#4 2012 Henrik Sundberg

#4 är en tidning ifrån ATXW4. Sommar 2012. Pris 44 kr. Innehåll Sid 12 Så byter du namn på en tidning. Sid 16 Henrik Sundberg har landat på W4. Sid 24 30 år med USA Today. Sid 28 Södermalms bästa design. Sid 40 Drömmen om den perfekta matresan. Sid 44 9 trender för webben. Sid 48 Från frimärken till Laos djungel. På omslaget: Henrik Sundberg.

#4

RetarDEX marknadsförs av Orion Pharma AB, 08-623 64 40

Världens godaste andedräkt.

RetarDEX® är ett framgångsrecept för munnar och har dokumenterad effekt mot dålig andedräkt.

RetarDEX gör även tänderna vitare på ett skonsamt sätt genom att ta bort missfärgningar. Finns på apotek som tandkräm, munskölj och spray.

Var med och tävla med RetarDEX Sverige på Facebook.

3

#4 är A4-gruppens oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika grafiska form och typografi.

Ansvarig utgivare MADELEINE BÄCK Redaktör MATILDA LANN Ledare PELLE ANDERSON Grafisk form FREDRIK SÖDER. Rubriktypsnitt EUCLID BP av EMMANUEL REY Tryck TRYDELLS, Laholm 2012 Papper ARCTIC VOLUME HIGHWHITE.

Ledare Vad vill din tidning bli?

Vilse i tidningsfabriken

När jag fyllde 50 gav jag mig själv en sommarkurs på Harvard School of Design. Jag studerade arkitektur, byggde modeller och åt dålig amerikansk mat sent på nätterna. En av arkitekterna vi läste om var Louis Kahn, som porträtteras i filmen ”My Architect”. Hans son Nathaniel Kahn har skrivit och regisserat, och berättar historien om en far han aldrig lärde känna medan han levde. Louis Kahn hade tre familjer parallellt, som inte visste om varandra, och dog ensam och utfattig 1974. I dag har han återupprättats som en av nittonhundratalets betydande arkitekter. Ett citat från honom dyker upp i senaste Vanity Fair, apropå dagens kändisarkitekter och kändisarkitektur. Det är en fråga som Louis Kahn alltid ställde sig inför ett projekt: ”Vad är det byggnaden vill bli?”.

Det är en fråga som inte bara arkitekter bör ställa sig. Dagens tidningsdesign är alltför ofta ett paraderande av formgivares egon i stället för ett uttryck av vad en tidning vill bli. Tidningens sidor behandlas ibland som en tom duk, färdig att fyllas med mode-typografi och färgpaletten för säsongen. Men tidningsform är inte en säsongsvara, lika lite som god arkitektur är det.

En tidningsform ska existera utanför modets växlingar, överleva många säsonger – och uttrycka tidningens innehåll, på ett sätt som talar till målgruppen.

Och, undrar du kanske, varför då göra #4 i ny form varje gång? För att det är det #4 vill bli, för läsarna, för ämnet och för oss själva.

En sak till om Vanity Fair: i varje nummer har redaktören Graydon Carter en välkommen-till-mittmagasin-text, som ofta är väldigt läsvärd, och inte sällan sträcker ut sig över flera sidor. I marsnumret av VF, deras klassiska Hollywoodutgåva, håller han sig på en sida, men numret på den sidan är 120. Allt innan dess är annonser. Tidskriftens död, någon?

Det har hänt en del i branschen under våren. Familjen Bonnier slukar Tidningskompaniet och slår ihop det med Spoon, som förvärvades för några år sedan.

Familjen Hjörne lägger bud på OTW, för att stärka Appelbergs, som redan ägs av Stampen. Går affären igenom (oklart när jag skriver detta) så domineras branschen av två stora block med huvudaffären kundtidningar. Frågan är om alla deras kunder kommer att finna sig till rätta i tidningsfabrikerna, vars ägare i flera fall ger ut konkurrerande, kommersiella produkter. Ibland är det bättre att vara en stor kund hos en mindre leverantör än en av hundratals kunder hos en mediaoligark.

Späckat sommarnummer En av de saker man kan göra när man inte är media­ oligarkisk kundtidningsfabrik är att ge ut sin egen tidning – bara för att det är kul! Sommarnumret av #4 är den femte utgåvan av vårt hobbyprojekt, och du hittar historien om Henrik, om Almedalen och sommarjobb, om skivomslag och USA Today, om vinetikettens betydelse och höstens webbtrender, om att byta namn på tidningar och designer på Söder. Plus presentationer av en fotograf, en illustratör och en typograf vi gillar. #4 går till alla chefredaktörer i Sverige. Nöjsam läsning!

Pelle Anderson

PS: en god espresso Riktiga koffeinister gör sin egen espresso. Kranvatten, en enkel liten bryggare på spisen, nymalda bönor. Nespresso är en genväg som inte leder till kaffe. Vi är inte George Clooney – vi är The Swedes. Även om bönorna emellanåt kommer från Trieste.

ATXW4 Pelle Anderson Styrelseordförande

Jonas Melcherson Webbdesign, vd W4

Daniel Blanck Redigerare, A4

Noor Metti Webbutveckare, W4

Kajsen Burell Operativ chef, X4

Sara Nilsson Redaktör, A4

Madeleine Bäck Redaktör, A4

Maria Nordholm Redigerare, A4

A4 A4 gör bra tidningar bättre. I över 20 år har A4 utvecklat form och innehåll i såväl svenska som utländska tidningar. www.a4.se info@a4.se

T4

T4 designar, producerar och säljer svenska typsnitt. Torbjörn Olsson och Bo Berndal är två av våra typtecknare. www.t4.se info@t4.se

X4

X4 hjälper till att utveckla och stärka er grafiska profil och ert varumärke. www.x4.se info@x4.se

W4

W4 formger och utvecklar webbtidningar.

Vi utbildar och hjälper redaktioner med webbstrategi. www.w4.se info@w4.se

ATXW4

ATXW4 Bondegatan 21, 116 33 Stockholm 08 556 06 440 www.a4.se info@a4.se

Otto Degerman Formgivare, A4

Lena Fischer Webbutvecklare, W4

Matilda Lann Projektledare, A4

Henrik Sundberg Webbutvecklare, W4

Daniel Siksjö Reporter, A4

Fredrik Söder Grafisk formgivare, X4

Monika Lann Ekonomiansvarig, A4

Sandra Troedson Redaktör, A4

Anna Lundin Tidningsutvecklare, A4

Adam Wihlke Art Director, W4

Lotta Lundin Bildbehandlare, A4

Sofia Wixner Tidningsutvecklare, A4

Ögonfransarna har förfinats så att de visar ett realistiskt resultat

WWW.MAXFACTOR.SE

I AM unstoppable MAKE YOUR GLAMOUR STATEMENT EVERY DAY

UPP TILL 24 TIMMARS INTENSIV VOLYM NYHET

24 FROM FALSE LASH EFFECT

SCANNA KODEN OCH FÖLJ MAX FACTOR PÅ FACEBOOK, FÅ TILLGÅNG TILL TIPS, LOOKER OCH EXKLUSIVA ERBJUDANDEN

4521_24hours_208x280+5_SE_K2.indd 1

20/03/12 10.35

5

1.

2.

4.

1366 768 1. Leica satsar på avskalat och manuellt De flesta kameratillverkare satsar på att addera så många funktioner och megapixels som möjligt i varje ny modell. Det klassiska tyska kameramärket Leica gör tvärtom. Senaste versionen av deras klassiska M-serie har inte fler pixlar än tidigare, saknar autofokus, går absolut inte att filma med och tar endast svartvita bilder.

Den är handgjord i Tyskland och tillsammans med en 50 mm lins på f1.4 kostar den som en mindre bil. Tur att man inte har körkort. Fredrik Söder, X4.

2. Adelle klär av sig serifferna Adelle Sans är en ny, ren och enkel sanserif från begåvade designduon Typetogether, José Scaglione och Veronika Burian. Tillsammans med mekanen Adelle, som vunnit pris för sin fina form, blir det en mycket användbar familj. Enkelheten är dessutom skenbar, granskar man detaljerna så ser man lätt mästerskapet.

Adelle Sans finns i sju olika vikter, alla med sin kursiv. De 14 fonterna matchar perfekt mekanen Adelle i proportionerna, vilket gör att de kan blandas i samma stycke. Adelle Sans är dessutom osedvanligt komplett,

6.

3.

5.

7.

med hela 900 tecken, riktig kapitälfont, olika sorters 5. Chefsfrustration siffror (bra med tabellsiffror för dig som formger årsre- Många verkar vara minst sagt frustrerade över chefens dovisningar eller sportresultat), stöd för över 90 olika närvaro på jobbet. Hur ska man annars tolka appen språk och 35 särskilda ikoner för elektronisk publice- ”Kick the boss” som är den näst mest nedladdade graring. Se mera på type-together.com. Pelle Anderson, A4. tisappen på App Store. Vad den går ut på? Användaren erbjuds möjligheten att kasta ägg, handgranater eller 3. Typografikklassiker blir frimärken skjuta bazooka mot sin virtuella chef. Sjukt? Ja. PopuPosten släppte i maj en serie typsnitt baserade på lärt? Onekligen. Daniel Siksjö, A4. svenska typsnitt. Urvalet börjar med Karl-Erik Fors­ bergs klassiker Berling Antikva ifrån 1951 och visar 6. 1366 x 768 px, that’s the magic number fem olika typsnitt av fem formgivare ifrån fem år­­ti­on­ Så lyder nu den populäraste upplösningen enligt Statden. Favoriter är Bo Berndals skylttypsnitt Bosis och counter. 1024 x 768 är alltså inte längre den vanligaste retro-moderna Traffic av Tom Hultgren. Fri­märk­erna skärmupplösningen. Adam Whilke, W4. är formgivna av Gustaf Mårtensson.

– Detta är inte de viktigaste typsnitten i historien, 7. Pimpa din Mac men de är betydelsefulla. De har haft en stor spridning Om du tröttnat på Apples strama design så är lösningen och är karaktäristiska för sin tid. Fredrik Söder, X4. här. Med det halvätna äpplet som centrum finns nu ett antal illustrationer i form av vinyldekaler som ger din 4. Om du vill vara för dig själv ett tag dator ett nytt, mer konstnärligt liv. Finns att beställa Lider du av fula och eller störiga kollegor? Då kanske från etsy.com. Annars går det också bra att designa sin Deskshell är något för dig. Se mer på www.studio-kg. egen dekal på skinit.com som på beställning tillverkar com/deskshell. Adam Whilke, W4. för cirka 250 kronor. Daniel Siksjö, A4.

6

8.

9.

8. Världen genom mobilskärmen Nästa digitala folkrörelse är social fotodelning. Fast egentligen har rörelsen redan blivit stor. 25 miljoner glada fotografer visar sin telefonvy av världen för varandra i Instagram. Poängen är att fotodelning är mer direkt än exempelvis Twitter. Det går snabbt att ta en bild och skicka upp den, det är kul och visuellt. En starkt bidragande orsak till att fotodelning sprids så snabbt är att en uppladdning på Instagram inte behöver säga något smart och tankeväckande varje gång – vilket gör det mindre komplicerat än microbloggar. En annan fotodelningsapp att hålla ögonen på är Tadaa som har bättre verktyg och bildeffekter men än så länge färre användare att dela bilderna med. Bilderna kommer från A4:s och W4:s Instagram. Jonas Melcherson, X4.

9. Turkiet värd för typmöte Den 15 –18 juni anordnades ISType (Istanbul Type Seminars), den andra i ordningen. Syftet är att öka medvetenheten om typografi i Turkiet, och bland sponsorerna bakom serien finns Sabancı-universitetet, Font­ shop, Adobe och A4 Ofset, ett turkiskt kvalitetstryckeri.

Temat för sommarens seminarium var Transmit, och bland de inbjudna fanns Gerard Unger (70 år i år!), Ellen Lupton, Veronika Burian och en rad intressanta talare från Turkiet. Pelle Anderson, A4.

internet ofta också är politiskt engagerade, och att det är det egna skapandet av till exempel film och bloggar som väcker det politiska intresset. Sara Nilsson, A4.

Hur stor är rymden?

Cyrus Highsmith har ritat två nya typsnitt, sanserifen Herson Sans och mekanen Heron Serif. Bägge var­ ianterna har sitt ursprung i ett typsnitt som Cyrus High­ smith tecknade för magasinet Men's Health 2005, och ritade om 2008 för att det skulle fungera även i textstorlekar. Serif kom till senare, och nu är familjen komplett, med olika vikter och en kondenserad variant – totalt 20 olika fonter. Heron ger ett industriellt intryck, och är inspirerad av typsnitt på bilars registreringsskyltar. Men det finns också plats för lekfullhet och många alternativbokstäver. Gemena ”a” och ”g” finns i såväl envåningssom tvåvåningsvarianter, och gemena ”u” med eller utan klack. Alternativa ”l” och ”y” finns med en liten kurva i svansen. Men känner man för att vara straight så är det helt okej med Heron. Anna Lundin på A4 använde Heron redan 2011, innan den släpptes, när hon designade om Dagens Samhälle. Pelle Andersson A4.

Heron Sans & Serif från Fontbureau Du kanske har fått frågan av ett näsvist barn och själv famlat efter ett någorlunda begripligt svar. Nu har BBC satt samman en snygg, informativ och illustrativ grafik som åskådliggör avstånden mellan jorden och (väl valda delar av) rymden. Varning för ”scrollningskramp”. Grafiken finns även för utskrift men den tar 27 A4 i anspråk. Daniel Siksjö, A4.

Bloggande gör unga politiskt intresserade De så kallade nya medierna väcker politiskt engagemang hos unga på ett sätt som traditionella nyhetsmedier inte gör, konstaterar Johan Östman, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet i tidskriften New Media & Society. Han har undersökt vilken roll sociala medier spelar för politiskt engagemang och ser att ungdomar som är aktiva på

7

10.

10. Möbler för typnördar Sitt med stil i den holländske designern Roeland Ottens ABC-stol. Hans typografiska alfabetsstolar finns i 26 varianter. Bara fantasin sätter stopp för vad som kan skrivas på kontor och i tonårsrum.

Roeland Otten examinerades som grafisk designer från Design Academy Eindhoven 1999 och driver sedan många år tillbaka en designstudio i Rotterdam Ursprungligen skapade han sin ABC-serie för en offentlig park. Idén var att skriva en text av 75 bokstäver och lämna över till besökarna att skapa nya ord och betydelser. Till plaststolarna tog han fram en eget typsnitt och prototyper i MDF. Parkprojektet förverkligades aldrig och i dag söker Roeland Otten en tillverkare för sin möbelserie, men redan nu kan du få din unika alfabetsstol tillverkad i MDF och valfri färg. Tyvärr är stolen en ganska kostsam historia då den specialtillverkas på beställning. Läs mer på www.roelandotten.com.

Foto: Bas Helbers. Maria Nordholm, A4.

Googlestudie ska hjälpa företag bli innovativa Chalmersforskaren Annika Steiber har i närmare ett

års tid rotat runt på Googles huvudkontor i San Francisco för att ta reda på vad som gör företaget så innovativt. Genom djupintervjuer av anställda drar hon slut­satsen att fokuseringen på att behålla den starka företagskulturen, till exempel genom att skapa rollen chief culture officer, är en viktig faktor. Liksom den omfattande rekryteringsprocessen som ser till att rätt personer tas in. Studien ska vara en grund för andra företag som vill leda och organisera sig till en högre innovationsgrad. Sara Nilsson, A4.

Almedalen slår alla rekord Ett av årets största medie-event, Almedalsveckan i Visby, inleds om ett par dagar. Och politikerveckan är redan större än någonsin. Fjolårets rekordsiffra med 1476 evenemang i kalendariet har passerats och ytterligare 174 ansökningar väntar på bedömning. Matilda Lann, A4.

”Fastlansare” får rätten på sin sida En journalist som har jobbat i tio år på Sveriges Radio utan en tillsvidareanställning, har nu fått fast anställning på företaget. Detta efter att Arbetsdomstolen gett

Journalistförbundet rätt i en tvist med Sveriges Radio.

Domen väntas påverka ett stort antal journalister som jobbar som egna företagare inne på redaktioner, som så kallade fastlansare. Sara Nilsson, A4.

Testa och köp teckensnittet direkt i Photoshop FontShop har nyligen släppt en betaversion av ett plug­in till Photoshop där du kan prova på alla deras över 150 000 teckensnitt direkt i programmet. När du labbat runt och hittat typen som passar bäst är det bara att lägga till den i favoriter eller köpa den direkt. Läs mer på www.fontshop.com/plugin/. Adam Whilke, X4.

Flugan på väggen – nya företagsspionen Nu är det dags att på allvar börja oroa sig för de där surrande flugorna på kontoret om du vill vara säker på att få ha dina branschhemligheter i fred. Forskare på universitetet i Michigan har tagit fram kameror och mickar som ryms på en skalbagge. Utrustningen drivs av energin från insektens vingslag. Nu ska forskarna bara komma på ett sätt att styra skalbaggen dit de vill.

Daniel Siksjö, A4.

8

Almedalsveckan är det politiska påfund som räddar Visbys ekonomi för resten av året. Politiker, mediefolk och näringslivstoppar trängs på uteserveringarna med tusentals turister. Men varför åker de dit, och vad gör de egentligen där? Vi ställde frågorna till några av våra kära kunder och vänner. Text Matilda Lann. Porträtt Gustav Öhrnell.

1. Varför väljer ni att åka till Almedalen?

2. Vad för typ av aktivitet kommer ni att ha?

JAN FRÖMAN chefredaktör, NU

KENNETH PETTERSON chefredaktör, Byggnadsarbetaren

1. Vi bevakar alltid Almedalsveckan. Vi fokuserar på aktiviteter med FP-politiker eller arrangemang med bäring på liberal politik. 2. Ingen egen aktivitet, vi bevakar vad andra gör.

1. Jag Vågar Vägra Almedalen! Jag har aldrig varit där och planerar inte att åka dit. Tidningen Byggnadsarbetaren har aldrig bevakat Almedalen under mina 13 år som chefredaktör. Vi bryr oss inte om det eftersom vi bedömer att det som händer där under en sommarvecka har ytterst lite intresse för majoriteten av våra läsare. Själv är jag heller inte intresserad av den sortens mingel. Jag åker hellre ut på arbetsplatser om jag får tid över.

ELISABET BLOMBERG kommunikationschef, DiK 1. DIK åker till Almedalen för att slå hål på myten om den överutbildade och onyttiga humanisten. Vi gör det genom att arrangera olika möten och genom att genomföra två seminarier, ett om humanisters betydelse och ett om e–boken. 2. DIK:s två seminarier Humaniora, nytta för Sverige – eller bara nöje? och E-boken – på biblioteket för att stanna. Vi bokar också olika möten med personer som finns på plats och deltar i andra arrangörers seminarier. Våra studenter är i Visby under veckan, de har i förväg bokat möten med olika beslutsfattare som betyder mycket för dem för att diskutera humanioras betydelse och sprida sin kompetensguide.

KARIN HALLGREN chef kommunikation, Svensk Mjölk

MATTIAS CRONEBORG tf chefredaktör, Riksdag & Departement 1. Vi bevakar och skriver om de politiska partiernas tal och aktiviteter. Det är också en bra plats för att knyta kontakter för framtida jobb. Därtill kan det finnas seminarier anordnade av myndigheter etcetera som kan vara värt att skriva om. 2. Vi har inga egna aktiviteter.

Vi brukar låta ungdomar dela ut vår tidning.

KERSTIN NELD vd, Sveriges Tidskrifter

1. Vår närvaro är en del av arbetet med omvärldsbevakning. 2. En utbildning för Svensk Mjölks styrelse och ett frukostseminarium.

1. Många av våra medlemmar är aktiva under Alme­ dalsveckan och det är ett bra sätt för oss att se hur de profilerar sig och vilka frågor de driver. Vi var själva medarrangörer i en debatt förra året och året dessför­ innan lanserade vi vår miljöstudie. 2. I år kommer vi att vara närvarande via Utgivarna – den nya samarbetsorganisationen inom media, vi kommer att ordna en gemensam debatt. Temat är inte bestämt ännu.

STAFFAN ÅKERLUND chefredaktör, Byggindustrin

MIKAEL LÖFGREN mediekoordinator, Ship to Gaza

1. Vi är där därför att hela byggsektorn är aktiv med seminarier och möten. Det betyder att de flesta beslutsfattare i sektorn kommer dit och vi kan få många spontana möten under trevliga former. Möten som ger uppslag för resten av året. 2. Vi jobbar med reportage.

1. Vi väljer att segla till Almedalen för att påminna politiker, journalister och allmänhet om att befolkningen i Gaza är instängda i ett fängelse vars bredaste port är en kritvit strand vid ett förbjudet hav. 2. Vi kommer att arrangera seminarier och konserter.

Huden är kroppens största organ Huden skyddar oss mot påfrestningar utifrån, som t.ex. sol, kyla och infektioner, samtidigt som den förhindrar uttorkning och hjälper till att reglera kroppens temperatur. Den friska huden har ett naturligt pH-värde på omkring 5,5 som gynnar de goda mikroorganismerna på hudytan som utgör hudens skyddsbarriär.

När pH-värdet rubbas, t.ex. när man tvättar huden med tvål, kan det ge upphov till torr och sprucken hud samt rodnad eller utslag. sebamed hudvårdsserie är utvecklad av dermatologer, speciellt för känslig hud. Produkterna är anpassade för hudens naturligt friska pH-värde.

iellt Spec slig än för k d hu

Normal/torr hud

Extra torr hud

Liquid Face & Body Wash Shower Oil Liquid Face & Body Wash och Shower Oil och rengör huden utan att torka ut den. Alla innehåller milda tvättaktiva ämnen som är snälla mot huden. Duscholjan är speciellt lämplig för dig som duschar ofta. Båda med mild och behaglig doft.

sebamed hudvårdsserie sebamed Classic för hela familjen, sebamed Baby speciellt för de minsta och sebamed Clear Face för oren hud. Alla med pH 5,5 för att värna om hudens egna skyddsbarriär. sebamed säljs på apotek, sortimentet kan variera hos de olika kedjorna.

ORION PHARMA AB | BOX 520, 192 05 SOLLENTUNA 08 - 623 64 40 | WWW.ORIONPHARMA.SE

gilla sebamed Sverige på Facebook

Håller huden frisk.

10

Eftersom varje utgåva av #4 har sin unika form, färg och design blir också typografin en viktig byggsten. I detta nummer väljer vi att lyfta upp den schweiziske typografen Emmanuel Rey och hans Euclid BP – en geometrisk linjär. Den första vikten blev klar i april 2012 och används genomgående i denna tidning. Text Fredrik Söder.

ETT TYPSNITT FÖR VÅR TID

1.

EMMANUEL REY Född: 1981 Bor: Berlin Yrke: Typograf, grafisk formgivare & creative director på www.swisstypefaces.com www.emmanuelrey.ch

10 år senare studerade han vid ECAL University of art and design i Lausanne i Schweiz. Ludovic Balland och Jonas Vögeli var hans första typografiprofessorer och av dem inspirerades han till att utveckla sina kunskaper i typdesign.

– De följande åren på universitetet gjorde jag nästan alla mina projekt utan att arbeta med bilder, illustrationer eller foto. Min fixering vid typografi ledde logiskt nog till att jag började skapa mina egna typsnitt som jag använde i mitt arbete.

Typsnittet Euclid BP växte fram som en del av en grafisk profil till en konstfestival i Lausanne. Ett snabbt utkast av teckensnittet i en enda vikt och endast i versaler designades. Han arbetade nu vidare med att utveckla typsnittet till en komplett familj.

När Emmanuel Rey ritar typsnitt börjar han processen med att snabbt göra en grovskiss av alla grundläggande tecken och skiljetecken för att känna hur typsnittet fungerar att använda.

– Jag brukar börja med att utforma en ganska tung vikt. Jag vet av erfarenhet att genom att designa en sådan tyngd tvingar jag mig att hitta originella och radikala lösningar för att hålla läsbarhet och vita utrymmen.

– Mina favoriter är kanske det gemena a och versala G, där det finns stora designmöjligheter. Enbart dessa bokstäver kan ändra hela känslan i ett typsnitt. Sen tycker jag alltid att det är roligt att rita siffror där det också finns många olika kreativa lösningar.

Euclid BP är ett typsnitt med en egen stark identitet och karaktär. Det är en geometrisk linjär med rötter ifrån Paul Renners klassiska Futura, både hans ursprungliga Euclid BP kommer som komplett familj att ha fem olika skisser och det slutgiltiga typsnittet. vikter, var och en med en kursiv version.

Till skillnad från Renners ambition att skapa ett – Jag arbetar också på något unikt att lägga till typrent och funktionellt typsnitt är Euclid BP ett dekora- snittet: ett nytt verktyg för grafiska formgivare. Men jag tivt typsnitt fullt med lekfulla tolkningar av alfabetets kommer inte att avslöja det förrän det närmar sig releabokstäver. Det flesta finns i flera versioner och det är sedatum. Förutom att rita typsnitt driver Emmanuel rikligt på ligaturer. Euclid BP är ett försök att skapa Rey också en egen grafisk designstudio. ett samtida typsnitt i stället för bara en tolkning av en – Just nu har jag väldigt mycket att göra med den nya historisk förlaga och en motsats till inställningen att grafiska profilen för Museum of Art Lucerne, där han typografins enda roll är att bära fram det skrivna ordet. också är inblandad i designen av tre exklusiva typsnitt.

Euclid BP är ett typsnitt som inte går omärkt förbi och Emanuel Rey delar sin tid mellan Schweiz och Tyskland. tar sin plats som en viktig del i den grafiska formen.

Under tre år kommer han nu att vara i Berlin, men LauI mitten på 90-talet när Emmanuel Rey var ungefär sanne i Schweiz har ändå stor betydelse för honom.

14–15 år gammal bodde han i ett hus vid sidan av ett – Jag känner mig lyckligt lottad som har fått möjlighejärnvägsspår nära centralstationen i staden Neuchâtel ten att bo och arbeta på två olika ställen. Berlin ger mig i Schweiz. mycket inspiration, från det att bara köra genom staden – Vid den här tiden upptäckte jag ny graffiti nästan till Berlins nattliv och fester. varje dag i mitt kvarter. Jag började långsamt fascineras Men Schweiz betyder också mycket, jag är övertygad av dessa stiliserade bokstäver och av den starka känsla om att vi har den bästa designscenen i världen, särskilt det gav omgivningen. när det gäller grafisk design.

1. Affischer till Lausanne Underground Film & Music Festival i Schweiz som använder Euclid BP. Formgivna av Demian Conrad Design.

2. Exempel på några av de många bokstäver och ligaturer som finns i Euclid BP.

EUCLID BP BOLD A A A A A A AH AR AV AW AO AC AG AQ B B C C D DA DC DH DK DM DN DO DQ E E E E EA EE E F F F F F G G G GH GK H HB HD HE HF HK HM HN HO HP HR HT I I H K K K K L LA M MB MD ME MF MK MM MN MO MP MR MT MU MC MG MQ N N NB NE ND NF NK NM NN NO NP NR NT NU NC NG NQ O O O OA OC OH OK OM ON OO OQ OV OW OG P P Q Q Q Q R R R S S S T T T TH TT TU TZ U U UF UH UK UM UN UP UR UT V VA VH VO VC W W WA WH WO WC WG WQ X X X Y Y YYYHZÅÄÖ 123456789 EMMANUEL REY 2012 2.

11

12

Varför byter en tidning namn? Varför ta risken att förvirra läsare och annonsörer, att kasta bort åratal av marknadsinvesteringar? Ett namnbyte kan chocka och förvåna. Varumärkesexperten Mats Urde manar tidningar som går i namnbytartankar att tänka noga innan de fullföljer planerna. Text Daniel Siksjö. Porträtt Gustav Öhrnell.

SÅ BY TER DU NAMN PÅ EN TIDNING MATS URDE

A4-gruppen har hjälpt många tidningar att hitta en ny mer elegant kostym med ett tillhörande nytt namn. Men att lämna ett väl inarbetat varumärke bakom sig är en drastisk åtgärd.

Men enligt Mats Urde, docent och biträdande professor i varumärkesstrategi på Lunds universitet, ska tidningar för den skull inte vara rädda att ta steget.

– Har du en tidning som folk prenumererar på är riskerna mindre. Men du ska veta varför du gör det, säger han.

Ett tidningsnamn ska framför allt göra två saker hos mottagaren.

– För det första så ska namnet hjälpa till att identifiera. Alltså svara på frågan ”Vad är detta för något?” Jag ska kunna känna igen namnet, komma tillbaka till det och komma ihåg det, säger Mats Urde.

– För det andra så har namnet att göra med identitet. Det ska alltså förklara ”Vem är vi” och ”Vad står vi för”, säger han.

En tidning som nyligen har bytt namn är LO-tidningen som tagit över det klassiska tidningsnamnet Arbetet. LO-medlemmar identifierade sig onekligen med det gamla namnet, men efter namnbytet bjuds även ickemedlemmar in till att läsa tidningen.

– Vill man ha en läsekrets utanför den givna gruppen är det ju klokt att vidga namnet, säger Mats Urde.

Ett väl motiverat namnbyte kan också vara när tidningsnamnet har tappat sin mening, eller att det helt enkelt uppfattas som föråldrat.

– Om du har förändrat din verksamhet eller om namnet gör att associationerna leder tankarna helt fel måste du göra något åt saken. Då är ett namnbyte helt nödvändigt, säger Mats Urde.

Vilket är det främsta argumentet till att byta namn?

– Att man kan få en bättre balans mellan identifikation och identitet.

13 ST-PRESS SU-PLEKS PUPLEKT PUBLIKT Tanken hade funnits där i flera år. Till slut tog den fackliga nyhetstabloiden ST Press steget och bytte namn till Publikt.

– Som mest hade vi en lista på 700 namn innan vi kom fram till vad tidningen skulle heta, säger Publikts chefredaktör Alexander Armiento.

Beslutet om att byta ut namnet ST Press hade växt fram över tid och orsakerna var flera. Få utanför den egna organisationen visste vad ”ST” stod för. Tillägget ”Press” resulterade alltför ofta i frågor om det var fackförbundets pressavdelning som ringde. Sedan var det problemet med hur namnet skrevs ut.

– Ur en varumärkessynpunkt ville vi ju att det skulle bli rätt, men vi såg det i alla möjliga former. ”STpress” eller ”ST-Press”, säger Alexander Armiento.

Arbetet med att försöka hitta ett nytt namn samordnades med en redesign. Uppdraget gick till A4-gruppen.

Snart hade ST Press döpts om till Publikt – men namnbytet krävde hårt idéarbete.

– Vi spånade tillsammans med A4-gänget. Vi spånade också internt på redaktionen och tog hjälp av våra

nätverk för att bidra till en diskussion, säger Alexander Armiento.

Alla tankar skrevs ned och det blev till slut en lista med 700 namnförslag, såväl seriösa som oseriösa. Efter en grovstädning återstod ett par hundra ord och ordkombinationer.

– Utifrån det jobbade vi oss ner till olika topplistor och sedan i slutändan av processen var det bara Publikt som var kvar.

Responsen efter namnbytet har varit övervägande positiv.

– Vi är väldigt nöjda med namnet och vad det signalerar. Våra läsare har ett publikt uppdrag och jobbar i publika verksamheter. Det är kärnan i namnet, säger Alexander Armiento.

ALEXANDER ARMIENTOS FEM BÄSTA NAMNBYTARTIPS 1. Definiera problemet med det nuvarande namnet så att ni kan svara på varför ni vill byta namn.

2. Diskutera noga igenom tidningens värderingar och profil.

3. Formulera sedan kriterier för vad det nya namnet ska uppfylla.

4. Gör ett grundligt arbete och ta den tid ni behöver så att ni känner att ni har gjort allt ni kan vid processens slut.

5. Acceptera att inget namn kan säga och förmedla allt det som ni skulle önska.

SKTF-TIDNINGEN SITIF-TIDONG VITIFTND VISION När fackförbundet SKTF bytte namn till Vision följde förbundstidningens namn med av bara farten.

Ur SKTF-Tidningens aska reste sig Tidningen Vision.

– Jag tycker att det är ett förbaskat bra namn, säger chefredaktören Kent Källqvist.

SKTF:s namnbyte firades med dunder och brak på fackförbundets 75-årsjubileum. Bland gästerna i Stockholms stadshus fanns kronprinsessan Victoria och tidigare fackpampen och ex-ministern Björn Rosengren.

Samtidigt som förbundet meddelade att de numera hette Vision kunde chefredaktören Kent Källqvist avslöja att även namnet SKTF-tidningen var dött och begravet.

För redaktionen var det aldrig några svårigheter att hitta ett nytt namn.

– Min utgångspunkt var hela tiden att om förbundet bytte namn till något som det kändes bra att sätta ”Tidningen” framför eller efter, då skulle vi köra på samma namn, säger han.

När det var klart att det nya namnet blev Vision var saken därför klappad och klar.

– Tidningen Vision är ett väldigt bra namn. I vår journalistik bidrar vi till att folk har en vision om sitt yrkesliv. Tidningen är också ett bra kvitto på medlemskapet i förbundet.

Riskerna för att tidningen skulle kunna förväxlas med förbundet var något som man mer eller mindre räknade med.

– När vi gör undersökningar förekommer det att andra journalister tror att det är förbundet som har gjort dem, säger Kent Källqvist.

Men lösningen på problemet är enkel.

– Det gäller bara att vi i kommunikationen med andra journalister envisas med att kalla oss för Tidningen Vision.

KENT KÄLLQVISTS FEM BÄSTA TIPS FÖR NAMNBYTEN 1. Det är bra med ett tydligt namn som i alla fall ger en vink om vem som är avsändare.

2. Namnet ska också signalera till läsaren vad man är 3. Tänk på att namnet ska fungera att säga när du svarar i telefon.

4. Självklart ska du undvika å, ä och ö då det ska fungera som sajtnamn.

5. Namnet ska berätta något om verksamheten.

14

SÅ BY TER DU NAMN PÅ EN TIDNING

RESTAURATÖREN RESÖURATÖRE BESÖURALIV BESÖKSLIV Efter 96 år gick det anrika tidningsnamnet Restauratören i graven. Tidningen fått ett nytt namn och ett nytt liv: Besöksliv.

– Nu har vi ett namn som är bredare och mer inkluderande för alla våra läsare, säger chefredaktören Ninni Dickson.

NINNI DICKSONS FEM BÄSTA TIPS FÖR NAMNBYTEN 1. Man behöver inte ha särskilt mycket tid på sig. Tvärtom kan en tajt deadline vara en fördel.

2. Ta in offerter från flera konsulter och se till att få överenskommelsen på pränt.

3. Se till att träffa konsulten flera gånger och försäkra er om att personkemin stämmer.

4. Kom i håg att varumärkesskydda det nya namnet.

5. Ändra utgivningsbevis både för webben och för papperstidningen.

Våren har precis kommit till Stockholm och som vanligt vid den här tiden på året har allt från köttproducenter och bagare till kända krögare trängt ihop sig i mässhallarna i Älvsjö för att delta på Gastro Nord.

Det är svårt att tänka sig en bättre plats för besöksnäringens branschtidning att lansera sitt nya namn.

Självklart var det precis vad redaktionen gjorde med ett rykande färskt nummer av den nya tidningen Besöksliv – varje dag på mässan.

– Folk är positiva. Många säger att namnet är inkluderande och många läsare upplever att de nu kan göra sin röst hörd, säger chefredaktören Ninni Dickson.

Att Restauratören skulle byta namn var långt ifrån en självklarhet. Varumärket var väl inarbetat då tidningen funnits sedan 1916. Diskussionen om namnbyte hade dock också funnits länge eftersom det fanns problem.

Ett var att namnet kunde uppfattas som ålderdomligt.

– I dag är det få som vet vad en restauratör gör och det är ännu färre som kan stava till det, säger Ninni Dickson.

Namnet har också uppfattats som exkluderande.

Besöks­näringen omfattar i dag allt från hotell, campingplatser och liftanläggningar till krogar och restauranger. Branschens omvandling ledde bland annat fram till att tidningens ägare Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare i höstas bytte namn till Visita.

– De bytte namn för att visa på den breddning av medlemskåren som de har fått. Breddningen gällde även oss i form av våra läsare, säger Ninni Dickson.

Visitas namnbyte blev därför startskottet för ett intensivt tankearbete på tidningsredaktionen. Samtidigt kopplades X4 in som konsult för att bistå både

i det mödosamma arbetet att hitta ett nytt passande namn och för att ta fram en ny grafisk profil och logotype.

– Till slut landade vi på Besöksliv. Namnet kom faktiskt från redaktionen, säger Ninni Dickson.

På mässan lyser Besökslivs nya orangea sidhuvud upp de strategiskt utplacerade tidningsställen. Det råder ingen tvekan om att både namnet och logotypen har gjort en storstilad entré.

– Som helhet signalerar namnet gemenskap. Ändelsen liv för dels tankarna till näringsliv, vilket är bra då vi vill vara en tung näringslivstidning, dels nöjesliv, vilket också det speglar branschen som vi bevakar.

Att det är lättstavat är en ren bonus och dessutom har Besöksliv en oanad fördel.

– Det finns inte som ett ord. Därmed blir det ett varumärke direkt, säger Ninni Dickson.

I mars var arbetet klart och redaktionen trodde att allting var klart när de skickade in handlingarna till Patent- och registreringsverket.

– Men sedan skulle vi lansera namnbytet på den här mässan samtidigt som vi skulle göra en daglig tidning och ta fram marknadsföringsmaterial. Där har X4 varit förträffliga. Vi hade inte klarat oss utan dem, säger hon.

Trots all stress berättar Ninni Dickson att namnbytet har varit roligt att genomföra. Framförallt att på förhand följa ett väl utarbetat koncept som sedan sjösätts på en given tidpunkt. Och några dagar in på namnbytet har responsen nästan uteslutande varit positiv.

– Jag har bara fått glada tillrop, säger hon.

Specialerbjudande Just nu kan du som läser #4 köpa vår nya bok Tidningstyper i brytningstid till specialpris. För endast 198 kronor (ink moms) plus frakt får du den uppmärksammade essäsamlingen som gör dig till äkta typnörd på bara några timmar. Dessutom får du utan extra kostnad den lilla boken 10 typsnitt för tidningar, som riktar sig särskilt till dig som är i mediabranschen. Beställ från info@a4.se, och märk beställningen Sommarläsning.

Beställ boken från pelle@a4.se eller på sajten www.a4.se

16

Vissa bygger sajter. Andra bygger rymdskepp. Henrik Sundberg, webbutvecklare på W4, gör både och. Vi hänger på en dag och kollar upp varför det svävar en meterstor, egendesignad modell av rymdskepettet Sulaco i hans föräldrahem.

– Det var en utmaning, jag var tvungen att kolla om jag klarade av det. Text Matilda Lann. Foto Linus Hallgren.

HENRIK SUNDBERG HAR LANDAT PÅ W4 H

istorien med modellskeppet bottnar egentligen i en grå och trist höst med systemutveckling på schemat. Efter gymnasiet hoppade Henrik direkt på utbildningen – en av de mer teoretiska kurserna man kan läsa. Då blev det viktigt att hitta någon form av skapande vid sidan av. En idé kom upp. En idé om att utmana sig själv. Kunde han på fri hand bygga en modell av Alienskeppet Sulaco?

Ett skepp som vi oinsatta kanske har skymtat ett par sekunder i filmerna.

Henrik gick till byggvaruhandeln i Östhammars centrum och köpte två stora block frigolit. Eftersom han aldrig gjort något liknande förut var det inte självklart hur han skulle gå till väga.

– Jag testade först med en varm ståltråd för att såga ut delarna till det meterstora skeppet. Det såg så enkelt ut: man kopplade ståltråden till ett bilbatteri och skar igenom frigoliten. Men jag blev sjuk av ångorna, så det fungerade inte.

Han fortsatte på mer traditionellt sätt att karva ut delarna med en kniv. I stället blev frigoliten bubblig.

Fram med spackel och sandpapper. Alla som någon gång har spacklat och slipat en vägg förstår vidden av projektet. Här pratar vi millimeterstora detaljer – och rejält tålamod. Efter två månader var skeppet klart.

Nu pryder den välsnidade modellen pojkrumsväggen i hans föräldrahem i Östhammar. Och det är här vi börjar följa Henrik i spåren.

För att ta reda på vad som har format A4-gruppens kreative webbutvecklare tar vi en sväng förbi de gamla hemtrakterna. Vi passerar Östhammars kyrka, och tar en snabblunch på ett hak i stan som faktiskt överträffar förväntningarna. Frukostkorv med senap och pepparrotssås. Smakar precis som det låter, men bättre än det ser ut. Sloganen ”Storstaden på bekvämt avstånd” stämmer väl in och vi ser ut att vara de enda i stan som lunchar. Torget ligger öde. Ingen puls. Bor det verkligen 4 500 personer här?

Det som sätter Östhammar på kartan är framför allt Forsmark. Och på kärnkraftverket har Henrik jobbat många somrar. Först vid Forsmarks Bruk och vid biotestsjön vid kärnkraftverken.

– Jag matade sälarna Nils och Sälma med fisk, tittade på vattennivån i dammen och antecknade detta på en lapp.

Senare arbetade han som saneringstekniker inne på själva kärnkraftverket. Utan att avslöja för mycket pratar Henrik om kvarglömt skräp som måste tas vara på, trånga rör att krypa igenom och reaktorbassänger som ska rengöras. Men här tar det stopp för alla oss som är nyfikna på vad som försiggår inne på ett kärnkraftverk.

– Mer får jag inte säga, sekretessen är ganska sträng och jag har skrivit på papper om tystnadsplikt.

Och att få komma i närheten av de jättelika vita kolosserna och ta några bilder på den tidigare arbetsplatsen kommer inte på tal.

Fotoförbudet sträcker sig så långt som att vi inte får rikta en kamera mot verket från flera kilometers avstånd.

Från saneringstekniker på Forsmark till webbutvecklare på A4-gruppen behöver inte steget vara så stort. Det räcker med ett nyårslöfte om nytt jobb och en annons hos arbetsförmedlingen. Henrik sökte helt enkelt när A4:s systerbolag W4 startade och behövde nyanställa.

Han minns första mötet med Jonas Melcherson, vd på W4. Henrik är alltid ute i god tid och särskilt när arbetsintervju stundar. Han åkte ner till Stockholm från Uppsala och hade ett par timmar att fördriva i krokarna kring Bondegatan.

– Jag rekade omgivningarna sen satt jag på Barista och drack ett par koppar kaffe. När jag kom upp till kontoret frågade Jonas om jag ville ha kaffe. Det ville jag absolut inte, men mina kompisar hade sagt att man måste tacka ja till en kaffe så jag pressade ner ytterligare en kopp.

Som ett prov på sin kreativitet hade Henrik med sig en film på modellskeppet till intervjun – för att visa att han har öga för form. Den behövdes inte, utan Henrik skrev kontrakt inom ett par dagar.

Första dagen på W4 var intensiv. Nya kollegor, nya kunder och höga prestationskrav.

– Jonas gav mig jobbet att fixa en av våra kunders Twitterflöden som inte fungerade. När jag var klar senare samma dag fakturerade han direkt och sen firade vi något med A4-gruppen under eftermiddagen och då berättade han för alla att jag redan hade fakturerat en kund. Jag tror att han ville rättfärdiga anställningen av mig, säger Henrik och skrattar.

Under året som har gått har Henrik jobbat i många olika projekt; Svensk Farmacis hemsida, Tand­läkartidningen, Veteranen och andra kunder.

Han har också varit med och gjort redesigner och mobilwebbar. Bland annat för Finansliv och advokatbyrån Gärde Wesslau.

När kollegorna i A4-gruppen sprutar ur sig idéer om hur man kan bygga nya widgets, mobilsajter och smarta nyhetsbrev är Henrik en viktig del i att ta fram lösningar som på ett mirakulöst sätt gör verklighet av visionerna – och som även håller i det långa loppet. En sajt är ju i ständig förändring och funktionerna måste klaffa även när nytt innehåll tillkommer.

– Då gäller det att hitta en matematisk lösning som ska fungera jämt, att tänka i rätt flöden. Det kan exempelvis handla om att inläggen ska listas i en specifik ordning, men med vissa undantag.

– Jag är arbetsmyran. Jag är den som gör och fixar till Adams (ad på W4) storslagna visioner till något som fungerar. Eller gör dem väldigt grå. Det är jag som drar glädjen ur allt vi håller på med, haha.

Intresset för datorer och webbutveckling grundlades tidigt. Henrik är uppvuxen i en familj med tre storasystrar och anammade deras intressen så gott han förmådde.

18 ”Mer får jag inte säga, sekretessen är ganska sträng och jag har skrivit på papper om tystnadsplikt.”

19

– De lyssnade på häftig musik som Nirvana och Pearl Jam och det är klart att jag tjuvlyssnade. Jag fick också se mycket filmer som var menade för äldre. Hajen, Alien och Indiana Jones såg jag när jag egentligen var för liten. Där någonstans föddes ett intresse för film, musik och datorer.

När han fick sitt Nintendo 8 bit var det ren lycka.

När det snart blev för lättspelat, vände han bara upp och ner på kontrollen för att utmana sig själv. I nian anordnade han egna nätverksspel med kompisarna och köpte datordelar och monterade ihop.

– Det var billigare så, inte för att jag kunde så mycket om nätverk och hårdvara, men man lärde sig.

Pappa var lite snål när jag var yngre, så jag fick inte ha datorn på hela tiden, därför lödde jag fast en telefon vid moderkortet så att man kunde ringa till datorn för att starta den – utan att han märkte. Ringde man två signaler så stängde man av. Egentligen var det ju mest för att kolla om det fungerade.

Vi lämnar barndomstrakterna och beger oss till hemstaden Uppsala.

På gården i miljonprogramsförorten Gottsunda sätter sig Henrik på ett bord och vänder huvudet mot eftermiddagssolen. Fotografen hinner inte mer än ta upp kameran innan en balkongdörr på tredje våningen flyger upp. Två tjejer i tioårsåldern rusar fram mot räcket: ”Ursäkta, vad gör ni?”, ”Var jobbar du?”, ”Varför har du

ditt huvud uppåt?” Henrik som värmer ansiktet i solen skrattar lite. Frågorna fortsätter att hagla: ”Vad heter du?”, ”Vad gör ni här?”, ”Kan ni ta kort på oss?”.

Så här är det i Henriks bostadsområde. Alla är ny­fikna på varandra och man delar gärna med sig.

– Det är väldigt mycket folk överallt, speciellt när det blir varmt. Då kommer grillarna ut direkt. Folk är öppna av sig och inte rädda för att gå fram till någon de inte känner. Är man ute och går förbi någon som grillar blir man bjuden på korv. Folk är trevliga.

H

är bor han tillsammans med flickvännen Paula.

En mysigt inredd tvåa med mycket second hand-möbler.

– Förra sommaren köpte vi stolar och ett bord på loppis i Österbybruk, schysta stolar som kommer från NK från början.

De behövde målas och kläs om. ”Det kan jag göra på semestern” tänkte jag. Det tog hur lång tid som helst.

Men min första instinkt är alltid ”det där kan man göra själv”, det är synd att man inte alltid har tiden. Även om Henrik och Paula trivs bra i området så funderar de ändå på att flytta. Resvägen till jobbet på W4 är nämligen lång. Buss ner till stationen, sen tåg till Stockholm och därefter tunnelbana. Varje dag spenderar Henrik tre timmar på att pendla. Tid som han ändå försöker utnyttja.

HENRIK SUNDBERG Ålder: 27 Gör i A4-gruppen: Webbutvecklare Familj: Sambon Paula, tre systrar och pappa Bor: Gottsunda, Uppsala Fritid: Badminton, film, musik Senast lästa bok: Jag är Zlatan Ibrahimovic Förebild: Zlatan!

20

– Det blir en bra gräns mellan arbete och fritid. Om något på jobbet har varit riktigt intressant så kanske jag pysslar med det en stund, annars försöker jag kolla en del videopodcast om programmering. Jag skulle vilja bli bättre på cms så jag hittade en om det som var bra.

Annars blir det mest avkoppling med P3 Dokumentär och när tåget stannar i Uppsala har jag varvat ner.

Väl hemma i Uppsala lever vissa bitar av det gamla studentlivet kvar.

– Jag gillar studentkulturen och att livet här inte är lika stressigt som i Stockholm. Det är nära till allt och man kan cykla över hela stan. Ofta går jag direkt från tåget till någon nation och träffar vänner, i alla fall när det är bra väder.

Och för att underlätta umgänget har de närmsta vännerna en (fram till i dag) hemlig Facebookgrupp.

– Den heter Fredagsklubben. Där lägger man upp om man vill bjuda på middag, kolla fotboll, ordna en filmkväll eller gå ut och dansa. Det gör det lätt att träffas.

Badminton är en annan favoritsysselsättning. Där slåss han och bästa polarna sedan några år tillbaks om det heliga Texasbältet.

– Det är en tradition som har följt med länge. Vi spelar ett par gånger i veckan. Om man vinner mot två motspelare samma vecka får man äran att bära ett läderbälte som vi kallar Bältet. Det är stort.

Vi avslutar dagen i Kött- och frukthallen. Den lilla matbutiken intill Henriks hyreshus som säljer allt från vattenpipor till rosenvatten. Henrik får till sist frågan om han har någon förebild. Svaret kommer snabbt och spontant.

– Zlatan! Han säger vad han tycker. Jag gör nog kanske inte alltid det. Om det är något jag inte gillar blir jag tyst och lite sur, jag kan ibland önska att jag vore mer av en dramaqueen. Jag kan också imponeras av personer som riktigt snöar in på något och blir riktigt bra på det, nästan lite nördiga, som Steve Jobs eller Markus Persson (skaparen av Minecraft).

21 ”Jag är arbetsmyran. Jag är den som gör och fixar till Adams (ad på W4) storslagna visioner till något som fungerar. Eller gör dem väldigt grå.

Det är jag som drar glädjen ur allt vi håller på med, haha.”

22

23 ”Om det är något jag inte gillar blir jag tyst och lite sur, jag kan ibland önska att jag vore mer av en dramaqueen.”

24

Jag träffade Richard Curtis första gången i Washington den 14 september 1982, dagen innan USA Today lanserades. Han var den som satte sin prägel på formen, och blev kvar på tidningen genom framgångar och bakslag, ända till pensionen.

Richard Curtis ledde fotografer och nyhetsgrafiker och satt i redaktionsledningen. Här är hans berättelse. Text Pelle Anderson.

30 ÅR MED USA TODAY

R

egnet duggar från en mörk himmel, och de tre flaggorna utanför Union Station i Washington DC vajar på halv stång. Ingen verkar riktigt veta varför. Inne i stationen dukas runda bord och det mesta verkar ”Closed for a Private Event” som det står på en skylt. Kanske finns ett samband.

Det är den 15 maj 2012 och snart 30 år sedan jag första gången gjorde resan från New York till Washington, men det är samma person jag träffar över en tallrik av hans favoriträtt; ”shrimp and grits”. Richard Curtis var legendarisk designchef på USA Today, från starten och till alldeles nyligen, då han gick i pension.

Den första USA Today hade 1982, som nu, fyra sektioner – News, Money, Sports och Life. Färgerna gör det lätt att skilja delarna från varandra; första sektionen är blå, affärsnyheterna gröna, sporten är röd och lifestyle/kultur/tv är lila. De första numren låg i omfång runt 40 sidor, där nyheter och sport fick tolv sidor var, de två övriga åtta. En sak som hängt med genom åren är också AP-telegrammen, där varje delstat har var sin nyhet. Läsarna ska alltid hitta något hemifrån, även när de är på resande fot. För det var de resande amerikanerna som var, och är, huvudmålgruppen för den nya tidningen.

USA Today var också USA:s första allmänna nyhetstidning med spridning i hela landet, och definitivt den första dagstidning där långskrivarna tyglades och tidningens presentationsteknik bestämde hur långa texterna fick bli. Kanske var det den första helt genomtänkta och konsekventa (och färgglada) dagstidningsdesignen som trycktes. En orsak var att USA Today kunde starta från scratch, utan några andra hänsyn än läsarnas intressen. Den andra orsaken heter Richard Curtis.

– USA Today är varken reportrarnas, redigerarnas eller formgivarnas tidning, sade Richard Curtis när jag träffade honom 1982, det är läsarnas!

Håret har glesnat och blivit grått, men glasögonen åker fortfarande upp på skulten precis som förr, blicken är lika nyfiken och han är samma trevliga sydstatare som han alltid varit. Och Richard Curtis’ passion för snabba bilar har inte avtagit med åren.

Nuförtiden gör han sin egen tidning, lite mindre än USA Today, för Potomac Porsche Clubb (elva nummer om året, ingen som talar om för honom hur den ska göras, och ja, den har gott om annonser och går ihop).

Richard Curtis är ingen stor mediakändis, men i de inre kretsarna av dagspressens formgivare väcker hans namn respekt. Få personer har betytt så mycket för den moderna dagstidningens design som han. Och hans namn är för alltid förknippat

med USA:s näst största dagstidning, USA Today, även om han hade en karriär redan före tidningens premiär den 15 september 1982.

– Jag började på USA Today den 5 januari det året, säger Richard Curtis. Vi var totalt tolv personer, och jag var den enda designern. De andra var redaktörer, tekniker, sälj- och marknadsfolk, med Al Neuharth i spetsen.

För dem som tar färgbilder och nyhetsgrafik i dagstidningar som något självklart är det svårt att föreställa sig vilken revolution USA Today innebar för den ditintills grå tidningsbranschen. Och liksom sin yngre kusin Metro möttes USA Today vid premiären 1982 av skepsis och löje, föraktfullt döpt av kolleger till ”MacPaper” och var länge ansedd som ”radio på papper” och ingen riktig tidning, med riktig journalistik.

G

annett, bolaget som äger USA Today, satsade miljarder på att bygga upp en modern, ny sorts dagstidning med riksspridning, ”The Nation’s Paper”. Med tanke på att det senaste lyckade försöket att starta en dagstidning i USA före USA Today kom hela 40 år tidigare (Newsday på Long Island) så tog Gannett en enorm risk. Al Neuharth, som var både vd och styrelseordförande, med öknamnet ”Citizen Kane från Rochester”, drev igenom beslutet på ett styrelsemöte 1981. När det blev känt tappade Gannett 300 miljoner dollar i börsvärde på två veckor. Ett år senare var projektet färdigt för lansering.

Gannett hade gott om pengar på 80-talet. Bolaget ägde nästan 90 dagstidningar i USA, plus radio- och tv-stationer, en nyhetsbyrå etcetera. Vinstmarginalen låg på över 20 procent, över 300 miljoner dollar före skatt. Lokaltidningarnas tryckerier tryckte den nya tidningen, och de bästa reportrarna rekryterades till USA Today. För att locka dem till Washington lovades de få sina gamla jobb tillbaka om projektet skulle gå över styr.

– Jag jobbade på Baltimore News American, en av Hearsttidningarna, när Ron Martin ringde, berättar Richard Curtis. Baltimore var inte bara som det skildras i ”The Wire”, utan hade ett fint hamnområde och ett stort projekt för förnyelse av staden som just dragit i gång. Före Baltimore-tiden jobbade jag i Florida, på 1970-talet på St Petersburg Times, och ritade sidor tillsammans med Roger Fidler. Det var så ont om annonser att han och jag uppfann konceptet med ”luft” i dagstidningen. Vi vann designpriser på annonsbristen…

– Ron hade just fått jobb på USA Today och ville ha mig med som ansvarig för foto och grafik. Tom Curley var tidningens förste redaktör, och John Curley vice

Färgkorrekturet kontrolleras på natten den 14 september 1982.

Från vänster bildredaktör Stanley Kane, fotochef Mitch Koppelman, Richard Curtis, redaktör John Quinn och biträdande bildchef Jackie Greene.

president. Bröderna Curley kom att betyda oerhört mycket för tidningens utveckling.

Richard Curtis fick en första, preliminär tidningsdummy i handen som J Ford Huffman gjort. Sedan var det dummyarbete med blyertsskisser och fotostatkopior av foton som gällde – dagens eleganta layoutprogram fanns ännu inte att tillgå. Allt finns fortfarande sparat i ett arkivrum på USA Today.

T

25

– Formatet på tidningen är väldigt långsmalt, säger Richard Curtis, och bilden på vår ”cover story” ritade jag in så att den alltid hamnade precis över vecket. Typsnitten var Imperial i brödtext, detsamma som används av New York Times, med Times Bold och Helvetica Extra Bold Condensed i rubrikerna.

Typografivalet möttes väl inte direkt av vågen, och med åren adderades ytterligare sanseriffer, vilket inte stärkte tidningens grafiska identitet. Richard Curtis styrka låg på andra plan. Det som definierade USA Todays ”look” har alltid varit nyhetsgrafiken, och då särskilt den berömda, och så ofta kopierade, väderkartan.

– Jag vet inte hur många gånger vi fick skriva allvarliga brev till tidningar som bara stal kartan rakt av. För att underlätta processen finns fyra små fel i kartan, som vi lagt dit med avsikt, säger Richard Curtis. Det blir svårt att förneka att de stulit den, med fel och allt. Problemet är att alla numera glömt var felen finns på kartan…

– Den första tiden hade vi en i stort sett obegränsad budget, minns Richard Curtis.

Al Neuharth hade en kille anställd vars enda uppgift var att skaffa fram allt vi ville ha. När vi skulle köpa kameror till fotoavdelningen fick vi dubbelt så många som vi bett om.

– Vårt sätt att presentera nyheterna bröt mot den gamla traditionen, att en story berättades med en text och ett foto. Vi visade att man kan berätta i visuell form i stället, säger Richard Curtis.

Historierna är många om hur USA Today slog konkurrenterna på fingrarna. Tidningens nyhetsgrafik var ju i högsta grad ett journalistiskt arbete, och numera accepterat som ett sådant. Men det tog flera år innan konkurrenterna erkände det.

Och den gamla väderkartan, USA Todays signum, är tusen gånger bättre i dag.

– De första åren gjorde vi den för hand, skar de olika färgerna i film, baserat på data vi fick från prognosmakarna klockan 11 på förmiddagen, nästan ett dygn innan tidningen nådde läsarna, säger Richard Curtis. I dag framställs kartan automatiskt, med data från den mest aktuella prognosen, ibland så sent som klockan 23 på kvällen.

Vi har adderat en tillförlitlig femdagarsprognos, och flera städer i USA och utlandet får egna prognoser.

idningens innehåll och form planerades parallellt, i samklang. Formen var ingenting som applicerades efteråt, utan blev en integrerad del av USA Todays själ.

– Samtidigt hände ju inte allt så där planerat som det låter i efterhand, säger Richard Curtis. Vår nyhetsgrafik på sektionssidorna, USA Today Snapshots, har varit ett av våra kännemärken från start. Men från början lla vill ha sin stad med på kartan. Lokala politiker startar kampanjer för planerade vi bara att ha en sådan grafik på förstasidan. En vecka innan vi skulle att deras stad ska märkas ut, ja till och med namninsamlingar har förekomma med vår första tidning bestämde Al Neuhath att vi skulle ha en nyhetsgrafik kommit. Finns man inte på USA Todays väderkarta så finns man inte. på alla fyra sektionsdelarnas ettor! Det blev stressigt att få fram så många varje dag.

Designen av USA Today upplevs nog av de allra flesta som följt tid Under januari, februari och mars 1982 hölls dagliga dummymöten där Richard ningen sedan starten som oförändrad, men det är en sanning med Curtis visade sidor med hjälp av diaprojektor på en vitmålad vägg.

– Vi hade cirka 100 olika förslag till logotype som en arbetsgrupp på Young & modifikation. En ganska stor modifikation hände 3 april 2000, då det typografiska Rubicam i New York ritat. De flesta av dem gick över hela toppen på sidan, i full Augias-stallet rensades radikalt. bredd, säger Richard Curtis. Det blev mitt jobb att visa hur de olika loggorna kunde – Jag träffade Gerard Unger i Boston hösten 1999, säger Richard Curtis. Gerard hade skickat mig exempel på ett typsnitt flera år tidigare. Det var Gulliver, ett väldigt fungera på en förstasida, med riktiga rubriker och riktiga foton.

A

”NEWSPAPER DESIGN USUALLY GETS THE READER TO THE FIRST WORD IN THE ARTICLE. BUT A REAL NEWSPAPER DESIGN GETS THE READER TO THE LAST WORD.” RICHARD CURTI S Al Neuharth beslutade till sist att använda en okonventionell blå kloss till logotyp, utrymmessnålt typsnitt som gjorde att man fick plats med mer text på sidorna. mitt på sidan. Och han hade ett starkt argument: ”Ingen annan tidning har en likadan Richard Curtis köpte rättigheterna till Gulliver åt USA Today för 50 000 dollar.

Och som så ofta var det tekniken och pengarna som låg bakom beslutet. logga!”

Logotypen är fortfarande densamma, med en liten, liten förändring i färgbland- Pappersformatet krympte åtta procent på bredden, från 54 till 50 tum, och USA ningen, knappt synlig med blotta ögat, och på en nivå där de flesta skulle avfärda Today blev smalare. Med Gulliver fick redaktionen in samma antal tecken som tidinyansskillnaden som en variation i färgtrycket. Men variationer i färgtrycket accep- gare, trots mindre utrymme. Trycker man två miljoner tidningar om dagen är en besparing på åtta procent av papperskostnaden stora pengar. terades inte på USA Today.

Från första dagen var kvalitetskontroll en grundprincip i processen, tryckpressar USA Today nöjde sig dock inte med att använda den redan snåla Gulliver för all byggdes om med nya färgverk, densitometrar och en rad olika checklistor och pro- text, alla rubriker, alla vinjetter (utom loggan), bildtexter etc. Nej, dessutom ändrades cedurer infördes, och de tryckare som inte svarade upp mot kraven fick helt enkelt breddvärdet på Gulliver så att varje tecken blev smalare, luften mellan tecknen skars sparken. USA Today hade en särskild grupp experter som åkte runt och uppgrade- ner till ett minimum och till sist gjordes ordmellanrummen så små som möjligt.

– Vi ändrade på allt utom teckenformerna, kommenterar Richard Curtis osentimenrade Gannett-tryckerier (och tryckare) över hela landet.

26

Fotnot: Vem är störst? Wall Street Journal, och ABC, räknar sina 4 000 000 betalande webbläsare som en del av sin upplaga.

Då blir den totalt 2,1 miljoner. Men USA Today är störst om man räknar såld pappersupplaga, och har definitivt flest läsare.

Men USA Today tar inte betalt på webben.

1980

29 februari

Första projektmötet under Al Neuharths ledning hålls.

1981

5 december

Gannetts styrelse beslutar att ge ut USA Today.

1981

11 juni

De första prototyperna trycks.

1982

5 januari

Richard Curtis och elva personer till anställs.

1982

15 september

Premiär! Första utgåvan säljs slut i de städer där USA Today introduceras.

1982

19 november

Upplagan är redan 362 879 ex, dubbelt mot prognosen.

1983

24 april

Upplagan passerar en miljon.

1984

10 juli

Första internationella utgåvan.

1984

27 augusti

Prishöjning från 25 till 35 cent.

1985

26 augusti

Prishöjning från 35 till 50 cent.

1985

7 november

Maxformatet ökar till 56 sidor.

1986

17 mars

Tom Curley utses till President och COO på USA Today.

1986

16 september

Harvard Lampoon publicerar en parodi på tidningen.

1987

4 februari

Upplagan passerar 1,5 miljoner.

1987 16 juni Maj blir den första lönsamma månaden sedan starten.

1988 25 maj Annonsrekord: försäljning 3,7 miljoner dollar på en dag.

1988

2 september

Upplagerekord: 2 257 734 ex sålda på Labor Days helgtidning.

1990

26 januari

Formatrekord: 84 sidor i åtta sektioner, 45 annonssidor.

1991

18 januari

Upplagerekord: en fredagstidning säljer 3 261 609 ex.

1991

6 maj

Tom Curley blir, förutom President och COO, även Publisher.

1991

17 juli

Läsarrekord: 6,6 miljoner dagliga läsare, störst i USA.

1995

1 februari

Första utlandsredaktionen öppnar i Hongkong.

1995

17 april

USA Today Online har premiär på webben.

1998

1 september

92 miljoner sidvisningar på webben under en dag.

1999

4 oktober

För första gången trycks en annons på förstasidan.

2000 3 april Ny design, smalare pappersformat, Gulliver enda typsnittet i hela tidningen.

2001 12 september Upplagerekord: 3 638 600 ex, efter terroristdåden den 11 september.

2002

11 febriari

Samarbetsavtal med Business Week avseende privatekonomi & investeringar.

2003

1 maj

Tom Curley slutar för att bli chef för Associated Press.

2004

7 september

Prishöjning från 50 till 75 cent.

2007

19 april

Samarbetsavtal med politico.com inför 2008 års val.

2007

11 juni

Samarbetsavtal med ABC News inför 2008 års val.

2008

10 mars

Specialupplaga bara om tv-showen ”American Idol”.

2008

8 december

Prishöjning från 75 cent till en dollar.

2008

22 december

Lanserar en app för Apple Iphone.

2009

13 maj

App för Android.

2010

2 april

App för paddan.

2012

15 september

Fyller 30 år.

27

1.

2.

3.

4.

1. Den första ettan på USA Today från 1982, med flygolycka, prinsessan Graces död och tidningens karaktäristiska "Snapshot" nere i vänstra hörnet. Två år innan den första Macen kom tog nyhetsgrafiken lång tid att producera. 2. Många tankar och händer från olika Gannett-tidningar låg bakom den allra första versionen av väderkartan som trycktes i prototyperna för USA Today 1981. J. Ford Huffman designde den färgglada sidan tillsammans med Ray Stanczak på Rochester Times Union och John Bodette på St. Cloud Times. Senare förfinades den av George Rorick på Lansing Journal. Sol utlowades.

3. Premiärnumrets väderkarta ägnades en helsida i USA Today, och var ett modernt under av färg, grafik och effektiv, tät information. Alla pratade om vädret – men USA Today var först med att ta ämnet på allvar. 4. Väderkartan som den ser ut 2012: hela 36 lokala femdygnsprognoser (!), större färgkarta, vädergrafik, prognos för hela USA:s vädersystem – och plats för annonser i topp och botten. Vädersidan är attraktivt annonsutrymme. talt. Vi testade allt, kägel, spaltbredder etc. Vårt mål var att få en så jämn sats som möjligt, utan vita gap i våra smala spalter, och jag tycker vi lyckades.

Resultatet kommenterar Gerard Unger så här i dag: ”Gulliver är så ihopklämd att smärttröskeln nästan passeras”. Men att designa en tidning i bara ett typsnitt har Gerard Unger inte något att säga emot. Själv är jag tveksam, och USA Today har senare försiktigt luckrat upp principen.

D

en typografiska pyttipannan kastades alltså på sophögen våren 2000.

Förändringarna syntes även på andra sätt. USA Today övergav sin ursprungliga sjuspaltsgrid till förmån för 12-spaltsgrid som bättre utnyttjade de smala sidorna. Logotypen gjordes något mindre, för att utöka utrymmet ovanför vecket (fortfarande är lösnummerköparna det som avgör tidningens ekonomi, även om man numera kan prenumerera på USA Today).

Nästan en miljon ex av USA Todays jätteupplaga köps in av hotellkedjor som Hilton och läggs ut på hotellrummen. Drygt hälften av dessa tidningar hamnar till sist som en liten post på gästernas nota. Dessa exemplar räknas som sålda av ABC, Audit Bureau of Circulations, den instans som räknar ut upplagorna på USA:s press. Även om det handlar om småpengar per exemplar blir det snabbt stora summor.

Enligt en artikel i Forbes genererar hotellupplagan intäkter på cirka 80 miljoner dollar per år. Hur mycket som går till tidningen och hur mycket som går till hotellet av pengarna är en väl förborgad hemlighet.

– Hotellgästerna vill ha tidningen, säger Richard Curtis, och citerar en undersökning om saker man vill hitta på rummet. Nummer ett är schampo. Nummer två är USA Today.

Men år 2008 kom krisen. Plötsligt upphörde i princip affärsresandet, och USA Todays upplaga drabbades hårt. Kräftgången i upplaga fortsatte under 2009 och 2010, och ledde fram till förändringar i såväl innehåll som design. Logotypen gjordes något

”PEOPLE LEARN IN DIFFERENT WAYS. COPY TEXT AND A PHOTO IS NOT THE ONLY WAY TO TELL A STORY. AT USA TODAY WE SHOWED HOW TO TELL IT IN VISUAL FORM.” – Tidningen blev ljusare, kommenterar Richard Curtis. ”We ended up using less ink”.

Delstatsnyheterna, den starka sportbevakningen och nyhetsgrafiken behölls, men kompletterades med mera analys, undersökande journalistik och mer ny teknik. Tidningen blev mer seriös, men inte alla gillade förändringarna. Gannetts gamla boss Al Neuharth, som visserligen lämnat tidningen flera år tidigare men ännu var andligen närvarande, klagade högljutt. USA Today riskerade att tappa sin själ, och lyssnade för mycket på kollegerna på de fina tidningarna New York Times och Washington Post, tyckte han.

Upplagan sjönk efter omgörningen, för att sedan stiga igen. Om USA Today blev tråkigare, så är deras upplagemodell i alla fall mer motståndskraftig än de ”finare” kollegerna, som hamnat i stora finansiella problem de senaste åren. New York Times har tvingats sälja sin nybyggda redaktionsbyggnad vid Times Square, och Washington Post är i kris.

större igen, sidmallarna byggdes om med en mer logisk fördelning av luft och Gulliver fick sällskap av sanseriffen Prelo i vissa rubriker.

Sju av tio läsare av pappersupplagan av USA Today är män, är det ett problem?

– Självklart är det ett problem, främst eftersom annonsörerna vill ha en hög andel kvinnliga läsare, säger Richard Curtis. Samtidigt speglar det sammansättningen av vår publik; hotellgäster och resande affärsmän.

Finns USA Today kvar om tio år? Ja, det tror Richard Curtis. Om 15 år? Då blir svaret ”kanske”. Om 20 år? ”Vet inte”…

– Problemet är hur vi ska kunna finansiera riktig journalistik, säger han. Intäkterna från nätet är försumbara jämfört med de från annonserna i papperstidningen.

– Om jag skulle starta en ny dagstidning i dag skulle jag ha MASSOR med text i den, relevanta texter om saker som berör läsarna, säger Richard Curtis.

28

Den som vill se nyskapande design i New York åker till Brooklyn. Paris, London, Berlin har alla sina kvarter för den som vill se nya kläder, ung formgivning och coola arkitektkontor. I Stockholm löper designens frontlinje genom Söder. Hur kommer det sig?

Vi pratade med några av formgivarna, som berättade om tankarna bakom sina alster. Text Matilda Lann & Daniel Siksjö.

SÖDERMALMS BÄSTA DESIGN

29 SWEDISH HASBEENS SS12

Vad är tanken med Babushka?

– Kollektionen består av tre små svarvade, handgjorda burkar i aluminium som kan sättas samman till en enhet, en hybrid mellan den klassiska ryska babushka-dockan och svenskt hantverk.

Vad är unikt med produkterna?

– De handtillverkade burkarna är gjorda i en liten verkstad i samhället Habo i södra Sverige, ett område med en rik hantverkstradition. Tillsammans bildar burkarna en färgstark och lekfull familj som passar in i såväl badrum som kök och hall. Varje burk har en underdel och ett lock, som också är en skål i sig. Locken är svarvade i luften på känsla, vilket gör varje lock unikt.

Hur har ni utmanat er själva i senaste kollektionen?

– Utmaningen med SS12-kollektionen har varit att vara innovativa och samtidigt trogna konceptet. Re­sultatet är en kollektion inspirerad av ”Hasbeens” och den aktiva livsstil under 1940- och 1950-talen som gjorde mode sportigare och bekvämare.

Berätta lite om nyheterna?

– Den klassiska gamla tennisskon för män och kvinnor görs med vegetabiliskt garvat läder och en naturlig lädersula. Bowlingskon kommer i blandade mjuka 1950-talspasteller som babyblått, tuggummirosa och vitt, svart eller natur med en mjuk och naturlig gummisula. Strong Lady Sandal har en lindträsula och med sin enkla design är det den perfekta kombinationen av svensk traditionell stil och en dansko från 1940.

När passar egentligen träskor?

– Träskor fungerar i alla väder utom spöregn och 10 minus.

Kollektion Babushka, för Nordiska Galleriet Designer Monica Förster Östgötagatan 18 www.monicaforster.se

Kollektion SS12 Designer Emy Blixt Swedish Hasbeens Tjärhovsgatan 21 www.swedishhasbeens.com

MONICA FÖRSTER BABUSHKA

30 MINI RODINI WILD AT HEART

Vad är Wild at Heart?

– Det är en stor safarikollektion fylld med exotiska djur i både mönster och tryck.

Vad är unikt med kollektionen?

– Det här är Mini Rodinis största kollektion någonsin med helt nya plagg som sockor, solhattar och solskärmar.

Kollektion SS12 Wild at Heart Designer Cassandra Rhodin Mini-Rodini, Klippgatan 11 www.minirodini.com

ARTIPELAG NYRÉNS ARKITEKTKONTOR Bengt Isling, Nyréns ariktektkontor Beskriv Artipelag i tre meningar?

– Johan Nyrén sammanfattade en gång det hela så här; ”Byggnaden har en organisk form, växt ur platsens förutsättningar, och med fasader i tjärat trä och tak belagda med moss- och sedumväxter. Det naturnära och grova är tänkt att kontrastera mot smäckra glaspartier, utförda med modern teknik.”

Tror du att den numera avlidne arkitekten Johan Nyrén skulle vara nöjd med resultatet?

– Johan Nyrén och teamet på kontoret har skapat en robust och storslagen lösning som i allt väsentligt tålt totalentreprenadens kompromisser i detaljerna, vilket jag vet att Johan skulle vara nöjd med.

Arkitekt Johan Nyrén, Nyréns ariktektkontor Nackagatan 4 Byggherre Peab www.artipelag.se

31 SANDQVIST SS12

Hur kombinerar ni en urban livsstil med den nordiska naturen?

– Vi älskar staden och allt vad det innebär med restauranger, klubbar, barer och kultur. Men vi måste kunna kombinera det med våra intressen som till exempel fiske, skidåkning och bergsklättring. Utan det ena inget det andra.

Var har ni hämtat inspiration till senaste kollektionen?

– Som vanligt från det runtomkring oss, från gamla hjältar och svunna idoler.

Vilken är er mest populära väska?

– På damsidan är det just nu handväskan Stina och på herrsidan är det jämnt skägg mellan ryggsäck och messenger.

Kollektion SS12 Designer Anton Sandqvist, Daniel Sandqvist och Sebastian Westin Sandqvist Flagshipstore Swedenborgsgatan 3 www.sandqvist.net

STUTTERHEIM ARHOLMA Vad är unikt med Arholma?

– Det unika med Arholma är väl att den är ett stycke svenskt hantverk av yppersta kvalitet. Där de allra flesta regnplagg håller sig inom sport- och fritidssegmentet har vi valt en mer modeinriktad approach. Vi jobbar dock inte med nya kollektioner till varje år utan hoppas kunna motverka masskonsumtion och slit och släng med tidlösa värden.

Hur fick du idén?

– Den ursprungliga idén till Arholma springer ur att Alexander behövde en bra och fin regnrock, men inte kunde hitta någon. Då bestämde han sig för att göra en själv, baserad på hans morfars gamla fiskarrock från 1960-talet. Resultatet blev en uppdaterad och mer skräddad variant av den klassiska svenska galonrocken.

Kollektion Arholma Designer Alexander Stutterheim Stutterheim Åsögatan 132 www.stutterheim.se

32

FRONT SURFACE TENSION LAMP Varför bubblor?

– En bubbla är kort, och brister vid beröring. Men så länge det varar, fångar den ljuset och reflekterar rummet som en flerfärgad tillfällig struktur. Vi ville skapa en ständigt föränderlig lampa som kombinerar den

DIANA ORVING AW12

mest kortlivade lampskärm med en LED-ljuskälla som har en livslängd på upp till 50 000 timmar. Under den tiden kommer lampan att ha haft tre miljoner olika kupor i form av bubblorna.

Produkt Surface tension lamp

Varifrån kommer inspirationen?

– Det passar mig bättre att tala om temperament snarare än inspiration. Varje kollektion är ett kapitel med ett eget temperament. En reaktion, en konsekvens av vad som händer i mitt liv, vad jag fightas med och vad jag bejakar. Kollektionen för höst/ vinter 2012 har temperamentet stillsam fördjupning.

Vad präglar kollektionen?

– Efter sex år i min gamla lokal flyttade jag till en ny ateljé förra året. Att gå igenom allt man samlat på sig,

Designer Sofia Lagerkvist, Charlotte von der Lancken och Anna Lindgren Adress Tegelviksgatan 20 www.designfront.org

alla spår av liv och arbete är sjukt jobbigt, tidskrävande och sentimentalt. Samma slags process, att gå tillbaka i arkiven, vilja storstäda, hitta essensen i mitt formspråk, skala av, förtydliga och förvalta, har präglat höstens kollektion.

Kollektion Höst/vinter 2012 Designer Diana Orving Östgötagatan 37 www.dianaorving.com

33

ZWEED OTTO Varför heter fåtöljen Otto?

– Fåtöljen är sprillans ny och heter Otto. Den är inte döpt efter någon tysk kejsare utan efter det italienska ordet för åtta. Åtta grader är vinkeln som används på flera ställen på fåtöljen. Benens, sitsens och ryggstödets lutning till exempel.

Varifrån kommer inspirationen?

– Receptet på inspiration: En tredjedel titt i backspegeln: Skandinaviskt femtio- sextiotal, en tredjedel uppdaterad form anpassad till dagens behov och smak samt en (stor) tredjedel att lyssna på de kunder som kommer

THAM VIDEGÅRD TREE HOTEL

till min butik och deras behov. Rent formmässigt tror jag att jag hittar mest inspiration från arkitektur.

Vad är viktigt för dig?

– Det ska vara funktionella möbler med ett stort estetiskt värde. Och så en produktion som inte tär på jordens resurser mer än absolut nödvändigt och så närproducerat som möjligt.

Produkt Fåtöljen Otto Designer Håkan Johansson Zweed Bondegatan 12, www.zweed.se

Vad är trädhotellet?

– Det är som ett skydd uppe i träden, en box på 4x4x4 meter i spegelglas vilket gör att utsidan speglar omgivningen och himlen. Resultatet är ett kamouflerat gömsle.

Som gäst har du 360 graders utsikt över omgivningen.

Går det verkligen att sova i hotellet när det blåser hårt?

– Ja. Vad har ni fått för respons på hotellets form och koncept?

– Responsen har varit bra. Vi har fått ett stort medialt intresse världen över, blivit finalist i tävlingarna World arch festival, Best building of the year och Träpriset.

Projekt Tree Hotel in Harads Arkitekt Tham & Videgård arkitekter Blekingegatan 46 www. treehotel.se, www.tvark.se

34 UTOPIA ARKITEKTER NYA SÖDERKÅKAR

Mattias Litström på Utopia Arkitekter.

Hur kom ni på idén att göra moderna Söderkåkar?

– Vi blev uppvaktade av Folkhem som hade gått och sneglat på platsen för att göra ett projekt där.

Vad är visionen bakom husens form?

– Stockholm och Södermalm har en intressant träbyggnadstradition. I nära anslutning ligger Vitabergsparken med sin historiska bebyggelse och vi ville ta upp tråden och göra nya massiva trähus i en samtida form. För att

respektera den befintliga miljön och omgivande bebyggelsen har vi brutit upp byggnaden i tre huskroppar och tänker oss att jobba med faluröda träfasader, stensockel, trästaket och gatsten. Vår vision är att det verkligen ska synas att det är ett flerbostadshus i trä.

Byggherre Folkhem Arkitekt Utopia Arkitekter Kronobergsgatan 21 www.utopia.se/projekt/soderkakar/

CKR NOBIS

Vad är idén med serien Nobis?

– Att använda en form som har följande egenskaper: För det första är den varken rund eller fyrkantig, och fungerar därför i de flesta sammanhang. För det andra är den omedvetet bekant, det vill säga den finns på så många vardagsföremål – gamla tv-rutor, Kesopaket, tvålar, etcetera – att man upplever den som sympatiskt familjär.

Varför detta material?

– Nobisbordet i mässing står i Guldbaren på Nobis Hotel här i Stockholm. Eftersom allt är gyllene där – väggar, lampor, barstolar, etcetera – fick borden bli mässing. Nu kan man ju få borden i andra material också, som med träskiva, eller lackat i en färg. Det är inte alltid det passar med mässing.

Kollektion Nobis Designer Claesson Koivisto Rune Östgötagatan 50 www.ckr.se

35 THOMAS BERNSTRAND SHARE CHAIR Vad är din vision med Share Chair?

– Staden är snart så kontrollerad att det inte finns en enda yta som inte någon varit och rekat innan man besöker den. Bostadsrättsägandet gör att definitionen på allmänt och privat blir svävande när kvadratmeterpriserna är så höga. Kommersiella krafter som restauranger, kaféer och tillfälliga kartonghus pockar på och vinner yta. Denna utveckling, samt stadens höga ambitioner på den lilla kvarvarande offentliga platsen, stryper den fria flanören.

Den vildvuxna bushen är snart ett minne. Med Share Chair vill jag erbjuda ett alternativ till fasta parkbänkar, uteserveringar och finurliga funktionsskulpturer. En möjlighet att själv välja var man ska sitta, i vil-

ken riktning och med vem, utan att tvingas köpa vare sig en caffe latte eller en kulglass. Tanken är en offentlig sittplats som inte är fastbultad i marken. En stol och ett bord som man lånar från en automat likt en kundvagn i ett varuhus eller som med stadens lånecyklar. En pollett, några mynt eller ett sms med mobilen och stolen är fri att använda. Man tar den, placerar den där man själv önskar och lämnar den åter när man suttit klart och återfår sin pant helt utan kostnad.

Produkt Share Chair Designer Thomas Bernstrand Bondegatan 11 www.bernstrand.com

MATILDA WENDELBOE SOW & SEW

Vad var idén bakom kollektionen?

– Sow & Sew är en grupp av plagg på temat kretslopp.

Man pratar om hållbarhet och att göra mindre avtryck, men jag vill göra stora positiva avtryck. Mitt mål är en värld utan avfall. Människan är den enda varelsen på jorden som producerar avfall, i naturen finns inte det begreppet – allt är näring i nästa steg. En del av plaggen är komposterbara, och vi skickar med frön när du köper dem!

Vad har ni inspirerats av?

I kollektionen finns Lille Prinsen, Lawrence of Arabia, Shinobi no mono (ninja på japanska), Parcifal. Så sagor och myter kan man väl säga!

Vem vänder sig kollektionen till?

– Till den som gillar formspråket och vill ha sköna plagg, i flera bemärkelser. De flesta plaggen är multifunktionella, man kan bära dem på många olika sätt så det kanske gillas av lite rastlösa typer.

Kollektion Sow & Sew Designer Annika Matilda Wendelboe Bondegatan 48 www.matildawendelboe.se

36

I

V AVE S.R. MAN VS MACHINE Varifrån kommer inspirationen till höstkollektionen?

– Vi har hämtat inspiration ur två motpoler: hantverket med skönhet skapad av mänsklig hand genom skicklighet, öga och hjärta. Och motsatsen: där datoriserade skulpturala former skapas av maskin. Kombinationen av mjukt skrädderi, päls, metalldelar, läder och kostymull blandas med intrikata strukturer och intrikata former som snörts samman.

– Den nya kollektionen involverar även känslan av röntgen; genomskinligheten hos den mänskliga kroppen. Med total ärlighet och transparens ger vi bäraren en möjlighet att omforma och uttrycka dess inre ljus.

Kollektion Man vs. Machine Designer Astrid Olsson och Lee Cotter Bondegatan 46 www.vave-shoerepair.com

FOLKFORM INDUSTRIAL INTERVENTION Var har ni hämtat inspirationen till vaserna?

– Vaserna är inspirerade av klassiska glasslipningstekniker och är slipade både för hand och med robot.Utgångspunkten med utställningen var att undersöka vad som händer när klassiska hantverkstekniker möter högteknologisk maskinslipning i samma vas.

Kollektion Industrial Intervention / Crystal glass Designers Chandra Ahlsell och Anna Holmquist Grindsgatan 29 www.folkform.se

VÄSSA DIN FORM MED A4-SKOLAN 27 september Bättre bilder för tryck Dags att höja kompetensen? A4-skolan erbjuder specialiserade kurser i formgiv­ ning, text, webb, bild, tidningsmakeri och typografi. Våra lärare är ex­perter på tidningar och kurserna kan skräddar­sys för dig och dina kollegor. Genom våra huskurser utbildar vi även ute på plats hos tidningar och företag.

Produktionen går snabbt och bilderna kommer in i sista stund.

Ofta har bilderna ojämn kvalitet och olika förutsättningar. I tryck blir bilderna ofta grå och hudtonerna blir ibland röda. Låter situationen bekant? Då är det här kursen för dig. Under en heldag ger vi dig grundläggande kunskaper och tips för att höja kvaliteten på dina tryckta bilder. A4:s bildbehandlingsexpert Lotta Lundin visar vägen till bättre bilder i din tidning.

Datum: 27 september, 10.00–17.00.

Pris: 3 200 kronor plus moms.

I priset ingår lunch och en lathund för fortsatt arbete.

4 oktober Så lyckas din redesign Är din tidning så bra som den skulle kunna vara? A4 erbjuder kursen som hjälper dig att se över hur den mår och hur den kan utvecklas. A4:s formgivningskonsult Anna Lundin berättar om vad som är viktigt att tänka på före, under och efter en redesignprocess. Hon visar också hur formen kan spegla och stödja innehållet i tidningen. Anna har stor erfarenheter från både dagspress och magasin.

Datum: 4 oktober, 10.00–16.00.

Pris: 1 400 kronor plus moms. Lunch ingår samt checklista som du kan utgå från inför en redesign.

38

Kvällspressen kommer med nya magasin i rekordfart, dessutom till mycket låga priser. Till exempel i form av bilagor för hund, häst, bil, inredning, skönhet, mode, mat, samlevnad, träning och hälsa. Vem vinner? Vem förlorar? Vi ställde tre frågor till några som borde veta. Text Matilda Lann. Porträtt Gustaf Öhrnell.

1, 2 & 3

1. Hur hårt kommer kvällsbilagorna att drabba upplagan för de vanliga magasinen? Konkurshot eller draghjälp?

2. Kan magasinen lära sig något av kvällspressens sätt att göra bilagor?

3. Motsvaras prisskillnaden av någon kvalitetsskillnad?

STIG SJÖBERG publisher och vd Förlags AB Albinsson & Sjöberg 1. Minskat exponeringsutrymme i butik och fler titlar som ska dela på ett minskande antal köpare. Resultatet blir naturligtvis att en del tidskrifter riskerar att slås ut. Redan innan kvällstidningsboomen fanns det för många titlar i hyllorna.

2. Knappast, det är kvällstidningarna som kopierar magasinen.

3. I vissa fall.

SAKARI PITKÄNEN vice vd, Infopaq 1. Jag är ganska säker på att man på de traditionella förlagen hellre såg att de inte kom ut än att de gör det.

Men det är inte det som kommer att avgöra magasinens framtid.

2. Min tro är att de skuggar varandra.

3. Nej, däremot i varumärkeskännedom och positionering.

ANNA KULT featurechef, Aftonbladet 1. Vi konkurrerar absolut med tidskriftsbranschen, särskilt som vi nu också expanderar på prenumerationsmarknaden. Så det finns säkert titlar vars upplagor pressas av våra produkter.

2. Det kan de säkert, precis som vi kan lära av dem. Vi har bland annat en mycket kostnadseffektiv produktion av våra magasin och veckotidningar. Vi är dessutom mycket snabba och flexibla.

3. Vår ambition är att våra veckotidningar och magasin ska vara prisvärda alternativ till tidskrifterna.

ANDERS ANDERSSON chefredaktör, Driva Eget 1. Så länge kvällstidningarna har rätt att placera sina tidskrifter i kassalinjen är de ett hot mot vissa tidskrifter med mycket breda målgrupper. Men starka och trovärdiga varumärken bland de konventionella tidskrifterna klarar sig bra ändå.

2. Ja, att dra åt att producera mer kostnadseffektivt – men inte till priset av lägre redaktionell kvalitet. Att höja kvaliteten och trovärdigheten är snarare ett sätt att möta kvällspressens konkurrens.

3. Kvällstidningarna har stämpeln om dålig kvalitet emot sig och måste hålla betydligt lägre priser för att klara sig.

39

HELENA GIERTTA chefredaktör, Journalisten

ELISABET BLOMBERG kommunikationschef, DiK

1. Inledningsvis kan det drabba negativt, men i längden bör det leda till ett ökat intresse för magasin.

2. Absolut. Kvällspressen jobbar snabbt och effektivt och där tror jag att det finns en del att lära. De byter också fot snabbt, vilket kanske magasinsbranschen kan ha nytta av.

1. Kvällspressens bilagor kan bli draghjälp till fördjupande magasin i olika ämnen. Jag tror att de smalare magasinen tjänar på att ett bredare intresse i en viss fråga väcks.

2. Ja, magasinen kan lära sig att inte ta allt så seriöst och att också lyfta det lite mer lättsamma och allmängiltiga.

3. Ja, prisskillnaden motsvaras av en kvalitetsskillnad.

Om så inte är fallet kan de smalare magasinen inte överleva.

ANN FREDLUND chefredaktör, Tara 1. Ju fler magasin och bilagor på marknaden, desto mer konkurrens om folks tid, givetvis. Så blir det ju inom hela tv-segmentet också. Konkurrensen har hårdnat och utmaningen är att bli ännu bättre, tydligare.

2. Ja, magasinen kan säkert växla upp tempomässigt, se över produktionsmetoder och lära av kvällstidningarna som är väldigt snabbfotade.

3. Jag tycker absolut det är en kvalitetsskillnad mellan traditionella magasin och kvällstidningsbilagor, vi har nischat in oss lite olika.

VIGGO CAVLING föreläsare och författare 1. De vanliga magasinen, speciellt de mer generiska som korsord och inredning, kommer att få det tufft. De som verkligen kan sitt smala ämne har en liten men välfungerande nisch. Fiske, motorcyklar och traktormagasin kommer alltid att överleva.

2. Snabbheten.

3. Magasinsförlagen är bättre på kvalitet. De är också bättre på långa relationer. Är kunderna beredda att betala för detta? Svar ja. Ett annat, mindre problem är att vissa inte vill ha huvudtidningen för att köpa bilagan.

AMELIA ADAMO chefredaktör, M-magasin 1. Självklart är det ett hot. De har dessutom bättre och billigare distribution än vi har vilket gör att deras exponering är överlägsen vår. Deras låga pris är också viktigt i dag när deras magasin är snarlika en del av våra. Då upplevs prisskillnaden mer. Alltså knappast draghjälp.

2. Vi kan lära oss större effektivitet. Och rörlighet.

Snabbare nyheter, snabbare nedläggningar.

3. Vi anser att vår kvalitet för det mesta, dock inte över lag, är större och motiverar ett högre pris. Papperskvaliteten till exempel. Men vi är ödmjuka och ska självklart se över våra priser.

OLLE LIDBOM medieanalytiker, Vassa Eggen 1. Kvällstidningsbilagorna har de senaste fem åren påverkat de vanliga tidskrifterna mycket; men signalerna är att kvällstidningarna börjar få problem med sina upplagor. Tidskrifternas kris börjar alltså synas även i kvällstidningshyllorna, men konkurser tror jag det dröjer innan vi får se.

2. Den stora lärdomen är att kvällspressen är duktiga på att marknadsföra sig – och att distribuera. Sedan har kvällspressen lång erfarenhet av att jobba med kändisar och göra omslag som säljer lösnummer.

3. Inte nödvändigtvis – och många kvällstidningsbilagor börjar höja priserna också. Innehållet håller hög klass i samma takt som många traditionella tidskrifter börjar slarva med kvaliteten på till exempel bilder och har blivit slappare i sin hållning mot pr-utskick. Ska tidskrifterna kunna hålla högre priser måste kvaliteten hållas hög. Ser dock inga signaler i den riktningen dessvärre.

INGELA WADBRING professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet 1. Knappast konkurshot; det är nog snarare draghjälp.

De konsumenter som har ett specialintresse kommer knappast att överge kvalificerade tidskrifter till förmån för bilagorna, men däremot kan man tänka sig att det tillkommer nya konsumenter som lockas av det lägre priset.

2. Det får framtiden utvisa. Än så länge är det väl snarare kvällspressen som lär sig av tidskrifterna.

3. Jag har inte sett så många av kvällspressens nya bilagor än, men så bör det naturligtvis vara. Å andra sidan är det antagligen inte de mest initierade som kvällstidningarna kommer att försöka nå – och då räcker kanske kvaliteten.

40

Det handlar ofta om mat för fotograf Linus Hallgren. Både privat och professionellt. Och en gång höll han själv på att bli mat, när han skulle plåta vargarna i Kolmårdens djurpark för ett par år sedan. Frilansfotografens vardag; vargmat, utkastad av nattklubbsvakter i Moskva, vandringar längs Ganges stränder. Text Matilda Lann. Foto Linus Hallgren.

1 & 2.

DRÖMMEN OM DEN PERFEKTA MATRESAN

LINUS HALLGREN Född: 1972 Bor: Stockholm Yrke: Fotograf www.linushallgren.com

Indien. Ett myller av människor. Döda kroppar ligger – Uppdraget gick ut på att vi skulle ta en uppsjö av på rad vid floden Ganges och brinner. Ett par unga kil- stillbilder på gamla motell och ökenvägar i Nevada och lar är där för att titta på sin döde morfar som kremeras Arizona till en animerad långfilm. Vi åkte runt, bodde offentligt, enligt uråldrig sed. Samtidigt sitter de och på taskiga hotell, käkade burgare och drack bara Budknappar på sina mobiltelefoner. weiser i flera veckor.

– Det här är det som är så spännande med Indien, Fotokunskaperna har han näst intill i blodet. Hans den moderna tekniken möter uråldriga traditioner, pappa var fotograf och det föll sig naturligt för Linus säger fotografen Linus Hallgren, som ofta anlitas av Hallgren att flytta från Bohuslän och söka in till KulA4. Det är här han hämtar mycket av sin inspiration. turama när hans dåvarande sambo kom in på KonstGenom åren har det blivit många och långa resor till högskolan i Stockholm i mitten av 90-talet. landet.

Men det är inte helt lätt att vara fotograf alla gånger.

– Jag älskar Indien, det finns inte något ställe på När han skulle fota vargflocken på Kolmården för ett jorden som är i närheten av Indien – så mycket intryck. par år sedan höll det på att gå riktigt illa.

Det är demokrati och de har kunnat välja vår livsstil – Den nye flockledaren, en ung hanne, ville testa mig och vår kultur i över femtio år, men de har inte gjort det. i hierarkin, så han hoppade på mig och satte sina käftar På gott och ont. i min axel. Det var som två betongblock som slog igen.

Förutom rena inspirationsresor har Linus Hallgren arbetat mycket på resande fot. Från matresor i Italien Med livet i behåll har Linus Hallgren kunnat fortsätta för Mutti till plåtning av kaffekollektiv i Etiopien för pryda omslag och album med sina bilder. Till de mer Fairtrade. Ett av de svårare fotoprojekten han har varit kända hör Bo Kaspers album ”Vilka tror vi att vi är” – med om var när han skulle göra en guide till det lite mer det med soffan. snobbiga Moskva.

– Annars har jag gjort mycket matplåtningar och ett – Det var skitsvårt eftersom vi inte kom in någon- flertal matreportage för olika tidningar. stans, det stod vakter med skyddsvästar och röt ”Niet” Drömjobbet som han fortfarande väntar på är att åt oss. fota mat i olika länder som inte har så kända kök.

Men projektet han drömmer sig tillbaka till är när – Det skulle vara kul att få åka runt och göra något han reste till USA, hyrde den största, starkaste jänka- sånt. Jag har ett stort matintresse och lagar själv mat ren, tog med två polare och körde runt i västra staterna. minst en och en halv timme om dagen, säger han.

1. Amir Chamdin, rappare och regissör. 2. Bergen i södra Etiopien, en plåtning för Fairtrade.

3. Matreportage för Spoon Publishing. 4. Personporträtt på serietecknaren Joanna Hellgren.

5. Röda torget i Moskva. 6. Fotografering på nattklubb till en restaurangguide om Moskva för tidningen Scanorama.

3&4

5&6

41

42

Få kanaler når dina befintliga och potentiella kunder så effektivt som nyhetsbrev. Och det behöver inte kosta särskilt mycket.

Så vad bör du tänka på, vilka fallgropar ska du undvika och får man verkligen skicka till vem som helst? Jonas Melcherson, projektledare, och Adam Wihlke, art director, båda från webbyrån W4, reder ut begreppen.

FRÅN SPAM TILL SUCCÉ Nyhetsbrev är effektiva både för att göra dina läsare medvetna om tillfälliga erbjudanden och för att långsiktigt bygga ditt varumärke och din relation med kunden.

För att dina befintliga kunder ska vilja fortsätta prenumerera på ditt nyhetsbrev, och naturligtvis för att locka nya prenumeranter, är det viktigt att du erbjuder något i nyhetsbrevet som bara prenumeranter får del av. Särskilda rabatter, unika erbjudanden, tips, tricks och analyser är alla exempel på innehåll som lockar läsaren och får denna att känna sig utvald.

Som webben var förr

Flytta till skräpkorgen

Glöm inte att vara social Saker att tänka på

Ett av de största hindren för att skapa ett bra nyhetsbrev är de tekniska begränsningarna.

Att bygga en mall för nyhetsbrev är att gå tillbaka till hur webben såg ut för snart ett decennium sedan, då tabeller och spacer-GIF:ar var vardagsmat. Det beror främst på att ditt nyhetsbrev kommer att läsas på många olika plattformar och i många olika e-postläsare – varav en del knappt kan hantera visning av bilder. Se därför till att mallen kan testas utförligt i så många miljöer som möjligt.

– I vårt verktyg – Buddy Mailman – kan vi virtuellt testa utformningen av mallen i ett hundratal miljöer innan det skickas ut. Det är otroligt värdefullt, säger Adam Wihlke.

Inget seriöst företag vill få sig eller sina produkter förknippade med spam.

Visa alltid tydligt för mottagaren hur denna kan sluta prenumerera och hur man kan ändra adressen som utskicket ska gå till.

Vidare är det viktigt att i nyhetsbrevet förklara varför mottagaren finns med på din utskickslista. ”Du får detta nyhetsbrev som aktiv eller tidigare kund hos X, eller för att du på annat sätt visat intresse för våra produkter” är ett exempel på hur du kan skriva.

Skicka aldrig till adressater som inte aktivt gett tillåtelse till detta. Tänk också på att om du skickar nyhetsbrev från din egen e-postserver finns alltid risken att den kommer att markeras som spamserver av vissa mottagare.

Ditt nyhetsbrev skickas endast ut till dem som aktivt valt att läsa det. Se därför till att allt innehåll enkelt kan delas via sociala medier för att sprida det vidare. En Facebook-”Gilla”-knapp, en ”Twittra detta”-länk, en ”Dela detta nyhetsbrev via e-post” ska vara enkelt att infoga i din text i varje bra nyhetsbrevsmotor.

Bestäm en utgivningsplan om nyhetsbrevet ska vara återkommande. Vilken takt orkar och kan du hantera? Hur ofta har du något verkligt intressant att säga? Och var går gränsen för vad dina prenumeranter tål innan de väljer att klicka på den där tydliga avprenumerera-länken?

Testa, testa, testa. Använd så kallade split-runs, det vill säga låt hälften av mottagarna få ett något annorlunda nyhetsbrev, till exempel en annan rubrik, andra färger eller att nyhetsbrevet skickas ut vid olika klockslag. Då får du snabbt ett underlag för vad som fungerar bäst (och vad som inte fungerar alls).

Välj ett verktyg som gör det lätt för dig att skapa, administrera, skicka ut och följa upp ditt nyhetsbrev. Känns det inte enkelt och kul att arbeta med motorn du valt kommer du snart att tröttna.

– Det är också vår uppfattning att marknaden är full av mer eller mindre seriösa lösningar, och skillnaderna i pris känns ofta ganska godtyckliga, så kolla runt noga, avslutar Jonas Melcherson.

44

Feta bilder, handritad grafik och mobilsajter. Det är några av webbtrenderna vi kommer att få se mer av. Men även mer otippade inslag kommer att dyka upp, som feta fötter. Sidfoten blir inte längre en skrotningsplats där länkar som man egentligen vill skippa får en sista viloplats. I stället kan den bli språngbrädan in på sajten. Text Jonas Melcherson. Illustration Fredrik Söder.

9 trender för webben

1. Responsive design

2. Tv + Sociala medier

3. Handritad grafik

Det finns inte en standardstorlek på bildskärmar, det har aldrig gjort det. Samma webbdesign kan beskådas på en bildskärm som ryms i fickan – eller på Apples Thunderboltskärm med den respektingivande bredden 2560 pixlar. Men det är lugnt. I höst blir designen helt elastisk och kan på så många fler sätt än töjbara sats­ ytor anpassas till läsarens tekniska förutsättningar.

Tv-bolag har pengar. Sociala medier-företag visar finansiella muskler. De kommer att finna varandra under sommarens fotbolls- och OS-sändningar. Underhållningsprogram bakar in allt fler Facebook-inslag, allt djupare in i programkoncepten. I sommar kommer playkanalerna att ge Facebookkommenteringen lika mycket kvadratyta på skärmen som själva spjutkastaren i direktsändning från London.

Webbdesignerns surdegsbröd eller långkok om man vill. För en stressad karriärist med sociala ambitioner är höjden av lyx att visa att man har mycket fritid att lägga på allsköns hantverk. På samma sätt är alla formgivare i smyg avundsjuka på dem som kan och har tid att rita på riktigt. 2012 ser de mest exklusiva sajterna ut som en rätt tidig tuschskiss, eller om man så vill – ett punkigt skivomslag från ’78.

4. Progressive enhancement

5. Feta bilder

6. Feta fötter

Man kan säga att det är som med ett par sköna solbrillor. Ju bättre webbläsare du skaffar dig, desto vackrare blir webben. Vad andra ser beror på vad de har för browser. Nu kan vi använda vilket typsnitt vi vill, fixa snygga övertoningar, skuggor och effekter som runda hörn med ytterst lite kod. Det ser fantastiskt ut i en bra webbläsare. I äldre webbläsare faller fernissan av, gradvis, tills sajten ser ut som webben gjorde med Internet Explorer 6 runt år 2004.

Nedladdningstid och optimerade bilder känns väldigt mossigt. JPG-komprimeringen ser bättre ut än tidigare och uppkopplingar är snabbare. Bild är ju faktiskt bäst i RGB. Gör som de gör på Fotografiska museet, fyll RGB-skärmen från kant till kant med bra foto.

Sidfoten på en webbplats är inte längre en länkkyrkogård dit vi förpassar länkar vi är osäkra på om vi borde spara eller slänga. Foten är början på fortsättningen av besöket på sajten. Det är ofta här besökare beslutar sig för att sticka, eller stanna kvar. Radera genast metaforen sidfot som den används för att beskriva sista raden på ett brevpapper. 2012 kan sidfoten vara din viktigaste meny.

abcdef

HEJ!

7. Mobilsajt – inte mobilapp

8. Klassisk typografi

9. Retro

Få saker i är mer irriterande än att bli utslängd ur telefonens webbläsare och intvingad i appstore för att ladda ner ett till program. Nu lägger vi utvecklingsresurserna på en långsiktig, lättillgänglig mobil version av hela webbinnehållet i stället för att tävla om två, tre dagar i rampljuset i Apples butik.

Nu kan vi använda vilket typsnitt som helst och med full precision sätta kerning, radavstånd och andra typografiska parametrar. En lång rad formgivare kommer att gå bananas, i ren lycka. Kör hårt, säger vi. Med risk för att användaren glöms bort någon enstaka gång ser vi fram mot nytt ögongodis och hoppas på att få häpna över vad som går att göra med @fontface.

För två år sedan svängde amerikanska formgivare, musiker och filmskapare av på Memory Lane för att mysa i minnen från den tid då USA regerade över världen och dess populärkultur. Nu tar vi i Sverige efter och ger våra verk en lätt bakåtslickad anstrykning av 50-tal eller en pigg ton av ett pastelligt 80-tal.

46

Kan man dricka vin ur flaskor med fula etiketter? Tveksamt, tycker bröderna Söder. Fredrik är formgivare på X4 (och designer bakom denna utgåva av #4) och lillebror Martin är sommelier. Nedan reder de ut det eviga motsatsförhållandet mellan form och innehåll, i den första Designprovningen av vin. Text Söderbröderna och Sandra Troedson. Foto Fredrik Söder.

IL NOSTRO ROSSO DEL SALENTO Apulien, Salento, Italien Årgång 2010 Skruvkapsyl 55 kr

NIEPOORT REDOMA TINTO Douro, Portugal Årgång 2007 Naturkork Cirka 30 euro

LA SPINETTA BARBARESCO Piemonte, Italien Årgång 2007 Naturkork 379 kr

Detta är ett av Systembolagets absolut billigaste viner på flaska. Faktum är att vinet görs i Simrishamn. Druvmusten skeppas från Italien hit till vackra Österlen för att buteljeras. Etiketten som vill signalera mörkt, kryddigt och fruktigt ritas på Fridhemsplan i Stockholm.

Vinet i sig saknar helt tanniner och längden är ganska obefintligt men det passar till en hel del olika rätter, vilket gör det till ett okomplicerat vin. Prislappen är också överkomlig.

Etiketten är vältypograferad i Walbaum med röd folie på mattsvart bakgrund. Den präglade symbolen överst på etiketten påminner tyvärr mest om ett hemslöjdat karottunderlägg i gjutjärn. Symbolen går också igen som ett barnplåster på plomberingen.

Färgkombinationen är dock snygg i endast rött, vitt och svart, men formspråket spretar för mycket och drar ner betyget. Ser trots allt klart dyrare ut än vad det kostar, men smaken är helt i linje med priset.

Ett fullkomligt mörkt pepprat vin som kommer från Dourodalen i Portugal där portviner produceras.

Tyvärr går denna butelj inte att få tag på i Sverige, så missa inte denna spännande o ch kryddiga goding med lång eftersmak nästa gång du åker till Portugal.

Första intrycket är att tryckeriet klantat till allt och tryckt två olika etiketter på varandra. Men andra blicken avslöjar en komplex form med vitt skilda element så som Jan Tschicholds typsnitt Sabon tillsammans med Aldo Novareses 60-talsfuturistiska Euro­style. Och över det hela en pointilliserad bild av en fågelbur eller ett runt lusthus. Oberäkneligt och intressant. En design som ställer lika många frågor som den ger svar. Enda skönhetsfelet är det generiska användandet av återvinningssymbolen i nedre högra hörnet.

En utmärkt kombination av både spännande vin och design. Har man inget att prata om när det dricks upp kan man alltid diskutera etiketten ett varv till.

Flaskans etiekett har en ilsket klarröd bakgrund med Albrecht Dürers fantastiska träsnitt av en bepansrad noshörning. Trots splittrad typografi med både en versal antikva, spärrad linjär och namnet i något halvkalligrafiskt så är detta en favorit som fångar kraften i vinet.

Plus också för den diskreta reliefen av namnet i glaset nära flaskans hals.

Noshörningen används på de flesta av La Spinettas viner, vilket är smart. Kunderna kommer kanske inte ihåg namnet, men känner igen motivet. Ett utmärkt exempel på hur kraftfull estetik kan bygga ett starkt varumärke. Kul med en illustration som inte visar vinrankor eller en herrgård, de överlägset två vanligaste motiven på vinflaskor.

Den som gillar Piemonteviner gillar ofta ”noshörningsvin”. Ett mörkt stramt och nyskapande vin. Finns endast under en begränsad tid på Systembolaget, så passa på att köpa hem ett par flaskor.

DESIGNPROVNING: VIN

47

GAJA CA'MARCANDA PROMIS Toscana, Italien Årgång 2007 Naturkork 279 kr, beställningssortimentet

GR-174 Priorat, Spanien Årgång 2010 Naturkork 129 kr

CHÂTEAU CHEVAL BLANC ST. EMILION Bordeaux, Frankrike Årgång 1985 Naturkork 2 200 –4 000 kr på auktion

Angelo Gaja från Piemonte i nordvästra Italien har under 1970- och 1980-talen bidragit till att höja anseendet och ryktet kring vinerna från Barbaresco och Langhe. Gaja rankas högt i hela världen som en producent av yppersta klass. Företaget har nu växt med gårdar i andra delar av landet. Vid Toscanas kustremsa i distriktet Bolgheri görs detta vin, första årgången skördades 2000. Resultatet blev gott och vinälskare har ännu ett vin från Angelo att njuta av.

Vinet är mustigt, granatäpplerött och aromatiskt kryddigt. En bra fast struktur med toner av anis och fänkål. Gott att dricka ungt, men utvecklar med åldern djupare smak och doftämnen som ger en ytterligare dimension till vinet.

Vinet är ett av flera i en serie i olika dekorfärger.

Formens slående enkelhet och rena färg gör att man helst inte vill dricka vinet utan bara ta fram och titta på flaskan då och då. Lika elegant som haute couture.

Sober typografi i svart och grå pms tillåter färgen att vara det bärande elementet. Ett vin där också designen vinner på att lagras.

Efter ett par timmars bilfärd söderut från Barcelona tar du av på en mindre väg till höger upp i bergen som för dig rätt in i distriktet Priorat. Vägen som namngett vinet är GR-174. Första årgångarna härifrån var täta och mörka, skapade av druvor från de äldsta stockarna och bästa läget. Vinet kommer från nyplanterade områden som ännu inte nått sin fulla potential. Vinkoncernen Peralada som står bakom ett flertal erkända spanska vinhus producerar även detta vin.

Designen är överlägsen vinet, som inte är någon hit.

Kryddig i och för sig, med inslag av både choklad och vanilj, men ganska tråkig eftersom det vänder sig till en relativt stor målgrupp.

Vi uppskattar den enkla och vackert folierade etiketten och att namnet är lätt att komma ihåg.

Flaskan passar bra i multipel som dekor i mäklarstylad lägenhet med öppna överskåp i oljad ek. Ett vin för den som kan mer design än vin och gärna vill visa upp sina flaskor.

Årgången 1985 rankas som en av de bättre på 1980-talet, en balanserad växtsäsong gav hälsosamt och kraftfullt druvmaterial. Efter 20 månader på ekfat har nu vinet stilla bidat sin tid på flaska i 25 år. Vi förvånas över att både doft och smak är så pigg och frisk. Frukten är tydlig och drar åt det röda hållet med skogshallon, mogna röda vinbär med en krydda av örter och eleganta fattoner. Smaken är fyllig och behaglig, långsamt öppnar sig lager av smaker. En mogen fruktighet finns där men även kryddor av tobak, torkade örter och fat. Vinets för­ hållandevis höga syra balanseras upp av den i vårt tycke nödvändiga strukturen av strävhet. Ett fulländat vin.

Ur ett formperspektiv räcker inte blekt och enkelt tryck i endast pms-guld långt med dagens mått. Men så är flaskan snart 30 år gammal. Designen är rik på dekorationer och ornament, på gränsen till för rik.

Typografin på vinets namn påminner lite om en collegetröja från ett amerikanskt universitet med sin ytterkontur och rundade text. Vackra träsnitt på sidorna av etiketten på franskt slott och en vapensköld – ett måste för varje seriös vingård att ha på sina flaskor.

48

Alla de tecknade porträtten i den här utgåvan av #4 är gjorda av Gustaf Öhrnell. Han var dock känd redan innan – Posten valde Gustaf Öhrnells bilder till frimärken, som gavs ut förra hösten och nu sprids i miljonupplagor. Men trots att han har världens roligaste jobb, och gott om intressanta uppdrag, längtar han tillbaka till leran i Sydostasiens djungler. Text Daniel Siksjö.

1.

Från frimärken till Laos djungel

GUSTAF OHRNELL Född: 1984 Bor: Stockholm Yrke: Illustratör www.gustafohrnell.se

För drygt ett år sedan satt Gustaf Öhrnell på en motor- – Det blir svårt att toppa. Nu kan det bara gå utför, cykel på en lerig djungelväg i Laos. Motorcykelturen skrattar han. var ett av många äventyr på den nio månader långa Men självklart trappar han inte ner på arbetstakten resan genom länder som Kambodja, Kazakstan, Uzbe- trots att drömjobbet redan är avklarat. Gustaf Öhrnell kistan och Turkmenistan. jobbar för närvarande mycket för produktionsbolaget Nu har motorcykel och djungel bytts mot dator och Brikk som bland annat har producerat animerade filett nytt kontor i Stockholm. När #4 byter några ord mer för SF och biståndsorganisationen Desmos. med Gustaf Öhrnell har han precis avslutat illustra- Andra stora kunder har varit Pensionsmyndigheten, tioner för Barncancerfondens nya kampanj, där Måns A4 och Upsala Nya Tidning. Bredden bland arbetsgiZelmerlöw är affischnamnet. varna kan kanske förklaras med att Gustaf Öhrnell inte – Tidigare jobbade jag hemifrån. Det hade sina för- begränsat sig till en enda stil som illustratör. Bland de delar, men min nya lokal är nog bra för arbetsmoralen. många uppdragen finns ändå en vinnare när det komJag fokuserar bättre framför skrivbordet, säger han. mer till arbetsglädjen.

I bagaget har han en Bachelor of Fine Arts efter tre – Jag gillar verkligen att göra redaktionella illustraårs studier på Konstfack och två år på folkhögskolor i tioner. Det bästa som finns är när jag kan kombinera Malmö och Leksand med inriktning på grafisk design. någon form av hantverksmässig tecknarlusta med ett Studierna har gett utdelning. gediget idéarbete, säger han.

– Posten valde mina illustrationer som nu pryder sex Det har nu gått ett tag sedan Gustaf Öhrnell återfrimärken med naturmotiv som gavs ut i höstas. De vände till Sverige. Strapatserna i Asien gav honom trycktes upp i miljonupplagor och det är så klart fan- blodad tand och han överväger nu att ta mc-körkort tastiskt roligt.

– något som Gustaf inte behövde i Laos – för att kunna Att själv få utarbeta illustrationerna till frimärken genomföra nästa drömresa. som sedan kan skickas till länder i när och fjärran är på – Men nästa resa får vänta lite. Just nu vill jag satsa ett sätt varje illustratörs dröm. helhjärtat på illustrationskarriären, säger han.

1. Ur examensprojekt ifrån Konstfack – teckningar inspirerade av Mästaren & Margarita.

2. Kottar – frimärke ur kollektionen "Frögömmen" för Posten.

3. Porträtt av Ulf Lundell, för Nya Upplagan. 4. Oh Dear – eget projekt. 5. Bokillustration för Snask.

6. Illustration för sajten Àjour – om Twitter som kanal för att samla in pengar.

2.

3.

4.

5.

6.

49

50

Det fanns en lyckligare tid, för inte så många år sedan, då det gick att få sommarjobb utan större åthävor. Medarbetarna på ATXW4 delar här med sig av sina ungdomsminnen i en exposé över det bästa och det värsta i genren. Kanske har det selektiva minnet skänkt ett förlåtande skimmer till en del skitjobb, men i huvudsak kan vi konstatera: det var bättre förr. Text ATXW4.

ATXW-FYRORNAS BÄSTA OCH VÄRSTA SOMMARJOBB SARA NILSSON

JONAS MELCHERSON

Bästa: Målning för Bodens kommun. Det regnade mycket den sommaren, så vi satt inne och lyssnade på musik i stället för att måla.

En sommar i början av nittiotalet tvingades jag jobba i stället för att hänga med bandet i replokalen. På ett fotosätteri lärde jag mig att sätta rubriker med gnuggisar i de porrtidningar som sätteriet producerade.

Situationen kändes knepig och blev snabbt omöjlig när bandet krävde att jag skulle stjäla tidningar ur arbetsplatsens arkiv.

DANIEL SIKSJÖ Då min morbror äger en camping sökte jag mig av ren lathet dit år efter år. Så mellan 16 och 19 år gick somrarna åt till att steka burgare, fritera pommes och sälja Blend Menthol Ultra till campinggästerna. Bäst: Gratis burgare. Sämst: Närkontakt med husvagnsägare.

MATILDA LANN

Bästa: När jag jobbade i servisen på en skärgårdskrog. Sol, havsluft, vinkvällar och bra dricks.

LOTTA LUNDIN Värsta: En sommar när jag var 17 jobbade jag som barnvakt till en Sommarjobbade som brevbärare i många år, helt suveränt, när man ettåring under ett bröllop. Tyvärr fick resten av gästerna nys om att det var färdig fick man gå hem, jag jobbade det fortaste jag kunde och gick fanns en barnvakt och plötsligt var jag ensam med fyra ettåringar och hem efter några timmar. Det bästa och enda sommarjobbet jag haft. en femåring. Ni fattar.

ADAM WIHLKE

PELLE ANDERSON

Bästa: Brytpunkten 80/90-tal – skivaffären i gången mellan plattan Sergels torg och trappan upp till Sveavägen. Alla intjänade slantar gick direkt till ny tolvtumsvinyl. Rökning bakom disken var inte bara tillåtet, det uppmuntrades. Vad mer kunde man begära? Värsta: Nej.

Värsta... jag minns inget dåligt sommarjobb. Det bästa var på Ahlsell & Ågren i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm i början av 70-talet, där jag lärde mig köra travers och hantera stålplåt på några ton styck.

Arbetarromantik när den är som bäst.

DANIEL BLANCK

SANDRA TROEDSON

Jag jobbade som städare och målare och utvecklade allergi mot målarfärg. Jag kombinerade med pollenallergi och julihetta. Näsan rann, luftrören kved och ögonen sved – men jag fick min lön. Jag brände det mesta av pengarna på cd-skivor som jag inte lyssnar på längre.

Bästa: Holms golfklubb i Halmstad. Jag hade varit i London och jobbat, kom hem och fick jobb i shoppen hos proffset Uffe. Utan någon som helst erfarenhet av golf, förutom minigolf, lärde han mig allt om klubbor, skaft och skor och jag sålde utav bara farten.

Värsta: en glasskiosk på stranden i Halmstad. När alla kompisar var SOFIA WIXNER nere och badade stod jag och stekte burgare, fick kasst betalt och föråt Jag har aldrig haft något dåligt sommarjobb, bara bra. Det bästa var mig på glass. när jag jobbade på Aftonbladets resebilaga.

MADELEINE BÄCK HENRIK SUNDBERG Bästa: Jobbade 5 soldränkta veckor när jag var 18 med att åka runt på en flakmoppe kring Forsmarks bruk och vid biotestsjön vid kärnkraftverken. Matade sälarna Nils och Sälma med fisk, tittade på vattennivån i dammen och antecknade detta på en lapp.

Värsta: Jobbade på ett kranmonteringsföretag i Schweiz tre somrar när jag var kring 16. Själva arbetet bestod i att skanna in tusentals offerter och specifikationer. Otroligt monotont. En sida tog exakt 7 sekunder att scanna in vill jag minnas.

KAJSEN BURELL Bästa: Brevbärare. Första somrarna hade vi beting och fick gå hem när vi var klara med rundan.

Värsta: Har inte haft några dåliga sommarjobb.

MARIA NORDHOLM

Bästa sommarjobbet var efter gymnasiet då jag var turistguide på båten Emma på Storsjön utanför Sandviken. Och mitt första vik som reporter på Arbetarbladet. Något dåligt sommarjobb har jag inte haft.

OTTO DEGERMAN Värsta: Jag jobbade på postgirot ett antal somrar i skarven mellan 80och 90-talen. Jag vände på papper, drog i spakar och övade upp en imponerande hastighet i att skriva in belopp på en liten räknedosa. Det kunde vara oerhört tråkigt emellanåt. Till exempel kommer jag ihåg hur jag stod i ett syrefattigt arkiv en eftermiddag och sorterade pärmar.

Bästa: Jag jobbade på postgirot ett antal somrar i skarven mellan 80och 90-talen. Jag vände på papper, drog i spakar och övade upp en imponerande hastighet i att skriva in belopp på en liten räknedosa. Jag träffade en hel del sympatiska kamrater. Bland annat en lång blond kille som kunde spela flöjt, en snäll lockig tjej och en kines som på rekordkort tid lärt sig en grammatiskt felfri svenska. Han berättade bland annat om hur han i tonåren experimenterat med mat i stället för droger. Exempelvis hade han kalasat på laboratoriemöss och duva – och som jag förstod det inte någon speciell matduva utan den sort som vi har gott om i Stockholm: luftens råtta.

Bästa: När jag började sommarjobba på dagstidning och fick åka ut på mitt första fotouppdrag. Värsta: Som tonåring fick jag ett av de hett eftertraktade kommunjobben. Tyvärr låg arbetsplatsen en mil hemifrån och mopeden tvärdog mer än en gång halvvägs till eller från jobbet. Mopeden var en rätt tung historia som tillhörde min storasyster.

Har man lånat syrrans moppe får man ta konsekvenserna – när den NOOR METTI helt vägrade starta släpade jag åbäket hela vägen hem. Har aldrig gjort Det enda sommarjobbet jag haft var när jag undervisade i Flash på en webbbyrå i Bagdad. Jag var väldigt stolt när jag fick min första lön. mig så förtjänt av min lön, dryga hundralappen om dagen.

Äntligen!

En QR-kod du har nytta av.

Nu introduceras SEQR, en helt ny tjänst som gör att du kan betala enkelt, smart och säkert med mobilen. Det enda du behöver är en smartphone och SEQR-appen. Läs mer och anslut dig till SEQR på seqr.se

52

ATXW4 Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Porto betalt

OLIVER A FÖRVÄNTA DIG DET OVÄNTADE

+46 70 660 51 96

OLIVE RA.S E