#4 Nakenchock

En tidning från A4-gruppen

Vår 2012 Nakenchock! Hudnära form i skogen / sid 24 Skandalblaska för 50 miljoner / sid 66 Chefredaktörer säljer sig / sid 39 Vi visar allt – delta du med / sid 86 Extra mobil framtid / sid 20 Dödssmittan – är du drabbad? / sid 61 Pris 44 kr

RetarDEX marknadsförs av Orion Pharma AB, 08-623 64 4

Världens godaste andedräkt.

RetarDEX® neutraliserar de ämnen som ger upphov till dålig andedräkt och gör tänderna vitare genom att ta bort missfärgningar. Finns på apotek som spray, munskölj och tandkräm. Läs mer om god andedräkt på retardex.se

7. Inspiration 20. Mobilanpassa din webb 25. Personporträtt – Otto Degerman 39. Chefredaktörer blir tidningens varumärke 42. A4-gruppen ökar 49. Portfolio 62. Illustration: Eva Hjelte 66. Kraschen i Istanbul 78. Gerard Unger 82. Världens bästa tidningsfilmer 84. Formverkstad 90. Foto: Jann Lipka 94. Krönika: Jan Mosander 96. Sista sidan

3

#4 är A4-gruppens oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika grafiska form och typografi. Vill du köpa fler exemplar eller tidigare nummer? Hör av dig till oss.

Redaktör och ansvarig utgivare: Madeleine Bäck Texter: A4-gruppen Ledare: Pelle Anderson Gästkrönikör: Jan Mosander Art direction & grafisk form: Fredrik Söder Typsnitt: Swift av Gerard Unger, Neun av Fredrik Söder Bildbehandling: Lotta Lundin Tryck: Trydells, Laholm, 2012 Papper: Munken Polar, 120 gr och 240 gr

Pelle Anderson Styrelseordförande

Daniel Blanck Redigerare, A4

Kajsen Burell Operativ chef, X4

Christer Fälldin Redaktör, A4

Anna Langseth Reporter, A4

Matilda Lann Projektledare, A4

Jonas Melcherson Webbdesign, vd W4

Noor Metti Webbutveckare, W4

Daniel Siksjö Reporter, A4

Fredrik Söder Grafisk formgivare, X4

Madeleine Bäck Redaktör, A4

Otto Degerman Formgivare, A4

Lena Fischer Webbutvecklare, W4

Anna Lind Lewin Formchef, A4

Anna Lundin Formgivare, A4

Lotta Lundin Bildbehandlare, A4

Sara Nilsson Redaktör, A4

Maria Nordholm Redigerare, A4

Helén Pihlblad Ekonomi

Henrik Sundberg Webbutvecklare, W4

Sandra Troedson Redaktör, A4

Adam Wihlke Webbdesigner, W4

Sofia Wixner Formgivare, A4

Annika Zeffer Redigerare, A4

A4 gör bra tidningar bättre. I över 20 år har A4 utvecklat form och innehåll i såväl svenska som utländska tidningar. info@a4.se

T4 designar, producerar och säljer svenska typsnitt. Torbjörn Olsson och Bo Berndal är två av våra typtecknare. info@t4.se

W4 formger och utvecklar webbtidningar. Vi utbildar och hjälper redaktioner med webbstrategi. info@w4.se

X4 hjälper till att utveckla och stärka er grafiska profil och varumärke. info@x4.se

A4-gruppen, Bondegatan 21, se-116 33 Stockholm, 08-556 06 440, www.a4.se, info@a4.se

En av tankarna med #4 är att den ska se olika ut varje gång. Den här gången är det X4:s Fredrik Söder som lagt ner sin expertis i formen. Fredrik berättar själv på sidan 9. Det som förenar oss i A4-gruppen är inte likartad smak, eller samma favorittypsnitt, eller en fäbless för vissa formoch färgkombinationer. Vi har höga ambitioner för typografin, vi jobbar med de bästa fotograferna och illustratörerna, vi lägger ner vår själ i det vi gör. Men vi gör det för läsarna och annonsörerna, inte för att ”förverkliga oss själva”. Det räcker så bra med att förverkliga kundens drömmar. Alla i A4-gruppen tillför sin bit till helheten. Vi tror inte på en viss ”A4-form”, även om vi har en kollektiv arbetsmetod. Därför kan vi konstatera att Fredrik Söders form på #4 skiljer sig totalt från Sofia Wixners design av förra utgåvan. Bägge är viktiga kuggar i A4-gruppens designmaskineri – och gör helt olika form. Madeleine Bäck porträtterar i denna utgåva ännu en A4-formgivare, Otto Degerman. Anna Langseth skriver om våra projekt och Jan Mosander är gästkrönikör. Missa inte heller Sandra Troedsons text om mitt eget magplask i Bosporen; hur jag slarvade bort 50 miljoner kronor för investerarna i ett tidningsäventyr i Turkiet. Förhoppningsvis finns det en lärdom där. Men nog om oss. I julas skickade vi en gåva från A4-gruppen. Vi brukar göra det i stället för julkort. 2010 försökte vi skeppa 50 ton cement till sönderbombade hem i Gaza, men fartyg och last kidnappades av Grekland. 2011 skickade vi 10 000 kronor till Human Rights Watch i New York. Pengarna kom i alla fall fram. HRW uppmärksammar i en rapport den nu tioåriga skandalen Guantanamo­ lägret. Fortfarande sitter 171 fångar där. Så här skriver HRW: ”Den 11 januari 2002 förde USA de första 20 fångarna till interneringslägret i Guantanamo Bay. Det var inledningen till ett program som nu har pågått i tio år, där personer misstänkta för terrorism fängslas på obestämd tid, utan åtal eller rättegång. Sedan dess har 779 fångar suttit inspärrade där. Bestämmelser i National Defence Authorization Act för 2012, antagna av kongressen och undertecknade av president Barack Obama den 31 december 2011, upphöjer tillämpningen av obegränsat inspärrande utan rättegång till USA:s lag.” Det har gjorts många filmer om så kallade ”whistle-blowers”. Där porträtteras hjältar som avslöjat tobaksjättarnas skumraskaffärer, eller korrupta polischefer, eller farliga kärnkraftverk. Det borde vara Bradley Mannings tur nu – om han verkligen läckt de dokument som bland annat avslöjade den amerikanska arméns mord på Reuterjournalisterna i Irak. I stället ställs Bradley Manning inför krigsrätt och riskerar att dömas till döden. Dödsstraff eller, som föreslagits, Nobels fredspris 2012? Det ena utesluter tyvärr inte det andra. Pelle Anderson

5

Trygghet och säkerhet Nordisk Bevakningstjänst är ett auktoriserat bevaknings- och säkerhetsföretag med uppdrag främst i Stockholm och Göteborg. Våra tre affärsområden består av bevakning, säkerhetsteknik samt vår trygghetscentral. Med dessa tre områden resursoptimerar vi ditt bevaknings- och säkerhetsbehov. Kontakta oss gärna för mer information eller besök vår hemsida www.nordiskbevakningstjanst.se

Nordisk Bevakningstjänst AB, Linta Gårdsväg 5, 168 74 Bromma Telefon 08-688 86 60

NY-konst (hjärta) tidning Se hur konst kan bli tidning i New York. I slutet av februari öppnar utställningen Millennium Magazines på MoMA som visar hur konstnärer och konstnärsgrupper gjort egna tidningar för att sprida och ringa in sina idéer. Detta är något för dig som vill veta hur mycket mer en tidning kan vara. Utställningen pågår från 20 februari till 14 maj. otto degerman a4 Hitta dit The Museum of Modern Art, 11 West 53 Street, New York

Tona snyggt i CSS Fixa snabbt och snyggt övertoningar i CSS lika enkelt som i Photoshop. Ultimate CSS Gradient Generator hjälper dig: www.colorzilla.com/gradient-editor 7

Din båt – vårt gemensamma intresse! I över nittio år har Atlantica ångat på och bistått Sveriges båtägare med prisvärda, anpassade båtförsäkringar. Som kund vet du att vår långa erfarenhet av båtlivet ger dig fördelar. Vår skadereglering är berömd. Genom våra goda kontakter bland reparatörer runt om kusterna kan du snabbare njuta av båten igen efter en skada. Hålls båten skadefri får du bonus, stöldskyddsutrustning ombord ger rabatt på premien.

Och visste du att Atlantica Assistans kan rycka ut med en reservdel, en dunk bensin eller bogsering om det kniper? Servicen ingår i försäkringen om din båt är högst tio år gammal och värd minst 50 000 kronor. Övriga kan tilläggsförsäkras. Under 2010 ökade Atlantica mest av alla båtförsäkringsbolag enligt Försäkringsförbundets statistik. Räkna med att vi fortsätter i full fart ta fram nya fördelar för dig som kund. Välkommen till framtidens Atlantica redan nu!

Maila kristina.norman@atlantica.se för offert, uppge båttyp och värde på din båt.

8

Gå in på vår hemsida för mer information www.atlantica.se

Varje nummer av #4 är formgivet med typsnitt av en utvald typograf, i det här fallet holländske Gerard Unger. All brödtext är satt i hans mest kända typsnitt – Swift, som bland annat används i Metro. Rubriktypsnittet är skapat av fragment som blev över när han ritade brödtexttypsnittet Amerigo 1986. Formerna ovan är de pusselbitar jag har utgått ifrån och skapat nya bokstäver av.

Totalt endast nio olika former som utgör ett helt alfabet och typsnitt, både i versaler och gemener. Ibland behövs det inte mer än så för att kommunicera, både i ord och med hjälp av grafisk form. Med få distinkta element vill jag skapa en grafisk form som är stram men samtidigt levande. Begränsningarna blir till möjligheter och få element ger dessutom ett tydligt uttryck. fredrik söder, x4 9

Superskanner ser mer än ögat Få flipp på egen tidningsmix Har du försökt surfa nyheter med ambitionen att få fler vinklar på samma händelse? Då vet du hur mycket tid som kan gå åt bara för att hitta världens olika nyhetssajter. Du behöver en nyhets­aggregator, en tjänst som samlar nyheter från ditt tidningsurval och paketerar om dem till en ny, dösnygg och lättläst personlig utgåva. Flipboard är i vårt tycke den app som gör jobbet bäst. Den låter dig välja nyhets­ källor från hela världen till din egen blädder­ app. Släng in ditt eget Facebook- och Twitterkonto i mixen så blir omvärldsbevakningen komplett – och bara bara din. jonas melcherson w4 De bästa nyhetssamlarna Flipboard (iPad och iPhone) Zite (iPad och iPhone, inget stöd för Facebook) På gång Det har under månader pratats om Googles Propeller och Yahoos Livestand, håll utkik.

10

En ny skannerteknik, utvecklad vid universitetet i Oxford i England, gör det möjligt att tolka gamla handskrifter. Skannern utnyttjar LEDlampor med frekvenser som kan urskilja rester av järn- eller kolbaserat bläck där det mänskliga ögat bara ser papper (eller papyrus). Skannern är också bra på att upptäcka förfalskade sedlar och pass. pelle anderson a4

Handarbetet åter till heders En modern hantverksrörelse med ursprung på USA:s västkust växer snabbt. Utomhusmässan i New York i höstas lockade såväl entusiaster som investerare, och trenden har spritt sig ända till Kairo i Egypten. ”Maker”-rörelsen innefattar inte bara grovstickade tröjor och kurser i hur man bygger sina egna möbler, utan har många högteknologiska inslag. Billiga kretskort och andra digitala element köps som Legobitar och kan kombineras och programmeras till i stort sett vad som helst. En del bedömare anar en ny teknisk revolution i vardande, med billiga 3-D-skrivare som ett viktigt verktyg. Kolla resultaten av rörelsen på etsy.com. Avtrycken i media lär inte vänta på sig. pelle anderson a4

Rätt typ av spel Method of Action har två webbaserade typsnittsspel som testar dina typografiska kunskaper. I Kern Type kernar du ett ord till perfektion. Start- och slutbokstaven är fast, och du får sedan se originalet och hur väl ditt förslag överensstämmer med typsnittsdesignerns. I Shape Type är målet att fylla i kurvor på bokstäver från existerande typsnitt. Spelen är både välgjorda och beroendeframkallande. sofia wixner a4 Spela på type.method.ac och shape.method.ac

Häng ut din hovrande AD Mardrömmen för alla är när arbetsgruppen ställer sig bakom skrivbordet och tycker. Riktigt svettigt blir det när tyckarnas tyckare, art directorn, ställer sig där och pekar med hela handen. Denna specifika tilldragelse är vad Tumblr bloggen Hovering Art Directors ägnar sig åt. Bilder på företrädesvis män, gärna i skägg, som pekar, kisar eller ser allmänt missnöjda ut. Stor humor utlovas. adam wihlke w4 www.hoveringartdirectors.tumblr.com

11

Smycka dig med tangenter Gamla skrivmaskiner gav en viss grace och skönhet åt journalistik och annat skrivbordsarbete. Nu kan du återvinna känslan med trendiga smycken. Konstnären Maria Johansson tillverkar örhängen, manschettknappar och andra smycken av gamla skrivmaskinstangenter. – De finns i princip i varje dödsbo och få människor ser dem som värdefulla. Jag ser till att de får ett nytt värde, säger hon. En liknande idé har Pernilla Köhlberg, som läser form­linjen på Beckmans Designhögskola. Hennes snygga halsband av kasserade tangenter sätter ett skrivarhjärta i brand. madeleine bäck & annika zeffer a4

Manschettknapparna av Maria Johansson kostar 280 kronor per par, örhängena 120 kronor per par. De kan köpas på bland annat Sivletto och Moderna museet i Stockholm samt på Form och Design center i Malmö. Pernilla Köhlbergs halsband kan beställas­direkt av Pernilla på www.beckmans.se/pernillakohlberg/.

Georgia & Verdana för print och webb

12

De gamla trotjänarna Georgia och Verdana, två typsnitt tecknade av Matthew Carter för Microsoft för 15 år sedan, har fått en rejäl uppdatering. Georgia Pro och Verdana Pro i OpenType, som säljs av Font Bureau i Boston, har fått flera bredder och vikter liksom andra finesser. Webbversionerna hittar du på Webtype. Typsnittens popularitet beror mest på att de levereras gratis med i stort sett varje PC eller Mac, men också för att de visat sig vara extremt läsbara även under svåra förhållanden. pelle anderson a4

Har du en förväntis eller nysare på jobbet? Kanske känner du någon som är attitydinkontinent, appande och lite framåtlutad? Dessa pittoreska uttryck är bara några av de nya ord som presenterades på Språkrådets nyordslista i slutet av december 2011. I listan finns både helt nya ord för 2011 men också sådana som ökat i användning eller aktualitet under året. madeleine bäck a4

Här är några godbitar: Appa: Fixa med sina appar i mobilen. Attitydinkontinens: Oförmåga att hålla inne med vad man tycker. Fastlans: Frilans knuten till en viss arbetsplats. Foliehatt: Symboliskt uttryck för rädsla för inbillad fara då hattar av metallfolie av vissa tros skydda mot strålning från rymden. Framåtlutad: Intensiv, energisk, företagsam. Förväntis: En person eller något man förväntar sig något av. Mobildagis: Kollektiv förvaring av mobiler när de inte används. Nysare: Person som sprider nyheter och tips vidare. Surdegsfaktorn: Surdegsbrödets popularitet sett som uttryck för ett vidare samhällsfenomen. Trollfilter: Åtgärder för att förhindra nättroll, det vill säga personer som anonymt kommer med osakliga och osmakliga kommentarer till tidningars nätartiklar. Vobba: Vabba och samtidigt jobba hemifrån. Källa: Språkrådet. Läs listan på www.sprakradet.se/12509

Medicinnyheter allt bättre Sajten HealthNewsReview.org granskar medicinska nyheter publicerade i amerikanska medier. En panel med forskare och läkare rankar nyheterna efter tio kriterier, bland annat om forskningsresultat värderas korrekt och om eventuella risker tas upp, och betygsätter sedan nyheten. Nu har sajtens första drygt 800 granskningar (åren 2006–2009) jämförts med de senaste 800. Gary Schwitzer som driver sajten, konstaterar

att tidningarna fått allt bättre medicinnyheter. De senare granskningarna är bättre i åtta av tio kriterier. Sämre är dock att andelen nyheter som förlitar sig på pressmeddelanden har ökat, liksom nyheter som beskriver något som nytt trots att det inte är det. Hur statistiskt signifikanta förändringarna är nämns inte. Sajten har tillkommit i kölvattnet av australiensiska sajten Media Doctor som även finns i Kanada. sara nilsson a4

h prata g. c o s a n r vd Jo dan ida Ring v책timerad webb re mobilop

W4 / BONDEGATAN 21 08 556 06 445 INFO@W4.SE W4.SE

Tävla i typografi Papperstillverkaren Conqueror bjuder in till typografiskt OS. Tävlingen går ut på att formge en affisch på temat sport. Deltagaren väljer papperskvalitet och tryckteknik för bidraget som laddas upp för publik omröstning. De 50 bidrag som fått flest röster bedöms av en internationell jury ledd av typsnittsformgivaren Jean-François Porchez. kajsen burell x4

Kanelbullen, snabel-a, at-tecken – kärt barn har många namn Ursprungligen betydde tecknet @ styckepris, ex­empel­vis 12 kilo @ 3 kronor = 36 kronor. På senare tid har det använts i adresser, exempelvis 705 Metropolitan Avenue @ Graham Street. Och det är i den betydelsen det används i e-postadresser, förstås. På skrivmaskiner fanns det som ett eget tecken sedan år 1900. Men @ är äldre än så. Redan år 1448 användes det i manifestet för en skeppslast vete från Kastilien till kungadömet Aragonien. Och år 1674 dyker det upp i ett domslut från Arboga rådhusrätt. Huruvida @ är bildat i den latinska eller grekiska traditionen är oklart, det finns flera teorier. Men en trolig förklaring är att @ är en ligatur, en kombination av bokstäverna a och d, och alltså ska utläsas ”ad” på latin. Vilket ju stämmer, eftersom det betyder vid, på, mot eller till. Per aspera ad astra – över svårigheterna mot stjärnorna! @-tecknet är nu det mest globala av alla tecken. Det finns på alla språk, i alla länder där internet finns. Det slutgiltiga beviset på @:s upp­höjelse: tecknet ingår numera i de permanenta samlingarna för arkitektur och design i Museum of Modern Art i New York. pelle anderson a4

Så här kallas @ på en del av världens språk: Språk Smeknamn Uttal Armenska Valp Sjnik Bosniska Tokiga a Ludo a Kinesiska Lilla musen Xiao laoshu Tjeckiska Sill Zavinác Holländska Apsvans Apenstaartje Finska Kattsvans Kissanhäntä Tyska Spindelapa Klammeraffe Grekiska Ankunge Papaki Hebreiska Strudel Krukhit Ungerska Mask Kukac Italienska Snigel Chiocciola Japanska Naruto Naruto Koreanska Valthornssnäcka Golbängi Ryska Hund Sobaka Turkiska Öra, Gumse Kulak, Kotj

15

Den 3 mars 2005 beslöt Svenska Akademien att sära på bokstäverna V och W i sin ordlista SAOL, vilket krönte W till officiell 29:e medlem (på plats 23) av det svenska alfabetet. Förändringar i vårt alfabet sker ytterst sällan, därför arbetar en grupp inom Stockholms Typografiska Gille sedan i höstas med att organisera en dag som uppmärksammar W. 2012 firar W sju år som medlem av det svenska alfabetet. Lördagen 3 mars kl 12–16 kommer detta att uppmärksammas med en serie presentationer av språkvetare, poeter, skribenter och naturligtvis typografer. Platsen för firandet är Rönnells antikvariat, Birger Jarlsgatan 32 i Stockholm. Kaffe och tårta serveras.

Skriv i stil

En populär penna bland många formgivare och illustratörer är Pilot Hi-Tec-C som finns i många färger och modeller. Den amerikanska designduon CW&T tröttnade dock på dess plastiga känsla och tog fram ett eget skal till patronerna med en minimalistisk design helt i metall. Pennan förvaras i ett matchande fodral som också dubblerar som linjal. Beställ din egen på shop.cwandt.com. fredrik söder x4

17

Lyssna på typsnitt Den finsk-holländska typsnittsbyrån Underware startade podcastestationen Typeradio 2004. Den ständigt växande gruppen bakom nätradion intervjuar typsnittsdesigners, till exempel Cyrus Highsmith, Erik Spiekermann och Veronika Burian, och sänder även en del andra inslag om typografi. Det finns nästan 500 podcaster som också är nedladdningsbara. sofia wixner a4 Lyssna på www.typeradio.org

Kina överglänser Googles kartor

Dina hjärnvågor ger dig framtidens nyheter

Det var några år sedan sajter som Eboy.com fick oss att baxna över fantastisk pixelgrafik. Edushi.com tar det hela till en helt ny nivå när man skapar kartor lika detaljerade som satellitbilder över hela kinesiska storstäder. Hur många mantimmar som ligger bakom en karta vågar vi inte ens spekulera i. Ta till exempel en titt på http://shanghai.edushi.com och zooma ut ordentligt. Nu väntar vi bara på vem som ska ta konceptet till Sverige så att vi får se SoFo i all sin pixelglans. adam wihlke w4

Nyfiken på vad som sägs på en nyhetsredaktion? Kika på sajten OverheardInTheNewsroom.org som publicerar de, enligt egen ut­­­ sago, bästa kommentarerna från nyhetsreda­k­tio­ner världen runt. sara nilsson a4

Framtiden inom media är digital, skräddar­sydd för in­dividens livsstil och med ett högre säkerhetstänk än i dag. Detta förutspår forskare vid amerikanska Georgia Institute of  Technology i sin framtidsspaning av kommande megatrender inom media: Future­media Outlook 2012. Spaningen omfattar de närmsta fem till sju åren och enligt de trendkänsliga forskarna står vi just nu på randen av ett jättegenombrott för smarta, interaktiva medier. Tänk dig exempelvis en utveckling där sensorer i pannband, mössor och liknande kan läsa av dina hjärnvågor och anpassa innehållet i din nyhetsapplikation efter din sinnesstämning. Detta kan vara lika troligt, menar forskarna, som tredimensionell informationssökning. Då skulle du exempelvis kunna hålla din mobil mot etiketten på en vinflaska du smakat av på en restaurang, skanna av den och få upp en hologrambild av dryckens historia och var den finns att köpa. Hela omvärlden blir en potentiell, animerad sago­bok. madeleine bäck a4

18

Läs mer på www.gatech.edu

Tjuvlyssna på journalister

Tidningar boksatsar Under de senaste åren har intresset för skönlitteratur fått sig ett uppsving med magasin som Vi läser och webbaserade Litteraturmagazinet. Nu har även Axess före detta chefredaktör Kay Glans gett sig in i bokdjungeln. Men nischen är smalare. I tidskriften Respons recenseras facklitteratur på svenska inom samhällsvetenskap och humaniora. Sex nummer per år är tanken och första numret ska komma ut i vår.

Stoff om profilerna bakom typsnitt

SAOL – nu som app Nu kan alla språkälskare ha den senaste versionen av Svenska Akademiens ordlista i sin smartphone. SAOL-appen lanserades i slutet av förra året och innehåller bland annat 125 000 ord med anvisningar hur de stavas, uttalas och böjs samt en felstavningsfunktion. Dessutom ingår den så kallade korsordshjälpen som gör det möjligt att hitta vilka ord som innehåller vissa kombinationer av bokstäver. Något för alla Wordfeud-fans? annika zeffer a4

Den som vill briljera med onödigt kunnande om typsnitt kan gärna läsa boken Just My Type. Författaren Simon Garfield skriver mycket personligt om saker som en typsnittsintresserad person vill kunna småprata om: Varför Comic Sans egentligen finns men inte borde finnas, hur Letrasets halkiga gnuggisark i början på 60-talet förändrade den grafiska världen eller hur John Baskerville blev beskylld för ”att ha skapat ett typsnitt som var så smalt och tunt att han kunde förblinda hela nationer”. Eller kanske hur det mest engelska av typsnitt, Gill Sans, som anammades av såväl BBC, Penguin Books och Church of England, skapades av en man som gick runt i en fotsid kaftan och levde i otukt med sina döttrar och ett antal djur. anna lind lewin a4 Läs själv: Typsnittsanekdoter i Just My Type av Simon Garfield, utgiven på Gotham Books. Köp bland annat på bokhandeln Konstig på Åsögatan 124, Stockholm, eller på Amazon.com

19

20

Text Adam Wihlke Illustration Eva Hjelte

Nästan var fjärde svensk äger en smartphone, och de flesta surfar på den. För ett par år sedan var appar ordet för dagen, men nu riktas fokus mot mobila webbplatser. Snart har ingen råd att bortse från mobilsurfandet, som väntas gå om det traditionella surfandet inom ett par år. Men vad behövs för en lyckad satsning, vilka är fallgroparna och hur går man bäst till väga? w4:s art director Adam Wihlke berättar hur du mobilanpassar din webb.

Det första steget är att verkligen förstå vad den mobila användaren behöver för att sedan skala bort allt innehåll, navigation och grafik som inte är kritiskt för att uppnå detta.

Vad är skillnaden mellan en mobilwebb och en app? En mobil applikation, en app, måste laddas ned till din smartphone. För Iphone betyder det att Apple måste godkänna appen innan den får ta plats i deras Itunes Store. Sedan måste den tänkta målgruppen ladda ned appen. En mobilanpassad webbplats däremot kräver inget mer än en kort kodsträng för att styra om smartphoneanvändaren till den optimerade sajten.

w4 är vana att se över hur kundens budskap och profil ska anpassas till det lilla, snabba formatet – och att snabbt och kostnads­effektivt översätta det till en mobil lösning.

Smartphones. Fungerar den mobila webbplatsen likadant på alla smartphones? Tyvärr inte. Olika operativsystem och olika mobila webbläsare betyder att slutprodukten måste modifieras för att fungera bra överallt. Det kan därför vara bra att välja ut ett eller ett par operativsystem, särskilt om budgeten är begränsad. IOS (Iphone) och Android (HTC / Sony Ericsson / Samsung) dominerar stort den svenska marknaden, med Symbian (Nokia), Windows Phone och BlackBerry OS en bra bit efter.

Mobilanpassa? Det går ju att mobilsurfa på vår vanliga sajt? Ja och nej. Dagens smartphone är väldigt bra på att visa traditionella webbplatser. Få tekniska begränsningar finns, även om Iphone inte visar Flash. Däremot krävs ofta att besökaren känner igen den utzoomade och i mobilen plottriga sajten från tidigare för att hitta vad man söker.

Måste vi bygga nytt? Eller kan vi modifiera vår befintliga webb? Få mobila surfare har samma mål som den traditionella surfaren. Oftast vill du ha kontaktuppgifter, kolla öppettider, hitta till en plats, boka bord… Detta kräver ett helt annat tänk än det som gäller den vanliga webbplatsen. Det första steget är att verkligen förstå vad den mobila användaren behöver för att sedan skala bort allt innehåll, navigation och grafik som inte är kritiskt för att uppnå detta. Webboptimerad grafik kan också se suddig ut på en högupplöst mobilskärm.

Responsive web – för den som har mycket att berätta. Hittills har så gott som alla webbplatser byggts med en fixerad bredd; ett visst antal pixlar. Det har varit praktiskt att arbeta på det sättet, med en bestämd satsyta. Men nu efterfrågas webbplatser som kan skalas om från skrivbordets enorma 28" skärm, via laptopen till läsplattan och mobiltelefonen. Lösningen kallas Responsive Web Design, att utifrån webb­läsarens storlek anpassa webbplatsen både grafiskt och innehållsmässigt. Särskilt intressant är det här för tidningar, bloggar och andra aktörer med innehållstunga produkter. En annan fördel är att slippa utveckla och administrera för alla de olika plattformar och mobila enheter som finns i dag, eller som kommer.

5 frågor till christer björkin vd på idg

1. Vilka sorters tidningar behöver mobilsajter? Alla bör mobilanpassa sina sajter. Däremot kan behovet av en helt egen mobilsajt variera beroende på vilka läsare man vänder sig till. 2. Varför då? Trafiken från smartphones och tablets ökar mycket snabbt och kommer mycket snart att växa förbi trafiken från fasta datorer och för IDG:s del redan 2012 – 2013. 3. Hur många av era tidningar har mobilsajter?

Ok, men vad kostar kalaset? En vanlig missuppfattning är att mobila webblösningar kostar mycket att utveckla. Det är ett arv efter apparna som generellt sett kräver långt mer utvecklings- och konsulttid än en mobilanpassad webbplats. W4 rekommenderar ofta kunder att börja i liten skala och hellre utveckla sin mobila satsning över tid, än att ta ett för stort grepp från början. W4:s konsulter är vana att se över hur kundens budskap och profil ska anpassas till det lilla, snabba formatet – och att snabbt och kostnads­effektivt översätta det till en mobil lösning.

Samtliga. 4. Webbsajt eller app? Vi gör mobilsajter, men vi gör också appar – ibland för innehåll, ibland för helt nya tjänster men även för att skapa premiumlösningar för våra prenumeranter. 5. Vad ska man se upp med när man skaffar mobilsajt? A och O är att göra den användarvänlig och att göra det nu. Viktigast är nog att finnas där läsarna finns, det vill säga i allt högre grad mobilt, än att göra allting rätt från start.

optimera. Precis som i webbens barndom är laddtiden en av de viktigaste aspekterna. Hellre enklare grafik och färre bilder än en segladdad sida. renodla budskapet. Den mobila användaren vill ha specifik information, och all information som användaren inte själv bett om bör hållas extremt summarisk. t ydlig navigation. Det kan låta som en självklarhet att navigationen ska hållas enkel och tydlig, men på en mobil webbplats är det A och O. rensa. Ofta kan det räcka med kontaktuppgifter och direktlänkar till kartpositionering, telefonnummer, e-post. Kombinera gärna med en bra sökfunktion. behåll ”appkänslan”. En mobil webbplats kan kännas som en app, vilket inte är en nackdel. Låt användaren spara ned en ikon och direktlänk till din sida på sin telefons hemskärm.

24

25

Bra design är organisk. Den kan upptäckas och skapas under arbetets gång. Grafiske formgivaren Otto Degerman hämtar sin över­tygelse från ensamma löp- och skridskoturer i naturen. #4 följer med på en pulshöjande och iskall inspirationsrunda.

Text Madeleine Bäck Foto Jann Lipka

Januari 2012 och vinterns hittills kallaste dag. En isskorpa har till sist lagt sig över Källtorpssjön i Nacka sydöst om Stockholm. Ännu spegelblank och skälvande skör, men tillräcklig för att locka med löften om vinterbad och långfärdsskridsko. Otto Degerman står på Hellasgårdens badbrygga och ångar av sig vattnet efter säsongens första kombination av löpning och isdopp. – En polare sa en sak som jag verkligen håller med om. Det är nu det känns som om allt ont rinner av en. Efter löprunda, kallbad och bastu.

Jag gillar känslan av att vara en del av naturen

För Otto, som har ett kreativt och ofta stressigt jobb som tidningsformgivare på A4, och som dessutom är småbarnsförälder med allt vad det innebär, har de ensamma motionsrundorna i skogen blivit en nödvändighet, ett beroende nästintill. För honom är det ren avslappning. Minst två gånger i veckan ger han sig ut i Nackareservatet som ligger alldeles intill lägenheten i Sickla. Oftast springer han men på vintern byter han gärna till längdskidor eller långfärdsskridskor. Många gånger är han ensam och han föredrar skogens ljud framför musik i hörlurar. – Jag gillar känslan av att vara en del av naturen, förklarar Otto som av den anledningen också håller all teknisk utrustning på miniminivå. Han har visserligen en pulsklocka för att bedöma intensiteten i träningspassen, men att jämföra sig med andra är han inte intresserad av. Han tilltalas inte av kraftmätning. Rundor och resultat pratar han sällan om och de skulle aldrig hamna på träningswebbsidor på nätet, allra minst på Facebook.

26

Motionen i skogen är som en kontrast till jobbet. Att vara formgivare och konsult kräver att Otto håller sig uppdaterad om trender, om vad andra gör, att han jämför och mäter. Att han är expert. Så vill han inte ha det med löpningen, skidorna och långfärdsskridskorna. Han beskriver i stället sin ideala sportupplevelse som organisk. Under en löprunda känner han hur hjärnan får vara fri och hur tankarna ges utrymme. Då öppnas nya möj-

27

28

29

ligheter att göra upptäckter, framför allt i skogen men kanske också i sig själv. Otto är övertygad om att de här upplevelserna berikar honom och gör honom bättre i yrket. För även formgivning tycker han blir som mest intressant när den får vara ostyrig och böjbar, utan en bestämd mall och ett strikt mål. Svaren såväl som frågorna ska helst formas under resans gång och göra det lustfyllt att gå vidare. Organisk betyder även att formgivningen inte behöver ha en bestämd stil för att vara bra, tycker Otto. Huvudsaken är att resultatet blir rätt för uppdraget. – Sedan kan det förstås finnas tidningsform som tilltalar en bredare publik och smalare varianter som inte älskas av alla och som kanske betraktas som lite finare av vissa. Men jag tycker inte att det finns något som säger att den ena eller andra stilen är bättre. Det måste finnas plats för båda inriktningarna, så är det inom många olika områden, säger Otto och drar paralleller med forskning och konst. – Inom båda dessa områden är det en nödvändighet med en smalare spjutspets för att driva utvecklingen framåt. Alla kan inte gilla experimentell samtidskonst. Det är, precis som grundforskning, en under­ sökande verksamhet för de allra mest intresserade. Oavsett uppdrag går det självklart tungt ibland. Viss formgivning kan, för att tala i löpartermer, kännas som ett svettigt marathonlopp. Det krävs uthållighet för att komma i mål. Uthållighet och envishet. Otto har båda dessa egenskaper kombinerat med en oerhört stark integritet. Det märks på A4 där han lägger mycket tankeverksamhet och själ i sina formuppdrag, såväl i de löpande layoutjobben för Reumatikervärlden och Svensk Farmaci som i nya designprojekt. Karaktärsdragen är också uppenbara för hela foto- och formteamet som följt med ut i markerna denna tidiga morgon. För trots att Otto inte håller i designrodret för detta #4 är han oerhört tydlig med vad han är ute efter och hur han vill avbildas. Han har förberett oss alla med att visa inspirationsbilder av ensamma långfärdsskridskoåkare på blank öde is. Av nattjoggare med pannlampa i tät skog. Bilder där natur och person är jämbördiga. Hela formteamet står följdaktligen och fryser från strax efter klockan sju på morgonen till just före lunch, medan Otto avporträtteras på avstånd, springande på frostvita fält, frusna stigar, leriga vägar och över grönmossiga stenar mitt i granskogen. Fotografen Jann Lipka är ute efter bildvariation och tvingar in några täta porträttbilder, för att få ögonkontakt, men det är inte helt villigt från Ottos sida och strax där­ efter pyser protesterna fram: – Nej, det här är inte jag. Jag vill inte att skogen bara ska vara en snygg fond. Det är naturen som ska vara i fokus, inte jag. Kanske är det logiskt att Otto väljer National Geographic när jag ger honom det udda uppdraget att identifiera sin träning med en tidning. Där tas naturen på allvar och avbildas som något mäktigt, vackert och levande. Även seriealbumet Atlantis gåta som kom på svenska under Ottos barndom på 1980-talet speglar väl vad han är ute efter. Serien kretsar kring

Sedan kan det förstås finnas tidningsform som tilltalar en bredare publik och smalare varianter som inte älskas av alla och som kanske betraktas som lite finare av vissa.

31

32

33

Det är nu det känns som om allt ont rinner av en. Efter löprunda, kallbad och bastu.

de äventyr fysikern Philip Mortimer och hans vän Sir Francis Blake kastar sig in i. Otto kunde helt förlora sig i den nya värld Blake och Mortimer upptäcker i albumet. Den känslan av att fullständigt gå upp i något har han sökt och haft sedan 2003 när han började springa på allvar med minst två pass per vecka, året runt. Den perfekta tidningen om löpning i hans smak finns tyvärr inte. Runners World är det magasin han valt att få hem i brevlådan, men det innehåller egentligen för mycket teknik och vältränade överkroppar. Runners World speglar dock väl hur löpartrenden ser ut i dag, inte minst i media­ sverige där varje tidning med självaktning stoltserar med en löptränande medarbetare. Helst en 35-plussare som gått lagom rubrikmässigt ”från soffpotatis till marathonklar på tre månader”. Självklart utstyrd i dyra funktionsplagg och med all tillgänglig teknik. Estetiken och expertisen översätts från jobb till milrunda.

I grunden är det dock begripligt att journalister och mediafolk springer, tycker Otto. Fördelarna är uppenbara för skrivbordsrävar med för lite fritid: – Löpning är enkelt, det passar småbarnsföräldrar och de psykiska för­ delarna är minst lika stora som de fysiska för dem med stillasittande jobb. Själv känner han sig lätt rastlös och frustrerad när han av någon anledning inte har kunnat springa. För att se till att det inte händer, springer han nästan uteslutande i närområdet så att det inte blir ett stort projekt att ge sig ut. Så kan alla tänka, tycker han. Inte minst huvudstadsborna. – Kring Stockholm finns det bra löparställen i stort sett överallt. 34

35

Otto har kallbadat i många år, har traditionen med sig från föräldrahemmet.

36

En av Ottos stora förebilder inom löpning är utan tvekan Evy Palm som han kallar för en smått otrolig människa. Evy Palm började springa sent, när hon var 34 år, och efter att ha bildat familj. Hon tyckte det var så kul och kände att det gick så bra att hon började tänja på gränserna, kolla hur långt hon kunde nå. Snart var hon Sveriges bästa långdistanslöpare och sprang vid 46 års ålder milen på 32 minuter och 31 sekunder. Hennes topptid på marathon, som också blev nytt svenskt rekord, satte hon 1989 i London, 47 år gammal. Rekordtiden på 2 timmar, 31 minuter och 5 se­kunder stod sig ända till 2003. Att vid den åldern göra en sådan elitprestation grundad i ren lust är något många från vitt skilda branscher kan lära sig och utmanas av, tycker Otto. Tillbaka på badbryggan i Källtorpssjön får han sätta tänderna i en egen ny möjlighet att pressa gränserna. Otto har kallbadat i många år, har traditionen med sig från föräldrahemmet och träffar ofta sin bror för

renande bastubad med dopp. Även sin sambo har han lyckats isfrälsa. Otto är kort sagt härdad. Det tycker han själv och inte minst fototeamet som bevittnar tre kyliga dopp på rad utan minsta tvekan. Så plötsligt, utan förvarning, tycks han möta sin överman. På bryggan intill kliver en fullt påpälsad kvinna ut, i handen har hon en träningsväska. Snabbt har hon bytt termobyxor och fleecemössa mot baddräkt, badmössa och simglasögon. Ett ögonblick senare är hon i vattnet och börjar målmedvetet simma fram och tillbaka i det tio meter breda, isfria utrymmet framför bryggan. ”Det var inte länge du var i”, hojtar hon till Otto när han snabbdoppar sig för tredje gången. Tio minuter senare är hon klar, torkar av sin fruset illröda hud och avslöjar att hon tränar för VM i vinterbad som går i Riga om två veckor. Att basta innan går helt bort. Det kan aldrig, säger hon självsäkert, vara bra för hjärtat. En blick på Otto och jag tror att utmaningen biter.

Otto Degerman Gör på A4 Grafisk formgivare. Utbildning Konstfack – grafisk design och illustration, Otis College of Art and Design, Los Angeles, Beckmans reklamskola, universitetskurser i bland annat statsvetenskap och praktisk filosofi. Ålder 37 år. Familj Sambon Åse som är dokumentär­ filmare, barnen Bente 3,5 år och Bo 2 år. Bästa träningsupplevelse För cirka ett år sedan hade de gjort nya elljusspår i Sicklaskogen. Jag skulle prova dem en kväll och fick springa halva sträckan i månsken. Vackert, kallt och stilla. Tidning som speglar hans löparsjäl National Geographic, Serien Blake och Mortimers äventyr – Atlantis gåta.

HUR FUNGERAR DIN TIDNING? LÅT A4 TESTA! Handen på hjärtat, när tog du senast tempen på din tidning och tidningswebb?

Medlem i Sveriges Tidskrifter? Då får du 50% rabatt!

Genom A4:s olika provningar får du en genomgripande analys av din tidning. Redaktionen får en inspirerande genomgång och ett detaljerat protokoll med hem. Svart på vitt – vad fungerar och vad behöver utvecklas.

Designprovningen

Reder ut styrkor och svagheter i formen. Du får en muntlig och ur, skriftlig presentation. Protokollet på 100 punkter går igenom strukt rspappe ik, dynam mix, pråk, typsnitt, layout, färger, omslagets forms val, tryckkvalitet med mera.

Redaktionella provningen

Ett redskap för alla redaktörer som vill göra en bättre och effektivare tidning. Här testas det journalistiska innehållet. A4 analyserar tilltal, ter stilistik, val av källor, bildhantering, formuleringar i rubriker, bildtex och ingresser med mera.

Webbprovningen

Ett snabbt, effektivt och billigt sätt att förstå hur du kan göra din webb effektivare. I Webbprovningen testas tidningens webbplats ng utifrån användarvänlighet, tillgänglighet, grafisk form, textbehandli med mera. Priset är 20 000 kr + moms per provning. Beställer du flera provningar samtidigt får du rabatt på priset.

38

blir tidningens varumärke Text Sara Nilsson

Anette Johansson

I dag är en tidskrift inte bara en tidskrift utan kärnan för varumärkesbyggnad. Det förändrar ofta chefredaktörens roll. Många förlag i tidskriftsbranschen har i dag en ekonomiskt pressad situation. En vanlig överlevnadsstrategi är att försöka bredda verksamheten, med tidskriften som kärna. Genom att bygga utifrån det tidskriften står för och tänka i termer av varumärke, breddas verksamheten med exempelvis webbshop, onlineapplikationer, mässor och seminarier. Den här utvecklingen påverkar chefredaktörens roll. – Eftersom chefredaktören i regel är den som känner varumärket, tidskriften, bäst blir han eller hon väldigt involverad i detta, åtminstone i början. I min forskning har jag stött på chefredaktörer som säger att de inte längre ser sig som chefredaktörer utan som brand managers, säger Anette Johansson, som forskar på innovation i den svenska tidskriftsbranschen vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Från att ha varit den som leder arbetet med tidskriften, blir chefredaktören i dag ofta den som även vårdar varumärket, ser till att allt som sägs i de olika kanalerna stämmer överens och planerar för varumärkets framtid. Trenden har pågått några år, konstaterar Anette Johansson, och på de stora förlagen är varumärkesarbetet etablerat. Men alla har inte kommit lika långt. – Många förlag står inför ekonomiska utmaningar och funderar över vad de kan göra, men alla har inte sett det här som en varumärkesutmaning. Fördelen med att göra det är att det då är enklare att se att det behövs någon i organisationen som är ansvarig för varumärket och dess kontinuitet och relevans, säger Anette Johansson. 39

Många chefredaktörer hon har talat med ser positivt på sin nya roll och upplever de nya arbetsuppgifterna som naturliga. Men om chefredaktören inte är den som är bäst lämpad för varumärkesansvaret, kanske inte är bekväm med att leta efter nya intäktskällor, kan ett alternativ vara att anställa en affärsutvecklare. Han eller hon kan ta hand om den affärsmässiga delen medan chefredaktören fokuserar på tidskriften. I framtiden ser Anette Johansson två generella spår. Vissa tidskrifter kommer att bredda sin verksamhet för att finnas överallt där läsarna finns. Andra gör tvärtom; fokuserar på tidskriften och nischar sig tydligt med en speciell inriktning och förpackning.

Foto: Johan Bergmark

Har du som chefredaktör ansvar för varumärket?

Håkan Ström, chefredaktör Hemmets Journal – Jag är fortfarande i högsta grad chefredaktör i traditionell mening. Men fokus är helt klart i ökad utsträckning på varumärket Hemmets Journal. Vi försöker använda det i fler sammanhang, till exempel oneshots och webb, för att öka kännedomen om oss.

40

Frida Boisen, chefredaktör ToppHälsa och tillträdande chefredaktör GT – Ja, självklart är det jag som chefredaktör som är ansvarig för varumärket. I mitt arbete ligger att hela tiden utveckla varumärket i alla kanaler. I valet av den journalistik vi gör, genom att välja inriktningar på våra ToppHälsa-resor och inte minst genom att driva folkhälsokampanjer både i vår egen tidning, på webb och i andra medier.

Helena Giertta, chefredaktör Journalisten – Visst vårdar man varumärket som chefredaktör på en tidskrift. Att skydda varu­ märket, eller de kärnvärden som Journalisten står för har självklart blivit viktigare ju fler ställen vi finns på. Jag ser inga problem med att chefredaktörer arbetar mer för att vårda varumärket, även om jag värjer mig lite mot begreppet.

2010

2011

2012

Sex nykomlingar och en återvändare har landat i A4-gruppen. Med dem på plats kan vi stolt fira 100-procentig personaltillväxt på två år. Läs mer om vilka de är och vad de gillar mest i jobbet. (Nej, vi könskvoterar inte – vi väljer de bästa!) Text Anna Langseth

Foto Adam Wihlke

mat. Art directorn Anna Lind Lewin reste till Indien, inte för att finna sig själv, utan för att göra kokboken Masala. – Jag är grymt matintresserad, säger hon. De sista fem åren har det blivit totalt sju kokböcker, nu senast Hirams Bästa kokbok. Intresset för mat har också lett till att hon startat och drivit skolprojektet Barnens egen matskola under sex år. Anna Lind Lewin har drivit eget i tio år och dessförinnan jobbade hon på den välkända tidningsbyrån Magazine som art director och formchef – två arbetsuppgifter som hon även har här på A4. 43

vetenskap. Sara Nilsson har inspirerats av båda sina föräldrar i sitt yrkesval. Med en pappa som var passionerad lärare i matematik, kemi och fysik låg en civilingenjörsexamen i bioteknik nära till hands. Men efter några år på Patentverket kom Sara på att hon hellre ville skriva – en talang som hon ärvt från sin mamma som är svensklärare. Hon sadlade om till journalist och har sedan dess främst skrivit om medicin och naturvetenskap, senast för Kemivärlden Biotech. – Jag har alltid varit intresserad av vetenskap. Både av nyfikenhet och för att det kan leda till upptäckter som betyder mycket för många människor, säger hon. På A4 är Sara Nilsson anställd som redaktör och reporter och skriver för Reumatikervärlden och Svensk Farmaci. 44

storstäder. Noor Metti är den enda inom A4-gruppen som är utbildad på Bagdads universitet. Hon är dataingenjör i grunden, men jobbade som webbdesigner på Siemens i Bagdad och har även undervisat i Flash. I Sverige har hon arbetat som webbproducent på Norr­ köpings tidningar och kommer närmast från webbyrån Chas. För drygt två år sedan flyttade hon till Stockholm. – Jag gillar storstäder, så jag trivs bättre här, säger hon. Noor Metti förstärker W4 med vass kompetens inom frontend-utveckling och gränssnittsutformning.

språk. Annika Zeffer gillar både form och text. Därför älskar hon sitt jobb som redigerare. – Jag tycker att det är spännande med språk och språkregler och stör mig på korrekturfel när jag läser, säger hon. Dessutom får hon i jobbet en chans att vara kreativ, en del av hennes vardag ända sedan barnsben. Tidigare arbetade Annika Zeffer­ på Aftonbladets bilagor och dessförinnan på Södermanlands Nyheter­i fyra år som redigerare och nattchef. På A4 jobbar hon med våra löpande tidningsproduktioner som Reumatikervärlden och Svensk Farmaci.

resor. Matilda Lann gillar att ha många bollar i luften och får adrenalinkickar av snowboard, fallskärmshoppning och bungyjump. Men fram­för allt älskar hon att resa. – Det är min passion, säger hon och nämner London, Spanien, Nya Zeeland, Vietnam och Laos som några av resmålen. På A4 är hon projektledare, redaktör och reporter. Dessutom har hon hand om A4-skolan. Tidigare har hon jobbat på Metro, frilansat för Aftonbladet och kommer senast från Fastighetsnytt där hon var reporter och redaktör.

a4. Återvändaren Sandra Troedson lämnade A4 under ett år, men är nu tillbaka efter tjänstledigheten. Vad gjorde du när du var borta? – Jag jobbade på Lantliv Mat och Vin som redaktör. Det var superroligt och särskilt kul för mig eftersom jag älskar mat och vin och bor på landet. Men nu är du tillbaka på A4, hur känns det? – Jättekul! Det är kul att komma tillbaka till kollegerna och sätta tänderna i en massa olika tidningar. Vilka är dina arbetsuppgifter nu? – Jag är redaktionschef för Företagaren, tidnings­ utvecklare, jobbar med A4-skolan och skriver en del.

att ut vecklas. Daniel Siksjö är prisbelönt krimreporter, senast anställd på Expressen, som nu väljer att jobba för A4. – Det känns spännande! Det ger mig en möjlighet att bredda min kompetens och utvecklas, säger han. Han gillar att skriva texter som berör och som kan få människor att förändra sin vardag. På Expressen var han förutom krimreporter även grävande journalist och inhoppande nattchef. Tidigare har han jobbat på Gefle Dagblad och SR Gävleborg. På A4 kommer Daniel Siksjö främst att skriva för Företagaren och Reumatikervärlden.

Sebamed marknadsförs av Orion Pharma AB | 08-623 64 40 – w w w.sebamed.se

Den friska huden har ett pH-värde på omkring 5,5 som bygger upp och bevarar hudens naturliga skyddsbarriär mot yttre påfrestningar som t.ex. sol, kyla och infektioner. När pH-värdet rubbas, t.ex. när man tvättar huden med tvål, kan det ge upphov till torr och irriterad hud.

Sebamed tvättprodukter är tvålfria och innehåller milda rengörande tvättaktiva ämnen som tvättar bort smuts utan att rubba hudens skyddsbarriär. Alla Sebamed produkter är kliniskt testade och har pH 5,5 för att stödja hudens eget skydd.

Shower Oil med mild och behaglig doft är en återfuktande duscholja för kroppstvätt för normal och torr hud. Den höga koncentrationen av vårdande lipider och fuktighetsbevarande avokadoolja och lecitin hjälper huden att reglera och återskapa sin naturliga fett- och fuktbalans. Använd dagligen, även lämplig som badolja. Liquid Face and Body Wash är en skonsam ansikts- och kroppstvätt med fuktbevarande pentavitin och vitaminer, pantenol som återfuktar och stödjer hudens återuppbyggnad samt allantoin som skyddar från uttorkning och mjukgör huden. Olive Face & Body Wash innehåller olivolja som skyddar huden från att torka ut och gör den mjuk och smidig. Pantenol återfuktar och stödjer hudens återuppbyggnad. Ger en ren, mjuk och smidig känsla utan att torka ut huden. Speciellt lämplig för extra känslig hud. Sebamed tvättprodukter för hud och hår säljs bara på apotek. Sortimentet kan variera hos de olika kedjorna. I serien finns även hårprodukter, återfuktande krämer, babyprodukter samt produkter för oren hud (Clear Face). Du är välkommen att besöka www.sebamed.se för mer information.

Håller huden frisk. Inget annat.

Med hjälp av A4-gruppen har många tidningar och webbplatser lyfts till innehåll och utseende. Här är några av våra senaste projekt: Ny kostym åt Finansliv.se, fart och färg till Vi Bilägare och till ST Press en storslam i gult med ny form och nytt namn – Publikt. 49

Färgstarkt för vårt samhälles dolda hjältar

Rött byttes mot gult och namnet ST Press gick i graven. Med den nya skapelsen Publikt har redaktionen en ny flexibel form som ska tilltala både trogna och nya läsare.

50

Text Anna Langseth

Chefredaktören Alexander Armiento hade bråda dagar. I över fyra månader hade redaktionen jobbat fram färg, form och nytt namn för fackförbundet ST:s omgjorda tidning. När vi sågs var det bara dagar kvar tills resultatet skulle bli offentligt och Alexander Armientos blick drogs ofta till mobiltelefonen, beredd att när som helst rycka ut vid slutproduktionen om så skulle behövas. Men att själva resultatet blev bra var han inte det minsta tveksam om. – Det känns väldigt kul för mig som chefredaktör att få avtäcka den här skapelsen, säger han. Formen hade inte gjorts om sedan 2003 och en omgörning kändes därför vara på tiden. Tidningen behövde uppdateras för att kännas mer samtida och dessutom var det svårt att variera ettans utseende och texternas längd.

Alexander Armiento chefredaktör

Tidningen var tidigare ganska texttung rakt igenom. Nu varieras tempot och de olika delarna i tidningen tydliggörs, dels genom större bildknäck och varierad form, men också genom färgbyten, där lila, rött, ljusblått och en varm grön nyans markerar varje ny avdelning. I gamla ST Press var den dominerande färgen röd. I Publikt blir identitetsfärgen i stället gul.

Typsnitt Encore sans och som komplementtypsnitt – Prensa. Logo Placerad på färgad platta för att inte konkurreras ut av puffar och bilder. Omslag Har tre olika mallar organiserade i ett modulsystem för enkel variation. Vinjetter På flera håll gjorda som splashar. Ett sätt att mjuka upp sidan, som kontrast till inramningen. Färger För att markera de olika avdelningarna fick vinjetterna nya färger: ditt jobb – blått, kultur och nöje – lila och debattsidan – svart och grön. Udda bildlösning Pratbubblor är ett sätt att skapa färg på ett uppslag som kanske inte har de bästa bilderna. Ny sidtyp Plocksidor lades in för tempoväxling och lättöverskådlig faktapresentation.

51

52

– Det utstrålar en känsla av skärpa och udd – en nyhetskänsla, säger Alexander Armiento och berättar att det tog ett tag innan redaktionen landade i den varmgula tonen. – När det gäller färger navigerar man i farvatten där det redan finns ett antal upptagna territorier. Du vill gärna ha något som du i så stor utsträckning som möjligt kan lägga beslag på. Vi ville hitta vår egen färg, säger Alexander Armiento. Namnet ST Press hade redaktionen aldrig känt sig riktigt nöjd med. Tidningen döptes som ett resultat av Statstjänstemannaförbundets namnbyte till Fackförbundet ST. Tidningsnamnet blev otydligt för alla som inte kände till vad bokstäverna stod för, var svårt att komma ihåg och kunde dessutom missförstås som fackförbundets pressavdelning. Med det nya namnet Publikt hoppas redaktionen på större genomslag, både bland de medlemmar som inte läser tidningen så ofta, och bland nya potentiella läsare ute i samhället. – Namnbytet är ett sätt att skaka om lite grann och ge dem som inte upptäckt innehållet en ny chans att bekanta sig med tidningen, säger Alexander Armiento. Dessutom ringar Publikt in läsarna, eftersom de jobbar i verksamheter som är publika. De flesta omfattas av offentlighetsprincipen och redaktionen skriver ofta om öppenhetsfrågor som meddelarfrihet och meddelarskydd – något som namnet även anspelar på. Responsen på namnbytet har inte låtit vänta på sig. Trots att tidningen i skrivande stund inte ens var tryckt hade många mejlat synpunkter. Majoriteten har varit mycket positiva. – Namnet är fiffigt, smart, modernt och öppet. Det känns jättebra, säger Alexander Armiento, som tror att namnet Publikt lär hålla minst lika länge som Statstjänstemannen – det vill säga i minst 50 år. Överlag är han mycket nöjd med samarbetet med A4. – Det har varit jätteroligt att jobba med Madeleine Bäck, Pelle Anderson och Anna Lundin. De är superskickliga personer och har varit väldigt lyhörda för vad vi vill göra. Vi har kommit till ett slutresultat som känns toppen! Förutom A4:s omgörning av tidningen tar X4 fram profilmaterial och W4 gör mindre justeringar på webben.

53

Finansliv.se är en upplevelse värd att betala för Text Matilda Lann

Finansliv.se har fått ett ansiktslyft. Tidningen satsar ännu mer på webben och lägger fokus på event och tydligare blogginlägg. – Huvudorsaken till redesignen var att vi ville lyfta fram våra event mer, eftersom det är en viktig del av vår verksamhet, säger Unn Edberg, chefredaktör för Finansliv som lanserades så sent som för ett och ett halvt år sedan. Nytt är också att det nu finns en betalfunktion för event direkt på sajten. – När man kan boka och betala på webben slipper vi en hel del administration. Det blir också lättare för våra besökare, säger Unn Edberg. En annan orsak till omgörningen var att putsa lite på utseendet. Resultatet har blivit en ljusare sajt med tre huvudflikar. – Vi har gjort det tydligare vilka tre ben vi står på. Bloggar, tidning och event utgör tillsammans Finansliv, så de har fått varsin flik.

Unn Edberg chefredaktör

54

I den nya versionen har W4 gjort formen tydligare för att förstärka att inläggen skrivs av bloggare. – Vi lade till en vinjett där vi förtydligade att startsidan består av ”Senaste nytt från våra bloggare”. Vi förtydligade också att bloggarna skriver exklusivt för Finansliv.se, inte bara syndikerades, något som tidigare inte framgick. Blogg­ inlägg ser inte längre ut som redaktionellt innehåll utan åtföljs av bild på respektive bloggare. Det har gjort det lättare att snabbt hitta material skrivet av din favoritbloggare på startsidan, säger Adam Wihlke, art director på W4.

På den tekniska sidan har W4 fortsatt arbeta med WordPress och utvecklat flera widgets för att hantera event, från smarta kopplingar till Google Maps, betallösning med prenumerationsrabatter och relaterade event. – Vi ville göra det enkelt för Finansliv att hantera alla olika typer av existerande och kommande event, från frukostseminarier till löpartävlingar och allt däremellan. En del i det var att ta fram en WordPress-widget där administratören av webbplatsen bara behöver skriva i eventets adress, vilket då automatiskt ritas ut på Google Maps, säger Adam Wihlke. Unn Edberg är mycket nöjd med resultatet och har redan fått positiv feedback. – Vi har haft ett smidigt samarbete med W4 och vi har fått flera kommentarer om att det ser bra ut. Det är också lätt att jobba i WordPress. Det är enkelt att ändra saker så vi är inte beroende av formgivaren utan kan fixa själva, säger hon. Att det blev just W4 som fick uppdraget att göra om sajten handlar om ett bra samarbete sedan tidigare. – Vi anlitade W4 för att bygga den första versionen av Finansliv.se och vi var väldigt nöjda då också. Från det att vi lanserade sajten har Jonas Melcherson följt oss och kommit med tips och idéer – trots att projektet tagit slut. Det gjorde att det var väldigt kort startsträcka på uppfräschningen.

55

Fartfylld form för yngre målgrupp Med omgörningen markerar Vi Bilägare sin position som yngre, fartigare och kaxigare. Chefredaktören Niklas Carle är helnöjd. – Det är klockrent – precis det vi ville komma åt! säger han. Text Anna Langseth

Niklas Carle chefredaktör

Tidigare fanns inga ordentliga pauser i tidningen. Formen var otydlig kring var de större knäcken började och tidningen var texttung. Tabellerna på biltesten var svårlästa och knepiga att flytta runt. Dessutom var typsnitten ofta snirkliga, och de många färgerna som låg utspridda på uppslagen var ofta i solblekt pastell – ett mjukt formspråk som knappast associeras med bilar. – Trots att vi har en maktposition i bil-Sverige kändes det inte i formen, säger Niklas Carle. De skickade ut en förfrågan om en omgörning till en mängd byråer, där de förklarade att de ville ha en fartig och självsäker tidning. Pitchen från A4 föll i god jord. – Den var spot on – skitbra! Det var den enda byrån som följde kravspecifikationen till punkt och pricka, säger Niklas Carle. Formen som Jesper Möller och Sofia Wixner, båda formgivare på A4, tog fram var ren och hade en mer begränsad färgskala, med klara färger. Tabellerna placerades på nya sätt och gjordes mer flexibla för att kunna flyttas beroende på annonserna. Biltesten fick en ordentlig start, eftersom de är bland det viktigaste materialet i tidningen. – Biltesten är något som Vi Bilägare nästan är unik om att göra så ingående, säger Sofia Wixner. Omslaget fick en fastare mall med en tydlig huvudpuff. Samtidigt gjordes loggan om – något som Vi Bilägare tvekade inför, eftersom de tänkte på varumärket. Men efter vissa justeringar är de helnöjda även med den. – Den nya logotypen känns mer bilmässig än tidigare och fungerar bättre i tidningshyllan, säger Niklas Carle. Han är överlag nöjd med hela formen, som han tror är en utmaning eftersom det kan vara knepigt att kombinera detaljerade fakta om bilar med lusten att köra den perfekta bilen. – Känslan av frihet måste samsas med de extremt torra elementen som tabeller. Det är inte helt lätt, men nu har vi kommit så nära det går.

56

Logo Den snirkliga loggan byttes till en hårdare ordbild med fart i.

Färger Antalet färger har skurits ned till sex: huvudfärgen röd som återfinns i loggan, och en grön, blå, gul, turkos och orange. Typsnitt Alla typsnitt är utbytta. Tidigare användes typsnittet Benton Sans i rubrikerna. Nu är det i stället Vinkel som gäller. Vinkel finns i olika skärningar från jättefet till väldigt tunn och går att läsa ända ned till fyra punkter. Det används därför även i faktatexter och bildtexter. I brödtexten används Quiosco och i vinjetterna Dispatch Condensed.

57

Gör vinst på din redesign Tidningen Svetsen gjorde om designen med hjälp av A4. Ett år senare hade investeringen betalat sig genom ökade annonsintäkter. Så här kan du göra samma sak. Text Anna Langseth

Sonja di Gleria chefredaktör

58

För två år sedan gjorde Svetsen, som ges ut av Svets­tekniska Föreningen och Svetskommissionen, om sin design med hjälp av A4. Sedan dess har annons­ intäkterna ökat drastiskt. – För oss, som är en liten organisation, är en redesign en stor satsning. Det var pengar som vi inte riktigt hade räknat med att få igen, så det var verkligen jätteroligt när vi märkte att annonsintäkterna hade ökat så mycket, säger Sonja di Gleria, chefredaktör. På ett år hade annonsintäkterna ökat så mycket att tidningen hade tjänat in hela summan för redesignen. – Annonsörerna tyckte att tidningen såg snygg och fräsch ut. Det är klart att det gjorde det mycket enklare att sälja annonser, säger Patrik Swenzén, annonssäljare på Annonshuset, som säljer åt Svetsen.

Även Eva Ström på Annonssäljarna, som jobbat i 20 år med facktidningar och bland annat sålt åt Reumatikervärlden, tycker att det är lättare att sälja in annonser om tidningen har en snygg design. – Layouten betyder oerhört mycket och har blivit allt viktigare de senaste fem åren. Det är ett sätt att hävda sig i det stora bruset av nya tidningar och visar att du tar läsaren på allvar, säger hon. Men det var inte bara den snyggare tidningen som gjorde att annonsintäkterna ökade för Svetsen. Omgörningen av tidningen gjorde också att Svetstekniska Föreningen och Svetskommissionen kände sig mer lockade att sprida tidningen. De tryckte upp den i dubbelt så stor upplaga jämfört med tidigare och delade ut den på mässor, vilket naturligtvis attraherade annonsörerna. Dessutom innebar omgörningen att alla, redaktionsrådet med Svets­tekniska Föreningen och Svetskommissionen liksom annonssäljarna, satte sig ned tillsammans och tänkte till: ”Vilka är mottagarna, vilken är målgruppen och varför gör vi det här?”. Det gjorde att annonssäljarna fick lättare att jobba. För det allra viktigaste för att öka annonsintäkterna är att lära känna dina läsare och förstå hur de tänker, anser Patrik Swenzén. Det går att göra genom exempelvis läsarundersökningar och att ha nära kontakt med redaktionen. På så sätt kan du garantera att annonsörerna når rätt målgrupp och får igen kostnaden för annonsen. Ett tydligt sätt att ge ”return of investment”, som det heter på säljspråk, är enligt Eva Ström, att redaktionen skapar samarbeten med annonsörerna. – Du får inte sälja din själ, men du kan skapa mervärde om du hela tiden behåller läsarens synvinkel och den journalistiska integriteten, säger hon. Genom att till exempel ha en temadel om Rosa bandet kan tidningen knyta till sig annonsörer som cancerforskningsinstitut, läkemedels­företag och makeup-företag. – Annonsörerna kan ge mervärde. Tidningen vill ibland associeras med vissa annonsörer för att få större trovärdighet, säger Eva Ström. Men Patrik Swenzén tycker att det gäller att vara försiktig med samarbeten. – Det är en svår balansgång. Det går rätt fort för en tidning att sabba sin trovärdighet och då har du gjort annonsörerna en björntjänst, avslutar han.

59

60

Vi hjälper dig till bättre hälsa ”Det tar minst åtta år att bli en bra medicinreporter” Så sa en av Sveriges mest kända medicinjournalister till en ung och grön version av mig själv på min allra första internationella medicinska kongress. Då, i början av 2000-talet, hade jag svårt att förstå vad denne branschkändis menade. Nu, mer än tio år senare, vet jag bättre. Det är skillnad på att rapportera om medicin och hälsa och att faktiskt förstå, analysera och värdera nya forskningsrön. Att kunna visa hur nyheten påverkar läsaren. Som ansvarig för medicinproduktionerna inom A4-gruppen ser jag till att våra kunder får just det här – tillförlitlig medicinjournalistisk kompetens och dessutom formgivare som är vana att arbeta med forskning och vetenskap. Vårt kunnande har redan gett oss kunder som Reumatikervärlden och Svensk Farmaci. Reumatikervärlden har under vår ledning nominerats till Årets Tidskrift Fackpress och prisats med Guldbladet för bästa journalistik. På A4 vet vi att hälsa och medicin är säljande framgångsrecept för dags­ tidningar och magasin. Vi hjälper gärna din tidning att rapportera om detta på rätt sätt. Hos oss finner du reportrar och redaktörer som kan skilja genetik från genteknik, som enkelt kan förklara hur tarmfloran påverkar vårt immunförsvar eller som kan ge vetenskaplig substans åt GI, LHCF, Atkins och andra trenddieter med slagkraftiga namn. Genom oss får du också tillgång till ett nätverk av Sveriges främsta frilansjournalister inom medicin, farmaci, hälsa, träning och naturvetenskap. Vi hjälper dina läsare att älska vetenskap. Madeleine Bäck Redaktör och medicinjournalist. Ansvarig för medicinproduktioner inom A4-gruppen.

61

Modeproffs med svärta. Sverigebaserade illustratören Eva Hjelte arbetar åt flera stora tidningar, butikskedjor och varumärken runt om i världen. Med sin bas hemma i Bromma tillhör hon förutom den svenska agenturen Woo också Pep­per­cookies i London och Tokyobaserade Art Liaision. Eva Hjelte är utbildad på Konstskolan Basis, Till­skärarakademin och Beckmans modelinje. Hon började sin karriär som modedesigner på H&M. I tio år jobbade hon också med Paris och stilagenturen Peclers Paris. Inte så konstigt att många av hennes illustrationer har uttrycket av modeskisser – det enkla, blyerts, svärta och lite färg. I början av karriären var majoriteten av uppdragsgivarna tidningar och magasin. Efterhand har det blivit mer för­­packningsdesign, bland annat för Systembolaget och kampanjer för NK, H&M, Hem­­­köp, Filippa K, John Lewis och Häagen-Dazs. 62

Text Sandra Troedson

Självporträtt. Eva Hjeltes skiss av sig själv.

64

De senaste åren har Eva främst arbetat med den svenska marknaden, men uppdragen från London har blivit allt fler under årens gång. Bland annat har hon nyligen gjort illustrationer till det engelska varuhuset Selfridges exklusiva bok Frozen Beauty som delas ut till varuhusets mest trogna kunder. Uppdraget gick ut på att rita 13 illustrationer i svartvitt som får pryda helsidor inne i boken. Just nu har hon ett stående uppdrag för schweiziska tidningen Annabelle där hon ritar fyra vinjetter varannan vecka. Eva tycker att hon som illustratör kan känna när kunden förstår vilket bra jobb det kan bli och tycker att jobbet är som bäst när kunden förstår maneret och vågar dra det lite längre. Hennes stil kan uppfattas som varierad eftersom hon färglägger på två olika sätt – antingen i akvarell eller med aceton. Stundtals väljer hon att använda sig av bara blyerts eller bläck, känslan för jobbet blir det som får avgöra. Sedan två år tillbaka använder hon

också en metod där hon doppar blyertsen i färg för att få tjocka linjer och en mindre präktig känsla. Modejobb hör till favoritjobben – antagligen för att hon är utbildad modedesigner, tror hon själv. Men egentligen tycker hon att det mesta beror på vem man jobbar med, hur kunden inspirerar till uppdraget. Inom en snar framtid hoppas hon kunna ställa ut en bildsvit som är tematisk, och som hon jobbat med vid sidan av sina uppdrag. När hon började med projektet var det rent experimentellt för att dyka djupare i sitt maner. Samtidigt gick hon igenom sin åttonde provrörsbefruktning och insåg att det var just känslan av ofrivillig barnlöshet hon målade. Eva har nu blivit mamma till två barn och bildsviten är klar. Förhoppningen är att allmänheten ska få del av den. Vänster De två svartvita illustrationerna återfinns i Selfridges bok som gick ut till deras kunder. Ovan Illustration för tidningen Buffé. 65

66

Historien om Gaste – gratistidningen som fÜrsvann

67

Text Sandra Troedson

et första telefonsamtalet om det tur­­ kiska tidningsprojektet fick Pelle Anderson en solig vårdag 2007. Just då befann han sig i Clermont, en liten by mellan Toulouse och Bordeaux. Samtalet kom från en ung man i Istanbul. Hans namn var Erşan Çürüklü, han talade flytande svenska och undrade kort och gott om Pelle kunde ta sig till Istanbul för att hjälpa honom och hans två kompisar, Ömer Zapsu och Ahmet Pandır, att designa en dagstidning. De visste att Pelle designat Metro, och deras tidningsidé var snarlik. Tidningen skulle bli Turkiets första oberoende gratistidning och en frisk fläkt bland de skrikiga och korrupta dagstidningarna. Namnet på tidningen hade trion redan tagit fram, och pengarna var inget problem. Det var bara formen som behövdes. Och den skulle Pelle Anderson med sitt team på A4 stå för. – Jag trodde först att det var ett skämt, säger Pelle. Men Erşan bad Pelle fundera över saken, de talades vid några gånger till och Pelle beslutade sig för att åka ner och möta de unga tidnings­ entreprenörerna. Den 31 maj satte han sig på ett plan till Turkiet. – Jag tänkte att det är bäst att inte ta några risker, så jag bad Erşan skicka flygbiljetter, säger Pelle. Det gjorde han. Första mötet i Istanbul blev startskottet för en hisnande berg- och dalbana. På drygt ett år gick tidningen från en dröm, genom uppgång och nedgång, till död och begravning. Startmötet hölls i en privatvilla med kontor i bottenvåningen och en terrass med fantastisk utsikt över Bosporen. Med på mötet, förutom Erşan, Ömer och Ahmet, var Azis Zapsu – mannen med pengarna och huvudfinansiären i projektet. Familjen Zapsu är välkänd i Turkiet, och familjen har 68

gjort sig en förmögenhet på hasselnötter. Det är en mycket lukrativ bransch, Turkiet står för cirka 75 procent av världens totala hasselnötsproduktion. Azis Zapsu har byggt upp Turkiets stora affärskedja Bim, som är en kopia av tyska Aldi och Lidl. Hans namn är känt och respekterat inom detaljhandeln även internationellt. Hans bror Cuneyd Zapsu är politiskt engagerad och rör sig i maktens innersta kretsar, i premiärminister Erdoğans närhet. – Jag fick genast stor respekt för Aziz Bey, säger Pelle. Han är lågmäld, full av historier och har en värme som får folk omkring honom att trivas och vilja göra sitt yttersta. Det är inte det normala i turkiska ”boss-companies” som de familjeägda företagen ofta kallas. Klimatet kan vara betydligt hårdare. Men det är klart, han jobbar dygnet runt ... lite Stenbeckvarning. nder startmötet förklarade initiativ­ tagarna att de hade koll på de lokala förhållandena, men att de behövde någon som kunde göra tidning. De ville ge Istanbulborna ett tidningskoncept som de tidigare inte skådat. Och precis som Metro skulle den nya tidningen vara oberoende och fri från partipolitik. Istanbuls tidningsmarknad stod, och står än i dag, nästan helt utan tidningar som ges ut av journalistiska eller kommersiella skäl. Tidningarna används ofta i stället som politiska påtryckningsmedel och i propagandasyfte – de flesta av läsarna utgår från att tidningarna ljuger. Många har också slutat läsa dagstidningar helt och hållet eftersom de är så dåliga. Det finns några få undantag. Som Taraf till exempel. Tidningen har gott renommé och grundades av en journalist som är mycket respekterad i Turkiet. Taraf avslöjar obekväma sanningar om militärer och politiker. – Chefredaktören på Taraf går alltid beväpnad och man får ta sig igenom åtskilliga säkerhetskontroller för att komma upp och träffa honom, berättar Pelle. En annan välproducerad och förhållandevis sansad tidning är Zaman, en politisk tidning som står nära en muslimsk stiftelse, ledd av den konservative, sufiske ledaren Fethullah Gülen, som bor i exil i Pennsylvania, USA. Den har också en engelsk utgåva, Today’s Zaman.

Föregående uppslag Caddesı är den stora gågatan som är fylld av människor året om. Museispår­ vagnen går från Taksim-torget, platsen för alla viktiga manifestationer, till Tunel. Från kajen några minuters promenad nedanför utgår Galatabron, som korsar Gyllene Hornet. Foto: Kashi Ali. Överst Eminönu-moskén i den gamla delen av Istanbul, vid Gyllene Hornet. Foto: Victor Radziun. Ovan, vänster Renoveringen av Gastes lokaler gick på rekordtid. Ovan Pelle Anderson och Aziz Zapsu i Gastes färdigfixade redaktionslokaler. Vänster 69 Kajpromenad på den europeiska sidan av Istanbul.

De alla flesta av de övriga stora tidningarna på Istanbuls marknad ägs av den mäktiga mediemogulen Doğan, ett familjeföretag där tyska Springer gick in som delägare för ett par år sedan. Över hälften av alla printannonser går till Doğans tidningar och deras kontroll över annonsmarknaden är mycket stark. Familjens imperium omfattar energi, industri, finans, handel och turism – förutom tidningarna Posta, Hürriyet, Milliyet, Radikal, Fanatik, Referans, Vatan och engelskspråkiga Turkish Daily News, samt 21 TV-kanaler i Turkiet och utomlands. Familjefadern Aydın Doğan har kallats Turkiets Rupert Murdoch, men det är inte riktigt rättvist. Aydın Doğan är mycket tuffare. Han är van att vinna sina fajter. Men när USA skulle invadera Irak gick han på en mina. Hans oljebolag Petrol Ofisi fick det lukrativa kontraktet att förse invasionsarmén med drivmedel. Och hans tidningar förde en intensiv kampanj för att Turkiet skulle upplåta sitt territorium för USA:s trupper. När parlamentet till sist röstade nej var det inte bara en knäpp på näsan för USA, utan också för Aydın Doğan. Han var inte glad. Det var den makten som de tre unga turkarna ville utmana. hmet, Ömer och Erşan trodde på sin idé och hade sett Metro i Stockholm. Erşan och Ahmet hade vuxit upp i Sverige. Tid­ ningen, som de redan döpt till Gaste (på svenska ungefär ”Blaskan”) skulle skilja sig från de övriga produkterna på tidningsmarknaden vad gäller form, uttryck och innehåll. I stället för att skrika ut nyheterna ville de ha en mer harmonisk, modernare och strukturerad tidning, med ett lugnare språk och renare form. – I Turkiet är tidningsläsandet mycket lågt jämfört med övriga länder i Europa, kanske av ren utmattning. Bläddra i en turkisk tidning så förstår du, säger Pelle. Efter en rad möten med de tre initiativtagarna och finansiären under sommaren 2007 fick då Pelle, till sin egen förvåning, erbjudandet att bli vd för hela projektet. Det var inte riktigt vad han 70

hade tänkt sig. Pelle försökte argumentera med Aziz Bey; han hade ingen lokalkännedom, han hade ett företag i Sverige att leda, han hade frun i Sydkorea och sonen i USA. En familj spridd över tre världsdelar verkade lite opraktiskt. Men till sist gav han med sig. – Jag resonerade så här: går det bra så har jag varit med om något fantastiskt, och går det åt skogen så har jag säkert lärt mig något på kuppen, säger Pelle. Så jag sa ja, efter att ha diskuterat saken med min familj. Den 27 september flyttade Pelle till Istanbul. Fyra och en halv månad senare, den 11 februari 2008, distribuerades premiärnumret av tidningen i 500 000 exemplar av 1 040 tidningsutdelare runt om i Istanbul. – Detta blev en turbulent tid för A4 hemma i Sverige. Eftersom Gastes initiativtagare inte ville ha mig med som konsult i projektet, utan som vd, minskade mitt engagemang i A4 drastiskt. A4:s styrelse var inte helt begeistrad över att jag bara försvann för att driva ett turkiskt projekt. Han berättar om svårigheterna i starten med att till exempel inte kunna läsa och förstå de tur­kiska tidningarna, hålla hundratals anställningsintervjuer, tillsätta en helt ny redaktion, upp­handla tryck och anställa över 1 000 tidningsutdelare. Allt gick snabbt och alla var väldigt engagerade. – Gemensamt för de journalister vi anställde var att de var hjärtligt trötta på stadens media­ monopol. De ville jobba för en tidning som stod för något nytt. Det blev ett ungt, entusiastiskt gäng, bland dem de bästa redigerarna i Turkiet. I Sverige arbetade designteamet på A4, med Pelle och den turkiska redaktionen, via mejl. Loggan togs fram, tidningen fick sin struktur och typsnitten valdes: Gerard Ungers Swift och Capitolium samt Mario Felicianos Flama. Vinjetterna sattes: Inrikes, Istanbul, Utrikes, Teknik, Hälsa, Kultur, Film, etcetera. Efter ett tag visade det sig att de unga turkarna inte registrerat namnet Gaste, som faktiskt var upptaget och ägdes av en av Istanbuls mer populära nattklubbar, Roxy. – Jag fick förhandla med nattklubbsägaren och vi lyckades till slut köpa loss namnet. Det blev mycket dyrt. En spännande erfarenhet som jag gärna sluppit vara med om.

elle säger att de flesta förutfattade meningar han hade om Istanbul visade sig stämma; staden är verkligen ett möte mellan öst och väst, porten till Asien, med mat, musik, konst och kultur som fascinerar. Det finns en magi som alla som kommer till Istanbul känner. Men det var arkitekturen som Pelle föll för. Staden är full av historiska byggnader, inte minst moskéer. – Den mest berömda arkitekten i Turkiet är Sinan, som byggde mängder av moskéer och andra byggnader som överlevt oräkneliga jordbävningar, tre stora imperiers krig och århundraden av hårt nyttjande. Han var en mästare. Det finns över 3 500 moskéer i Istanbul, men Pelles favorit ligger i Edirne, ett par timmars bilresa bort mot Bulgarien. Det var den sista Sinan byggde, innan han dog 97 år gammal år 1588. Då hade han byggt 131 moskéer. Med tanke på att han blev arkitekt sent i livet, dåtidens teknik och storleken på byggnadsverken, är det imponerande. Men Pelle bodde i ett nybyggt höghus i stadsdelen Selamiçesme på den moderna, asiatiska sidan av Bosporen, med utsikt över Marmarasjön och öarna. Han pendlade varje dag med bil över broarna till redaktionen på den europeiska, ursprungliga delen av Istanbul. – Beroende på när vi kom iväg på morgonen kunde resan ta mellan en och två timmar, säger Pelle. När vi åkte tillbaka fram emot midnatt, med tomma vägar och få bilar på bron, så tog samma resa tolv minuter. Det var en hel del kulturanpassning i början. – Jag gav exempelvis folk alldeles för höga löner, konstaterar Pelle självkritiskt. Jag kände ju inte till löneläget, och blev chockad när jag hörde hur lite folk tjänade. Andra saker förvånade också. I Turkiet är det arbetsgivarnas ansvar att ordna transport till och från hemmet, liksom att förse de anställda med lunch. – Vi tog det ett steg längre och bjöd på frukost, säger Pelle. Alla åt tillsammans. Pelle införde också gratis, allmän undervisning i engelska för alla anställda – även för chaufförer och te-tanter. Ett kontor i Turkiet kan inte fungera utan te-tant. Te dricks hela dagen och får

det svenska kaffepimplandet att framstå som ganska milt. – ”Kaninblod” kallar de det starka teet, som alltid dricks i små glas som man bränner sönder finger­ topparna på, säger Pelle. Jag saknade mitt japanska, gröna te, men anpassade mig. Det turkiska kaffet lärde jag mig dock aldrig riktigt att uppskatta. Trafiken i Istanbul var det som verkligen ställde till problem. Det är helt normalt att folk kommer en timme för sent till ett möte. Trafiken dagtid är en mardröm. Den största anledningen är den dåligt utbyggda kollektivtrafiken – hela systemet är underdimensionerat för Istanbuls många invånare. – I början deklarerade jag att Gaste inte skulle ha några bilar, utan att alla skulle åka kollektivt. Det fungerade förstås inte, och snart fanns såväl bilar som chaufförer i firman. På de första konferenserna om tidningens innehåll, då artiklar luslästes, dummysidor diskuterades och sättet att skriva rubriker nagelfors, var alla med, chaufförerna också. – Reşat Bey, min chaffis, kom med de klokaste synpunkterna, säger Pelle. Men för turkarna var det något nytt att en chaufför tilläts ha synpunkter på en tidning och vara med på lika villkor som ledningen. aste blev snabbt populär bland läsarna. De första två veckorna hade tidningen massiv närvaro. Tidningen delades ut runt tunnelbanan, vid Bosporens passagerarfärjor och längs motorvägarna i morgonrusningen över broarna som förbinder Europa med Asien. Som mest hade Gaste 2,5 miljoner läsare. Många av läsarna var ungdomar, ofta välutbildade. 65 procent av befolkningen i Turkiet är under 35 år, jämfört med övriga Europa är det ett väldigt ungt land. Och trots att det trycks 5,5 miljoner tidningar per dag i Turkiet förslår dessa inte långt – landet har 75 miljoner invånare. När Gaste kom ut fann den snabbt sina läsare. – Det var vansinnigt, folk slet tidningen ur händerna på oss. 71

72

Överst Snabbaste sättet att ta sig från Europa till Asien. Två 1,5 kilometer långa broar korsar Bo­sporen, nu planeras en tredje. Överst, vänster Första numret av Gaste rullar ur pressarna 2008 Ovan Pelle Anderson omgiven av Gastes entusiastiska medarbetare. Vänster Gaste skrev om Istanbul på ett sätt som ingen annan tidning gjorde, eller gör. Seriös journalistik om staden är fort­ farande en bristvara. Nästa sida Ortaköy-moskén är ett känt landmärke på den europeiska sidan av Istanbul. Just nu håller den på att renoveras.

Född: 11 februari 2008 Död: Våren 2009 Hemstad: Istanbul Marknad: 15 miljoner invånare Upplaga: I början över en halv miljon, på slutet 200 000 exemplar Antal läsare: Över två miljoner Distribution: Kolportörer (handutdelad) Format: Tabloid Sidantal: 24 till 32 Design: A4 och Gaste Typsnitt: Swift och Capitolium av Gerard Unger Flama av Mario Feliciano Färger: Turkos och orange Politisk färg: Nej Antal anställda: Som mest 65 personer Grundare: Ahmet Pandır, Erşan Çürüklü, Ömer Zapsu Vd: Pelle Anderson (fram till sommaren 2008) Total förlust: Cirka 50 miljoner kronor (osäker siffra) Gratis dagstidningar i Turkiet 2012: Noll

73

Överst Pelle Anderson funderar på i vilken ordning de olika avdelningarna ska komma i Gaste, hösten 2007. Gaste var hårt mallad. Ovan Kolportörerna hade inga problem att bli av med tidningarna, och läsarna gillade Gaste. Vänster Ömer Zapsu försöker göra tidning medan Pelle Anderson och Ahmet Pandır hovrar bakom honom.

74

En vecka efter lanseringen kom det en ny gratistidning på marknaden. ”20 Dakika”, 20 Minuter, som gavs ut av Doğan-familjen. – Det var märkligt, för alla visste ju när Gaste skulle komma ut. De borde ha släppt sin tidning samtidigt, säger Pelle. Nu fick vi en veckas försprång. Men spoilern blev ändå ett hårt slag. För att kon­ kurrera ut Gaste dumpade Doğan-familjen annons­ priserna till en tiondel av Gastes. Dessutom hävdade 20 Dakika att tidningen hade samma upplaga som Gaste (inte sant, säger Pelle, vi kollade deras tryckerier). Den stora skillnaden mellan de båda gratistidningarna var att 20 Dakika inte fick innehålla riktiga nyheter, för att inte konkurrera med Hurriyet och Milliyet och de andra Doğan-titlarna. – Vi tyckte att 20 Dakika var den idealiska konkurrenten, säger Pelle. Det var en sådan skit­ tidning att Gaste i jämförelse framstod som ännu bättre än vad den egentligen var. 20 Dakika blev inte omtyckt av läsarna, men gentemot annonsörerna hävdade deras säljare motsatsen. De spred också rykten om att Gaste finansierades av olika typer av skumma personer och organisationer. Bland annat Al Qaida! – Sanslösa rykten, men det var rätt kul för oss som visste hur det verkligen låg till. Sverige skrevs det också en del om det turkiska projektet. Resumé gick bland annat ut med nyheten att en av Metros grundare ”hade kopplingar till islamister.” Andra rykten som cirkulerade i Turkiet var att Gaste finansierades av regeringen och var ett propagandaverktyg för det största partiet AKP. I den massiva tidningshysterin under vintern 2008 blev också flera av Gastes utdelare arresterade av polisen. Man hävdade att de saknade tillstånd och utgivningsbevis. – Det löste sig, för vi hade tillstånd. Vad vi inte hade däremot, var ett avtal med tunnelbanan. Det borde vi ha haft, säger Pelle och fortsätter: Innan vi lanserade Metro i Stockholm 1995 ägnade vi två år åt förhandlingar för att få till tillståndet med SL. Men i Istanbul väntade vi inte, utan körde ändå. Det var ett av våra misstag. Men vi gjorde flera, och det värsta var att vi både underskattade våra fiender och överskattade styrkan hos våra vänner.

Pelle räknar upp några saker han borde ha gjort annorlunda. Rekryterat fler och bättre säljare. Hållit bättre koll på säljavdelningen och inte bara brytt sig om redaktion, distribution och teknik. Försökt bygga allianser med alla dem som faktiskt inte gillar Doğan-gruppens mediemonopol. Tryckt färre tidningar. Listan över misstagen blir lång. astes nedgång började med den vikande annonsmarknaden. Grundarna hade baserat annonsprognosen på 2006 och 2007 års ekonomiska situation. Men när den glo­bala krisen tog fart 2008 fick de svårt att locka pengar från annonsörer till tidningen. Cirka 40 procent av de turkiska reklam­ investeringarna försvann i ett nafs. Den stora upplagan innebar också ett stort ekonomiskt åtagande. Den skars snabbt ner till cirka 200 000 exemplar – även det en dryg kostnad. Försök gjordes i slutskedet 2009 med färre utgåvor per vecka och Gaste testade också att göra vissa samarbeten med större matvarukedjor. Men projektet fortsatte blöda. Investerarna hade projekterat för vinst år tre och investeringen skulle pågå tills tidningen ­rullade själv. Men pengarna sinade redan efter ett halvår. Pelle lämnade Gasteprojektet redan sommaren 2008, då han tyckte att han gjort det han blev anställd för. För en tid blev han kvar i Turkiet och jobbade i andra projekt, men är nu åter i Sverige. Gaste överlevde med nöd och näppe sin ettårsdag. Tidningsprojektet innebar en total förlust på cirka 50 miljoner kronor för de inblandade finansiärerna. Vad kunde ha gjorts annorlunda? – Vi skulle ha haft bättre koll på konkurrenterna och gjort en bättre ekonomisk prognos. Vi skulle ha haft bättre sälj. Och så skulle vi ha haft mer pengar. Vilka råd vill du ge den som vill starta en dagstidning? – Lär dig hur din marknad fungerar. Ta reda på vad läsarna vill ha. Och vad annonsörerna behöver. Ha ett effektivt sätt att nå dina läsare. Om du fick chansen, skulle du försöka igen? – Ja, antagligen! 75

Från vänster Erşan Çürüklü Ömer Zapsu Ahmet Pandır

De tre grundarna har i dag hämtat sig efter smällen. Men varför gick det åt pipan? Här ger de sin bild. Ahmet Pandır var chef för annonsavdelningen på Gaste och är numera CEO för Mydays i Istanbul. Erşan Çürüklü var teknikchef och jobbar nu i Stockholm. Ömer Zapsu var layoutchef på Gaste och arbetar i dag i familjens företag i Istanbul. Vad var målet med att starta Gaste och vad hoppades ni uppnå?

76

Ahmet Det främsta målet var att ta fram en modern, demokratisk, gratis dagstidning som ekonomiskt skulle vara oberoende och lönsam. I Turkiet är tidningsläsandet mycket lågt jämfört med den övriga utvecklade världen. Vi hade som mål att kunna sprida nyheter och information gratis i ett underhållande och intressant format. Ömer Att bli den första gratis, opolitiska tabloidtidningen i Turkiet! Projektet hade en viktig social dimension för mig. I Turkiet är det svårt att hitta en tidning där artiklarna inte är politiskt vinklade. Gaste förmedlade nyheterna utan att hänga på några åsikter och hade artiklar om Istanbuls var-

dagsliv och kultur. Vi var också medvetna om vikten av en god form för att underlätta läsandet. Tillsammans med A4 i Sverige jobbade vi hårt för att skapa en lättläst nyhetstabloid. Erşan Vi ville erbjuda Istanbulborna ett tidningskoncept som de inte sett tidigare. Vi ville vara en frisk fläkt bland alla trötta tidningar. Vi skapade en produkt som skilde sig mycket från de lokala tidningarna vad gäller form, uttryck och innehåll. Vi var betydligt lugnare i våra rubriker, använde en vassare nyhetsgrafik och hade en stark bildredaktion. Varför gick Gaste under? Ahmet Vi tog fram den första dagliga gratistidningen i Turkiet, dessutom i tabloidformat. Det innebar flera nyheter på samma gång. Det tog tid att få mediabolag och reklamköpare att lita på konceptet, skapa reklam i detta nya format samt förstå att det fanns ett värde för dem att annonsera. Erşan Största orsaken var krisen som började 2008 och att vår budget försvann. En tidning som bara lever på annonser får det mycket svårt under kristider. Vi försökte med allt men det gick dessvärre inte. Ett tag funderade vi på att satsa enbart på nätet men vi gjorde aldrig det. Ömer Under starten hamnade vi öga mot öga med Turkiets mediamogul Doğan-gruppen. De hade redan hotat med att starta en egen gratistidning, 20 Dakika (20 Minuter), och strax efter vår premiär kom den ut. Vi har inget emot konkurrens, men syftet med 20 Minuter var bara att sabotera för Gaste. Gaste var ny på annonsmarknaden och annonsörerna trodde inte på våra upplagesiffror. De officiella siffrorna, som branschens mätningsbyrå tar fram, kan man få först efter ett år. Gaste överlevde med nöd och näppe ettårsdagen. Eftersom Gaste var gratis undrade läsarna vem som finansierade tidningen, vilka som stod bakom den. Det spreds rykten att Gaste var ett propagandaverktyg för regeringen. Ryktena gjorde det också svårt att sälja annonser. Hur har medielandskapet i Turkiet förändrats efter Gaste? Ahmet Designelement i turkisk dagspress i dag har fått inspiration från Gaste, som var en väldesignad dagstidning. Andra tidningar använder nu mittuppslag i samma stil som Gaste för att berätta längre historier. Men i övrigt så är pressen sig lik ... Erşan Det sker alltid förändringar i Istanbuls medielandskap som också styr resten av landet. Jag vet att många saknar tidningen och Gaste blev vanebildande med tanke på de långa restiderna i Istanbul. Tidningen blev som en reskompis för Istanbulborna. Ömer Den mest synliga påverkan är på dagspressens design och format. En ledande tidning gjorde om sig helt och hållet och är nu väldigt lik Gaste. Tyvärr lider fortfarande Turkiet brist på bra media och det styrande partiet utövar ett stort inflytande. Folks läsarvanor har dock inte ändrats, och alla tidningar är fortfarande väldigt politiska. Själv läser jag inga turkiska dagstidningar.

77

72 pt

60 pt

48 pt

36 pt

30 pt

24 pt

18 pt

14 pt

12 pt

11 pt 10 pt 8 pt 6 pt

78

Text och foto Pelle Anderson

örsta gången jag hörde Gerard Unger föreläsa om typsnitt var på Monotypes konferens i Cambridge, England, 1988. Han var, och är, en oerhört inspirerande och kunnig bekantskap – något alla som lyssnat på honom på A4-skolans Typogra­fiska Fredagar kan intyga. De senaste decennierna har hans typsnitt erövrat världen (nåja, en del av den i alla fall) främst genom Swift, som är brödtext i världens Metrotidningar. Sedan vi designade Metro i början av 1990-talet har A4 valt Gerard Ungers typsnitt till många tidningar och magasin, fram­för allt som brödtext. Jag skulle kunna skriva långt om varför Swift är ett så bra snitt för brödtext (och jag har också gjort det i andra sammanhang), men nu är det Gerard Unger som ska tala. I början av 2012 fyllde han 70 år, just avgången professor vid Leidens universitet i Holland. Gerard Unger undervisar fortfarande vid universitetet i Reading, England, och fortsätter att designa typsnitt.

Hur kom det sig att du började rita typsnitt? – Min pappa hade en välfylld bokhylla. Han skötte reklamen för ett företag i Arnhem i Holland som producerade konstsilke, och tog hem företagets tidning och affischer. Han var också försäljningschef och kom hem från sina resor med franska typografimagasin som Arts et Metiers Graphiques. – År 1960 visade det lokala museet en utställning om design av holländska frimärken. Där såg jag skisser till bokstäver av Jan van Krimpen, utförda i blyerts på papper. Jag tänkte: ”Är det så enkelt? Allt man behöver är ett bra ritpapper och en penna?” Så jag köpte den nödvändiga utrustningen, gick hem och började – och jag håller fortfarande på. Senare, när jag blev student vid Rietveldakademien, berättade min far att hans far, som dog ung, hade varit tryckare och sättare. Finns det en ”holländsk skola” och vad är i så fall utmärkande för den? – Visst finns det en ”holländsk skola”, Jan Middentorp har skrivit en trevlig bok om detta. När jag började rita typsnitt var det enkelt: holländarna var mest intresserade av brödtextsnitt, tydliga vardagstyper – men med personlighet. Sedan mitten av 80-talet har dock Holland producerat alltfler rubriksnitt, och allvaret har mildrats något. Typsnitt med humor, eller i alla fall egenartad design, har blivit utmärkande för det holländska.

Gerard Unger utanför Kungliga Biblioteket i Stockholm för ett par år sedan. Han drog alltid fulla hus när han föreläste på A4:s Typografiska Fredagar.

79

Vilka typsnitt är dina största försäljningssuccéer? Vilket tycker du bäst om? – Min storsäljare är otvivelaktigt Swift, med Argo som nummer två. Jag tycker bäst om det typsnitt jag just håller på att designa – så har det alltid varit. Annars har jag inga preferenser. När du designar ett typsnitt för text så måste du ta hänsyn till alla sorters tryck, och i dag även olika typer av skärmar. Du designar också textsnitt för mindre storlekar, allt blir i miniatyr.

Vad är det för skillnad på att designa ett skylttypsnitt och ett för tidningar? – När du designar ett typsnitt för text så måste du ta hänsyn till alla sorters tryck, och i dag även olika typer av skärmar. Du designar också textsnitt för mindre storlekar, allt blir i miniatyr. Andra sorters bokstäver görs för större storlekar och du kan ta ut svängarna. För skyltbokstäver är läsbarhet på större avstånd viktigt. Vilken historisk typdesigner har inspirerat dig mest? – William Addison Dwiggins och Roger Excoffon. Nyligen har jag också läst en biografi över Theodore Low de Vinne, en tryckare och historiker från New York (1828–1914). Han var en mycket produktiv författare, och en av hans böcker har undertiteln ”Tydliga trycktyper”. Han var ingenjören – mer än designern – bakom Century Expanded. Jag har tagit stort intryck av hans historiska verk, liksom hans praktiska texter och hans design. Är det någon skillnad mellan att läsa på papper och läsplatta? – Inte för mig. Men, åtminstone om du läser Nicholas Carrs ”The Shallows”, så håller läsprocessen på att förändras helt och hållet. För ögat och hjärnan är läsplattan bara ett annat sätt att visa text. Men det är möjligheten att förflytta sig från den tysta texten till webben för att leta efter något, till en miljö med högljudda annonser, eller för att kommunicera med andra, eller spela ett spel i en paus etcetera, som förändrar den kognitiva processen och påverkar såväl koncentrationsförmåga och möjligheten till fördjupad läsning.

Och det finns många fler typsnittstecknare nu, vilket både ger ett större urval för användarna och mer nyskapande design.

Jobbar du med några nya typsnitt nu? Kan vi få tjuvtitta? – Ja, jag håller på med en design som kombinerar delar av ett medeltida koncept med ett från 2000-talet. Jag har studerat bokstavsformer från 1000- och 1100-talen. Karaktärsdrag från konceptet bakom dessa former har gjorts funktionella för läsning på skärm och papper, för dagens läsare. Tyvärr måste ni vänta på en tjuvtitt. Just nu skriver jag min doktorsavhandling om projektet, och i slutet av året borde formarbetet vara avslutat och offentligt. Om du jämför dagens typografiska värld med den för 30–40 år sedan, har vi det bättre i dag? – Läget är bättre: Vi är inte längre begränsade till ett fåtal typsnittsleverantörer eller tillverkare av sättmaskiner, du har många fler möjligheter att hitta tillämpningar för dina teckenformer. Och det finns många fler typsnittstecknare nu, vilket både ger ett större urval för användarna och mer nyskapande design.

80

” g o d i s i n t h e d e ta i l ”

Varför finns det så många olika Garamond, och vad skiljer dem åt? Vad är det som gör Caslon så användbart? Och hur kommer det sig att så många fina svenska böcker är satta i Cochin? Det är några av frågorna som får sitt svar i Tidningstyper i brytningstid, en samling texter om typsnitt och typografer. Kända typtecknare som Gerard Unger och Matthew Carter medverkar, Bo Berndal och David Berlow intervjuas. Och historierna som den om forskaren, miljonären och nyskaparen John Baskerville, den rastlöst produktive Morris Fuller Benton eller den minst sagt udda figuren Eric Gill ger nytt djup åt typsnitt vi möter varje dag. 81 Pris: 295 kr plus moms. Beställ boken från pelle@a4.se eller på sajten www.a4.se

Världens bästa tidningsfilmer. Tidningsredaktioner och reportrar på hugget passar på film. När den amerikanska versionen av Millenium skulle filmas ringde producenterna till A4 och undrade hur en svensk tidningsredaktion ser ut. De visste att A4 hade designat Expo, som stått modell för filmens tidning. En mer rättvisande bild av dagens tidningsvärld finns i den sista säsongen av Wired, som skildrar nedskärningarna på Baltimore Sun. Men reportern har skildrats av Hitchcock, Billy Wilder, Sydney Pollack och Frank Capra. #4 ställde frågan till nio filmrecensenter: Vilken är din favoritfilm i tidningsmiljö? Jeanette Gentele, Svenska Dagbladet – ”Alla presidentens män” med Dustin Hoffman och Robert Redford. Emma Gray Munthe, Aftonbladet med flera – ”His girl Friday” – för att den är smart, snabb och väldigt rolig. Orvar Säfström, tidigare på Filmkrönikan – Den mest uppenbara är väl ”Citizen Kane”, men jag säger Billy Wilders underskattade ”Ace in the Hole” med Kirk Douglas som samvetslös reporter i samband med en olycka. Hans Wiklund, filmbloggare – ”Citizen Kane” och den brittiska miniserien ”State of Play”. Jens Peterson, Aftonbladet: – ”Alla presidentens män”. Det är en bra film och den skildrar det redaktionella arbetet trovärdigt. Och hyllar journalistiken som positiv kraft. Miranda Sigander, TT Spektra – Rolig fråga, inte minst eftersom murvelfilmer är min favoritgenre. Det finns många pärlor, som ”Alla presidenters män”, ”Frost / Nixon” eller dokumentären från i höstas ”Page one: Inside the New York Times”. Men bäst av dem alla är ”Network”. Visserligen om tv-journalistik men den går inte att bortse ifrån.

82

Mårten Blomqvist, Dagens Nyheter med flera: – ”Picture Snatcher” 1933. James Cagney spelar ex-skurk som tar jobb på skandalblaska och lyckas smygta foto på kvinna i elektriska stolen. Byggd på en verklig händelse, gjord just innan den amerikanska filmindustrins censurinstitution fick kraft, och man-tappar-hakan-amoralisk i sin skildring av sex och journalistik. Göran Everdahl, Sveriges Television – Howards Hawks komedi ”Det ligger i blodet / His girl Friday”. Fullständigt galen, men ändå full av korrekt avlyssnat murvelsnack – Ben Hecht som skrev manus var journalist i Chicago på 1920-talet. Henrik Emilson, Situation STHLM m.fl – ”Larry Flynt – Skandalernas man”, 1996, av Milos Forman. Milos Forman tar oss till tidningsvärldens bokstavliga bakgård när han porträtterar den kontroversielle grundaren av Hustler. Innan tidningen hinner bli grov och provocerande, vilket bara tog några nummer, fanns det något naivt i dess begynnande stapplande steg, vilket följande dialog beskriver: – Hur många sidor har vi? – Vi har 105. – Inte bra. 106 eller 104 är bra. – Har du en fascination vid de numren? – Det måste vara ett jämnt nummer, ett papper har två sidor.

83

A4-gruppens nya formchef Anna Lind Lewin håller under våren den populära Magasinkursen som vänder sig till alla som jobbar med magasin, featurebilagor och tidskrifter.

Text Sandra Troedson

Succékursen tillbaka. Anmäl dig nu!

I branschen är Anna Lind Lewin de senaste åren mest känd för alla sina olika matprojekt. Böcker som Fattiga riddare och andra kökshjältar, Masala – en resa till Indiens kök, och nu senast Hirams bästa kokbok. Alla är de delikata alster som hon satt sin form på. Med 15 år som ad i reklam- och tidningsbranschen har hon också arbetat med ett otal tidningar och magasin. – Jag tycker om att ge mig in i saker med hull och hår och nu den senaste tiden har jag gjort en stor utflykt in i matvärlden, säger Anna och fortsätter: Magasinkursen är en spännande del av mitt arbete här på A4 och det kommer att bli en kreativ kurs med mycket nyttiga tips, knep och spännande föreläsningar med såväl interna som externa tidningsmakare. Inspiration och diskussion om typsnitt, form, struktur, tidningsuppbyggnad och formregler är några av punkterna som kommer att betas av på kursen som startar den 20 mars. – Vi kommer att lägga en hel del tid på genomgång av bra knep. Vi tar upp bra och mindre bra regler och varför man som formgivare ofta fastnar­med delar av gammal design som hindrar utveckling och förnyelse. Anna tycker att bilder är en av magasinets viktigaste ingredienser. Därför har hon bjudit in en mångsidig och rutinerad fotograf som kommer att ge tips på hur man blir en bra beställare, och hur man ger fotografen en bra brief som resulterar i en lyckad leverans. Under kursen går deltagarna också tillsammans igenom magasin och tittar på hur bildarbetet kan lyftas i den egna tidningen. – Vi bjuder in kända profiler som berättar om sina tidningar, hur de fick sin form och identitet. Kursen är också praktiskt inriktad. Vi kommer att prata om struktur, typsnitt, typografiska detaljer – när det blir bra och varför. Vilka är de vanligast förekommande problemen med magasin? – Att de tenderar att likna varandra. Många magasin saknar en egen identitet i både innehåll och form. Att ha en bra form behöver inte betyda att tidningen ska vara snygg på samma sätt som en modetidning, men den ska vara välgjord och personlig.

84

Efter kursen ska du som deltar kunna gå hem och känna dig säkrare på att göra medvetna val till just din egen tidning: korta eller långa texter på rätt plats, rätt typsnitt till rätt uppgift och rätt bildval.

Elisabeth Eriksson redigerare och designansvarig Södermanlands Nyheter

Varför ville du gå Magasinkursen? – Jag jobbade just då på en lokaltidning men ville ta steget att jobba med magasin­layout. Så för att skaffa mig kunskap och meriter gick jag kursen under min pappa­ledighet.

Varför ville du gå Magasinkursen? – Jag ville utveckla mig. Jag har hand om designen på tidningen och gör all ny form, så jag behövde lite kunskap om hur man gör. Vad tyckte du var bäst med kursen? – Att man fick uppgifter som man visade upp för alla andra. Man fick se vad andra gjort och bli inspirerad av det. Det var också bra föreläsare som inspirerade.

Peter Önnestam, ad, Kollega

Och efter pappa­ledigheten bytte jag jobb! Vad tyckte du var bäst med kursen? – Jag tyckte det var bra balans mellan teori och genomgångar. Allt från struktur till typografi.

85

VÄSSA DIN FORM MED A4-SKOLAN Dags att höja kompetensen? A4-skolan erbjuder specialiserade kurser i formgivning, text, webb, bild, tidningsmakeri och typografi. Våra lärare är experter på tidningar och kurserna kan skräddarsys för dig och dina kolleger. Vi utbildar även på plats ute hos tidningar och företag.

MARS 20 27 28 29 30

Formge magasin Bättre bilder för tryck LUNCH: Prata grafisk profil 1 Formge magasin FRUKOST: Webbannonser 1

APRIL 3 13 17 18 19 20

Formge magasin FRUKOST: Webbannonser 2 Formge magasin LUNCH: Prata grafisk profil 2 NÄTVERK: Ensamredaktörer LUNCH: Så fungerar framtidens nyhetswebb 24 Formge magasin

25 Bästa friläggningsknepen i Photoshop 27 FRUKOST: Webbannonser 3

MAJ 2 LUNCH: Prata grafisk profil 3 3 Rubrikverkstad 4 LUNCH: Så får du in tidningens typsnitt på webben 5 Springer läsarna ifrån dig? Ett seminarium om mobil webb 9 NÄTVERK: Ensamredaktörer 10 Omslagsverkstad 11 FRUKOST: Webbannonser 4 23 LUNCH: Prata grafisk profil 4

Kurser vt 2012

24 Så lyckas din redesign 25 Slagkraftig start med rätt ingress och rubrik 30 Skapa bättre tabeller och diagram 31 NÄTVERK: Ensamredaktörer

JUNI 14 NÄTVERK: Ensamredaktörer

Skräddarsydd huskurs? Kontakta
A4-skolan
på
mejl
 a4skolan@a4.se
eller
telefon
 08–556
06
448.

Formge magasin KURSDAGAR:
 20
mars,
29
mars,
 3
april,
17
april
och
24
april. MÅLGRUPP: 
Layoutare
och
 redigerare
på
magasin
eller
 tidningar
med
featurematerial,
 som
har
jobbat
några
år
och
 vill
utvecklas
vidare. KURSANSVARIG: 
Anna
Lind
 Lewin. OMFATTNING: 
30
lektionstimmar
under
fem
heldagar.
Räkna
 dessutom
med
minst
30
timmars
hemarbete. PLATS: 
A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS:
 20
000
kr
plus
moms.
 Luncher,
fika,
kurslitteratur
 samt
dokumentation
ingår

 i
kursavgiften.

p Arbetar du med layout och redigering på ett magasin och vill utveckla ditt typografikunnande, din bildkänsla och lära dig hur man skapar en bra struktur i tidningen? Då är det här kursen för dig!

Kursen varvar föreläsningar med diskussioner och genomgångar av de uppgifter som deltagarna arbetar med mellan kursdagarna. Under kursens gång skapar alla deltagare sin egen tidningsdummy. En viktig punkt i kursprogrammet går ut på att få och ge feedback på egna och andras hemuppgifter. Vi går också igenom de tidningar vi arbetar med till vardags och ger varandra synpunkter och idéer om hur de kan utvecklas. Vid varje kurstillfälle möter du föreläsare både från A4 och olika tidningar. Bland gästföreläsarna finns Rosie
Stahlin, creative director på Forma Publishing, Madeleine
Bäck,
chefredaktör på Reumatikervärlden och Håkan
 Elfsson,
fotograf. Efter kursen ska man kunna gå hem och känna sig säkrare på att göra medvetna val: korta eller långa texter på rätt plats, slag-

kraftiga bilder och rätt typsnitt på rätt plats. UR
KURSINNEHÅLLET

• Vilka är våra verktyg i magasinsformgivning? • Typografi – välj funktioner. • Skapa en fungerande helhet. • Så får du bilden du vill ha! • Omslag, vad är det som kommunicerar, vilka genrer finns och varför? • Hur kan man skapa ett omslag till sin tidning som sticker ut och har en egen personlighet? • Tidningens namn och logo – så utvecklar man. • Gör innehållet tillgängligt! • Vinjettering och avdelningar, när gör de nytta? • Så skapar man grafiska element och korta notiser som lyfter. • Linjer och rutor – när hjälper de till och när blir de en tvångströja? • Plocksidor på olika sätt.

Bättre bilder Omslagsför tryck verkstad

Så lyckas din redesign

KURSDAG:
 27
mars,
10.00–

KURSDAG:
 10
maj,
10.00–16.00. MÅLGRUPP: 
Chefredaktörer
och

KURSDAG:
 24
maj,
10.00–16.00. KURSANSVARIGA:
 Anna
Lundin

AD/formgivare
på
magasin
och
 tidningar. KURSANSVARIG:
 Otto

 Degerman. PLATS:
 A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS: 
2
000
kr
plus
moms
för
 en
deltagare.
3
500
kronor
 plus
moms
för
chefredaktör
 och
formgivare
som
kommer
 tillsammans.
Fika
och
lunch
 ingår
i
priset.

och
Anna
Lind
Lewin. PLATS: 
A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS: 
1
400
kr
plus
moms.
 Lunch
ingår
i
priset.

17.00. MÅLGRUPP:
 Journalister,
 formgivare
och
redigerare
 som
gör
tryckfärdiga
original.
 Kursen
riktar
sig
till
dig
som
 jobbar
på
en
mindre
redaktion
 och
själv
ansvarar
för
bildhanteringen. FÖRKUNSKAPER: 
Du
bör
ha
 grundläggande
kunskaper

 i
Photoshop
och
en
dator
med
 programmet
installerat. KURSANSVARIG:
 Lotta
Lundin. PLATS: 
A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS: 
3
200
kr
plus
moms.

 I
priset
ingår
lunch
och
en
 lathund
för
fortsatt
arbete.

p Produktionen går snabbt och bilderna kommer in i sista stund. Ofta har bilderna ojämn kvalitet och olika förutsättningar. I tryck blir bilderna ofta grå och hudtonerna röda. Låter situationen bekant? Då är det här kursen för dig. Under en heldag ger vi dig grundläggande kunskaper och tips för att höja kvaliteten på dina tryckta bilder.

p Omslaget är tidningens viktigaste sida – det ska väcka uppmärksamhet och vara tillräckligt intressant för att läsarna ska köpa eller öppna tidningen omedelbart. I mer än 20 år har A4-gruppen bevakat konkurrenter, uppmärksammat trender och lyssnat till säljstatistik. I den här kursen delar vi med oss av våra erfarenheter av tidningsomslag. Vi kommer bland annat att gå igenom omslagets beståndsdelar, vilken funktion de har och hur de bör användas. Kursen innehåller även en praktisk övning.

p Är din tidning så bra som den skulle kunna vara? Här är föreläsningen som hjälper dig att se över hur den mår och hur den kan utvecklas. Många tidningar är i grunden bra, men har med tiden blivit trötta i formen och tilltalet. Numera säger man att ett magasin behöver se över sin form vart tredje år och en dagstidning vart femte år. En redesign innehåller många moment och många beslut som ska tas innan det är dags att välja typsnitt. A4:s formgivningskonsulter Anna Lundin och Anna Lind Lewin berättar om vad som är viktigt att tänka på före, under och efter en redesignprocess. Efter seminariet får du med dig en checklista som du kan utgå ifrån inför en redesign.

UR
KURSINNEHÅLLET

UR
KURSINNEHÅLLET

UR
KURSINNEHÅLLET

• Bildens tekniska förutsättningar. • Vilka faktorer påverkar hur bilden ser ut i tryck. • Färgprofiler och förhandsvisning av CMYK. • Välj rätt menyer i Photoshop. • Att använda justeringslager. • Hantering av färgstick och jpg-brus. • Skärpning av bild.

• Sanning eller myt – vad du måste veta om omslagsdesign. • Så formulerar du lockande puffar. • Omslag som skapar identitet. • Övning: Jobba om ditt omslag, gärna i duo med din chefredaktör/formgivare. • Diskussioner med kursledare och kursdeltagare. • Feedback på din tidning.

• Förarbetet–designarbetet– efterarbetet – så lägger man upp en redesign. • Logotypen – integrerad eller enskild lösning? • Omslaget nu och då – trender. • Diskussioner. • Efter seminariet får du med dig en checklista som du kan utgå ifrån inför en redesign.

Bästa friläggningsknepen i Photoshop KURSDAG: 
25
april,
13.00–17.00. KURSANSVARIG: 
Lotta
Lundin,

bildbehandlare
och
redigerare

 i
A4-gruppen. PLATS:
 A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS:
 1
900
kr
plus
moms.

 Eftermiddagsfika
ingår
i
priset.

p Blir inte dina friläggningar som du vill? Har du svårt att få det att se naturligt ut? Då är detta kursen för dig. Lite förkunskaper i lager och lagermasker krävs. Egen dator med Photoshop installerat behövs.

KURSDAGAR:
 28
mars,
18
april,
 2
maj,
23
maj,
12.00–14.00. ANSVARIGA: 
Kajsen
Burell
och
 Fredrik
Söder,
X4. PRIS: 
Pris:
3
600
kr
plus
moms.
 Lunch
ingår
i
priset.

p Rubriker är något av det viktigaste som finns i en tidning. Ändå är det vanligt att rubriksättandet blir slentrian. Under en aktiv halvdag tittar vi på rubriker tillsammans. Vad är det som skiljer en bra rubrik från en dålig? Hur sätter man rubriker som fungerar?

Fyra frukostar om webbannonser

Rubrikverkstad KURSDAG: 
3
maj,
13.00–17.00. MÅLGRUPP: 
Alla
som
arbetar

med
att
sätta
rubriker
i
dagstidning,
tidskrift
eller
webb. KURSANSVARIG: 
Annika
Zeffer. PLATS:
 A4,
Bondegatan
21,
 Stockholm. PRIS:
 1
900
kr
plus
moms.

 Eftermiddagsfika
ingår
i
priset.

Springer läsarna ifrån dig? Ett seminarium om mobil webb KURSDAG: 
15
maj,
13.00–

17.00. KURSANSVARIG:
 Jonas

Melcherson,
W4. PLATS: 
A4,
Bondegatan
21,

Stockholm. PRIS:
 1
900
kr
plus
moms.

 Eftermiddagsfika
ingår
i
priset.

p Fler och fler svenskar har en smartphone, och surfar ofta på den. Nu riktas fokus från appar och mot mobila webbplatser. Men vad behövs för en lyckad satsning? Det får du veta på den här kursen.

Slagkraftig start med rätt ingress och rubrik KURSDAG: 
25
maj,
09.00–12.00. MÅLGRUPP: 
Redaktörer,
jour-

nalister
och
redigerare. KURSANSVARIG:
 Sandra

Troedson. PLATS:
 A4,
Bondegatan
21,

Stockholm. PRIS: 
2
000
kr
plus
moms.
Fika
 ingår
i
priset.

Läs me r om vår a kurser på a4.se

p Starten är allt. I alla fall för tidningsartiklar. Bra rubriker och ingresser kan lyfta en hel tidning och A4 kan visa dig hur. Kursen lär dig vikten av lyckade ordval, av att förhindra upprepning, av att hitta rätt för just din läsare och hur du får ingress och rubrik att samspela.

Skapa bättre tabeller och diagram KURSDAG: 
30
maj,
13.00–

17.00. KURSANSVARIG: 
Daniel
Blanck. PLATS: 
A4,
Bondegatan
21,

Stockholm. PRIS:
 1
900
kr
plus
moms.

 Eftermiddagsfika
ingår

 i
priset.

Ät lunch och prata grafisk profil

p Redigerare och formgivare får ofta ansvar för att skapa tabeller eller diagram till sin trycksak. Men processen upplevs ofta tidsödande och borde kunna göras mer effektiv. Under den här halvdagen får du lära dig hur.

p I vår håller X4 en serie lunchseminarier för dig som ansvarar för företagets grafiska profil. Vi varvar kortare föreläsningar med diskussioner. Du får inspiration och kunskapsutbyte.

KURSDAGAR:
 30
mars,
13
april,
 27
april
och
11
maj.
08.30– 09.15,
frukost
från
8.00. ANSVARIG:
 Jonas
Melcherson. PRIS:
 200
kr
plus
moms
per
 frukost,
600
kr
för
alla
fyra
 plus
moms.

p Lär dig mer om hur annonsmarknaden på webben fungerar: 1. En annan annonsmarknad. 2. Så tar du betalt. 3. Din affärsmodell på webben. 4. Fungerande säljavdelning.

Nätverk för ensamredaktörer 




KURSDAGAR:
 19
april,
9
maj,

 


31
maj,
14
juni,
12.00–14.00. 
ANSVARIG: 
Sandra
Troedson. PRIS: 
3
600
kr
plus
moms.
 Lunch
ingår
i
priset.

p Är du chefredaktör utan redaktion? Underlätta ditt jobb med stöd av vassa kolleger i samma situation. I A4:s nätverk blir du bättre på att göra din tidning.

Lunchseminarium 20
APRIL 
Så
fungerar
fram-

tidens
nyhetswebb 4
MAJ
 Så
får
du
in
tidningens

typsnitt
på
webben ANSVARIG: 
Jonas
Melcherson. PRIS: 
900
kr
plus
moms
per

seminarium.
Lunch
ingår. Alla träffar i A4-gruppens lokaler på Bondegatan 21, Stockholm.

Han är den fotograf som A4-gruppen har samarbetat längst med. I #4 har Jann Lipka fotograferat vår formgivare Otto Degerman. Porträtt, reportage och fotoillustrationer är hans specialiteter. Text Sandra Troedson

90

Vad krävs för att få till en bra bild? – Kommunikation. Det är jätteviktigt. Att man pratar med den man fotograferar. Mycket handlar också om psykologi och tajming. Och man kan vinna mycket på folks fåfänga! Var det glammigare att fotografera drottningen än andra porträtt du tagit? – Nej, de största förberedelserna var inte med själva drottningen utan med slottet – jag visste inte att det var i så pass dåligt skick. Det mesta av tiden gick åt att leta efter väggkontakter som klarade av utrustningen. Alla var livsfarliga. Så slottets elektriker fick dra fram en extra ledning åt mig. Men så är

det med vårt jobb, man får ständigt inblick i det oväntade och det är det som är det roliga. Upplevelsen är ju halva nöjet, man gör det inte för pengarna. Vilket jobb är du mest nöjd med? – Jag kommer från Polen från början och när jag fick i uppdrag av TCO-tidningen att åka dit för att fotografera Lech Wał∏sa, kändes det som ett viktigt jobb. Det var efter hans tid som president. När vi kom dit ville han att jag skulle ta bilderna samtidigt som han blev intervjuad. I Sverige gör man inte det, det är fult, men i Polen är det tvärtom. Han var inte på sitt bästa humör, han hade en påse morötter med sig, jag tror att han gick på diet och var lite småsur. Men jag fick honom till slut att gå med på att ta bilderna efter intervjun. Jag fick tre exponeringar, sedan körde hans livvakter bort mig. Fotograferingen blev ett antiklimax, hela jag darrade. Men jag fick två riktigt bra bilder. Du tog en speciell bild av Stina Dabrowski för tidningen Vi. Berätta! – Ja, bilden togs för omslaget. Alla vill bli retuschade men jag gjorde ingen

Porträtterad. När TCO-tidningen skulle plåta Lech Wał∏sa bjöd han på tre exponeringar.

91

92

retusch på Stina, däremot ändrade jag en del i kontrasterna så att alla linjer i ansiktet blev framträdande. Jag och dåvarande ad:n Pompe Hedengren blev mycket nöjda med bilden. Men dåvarande chefredaktören blev missnöjd i efterhand eftersom Stina blev för rynkig. Så jag har inte fått fler uppdrag av dem efter det. Vad sa Stina om bilden då? – Hon tog kontakt med mig och berättade att hon tyckte om bilden! Trots att det inte var en klassisk skönhetsbild som det brukar vara på magasinomslag.

Ovan. Drottning Silvias porträtt för World Childhood Foundation används flitigt än i dag. Vänster. Omslagsbilden på en oretuschad Stina Dabrowski blev ett stilbrott för tidningen Vi. Claes Ohlssons stora lager i Insjön för Altor. Isländska Björk i ett personligt porträtt för numera nedlagda musiktidningen Pop. Rådjur avbildat för Biologiska museet. Se mer av Janns bilder på lipka.se.

Fotograf Jann Lipka, som han själv vill se sig.

93

De två stora morgontidningarnas prenumerationsavier dimper ner i brev­ lådan. Båda vill nu ha drygt 3 000 kronor om året för sin tidning. En tredje­ del mer än vad ett års radio- och tv-licens kostar. Jag är tidningsnörd och jag kommer antagligen att lägga upp slantarna, även om jag inser att en stor del av dem inte används till papperstidningarna jag betalar för utan slösas bort på vilsna webbexperiment. Men jag börjar bli irriterad. Finns det någon annan bransch än dagstidningarnas som kan plåga av sina kärnkunder högre och högre priser, dessutom i förskott, samtidigt som man levererar mindre och mindre, och inte sällan sämre varor? Vem granskar då granskarna? Tidningsekonomen Stefan Melesko, han är docent i medieekonomi, gjorde för en tid sedan ett seriöst försök i Tidningsutgivarnas nättidning Medie­världen. Han konstaterade att mellan 1960 och 2010, under 50 år, har alla dagspresskategorier höjt sina priser, inflation inräknat, minst tre gånger snabbare än vad som gällt för andra produkter – kvällspressen hela sex gånger mer! Vi kärnläsare betalar mer och får mindre för pengarna. Visst, det är en subjektiv uppfattning. Men det är inte svårt att få den bekräftad. Det säger sig självt att om en tidningsredaktion gör sig av med en stor del av sina anställda, den vanligaste sparåtgärden, så tillverkas det mindre journalistik. Jag är elak nog att anse att den journalistik som produceras efter dessa sparåtgärder, med några undantag, inte heller är särskilt kvalificerad. Tidningen ska fyllas och varje extra telefonsamtal, intervju, besök i arkiv och på myndigheter kostar tid och personal. Det är klart att det blir ytligt. Förra året berättade facktidningen Journalisten att textmängden i dagstidningarna minskat dramatiskt under de senaste 30 åren. Bildernas del av tidningarnas yta hade i stället ökat från 36 procent till 56 procent. ”Vi har satsat på bildjournalistik”, säger tidningarna. Dessvärre är det inte hela förklaringen. Det råkar vara betydligt billigare att fylla tidningen med bilder än med text. Tidningsägarna skyller sina massiva upplageras på nätet och allt gratismaterial där. Men enligt Stefan Melesko började upplagorna falla långt innan webben fick sitt genombrott, läsarna tyckte helt enkelt att det blev för dyrt med tidning. Jag är medveten om att många tidningar har haft det kärvt ekonomiskt. Men jag är också medveten om att vi kärnläsare under ett antal årtionden har öst in hundratals miljoner i vinst i de stora tidningshusen. Det finns skäl att vara rädd om oss. Problemet är att vi tidningsälskare inte har någon som för vår talan, i motsats till exempelvis annonsörerna som är välorganiserade och hårda förhandlare och aldrig skulle gå med på samma ohemula prishöjningar. Annonsörerna vet dessutom exakt vad de får när de har betalat. Det får vi läsare veta först efteråt.

94

Jan Mosander Journalist och författare, med ett långt förflutet på bland annat Sveriges Radio. Läs mer: www.journalisten.se/nyheter/vinstkraven-har-forsamrat-journalistiken

Den journalistik som produceras efter dessa sparåtgärder är, med några undantag, inte heller särskilt kvalificerad jan mosander

95

Vilken tidning läser du för att slappna av? Madeleine Bäck, chefredaktör A4. – Modetidningar är oslagbar avslappning efter all faktainhämtning om forskning jag gör på jobbet. Damernas Värld och Elle är favoriter. En av mina älsklingsmagasin är annars är Modern Psykologi. Otto Degerman, formgivare A4. – Runners World + Port. Adam Wihlke, webbdesigner W4. – Svår fråga, men just slappnar av gör jag nog bäst med a) High brow-svaret: The New Yorker, iPadversionen. På toaletten. b) Low brow-svaret: Vi i Vasastan. På toaletten. Sofia Wixner, formgivare A4 – Jag slappnar inte av med tidningar, jag läser böcker. Tjocka och inte verklighetstrogna. Pelle Anderson, styrelseordförande A4. – Amerikanska Dwell, en modernistisk hus & hem-tidning. Franska À Vivre är mer renodlat arkitektonisk och spretigare. Conde Nast Traveler för resetips, Vanity Fair för välskrivna texter och New York Magzine när jag är i stan. Lotta Lundin, bildbehandlare och formgivare A4. – Jag drömmer mig bort med Svensk Golf. Maria Nordholm, redigerare A4. – Helt klart National Geographic, fick kommentarer på fotoutbildningen att mina bilder var som hämtade ur NG, det tar jag som en komplimang. Har alltid drömt mig bort med den tidningen. Kajsen Burell, operativ chef X4. – Korsordet i SvD. Sara Nilsson, redaktör och medicinjournalist A4. – Den som ligger närmast, just nu Icon. Henrik Sundberg, webbutvecklare W4 – Filter, eller möjligtvis UNT eftersom jag är så hemkär. Fredrik Söder, grafisk formgivare X4. – thingsorganizedneatly.tumblr.com 96

Jonas Melcherson, vd för W4. – 1. Svenska Dagbladet 2. Filter 3. National Geographic. Helén Pihlblad, ekonomiassistent och ansvarig för A4-skolan. – En tidning, i stort sett vilken som helst, som innehåller en eller flera svåra sudokun ... Zandra Zernell, redaktör och reporter A4. – Fokus. För personporträtten, nyheterna jag ratade i dagstidningarna och de smånördiga livsstils-framåtblickarna. Anna Lundin, formgivare A4. – När jag har gott om tid blir det Filter. Annars fungerar kvällstidningarnas fredagsbilagor ypperligt. Christer Fälldin, chefredaktör A4. – Kvällsstunden. Det är faktiskt sant! Anna Lind Lewin, formchef A4. – Kort avslappning: Grymt lokala tidningen Vårt Kungsholmen. Jag läser om bristen på parkeringsplatser, papperskorgar, ungdomslokaler eller dagisplatser. Lång avslappning: Filter. Anna Langseth, reporter A4. – Modern Psykologi eller Södermalms Nytt. Annika Zeffer, redigerare A4. – Tidningar signalerar lite väl mycket jobb för mig, så jag slappar helst med en bok. Gärna en nött pocket. Daniel Blanck, redigerare A4. – Läser en hel del tidningar men slappnar sällan av med dem. Matilda Lann, projektledare och reporter A4. – Vagabond. Sandra Troedson, redaktör och reporter A4. – Jag slappnar av med mattidningar, Lantliv Mat & Vin som jag precis jobbat med eller inredningstidningar, då gärna Bo Bedre. Noor Metti, webbutvecklare W4. – Min favorittidning är Allt om mat, men jag blir inte avslappnad när jag läser den.

U tgåva 1 • SE K 69

+46 70 660 51 96

feel good Stort

nummer

Alla väljer Olivera

Jag ska bara...

9 957691 100506

6

sätt att få saker gjorda - NU!

Unikt test avslöjar:

BÄSTA SÄTTET ATT BLI EN BRA INKÖPARE ÄR ATT ANVÄNDA SIG AV ETT PROFFS – OLIVERA

Så gör du vinnande profilreklam!

Allt om PR!

Hur många tidningar kommer ut i Laholm? Mer än tvåhundra. Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. I år trycker vi över 200 olika titlar. Hur har det blivit så många tidningar? Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov. Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur. Vi är i gång 24 timmar om dygnet. Dessutom kan vi hjälpa till med formgivning, textarbete med mera. Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm?

NR NR 4/2011 4/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

SKA

2 4

ett

FUNDFORUM INTERNATIONAL 2011 Stort reportage från Monaco

FONDBOLAGENS STYRELSER

För lite oberoende i fondbolagens styrelser

FÖRVALTARENS DAGBOK

Adrian Brass, USA förvaltare hos Fidelity Nr04 | September 2011 | Utgåva 28 | Årgång 06

ISLANDS

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

FB KARTLÄG GER FONDBOLAGENS EKONOMI

KRIS När finanskrisen slår till

Hemslöjd nr 5 • 2011 • Lappar, knappar och band!

INER DESI AD GNP

TILL RISE SVEN T 2011

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 4/2011 2/09

2011/2012

Fotografisk Tidskrift #4–2011

Betong

ETT M AG A SIN F R Å N

ATLAS COPCOGRUPPEN



NOM

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Jobba med utmaningar i världsklass Vill du göra skillnad?

2011/2012

magasin

från

Bombsäkert besöksmål Öppet på hemliga Hemsö

89 nOk 8,90 eurO

EXTRA TJOCKT NUMMER

Lappar, knappar och band!

statens

fastighetsverk

nr

–

kulturvärden

Bildskön patina Råa miljöer lockar fotograf Från palissad till bergrum Svenska befästningars historia E n vä r l d av f a n t a s i o c h k u n s k a p n u m m e r 5 • 2 011 • p r i s 7 9 se k

K

Vaxholms vänliga kastell Nu välkomnas besökarna

Folckers band och Carlssons knappar Sy en påse, kasse eller knyte

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen. Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen

SV_01_cover_NY.indd 1-3

Molas från Cuna Yala

Dansar med band

 

Mördarkaniner, fLoskeLtoppen och gerry Johansson

2 är bättre än 1 – fotografer som jobbar i par ------------------



www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

Fotografisk Tidskrift #4–2011

2011-09-16 15:18:35 BET0411_1_68_omslag.indd 1

LowLands av Martin Bogren

------------------

Designat / Bok i betong Teknik / Mönsternorm i Prag Mänskligt / Dubbelbokad Fredrik Holst

11-08-30 13.45.13

Vi gläntar på dörren till

Fondkoll med Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening:

”Mitt jobb kräver ett enormt tålamod”

v 49

SE 9853 8126 02

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet. info@se.sika.com, www.sika.se S TIPS FRÅN UTLANDSVISTELSEN METALLISKA MÄSTERVERK S KUNSKAPSCENTER

Förspänd fiberarmering KAN ERSÄTTA STÅLET

RETURVECKA 49 RETURVECKA

Lokala lösningar för den globala byn

7 388909 507909

Hur skulle du förenkla styrningen av en gruvlastare?

Hur uppnår vi allt detta? Det korta svaret: genom våra anställda. De är vår mest värdefulla resurs och det är de som gör skillnaden. Atlas Copcos företagskultur grundas på lojalitet och samarbete ochär vi tusen tar dinpersoner yrkesmässiga utveckling på tid största allvar. Det är bara du I Diavik, Kanada, i arbete – oavsett på dygnet. Systemet försom fjärrstyrning gör att fler av sätter gränsen för från vad du kan uppnå. I gengäld litaratt vi på att dusig tar på dinplats del avflera ansvaret för meter – ibland kilometer dem kan arbeta kontor på ytan, istället för befinna hundra företagets framgång. – under jord. Tidigare system krävde att man var tvungen att ha viss sikt och översyn nere i själva gruvan, men med det nya systemet kan många moment köras helt utan mänsklig inblandning. Det har bland annat Detta är på kontinenter drivkraften de mer 30 000till anställda hos Atlas CopcoTekniken gör det med medfört attfem man kan gå från gruvdriftför i form avän dagbrott underjordsutvinning. som servar hela världen. andra ord kunder möjligtöver att styra Scooptram-lastarna, som byggs i Örebro, från valfri plats och de kan köras helt automatiskt i de flesta moment. Det är också ett led i skapandet av framtidens gruvor. Det här är bara ett Du kan göra Utforska möjligheterna inom på exempel påskillnad. en utmaning inom gruvdrift som viAtlas inomCopco-gruppen Atlas Copco-gruppen arbetar med. www.atlascopco.com/careers Förutom teknik i världsklass och ett världsomspännande företag, erbjuder vi spännande utmaningar för dig med rätt driv. Du skapar själv din karriär och har stora möjligheter att få arbeta med det du vill – kanske rent av i ett annat land? Du får snabbt stort eget ansvar och får chansen att visa vad du går för. Samtidigt som vi gör vad vi kan för att hjälpa dig hålla balansen mellan arbete och fritid. För du vill ju inte bara ha ett bra jobb, du vill väl skapa dig ett bra liv? Läs mer om oss på www.atlascopco.se.

Tomtar på posten ROSENBERG BERÄTTAR

Fredmans fall Så levde Bellmans urmakare Roligt på Riddarholmen Barn tar över Gamla riksarkivet

Klädd för livets första fest

GLOBAL NARVARO

Nu får du chansen. Efter 140 år i branschen går Atlas Copco fortfarande i bräschen för hållbar industriell utveckling. Vi är ledande inom produktivitet och ergonomi för industriverktyg. Vår avancerade teknik fortsätter att mekanisera gruvindustrin världen över. Atlas Copcos kompressorer hjälper industrin att spara energi och minska koldioxidutsläppen. Kort och gott, vi tar initiativ och sätter nya standarder.

INTERPRESS 9095-059095-05 INTERPRESS

Sex av 200 titlar

BORGARNAS DISKRETA CHARM

Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se

A 4-gruppen Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Porto betalt