#4 2011 Byggnadsarbetaren

4 #

EN TIDNING FRÅN A4-GRUPPEN # NUMMER 2 # SEPTEMBER 20ELVA

TALANGEN

W4-Jonas har smak för form

63

tidningar har designprovats – här är listan

»TYPSNITT ÄR SOM VIN«

Möt typtecknaren Veronika Burian

PRISAT BYGGE

Så gick det till när Byggnadsarbetaren by"e form och innehåll

EXTRA! A

4-skolan

HÖSTENS KURSER

Välkommen!

#4 är A4-gruppens oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika form. Vill du ha fler ex eller tidigare nummer? Hör av dig till oss.

A4-gruppen / Bondegatan 21 / SE-116 33 Stockholm / 08-556 06 440

#4

Detta nummer Ansvarig utgivare: Madeleine Bäck.

Formgivning: Jesper Möller.

Typsni": Adelle, Bree och Karmina, tecknade av Veronika Burian.

Gästkrönikör: Göran Carstorp.

Tryck: Mi!Media Print, Sundsvall. Waterless offset.

Papper: Artic volume white 100 gram.

Bloggare eller journalist?

J

GAMMELMEDIA, OM VI FÅR RÄKNA TV DIT, har inte mist sin betydelse. Under inledningen av upproret i Tunisien var det Al Jazeera som gav spridning åt bloggarnas filmer. Och det som gjorde a! regimen i Egypten inte förmådde strypa rapporteringen var framför allt dygnet-runt-rapporteringen från Al Jazeeras journalister. Därför är också kanalen måltavla för a!acker av såväl politiskt som fysiskt slag.

I USA finns, signifikativt nog, inte e! enda större kabelnät som erbjuder sina ti!are möjligheten a! se Al Jazeera. Där är Fox News störst, bäst och vackrast. Bloggare som Glenn Greenwald på Salon. com och andra med alternativa perspektiv når knappast utanför kretsen av de redan frälsta.

SEMINARIET I ALMEDALEN VISADE, om något, a! både bloggare och traditionella medier kan bli bä!re av a! stö!a varandra. Omedelbarheten i bloggen är oslagbar, men trovärdigheten och analysförmågan i (seriösa) traditionella medier är o"a överlägsen. Al Jazeera är en av dem som leder utvecklingen: genom si! webbprojekt »Sharek« (»dela med sig« på arabiska) tar de emot, granskar och publicerar filmer och texter från tusentals bloggare, twi!rare och andra ögonvi!nen. Sharek

startade i november 2008, och Al Jazeera har e"erhand byggt upp e! nät av pålitliga frivilligreportrar, framför allt i arabvärlden.

HOS BÅDE NYA OCH GAMLA MEDIER finns dock

såväl blinda fläckar som mer eller mindre dolda intressen. Fox News framgångar, med sin högljudda vulgärhöger-retorik, kan sägas vara spegelbilden av bloggarnas inträde på scenen. Åsikter som tillåts styra nyhetsförmedlingen verkar inte längre vara anatema; i de nya, framgångsrika mediekanalerna kan u!alade åsikter tvärtom belönas med större publik. Bra eller inte? Det är i alla fall ingen som smyger med sina sympatier. Fast ibland blir det fel. E! exempel: hetsen mot projektet Ship to Gaza har varit välorganiserad och framgångsrik. Det absurda inträffar a! a!ackerna på en organisation som vill hjälpa de instängda palestinierna får mer uppmärksamhet än skildrandet av det elände som Israel åsamkar befolkningen i Gaza.

UNDER TIDEN BEGÅVAS OMVÄRLDEN med rapporter från »den kidnappade lesbiska bloggaren i Syrien« som i e"erhand visar sig vara en 40-årig amerikansk man, eller förstasidesrubriker i The New York Times och bri!iska The Sun (bland många andra) som genast visste a! berä!a a! bombdådet i Oslo var verk av »Jihadists« eller »Al Quaida«. De första kommentarerna från de gängse svenska »terroristexperterna« var inte mycket bä!re. Är det så viktigt a! vara först a! normal faktagranskning inte gäller längre? Kanske är det bä!re a! få sista ordet, än a! låta bloggarna hetsa gammelmedia a! trycka felaktiga nyheter.

PS: De 50 ton cement som A4 köpte som julklapp

förra året till dem som försöker bygga upp sina sönderbombade hus i Gaza finns i skrivande stund ombord på en båt som inte tillåts lämna Aten. Jag återkommer om vad som händer med cementen i kommande #4.

ANDREAS APELL

PELLE ANDERSON är konsult, styrelseordförande och koncernchef för A4. I slutet av förra årtusendet drog Pelle igång dagstidningen Metro. Mer om det berä!ar vi i nästa nummer av #4.

ag ti!ade in på e! seminarium under sommarens Almedalsvecka i Visby. Sveriges Tidskri"er och Tidningsutgivarna hade bjudit in numera (nästan) återställde SVTkorrespondenten Bert Sundström och den unga, bloggande journalisten Afrah Nasser från Jemen.

Bert Sundström fick inte många sylar i vädret, och den stackars moderatorn verkade bländad av a! ha en livs levande bloggare på podiet. Hon gick inte a! få stopp på, i Visby heller. Hennes historia var intressant, men mycket till deba! blev det inte.

Enda gången det he!ade till var när Bert Sundström påpekade a! det kan vara svårt a! verifiera sanningshalten i en del bloggar, och gav exempel på blu#ilder. De!a fick Afrah Nasser a! gå i taket: hon betraktade uppenbarligen varje kritik som påhopp på vännerna.

VI JOBBAR I A4-GRUPPEN Äpple, bulle, ögla, kringla – Apples kommandotangent är känd under många namn. Alla använder vi oss dagligen av den.

Vi ställde oss därför frågan: Vilket är di" favoritkortkommando?

δ 2

Madeleine Bäck

Chefredaktör och redaktör »Bulle+Z helt klart.

Hur många gånger har jag inte önskat de"a kommando ute i verkligheten.«

Daniel Blanck

Formgivare »Cmd+Alt+Shi$+E i Indesign. E" tidsbesparande bildmonteringsmåste, som tillsammans med Cmd+Alt+C bildar en gi$ig kombo.

Kajsen Burell

Grafisk formgivare, ansvarig för X4. »Äpple+tab är en klassiker för a" växla mellan program. Annars är F5, för färgpale"en i InDesign, en favorit.

Där har jag också lagt typografimallarna för a" ha allt på en bricka.«

O"o Degerman

Tidningsutvecklare, formgivare »Äpple+N. Alla kortkommandons förfest.«

Christer Fälldin

Chefredaktör »Jag jobbar ju mest i Word så min favorit är i Word (och Safari): Kringla+T, för a" öppna ny flik. E" underbart kortkommando för en hjärna som alltid arbetar med flera saker samtidigt.«

Anna Langseth

Reporter »Mi" favoritkortkommando är Ögla+Z, men Ögla+S kan komma a" pu"a ned det från förstaplaceringen i framtiden.«

Anna Lundin

Tidningsutvecklare, formgivare »Shi$+Bulle+Ä i InDesign. Det är alltid bäst a" vara längst fram.

A4 gör bra tidningar bä!re. I över 20 år har A4 utvecklat form och innehåll i såväl svenska som utländska tidningar.

X4 hjälper dig a! nå dina mål med kommunikation – från analys och strategi till innehåll och design.

W4 formger och utvecklar webbtidningar.

Vi utbildar och hjälper redaktioner med webbstrategi.

T4 designar, producerar och säljer svenska typsni!. Torbjörn Olsson och Bo Berndal är två av våra typtecknare.

4 6

Kortform. Nyheter och lite skryt.

11

W4 växer. A4-gruppens webbdel växer och behöver fler medarbetare.

15

Extra! A4-skolan Hösten 2011

19

Talangen. Jonas på W4 är A4-gruppens egen mästerkock.

22

Skrivkonst. Våra favoriter bland de typsni" som släppts under året.

25

A4 gillar. Galleriet och spelen du måste upptäcka.

28

Designprovningen. 62 tidningar har provats hos oss. Nu kan du bli provad till raba"erat pris!

30

Tryck miljövänligare! Det här ska du tänka på.

Så lyckas din redesign. Byggnadsarbetaren gjordes om med hjälp av A4.

Portfolio

12 24 26

Veronika Burian, typtecknare.

Björn Öberg, illustratör.

Andreas Apell, fotograf.

Björn Öberg om illustrationen för Norrlandsoperans konsert »Requiem« Mozarts sista verk. Historien börjar 1791 då en okänd man knackar på dörren och överlämnar en beställning på e!

Requiem. Mozart, i stort behov av pengar, tackar snabbt ja.

Vid samma tid höll han på med två operor, så för a! hinna med arbetade han allt hårdare samtidigt som han blev sjukare.

Mozart blev deprimerad och greps av tanken a! det var hans dödsmässa. Innan han slutför verket dör han, 35 år gammal.

Jag utgick jag från det mest välkända porträ!et av Mozart för a! skapa igenkänning samtidigt som temat kring död, mystik och förgänglighet går hand i hand.

»

Lo"a Lundin

Bildbehandlare, formgivare »Äpple+Z, fort och fel är en del av min vardag så de"a kortkommando passar mig utmärkt.«

Jonas Melchersson

Webbutvecklare, vd W4 »Äpple+shi$. Jag skulle inte klara mig utan a" snabbt som tanken hoppa mellan program och fönster. Gör det minst tio gånger i minuten.«

Jesper Möller

Tidningsutvecklare, formgivare »Äpple+S är underskattat och glöms bort alldeles för lä" ibland.

Förtjänar klart mer beröm, särskilt när datorn kraschar.

Maria Nordholm

Formgivare »Äpple+Z och äpple+alt+Z är ju det underbaraste som finns. Dagen jag insåg a" ’wow, det går a" prova sig fram, ångra sig och backa tillbaka några steg’ – den känslan innebar frihet.«

Helén Pihlblad

Ekonomi- och kursansvarig »Ctrl + C och ctrl + V gör a" mi" arbete går mycket fortare.«

Henrik Sundberg

Webbutvecklare W4 »Markera textrad: cmd+shi$+pil. Annars alt+shi$+8 eller 9 för måsvingen, { }. Väldigt krångligt undangömd på Mac. Verkar inte vara tänkt som en programmerares dator.«

Jessica Sunnebo

Tidningsutvecklare, formgivare Kringla + P. »Viktigt a" skriva ut för a" få alla proportioner och detaljer rä". Med en bra skrivare liknar det nästan slutresultatet.«

Sofia Wixner

Tidningsutvecklare, formgivare »Jag hatar a" jobba med stödlinjerna framme i InDesign, men ti"ar gärna på dem o$a. Därför har jag lagt vyski$et på F13-tangenten för a" kunna ski$a enklare.«

3

Kortform

A4-anställda delar på en halv miljon Q Lagom till semestern fick alla anställda i A4-gruppen en extra slant.

Totalt kostade det en halv miljon för företaget. Varför gjorde ni så här, styrelseordförande Pelle Anderson?

– Vi var underbemannade under hösten 2010, och alla i A4-gruppen jobbade extra hårt. Styrelsen tyckte a! medarbetarna var värda en gratifikation. Förutsä!ningen är givetvis a! det går bra för A4, W4 och X4 – och det gör det, säger Pelle Anderson. .

Enligt preliminära siffror ökade gruppen sin omsä!ning med 50 procent, till cirka 13 miljoner. Vinsten blev 1,3 miljoner.

Bäst journalistik i Reumatikervärlden Q Den 19 maj vann magasinet Reumatikervärlden Sveriges Uppdragspublicisters pris Guldbladet för Bästa Journalistik i konkurrens med sju andra nominerade.

– Det var det pris jag helst ville vinna.

Det känns som e! fint kvi!o på a! vi på A4 gör en redaktionellt högklassig tidning åt Reumati- Madeleine Bäck. kerförbundet, säger Madeleine Bäck, chefredaktör.

Tidningen tog också e! Silverblad i kategorin Bästa Nykomling/ Omgörning och var bland de nominerade till Bästa Medlemsorganisationstidning och Bästa Omslag.

Reumatikervärlden produceras av A4 sedan 2010 på uppdrag av Reumatikerförbundet. Den når samtliga av förbundets cirka 55 000 medlemmar.

Visst lönar det sig a# göra om!

Q Lönar sig en redesign? Det är en fråga de flesta redaktörer ställer sig när de granskar offerterna från konsultbolagen.

Svaret är o$a ”ja”. Många av de titlar som ökade sin upplaga

Så startar du tidning Det är e! go! år för nya tidningar. Är du sugen på a! hoppa på tåget?

Läs då det här först.

I slutet av juni när förlaget Forma lanserade Hus&Hem Retro så blev det den 68:e nya titeln för år 2011. Därmed är lika många titlar lanserade hi!ills i år som under hela 2010. Om lanseringstakten följer samma mönster som tidigare år så innebär det a! 184 nya tidskri$er kommer a! möta sina läsare 2011. Det ligger i paritet med rekordåret 2005, då det kom 190 nya titlar. #4 bad Kerstin Neld, VD för Sveriges Tidskri$er, a! förklara hur man blir tidningsutgivare. Och hur man inte ska göra. ○ Vilka tre saker är viktigast a" tänka på när man ska starta en tidning?

– Om jag bara får välja tre: du måste ha en genomarbetad redaktionell idé som du verkligen brinner för, anställ rä! medarbetare, lägg inte för mycket pengar på marknadsföring vid lanseringen. ○ Vilken är din största tidningsframgång?

– Den största framgången som jag

I Trafik vann pris för bästa form Q I maj korades vinnarna i tävlingen Sveriges bästa personaltidning.

Trafikverkets interntidning I Trafik vann i klassen Bästa form. X4:s Kajsen Burell står bakom designen.

I juryns motivering stod bland # 1.2010 annat a! läsa: »I Trafik gör en fullmatad tidning där allt känns lockande M<IB<KJ DFI M@CC J< EvI?<K och inget känns tungt. Smakfullt rakt igenom.« Tidningens form skapades våren 2010, då X4 också producerade två utgåvor. Tävlingen anordnas årligen av föreningen RIM – Redaktörer interna medier.

Tema

KI8=@BM<IB<KJ @EK<IE8 K@;E@E>

Kollektivavtalet – en bra kompromiss

D k `e]iXjkilbklid`e`jk\i wjX Kfijk\ejjfe LIV & RÖRELSE:

El Xe[Xj K`eX JX_cXe[\i ]i`jb cl]k `^\e

@ej\bk\i ^\i j biXi\ kiXÔb El lki\[j m`ek\iej k ^bXfj

@ KI8=@B

(

10-03-26 16.34.07

4

varit delaktig i är utan tvekan lanseringen av Amelia 1995. Den framgång som jag är mest stolt över är a! vi på TTG i stark konkurrens med Bonnier och finska Sanoma lyckades få licensen för Cosmopolitan i Sverige. Den lönsammaste framgången (på kort sikt) var när jag på TTG första året lanserade Vi båtägares tes!idning som one-shot. Den bestod till 100 procent av återpublicering av gammalt material. 850 000 kr i täckningsbidrag på e! nummer. ○ Vilket är di" största misslyckande?

– Det största misstaget (det finns många a! välja på ) är lanseringen av Plus år 2007. Plus skulle vara en konkurrent till Amelias framgångsrika M-magasin. Det blev e! riktigt magplask såväl redaktionellt och marknadsmässigt som ekonomiskt. Men jag lärde mig otroligt mycket om mig själv, om andra människor samt om hur man inte ska lansera tidskri$er. ○ Vad ska man absolut INTE göra om man vill ge ut en tidning?

– Man ska inte göra som jag när det

gällde Plus: du ska inte ha för bråttom, du ska inte lita för mycket på marknadsundersökningar, du ska ha det redaktionella teamet på plats i god tid och låta redaktionen jobba ihop sig i god tid före lanseringen, du ska inte satsa jä!emycket Kerstin Neld.

Bä#re bilder för Ridsport

KI8=@BM<IB<K Æ ;@E EP8 8I9<KJ>@M8I<

Trafikverket banar väg i väst

under 2010 har marknadsinsatser och redaktionella omgörningar bakom sig, skriver Vassa Eggen, Olle Lidboms nyhetsbrev, i en genomgång av upplageförändringarna.

Tredje boken om kreativa visitkort

Q Visitkortet säger något om dig och din arbetsplats. Designs on saying hello är den tredje boken i serien Business Cards. Här hi!ar du annorlunda, kreativa och personliga visitkort a! inspireras av. Böckerna kommer från Laurence King Publishing och säljs bland annat hos Bokus.

Q God planering, nya infallsvinklar och mod a! beskära kan ly$a bildnivån i tidningen till nya höjder. De!a och mycket mer om konsten a! beställa bra bilder fick redaktionen på Tidningen Ridsport lära sig på A4-kurs i slutet av maj.

– Det var otroligt bra.

Inspirerande och en riktig kick i baken

för oss, kommenterar redaktionschef Lena Sellman resultatet.

Ridsports bildkurs hade skräddarsy!s särskilt för redaktionen för a! ly$a Har få" sig e" ly#.

ISTOCK

fram hästar och hästliv på nya spännande sä!.

Enligt Lena Sellman gav det genast effekt på redaktionens arbete.

– Framför allt började vi se över samspelet bild och rubrik. Vi fick en riktig aha-upplevelse.

DIN EGEN KURS Vill du också ha en kurs särskilt för din redaktion? Kontakta A4-skolan på telefon 08-556 06 440.

»It’s fun to design for print but I think the future will be more about the open system. But that has to be designed as well.« Amerikanska förfa!aren, designern och föreläsaren Ellen Lupton på sin föreläsning på Södertörns högskola. Enligt Lupton är dagens text e! öppnare system som redigeras under tiden som vi läser den, är i ständig förändring och som vi alla kan påverka. Hon berä!ade också om e! projekt som hon gjort tillsammans med sina studenter i självpublicering, där de publicerade boken »Sexy Librarian«. Mer om projektet hi"ar du på www.youtube.com/watch?v=n3n3m65Hb9g

r

Se

h

M o ut

ge l

Interru pt M o to r

Hagalind

Picad

yll

Mi

xtr

d

on

am

ar

aG

m Ty

Botobe

Ekn

aR

om

an

etra

aton

Q A! illustration även kan användas till rubriker och typografi kanske kan vara värt a! påminna sig om ibland? Den New York-baserade australiske illustratören och art directorn Deanne Cheuk har flera fina exempel på sin hemsida: www. deannecheuk.com. Kolla även in Kanadabaserade Darren Booth, www.darrenbooth.com.

Geo m

Handjagat

Ca

T4 får ny# liv under hösten Q A4:s systerverksamhet T4 har legat i malpåse e! tag, men är nu på väg a! plockas fram.

Under hösten kommer hemsidan a! uppdateras och flera typ-

blev en av världens mest spridda dagspresstyper. Sedan 1994, då Pelle designade den första Metro, har Swi$ kommit i version 2.0.

Nu finns såväl den lite mjukare Coranto och Coranto Headline som den klassiska Capitolium News (baserad på det typsni! som Gerard Unger gjorde för staden Roms jubileum för några år sedan) i nya »2«-versioner. Du hi!ar de nya versionerna på www.type-together. com.

sni! läggas ut för försäljning på myfonts.com.

När A4:s nyhetsbrev fyllde 100 nummer bjöds alla prenumeranter på e! gratis typsni! från T4.

Åk till Indien på typläger

Ungers typer på nytt vis Q Tidigare brukade formgivare säga: »When in doubt, use Caslon«.

Valet av typsni! har knappast blivit lä!are, när postscript och internet i förening placerat all världens typografi inom räckhåll för såväl proffs som amatörer.

Särskilt valet av brödtextsni! vållar huvudbry. När A4-formgivare tvekar så väljer vi allt som o$ast e! typsni! från Gerard Unger.

Pelle Anderson valde Swi$ för dagstidningen Metro, som e$er hand

s

siu

rte

Batory

rud

pengar på marknadsföring av en produkt innan du vet om den håller må!tet. Dessutom ska du förstå a! en prenumerationspremie som beskrivs som en »kaffebryggare i espressodesign« INTE är en riktig espressobryggare utan en fånig kaffeapparat som brygger små koppar av vanligt kaffe.

I bästa fall. ○ Flera fallgropar?

Bo Berndals Cartesius var populäraste valet när nyhetsbrevets prenumeranter fick e" typsni" gratis.

Ge rt

ISTOCK

– Se till a! ha utgivningsbeviset klart i god tid före utgivning, även om du äger varumärkesrä!en (lex Cosmopolitan – Bonniers låg på e! gammalt utgivningsbevis sedan 80-talet.

Kan ta upp till 6 månader a! överföra om innehavaren trilskas). Kom ihåg a! registrera di! domännamn. Det kan även vara en bra idé a! registrera in di! varumärke i andra klasser än utgivning av tidskri$er. ○ Kan man sälja annonser själv?

Måste man ha e" annat bolag som gör det?

– Ja, man kan sälja annonser själv om den titel man ska lansera är liten, och har en väl definierad målgrupp på annonsmarknaden. Ibland kan det till och med vara a! föredra. Det finns ingen som kan tala så initierat och passionerat om en tidskri$ som den person som gör eller äger den. På sikt är det nog bä!re a! anlita en säljare, egen eller extern. ○ Är upplaga viktigare än täckning i målgruppen?

– Upplagan är inte oviktig, men räckvidden är det som annonsaffärerna baserar sig på. Täckning i målgruppen är självklart viktigast. Ju mer nischad en tidskri$ är och ju bä!re den täcker in en målgrupp, desto mer oumbärlig blir den för annonsören. Tänk på en fisketidning – många fiskeannonsörer lägger nästan hela sin annonsbudget i fisketidskri$er och når i princip alla sina potentiella kunder. Här har TV ingenting a! hämta. b

h as w os cript t rif oS Baaballer Sanse if C xtra ser Mi tra Slab and Mix Night St One Pelegotic

»Låt redaktionen jobba ihop sig i god tid före lanseringen.«

På Sveriges Tidskri#ers hemsida finns en »checklista för tidskri#sstart«.

Tillgänglig för alla.

Capitolium.

Coranto.

Q Dr Shelley Gruendler, känd från A4-skolans föreläsningar, bjuder in till typläger i Indien. 14 deltagare får studera tamilsk typografi 11 till 18 december i år. Dagarna ägnas åt typsni!, design, studiebesök i tempel, tidningar och bland gatutypografer. 2 790 USD inkluderar allt utom flygbilje!. www. typecamp.org

5

Redesign Tidning

6

FRÅN KOJA TILL SLOTT Byggnadsarbetarens omgörning vände sjunkande läsarsiffror till plus och gav dubbelt guld i Sveriges Tidskri"ers prisutdelning – tack vare e# genomarbetat tänk och hjälp från A4.

Text ANNA LANGSETH Foto JOHAN MARKLUND Illustration BJÖRN ÖBERG

7

PETER ÖNNESTAM OM DEN NYA FORMEN:

»

Byggny", avdelningen med de senaste byggnyheterna, har fly"ats fram i tidningen för a" skapa en framvagn med mycket plock. Nyheterna har kortats ned och de grafiska detaljerna har blivit fler.

V

em vill du ha som lunchsällskap? Inte är det en egocentrerad person som bara pratar om sig själv, inte heller någon som sitter och mästrande föreläser.

Nej, du vill ha en kompis, som gärna är tuff, lyssnande och rä!fram. Med de ledorden började Byggnadsarbetarens omgörning.

Redaktionschefen Johan Sjöholm hade kommit tillbaka från en föräldraledighet och kände länge a! tidningen behövde förändras. Samtidigt var Peter Önnestam nyanställd som AD och hade redan i anställningsintervjun tryckt på a! han ville göra om tidningen.

Men a! lägga ut hela jobbet på en extern konsult kändes inte aktuellt, e"ersom det hade gjorts bara några år tidigare. I stället påbörjades e! internt arbete som kom a! förändra inte bara strukturen på tidningen utan hela redaktionens arbetssä!.

JOHAN SJÖHOLM började med a! tänka igenom hela upplägget. Han visste a!

Byggnads medlemmar o"ast läste tidningen på lunchen, därav tanken om vilket lunchsällskap de kunde tänkas vilja ha.

Med hjälp av värdeorden »en tuff kompis« följde sedan a! vissa delar i tidningen by!es ut eller ändrade plats.

De vällästa byggnyheterna i slutet av tidningen ly"es fram så a! framvagnen blev längre med mer plock och små! i början. Innehållssidan fick heta Välkommen i stället för det skolmässiga »inne-

8

FÖRE ...

»

En viktig del i omgörningen var a" skapa mer drama kring reportagen.

Första reportaget ska alltid ha e" kra#fullt ingångsuppslag. Som det här exemplet visar drar vi oss inte för a" jobba med stora rubriker. Tidningen ska vara kaxig och ta för sig.

håll« och vinje!en »deba!« by!es mot »bodsnack«.

Den kanske mest markanta förändringen var i slutet av tidningen. Där fanns tidigare e! porträ! av en byggnadsarbetare och dennes fritidssyssla – sysslor som o"a var ganska udda, såsom a! skriva dikter eller hästskokastning.

– Frågan är hur många byggnadsarbetare det är som sysslar med hästskokastning, säger Johan Sjöholm, och valde a! vända på upplägget. Under vinjetten »E"er jobbet« ly"s nu i stället fram de fritidsintressen som majoriteten av byggnadsarbetarna ägnar sig åt såsom sport, hårdrock och spel.

– Det var enkelt och självklart, men det tog oss ganska många år a! komma fram till, säger Johan Sjöholm.

... OCH EFTER »Utgångspunkten för det nya omslaget var a" ersä"a den gamla och omoderna loggan.

Vi blev jä"enöjda med den nya som Sofia Wixner ritade åt oss. Känns kra#full och i kombination med dess placering blir tidningens identitet mycket tydligare. Det nya omslaget känns som helhet mer dynamiskt, modernare och innehållsrikare.

Det är också flexiblare då vi nu har fler omslagsmallar, till exempel då bild till huvudknäcket saknas«, säger Peter Önnestam.

EN TYDLIGARE STRUKTUR på tidningen gav också genklang i journalistiken. Med skarpare uppbyggnad blev det naturligt a! genomföra något som förts på tal under flera år – specialområden för reportrarna.

– Det gick inte a! börja med förrän det fanns en fast struktur på tidningen, säger Johan Sjöholm.

Varje reporter fick sin egen nisch, vilket snabbt gav djupare kunskaper hos reportrarna, enligt Johan Sjöholm.

Dessutom ändrade redaktionen si! sä! a! arbeta. Tidigare kunde mycket bra grejer gå förlorade, när ansvariga ute i verkligheten gärna ville släta över obekväma frågor. Johan Sjöholm minns nyhetstips som presenterats på redaktionsmötena som lät som potentiella »

»Vi ville göra en fartig och sportig tidning och använda oss av vissa kvällstidningsgrepp, som stora rubriker, men ändå behålla magasinskänslan.«

»

Mer tillägg och ingångar till texterna var en viktig tanke. Det gör a" även svårare texter blir lä"are a" ta till sig. Här blev tillägget den bärande grafiken.

»

Det ska inte bara var hårt och tungt. Vi måste kunna göra saker med glimten i ögat också. Det här tycker jag blev bra för a" vi vågade ta ut svängarna i bild- och rubrikidé.

JOHAN & PETER TIPSAR

Ge er själva tid

1

Försök i möjligaste mån a! jobba e$er devisen: »Hellre bra än fort.« Men sä! en detaljerad tidplan med delmål och slutmål.

Bygg e# lag

2

Se till a! den/de som leder omgörningen har e! tydligt mandat a! ta fram diskussionsunderlag och sidskisser. Men se också till a! projektledarna hela tiden förankrar sina förslag i redaktionen och är beredda a! modifiera dem och ibland skrota dem. Då växer en gemenskap kring målen med tidningen fram.

Våga generalisera

3 DET GAMLA BYGGET Johan Sjöholm och Peter Önnestam började med a" jobba om strukturen i tidningen. Även redaktionens sä" a" arbeta sågs över.

Det är massmedier vi talar om.

Försök inte a! göra en tidning som passar alla, för det riskerar a! bli en tidning för ingen. Våga också lita på redaktionens samlade kunskap om läsarna, den är o$a större än du tror.

9

DET NYA BYGGET En kompis, som gärna är tuff och rä"fram men ändå lyssnar. Det var ledorden som inledde Byggnadsarbetarens omgörning.

» guldspadevinnare, men som sedan aldrig syntes i tidningen.

För a! undvika a! energi, kompetens och fantastiska idéer går till spillo har Byggnadsarbetaren därför lagt upp en struktur, där reportern i e! väldigt tidigt skede pratar om sin reportageidé tillsammans med Johan Sjöholm och Peter Önnestam. Redan här bollar de hur sidorna skulle kunna redigeras och vinklarna på artiklarna.

– Om du vet jobbets inriktning och har en tydligare vinkel innan du går ut på jobbet så blir det mycket enklare. Det sparar mycket tid, säger Margite Fransson, arbetsmiljöreporter. Även Johan Sjöholm är mycket nöjd med arbetssä!et.

– Nu får reportern stöd genom hela processen och effekten blir a! ingen av oss blir överraskad i något led, säger Johan Sjöholm och tillägger a! de även blivit tydligare med bildbeställningar e"er omgörningen.

FORMEN SOM Byggnadsarbetaren e"ersträvat är kvällstidning men med magasinskänsla. Johan Sjöholm hade tagit fram själva dummystrukturen, resten var Peter Önnestams ansvar a! hugga tag i. Som inspirationskälla fanns fotbollsmagasinet Offside i bakgrunden, men i stället för det interna anspråket ville de skapa en mer rä!fram layout.

– Vi ville göra en fartig och sportig tidning och använda oss av vissa kvällstidningsgrepp, som stora rubriker, men ändå behålla magasinskänslan, säger Peter Önnestam.

– Mer Ullared än NK, tillägger Johan Sjöholm.

För a! göra en ny logga kontaktade Peter Önnestam A4. Han hade varit på kurs i magasinsdesign på företaget tidigare, så det föll sig naturligt.

10

– Vi var ute e"er en bollplankslösning och det visade sig a! A4 var rörande överens om inriktningen, säger Peter Önnestam.

A4 TOG FRAM ETT FÖRSLAG på en

Johan Sjöholm.

Peter Önnestam.

förstasida och logga, och presenterade för honom. Sedan gav företaget råd och respons även för resten av tidningens formgivning.

– A4 var ovärderlig för Peter. Han hade ingen annan a! bolla med på redaktionen, säger Johan Sjöholm.

A! göra omgörningen internt, med viss extern hjälp, var det ultimata sä!et a! göra om tidningen, tycker både Johan och Peter.

– A! göra e! sådant här arbete i grupp stärker gruppen enormt mycket, säger Johan Sjöholm och tillägger a! omgörningen le! till energikickar på företaget.

DEN POSITIVA RESPONSEN på omgörningen lät inte vänta på sig. Tidigare läsarundersökningar visade sjunkande siffror, men e"er omgörningen bröts den negativa trenden.

Numera bläddrar alla Byggnads medlemmar i varje nummer, viket är bra siffror, särskilt e"ersom det gäller manliga läsare.

– LO-anslutna män är de som läser minst statistiskt se!. Vi lyckas ändå ligga i topp där, säger Johan Sjöholm.

Dessutom var reaktionen från mediebranschen inte nådig. Sex månader e"er a! det första numret kom ut vann Byggnadsarbetaren Sveriges tidskri"ers pris för årets bästa omgörning. Året därpå vann de »Årets tidskri"«.

– Vi får se vad vi kan vinna i år. Årets annonssäljare kanske, eller årets webbplats, säger Johan Sjöholm och ler medan blicken söker sig mot takåsarna vid horisonten.b

A! göra e! sådant här arbete i grupp stärker gruppen enormt mycket

Fotbollsmagasinet Offside var en inspirationskälla när Peter Önnestam arbetade fram den nya formen. Men i stället för det interna anspråket ville de skapa en mer rä"fram layout.

www.W4.se

Tandläkartidningen byggs för framtiden Q W4 bygger nya Tandlakartidningen.se i HTML5. Den nya versionen av det universella HTML-språket har bland annat fastställda u!ryck som <video>, <header> och <nav> (-igation).

Nyheterna är inte bara smidiga markörer a! lägga innehåll i.

Många av dem är faktiskt startknappar för smarta funktioner som exempelvis uppspelning av olika videoformat, helt utan

besvärliga plugin-krav. Med design- och kodgeniet Tim Murtaughs smidiga HTML5-tema för Wordpress får Tandläkarnas ledande branschtidning en pla!form för framtiden.

2 SAJTER SOM W4 BYGGT

W4 vill växa För W4, A4-gruppens webbkonsul!jänst, ser det kommande året ut a! bli en riktig raket med många spännande uppdrag och kolleger på gång.

Text JESPER MÖLLER

Jonas Melcherson, vd på A4:s systerbolag W4, ser en växande e"erfrågan av tidningar som vill utveckla sina digitala kanaler och sina kontakter med läsarna.

– De stora tidningshusen har varit lite av nybyggare e! tag och tagit stora kostnader för a! lära sig hur marknaden Jonas för svensk nyhets- Melcherson. media på internet fungerar. Det har blivit oerhört mycket lä!are för mindre tidningar a! göra bra och kostnadseffektiva sajter än för bara tre, fyra år sedan, säger Jonas Melcherson.

FÖR TIDNINGARNAS webbredaktioner går det a! göra väldigt bra redaktionella insatser med betydligt mindre medel än tidigare. Med publiceringsverktyg i Open Source, som Wordpress och Drupal, behöver tidningarna inte längre betala dyra licenser.

– Verktygen har också mognat till a! bli något som verkligen fungerar som pla!form för stora tidningar och inte bara till små bloggar, förklarar Jonas Melcherson.

Dagens Samhälles deba!sajt är e! bra bevis för det. När sajten lanserades i maj var det med Drupal som pla!form. Sajtens design togs fram av W4 i samband med a!

A4 gjorde om tidningsformen och

X4 skapade en ny grafisk profil för Dagens Samhälle.

– Vi kommer a! fokusera på projekt där vi gör om en redaktionell identitet i alla kanaler samtidigt.

Det gick så väldigt bra med Dagens Samhälle så vi vill göra fler såna, säger Jonas Melcherson och förklarar a! liknande samarbeten också är på gång.

TANDLAKARTIDNINGEN.SE Med ny webbteknik och design ska sajten utveckla Tandläkartidningens affärs- och intäktsmöjligheter i en liten men stark och nyhetstörstande bransch. W4 har ge" Tandläkartidningens webb en form och en layout som fly"ar fram positionerna för hur medicinsk och vetenskaplig journalistik kan se ut online.

FÖR ATT MÖTA e"erfrågan behö-

ver W4 bli större.

Hur många som anställs på W4 redan 2011 är svårt a! sia om. Klart är i alla fall a! det blir en spännande höst. Dels får A4-gruppen större och bä!re lokaler på Bondegatan, dels kommer de som anställs hos W4 a! få stort inflytande.

– Vi håller alltid öppet för duktiga formgivare, men söker också webbutvecklare. Framför allt är vi ute e"er smarta och trevliga människor som är bra a! ha a! göra med. När vi nu tar in mer folk kommer hela gänget a! kunna påverka vart W4 ska ta vägen, säger Jonas Melcherson. b

DETTA ÄR OPEN SOURCE Open source är communitydrivna publiceringspla!formar för webben där tusentals utvecklare ideellt samlar sin kod och låter andra installera dem som tillägg i nya sajtbyggen utan kostnad.

DAGENSSAMHALLE.SE Idén är a" komple"era tidningens journalistiska bevakning av kommunalpolitik med en deba"sajt som plockar upp det som pågår just nu i amhällsdeba"en. För sin bransch är det en given webbadress a" checka av på morgonen, lunchen och på kvällen.

11

Typtecknaren Veronika Burian

Åh, vilken typ Hon jämför typsni! med vin, hämtar inspiration ur vardagen och utvecklar nya bokstäver i team.

Veronika Burian si!er på framgångsreceptet för riktigt bra typografi.

Text JESPER MÖLLER

VERONIKA BURIAN Bor: Prag, Tjeckien. Ålder: 37.

Utbildning: Diplom i produktdesign. Masterutbildning i typsni!sdesign på universitet i Reading.

Gör: Typsni!sdesigner.

Grundade typsni!sbyrån TypeTogether 2006 tillsammans med José Scaglione. Föreläser om typografi på konferenser och universitet.

Bästa arbetsredskapet: Mina ögon.

Favoritkortkommando: Cmd+S. Programmet jag använder allra mest, Fontlab, är kraschbenäget så jag måste spara hela tiden.

Adelle. Faktatext, bildtext samt i de flesta rubriker.

12

V

eronika Burians intresse för bokstäver har alltid funnits där och hennes skolår kom a! präglas av konst och form. Därför var det inte så konstigt a! typsni!sintresset utvecklades till en passionerad kärlek när hon bodde i Italien.

– Jag jobbade som produktdesigner i Milano när en god vän, en riktig typnörd, introducerade mig för typografi och själva utformandet av bokstäver. Förälskelsen var omedelbar, berä!ar Veronika Burian.

Hon ville ha mer. Utbildningen i typsni!sdesign i Reading klarade hon med bravur och började däre"er jobba som typsni!sdesigner på heltid. 2006 startade hon byrån TypeTogether tillsammans med argentinske José Scaglione, som hon träffade i Reading. Karmina, brödtex!ypsni!et i #4, blev det första typsni! som de utvecklade tillsammans.

– Jag är extra stolt över Karmina. Det bevisade a! vi kan samarbeta framgångsrikt.

SEDAN STARTEN AV TYPETOGETHER har Veronika och José

samarbetat i stort se! i alla projekt och genom åren har de utvecklat en tydlig arbetsmetod. Idéerna till e! ny! typsni! formas utifrån hur det ska användas och vilka krav som finns. E! typsni! ämnat för papper ser till exempel väldigt annorlunda ut jämfört med e! som är tänkt a! visas på en skärm.

– Det första steget är a! verkligen bestämma vilken typ av typsni! vi vill göra. Vi talar mycket om designriktning, särskilt i början av processen. Vi är väldigt petiga när vi ska sammanfa!a en ny typsni!sfamilj och tycker om a! ta välgrundade beslut för a! kunna nå tydligt fastställda mål, säger Veronika Burian.

Till a! börja med tar de beslut om proportioner och tjock-

Bree. Här används typsni"et som rubrik.

Annars i vinje"er och ryckcitat.

Karmina. Används huvudsakligen i brödtext, men även i ingresser.

lek på bokstäverna »n«, »o«, »H«, och »O«, tillsammans med »p«, »h«, »a«, »c« och »y«. Däre"er fortsä!er antingen Veronika eller José med resten av de gemena bokstäverna för a! kunna testa typsni!et i löpande text. Den andra kan då skissa på versalerna eller siffrorna.

– E"er en stund byter vi med varandra och korrigerar den andres arbete. Det är extremt viktigt med feedback, så a! vi kan se på arbetet med fräscha ögon, säger Veronika Burian.

Hon förklarar a! det bästa sä!et a! se hur bokstäverna fungerar tillsammans är a! ha en bra grunduppsä!ning av tecken. När de är nöjda med de första bokstäverna fortsätter de med resten av tecknen och upprepar sedan processen.

Men: – Precis som med viner bör typsni! få åldras. Förr eller senare går alla våra projekt genom en »skrivbordslådetid«.

När vi till sist är nöjda med de första skisserna går vi in i produktionsfasen.

För tillfället håller Veronika och José på a! skapa Abril, en jä!efamilj med nyhetskaraktär som hon beskriver som deras »senaste, största och mest mogna design«. Typsni!et är inspirerat av 1800-talets skotska antikvor och didoner. Det kommer a! gå a! välja mellan tre olika varianter, beroende på vilket papper och tryck som ska användas.

MED TANKE PÅ VERONICA BURIANS tidigare framgångar är

det inte otroligt a! även de!a typsni! blir en succé. Hennes första seriösa typsni!, Maiola, som skapades under tiden i Reading, har vunnit flera fina priser. Karmina och Bree, som används i #4, är andra exempel på prisbelönta typsni! från Type Together.

Veronika Burian säger a! hon hi!ar sin inspiration i vardagen.

– Det kan egentligen vara vad som helst: skyltar, böcker, texter, graffiti, en handstil, gamla typsni!sprover.

○ Vad gör du om du fastnar i jobbet?

– Då tar jag en promenad eller motionerar på något sä!.

Det hjälper mig a! rensa huvudet, men gör också a! jag undviker ryggont.

○ Vad är det bästa med di" jobb?

– Självständigheten och friheten a! vara kreativ på mi! eget sä!.

○ Ser du några nackdelar?

– Själva affärsdelen och vissa aspekter av utformningen kan vara långtråkiga ibland. Men de är delar i e! större sammanhang så jag försöker a! inte bry mig så mycket.

○ Vad känner du när du ser dina typsni" användas?

– Jag tycker i regel om a! se hur andra använder mina typsni!. Ibland blir jag till och med förvånad över uppfinningsrikedomen.b

Pragbaserade teaternyhetstidningen DN divadelní noviny innehåller Bree, Karmina och Karmina Sans.

I boken Women of Design användes Ronnia till rubriker och som komple"erande typsni".

I franska inredningsmagasinet Deco används Bree i rubriker och brödtext.

När utställningen e-a-t (experiment and typography) turnerade följde en katalog sa" i brödtex"ypsni"et Maiola med.

Minnesota Monthly valde Adelle i större delen av sin omgörning 2011. Magasinet har vunnit flera priser för si" redaktionella innehåll och sin fina design.

13

Kortform

Nyhetsbrevet som skriver sig självt Q Nyhetsbrevet som går ut till landets kommunal- och landstingspolitiker är både snyggare och smartare e$er bytet till Mailchimp.

Direkt i den nya deba!sajtens CMS byggde W4 en ny mall som auto-

matiskt plockar fram veckans fem mest lästa puffar. Redaktionen kan själv välja a! ändra i nyhetsbrevet – men om den låter bli sänds det på utsa! tid ändå. Vill du veta mer, mejla jonas@w4.se.

Sista brevet från Åke Bergman Nina Oja plåtad av Nina Oja.

Formgivarens fem favoriter Nina Oja, art director på Bonniers modemagasin Styleby, listar sina fem formfavoriter just nu.

avsked förra året, bastun stängdes av och vishä$ena och de små färgglada pappersha!arna gick till återvinning. Tog historien slut där?

– Sommaren 1988 startade jag Mediafax, och tio år senare, mars 1998, publicering på internet, säger Åke Bergman. I början av 1990-talet körde jag e! kvartal med distribution via telefon. Jag uppdaterade med färska nyheter tre gånger om dagen, men jag var tvungen a! sluta. Jag orkade inte. ○ Blev du aldrig lurad av dina källor?

– Inte vad jag vet, men två personer ljög var sin gång, säger Åke. I båda fallen bröt jag kontakten direkt. ○ Vad ska vi göra nu, alla vi som läst di" nyhetsbrev varje morgon?

– Det finns inget alternativ. ○ Var det verkligen sista krä#skivan 2010, eller kör du en i år igen?

– När Grabbarna förstod a! det verk-

ligen var sista gången, reste sig Thorbjörn Larsson under middagen och sade: »Nej, de!a accepterar vi inte.

Nästa år arrangerar vi krä$skivan med Åke som gäst«. Så blir det. ○ Vad ska du göra nu?

– I juni gjorde jag en utredning åt e! företag som ska fördubbla omsä!ningen på fem år. Jag visade hur marknaden ser ut, vad som är köpvärt och vad som inte är det, hur ägandet ser ut, vilka chefer som bör ersä!as etc. I höst kommer jag även a! göra en del föreläsningar och skriva en del artiklar om branschen.

CK

Q I våras, den 11 april, kom e! mejl från Smedjebacken, för de flesta som en blixt från klar himmel: mediebranschens snabbaste och mest trovärdiga nyhetskälla, nyhetsbrevet Mediatrender, läggs ner med omedelbar verkan! Då hade Mediatrender utkommit varje morgon i 23 år.

Totalt publicerade Åke Bergman över 46 000 artiklar sedan december 2000. Det blir 12 till 13 artiklar om dagen, sju dagar i Åke Bergman. veckan.

Redan förra året hade dock Åke Bergman meddelat a! hans traditionella krä$skiva hölls för sista gången 2010. Här brukade viktiga kolleger och konkurrenter, läsare och källor till nyhetsbrevet mötas i en glad och otvungen stämning. Ibland väldigt glad. Denna överdådiga (och exklusivt manliga) krä$skiva tog alltså

ISTO

SKALBAGGEFÄRGEN: Chanel har släppt ännu e! hajpat metallic nagellack – 531 Péridot – och denna gång ski$ar det i guld, silver, grönt och nästan svart. Precis som ryggen på en skalbagge. Har än så länge inte hi!at något liknande folieringsalternativ men jag söker febrilt.

TUMBLR: Är helt nykär i Tumblr. Jag kan helt ärligt inte komma på en bä!re inspirationskälla just nu.

Klicka på »Explore Tumblr« så får du en överdådig meny med godsaker. Du är förlorad i timmar. Bra timmar.

DET HÖGSMALA. ”När det gäller typografi, magasinsformat, byggnader, ja nästan vad som helst så gillar jag när de kommer i formen »högsmalt«. Vet inte varför. Det bara är så just nu”.

E"er 23 år och 46 000 artiklar tackar Åke Bergman för sig. Medie-Sverige får leta branschnyheter någon annanstans – och hur blir det med krä"orna?

Vad händer med Åke Bergmans krä#kalas?

ENKELT KVALITETSFOTO:

Jag har få! sån effektöverdos de senaste åren och just nu vill jag mest bara se enkla bilder med jäkligt bra ljus. Sådana som Stefan Zschernitz tar.

Mer kvalitet och mindre »kolla vad jag kan göra i Photoshop«, tack!

NATUREN: Céline, Rodarte, Givenchy och framför allt Akris. Alla inspireras av Moder Natur i höst. Och så även jag. Ådror i trä, lövverk, mystiska blommor, vajande vete. Back to basics, tycker jag. Ja, och även modehusen då.

Favoritkortkommando: Äpple + Alt + C. Anpassar ramen kring innehållet i InDesign. Jag gillar verkligen ordning och reda, så inga för stora textblock man råkar klicka i hela tiden här inte.

14

Här hittar du alla pusselbitarna till ditt eget typsnitt Q På stencilen ovan finns alla beståndsdelar du behöver för a! rita alla tecken i det latinska alfabetet.

Den är designad av Lars Krüger på EdenSpiekermann och presenterades

på TYPO-Berlin tidigare i år. Deltagarna där fick också e! exemplar av stencilen. De som inte var på plats kan ladda ner den på www.fontblog. de/der-fontfummler.

Om man inte orkar rita själv har Alexander Roth producerat typsnittet Fummel byggt på formerna. Det kan man ladda ner gratis på www. fontshop.com/freefonts.

DET RINGER IN TILL HÖSTTERMIN PÅ A4-SKOLAN A4-skolan började för snart tio år

sedan som en föreläsningsserie i typografi. Under 2002 bjöd A4-skolan in Gerard Unger, Shelley Gruendler, JeanFrançois Porchez och Christer Hellmark (som förklarade var Bodoni kom ifrån). Vi träffades i Kungliga Bibliotekets hörsal, omgivna av typografi i alla riktningar, och från alla tider.

Men våra kunder och kolleger ville ha mer. A4-skolans kurser i magasinsdesign och hur man lyckas med en omgörning av en tidning blev snabbt populära. På senare år har våra frukostmöten blivit en samlingsplats för dem som är hungriga, har ont om tid, och vill lära sig mer om exempelvis webbens utveckling och sociala medier.

Inför hös!erminen 2011 har vi byggt ut A4-skolan ännu mer, även om design och layout fortfarande utgör grunden. Nu kan du träffa experter som lär dig det mesta om avancerad bildbehandling, skrivande och redaktörskap eller hur du sä!er en riktigt bra rubrik. Och för dig som är kommunikatör eller jobbar med internmedier har vi särskilda kurser.

Hittar du inget som passar din redaktion?

Beställ en skräddarsydd huskurs! A4-skolan sä!er ihop e! program tillsammans med dig, och håller kursen på plats om du vill.

Hör av dig om du vill ha referenser – våra huskurser brukar vara mycket uppska!ade, och är dessutom kostnadseffektiva.

A4skolan hösten 2011

I december är det terminsavslutning. Då kommer Cyrus Highsmith från FontBureau i Boston till A4-skolan för en föreläsning.

Samma dag passar Sofia Wixner från A4 på a! visa årets tio bästa typsni!. Missa alltså inte fredagen den 2 december!

När man inte längre lär sig något ny! på jobbet är det dags a! söka sig vidare.

Genom A4-skolan kan du få di! jobb a! räcka längre!

PELLE ANDERSON

Stockholm, augusti 2011

A4-skolan på din redaktion A4-skolan kommer gärna till dig och håller kurser på plats på din redaktion.

Ring oss på 08-556 06 440 så sätter vi ihop en kurs med det du behöver.

Klamra loss och spara!

15

Rubrikverkstad Rubriker är något av det viktigaste som finns i en tidning. Ändå är det vanligt a! rubriksättandet blir slentrian. Under en aktiv halvdag ti!ar vi på rubriker tillsammans och arbetar med rubriksä!ning.

Vad är det som skiljer en bra rubrik från en dålig? Varför måste man börja läsa vissa texter men struntar i andra?

Hur sä!er man rubriker som fungerar med bilden och ingressen?

5 OKT

UR INNEHÅLLET Q Bra och dåliga exempel. Nyckelfaktorer bakom lyckade rubriker.

Nätverk för ensamredaktörer Är du chefredaktör utan redak-

tion? Underlä!a di! jobb med stöd av vassa kolleger i samma situation.

I A4:s nätverk för LUNCH ensamredaktörer E I SE R blir du bä!re på a! göra just din tidning.

Många tidningar styrs idag av en ensamredaktör med en rad uppgi$er. Han eller hon planerar tidningen, lägger ut jobb på frilansare, korrläser och textredigerar. Inte sällan skriver redaktören flera texter i tidningen och tar vissa av bilderna. Det är e! tu& jobb för multikonstnärer. Baksidan är o$a a! det är svårt a! få kreativ input på si! arbete utan en redaktion på plats.

Det vill A4 råda bot på. I höst drar vi igång e! nätverk för ensamredaktörer. Vi träffas på långlunch fyra gånger för a! utbyta erfarenheter kring olika delar av tidningsmakandet.

Ansvarig för nätverket är Madeleine Bäck, tidningskonsult på A4 och chefredaktör för prisbelönta Reumatikervärlden.

UR INNEHÅLLET: Q Beställ bättre från frilansar: text, bild och illustration.

Q Tidning kontra ägare.

Q Utveckla innehåll och form – skapa en läsvärd och snygg mix.

Q Redaktören som inköpare: tryck, läsarundersökningar, formgivning, annonssäljare.

Q Goda affärer – stärk tidningens varumärke.

Q Webb och tidning som ett redaktionellt koncept.

DU FÅR: Q Stöd i en ensam roll.

Q Ett nytt kontaktnät.

Q Feedback och inspiration.

Q Lunch.

KURSDAGAR 6 september, 27 september, 18 oktober, 8 november, 12.00 – 14.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Madeleine Bäck.

PRIS 3 600 kr plus moms.

Lunch ingår.

16

Q Vi arbetar med konkreta texter och bilder. Gärna med material från respektive tidning eller sajt.

Q En kreativ workshop som inspirerar och ger nya infallsvinklar.

MÅLGRUPP Alla som arbetar med att sätta rubriker i dagstidning, tidskrift eller webb.

KURSDAG 5 oktober 13.00 – 17.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Jesper Möller.

PRIS 1 900 kr plus moms.

Eftermiddagsfika ingår i priset.

Torsdagsklubben: Gör om din tidning på fem dagar 6 OKT

Är det dags för en upp-

fräschning av formen i din tidning? Har du kompetens, tid och vilja a! göra jobbet själv? Behöver du stöd i di! förändringsarbete? Nu har du möjlighet a! ta A4:s erfarna tidningsformgivare Jessica Sunnebo och Sofia Wixner till hjälp i di! redesignarbete.

A! själv göra om formen på sin tidning är roligt och givande, men det kan vara svårt a! få till en ordentlig förändring helt utan ögon utifrån.

Under hösten skapar vi en liten grupp av formgivare som följs åt genom redesignprocessen. Vi träffas fem gånger i A4:s lokaler på Bondegatan. Varje träff innehåller föreläsningar om relevanta ämnen, inspiration, diskussioner, samt feedback på di! arbete.

Jessica Sunnebo och Sofia Wixner har båda jobbat med layout på magasin och dagspress. De har erfarenheter från flera redesigner och stor vana vid a! ge feedback på layout.

UR INNEHÅLLET Q Typografi – att välja och kombinera typsnitt.

Q Loggans betydelse för varumärket.

Q Så gör du säljande omslag.

Q Struktur och mix som ökar lästiden.

Q Grafiska element som ger identitet.

Q Jobba med vinjetter på rätt sätt.

Q Spaltsystem och layoutmallar.

Q Feedback från kursledare och kursdeltagare.

MÅLGRUPP Formgivare som ska göra om/utveckla formen på sin tidning.

KURSDAGAR 6 oktober, 27 oktober, 17 november, 1 december och 15 december, 10.00 – 16.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Sofia Wixner.

PRIS 25 000 kr plus moms.

Lunch och fika ingår.

Vässa din layout tillsammans med kolleger 13 OKT

Vill du lyfta formen i din

tidning, men är osäker på hur det ska gå till? På den här kursen får du svar på dina frågor och lär dig analysera din egen och andras layouter och grafiska form.

Sä! dina reportage, dina fasta avdelningar och dina omslag under luppen! På den här kursen analyserar vi dina sidor och diskuterar hur sidorna kan få det ly$ de förtjänar. Du får konstruktiv kritik från kursledare och kursdeltagare.

Vi söker svaret på frågan om hur du ger en magasins- eller tidningsform personlighet och låter formen ge u!ryck åt den själ utgivare och formgivare vill a! magasinet eller

tidningen ska stå för. Till sista kurstillfället får du möjlighet a! omsä!a dina nya kunskaper i din layout av tidningens sidor, och får ny feedback från kursledare och kursdeltagare.

UR INNEHÅLLET: Q Utveckla spaltsystem och grid.

Q Vi analyserar intressanta exempel

i magasin och tidningar.

Q Skapa kraft och uttryck med

kontrast i layout, bildbehandling och typografi.

Q Välj och behandla bilder effektivt.

Q God typografi – om läsbarhet och personligt uttryck.

Q Färgens roll – att vägleda och att skapa känsla.

Q Feedback från kursledare och

kursdeltagare.

MÅLGRUPP Layoutare och redigerare på magasin och tidningar som vill lära sig mer om tidningsformgivning och utveckla layouten i sin tidning.

KURSDAGAR 13 oktober 9.00 – 16.00, 14 oktober 9.00 – 12.00, 30 november 9.00 – 12.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Anna Lundin.

PRIS 8 400 kr plus moms.

Fika och lunch ingår.

Typografi för redaktörer och informatörer 20 OKT

Vad menar formgivaren

när han/hon pratar om diviser, kapitäler och anfanger? Vi reder ut begreppen inom grundläggande typografi. Kursen ger dig en djupare förståelse för läsbarhet och hjälper dig a! höja kvaliteten på textkorrektur.

UR INNEHÅLLET Q Grundläggande typografi – det viktigaste du behöver veta för bättre

läsbarhet. Några exempel: Hantering av versaler, förkortningar, siffror i löpande text. Regler för avstavning.

Citationstecken eller tankstreck.

Q Genomgång av korrekturtecken.

Q Orientering i olika typsnitt. Kort historik och tips för hur du väljer och kombinerar olika typsnitt.

Q Kursen är i föreläsningsform med möjlighet till diskussion och frågor.

I priset ingår Typografisk handbok.

MÅLGRUPP Redaktörer, informatörer och skribenter.

KURSDAG 20 oktober 13.00 – 16.30.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Kajsen Burell.

PRIS 2 200 kronor plus moms.

I kursavgiften ingår Typografisk handbok av Christer Hellmark.

Frukos!räffar för layoutare och formgivare 14 SEPTEMBER Kombinera typsnitt STpå bästa sätt.

FRUKOIE Typsni!svalen SE R betyder mycket för känslan i din tidning.

Vi går igenom hur man kan tänka när man väljer och kombinerar typsni! för a! skapa kontrast. Kursledare: Sofia Wixner.

12 OKTOBER Välj rätt bilder.

Med bra bilder är mycket vunnet i formen för en tidning. Vi ti!ar på hur man kan välja och prioritera bilder för a! stärka läsupplevelsen.

Du får också tips på vad du kan göra när bilderna känns hopplösa.

Kursledare: Jesper Möller.

23 NOVEMBER Struktur och mix.

Strukturen är tidningens ryggrad.

En bra struktur ly$er tidningens innehåll, fångar läsaren och skapar tydlighet. Vi går igenom olika modeller för struktur och visar hur den kan underlä!a det redaktionella arbetet.

Kursledare: Otto Degerman.

14 DECEMBER Jobba effektivare i Indesign.

Vi ger tipsen som gör a! du kan utveckla dina mallar och di! dagliga arbete. Kursledare: Anna Lundin.

KURSDAGAR 14 september, 12 oktober, 23 november, 14 december. Frukosten står uppdukad från 08.00.

Föreläsningen startar 08.30.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIGA Sofia Wixner, Jesper Möller, Otto Degerman, Anna Lundin.

PRIS 200 kr per frukost, 600 kr för alla fyra plus moms.

Så lockar du läsare till din tidnings webbsajt 25 OKT

Vilka rubriker drar

läsare till din webb och vilka sökord missar de flesta helt? Hi!ar Google di! innehåll? Under en effektiv dag får du smarta tips som gör din webb mer läst, och mer besökt.

Vi visar hur du formulerar rubrikerna som fångar googlarna, och hur du placerar din webb överst på Google.

Google-ranking och KIA-index mäter besökare per vecka, sidvisningar och tid på webbplatsen. Konkurrensen är hård för webbtidningar som strävar e$er e! övertag i de här siffrorna. Fler och återkommande webbesökare är eller kommer snart a! bli många redaktioners främsta inkomstkälla.

Under e$ermiddagen ti!ar vi tillsammans på just din webbplats och analyserar den ur e! sökmotoroptimeringsperspektiv.

A4skolan hösten 2011 UR INNEHÅLLET: Q Så läser vi på webben.

Q Vässa rubriker och puffar.

Q Magiska uttryck.

Q Locka besökare med bild, video och statistikverktyg – språkverktyg.

Q Testa din webb för sökmotorer.

Omslagsverkstad för AD och redaktör Omslaget är tidningens

UR INNEHÅLLET Q Sanning eller myt – vad viktigaste sida – det ska du måste veta om omslagsdesign. väcka uppmärksamhet och vara tillQ Så formulerar du lockande puffar. räckligt intressant för a! läsarna ska Q Omslag som skapar identitet. köpa eller öppna tidningen omedelbart. Vilka tips och trix finns det för a! Q Övning: jobba om ditt omslag, gärna lyckas? Hur ser e! optimalt omslag ut? i duo med din chefredaktör/formgivare.

Vad säljer och vad är alltid fel?

I mer än 20 år har A4-gruppen beva- Q Diskussioner med kursledare och kursdeltagare. kat konkurrenter, uppmärksammat Q Feedback på deltagarnas tidningar. trender och lyssnat till säljstatistik.

Löpande sammanställer vi riktlinjer och hjälpmedel för a! effektivisera och förbä!ra vårt arbete. I den här kursen delar vi med oss av våra erfarenheter MÅLGRUPP Chefredaktör och av tidningsomslag. En kunskap som AD/formgivare på magasin och kanske o$ast sprids ”word to mouth” tidningar. och sällan presenteras – som här – i KURSDAG 26 oktober 10.00 – 16.00. samlad form.

PLATS A4, Bondegatan 21, Vi går bland annat igenom omslagets Stockholm. beståndsdelar, deras funktioner och KURSANSVARIG Otto Degerman. hur de bör användas. Kursens blandPRIS 2 000 kr plus moms för en ning av generella säljtips, inspiration, deltagare. 3 500 kr plus moms för bildexempel och diskussioner i komchefredaktör och formgivare som bination med den praktiska övningen kommer tillsammans. Lunch och – borgar för a! du/ni kommer tillbaka eftermiddagsfika ingår. till redaktionen med helt nya idéer.

26 OKT

Krönika och personporträ!

10 NOV

Det är en konst a! ly$a

fram personlighet. Den här kursen trimmar dig i a! ly$a fram din egen och andras genom krönikor och personporträ!.

A! skriva personporträ! och krönikor är inte som vanliga nyhetsartiklar.

Det kräver fingertoppskänsla och en förmåga a! förmedla det privata så a! det biter sig fast och känns. Hur nära vågar du gå? Hur personlig och intim vågar du vara? Hur ska du lägga upp intervjun? De!a och mycket mer går vi in på under en heldag i höst. Under kursen delar Jenny Jägerfeld, psykolog, förfa!are och Augustprisvinnare 2010, med sig av sina bästa kröniketips.

Kursansvarig är Madeleine Bäck, tidningskonsult på A4 och chefredaktör för prisbelönta Reumatikervärlden.

UR INNEHÅLLET: Q Personporträtt och krönika – hur blir det riktigt bra.

Q Olika typer av personporträtt och krönikor.

Q Diskussion kring och feedback på deltagarnas egna alster.

MÅLGRUPP Journalister och skribenter som skriver personporträtt och/eller krönikor KURSDAG 10 november 10.00 – 16.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Madeleine Bäck.

PRIS 3 400 kr plus moms. Lunch och eftermiddagsfika ingår.

MÅLGRUPP Webbredaktörer, redigerare.

KURSDAG 25 oktober 10.00 – 16.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Jonas Melcherson.

PRIS 3 200 kronor plus moms.

Lunch ingår.

Nätverk för layoutare Sitter du som ensam formgivare på din redaktion? Behöver du någon a! bolla formproblem med? Vill du utöka di! nätNC H verk och få inspira- LU SE R I E tion och tips för a! utveckla layouten?

A4 anordnar nätverksträffar för layout under hösten. Vi träffas fyra gånger och äter långlunch tillsammans i våra lokaler på Bondegatan 21.

Varje träff inleds med fakta om e! angeläget ämne, som vi kommer fram till tillsammans, och alla deltagare bidrar med erfarenheter för e! givande utbyte.

Ansvarig för nätverket är Sofia Wixner. ÄMNEN SOM KAN INGÅ: Q Omslaget – så säljer du tidningen i kiosken eller på hallgolvet.

Q Typografi, färger och grafiska element – så skapas tidningens identitet.

Q Skapa behagligt tempo och mix med den rätta layouten.

Q Så gör du lockande plocksidor.

Q Ingångar som ökar lästiden.

DU FÅR: Q Stöd i en ensam roll.

Q Ett nytt professionellt kontaktnät.

Q Feedback och inspiration.

Q Lunch.

Augustprisvinnaren Jenny Jägerfeld gästföreläser.

KURSDAGAR 20 september, 11 oktober, 15 november och 13 december, 12.00 – 14.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Sofia Wixner.

PRIS 3 600 kr plus moms. Lunch ingår.

17

Journalistik för informatörer som också gör tidning 15 SEP

Tidningen är förmodligen UR INNEHÅLLET:

en av dina många arbetsuppgi$er som informatör.

Kanske si!er du ensam på redaktionen och får in texter från olika håll i organisationen.

Här är kursen för dig som vill vässa tilltalet i din tidning och utvecklas i rollen som redaktör.

Q Skillnader mellan journalistiska tidningar och informationstidningar.

Q Genomgång av en tidnings struktur, olika exempel. Övningsuppgifter. Alla deltagare bygger upp strukturen för en egen tidning.

Q Journalistiskt perspektiv på tidningens form. Tidningsdesign som är snabb, enkel och fungerar för läsarna.

16 NOV

nar A4-skolan tre lunchföreläsningar LUNCH om sociala medier E I SE R för tidningswebbar.

Under kursen får du en tydlig bild av det nya medielandskapet.

11 NOVEMBER Att odla ett community.

Du vill bli en viktig del av dina läsares vardag. Du vill a! din tidning ska vara relevant och betydelsefull för människor, även e$er a! de lämnat frukostbordet. Upptäck kra$en i sociala nätverk och hur du med hjälp av dina användare och modern webbteknik kan skapa innehåll de inte kan låta bli a! ta del av.

MÅLGRUPP Webbredaktörer och redigerare.

KURSDAGAR 21 oktober, 28 oktober, 11 november, 12.00 – 14.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Jonas Melcherson.

PRIS 900 kr plus moms.

Lunch ingår.

18

På en mindre redaktion Q Färgprofiler och förhandsvisning av

CMYK. ansvarar man o$a själv för Q Hantering av färgstick och jpg-brus. bildhanteringen. Produktionen går Q Från jämngrå till kontrastrik bild. snabbt och bilderna kommer in i sista stund. Bilderna har ojämn kvalitet och olika förutsä!ningar. I tryck blir MÅLGRUPP Journalister, formbilderna grå och hudtonerna blir röda. givare och redigerare som gör Låter situationen bekant? Då är det här tryckfärdiga original. kursen för dig. Under en heldag ger vi FÖRKUNSKAPER Grundläggande dig grundläggande kunskaper och tips kunskap i Photoshop (minst CS3) för a! höja kvaliteten på dina bilder. och i hur olika bildformat fungerar.

KURSANSVARIG Lotta Lundin.

UR INNEHÅLLET: DATUM 16 november 10.00 Q Bildens tekniska förutsättningar.

– 16.30.

Q Välj rätt menyer i Photoshop.

PLATS A4, Bondegatan 21.

Q Vilka faktorer påverkar hur bilden PRIS 3 200 kr plus moms. I priset ser ut i tryck. ingår lunch samt en lathund.

Q Att använda justeringslager.

Under hösten anord-

28 OKTOBER Framtiden för webbtidningar.

Inspireras av sociala nätverk som förändrat världen och tidningar som hi!ar nya sä! a! använda sociala medier. Vi visar vad som pågår just nu och vad som kommer runt hörnet.

MÅLGRUPP För informatörer med ansvar för intern- eller medlemstidningar och nyhetsbrev. Kursen är grundläggande.

KURSANSVARIG Madeleine Bäck.

DATUM 15 och 29 september, 19 oktober, 2 och 23 november.

PRIS 20 000 kronor, plus moms.

Lunch och eftermiddagsfika ingår.

Bä!re bilder för tryck

Lunchfredagar: sociala medier för tidningar

21 OKTOBER Din internetnärvaro är inte bara din sajt.

Vet du om a! man pratar om dig?

Vet du vad de säger? W4 ger en grundlig genomgång av sociala medier, bloggar, interaktivitet och nya sur'eteenden. Vi berä!a historien om hur e! nät av sidor, med envägskommunikation från en sajt till läsare, har blivit e! nät av fri! flödande information.

Under lunchen visar vi vilka roller tidningen och tidningens medarbetare kan ta i de nya sammanhang som växer fram. Vi guidar dig genom bloggar, Twingly, RSS, SEO, mobil-sajter, Twi!er och Facebook och hur man använder dessa på e! bra sä!.

Q Rätt innehåll i text och bild. Rubrik, ingress och brödtext. Bildvalets effekter.

Q Journalistikens dramaturgi.

Q Skrivövningar.

Q Våga stryka, ändra och skriva om.

Q Att göra tidning. Planering, budget, rollfördelning och delmoment.

Q Föreläsningar varvas med praktiska övningar och diskussioner.

Så lyckas du med din redesign Är din tidning så bra som den skulle kunna vara? Här är föreläsningen som hjälper dig a! se över formen och hur den kan utvecklas. Många tidningar är i grunden bra, men har med tiden blivit trö!a i formen och tilltalet.

Numera säger man a! e! magasin behöver se över sin form vart tredje år och en dagstidning vart femte. En redesign innehåller många moment och många beslut som ska tas innan det är dags a! välja typsni!en för rubriker och brödtext.

A4:s formgivningskonsulter Sofia Wixner och Anna Lundin berä!ar om vad som är viktigt a! tänka på före, under och e$er en redesignprocess.

Anna och Sofia har erfarenheter från både dagspress och magasin. E$er seminariet får du med dig en checklista som du kan utgå ifrån inför en redesign.

24 NOV

UR INNEHÅLLET:

Q Förarbete, designarbete och efterarbete – lägg upp din redesign.

Q Logotypen – integrerad eller enskild lösning?

Q Omslaget nu och då – trender.

Q Diskussioner.

KURSDAG 24 november 10.00 – 16.00.

PLATS A4, Bondegatan 21, Stockholm.

KURSANSVARIG Anna Lundin.

PRIS 1 400 kr plus moms. Fika och lunch ingår i priset.

Cyrus Highsmith och 2011 års bästa typsni!

Den 2 december anordnar A4 en typografidag med en genomgång av årets bästa typsni! och en föreläsning med den kända typsni!stecknaren Cyrus Highsmith, som ligger bakom typsni! som Antenna, Relay och Scout.

Det släpps nya typsni! hela tiden och det är inte lä! a! hänga med i utvecklingen. Under förmiddagen presenterar vi det bästa som släppts under 2011. Välritade och användbara typsni! för olika användningsområden.

Typsni!en är särskilt utvalda av A4:s formgivare och alla deltagare får e! usb-minne med presentationen på pdf och länkar till alla typsni!.

2 DEC

På e$ermiddagen industriella sanseriffer. får deltagarna möta Det kommer a! finnas go! om tid den amerikanska typ- för frågor och diskussioner under e$ersni!stecknaren Cyrus middagen.

Highsmith. Cyrus Highsmith jobbar som en av Font Bureaus KURSDAG 2 december 10.00–16.00.

Cyrus Highsmith. designer, undervisar i typsni!sdesign på PLATS A4, Bondegatan 21, Rhode Island School of Design och föreStockholm. läser över hela världen. Hans typsni!

KURSANSVARIG Sofia Wixner. återfinns i tidningar som Rolling Stone, PRIS 3 400 kr plus moms.

The Sunday Independent och The Wall Lunch och eftermiddagsStreet Journal. Han tycker mycket om fika ingår. Antalet platser är a! teckna och har en bredd i sin reperbegränsat, så boka din plats toar som han värnar om. Han designar i tid. kalligrafiska scripter lika gärna som

MED SMAK FÖR FORM

Talangen Jonas Melcherson

För Jonas Melcherson, vd för A4-gruppens webbyrå W4, betyder smaken mer än någonting annat. Väl hemma från e# stressigt jobb kopplar han o"a av framför grytorna.

Text CHRISTER FÄLLDIN Foto ANDREAS APELL

19

N

är Jonas växte upp grundlades det stora matintresset. Familjens många bilresor till Sydeuropa exponerade den unge Jonas för främmande mat och smaker. Han tycker om all sorts mat. Nästan.

– Jag gillar inte mat som smakar försiktigt, säger Jonas.

Det betyder i klartext mat som inte är tillräckligt kryddad. Chili är den ingrediens som Jonas Melcherson inte klarar sig 20

utan när han lagar mat. Indisk mat, och all arabisk mat, faller honom däremot i smaken. Just indisk mat är han »tokig i«.

– Jag äter också mycket italiensk mat.

JUST ITALIEN har spelat en viss roll för hans gastronomiska utveckling. Jonas har varit i Italien »minst tio gånger« varav några vistelser varit ganska långa.

– Jag talar inte italienska obehindrat.

Möjligen är det e! tredje språk e"er svenska och engelska, men för min del

JONAS MELCHERSON Gör: Vd för A4:s systerbolag W4.

Född: 1971, på Södermalm i Stockholm.

Uppvuxen kring Vita Bergen där A4 i dag har si! kontor.

Familj: Hustrun Sara och tre barn (8, 6 och 3 år).

fyllt av många besvärande »hinder«.

○ Men den svenska maten då?

– Jo, jag tycker om svensk mat också.

Särskilt fisken. När jag växte upp åt vi alltid piggvar med smör och pepparrot på midsommara"on. Jag var vuxen innan jag fa!ade a! det inte var vad alla andra åt just den dagen. Även diverse sillinläggningar och stekt strömming står på den svenska husmanskostlistan hos familjen Melcherson.

När Jonas var singel och började laga

HTIPITI Snabblagad variant av en stark fetaostdipp.

1 2 msk 1 paket 1 dl

Vitlökskly#a Stark ajvar relish Fetaost Matlagningsyoghurt

1. Hacka vitlöken fint och krossa den med knivbladet.

2. Knåda fetaostpaketet i handen innan du öppnar det, det är lä!are än a! till exempel mosa osten med en gaffel. Töm paketet i skålen.

3. Häll i matlagningsyoghurt och ajvar.

Blanda.

TABBOULEH Bulgur Salladslökar Slätbladig persilja Mynta Tomater Citronsa# Vitlökskly#a Bra olivolja Salt och peppar 1 Granatäpple

2 dl 2 1/2 kruka 1/2 kruka 3 2 msk 1 4 msk

1. Koka bulgur enligt anvisningen på paketet och låt svalna.

2. Blanda citron, olja och finhackad vitlök till en dressing och slå över bulgur i en serveringsskål.

3. Skär persilja och mynta fint, tärna tomat, hacka salladslökarna fint och vänd runt allt till en sallad.

4. Halvera granatäpplet och pressa halvorna över salladen. Salta och peppra.

HUMMUS 1 burk Kikärtor 1 msk Tahina (sesampasta, fråga i din matbutik) 2 msk Olivolja 1 dl Turkisk yoghurt 1 Vitlökskly#a 1/2 tsk Salt 1 Citron, pressad 1. Skölj kikärtorna och låt rinna av.

2. Mixa kikärtor, tahina, olivilja, vitlök, salt och citron.

3. Vänd ner yoghurten, som inte tål a! mixas.

mat för egen del ägnade han mycket tid åt a! laga »komplicerad« mat. Det har ge! honom både djup och bredd i matlagandet.

I dag lagar han väldigt sällan e"er lä!are recept, utan läser in sig på lokala, kulturellt betingade metoder och tillagningssä!.

INNAN JONAS MELCHERSON anställdes vid A4-gruppen jobbade han på Tasteline under å!a år. Det var en perfekt

Jonas kollar utbudet i Robert Ringströms fisk- och delikatessbutik Firren på Lidingö.

arbetsplats för den unge mat- och vinglade Jonas Melcherson.

I DAG BESKRIVER HAN SJÄLV sin matlagning som »en blandning av Italiens och Mellanösterns kök« även om det under sommaren blir mer grillvänliga inslag från väst, som de karibiska och kreolska köken – och asado, den sydamerikanska grillkulturen. Till hösten snöar Jonas in i »bonnigare mat« från exempelvis Piemonte, berä!ar han.

Just mixen är central i det mesta som Jonas gör. Han är inte mycket för exakta må!, utan låter känsla och omdöme styra.

– Det är därför jag inte gillar a! baka, för då måste du följa receptet slaviskt, säger han.

○ Det måste väl finnas någon mat som du inte gillar?

– Ja, små bläckfiskar med hela huvudet kvar. Och så dricker jag inte dåligt kaffe.b 21

Sju minuter med John Baskerville

Typsni#

Q Sju!onhundratalets Birmingham var hemort för John Baskerville, den engelska typografins skarpast lysande stjärna. En fritänkare i ordets bästa bemärkelse, ateist och uppfinnare, och

skapare av typsni!et som bär hans namn; Baskerville.

Han inte bara ritade typsni!, han utvecklade glä!at papper, bä!re stilgjutning, tryckpressens teknik och en ny sorts tryck-

svärta. Resultatet blev böcker i en kvalitet som överträffade allt som tidigare producerats.

På YouTube finns en sju minuters animerad film: www.youtube. com/watch?v=Auj6qqfoKGY

Typer vi gillar Det släpps nya typsni! i en rasande fart och det är inte helt lä! a! hänga med i utvecklingen. Här har vi, utan inbördes ordning, valt ut tio favoriter bland de typsni! som släpptes under första halvåret 2011.

Text SOFIA WIXNER

KINA

Byrå: Incubator Ritat av: Francesca Bolognini Läs mer: www.vllg.com Italienskan Francesca Bolognini designade tre vikter av Kina som e! projekt på Royal Academy of Art i Haag 2008. Nu komple!eras familjen med tre kursiver och släpps snart via Villages Incubator – där de hjälper unga designer a! utveckla sina typsni!. Kina är en spännande serif som experimenterar med extrema vikter.

NORDIC NARROW

Byrå: Fountain Ritat av: René Verkaart Läs mer: www.fountaintype.com

HERA BIG

Byrå: TypeTrust Ritat av: Lucas Sharp Läs mer: typetrust.com Hera Big är amerikanen Lucas Sharps första kommersiella typsni!. Han bor och jobbar i New York och har de senaste tre åren studerat på Parsons.

Hera Big är en ambitiös displayserif i 16 stilar som utny!jar många av möjligheterna som finns i Open Type. Höga kontraster och mycket ornament gör Hera perfekt för korta rubriker.

Holländaren René Verkaart vill ge varje typsni! en egen personlighet och har verkligen lyckats med det i sin senaste skapelse. E! »a« på en etike! inspirerade till den geometriska sanseriffen i sju vikter. De diagonala mi!strecken för tankarna till runskri$en och med sin höga x-höjd passar den för såväl rubriker som brödtext.

KOROLEV

Byrå: Device Ritat av: Rian Hughes Läs mer: www.devicefonts.co.uk

AKKO

Byrå: Linotype Ritat av: Akira Kobayashi Läs mer: www.linotype.com Det första typsni!et på länge från Linotypes typsni!schef är en sanserif med många användningsområden. Han ville göra en mjukare sanserif men hans intresse för det industriella gjorde a! det slutade i två familjer – Akko och Akko rounded. Han beskriver själv Akko rounded som en mix mellan DIN Next och Cooper Black.

22

Seriffamilj i standard, condensed och compressed i vardera tio stilar, inspirerad av en anonym designers textning på sovjetiska propagandaaffischer från 1937.

Korolev är en karaktäristisk sanserif från engelsmannen Rian Hughes som även ägnar sig åt serietidningar. Han designar, illustrerar och gör logotyper för DC och Marvel.

PT SERIF PRO

Byrå: Para Type Ritat av: Alexandra Korolkova Läs mer: www.paratype.com Ryska byrån Para Type har utvecklat det här ambitiösa seri$ypsni!et. Passar utmärkt för både brödtext och rubriker med sin höga x-höjd och sina robusta seriffer. Den kommer i hela 38 stilar designade av Alexandra Korolkova, typtecknare, lärare, bokdesigner och kalligraf. En sanserif ur samma familj släpptes under 2010.

Vill du se fler typsni"? A4 anordnar en typografidag fredagen den 2 december med en genomgång av årets favoriter och en föreläsning av Cyrus Highsmith.

Se kurskatalogen sidan 18.

FORAL

Byrå: Fountain Ritat av: Rui Abreu Läs mer: www.fountaintype.com Portugisen Rui Abreu har jobbat på slabserifen Foral i ungefär fyra år. Under den tiden har den utvecklats till e! organiskt och balanserat typsni!. Nu finns den a! köpa hos Fountain i å!a vikter med matchande kursiver. Foral passar mycket bra för rubriker men är också lä!läst i relativt små storlekar. En riktig arbetshäst alltså.

AGILE

Byrå: Incubator Ritat av: Edgar Walthert Läs mer: www.vllg.com Y!erligare e! projekt från en student publicerat av Incubator. Schweizaren Edgar Walthert jobbar som frilansande grafisk designer och typtecknare i Amsterdam.

METRIC

Byrå: Klim Type Foundry Ritat av: Kris Sowersby Läs mer: klim.co.nz Nyzeeländaren Kris Sowersby har släppt flera spännande typsni! de senaste åren. Det senaste är Metric, en geometrisk sanserif inspirerad av gatskyltar i Västberlin. Han ville undersöka den industriella geometrin och dess användning i skyltning. Han utvecklade två typsni! samtidigt, Metric och Calibre, båda utmärkta rubriksni!.

Hans Agile är en livlig sanserif som han själv tycker påminner om handskri$. Den har en mjuk och vänlig känsla, speciellt i de kursiva skärningarna.

ORBI & ORBI SANS

Byrå: Para Type Ritat av: Natalia Vasilyeva Läs mer: www.paratype.com Ännu en familj från Para Type, den här designad av Natalia Vasilyeva. Orbi finns både som serif och sanserif och kommer dessutom med tre dekorativa kalligrafiska skärningar samt tre speciella anfangskärningar. En stor familj som täcker de flesta användningsområden man kan tänka sig.

23

Illustratören Björn Öberg

Tecknare med svärta och humor

BJÖRN ÖBERG som också designar lampor, pallar och annat nyttigt, har illustrerat reportaget om redesignen av tidningen Byggnadsarbetaren på sidorna 6–9. Ålder: 29.

Gör: Illustratör & formgivare, Delägare i IDAG Design Studio, Sundsvall.

Utbildning: Industridesignprogrammet, grafisk design på Mi!universitetet i Sundsvall, Sundsvalls Konstskola KOMS, KV Konstskola i Göteborg.

Intressen: Matlagning, existentiell li!eratur, serietidningar, konst, svårlyssnad musik samt gamla monsterfilmer.

Favoritkortkommando: »Bulle+Alt+Esc. Ibland helt enkelt den bästa utvägen när saker inte blir som man vill.«

Illustration för Jusektidningen till artikel om 80-talister och deras syn på arbete. »80-talisten kan vara jobbig och kräsen med arbetsuppgi$erna men också enormt driven och en bra ambassadör för arbetsplatsen – om arbetet är roligt och stimulerande. Här tog jag fasta på det faktum a! jag själv är 80-talist och skapade en illustration utifrån e! delvis fiktivt scenario där min uppdragsgivare ber om en illustration varpå jag gnäller om a! det inte känns tillräckligt kul. Till min illustrationsbyline lades även epitetet ’80-talist’ till.«

Illustration för Norrlandsoperans uppsä"ning av Romeo och Julia. »I stället för a! välja någon av de klassiska scenerna (balkong- eller dödsscenen) valde jag a! arbeta med symbolik – gi$et och dolken som de tog sina liv med (här i en något modernare tappning med fällkniv och table!er) samt de två rosorna som symboler för pjäsens huvudpersoner.«

Illustration för Jusektidningen om kaffevanor på jobbet. »Kafferasten är på utdöende då vi får allt svårare a! slita oss från arbetet.

Förr tog vi fikarast – nu blir det o$ast en la!e på väg till jobbet eller maskinkaffe i plastmugg framför datorn. De!a illustreras delvis av mannen på bilden som får kaffe intravenöst medan han talar i telefon, men jag har också valt a! använda mig själv (om än på e! mer subtilt sä!) – då ’kafferingen’ i bildens nederkant visar a! inte heller illustratören pausar i si! arbete.«

24

A4 gillar

»Most of the mediocre design today comes from designers who are faithfully doing as they were taught in school: they worship at the altar of the visual.« Michael Beirut, partner i Pentagram.

4 typsnittsspel för din Iphone Font Game Kan du typsni!et eller den rä!a terminologin? E! frågespel med fyra svarsalternativ på varje fråga.

Kern Placera den saknade bokstaven i varje fallande ord på rä! plats och få poäng e$er hur nära du är den korrekta kerningen.

Helvetica vs. Arial Kan du se vilket typsni! det är? Svara snabbt så får du fler poäng.

Ishottheserif Skjut seriferna innan tiden går ut. Om du skjuter sanserifer tar spelet slut.

Fingertoppskänsla

Q Cornel Windlin, bland annat art director för Tate Etc, är en formgivare som inte bara verkar ha absolut gehör för estetiska harmonier, han lyckas dessutom a! både vara e! innehåll troget och samtidigt få designen a! leva e! eget liv – parallellt med innehållet. Kolla in hans arbete på www. lineto.com/.

I en källarlokal i Helsingfors ligger ljusbokstäver huller om buller i väntan på a" renoveras och få nya ägare.

Typografisk återvinning Företaget Character i Helsingfors har tagit som sin uppgi" a! rädda den offentliga typografin undan skroten.

Q Gamla neonskyltar, som annars skulle kasseras, monteras ner från husfasader, renoveras kärleksfullt och säljs styckevis till bokstavsälskare.

Character presenterade sin verksamhet på Milanomässan 2009, och har sedan dess spri! sina färgglada

jä!etyper över hela världen. Det finns konkurrenter som gör liknande saker, exempelvis i Nederländerna, men Character är de enda som monterar ny! LED-ljus i bokstäverna och gör plåtbokstäverna anpassade för både inom- och utomhusbruk.

När Wallpaper skrev om de finska

fasadklä!rarna så exploderade trafiken till företagets webbsajt och kunderna strömmade till.

Vill du se hur bokstäverna ser ut i verkligheten så finns de a! köpa på Adesso på Åsögatan 126 i Stockholm. Sajten hi!ar du på www. character.fi.

Paradis för pappersnörden.

Talangernas galleri Q Talent Gallery, som är både butik och galleri, är rena drömmen för bokstavs- och pappersnörden. Vill du inte köpa de handtryckta typografiska affischerna kan du som formgivare eller illustratör själv ladda upp dina alster på www.talentgallery.se.

Butiken ligger på Kocksgatan 23 i Stockholm.

Så förbereder du di# webbprojekt Q Välgjord hemläxa och koll på marknadsläget är hemligheten bakom alla lyckade mediawebbar.

Du kan själv förbereda dig inför din projektstart genom a! låna delar av W4:s metod för a! förbereda redesignprojekt.

Här kommer förberedande frågor:

1

Varför har företaget en sajt? A! andra har en är inte e! argument.

Kopiera inte konkurrenter, du ser starkare ut genom a! låta bli och göra din grej.

2

Vad är affärsmålet med sajten?

Nå nya målgrupper, sälja – i båda

fallen finns det många sä! a! lyckas och uppnå mätbara mål.

3

Lär dig dina besökares behov och vanor. Hur använder de webben, i di! segment? Tänk på a! en enskild besökare kan ha olika behov vid olika tidpunkter under veckan.

25

Fotografen Andreas Apell

Med blick för det personliga

ANDREAS APELL har tagit bilderna till reportaget om Jonas på sidorna 19–21. Ålder: 36.

Utbildning: BiskopsArnö, KY Bildjournalistik.

Kunder: Norstedts, DN, A$onbladet, tidningen Fokus, A4, tidningen Kollega, KA, Accent, med flera.

Favoritkortkommando: »Äpple+S. Innan det kraschar.«

»Bilden ingår i bildreportage om svenska försvaret som jag gjorde för tidningen Fokus. Freddy Thernström, Martin Bengtsson, Emma Larsson och Helena Bergström kör varor på marinbasen i Karlskrona.«

»Projekt om Solvalla camping i Stockholm. Jag har själv bo" på campingen av och till i två års tid. Ställdes ut som mi" examensarbete på BiskopsArnö och har publicerats i tidningen Fokus och Social Qrage. Bilden på Jeane"e tog jag första gången jag besökte campingen och träffade henne.«

»Leo Isaksson, 5 år, badar i Halmstads simhall. Pågående projekt om min bror och hans son.«

26

»Peter LeMarc, musiker. E" porträ"jobb för DN Söndag.«

Designprovningen

Medlem i Sveriges Tidskri$er?

Då får du köpa Designprovningen för halva priset, 10 000 kronor plus moms.

Inte medlem? Den är ändå värd pengarna – fråga en kollega som få! sin tidning analyserad av A4.

Testa din tidning Designprovningen firar tio år Chef var först ut – och över 60 tidningar har följt e"er sedan dess. 2011 fyller A4:s tjänst Designprovningen tio år.

– Vi är originalet, säger Pelle Anderson, A4:s grundare.

Text PATRICIA SVENSSON

L

ä!illgänglig med många kul ingångar – men otydlig rubrikhierarki på plocksidorna och mycket färg.

Så lät det e"er a! redaktionsledningen på Chef i januari 2001 skickat sin tidning på analys hos A4 Text & Form.

– Pelle håller ju på med sina nyhetsbrev och jag tror a! det var så jag upptäckte Designprovningen. Det var en ny idé som jag tyckte kändes kul, minns Chefs art director Dan Mårgård.

HAN HADE TILLSAMMANS med dåvarande chefredaktören Ann Fredlund, numera på magasinet Tara, diskuterat en utveckling av tidningen och beslöt sig därmed för a! testa A4:s nya uppfinning.

– Det är alltid bra a! någon annan ti!ar på det man gör. Vi fick en tankeställare.

Det blev ingen omgörning den gången, men var ändå värdefullt. Vi rensade upp lite i typsni!sfloran, tidigare hade vi lekt lite för mycket, berä!ar Dan Mårgård.

Pelle Anderson genomförde själv provningen av Chef.

– Jag vill minnas a! vi var ganska

VAD VAR BÄST MED DESIGNPROVNINGEN?

28

snälla. Senare har jag förstå! a! den redaktion som väljer en designprovning från A4 gärna vill ha lite spö. Ska man bli fin måste man ibland lida pin, säger han.

DESIGNPROVNINGEN går igenom tid-

ningarna från början till slut – kunden får omdömen om till exempel struktur, redigering, typografi, bilder samt tryck.

– Idén till Designprovningen kommer från vårt tidiga arbete med redesign av tidningar. Vi gjorde alltid en analys som startpunkt för projekten och e"er e! tag insåg vi a! analysfasen var en tjänst i sig, möjlig a! paketera och sälja. Vem som sen gjorde själva omgörningen, om

Dan Mårgård.

DET HÄR ÄR DESIGNPROVNINGEN Designprovningen innebär a! två av A4:s konsulter går igenom kundens tidning.

Resultatet presenteras både muntligt och skri$ligt i e! »besiktningsprotokoll« som visar vad A4 tycker är bra, mindre bra samt vad som måste

åtgärdas genast. Designprovningen utvärderar tidningen på följande huvudområden: x Struktur, tempo, rytm och kontraster. x Redigering och layout. x Typografi. x Bilder och färger.

en sådan var önskvärd, spelade ju ingen roll, säger Pelle Anderson.

Han brukar beskriva tjänsten som Bilprovningen snarare än bilverkstan.

– Designprovningen visar felen, men vi meckar inte.

På bolaget Svensk Bilprovning var man dock må!ligt road av jämförelsen – under vintern 2004 fick Pelle Anderson e! skarpt mejl från Bilprovningens vd.

– Den första loggan vi gjorde för Designprovningen fick dem a! gå i taket och hota med rä!sliga åtgärder. Vi var snälla och tog bort den, säger Pelle Anderson.

SEDAN STARTEN 2001 har över 60 tidningar genomgå! provningen. Alla har sina egna fel och brister – men Pelle Anderson ser en hel del likheter: – Det finns helt klart återkommande problem. Strukturproblem på olika sä!, vilket inkluderar en övertro på sidvinjettering. Dåliga typsni! eller illa använda.

Bildrepro av icke utbildad personal. För liten fotobudget, otydliga utlägg av fotojobb och rutinmässiga val av fotograf.

Listan kan göras längre, men jag stannar där.b

Sven Johansson, Chefredaktör, Arbetarbladet (provad 2008):

Örjan Björklund, Redaktionschef, Dagens Samhälle (2010):

Peter Bergvist, Chefredaktör, Verkstäderna (2008):

– Det var en bra ögonöppnare, framför allt när det gäller färganvändningen där vi hade varit alldeles inkonsekventa utan a! ha se! det tidigare. Resultatet hade vi med oss när vi gjorde en snabb åtgärd och resten tog vi med oss när vi gjorde en mer långsiktig åtgärd.

– Den var jä!ebra på alla möjliga sä!. Den ger ahaupplevelser som bara en utomstående besiktning kan ge och uppmärksammar även små, men viktiga detaljer som man för länge sedan blivit blind för själv.

– När det kom så mycket synpunkter nappade företagsledningen på a! satsa pengar på a! göra om. Annars hade det aldrig blivit av. Nu är läsarna uppåt och tycker det är bästa tidningen på Mentor, på grund av utseendet framför allt.

7

EN TIDNING FRĂ&#x2026;N PLAN SVERIGE NUMMER 1 : 2009

BLI DIN EGEN CHEF

TEMA: barns säkerhet

KVINNOR FLEST PĂ&#x2026; HĂ&#x2013;GSKOLAN

VarfÜr leder dü männen lÜneligan?

4

SMARTA SVAR FĂ&#x2013;R ATT FIXA JOBBET

ATT PLUGGA MED BARN

SVERIGES STĂ&#x2013;RSTA OCH MEST LĂ&#x201E;STA TIDNING FĂ&#x2013;R STUDENTER

.5--%2 n

Plan 2008 â&#x20AC;&#x201C;ett aktivt ĂĽr fadderbrevets lĂĽnga resa Recept frĂĽn andra sidan jordklotet

ÂťVĂĽga prata om vardagsvĂĽldetÂŤ

Vi har träffat tre studenter som satsat pü sina idÊer

FĂ&#x2013;RSTA TIDEN PĂ&#x2026; JOBBET SĂĽ är det att vara nyanställd

www.studentliv.se

%. 4)$.).' &ž2 !,,! -%$!2"%4!2%

Ă&#x17E;Â&#x2026;iĂ&#x152;iĂ&#x20AC;

4ORRA FĂ&#x161;TTER OCH TORRT MATERIAL I ALLA VĂ&#x2039;DER 'ž4%"/2' 0Ă? INSIDAN AV DETTA JĂ&#x2039;TTE

LIKA VĂ&#x2039;DERSKYDD JOBBAR ETT VĂ&#x2039;LMĂ?ENDE ARBETSLAG PĂ? ARBETSPLATSEN VID #HAL MERS 4EKNISKA (Ă&#x161;GSKOLA I 'Ă&#x161;TEBORG -Â&#x2C6;`>Â&#x2DC;Ă&#x160;ÂŁĂ&#x201C;

(ALVERA SJUKFRĂ?NVARON 34/#+(/,- $IVISION "OSTAD HAR STARTAT ETT PROJEKT FĂ&#x161;R ATT HALVERA SJUKFRĂ?NVARON -Â&#x2C6;`>Â&#x2DC;Ă&#x160;ÂŁĂ&#x2C6;Â&#x2021;ÂŁĂ&#x2021;

lärarspecial

5DDA MASKINER PĂ? ,AMBERTSSON

Â&#x17D;Â&#x153;Â&#x2DC;Â&#x153;Â&#x201C;Â&#x2C6; !LLA ANSTĂ&#x2039;LLDA I 0EABKONCERNEN ERBJUDS ATT KĂ&#x161;PA KONVERTIBLER I 0EAB -Â&#x2C6;`>Â&#x2DC;Ă&#x160;{ w,Ă&#x2039;RLINGSPROGRAMi -!,-ž 0Ă? #ONCORDIA I -ALMĂ&#x161; HAR MAN HITTAT EN EGEN LĂ&#x161;S NING PĂ? PROBLEMET ATT REKRY TERA LAGBASAR TILL STORA BYGGEN (Ă&#x2039;R HAR MAN EN LAGBASLĂ&#x2039;RLING SOM GĂ&#x161;R ALLT SOM EN LAGBAS GĂ&#x161;R -ED DEN SKILLNADEN ATT HAN HAR EN ERFAREN LAGBAS ATT LUTA SIG MOT NĂ&#x2039;R HAN BEHĂ&#x161;VER RĂ?D OCH STĂ&#x161;D

Ă&#x17E;Â&#x2026;iĂ&#x152;Ă&#x160;Ă&#x160;qĂ&#x160;Ă&#x160;-Â&#x2C6;`Â&#x153;Ă&#x20AC;Â&#x2DC;>Ă&#x160;£ä

Yrket, lĂśnerna och Nina Lundegren

,).+ž0).' 0� ,AMBERTSSON I ,IN

KĂ&#x161;PING lNNS DET MĂ&#x161;JLIGHET ATT HYRA EN ISMASKIN ELLER VARFĂ&#x161;R INTE EN MASKIN FĂ&#x161;R ATT SKĂ&#x161;TA KONSTGRĂ&#x2039;SPLANER -Â&#x2C6;`>Â&#x2DC;Ă&#x160;Ă&#x201C;ä

(ELENE HAR Ă?KT 2OSA "USSARNA

Den senaste designprovningen gjordes ĂĽt tidningen NĂśtkĂś", e" magasin frĂĽn Svensk MjĂślk som gĂĽr ut till svenska kĂś"bĂśnder sex gĂĽnger om ĂĽret.

*iĂ&#x20AC;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â?Â&#x2C6;}Ă&#x152;Ă&#x160;Â&#x201C;i`Ă&#x160;qĂ&#x160;-Â&#x2C6;`>Â&#x2DC;Ă&#x160;Ă&#x201C;n

4%-! +OMMUNIKATION

vetenskap & klinik: titanskelett â&#x20AC;˘ tandlĂśshet â&#x20AC;˘ downs syndrom

11

nr

2005

MĂĽndag 3 januari 2005 LĂśsnummer 1,20 euro

Det här är nügra av tidningarna som A4 har Designprovat under de senaste tio üren.

Sü här süg tidningarna ut när vi provade dem.

&

# & #

Regeringsprogrammet presenterat fÜr lagtinget Utredning om en kommunreform, kortrutt i skärgürdstrafiken, plan och lag fÜr äldreomsorgen, en jour fÜr misshandlade kvinnor och barn, en enda gymnasieskola samt privatisering och konkurrensutsättning inom trafiken.

Det är nügra nyheter i fÜrslaget till regeringsprogram som lades fram i dag.

LantrĂĽdet Roger Nordlund (c)

beskriver sitt fjärde regeringsprogram som mer engagerat och mer politiskt än de tidigare.

Socialdemokraternas prägel är tydlig; demokrati, jämställdhet, hüllbar utveckling och rättssäkerhet lyfts fram liksom behovet av en üländsk socialpolitik. Samtidigt betonas behovet av en stram ekonomi.

Sidan 7

â&#x20AC;?Sorgen är obarmhärtigâ&#x20AC;?

Obarmhärtig.

SĂĽ beskriver BjĂśrn Geelnard tillvaron fĂśr de anhĂśriga till dem som saknas efter katastrofen i Sydostasien. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x201E;ndĂĽ mĂĽste vi fĂśrsĂśka ĂĽtergĂĽ till vardagen.

BjÜrn Geelnard har inte fütt nügot besked om sin syster och hennes tvü smü barn, tre av de sju saknade ülänningarna.

Ă&#x201E;ven familjen Jakobsson saknas fortfarande. PĂĽ nyĂĽrsafton gick Bo Jakobsson - bror till fĂśrsvunna Maj-Len Jakobsson med familj - till polisen i Helsingfors fĂśr att ge ett DNA-prov som hjälp fĂśr identifieringsarbetet. Systersonen Stefan Hilton har under nĂĽgra dagar fĂśrgäves sĂśkt efter familjen pĂĽ ort och ställe.

Sidan

Vackert och värdigt pü nyürsafton

Büde i kyrkorna och pü torget tändes münga ljus under nyürsnatten. Ett hundratal personer samlades i S:t GÜrans kyrka fÜr att be om visshet om de saknade ülänningarna.

Pü torget hade staden ordnat ett annorlunda program. De traditionella raketerna uteblev och glädjeropen likasü.

I stället slÜt närmare 1.000 personer upp fÜr att tända ljus och hedra offren och de saknade i naturkatastrofen.

Sidan 12

Ă&#x2026;ttaĂĽriga Rosanna EnstrĂśm och Matilda Mattsson gick i onsdags själva ut och samlade i pengar till de katastrofdrabbade. â&#x20AC;&#x201C; Vi tyckte synd om dem där nere, fĂśrklarar Rosanna EnstrĂśm.

Sidan 14

' ( . Sara Karlsson var en av de hundratals som slÜt upp pü torget pü nyürsafton fÜr att tända ett ljus fÜr offren i naturkatastrofen.

Aulikki tog hem aktie-Ă&#x2026;M

Samlade pengar i en hink

Omtänksamma. Utan att berätta fÜr fÜräldrarna gick Matilda Mattsson och Rosanna EnstrÜm och samlade pengar.

Här sitter de i soffan tillsammans med Janina MÜrn, Ronny EnstrÜm och Robin EnstrÜm.

Ă&#x2026;rets segrare i den stora placerartävlingen Aktie-Ă&#x2026;M blev Aulikki Karlsson i Mariehamn. Hon lyckades bäst av alla 473 deltagare att fĂĽ sina 2.000 euro att växa pĂĽ bĂśrserna.

Sidan 23

MATILDA ANDERSSON

Ă&#x2026;rets fĂśrsta baby var en pojke

Jaana Salminens och Alef Jansson lilla pojke var fĂśrst ut ĂĽr 2005.

Den fĂśrsta januari klockan 12.38 fĂśddes han.Storebror Elmer Jansson hade namnet klart: â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;?LĂĽngbenâ&#x20AC;? ska han heta!

Sidan 11

" !

FOLKUNIVERSITETET

N CHEF

BARNENS #1 FRAMTID

3

JAPAN SprĂĽk och kultur lockar svenskar TEMA Det internationella Folkuniversitetet ARKHANGELSK Ekoturism i Ryssland BHUTAN, SERBIEN IRAK, MAURETANIEN FrĂĽn hela världen fĂśr studier eller jobb KENYA och KUBA Gymnasieelever pĂĽ fältstudier CECILIA PALM, nytillträdd rektor â&#x20AC;&#x201C; Vi satsar pĂĽ sprĂĽkverksamheten utomlands

TIDSKRIFTEN NUMMER 2 2005

Framtidens utbildningslandskap t Sociala arbetskooperativ

Nordens stĂśrsta tidskrift inom värme, ventilation, sanitet, VA, miljĂś, energi, kyla och isolering ¡ N U M M E R 8 ¡ AU G U S TI 200 6 22 SCA miljardsatsar â&#x2014;?

34 Isolerare R E P O R TAG E: Offentlig prispress synas â&#x2014;?

40 Valguide â&#x2014;?

84 Almedalen â&#x2014;?

90 Världens längsta skidtunnel â&#x2014;?

114 sanerar PCB â&#x2014;?

46 Wolseley in i Norden â&#x2014;?

47 Villaägare NYH ETE R: Ny okänd NVS-ägare â&#x2014;?

54 Kopparpriser slĂĽr ut fabrikanter â&#x2014;?

60 51 Nya byggregler klara â&#x2014;? nobbar Fortum â&#x2014;?

GasellfĂśretag i Fagersta

Med fjärrvärmerĂśr som tillväxtmotor â&#x2014;?16

63 TIDNINGAR DESIGNPROVADE UNDER 10 Ă&#x2026;R 2011 NĂśtkĂś!, RestauratĂśren, Riksdag & Departement 2010 Wheels Magazine, Dagens Samhälle, Tandläkartidningen 2009 SmĂĽlänningen, Barnens Framtid, Drammens Tidende 2008 Motor-Magasinet, Ă&#x2013;stersunds-Posten, Vi BĂĽtägare, Allt om Husvagn och Camping, Arbetarbladet, Ă&#x2026;ka Skidor, Verk-

städerna, Trønder-Avisa (designprovning av den ordinarie tidningen och dummysidor fĂśr en redesignad tidning och bilaga), Arkitekten 2007 Svensk Jakt Nyheter, Skolvärlden, Studentliv, SmĂĽlandsposten 2006 VVS-Forum, Hallands Nyheter, Dagens Medicin, Ă&#x2013;stran/Nyheterna 2005 Tandläkartidningen, LO-Tidningen, Stavanger

A"enblad, SIS Standard Magazine, Vi i Peab, Folkuniversitetet, The Swedish Club Le!er, Hälsa, Kansan Uutiset Viikkolehti, SIA Skogsindutriarbetaren, Ă&#x2026;lands-Tidningen, Arbetarskydd, VästerviksTidningen 2004 Fjärrvärmetidningen, Vi Bilägare, ST Press, Civilekonomen, Ulricehamns Tidning, Allt om Hjälpmedel

10 2003 Restaurang & Storhushüll, Kommunalarbetaren, Fastighetsvärlden, Praktiskt Butiksarbete, Travronden, Dagens Industri, MiljÜforskning, OmVärlden 2002 SKTF-tidningen, Tidskri"en Advokaten 2001 FÜrsäkringsvärlden, MiljÜaktuellt, Affärsvärlden, Dagens Arbete, SkÜna Dagar, Si"idningen, Sesam, Chef

° IDĂ&#x2030;ER OM MUSEER STOCKHOLM, PARIS, KĂ&#x2013;PENHAMN

° BIBLIOTEKET PĂ&#x2026; HYLLAN OVISS FRAMTID FĂ&#x2013;R DELPHINIUM

° KRASCHEN I KRISTALLKULAN TVĂ&#x201E;RSTOPP ELLER LĂ&#x2026;NGSAM INBROMSNING

SĂ&#x201E;MRE MARKNAD

Behov finns alltsü och brister är lätta att identifiera. Marknaden är i grunden sund, men fÜrstüs beroende av en efterfrügan som nu viker. Men när finansieringssystemet drabbas av infarkt och framtidstron für sig en tÜrn hjälper det inte att uppgifterna och behoven finns där. Alla berÜrs, även arkitekterna som kommer att fü känna av en sämre marknad.

LEDAREN SID 82

TĂ&#x201E;T STAD

oktober 2008

ARKITEKTEN

Vad händer utanfÜr den täta staden och vilka fÜrutsättningar vilar det täta stadslivet pü?

Pü sommarställen, flygresor och fritidsaktiviteter pü annat hüll och pü en produktion och konsumtion som är allt annat än resurssnül och rättvis?

DEBATT SID 64

29

Tryckteknik

Bra el nyckeln till grönare tryck Miljöanpassat papper, medvetet tryckeri och layout för mindre pappersspill.

De#a är några gröna exper#ips för miljövänligare trycksaker.

Text MADELEINE BÄCK

RESULTATEN FRÅN EN ANALYS Maria Enroth gjorde 2009 visar tydligt vilken klimateffekt den nationella elmixen kan ha för tryckerier och pappersbruk och i slutändan för den färdiga trycksaken.

Produktion av en 100-sidig tidning i upplaga om 75 000 exemplar släppte sammantaget ut 3,2 ton koldioxid om den trycktes i Sverige och på svenskt

HUR JOBBAR NI FÖR GRÖNA TRYCK SAKER?

30

ULF LUNDIN

D

et gäller a! gå bakom de tjusiga kulisserna för dig som vill göra en trycksak med så låg miljöbelastning som möjligt. Pappersprover och reklamblad säger inte mycket.

För a! minska klimatbelastningen och utsläppen av växthusgasen koldioxid bör du lägga tid på val av papper och tryck, rekommenderar miljöforskaren Maria Enroth på MSG Management System Group.

För e! par år sedan disputerade hon just på hållbarhetsarbete i grafiska medieföretag. A! välja svenskt papper och tryck är o"a bra, säger hon.

– A! svenska val kan vara bra för klimatet beror till stor del på a! vi har en bra elmix. Elproduktionen i Sverige sker främst med va!en- och kärnkra". Elen i många andra länder är mycket mer baserad på kolkra", säger hon.

Maria Enroth.

papper. Trycktes samma produkt i Polen på precis samma papper tiodubblades utsläppen till cirka 32 ton. Tryck i Polen på e! annat, mindre klimatanpassat, papper skruvade upp utsläppen till 35 ton.

– DET ÄR TRYCKET och pappersproduktionen som ger störst effekt på koldioxidutsläppen för trycksaker. Transporter spelar o"a en mindre roll även om det varierar med produkt och leveranssä!, förklarar Maria Enroth.

Analysen betyder dock inte a! hon utesluter utländska alternativ. Allt fler länder satsar på elproduktion från förnybara källor vilket minskar trycksakens klimatpåverkan. Viktigast är, tycker hon, a! välja en tryckleverantör som aktivt arbetar med energibesparingar och e! papper med låga utsläpp av klimatgaser, gärna miljömärkt som

kommer från e! certifierat hållbart skogsbruk, exempelvis med så kallad FSC-märkning.

Men allt hänger inte heller på tryckerier och papperbruk. Även du som formger tidningar kan göra medvetet gröna val. E! viktigt sådant är a! minska pappersspillet.

– Bäst är a! layouta produkten så a! man inte bygger in skärspill gentemot tryckpressen, säger Maria Enroth som tipsar om a! kolla med tryckeriet innan formgivningen och anpassa formatet till aktuell press.

DEN SOM DÄRTILL anpassar övriga materialval till hur produkten ska användas och till dess livslängd har gjort mesta möjliga gröna val för sin trycksak, tycker Maria Enroth. Klimatkompensation reserverar hon sig däremot lite för.

– Det är lä! a! det blir som a! köpa sig fri. En förutsä!ning för a! göra det är a! klimatpåverkan först minskas på andra sä! så mycket det går. Däre"er kan man klimatkompensera för resten.b

GRÖNA TIPS FÖR DIN TRYCKSAK

○ Välj tryck och papper från land med klimatvänlig elmix. Inget kol.

○ Layouta för minimal beskärning. ○ Miljö- och FSC-märkt papper.

Anita Axby, Sörmlands Grafiska i Katrineholm:

Ulrika Åhs, projektledare, Lenanders tryckeri i Kalmar:

– Vi är e! Svanenmärkt tryckeri så vi använder till stor del papper, färger och kemikalier som är godkända av Svanen.

Dessutom köper vi enbart el från va!enkra". Vi rekommenderar också FSC-märkt papper. Självklart är vi även ISO 14001:2004-certifierade. Vi arbetar just nu med hjälp av Maria Enroth (se intervju ovan) med a! ta fram vår »Carbon Footprint« som hjälp i vårt fortsa!a miljöarbete.

– Vi är e! av få klimatneutrala tryckeriföretag. Vi är Svanenlicencierade och certifierade enligt ISO 9001 och 14001. Vi har satsat hårt på miljö- och kvalitetsarbete vilket betyder a! våra utsläpp beräknats och reducerats, a! all el vi använder är grön och har kommit högt på Greenpeaces lista. Dessutom återvinner vi spill och avfall och när vi investerar gör vi det i miljövänlig teknik. Vi erbjuder också FSC-märkta papper a! trycka på.

Vill du jobba i A4-gruppen?

A4-gruppen växer. Gamla kunder ger oss förnyat förtroende, och nya kunder kommer med spännande projekt. Vi jobbar med tidningsutveckling och produktion, webbdesign, grafiska profiler och logotyper, kommunikation och utbildning.

Utgjord på de"a vis, med istockbild. Två bilder på Cortina-press som jag få" av Mi"Media finns på server. Blev dock för reklamigt a" använda här ansåg jag.

Dessutom jobbannons med vårt profiltypsni"(?).

A4, navet i A4-gruppen, har funnits i över 20 år och är branschens ledande designbyrå. W4 har på kort tid etablerat sig som experter på tidningswebbar. X4 gör alltifrån prisbelönt design på interntidningar till logotyper och profilprogram för stora organisationer. Lilla T4 utvecklar och säljer svenska typsnitt.

I oktober flyttar vi in i nya, fräscha lokaler tvärsöver gården på Bondegatan på Söder i Stockholm (nej, vi säger inte SoFo). Kanske finns en ledig plats till dig? Är du en vass, driven och trevlig

Q Q Q Q Q Q

Reporter Redaktör Layoutare/redigerare AD Webbformgivare PHP- eller Frontendutvecklare

Mejla ditt CV till Pelle Anderson, pelle@a4.se, och berätta varför du vill bli en av oss i A4-gruppen!

Foto ISTOCKPHOTO

Patrick Andersson Wiklander, Mi"Media Print i Sundsvall: – Vi klimatkompenserar all produktion och använder papper från så närliggande leverantörer som möjligt. Vår nya tryckpress med hybridteknik och »waterless printing« är också en miljövinst. Inget va!en används och förbrukningen av kemikalier blir också betydligt mindre. En stor fördel är makulaturen, vi har full färgtäckning redan e"er 50 provexemplar a! jämföra med en vanlig heatsetpress där det kan krävas flera tusen exemplar.

A4 är en av Europas största och äldsta byråer för tidningsutveckling. Vi hjälper redaktioner att utveckla sina tidningar i både form och innehåll. Vi har utbildningar, gör analyser och utredningar, redesignar papperstidningar och webb. Vi utför också redaktörsuppdrag och levererar avdelningar eller hela tidningar. Bland våra uppdragsgivare finns magasin, förbundstidningar och både svensk och internationell dagspress.

31

A4 Bondegatan 21 116 33 Stockholm

Gästkrönikan Göran Carstorp

Fyrljuset i e! hav av information

V

issa förutsägelser har en tendens a! bli självuppfyllande.

En sådan är mantrat om den förestående tidningsdöden.

Ni har alla hört det: dagstidningen är e! medium på väg ut, ungdomar är inte intresserade och nu tar de digitala medierna över. Inom tidningsbranschen har vi det senaste decenniet varit duktiga på a! själva sprida den bilden i e! masochistiskt redovisningsnit.

JAG HAR FUNDERAT ÖVER varför vi envisas med a! offentliggöra våra

förestående misslyckanden. Är det en kollektiv gardering? Det är i alla fall udda. Tv-bolagen gör tvärtom: trots a! konkurrensen mellan kanalerna är stenhård, ly#er de fram sina framgångar istället för sina problem.

Hela mediebranschens förutsä!ningar har de senaste decennierna förändrats i grunden. Framför allt har journalistikens informationsmonopol brutits i och med digitaliseringen. I dag kan människor, företag, partier och organisationer kommunicera direkt med omvärlden utan a! gå omvägen över en redaktion.

Vi journalister har inte längre monopol på a! definiera verkligheten. Den tid då vi avgjorde vad som var värt a! berä!a och diskutera är förbi. Som samhällsmedborgare tycker jag a! det är en demokratisk och fantastisk utveckling! Nu kan fler komma till tals – på egna villkor. Men den utgör inte något hot mot dagstidningen. Tvärtom tror jag a! den bara ökar intresset för en relevant journalistik. Ju mer information som är i omlopp, desto större behov har vi a! få den sovrad och sorterad.

Aldrig har väl behovet av analys och granskning varit större än i dag!

Och aldrig tidigare har dagstidningarnas varumärken ha# lika stora potentialer a! ta plats som fyrljus i det oändliga informationshavet!

»Kalla mig gärna papperskramare.

Jag är övertygad om a! den tryckta tidningen har fördelar gentemot digitala publiceringsformer.«

KALLA MIG GÄRNA PAPPERSKRAMARE. Jag är övertygad om a! den

tryckta tidningen har fördelar gentemot digitala publiceringsformer. När vi på SN nyligen frågade vår 600 personer starka läsarpanel om vad den tycker om a! läsa papperstidningen gentemot a! läsa nyheter på nätet, fick vi en massiv kärleksförklaring till den tryckta tidningen som svar.

Våra läsare, framför allt kvinnorna, beskrev lustfyllt hur de brukar ta med sig tidningen i sängen och hur den förknippas med ledighet och frihet till skillnad mot digital läsning, som ger dem en känsla av a! jobba.

Budskapet är tydligt: den tryckta tidningen handlar om bekvämlighet och upplevelse. Och dess kärnkvalitéer kan, utifrån våra läsares svar, sammanfa!as i två ord: relevans och relation.

Där har vi vår framtid! Framtiden handlar inte om teknik, utan om vad vi vill ge våra läsare. Och då blir påståendet om tidningsdöden bara e! svepskäl för a! inte bry sig. b 32

NJUTER AV SINGÖS NATUR Namn: Göran Carstorp. Ålder: 53.

Familj: Gi# med Ka$is, två dö$rar: Vendela (7), Sissela (15).

Bor: Radhus i Nyköping.

Gör: Chefredaktör och ansvarig utgivare för Södermanlands Nyheter.

På fritiden: Reser, springer, lyssnar på musik (Bachs cellosviter!), njuter av naturen på Singö i Roslagen.

Läser varje dag : SN (förstås), EskilstunaKuriren, KatrineholmsKuriren, Folket, Länstidningen i Södertälje, DN, SvD, Medievärlden, Al Jazeera.

Läser varje månad: Fokus, dokumentärer, Dagens media, diverse resetidningar, historiska skildringar, King, Amelia.

Favoritkortkommando: F5 (uppdatera i webbläsare). Jag vill a$ saker ska hända. Och det ska hända snabbt!