Scenen_#2_2021

HEMMA HOS PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #2 2021

FREDERIK QUIÑONES

Dubbelt aktuell danskung

ELECTRIC BOOGIE: EN NY DANSSCEN BIANCA KRONLÖF SKRIVER BREV MUSIKEN TAR PLATS PÅ SCEN ALEXANDRA PASCALIDOU OM MAMMOR

LEDARE

MAGNUS PODD-TIPS

Scenkonsten är död!

Länge leve scenkonsten!

D

Men nu är det dags. Vi får äntligen öppna våra scener med fantastisk scenkonst!

Det är bara att hoppas att vi slipper bakslag.

I detta nummer får ni ta del av banbrytande dans, hisnande cirkusartister, två tvistande systrar, erfarna scenkonstmedarbetare, repertoarplanering och mycket mer.

Riksteatern gjorde förra året succé med sin ASMR-podd, men det finns andra spännande poddar som anknyter till teater, dans och musik…

Länge leve den levande scenkonsten!

Lunch med Montelius

Håll till godo.

Teaterdirektören Martina Montelius och kritikern Gunilla Brodrej hyllar kulturtanten – oavsett kön.

En varg söker sin podd Serietecknaren Liv Strömquist och författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli i långköraren om kultur och livet.

MAGNUS ASPEGREN, VD RIKSTEATERN

Brita & Parisa Brita Zackari och Parisa Amiri granskar populärkultur – smart och insiktsfullt.

Kulturens ABC Cecilia Suhaid Gustafsson och Caisa Stina Forsberg kallar den själva för världens bästa podcast. Jag säger topp tre.

MAGNUS BERGSTRÖM

et är faktiskt sant. Scenkonsten har varit död. Konsten för en scen dog med en pandemi. Men ryktet om dess verkliga död var överdriven.

Precis som efter alla katastrofer reser sig nu världen sakta åter och vi kan äntligen se också scenkonsten resa sig ur sin aska.

Kanske pånyttfödd med ny energi och med nya utryck och med nya möjligheter i en värld som är både som vanligt och som något helt nytt.

Det kommer givetvis bli oerhört intressant att diskutera hur vår syn på konst och kultur förändrats under denna pandemi. På ett sätt tror jag vi stärkt vår position i vårt samhällsbygge. På ett annat har pandemin helt och fullt blottlagt att det finns annat i vårt samhälle som är viktigare. Om man nu nödvändigtvis måste ställa saker emot varandra. Men vad är det som gör att vi kunnat trängas på köpcentra och på resor samtidigt som vi inte kunnat sitta tillsammans i en salong?

Det har helt klart setts som skillnad mellan sittande nykter publik och en samling köpglada konsumenter. Är man djävulens advokat är det väl bara att inse att marknadsekonomin gått före att ge våra medborgare möjlighet till konst och kultur.

Vi vill ju inte stå med ett skuldberg med en lågkonjunktur som följd. Men vad är det som säger att vi vill stå med sargade själar och en sönderslagen infrastruktur för ett demokratiskt kulturliv? Alla arrangörer runt om i hela vårt land som oftast arbetar helt ideellt har kämpat för att göra vår röst hörd och stå stadiga när vi nu äntligen kan öppna igen.

Hemma hos Strage Nördigt om musik med Sveriges mesta musikjournalist Fredrik Strage.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin.

Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren. Redaktionsråd: Magnus Aspegren, Erica Espling, Lisa Färnström, Maria Gage, Joacim Gustafson, Peter Köhler, Anneli Lundmark, Rebecka Melin, Anna Novovic, Sanna Nyman, Christine Söderberg, Ulf Thörn.

Fotograf omslag: Elisabeth Toll. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg. www.riksteatern.se

2

SCENEN 2 2021

M-A LEMIRE/CIRQUE DU SOLEIL

INNEHÅLL #2 2021

10

42 PAJALA UNGA RIK STEATERFÖREN ING

4 INGÅNG: Nytt om teater, dans och musik.

10 Cirkus är inte vad cirkus än gång var – den är mycket bättre! Ny, fräsch och djurfri.

14 Koreografen Fredrik Quiñones är dubbelt aktuell i höst, på scen och på Netflix.

18 Stockholm och hela Danssverige har fått en ny scen: Elverket. Vi åkte dit.

20 Hur går det till när en idé omvandlas till föreställning? Vi förklarar.

22 Rani Nair håller danskroppen i form.

24 KLASSIKERN: What Ever Happened to Baby Jane?

SCENEN 2 2021

44

JOHAN STRINDBERG

THRON ULLBERG

36

25 VÅRA VÄNNER: Alexandra Pascalidou 26 Musikal, musikteater, teaterkonsert – kär genre har många namn.

32 Att skriva manus för ungdomar är en utmaning – och en inspiration.

36 Bianca Kronlöf berättar om breven.

40 Ta tåget till kontinenten med slutdestination Londons teaterdistrikt.

42 VÅR FÖRENING: Pajala Unga Riksteaterförening 44 I KULISSEN: Birgitta Persson, producent 46 KRITIKERN: Isa Andersson 3

INGÅNG NYTT OM SCENKONST RETROSPEKTIV: ROY

STUDIO 24

STINA WIRSÉN

Kliv in i mästerregissören Roy Anderssons magiska film- och berättarvärld och få en inblick i hantverk och metodik. Delar av kulisserna och modeller från studion på Sibyllegatan 24 i Stockholm har flyttats till Kulturhuset Stadsteatern för att, som Roy säger, tydliggöra detta att vara människa.

[ C I TAT E T ]

”Ungefär som Crocodile Dundee när han kommer till New York och inte fattar hur det funkar.”

Marianne Mörck om sin karaktär Britt-Marie som kliver ur rollen som hemmafru och möter världen och livet, där utanför.

Hösten 2021 åker Britt-Marie var här på Riksteaterturné.

KAOS I KULISSEN Nej, inget går något vidare under premiären. Scenmästaren är överbelastad, skådespelare är berusade, repliker glöms och alla går in och ut genom fel dörrar under föreställningen. Häng med i kaoset backstage och få en förståelse varför vissa utvecklar rampfeber. Föreställningen Rampfeber är ett samarbete mellan Riksteatern Crea och norska Teater Manu. Turnerar hösten 2021.

HAL FISK FASCINERAR Patrik Svenssons bok Ålevangeliet handlar lika mycket om världens mest gåtfulla fisk som oss själva som människor. I höst tar Dalateatern sig an succéboken i en uppsättning som bland annat har vackra målningar och filmer av Ilkka Häikiö.

ALEXEI SVETLOV

4

SCENEN 2 2021

NYTT OM SCENKONST INGÅNG

LEKFULL TRIO Gillar du också iPadmagi, laser, electro och humor? Då är innovativa kaosskaparna Sirqus Alfons Riksteaterturné med Play 3.0 som skräddarsydd för dig. Här blandas det digitala uttrycken med hjärtpumpande idérikedom och kaos och… sa vi humor?

KLARA G

SCENEN 2 2021

5

INGÅNG NYTT OM SCENKONST RIKARD LILJA

En levande historia Hur var livet ombord på ett slavskepp? Det vill den brittiska skådespelaren och performanceartisten Selina Thompson ta reda på och steg ombord på ett lastfartyg och reste rutten för slavhandeln mellan Storbritannien, Ghana och Jamaica. Hennes upplevelser och intryck på havet blev den hyllade föreställningen Salt som hon turnerat med över hela världen och nu gästspelar i Sverige med.

Riksteaterturné med premiär 26 oktober.

Hampus Nessvold reser tillbaka till 90-talet Eufori.

EUFORISK TIDSRESA RICHARD DEVENPORT

JAG ÄR EN ASTRONAUT…

Malin Axelsson och duon Rebecca & Fiona står för den 90-talsosande musiken i vad Hampus beskriver som en ”komplex musikal eller kanske snarare musikteater”. Hans favoritnummer?

– Jag sjunger ett nummer mot slutet då jag är vansinnigt förbannad och hela världen ska få smaka på min vrede, som ska bli fantastiskt kul att få göra på scen.

Jag sjunger hela låten i den här förbannade känslan, vilket är rätt nice, för då jag kan samtidigt kanalisera en hel del privata issues, skrattar Hampus.

Tidsresan blir komplett med kostym framtagen av stylisten Tommie X som enligt Hampus har gjort ett fantastiskt jobb med att återskapa 90-talsstilen.

– Jag vill köpa loss hela garderoben!

KULTURHUSET SPIRA

Drömyrket för många innan de börjar jobba på kontor eller köra buss är nu en dansföreställning som riktar sig till barn i mellanstadieåldern och deras vuxna.

Föreställningen handlar om de krävande fysiska och mentala tester 13 piloter gjorde på 1960-talet under rymdkapplöpningen. Trots att kvinnorna i flera fall fick bättre resultat än männen var det ju män som fick åka till månen. Astronaut är gjord för att visas i klassrum men går även på GöteborgsOperan under våren 2022.

Du har kontanter i plånboken, surfar med modem och hyr film i videobutiken – året är 1996 och den unge Johnny går från att vara en loser till en IT-vinnare i den nyskrivna musikalen Eufori. 1996 är också året huvudrollsinnehavaren Hampus Nessvold är född.

– När jag fick frågan om rollen och förstod att det handlade om 90-talet tänkte jag ”Gud, va kul, 90-talet som var så fantastiskt och roligt”. Den känslan hade jag med mig till den första repdagen då de äldre i teamet började prata om telefonkort, Quark och Pentium 100-datorer.

Då förstod jag att jag inte hade någon koll alls, jag vara ju bara några år gammal på 90-talet, säger Hampus.

Eufori är skriven och regisserad av

Spänn fast säkerhetsbältena och räkna ned från 10…

MED NÄSA FÖR ORD Det var en succé redan från start 1897 och spelades då 700 gånger i sträck. Cyrano de Bergerac har trollbundit sin publik på scen och i filmversioner sedan dess och fortsätter göra det på Kulturhuset Spira i Jönköping. Ta med näsduk.

– Om publiken inte gråter har vi misslyckats, säger regissör Ronny Danielsson.

Spelas våren 2022.

TYCK TILL OM SCENEN! Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se 6

SCENEN 2 2021

HALLÅ DÄR … [ C I TAT E T ]

… MARCUS LINDEEN, filmregissör, som har gjort en kortfilm av arbetet inför premiären av Deborah Hays Horse, the solos för Cullberg.

Filmen heter Dear Dancer och spelades in under rådande pandemi.

REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG

Ett lingonris i cocktailglaset Han, en allvarlig komiker, humanist och författare. Hon, en sammetsröst från Hagfors, med bett. Tillsammans skapade Tage Danielsson och Monica Zetterlund ljuv musik vilket framgår i Regionteatern Blekinge Kronobergs hyllade uppsättning, eller ”sångspel”, Tage & Monica. Spelas hösten 2021.

KLASSIKERN:

Svindlande höjder

MÄRTA THISNER

Emily Brontë skrev Svindlande höjder 1847, vilket blev hennes enda verk. Året efter publiceringen dog hon av lungsot och fick aldrig ta del av den framgång romanen blev. Nu har du dock chansen på Uppsala Stadsteater under hösten där den sätts upp i ny dramatisering av Melody Parker.

SCENEN 2 2021

Vad är ditt förhållande till dans och hur har det ändrats i och med arbetet med filmen?

– För mig som jobbar med text och berättelser så är dans ganska abstrakt. Det finns ju koreografer som arbetar mer narrativt eller med text på olika sätt, men Deborah Hay är inte en av dem. Hon beskriver till och med sin dans som motsatsen till berättande och att det handlar mer om tillstånd och närvaro.

Så när jag fick frågan från Cullberg om att göra en film kring Deborahs senaste produktion så kände jag mig först tveksam till om det verkligen var en bra match. Men Deborah tyckte det var intressant att vi var så olika och ville se vad som skulle hända om våra olikheter fick mötas och brottas lite med varandra. Vilket jag hoppas att de gjort.

Vad har varit den största utmaningen med att filma under pandemin?

– För det första bor jag i Paris så jag var tvungen att sitta en vecka i karantän i Stockholm innan vi kunde börja arbeta. Sen är ju både dans och filmskapande situationer som är svåra att genomföra med två meters avstånd mellan människor. Så hela filmteamet fick ha mask och vi hade stränga rutiner kring hygien och hur många vi kunde vara i olika utrymmen samtidigt. Filmen kom ju också att handla mycket om hela coronasituationen och hur den påverkade dansarna och föreställningen. Det slutade ju med att de genomförde premiären men helt utan publik.

Vad är du själv mest nöjd med?

– Filmen är inte färdigklippt än och jag jobbar just nu med att hitta ett bra slut. Men hittills är jag väldigt nöjd med hur vi tack vare ett fantastiskt team lyckades genomföra inspelningen i våras med väldigt kort planeringstid och stora begränsningar. Jag är också väldigt stolt över att ha fått möjlighet att jobba med fotografen Ita ZebroniecZajt, som var första kvinnan att vinna en guldbagge för bästa foto för några år sen. Jag har velat göra något med henne i flera år och nu hittade vi äntligen ett tillfälle. Dessutom har kompositören Hans Appelqvist skrivit otroligt fin musik.

Horse, the solos har premiär på Stora Teatern i Göteborg samma dag som publikrestriktionerna hävs den 29 september.

7

SHAON CHAKRABORTY/CULLBERG

Jason ”Timbuktu” Diakité satte upp sin egen bok En droppe midnatt på engelska på Harlem Stage i New York City i våras. I höst ger han sig ut på vägarna med den engelskspråkiga versionen, med ny musik av Erik Hjärpe och bandet Rakiem Walker Project på scen.

INGÅNG NYTT OM SCENKONST

KUNGLIGA OPERAN/SÖREN VILKS

Så många är kostymbytena i Kungliga Operans uppsättning av Candide. Kostymör och maskör Lena Lindgren har haft fullt upp.

Spelas hösten 2021.

8

SCENEN 2 2021

NYTT OM SCENKONST INGÅNG PER TRANÉ

MALIN GRÖNBORG

NAKET PÅ NORRLANDSOPERAN! I våras gjorde den modeintresserade envåldshärskaren succé i Malmö stadsteaters strömmade version av Kejsarens nya kläder.

I höst är det dags för HC Andersens klassiska saga att komma upp på scenen igen, nu i Norrlandsoperans version. Det utlovas musik som spänner från tjeckisk folkmusik, Puccini och Kurt Weill till tysk umpaumpa – och lite naket.

Skandinavienpremiär den 20 november 2021, i regi av Natalie Ringler.

MICKE SANDSTRÖM

Mellanfjärdens Teater bjuder på friluftsteater i Hälsinglands urskogar.

TEATER I TROLSK SKOG HYLLAS FÖR HÅLLBARHET

Loranga Loranga spelas på Uppsala Stadsteater från och med den 17 december 2021.

Pigg och revanschsugen 70-åring I höst fyller Uppsala stadsteater 70 år och firar det med fem urpremiärer, en ny foajé och med en storsatsning på sin minsta scen Intiman, där en rad nyskapande teaterupplevelser kommer äga rum under hösten. Bland annat kommer det att bjudas på öppna repetitioner av en kommande föreställning, samtidigt som publiken dricker kaffe och äter kakor, samt teaterfrågesport där frågorna gestaltas live av teaterns skådespleare.

Som avslutning på jubileumsåret bjuder Uppsala Stadsteater på nypremiär av Loranga Loranga, pjäsen baserad på Barbro Lindgrens kultbok med samma namn, som spelades som sommarteater i Gottsunda utanför Uppsala. Olle Törnqvist står för regin och föreställningen spelas på Stora scen från och med den 17 december 2021.

På ett antal naturliga scener inne bland höga tallar och mossklädda stenar, bjuder Mellanfjärdens Teater på friluftsteater längs en kilometerlång slinga inne i den Hälsingska urskogen. I Jättendal, en liten kustort i Nordanstigs kommun, spelas sedan tio år tillbaka en för varje år nyskriven barnteaterföreställning med inspiration av gammal folktro om häxor, älvor och troll.

Trolska skogens föreställningar har fått allt mer publik genom åren och uppmärksammas nu av region Gävleborg som länets kandidat till Stora Turismpriset, som utses av Tillväxtverket.

– Genom att de använder skogen som sin spelplats och värnar om den, vill de också inspirera barn- och ungdomar till att använda skogen på ett hållbart sätt.

Utifrån deras sociala engagemang och engagemanget i skogen bidrar Trolska Skogen till ett hållbarare Gävleborg, säger Eva Lindberg, regionråd i region Gävleborg, i en kommentar till nomineringen.

Den 24 november 2021 utses vinnaren av Stora Turismpriset, som för sitt nytänkande och sin innovativa utveckling av besöksnäringen kommer att få ta emot en prissumma på 100 000 kronor.

VISSTE DU ATT … Det går att läsa alla tidigare utgåvor av Scenen digitalt på riksteatern.se/scenen

SCENEN 2 2021

9

M-A LEMIRE/CIRQUE DU SOLEIL

Hett om öronen. Scen ur Cirque du Soleils föreställning Alegría.

Håller cirkusen på att ta sig in i teatersalongerna på allvar? I takt med att den samtida cirkusen frodas och spränger alla genregränser vinner cirkusen ny publik. Från och med i år satsas det extra mycket då Riksteatern sjösätter sitt nya uppdrag: att utveckla den samtida cirkusen i Sverige.

10

SCENEN 2 2021

ROBERT HENRIKSSON

NORDCIRKUS

C

irkus i stan! Det har alltid funnits en doft av äventyr och spänning över de kringresande cirkussällskapen som spänner upp sina enorma tält framåt sommaren. Att någon gång som barn ha suttit i halvmörkret och gapande bevittnat plymförsedda elefanter som halvtrött joggar runt i ring, hör till den kollektiva minnesbanken. För att inte tala om tokroliga clowner och halsbrytande trapetsnummer.

Länge har cirkus och teater varit två skilda saker med ofta olika publik, men under de senaste decennierna har något hänt. Allt sedan Tilde Björfors tog nycirkusen, eller samtida cirkus som det också heter, till Sverige i mitten av 1990-talet har definitionen av vad cirkus är och kan vara, förändrats. Ny publik har lockats till den nya typen av cirkus. Och gränserna mellan konstformer har luckrats upp.

SCENEN 2 2021

För Nordcirkus i Södra Årefjällen är det fullt upp. De utforskar ständigt begreppet ”cirkus”.

– Vi har premiär på Mörkret som är en dans/cirkusföreställning och Böckerna, som är en bokcirkus, en litterär samtida cirkus som hyllar boken. Den ska främja både rörelseglädjen och läslusten, säger Daniel Oja som tillsammans med Sara Oja utgör Nordcirkus.

Hur mår den samtida cirkusen idag?

– Vi har alltid haft bra gensvar och efterfrågan. Det finns fler grupper ute nu som erbjuder samtida cirkus och cross-over-scenkonst och det finns fler arrangörer som välkomnar den samtida cirkusen med öppna armar. Den mår bra!

Vad skulle du vilja se mer av inom cirkusen?

– Om jag fick önska skulle jag vilja se mer av ett glesbygdstänk. Det jobbar vi inom Nordcirkus hårt på. Det handlar om att ta emot och kunna få ut kultur på lika villkor i hela Sverige. Exempelvis är kostnaderna för oss att turnera i mitten och norra Sverige ojämlika med de som verkar i södra Sverige. Avstånden är enorma här, en turné för oss kan lätt innebära 600 mil på vägarna.

Östgötateatern är en av de teatrar som har jobbat mest med cirkus i Sverige, och en av de få scener som har haft anställda cirkusartister. Efter två år med två anställda artister, kan teaterchefen Nils Poletti se hur cirkuskompetensen har påverkat dynamiken i teaterhuset.

– Östgötateatern har en tradition av att vara modiga och vågat testa nya uttrycksformer genom åren. Att ha anställda artister har berikat hela >> 11

Circo Aereo satte upp Kinema, 2017.

KLARA G

Nils Poletti

teaterns verksamhet. Vi har kunnat addera fantasifulla effekter i våra produktioner, som flygande människor i Wendy och Peter Pan. Dessutom har våra cirkusartister varit en resurs för våra scentekniker och kunnat bistå dem med en massa kunskap.

Anställningarna för de två artisterna har nyligen avslutats, och Nils Poletti menar att erfarenheten har givit många nya tankar om hur man kan involvera cirkus i den ordinarie verksamheten. Men också idéer om hur samtida cirkus ska nå ut till fler.

– Vår nya vision som vi ska sjösätta under hösten och vintern är att vi ska arbeta med en cirkusduo i ett år och parallellt ha minst en internationell samproduktion vartannat år. På så sätt kan vi bredda erbjudandet ännu mer och på sikt göra Östergötland till ett nav för samtida cirkus i Sverige, säger han.

VAD ÄR DET DÅ med cirkus som går hem hos

publiken? Nils Poletti tycker själv att det är en ovanligt tillgänglig konstform som främjar inkludering på ett sätt som teater och dans inte lyckas lika bra med.

– Cirkus kan tala till alla, förbi alla språkbarriärer och förkunskaper. På så sätt är det en fantastisk 12

konstform – den är direkt och engagerar över generationsgränser. När vi har haft turnéer med våra cirkusföreställningar har vi mött en annan publik än vi brukar. Förhoppningsvis kan en bra cirkusupplevelse bli inkörsporten till annan scenkonst, det hoppas jag verkligen att vi har åstadkommit på Östgötateatern.

Och snart kommer allt fler svenskar att få möjlighet att uppleva cirkus, tack vare Riksteaterns utökade uppdrag av regeringen att utveckla den samtida cirkusen. I uppdraget ligger att skapa förutsättningar och främja den konstnärliga utvecklingen för cirkuskonstnärer att verka i Sverige samt att göra konstformen tillgänglig för fler människor i hela landet.

VD MAGNUS ASPEGREN hoppas att satsningen blir

positiv för hela branschen: – Det är också glädjande för våra arrangörer ute i landet. Samtida cirkus har en stark potential att nå en bredare publik och vi hoppas att genom Riksteaterns fantastiska arrangörsnätverk kunna bidra till att fler människor får möjlighet att ta del av denna konstform. Vi ser även fram emot och hoppas på samarbeten med ännu fler aktörer och SCENEN 2 2021

MARKUS GÅRDER MATTIAS EDWALL

Riksteaterns cirkusuppdrag Riksteatern inleder arbetet med uppdraget med att ta fram en handlingsplan under hösten 2021.

Handlingsplanen för cirkusuppdraget ska utgå från cirkuskonstnärers olika förutsättningar och behov och ta cirkusens olika konstnärliga uttryck, ambitioner och format i beaktande.

Samtidigt påbörjas också rekrytering av en konstnärligt ansvarig som driver uppdraget framåt.

kompetenser inom konstområdet, säger han.

De olika förutsättningarna som gäller för landets lokala riksteaterföreningar blir också en viktig utgångspunkt.

–Vi kommer att börja med att föra en dialog med olika aktörer inom cirkusbranschen liksom med lokala teaterföreningar och andra arrangörer runtom i landet. Jag tycker att det ska bli väldigt roligt att få bidra till utvecklingen av den samtidiga cirkusen i Sverige på lång sikt, säger Åsa Johannisson, som tillsammans med cirkusartisten Magali Bancel fått i uppdrag att sjösätta cirkusuppdraget.

Magali Bancel håller med: – Den finns en enorm potential i att cirkuskonstnärer hittar ett hem hos Riksteatern. Jag tar med mig mängder av erfarenheter från min bakgrund både i Sverige och andra delar av världen när det gäller att bygga upp cirkus på landsbygd, hitta en publik liksom att utbilda politiker och publik om vad cirkus är.

HELENA KÄMPFE FREDÉN SCENEN 2 2021

Ur Cirkus Cirkörs föreställning Knitting Peace.

SAMTIDA CIRKUS Nycirkusen, eller samtida cirkus, växte fram i Frankrike under 1970-talet. Den traditionella cirkusens popularitet hade då börjat dala, och cirkusartisterna sökte efter alternativa uttryck där deras speciella talanger kunde komma till sin rätt. Tillsammans med andra konstnärer började de utveckla en ny konstform.

Typiskt för nycirkus är att inte använda en klassisk cirkusring eller några djur i föreställningarna. Ett av de största nycirkussällskapen är Cirque du Soleil som grundades av två gatuartister i Québec under 1980-talet. Idag har företaget omkring 3 500 anställda från över 40 länder som tillsammans genomför cirka 15 turnéer världen över.

13

Dansen har tagit honom runt om i världen i en ständigt pågående upptäcktsfärd. Nu är Fredrik Quiñones dubbelt aktuell, med ensembleverket Dark Water och Netflix-filmen Dancing Queens.

S N A D DRÖMMAR TEXT: DAVID BOGERIUS FOTO : ELISABETH TOLL STYLING: ANN A SUNDELIN

H

ar du någonsin drömt att du springer utan att komma någon vart, eller slåss mot osynliga krafter?

Med sitt första stora ensembleverk för Riksteatern, Dark Water, skapar den 34-årige koreografen och dansaren Fredrik Quiñones en dansupplevelse med filmiska vändningar. Samtidigt är han aktuell i Helena Bergströms Netflix-film Dancing Queens där han står för koreografin men även gör skådespelardebut på film i rollen som Victor.

– Jag drivs av att beröra människor, säger Fredrik Quiñones.

Enligt hans mamma började det med dansmoves till Michael Jacksons videos på MTV någon gång under ett tidigt 90-tal.

Då var han bara några år gammal men dansstegen skulle så småningom ta honom från Stockholmsförorten Skärholmen till platser som New York, Kuba och Brasilien.

– Jag har liksom alltid dansat och varit intresserad av estetiska ämnen. Jag gillade att måla och ville bli artist, men efter ett år 14

i dramaklass på högstadiet hoppade jag av på grund av grupptrycket.

Men dansen fanns kvar i Fredrik Quiñones liv – på familjefester och den lokala ungdomsgården. När han var 15 år anmälde han sig till en workshop i street dance inne i stan som kom att spela en avgörande roll.

– Den var gratis för ungdomar och vi tränade intensivt i två veckor. Efter den var det solklart att det var dans jag skulle hålla på med.

PÅ DANSCENTER I Stockholm fortsatte

han med olika street dance-stilar men tränade även jazzdans, balett och modern och klassisk dans. Ambitionen var att bli ”bäst på allt”. När han fyllt 18 fortsatte han att utbilda sig på Balett-akademien och sedan utomlands på Codarts Rotterdam Dance Academy.

– Men jag är även autodidakt, vilket är ett ord som jag alltid glömmer bort, och har lärt mig olika gatu- och klubbdansstilar från New York och Los Angeles som voguing, house och whacking. Och vid två tillfällen har jag tränat med Conjunto Folklorico de Oriente som är ett afroku-

banskt danskompani på Kuba.

Som frilansare har Fredrik Quiñones dansat över hela världen, bland annat med sitt nuvarande ”house”, House of Xtravaganza. Han har spelat in dansfilmen The Seveneth Salt i Argentina och medverkat i flera tv-produktioner i Europa med artister som Nile Rodgers, Sam Smith, Craig David, Conchita Wurst och Agnes.

– Det spelar ingen roll vad man har för ursprung eller är uppvuxen, det som betyder någonting är vad man känner. Det gäller att våga drömma stort och sedan gå för sina drömmar. Jag är ett levande bevis på att det går att göra vad man vill så länge man gör det helhjärtat och då finns det inga begränsningar.

HÖSTEN 2016 debuterade Fredrik

Quiñones som koreograf med Donde mis ojos te vean (spanska för Där mina ögon ser dig) på Dansmuseet i Stockholm.

Tillsammans med dansaren Ida “Inxi” Holmlund undersökte Fredrik Quiñones uttryck och rörelser fria från könsidentitet. Svenska Dagbladet beskrev föreställningen som ”en sevärd energibomb”. >> Unisex-temat fortsatte året efter på SCENEN 2 2021

– Det går att göra vad man vill så länge man gör det helhjärtat, säger Fredrik Quiñones.

SCENEN 2 2021

15

Riksteatern och soloföreställningen Surr.

– Jag är egentligen lite old school på så sätt att jag har jobbat med koreografer som är 50 plus och koreografi var någonting jag såg mig själv göra om kanske tio år. Jag kom in på den banan för att jag blev tillfrågad. Jag känner mig inte klar som dansare men när Dancing Queens och uppdraget på Riksteatern dök upp kunde jag inte tacka nej.

Victor i Dancing Queens är liksom Fredrik Quiñones en målmedveten koreograf med höga ambitioner.

– Han ser inga begränsningar i något.

Han tror väl att han har hittat sig själv och vem han är som person men när Molly Nutleys karaktär Dylan kommer in i bilden händer det saker med Victor som han inte var beredd på.

det jag gjorde framför kameran var rätt och att det räckte. Det kändes givande och fritt att jobba på det sättet.

Skådespelandet gav mersmak redan efter Riksteaterns turnerande skolföreställning Dark Minds, en fysisk skräckföreställning om tankens kraft och fake news, som Fredrik Quiñones medverkade i förra året.

– Nu har jag fått testa på det både på scen och i en film och det har gått bra men min ambition är att vara bäst. Jag vill hitta fler tekniska verktyg för att bli mer bekväm i mitt skådespeleri. Jag skulle jättegärna gå en skådespelarutbildning och även en koreografutbildning, men jag har redan utbildat mig i sex år så jag vet inte om det finns tid och pengar för det.

FREDRIK QUIÑONES LÄRDE sig snabbt att

Riksteaterturné under hösten 2021 med premiär den 7 oktober i Luleå. Den började med en massa nedskrivna ord på ett papper och bland dessa fanns förutom den blivande titeln Dark Water ord som kamp, melankoli, läskig italiensk kyrkomusik och syster- och brödraskap.

– Många har fått för sig att verket handlar om havet men det gör det absolut

han aldrig riktigt kunde förbereda sig inför en inspelningsdag med Helena Bergström som regissör. Plötsligt kunde det dyka upp en scen som inte fanns med i manus.

– Det absolut roligaste var att det var en 50/50-blandning av att tolka manus och att improvisera. Jag fick intala mig själv att

FÖRESTÄLLNINGEN Dark Water är på

inte. Jag såg en bild av en man som stod och kollade ut i ett öppet hav. Jag fick en känsla av hur det skulle vara att se ut i det havet. Det var något okänt, läskigt och obekvämt. Av det ville jag skapa en drömvärld.

Om Dark Water vore en film skulle den enligt Fredrik Quiñones vara en science fiction-drama-thriller. Science Fiction för att det är något okänt och drama och thriller för att det är ett mörkt verk. Det är inte en feel good-föreställning.

– Jag drivs av att beröra människor med min konst. Jag vill att folk ska känna att den ger dem något, att de blir inspirerade.

Det värsta jag vet är att gå och se en föreställning och efteråt känna att ”jag kommer aldrig att få tillbaka de här timmarna” vilket tyvärr ofta händer mig.

Mitt mål med allt jag gör är motsatsen till det.

VAD SOM HÄNDER efter Dark Water är

skrivet i stjärnorna.

– Just nu tar jag dagen som den kommer. Nu ligger hela mitt fokus på Dark Water Det är oerhört mycket förarbete innan man kan gå in och verkligen börja jobba praktiskt och fysiskt.

Skådespeleriet har gett mersmak och är något Fredrik Quiñones vill utforska mer.

16

SCENEN 2 2021

" Jag vill beröra folk med min konst. Jag vill att folk ska känna att den ger dem något."

SCENEN 2 2021

17

HOLGER ELLGAARD

Elverket i hörnet av Linnégatan och Styrmansgatan, Stockholm.

ELVERKET TÄNDER UPP

När beskedet om att Dramaten, av kostnadsskäl, skulle tvingas lämna scenen Elverket i Stockholm fruktade många att lokalerna skulle förvandlas till cykelaffär. Tack vare ett gränsöverskridande samarbete får den samtida dansen nu plats på scenen och Scenkonstsverige drar en lättnadens suck.

18

målet att erbjuda publiken på något sätt skulle vara möjligt både svenska och internatioatt tillsammans rädda Elverket, nella dans- och teaterprodukberättar han. tioner. Mattias och jag har Samtalen resulterade i att det liknande värdegrund i våra femåriga hyreskontrakt som respektive konstnärskap och så upprättats med Stockholms stad småningom kommer vi att nu delas mellan Dansens hus använda nätverket och (75 %) och Dramaten (25 %). ekologin runtomkring oss för Till att börja med etableras Johannes Öhman att bädda för banbrytande Elverket som dansscen, men samarbeten. under sommaren 2022 lägger Dramaten repertoar under tre månader.

Ambitionen är att under 2024 hitta mer DANSENS HUS TAR i regel emot 35–40 gränsöverskridande samarbeten och gästspel per år och med tillskottet finns nu specialbeställningar. möjlighet att repertoarlägga föreställning– Vi skapar ett nytt kulturcentrum med ar på totalt tre scener. Johannes Öhman MATS BÄCKER

D

å Johannes Öhman tillträdde som teaterchef för Dansens Hus den 1 januari 2021 var han redan medveten om två saker – att de befintliga lokalerna i Folkets Hus på Barnhusgatan skulle renoveras samt att Dramaten skulle säga upp avtalet med Elverket, som de använt som scen sedan 1997.

– Renoveringen av Folkets hus har legat som en våt filt över Dansens hus planering, så när jag fick jobbet sträckte jag ganska snart ut en hand till Mattias Andersson på Dramaten för att se om det

SCENEN 2 2021

SÖREN VILKS

ser Elverket med sin mellanMitt mål och min mission är storlek som ett utmärkt att stötta fältet, hitta samarkomplement till de redan betsformer och lyfta dansen. befintliga scenerna.

Vi kan göra det på olika sätt, – Det centrala läget på bland annat genom produkÖstermalm och restaurangen tionsresidens eller genom att som skapar intimitet gör den knyta konstnärskap till oss på väldigt attraktiv som scen, trots lite längre sikt. att spelutrymmet till viss del är Mia Larsson På liknande sätt arbetar begränsat sett ur ett internatioRiksteatern, som förutom nellt perspektiv. Men med den scenyta Cullberg inhyser produktionsresidens och som står till buds och 250–300 i publiken regionala residens, vilket ger möjligheter går det att göra de flesta projekt – dansför fria koreografer att nyttja den stora kompanier är bra på att anpassa sina verk. organisationens muskler i olika delar av produktionsprocessen. Riksteaterns danschef Mia Larsson är också hon glad SOM CHEF FÖR en scen utan egen ensemöver den nya dansscenen. ble ser han det som sitt ansvar att skapa – För några år sedan samarbetade förutsättningar för det fria kulturlivet.

Cullberg med Dramaten i Mattias – Den samtida dansen i Sverige mår Anderssons uppsättning av The Mental ganska bra, men är också ganska diversiStates of Sweden in Dance. När jag såg den fierad. Den bygger nästan uteslutande på slogs jag av vilken fantastisk scen Elverket den fria sektorn, det vill säga skickliga är för dans. Den är flexibel i sin konstnärer som lever på små möblering och publiken medel och tvingas vara både befinner sig på samma golv koreografer, producenter och som dansarna, vilket skapar exekutörer i sina produktioner, intimitet. Det centrala läget är vilket gör det svårt för dem att också en stor fördel, säger hon. få fullvärdigt fokus på alla Första höstpremiär på delar. Men de senaste åren har Elverket blir Festen av Viktor jag uppfattat hur folk har börjat Fröjd, en koreograferad slå armkrok, dela kostnader hyllning till människan och det och gå in i projekt tillsammans. Stina Dahlström

sinnliga, med publiken som medaktörer.

Cullbergs On Earth I'm Done: Mountains i koreografi av Jefta van Dinther spelas i november.

– Vi vill bygga en starkare relation till vår hemmapublik så det är ovärderligt för Cullberg att Elverket blir en scen för dans.

Det är också jättebra för oss att spela On Earth I'm Done: Mountains på en scen av den här storleken innan vi turnerar internationellt där många scener ser ut just så här. För Stockholmspubliken innebär det här mer och tillgänglig danskonst vilket är efterlängtat, säger Stina Dahlström, verksamhetsledare Cullberg.

ANNA HEDELIUS

ELVERKETS HISTORIA

NINJA HANNA

Elverket är uppkallat efter Östermalmsstationens elverk, som byggdes mellan 1923–1927, ritat av Gustaf de Frumeries.

Att det nu blir ett kulturcentrum sluter en cirkel. Under 1870-talet fanns nämligen planer på att bygga ett konserthus i Stockholm, på Blaiseholmstorg, men då det inte gick att genomföra föll valet på kvarteret Harpan.

1908 ritade arkitekt Ferdinand Boberg ett förslag till konserthus i hörnet Linnégatan och Styrmansgatan. Men, det blev en elstation istället, som sedan 1993 byggdes om till kulturinstitution.

JONATH MATHEW

Festen, med koreografi av Viktor Fröjd, kan ses på Elverket i september och november.

SCENEN 2 2021

19

FRÅN IDÉ TILL TURNÉ Kanske har du precis slagit dig ner och väntar förväntansfullt på att kvällens föreställning ska börja? Då tänker du nog inte på att Riksteaterns medarbetare har jobbat i nästan två år för att ridån för just den här produktionen ska gå upp – här och nu.

Så här går det till när en produktion på Riksteatern växer fram.

TEXT: SUSANNA LINDGREN

Börja här!

URVAL Pågår under april och maj. Olika förslag på produktioner kommer in och beaktas kontinuerligt under hela året, men det finns ett stoppdatum som infaller omkring april/maj. Då brukar det finnas ett färdigt förslag på 30-40 olika produktioner för det nästföljande året. I maj 2021 presenterade Riksteaterns och Cullbergs konstnärliga ledare förslagen internt för hösten 2022 och våren 2023. Alla förslag måste inte passa alla scener, men när valen görs ska det finnas produktioner som passar en publik på 600 personer såväl som produktioner som funkar bra i en bygdegård med ett 50-tal platser för publiken. Ibland görs produktioner som har ett helt annat format, till exempel ett vandrat hörlursverk eller dansföreställningar utomhus.

Samtidigt som repertoaren växer fram till en bra mix har marknadsförare och distriktsansvariga på Riksteatern fått ta del av den repertoar som växer fram. Det är sedan deras uppgift att paketera och presentera de olika produktionerna så att det blir lättare för arrangörerna runt om i landet att hitta en repertoar som passar deras publik.

2

IDÉKLÄCKNING Pågår hela året. Riksteatern kan under ett år få in flera hundra förslag och idéer på produktioner från olika konstnärer. Vem som helst kan komma med ett uppslag men oftast är det dramatiker, regissörer, koreografer eller dans- och teatergrupper som skickar in sina tankar kring vad som skulle kunna blir en bra teater- eller dansföreställning i Riksteaterns regi.

– Repertoaren ska upplevas av många och behöver ha en stor bredd. Ibland samproducerar vi med andra, förklarar Joakim Rindå som är verksamhetsutvecklare på Riksteaterns teateravdelning.

Alla förslag som kommer in behandlas av Riksteaterns dramaturger och/eller dansavdelningens konstnärliga råd som sorterar de olika idéerna och ser vilka som lämpar sig för Riksteatern.

– Det finns olika kriterier. De måste vara turnébara – alltså gå att flytta mellan våra olika orter där scenerna är olika stora och de tekniska förutsättningarna varierar. Idéerna ska vara intressanta och matcha Riksteaterns vision om att sätta tankar och känslor i rörelse. De ska passa in i den övriga mixen, representera olika scenkonstformer och gärna spegla olika perspektiv, säger Joakim.

Andra aspekter är geografisk spridning, konstnärlig särart, tillgänglighet och mångfald.

1

20

ANBUD LIVE 3 I oktober är de utvalda produktionerna redo för presentation.

På Riksteaterns säljevent Anbud Live går ridån upp. Under en heldag får Sveriges 230 Riksteaterföreningar och andra arrangörer veta allt de behöver om repertoaren för nästkommande höst och vår. Lördagen den 9 oktober 2021 presenterades utbudet digitalt för hösten 2022 och våren 2023. På Anbud Live – som de senaste två åren fått genomföras digitalt – får representanter för de olika föreningarna möta olika scenkonstnärer och se och höra smakprov från de olika produktionerna.

– Produktionerna kan då fortfarande sakna ett färdigt manus och en dansföreställning tar ju form först i samspelet mellan koreograf och dansare. Så även om vi kanske vet att Marianne Mörck har en huvudroll i en av produktionerna, så vet ingen förrän vid premiären långt senare hur resultatet faktiskt blir. Men det är nu föreningarna bestämmer vilka produktioner de vill köpa in, säger Joakim Rindå.

SCENEN 2 2021

REPETITIONER OCH SCENBYGGE 6 Samtidigt som turnéläggarna jobbar med planeringen börjar

de olika produktionerna ta form. Roller tillsätts i ensemblerna och konstnärliga team bemannas, scenografer jobbar med scenrummet och kostymörer med kläderna. Riksteaterns marknadsförare tar fram affischer, bilder och annat material som arrangören kan använda på sin ort och i sociala medier.

– Mycket av produktionernas format jobbas fram av de konstnärliga teamen. Sådant som ljud och ljus spelar en avgörande roll, inte minst inom dans. På teatersidan pratar man ofta om dramaturgi.

Inom dans pratar vi om hur de konstnärliga teamen jobbar med och slipar på de konstnärliga koncepten, säger Tina Eriksson Fredriksson verksamhetsutvecklare på Riksteaterns dansavdelning.

PUSSLANDET 5 För varje produktion finns det från början ett planerat antal

föreställningar. Vanligast är någonstans mellan 30 och 40 föreställningar.

– Sen kan det bli så att till exempel produktionen med Marianne Mörck fått 120 beställningar fast vi bara planerat för 50. Kanske kan vi då få produktionen att turnera i två säsonger? Eller kanske kan vi övertyga föreningen om att en annan produktion kan vara minst lika bra? Det är nu pusslandet börjar, förklarar Joakim Rindå.

På Riksteatern finns två heltidsanställda turnékoordinatorer vars uppgift är att få de olika produktionerna att landa så smidigt som möjligt på olika orter runt om i landet. Alla önskemål måste matchas mot arbetstidsavtal, logistik och tillgången av teknisk personal som jobbar med ljud och ljus och allt annat som behövs i en produktion.

KOLLATIONERING Ungefär åtta veckor före premiären är det dags för kollationering. Det innebär att alla involverade i produktionen träffas för första gången vilket oftast sker före den första repetitionsdagen. Det blir som ett avstamp där alla konstnärer som jobbar med produktionen berättar hur de tänker kring scenografi, manus, regi och sådant som mask och kostym. Vid kollationeringen av en pjäs läser alla tillsammans texten i sin helhet. Inom dans innebär det att hela ensemblen möts och koreografen och de konstnärliga teamen delger sina tankar kring koncept och hur koreografi, ljud, ljus och kostym kan komma att samspela.

– Det är nu det börjar. I danskonsten växer den slutliga föreställningen fram organiskt i relation till grundkonceptet och interaktionen mellan koreograf, dansare och övriga i det konstnärliga teamet, säger Tina Eriksson Fredriksson som är verksamhetsutvecklare på Riksteaterns dansavdelning.

7

BOKNING Efter Anbud Live diskuterar de olika Riksteaterföreningarna repertoarförslagen med sina styrelser och ibland medlemmar.

Riksteatern håller samtidigt repertoarmöten för att ge en fördjupad bild av produktionerna. Sista beställningsdag är första söndagen i december. Vilka produktioner som toppar listan kan bero på var i landet föreningarna ligger, vilka format produktionerna har och utifrån vilka publikgrupper arrangörerna vill prioritera. Många vill locka unga vuxna och satsar på produktioner anpassade för dem, andra vill nå nyanlända, pridebesökare, barnfamiljer, teaterälskare eller danspublik. Ofta finns även scenkonst som vänder sig till specifika språkgrupper, till exempel en finsktalande publik. Genom Riksteatern Crea erbjuds teater på teckenspråk.

4

SCENEN 2 2021

PREMIÄR Det är nu du kommer in i bilden. De första premiärerna på hösten brukar vara i september och oktober. Vårturnéerna burkar starta i februari och avslutas i maj.

Och i maj är det dags för välja ut ett 40-tal nya produktioner för den efterföljande säsongen. Och så fortsätter det…. Tillbaka till ruta 1!

8

21

” MAN DANSAR FÖR ATT MÅ BRA!” CECILIA HÖGLUND

Undrar du också hur en dansare håller igång sin kropp? Den erfarna koreografen och dansaren Rani Nair, aktuell med turnén Memory Lab, har flera knep för att väcka liv i sin danskropp – och även lura den om så krävs.

RANI NAIR

Koreograf och dansare med rötter i både Sverige och Indien, uppväxt i Lund och verksam internationellt.

Utbildad i London, både inom den samtida västerländska traditionen och flera indiska stilar.

Som koreograf intresserar hon sig för postkoloniala erfarenheter och överföringen av minnen, rörelser och berättelser.

Har bland annat skapat det antirasistiska verket Pepparkakeland om mångkultur och integration, samt projektet We Insist som utforskar identitetskonflikter över nations- och genregränser.

Medlem i den queerfeministiska konstgruppen Ful.

22

FÖRESTÄLL DIG ATT du ska dansa på beställning. Dels ska du få din kropp att fungera. Dels krävs det att du är mentalt förberedd.

I sitt senaste turnéprojekt Memory Lab bjuder Rani Nair in dig som publik för att ni tillsammans ska utforska detta. Först och främst ska ni gemensamt svara på en fråga: har kroppen ett eget minne?

– Alla som är dansare vet att den har det, säger Rani Nair som också låter dig som publik ta del av dessa minnen som får kroppen att dansa.

Rani delar gärna med sig av de bästa knepen för att aktivera sin kropp.

– Vi dansare är så vana vid att uttrycka rörelser för någon annan, och tänker kanske mindre på hur vi ska lyssna på våra egna kroppar. Det kan handla om att få igång kroppen när den egentligen själv bara vill vila, säger hon.

Hon menar därför att pauser kan vara välgörande, men det långa avbrottet som pandemin medfört har varit tufft. Behovet av att röra sig finns kvar, men att komma tillbaka kan vara svårt för en person som

ägnat så många år åt att använda kroppen som arbetsredskap.

– Det känns lite som att börja från början. Om jag bara lyssnar på min kropp får jag ofta inte lust att göra någonting alls. Då gäller det att väcka lusten och lura kroppen. Ju mer rörelse, desto roligare blir det, säger Rani.

Det har blivit många promenader och en del besök hos sjukgymnasten. Hon har också provat på något som kallas rörelseterapi, bland annat för att lära sig att hantera smärta och låsningar. Det är mycket som påverkar kroppen, till exempel om hon en dag tränar på ett alldeles för hårt golv.

I DEN VARDAGLIGA träningen hemma har

hon olika redskap till sin hjälp. Här finns flera slags gummibollar för både träning, massage och meditation. Hon använder också en ”jätterolig rockring” med 1,5 kilos vikter på, som hon masserar magen med, samt ett gummiband och en spikmatta.

– Man dansar för att må bra, och man SCENEN 2 2021

CECILIA HÖGLUND

Armar ut å sträck! Rani Nair har flera redskap för att hålla danskroppen i gång.

MEMORY LAB Dansföreställning på turné med Riksteatern i höst. Turnépremiär blir 7 oktober i Skärhamn på Tjörn.

Se turnéplan på riksteatern.se

mår bra av att dansa. Det går hand i hand, konstaterar Rani.

De mentala förberedelserna är minst lika viktiga. Kanske beskriver föreställningen Memory Lab allra bäst vikten av det – till exempel att ha sinnesnärvaro.

Här får du som publik befinna dig i ett mörker med hörlurar och bli vägledd av Ranis röst. Till slut får det hela sitt utlopp genom kroppens rörelser – det som är själva syftet med projektet.

Rani Nair har arbetat med Memory SCENEN 2 2021

Lab under många års tid, innan det nu är dags för dig som publik att ta del av det.

Projektet är resultatet av ett 20-årigt samarbete med andra dansare, eller kanske snarare ett arv.

DEN TYSKE DANSPIONJÄREN Kurt Jooss hade egentligen skapat solot i verket för Lilavati Häger, en dansare vars bakgrund påminde en del om Ranis. Lilavati Häger, som hade sitt ursprung i Indien och var bosatt i Sverige, kom sedan att betyda mycket för Rani, som kom att ta över solot och sedan utvecklade det vidare.

– Lilavati hade velat att vi skulle göra något ihop, men när hon dog försökte jag lista ut vad det skulle kunna vara. Då fanns det här verket. Vi tror att Lilavati hade tänkt att jag skulle göra det här, att det var det solot hon syftade på. Så att

jobba med det var ett sätt att uppfylla hennes önskan, berättar Rani.

Rani vill beskriva sin dans som experimentell och västerländskt modern, men har också utforskat flera indiska dansstilar i likhet med Lilavati Häger. Genom likheter kommer dock också olikheterna fram.

Det blev särskilt tydligt när hon tog del av en videoupptagning från Lilavati Hägers framträdande på 70-talet och jämförde den med en egen inspelning från 2006.

– Det var jätteintressant att se att vi dansade i olika årtionden. I princip gör vi samma steg, men eftersom vi är olika personer med olika träning blir det också olika. Det är något med hur vi attackerar rörelserna. Det är sådana saker som kommer fram när man börjar intressera sig för detta, säger Rani.

DAN NILSSON 23

Lotta Tejle och Ann Petrén möts i en combat deluxe.

Affisch till filmatiseringen av What Ever Happened to Baby Jane år 1962.

Två systrar, fångade i en nedåtgående spiral av bitterhet, avund och hämdbegär.

Tematiken i den klassiska Hollywoodfilmen What Ever Happened to Baby Jane? upphör inte att både beröra och skrämma oss.

En klaustrofobisk klassiker SKÅDESPELAREN Joan Crawford letade

i början av 60-talet efter en gripande berättelse att filmatisera och fastnade för de starka kvinnokaraktärerna i spänningsromanen What Ever Happened to Baby Jane? av Henry Farrell. Den klaustrofobiska intrigen består av att en tidigare älskad barnskådespelare, förbittrad och psykiskt nedbruten terroriserar sin rullstolsburna storasyster, en före detta firad filmstjärna.

För att skapa uppmärksamhet kring projektet erbjöd Joan Crawford rollen som den tidigare barnskådisstjärnan ”Baby” Jane Hudson till kritikerrosade Bette Davis, den jämnåriga kollega hon själv såg som sin största konkurrent och värsta rival.

DEN DÅ Broadway-baserade Bette Davis

tackade ja till rollen, trots den välkända rivaliteten med Joan Crawford. Och kanske bidrog skådespelarnas privata konflikt till en del uppmärksamhet, men det är deras rollprestationer som med rätta har placerat filmen på klassiskerhyllan.

Bette Davis valde själv ut smink och

24

kläder till sin rollkaraktär. I sin självbiografi This ‘N That förklarade Bette Davis att hon valde att sminka sig själv eftersom ingen makeupartist skulle ha vågat göra henne precis så grotesk och skrämmande som rollen krävde.

FILMDRAMAT HAR även inspirerat till scenkonst genom åren. Nu i höst är det dags igen, när regissören och dramatikern Emanuelle Davin gräver i den eviga tematiken kring skuld, skräck och förlåtelse i uppsättningen In memoriam. Skådespelarna Lotta Tejle och Ann Petrén möts som skådespelarsystrarna Alice och Vivianne, instängda i ett hus i fullt krigstillstånd.

– Det är inte så ofta kvinnor i 65-årsåldern har de stora rollerna, eller blir bärare av berättelser, sa Ann Petrén i en intervju i Svenska Dagbladet inför uppsättningen. Berättelsen om Baby Jane och hennes syster Blanche förtjänar sin klassikerstatus inte minst på grund av att de bryter med just den traditionen.

KLARA LEDIN HÖGLUND

MER OM …

W hat Ever Happened to Baby Jane? regisserades av Robert Aldrich och hade premiär 1962. Filmen hyllades av både publik och kritikerkår och belönades med en Oscar för bästa kostym. eatergruppen Darling Desperados T med duon Ulrika Malmgren och Katta Pålsson kallade sin version ”high-tech Hitchcock”, när de satte upp föreställningen Baby Jane 1993. eater Aftonstjärnan turnérade med T pjäsen Vad som än händer älskade syster, inspirerad av Hollywoodklassikern, mellan 2015 och 2018.

I n memoriam är en samproduktion mellan Kulturhuset Stadsteatern Stockholm och Riksteatern. Pjäsen har premiär på Kulturhuset Stadsteatern i september och åker sedan ut på turné under 2022.

SCENEN 2 2021

FREDRIK ANDERSSON

KLASSIKERN WHATEVER HAPPENED TO BABY JANE?

Foajén D I N G U I D E T I L L M E D L E M S K A P I R I K S T E AT E R N

YOHANNA MARTENSSON

Arrangörerna

Den dynamiska duon Spindlarna i nätet, arrangörsduon Göran Hånell och Anton Larsson i sitt rätta element.

Arrangören är spindeln i nätet, den som bokar en föreställning och ser till att den också blir uppförd. För kulturkonsulenterna Göran Hånell och Anton Larsson på kulturenheten i Söderhamn betyder arrangörskapet dessutom att de tar hand om artisterna, hänger ljuset och gör allt annat och lite till.

Vad gör egentligen en arrangör? Om du frågar Göran Hånell och Anton Larsson, kulturkonsulenter på Söderhamns kommun, tillika adjungerande styrelsemedlemmar i Söderhamns Riksteaterförening, är svaret enkelt: Allt!

– I en liten kommun får du ha många hattar och fingrarna i flera syltburkar samtidigt. Vi bokar föreställningar, lokalen och om det är en barn- och ungdomsföre-

ställning ordnar vi också busslogistiken så att alla barn kommer fram. Det är även vi som står med kaffepannan när kulturaktörerna kommer till teatern och välkomnar dem, säger Göran.

Anton fyller i: – Är det exempelvis en konsert vi arrangerar har vi kontakt med produktionsbolaget, turnéledaren, jag hänger ljuset och Göran fixar ljudet. Jag brukar sen pipa biljetterna i dörren och Göran preppar salongen.

– Sen går vi ut och tar en öl med artisterna, packar ihop och skickar iväg dem, säger Göran.

Den dynamiska duon på kulturenheten betonar att det är en förmån att ha så många roller. Det hade de inte haft i

Det året knöts Tyst Teater till Riksteatern med uppdraget att göra teckenspråk till ett scenspråk. Vid 50-årsjubileet 2021 byttes namnet till Riksteatern Crea.

YOHANNA MÅRTENSSON

Att öppna dörren för en skolklass som gör sitt första besök på en teater är en ynnest, förklarar arrrangörsduon.

en större kommun med större personalstyrka. Nu tar de en föreställningen hela vägen från bokning till genomförande ett halvår senare. I Söderhamn arrangeras det mycket barn- och ungdomsföreställningar, flest i Sverige per capita. Att möta en skolklass som kommer till teatern för första gången är en ynnest, förklarar de.

– Att få se dem komma in med tindrande ögon, hälsa dem välkomna och ta del av deras förväntan när salongsdörrarna öppnas, det är som i Kalle och chokladfabriken, säger Göran.

– Det här mötet med publik och kulturaktörer är en framgångsfaktor och ett sätt att bygga relationer. Det hade vi inte kunnat göra om vi ”bara” var vaktmästare eller rattade ljudet, säger Anton.

Riksteatern ger sig ut med sin första egna produktion, Balalajka.

Anton Larsson & Göran Hånell Kulturkonsulenter Söderhamns kommun.

Sitter i styrelsen för flera kulturföreningar i kommunen, varav Söderhamns Riksteaterförening är den största. Arbetar bland annat med Skapande skola som arrangerar barnoch ungdomsföreställningar, flest i Sverige per capita, samt med residens för att få kulturaktörer att komma och verka i Hälsingland.

– Vårt mål är att vad Trollhättan är för film, ska Söderhamn vara för scenkonst, säger Anton.

– Det är det häftiga med att vara arrangör och alla våra roller, att vi får se effekterna av det vi gör, avslutar Göran.

Henrik Emilson

1967 var Riksteatern först av alla nationella teatrar att ha en verksamhet som riktade sig till barn och ungdomar. Detta i en tid då barn- och ungdomsteater i princip betraktades som icke-kultur.

Som medlem gör du Riksteatern möjlig:

En riktigt bra idé 1 Nära dig.

Allmänheten i Sverige är publik.

2

7

6

Som blir medlemmar.

3

Publikens scen.

Som bildar lokala föreningar.

5 Vi är hela Sveriges scen.

4 Som tillsammans är Riksteatern.

Riksteatern är som ett kretslopp där medlemmarnas entusiasm över att se eller vara med och arrangera scenkonst får verksamheten att snurra.

I hela Sverige bor det människor som gillar teater, dans och musik. Men beroende på var i landet du bor finns det olika förutsättningar för att utöva och ta del av kultur.

I Sverige ska alla ha tillgång till kvalitativ scenkonst, ett sätt att göra det möjligt

är om du ihop med några vänner startar en Riksteaterförening, precis där ni bor, varsomhelst i Sverige. Då blir ni en del av en rikstäckande folkrörelse som samlar närmare 40 000 scenkonstintresserade i fler än 200 föreningar.

Som en lokal Riksteaterförening skapar

ni er egen repertoar och köper in föreställningar från olika turnerande teater- och dansproducenter. En viktig del av det är Riksteaterns många egna turnéer, inklusive internationella gästspel, danskompaniet Cullberg, föreställningar för barn och ungdom och produktioner på teckenspråk >>

med Riksteatern Crea. Föreställningen sätter ni upp på den lokala teatern, bygdegården, i Folkets hus eller i andra samlingslokaler där ni bor.

Ett nätverk: Hela Sveriges scen

Ni är inte ensamma! Riksteaterföreningarna samarbetar med varandra och får stöd av Riksteatern regionalt och nationellt.

I varje län arbetar dessutom Riksteatern regionalt och det betyder mycket för arrangörsutveckling, arrangörsstöd, främjande verksamhet och inte minst för dans och teater för barn och unga.

Ge b o r t rn Riksteate u d till någon ! tycker om 26

” Ni är inte ensamma! Riksteaterföreningarna samarbetar med varandra och får stöd av Riksteatern regionalt och nationellt.”

Lokalt jobbar de aktiva Riksteaterföreningarna närmare 300 000 timmar ideellt varje år. Det handlar om att planera, lägga repertoar, affischera och annonsera, ta emot turnésällskapet, hjälpa till att lasta och bygga scenografi, riva biljetter och mycket mer. Allt för att alla på orten ska kunna se teater, dans och musik, på riktigt.

Vem vill du ha med dig när restriktionerna lättar och scenkonsten släpps fri igen?

Ett medlemskap i Riksteatern är en fin inbjudan till en hel värld av kulturella upplevelser, något av det bästa du kan dela med en vän eller en familjemedlem!

Välj medlemskap Ordinarie: 160 SEK, Under 26 år: 50 SEK, Familjemedlemskap: 80 SEK (50 SEK under 26 år)

Ni blir en del av hela Sveriges scen som når en publik på många hundratusen personer och som skapar ett utbud för alla, oavsett vilka de är, vad de gillar eller vilka förutsättningar de har.

Det är vad vi kallar en riktigt bra idé.

Henrik Emilson

Gå in på: riksteatern.se/gavomedlemskap och fyll i vilken typ av medlemskap du vill ge bort, så skickas medlemskortet antingen direkt till din vän, eller hem till dig om du personligen vill överlämna det som en present.

SCENEN 2 2020

VÅRA VÄNNER

Född i teaterns hemland Namn: Alexandra Pascalidou Bor: Stockholm Gör: Journalist, programledare i radio och TV, författare, pjäsförfattare, föreläsare Aktuell med: Föreställningen Mammorna, fritt baserad på hennes hyllade bok med samma namn, i regi av Sunil Munshi och manusbearbetad av Alexandra.

HÄR FÖDDES JAG:

I en tvättstuga i en diktatur.

DET HAR GETT MIG FÖLJANDE EGENSKAPER:

Jag inser att min forna fattigdom är min största rikedom, att min barndoms hemlöshet fått mig att känna mig hemma överallt och jag har vigt mitt liv åt att kämpa för frihet och mot förtryck. Sen älskar jag ju också doften av tvättmedel och känslan av rena kläder.

JAG FÖRSTOD ATT JAG VILL SKRIVA NÄR…

… när jag som barn i Rinkeby och i Sveriges första hemspråksklass började skriva poesi på grekiska och så småningom även på svenska. Jag skrev om min mamma, om fred och frihet och om drömmar som så småningom skulle förverkligas.

JAG FICK INSPIRATION TILL MAMMORNA AV:

Min egen mamma och det våld vi utsattes för men också alla de andra marginaliserade mammorna som förlorat sina barn i dödsskjutningar och alla de mammor som fostrat förebilder mot alla odds. Ofta ensamma. I skuggan av de frånvarande farsorna. Mammorna som historiskt försummats och förtryckts. Det var dags att ge dem röster och ansikten. Att låta dem berätta, förklara, analysera och kommentera samtiden.

KÄNSLAN AV ATT SE SITT VERK FRAMFÖRAS AV SKÅDESPELARE:

Eufori. I synnerhet med tanke på hur fjärran från teater jag har växt upp. Trots SCENEN 2 2021 SCENEN 1 2015

att teatern föddes i mitt hemland fostrades jag av fattiga arbetare som aldrig hade råd att se föreställningar.

BÄSTA LÄRDOMEN AV MIN EGEN MAMMA:

Min mamma har lärt mig allt om hård disciplin, målmedvetenhet, kunskapstörst och tålamod. Men det sista saknar jag.

Jag har noll tålamod och tolerans mot de övergrepp vissa tvingas överleva.

OCH AV MIN MORMOR OCH FARMOR: Mormor

och farmor fick aldrig gå i skolan och berövades rätten att kunna skriva och läsa. Båda giftes bort som tonåringar utan rätten att välja sina liv. De överlevde krig, kriser, diktaturer, flykt, förlossningar på åkrar och de gav ändå aldrig upp. Båda var krigare och överlevare som aldrig rymdes i historieskrivningen. Det var de som gav mig modet och motiverade mig att läsa och skriva för att ge dem och världens kuvade kvinnor upprättelse. … OCH AV MIN PAPPA: Jag har just förlorat min far. Han slet som en hund i städbranschen, jobbade på en oljetanker jorden runt, talade ett tiotal språk flytande trots att han knappt gått ut skolan och älskade livet, världen, djuren och människorna. Pappa gav mig den barnsliga nyfikenheten, den obändiga livsglädjen och entusiasmen över den minsta och mest bagatellartade händelsen. Hans gränslöshet och måttlöshet lärde mig dock också måttfullheten.

25 29

Är det en konsert eller en teater? Musikteatergenren innebär både och, men blir samtidigt något helt eget.

Håkan Hellström och Frida Hyvönen är två av flera artister som i höst nyttjar teaterns scen för att ställa ordet och musiken i centrum.

M

an kan tänka sig att det handlar om minsta gemensamma nämnare: känslor. Både teatern och musikscenen vill förmedla någonting om vår samtid, och reflektera över vad det innebär att vara en kännande, tänkande människa. Så varför skulle de två scenerna inte gå samman?

Ungefär så gick tankarna hos Dramatens dåvarande programchef Helena Hammarskiöld 2019 när hon lät författaren och dramatikern Sara Stridsberg översätta låttexter av bandet Joy Division. De svenska texterna framfördes sedan av skådespelare på Dramatens scen. Man kallade det för teaterkonsert eftersom texten och musiken fick stå i centrum på teaterscenen, inte skådespeleriet.

– Det var någonting helt nytt då, att populär-

26

musiken fick tillträde till finkulturrummen, berättar Helena Hammarskiöld.

Idag är Helena Hammarskiöld teaterchef för Orionteatern där man just nu förbereder för höstens Performance Concert: Frida Hyvönen.

Föreställningen som regisseras av teaterns konstnärliga chef Sally Palmquist Procopé, beskrivs som ett undersökande arbete mellan artist och regissör genom teaterns verktyg.

För Helena Hammarskiöld var Hyvönen ett självklart val för detta. Sångerskans låtar ofta är en berättelse, som inte sällan kretsar kring en händelse eller en plats.

– Scenografi och projektioner på teaterscenen blir en inramning till de berättelser hon framför genom sin musik.

Skillnaden mellan en teaterkonsert och en vanlig konsert är att man nyttjar teaterns element för att förhöja musikupplevelsen.

Som scenografi, ljussättning och dramaturgi. >>

SCENEN 2 2021

PER KRISTIANSEN

Tar det piano. Frida Hyvönen i sin "Performance Concert" på Orionteatern.

SCENEN 2 2021

27

I teaterns rum så har vi traditionellt lyft det talade ordet. När man då lyfter in musiken i teaterrummet, så kommer också ordet i musiken att få en större betydelse.

Men mest av allt kan teaterscenen ge artisten möjlighet att fördjupa sitt konstnärliga uttryck, och förstärka tankarna och känslorna i sin musik. Detta är den stora lockelsen för artisten. Men också för publiken som på detta sätt får någonting mer än en konsert. Dessutom har det visat sig vara ett populärt sätt att locka både yngre och mer ovana teaterbesökare till teatrarna.

DETTA BEVISADE Helena Hammarskiöld under sin

tid på Dramaten då hon verkligen utvecklade genren med dramatiserade konsertföreställningar och teaterkonserter med olika artister som El Perro del Mar, Osman ”Ozzy” Maxamed och First Aid Kit. Två föreställningar som uppmärksammades stort var Jenny Wilsons smärtsamma Who’s Afraid of Jenny Wilson, där sångerskan använde sin musik för att berätta om sexuella övergrepp, och Performance concert: Moneybrother som med hjälp av sina låtar utforskade ensamheten i papparollen och svårigheten i att bryta destruktiva mönster.

– I teaterns rum så har vi traditionellt lyft det talade ordet. När man då lyfter in musiken i teaterrummet, så kommer också ordet i musiken att få en större betydelse. Lyssningen blir då något annat. Det är intressant att gå vidare med – vad betyder rummet och kontexten för hur man läser musiken? Även om genren vuxit som mest bara under de senaste åren är begreppet teaterkonsert äldre än så. ”Performance Concerts” har man sysslat med i olika former inom operan sedan 1600-talet. Men inte inom populärmusiken. Ordet och konceptet ”teaterkonsert” lanserades av den danska regissören Nikolaj Cederholm och kompositören Kåre Bjerkø på 1990-talet. Det var under en tid då den internationella musikalscenen rönte stora framgångar med ”jukeboxmusikaler”, alltså musikaler där musiken och sångerna är kända sedan tidigare och ofta framförda av en och samma artist eller grupp.

Buddy – The Buddy Holly Story (1989), Saturday Night Fever (1998) och Mamma Mia! (1999) hör till de mest framgångsrika.

Men en teaterkonsert skiljer sig i sitt uttryck också från musikalen, eftersom det i regel inte finns någon talad dialog med. Den liknar konserten

28

eftersom den är musikbaserad, men närmar sig teaterframträdandet eftersom man med musiken vill berätta en sammanhållen historia eller utforska ett specifikt tema.

Nikolaj Cederholm musikföreställning Come together, baserad på Beatleslåtar, gjorde just detta och när den uppfördes på Uppsala Stadsteater 2013 lanserades den som teaterkonsert. Därefter tog både ordet och företeelsen fart.

VÄSTMANLANDS TEATER satte 2013 upp Tills

döden skiljer oss åt, där musik av bland andra Marvin Gaye, Elvis Presley, Prince och Britney Spears presenterades på ett nytt sätt. Föreställningen använde musiken för att undersöka frågor om kärlek.

Niklas Hjulström har varit chef på Värmlands Teater sedan 2016. Under den tiden har man gjort SCENEN 2 2021

KLARA G

Who's afraid of Jenny Wilson, och hennes medsystrar, på Dramaten.

mycket musikteater, eller teater där musiken är en bärande del. 2018 startade ett samarbete med Nikolaj Cederholm, som med sin musikarrangör Kåre Bjerkø gjorde föreställningarna Taube Today och Bellman 2.0 med nytolkningar av de svenska nationalklenodernas visor. För Niklas Hjulström är det självklart att tänka ”musik” i samma stund som man tänker ”föreställning”.

– Jobbar man med scenkonst idag är det snarare regel än undantag att man använder musik. Det vill jag alltid göra, musik kan vara ett fantastiskt effektivt hjälpmedel för att låsa upp det vanliga berättandet. När jag regisserat har jag valt pjäser där musiken ingått på ett naturligt sätt. Antingen helt och hållet integrerat i föreställningen eller som stöd. Min första uppsättning var Juloratoriet, där finns musiken med som en självklar del. Så har jag jobbat sedan 1995.

SCENEN 2 2021

För Niklas Hjulström kan uppslagen till en teaterkonsert eller en dramatiserad konsertföreställning komma från vilket håll som helst. Som exempel berättar han om när han var konstnärlig ledare på Folkteatern i Göteborg 2005 och skulle göra ett samarbete med storbandet Bohuslän Big Band.

– Jag tänkte att då måste vi ha en pjäs där det funkar med storbandsjazz såklart. Jag tänkte först Brecht men kom sedan att tänka på Kafkas Processen. Men ett storband låter mycket, de kan inte bara spela i bakgrunden så i så fall måste de ta över föreställningen. Vad gör skådespelarna då?

Dansar? Sjunger? Jag spann vidare på idén och insåg plötsligt att jag hade gjort musikteater av Processen. Musiken blev då ett sätt att utmana bilden av Kafka och hans berättelse.

En bit från Värmlands teater, på Göteborgsope- >> 29

TT-BILD

"Det här är Shooowbiizzz!"

Håkan Hellström tar sin musik från de stora arenorna, här Ullevi i Göteborg 2017, till GöteborgsOperan.

30

SCENEN 2 2021

MARKUS GÅRDER

Bellman 2.0, Uppsala Stadsteater.

ran har snart Kärlek skonar ingen premiär. Det känns väldigt typiskt att föreställningen sätts upp just där eftersom den baseras på musik av Göteborgsprofilen Håkan Hellström. Gammal och ny, specialskriven musik har vävts samman med dialog till en sammanhållen föreställning som kretsar kring ett antal karaktärer under ett magiskt dygn i staden. Men regissören Victoria Brattström vill inte kalla föreställningen för en teaterkonsert. Hon beskriver det i stället som ett musikdramatiskt verk.

– Föreställningen utgår från en konstnärlig fusion mellan dramatikern Mirja Unge och musikern Håkan Hellströms idévärldar.

Det var hon själv som fick idén för sju år sedan under en promenad vid Röda sten i Göteborg. Med Håkan Hellströms musik i hörlurarna upptäckte hon vad hon beskriver som ett tematiskt och språkligt syskonskap mellan hans låtar och Mirja Unges karaktärer. Hon presenterade idén för Göteborgsoperan och för musikern Simon Ljungman. Efter att visionen också landat hos Hellström och Unge började en lång tids workshop.

– Det roliga, också för Håkan, är att hans material kan ge impulser till någonting helt nytt.

Konserterna och skivorna finns redan kompletta i sina uttryck medan det här är ett forum där karaktärerna får spinna i väg och liksom få nytt liv genom oväntade associationsbanor.

DET FINNS MÅNGA fördelar med att låta musiker och teaterfolk jobba fram en föreställning tillsammans. Inom teatern finns en tradition av grupparbete och att jobba mot en gemensam vision, vilket varit gynnsamt inte minst i fallet med Kärlek skonar ingen. Victoria Brattström tror att alla uttrycksforSCENEN 2 2021

AKTUELLA MUSIKTEATERFÖRESTÄLLNINGAR I HÖST Eufori En nyskriven musikal med nykomponerad musik av artisterna Rebecca & Fiona, där en tjugoårig tekniknörd, spelad av Hampus Nessvold, via det nya "world wide web” hamnar i den bubblande IT-boomen i Stockholm City. En produktion av Riksteatern i samarbete med Östgötateatern, som går på Riksteaterturné hösten 2021. Manus och regi av Malin Axelsson. Läs mer på sida 6.

Performance Concert: Frida Hyvönen Frida Hyvönen tar plats på Orionteaterns stora scen i en scenisk konsert om tiden, barndomen, döden, åldrandet och kärleken. Föreställningen är baserad på Frida Hyvönens senaste album Dream of Independence och har tagits fram tillsammans med Sally Palmquist Procopé, konstnärlig chef på Orionteatern.

Premiär i september 2021.

Kärlek skonar ingen När staden vaknar ramlar ett karnevalsband ut på Drömmarnas kaj. I gryningen sjunger stadens folk om sina liv i ett musikdramatiskt verk som skapats med inspiration ur Håkan Hellströms musikaliska värld. Koncept och idé av Victoria Brattström, Simon Ljungman och Håkan Hellström. Premiär i oktober 2021.

mer behövs, ingen kan ställas över den andra men alla kan komplettera varandra.

– Berättelser, scenkonst och musik hör ihop på olika sätt. När vi talar om det vi upplever, om vår verklighet, och när vi reflekterar över våra liv och vägval, så är det grundläggande och tidlöst att använda sig av musik, sång och gestaltning. Det höll vi säkert på med i någon form kring elden redan på stenåldern.

CAROLINE HAINER 31

MANUSET X 2: LÄNK

lla får roliga ”A

uppgifter på scen!”

Året för Riksteaterns ungdomssatsning Länk är i full gång och sex nya manus har specialskrivits. Vi träffade författarna bakom två av verken och fick en inblick i en hårdkokt deckargåta och en tjejkväll som spårar ur. TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: ERIK WESTIN

MANHATTANPROJEKTET Av: Rasmus Lindberg Bor: Luleå Gör: Dramatiker, regissör, vice teaterchef Norrbottensteatern. Undervisar på Teaterhögskolan i Luleå. Har tidigare skrivit Sanna, sanna jag för Länk.

OM ATT SKRIVA FÖR LÄNK ”När man skriver för en amatörteaterensemble ska det vara ett material som förlöser gruppen och är utvecklande för alla och att alla har roligt, inte bara ett fåtal. I vanliga fall kan man av ekonomiska skäl skriva för en mindre grupp.

För Länk handlar det om 12-20 roller. Det är det som är så bra med Länk, att de tar fram material där alla får roliga uppgifter på scen. Det är en kulturgärning!”

OM PJÄSEN ”Det är en film-noir-berättelse om en flicka som hamnat i en dröm, men som drömmer om verkligheten. Hon vaknar upp i drömmen på ett detektivkontor i New York 1943 och är på jakt efter ritningarna till atombomben.

Det är en kollektivteaterpjäs med mycket humor, dråplighet och inte minst action eftersom den är en pastisch på en hårdkokt Mickey Spillaneroman.”

32

OM SPRÅKET ”Överhuvudtaget tycker jag att ska man skriva något på det svenska språket måste man göra det jättebra och framförallt när man skriver för ungdomar, så att man står upp för svenskan. Att det är musikaliskt, lekfullt, ordrikt, att det finns stilnivåer, att det finns folk som pratar uråldrigt, arkaiskt, formellt och informellt familjärt. Det vinnlägger jag mig om, att det finns en språklig ekvilibrism, att det finns en poetisk nivå. Motsatsen, att man skulle plocka ner språket, eller rent av fördumma det, eftersom att man tror att ungdomar inte förstår sitt eget modersmål… ja, om vi går åt det hållet kan vi lika gärna lägga ner den svenska kulturen.”

VEM TÄNKER DU PÅ NÄR DU SKRIVER? ”Jag brukar tänka på en skådespelare, ingen speciell, men om jag var en skådespelare skulle jag då bli glad över de här replikerna?”

HUR DET KÄNNS NÄR NÅGON SPELAR DITT MANUS? ”Det är alltid jätteroligt. Det blir aldrig som man har tänkt sig, på ett bra sätt. En pjäs är ju inte ett konstverk i sig, det är få personer som lånar hem manus och läser. Det blir först något när någon gestaltar texten. Det är då konstverket uppstår. Man blir alltid stolt och glad att man har varit med och bidragit, man är en del av verket. Inte hela.”

SCENEN 2 2021

Katj a huvu är den e nd d i en persone a namn bred givn n sk a rol are d ulle olika ha len o el p ch ja att n ersoner av Euro ett nam g amn p n som a , e e fters som ma ville att vanl t k s o k m ulle igt, s o n ka m m e de ra va n om e xem ra kort, tt spela t är mån heta pelv t h ga v enne åsta is An vigt na. och . Jag vill inte alls e för

Alla i En d ensemb le el gö r fle n gör ka gåen ra n d har e e, men a småroll ske sex, er, n sju r lla ä n sif å oller r fra f ör at med i b gra lite mer var. t hitt erät tark geno a rät ol tim manus lektivet och .

Det ä r även inte ova n e proje n kör i e ligt med n e k börja tet är at pjäs. Sk n berätt t Kat a illna r arg ja hö den rröst ell ume i e r nter a mo berätta Manhatt r rrös ant den t e ! n–o ch

SCENEN 2 2021

Berä tt på s arrösten itt ko ntor beskrive upp ik en r scen pistol u orsning att Katja en 1 en ä r vakn fi c 2 r slu k t och an och l 8:e gata ar upp m n oc ikt T en a ed b h je v be rätta chovs g Madison ultande huv evär rrös . Hon tern råka ud a bli går den r få r skj uten av innan .

33

HUNK Av: Johanna Thor och Grete Havnesköld JOHANNA THOR Ort: Järna Gör: Skådespelare, dramatiker, grundare av och konstnärlig ledare för Livet Bitch! Scenkonst. Debutant i Länk-sammanhang.

GRETE HAVNESKÖLD Ort: Gnesta Gör: Skådespelare, dramatiker, statsvetare, grundare av och verksamhetsledare för Livet Bitch! Scenkonst. Debutant i Länk-sammanhang.

OM LIVET BITCH! SCENKONST Livet Bitch! Scenkonst är en scenkonstverksamhet som, förutom att producera professionella teaterproduktioner, driver en communitybaserad ungdomsverksamhet i Södertälje. Livet Bitch! vill göra scenkonsten mer relevant och inkluderande för fler genom att lyfta och gestalta ungas röster. Med nyskriven dramatik vill Livet Bitch! verka för att tjej- och kvinnoidentifierande berättelser ska ha en mer självklar plats i det sceniska rummet.

OM HUNK - När man skriver för Länk är det många karaktärer som ska ingå. Vi stötte och blötte flera storylines där det gick att få in flera personer och med ett tema som skulle slå an hos en större publik. Vi utgick från våra egna utekvällar när vi själva var unga och premisserna för att gå ut på krogen. Konstnärligt ville vi titta närmare på misogyni via den växande incelrörelsen och gestalta framförallt unga tjejers – men också killarnas - villkorade frihet, säger Johanna.

- Vad riskerar unga kvinnor som öppet be-

34

tygsätter stadens män kring en rad kriterier som social kompetens, intelligens, ekonomisk status, utseende kropp och utseende ansikte.

Som alla egentligen gör utan att säga det – det ville vi undersöka, säger Grete.

OM RASMUS OCH INCEL Kompisgänget möter Rasmus, en ung kille som hänger på incelforum. Incel kommer from engelskans involuntary celibacy, ofrivilligt celibat, som män utan partner och sex kan benämna sig och ett ämne att samlas kring i olika internetforum. Många skyller sin situation på feminismen samt att de anses sexuellt oattraktiva på grund av samhällets rådande värderingar.

– När Rasmus möter tjejgänget får han den absolut lägsta poängen som kan delas ut i en hunktävling. Det blir början på en kväll som fortsätter mycket dramatiskt, berättar Johanna.

OM RESEARCHEN Johanna och Grete tog del av forskning, artiklar och rapporter som gjorts om incelrörelsen, som kvinna är det dock svårt att få tillträde till de digitala incelforumen.

- Det finns en hel del kända profiler som inte är incels, men som tillhör den nya mansrörelsen. Neil Strauss bok The Game, som han idag inte längre står för, men vars kvinnosyn på ett sätt är ett förstadie till incels har haft betydelse för utvecklingen, säger Grete.

– Vi lärde oss att incelrörelsen är starkast i de länder som rankas som de mest jämställda. Det är både väldigt intressant och lite skrämmande. Även om det gjorts betydande framsteg vad gäller jämställdheten, så finns den här mörka baksidan, möjligen som en motreaktion på feminismens framgångar, säger Johanna.

Alessandra är drottningen i gänget, som inte tvekar att dra nytta av sina fördelar och lämnar de andra bakom sig i kön.

Men som också är fast i en kvinnoroll hon kanske inte själv bett om att få.

Rita är ett namn som finns i olika skepnader i olika länder, som Ritta eller Ritva. Det är tidlöst. Hon får också kontakt med Rasmus i en senare scen, ett möte som skulle kunna ha blivit början på nåt bättre än det tragiska som istället sker. Det är något fint i att deras namn också hör ihop, R+R.

Amanda är feministen i gänget. Hon har massor av poäng i genusvetenskap, men som ändå inte fixar att stå upp för systerskapet när allt rämnar senare i pjäsen.

Exempel på teori och praktik som inte alltid går hand i hand för feminister.

SCENEN 2 2021

Det här är scen 2. Innan har det varit förfest i studentkorridoren och tjejerna har satt kriterierna för hunktävlingen. Nu står de i kön, det stället som liksom avgör hur kvällen ska bli. Förväntningarna är skyhöga.

I en prolog har vi också fått träffa Rasmus när han är inne i ett incelforum och chattar med killar med smeknamn som hatewomen_02 och liknande. Vi förstår att han inte mår bra.

Snart kommer han träffa tjejgänget i kön.

Incels hyser ett hat mot kvinnor eftersom de inte ger det som de vill ha och tycker de är berättigade till (SEX!) men de hatar även män som får ligga med de kvinnor incels vill ligga med.

Maria är pjäsens voice of reason, hon är den mest rimliga. Den man själv skulle vilja vara, men kanske inte är…

SCENEN 2 2021

NAMNEN Vi ville ha så stor bredd som möjligt i namnen så de inte bestämmer bakgrund och etnicitet för mycket. För en del av karaktärerna hade vi arbetsnamn, som sen blev deras riktiga namn. Rita ÄR Rita. Så är det bara.

NORA (ej med i denna scen) Hon har blivit dumpad. De andra vill att hon ska gå vidare och vara stark och föreslår hunktävlingen som en kul grej som ska hjälpa henne att glömma snubben. Nora är tjejen som inte längre är ”vald” av en kille, och som inte kan komma över det hur mycket feministisk pepp och ”styrkekramar” hon än får. Hög identifikation för många, haha.

35

Uppläsningen av de öppna breven på Instagram riktades till hennes ståupp-kollegor och skickade chockvågor genom komikerbranschen i våras. Själv valde Bianca Kronlöf att dra sig tillbaka för att vidareutveckla sina tankar i debutboken Brev till mannen.

” Det har varit väldigt tyst från männen” 36

SCENEN 2 2021

THRON ULLBERG

Dubbelt aktuell i höst med bok och TV-serien Deg.

SCENEN 2 2021

37

THRON ULLBERG

Sceniska mångsysslaren Bianca Kronlöf kan nu också titulera sig författare.

B

ianca Kronlöfs blick möter oss på andra sidan skärmen.

Hennes blick är mycket allvarligare än vi är vana att se den i olika komiska sammanhang, som i tv-serien Full patte, på scenen eller i hennes tidiga Youtubeklipp som den manliga karaktären Snubben.

Nu är hennes ansikte spänt, hon sväljer och drar djupt efter andan som för att stärka sig innan hon sänker blicken till brevet hon håller framför sig.

– Hej Soran, läser hon med stadig röst.

Det är den 14 april 2021 och det har gått åtta dagar sedan Svt sänt dokumentären Persona non grata. Ståupp-komikern Soran Ismail, som under Metoo anmäldes av flera kvinnor för olika sexuella övergrepp, bland annat flera våldtäkter, upplever att han är dömd i omvärldens ögon även om anklagelserna mot honom inte har lett fällande dom. Han tar några kända ståuppkollegor till hjälp och stöd för att försöka hitta tillbaka till livet på scenen.

– Det gör mig så jävla ledsen att se hur dåligt du mått och fortfarande verkar må.

Men mitt i programmet måste jag stänga av för att jag bokstavligen håller på att kräkas, säger Bianca med blicken stadigt fäst i mobilkameran.

Av de tre öppna brev som hon publicerade under samma dag på Instagram, riktade sig det första direkt till Soran Ismail, det andra till männen i ståuppbranschen och det tredje till hela ståuppoch scenkonstvärlden. Alla tre filmklippen fokuserar på tystnadskulturen och sexismen i komikerbranschen. Bianca pekar särskilt ut traditionen av att många manliga kollegor håller varandra om ryggen i alla väder.

De filmade breven fick en enorm genomslagskraft, i skrivande stund har de tillsammans fått nästan tre miljoner visningar.

– Jag väntade mig inte att det skulle bli

38

så stort. Det var mest något jag kände att jag behövde säga. Jag var skitnervös, nästan rädd. Men det gick inte att vara tyst, säger Bianca när Scenen når henne i samband med att hon släpper sin debutbok.

FÖR EFTERVERKNINGARNA av hennes filmklipp på Instagram ledde till en djupdykning i bokform. Brev till mannen kom ut på Albert Bonniers förlag i september 2021 och innehåller ännu fler brev till män. I förordet till boken beskriver hon hur hennes telefon exploderade av hundratals meddelanden och missade samtal, hur olika medier ville veta fler detaljer bakom vad som lett till hennes uttalanden. Men fram till boksläppet har hon inte ställt upp på några intervjuer.

Det som förvånade henne mest efter att hon lagt ut sina brev på Instagram var inte

mediernas reaktion, utan den milsvida skillnaden i responsen mellan män, som har hört av sig privat till henne, och kvinnor, som har stöttat henne offentligt.

När det kommer till hennes kollegor i komikerbranschen har mönstret varit ännu tydligare.

– Det har varit tyst från männen, med några få undantag av manliga kollegor som hört av sig privat. Kvinnor och tjejer har skrivit texter offentligt, egna texter med egna upplevelser. Det har fått mycket ringar på vattnet, säger Bianca.

Där och då kom tanken på att hon ville ge ut en bok i samma form, som personliga brev riktade till män.

– Jag tänker att män skriver under på jämställdhet och att sexism är fel, men det blev tydligt att de är osäkra när det kommer till själva samtalet.

SCENEN 2 2021

Gruppen kartlägger den svenska teatern! Bianca Kronlöf, Nina Haber och Elin Söderquist, Folkteatern i Göteborg, 2014.

” MÄN SKRIVER UNDER PÅ JÄMSTÄLLDHET OCH ATT SEXISM ÄR FEL, MEN DET BLEV TYDLIGT ATT DE ÄR OSÄKRA NÄR DET KOMMER TILL SJÄLVA SAMTALET. Bianca har valt att rikta sig generellt till alla män med sin nya bok, istället för att som i de öppna breven på Instagram främst vända dig till sina kollegor i komikerbranschen.

– Branschen är bara är en del av samhället, problemet finns ju överallt.

I förordet sammanfattar du hur du lagt undan ilskan ”för en stund” för att istället fokusera på att stötta män att komma över sin rädsla. Varför har du valt den strategin?

– För att den leder framåt. Jag vill ha ett samtal och då fungerar det inte att vara arg. Och jag fattar att många män är rädda för det feministiska samtalet. Rädda att sticka ut hakan. Men tyvärr är det så att vi kvinnor inte kan göra det här själva.

I breven i din bok uttrycker du istället en stor dos förståelse, kärlek och respekt för män. Tycker du att det saknas i det offentliga feministiska samtalet idag?

– Samtalet har hela tiden pågått bredvid männen. Så det kan vara svårt för dem att SCENEN 2 2021

FOLKTEATERN GÖTEBORG

PAUL MUSOKE EDWARDS

Bianca Kronlöf, Thom Gisslén och Tiffany Kronlöf i+ De redan frälsta, Riksteaterturné 2018

BIANCA KRONLÖF

Skådespelare, komiker, illustratör och författare.

Skapare av den prisbelönta SVThumorserien Full Patte. Hösten 2015 turnerade hon tillsammans med Tiffany Kronlöf och Thom Gisslén, med den bejublade scenversionen Slå pattarna i taket tillsammans med Riksteatern. Tre år senare återvände gruppen med De redan frälsta, en show om godhet och förändring inför valåret 2018.

Tidigt under sin karriär utvecklade hon sitt manliga alterego Snubben, som väckte uppmärksamhet för sin satiriska skildring av mansrollen i en serie Youtube-klipp.

I höst är Bianca Kronlöf dubbelt aktuell, dels med boken Brev till mannen (Albert Bonniers förlag) och dels i en av huvudrollerna i den hyllade SVT-serien Deg, i regi av Levan Akin.

ge sig in i det. Samtidigt finns en frustration från kvinnor, ”hur kan du inte ha sett det här!?”. Men om man inte blivit inbjuden så är det ju svårt, säger Bianca.

HON POÄNGTERAR ATT metoden att lägga sin ilska över orättvisorna åt sidan och bjuda in till samtal med män är ny för henne själv, men inte för feminismen.

– Det finns ju många manliga feminister som skriver med huvudfokus på män idag. Och under 70-talet fanns en stark mansrörelse, som skämtades bort som ”velourpappor”. Samma sak händer med dagens engagerade män. Dom bli ”lattepappor”. Men jag fattar inte vad som är dåligt med någon som tar hand om sitt barn och dricker kaffe med mjölk i?

Du sa inför uppläsningen av dina öppna brev att du trodde att du skulle förlora komikerjobb och viktiga kontakter genom att publicera det. Har det blivit så?

– Det går inte att säga så här snabbt. Det

kommer märkas om typ fem år. Just nu kommer det hejarop, men de hejaropen är inte från folk som ger jobb, utan från kvinnor som jobbar med allt möjligt. Det är så klart härligt. Men det har som sagt varit väldigt tyst från män i branschen.

KLARA LEDIN HÖGLUND 39

UT OCH RES

Ta tåget till London Europa öppnar vilket gör resande och att ta del av kulturupplevelser möjligt igen. Vi reser ansvarsfullt till London med tåg och gör några kulturstopp på vägen ner. Häng med!

FÖRSTA ANHALTEN:

ÅK VIDARE TILL:

KÖPENHAMN

BERLIN

Two Lions and a Castle av koreografen Roy Assaf där han blandar det utomjordiska med det seriösa (Dansk Danseteater). Eller se operathrillern Begærets mysterier med musik av Bach, Mozart, Cher och Queen. (Det KGL Teater, Gamle Scene)

Fräulein Julie, för dig som inte hade tyska i skolan är det alltså Fröken Julie, av Strindberg. Klassiker! (Deutsche Theater)

Fräulein Julie, Berlin.

TA SEDAN TÅGET TILL:

PARIS Two Lions and a Castle, Köpenhamn.

Se den roliga Papy fait de la résistance, succépjäsen om moståndsrörelsen som blev film och nu är tillbaka på scen. (Théâtre de Paris)

SÅ TAR VI TÅGET Vi väljer givetvis ett så klimatsmart resande som möjligt, nu går det utmärkt att ta tåget ner till kontinenten. Digitala tågresebyråer, som Railtic.com, syr ihop hela resan åt dig, även när du korsar landsgränserna. Samtliga tågbiljetter samlas i en och samma tjänst. Ta med en bok, luta dig tillbaka.

Papy fait de la résistance, Paris.

B ERLIN KÖ P E N H A M N

40

SCENEN 2 2021

The Ocean at the End of Lane, London.

TA TUNNELN TILL:

LONDON TEATER

Ralph Fiennes har huvudrollen i TS Eliots mästerverk Four Quartets. (Harold Pinter Theatre)

Life of Pi, London.

William Shakespeares tragedi Hamlet sätts upp i ny tappning med Cush Jumbo i huvudrollen! (Young Vic)

The Ocean at the End of Lane En fantasyberättelse om en vuxen mans resa bland minnena från 12-årsåldern. Gripande! (Duke of York’s Theatre) Under Milk Wood Ta chansen att se Michael Sheen i Dylan Thomas klassiker om livet i en påhittad walesisk by.

(National Theatre, South Bank) Life of Pi Föreställning med dockor och skådespelare som blivit en succé.

(Wyndham’s Theatre)

MUSIKFÖRESTÄLLNINGAR Musik i form av musikaler och teaterkonsert – där en artists låtar och liv blir handlingen – är lika hett som vanligt i detta musikalernas Mecka.

Get up, stand up! The Bob Marley Musical Reggaemästaren porträtteras fint av Arinzé Kene. (Lyric Theatre)

Pretty Woman: The Musical Bra musik – tvivelaktig sensmoral. Du kan inte få allt.

(Savoy Theatre) Amélie The Musical Den fina filmen Amélie från Montmarte har blivit musikal.

(Criterion Theatre)

& Juliet, London.

Anything Goes Klassiker som sätts upp igen laddad med Cole Porters bästa hits. (Barbican) Cinderella Ny föreställning med musik av Andrew Lloyd Webber, storyn till Askungen kan du dock redan. (Gillian Lynne Theatre) Back to the Future: The Musical 1980-talsfilmen där Marty McFly måste para ihop sina föräldrar på 50-talet har flera av filmens låtar och nyskrivet material.

(Adelphi Theatre) & Juliet Kan det bli bättre, en musikal baserad på svenska Max Martins låtar? Hit me baby one more time! (Shaftesbury Theatre)

PAR I S LONDON

SCENEN 2 2021

41

VÅR FÖRENING PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING

Föreningen står på tre ben. Vi gillar att själva stå på scenen, jobba i foajén och i kulissen. Alla hjälper till med allt fix när vi arrangerar.

Förutom scenkonstarr angemang anordnar vi teaterkurser. Här med skådespelare Maria Po ntén från Norrbottensteater n.

FULL FART FRAMÅT!

När Riksteaterns föreställning Slick kom till Luleå gjorde vi en teaterresa och fick en unik workshop med dansaren och koreografen Sofia Södergård.

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: PAJALA UNGA RIKSTEATERFÖRENING

Trots få verksamhetsår har Pajala Unga Riksteaterförening hunnit med mycket och blickar nu framåt mot alla möjligheter som uppstår efter pandemin.

42

I NORRBOTTEN FINNS 14 lokala Rikstea-

terföreningar, en i varje kommun. Med stor sannolikhet är Pajala Unga Riksteaterförening den yngsta av dem, både när det kommer till verksamhetsår och medlemmarnas genomsnittsålder.

– Jag var 16 år när vi grundades och började med vår verksamhet 2019, säger Alva Eriksson Kalla, ordförande i Pajala Unga Riksteaterförening.

Den unga föreningen har sitt ursprung i teatergruppen Exhibitionisterna som medverkade i Riksteaterns nationella

ungdomssatsning Länk 2018.

– Vi diskuterade att starta en förening och vi fick hjälp av Riksteatern Norrbotten med att komma igång. Vi tyckte både att det verkade kul, nytt och intressant och framförallt var det ett bra sätt att hålla ihop gruppen även efter att vissa flyttat från Pajala för att plugga vidare.

Alva berättar att deras första egna arrangemang var Norrbottenteaterns Nybergs mekaniska verkstad där föreningen höll i det mesta själva. Det är så de jobbar, de flesta gillar att stå på scen, men SCENEN 2 2021

Byarnas kulturföreningar är viktiga samarbetspartners för Pajala Unga Riksteaterförening. Systrarna Nylund i Korpilombolo kulturförening fungerar som mentorer i kulturarrangemang och festivaler.

edalsteatern och Viktiga samarbetspartners är Torn vi tillsammans ett kör nu t Jus en. bott Norr Riksteatern ern – Teaterpodd. teat Riks med nationellt teaterresidens

alla hjälper till med allt fix runt omkring ett arrangemang. Ibland tar de in folk som hjälper till med tekniken.

- Nybergs mekaniska verkstad blev en pangstart för föreningen som arrangörer.

Det kändes verkligen som om folk uppskattade det vi gjorde. Vi fick även många medlemmar när vi arrangerade den.

I verksamhetsberättelsen skriver Pajala Unga Riksteaterförening att de ser sig som en viktig del i Norrbottens arrangörsled som vill inspirera sina systerföreningar att jobba för att få fler unga och unga vuxna SCENEN 2 2021

Att få träffa ensembler som gäst spelar är roligt. Här med Dansinitiativets föreställning och ense mble Morgondagens vittnen.

– Det är det roligaste med att vara med i en förening, att planera något och sedan faktiskt sätta igång det praktiska och se det börja ta form. Det kan vara våra egna arrangemang, när vi hjälper en annan förening eller kör våra läskiga spökvandringar, säger Alva Eriksson Kalla, ordförande i Pajala Unga Riksteaterförening.

in i deras föreningar och styrelser. Det gäller även dem själva, betonar Alva.

När de sätter upp en egen föreställning är de oftast i Folkets hus i Pajala de använder som scen, där finns även möjlighet att repetera. Likaså när föreningen arrangerar större föreställningar men de är också aktiva arrangörer i byarna runtomkring, bland annat Tärendö och Erkheikki Folkets hus och Medborgarhuset i Korpilombolo. Samarbete är modellen framåt – och att be om hjälp när det behövs.

– Riksteatern Norrbotten har hjälpt oss väldigt mycket med allt från verksamhets-

planer, budget och bokningar, så det blir rätt. Det är vi väldigt tacksamma för.

Precis som all scenkonstverksamhet har pandemin påverkat aktiviteten även hos Pajala Unga Riksteaterförening.

Men nu blickar de framåt och vill se fler nya medlemmar och fler arrangemang.

– Det är det roligaste med att vara med i en förening, att planera något och sedan faktiskt sätta igång det praktiska och se det börja ta form. Det kan vara våra egna arrangemang, när vi hjälper en annan förening eller kör våra läskiga spökvandringar, säger Alva.

43

I KULISSEN: BIRGITTA PERSSON, PRODUCENT

KOLL PÅ: ALLTING Varför bara fokusera på en del av teaterarbetet när man kan ägna sig åt alla? Det var så Birgitta Persson resonerade efter att hon provat på det mesta inom teatern. Numera är hon producent – och ser till så att det blir så mycket teater som möjligt för pengarna.

S

om för så många andra började det med en dröm om att bli skådespelare.

Sedan den där dagen då en turnerande teater besökte Östersund – där Birgitta gick på gymnasiet i närheten av den lilla ort där hon växte upp – var hon fast.

Hon hade bestämt sig. Det var minsann teater hon skulle ägna sig åt.

Det var bara det att det inte blev teater på det sätt hon hade tänkt sig. Nog för att hon flyttade ända till Stockholm för att studera skådespeleri på Calle Flygares teaterskola helt på egen hand. Och nog för att hon så småningom fick jobb inom teatern – till och med hos samma arrangör som kommit på besök där i Jämtland, nämligen Riksteatern.

MEN DET VAR som tekniker hon fick sitt första teaterjobb. På en kyrkoopera.

– Jag upptäckte hur spännande det var att se allting gå i lås bakom kulisserna. Jag blev snart väldigt intresserad av teatern som helhet, och då var det inte längre viktigast att det var jag som stod på scenen, säger Birgitta.

– Tvärtom lärde jag mig att uppskatta att slippa slåss för enstaka jobb som det då annars skulle innebära.

Birgitta kom att jobba som allt från rekvisitör till sufflör och turnerade land och rike runt för Riksteatern under många år.

Det var så hon lärde sig allt om teateryrket.

44

– Jag känner mig så priviligierad, för idag vet jag så väl vad som krävs för att alla funktioner ska kunna göra ett bra jobb. Jag förstår hur det kan vara en iskall natt när lasthissen i Jokkmokk går sönder, för att jag har varit med om det själv, säger Birgitta som har många historier att berätta från livet ute på vägarna.

Många av dessa historier handlar om samarbetet med Lars Norén, då Birgitta jobbade som produktionsledare och turnéledare för honom under vad hon beskriver som tio fantastiska år på avdelningen Riks Drama. Birgitta var med om att skapa några av dramatikerns mest omtalade verk, så som Personkrets 3:1 och Skuggpojkarna.

NÄR ÄVEN EPOKEN med Norén är förbi

kan hon konstatera att hon ägnat hela 42 år av sitt liv inom teatern, varav de senaste 15 som producent.

– För mig är det väldigt viktigt att vara närvarande i produktionen, även konstnärligt om omständigheterna tillåter det.

Det är därför jag håller på med detta. Det är inte främst för att räkna ut en budget, även om det också ingår i jobbet. För mig handlar det om att produktionen ska bli så bra som den bara kan bli, säger Birgitta.

Som producent har hon också ansvar för personalen, där den största delen utgörs av frilansare. Frågor om arbetsmiljö är en del av vardagen, likaväl som det materiella ansvaret ligger på henne.

– Man är spindeln i nätet. En stor och

viktig del jobbet är att få alla i gruppen att må väl tillsammans och skapa en tillåtande miljö för alla, poängterar hon.

En produktion pågår under en lång tid.

För tillfället jobbar hon med pjäser som har premiär om två år, men hon har också ansvar för tre uppsättningar i höst. Hon kommer just från repetitionerna av BrittMarie var här med Marianne Mörck.

Med andra ord är det många repetitioner, många avtal, budgetar och kontakter med såväl frilansare som lokala arrangörer att hålla i huvudet för en producent. Det är också det som hon menar är producentens stora utmaning: att ha koll på allting.

Helheten.

– Man har ju fått en del yrkesskador genom åren. Jag kan inte se en föreställning utan att fundera på hur man gjort den där flygningen, vad den där kostymen kostat och hur komplicerat ett scenbygge kan ha varit. Man får tänka särskilt mycket på sådant om man, som vi, ska turnera med det, menar hon.

Men det är ju också alla dessa insikter och erfarenheter som är tjusningen med yrket. Och själva anledningen till att hon stannat så länge inom teatern som hon gjort.

DAN NILSSON

BIRGITTA PERSSON Yrke: Teaterproducent.

Stad: Stockholm.

Aktuell med: Höstpremiärer av Mammorna, Britt-Marie var här och Straighta besked.

SCENEN 2 2021

Som producent har Birgitta Persson ansvaret för produktionen ända fram till finalföreställningen. På turné blir turnéledaren hennes förlängda arm, men det är fortfarande hon som till exempel har det ekonomiska ansvaret om något oförutsett inträffar.

JOHAN STRINDBERG

SCENEN 2 2021

45

KRITIKERN TRE SPANINGAR

Nyspel, slutspel och dataspel Landets scener andas morgonluft, men Isa Andersson lägger örat mot skärmen och hoppas att intressanta formexperiment och digitala initiativ lever vidare även efter pandemin.

ELIN ALDÉN

Beckett blir vår tids realist?

1

ISA ANDERSSON Scenkonstkritiker på Dagens Nyheter, tidigare på Sveriges Radio, Göteborgs-Posten och Expressen Kultur. Sitter i Svenska Teaterkritikers Förenings styrelse.

Ser fram emot i höst: Att sniffa tiljor och salong igen och ta del av alla fullmatade höstrepertoarer som oförtrutet presenteras. Inte minst Mattias Anderssons Den yttersta minuten på Dramaten, som samlar en 70-mannaensemble på scenen. Bara antalet ter sig sensationellt efter en period om max åtta personer i samma teaterlokal.

46

När kulturlivet stängde ner till följd av pandemin i fjol var ironiskt nog Slutspel på Göteborgs stadsteater en av föreställningarna som ställdes in. Slutspelat var ordet, sa Bull. En lång väntan på Godot följde. När Stadsteatern slår upp portarna i höst är det dags för ett nytt försök. Frågan är bara hur vi kommer ta till oss den klaustrofobiska enaktaren om Hamm och Clov i ett instängt, slutet rum, nådens år 2021?

När Clov avlägger rapport från rummets enda fönster och utkikspost mot världen – befinner han sig plötsligt skrämmande nära min egen tragikomiska, hemmajobbande verklighet.

Kommunikationsbristen, upprepningarna och det upphackade talet påminner såväl om ett random Teamsmöte som ett medvetande som krympt i sin isolering. Det sistnämnda tog New York-baserade teaterkompaniet The New Group fasta på i sin digitala uppsättning av I väntan på Godot, som utspelade sig helt på Zoom, med en övertänd Ethan Hawke i en av rollerna. Dåligt wi-fi förstärkte den bristfälliga mellanmänskliga kontakten. ”Pandemin har gjort Beckett till den ultimata realisten för vår tid”, skrev Los Angeles Times. Jag kan bara hålla med.

Foodora-teater, fysiska mastodontaftnar och repriser Nypremiärer och repriser har av naturliga skäl aldrig vart fler än i höst. Själv gläds jag åt en ny chans att se Malmö Dockteaters Tillsammans för alltid, med animatroniska dockor och slumpstyrd dialog – och den brutalpoetiska krigsskildringen Irakisk Kristus på Galeasen.

Nog märks även en het dragning till långkörare och hederliga helaftonsföreställningar.

Orionteatern inleder hösten med mastodontmonologen På spaning efter den tid som flytt.

När Göteborgs Stadsteater öppnar igen bjuds det på TRE föreställningar samma dag. Lång blir även Göteborgs dans- och teaterfestival, som inte nöjer sig med tio fullspäckade teaterdagar, utan sprider ut sina gracer under hela året. Liksom för att gardera sig mot att en fjärde våg sköljer bort och undan allt igen, på

2

Tillsammans för alltid, Malmö Dockteater.

samma gång. Folkteatern i Göteborg är inne på liknande tankegångar och blir i höst en slags teaterns foodora – när de bland annat erbjuder smittsäker hemlevererans av VR-teater. De har befäst sig som en av de mer offensivt kreativa scenerna under pandemin, kanske även efter?

Digitalisering och demokrati Nog vibrerar och trängtar våra skärmtrötta hjärnor efter upplevelser i 3D och IRL. Trots ett enormt utbud av digital scenkonst är det försvinnande få som tagit del av den.

Bara åtta procent, enligt en undersökning från Svensk Scenkonst. Knappast ett incitament för att de digitala initiativen kommer att bestå. Förståeligt, då teaterns väsen utan tvekan förlorat mer än en dimension.

Coronapandemin har inneburit både förlamning och kreativ bonanza. Salonger har stängt och pandoras ask av digitala alternativ har öppnats. Jag har visserligen glatts åt nya spelplatser utanför teaterhusen och fri tillgång till digitala premiärer från hela landet och internationella festivaler som Lessingtage, Theatertreffen och vår alldeles egen scenkonstbiennal. Operan, Dramaten och Riksteatern har visat musklerna genom förträffliga Playtjänster, med potential att nå ut nationellt. Den fysiska scenkonstupplevelsen kan aldrig ersättas och svårligen översättas digitalt, men den demokratiska aspekten bör inte underskattas. I år firar den svenska demokratin 100 år och jag hoppas att de digitala initiativen också kan fortsätta utvecklas – av såväl tillgänglighetsskäl som jämlikhetsskäl.

3

SCENEN 2 2021

MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN olkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioF evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudanden

GÄVLEBORG Skottes Musikteater, 25% rabatt

HALLAND Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt

KALMAR LÄN Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

KRONOBERG Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

STOCKHOLMS LÄN ansens Hus, 10 % rabatt D Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt på ordinarie pris (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar

SCENEN 2 2021

nga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar U till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

UPPSALA LÄN

Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

VÄSTMANLAND

Västmanlands teater, 20 % rabatt

VÄSTERBOTTEN

Skuggteatern, 25 % rabatt

Scenpassrabatt ges av alla Riksteaterföreningar i hela landet.

VÄSTRA GÖTALAND

ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Kurage, 25 % rabatt Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan, gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi Vara Konserthus, 20% rabatt på ordinarie pris för alla föreställ ningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till.

ÖREBRO LÄN

Teater Nolby, 30 kr rabatt Teater Hallsberg, 45 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND

Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tor, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@ natverkstan.net Uppge kampanj­koden ”Riksteaterns scenpass”.

DANSTIDNINGEN 50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till annmarie@danstidningen.se Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbsida, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

160 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26?

Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift.

Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

47

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

HELA LANDET

”Jag ser så fram emot att samlas i lobbyn, krama om alla som jag ska dela upplevelsen med ” Arash, Scenpass Stockholm – en del av Riksteatern

”Jag blev helt tagen!”

Maude, Årsta Riksteaterförening

”Som medlem har man möjlighet att påverka också.”

Anita, Umeå Teaterförening – en del av Riksteatern

Ge bort Riksteatern till någon du tycker om!

Ett medlemskap i Riksteatern är en fin inbjudan till en hel värld av kulturella upplevelser, något av det bästa du kan dela med en vän eller en familjemedlem!

Välj medlemskap på: riksteatern.se/gavomedlemskap