en dansk auktionssajt, säger Fredrik Söder. De är helt uppbyggda av räta linjer, men lyckas ändå skapa en tre­dimensionell effekt, där den andra är ett negativ av den första. Jag borde nog rama in dem…«

16

LOVE. I fönstret står en väl upplyst, liten men tung version av Robert Indianas monumentala och typografiska skulptur Love (den större stålversionen finns på inte mindre än 14 platser i usa, den mest fotografe­rade i New York). »Love är ett exempel på hur en och samma idé kan fungera i olika former och format, som tredimensionellt objekt, som affisch, som frimärke, digitalt, i olika material…«

17

18

VIOLATOR. »Stapeln med rostiga plåtlådor är säkerhetsboxar från en dansk bank som jag köpte för att lägga arbetsprover i«, säger Fredrik Söder, »men barnen konfiskerade dem för att bygga rymdskepp.« På lådorna ligger en vinylplatta, Violator från 1990. »Skivan är ett klassiskt exempel på hur olika discipliner kan verka tillsammans, i detta fall musiken och det visuella«, säger Fredrik. »Anton Corbijn har fotograferat, formgivit och gjort musikvideor tillsammans med Depeche Mode, där resultatet blivit mer än delarna. Inom reklamvärlden jobbar ad och copy tätt ihop. På samma sätt behövs det ett mer utvecklat samarbete inom tidningsvärlden, där redaktörer och formgivare berikar varandra med olika kunskaper, erfarenheter och utgångspunkter.«

Katolsk insamling till Sri Lanka

Tidigare insamling bidrog till att ge hundratals ensamstående mödrar och deras barn på Sri Lanka ett värdigare liv genom förbättrade utkomstmöjligheter och utbildning. Vi fortsätter att stödja andra mödrar med barn. Din gåva går oavkortad till de behövande på Sri Lanka. Läs mer: www.caritas.se Caritas Sveriges bankgiro 5810-1312. Tack!

a4 v3.pdf 1 04.12.2012 00:39:38

n e d a k c Blo ! s a v ä h skall Blockaden av Gaza har nu pågått i snart sex år. Sedan vårt första försök att bryta blockaden år 2010 har vissa lättnader skett. Situationen är dock fortfarande oacceptabel. FN:s olika organ släpper ständigt rapporter som vittnar om att blockaden är i strid med internationell rätt. C

M

Y

CM

MY

CY

MY

K

FN:s rapporter talar också om att blockaden utgör en kollektiv bestraffning. Ett talande bevis för detta är att inte bara importen till Gazaremsan, utan även exporten, är helt kringskuren. Detta rimmar illa med blockadens uttalade syfte.

Under vår aktion 2012 blev vårt fartyg Estelle bordat på internationellt vatten, precis som under tidigare försök. Vi ger dock inte upp utanfortsätter kampen om att få blockaden upphävd.

www.shiptogaza.se info@shiptogaza.se www.facebook.com/ ShiptoGazaSweden pg 463 59 - 6

TIDENS TECKEN 1950–2010

1920 fick Huddinge sitt första bibliotek. Initiativtagare var Signe Boye, Karin Boyes mor, som också blev kommunens första bibliotekarie. I dag förser 13 biblioteka­ rier och 4 biblioteksassistenter kommunens invånare med böcker och andra medier. En verkligt kreativ idé är »retrobiblioteket« med tidstypiska rum från 40- till 70-tal, som ger miljö, bakgrund och sammanhang till böckerna. #4 inspirerades av denna goda idé och applicerade den på tidnings- och design­ världen. Här följer 50-talet till 00-talet, med lika delar nostalgi och historia, skildrade i ett högst personligt urval av AWXT4:s medarbetare. Tidsresan kan börja!

21

50-TALET enligt Kajsen Burell

Optimism och ung kultur efter andra världskriget fick en rebell i sig eftersom den var fler det bättre ställt och kunde omöjlig att sitta i. I mångas rum köpa bil, tv och åka på charter. fanns också Stringhyllan, Nisse Elvis, James Dean, Coca-Cola och Strinnings vinnande bidrag i jeans blev symboler för ungdom. Bonniers Folkbiblioteks tävling Ungdomstidningen framför om att skapa en folkbokhylla. alla andra, Bildjournalen, började ges ut 1954. Magasinet innehöll hos företagen vaknade intres­set mode, noveller, skönhetstips, topp­ för grafisk profilering. Olle Eksell listor – men framförallt: kändisar! skapade Sveriges första moderna Idolaffischerna, »elefantbilder­ grafiska profil för Mazetti. Ame­ na«, och skivorna rikanske kollegan som följde med på Saul Bass gjorde inte Fåtöljen var köpet var en del av bara affischer utan i sig en rebell gra­fiska profiler till det vinnande kon­ ceptet. Veckotid­ filmerna The man eftersom den ningen hade som with the golden arm, mest en upplaga på var omöjlig Vertigo och Anatomy 300 000 exemplar of a murder. Adrian att sitta i. 1960. I tidning­ Frutiger ritade typ­ ens redaktion fanns namnkunni­ snittet Univers 1957, som blev ga jour­nalister­na Cecilia Hagen, populärt som profiltypsnitt under Staffan Heimerson och Ulf Nilson. kommande årtionden. I skuggan av optimismen grod­ utställningen h55 i Helsingborg de rädsla och skepticism. Terror­ 1955 blev en milstolpe för svensk balansen mellan öst och väst, det modernistisk design och arkitek­ kalla kriget, påverkade hela värl­ tur. Bland hemtextilierna byttes den genom bland annat Korea­ broderat och vitt mot mönster och kriget. 1953 kom den första boken färg. I spetsen gick nk:s formgi­ om James Bond, vars äventyr ofta vare Astrid Sampe som bjöd in handlade om kampen mellan väst arkitekter och konstnärer som och öst. 1955 kom Graham Green­ Sven Markelius, Alvar Aalto, Olle es bok Den stillsamme amerikanen, Baertling och Stig Lindberg att ta som så sent som på 2000-talet fram kollektionen Signerad textil. ansågs provocerande. Den handlar Året därpå startades Allt i hem­ om usa:s tidiga inblandning met. Ut med det gamla och in i Vietnam. med det nya, var tidens anda. Rymdprogrammen bidrog till Tester och gör-det-själv-artiklar det stora intresset för science var typiskt för tidningen. Inre­ fiction, både i Sverige och utom­dare var Lena Larsson som före­ lands. 1954 startades science språkade barnens självklara plats fic­t ion-tid­skriften Häpna!, med i hemmet. Författaren Marianne både svenska noveller och överFredriksson var chefredaktör. sättning­ar av Ray Bradbury, Isaac I tonårsrummen blev fladder­ Asimov, Arthur C. Clarke och J. G. musfåtöljen den självklara möbeln, Ballard.

Bildjournalen nr 23,

Allt i hemmet nr 3, 1957.

Häpna! nr 1, 1954.

•

22

Typsnittet Univers från 1957.

Olle Eksell skapade Sveriges första grafiska profil för Mazetti.

Sven Markelius tyg Pythagoras tillverkas och säljs hos Ljungbergs textiltryck. Tyget har aldrig tagits ur produktion.

Foto: Ljungbergs, Cuero Design, Lotta Lundin

Fladdermusfåtöljen är fort­farande populär och tillverkas i Sverige av Cuero Design.

Eugen Trosts Zebrakoppar började tillverkas av Gefle Porslin 1955.

Saul Bass, som gav filmen Vertigo sin profil, har inspirerat många grafiska formgivare.

60-TALET enligt Lotta Lundin & Pelle Anderson

Myt med ett uns sanning 60-talet brukar beskrivas som svåra val. Ett av de mest utslags­ årtiondet då drogerna flödade, givande var om du gillade Stones alla ungdomar var vänster och sex eller Beatles. Något mellanläge utövades i sin allra friaste form i fanns inte. varje hörn av Sverige. Bilden av Storbritannien behärskade inte decenniet kanske är homogen och bara musiken, utan mode (Mary ensidig, men det finns korn av san­ Quant, Twiggy och Kings Road), ning i den. P-pillret film (James Bond inle­ 1968 är en myt der sin l-å-n-g-a kar­ lanserades 1964. Det var ett tv och radio (bbc mer än ett år, riär), år­t ionde som bör­ hade direktlina till men det hände svenska etermedier). jade i kalla kriget med Kongokris Sverige fick nya faktiskt saker flyktmedel och mordet på Dag – Arlanda som påverkade invigdes 1962 och Hammarskjöld, Kubakris och byg­ avgångshallen fylldes världen. get av Berlinmuren snabbt av charterrese­ (1961) men som snabbt utveckla­ närer; Mitt livs novell och Hänt i des till allt hetare konflikter, med veckan började utkomma. I vissa kulturrevolution i Kina och usa:s tidningskiosker och bokhandlar eskalerande bombkrig i Vietnam. såldes den nya, amerikanska tid­ ningen Rolling Stone (1967). i maj 1968 gjorde studenterna i Tv-apparaterna var fortfaran­ Paris uppror, och även om det inte de mest svartvita, och Vi på Salt­ fanns någon beach under gatsten­ kråkan härskade ohotad över arna, så gjorde de sitt bästa för en uppväxande generation. För att blottlägga den. 1968 är en myt vuxna fanns Hylands hörna, med mer än ett år, men det hände fak­ Per Oscarssons berömda stripp­ tiskt saker som påverkade världen. scen som mest vågade inslag. På I april mördades Martin Luther biograferna kunde man se Vilgot King, vilket släckte många svar­ Sjömans berömda Jag är nyfiken tas hopp om mänskliga rättighe­ – gul med Lena Nyman. Ännu en ter i usa. Vietnamkriget, liksom svensk exportsuccé hade fötts, och den övriga världen utanför Sveri­ debatten om filmcensur tog fart. ges gränser, hamnade på dagord­ ningen, och Olof Palme demon­ efter 333 år på havsbottnen strerade i februari tillsammans kom Regalskeppet Vasa 1961 med Nordvietnams ambassadör i äntligen upp på land. Sverige Moskva. Året efter skulle Sverige fick högertrafik 1967. Barnaga erkänna Nordvietnam. I juni mör­ förbjöds 1966 och tre år sena­ dades Robert Kennedy, knappt fem re landade den första männis­ år efter hans bror gått samma öde kan på månen. Samma år hölls till mötes. 21 augusti invadera­ Woodstockfestivalen, som bevi­ de Sovjet tillsammans med andra sade att man alls inte behövde östländer Tjeckoslovakien. några dyra raketer för att lämna Det var ett årtionde fullt av jorden långt, långt bakom sig.

Vi föräldrar nr 1, 1968.

Hänt i veckan nr 39, 1968.

Rolling Stone nr 1, 1967.

•

24

Det välkända mönstret Unikko av Maija Isola blev efter att det lanserades 1964 Marimekkos signum. Copyright © Marimekko Corporation

Rolling Stones klassiska logotyp skapad av John Pasche.

Glassen 88:an lanserades år 1964 av Trollhätte­ glass. Namnet var från början ett arbetsnamn eftersom det var den 88:e produkten som bolaget tog fram.

Eero Aarnios futuristiska fåtölj Åskbollen »The Ball Chair« kom 1966. Fåtöljen fick stor uppmärksamhet och då den tycktes höra hemma i en annan tid användes den flitigt i Science fictionfilmer. Foto: Stockholms Auktionsverk

Stig Lindbergs »Berså« är numera kult och säljs dyrt både i Sverige och Japan.

Bara nio dagar efter Armstrongs månlandning lanserade Tecnica den första varianten av sin berömda Moon Boot.

Ett tidstypiskt typsnitt vid namn Amelia, som dessutom pryder skon här bredvid.

Affisch från studentupproret i Paris 1968.

70-TALET enligt Jonas Melcherson

Politik + kultur = sant

FiB / Kulturfront nr 9, 1973.

Dagens Industri nr 1, 1976.

Allt om mat nr 1, 1970.

vietnamkriget delade amerikan­ kläder. Det tog inte lång tid innan ska medier men enade europeis­ vi fick vår egen poptidning, Poster, ka. Egypten och Syrien överras­ med allt detta och de obligatoris­ kade Israel med ett snabbt anfall ka läsarbreven. Tidningen gavs ut den enda helgdag de två religio­ av Hans Hatwig som firade stora nerna har gemensam. Oljekrisen triumfer under 80-talet med Okej. som följde innebar slutet på den Men det hör till decenniets färg­ kraftiga tillväxt sprakande final. som pågått sedan Det här var Den tongivan­ världskrigets slut. de tidningsepok­en tiden då världen i Sverige tillhörde 70-talets första år kunde förändras ändå vänster­rörelsen präglades av låg­ konjunktur. och var svartvit. med sång. Populärkul­ Viet­­nam­bulletinen tur och politik var svåra att hålla var först och banade vägen för isär. Framför allt här i Sverige kommande tidningen FiB/Kultur­ där man exempelvis kunde läsa front. Tidningarna hade stor bety­ Musikens makt. Det här var tiden delse i sin tid men nådde natur­ då världen kunde förändras med ligtvis inte upplagor som kunde sång. Tiden då Allt om mat intro­ mätas mot Land, Ica-kuriren, Kam­ ducerade den nya grönsaken avo­ ratposten eller ens Buster. kado och Brödinstitutet annonse­ Även i övriga Europa och Nord­ rade om att Socialstyrelsen ville amerika poppade det upp mindre att vi skulle äta sex till åtta ski­ tidningar med ett starkt engage­ vor bröd per dag. mang för Chile, Vietnam och Mel­ Ett knippe av de mest in­t res­san­ lanöstern. I usa och England hade ta nordamerikanska tid­ning­­ar­na »the underground press« sin bästa var helt avpolitiserade. Tidningar tid med ett rikt utbud av socialis­ som Creem fylldes med färg­bilder tiska titlar som Gandalfs garden, på artister som kramade fram all­ The black dwarf och Peace news. varligt menade budskap ur sina Les Paul-gitarrer – medan tidning­ vi fryser bilden exakt mitt i 70­ens innehåll främst var färgstarka talet. Under julen 1974 halvligger plattor och idolbilder. Rolling Stone ung, radikal man på en brun man­ var annorlunda och erbjöd både chestersoffa och läser FiB / Kultur­ idoler och politik, i fyrfärg. front. Han har ett par dagar ledigt Allt detta blev möjligt med de från Volvo i Torslanda. I en likadan stora rulloffsetpressarna, som soffa i Detroit slappar en yngling sänkte produktionskostnaderna med nya Creem, han har bläddrat för både dagstidningar och maga­ till uppslaget med Alice Cooper. sin. Samtidigt letade sig både En tårta och Frank Zappa pryder bättre och billigare trumskannrar omslaget. Så såg det ut före Inter­ ut på marknaden. Inte bara om­net och mtv. De båda yngling­arna slag utan även inlagor fylldes med bytte sedan till samma julnummer färgbilder. Unga fans fick se sina av Playboy. På tv rullades rätte­ idoler i närbild, med eller utan gångarna efter Watergate.

•

26

Typsnittet Glaser’s Stencil skapades för stoooora sammanhang. Upphovsman var Milton Glaser. Tidningen Playboy sålde som allra bäst under 70-talet. Spola kröken-dekalen från Systembolaget får illustrera 70-talets flora av klistermärken.

Solglasögonen skulle vara stora, runda och färgglada. Skivorna vände man från sida 1 till sida 2, lyssnade och tittade på omslaget i timmar.

Foto: Istockphoto, Dreamstime,Ikea, privat

disco och punk

Ikea-stolen Poem från 1976 formgiven av Noboru Nakamura. Säljs i en nutida version under namnet Poäng.

Man kan nog säga att epitetet rockstjärna var något som artister helst undvek 1971–1977. Mansdominerade band såg ut som farbröder i mustasch och bruna kavajer redan vid 25. Men 1977 kom alla reaktionerna på en gång. Disco spreds som en pandemi och drog med sig både dansgolvspublik och gamla artister som desperat sökte en förnyad karriär. I New York, Detroit och London kapade punk­banden alla pretention­er och låtlängderna till under tre minuter. I Kalifornien skruvade mustaschlösa Van Halen upp volym, sex, rockstjärnestatus och höftsvängningar till den nivå som satte ribban för hela 80-talet.

27

80-TALET enligt Fredrik Söder

Tiden när allt var tillåtet

The Face nr 45, 1984.

The Face nr 49, 1984.

The Face nr 55, 1984.

när 1980-talet börjar pågår 1981 visade också den nyligen det kalla kriget i världen. I Sve­ grundade Memphisgruppen, med rige ett krig mellan synthare och Ettore Sottsass, upp sina första hårdrockare. När det slutar har möbler i Milano. Deras objekt var Berlinmuren fallit, enligt David mer konst än möbler. Starka fär­ Hasselhof tack vare hans tv-serie ger och mönster i kombination Baywatch, och nya med enkla material ifrå­ intryck har ström­ gasatte funktionalite­ 1980-talet mat in i de svenska ten och livslängden hos börjar när hemmen via para­ sakerna i vår vardag. bolantenner och Neville Brody Deras objekt hamnade pirat-dekodrar. främst hos samlare och blir A D på 80-talet innebar museer men idéerna och en explosion i färg, The Face. formspråket påverkade form, mönster och hela årtiondet. Precis nya material som plast och neon. I som Neville Brody ville gruppen en tid av ekonomisk högkonjunk­ bryta mot etablerade trender och tur föddes allt ifrån yuppien till sätta en ny riktning. gothen och stilar som new roma­ 1981 var året då mtv inledde tic och hip-hop lanserades. En era sina sändningar. Musikvideon när allt var möjligt. blev artisternas främsta vapen i kampen om att sälja vinyl och men 1980-talet börjar först kassettband. Som man helst skul­ 1981 med att Neville Brody får le lyssna på i en Sony Walkman. jobb som art director på brittiska magasinet The Face som skrev om för formgivare och redaktio­ musik, mode och kultur. Tidning­ ner var 80-talet eran då de tog ens form uppdaterade 1920- och total kontroll över slutresulta­ 1930-talens De Stijl och dadaism tet. Apples Macintosh lanserades, i kombination med fingertopps­ och med layoutprogram­met Page känsla för samtiden – långt ifrån Maker och en laserskrivare gick det etablerade och strukturerade. det att formge en tidning själv, in Kraftfull typografi, grafiska illus­ i minsta detalj. Tillgången till nya trationer, piktogram och streck typsnitt möjliggjorde vilda form­ placerades hänsynslöst på sidorna. experiment, helt i tidens anda. Vid första anblicken slumpartat Datorerna gav också nya men i själva verket genomtänkt. uttrycksvägar för musiker. Ihop Sidorna fylldes till bristnings­ med synten, sequencern och gränsen och förmedlade en ny senare samplern bidrog den till attityd till musik och mode. The en bombastisk ljudbild, ofta lika Face nöjde sig inte med att doku­ överarbetad som skivomslagen. mentera trender utan skapade De stora vinylkonvoluten tillsam­ nya. Det var tidning­en som alla mans med innerpåsen var den formgivare tittade i. Och snodde perfekta platsen för grafiska form­ ifrån. Den gjorde ett stort avtryck givare att leva ut på. Och en artist i 80-talets reklam och design. att visa upp sin image på.

•

28

MTV:s logotyp var alltid i olika färger, mönster och material.

Synten framför andra: Yamaha DX7.

Datorerna blev tillgängliga för fler. Apple lanserade sin Macintosh.

Ur modereportage i The Face.

Bakgrundsbilder: Dreamstime

Bokhyllan Carlton från Memphisgruppen, 1981.

90-TALET enligt Anna Helin

Webben tar över våra liv

Metro, 13 februari, 1995.

Wired, september 1996.

Darling nr 3, 1999.

berlinmuren rivs, Nelson Man­­ dela släpps ur fängelset och i Rwanda dödas 1 miljon tutsier. Sovjetunionen löses upp och Ryss­land byter premiärminister 17 gånger under 15 månader. Estonia förliser och Sverige säger nej till euron. cnn sänder live från Kuwaitkriget och Kosovo­ kriget bryter ut. Prinsessan Diana omkommer och Bill Clinton blir mer känd för Monica Lewinskyaffären än för sin poli­ tik. Decenniet är 1990-tal. Ett decennium med digital revolu­ tion och ekonomisk globalisering.

Internet, The World Wide Web, utvecklades och 1991 kom värl­ dens första webbplats. Vi börja­ de »webbsurfa« och snart fanns den första sökmotorn. Tidningar­ na började använda sig av mediet som komplement till tryck. Darling startade som webbtidning 1996 och kom ut i pappersformat först 1997. Form och layout skiljde sig mycket från massmarknadens tjejtidningar och hade en stor dos kaxighet. Det sista tryckta num­ ret utgavs 2002.

wired magazine skapades 1993 och spelade en central roll under 1995 startades landets första 90-talets it-boom. Tidning­ gratis dagstidning. Visionen var en handlar om teknologi och att ge nyheter i kort format som internet och lanserades som kunde läsas på väg till jobbet. Det ett livsstilsmagasin för data­ är precis vad Metro gör åldern. Under ledning än i dag, i 22 länder. av nuvarande chefre­ Vitvaror I hemmen byt­ daktören Chris Ander­ tes videospelare mot såldes med son har Wired vunnit dvd och många skämt National Magazine argumentet åtta kunde dras om att Awards och fått ännu filmen inte längre att de var fler nomineringar. behövde spolas »millenium 2000-talet närmade tillbaka. proof«. De vuxna började sig och med det oron titta på Rederiet, de för ett världsomfattan­ yngre valde Vänner och Fuck­ de, massivt datahaveri. Millen­ ing Åmål. Titanic tog storslam på niebuggen var ett självklart Oscars­galan med elva statyetter begrepp och Erik Åsbrink före­ och alla tjejer under 25 blev stört­ slog en handlingsplan mot den kära i Leonardo Di Caprio. Kurt offentliga sektorns hotande Cobain blev den stora grunge­ datakaos. Vitvaror såldes med ikonen när Nirvana slog igenom argumentet att de var »milleni­ med Smells like teen spirit. I Sve­ um proof«. Men som vi alla vet rige hade Benny Anderssons kraschade ingenting när klockan Kristina från Duvemåla urpremiär slog midnatt 31 december 1999. på Malmö teater. Från musika­ Men decenniet och årtusendet len spelade Peter Jöback in låten tog slut, till ackompanjemang av Guldet blev till sand; 110 veckor på väldigt många fyr­ver­kerier och Svensktoppen. champagnekorkar.

•

30

Abcdefghijk ABCDEFGHI 1234567890 Tv-serien Vänner började sändas 1994. Jennifer Aniston spelade rollen som Rachel för sista gången 2004.

Matthew Carters Verdana ritades 1996 åt Microsoft för att ge bra läsbarhet på skärm, och kom att bli ett av de vanligaste typsnitten på webben.

Nirvana var ett av banden som satte hemstaden Seattle på musikkartan.

Foto: Ikea, Dreamstime, sdjupedal/Creative Commons, Angela George/Creative Commons

lågupplöst

personlig teknik

90-talet var årtiondet då vi möblerade med smart förvaring och färgstarka fondväggar. ps-skåpet från Ikea blev en modern klassiker som fortfarande finns i produktion.

Macintosh-datorerna gick från grått till färg i och med lanseringen av Imac. Mobiltelefonerna gick från att vara lyxpryl till att bli vardagspryl. Nokia 5510 lanserades som ungdomstelefonen. Skalet kunde enkelt bytas till favoritfärgen.

00-TALET enligt Otto Degerman

Designen återerövras an everyday life interiors magazine – issue #09

Featuring: Tierney Gearon, Duncan Fallowell, Yrjö Kukkapuro, Conor Donlon, Nanos Valaoritis, Tomás Nervi, Annabelle Dexter-Jones, Jean Abou, Li Edelkoort, Wolfgang Tillmans, Nic & Jackie Harrison, Gonzalo Milà, Jordi Labanda, Jem Goulding, Ramdane Touhami, Chris Johanson & Jo Jackson, BOPBAA, José León Cerrillo, India Salvor Menuez, Nicolas Congé & Camille Berthomier, Henry Roy, Jeff Rian, Max Lamb, Reg Mombassa Plus: a fiction supplement by Jocko Weyland and Amanda Maxwell

SPAIN €10.00

EUROPE €12.00 ISSN ISSN ISSN 2013-0190 2013-0190 2013-0190

www.flos.com

02/03/12 10.27

000999

999 7777272020101313300101919090003033

Apartamento nr 9, 2012.

Archis nr 6, 2003.

Fantastic man nr 1, 2005.

år 2000 gick jag på Konstfack. designkanon. Formgivarna var Under den hösten cirkulerade mer intresserade av att ställa frå­ en utställningskatalog bland gor än att komma med lösningar. studenterna. Det var en utställ­ Stick i stäv med uppfattningen ning på ica, the Institute of Con­ om design som problemlösning. temporary Arts i London, med Utställarna ville förändra atti­ titeln Stealing beauty. Katalogen tyder kring design, snarare än gav till en början ett oansenligt att förse en redan mättad mark­ intryck men innehöll, skulle det nad med ännu en produkt. Under visa sig, idéer som sammanfattar decenniet dök idéerna upp på fle­ 00-talets viktigaste design. ra håll: i Sverige syntes Uglycute, Utställningens kurator, Claire Front och Lagombra. Catterall, hade bjudit in 16 utstäl­ lare som alla delade intresset för även i tidningsfloran tog idé­ det vardagliga, lågt värderade erna form. Daniel van der Velden och förbisedda. Tord Boontje och Maureen Moorens radikala deltog exempelvis omgörning 2001 av med Rough and den holländska arki­ Till stolen Ready Chair. En stol tekturtidningen Archis hörde en gjord av container­ är ett exempel. Bland fynd, arméfiltar och gör-det-själv annat stal tidningen silvertejp. Till stolen form från andra tid­ hörde en gör-det-själv instruktion: ningar. En artikel om instruktion: köp inte ny arkitektur kunde få köp inte – – gör själv! Den enda samma utformning, gör själv! svenska deltagaren, typsnittsval, tecken­ modedesignern Annbredd och bildhan­ Sofie Back, visade kläder där för­ tering som tidningen Domus. brukade material fick nytt liv och Recensionssidor lånade form från där misstag i produktionen blev Flash Art eller Purple. Stölderna en del av designen. redovisades i artikelstarterna. Snarare än hur någonting ser ut titeln stealing beauty syfta­de visade formgivarna ett intresse på utställarnas strävan att återför varför något ser ut på ett eller ­a nvända förbisedda kvaliteter annat sätt. i vardagen, i kontrast med den 2008 kom det första numret av polera­de, fiktiva värld som såldes den spansk-italienska inrednings­ i media. Intresset för det undervär­ tidningen Apartamento. I tidning­ derade var en reaktion mot design­ en skildras intressanta männis­ vurmen under 90-talet och bilden kor i deras ofta små och stökiga av »god smak« som spreds till en hem. »The idea is about how köpstark medelklass. En smak som people live in their homes and uteslöt allt som inte var stramt, being able to tell their amazing ljust, odekorerat – och dyrt. stories. It’s more like a diary.« Objekten på Stealing Beauty säger Nacho Alegre i en intervju var ett tydligt avsteg från tidens i The Guardian.

•

32

Foto: Anna Lönnerstam, GTF (Graphic Thought Facility), Uglycute, Daniel Eatock

En hunds fotspår i snön blev vasen Dog vase. Front, 2004.

Dekor från olika turistbussar omvandlade till pins. Martin Frostner, 2004.

Anne-Sofie Backs kläder i Stealing Beauty, 1999.

Stolen Whitbread av spånskiva och plast­remmar med sittkurva lånad från Bruno Mathssons Eva-stol, Uglycute 2001.

Utsnitt ur mönstret Price Label Gift Wrap, Daniel Eatock, 2003.

Redaktör i Stockholm Punkare i Manchester Erik Pettersson har två ansikten. På dagarna är han chefredaktör för Husdjur och skriver om mjölk, kossor och mjölkproduktion. På nätterna axlar han rollen som gitarrist och sångare i punkbandet Zooparty. Hur stora är Zooparty egentligen? – Vi kan säga såhär. Vi är inte så stora, men i den här lilla musikbubblan så har vi gjort oss ett namn. Det är ett projekt som är mer roligt än stort. Men i som­ ras spelade vi på samma scen som Johnny Rot­ ten, Rancid och Social Distortion. Ganska bra job­ bat för ett gäng farbröder från Linköping. Känner Zoopartys publik till din andra roll som chefredaktör för tidningen Husdjur? – Nja, en del vet nog att jag jobbar som journalist men de vet nog inte riktigt vad jag jobbar med. Och hur är det med Husdjurs läsare. Vet de att du är punkidol? – Punkidol?! Det var väl ändå att ta i! Men nej, jag tror inte de vet om att jag spelar i band. Ni var på turné i England somras? – Det stämmer. Vi spelade först på The Pipeline Bar i London i maj och fortsatte sedan med spelningar i Manchester, Brigh­ ton och på Nottingham Punk Fest. Sedan i augusti spelade vi som enda svenska band på The

Rebellion Festival i Blackpool, den största punkfestivalen i värl­ den. Det var riktigt stort. Festiva­ len tar 10 000 besökare och när vi spelade på stora scenen var det nog 2 000 i publiken. Det var skitroligt. Hur länge har du varit punkare? – Jag har nog aldrig riktigt sett mig som punkare men jag spelade i flera band när jag var ung och rask. Sen hade jag ett långt uppehåll på runt 15 år. För sex år sedan plockade jag upp gitarren igen med två gam­ la kompisar, basisten Per »HårdPer« Karlsson och Ove »Bumba« Hejdeborn på trummor. Vi fort­ satte lira och bildade Zooparty. Sen dess har det rullat på bra. Vi har fått skivkontrakt och släppt tre fullängdare. Vilka är era inspirationskällor? – Vi är inne på melodiös punk­ rock från 70-talet, typ Sex Pistols, The Damned och Iggy Pop. Band­ namnet kommer från en bok om Iggy Pop som Ove läste, där Iggy berättade om en fest som var som ett zoo. Det lät som ett bra namn så vi körde på det. Sen visade det sig att galna rejvfester på Ibiza 34

också kallas zooparties, men det är något helt annat. På era skivor medverkar punk­ ikonerna Glen Matlock från Sex Pistols och Brian James från The Damned. Hur gick det till? – Glen intervjuade jag när jag jobbade som Londonkorre för Expressen för 10–12 år sen. Vi bodde nästan grannar så vi bör­ jade hänga där. Brian träffade jag när jag skulle flytta till Stockholm. Flyttgubben kollade igenom min skivsamling och hittade The Dam­ ned. Hans syster råkade vara gift med Brian James, så han gav mig numret, jag ringde och styrde upp en träff, och på den vägen är det. När spelar ni i Sverige nästa gång? – Förhoppningsvis blir det en Sverigeturné med tre spelningar i februari. Vi hoppas på att få hit några bekanta från England som vi ska spela förband åt, men inn­ an det är klart kan jag inte avslö­ ja vilka det är. Mer info kommer att finnas på zooparty.se En sista fråga som måste ställas. Hur punk är mjölk egentligen? – Ha! Mjölken är punk ända ut i fingerspetsarna. Text: Daniel Blanck & Daniel Siksjö. Foto: Imelda Michalczyk & Zooparty.

»Bandnamnet kommer från en bok där Iggy Pop berättade om en fest som var som ett zoo.«

volupta temqui sequis verferi velectotat modiatur.

35

Scrolla på nytt sätt med Eephus League Magazine och Suit Up or Die. Eller inspi­reras av usa Today och Nöjesguiden.

Webbåret 2012

Scroll, bättre typografi och responsiv design i webbtidningarna. W4:s Jonas Melcherson har analyserat året som gått.

D

e tekniska möjlighet­ erna för typografi på webben har med stora kliv närmat sig den för­ fining vi hittills trott var förbehållet Indesign och tryck. En del av de för året nya webbarna ser så bra ut att jag har svårt att tro att de har skapats med vanlig html och inlänkade typsnitt. Men de flesta har fort­ farande långt kvar dit. Äntligen fick vi liksom våra magasinkollegor klicka hem välgjorda, exklusiva fonter till våra webbkreationer. Å andra sidan dök Google fonts upp med riktigt bra gratistyper för både digitala och tryckta medier. Vi har sett varumärkesgestalt­

ning på riktigt. Hur gammal är webben nu? 20–25 år? Först nu tycker jag att det går att se en betydande mängd sajter som har en varumärkesbyggande webb­ form. Där sajten är navet i varu­ märkets plattform och alla andra uttryck följer den. Där inga webb­ designtrender längre följs utan där en verksamhet bara gestaltas på bästa sätt – oavsett om gradi­ ents, dropshadows eller rounded corners är det senaste skriket. Det stora samtalsämnet har den senaste tiden varit responsiv design. För webbtidningar inne­ bär den här anpassningen efter skärmstorlekar en stor utmaning. Större än för de flesta eftersom tidningsstrukturen ofta inte alls 36

lämpar sig för en responsiv layout. En del av sajterna intill är exempel på en ny sorts webbupp­ levelse. Scroll som en användar­ upplevelse. Scroll i alla väder­ streck. Så fort vi fick läsplattor i händerna började vi klura på hur man utan att förvirra läsare strukturerar ett omfattande inne­ håll för horisontell bläddring. I år har många försökt kombi­ nera det med den responsiva web­ bens vertikala struktur, med varie­ rande framgång och förmåga att erbjuda en logisk form. Våra exem­ pel ovan tillhör de mest lyckade. Det blir spännande att se hur allt det här fortsätter under 2013.

•

Av: Jonas Melcherson

SÅ HÄR FUNKAR RESPONSIVA WEBBAR Grupper av innehåll

Grunden är att innehåll samlas i grupper som prio­r iteras inbördes. Grup­perna kan sedan sorteras om för att passa den bildskärm läsaren råkar ha. En responsiv webbtidning skulle kunna organiseras så här: 1. Tre högt värderade nyheter. 2. De tre bästa reportagen med garanterat bra foto. 3. Den högst värderade annonsen. 4. Tre nyheter till. 5. Topplistor, mest lästa, mest delade, fler annonser, nyheter och så vidare.

Skärmen avgör layout

På stor skärm visas grupperna i flera spalter. När skärmen blir något mindre, till exempel på en iPad, visas grupperna på samma sätt men med förminskade bildbredder och rubriker.

När skärmen närmar sig mobiltelefonformat visas grupperna fortfarande i samma prio­r iterade ordning men enbart vertikalt. Den traditionella webbtidningen har en lång nyhetsspalt utan avbrott. En kronologi som hejdas av någon vänlig ettaredaktör först efter 20–30 puffar. Då befinner vi oss många tusen pixlar under sidhuvudet, en lågt prioriterad plats. Parallellt med nyhetsspalten löper från sidans topp ofta två eller tre smala spalter med mer innehåll. De bästa spaltytorna är de över scrollinjen. Här ska annonser, topplistor och mycket annat samsas. Med den traditionella nyhetswebbens nyheter i en lång följd skulle det näst högst prioriterade blocket i praktiken utgöra inledningen på en lång sidfot och placeras efter de lägst prioriterade äldsta nyheterna. Det är här man behöver tänka om som beställare.

Skärskåda innehållet

När vi under 2013 planerar webbplatser kommer vi att skärskåda vårt innehåll och dela upp det på nya sätt. Inte nödvän­ digtvis i ämneskategorier utan snarare efter förutsättningar som garanterat bra bild eller ett special­ ritat block där snabba notiser får en snygg presentation utan bildtvång. Det här innebär att inne­hållet till viss del planeras efter layoutens förutsättningar, snarare än efter ämne. Men självklart inte utan en infrastruktur av sammanlänkade taggar. Det viktigaste är att allt innehåll marknadsför liknande innehåll.

Ämnesgrupper räcker inte

Sortering av innehåll i ämneskategorier är sällan en tillräcklig struktur om man inte kan erbjuda ämnen som nöje, sport och nyheter. Läsa­ren gör en egen tolkning av ord i en statisk navigation och ham­nar lätt i fel spår.

•

1

2

3

1

1

2

3

En förenklad bild av hur responsiv webb funkar. Spaltbredderna förändras och byter riktning ju mindre skärmen blir.

37

2 3

»Det var inte lätt att få tillstånd att plåta Alhambra. Sveriges kulturattaché och en spansk arkitekt jag jobbat åt hjälpte till. Jag kunde komma in före och efter öppningstid med alla mina kameror och prylar. Relieferna i skulpterad sandsten skimrar i det moriska palatset.«

38

MED ÖGA FÖR ARKITEKTUR Det är något med hus som lockar konstnärer, formgivare och fotografer. Kanske är det funktionen, att vi lever i verket. För fotografen Åke E:son Lindman var det inte kärlek vid första ögonkastet.

Å

ke e:son lindman har Åke e:son Lindman har ingen i släkten som är arkitekt. Han flyttade ner från Luleå till Stockholm efter fotoskolan för att gå på Konstfack. Under några år därefter jobbade han som frilansfotograf. – Jag fick i uppdrag att plåta utställningen Bo-85 i Upplands Väsby, före och efter, för landskapsarkitekterna, berättar Åke. Sedan bestämde jag mig för att bli arkitekturfotograf. Åke liknar skillnaden mellan reportagefoto och arkitekturfoto som den mellan pop/rock och klassisk musik. – Mycket av nyhetsfotot tycker jag mest är störande, säger han. Det är som en mtv-mix som fladdrar förbi. 1977 tog han examen från Konstfack i Stockholm, med inriktning på fotografi. Det tog alltså nästan tio år att hitta fram till arkitektu­ ren, till det ofta svartvita fotografiet och favoritmaterialet betong. Åke e:son Lindmans bilder har du sett i tidningar som Arkitektur, Plaza, Wallpaper, Architectural Digest, Residence och i ett trettiotal böcker, där den senaste heter Pure Architecture. Det är därifrån bil­ derna i denna utgåva av #4 hämtade. – Åke är fanatisk, passionerad. Han hade kunnat bli arkitekt, säger Eero Koivisto i ett tevereportage som sändes i svt i november i år. Åke e:son Lindman själv trivs bra med att stå med ett ben i varde­ ra lägret, att fungera som översättaren mellan arkitektens språk och fotografins. Hans bilder blir den filtrerade eller koncentrerade ver­ sionen av arkitektens dröm, kanske mer än en bild av resultatet? – Det blir nog något mittemellan, säger Åke. Jag gör ju ett utsnitt, men jag ändrar ingenting väsentligt. I den meningen är jag fortfa­ rande en dokumentärfotograf av den gamla stammen. Ofta är arkitekten med på plåtningen, inte sällan lite besviken över det färdiga bygget… »ja, det blev så här, men egentligen ritade jag så där…« → 39

»Spiraltrappan med sina dubbla kolonner vrider sig i Villa Farnese i byn Caprarola utanför Rom. Grunden lades 1515. Arkitekten Giacomo Barozzi da Vignola tog över 1556 och höll fortfarande på att bygga när han dog 1573.«

→

– Där känner jag ofta att mitt uppdrag är att återskapa arkitektens ursprungliga intentioner, säger Åke. Gert Wingårdh, Claesson Koivisto Rune och andra kändisarki­ tekter gillar att vara med när Åke e:son Lindman håller i kameran. Mellan Åkes höga ambitioner och arkitekternas önskemål kan det bli ont om tid. – Jag är väldigt beroende av väder och har oftast bara en dag på mig att plåta ett hus eller projekt, säger Åke. Och då måste jag följa solens gång runt huset. Jag lever lite som en bonde, kollar väder­ prognoserna hela tiden. 1990 reste Åke tillsammans med sin fru och medarbetare Lena Lindman till norra Italien för att fotografera Carlo Scarpas projekt, och när bilderna fick 24 sidor i tidningen Forum var genombrot­ tet ett faktum. Stockholms arkitektbyråer förstod värdet i Åke e:son Lindmans bilder, och på kort tid blev han den mest anlitade arkitek­ turfotografen. Åke fotograferar numera de flesta av sina uppdrag digitalt med Nikon, och sparar storformatskameran och filmen till privata pro­ jekt. Bilderna du ser här är tagna med svartvit film.

»Gert Wingårdh gillar den här bilden. När man plåtar Le Cobusiers mest berömda hus så ska man plåta det från andra hållet, från långsidan. Men jag gjorde tvärtom. Fast man kanske inte ska övertolka bilden, jag hade ingen djupare tanke med trädet och huset bakom.«

– den gamla yrkeskunskapen hos arkitekturfotografer har försvun­ nit, säger han. Numera kan allt göras i Photoshop, allt från perspek­ tivförändringar till att kombinera flera bilder i en eller göra retusch. Det är byggnaden som står i centrum i Åkes bilder, inte som suddig bakgrund till en människa eller katt. Om individer avtäcks i hans fotografier så är det i så fall arkitekten, personligheten som kommer till uttryck i väggar, fönster, tak, skuggor och reflexer… – Människor i arkitekturbilder… jag vet inte varför alla frågar om detta, säger Åke. Alla undrar varför det inte är några människor i mina bilder. Dels är det inte sant, det händer att jag har det. Men →

»Två dominikanermunkar i klostret La Tourette utanför Lyon i Frankrike. Byggnaden är ritad av Le Corbusier och stod klar 1960. Fotoprojektet gjorde jag i egen regi, jag bodde med munkarna och åt deras mat. Det var väl inte direkt några toppmåltider. Men klostret låg mitt i beaujolais-distriktet, och vinet var gott.«

40

41

»Det finska museet för modern konst, Kiasma i Helsingfors, ritat av Steven Holl, gillar jag. Jag har plåtat hans Hamsunmuseum i Nordnorge och hans berömda byggnader i Beijing också.« »De tre gracerna är fotograferade i Gipsoteca Canova utanför Treviso i Italien. Skulptörernas original är alltså i gips, och de svarta duttarna är mätpunkter för stenhuggarna, som sedan tog fram de mer beständiga stenskulpturerna.«

→

framförallt är mitt uppdrag att skildra arkitekturen eller interiörer, inte människorna. Och oftast har jag inte den tid på mig som skul­ le krävas för att få modellerna bra på bild. Och vinterkläder… bilder utan människor är inte säsongs- eller tidsbundna på samma sätt. Undantaget, förklarar Åke, är när människan behövs som husets måttstock. För människan är fortfarande alltings mått, precis som i gamla tider. Betongmurens skala blir uppenbar för betraktaren först när muraren syns i samma bild. Hans fru och arbetskamrat Lena gör det nödvändiga jobbet att plocka och arrangera, ringa på hos gran­ nar och förklara, ibland skaffa statister för bilden. Men huvudrollen har fortfarande huset.

•

Text: Pelle Anderson Fotografi: Åke E:son Lindman Fotnot: E:son står för Edvinsson.

42

43

»Jag är väldigt beroende av väder och har oftast bara en dag på mig att plåta ett hus eller projekt. Och då måste jag följa solens gång runt huset. Jag lever lite som en bonde, kollar väderprognoserna hela tiden.«

»Zaha Hadids bostadskvarter i Wien stod klart 2005. Jag förstärkte hennes redan skeva arkitektur med vidvinkel och grodperspektiv.«

44

En plats i solen När New York Times valde ut platserna i världen du borde besöka hamnade Çesme högt upp på listan. Çesme ligger på Turkiets västkust, på en halvö 45 minuter från Izmirs flygplats. Mat, klimat, miljö och historia tillsammans med lokala marknader och turkisk gästfrihet gör valet lätt. Hyr ett rymligt hus 50 meter från havet direkt av ägaren, plats för många, god ekonomi och direktflyg söndagar från Arlanda! På den stora balkongen äter du grillad fisk och tar ett glas vin medan solen går ner över grekiska ön Chios precis utanför kusten. Svensk standard, trådlöst internet gratis, full service. Boka nu för sommaren 2013! Säsongen sträcker sig från maj till oktober. Utan regn, mygg eller ylletröjor. www.cesme.se

TYPO LONDON 2012 2 dagar. 3 salar. 33 föreläsningar. 1 workshop. 850 deltagare. Av: Sofia Wixner 19/10 10.19

Sara De Bondt inledningstalade, bland annat om när hennes byrå gjorde profilen till en konstmässa i Turin, Artissima 18. I stället för att bygga sin profil på bild eller typografi byggde de den på statistik. De startade ett »Office of Statistics«. Allt material om mässan, till och med visitkorten, hade stati­stik. De hade också ett bås på konstmässan där de tog fram statistik live.

19/10 16.57 James Jarvis tecknade ett alfabet. S som i skateboard.

19/10 15.11

Tony Chambers på Wallpaper* samlar på inbjudningskort och pratade om hur företag bygger sin identitet ner till minsta detalj. 19/10 11.34

»It’s not what you know, it’s who you know. No matter how awesome your portfolio is, it’s amazing how many jobs come to you by chance.« Tim Beard, Bibliothéque

46

19/10 19.22

Erik Kessels från KesselsKramer pratade om jobbet med Hans Brinker Budget Hotel i Amsterdam, där idén var att överdriva bristerna. Ironin fungerade, »The worst hotel in the world« dubblade sina övernattningar.

19/10 20.23

»If you fake your way through something three times you’re an expert.« Paula Scher, Pentagram

20/10 15.47

Gerry Leonidas om typografi i olika delar av världen. 20/10 16.12

»A good designer have to be a good typographer and have a love of language.«

20/10 10.49

20/10 10.00

Kalligrafi med Andreas Frohloff.

Karlssonwilker fick som första utomstå­ ende byrå chansen att jobba med Time Magazines listspecial. De fick fria händer på tolv sidor och fick även hitta på egna listor. På omslaget kunde de inte låta bli att lägga in sig själva. Hjalti Karlsson säger att hans mamma aldrig varit så stolt.

Freda Sack, Foundry Types

20/10 19.35

Henrik Kubel, A2, ritar egna typsnitt till alla byråns projekt. Som det här.

20/10 10.17

20/10 21.31

Hjalti Karlsson på karlssonwilker berättade om när byrån 2005 anlitades för att göra en kalender i Serbien. insåg Satt de underskattat James Jarvis tecknade ettDe alfabet. som i skateboard. projektets storlek när de åkte in i Belgrad och möttes av stora affischtavlor – på sig själva.

Irma Boom avslutade helgen och kunde inte sluta prata om sina bokprojekt.

47

A L E H Å L HA L ! N E S S PR E ma?) m e h n o g å n t e d r (ä

Dagspressen storvarslar och debatten handlar om papperstidningens död. Men vad ligger bakom dagspressens problem? Är digitaliseringen hela sanningen, eller har tidningarna sig själva att skylla? Göran Carstorp,chefredaktör för Södermanlands Nyheter, tar bladet från munnen.

48

D

en vältalige mannen framme på podiet väx­ lar snabbt och väl in­­ övat mellan bilderna. Han talar om internets utveckling, om hur tidnings­ läsandet kommer att förflyttas till nätet och hur unga männis­ kor alltmer kommer att uppdatera varandra i stället för att inhämta information ur »gammelmedia«, som han trendkänsligt kallar de traditionella nyhetsmedierna. På bilderna skjuter kurvorna i höjden. Åhörarna, alla i något slags beslutande position på en dagstidning i Sverige, lyssnar under tystnad. Det här är viktigt, det är alla överens om. Det här handlar om framtiden. Några år tidigare, 1997, har konsultbolaget Kairos Future, på tidningsbranschens egen intres­ seorganisation Tidningsutgi­ varnas uppdrag, publicerat den berömda rapporten om dagstid­ ningarnas förestående öde. Inom kort, förespådde de konsultera­ de omvärldsanalytikerna, skulle papperstidningen bara hållas

vid liv av en samling veteraner. Läsarna kommer då för länge sedan att ha gått över till att hämta sin omvärldsinformation från nätet. Rapporten kom givetvis att bli kontroversiell och omdisku­ terad. Men den utgör samtidigt ett epokskifte i synen på pap­ perstidningen. Den som därefter vill framstå som en någorlunda dynamisk, progressiv och fram­ tidsorienterad publicist, får noga akta sig för att uppfattas som »pappers­kramare«. Framtiden finns på nätet, det vet alla. Dags­ tidningen på papper ska dö. mannen som föreläser på ett av tidningsbranschens många semi­ narier är alltså inte ensam om att misströsta om dagstidning­ ens framtid. Han ingår i ett större sällskap av både chefredaktörer

och direktörer för dagspress­ företag. De är ledande bransch­ företrädare som inte drar sig för att offentliggöra sina domedags­ profetior. Sålunda är det här seminariet ett i raden av branschseminarier från tidigt 2000-tal och framåt där det inte talas ett ord om hur det går att utveckla den affär som hela branschen lever på, och som än i dag bär upp den. Alltså den prenumererade dagstidningen. Ingenting om hur journalis­ tiken kan anpassas till de stora samhällsförändringar som pågår. Ingenting om strategier för att möta att journalistiken inte längre 49

→

→ har monopol på informationen; att myndigheter, politiker, före­ tagare och intresseorganisatio­ ner kan kommunicera direkt med medborgare, väljare och kunder i stället för att gå omvägen via mediernas redaktioner. Ingenting om konsekvenserna av att samhället blir allt mer mångkulturellt. Ingenting om konsekvensen av att auktoritetstron har avtagit allt mer och att medborgarna blir allt mer individualistiska. Eller att intresset för traditionell par­ tipolitik fortsätter att minska, att kvinnor intresserar sig mer än män för de frågor som mor­ gontidningarna tar upp – och att kvinnor även läser betydligt mer! Ingenting om den fortsatta urbaniseringen – där unga, och framför allt unga kvinnor och invandrarnas barn – söker sig till storstädernas möjligheter.

RÄCKVIDDER 100 80 60

60-79 år

45-59 år

30-44 år

20

15-29 år

40

0

Räckvidder i procent vardagar – betalda morgontidningar. Källa: Orvesto Konsument

Många svenska tidningsredak­ tioner känner säkert inte alls igen sig i att inte ha sett de här förändringarna och ha försökt förhålla sig till dem i sin journa­ listiska vardag. Det görs också mycket bra journalistik i svenska dagstidningar i dag, både natio­ nellt och lokalt. Men på högsta ledningsnivå, och som bransch, har styresmän­ nen inte ägnat tidningen som kanal några utvecklingsresurser. Bristen på intresse på de gemen­ samma branschseminarierna är en tydlig illustration till detta. Frågan inställer sig därför, när mönstret blir tydligt: Hur hade utvecklingen för den lokala mor­ gonpressen sett ut om branschen varit beredd att investera i för­ ändringar och nytänkande inom print på samma sätt som den har investerat och experimenterat inom nya medier? Om branschen ägnat mer tankekraft åt det som under all planerbar tid kommer att förbli huvudkällan till inkom­ ster för de flesta tidningsföretag? under hela 1900-talet var dagspress i olika former domine­ rande kanaler för kommersiell information i Sverige. Det förhål­ landet har alltmer urholkats. De senaste årtiondena har reklam­ investeringarna ökat kraftigt, men tillväxten har till stora delar gått dagspressen förbi. Ett förhållan­de som dagspressen, trots sin domedagsstämning och stora fokuse­ring på digitala publicerings­former, inte lyckats förändra. De flesta lokala tid­ ningar får än i dag inte mer än mellan tre och fem procent av sina intäkter från annat håll än den tryckta tidningen. Samtidigt faller upplagorna. De senaste åren har dagspressen tappat över tre procent i upplaga varje år. Fortsätter trenden ser det onekligen dystert ut. Det sägs ibland att dagstidning­

en är färdigutvecklad efter ofta mer än hundra år på sina lokala marknader. Konceptet är så finsli­ pat och utmejslat att det inte går att utveckla mer, heter det. Men vad är en tidning? Fysiskt är det bara papper, trycksvärta och dist­ ribution till en viss lässituation. Vidgas perspektivet kan vi ock­ så konstatera att det är en social inrättning som är intimt integre­ rad i traditioner och vardagliga vanor hos oss medborgare. Särskilt landsortstidningarna har skapat vanor som inget annat media förmått. Tidningen har fått tillgång till de flesta människors frukostbord och skapat vad som populärt kallas för ett »tidsföns­ ter« – för sig själv! Men framför allt handlar dags­ tidningen om relationen med läse­ kretsen. Det är den som många dagstidningsföretag nu bygger vidare på när man i sina kanalstra­ tegier lanserar sig som mediehus som ska nå medborgarna i alla tänkbara situationer i vardagslivet. Förhoppningen är att den ut­vecklingen på sikt ska kun­ na bädda för en ersättning av de intäkter tidningarna tappar när upplagorna minskar. men om kundrelationen så starkt förknippas med papperstidning­ en och den journalistik som finns där, är det ett överlevnadskrav att vårda de egenskaper som konsu­ menterna värdesätter. Den tryckta tidningen står med andra ord inte bara för de intäkter som tidnings­ företaget och de lokala varumär­ kena behöver för att bredda sig. Den är också bärare av relationen till läsarna. Det är den relation tidningen lever på. → 50

Det är självmord att inte ge tidningen den utveckling som läsarna och annonsörerna förtjänar, och betalar för.

Citat xxxx

51

Därför är det självmord att inte ge tidningen den utveckling som läsarna och annonsörerna förtjä­ nar, och betalar för. Tv-branschen står inför lika stora utmaningar som tidnings­ branschen. Digitaliseringen och den enorma ökningen av anta­ let tv­-kanaler ger sämre räckvid­ der. Samtidigt har tittarna hittat metoder för att undvika reklamin­ slagen, och allt fler väljer att titta på tv via internet! Men tv-bran­ schen har tacklat utvecklingen på ett helt annat sätt än tidnings­ branschen. I stället för att offent­ liggöra alla sina problem och utmåla sig själva som på väg mot en undergång, har tv-branschen tagit fasta på möjligheterna. Det har gett resultat. 2011 ökade investeringarna i tv-reklam med 10,5 procent. Motsvarande siffra för dagspressen var 0,8 procent. Hur hade dagspressens utveck­ ling sett ut om branschens före­ trädare istället hade utpekat sig själva som en framtidsbransch? →

på de trendkänsliga medie­ byråerna, som säljer och förmed­ lar riksannonser till bland annat landsortstidningarna – stora pengar! – tittar de noga på vad tidningsbranschens företrädare förmedlar för bild av sitt eget medium. Där vet de, att om de

rekommenderar sina kunder att annonsera i dagspress får kun­ derna fortfarande resultat. Men om en kund vill profilera sig som framtidsorienterad – ver­ kar det då kreativt och spännande att rekommendera annonsering i ett medium som själv påstår sig vara på fallrepet?

D

en nyligen pensione­ rade tidningsdirektö­ ren för en av Sveriges lönsammaste lokaltid­ ningar talar snabbt och engagerat om dagstidningarnas möjligheter och problem. Tom­ my Ljung, vd på Södermanlands Nyheter i Nyköping 1991–2010, är en legend i branschen. Det var hans förtjänst att Södermanlands Nyheter år efter år placerade sig bland de fem lönsammaste dags­ tidningarna i Sverige. Han kunde konsten att prioritera. Tommy Ljung kom som vd för Södermanlands Nyheter att vara med om en av de största affärer­ na hittills inom mediebranschen i Sverige. Det var 2005, när Centern

Om en kund vill profilera sig som framtidsorienterad – verkar det då kreativt och spännande att rekommendera annonsering i ett medium som själv påstår sig vara på fallrepet?

sålde sin decentraliserade, lön­ samma tidningskoncern Center­ tidningar till en grupp köpare, där Göteborgs-Postens maktbolag Stampen var den mest framträ­ dande aktören. Beloppet som köparna betala­ de för de sex välskötta dagstid­ ningsföretagen Östersunds-Posten, Hälsinge-Tidningar, Södermanlands Nyheter, Norrtelje Tidning, Hallands Nyheter och Länstidningen i Södertälje fick många att lyfta på ögonbrynen. Tidningen Resumé beskrev lite föraktfullt objekten som en samling »småtidningar i skogen«. Köpeskillingen som Centern fick för dessa småtidningar – inklusive ett tryckeribolag och några fådagarstidningar – var 1,8 miljarder kronor. Det gjor­ de partiet till Europas i särklass rikaste politiska parti. det kan vara svårt att värdera konsekvenserna av den ofattbart höga köpeskillingen om den inte ställs i relation till tidningarnas lönsamhet. Ett normalt pris för ett dagstidningsföretag är ungefär 11–12 gånger årsvinsten för bola­ get, givetvis förutsatt att vinstni­ vån kan förväntas vara bestående. För de sex »småtidningarna i sko­ gen« betalade köparna den gång­ en det dubbla. Det innebar att de sålda tidningarna, med normal affärslogik, var tvungna att däref­ ter fördubbla sin vinstnivå för att finansiera de nya ägarnas kostnad för förvärvet – ränta, amortering­ ar och goodwillavskrivningar. Affären var i sig en paradox, menar Tommy Ljung. Köparna motiverade strukturaffären med att den var nödvändig för att säkerställa tidningarnas framtid och utveckling. Det gick väl ihop med uppfattningen om dagstid­ ningens förestående död som för­ fäktats så intensivt under de före­ gående åren. Men det fanns en logisk brist i resonemanget: Hur kom det sig att de var beredda att betala ett så högt pris för bolag 52

som de hävdade skulle få stora problem framöver? Centertidningsaffären har långt­ ifrån varit den enda strukturaffä­ ren i branschen det senaste decen­ niet. Tidningskoncernen Promedia har också skapats med bland andra vlt och Nerikes Allehanda, som är bland de största lokal-och region­ tidningarna i landet. Corren och Uppsala Nya Tidning har köpts av ntm-gruppen och bildat kon­ cern med bland annat Norrköpings Tidningar. Dalarnas Tidningar har sålts till Mittmedia. För att näm­ na några fler exempel på nyligen genomförda stora affärer inom mediebranschen. I ljuset av de lönsamhetsproblem som dagstidningarna har i dag måste vi också ställa oss frågan: Har de strukturaffärer, som ofta påståtts vara led i en räddnings­ aktion för dagspressen, bidragit till dess nuvarande problem? I tid­ ningsdödens usa var det just ett antal upptrissade strukturaffärer som bidrog till nedläggningen av flera dagstidningar. Tommy Ljung lyfter även fram en annan fråga som har med tid­ ningsekonomi att göra. Han kon­ staterar att han själv, liksom tid­ ningsbranschen i övrigt, under en lång följd av år höjde prenu­ merationspriserna mer än de all­

En ytterligare paradox är tid­ ningarnas vilja att höja prenu­ merationspriset, samtidigt som lokalt redaktionellt material i företagets andra kanaler regel­ mässigt är helt gratis för läsaren.

männa prisökningarna. Varje enskilt år märktes inte det så mycket för prenumeranterna, men när det pågått i tio, tjugo år blev det plötsligt ansenliga belopp – och ett väsentligt högre prenumerationspris. hur många fler hade varit beredda att prenumerera på tid­ ningarna idag om företaget inte tagit ut de här prisökningarna, frågar sig en i dag självkritisk Tommy Ljung. Prishöjningarna var ibland, kortsiktigt, ett lätt­ are sätt att klara lönsamheten än kostnadsrationaliseringar.

VARSELÅRET 2012 Varselvåg och indragningar på svenska dagstidningsredaktioner hösten 2012. • Svenska Dagbladet aviserar att 40 tjänster av 175 på redaktionen ska bort. • Promedia, där bland andra Nerikes Allehand, vlt, Bergslagsbladet/ Arboga Tidning, Norrtelje Tidning, Länstidningen i Södertälje och Nynäshamns-Posten ingår, ska minska med 54 journalisttjänster i ett långsiktigt sparpaket. • Östra Småland/Nyheter­na drar in 5,5 tjänster.

• 29 journalisttjänster försvinner från Göteborgs-Posten. • Dagbladet i Sundsvall mer än halverar antalet journalisttjänster från 27 till 12,5. • Helsingborgs Dagblad minskar antalet journalisttjänster med 13. • Dala-Demokraten säger upp 18 journalister. • Hallandsposten, Hallands Nyhet­er, ttela, Bohusläningen och Ström­- stads Tidning ska tillsammans ta bort 50 av 350 tjänster. Uppsala Nya Tidningar skär bort 15 tjäns ter, varav hälften på redaktionen.

F

ör att klara lönsamhe­ ten försöker de nybildade mediekoncernerna pressa kostnaderna genom olika former av samordningar. Det behöver självklart inte vara av ondo för läsarna. Läsarna bryr sig ju inte om var den som beta­ lar ut lönen till medieföretagens medarbetare sitter, var tidningen trycks eller vilket tekniskt sys­ tem som redaktionerna arbetar i. Men det är inte säkert att sam­ ordningsivern alltid borgar för flexiblare organisationer. En som har funderat över den här frågan är Tinna Bondestam, organisationskonsult i Media­ mentorerna ab. Hon ställer sig frå­ gan om utvecklingen av branschen gynnas eller hindras när makt och ansvar förskjuts från lokala företagsledningar till koncern­ ledningar eller från den enskilde journalisten till mediedirigenten. Hur tänker de växande mediekon­ cernerna när allt fler medarbetare tycks uteslutas från möjligheten att påverka utvecklingen av hela företaget, samtidigt som behovet av förändring är som störst? Tinna Bondestams tes är att branschens svårigheter att utvecklas i takt med marknadens behov delvis kan förklaras med grundläggande tanke- och bete­ endemönster kring organisering av arbete, som ärvts i generatio­ ner. Hur man gör tidning »sit­ ter i väggarna«. Och det blir ett stort problem när förutsättning­ arna för uppdraget förändrats och 53

→

Svenska dagstid­ ningar borde våga sträcka på sig och se ljust på framtiden. →

blivit betydligt mer komplext än tidigare. Därför, menar hon, borde de nya mediekoncernerna lägga ännu mer kraft och tid på att öka medvetenheten i hela organisa­ tionen för att utveckla journalis­ tiken och därmed affären. Det vore ett bättre sätt att åstadkomma förändring, menar hon, än att vingklippa medarbe­ tarna, vilket lätt blir ett resultat när besluten centraliseras.

D

et är final i 2012 års tävling om vem som ska få representera Sverige i Eurovision Song Contest i Azerbajdzjan. Massor av svenska familjer har bänkat sig framför teveapparaterna för att följa finalen i Globen i Stock­ holm. Kvällen är höjdpunkten på en stor medieshow med fem del­ tävlingar. Ingen har kunnat mis­ sa att tävlingen har pågått. När kvällen är över och det står klart att Loreen, flickan med den stora rösten, har vunnit hela tävlingen och blir den som för Sveriges räkning ska få resa till Baku, är Sveriges Television myck­ et noga med att rapportera hur många som följt finaldramat. Det har varit rekord, meddelar tevebolaget stolt. 4 110 000 män­ niskor har följt finalen. Det är den tredje högsta siffran någonsin för Melodifestivalen! Ett imponerande genomslag, kan tyckas. Det innebär att knappt halva Sveriges befolkning tittade på programmet den här kvällen. Många av Sveriges lokala dagstidningar når varje dag, året

om, en större andel än så av den lokala befolkningen. Läggs detta ihop med läsningen på tidningar­ nas hemsidor så når dagspressen ännu fler. Men det genomslaget är tidningsbranschen generan­ de dålig på att framhålla. Kanske reflekterar vi inte ens över det? melodifestivalen och dagstid­ ningen har det gemensamt att de upptar en stor del av det offent­ liga rummet. Därmed har de båda sina entusiastiska supporters och sina baktalare. Det hör till. Tidningarna har fått svårare att ta betalt för sitt innehåll, det

är sant. Men de läses, och det tidningen skriver om diskuteras. Minst lika mycket som Melodi­ festivalen eller en final i fotbollsvm. Varje dag, året om. Svenska dagstidningar borde därför våga sträcka på sig och se ljust på framtiden. Det gäller bara att vi vågar vara stolta över oss själva och vår urstarka relation till läsarna. Vi ska inte begrava dagstid­ ningen. Vi ska utveckla den.

•

Text: Göran Carstorp Illustration: Kenneth Andersson / Söderberg Agentur

54

ESKI KILIM GALLERI FÖR HANDVÄVDA TURKISKA MATTOR

KOCKSGATAN 25

KILIM.SE

FRÅGAN Nytt år, nya idéer, nya händelser – och allt det där andra som ännu är okänt och spännande. Vad förväntar du dig av 2013? Så här svarade medarbetarna på AWXT4. Daniel Siksjö:

Lena Fischer:

Madeleine Bäck:

– Hänga med min son Einar på pappaledigheten och kanske en kvarts grad varmare väder (i och med att klimatet ska bli fyra grader varmare snart. Om vi inte tar oss i kragen det vill säga).

– Friska och glada barn och massor med nya roliga uppdrag för w4!

– I det stora: Att en lösning på klimatfrågan till slut ersätter ekono­misk tillväxt som det viktigaste målet för världen så vi slipper vänta tio år och få höra »Oups! Vi borde ha gjort något«. I det lilla: Att min yngsta son ska börja gå och att jag lär mig något nytt 2013.

– Spotifys affärsidé för teve! Digitalboxen funkar på en teve i taget, i ett hem. Play­kanalerna är många men spretiga, en del kanaler har inte ens en webb. Hyrfilm online är inte mindre spretigt. Jag ser fram mot att ersätta allt detta med en enda tjänst. Några hundra kr/månaden för ett superplay à la Spotify.

– Jag förväntar mig nya tapeter i hallen och sovrummet i vårt nya hus, en skön solig semester med mycket bad och god mat och så hoppas jag på några rejäla stora redesignprojekt att få borra ner mig i på arbetstid!

– Att det ska bli ett bättre år än det historiskt dåliga 2012. Lotta Lundin:

– Bättre väder. Monika Lann:

– Jag förväntar mig dels att det som påbörjats men fort­farande känns nytt i mitt liv ska »sätta sig«, dels att mina nya projekt ska påbörjas och komma halvvägs. Jag hoppas också på att lära mig något, inte nödvändigtvis nyttigt men nytt! Men den allra första veckan för­vän­tar jag mig ljus, värme och total avkoppling!

Henrik Sundberg:

– Jag förväntar mig att bli överraskad över vad som hänt under året i slutet av 2013. Men jag tror att jag kommer vara med och bygga ett flertal häftiga webbplatser och att jag fort­f arande inte klarat Mega Man 10 på Nintendo Wii.

Kajsen Burell:

– Att få se och uppleva nya sidor av Japan, dit jag åker i början av hösten. Och jag hoppas att jag lär mig kastteknik i Shorinji kempo.

Anna Helin:

– Nästa år hoppas jag blir ett år i träningens tecken. Jag har länge velat åka Tjejvasan (och så småningom stora Vasaloppet) och vill nästa år träna upp mig så att jag får en tid under tre timmar! Sofia Wixner:

– Det är för svår fråga! Jag vill ju bara överleva fram till jul ... 2013 känns fortfarande så avlägset så jag förväntar mig ingenting. Jag hoppas att Mora vinner över Leksand i Globen-derbyt den 5 januari. Det är också precis så långt i tiden som jag har planerat mitt år.

Sara Nilsson:

Fredrik Söder:

– Ännu mer champagne. Pelle Anderson:

Otto Degerman:

– Jag hoppas mycket av vårt sam­arbete med Sveriges Tidskrifter kring deras magasin Allt om Tidskrif­ter, och intressanta utmaningar i andra projekt. Inte minst gäller det vår nya kundtidningsverksamhet i t4. Om man får önska sig några viktigare saker: ett slut på usa:s folkrättsvidriga drönar­ krig, att Israel låter bli att bomba Iran och att den arabiska våren övergår i en lång, varaktig sommar.

– Jag förväntar mig att Voyager 1 möter en farkost från motsatt håll. Adam Wihlke:

– Att w4 får göra sin första tablet­tidning, att jag får ta min son och se Formel 1 i Monaco, att det blir en lång het sommar i huset på norra Gotland och att det sker något positivt i klimatfrågan. Karin Tideström:

– Fred på jorden.

56

Foto: Dreamstime

Jonas Melcherson:

Sandra Troedson:

GÄSTPORTFOLIO Illustratören Kenneth Andersson gillar att bryta mot konventionerna. Hans bilder syns i tidningar, böcker, film och utställningar. Nu drömmer han om mönster.

Streck som skaver

Kenneth Andersson har illustrerat Göran Carstorps artikel på sidorna 48–54. Fler bilder av Kenneth finns på www.soderbergagentur.com.

han illustrerar för tidning­ ar som The Guardian, Fokus och Vårdguiden. I drygt 17 år satte han sin personliga prägel på magasinet Pejling som a4 form­ gav. Han ställer ut på Galleri Pascale med jämna mellanrum och har dessutom illustrerat cirka 70 böcker, bland annat en serie barnböcker utgivna på eget förlag. Böckerna om Pino har blivit kortfilmer som just nu visas av Folkets bio. Att det skulle bli en en hel bokserie och filmer var inte planerat. – Pino började som ett upp­ drag att ta fram ett läromedel för handikappade barn. Men vi kom på att bokens tydlighet funkade för alla barn som den allra första läse­boken. Just tydligheten är viktig för Kenneth, och att hans bilder inte blir för konventionella. – Jag gillar när det skaver lite, när det är lite skruvat. Ibland får man kämpa och argumentera för det. Barnböcker får inte bli för gulliga, vilket ofta förväntas. – Fast Pino är väldigt gullig förstås.

Hur är det att jobba med böcker jämfört med tidningar? – Med en bok har man mer tid på sig, med tidningar har man all­ tid en deadline att följa. Det gäller att hitta personer man gillar att jobba med, då blir det bra och roli­ ga projekt. Har du något drömprojekt? – Att jobba med mönster. Jag gjorde brickor och tallrikar till en utställning, och fick mersmak. Jag skulle också vilja jobba mer med animerad film. Kenneth utbildade sig på Berghs och jobbade som ad i ett år innan han satsade helt som illustratör. Sedan han gick ut skolan har bran­ schen för illustratörer förändrats. Från att ha varit egna represente­ ras de flesta numera av agenturer. Hur viktigt är det att tillhöra en agentur idag? – Det ger kvalitetsstämpel och ett sammanhang. Fördelen är att man slipper jaga uppdrag själv, och får hjälp att förhandla avtal. Utomlands har det funnits länge, i Sverige har det blivit vanligt de senaste åren.

•

Text: Kajsen Burell

58

Från boken ABC och hör sen, Alfabeta Bokförlag.

Affisch för kortfilmerna om Pino.

Illustration till Civilingenjören.

Print från senaste utställningen.

59

t r o k l u j : t 9 t 9 e Köp PRIS: -

kort

! l e k a r i m t t e änk Köp ett julkort

k ! S l e k a r i ett m Skänk ett mirake

änk ett mirakel! 99:PRIS: MIRAKELTRÄDET MORINGA GER

• MER C-VITAMIN ÄN APELSINER • MER KALCIUM ÄN MJÖLK • MER KALIUM ÄN BANANER • MER JÄRN ÄN SPENAT

PRIS: 99:-

Under tre år ska vi odla moringaträd i 93 byar i Mali, vilket ger näring åt 5 260 barn mellan 0-5 år. Köp ett julkort, som en julklapp och stöd vår satsning! Varje sålt julkort betyder ett odlat träd och ett steg mot att minska barnadödligheten.

sa Dahlgren

Foto: Åsa Dahlgren

Beställ på www.erikshjalpen.se/julkampanj

www.facebook.se/erikshjalpen www.facebook.se/erikshjalpen

www.facebook.se/erikshjalpen

Tel 0383-46 74 50 · www.erikshjalpen.se

74 50 · www.erikshjalpen.se Tel 0383-46Tel 740383-46 50 · www.erikshjalpen.se

Foto: Åsa Dahlgren

tt julkort

GOTT SNYGGT ÅR Planera ditt 2013 med stil. Vi har valt ut några toppenkalendrar för väskan, väggen och mobilen. 3.

Av: Madeleine Bäck Formfantasten

1.

Färglära för esteter

2.

1. Pantones sparsmakade A5-kalen­ der är för dig som vet att kärlekens färg heter Red 032 och inget annat. Den välkända färgskalan blir små pixliga konstverk året igenom. En ren njutning för kräsna esteter med koll.

6.

Pris: ca 140 kr på Amazon.com

Hemmets projektledare

Pastellplanering på väggen 2. Med retrokäcka årsplaneraren från engelska Lollipop Designs ger överblick från januari till december. Inte en chans att du missar knattarnas cirkusgympa eller jobbets maskeradbal. Kalendern mäter 50 x 70 centimeter och blir en riktig väggkaramell om du märker händelser med tillhörande stämplar i pastell. Pris: ca 140 kronor på Lollipopdesigns.co.uk.

Tänkaren

Stora drömmar i fickformat

3. Moleskines anteckningsböcker och kalendrar av skinn är klassiker som älskas av intellektuella världen över. Dagens självklara val är minikalendern om 6,5 x 10 centimeter som lätt platsar i kavajens innerficka. Finns i färgerna lime, ljusblå, rosa, mörkröd, mörkblå och svart. Pris: 99 kronor hos Kalenderkungen.se

4.

Den velige

Platta OCH papper 4. Släpp ner axlarna och djupandas, du behöver inte välja mellan papper och skärm. I läsplattefodralet från Filofax får du plats med såväl digitala klösplattan som analoga papperskalendern, anteckningsboken, pennan och dina kreditkort. Fodralet finns i svart och lila konstläder och passar både Ipad och Samsung Galaxy S III. Pris: 495 kronor hos Filofax.se.

Hollywoodfrun

Sensuell spets som får kosta

5. Den här lilla juvelen är rena afrodisiakumet i designerväskan. Mode­ skaparen Alice Temperley har designat den sen­suella lilla skönheten The Guinea för Filofax. Iförd svart spets på

5.

creme­färgat läder är den en perfekt match till dina helgunderkläder från Agent Provocateur. Passar bra när du gör Alices medföljande morgon­ yogarutin. Pris: 3 995 kronor på Filofax.se.

Den glömske

Kom ihåg-lappar utan klister

6. Vanliga post it-lappar är snygga men lömska. Vips har den viktiga »dagis är stängt«-lappen hamnat under strumpan och så står du där framför ett igenbommat Solgläntan med två snoriga raringar och en dag full av jobbmöten. Lösningen är att digitalisera! I MyLife Calendar klistrar du enkelt virtuella kom ihåg-lappar i kalendern. Garanterat strumpsäkert. Pris: 15 kronor för Iphone/Appstore.

61

GÄSTPORTFOLIO

Typografi för alla Panos Vassiliou har en mission: att skapa typsnitt för alla europeiska språk. Han är specialiserad på profil­ typsnitt, men räds inte att ta sig an och utveckla historiska bokstavsformer. Grattis till utmärkelsen Red Dot som ni precis fått för typsnittet Regal! Vad betyder priset för dig? – Av alla priser jag har fått under åren är det här det jag värde­ rar högst. Det är inte ett pris som delas ut av andra typ­ snittsformgivare, utan av experter på design som faktiskt använ­ der typsnitten. Det här priset är bety­ delsefullt eftersom det inte bara är det estetiska som bedöms, utan också den kreativa processen bakom projektet. Formgivaren Panos Vassiliou beskriver Regal som ett lyxigt typsnitt, inspirerat av kvinnliga former och skönhetsprodukter. Regal formgavs för brittiska Grazia magazine, men har nu utvecklats och släppts till försäljning. I vilka sammanhang tror du att typsnittet kommer att användas? – Framför allt till det som hand­ lar om elegans: mode, heminred­ ning, kosmetik, möbler och vissa musikstilar. Regal är ett flexibelt typsnitt med fem separata famil­ jer som också inkluderar stenciloch textvarianter. Det öppnar för en rad andra användnings­

områden som inte nödvändigtvis handlar om elegans. Just flexibla typsnitt med stora familjer har blivit något av typ­ snittsföretaget Parachutes sig­ num, liksom ambitionen att göra typsnitt som kan användas i hela Europa. Panos Vassiliou star­ tade Parachute som ett enmansföretag 1999. De första två åren var det ett hob­ byföretag, men efter­ frågan blev så stor att Panos bestämde sig för att satsa professionellt. Under flera år låg fokus på den grekiska marknaden. Det interna­ tionella genombrottet kom 2007 då företaget presenterade resul­ tatet av fyra års arbete: typsnitt för alla europeiska språk med latinska, grekiska och kyrilliska tecken. Du har utvecklat en serie typsnitt baserade på det tyska 1930-talstypsnittet DIN. Hur fick du idén? – Det finns två skäl till att jag startar ett projekt. Antingen för att jag gillar det eller för att jag tycker att jag kan göra ett bättre jobb än någon annan. De tidi­ ga versionerna av din saknade

elegans och var inte formgivna för typografiska tillämpningar. Dessa låg till grund för de första digitaliserade versionerna. – I början av 2000 insåg jag att de befintliga din-varianterna inte var tillräckliga för att möta det ökande behovet av fler vikter och språkversioner. Samtidigt fick jag många förfrågningar från kunder som ville ha en grekisk version av din. Då bestämde jag mig för att skapa min egen din-serie. Panos version av din togs fram med hänsyn till originalet, men formgavs med särskilt fokus på att möta de nya typografiska behoven. Typsnittet lanserades 2003 med fyra familjer: Original, Condensed, Compressed och Dis­ play, alla med både latinska och grekiska tecken. 2005 uppdate­ rades typsnitten med fler vikter, Open Type-funktioner och kyril­ liska tecken. Slutligen lanserades fyra helt nya din-familjer 2010: Monospace, Stencil, Arabic Text (den första hittills) och Text Uni­ versal. Totalt innehåller Parachu­ tes version av din nu åtta famil­ jer med 96 vikter. Vilket av dina typsnitt är du mest stolt över? – Jag har två favoriter av två olika skäl. Centro Pro blev början på ett 62

→

FAKTA OM PARACHUTE • Startades 1999 av Panos Vassiliou och består i dag av 13 form­givare. • Bland kunderna finns Disney, Time Warner, Financial Times, National Geographic, McGraw-Hill, Ikea, Vodafone, Nestle och Unilever. • Se alla typsnitt på www.parachute.gr.

Överst: Tyska Financial Times. Stora bilden: Skisser på typsnittet Centro Serif. Ovan till höger: Spanska modetidningen S Moda med Regal Display i rubriken. Nederst: Champion Script och din Stencil.

63

GÄSTPORTFOLIO

Panos är mest stolt över Centrotypsnitten och Champion Script.

→

internationellt erkännande i och Idag har Parachute kunder med att jag vann guld i Europe­ över hela världen och multina­ an Design Awards 2008. Det är tionella företag som uppdrags­ en serie med tre superfamiljer – givare. Företaget har specialise­ Serif, Sans och Slab – som pas­ rat sig på profiltypografi och har sar för både redaktionell design formgivit typsnitt åt bland andra och grafiska profiler. Tanken med Financial Times Deutschland och Centro var att skapa en mångsi­ Europakommissionen. dig serie med en kombination av Hur mycket av den grafiska moderna kvadratiska former och identiteten, för ett företag eller en traditionella former, utan att ge tidning, tycker du beror på valet av avkall på läsbarheten. typsnitt? – På ett annat sätt – Typografi är en ofta för­ är Champion Script bisedd vetenskap. Dess Pro det mest avan­ »Typsnittet effekt på ett varumärke cerade typsnit­ är otroligt viktig efter­ reflekterar som den omedvetet tet jag någonsin har skapat, och varumärkets påverkar uppfattning­ det mest utma­ en hos målgruppen. essens.« nande skulle det – Typsnittet reflekte­ visa sig. Typsnittet rar varumärkets essens, är baserat på handskrift bidrar till en konsekvent visu­ från 1700-talet av kalligrafen ell identitet som stärker produkten Joseph Champion, som har för­ och projicerar en tilltalande och stärkts med nya moderna former tydlig personlighet. Ett typsnitt för att göra det mer tilltalande. kan göra det vanliga ovanligt, Det här var ett jätteprojekt som vända distanserat till vänskapligt. krävde precision, organisation, Intrycket är för det mesta på det hantverk och ovärderlig hjälp omedvetna planet, men lämnar ett från min kollega. avtryck för all framtid.

Har du något drömprojekt eller drömkund som du skulle vilja formge ett typsnitt åt? – Min hunger efter bra projekt är omättlig. Om jag ska välja ett enda är det att få göra en ny typo­ grafisk identitet åt Apple. Vad inspirerar dig? – Arkitektur, samtida produkter, idéer från kunder och historisk design. Allt det här blandat i en intressant mix leder, i de flesta fall, till en ny typografisk lös­ ning. Hur är det att se sina typsnitt användas av grafiska formgivare? Händer det att du blir besviken? – I början var det spännande när formgivare använde mina typ­ snitt. Sen blev jag mer selektiv och dömande. Jag blir hedrad av att se mina typsnitt användas på kreativa sätt av innovativa form­ givare. Samtidigt blir jag frustre­ rad, besviken och rasande när jag ser typsnitten bli misshandlade av rookies. Hur är det att driva ett företag i Grekland 2012? – Jag tackar gud för att Parachute inte har drabbats av krisen. Men sedan tre år tillbaka lever vi i osäkra tider och en osäker omgiv­ ning som i förlängningen drabbar kreativitet och affärsinvestering­ ar. Många av oss ser ändå det här som en möjlighet att ställa allt till rätta, från vårt politiska system till vår ekonomi. Sakta kommer Grekland (i motsats till vad teo­ retikerna förväntar sig) att ta sig ur den här röran och jag känner mig säker på att framtiden kom­ mer att bli ljus.

•

Text: Kajsen Burell Foto: Parachute I den här utgåvan används Centro Serif i brödtexten. din Text används i rubriker, bildtexter med mera. din Mono­space finns i ingresser, citat med mera.

64

STATUSSYMBOLER Från att ha varit en pryl för att hålla koll på tiden har klockan blivit en accessoar som gärna får kosta. För vissa är den en investering likt aktiepapper – men desto snyggare och mer användbar Klockren design Tryck på skärmen och den lyser i vardagslivet. upp och visar tiden. Med ett enkelt svep kommer du åt klocka, alarm Synen på tid och timer. Sensorn registrerar dina har också ändrats rörelser och justerar ljusstyrkan automatiskt. Futuristiskt elegant! Mutewatch Charcoal Grey, till att bli en cirka 2 000 kronor. statussymbol.

Klassiskt bling Festlig och lagom med bling bling – prinsesslipade diamanter i 1,50 carat! Sjö Sandström Lady Extreme är en klassisk klocka med lite extra. Den har schweiziskt verk men byggs och monteras för hand i Stockholm, på beställning. Cirka 44 200 kronor.

Vackrare med tiden Fri från kemikalier och tillverkad i lönn blir WeWood Date Beige bara vackrare med tiden. Beroende på trädets ålder och skördetid kan klockorna variera i färg. Finns i flera träslag, som mahogny och teak. Cirka 850 kronor.

Av: Sandra Troedson

Snäll mot miljön

Känd från bioduken

Keramiskt armband

WeWood Jupiter Brown är till­verkad av träspill som blir över vid golvtillverk­ning. För varje WeWood-klocka planterar företaget också ett nytt träd via American Forests. Cirka 980 kronor.

Att Bond är en man med smak och känsla för tajming är känt. Denna klocka som Daniel Craig bar i Skyfall, är bara tillverkad i 5 007 exemplar. I filmen har siffran 7 bytts till 007. Omega Planet Ocean, cirka 46 600 kronor.

Rado True Thinline är en under­bart platt klocka som är extremt reptålig eftersom både boett och armband är tillverkade i keramik och glaset i urtavlan i repskyddat safirglas. Cirka 16 600 kronor.

65

GÄSTKRÖNIKAN

Tillbaka till framtiden

redan i början av 1900-talet kon­ staterade den geniale ekonomen John Maynard Keynes att hans barnbarn bara skulle behöva jobba ett par dagar i veckan. Arbetslivets effektivisering skulle fixa det. Det påstås ofta att den nya tekniken – mejl, mobiler, laptops – har ökat effektiviteten i arbetslivet. Och det verkar ju rimligt; mejlet kommer fram långt snabbare än det gamla brevet. Någon sådan ökning syns dock inte i statistiken. Produkti­ viteten växer betydligt långsam­ mare nu. Hade den fortsatt i 1968 års tempo hade vi arbetat många gånger effektivare än nu. Vad är det som äter upp tidsvinsterna? Nu tänker du »Wordfeud!«. Men nej. Det handlar om det mest svårutrotade monster som någonsin existerat: byråkrati.

Byråkater? Det brukade vara dammiga typer i slitna ljusbruna kavajer. Det fanns en tid, i mitten av åttiotalet, när man faktiskt trodde att man lyckats utrota dem. Jan Carlzon blev chef på sas och lyckades göra företaget lönsamt. men byråkratin kom listigt till­­baka – nu i skepnad av blänkan­ de, moderna, high-tech-sexiga it-system. Och du måste därför lägga ner allt mer av den arbets­ tid som egentligen borde ha krympt på tidrapporteringssys­ temet, reseräkningssystemet, bud­getuppföljnings­systemet, be­man­­nings­pla ­­ne­ringssystemet, kva­li­tets­­säkringssystemet, fel­rap­por­te­rings­systemet… Fyll på listan själv. Byråkratiforskningens nestor, pro­fessor Parkinson konstaterade på sin tid att en byråkrat gene­ rerar arbetsuppgifter åt två nya byråkrater. Man kan lätt se idag, att varje it-system skapar behov av minst två ytterligare system. Ett verksamhetsystem, som hål­ ler ordning på resultat, kan moti­ vera separata planerings- och uppföljningsystem. Mängden data kräver i sin tur ett särskilt analyssystem, som i sin tur krä­ ver behörighetssystem … Framtiden är här. Det var inte bilarna som fick vingar, utan administrationen. Vem kunde ha anat?

Foto: Sara Söderström

O

m det här är fram­ tiden, var är då min flygbil? Var är min jetpak-ryggsäck? Och hela min mid­ dag i ett piller? Det är mycket lät­tare att se bakåt, se hur det var, än att gissa hur det kommer att bli. Och det är lätt att konstatera att framtiden inte är vad den varit. Vi fick inte flygbilar för att swischa över till moster i Säffle för ett parti Alfapet. Men vi fick möjligheten att spela Wordfeud i realtid med henne på en dosa vi bär i fickan. Det kanske är lika bra. Eller bättre. Men det finns en icke uppfylld förutsägelse som jag faktiskt saknar: varför jobbar jag fortfarande 40 timmar i veckan?

»Byråkratin kom listigt till­­baka – men nu i skepnad av blänkande, moderna, high-tech-sexiga it-system.«

•

Jonas Söderström är författare till boken »Jävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet«.

66

PRESENTER TILL DIG SJÄLV OCH ANDRA - FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER BUTIKEN.AMNESTY.SE

Posttidning A PORTO BETALT

Returadress: AWXT4 Bondegatan 21 116 33 Stockholm