#4 Bowling

#4 b En tidning från A4-gruppen

4 #

VINN!

Din Holly egen w retuscoodh

NOVEMBER 2011 b 44:-

lotta lundin, Bildbehandlaren som bowlat sig till

EM-guld + Så föddes Metro + Kom i form med musik + Cyrus Highsmith låter

Europa A4

Så lyfte Dagens Samhälle

bokstäverna tala + Se blått i höst

11

sätt att bryta av texten

Säg godnatt till traditionella nattcremer.

Hela vägen till förnyelse varje morgon.

nYhet

RegeneRist night Renewal elixiR Många traditionella nattcremer* återfuktar bara huden. Regenerist Night Renewal Elixir går ett steg längre på vägen till förnyelse**.

Den aktiva formulan hjälper dig att varsamt exfoliera huden, natt efter natt. På bara sju nätter blir din hud jämnare och ser fastare ut.

En riktig god morgon kan med andra ord bli ännu bättre efter att ha använt Regenerist Night Renewal Elixir.

Vill du läsa mer om huden och få hudvårdstips av mig?

Välkommen in på olay.se *Antirynkprodukter. **Hudyta.

OLAY. CHALLENGE WHAT’S POSSIBLE.™

17733_Olay_Selene_170x240_SE.indd 1

Johanna Lind Clausen Hudterapeut

19/10/11 13.56

usen peut

0/11 13.56

10 Nya lokaler på samma adress. Mia Nilsson har illustrerat vårt Södermalm.

26

Möt typteckSale mo naren Cyrus ch S et s urah ur ERA amm a s REG ar to om Highsmith ppa få KEN valen r ny r v RLLEove-festi rank ar Ä K r ning a dla allt TEåRPeace &låter av fö gla han Åsom on rvinna reta da nati gskli GE L ögt p ”Do att åtee mat LÄN lever h m ur d ”Må o R n inspirera. t BO mune fa nga p live .” nu

SID

11

ww

sam

halle

par

om

i&

nas

of

f en

bes

t l ig

ked t

re

ill s

tt fin ar inteolitik Kom sig ansiell det er sys nal- a tem et.”

r

pråk

TO

MA si stts Ed A si MA dA N, N

röre n

:

RS

Sid

G 23

JU

2- 3

NI

NU

MM

ER

24

20

ww

11

-2 1

ra

pp

or

t

N/S

CAN

PIX

21

sam

halle

62 Ljud på jobbet.

65 Vi listar de

.se

a

t era Mod pade in (M) kup via SD ller Mö sig Stefarpnskrev sitSDt :s

N, MA N ED DA TS MA A SI SI ST

s erna n u m Kom

vård, e ge konför Fra skola kvalitet tt tyd mf lig forsk ör all och om en ino a nin t sakn sorg. m g på om as det råd et. si d

gens

död

N s ko FFE &O MI bätt lan in NO kon re me te IK , EKO kurr OdLIT kurre ePns result ns ha Ökad at r int ny

w.da

DA

R JAN EIf o:L fot

T L IG

AA

F FÄ

RE

R

SK

39 bästa form­ låtarna.

IK

LIT sto en av n ha affan på i St namn sitter der stö SI D 4 Nu eget dlar. e och valse äktig a. lm i ful ratern de Mo

PO

D R A J MILULDER

do Barcelona på o ry ktvinner Sid t att vara tillgängligt e rn 22 r t fokus il sid 16–18 Många mot minus redan i år – och 2012 blir värre l väs

dSt

LuN

Az

”lä t få tare än botox äld r vår efac Sid d ” 12 -1 k 4

fic

e k ent som vis ion of

fs

id E

si d

31

d 31

el

är my l Lä karfö SKL:s cket kri rbu komm Göran tisk ndets er att Stier till nollv ordför göra nsted ision ande nytta t tro en för Marie r att We . visionvårdska din dor. en

a

si d

16 -17

SID

”rä änd ttvik rät rar insdom tslä te get ” si d 18 5 sn a An bba:

2

MATs EdMAN, sisTA sidAN

ikea

foto: henrik hansson foto: anna rut fridholm

un

tors

bEr

nu

mm

er

31

ww

2011

w.da

gens

samh

alle.s

regionpappan ryter till

sid 11

p oli

tik

,

n eko

om

äng mstpo välko

mkr

nt’

’grö

FOKUS SID 14-15

”Skolans uppgift är att öka samhällets vinst.”

MATS EDMAN, SISTA SIDAN

sid 2–4

”

ren slutspurt i natu regionfrågan n, Ed ma an ts ma ta sid sis

jobb-dilemma ä rer sid 23 a ff

Våndan växer i Värmland efter att planerna på att gå in i Västra Götalandsregionen gått om intet.

Nu krävs avgörande beslut, annars kan staten ta över sid 6 gränsdragningen.

politik

den som gräver en latringrop…

än i kommunala skolor och Gymnasielärare tjänar sämre i friskolor år. ”Konkurrensen har inte gjort lärarna löneskillnaderna har ökat på senare SID 2–3 Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund. mer attraktiva på marknaden”, säger

offsidE sid 31

SKOLA

en off Höstens roligaste aktivitetstävling i&

på arbetsplatsen!

TappaTrampet hösten 2011 Start: 5 oktober – Målgång: 2 december

läs mer och anmäl ditt företag på www.tappa.se/tappatrampet

DEN ”OSVENSKA” ARBETSLÖSHETEN

VÅRDENS NYBYGGARE SID 10-12

SID 16-17

Politikerna som klarar sig själva SID 20

NONCHALANS GER POLITIK GÖR LÄNGRE VÅRDKÖER MÄNNISKOR På en vecka uteblev 149 patienter från inbokade besök på åtta kliniker på Östersunds sjukhus.

Besök som ställs in med kort varsel, eller som patienter SID 4 bara struntar i, får vårdkön att växa.

SJUKVÅRD

l yfal e sk de ftigar dran h hä nas ål eringer oc muner invest 3,5 3 ik Fl m åste as, till sid 2– tE kn ker ko u m bl N .

SAS EuroBonuS. PoängEn mEd Allt. knäc stem. fördub rje år Få poäng, som tar dig ut i världen, på nästan alla dina inköp. Bli medlem kostnadsfritt och få 500 välkomstpoäng på sas.se/eurobonus va VA-sy nästan onor arna arder kr milj

H øy

Aldrig mEr En PoänglöS rESA till AlmEdAlEn.

åste ”Vi m gnälla o sluta U” i i Osl cé för n stade så partv en stor suc på LO upphand- dehuvud ock Kin örsettai Norgestöblersta partiartiiet gjopårdeddes sid 4 Nyköpingsf Ste fan mu he re st unval t blev Arbeiderpin föruts let. att komsitt na mm lingsc ker ra . ed up

ph

fal Ko nd an terna dg ik inte bla av rös lit ya-traså blev t r Utø , som n Høyre 36 procen ren av rt, me st nä spå sto med val. I et öka a ka mäts ett braltagand tvär iOnen valde in

FÖr vind erk mOt kraFtv sid 10 nya

an

dl

in g

gö tyc borg måste nerna bättre. jobb

po

Op 23 sid

tter Opp nu säuna st pp sigt HuskLi FÖr6

sid

31

sid

20

LYCKLIGARE OFFSIDE SID 27

fot

o: chr

isti

an

reh

ab bet t Lar Opp eppe r en nu k Ler gr t fö LLe beg kOLan stä s–15 na i ö Osim h 12 d ! en

re?

era

sid

k LOc

n

BYGGBOOM FÖR 29 MILJARDER

7

ta Ö L b den jardmiLtan nO de nyanländas

sid 12–15

dlem

500

29 000

e

kd-politikern som bytte kön

a tl ig

66 När nyheter blev gratis – historien om Metros födelse.

16 –1

me

h få itt oc adsfr kostn

SID 6

www.dagenssamhalle.se

s bonu uro s.se/e på sa

A r mE mEd rig l Al AldSA til POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER rE Bli öp. a ink lt. din d Al n alla mE sta gEn på nä än n, S. Po i världe nu ut Bo ro m tar dig S Eu SA äng, so Få po

sid

Em

12 pufftext semibold (webb) sd öd zdlsad laldösl aldaösdl aad lr? Färga gul x xxx xxn på www.dagenssamhalle.se

SID

drift läpp iljard en halv n du satsar borlängesgpolitiker julsmiljard uts a ueltatet 27 matt bygga”Fiyrhkommunen ioxid för retufånrekamprad s kold s för ett ra FÖatt ä mm kräv liv n sEpt

TORSDAG 9 JUNI NUMMER 22 2011

SI

st! dvin kOr olagen r rtaeck vare b a L bb er – och

Ko

SI

TR

”Något av det mest framgångsrika vi har gjort” S T SNIT R glö MA JONE än FET 10vinjforzamag MIL Po lEn. FÖR14–15 En

n pAp ies tAl pA Sid Ar ut 25

15 dag

Nu pp. t gre are SI D 19 t sit rm släpp ggs nä by har risen t. I år ansk i lande r. va R Fin det vet DE ggan EN r. Vi dsby städe bosta 0 bo 50 32

FLYR TER DEN RSTAN STU STO TILL 13 SI D PÅ ÄST ATI B D LUN EMOKR E-DD 12

SÖDERTÄLJE HYLLAR MANPOWER

ingen rea på

ic spir ara Tam er Umeå d 25 ledg makt si

SI

A HEL SKA YGG NU SKET B RA

MI

politik, ekonomi & offentliga affärer

fu vårll fajt dsk om ado rn

e: sid Off BIDDE DET E ENS E INT TUMM EN LMAR ASök!ar I KDA27

sid 7

www.dagenssamhalle.se

si d vad 10 -11 me händ Öve d ljuse e rtorn t i of eå? fs id E si

Miljöp Roms art on iets spr och Gustaåkrör v Fri Åsa dolin .

du

nas rner nce nko ”Politiker ta mu r tillborde rst gå funderare Kom sigppen r. Stö .

O n u rono jarder ON ksitt m e lå på il EK eget d er la , 28 sam miljardbruk org av ’vi’ 336 Göteb har –3 och ’dom’.”

R LLE STÄ V PÅ KRA DEDN11 VÅR SI OM A KERT OR OSÄ AS ST UM SOLN ENTR KÖDPC 6 SI PÅ RT ET G FA BET DÅLI AMAR EUD-S 10

glesbygden drabbas först

tar terb torsdag 1 sEpTEMbEr nummer 29 2011 på exvård otten por en t

Edt

Samhälles redesign gav rejält upplagelyft.

f fä

dt!

li ti

4

17 Dagens

aa

20

.se

SSo

oN/

NSS

RtE

k mÅ

o: ERI

fot

-top

råd k 3 med säger av 4 gr Mod ja till öna erat att bi kom erna lda mun . Sid rege alring

o: tom

gens

reg era rein felmed

Po

fot

w.da

innehåll

20

PIX

30

CAN

er

N/S

mm

CSO

r nu

ERI

bE

TIL

EM

BER

on

Pt

N

ek

sE

SSO

ik ,

g8

HAN

mp

l it

da

RIK

SCA

NPI

X

po

rs

HEN

to

är d

O f fs

ide

40 Tuff duell när EM-vinnande bildproffset bowlar bort #4:s redaktör.

12 Enkla knep för bättre bilder.

14 Dagens Arbetes Hans

Larsson är trött på lobbyister.

22 Fackförbundet DIK byter

position med ny profil.

30 Vi valde A4-gruppen 50 Bästa knäcken för svenska företagare.

54 Fotograf Camilla Lindqvist

letar adrenalinkickar.

58 Så blev A4-formatet norm.

60 Namnsuccé för fyran.

78 Nya i A4-gruppen

– Medium dubblar W4.

80 Elva sätt att dela upp text.

84 Typlegenden Bo Berndal.

89 Färgen: just nu gillar vi blått.

92 Mia Nilsson Illustrerar på lek.

96 Gästkrönikör: Karin Linder.

74 Från naturlig till glamourös – så funkar bildretusch.

Hej! #4 är A4-gruppens oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika form.

Vill du ha fler ex eller tidigare nummer? Hör av dig till oss.

Vi som gjorde tidningen

Madeleine Bäck Chefredaktör, projektledare

Daniel Blanck redigerare

Kajsen Burell formgivare

Otto Degerman formgivare

lena fischer webbutvecklare

Christer Fälldin Chefredaktör företagaren

Anna Langseth Reporter

Anna Lundin formgivare

Lotta Lundin Bildbehandlare, formgivare

Jonas Melcherson, Webbdesign, vd för W4

Jesper Möller formgivare

Maria Nordholm redigerare

anders olow redaktör

Henrik Sundberg Webbutvecklare

Fredrik Söder formgivare

Helén Pihlblad Ekonomi- och kursansvarig

adam wihlke webbdesigner

Sofia Wixner formgivare

Redaktör och ansvarig utgivare: Madeleine Bäck. Formgivning, layout & texter: A4-gruppen. Bildbehandling: Lotta Lundin.

Typsnitt: Ibis Display, Salvo Sans, Salvo Serif och Quiosco,

samtliga ritade av Cyrus Highsmith. Läs mer om Cyrus på sidorna 26–29. Gästkrönikör: Karin LInder. Tryck: Trydells, Laholm, 2011.

4

A4 gör bra tidningar bättre.

I över 20 år har A4 utvecklat form och innehåll i såväl svenska som utländska tidningar.

Kontakt: info@a4.se

T4 designar, producerar och säljer svenska typsnitt.

Torbjörn Olsson och Bo Berndal är två av våra typtecknare.

Kontakt: info@t4.se

W4 formger och utvecklar webbtidningar. Vi utbildar och hjälper redaktioner med webbstrategi.

Kontakt: info@w4.se

X4 hjälper dig att nå dina mål med kommunikation – från analys och strategi till innehåll och design.

Kontakt: info@x4.se

A4-gruppen , Bondegatan 21, SE-116 33 Stockholm 08-556 06 440, www.a4.se, info@a4.se

ledare

» Tänker du till finns det alltid potential att göra något« Jag skriver detta stående vid mitt skrivbord (ja, vadå? Balzac skrev också stående) i ett saktmodigt kaos av packlådor, byggjobbare och en lokal som har åtminstone fyra veckor kvar till acceptabel kontorsnivå. Men vi jobbar för fullt.

A4-gruppen har flyttat tvärsöver gården till större lokaler, för att få plats med den växande verksamheten.

Vi fick en ny spännande kund förra veckan, som valde A4 för ett stort omgörningsprojekt. Det som fällde utslaget var förra numret av den tidning du just nu håller i handen, #4. »Bra copy«, sa vår nya vän, och jag fick ännu ett konkret bevis på att det lönar sig att ge ut papperstidningar.

skulle jag ju berätta om Olivera Andersson, vår annonssäljare. Vi är inte släkt.

För en månad sedan bläddrade hon igenom samma #4 som vår nya kund, men hennes reaktion var annorlunda, och kritisk: – Ni har ju inga annonser! Varör har ni inte det?

Jag försökte säga att ingen vill väl annonsera i en tidning som vår …

– Vilka får tidningen? Olivera gav sig inte.

– Tja … alla chefredaktörer för såväl magasin som dagspress i hela Sverige, plus våra kunder och kontakter … och alla som anmäler intresse, sa jag.

– Vilka andra tryckta media når hela den gruppen?

– Eh … inget, faktiskt.

– Okej. Låt mig fixa annonserna till nästa nummer!

Resultatet ser du här. Tio sidor betalda annonser på första försöket. Och förutom att Olivera fick mig att känna mig som en fantasilös amatör på området, så valde hon en helt annan strategi för säljjobbet. Inga branschannonser, inga datorer, inga konsulter eller mjukvaruproducenter.

Nej, som du kan se är det en helt annan grupp annonsörer som hittat sitt medium i #4.

Och jag lärde mig något på köpet: tänker du till så finns det alltid en potential att göra något. Och

Fast egentligen

tänker du på tvärs, så kan det finnas intäkter på ställen där du minst anar det.

Som tack för gratis tryck och gratis papper så får också vårt duktiga tryckeri Trydells en egen annons, liksom pappersexperten. Som det hette förr i tiden: gynna denna tidnings annonsörer! och om varför sociala medier kan vara ett bra komplement men inte ersätta papperstidningen, i senaste numret av Sveriges Tidskrifters välgjorda magasin Allt om Tidskrifter. Beställ tidningen gratis på sverigestidskrifter.se.

Jag skrev om organisationspressen,

Jag var i Sundsvall för några veckor sedan och pratade om hur vi startade Metro 1992–1995, och insåg att jag faktiskt aldrig pratat offentligt om detta tidigare. Radioprogrammet Medierna följde upp med en intervju, där du kan lyssna på mig och Monica Lindstedt. Intervjun hittar du på sverigesradio.se (när de väl sänt den, vilket i skrivande stund ännu inte skett).

Nästa nummer av #4 (det fjärde numret) kommer lagom till julhandeln. Vill du annonsera så mejla Olivera Andersson på olivera@olivera.se.

Vill du ha tidningen, mejla till mig på pelle@a4.se så kommer den i lådan. ¢

pelle anderson är konsult, styrelseordförande och koncernchef för A4-gruppen. I slutet av förra årtusendet drog Pelle igång dagstidningen Metro. Mer om det berättar vi på sidorna 66–71.

5

kortform

b Du vill ha en kamera som fun-

­ ptisk lins med stor bländar­ o öppning och en sensor som fångar bilden, precis som en billig digitalkamera. Men däremellan sitter flera hundra tusen mikrolinser, som genom att mäta riktningen på det infångade ljuset gör det möjligt att i efterhand fokusera om den tagna bilden.

Trolleri? Nästan. Den matematiska teorin beskrevs för 15 år sedan av Dr Ren Ng, som grundat Lytro.

b

gerar som de som fanns förr; färdig att använda när du tar upp den, utan fem sekunders väntetid.

I höst finns den igen, trots att den är digital. Och den har en finess som inte den gamla Instamatic-versionen hade – du kan fokusera efter att kortet är knäppt!

Kameran, som börjar säljas ­ i höst, produceras av företaget ­Lytro. Den har en enkel, fast

o Foto: isto ckp hot

Fota först – fokusera sen

6

Stressade reportrar, fotografer och bildbloggare kan hitta mer på www.lytro.com.

Så kollar du webbtypografin b Har du inte gjort det tidigare så sätt

ett bokmärke på typetester.org, ett riktigt smidigt verktyg för att snabbt stämma av hur ett typsnitt ser ut på skärm i olika storlekar, färger, med varierande kägel, spärrning etcetera.

Gemensamt för alla typsnitt som sidan kan visa är att de är webbsäkra och/

eller tillhör systemsnitten för Win, Mac och Google.

Extra plus för att kunna jämföra tre varianter mot varandra samtidigt.

När du hittat rätt är det bara att klicka för att få ut den fullständiga CSS:en. Snabbt, snyggt och smidigt.

Use more fucking white space

b

Testa storlek & färg snabbt!

b goodfuckingdesignadvice.com

är en ständig källa till kanske självklara och plumpa, men ändå oftast briljanta, dogmer att följa (eller strunta högaktningsfullt i). En digital spark i baken för såväl hobbyformgivaren och den aspirerande designern som art directorn med ett par decennier i branschen.

Och ibland är en kaffemugg med ”Stay up all fucking night” kanske precis vad som behövs för att orka tänka om en gång till och få till den där guldkantade formen.

3893_A

NYHET

AGELESS ELIXIR 2in1

FOUNDATION + SERUM

3893_AD_CELF_170x240+5_SE_K1.indd 1

En foundation som omedelbart döljer fina linjer och rynkor – och innehåller ett vårdande serum med SPF 15* som samtidigt skyddar mot ålderstecken som missfärgningar och åldersfläckar. För vacker hy nu och i framtiden. Dölj i dag. Visa upp vacker hy i morgon.

‘

MALGOSIA ANVÄNDER AGELESS ELIXIR I NYANSEN 40 LIGHT IVORY & COLOUR ELIXIR LÄPPSTIFT I NYANSEN 894 RAISIN .* LÄS MER PÅ WWW.MAXFACTOR.SE

‘

DÖLJ I DAG. VISA UPP VACKER HY I MORGON

www.maxfactor.se

07/10/11 10.25

kortform Färgkoll på hösten med mobilen b Visst är det något speciellt med

höstens färger. Har du någonsin tänkt: åh man borde använda den färgskalan i nästa projekt? För att inte tala om ljuset på snön en tidig vintermorgon.

Det finns nya telefon-appar för dig.

Börja med Color stream, gratis i iTu- b nes. Nästa gång du ser färger du gillar, exempelvis en matta i en butik, ta fram telefonen – klick – fånga färgskalan i fyra väl avvägda nyanser i antingen RGB, CMYK eller webbfärger. Om du sedan märker att det här är din grej, det passar ditt sätt att jobba och du använder appen ofta.

Då ska du investera 75 kronor och byta upp dig till Color expert som förutom allt som den Gratis i enklare appen har dessutom itunes ger dig både den matta och blanka Pantoneskalan.

8

södertrendig modetvilling b Har #4 en dubbelgångare? Fjärde numret av klädföretaget Weekdays magasin Mtwtfssweekday, har en nummerangivelse misstänkt lik denna tidskrifts namn. I tidningen kan vi bland annat få se jeansföretagaren Örjan Andersson iskallt hipsterstylad i allvarligt modereportage. #4 gratulerar Weekday till en tjusig tvillingpublikation.

Väx ikapp med solbrännan Foto: istockphoto

b Sitter rastlösheten i kroppen och

du söker utveckling? Vidareutbilda dig eller sök en hel utbildning inom grafisk design på någon av världens designskolor. Som bonus finns flera soliga alternativ. I Sydney kan du läsa grafisk design på Billy Blue, i Spanien och Italien finns diplomutbildningar i ämnet på Istituto Europeo di Design. I Paris finns Parsons, en designskola i världsklass, som har både kortare kurser och program.

I Europa får du givetvis vänta lite på solen men i gengäld har du längre tid att fila på din ansökan.

Mer information hittar du bland annat på: www.blueberrysprak.nu

RetarDEX marknadsförs av Orion Pharma AB, 08-623 64 4

Världens godaste andedräkt.

RetarDEX® neutraliserar de ämnen som ger upphov till dålig andedräkt och gör tänderna vitare genom att ta bort missfärgningar. Finns på apotek som spray, munskölj och tandkräm.

Läs mer om god andedräkt på retardex.se

Din egen guide till softa SoFo Nu finns A4-gruppen i nya lokaler på Södermalm. Eftersom vi trivs i området flyttar vi bara tvärs över gården på Bondegatan 21.

Här hittar du oss och några av våra favoritgrannar. illustration: mia nilsson

kortform Ljusa upp vissa partier och mörka ner andra så att fokus i bilden blir tydligt, säger Niclas Fasth.

b

12

Så fixar du bättre bilder

tuschör asth, re Niclas F r fem s graf, li ta och foto l il t ta att bra knep g. handlin e b d il b vid

1 Har du flera porträtt på ett uppslag?

4 Sätt dig ner med flera bilder och använd ETT verktyg för att förbättra hela

Börja med att göra den allra sämsta bilden så bra som möjligt. Ta sedan den allra bästa bilden och anpassa den mot den sämsta. Därefter kan du jobba med övriga bilder och få dem att spela ihop. Ett sammanhållet material är bättre än om en enstaka bild är exceptionellt bra.

bunten. Först bara ’Färgbalans (color balance)’. På nästa bunt får du bara använda ’kurvor (curves)’. Sedan bara ’selektiv färgändring (selective color)’. När du lärt dig vad som går att göra med bara en grej förstår du att kombinera bättre.

Minsta gemensamma nämnaren.

2 Om bilden är en aning platt, varför inte ljusa upp en aning där fokus ska Ljusfusk är okej.

ligga, och mörka ned en aning runtom?

Det räcker med väldigt små ändringar för att ögat ska hitta sin väg hem.

3 Ibland räcker det att ändra en detalj för

helheten är en kombination av alla dess element.

att allt ska upplevas bättre. I stället för att öka kontrasten på hela bilden, testa att bara göra det på en specifik punkt.

Lär känna dina verktyg.

Lyssnar på:

Tom Waits när jag jobbar.

När jag inte jobbar? Tom Waits. Vad jag lyssnar på?

Tom Waits.

5 Var försiktig med att bläddra mellan före och efter när du jobbar med bilderna.

Strunta i före och efter.

Slutkunden kommer ju aldrig att se hur det såg ut från början ändå. Skillnaden kan ofta uppfattas som mycket större än den faktiskt är, och man blir på sätt och vis blind för slutresultatet – man ser bara skillnaderna från originalet. Om Kolla vårt tid finns, stäng i stället ner bilden bildtrolleri ett tag och se på den med nya och b Se hur A4-gruppens fräscha ögon en stund senare, utan bildbehandlare Lotta att jämföra med originalet. Ser det Lundin glamfixar formbra ut? I så fall är det nog bra. ¢ givaren Sofia Wixner.

Sidan 74.

Pensla mer & gratis b Vill du göra roliga montage?

Till Photoshop finns mängder av kostnadsfria penslar att ladda ner.

Bara fantasin sätter gränserna.

Här är 5 roliga sidor att välja från: 1. brusheezy.com 2. fbrushes.com 3. myphotoshopbrushes.com 4. getbrushes.com 5. photoshopwebsite.com

Boston Globe låter läsaren välja 13

En robot kan ta ditt jobb

b Vem behöver journalister när det finns robotar? Med en robot vid desken slipper arbetsgivare klagomål om både arbetstider och löner. Redan i dag används mjukvara för att generera ekonomi- och sportartiklar, bland annat för sportkanalen The Big Ten Network, i USA. Det skrev The New York Times i sin nätupplaga den 10 september. Mjukvaran, som förvandlar fakta till läsbara artiklar, är skapad av företaget Narrative Science. Även japanerna har en fungerande robot som självständigt ställer frågor, fotograferar och publicerar sin artikel online.

Roboten är utvecklad av Intelligent Systems Informatics Lab (ISI) vid Tokyo Universitet. Den kan finna förändringar i sin omgivning, söka information på internet och fråga ut personer tills den har fakta nog att producera en artikel.

Foto: istockphoto

b I dag är det självklart att varje företag bör se över hur deras webbplatser ser ut i de mobila plattformarna. Metoderna för att anpassa webbplatsen till telefoner och läsplattor är många, och beroende på vilken typ av information man vill dela med sig av finns olika lösningar.

För företagswebbplatser är oftast kontaktuppgifter, öppettider och kartor det som besökare vill titta på när de surfar in på en webbplats med sin smartphone. Men för många tidningar och magasin finns en önskan att ge sina besökare tillgång till allt innehåll fast på ett mer användarvänligt sätt som passar de olika plattformarna.

Boston Globe har valt att bygga sin webbplats med det som kallas responsive web. Genom att förändra ditt webbläsarfönster får du fram olika navigationsstrukturer, bildstorlekar, rubrikstorlekar med mera. Kolla själv på www.bostonglobe.com.

Porträttet

Tar fajt för fackpressen 14

Trovärdighet och journalistisk integritet är ledorden för mannen som står upp mot LO-ledningen.

Hans Larsson är chefredaktör för Dagens Arbete och ordförande i Sveriges Tidskrifter.

Text: Pelle Anderson Foto: ALEXANDER DONKA

vanligheterna att en redaktör för en fackförbundstidning går till generalangrepp mot LO-ledningen. Inte heller att arenan för attacken är Expressens debattsida. Men kanske mest förvånande är att redaktören som läste lusen av Wanja Lundby-Wedin i Expressen den 11 oktober var den vanligtvis så milde Hans Larsson.

– LO har bestämt att satsa 150 miljoner kronor på lobbyister, medan deras egna tidningar lever under sparbeting, säger Hans Larsson. Tidningarna drabbas hårt, redaktionerna slimmas, många tvingas till glesare utgivning och nödvändiga satsningar skjuts upp eller ställs in.

Hans Larsson vill i stället se en satsning på ett mediehus för fackförbundspressen, enligt norsk modell. Fungerar det i Oslo borde det kunna fungera i Stockholm, tycker han, och berättar om hur de norska kollegerna delar på fotografer, resurser och lokaler på ett effektivt sätt.

– Andra redaktörer har tackat mig för debattartikeln i Expressen, men från de ansvariga i LO-ledningen har det varit knäpptyst, säger Hans Larsson.

Det hör inte till

se för mig hur lycksökarna i opinionsbranschen flockas kring LO-kassörens dignande kassakista. Och LO riskerar att kasta ytterligare 150 av medlemmarnas miljoner i sjön”, skrev Hans Larsson i artikeln.

– Det är viktigt för all organisationspress att granska den egna organisationen, säger Hans

”Jag kan redan

Larsson. Annars tappar man snart all trovärdighet hos läsarna. Handlar det om miljonfester i Stadshuset så ska man skriva det också.

Den journalistiska integriteten handlar också om att ta det försiktigt med ”innovativa intäktsmodeller” av ny typ.

– Så kallade advertorials är ett oroväckande blandspråk i en del tidningar, och riskerar att sudda ut gränsen mellan annonser och redaktionellt material, säger Hans Larsson, som dock inte är motståndare till samarbeten med externa parter.

– Dagens Arbete delar ut ett arbetsmiljöpris som sponsras av Folksam och Swedbank. I år går det till Bolidens anläggning Rönnskärsverken, som tidigare varit en riktigt usel arbetsplats med fem dödsolyckor under 80-talet och en riktig miljöbov. Nu har man städat ordentligt, och nått nära noll tillbud, säger Hans Larsson. en rad branschfrågor som sysselsätter honom. Förslaget till ny fotolag, som inskränker rätten att fotografera på allmän plats, bristen på innovationer i papperstidningen, stoppet för att få ut passfoton, arbetet för en ny utgivarorganisation för alla medier, reklamskatten som är kvar trots riksdagsbeslut, diskrepanserna i den etiska granskningen av medierna et cetera.

Annars är det

Smoking eller kostym på branschens stora fest, Tidskriftsgalan 9 november?

– Jag har inte bestämt mig ännu, säger Hans Larsson. ¢

15

a a

Larssons favoriter

bTattersall för att jag är AIK-are, Offside för att jag är fotbollstokig i största allmänhet, Tidningen Vi för att jag alltid gillat den, branschtidningarna R ­ esumé, Dagens Media och Journalisten för att det är självklart, ett gäng fackförbundstidningar för att det är lika självklart, Svensk Damtidning för att jag

gillar Karin Lenmor, Fokus och Filter för att jag gillar riktig läsning. Om jag lägger till Tjejliv tror väl alla att jag är gubbsjuk, men denna nystartade barfotaprodukt av två jätteduktiga tjejer är värd att uppmärksammas. Ett seriöst alternativ till Veckorevyn för tonårstjejer.

Sebamed marknadsförs av Orion Pharma AB | 08-623 64 40 – www.sebamed.se

Den friska huden har ett pH-värde på omkring 5,5 som bygger upp och bevarar hudens naturliga skyddsbarriär mot yttre påfrestningar som t.ex. sol, kyla och infektioner. När pH-värdet rubbas, t.ex. när man tvättar huden med tvål, kan det ge upphov till torr och irriterad hud.

Sebamed tvättprodukter är tvålfria och innehåller milda rengörande tvättaktiva ämnen som tvättar bort smuts utan att rubba hudens skyddsbarriär.

Alla Sebamed produkter är kliniskt testade och har pH 5,5 för att stödja hudens eget skydd.

Shower Oil med mild och behaglig doft är en återfuktande duscholja för kroppstvätt för normal och torr hud. Den höga koncentrationen av vårdande lipider och fuktighetsbevarande avokadoolja och lecitin hjälper huden att reglera och återskapa sin naturliga fett- och fuktbalans. Använd dagligen, även lämplig som badolja.

Liquid Face and Body Wash är en skonsam ansikts- och kroppstvätt med fuktbevarande pentavitin och vitaminer, pantenol som återfuktar och stödjer hudens återuppbyggnad samt allantoin som skyddar från uttorkning och mjukgör huden.

Olive Face & Body Wash innehåller olivolja som skyddar huden från att torka ut och gör den mjuk och smidig. Pantenol återfuktar och stödjer hudens återuppbyggnad.

Ger en ren, mjuk och smidig känsla utan att torka ut huden. Speciellt lämplig för extra känslig hud.

Sebamed tvättprodukter för hud och hår säljs bara på apotek. Sortimentet kan variera hos de olika kedjorna. I serien finns även hårprodukter, återfuktande krämer, babyprodukter samt produkter för oren hud (Clear Face). Du är välkommen att besöka www.sebamed.se för mer information.

Håller huden frisk. Inget annat.

Upplage-

succé för Dagens Samhälle efter

slopad

nyhetssajt Läs hela historien om årets mest omtalade tidningswebb.

17

Dagens samhälle Dagens Samhälle gjorde om både webb och tidning med hjälp av A4-gruppen.

Resultatet lät inte vänta på sig: 900 nya läsare.

Text: Anna Langseth

18

I en tid då alla pratar om papperstidningens död gjorde Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle, det oväntade. Han lade ned webben.

– Det fanns ingen affär i webben, utan bara kostnader. Dessutom kannibaliserade webben på papperstidningen, säger han.

Dagens Samhälle hade helt enkelt fått nog av att ge bort nyheter gratis. Annonserna på nätet räckte inte att finansiera sidan och samtidigt urholkade webben papperstidningens ekonomi i takt med att läsare sade upp sina prenumerationer. Beslutet mottogs knappast med öppna armar från professionella mediatyckare.

– Vissa tyckte att jag hade ett hål i huvudet, säger Mats Edman.

Men beslutet skulle visa sig vara mycket lyckat.

Och även om tidningen hade bestämt sig för att sluta med den vanliga nyhetswebben ville Dagens Samhälle ändå lämna efter sig några digitala spår ute i cyberrymden. Frågan var bara hur.

Samma dag som webben släcktes ned träffade Mats Edman A4-gruppens Pelle Anderson och Jonas Melcherson för att diskutera.

– Vi funderade över våra styrkor och svagheter och kom fram till att ingenstans är debatt lika verksamhetskritiskt som i offentlig sektor. Allt som försiggår i kommun och landsting föregås av politisk debatt, säger Mats Edman.

De bestämde sig för att skapa en debattsajt.

Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle.

Som inspiration tittade de mycket på utländska debattsajter såsom Huffington post och Saloon, för att se varianter på informationsarkitektur.

Till slut föll de för den utformning som sidan har idag, med debattinlägg i en huvudkolumn rakt fram, länkar till stora tidningars debattsajter och högst upp: flikar där du kan välja ett specifikt ämnesområde. Webbsidan är inte rädd för att visa konkurrenternas debattsidor. Snarare tvärtom.

Det är syftet.

– Det är sajten du ska börja morgonen med att titta på om du är intresserad av svensk politik. Här finns allt samlat på ett och samma ställe. Den skapar en överblick över hela samhället och fördjupning på ett webbsmart sätt. Mats Edman kallade

a a

Mats Edmans 3 tips för en lyckad redesign

1. jobba med visionärer Plocka ut en grupp ur redaktionen som vill förändra tidningen. Annars finns risken att projektet går i stå på grund av för mycket olika åsikter. Den sämsta omgörningen är den som präglas av kompromisser.

2. Anlita någon utomstående Jobba med drivna tidningsmänniskor både vad gäller innehåll och rubriksättning. Det är bra

att ta in någon utomstående, exempelvis en designbyrå.

3. Ha din AD med på tåget För att layouten ska fortleva krävs att AD:n är förtrogen med den nya formen och är medveten om att läsarna skannar nyheter i högre grad idag än tidigare, istället för att läsa en artikel från början till slut. Ibland kan en ny AD behöva anställas.

SÖDERTÄLJE HYLLAR MANPOWER ”Något av det mest framgångsrika vi har gjort” TORSDAG 9 JUNI NUMMER 22 2011

29 000

SID 6

mkr

BYGGBOOM FÖR 29 MILJARDER FOKUS SID 14-15

www.dagenssamhalle.se

”Skolans uppgift är att öka samhällets vinst.”

POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER

» Det ska vara som en rak höger varje torsdag. Man ska gilla smällen och sen gå vidare.«

än i kommunala skolor och Gymnasielärare tjänar sämre i friskolor år. ”Konkurrensen har inte gjort lärarna löneskillnaderna har ökat på senare d. SID 2–3 Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbun mer attraktiva på marknaden”, säger

SKOLA

DEN ”OSVENSKA” ARBETSLÖSHETEN SID 16-17

VÅRDENS NYBYGGARE SID 10-12

Politikerna som klarar sig själva SID 20

På en vecka uteblev 149 patienter från inbokade besök på åtta kliniker på Östersunds sjukhus.

Besök som ställs in med kort varsel, eller som patienter SID 4 bara struntar i, får vårdkön att växa.

SJUKVÅRD

LYCKLIGARE OFFSIDE SID 27

SAS EuroBonuS. PoängEn mEd Allt.

Få poäng, som tar dig ut i världen, på nästan alla dina inköp. Bli medlem kostnadsfritt och få 500 välkomstpoäng på sas.se/eurobonus

Barcelona vinner på att vara tillgängligt

fokus sid 16–18

glesbygden drabbas först

Många mot minus redan i år – och 2012 blir värre

torsdag 1 sEpTEMbEr nummer 29 2011

till en ny målgrupp ändrade Dagens Samhälle även formen till att bli mer lik kvällstidningarna, med hjälp av A4-gruppen.

– Det ska vara som en rak höger varje torsdag.

Man ska gilla smällen och sen gå vidare, säger Mats Edman, som inte vill att tidningen ska vara något dåligt samvete som ligger och skräpar hemma hela veckan.

Han tror att den nya designen kan ha bidragit till framgången.

– I kombination med nytt innehåll, kaxigare attityd har formen bidragit till ökat intresse och bättre läsbarhet än tidigare, säger Mats Edman. ¢

NONCHALANS GER POLITIK GÖR LÄNGRE VÅRDKÖER MÄNNISKOR

Aldrig mEr En PoänglöS rESA till AlmEdAlEn.

det för att ställa kyrkan mitt i byn, säger Jonas Melcherson och tillägger att de andra debattsidorna får så mycket utrymme att deras logotyper till och med visas.

”Politiker borde ta sig en funderare på sitt eget bruk av ’vi’ och ’dom’.”

MATs EdMAN, sisTA sidAN

19

ingen rea på

foto: henrik hansson

ikea

10vinjforzamag 12 pufftext semibold (webb) sd öd zdlsad laldösl aldaösdl aad lr? Färga gul x xxx xxn på www.dagenssamhalle.se

borlänges politiker satsar en halv miljard för att få kamprad att bygga i kommunen regionpappan ryter till

sid 12–15

kd-politikern som bytte kön

sid 11

de nyanländas jobb-dilemma

sid 23

sid 7

www.dagenssamhalle.se

politik, ekonomi & offentliga affärer

foto: anna rut fridholm

Nu tre månader senare är sajten väl besökt med mellan 5 000 och 6 000 personer varje dag.

Det är bara 40–50 procent färre läsare än vad den tidigare nyhetswebben hade.

– Det är en stor succé! Nyheter är den starkaste drivkraften på nätet. Att det är så många läsare visar att debatt är ett bra sätt att se vad som är på gång i samhället, säger Jonas Melcherson.

Samtidigt har upplagan på papperstidningen ökat med 900 nya prenumeranter.

Mats Edman uppskattar att 200 till 300 av dem tidigare hade läst Dagens Samhälle på webben och nu har insett att de inte kunde vara utan dess nyheter. De andra läsarna går att härleda från omgörningen av tidningen. För samtidigt som webben släcktes ned hade tidningen profilerat sig på ett helt nytt sätt.

Tidigare var Dagens Samhälle ”kommunernas och landstingens tidning”. Nu har redaktionen även mutat in en position som affärstidning riktad mot de företag som är verksamma inom eller levererar till offentlig sektor – en marknad som omfattar 700 miljarder kronor, enligt Mats Edman.

MATS EDMAN, SISTA SIDAN

sid 2–4

slutspurt i regionfrågan

Våndan växer i Värmland efter att planerna på att gå in i Västra Götalandsregionen gått om intet.

Nu krävs avgörande beslut, annars kan staten ta över sid 6 gränsdragningen.

politik

den som gräver en latringrop… offsidE sid 31

Höstens roligaste aktivitetstävling på arbetsplatsen!

TappaTrampet hösten 2011 Start: 5 oktober – Målgång: 2 december läs mer och anmäl ditt företag på www.tappa.se/tappatrampet

Tamara spiric leder Umeå ung makt sid 25

FÖretagen dubbLar rekOrdvinst!

Kommunresultatet 27 miljarder – tack vare bolagen sid 16–17

torsdag 15 sEptEmbEr nummer 31 2011

www.dagenssamhalle.se

”Fyrhjulsdrift och koldioxidutsläpp krävs för ett ’grönt’ liv nära naturen” politik, ekonomi & offentliga affärer

mats Edman, sista sidan

den bLÖta

Förutom att rikta sig

miLjardnOtan

tEknik Fler och häftigare skyfall knäcker kommunernas åldrande VA-system. Nu måste investeringarna nästan fördubblas, till 3,5 miljarder kronor varje år. sid 2–3

Høyre största parti i Oslo

Kommunvalet i Norge blev en stor succé för Høyre, som bland annat blev största parti i huvudstaden med 36 procent av rösterna. Arbeiderpartiet gjorde också ett bra val. I spåren av Utøya-tradgedin förutspåddes sid 4 valdeltagandet öka stort, men så blev inte fallet.

foto: christian rehn

politik

nu kOppLar begLer greppet Om skOLan sid 12–15

mOtvind FÖr nya kraFtverk

sid 10

tvära kast när OpiniOnen mäts sid 23

”Vi måste sluta gnälla på LOU” upphandling

Nyköpings upphandlingschef Stefan Kindeborg tycker att kommunerna måste göra sitt sid 20 jobb bättre.

nu sätter sigtuna stOpp FÖr HuskLipp sid 6

Offside! en höna i stäLLet för en betabLOckerare?

sid 31

Dagens samhälle efter

För e

Dagenssamhalle.se före och efter W4:s omgörning. Sajten fick en ny form som samspelar med den nya tidningen. Strategin för innehållet har skiftat från nyheter till debatt.

20

Sajten samlar alla debatter ­under ett tak Dagens Samhälles webbsida skiljer sig från d ­ e andra stora debattsajterna. Den samlar alla pågående ­diskussioner under ett och samma tak – inklusive länkar till twittrare och bloggar.

Text: Anna Langseth

har fler och fler debattsajter dykt upp på nätet. Newsmill startade 2008 och året efter såg Second Opinion dagens ljus. För något år sedan startade även SVT Debatt – en sajt frikopplad från ­tv-programmet Debatt.

Men det som gör Dagens Sam­ hälles sajt unik, jämfört med de andra stora debattsajterna, är att Dagens Samhälle också samlar aktuella flöden från twittrare och bloggare.

– Vi vill att sajten ska summera allt som händer, och då är Jonas det viktigt att ha med twittrare Melcherson. och bloggare eftersom mycket av debatten förs där, säger Jonas ­Melcherson.

Under de senaste åren

debattredaktör samlar de bloggar och twittrare som han anser vara mest aktuella för dagen. Det gör det enkelt för läsarna att få en överblick över det som händer på nätet,

Dagens Samhälles

i stället för att själva hålla reda på tusentals inlägg. Kopplingen till de sociala medierna gör också webbsidan levande hela tiden, eftersom sajten uppdateras även efter att redaktören har gått hem för dagen. Förutom kopplingen till sociala medier länkar sidan även till de stora tidningarnas debattsidor och ­Newsmill.

Jonas Melcherson tror att debattsajter blommat upp under senare år eftersom nätet gör det möjligt att nå ut med sina åsikter utan att vara ­beroende av tidningar. Han tror att ytterligare nischade debattsajter kan dyka upp, men har svårt att se att det skulle finns utrymme för fler om samhälle och politik.

– Men det skulle vara kul att bli motbevisad, säger han.

Exempel på smalare debattsajter är bloggarna Ekonomistas och Juridikbloggen, där både fasta skribenter och gästskribenter skriver inom dessa ämnen. ¢

Vita papper med grön profil. Arctic Paper har i flera årtionden tagit på sig en ledande roll när det gäller miljötänkande. Vi är djupt engagerade i att minska miljöpåverkan av våra pappersbruk. Som resultat av våra ansträngningar är våra produkter tillgängliga som PEFC och FSCTM certifierade. Vi jobbar dessutom med ISO 14001, EMAS och Paper Profile.

Så oberoende av vilken kvalitet: Amber, Arctic eller Munken, ytvikt eller nyans du väljer så blir ditt pappersval grönt på insidan och vitt på utsidan.

Arctic PAPer sverige Ab info -se@ArcticPAPer.com

www.arcticpaper.com

grafisk profil

22

Facket i form för framtiden dik i ny kostym

DIK, facket som organiserar bland annat bibliotekarier och informatörer, ville uppfattas som ett fackförbund i framkant. Med hjälp av X4:s Kajsen Burell fick de i höst en grafisk profil som både är tydlig och modern.

Text: Anna Langseth Foto: Camilla Lindqvist En logotyp som används i flera färger eller olika former riskerar att ge ett splittrat intryck. Men den normen vågade Kajsen Burell utmana när hon gjorde om DIK:s grafiska profil.

– Det överensstämmer med tanken om ett modernt och kreativt fackförbund, säger hon.

För just kreativt och modernt var något som DIK eftersträvade att uppfattas som. Tidigare hade de setts som »stolta kulturarbetare, vetgiriga och bildade« men också som »lite mossiga och

det här är dik Vad: Akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Medlemsantal: 22 000.

Vilka: Medlemmarna har akademiska

utbildningar med fokus på informations­ kompetens, kultur, källkritiskt kunnande, digital spetskunskap och kunskap om kommunikation. www.dik.se.

otydliga«. Den senare bilden ville de bryta. Kajsen Burell fick ledorden: »tydliga, rakryggade, inspirerande, flexibla, kreativa och stolta« att arbeta efter, vilket ledde till hennes uppskattade resultat.

Dessutom var det viktigt att visa att DIK:s medlemmar kommer från ett brett spektrum av yrken, som både ryms inom kultur och kommunikation. »DIK är både Flaubert och Facebook, både hårdrock och körsång« var ett citat som kom upp under arbetets gång.

Ur det tajta samarbetet med förbundet föddes den nya röda, kraftfulla logotypen, liksom versionen där Roslins kända målning Damen med slöjan samt datavärldens ettor och nollor skymtar fram bakom bokstäverna DIK. – Det fångar mötet mellan historisk kulturtradition och det moderna. Bilden blir också ett sätt att berätta en historia, och då blir det lättare att komma ihåg vad DIK står för, säger Kajsen Burell.

Mötet mellan historia och sam­tiden förstärks i pilformerna som riktas mot varandra i d:et och

Broschyren om lön och lönesamtal har en utskuret pilformad framsida.

Ett sätt att leka med DIK:s nya skarpa profil.

b 23

b

Rätt manér även för nya anteckningsblock med matchande pennor.

inte e Karin d n ra fö ord ika: gästkrön Linders

b Missa

ikation Kommun gi! som ma

»Logotypen blir ett stöd i vår verksamhet och det är det man vill.«

a 96–97.

Sidorn

24

b

För kontorsmaterial som block och vistkort används logotypen i rött mot vit bakgrund.

Före

om projektet

Efter

b Uppdraget från DIK bestod

En otydlig ordbild med fristående bokstäver.

En mer personlig och kraftfull logotyp.

De nya skolbiblioteken

Du & din lön så funk ar lönesät tning och lönesamtal

Karriärrebell

i att ta fram en helt ny grafisk identitet med ny logotyp, typsnitt, färger och grafiska element. X4 tog också fram en grafisk manual samt mallar för kontorsmaterial och trycksaker.

Färgskala Den röda färgen behölls vid profilbytet.

Rött i kombination med svart används som huvudsakliga profilfärger. Som komplement används en varm färgskala med nyanser i beige, gul, orange och vinröd.

Profiltypsnitt PF DIn Display Pro DIK finns i flera vikter vilket gör det flexibelt att jobba med. A4-gruppens Sofia Wixner har ritat om &-tecknet.

k:et. Pilformen som återkommer i hela profilen symboliserar också att förbundet hela tiden vill framåt.

Efter den distinkta logotypen tog Kajsen Burell fram resten av den grafiska profilen, som inkluderar särskilda typsnitt, pilformer i allt från broschyrer till Powerpointpresentationer samt formspråket med den svarta bakgrunden mot de röda bokstäverna, vilket ger ett kraftfullt intryck.

På DIK är de mycket nöjda över Kajsen Burells lyhördhet som ledde till den nya grafiska profilen.

– Det är precis vad vi ville ha, säger Elisabet Blomberg, kommunikationschef.

Hon tycker det är skönt att ha en logga som fackförbundet känner sig hemma i, som är tydlig och syns, och som visar vad fackförbundet står för.

– Den blir ett stöd i vår verksamhet och det är det man vill, säger hon och betonar att den grafiska profilen blir till stor hjälp för att kommu-

nicera vad fackförbundet vill nå ut med. Även Karin Linder, förbundsordförande, betonar hur viktig den nya formgivningen är för förbundet.

– Det betyder att vi markerar en förflyttning framåt, säger hon.

Arbetet med den nya grafiska profilen tog fart efter att X4 fick uppdraget i december 2010. Den grafiska profilen lanserades sedan på Bok- & Biblioteksmässan i september. ¢

vill du veta mer? b Har du frågor om projektet eller hur en

grafisk profil tas fram? Vi kommer gärna till dig och berättar mer. Kontakta Kajsen Burell på kajsen@x4.se eller 08-556 06 447.

25

typografen

Cyrus berättar med bokstäver

26

Cyrus Highsmith är mannen bakom typsnitt som Antenna, Benton Sans, Relay och Prensa. Hans bokstäver finns i tidningar och magasin över hela världen. Men det är själva tecknandet som är hans passion.

Text: sofia wixner foto: privat

När upptäckte du ditt intresse för typografi?

– Min mamma och pappa arbetade båda som grafiska formgivare vid olika tidpunkter. Därför har jag varit mer eller mindre medveten om typografi under större delen av mitt liv. Men det var inte förrän i 20-årsåldern som jag började bli riktigt intresserad av det.

Jag hade halkat in i den grafiska världen genom att göra skivomslag och affischer. Jag upptäckte att nyckeln till en god grafisk design var att förstå typografi. Det var inte förrän flera år senare som jag blev intresserad av att skapa typsnitt. Det var medan jag studerade grafisk design vid RISD på 90-talet.

För att göra den typografi jag ville var jag tvungen att göra mitt eget typsnitt.

Plötsligt insåg jag att jag ville vara en typsnittsdesigner.

Var hittar du inspiration?

– Det är en stor fråga. Jag ser typtecknandet som en form av berättande.

I den meningen att ett typsnitt ibland kan representera en röst, identitet eller karaktär, det kan representera en plats eller tid, framkalla en viss stämning

eller representera en idé eller rörelse. Jag behöver bara ett fragment av någon form av berättelse för att komma igång. Dessa fragment kan komma från alla möjliga ställen – böcker som jag läst, musik som jag hört, promenader som jag tagit, konst som jag sett.

Hur gör du när du utvecklar ett nytt typsnitt?

– Jag brukar göra lite skisser med penna och papper, men endast mycket grova ritningar för att formulera idén. Så snart det finns något konkret börjar jag rita på datorn. Jag älskar datorn och laserskrivaren som ritverktyg eftersom du kan se direkt vad du gör.

För mig är detta viktigt eftersom jag måste se saker

b I den här

tidningen använder vi Cyrus typsnitt Ibis Display, Salvo Serif, Salvo Sans och Quiosco.

27

typografen » Så är det att se mina typsnitt användas.

Jag ser teckningar jag gjort, upprepade på en sida, dussintals, hundratals, kanske tusentals gånger.«

28

för att förstå dem. För varje typsnitt, efter att du räkna ut dess grundegenskaper, finns det en lång fas där man lär sig hur typsnittet ska ritas. Det är många revisioner, många skisser, många pauser och sen mer revideringar. Sedan finns det en punkt när jag hittar rätt. Jag kan rita typsnittet och jag vet vad jag gör.

Med lite tur sker detta tidigt i processen snarare än mot slutet. Ibland händer det inte förrän efter att jag är klar.

När du fastnar i utvecklingen av ett typsnitt? Vad gör du då?

vad det är jag ser. Det gör mig glad. Jag är verkligen intresserad av repetition och upprepning. Det är därför jag gillar att göra trycksaker. Jag älskar att se många kopior av en bild jag gjort. Så är det att se mina typsnitt användas. Jag ser teckningar jag gjort, upprepade på en sida, dussintals, hundratals, kanske tusentals gånger.

Finns det något arbete som du känner dig extra stolt över? Varför?

– Jag tenderar att fokusera på vad jag arbetar med för tillfället. Jag håller precis – Jag försöker göra en massa på att avsluta en bok som heter misstag när jag arbetar. Det är »Inside Paragraphs: typoträffa så jag lär mig. Jag gillar att graphic fundamentals«. Den fortsätta arbetet, även om cyrus hos a4 handlar om vad som fördet betyder att jag kanske siggår inne i ett textstycke. b Den 2 december kommåste göra om något Boken var ett mycket anmer Cyrus Highsmith till senare. Om jag fastnar norlunda projekt för mig Stockholm för en typograbetyder det oftast att jag – massor att skriva och fidag som också innehåller tänker på problemet fel många diagram att göra. en genomgång av årets eller tittar på det från fel Det var en utmaning. Men bästa typsnitt. synvinkel. Om jag har tur injag tror att resultatet är ett ser jag att jag är fast, tar en paus, annorlunda sätt att förklara tyoch kommer på lösningen när jag inte pografi som faktiskt kan hjälpa många tänker på det. Ofta kämpar jag vidare och studenter och typografer.

Vilket är ditt favorittypsnitt? låter inte mig själv ge upp. Då fortsätter – Arial. jag att sitta fast tills jag påminner mig Vad ska du prata om när du kommer själv om att det är okej att släppa taget.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Just nu är det bästa att jag jobbar hemifrån, så att jag kan spendera mycket tid med min treåriga dotter.

Några nackdelar?

– Hur mycket jag än gillar att rita bokstäver kan det bli tråkigt ibland att göra endast det. Lyckligtvis har jag tid för andra projekt. Jag designar tycksaker, undervisar och illustrerar.

Vad känner du när du ser dina typsnitt användas?

– Om jag ska vara ärlig känner jag ofta inte igen mina typsnitt direkt. Något med ​​ dem fångar min blick och sen inser jag

till Stockholm i december?

– Titeln på föreläsningen är »The Shape of Space«. Jag ska tala om konturer, teckning, skissböcker, typsnitt, berättelser ... Det kommer inte att vara tekniskt. Det kommer att bli mer visuellt och filosofiskt.

Och sist: Vad lyssnar du på när du arbetar?

– Det går i etapper. Jag gillar mycket olika musik. På sista tiden har jag lyssnat mycket på en lokal grupp, Alec K Redfearn and the Eyesores. De spelar ett slags avantgarde klezmer buller. På något sätt fångar de essensen av vår gamla stad. ¢

Cyrus Highsmith. bor: Providence, Rhode Island, USA. Ålder: 38.

Namn:

Utbildning:

Bachelor of Fine Arts, 1997, Rhode Island School of Design.

Karriär:

Typsnittstecknare, lärare, konstnär.

Favoritarbetsred-

Blyertspenna.

skap:

b Utdrag ur

Cyrus skissböcker.

29

t

placering

bank försäkrin g finans

g NidYnin

Fi nansliv nr 2 2011

bengtzing: hop pas på bra

med koll på bran schen

fler får jobb i branschen rådgivare: se upp för låg risk!

dä

vä rför börsh x e r f and ond lade er

guLdLäge! nu är det vi som bygger trygghet en

v 14

7 388223 905900

g/ Finans

RETURVECKA

Bank/ Försäkrin

INTERPRESS 2239-02

Anders Sundström : För allt viktigare i männi säkringar skors liv.

nr 2 mars 2011 • 59 kronor •

www.finansliv.se

Bli glad med orange!

b Tidningar

och magasin som använder eller har använt något av Cyrus Highsmiths typsnitt.

vi valde a4-gruppen

30

Stolt ” nöjd? men inte

Du är kanske inte riktigt nöjd med hur ditt utmärkta innehåll presenteras i tidningen eller på din webb?

Du kanske har konkurrenter som ser piggare ut? Är det rentav så att historien håller på att springa förbi dig, moderniteten lyser med sin frånvaro och formen är så sliten att produkten kan levereras med i stort sett vilket utseende som helst?

Då är det hög tid att göra något åt saken. I

mediebranschen som annorstädes gäller att den som inte förnyar sig går under. På följande sidor berättar några chefredaktörer hur de resonerat.

”

Ett bra tillfälle att se över de redaktionella rutinerna 1

Hur vill ni förändra tidningen, jämfört med hur den ser ut i dag?

– Vi gör redan i dag en väldigt bra tidning som är stark på både nyheter och fördjupning - men vi vill att det ska märkas mer. Vi vill också att tidningen ska upplevas som mer inspirerande. Sedan vill jag inte säga vilka lösningar vi ska välja för att nå dit, det måste få växa fram under arbetet.

2

Hur tror ni att en omgörning förändrar jobbet för redaktionen?

– Jag tror att en bra omgörningsprocess kräver att man funderar igenom vad det är för tidning man ska göra - och att det är väldigt nyttigt. För vår del räknar jag med att resultatet blir att vi kommer att jobba i delvis andra format och kanske också med ett lite annorlunda tonfall. Sedan är det också ett bra tillfälle att se över de redaktionella rutinerna och utveckla de verktyg man använder exempelvis för att planera tidningens innehåll. Jag hoppas att det kan hjälpa oss att jobba smartare.

3

Vad tror ni att en omgörning kan göra för er och era läsare?

– Jag hoppas att omgörningen gör att läsarna uppfattar tidningen som ännu

31

ALEXANDER ARMIENTO, ST PRESS

mer angelägen och intressant och därmed kan ha större nytta av det vi skriver. Det tror jag också gör det möjligt för oss att utveckla våra kontakter med läsarna, till glädje för bägge parter.

4

Varför valde ni A4-gruppen till er omgörning?

– På A4 finns många människor med stor erfarenhet av att göra och göra om tidningar, inte minst sådana som på olika sätt påminner om ST Press. Vi vet också att A4 alltid gör ett väldigt bra jobb med det man tar sig an. Sedan var det tydligt att man förstod våra behov och ville jobba på ett sätt som passar oss. Och att man hade ett väldigt starkt engagemang för uppgiften. ¢

a a

Fakta ST Press

b Medlemstidning utgiven av Fackförbundet ST.

b UPPLAGA: 91 000.

HEFREDAKTÖR: Alexander bC

Armiento.

b ANSTÄLLDA: 7.

Alexander Armiento

Chefredaktör ST Press.

ST Press i dag.

vi valde a4-gruppen

” 32

En lyckad form tillåter ansvariga att ta ut svängarna 1

Hur vill ni förändra tidningen, jämfört med hur den ser ut i dag?

– Vi vill göra tidningen mer självsäker i sin framtoning, utan att för den delen tappa själen. Våra vassa journalister är kända för att gå rakt på sak och alltid berätta sanningen, även om den är obekväm. Detta måste kännas även i formen.

2

Hur tror ni att en omgörning förändrar jobbet för redaktionen?

– Min förhoppning är att det kommer att finnas tydliga riktlinjer för hur formgivarna kan röra sig inom det grafiska spektrum som är ”nya” Vi Bilägare.

Grundformen som en byrå tagit fram ska enligt mig fungera som en grundmall för något som utvecklas med tiden och inte står still. Kreativitet måste hela tiden gödas och en lyckad form tillåter ansvariga att ta ut svängarna utan att man rubbar på de grundpelare som utgör designens baselement.

3

Vad tror ni att en omgörning kan göra för er och era läsare?

– Konsumenttidningar brottas alltid med svårigheterna att förpacka materialet på

NIKLAS CARLE, VI BILÄGARE

ett för läsaren tydligt sätt, då de ofta är matade med information. Detta gäller även Vi Bilägare. Förhoppningen är att läsaren ska få än mer information, samtidigt som den är lättare att ta till sig än i dagsläget.

4

Niklas Carle

Chefredaktör Vi Bilägare.

Varför valde ni A4-gruppen till er omgörning?

– A4 har kännedom om tidningen sedan tidigare omgörning, men den främsta orsaken är att A4 jobbar på ett sätt som tilltalar oss. Jag anser att det är viktigt att ha nära till bollplank, vilket saknas hos mindre byråer, samt att man har en öppen dialog där formen föds genom en förståelse för innehållet. Formen ska hjälpa läsaren att ta till sig våra journalisters slutsatser, inte stå på egna ben. ¢

a a

VI BILÄGARE

b Sveriges största biltidning. b UPPLAGA: 118 400.

HEFREDAKTÖR: Niklas Carle. bC b ANSTÄLLDA: 13.

Vi Bilägare i dag.

A4skola n höste n 2011

Terminen är inte slut ännu …

Vi har platser kvar på inspirerande kurser i såväl november som december. heldagskurser 16 november Bättre bilder för tryck Kursledare: Lotta Lundin

25 november Att skriva krönika och personporträtt Kursledare: Madeleine Bäck

24 november Så lyckas du med din redesign Kursledare: Anna Lundin

2 december Typografidag med årets bästa typsnitt och Cyrus Highsmith Kursledare: Sofia Wixner

FRUKOSTTRÄFFAR För dig som är formgivare eller layoutare 23 november Struktur och mix Kursledare: Otto Degerman 14 december Jobba effektivare i InDesign Kursledare: Anna Lundin

r

dag.

Här hittar du mer information om kurserna: www.a4.se/a4-skolan/ Du kan också kontakta Helén Pihlblad på 08-556 06 440

vi valde a4-gruppen

” 34

Det fanns kunskap om hur en webbredaktör och en redaktion arbetar 1

Hur ville ni förändra formen på webbsidan?

– Veteranen valdes till årets tidskrift 2010 efter att ha fått en ny modern form.

Vi får mycket positiv respons av våra läsare kring omgörningen och ville att det ska återspeglas på webben. Vi ville också få större möjlighet att integrera bildspel och rörliga bilder, tidigare hade vi en form på webben som inte stämde överens med hur papperstidningen ser ut.

2

Hur har omgörningen förändrat jobbet för redaktionen?

– Vi hoppas bli mer snabbfotade, piggare och locka fler läsare.

3

Vad tror ni att omgörningen kan göra för er och era läsare?

- Webben är ett nyhetskomplement till tidningen med diskussioner, bloggar och aktualiteter. Veteranen.se är en sajt för engagerade seniorer. Vi arbetar sedan tidigare med sociala medier kring vår äldrepolitiska journalistik som slagit ut väl. En vassare webb kompletterar detta, men erbjuder också förströelse och nöje som intresserar våra läsare.

YLVA BERGMAN, VETERANEN

4

Varför valde ni A4-gruppen till er omgörning?

– Det som slutligen avgjorde var goda referenser och tidigare liknande arbeten som W4 gjort. För oss var det viktigt med kompetens kring hur man vässar en tidnings hemsida kring Google, sociala medier, sökord, med mera parat med konkreta möjligheter och kunskap om framtidens mediemarknad. Det fanns också kunskap om hur en webbredaktör och en redaktion arbetar, vilket var viktigt. ¢

Ylva Bergman Chefredaktör Veteranen.

a a

veteranen

edlemstidning från SPF, utbM nämnd till Årets tidskrift 2010. b B ESÖKARE: Webbplatsen var inte lanserad när #4 gick i tryck.

Veteranen har en upplaga på 202 900 exemplar. Där ligger också webbplatsens potential.

HEFREDAKTÖR: bC Ylva Bergman.

UBLICERINGSVERKTYG: bP Wordpress (byggt av W4).

Veteranen.se före omgörningen.

Nya veteranen.se lanserades efter denna tidnings pressläggning.

annons_o

Sträck på dig!

- Du har ett starkt varumärke.

Styrkan med Olivera är att vi är specialister på promotion som stärker och utvecklar varumärken. Rätt mix av promotionaktiviteter gör varumärket än starkare. Grunden för allt vi gör är din plattform, ditt varumärke, dina mål!

n

Vi tar fram premier, inplastningar och events som passar just dina förväntningar.

r

ngen. n.se fter gs g.

Nybrogatan 35, 4 tr 114 39 Stockholm 070-660 51 96 www.olivera.se olivera@olivera.se

annons_olivera.indd 1

2011-09-28 13:14

vi valde a4-gruppen

” 36

Vi är stolta över vår nya webb 1

CHRISTINA MÖRK, TANDLÄKARTIDNINGEN

Hur ville ni förändra formen på webbsidan?

– Vi lämnade en diskret ganska blek ”vetenskaplig” ton till förmån för ett kraftfullt, kontrastrikt och nyhetsmässigt uttryck och övergick från en bildfattig sida till en med många bilder. Tidigare var sidan alltför opersonlig, nu visar vi upp både gamla krönikörer och nya bloggare vilket bidrar till en starkare närvaro. Samma effekt har den rejäla exponeringen av tidningens Facebooksida där vi snabbt fick många vänner.

2

Hur har omgörningen förändrat jobbet för redaktionen?

– Den har gjort oss aktivare och mer inspirerade att få ut nyheter snabbt. Det är belönande, inte bara för besökarna utan också för redaktionen, att det händer så mycket så ofta på sidan.

3

Vad tror ni att omgörningen kan göra för er och era läsare?

– Nu kan vi visa upp hur mycket läsning det finns i Tandläkartidningen – utan att lägga ut hela tidningen öppet. Vi har också ökat servicen till våra radannonsö-

rer (snart också platsannonsörerna). Vi är stolta över vår nya webb!

4

Varför valde ni A4-gruppen till er omgörning?

– Vi har tidigare haft stor hjälp av A4:s designprovning så när W4 startade var det naturligt att anlita Jonas Melcherson för en webbprovning. Den visade inte bara på brister som vi var medvetna om utan avslöjade också sådant som vi inte hade upptäckt. Vi fick förtroende för Jonas och valde därför W4, där också Henrik Sundberg hade blivit anställd, när det var dags att sätta igång. ¢

a a

Christina Mörk

Chefredaktör Tandläkartidningen.

tandlakartidningen.se

b Sveriges största tidning för tandläkare på papper och på nätet.

b B ESÖKARE: Drygt 10 000 per

månad (153 procent ökning efter W4:s omgörning).

HEFREDAKTÖR: bC Christina Mörk. b P UBLICERINGSVERKTYG: Wordpress (byggt av W4).

Tandlakartidningen.se i dag.

k

ningen.

ning-

Trygghet och säkerhet Nordisk Bevakningstjänst är ett auktoriserat bevaknings- och säkerhetsföretag med uppdrag främst i Stockholm och Göteborg.

Våra tre affärsområden består av bevakning, säkerhetsteknik samt vår trygghetscentral.

Med dessa tre områden resursoptimerar vi ditt bevaknings- och säkerhetsbehov.

Kontakta oss gärna för mer information eller besök vår hemsida www.nordiskbevakningstjanst.se

Nordisk Bevakningstjänst AB, Linta Gårdsväg 5, 168 74 Bromma Telefon 08-688 86 60

vi valde a4-gruppen

” 38

Tidningen mår bra av en omgörning 1

Hur vill ni förändra tidningen, jämfört med hur den ser ut i dag?

– Tidningen gjordes om för tio år sedan när jag blev chefredaktör. Då var det jag och Sophi Björklund som höll i omgörningen. Vi la ner ett stort arbete och det känns därför som om det är ”min” tidning. Samtidigt måste man acceptera att en tidning mår bra av en omgörning efter så lång tid. Men det har varit viktigt att stå vid sidan om och överlåta arbetet åt någon annan. Tidningen måste kännas ny utan att förlora sin själ.

2

Hur tror ni att en omgörning förändrar jobbet för redaktionen?

– Nyhetssidorna framför allt kommer att kräva lite nytänkande. I början kommer det nog att uppfattas som merarbete men när det sätter sig tror jag den känslan försvinner. Feature- och reportage­sidor kommer att ställa lite större krav på redigeringen än i dag, men vår duktiga layoutare Lisa Allström kommer att fixa det galant, det är jag övertygad om.

JAN FRÖMAN, TIDNINGEN NU

3

Vad tror ni att en omgörning kan göra för er och era läsare?

– Öka läsintresset framför allt.

4

Jan Fröman

Chefredaktör Tidningen NU.

Varför valde ni A4-gruppen till er omgörning?

– Framför allt gick vi på rekommendationer. Att upphandla en omgörning är svårt, man köper ju grisen i säcken. Först när arbetet är klart eller i alla fall när det kommit en bit på vägen, vet jag vad jag får. ¢

a a

tidningen NU

b Liberal tidning knuten till Folkpartiet.

b UPPLAGA: 7 600.

HEFREDAKTÖR: Jan Fröman. bC b ANSTÄLLDA: 4.

Tidningen NU i dag.

.

i dag.

vi i a4-gruppen

40

41

d e m e t Ü M n e r a t s mä #4

a lundin ldfixaren lott

bi t guldbowlande i tuff duell mo

vi i a4-gruppen Det här är det tredje porträttet i en serie om mindre kända sidor hos A4-gruppens medarbetare. Tidigare har vi skrivit om kampsportande Kajsen Burell och matälskande Jonas Melcherson.

När Lotta Lundin var som bäst snittade hon 200 poäng per serie. Idag har den före detta Europamästaren slutat att bowla. Men vinnarskallen har hon kvar, vare sig hon springer maraton, fajtas på golfbanan eller retuscherar fram omslagsbilder i toppklass. Och för #4 ställer hon upp på en match.

42

Text: madeleine bäck foto: camilla lindqvist Det är andra gången på 40 år som Lotta Lundin har mer smink än mascara. Lösögonfransarna stretar obekvämt på ögonlocket men håret, det stålblonda, är desto medgörligare.

Uppnosigt ställer det sig på ända.

A4-gruppens egen bildbehandlare är mest bekväm i ventilerande funktionströjor och löparskor, men idag har hon låtit sportsviden falla för sjömansbyxor och karamellrandig rockabillylook. Allt för fotokonsten.

Egentligen är det obegripligt men Lotta har, fram tills hon i dag tvingats ut på bowlingbanan, varit oerhört förtegen om sina världsmeriter från fjärran hallar. Det svindlar. Singelfemma i World cup, Sydafrika 1993. Svensk mästare i tvåmannalag, och ett svenskt rekord i tremanna från 1993. Dessutom Europamästare i tvåmannalag för juniordamer, Tyskland 1990.

Innan jag kan hejda mig har jag blivit sportjournalist – hur kändes det att vara bäst i världen?

Svaret passar inte riktigt i läppstift, men kommer snabbt.

– Overkligt. Det kändes helt overkligt, säger hon och beskriver hur det nästan kändes som att vara i tv.

Scenen: en oansenlig 16-banors bowlinghall i München. En 19-årig Lotta trängs överst på prispallen med lagkollegan Anna Henriksson omgiven av ett hav av peppande tävlingsföräldrar.

Du gamla du fria eskalerar i högtalarna. Pampigt visst, men snart slår ironin till och de båda tjejerna fnittrar okontrollerat. Kanske fick de en medalj eller en pokal, Lotta kan inte sortera i prisregnet och det är inget hon gärna skryter om. Hemma har hon lagrat karriären i en kartong i garaget.

Precis så anspråkslös är Lotta även på jobbet i A4-gruppen. Hon är tveklöst en elitspelare, en omslagsstjärna, och det finns ingen hon inte kan

» Över huvud taget handlar många magasinsjobb om att jämna till och släta ut olika veck.«

43

Lotta Lundin (hĂśger) bjuder pĂĽ milkshake efter att ha sopat banan med reportern.

vi i a4-gruppen

44

få att se bra ut på bild, inget hopplöst hem som inte kan räddas till toppnivå med kontraster, maskering och retusch.

Vinnarskallen ger aldrig upp, men hon vill inte pråla i onödan. Stilla kan hon sitta vid sin jätteskärm och putsa på en bild i timmar. Fixa och dona, finslipa kanterna med det kartotek av egenframtagna ”hårpenslar” i Photoshop som frilägger alla slags frisyrer. Bäst, tycker hon själv, är den för ordentliga krull. Mest efterfrågat av alla kunder är olika slags retusch.

– På omslagsbilder är det absolut vanligaste önskemålet att ta bort ”fettbubblan” under armen.

Vecken där bh-banden skär in på modellen och huden väller över ses inte som smickrande på bild. Över huvud taget handlar många magasinsjobb om att jämna till och släta ut olika veck, säger Lotta. ”Snyggretusch” kallar hon det. Konsten att få oönskade ting att försvinna. I inredningssvängen handlar det om vardagsfulheter som element, sladdar och eluttag. Bästa sladdgömman heter

a a

”lappa”, Photoshops plocka bort och ersättverktyg.

Något av det absolut roligaste hon gjort är dock att få en pung att försvinna. En känd damtidning porträtterade en ännu kändare svensk skådespelare sittande bredbent på en stol, i alldeles för tajta byxor.

Kulorna kunde helt enkelt inte få streta ogenerat åt vardera flank. Lotta tvingades kastrera.

Tillbaka i bowling-

i centrala Stockholm där vi bokat bana åtta denna måndagseftermiddag. Mellan lunch och after work finns här bara några tonåringar och ett kontorssällskap som tränar laganda i kavaj. Inga särskilda proffs.

Banorna bjuder maximalt 300 poäng per serie för den som slår strike varje gång.

Inte många klarar det, dameliten snittar sina serier runt 210 poäng och strax där under låg också Lotta när hon peakade i sporten på 90-talet.

Men rekord biter sig kvar och trots att hon nu inte spelat regelbundet på tio år ger hon sig själv ingen nåd när första serien slutar på 157. hallen

Bowling – så funkar det

b Syftet med bowling är att

svinga ett klot och med det välta 10 stycken käglor 19 meter bort längs en bana av trä. b Kloten får maximalt väga 7 257,6 gram och ha en diame­ ter om 218,3 millimeter. b En bowlingserie omfattar 10 försök, med två slag och pro­ tokollrutor per försök. I tionde försöket finns möjlighet till tre slag eller rutor, om spelaren har lyckats få strike eller spärr. b Maximal poäng per bowling­ serie är 300 poäng. Högst

poäng på ett försök ger strike där alla käglor välts på ett slag.

Det ger 10 poäng plus summan av antalet käglor som spelaren får ner i sina två nästkom­ mande slag. Näst högst poäng ger spärr, där spelaren får ner alla käglor på två slag i samma försök. Spärr ger tio poäng plus summan av antalet käglor i det nästkommande slaget. b Tävla i bowling kan man göra ensam eller i lag om upp till åtta spelare. b Fyra huvudspelsätt finns:

1. Amerikanskt spelsätt. Spe­ larnna slår varannan ruta på varannan bana.

2. Europeiskt spelsätt. Spela­ rena spelar alla rutor på samma bana.

3. Bakers spelsätt. För lag­ tävlingar om två spelare och uppåt. Gemensamt protokoll förs och spelarna turas om att slå varannan ruta.

4. Scotch Double. Spelarna i tvåmannalag slår vartannat slag.

Källa: Svenska Bowlingförbundet

45

Nej, Madeleine Bäck är inte direkt klädd för strike konstaterar Lotta Lundin.

vi i a4-gruppen

46

Det tröstar inte nämnvärt att konkurrensen består av en kollega som slutat sitt livs enda tidigare bowlingförsök med brutna naglar som enda merit.

Tävlingpulsen stiger direkt. om inte bäst så nästan, i alla sporter hon gav sig på. Hon hoppade långt och sprang fort. Än idag svider det illa när hon berättar hur hon på högstadiet slog skolrekordet på 2 000 meter på en sådan tid att ingen trodde henne.

Till och med gymnastikläraren skojade om hur hon hade skarvat. Men Lotta hade sprungit, sprungit, sprungit och spytt. Snabbaste killen i klassen slutade aldrig trakassera henne för den påstådda lögnen.

I skolan var Lotta,

Ren tur förstås, men Lotta ser lite svettig ut trots att hon jublar och ger mig high five. Jag får faktiskt till ett par extra fullpoängare och Lotta slår tillbaka, allt mer sammanbitet, med en smatterband av spärrar och några raka strike.

En enda gång går klotet i rännan. Men det är en ren materialfråga får jag lära mig, låneklot gör ingen mästare.

De karamellfärgade donen vi använder kan inte mäta sig mot Lottas egna profilborrade, välavvägda. Det som enkelt skruvas in mot mitten på hemmabanan Sundbybergs bowlinghall. Med det hade jag fått stryk på allvar, det förstår jag ju. Nu kan vi skratta åt det enbarmliga hyrmaterialet och

Jag lyckas slå en strike.

a a

Lotta Lundin

Ålder:

Fyllde 40 år 22 oktober.

Bildbehandlare och form-

Gör i A4-gruppen:

givare.

Största bowlingframgång: Guld i junior-EM i tvåmannalag, München 1990.

Familj: Barnen Isak 15 år, Clara 12 år.

Bor: Viksjö, Järfälla.

Fritid: Golf, vänner, barn.

Senast lästa bok: Svartvinter, Mariane Cederwall.

Person jag beundrar: Min syster som kämpar mot sjukdomar och bakslag hela tiden och ändå orkar vara en glad och oerhört positiv människa. Fantastiskt!

47

vi i a4-gruppen » Jag har aldrig haft en plan i hela mitt liv utan hoppar bara på det som känns kul.« jag bjuds på pedagogisk undervisning i konsten att ta fyra steg innan klotet släpps i en vackert koordinerad, svingande rörelse.

Efter två serier slutar vi till Lottas fördel med 279 mot 149 och riktigt roligt är det nu inte längre. Jag får lova och svära att inte ta med resultatet i min text. Självklart!

Framgång i bowling

48

handlar om upprepning.

Om att programmera kroppen till samma finslipade, repetitiva beteende om och om igen.

Det har Lotta aldrig varit bra på. Hon känner ett inre motstånd mot att gneta.

Bowlingkarriären lade hon ner av, som hon säger, ren lathet och i nuvarande favoritsporten golf har hon landat i ett handikapp på 13,5 och orkar inte riktigt pressa nedåt. Det får bli som det blir.

Med samma följa strömmenattityd har hon låtit slumpen styra också yrkesvalet. På gymnasiet valde Lotta ekonomisk linje, men kände att hon möglade sönder och hoppade av.

När en syo-konsulent föreslog Grafiska skolan i Kista sökte hon eftersom hon ändå inte hade några egna idéer.

– Jag är så fruktansvärt impulsiv. Jag har aldrig haft en plan i hela mitt liv utan hoppar bara på det som känns kul, säger hon. riktning fick karriären under en praktik på Aftonbladet då Lotta erbjöds att gå en utbildning i bildhantering. Hon tackade ja, självfallet utan en sekunds eftertanke. Hon hade, när hon lurar på saken i efterhand, lika gärna kunnat bli brandman eller surfinstruktör i Thailand. Än i dag har hon ingen aning om vad hon egentligen borde jobba med. Eller jo, var det möjligt skulle hon välja att vara ledig. Inte rik, men fri är vad hon helst vill vara. Tyvärr fungerar inte det

livet riktigt som ensam mamma till två tonåringar, men ett litet lufthål har hon karvat ut åt sig på fredagarna.

Då är Lotta alltid ledig, kompromisslöst.

Helst ägnar hon friheten åt att resa och kan se att den passionen blir permanent någon gång i framtiden, när tonårsbarnen flyttat.

Kanske landar hon någonstans i Sydamerika, men det spelar inte så stor roll. Själva resan tycker hon är oviktig. Hon vill göra nytta för andra och kan lätt se sig som glädjespridare på ett barnhem.

Fortfarande finns många

drömmar kvar att blåsa liv i. Just i dag, med vår duell värkade i underarmen, tänker Lotta särskilt mycket just på bowlingen. Det är inte uteslutet att hon återvänder till den karriären längre fram. Men då ska det vara med en coach som peppar och håller undan latmasken. Hon vill ha tid och möjlighet att se precis hur bra hon kan bli.

Där någonstans är hon redan på jobbet. Slumpkarriär eller inte är hon en perfektionist som hatar lösa trådar.

Under vår fotosession i bowlinghallen kollar hon om och om igen Camilla Lindqvists kamera för att Lottas snabbt bedöma slutresulretusch tatet och mana fram ännu b Se Lottas lite extra. Visst behövs väl glamretu en till, i reserv bara. ¢ sch av A4 :s AD Sofia W

Slutsparken i rätt

TACK till …

ixner på sidan 74.

b Personalen på Marion's Gastro Diner på

Kungsgatan i Stockholm som lät oss låna deras fina lokaler för fotografering och bowling. b Ett jättetack också till Sivletto på Malmgårdsvägen i Stockholm som försåg oss med 50-talsinspirerade kläder.

Läs mer: marionsgastro.se och sivletto.nu.

49

Mästartakterna från fornstora dagar sitter i, förskräckande väl.

företagaren A IN REAL LIFE

AI

E K L

DET BÖRJADE MED PALLADE ÄPPLEN

S F o I ö

Gunilla von Platen har kämpat mot fördomar, personliga motgångar och kriser i företaget. Men inget har kunnat stoppa Xzakt.

– Alla motgångar har bara stärkt oss och gjort oss ännu bättre.

D 50

e som känner till Gunilla von Platen har hört det förut. Den fantastiska historien om syrianska Günel från Turkiet som bytte namnet till Gunilla och sedan gifte sig till von Platen.

Hon växte upp under knapra förhållanden i Göteborg med en pappa som var analfabet men försörjde de nio barnen, frun, farmor och mormor.

Redan som barn hade Günel talang för entreprenörskap och tog ut en vinst på 50 öre per glasspinne som hon köpt från glassbilen, eller pallade äpplen, som hon lade i korgar och sålde i bostadsområdet.

– Jag lärde mig att ska du ha någonting i livet måste du skaffa det själv. Det har varit en otroligt bra drivkraft, säger Gunilla von Platen.

På samma sätt tänkte hon när hon startade sitt företag Xzakt kundrelation. Det var mitt under IT-kraschen och mycket av hennes sparpengar hade gått förlorade. Ändå valde hon att säga upp sig på sina två arbeten och satsa det lilla hon hade på ett enda kort – hennes företagsidé till Xzakt kundrelation. Men att det skulle heta så visste hon inte ännu. För innan hon registrerat namnet eller skaffat sig någon lokal började hon att sälja företagets tjänster.

– All min tid gick ut på att sälja. Det finns

NAMN Gunilla von Platen. ÅLDER 39 år.

FAMILJ Maken Alfred och tre barn, 4, 3, och 2 år gamla, åtta syskon, mamma, pappa och underbara vänner.

FÖRETAG Xzakt kundrelation.

OMSÄTTNING 71,6 miljoner år 2010.

UTBILDNING Treårig ekonomisk gymnasielinje, samt ett år försäkringsjuridik men hoppade av när hon hamnade på Skandias interna chefsutbildning. Dessutom ”självlärd av livets hårda skola”.

FRITIDSINTRESSEN När jag har tid – träna och jaga med min man.

DRIVKRAFT Att göra det bättre än någon annan.

TROR PÅ Den goda människan.

TROR INTE PÅ Jantelagen – den hämmar.

inga andra sätt. Du måste vara ute på fältet och prata med kunder dag in och dag ut.

Många gånger faller hela bolag för att du inte kan sälja, säger Gunilla von Platen.

Själv utsåg hon tre kunder som hon visste skulle ge trovärdighet i branschen. Det var Investor, Utfors och Assa Abloy. Möten bokades in och Gunilla von Platen lyckades övertala dem att hon hade den kundtjänst som de saknade – en tjänst där kunden

30

skulle vara kung och behandlas med största omsorg för att fortsätta vara trogen.

Till sin hjälp hade hon en väl utarbetad affärsplan. Förutom att ha identifierat sina viktigaste konkurrenter, något som hon fick nästan gratis efter att ha varit inne i branschen och byggt upp telemarketingavdelningar på Skandia, liksom svarsservicetjänster inom Kalix Tele 24, tog hon fram tio hemliga budord för de anställda att följa.

Hennes företagsidé – att bygga växel- och kundservice i världsklass var, enligt henne själv, så klockren att det aldrig var intressant att bygga på med några tilläggsaktiviteter.

– Du måste hålla dig till kärnverksamheten. Du kan inte splittra dig och tro att du är bra på allt, säger Gunilla von Platen.

Och senare under finanskrisen 2009 visade det sig att hon hade haft rätt. Flera av hennes konkurrenter som hade vidgat sina verksamheter hamnade under rekonstruktion.

Men trots att Gunilla von Platens liv tycks som en framgångssaga har det inte alltid varit lätt. Hon har utkämpat flera personliga strider, allt från att ha sagt nej till familjens önskan om att gifta bort henne till att ha levt med en alkoholist i sju år.

Men den värsta krisen inträffade när hennes bästa vän dog våren 2003. Hennes vän hade varit som en syster. De pratade varje FÖRE TAG A RE N | OKTOB ER

2011

Jag lärde mig att ska du ha någonting i livet måste du skaffa det själv.

›

FÖR ETAGAR EN | OKTOB ER

2011

Rätt budskap till företagare Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och arbetar för att det ska vara enkelt och värt mödan att vara företagare. Opinionsbildning är en hörnsten i arbetet och tidningen Företagaren en inspiration för medlemmarna.

Text & foto: Anders Olow

31

ETT SKEPP KOMMER LASTAT

A IN REAL LI

ra Det måste vatal minimalt an t att de n frå g ste en produkt till kommer hit lagret till att ukt samma prodresulgår ut. Vårtende tat är bero av det.

FE

ge. båten till Sveri far kom han med Sju år gammal flytt Vietnam när hans farerna.

Familjen hader avrättades av kommunistrma och en farbro Fredrik Tangs grossistfi I dag omsätterer kronor om året. över 50 miljon gjort en lång

som bara FredFredrik Tang, rossist. namn är det inte Food AB i ykting till storg I sanningens Fong resa; från båtfl företaget Thai rik som driver Uppsala. Han ÅLDER: 38 år.

Stockholm och r interFood AB. Märsta mellan unde Fong er Thai : gång TAG flera FÖRE är förvisso vd, men det är två familjer som Tang och Minh jerna famil två att ÄGARE: De vjun påpekar han r, företaget. duc. samt äger, och drive r 50 miljoriks fru Mimmi, 2009: Strax unde De övriga är Fred hans fru To-Mai, alla OMSÄTTNING och -duc r.

Minh ner krono ljerna talar partnern nt. am. De två fami sätt och : Ungefär 10 proce På fyra födda i Vietn RESULTAT 2009 en enda familj. men en nyanom varandra som de båda fruarna är systrar. : 12 personer, l.

ANSTÄLLDA å, ras för varje tertia 2004 har vis är det så ocks ställning plane et i december även matspråk Sedan grundand en stark tillväxt. Från om : Förut haft DOLD TALANG men jag lagar andra grosThai Fong Food mest asiatiskt, livsmedel från skt.” lagning. ”Äter mig är pasta exoti början köpte man e att de blev utan varor gärna pasta. För händ är hemligt att levesister, men det tänker, men det rer hade problem FRAMTID: ”Jag då deras leverantö Food växte snabbt. ”. än så länge rera när Thai Fong oss för att vi måste kunvi mde sig – Då bestämde tills han bestä a. varuflödet själv där har han bott ingenjörsstudierna på na kontrollera inte slutföra bygg- för att kola. eterna i lager Tekniska Högs s inte se ratm kan Lund kvad jag isk och asiat iker De 3 300 – Jag är ingen tekn och göra en konstruksprängfyllda med enligt naden är i dag stilla er. Lagret kommer jag ville mig själv sitta mat i alla dess form ttas sex gånger i år. ng. Jag insåg att omsä tion eller en ritni r han. säge g, Fredrik Tang att för 2009 nådde nästan 50 ljnin a med försä det nära – Omsättningen för 2011 siktar vi på en arbet blev livsmedel, och då låg och Valet edel efterasiatiska livsm miljoner kronor, 20 procent, säger Fredrik på till hands att välja familjernas egen mat. tillväxtökning öitiska. det är de båda nya lager- som på utpräglad malm den med kom verksamGenombrottet s huvudsakliga .

Thai Fong Food distribution, men paralbyggnaden 2008 dess har vi och då och sedan het är import en av – Det lossnade r företaget även enttal varje år. drive proc lellt stora iska livshögre anvuxit med iges största asiat a rullar in i allt Beställningarn och e-post. Sver elsbutiker i ett hörn av den via telefon, fax att Fredrik med lagerbyggnaden i Märsta. tal. De kommer ågningarna gör stora De växande förfr on Minh-duc måste plarestauranger, Kunderna är panj asiatiska n, och hans kom igvaruhandel expansion. nera för ständig uppvuxen i Malmö och dagl Fredrik Tang är

›

51 på pallen Fredrik Tang t. I trucken överblickar lagre Minh-duc. sitter kollegan

31

FÖRE TAGA REN

| MAR S 2011

| MAR S FÖRE TAGA REN

2011

30

Stig-Lennarts favoritsidor över 70 000 företagare och bedriver ett dagligt arbete av opinion gentemot politiker och andra makthavare för förändringar av regelverk och lagar för att stimulera företagandet i Sverige. ”En av våra viktigaste uppgifter är att klargöra sambandet mellan företagande, tillväxt och välstånd” står det bland annat i programförklaringen.

Som medlem i Företagarna får du tillgång till juridisk rådgivning, företagarförsäkringar och lönsamma förmåner tack vare samarbetsavtal med bland annat teleoperatörer, bensinbolag och bilföretag.

Tidningen Företagaren är en sådan medlemsförmån, producerad av A4 på uppdrag av Företagarna. Tio välmatade nummer per år direkt till medlemmen ska informera och inspirera den enskilde företagaren, ge kraft när det behövs och konkreta råd som får fart på affärerna, framgångshistorierna och företagarna som förebilder för entreprenörskap.

Företagaren berättar också om det som är lite mer komplicerat: Företagare som upplevt

Företagarna företräder

Vi bad Stig-Lennart Witenheim på Företagarna att ta fram exempel på bra journalistik i Företagaren.

In Real Life. #8/2011. ”Det började med pallade äpplen”.

Artikeln handlar om Gunilla von Platen och hennes tuffa motgångar och hur de snarare stärkt henne som person och företagare.

– Det är viktigt att lyfta fram kvinnorna i affärslivet. Inte minst för att ge inspiration åt andra kvinnor.

In Real Life. #2/2011. ”Ett skepp kommer lastat”.

Artikeln handlar om Fredrik Tang, ursprungligen från Vietnam, som gjort en lång resa; från båtflykting till storgrossist för asiatisk mat.

– Intressant läsning. Ett bra reportage som visar hur olika bakgrund företagare kan ha. Det kan stimulera andra.

företagaren

52

»Vi har medlemmar från norr till söder, i de mest skilda branscher och i skiftande omständigheter, allt från enmanskonsulter till företag med många anställda. Därför är dialogen viktig för oss«, säger StigLennart Witenheim.

» Tidningen uppfattas som mycket positiv av våra medlemmar.« svårigheter och tagit sig igenom dem. För många medlemmar är Företagaren den enda kontakten med organisationen.

– Det tryckta mediet är väldigt viktigt, säger Stig-Lennart Witenheim på Företagarnas kommunikationsavdelning.

– Det ger en annan upplevelse än det digitala mediet. En tidning tar för sig på ett annat sätt.

Stig-Lennart Witenheim ser inte någon motsättning mellan tidningen och till exempel Företagarnas hemsida, men tror att tidningen har en fördel mycket för att det är en generationsfråga.

– Våra medlemmar har en snittålder på dryga 50 år, är ofta strängt upptagna, och har en annan vana med tidning, säger han. av Företagaren våren 2008 och förvandlade en skuren tabloid med dagstidningspapper och glansigt omslag till ett mer modernt tidstypiskt magasin. Före omgörningen var tidningen mer en hybrid som varken var ett magasin eller en nyhetstidning.

A4 gjorde en redesign

– Det blev en mycket bättre slutprodukt, säger Stig-Lennart Witenheim. Den kändes mer professionell och aptitlig i den nya formen.

I dag har Företagaren en tydligare struktur med återkommande vinjetter som ”Förebilden” och ”In Real Life” med lite längre, personligare reportage, en fördjupande Tema-del och nyttosidor med trendspaningar, tips och ”verktygslåda”.

– Vi vill att tidningen både ska vara trevlig att få och skapa mervärde, säger Stig-Lennart Witenheim. fyller också en viktig funktion som en del av kommunikationen mellan medlemmar och organisationen. Från Företagarnas huvudkontor i Stockholm, de 19 regionkontoren och 260 lokalföreningarna går det ut mycket information i olika former till de enskilda medlemmarna. Nyhetsbrev, rapporter, mejl … och då är det viktigt att Företagaren skiljer ut sig i sin form.

I tidningen finns dessutom öronmärkta med-

En tidning som Företagaren

fter Kinabluff e rs u k n o k i k ic G

Appro till 2008 utsågs av Dagens gasellföretag mtiden såg Industri. Fra företaget ljus ut. Men sin kinesiska blev lurat av har Appro partner. I år s. kur kon gått i n e omsättninge Först minskad och personalen med 30 miljoner .Bakom fallet med tio personer eran underlev ligger en kinesisk certifikat för de tör som förfalska ro levererade App de fästelement ernen. till Alfa Laval konc ent sitter i Appros fästelem lare som används plattvärmeväx i inom offshore, i värmeverk, ga andra ingruvor och i mån ema krav extr med ner atio stall . på tillförlitlighet före konkurlämna Appro av dem som fick v avtal med Alfa ter. Han ären När Appro skre skruvar till Tran i. avsynar pinn förutsattes att 2006 er örens svindler as Johansson Laval und materialet han EU skulle Tobi grund den kinesiske leverant på n från na itete örer kval sen på leverant bestod i att lika hög hela tiser som kunde Förfalskningarna ga certi- levererade var bytas ut till kine så smågilti börjde tiller. et våra tester stänger som hade I november 2008 des den, vilk sälja till lägre pris Appro konKonsekvenTranter kallade fikat kapades och leverera om bevisade.

Via en agent fick Song och varon skaka. tillsam- ning att de knäckte oss, de der fusk trod s läng g de han are att don av a kort e om takt med Wei certifikat. sern Peter Fjordman. ener i till möt at förfalskade certifi- i nya, de Fast lska ny förfa Sun säger mans med hade hitt hans företag de köpa från es från gamen tvåmiljoners- kat till Appros produkter.

För Tranter sluta följde efter.

Siffrorna kopierad falsk stämShaoxing City, en Zhejiang-provinoch Alfa Laval la certifikat och stad belägen i a fal- Appro krävdes komg under ledning pel användes för att skap Från Tranters sida ttningsköp.

En utrednin sen. ta fter ersä däre för ökte pensation sarierna. ör av Appro förs – Vi gjorde gynnad leverant lskningar hade a- Rollen som problem eftersom reda på om förfa en stor sats a hur det gått till. Hos Appro drog man en lättn e blev ett extr skett och i så fall ning på sam e som lagerhål pade Tranter le- dens suck mitt i eländet. Had Appro fungerad och blev sitiSamtidigt stop arbetet med kval re a säm ro. t av dern App materialet vari veranserna från er- lare för kun Sunny och intiskt taget värresor till Kina tet hade kostnaderna för att tande med prak – Det tog tre . a. förde kontrollorna klar förhyll att han på r jliga nde att sätta det varit omö inte att han delösa produkte att kunderna innan Song erkä processer och Peter ten till vissa av i Appro ansåg – Song tyckte falskat certifika gjort till Sveordersystem Fjordman. och det resultet fel eftersom överreagerade gjort något stor de leveranser han dman. syfte att säkra isk konflikt som r Peter Fjor rade i en jurid säge , rige spårbarhet getär avgjord. uktionen, berä fortfarande inte Appro tvingnom hela prod n.

Under tiden har tar Peter Fjordma e bra och vi i konkurs. ats – Allt fungerad HANSSON BERTIL JO lda huvudlevetillhörde de utva största kunvåra rantörerna till deras helägda och l Lava Alfa der, g Tranter. amerikanska bola

sor till Det tog tre re han erkänKina innan nin garna. de förfalsk

sk

fu dda sig mot Svårt att sky id förekom– Fusk har allt aldrig att mit och det går Hasse er skydda sig, säg försäkringsEriksson på Norske Veribolaget Det . olm ckh Sto i tas

. som är äkta vara gå avgöra vad rna av fusk er måste man Att konsekvense svåra som falskade papp elblir så vill inte peka ut ställt ut intygen med certifikat Hasse Eriksson mer fuskande till den som han som sällser ro ten. som App n t ifika i falle ler cert någon regio a sättet, förmen konstate– Det är enda säkr och jäm- synt. än någon annan mer mindre någon som kom se Eriksson – Jag vet inte rar att det före a klarar Has alskningar, där drabbats lika hårt. pa än på andr för med tavelförf fusk i Nordeuro kan som rt expe en är ställen. för- det bara | APR IL 2011 med EN fusk GAR öja FÖR ETA För att avsl

Stig-Lennarts favoritsidor Del i Tema: Global marknad. #3/2011. ”Gick i konkurs efter Kinabluff”.

Artikeln handlar om ett prisbelönat företag som blev lurat av sin kinesiska partner.

– En lärorik artikel om sådant en företagare kan råka ut för och att det inte är något att skämmas för. Också en påminnelse om att vi har juristrådgivning som medlemsförmån.

Matnyttigt på temat ’Tänk på …’.

20

lemssidor med intervjuer och artiklar från hela landet.

– Vi har medlemmar från norr till söder, i de mest skilda branscher och i skiftande omständigheter, allt från enmanskonsulter till företag med många anställda. Därför är dialogen viktig för oss, säger Stig-Lennart Witenheim.

Organisationen har sitt ursprung i Sveriges Hantverkarorganisation och som namnet antyder bestod då medlemmarna huvudsakligen av hantverkare även om en del småföretagare och industriidkare var med.

Mycket har hänt under de senaste hundra åren.

I dag är Företagarna en organisation för alla typer av företag och företagare med medlemmar från små och stora företag i hela Sverige. Även om man traditionellt har varit och är starka inom byggsektorn.

Elisabeth Thand Ringqvist är nytillträdd vd för Företagarna sedan i somras. Hon har levt hela sitt liv bland entreprenörer, drivit företag inom opinionsbildning och varit politiskt sakkunnig hos Centern och Maud Olofsson.

Företagarna har naturligtvis också en informativ hemsida utöver övriga informationskanaler men Stig-Lennart Witenheim menar att just tidningen har en alldeles särskild position.

Företagarna startades år 1905.

– Tidningen uppfattas som mycket positiv av våra medlemmar. En läsarundersökning från i våras visar att fler är positiva till Företagaren efter omgörningen och att en stor grupp läser minst hälften av innehållet.

– Dessutom får begrepp som trovärdig och välskriven de högsta värdena.

Själv tycker han att intervjuerna och företagshistorierna, ”casen”, har lyft tidningen och är inspirerande.

– In Real Life-porträtten är ofta stimulerande, för då kan man som företagare känna igen sig och referera till sin egen verksamhet.

Stig-Lennart Witenheim att en medlemsorganisation som Företagarna kontinuerligt måste se över alla kostnader för att optimera medlemmarnas avgifter. Och visst kommer de digitala informationsvägarna att öka i betydelse, men en tidning är en – tidning.

– Den har ett mer bestående värde, säger StigLennart Witenheim. Våra medlemmar arbetar så mycket mer än 9–5, för dem är det skönt att ta med tidningen hem och läsa när det passar.

Samtidigt påpekar

Vad skulle du vilja läsa om i kommande nummer då?

– Både Spotifys och Skypes svenska grundare vore verkligen intressant läsning … ¢

51

fotografen

Cortney, Look Models, USA.

54

Eva Dahlgren, Stim-magasinet.

Surfare på Bali, tidningen RES.

CAMILLA LINDQVIST:

Varje nytt uppdrag ger en adrenalinrusch Camilla Lindqvist, flitigt anlitad fotograf av

A4-gruppen, är inte bara skicklig porträttfotograf utan gör även resereportage och mode för både kommersiella och redaktionella kunder.

Vad är roligast att fotografera?

– Det är så otroligt roligt att fota rent generellt.

Jag blir helt hög av att få arbeta med det här, och får adrenalinrusch varje gång jag plåtar. Speciellt när jag jobbar med människor framför kameran.

Jag är en social pingpongboll med en massa energi som jag gärna delar med mig av.

Vilken är din märkligaste fotografering?

– Det händer alltid en massa knäppa grejer när man plåtar. Min ambition är att varje plåtning ska vara superkul och bli en bra och rolig erfarenhet för alla inblandade. En plåtning som var kul var när jag fotograferade Skavlan för Tidningen Vi. Staffan Frid som var AD där då ville att jag skulle ha med något norskt i bild, men absolut inte en norsk flagga. Så jag tänkte att en

norsk lax är väl snygg att ha med. Jag sade inget till Skavlan innan, utan tänkte att laxen får han träffa i studion. Han såg först lite tveksam ut när jag sade att han skulle fotograferas med sin norska kompis, men när han sen fick se mitt tänk med ljuset och att jag var ute efter att ta snygga bilder blev han väldigt positiv till att hålla i en sju kilos lax. Som fotograf måste jag alltid bygga upp ett förtroende hos den jag fotograferar och även mina kunder.

Hur gör du för att bygga upp ett förtroende hos den du fotar?

– Jag försöker bara vara mig själv och ha kul när jag jobbar. Då tycker inte de jag fotograferar att det är besvärligt att vara sig själva heller. Det är en ganska så enkel ekvation faktiskt. Hur man ska ta människor, kända eller okända människor, är något jag har lång och bra erfarenhet av vid det här laget.

Vad hände förresten med laxen?

– Den fileades av stylistens man och blev till ett antal middagar! ¢ Camilla plåtar sig själv.

55

Åsa Moberg, Tidningen Vi.

Fredrik Lindström, Tidningen Vi.

mer camilla

b Camilla har fotat reportage t på sidan 40 och bild erna till DIK på sid an 22.

Fredrik Skavlan, Tidningen Vi.

fotografen

56

b Ett litet urval

av Camilla Lindqvists bilder.

57

a a

kuriosa

Kärt namn har många barn ...

A4-gruppen är inte ensamt om namnen A4 eller W4. Att A4 är ett pappersformat har de flesta koll på. Men det finns fler som delar våra namn. Visste du till exempel att:

a a

A4 tar ton

b A4 är standardton för

stämning av musikinstrument. Enligt en internationell överenskommelse ligger standard för modern stämning på 440 Hz. Vilket är detsamma som A4, eller A i fjärde oktaven.

b Nästa gång du hör

Istock photo

60

på hugget b Det finns en till A4-grupp i fjärran vatten. Späckhuggarefamiljen A4 lever utanför British Columbia, Kanada. Gruppen består av 14 medlemmar och leds av matriarkerna Yakat (f. 1958), hennes syster Kelsey (f. 1967) och Yakats dotter Skagit (f. 1974).

symfoni­orkestern stämma upp inför ­konserten kommer alltså det första du hör sannolikt vara en oboe som spelar ett A4. Utifrån denna ton stämmer sedan resten av orkestern sina instrument.

b A4 kan därmed ses

som ­standard inte bara bland ­mediefolk, utan även inom ­musikvärlden.

a a

Is

to c

k

ph

Audi A4

är Audis mellanklassmodell som producerats sedan 1994.

Bilen är nu inne på sin fjärde generation.

ot o

a a

a

a a

a a

är i dag Europas största lokala online-community med ett sjuttontusen huvuden starkt forum och ett nyhetsmejl som varje vecka når tretton­ tusen epostadresser.

Samtidigt är sajten en bra lokal nyhetswebb med högt tempo och en utmärkt marknadsplats för lokal annonsering.

Chiswick

a

a a

ChiswickW4.com

Vi är på väg ...

Istock photo

b I Europa stoltserar

tjugotalet länder med en A4-motorväg. Italienska Autostrada Serenissima mellan Torino och Trieste och den 48 mil långa motorvägen mellan Paris och Strasbourg i Frankrike är två av dem.

b Den lilla staden Chiswick

väster om London var först en »cheese farm« som det anglosaxiska namnet antyder. När London under det följande århundradet växte blev Chiswick – eller Chiswick W4 som invånarna själva säger, med en liten knorr av postnumret – ett populärt samhälle på pendlingsavstånd till storstaden.

61

I miniformat ...

b Apple A4 är ett systemchip som designas av Apple och tillverkas av Samsung. b Chipet dök första gången upp i samband med lanseringen av iPad och sitter också i bland annat iPhone4.

Lumparminnen

b Norrlands artilleriregemente, A4, var ett svenskt artilleriförband mellan 1893 och 1997, förlagt i Östersund. b Om du är sugen på att prata lumparminnen kan du med fördel kontakta Företagarens chefredaktör Christer Fälldin. Visserligen gjorde han lumpen som sambandsbefäl på eldledningspluton på A8, men repövningen skedde på just A4.

Kovänlig design b Astronaut A4 är en mjölkningsrobot från Lely. Den fiffiga designen tar hänsyn till att

a a a a

kor inte riktigt är kapabla till att svänga och låter kon gå rakt in och ut ur boxen utan hinder. Kon lockas av ett mattråg, och medan hon står där tar en arm med sugkoppar tag i spenarna. När mjölkningen är klar flyttas mattråget ut, varpå det görs plats för nästa ko. Snabbt, effektivt och behagligt för kon.

Kuriosa ate detta är A4-form

t

Så erövrade A4 Europa 58

Franska revolutionen lade grunden för det nya ­systemet, och i Sverige hjälpte Gunnar Myrdal till att införa det. Stefan Lindgren reder ut den okända ­historien om A4.

Text: Stefan Lindgren

om det elementära. Ett vitt A4-ark.

Mitt och många andras produktionsredskap. Det har en vacker geometrisk form. Sidorna förhåller sig som l till roten ur 2. Om jag viker papperet på mitten behåller sidorna samma proportioner.

Genialt. A0-arket (A-noll) som är startpunkten för hela A-serien är en kvadratmeter stort. Viker jag det fyra gånger får jag ut 16 A4-ark.

Låt oss tala

av pappersformat kom till stånd i renässansens Italien, i den grafiska manufaktur som växte upp i anslutning till Bolognas universitet. Regler för papperstillverkningen finns dokumenterade i Statuti del populi, det vill säga statuter för folket, från 1389.

Elva artiklar reglerar papperets framställning, format, pris och anger straffen för de pappersmakare som våldförde sig på reglerna.

Artikel l hänvisar till den standard i form av en marmorsten med fyra ingraverade rektanglar som fanns på torget i Bologna.

Det franska kejsardömets fall öppnade för nästa steg, ett radikalt grepp på pappersfrågan. Revolutionsåret 1789 började Commission de l’Academie utarbeta en plan för mått och vikt. 1795 fastställdes metersystemet och 13 Brumaire år 7, det vill säga 3 november 1798, antog nationalförsamlingen en lag om de format som statliga dokument skulle hålla.

Den första standardiseringen

De var exakt desamma som vi i dag kallar A4, B4 och så vidare. Papper i formatserier med sidproportionen ett till roten ur två.

Möjligen hade fransmännen hämtat denna så kallade likformighetsprincip från den tyske fysikern Georg Christoph Lichtenberg.

Han hade 1796 uttömmande visat att alla rektanglar som håller proportionen ett till roten ur två behåller dessa proportioner när de delas på mitten. formatserier, den ena motsvarande vår tids A-serie och den andra motsvarande B-serien.

A0-arket har grundegenskapen att det är l kvadratmeter stort, medan B0-arket utgår från att kortsidan ska vara en meter lång.

Den franska nationalförsamlingens beslut var en förnuftets triumf över alla partikulära och snöda penningintressen. På kort sikt missgynnade det tillverkare som redan hade redskap för andra format. På lång sikt möjliggjorde det en rationell storindustri.

Men det skulle dröja mycket länge innan den franska revolutionens erövring i formatfrågan skulle slå igenom i hela Europa, där A4 idag är allmän standard.

I Sverige kom de första bestämmelserna om standardisering av så kallade statspapper 1885.

Fransmännen grundade två

59

Reproduktion av marmormodell från Bologna där standardformat, som A4, var ingraverade.

Men den internationella handeln hade ännu inte sådan storlek att standardisering i Europa blivit nödvändig. Sverige liksom Tyskland höll sig med olika tumbaserade folio- och kvartoformat.

I början av första världskriget antog Tyskland en serie pappersformat som följde Lichtenbergs principer. Proportionerna blev desamma som i A- och B-formaten, men måtten var mera anpassade till de gamla kvarto- och folioformaten. Först 1922 fastställde tyska statsverket en standard som gav oss A4-formatet (DIN-standard är samlings-

namnet på A-, B-formaten och en serie format grundade på samma principer).

I Sverige skulle det dröja ännu tid innan de franska och tyska erövringarna slog igenom.

Framför allt pappersindustrin motsatte sig den nya standarden, eftersom den hävdade att den inte passade den existerande maskinparken.

1924 kongressade Världspostföreningen i Stockholm och anslöt sig till de nya standardformaten. Men pappersbruken bromsade ett införande i Sverige. Ett utdraget krig inleddes mellan olika statliga förvaltningar och industrin.

Sverige var 1940 indelat i ett kvarto/folioläger med 37 procent av konsumtionen och ett A4-läger med 27 procent av konsumtionen och slutligen ett villrådigt läger med udda format som omfattade hela 36 procent av konsumtionen.

En utredning i krigsslutet förordade övergång till A4, men handelsministern som då hette Bertil Ohlin avstyrkte med hänvisning till motståndet från pappersbruken.

Först 1946 hade industrins olika grenar kompromissat sig samman. A4 kunde göras till standard utan att maskinparken behövde skrotas.

Handelsministern som nu hette Gunnar Myrdal välsignade kompromissen och införde A-serien i statsverket från årsskiftet 1946/47.

Förnuftet segrade. Det hade gått 148 år från den franska revolutionsmaktens beslut. ¢

fr책gan

Foto: istockphoto

62

Vad lyssnar du p책 n채r du jobbar?

Maria Nordholm, redigerare, A4: – Knastrandet från kollegans tangentbord eller Aretha Franklins »Respect«.

Madeleine Bäck, chefredaktör för Reumatikervärlden, projektledare, A4:

– Depeche Mode och PJ Harvey funkar alltid, annars gillar jag nu Ane Bruns nya album »It all starts with one«.

Tvångslyssnar även på hantverkarnas konstant ringande mobiler och borrande i A4-gruppens nya lokaler.

Anna Langseth, reporter, A4: – Det dunkla pladdret från mina medarbetares röster genom mina öronproppar.

Jonas Melcherson, webbdesigner och vd, W4:

Otto Degerman, formgivare, A4:

– Jag lyssnar mest på rotvälska från kontorets utsocknes. Även om det ibland är svårt att uppfatta innehållet blir blandningen av dalmål och norrländska en fin melodi i både dur och moll.

Fredrik Söder, formgivare, X4: – De två isländska artisterna Ólafur Arnalds och Jóhann Jóhannsson. Om saker ska in och jag behöver ett bra tempo – Kanye West.

Lena Fischer, webbutvecklare, W4:

– Passande Spotifyplaylist Medium in September 2011 (som finns att hitta under »I hörlurarna« på medium.se) och Adams småprat :-).

– Mina smarta kolleger. Jag har annars kört Foo fighters nya på repeat de senaste månaderna, alla låtarna är bra. Och jag lyssnar just nu på 70-talsfunk, The Bar Kays, Parliament och The Gap band.

Adam Wilkhe, webbdesigner, W4:

Henrik Sundberg, webbutvecklare, W4:

– Spotifylänkar från Anna Lundin där hon ber mig lyssna på jobbiga låttexter.

– Just nu lyssnar jag mycket på Yelle, Robyn och Atmosphere.

Ibland lyssnar jag också på Jonas…

Jesper Möller, formgivare, A4:

– I dag rymmer min spellista inte så många andra än The Tallest Man On Earth. Skulle vara Feist då.

Pelle Anderson, styrelse­ord­förande, A4-gruppen:

– Prince (musikaliskt geni i höga klackar), Kent (outslitlig), Aretha Franklin (female powerhouse) och arabisk pop.

– Kurt Vile, The Antlers och det lite för höga fläktljudet från min MacBook Pro.

Lotta Lundin, bildbehandlare och formgivare, A4:

Christer Fälldin, chefredaktör för Företagaren, A4: – Ingenting – förutom mina egna tankar.

Kajsen Burell, formgivare och ansvarig för X4:

– PJ Harvey, Thurston Moore, First Aid Kit, Feist och Britta Persson.

Sofia Wixner, formgivare, A4:

– Finsk pop, Dolly Parton och Angus & Julia Stones på Spotify.

Anna Lundin, formgivare, A4:

– Diverse Spotify-listor som ständigt uppdateras. Just nu blir det en hel del Feist, Prince, Magnus Ekelund & Stålet, Veronica Maggio, Timbuktu och en hel del country som Townes Van Zandt, Willie Nelson, Lucinda Williams, Steve Earle och Drive by truckers. Ett tips är att kolla in sonicmagazine. com för nya Spotify-listor.

Helén Pihlblad, ansvarig för A4-skolan och ekonomi­ assistent med allmän järnkoll på allt inom A4-gruppen: – Nu efter vår flytt lyssnar jag nog rätt mycket på alla som ropar »Helén« just nu …

Anders Olow, redaktör, A4:

– När jag skriver: tystnaden.

När jag layoutar: iTunes bluesradio. GotRadio Bit O Blues.

Högt.

Daniel Blanck, redigerare, A4: – Jeanette Lindström, Tom Waits, Wagner och fruktansvärt svår östeuropeisk folkmusik.

Andrejs Ljunggren, praktikant, A4:

– Beroende på var jag befinner mig i ett projekt passar viss typ av musik mer eller mindre bra för mig. Är arbetet utstakat, all större tankeverksamhet gjord kommer jag undan med vad som helst. Talböcker till listettor. Om jag däremot är i början i ett projekt lyssnar jag nästan enbart på jazz, eller klassiskt. För tillfället Bill Evans »Conversations with myself«.

b Vill du ha fler tips? Spana in formlåtarna på sidan 65.

63

Låt Din Sensualitet Blomma!

Pistill • Drottninggatan 100 • Stockholm +46 (0)8 411 66 66 • www.pistill.se

musik för nördar

39

formlåtar du inte kan vara utan

Ser du allt i svart, är dina fingrar fyllda av paper cuts efter att du febrilt jagat de sanna färgerna? Misströsta inte.

A4-gruppen har låtlistan som gör dig tuffare, bättre, snabbare och starkare.

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15

Looks That Kill Mötley Crüe Cover Me Bruce Springsteen Paper Cuts Nirvana Seeing Black Lucinda Williams The Masterplan Oasis Paper Gangsta Lady Gaga Color the Trees Firefox AK Båda Sidor Nu Håkan Hellström Vogue Madonna Come Together Joe Cocker arder Better H Faster Stronger Daft Punk ABC The Jackson Five A Lack of Color Death Cab for Cutie News Dire Straits Paper Romance Groove Armada

16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Svart & Vitt Ebba Grön The Sign Ace of Base Alphabet St. Prince ressed For D Success Roxette True Colors Ane Brun Kolla Kolla Nationalteatern all For Your Type F Jamie Foxx featuring Drake Work It Missy Elliot In a Magazine Marissa Nadler Under Pressure David Bowie Pretty Paper Roy Orbison The Weight The Band The Sound of White Missy Higgings A Book Like This Angus & Julia Stone Dalablå Stiko Per Larsson

31 32 33 34 35 36 37

Mr Reporter The Kinks Paint It Black The Rolling Stones oktor Kosmos D Lägger Upp En Mediestrategi Doktor Kosmos CMYK Ladytron I Read a Lot Nick Lowe Design For Life A Manic Street Preachers Newspaper Wife Vonda Shepard

Bonus tracks:

38 39

Ladda ner hela spotifylistan på a4.se

Times Like These Foo Fighters

b Kan du inte

få nog av sex, droger & rock’n’roll?

Läs då Mötley Crües biografi The Dirt skriven tillsammans med Neil Strauss.

b Sök på

”Daft Punk Hands” på Youtube för en annorlunda och kreativ video.

an I Play With C Madness Iron Maiden

yper t a g i k n Pu of the Pantone

r som h Gone Med låta Dance oc mic Sans o C ara älska b n a Opera, m ing måste p Faces. o h s ­ to B o t Ph de old punkban n du a k s n fy e oti me det sv te på Sp in rr ä v ty De finns rna här: a ner låta kan ladd /av/. ­faces.com www.bold

65

historien om metro

66

När nyheter blev gratis Text: Anders olow foto: Anders engman

Metro är i dag världens mest lästa nyhetstidning skriven av 400 journalister för 17 miljoner läsare i 19 länder.

Hela historien började dock för snart 20 år sedan i en liten lokal på Kocksgatan på Söder i Stockholm.

Fast egentligen började den i journaliststuderan­den Pelle Andersons huvud redan i början på 70-talet …

67

Stockholms tunnelbana före iPhone och Facebook – alla läste Metro.

D

å, under de första åren på 70-talet, hade Pelle Anderson inte ens fyllt tjugo. Han hade sökt till både Konstfack och Journalisthögskolan i Stockholm (JH), kommit in på dem båda och stod nu i valet och kvalet. Han valde JH för som journalist kunde man påverka mer, tänkte han.

På den tiden var Pelle lika engagerad till vänster i politiken som så många av hans jämnåriga. Vietnamkriget hade flyttat in i Sveriges vardagsrum och demonstrationer på väg till USA:s ambassad var vardagsmat.

Den unga generationen gjorde uppror och citerade Mao om det rättmätiga i det. Marxister vann inflytande, organiserade sig i frontgrupper och partier som förökade sig som amöbor – genom delning.

Pelle var en av många som ville påverka och förändra och JH blev en röd uppfostringsanstalt.

Och det var just här som idén till det som 20 år senare skulle bli Metro föddes.

I ämnet tidningsekonomi på schemat förklarades att cirka en tredjedel av en dagstidnings utgif-

ter är distributionskostnader och att de i princip täcks av prenumerationsintäkterna som motsvarade cirka en tredjedel av tidningens inkomster.

Prenumeranterna betalade således distributionen av sin morgontidning och knappt ens det.

Distributionen var dyr. Så varför inte göra sig av med den kostnaden!

Eehh…?

Ja, ja, tidningen måste ju nå sina läsare så klart, men kanske kunde utdelningen ordnas på något annat sätt? Läsarna kanske kan hämta tidningen själva? Och då få den gratis!

Då i början av 70-talet var tanken absurd, eller i alla fall inte tänkt av någon annan.

Gratis dagstidning?!

Den knasiga idén fastnade i Pelle Andersons huvud.

Men det skulle ta ett antal år innan den kunde bryta sig loss och bli verklighet. Det behövdes mer tid och erfarenhet.

Pelle hoppade av journalistutbildningen och började som typograf på veckotidningen Gnistan, dåvarande SKP:s tidning (Sveriges Kommunis-

historien om metro

Erika Philipson och Pelle Anderson funderar på en rubrik inför Metro-premiären. Den 14 februari 1995 var det så äntligen dags.

»I början av 70-talet var tanken absurd, eller i alla fall inte tänkt av någon annan.

Gratis dagstidning?!« 68

tiska Parti). På så sätt kunde han både förverkliga och utveckla sitt intresse för typografi och grafisk form – och påverka politiken.

Därefter blev det DN och lite senare egen verksamhet med inriktning på tidningsdesign.

Å

storstadens dagstidningar utvecklades, blev tjockare och delade upp sig i olika sektioner och brottades med upplagor och ekonomi.

När DN och Svenskan gjorde sina återkommande undersökningar och frågade folk varför de inte ville förnya prenumerationen fick de två svar: ”Jag har inte råd” eller ”Jag har inte tid att läsa tidningen”. Ändå drogs inte de självklara slutsatserna av det. Tidningarna blev inte tunnare, billigare och mer läsarvänliga, snarare tjockare, dyrare med ännu längre artiklar.

De gratistidningar som fanns var ju heller inte riktiga tidningar. Det var veckoutgivna annonsblad med mer eller mindre köpta texter. Något varken DN eller Svenskan eller någon annan seriös dagstidning ville ta i med tång. ren gick,

Men nu hade Pelle fått fotfäste i tidningsmakarbranschen och den där aparta idén från den där märkliga ekonomiekvationen låg där någonstans i bakhuvudet och bidade sin tid.

Han pratade med gamle vänsterkompisen och DN-kollegan Robert Braunerhielm om det här.

Kan man göra en dagstidning med ett bra innehåll,

dela ut den gratis och ändå tjäna pengar på den?

Robert Braunerhielm hade erfarenhet från DN Runt Stan som delades ut gratis i brevlådorna runt om i Stockholms förorter. Dels för att locka lokala annonsörer som tyckte DN var för dyr, men också för att försöka vinna nya prenumeranter till ”riktiga” DN. Pelle hade också fått kontakt med Monica Lindstedt, som då var vd för Bonniers Fackpressförlaget och tidningsekonom snarare än tidningsmakare, en nödvändig kompletterande kompetens i sammanhanget.

Nu hade hon slutat hos Bonniers och Pelle invigde henne i idén som hon tyckte var ”kanon”.

Så kom det sig att trion samlades till ett första möte i en röd (!) soffa på Kocksgatan 25 på senhösten 1992.

Idén hade då fått en form som mycket liknade det som sedan blev Metro eller för att citera Pelle Anderson: ”Det var faktiskt djävligt formulerat redan då”.

Men tidningen hade ännu inte fått sitt definitiva namn. De skulle under de närmaste åren bolla med flera förslag. Stockholms-Notisen, Stockholms Nyheter, Gomorron Stockholm… Också Metro fanns med på ett tidigt stadium, men de var inte heltända på det, tyckte inte att det lät som ett riktigt namn på en tidning.

Deras tidning borde ha ett riktigt tidningsnamn – och se ut som en riktig tidning. Och Metro betydde, då, en matvaruaffär vid Medborgarplatsen på Söder.

När den första Metro kom ur pressen var alla på plats, Jörgen Widsell, Bo Tengblad, Pelle Törnberg, Pelle Anderson och Bert Willborg – sen blev det fest!

Så samtidigt som DN och Svenskan växte i tjocklek och artikellängd med djuplodande läsning som ledstjärna vilket var alla ”seriösa” journalisters mantra, gick Metro i motsatt riktning. Korta nyheter i en lätthanterlig tabloidform, men fortfarande med en morgontidnings saklighet snarare än kvällstidningens braskande partiskhet.

Och ändå fanns det de som med ryggmärgsreaktion anklagade Metrojournalistiken för ”snuttifiering”, att gratistidningen var ett hot, en journalistikens dödgrävare. annat synsätt. Han menar att Metro förde ut läsandet av dagstidningar till grupper som normalt inte läste någon dagstidning alls, i vart fall inte en morgontidning. Ungdomar, många pensionärer, invandrare… ”Metro bidrog snarare till att tidningsläsandet ökade. Man kan tydligt se att kurvan vänder i läsningsanalyser gjorda i LO-kollektivet i Storstockholm när Metro kom” säger Pelle.

Vanligt folk fick en egen dagstidning.

Det finns det till och med kungligt ord på. År 2006 mottog Metros grundare Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band med motiveringen ”… för viktiga bidrag till att främja kunskaper om det svenska samhället och det offentliga språket”.

Monica Lindstedt skulle senare beskriva den där begynnelsen som en imaginär organisation. ”Vi var tre människor som hade en gemensam vision.

Vi hade inga pengar. Vi hade ingen bakom oss. Vi hade våra nätverk, och vi hade vår kreativitet.”

Pelle har ett helt

Idéer och kreativitet kräver pengar för att kunna genomföras och bli till verklighet. Trion tänkte sig en tabloidtidning på åtta sidor och en omsättning på 40 miljoner.

Distributionen då? Tunnelbanan var det givna kommunikationscentret i en storstad och tanken var att Metro skulle distribueras genom tidningsställ utplacerade vid tunnelbanans stationer.

Samarbete med SL, Storstockholms Lokaltrafik, var alltså en förutsättning.

För att sälja en idé är det oerhört viktigt att man kommer in på rätt ställe och pratar med rätt människor. Monica kände presschefen på SL, hon ringde henne och bjöd på lunch på Nils Emils, Pelles stamkrog i hörnan av Borgmästargatan och Folkungagatan på Söder.

Pelle deltog också i lunchen. Efter det var man inpetad i SL:s marknadsdirektör Bo Tengblads almanacka.

Inte minst hade Monica, Pelle och Robert frågat sig hur förslaget skulle kunna bli attraktivt för SL. En viktig del i presentationen var därför att SL skulle ha ett eget utrymme i tidningen.

I förslaget ingick en kalkyl och att SL skulle vara med och finansiera projektet. Tengblad sa omedelbart nej till den tanken. Han ville att de själva skulle skaffa finansiärer.

En originalidé har alltid en hög risk och då gällde det att istället hitta riskbenägna finansiärer.

Bankerna var uteslutna. Tänkbara var bland andra Aragon (som hade startat Finanstidningen), Erik

»Han menar att Metro förde ut läsandet av dagstidningar till grupper som normalt inte läste någon dagstidning alls.«

69

historien om metro »Det behövdes en sådan som Stenbeck.

Han tog mer än gärna chansen att reta de stora dagstidningsdrakarna.« Penser, Svenska Dagbladet, Peter Hjörne, Anders Pers och diverse olika ”frifräsande kapitalister” om man använder Pelle Andersons vokabulär.

70

De använde sig som vanligt av det personliga nätverket. Pelle hade varit med om att göra designen och producerat de tre första numren av Stenbeckstidningen Moderna Tider så de visste vem Jan Stenbeck var, men framför allt kände Pelle Jörgen Widsell väl.

Jörgen hade lärt Pelle göra tidning på Gnistan.

Jörgen Widsell var bland annat vice vd i Modern Times Group och benämndes produktinnovatör.

Han var också redaktör för Z, en satirisk tidskrift med amerikanska Spy som förebild. Det var i Z som Jannike Björling hävdade att hennes ex-make, tennislegenden Björn Borg, hade missbrukat kokain.

Tidningen Z delade årligen ut Z-priset med motiveringen: ”Till den eller de personer som belyst andra åsikter och skeenden än de i press eller etermedia vanligen förekommande, visat prov på god olydnad och skapat debatt i viktiga samhällseller mediefrågor.

Pristagaren ska i arbetet ha dokumenterat prov på en eller flera av följande kvaliteter: Mod, integritet, noggrannhet, god stilistik eller verbal förmåga, saklighet och humor.”

a a

Metro i Sverige

kom den 14 februari 1995.

• FPolitiskt örsta numret obunden 5-dagars tidning.

• Tre editioner: Stockholm, Göteborg, Skåne.

• Sveriges största • ner dagliga läsare.tidning med cirka 1,5 miljoUnga urbana läsare.

• Målgrupp: i Stockholm: 289 700 ex.

• Upplaga i Stockholm: 662 000 läsare.

• Räckvidd lästid: 20 minuter.

• Genomsnittlig kostar i Stockholms­ • Eeditionen n helsidesannons 193 221 kr. och ansvarig utgivare: • CPer hefredaktör Gunne.

• Ägare: Metro International S.A.

Det behövdes en sådan som Stenbeck. Han var finansvärldens enfant terrible och tog mer än gärna med ett leende chansen att reta de stora dagstidningsdrakarna – inte minst Bonnierägda DN. Monica menar att stora etablerade företag inte känner igen en bra idé förrän den dyker upp hos en konkurrent.

Pelle presenterade idén för Jörgen Widsell, som oavsett titel var Jan Stenbecks ”consigliere”, och sa att de behövde en finansiär.

Pelle har senare sagt att han tror det tog Jörgen ungefär tio sekunder att utlova 80 miljoner. Robert Braunerhielm har en annan uppfattning. Han tror att det tog 30 sekunder.

D

e tre innovatörerna återvände till Bo Tengblad på SL. Nu har vi finansiären!

Men Bo Tengblad var inte heller nu helt övertygad utan krävde att två krav skulle uppfyllas. Det första var att tidningen skulle bli ett mervärde för SL:s kunder, det andra att SL genom tidningen skulle få en egen informationskanal.

Dessutom fanns en absolut restriktion: Tidningen skulle inte få kosta skattebetalarna en enda krona. Tidningens ägare skulle alltså stå för alla merkostnader som den kunde orsaka SL i form av städning och dylikt. Sedan följde flera möten, men på våren 1993 ville Bo Tengblad göra en paus i diskussionerna.

En stötesten under hela förhandlingstiden var att Pelle, Monica och Robert ville ha ensamrätt till tidningsdistribution i tunnelbanan. Det ansåg Tengblad att SL med hänsyn till upphandlingsförordningen inte kunde gå med på.

Möten, telefonsamtal och diskussioner böljade fram och tillbaka. Ibland kändes det hopplöst, ibland så hoppfullt nära.

är grunden för att få igenom de idéer man brinner för och under sommaren 1993 skrev Bo Tengblad på ett Letter Of Intent (en avsiktsförklaring) som deklarerade att han var intresserad av att fortsätta diskussionerna och inte hade för avsikt att göra detta med någon annan.

Monica menar att tålamod

a

Metro i världen

Utkommer på 5 språk på 4 kontinenter i över 100 städer i 22 länder: Brasilien, Kanada, Chile, Kina, Colombia, Tjeckien, Danmark, Equador, Finland, Frankrike, Grekland, Guatemala, Holland, Ungern, Italien, Mexiko, Peru, Portugal, Ryssland, Sverige och USA. Metro har 17 miljoner läsare varje dag via 30 000 distributionsställen. 450 journalister jobbar med tidningen.

I augusti 1993 bildade trion AB StockholmsNotisen med ett aktiekapital på 50 000 kronor.

De sköt till en tredjedel var. Nu tryckte också Kinnevik på, man ville att det skulle hända något och under hösten arbetade de med ett utkast till avtal.

AB Stockholms-Notisen ville fortfarande få in en paragraf om exklusivitet. Så ville också Kinnevik, men det sa SL nej till, fortfarande med hänvisning till upphandlingsförordningen. Så efter en del möten gick Stockholms-Notisen med på att slopa denna paragraf.

SL:s vd kom in i samtalen och vid ett sammanträde i augusti 1994 informerades SL:s arbetsutskott som också tyckte att det var en bra idé.

Slutförhandlingarna inleddes och blev ganska hårda. SL krävde nämligen en ganska stor ersättning, ett par miljoner om året, för att hyra ut mark till tidningsställen.

Kraven förhandlades ner, i synnerhet för det första året. Andra året skulle beloppet bli högre och tredje året ännu högre. Dessutom skulle tidningen betala de merkostnader för städningen som skulle komma att uppstå.

I avtalet skrevs också ganska specificerat in de kvalitetskrav som skulle gälla för en sådan här tidning. Bo Tengblad: ”Detta var då kopplat till

frågan om att vi inte kunde ge Metro exklusivitet.

Sedan är det i princip fritt fram, under förutsättning att vi vill det då, för andra att komma in i bilden. Det handlade om att säkra att det var en nyhetstidning vi pratade om. Vi ville reglera att andelen annonser inte får överstiga det som är normalt, att det skall vara ett blandat och varierat innehåll med alltifrån internationella nyheter, svenska nyheter och lokala nyheter och så vidare.”

Den 5 september 1994 undertecknades äntligen avtalet mellan Stockholms-Notisen och SL. Samma dag skrev Monica, Robert och Pelle på ett avtal med Kinnevik.

Två nya bolag bildades och fick namnen Stockholms-Notisen Holding och Stockholms-Notisen Försäljning.

När kontraktet med SL var skrivet hade AB Stockholms-Notisen äntligen fått ett värde. I detta bolag fanns också utgivningsbeviset. Ägarna sålde nu sitt företag Stockholms-Notisen till Stockholms-Notisen Holding för tre miljoner kronor.

Pelle, Robert och Monica fick alltså en miljon var. De fick äntligen betalt för sin idé och för det arbete som de hade lagt ner.

Men trions beräkning av en tabloidtidning på åtta sidor och en omsättning på 40 miljoner visade sig snart vara fel. De räknade för lågt.

Tidningen hade aldrig mindre än 20 sidor. Oftare uppemot 40 sidor, och omsättningen var första året 77 miljoner.

Metro gick med vinst redan första året. Resten är som man brukar säga – tidningshistoria. ¢

Källa: Hela historien om Metros start, varur lånats till den här artikeln, finns skriven av förre rektorn vid Poppius Journalistskola, Sören Larsson, publi­cerad i tidskriften Makt & Media 1996 och kan läsas och laddas ner från A4:s hemsida: www.a4.se.

Pelle Anderson tar emot medalj från HMK vid en ceremoni på slottet vintern 2007. De tre grundarna i Pelles röda soffa på Kocksgatan 25 på Söder i Stockholm.

71

kortform

012345special6789

acnbg “ TEXT & DISPLAY; differences in spacing, x-height, contrast and letter-shapes ”

fully comprehensive

Abril ny typfamilj i mogen dräkt

Morris visar Lenskogs omslag 72

b Den första utställ-

ningen i en serie döpt till ”Omslag” visas i Stockholm under hösten.

Utställningarna baseras på Torbjörn Lenskogs samlingar av omslag av 1900-talets moderna typografiska pionjärer.

Först ut är John Heartfield, som åtföljs av Herb Lubalin, Alexey Brodovitch, Henry Wolf, Olle Eksell, King Penguin, George Lois, Willelm Sandberg och Kurt Lundqvist.

John Heartfield föddes 1891 i Berlin, och utvecklade fotomontaget till ett skarpt vapen mot nazisternas propaganda. Under andra världskriget var han verksam i England, och 1954 återvände han till Berlin, där han bosatte sig i den östra delen.

Var: Antikvariat Morris på Hantverkargatan 21 i Stockholm.

När: 22 oktober till 11 november.

b Typsnittsbyrån TypeTogether lanserade i augusti sin

stora seriffamilj Abril. Bakom typsnittet står argentinaren José Scaglione och tjeckiskan Veronika Burian, som i förra numret av #4 beskrev Abril som deras hittills största och mest mogna design. Den kontrastrika och mycket

läsvänliga seriffen finns i både en rubrik- och textversion och går att använda brett, i allt från dags­tidningar och tidskrifter till pocketböcker och digitala medier. Bland de

totalt 18 olika stilarna finns ett enormt förråd av kapitäler, ligaturer, ­sifferuppsättningar, ornament och dingbats, vilket ger formgivaren många möjligheter – och kanske en gnutta beslutsångest.

The Guardian lärde av Norran b I oktober införde brit-

tiska The Guardian några nya inslag på sin webbsajt – kopierade rakt av från Norra Västerbotten i Skellefteå. Bland annat lägger man ut sin dagsplanering, nyhetslistan, på webben så alla kan se den och reagera. Läsarna bjuds också in att delta i nyhetsarbetet via en Twitterbaserad blogg. Skillnaden mot Norran är att The Guardi-

ans webb har 50 miljoner besökare i månaden.

– Jätteroligt att en så stor tidning hakar på idén om ”crowdsourcing”, säger chefredaktör Anette Novak, som ändå tvekar inför The Guardians storlek. Öppenheten gentemot läsarna kommer att kräva stora personalresurser.

På webben: guardian. co.uk och originalet norran.se.

73

Vardag blir konst i tysk grid b Harald Geisler från Frankfurt am Main har formgivit en

kalender från slaktade tangentbord. Årtal, månad och dag läser man från höger till vänster med start i övre vänstra hörnet. Tidsintervallerna skiljs för tydlighetens skull med en piltangent. Alla tangenter är arrangerade för hand och fotograferade i små grupper för att uppnå bästa möjliga kvalitét. Kalendern är tryckt i ett 70x100cm format och ytbehandlad med uv-lack.

superretusch

Från grått till Text & retusch: lotta lundin foto: camilla lindqvist

74

Från vanlig vardags­f licka till riktig omslagsbrud. Med hjälp av Photoshop har vi förvandlat vår söta formgivare Sofia Wixner.

Tror du på allt du ser i tidningarna, från Jennifer Anistons perfekta hy till de perfekta hemmen?

Gör inte det!

Lotta Lundin, A4:s retuschör, har under åren fått renovera halvfärdiga kök, flyttat människor från en miljö till en annan och gett vinterbleka kändisar en riktig Thailandsbränna.

– Möjligheterna är nästan oändliga, säger Lotta Lundin men varnar samtidigt för att inte förvränga verkligheten alltför mycket.

Följ med i vårt steg för steg-experiment med Sofia Wixner i huvudrollen.

– Det här är ett tydligt exempel på när ”normalt” piff går några steg för långt.

» Möjligheterna är nästan oändliga.«

original

steg 1: MÅTTLIG

b S mink

Sofia har fått makeup som eyeliner, mascara, läppstift, ögonskugga och rouge.

b Rynkor

Rynkorna och de mörka partierna under ögonen är nedtonade.

75

b H ud

Hudtonen har förbättrats och är uppstädad från kvisslor, onödiga hårstrån och blänk.

superretusch steg 2: Medelmått(l)ig

b Ö gonbryn Ögonbrynen är plockade.

b s malnat av

Ansiktet är lite avsmalnat.

Skuggan till vänster på hakan är borttagen.

b Rynkor

Rynkorna under hakan är borttagna.

76

b S lätare

Armvecket har blivit slätare och armen smalare.

b i ntryckt

Tröjan har blivit utslätad och intryckt.

Vinn en egen snyggretusch!

Vill du också bli Hollywoodsnygg? Vi lottar ut en retusch. Mejla din bild till lotta@a4.se och delta i dragningen.

steg 3: omåttlig

olym bV

Mera hår.

mink bS

Mer makeup och smalare ansikte.

ud bH

All hud är uppstädad från födelsemärken och ojämnheter och sen utslätad.

lyfta bK

Klyftan är mer markerad.

röst bb

Bröstet är omformat.

malare bs Armen och midjan har blivit ännu smalare.

77

vi i a4-gruppen nya medier till W4 b A4-gruppens två nya medarbetare från företaget Medium är sammansvetsade genom kärlek och har blivit efterfrågade för att kontakta andevärlden.

Nästan varje vecka ringde okända människor till Medium för att få hjälp med att kontakta de döda. Trots att webbsidan tydligt visade att företaget jobbade med digital kommunikation, var personerna övertygade om att Medium var ett företag som sysslade med övernaturliga fenomen.

– Ofta hade de tagit mod till sig för att våga ringa, så vi fick höra hela historien innan vi hann säga att vi inte kunde nå deras döda farmor, säger Lena Fischer, före detta delägare i Medium.

78

Nu ingår Medium i W4, A4-gruppens webbverksamhet, och namnet Medium kommer att återgå till andevärlden. Men något som däremot består, trots uppköp, är kärleken mellan Lena Fischer och delägaren Adam Wilkhe.

De är ett par sedan 2003, då de bildade aktiebolag tillsammans.

– Vi tyckte att det var bra att samla alltihop i en säck, säger Lena, med en lite skämtsam ton.

Adam är webbdesigner och Lena är webbutvecklare. På W4 jobbar de med mobilsajter samt med webbstrategi, formgivning och teknisk utveckling i Wordpress, vilket de har en gedigen erfarenhet av från sitt tidigare tvåmansföretag.

Nya Ansikten Text: anna langseth

Fredrik Söder strider för grafiska profiler

flyttade hem för barnbarnets skull

b Fredrik Söder har jobbat med grafisk design sedan mellanstadiet och drivs av perfektion.

– Jag strider och försvarar kundens koncept och idé mot alla som vill ändra i profilen.

På X4 kommer han att fortsätta att jobba med komplexa genomarbetade grafiska profiler, precis som han gjort under de senaste tio åren. Men intresset för grafisk form började redan på mellanstadiet, då han formgav sina uppsatser, innan han ens visste vad grafisk design var.

Senast arbetade han på en liten men känd designbyrå och tycker att det ska bli spännande att komma till ett större företag med nya kolleger och nya plattformar.

Att han, med efternamnet Söder, bor på Söder i Stockholm gör sig paketutlämnarna lustiga åt, vilket han bjuder på.

– Jag tittade också på en lägenhet på Södermannagatan men den tog jag inte. Det hade blivit för mycket, säger han.

b Solen lockade journalisten Anders Olow som åkte till Spanien. Men efter tre år blev längtan till barn och barnbarn för stark.

– Den spanska livsstilen lockade. Lite lättare, lite bekvämare, lite mer uppknäppt och framför allt mycket soligare, säger han.

Men att vara tillbaka i Sverige tycker han ändå är fantastiskt. På A4 är han redaktionssekreterare på Företagaren, back-up åt Reumatikervärlden och har även i uppgift att ta fram nya tidningskoncept.

– Under mina 30 år som tidningsmakare har jag arbetat ungefär lika länge som reporter, chefredaktör och AD, så jag kan vara behjälplig med det mesta, säger Anders.

Expressen, Svenska Dagbladet och Dagen är några av arbetsplatserna, och på 90-talet var han chefredaktör på reklambranschens tidning Resumé.

1 2 3

A4-gruppen på konferens i Berlin augusti 2011.

Anna Langseth, reporter, A4.

Anna Lundin,

formgivare, A4.

Lotta Lundin,

bildbehandlare och formgivare, A4.

4

Kajsen Burell,

formgivare och ansvarig för X4.

5 6

Otto Degerman, formgivare, A4.

Henrik Sundberg,

webbutvecklare, W4.

7 8

Daniel Blanck, redigerare, A4.

Maria Nordholm,

redigerare, A4.

9 10

Jesper Möller,

79

formgivare, A4.

Madeleine Bäck,

chefredaktör Reumatikervärlden, projektledare, A4.

11

Helén Pihlblad,

ekonomiansvarig och kursansvarig, A4-gruppen.

Vill du också bli en av oss?

A4 söker duktig AD Är du en formsäker, erfaren art director som älskar att göra tidning? Hör av dig!

A4 söker just nu Sveriges bästa AD för nya, spännande projekt. Mejla ditt CV till pelle@a4.se i dag.

8 7

5 4 6 3 1

9 10 2

Pelle Anderson,

13

Jonas Melcherson,

styrelseordförande och koncernchef för A4-gruppen.

12 11

12 13

webbdesigner, vd på W4.

EJ MED PÅ BILD:

Sofia Wixner,

formgivare, A4.

Christer Fälldin, chefredaktör Företagaren.

Zandra Zernell, redaktör, A4.

Bryt upp – bryt av

Tänk på att skapa kontraster! b Variera genom olika

Elva sätt att dela upp text

a 1

Anfanger

Kan vara positiva, negativa, utgöras av citattecken, siffror, bokstäver ... och spänna över valfritt antal rader.

svärta, färg eller annat typsnitt.

a

Indrag

a

Symboler

a

Feta ingångsord

3

Indrag hjälper ögat att hitta rätt.

Men vi på A4 tycker att du ska skippa indrag efter mellanrubben.

80

4

a 2

Mellisar

Bollar, fyrkanter eller egenritade symboler är trevliga sätt att dela upp en text och få läsaren att fastna på sidan.

Centrerade, vänsterställda, i färg, annan grad och/eller annat typsnitt – variationsmöjligheterna är många.

Glöm inte heller att du kan variera luften före och efter.

5

Ett relativt nytt påfund inom dagstidningsvärlden. När fler tidningar gick över till tabloid hämtade många inspiration från magasindesign och därmed hade feta ingångsord gjort sin entré även i dagstidningarna.

foto : ist o ck ph ot o

a 6

Färg

Lättar upp och stärker tidningens identitet om det används rätt. Tänk bara på läsbarheten!

b

b

a 7

Ramar, linjer, pilar

Ett effektivt sätt att lyfta och dela upp text. Det är bara din fantasi som sätter gränserna. Se bara till att läsvägen är tydlig och att det inte blir rörigt.

81

a

10 Siffror

a 8

Variera storlek, färg, typografi och form. Tydliga siffror har nästan en magisk förmåga att locka läsaren.

Luft

Luft på rätt sätt är ett väldigt effektivt sätt att särskilja och lyfta viktiga partier. Men tänk på att luften ska binda ihop och inte splittra layouten.

b Tips!

Hur texten ska delas upp måste bestämmas innan texten skrivs.

a 9

Citat

Lockar till läsning och lättar upp textiga sidor. Men fyll citatet med något intressant som inte redan står i ingress, bildtext eller rubrik.

a

11 Balkar

Ibland räcker inte färgad typografi, symboler och kontrasterande typsnitt till. Var inte rädd för balkar. De är effektiva hjälpmedel och skapar variation på sidan.

kortform Frau Gerlach formgav kokbok för blinda b Trust in Taste är titeln på den

82

första tyska kokboken för både seende och blinda. Boken är ett samarbete mellan Berlinkrögaren Michael Hoffman från restaurang Margaux och Hans Maier, blind amatörkock. Verena Gerlach har formgivit den vackra boxen och de två banden, med såväl blindskrift som tryckt text. I boxen finns också en cd med sånger, inlästa recept och ljudexempel som hjälper blinda att laga maten. Sidorna i kokboken är laminerade för att kunna torkas av, för att göra Braillepunkterna läsbara även efter en olycka med såskastrullen. På webben: fraugerlach. de/?p=1533

3

1

vassa

tidningsbloggar

richardturley.tumblr.com Bloomberg Business Week imponerar vecka efter vecka med kreativa och spännande omslag. Här berättar AD:n Richard Turley om jobbet bakom ettorna.

2

www.coverjunkie.com Coverjunkie samlar omslag från hela världen. Tröttnar du på att skrolla bland de senaste omslagen kan du välja att bläddra bland omslag utifrån kategorier som typografiska omslag, klassiska omslag och Kate Moss(!)-omslag.

3

www.sidbloggen.se Den utmärkta tidningen om tidningar, SID, har en schyst kusin på nätet.

b Tredje året och tredje staden

En dörr per datum b UrbnCal är väggkalendern från Jollygoodfellow som nu är inne på sitt tredje år och sin tredje stad – Helsingfors!

Esa och Lisa Tanttu, duon bakom Jollygoodfellow, har de senaste tre åren cyklat runt Stockholm, Köpenhamn och nu Helsingfors för att dokumentera städernas dörrportar.

Dessa fotografier har de sedan använt i UrbnCal – en bild för varje dag, i väggkalendern ett litet utsnitt och hela bilden publiceras dagligen på UrbnCal.com.

Webbändra via mobilen NimbusPlus är en mycket bra app till Iphone.

Används för att via ftp kunna genomföra ändringar på exempelvis HTML, css, JavaScript och PHPfiler.

Ovärderligt när du inte har tillgång till en dator.

b

App-boomen skapar nischade utbildningar b Utbudet av applikationer till

b

mobiltelefoner, så kallade appar, har fullkomligt exploderat de senaste två åren. Men trots app-boomen har det funnits en viss kunskapsbrist i att tillverka appar.

Ett företag som inte varit sena med att utnyttja situationen är Malmö Yrkeshögskola, som sedan ett år tillbaka erbjuder en särskild app-utbildning. Och enligt grundaren Claes Magnusson är efterfrågan på studenterna stor.

– Företag från hela världen rycker och drar i dem, vi har 14 möjliga praktikplatser per student. Många får jobb direkt efter kursen, de flesta genom att starta eget tillsammans med några av kurskamraterna, säger han.

För att komma in krävs inga särskilda förkunskaper när det gäller ämnen som teknik och matematik, eftersom studenterna ändå får lära sig den lilla programmering som behövs för just app-utveckling. Där­ emot vill skolan att studenterna har någon typ av yrkeserfarenhet, som till exempel redaktörer, säljare eller grafiker.

En del app-utvecklare tjänar en förmögenhet på sina appar – exempelvis drar norrmannen Håkan Berteussen in 75 000 kronor om dagen på sitt alfapetliknande spel Wordfeud. Men enligt Claes Magnusson handlar framtiden för app-utvecklare just nu om att göra mobilapplikationer för företag – intranät-appar för företagets anställda eller appar som underlättar för deras kunder. Ett annat område där appar kommer att efterfrågas är sjukvården där patientjournaler behöver hanteras på ett smidigare sätt, spår Claes Magnusson.

Nuxe – specialisten på ansiktsvård!

NUXE är en exklusiv fransk hudvårdsserie med i genomsnitt 80% naturliga ingredienser som kombinerar effektivitet med välbefinnande.

Varumärket står för NATURLIG LYX och innehar mer än 30 patent för sina botaniska extrakt.

Produkterna är helt fria från mineraloljor och animaliska ingredienser.

25%

Erbjudandet gäller på Apoteket AB perioden 24/10-27/11

rabatt

vid köp av valfri ansiktsprodukt från NUXE

N UXE , NAT U R L I G S KÖ N H E T www.nuxe.com Distr. av Alf Sörensen AB, Box 5865, 102 40 STOCKHOLM. Tel. 08-663 12 25

typografi

Veteranen vill inte sluta rita I augusti publicerade MyFonts en intervju med T4:s Bo Berndal i sitt nyhetsbrev.

Och den 87-årige typsnittsdesignern är ständigt aktuell. Att rita typsnitt är fortfarande det roligaste han vet.

Foto: pelle Anderson

84

Hur kom det sig att du började med typsnittsdesign?

– På 1940-talet blev jag springpojke i ett litet tryckeri. De vanliga arbetarna i tryckeriet tvingades bli soldater, men jag var fortfarande för ung, så jag fick lära mig att handsätta. Jag var i bokslukaråldern, och en av böckerna jag läste var Tarzan från apornas land. Märkligt nog kände jag igen boken, trots att jag aldrig hade läst den förut. Efter ett tag fick jag veta att den hade samma typsnitt som det jag arbetade med varje dag – GenzschAntiqua. Det var en helt ny upplevelse för mig att få reda på att det fanns olika bokstavsformer.

– En tysk flykting som också jobbade i tryckeriet gav mig en liten bok från 1931 som hette Handbuch der Schriftarten (Typsnittshandboken) med ordet ”Hamburgerfons” tryckt på sida efter sida i olika typsnitt i 24 punkter, med designer och tillverkare i 8 punkters storlek. Från och med då var jag »typoholic« – Jag kan aldrig börja läsa en bok innan jag vet vad typsnittet är.

Vad är ditt svar till folk som frågar »Behöver vi verkligen mer text­ typsnitt?«

– När det gäller läsbarheten är nya texttypsnitt egentligen inte bättre än det som redan finns där ute, men vi behöver nya texttypsnitt av andra skäl än funktionalitet. Den genomsnittliga läsaren kom-

mer inte att kunna skilja mellan Times och Palatino, men om du alltid använder samma typsnitt kommer de att få känslan av att de har läst något tidigare. Det är naturligt att längta efter något nytt och annorlunda.

Du har utformat några kända logoty­ per för svenska företag och organisa­ tioner. Vilka är de största utmaning­ arna när man utformar en logotyp?

– Att inte kopiera någon annans logotyp, medvetet eller omedvetet. Och också att ge viss hänsyn till kundens önskemål.

Tyvärr har det hänt att någon har justerat min design efteråt eftersom en ny chef inte förstått den grundläggande idén.

Tycker du om manuellt arbete?

Skissar du?

– Nej! Jag använder bara min iMac, med Fontographer, och jag är i himlen när jag arbetar på datorn. Självklart var jag också i himlen när jag hade mina Soennecken-pennor och gjorde min älskade kalligrafi och inte visste något om framtiden. I början var skissande nödvändigt för mig och det enda sättet att testa bokstavsformer. Nu skissar jag fortfarande, men bara på min iMac med många pappersutskrifter. Jag kan inte bedöma på skärmen. ¢

b Texten är ett utdrag från MyFonts

nyhetsbrev Creative Characters där Bo Berndal intervjuades i augusti.

Berndals typsnitt:

b Mixtra b Gertrud b Viker Spa b Dala Text b Bosis b Hagalind b Botobe b Batory b Sergel b Eknaton b Geometra b Cartesius b Batoswash b Pelegotic b Picadyll med flera ...

Fle r typsni tt frå n t4 ho s my fon ts myfonts.com

85

Foto: Sofia Wixner

typografi

86

b Utvecklingen inom tryckeribranschen har gått fort, men det är inte så länge sen som alla tidningar trycktes med lösa typer. Väl värt ett besök är Skansens boktryckeri. Här kan man studera hur böcker och annat tryckt material trycktes för hand omkring mitten av 1800-talet. Inför julen kan man också köpa julkort tryckta i en av tryckeriets handpressar i järn. När tryckeriet är öppet finns kunniga tryckare på plats, till exempel brukar Bo Berndal demonstrera typsättning på julmarknaden.

3 nya favorittypsnitt

valda av: sofia wixner

b Känner du igen Sugar Pie? Den är

b Wheaton

av Ray Larabie på Typodermic Fonts.

b Pluto

av Hannes von Döhren på HVD Fonts.

b Sugar Pie

av Ale Paul på Sudtipos.

en kursiv variant av Candy Script som vi gillade i första numret av #4.

Därför ska du Designprova din tidning ingar och magasin es med samma eller för över 20 år sedan, så märkte vi snart att många redaktioner tampad ter i ett särskilt erfarene våra) (och deras samla vi likartade problem. Efter några år började kopierade mest kanske ens bransch en, rovning Designp till grunden blev dokument. Detta verktyg.

När A4 började arbeta med att förbättra formen för dagstidn

utvecklad analysmodell. med delar som också rör ut byggts en rovning Under de tio år som gått så har dock Designp som vill ha svart på rer redaktö alla för test ett dag i är Den tilltal. innehåll, struktur och och vilka som redan åtgärdas vitt var tidningen befinner sig, vilka områden som behöver

Den första Designprovningen var redan då, år 2001, en fullt

fungerar väl.

ett lämpligt antal tidningar går igenom tidningarna A4 från r konsulte erfarna Två ). till oss (minst tio olika utgåvor olika punkter. Bland de 100 över med ll protoko ett i er svaghet och styrkor ar och analyser avdelningar, vinjetter, layout, en, struktur g, områden vi går igenom finns förstasida/omsla tryck, annonpapper, repro, r, ingresse och er bildtext , rubriker fin, bildspråket, typogra till i det skriftliga ser… Vi vänder på alla stenar, och sammanfattar vad vi kommer fram

Konkret så går Designprovningen till så här: du skickar

protokollet. redaktionen. Det Designprovningen presenteras även muntligt för ledningen eller hela ekt. Alternativt ingsproj förändr ett för brukar ta cirka två timmar, och är alltid en bra start gt. väsentli något på ändra behöver får ni ett kvitto på att ni inte Det finns kolleger som erpris, väljer du A4:s lågt och fast ett till et, original ha du Vill bjuder liknande tester. nu en kraftig rabatt.

Designprovning. Och är du medlem i Sveriges Tidskrifter får du just moms. plus kr 000 10 priset, halva bara I stället för 20 000 kronor betalar du mer! berätta vi kan så 4.se pelle@a n Maila Pelle Anderso

En tidning bör Designprovas vart tredje år, eller oftare.

Vill du ha ett eget ex av #4?

Maila namn och adress till pelle@a4.se så kommer A4-gruppens egen tidning till dig!

#4

EN TIDNING FRÅN A4-GRU

bun det en oregel

utkomm and

gru ppe frå n a4e tidn ing

# SEPTEMBER 20ELVA

TALANGEN W4-Jonas har smak för form

63

tidningar har designprovats – här är listan

va

20el #4 maj

PPEN # NUMMER 2

»TYPSNITT ÄR SOM VIN«

n

Möt typtecknaren Veronika Burian

ivaren möt formg bälte med svart

#4 NOVEMBER

revy fick småtrött lmedicin mirake

VINN!

Din egen Hollywood retusch -

2011 b 44:-

eller gluttare n på webbe användare läsare?

Hur gör dina

foto david magnu

sson

Fotograf med

kickens i foku nni tävlingsmä

rlin gamla be Verena Gerlach inspirerar

rcker ika af kle skan ann

A4-skolan

s upptäck våren itt bästa typsn

PRISAT BYGGE

Så gick det till när Byggnadsarbetaren by e form och innehåll

DIN, LOTTA LUN LARE N BILD BEH AND SIG TILL SOM BOW LAT

EM-guld tro + Så föddes Me musik + Kom i form med ith låter + Cyrus Highsm tala

EXTRA

A4-skola ! n HÖSTEN S KURSER

Europa A4

Så lyfte Dagens Samhälle d 1

01 Omslag.ind

Ny design och nya typsnitt i varje nummer.

bokstäverna t + Se blått i hös

11

SÄTT ATT BRYTA AV TEXTEN 2011-10-23

19.56

färg

Kleinblått. Konstnären Yves Klein (1928–1962) gav namn åt en blå nyans som han själv kallade International Klein Bllue, IKB. Besök Moderna museet om du vill se kleinblått.

Foto: © Yves Klein, ADAGP Paris

blue

89

Kind of

Blått är färg vi gillar hösten 2011 i alla möjliga nyanser, från mild ljusblå till metallisk svartblå.

Av: Kajsen Burell

a a

Betydelsen av blått

b Blå: Intuition, idealism, sanning, auktoritet, lugn, koncentration, stabilitet, tradition, allvar, distans, renhet och intellektualism. b Indigo: Vision, målsättning, kontroll,

orubblighet, trygghet, visdom, individu­alitet och mästerskap.

b Turkos: Reservation, urskillning,

distans, skärpa, svalka, renhet, nykterhet och mått­fullhet.

Allseende ögat.

Hänger i varje turkiskt hem för att skydda mot onda ögat.

Blå mocca.

Stig Lindbergs servis Adam tillverkas av Gustavsbergs Porslinsfabrik.

färg

a a

Ordlista

b Kleinblå – mörk, intensiv blå färg-

namngiven av konstnären Yves Klein som målade monokroma tavlor i denna nyans.

Foto & make up: Pauline Boström

b Indigoblå – har fått namnet från växtgruppen indigofera arter, vars blad används för att skapa indigoblå färg genom en kemisk process. b Marinblå – mörkblå färg som kommit att förknippas med sjöfart och marina uniformer.

Åttiotals­ klassiker för modiga.

b Ultramarin – av färgpigmentet med samma namn. Naturlig ultramarin har en himmelsblå nyans, och syntetisk ultramarin har en mörk intensiv blå ton.

The Body Shops Super Volume Mascara nr 03, Cobalt Blue kostar 149 kronor.

b Azurblå – havsblått, blandning mellan cyan och blå. Från franskans Azur (Medelhavet). b Koboltblå – klarblå färg som fått

90

namnet av det blå färgpigmentet framställt av kobolt- och aluminiumoxider.

b Kornblå – kommer av kornblomster, ett annat namn för blåklint.

b Cyan – en av de fyra tryckfärgerna som utgör CMYK. Kommer av grekiskans kyanos som betyder blå.

Bakfickan berättar vem du är.

Super­ dator eller ögrupp?

Spana in bloggen Carpedenim. se och se hur många märken du känner igen. Foto: Patrick Geuder

Deep blue och Cyclades blue heter minilacken från Mavala.

Naturligt blått.

Blåklint kallas också för kornblomster och har givit namn åt nyansen kornblått. foto: istockphoto

Mugg för nördar.

Kaffekoppen som rymmer 20 cl finns hos Grandpa. se för 120 kronor/st. Här i Pantone-färgerna Process Blue C och 286 C.

blå varumärken

Rockiga gem i blå metallic.

b Företag med blått i profilen:

En ask med 100 st kostar 66 kronor hos Matton­ butiken.

Posten, Nordea, Moderaterna, Folkpartiet, Svensk Mjölk, IOGTNTO, SAS, KTH, Polisen, Arbetsförmedlingen, Handelsbanken, TCO, Fackförbundet ST, Sveriges advokatsamfund, Norrmejerier och Sandvik.

Blå kultur.

Blått husdjur. foto: istock­ photo

b Miles Davies legendariska skiva Kind of Blue (1959). b Frihet – den blå filmen (1993) av Krzysztof Kieślowski. b Filmen Det stora blå (1988) av Luc Besson.

Bocka av.

Duka blått

med godisskål från Marimekko / Iittala.

Papperskorrek­ turens bästa vän kostar 15 kronor hos Mattonbutiken.

91

illustratören

Hennes gubbar gör alla glada illustrationer: mia nilsson

92

Mia Nilsson är illustratör och animatör.

Hon bor och jobbar nu i Stockholm efter att nyligen ha flyttat tillbaks till Sverige från London, där hon bott i 12 år. Där studerade hon vid Central St Martin’s college of Art & Design och jobbade sen i Soho i en liten studio med sex andra Mia Nilsson. illustratörer.

Hon jobbar nu i en liten studio på Söder, vägg i vägg med sin agentur – Woo – som har representerat henne i drygt fem år nu. Aktuellt just nu är en serie animerade reklamfilmer för ett flygbolag och några roliga bokprojekt. Hon representeras som regissör av Animationsstudion Picasso Pictures i London, och det senaste året har hon fått en hel del roliga jobb genom dem, bland annat en liten introduktionsfilm för The BBC. Förhoppningsvis ska hon snart också få tillfälle att göra sin egen kortfilm som legat och kokat i bakgrunden i flera år.

en hel del barnböcker tidigare, bland annat Djurens ABC-en ska inte vara med, Sverige Kartboken för Rabén & Sjögren och en serie som heter Mitt Livsfarliga Liv för Bonnier Carlsen.

Just nu jobbar hon också med

sin första bok som hon skrivit helt själv. Den handlar om en krokodil som hamnat på villovägar i Europa.

Detta är något hon jobbar på – när hon kan hitta lite ledig tid – men hon har stora förhoppningar om att hon ska kunna hitta intresse för den när den är färdig. har publicerats i många olika tidningar och tidskrifter, såsom DN, The Guardian Newspaper, Tidningen Vi, Reumatikervärlden, The Independent Newspaper, Vanity Fair, Damernas Värld, Esquire, Vogue India med flera.

Hon har också illustrerat produkter till Moderna Museets butik och tryck till klädesmärket Acne.

Förra året var hon en av finalisterna i en postertävling för London Transport och några år tidigare vann hon en tävling för Levi’s Jeans i samarbete med Vice magazine. Hennes illustration målades då upp på en 11 meter hög husvägg på Grev Turegatan i Stockholm.

Mias illustrationer

Mia har illustrerat

väldigt lyckligt lottad som har fått chansen att jobba med något som hon tycker så mycket om och hoppas att många fler roliga projekt kommer att trilla in i framtiden också. ¢

Hon känner sig

b Giraff från »Djurens ABC«.

b Illustration för Malmö turism.

93

b Mönster

till vänster och ett julkort till höger.

illustratören

b Till vän­

ster en illustra­ tion till Tidningen Vi och till höger en bild från en utställ­ ning i London.

94

b Final­

bidraget i London Trans­ ports poster­ tävling.

b Illustra­

tion från Reuma­ tikervärl­ den.

b Ovan en

burk till Göteborgs kex och till vänster en illustration från en barnbok och en för Esquire.

95

gästkrönika

96

» Vi ser kommunikation som ett samtal och inte som en megafon«

N

är jag jobbade på kollo i Roslagen på 80-talet brukade vi färga mjölken genom att injicera karamellfärg i sömmen på oöppnade mjölkpaket. Sedan läste vi en trollformel över paketet och hällde upp rosa eller ljusgrön mjölk. Barnens miner var obetalbara när de såg att vi faktiskt kunde trolla och att magin slog in.

Häromdagen förklarade jag för min dotter hur det kommer sig att vi i Stockholm säger röd, grön, eller blå mjölk. Färgkodningen är det grafiska uttrycket på våra mjölkpaket. Det är så otroligt smart att det förändrat vårt sätt att uttrycka oss.

Rött paket betyder 3 procents fett, grönt paket 1,5 procent och allra lägst fetthalt har mjölken i det blå paketet. Men vi tänker inte så. Vi har glömt att mjölk är vit och att den innehåller olika mycket fett. Vid matbordet, på skolan eller i butiken är mjölk röd, grön eller blå.

Kommunikation som magi! jag DIK:s nya grafiska profil på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. DIK har arbetat med den nya profilen sedan några år tillbaka. Vi har bland annat tagit fram värdeord för att uttrycka hur vi vill att DIK ska uppfattas som förbund. Vi ska förflytta uppfattningen om DIK och DIK:s medlemmar från i går till i morgon.

Vi har gjort telefonundersökningar, intervjuat medlemmar individuellt och i grupp, vi har dis-

Tidigare i höst presenterade

kuterat under kongress och kurser. Man kan lugnt säga att arbetet med den nya profilen har varit noggrant. Det här är en del av vad vi kommit fram till: b Vi vill att DIK ska uppfattas som en förkortning och inte som tre bokstäver, och förkortningen får gärna ses som en bild. b Det grafiska uttrycket måste stå för sig själv både som tryckt logotyp och som digital sådan. b Vår grafiska profil ska stärka betraktarens associationer till kunniga, bildade, högutbildade medlemmar. b Vi som är medlemmar i DIK har spetskunskap både vad gäller historiska verk och det som rör digital kompetens. b Vi arbetar kreativt och gör samhällsnytta, vi kommunicerar. b Det ska synas att DIK är ett fackförbund med styrka och kraft, som vågar utmana och ta plats. b Vi ska känna oss stolta över att vi är medlemmar i DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Medlemmar och förbundsstyrelse har funderat kring likheter och olikheter i våra professioner. Ett starkt skäl till att vi alla samlas i just DIK är viljan till och utbildningen för kommunikation. DIK:s medlemmar har djupa kunskaper om historien, och fungerar ofta som gränssnitt mot medborgaren.

Vi är specialister på strategisk kommunikation

Karin Linder.

NAMN:

ÅLDER:

47 år.

FAMILJ: Ja. BOR:

Södermalm.

Konsthistoriker, sinolog, för tillfället ordförande för DIK, fackförbundet för akademiker inom 97 kultur och kommunikation.

YRKE:

FRITID: Träning,

och ser kommunikation som ett samtal och inte som en megafon. Vi löser våra arbetsuppgifter med uppfinningsrikedom och kreativitet. DIK:s medlemmar är det kreativa facket.

konst, musik och film.

SENAST LÄSTA BOK:

The Filter Bubble.

VILKEN PERSON BEUNDRAR DU OCH VARFÖR: Siri

Med de här beskrivningarna av DIK:s medlemmar och DIK som organisation träffade vi tidigt i våras en grafisk formgivare. Hennes uppgift har sedan varit att översätta ord till bild, ord till ett grafiskt uttryck. Semantik fast åt andra hållet.

Arbetet med den nya logotypen skulle till och med kunna beskrivas som praktisk semantik. DIK är förbundet som organiserar medlemmar som vågar ta plats och sticka ut. Vi gör det på akademisk grund, med metoder som använder källkritik, informationskompetens och reflekterande över framtidens och kunskapssamhällets behov.

Allt detta signalerar DIK:s nya logotyp.

Den nya grafiska profilen ger oss stolthet och lust, och uppmuntrar fler av oss att ta plats som stolta kommunikations- och kulturarvsarbetare.

Hand i hand med magin. ¢

Derkert, för att hon skapade det hon ville och stod på sig trots stora uppoffringar och oförstående omvärld. Sen spelar det säkert stor roll att mamma introducerade henne i mitt liv när jag var tonåring, har alltid haft en bild av Siri som kvinnan som stod på sin egen sida.

VAD LYSSNAR DU PÅ NÄR DU JOBBAR:

b Texten har tidigare varit publicerad som ledare i DIK Forum.

kolla in den nya profilen!

Bläddra till sidan 22.

Eels, Red Hot Chili Peppers, Talking Heads, The New Pornographers, Bright Eyes, PJ Harvey, Fleet Foxes, m. fl.

Hur många tidningar kommer ut i Laholm?

Mer än tvåhundra.

Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. I år trycker vi över 200 olika titlar.

Hur har det blivit så många tidningar?

Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov.

Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur.

Vi är i gång 24 timmar om dygnet.

Dessutom kan vi hjälpa till med formgivning, textarbete med mera.

Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm?

NR NR 4/2011 4/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

SKA

2 4

ett

FUNDFORUM INTERNATIONAL 2011 Stort reportage från Monaco

FONDBOLAGENS STYRELSER

För lite oberoende i fondbolagens styrelser

FÖRVALTARENS DAGBOK

Adrian Brass, USA förvaltare hos Fidelity Nr04 | September 2011 | Utgåva 28 | Årgång 06

ISLANDS

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering.

Impregnering. Membran. Förankring.

Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

FB KARTLÄG GER FONDBOLAGENS EKONOMI

KRIS När finanskrisen slår till

Hemslöjd nr 5 • 2011 • Lappar, knappar och band!

INER DESI AD GNP

TILL RISE SVEN T 2011

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 4/2011 2/09

2011/2012

Fotografisk Tidskrift #4–2011

Betong

ETT M AG A SIN F R Å N

ATLAS COPCOGRUPPEN



NOM

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Jobba med utmaningar i världsklass Vill du göra skillnad?

2011/2012

magasin

från

Bombsäkert besöksmål Öppet på hemliga Hemsö

EXTRA TJOCKT NUMMER

Lappar, knappar och band!

statens

fastighetsverk

nr

–

kulturvärden

Bildskön patina Råa miljöer lockar fotograf Från palissad till bergrum Svenska befästningars historia E n vä r l d av f a n t a s i o c h k u n s k a p n u m m e r 5 • 2 011 • p r i s 7 9 se k 89 nOk 8,90 eurO

K

Vaxholms vänliga kastell Nu välkomnas besökarna

Folckers band och Carlssons knappar Sy en påse, kasse eller knyte

info@se.sika.com, www.sika.se S TIPS FRÅN UTLANDSVISTELSEN METALLISKA MÄSTERVERK S KUNSKAPSCENTER

SV_01_cover_NY.indd 1-3

Molas från Cuna Yala

Dansar med band

ROSENBERG BERÄTTAR

KAN ERSÄTTA STÅLET

 

LowLands av Martin Bogren Mördarkaniner, fLoskeLtoppen och gerry Johansson

------------------

Designat / Bok i betong

Teknik / Mönsternorm i Prag Mänskligt / Dubbelbokad Fredrik Holst

2 är bättre än 1 – fotografer som jobbar i par ------------------



www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

Fotografisk Tidskrift #4–2011

2011-09-16 15:18:35 BET0411_1_68_omslag.indd 1

Vi gläntar på dörren till

Förspänd fiberarmering

11-08-30 13.45.13

Fondkoll med Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening:

”Mitt jobb kräver ett enormt tålamod”

v 49

SE 9853 8126 02

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Tomtar på posten

7 388909 507909

Lokala lösningar för den globala byn

RETURVECKA 49 RETURVECKA

Hur skulle du förenkla styrningen av en gruvlastare?

Hur uppnår vi allt detta? Det korta svaret: genom våra anställda. De är vår mest värdefulla resurs och det är de som gör skillnaden. Atlas Copcos företagskultur grundas på lojalitet och samarbete ochär vi tusen tar dinpersoner yrkesmässiga utveckling på tid största allvar. Det är bara du I Diavik, Kanada, i arbete – oavsett på dygnet.

Systemet försom fjärrstyrning gör att fler av sätter gränsen för från vad du kan uppnå.

I gengäld litaratt vi på att dusig tar på dinplats del avflera ansvaret för meter – ibland kilometer dem kan arbeta kontor på ytan, istället för befinna hundra företagets framgång.

– under jord.

Tidigare system krävde att man var tvungen att ha viss sikt och översyn nere i själva gruvan, men med det nya systemet kan många moment köras helt utan mänsklig inblandning. Det har bland annat Detta är på kontinenter drivkraften de mer 30 000till anställda hos Atlas CopcoTekniken gör det med medfört attfem man kan gå från gruvdriftför i form avän dagbrott underjordsutvinning. som servar hela världen. andra ord kunder möjligtöver att styra Scooptram-lastarna, som byggs i Örebro, från valfri plats och de kan köras helt automatiskt i de flesta moment. Det är också ett led i skapandet av framtidens gruvor. Det här är bara ett Du kan göra Utforska möjligheterna inom på exempel påskillnad. en utmaning inom gruvdrift som viAtlas inomCopco-gruppen Atlas Copco-gruppen arbetar med. www.atlascopco.com/careers Förutom teknik i världsklass och ett världsomspännande företag, erbjuder vi spännande utmaningar för dig med rätt driv. Du skapar själv din karriär och har stora möjligheter att få arbeta med det du vill – kanske rent av i ett annat land? Du får snabbt stort eget ansvar och får chansen att visa vad du går för. Samtidigt som vi gör vad vi kan för att hjälpa dig hålla balansen mellan arbete och fritid. För du vill ju inte bara ha ett bra jobb, du vill väl skapa dig ett bra liv? Läs mer om oss på www.atlascopco.se.

Fredmans fall Så levde Bellmans urmakare Roligt på Riddarholmen Barn tar över Gamla riksarkivet

Klädd för livets första fest

GLOBAL NARVARO

Nu får du chansen. Efter 140 år i branschen går Atlas Copco fortfarande i bräschen för hållbar industriell utveckling. Vi är ledande inom produktivitet och ergonomi för industriverktyg. Vår avancerade teknik fortsätter att mekanisera gruvindustrin världen över. Atlas Copcos kompressorer hjälper industrin att spara energi och minska koldioxidutsläppen.

Kort och gott, vi tar initiativ och sätter nya standarder.

INTERPRESS 9095-059095-05 INTERPRESS

Sex av 200 titlar

BORGARNAS DISKRETA CHARM

.

Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se

A4 Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Locka fram dina vackraste drag med Oliva by CCS eco Håll utkik efter erbjudanden på ditt apotek.

www.olivabyccs.com

Oliva by CCS eco är en svensk hudvårdsserie som ger huden mesta möjliga omsorg. Produkterna innehåller ekologiskt certifierade ingredienser och är fria från parabener, silikon och mineraloljor.