Scenen #1 2023

Timrå Riksteaterförening har tur i skicklighet EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #1 2023

Afro Beats

Riksteatern fyller 90 år Lokal dans i Moskosel Häxornas återkomst

en Özz Nûjen är itvarg vägarnas sl turné. på ständig

” Jag gör det jag gör av en stor kärlek till Sverige och demokratin.”

Innehåll 1/23 4 Ingång. Nytt om teater, dans och musik.

34

6 Våra vänner.

Salamanca Taikon Gonzales

10

9 Klassikern. Jeanne d'Arc 10 I kulissen. Klara Svensson, teckenspråkstolk

KAJSA LORENTZON

KAJSA LORENTZON

12 Özz Nûjen är en av branschens flitigaste skådespelare. Nu är aktuell med Kebaben på skäret.

18 Kan det vara sant? Finns häxor? Ja, och de är uppgraderade för 20-talet!

30 Vad kan vara mer spännande än dans som tar form på plats. Vi har besökt ett dansresidens i Arvidsjaur.

34 Från underjorden till mittenfåran – Afro Rave är en ny dansscen som sprider sig bland klubbarna.

8

38 Vår förening. Timrå Riksteaterförening.

JOHAN STRINDBERG

24 Riksteatern startade 1933 och fyller således 90 år i år.

Häng med på en tripp nedför minnenas allé.

12

40 Hur förbereder en sig för en kongress? Vi frågade tre nybörjare i sammanhanget.

43 Kritikern. Tre spaningar av Loretta Villalobos.

38 2

Scenen 1 2023

Ledare

Snart 100 år med kultur för alla överallt!

DET ÄR HÄFTIGT att tänka på att det är hela 90 år sedan Riksteaterns första föreningar bildades, i Bollnäs och Hudiksvall.

Båda bildades av eldsjälar som ville säkra allas möjlighet att ta del av scenkonst och kultur just där de bor, precis som publiken i storstäderna kan.

Grundtanken var enkel, att skapa ett nationellt nätverk av föreningar som är redo att ta emot scenkonst. Antalet föreningar har vuxit rejält sedan dess. Genom åren har flera tillkommit, andra lagts ned för att sedan återuppstå, allt i sann demokratisk anda. Kulturutbudet har också blivit större. Idag finns en bredd av dans, musik, teater, cirkus och verksamheter som riktar sig särskilt mot barn och unga. Även internationella satsningar som Voices of Change och den årliga Eldfesten.

En medlemstidning har funnits med som idé sedan starten. Likaså viljan att skapa mötesplatser för publiken, att som engagerad få möjlighet att påverka i de lokala föreningarna, eller skapa nya föreningar för att tillgängliggöra scenkonst.

Allt detta är folkrörelsen Riksteatern. En folkrörelse som snart ska samlas till kongress, vilket du kan läsa mer om i det här numret.

Något som bestått genom de 90 åren är just behovet av ett engagemang i civilsamhället, som varje år ger närmare 300 000 ideella timmar inom Riksteatern. En otrolig kraft som tillsammans med uppdraget från Kulturdepartementet är grundbulten i Riksteatern, för en fri kultur som ska vara relevant för alla i hela landet.

De senaste åren har den fria konsten, bestämmanderätten och principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur varit omdiskuterade ämnen. När vi startade 1 000 dagar kultur med 17 andra kulturinstitutioner för över tre år sedan var grundtanken att ett kulturliv för alla behöver vara fritt och obundet, samt att konst är grundläggande för vår demokrati. Under coronapandemin blev det tydligt hur sårbar

denna vitala del av vår välfärd är, men även hur viktigt det civila samhället är för att upprätthålla kulturen. Det är i samtal med lokala politiker, i möten och genom engagemang som vi tillsammans kan verka för och säkra att rätt strukturella och ekonomiska förutsättningar fortsätter att skapas och förbättras, snarare än försämras.

I detta nummer av Scenen finns inte bara en komprimerad del av vår historia, utan även glimtar av folkrörelsens utveckling. Den utveckling som har gjort att vi idag är 221 lokala och 21 regionala föreningar.

Vi trendspanar på musik- och klubbscenen, samtalar med Özz Nûjen som är på turné igen, samt inspireras av de yrken som idag möjliggör att vi kan turnera och erbjuda scenkonst på allas villkor, som på teckenspråk med Riksteatern Crea.

Trevlig läsning!

Maureen Hoppers, Kommunikationschef Riksteatern

3 TIPS PÅ UPPTRAPPAT ENGAGEMANG Kanske har du varit publik på någon av Riksteaterns föreställningar? Då vill jag slå ett slag för att du engagerar dig i din lokala riksteaterförening!

1 Riksteaterföreningarna har sina årsmöten de kommande månaderna.

Om du inte är med i en lokalförening än, kom på årsmötet och ta sedan nästa steg och engagera dig i föreningen.

2 Om du redan är engagerad i en lokal förening kan du se till att vi når ännu fler, genom att värva nya medlemmar till din lokala riksteaterförening. Vi har nyligen tagit fram nytt värvarmaterial, som du enkelt hittar via Riksteaterns hemsida.

3

En jubileumsillustration framtagen för att lyfta fram att Riksteatern fyller 90 år. firande. Illustratör: Karl Grandin.

Det bästa som finns är engagerade unga vuxna.

Fånga upp någon ung person i din närhet och ta med hen på ett riksteatermöte eller föreställning. Du kan bli en guide in i civilsamhället och inte minst in i scenkonstens förtrollande värld.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin.

Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Maureen Hoppers. Redaktionsråd: Erica Espling, Anna Flensburg, Joacim Gustafson, Cecilia Suhaid Gustafsson, Maureen Hoppers, Peter Köhler, Christine Lagerström, Rebecka Melin, Anna Novovic, Ulf Thörn,Ottiliana Rolandsson. Fotografi omslag: Johan Strindberg.

Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig: scenen@riksteatern.se eller Riksteatern, 145 83 Norsborg.

Scenen 1 2023

3

Ingång Nytt om scenkonst TORSTEN GIESEN

[ C I TAT E T ]

”Målet är att skapa en magisk känsla av underlandet för alla kulturintresserade där ute. En förunderlig upplevelse som publiken kommer vilja minnas länge.”

Mira Helenius Martinson, Skånes Dansteater, om föreställningen in:finite där publiken får röra sig i en magisk värld i Malmös Västra hamnen.

KLARA G

Rena cirkusen

Just nu pågår den stora cirkusfestivalen Cirkusmania på 32 scener under 10 dagar i hela Stockholmsområdet. Kiki Muukkonen är festivalchef och konstnärlig ledare för cirkusavdelningen på Subtopia som arrangerar festivalen.

– Stockholm är en internationellt känd cirkusstad som huserar en mängd fantastiska artister som har världen som sin arbetsplats och här finns världsrenommerade utbildningar. Så mycket spännande cirkus skapas här, för att sedan åka ut i världen. Med Cirkusmania så upptäcker Stockholmspubliken också den här konstformen.

Vad ser du själv under festivalen?

– Helst skulle jag se allt, men det går ju inte eftersom festivalen äger rum över hela regionen.

Invigningen i Subtopia, det senegalesiska kompaniet på Riksteatern och Klara Mossbergs samtal om lindans på Den Fantastiska Platsen missar jag inte.

Och mycket mer, om jag hinner.

Varför älskar du cirkus?

– Cirkus får mig att se och känna världen på nya sätt. Cirkusen förhåller sig till fysiska och mentala begränsningar och utmaningar som om de vore leksaker – eller tegelstenar att bygga olika slags slott av.

Kaospiloter

Natten är dagens mor (1982) och Kaos är granne med Gud (1983) är Lars Noréns genombrottspjäser. På Östgötateatern har du nu möjlighet att se den sistnämnda pjäsen och åter stifta bekantskap med familjen som äger och driver Hotell du Nord samt bli påmind om var begreppet ”Norénfamilj” kommer ifrån.

VISSTE DU ATT … du kan läsa alla tidigare utgåvor av Scenen digitalt på riksteatern.se/scenen

4

Scenen 1 2023

AORTA

TAKT & TON

Var kommer rytmen ifrån och vad gör den med oss? I dansföreställningen Raised on Rythm utforskar koreografen, musikern och dansaren Niki Tsappos, som tillsammans med Martha Nabwire blev den första kvinnliga duon att vinna VM i Streetdance, just detta. Till sin hjälp på Dramaten har hon Erik Hjärpe, keyboardist i bandet Damn! som står för musiken.

SOUTHBANK CENTRE QUEEN ELIZABETH HALL

LIA JACOBI

HIP TO BE SQUARE

Så många dansare tar plats på ett kalhygge, i ett terrarium i mars. Låter det märkligt, bege dig till Dalateatern i Falun och se Terrarium så blir allt glasklart.

Han bor i en ananas, hänger med snigeln Gary och flippar krabbburgare på Krångliga Krabban. Allt är egentligen toppen i samhället Bikinibotten. Men en vulkan hotar att förgöra hela Svampbobs tillvaro under ytan. Svampbob Fyrkant är Nickelodeons mest framgångsrika – och roliga – serie och det var egentligen bara en tidsfråga innan karaktärerna skulle hamna i en musikal. I sommar har Broadwayföreställningen The SpongeBob Musical premiär på Queen Elizabeth Hall i London. Ta ett djupt andetag.

Scenen 1 2023

5 Queen Elizabeth Hall

Ingång Nytt om scenkonst MATTIAS JOHANSSON

JENS SETHZMAN

[NAMNET]

Kristine Slettevold

Cullbergs nya konstnärliga ledare. Tidigare dansare och prefekt vid Institutionen för dans vid Stockholms konstnärliga högskola - SKH. Välkommen!

250

Årets hemvändare

Det är flera som jubilerar i år! Kungliga Operan firar 250 år med jubileumskonsert, körkonsert och kostymförsäljning.

Vikingahjälm, någon?

E. SABALIAUSKAITE/D. MATVEJEV

Söta små saker Det kryps, krälas och dreglas på scen.

Ja, det blir lätt så när publiken är 0–12 månader gammal och bjuds upp att utforska den magiska världen som Seiko Dance Company skapar på Rum för Dans i Halmstad under våren. Under två timmar är scengolvet fritt att utforska, för bebisar och deras +1.

6

I vår gör Byteatern Kalmar Länsteater en fri tolkning av Elfriede Jelineks bok Älskarinnorna för högstadieelever, döpt till Älsklingarna. Det är en föreställning om hur det är att vara tonåring, av en regissör som var just tonåring i Kalmar.

– Jag tänker på det med skräckblandad förtjusning, säger Elin Skärstrand.

MISSA INTE VÅRT NYHETSBREV KULISSER! Vårt nyhetsbrev kommer att komma ut oftare under 2023. Se till att du har registrerat din epostadress så att du inte missar något kring repertoaren, premiärer och turnéer.

Mejla till medlem@riksteatern.se

Scenen 1 2023

” Ett av mina roligaste musikoch scenprojekt”

Cirkusmusikalen Pippi på Cirkus älskades av både barn och vuxna när den spelades för fulla hus under sommaren 2022. I sommar intar världens starkaste flicka åter scenen med start den 15 juni 2023 på Cirkus i Stockholm.

Cirkus Cirkörs Tilde Björfors står som tidigare för regi och även manusbearbetning tillsammans med Maria Blom och Björn Ulvaeus.

– Pippi på Cirkus är ett av mina roligaste musik- och scenprojekt på många år. Jag hade förmånen att få träffa Astrid många gånger och har den djupaste respekt för hennes verk.

Jag är så glad och stolt över att vi lyckades förmedla vår kärlek till Pippi till publiken och att vi nu får göra det igen nästa sommar, kommenterar Björn Ulvaeus, som även är uppsättningens exekutiva producent.

MARKUS GÅRDER

Scenen 1 2023

7

Ingång Nytt om scenkonst MÄRTA THISNER

Landsbygdsupproret recenserades direkt efter föreställningen i Överkalix.

– Publiken var aktiv och ställde en rad intressanta följdfrågor, säger Ylva Lagercrantz Spindler.

Improvisationskritik inför publik Hur tänker en teaterkritiker egentligen? Nu finns möjligheten att ta reda på just det och dessutom kritisera kritiken.

I podden Teaterkritikerna liverecensioner på turné träffas teaterkritiker och recenserar en föreställning inför publik direkt efter att ridån gått ner. Scenen har pratat med teaterkritikern och poddens producent Ylva Lagercrantz Spindler.

– I spåren av pandemin så såg vi ett behov av att ge scen-

konsten mer medialt utrymme, särskilt den som befinner sig i medieskugga. Det vill säga, den som produceras på mindre orter och scener ute i landet dit riksmedia alltmer sällan åker.

Därtill ville vi ge våra medlemmar i ideella Svenska teaterkritikers förening fler uppdrag, säger hon och fortsätter, – Vi tog därför initiativ till ett projekt som vi kallar "Återstart för kritiken”. Det är något av ett kamikazeprojekt där kritikern

ska recensera helt oförberedd.

Förhoppningen att engagera en lokal kritiker och en från rikspress och ge olika perspektiv på ett verk: ett närodlat och ett mer perifert, samt att debattera kritikens förutsättningar på den plats vi besöker.

Hur svårt är det att recensera direkt efter en teaterupplevelse?

– Det är extremt svårt. Normalt sitter ju kritikern på kammaren och formulerar sig i ett

par timmar innan deadline. Det går också att slå upp fakta och bolla texten med en redaktör.

Här kastar vi oss alltså handlöst ut i ett slags improvisationskritik! Vi tänker att det skapar nerv för publiken, men också att det ger en inblick i kritikerns arbete, ett slags ”I huvudet på en kritiker”. Men framför allt är det både kul och viktigt att ständigt skapa nya koncept och rum för kritiken, något jag alltid har sysslat med.

OSLO NYE TEATER

Norskjävlar

Lars von Triers TV-serie Riket blandar skickligt både kusligheter och komedi. Nu sätter Oslo Nye Teater upp pjäsen och bjuder in publiken till det hemsökta och intrigfulla Rikshospitalet. Scenografin rymmer hela 65 spelplatser som 17 skådespelare och tre sångare intar. Henrik Mestad spelar Ernst-Hugo Järegårds ”danskjävlar”-väsande roll Helmer.

TYCK TILL OM SCENEN!

Nu vill vi veta vad du tycker om medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se

8

Scenen 1 2023

Våra vänner

Carmens revansch TEATER ARTHEM

Namn: Salamanca Taikon Gonzalez Bor: Göteborg Gör: Skådespelare och dansare Aktuell: Riksteaterturné med föreställningen Carmen med förhinder, som blandar Georg Bizets musik med flamenco, jazz, hiphop, romsk folkmusik och nyskriven musik.

Då visste jag att jag ville bli skådespelare…

Det var genom min första roll. Men jag sökte den inte, jag började dansa flamenco som åttaåring på Spanska föreningen då Film i Väst ringde och bad min lärare att skicka ett tiotal flickor på audition för en film. Då sa min lärare ”Jag skickar en!”. Det var 65 andra flickor där sen, men jag fick rollen och det var under arbetet med filmen jag visste vad jag ville göra.

Min karriär fortsatte sedan med…

Att jag fortsatte dansa men sökte teater på gymnasiet. Då blev jag kontaktad av Henrik Dahl som driver Teater Tribunalen i Stockholm. Han hade sett mig i en dokumentär om romers historia i Sverige och ville ha mig i rollen som Gilda i Rigolettos dotter. Det var en samproduktion med Norrbottensteatern och Riksteatern vilket innebar att jag efter studenten åkte på turné.

Därför startade jag den romska teatern ARThem…

Det gjorde jag ihop med Anna Ulén och teknikledare Ann Wemmert Clausen eftersom vi såg att det fanns ett starkt behov av romsk scenkonst. Bland de svenska romerna så fanns det scenkonst som musik, dans, spektakel och cirkus fram till 1960-talet när romerna blev bofasta. Då försvann även mycket av scenkonsten när man började försörja sig på annat vis. Vi kände att vi behövde ta tillbaka det. Carmen med förhinder blev vår första uppsättning 2019.

Därför blev det just Carmen…

Jag har alltid velat spela Carmen – jag spår, Scenen 1 2023 9

”Jag älskar att möta hela Sverige och träffa föreningarna ute i landet.” jag dansar flamenco, jag är rom, jag är missförstådd som hon. Jag har alltid tyckt att hon är en stark karaktär, men man får aldrig höra berättelsen ur hennes perspektiv och aldrig ur ett romskt perspektiv. Bizet skapade bilden av den romska kvinnan som en ond, narcissistisk kvinna utan bildning – jag kände att den bilden inte var sann.

Det betyder flamencon för mig…

Flamenco är det som har gjort mig stark i min romska identitet. Hade det inte varit för

texterna som ofta handlar om romsk styrka och att man ska vara stolt över sin etnicitet – då hade jag inte haft det självförtroende jag har idag. Jag växte snarare upp med att helst inte säga att jag är rom.

Därför gillar jag att turnera…

Jag älskar att möta hela Sverige och träffa föreningarna ute i landet. Att få synliggöra romsk kultur och scenkonst för människor som kanske inte vanligtvis stöter på den. Att få uppleva hela vårt avlånga land, att få resa och uppleva så många städer och vackra platser. Det är ett romskt sätt att arbeta, som förr i tiden när man reste runt och hade sina orkestrar på dansbanorna. Det är ett modernt sätt att fortsätta den romska färden. Jag känner mig hemma på vägen, jag växte upp med att resa på somrarna när vi åkte i karavan med husvagn och spådde på marknader. Precis som Carmen…

9 Scenen 1 2023

I kulissen Klara Svensson, teckenspråkstolk

HAND I HAND Tillfälligheter och språkintresse. Ja, det var allt som behövdes för att Klara Svensson skulle utbilda sig till teckenspråkstolk.

H

ur det hela började? Jo, när Klara gick på gymnasiet i Klippan fanns möjlighet att läsa teckenspråk och som språkintresserad tyckte hon det låt kul. Och det fastän hon inte har någon döv i familjen eller släkten.

- Det var en slump kan man säga eftersom denna teckenspråkskurs inte fanns att välja varje år. Jag har alltid haft ganska lätt för att lära mig nya språk och märkte nog ganska snart att jag hade något slags fallenhet för detta med teckenspråk, berättar Klara.

Ivrigt påhejad av sin teckenspråkslärare sökte Klara efter gymnasiet in på tolkutbildningen.

– Det är en utmaning att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, det vet alla som har försökt sig på att göra det. Barn fixar det hur enkelt som helst men som vuxen är det svårt. Till en början hade jag ganska dålig koll på vad det innebär att vara tolk. Det är ett väldigt speciellt yrke att hela dagarna tolka andra utan att ta plats själv, säger Klara.

Idag beräknas omkring 30 000 personer i Sverige vara teckenspråksanvändare. Antalet döva är omkring 10 000, det vill säga en promille av befolkningen.

ATT ARBETA SOM

teckenspråkstolk ställer stora krav på både simultanförmåga och arbetsminne. Det som ska tolkas finns ju bara en kort stund i minnet och ersätts nästan direkt av nästa sak som ska tolkas.

– Det är inte ovanligt att jag inte minns något alls av det jag tolkat efteråt. Det är inte heller min uppgift. Det går åt en mängd energi för att ligga lite före i tanken, lyssna in, tolka och vidarebefordra till teckenspråk eller tal. Det är absolut inte samma sak som att sitta bredvid och lyssna.

Som teckenspråkstolk är det primära inte att

10

översätta ord för ord utan att förmedla sammanhanget och kärnan i det som sägs, detta utan att lägga på sina egna tolkningar eller fylla i logiska luckor. Det är också viktigt att återspegla både den dövas och den hörandes känsloläge. En vanlig missuppfattning om yrket som tolk är att tolken bara finns till för den som är döv.

– Jag är precis lika mycket tolk för den som är hörande. På samma sätt som en döv person inte kan talad svenska kan ju de allra flesta hörande inte svenskt teckenspråk, säger Klara och ger rådet att om du som hörande befinner dig i en tolkningssituation ska du tala till den som är döv och inte till tolken.

ATT ÄGNA SINA arbetsdagar åt att tolka andra utan

att föra fram sina egna åsikter och tankar påverkar en som person, även om man vet att det ingår i jobbet.

– Jag tror att mitt yrke har påverkat mig i den mån att jag, när jag INTE jobbar, har ett lite större behov av att uttrycka mina åsikter på ett sätt som nog inte hade varit lika starkt om jag hade jobbat med något annat, säger Klara.

Anledningen till att Klara började på Riksteatern var för att den före detta kollegan Laith på Riksteatern Crea uppmanade henne att söka. Klara hade då ett tillfälligt jobb på ett annat ställe men tänkte att det ändå kunde vara värt att skicka in en ansökan. Det har hon inte ångrat.

–Jag trivs jättebra. Riksteatern är en jättetrevlig arbetsplats med bra kollegor, en bra arbetssituation och roligt och varierat tolkningsinnehåll med allt från repetitioner till ekonomimöten. Det bästa med jobbet är att ge människor som annars inte skulle kunna samtala en möjlighet att prata.

– Mitt råd till den som är nyfiken på att bli tolk är följande: Bli tolk! Det är ett roligt och speciellt jobb som kräver både mentala och sociala skills.

JOACIM GUSTAFSON

Klara Svensson Titel: Teckenspråkstolk Utbildning: Den som vill bli teckenspråkstolk går en treårig utbildning, och blir då både teckenspråkstolk och dövblindtolk. Det finns en handfull teckenspråkstolksutbildningar i Sverige. Klara gick sin utbildning på en folkhögskola i Stockholm men utbildningen finns idag även vid Stockholms universitet.

Kul jobb: Mitt yrke är coolt. Väldigt coolt. Jag skulle säga 8,5 på en tiogradig skala.

Scenen 1 2023

CORNELIA JÖNSSON

” Jag ger personer som annars inte skulle kunna prata med varandra möjlighet att samtala.”

Scenen 1 2023

11

HÅRDAST ARBETANDE MANNEN I SHOWBIZ[?]

Intervju

Ett rikskänt kebabbråk får Özz Nûjen att ge sig ut på vägarna igen. Trots ständiga hot och behov av vakter i salongerna, fortsätter han att turnera och det finns inte på kartan att ställa in.

– Jag gör det jag gör av en stor kärlek till Sverige och till demokratin.

TEXT: MIRANDA SIGANDER FOTO: JOHAN STRINDBERG

12

Scenen 1 2023

I vår spelar Özz Nûjen restaurangägaren Remi i Kebaben på skäret.

– Remi är en good guy, som alla andra i föreställningen ska studsa emot.

Scenen 1 2023

13

E

Oväsen, fettfläckar på trottoaren, konflikt om ett sopn mycket missnöjd bebis skriker i rum och nedskräpning drogs fram som argument, men sin barnvagn. Mamman försöker när Aftonbladet skrev om bråket växte historien till att sitta ned vid ett restaurangbord för handla om segregation och klass. att luncha med sin väninna men – Jag bodde i närheten och gick dit och käkade i en tvingas rulla vagnen fram och sorts stödaktion. Deras mixed grill, det är en jätteportillbaka i allt hetsigare takt för att tion, billig och jättegod, säger Özz Nûjen och skiner lugna sin bebis. upp i ett stort leende.

Då kommer restaurangägaren fram och tittar ned i vagnen och Även om Kebaben på skäret bygger på händelserna börjar gulla. Som genom ett trolli Hornsberg så är Özz Nûjen noga med att påpeka att slag tystnar barnet och lugnet sänker sig över restausjälva föreställningen är en fiktiv berättelse. rangen. Mamman pustar tacksamt ut. Väninnan också.

– Och det går att applicera händelserna på massor av Men så fort restaurangägaren går ut mot köket börjar ställen över hela landet. Vad händer när kapitalstarka bebisen att skrika igen. personer bosätter sig på attraktiva adresser vid vattnet – Tack, vi bryter där, säger regissören Anna Novovic. och det dyker upp andra personer där? Det där gillar Bebisskriken stängs av med en knapptryckning och jag att undersöka, framför allt har jag alltid gillat att restaurangen blir åter en replokal hos Riksteatern i skildra den lilla människans kamp mot överheten, de Hallunda i Stockholm. Situationen på scenen är klart som bestämmer och sitter på makten och pengarna. komisk, men frågan är om det inte går det att utveckla scenariot ytterligare?

Varför gillar du det?

Under våren ska den nyskrivna, humoristiska – Jag vet inte, men jag har alltid haft det med mig. föreställningen Kebaben på skäret av Alma Kirlic Det beror kanske på min kurdiska uppväxt. Eller för möta publiken runt om i landet. Men först ska detalatt jag läste så mycket som liten, David och Goliatjerna finslipas och mängder av text berättelser. Men i Kebaben på skäret memoreras. Özz Nûjen, som spelar finns egentligen inga onda eller den bebisgullande restaurangägaren goda karaktärer, det handlar om det Remi, har en intressant utmaning mänskliga.

Född: 1975 Bor: Stockholm framför sig.

Förra året hade Özz Nûjen 200 Familj: Mamma, pappa, syskon och syskonbarn – Remi är en good guy, som alla hotellnätter och turnéerna avlöser Karriär i urval: Turnérade andra i föreställningen ska studsa varandra. Han skrattar när han besenast med Riksteaterns föreemot. Han försöker se det positiva i rättar om hur fyra minuter av stand ställning Laika. Har spelat på allt och vill bara väl. Samtidigt har up i Hellenius hörna i TV4 kan ge Dramaten, Uppsala stadsteater han en klangbotten som ska bli inen miljonpublik. Men egentligen är och Göteborgs Stadsteater. tressant att gräva lite i för min del. det arbetet på landets teaterscener, Har varit programledare i radio med massor av text att lära och föoch medverkat i tv-serier som reställningar varje kväll under flera PJÄSEN UTSPELAS inne i Remis Aspiranterna, Tusenbröder månader, som är hans huvudsyssla. kebabrestaurang, olika gäster och samt julkalendern Lasse-Majas En slitvarg? Absolut. andra besökare kommer och går och detektivbyrå.

– Jag har alltid velat göra bra ifrån komiska situationer uppstår.

Hobby: ”Jag älskar film och mig och aldrig ligga någon till last.

– Det är som i tv-serien Skål, du jag älskar fotboll. Jag är stolt Mitt “vara” är att prestera. Jag vet att vet, säger Özz Nûjen och börjar över att jag bojkottade hela det är fel att tänka så, och lite sorgsjunga på den gamla tv-seriens introfotbolls-VM, fast det smärtade. ligt, men det är ett sätt att leva, säger melodi Where everybody knows your Att ha VM i en diktatur är en Özz Nûjen och fortsätter: name innan han lägger till: katastrof.”

– Inte för att skryta, men jag är – Det är åtminstone så som Remi en av dem i branschen som jobbar vill att det ska vara. hårdast. Kanske inte mest effektivt, men hårdast. Och Men den goda stämningen dör när bostadsrättsjag är tacksam för det, att publiken kommer och att jag föreningen som hyr ut lokalerna börjar klaga. Det är kan göra det jag älskar. Det är få förunnat. för skräpigt, för skränigt eller... Ja, vad är egentligen problemet?

Men nog är man mer än bara sina prestationer?

I en loge vid sidan av repetitionsrummet funderar Det hävdar åtminstone många självhjälpsböcker. Özz Nûjen på föreställningens problematik.

– Det är alldeles riktigt. Men man känner ju inte så.

– Du vet, det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

För mig är det tydligt att jag måste göra något bra och Det sägs inte öppet vad det hela egentligen handlar om. gott varje dag för att ha rätten att finnas.

Och precis så var det när jag läste om kebabbråket från Det låter lutherskt? början.

– Nej, det är en del av min kurdiska uppväxt. Men För den som har missat bakgrunden: Historien om det är samma tankebana, sedan kallar man det luthdet infekterade kebabbråket i det exklusiva Hornsberg erskt här i Sverige. Men i den kurdiska kulturen är i Stockholm, tog sin början 2019 då en bostadsrättsfördet viktigt att jobba och göra rätt för sig. Det är gamle ening ville vräka sin alltför populära kebabrestaurang.

Zarathustra: du ska tänka gott, göra gott och tala gott.

Özz Nûjen

14

Scenen 1 2023

Tar sällan paus: "Mitt 'vara' är att prestera."

Scenen 1 2023

15

Mår du bra då, om du får ihop allt?

– Ja, men samtidigt är man ju sin egen värsta fiende.

Man tycker ju inte att man räcker till på alla plan, fast man vill. Då drabbas man direkt av tvivel och kriser – och så jobbar man bara ännu mer, skrattar Özz Nûjen.

När han väljer jobb är det viktigt att det är ”väldigt proffsigt” och ”väldigt vänligt”. Att ställa in en föreställning finns inte på kartan.

– Jag ska inte ljuga, det är inte lika roligt att spela varje gång när man gjort en föreställning 100 gånger.

Men det är lika viktigt varje gång. Det spelar ingen roll om det är 30 eller 3000 i publiken, du ska ge järnet. Det handlar om respekt för de som har valt att lägga sin tid och sina pengar på att komma och titta.

Samtidigt tvingas han, liksom Remi i Kebaben på skäret, hantera faktumet att det finns de som inte vill ha honom här. Hot och hat är sedan länge en del av Özz Nûjens liv.

– Jag har haft beskydd i perioder och det har varit vakter på plats på flera föreställningar under ett flertal turnéer nu. Det är inte acceptabelt någonstans, men det är tyvärr sådant som man får leva med och uthärda eftersom populister och rasister vinner makt.

Kebaben på skäret

Handling: Remi och hans systerdotter driver en populär snabbmatsrestaurang i ett nybyggt område. Allt är frid och fröjd tills de boende plötsligt tycker att en kebabrestaurang i huset är en mycket dålig idé.

Medverkande: Parwin Hoseinia, Özz Nûjen, Arina Katchinskaia, Caroline Rauf och Christoffer Rigeblad.

Regi: Anna Novovic Produceras av: Riksteatern i samarbete med Malmö Stadsteater Turnérar med Riksteatern fram till slutet av mars. Spelas sedan på Malmö Stadsteater.

Hur har det påverkat dig?

– Jag har blivit luttrad. Det har varit så här i många år.

Du har aldrig funderat på att ta ett steg tillbaka?

– Nej, då hade jag skämts. Möjligen hade jag varit rikare men om demokratins fiender, som islamister, fascister, rasister och populister inte gillar dig så gör du något rätt, säger Özz Nûjen och fortsätter: – Det är fruktansvärt och mörkt, det som pågår där ute.

Men jag gör det jag gör av en stor kärlek till Sverige och till demokratin. Motståndet måste finnas i alla former.

16

Özz Nûjen lutar sig fram och ler brett trots det allvarliga ämnet.

– Dessutom är jag säker på att populismen kommer att implodera snart. Folk vill inte bli lurade och det är så tydligt nu att enkla svar inte funkar på komplexa frågor. Det är som Bob Marley sa: “You can fool some of the people some of the time, but you can’t fool all the people all the time.”

Scenen 1 2023

Mångfald!

Spex!

Monologer!

Gemenskap!

Satir!

Integration!

Dans!

SHUTTERSTOCK

Cirkus!

Dags för kongress!

De är tre debutanter på Riksteaterns kongress i maj.

Hur förbereder de sig och vad ser de fram emot?

Möt Abdul Khalaf, Julia Aldén och Riksteaterns egen VD, Susanna Dahlberg.

Abdul Khalaf, styrelseledamot Riksteatern i Krokoms kommun.

Vad ser du mest fram emot med kongressen?

– Jag har varit på andra typer av Riksteaterarrangemang tidigare, men det är första gången jag åker på kongressen. Jag är väldigt taggad, för det är där vi verkligen kan vara med och påverka.

Hur förbereder du dig inför kongressen?

– Vi har redan haft flera samtal angående kongressen för hela regionen online och vi kommer även att ha ett fysiskt möte för att lära känna varandra bättre och få till ännu djupare samtal. Jag har också pratat mycket med vår ordförande Gunnar Rindå som varit där flera gånger. Det var han som uppmuntrade mig att delta.

Jag var orolig för språket, men han är med som observatör och stöttar mig. Det är väldigt fint att han gav mig platsen som den aktive med rösträtt. Flera föreningar borde göra så för att få in nytt blod.

Vad är viktigt för Riksteatern just nu?

– Vi ska försöka engagera flera unga i Riksteatern och även de som kommer nya till Sverige. Riksteatern hjälpte mig mycket i integrationsresan i samhället. Jag hoppas vi kan göra Riksteatern till en väg för integration, inte bara i Krokom, utan i hela Sverige.

Scenen 1 2023

Julia Aldén, styrelseledamot för Scenkonst Kalmar - en del av Riksteatern.

Det här är din första kongress, vad ser du mest fram emot?

Jag är med i RUN – Riksteaterns Unga Nätverk – och vi har mötts tidigare, men det ska bli roligt att få se alla riksteaterföreningar, anställda och hela Riksteatern samlade under ett och samma tak, där alla har samma intresse och vill ta beslut om hur vi ska jobba framöver.

Hur förbereder du dig inför kongressen?

– Både genom att läsa styrelsens alla propositioner och diskutera med vår styrelse och Riksteatern regionalt, vad vi tycker här i Kalmar. Jag kommer att läsa handlingarna när de kommer, men också fundera på den mandatperiod som varit och vad man vill ta med sig framåt.

Vad är viktigt för Riksteatern just nu?

– Jag tycker att representation är viktigt, att vi kan nå unga vuxna och hur vi kan få in dem i Riksteatern. Vi behöver både de som producerar, de som arrangerar och står på scen för då kommer även unga vuxna och tittar.

Kongressen

Vart fjärde år skickar din lokala riksteaterförening ombud till Riksteaterns kongress för att bestämma vägen framåt för hela Riksteatern. I år är det dags!

Susanna Dahlberg, VD Riksteatern.

Vad ser du fram emot med kongressen?

– Att få en fysisk upplevelse av vad vår folkrörelse är.

Jag vet ju i teorin vad en kongress är och jag ser fram emot att uppleva den i praktiken. En av mina viktigaste uppgifter är ju att bära både konsten och folkrörelsen, och kunna förmedla hur de hänger ihop, jag hoppas kunna bidra till att alla är delaktiga.

Hur förbereder du dig inför kongressen?

– Dels kommer jag att läsa in mig på allt material, dels kommer jag fråga folk vad som är viktigt att tänka på. Det här är min första kongress som VD och mitt livs första kongress någonsin. Jag kommer nog att vara nervös för att göra fel eller inte förstå. Då har jag som plan att tänka att jag nog inte är den enda som är där för första gången.

Vad är en viktig fråga för Riksteatern nu?

– Vår nyckelposition i svenskt kulturliv.

Vi är så avgörande för infrastrukturen för scenkonsten i Sverige, samtidigt som vi är skapare av scenkonst. Den unika kombinationen gör vår uppgift – förutom att det är roligt – mycket viktigt, att vi tar hand om den och utvecklar den på bästa sätt.

Vad hoppas du att du får med dig från kongressen?

– Dels nya idéer och en större förståelse för olika villkor. Alla våra föreningar arbetar ju under så olika omständigheter, jag hoppas att jag genom att få träffa folk och får med mig nya idéer in i mitt arbete, så vi kan utveckla Riksteatern framåt. Vi fyller ju 90 och vi siktar förstås på 100 år och längre!

17

HÄXkraft De senaste årens ockulta trend inom dansen närmar sig ett crescendo. Scenen har talat med Lisa Janbell och Halla Ólafsdóttir – koreograferna bakom turnéaktuella föreställningarna Lead Us och Sylph – om häxor, symboler och hur ritualer ingår i skapandet.

18

Scenen 1 2023

Pulshöjande häxdans på turné under våren, i Lisa Janbells föreställning Lead Us.

JOSÉ FIGUEROA

Scenen 1 2023

19

E

n bultande basgång strömmar ut ur högtalarna. Ackompanjerad av taktfasta trummor vibrerar den i bröstet och flera i publiken reser sig upp i stolsraderna för att lättare kunna röra sig till musiken. På den dimhöljda scenen följer strålkastarkäglorna tre nutida häxor, som i takt till de suggestiva technotonerna dansar fram en portal till vårt gemensamma undermedvetna.

Koreografen Lisa Janbell är själv en av de tre häxorna i den egna dansföreställningen Lead Us, som just nu turnerar över hela landet.

– Jag ville göra en föreställning om nutida häxor, för att hylla alla de häxor jag har omkring mig. I Sverige ser många fortfarande på oss som något hedniskt och hårt, men vi häxor står även för många mjuka värden som omtänksamhet och vänskap, säger hon.

NUTIDA HÄXOR – vilka är de och vad sysslar de med?

För att svara på det backar vi först bandet ordentligt, till tiden runt förra sekelskiftet. Industrialismen var ett fullbordat faktum och elektriskt ljus lyste upp allt fler av de vinklar och vrår som dittills varit gömställen för folktrons olika väsen och krafter. Mystik och spiritualism ersattes av tro på naturvetenskap och ny teknik.

Det är i alla fall så det ofta brukar beskrivas. Men sanningen är att ockultismen vid samma tid fick ett stort uppsving – inte i motsats till, utan i samklang med nya vetenskapliga upptäckter. Under Nobelutställningen Evigt liv som nyligen visades på Liljevalchs i Stockholm, demonstrerades hur uppfinningar som röntgenstrålen, mikroskopet och kameran väckte stort intresse inom dåtidens ockulta rörelser. Skulle det äntligen, med hjälp av den nya tekniken, gå att synliggöra det osynliga?

August Strindberg framhöll att fotografering med lång exponeringstid skulle kunna avbilda människors själar och Selma Lagerlöf utforskade olika typer av andlighet, både i sina böcker och på egen hand. Hilma af Klint målade enorma målningar som inte var avsedda för allas ögon, de avbildade portaler till alternativa

20

världar och innehöll dolda budskap och symboler från andevärlden.

DRYGT HUNDRA ÅR senare lever vi i svallvågorna efter en

annan omvälvande samhällsförändring – den digitala revolutionen. Och precis som i slutet av industrialismen ser vi nu en ny våg av intresse för det ockulta, både på och utanför scenen. En ny generation har börjat utforska det andliga via kristaller, symboler, ritualer och ceremonier.

Lisa Janbell betraktar utvecklingen mot ett mer spirituellt klimat med stor hoppfullhet.

– Det har verkligen öppnats upp. Tidigare vågade jag inte säga att jag hade en ceremoniell praktik, jag kände mig ganska ensam om det i Sverige. Men nu vill jag säga att det har ändrats och i den unga generationen har det verkligen spillt över. Kanske bidrar det att vi har ett hårdare klimat i samhället idag, där mycket cirkulerar kring yta och ego på till exempel sociala medier. Vi behöver hitta ett rum för själen att få vila någonstans, säger hon.

Scenen 1 2023

De tre häxorna Cecilia Redhe, Bianca Traum och längst till höger Lisa Janbell, som även står bakom koreografi och kostym.

JOSÉ FIGUEROA

Och det är här den nutida häxan uppenbarar sig.

Allt fler söker hennes hjälp och stöd i livets mot- och medgångar, som en kraftplats för att utforska den egna andligheten.

– Dagens häxor har många lager inom sig. Omhändertagandet av varandra, av naturen och kontakten med det andliga. Både det sårbara och en krigarkraft.

Det skapar en stor frihet att ha kontakt med allt detta samtidigt.

Att hylla den nutida häxan i föreställningen Lead Us har varit ett mångårigt projekt, som till stor del har växt fram genom Lisa Janbells konstnärliga samarbete med Camilla Sivam, den andra halvan av den rituella performansduon Dos Oké.

– Camilla, som även är chef för Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna, ser jag som urtypen av den omhändertagande häxan. Under våra performans tar vi hand om varandra på scenen, även om vi inte har några medvetna metoder för det. Som de vänner och systrar vi är i livet är vi det även på scenen, säger Lisa Janbell.

Scenen 1 2023

Hennes uppväxt med politiskt aktiva föräldrar i stockholmsförorten Rinkeby, har präglat hennes konstnärsskap och syn på solidaritet. Hon skapar medvetet omsorgsfulla rum, som hon betraktar som en slags utopi hon drömmer om.

– I det hårda samhällsklimat vi lever i idag, med den fruktansvärda främlingsfientligheten som bara blir värre och värre, så behövs det fler välkomnande rum att vila i. Rum som står för solidaritet, gemenskap, omsorg och omhändertagande. Det är utifrån de premisserna som jag skapar mitt dansmaterial.

Den arbetsmetod hon har utvecklat hämtar inspiration från ceremonier på Kuba och från arbetet med Dos Oké. Det handlar om en konstant kommunikation inom gruppen, där alla hjälps åt för att skapa de bästa förutsättningarna för varandra.

Dans, rörelser och koreografi, allt bygger på en struktur vars syfte är att alla dansare ska få lysa med sin unika egenskap och förmåga.

– Dansarna blir beroende av varandra för att skapa 21

STINA STJERNKVIST

Häxkraft under föreställningen Bitchcraft. "We are the granddaughters of the witches you didn't burn".

varje moment. För mig är det en väldigt medveten metod för att skapa dansmaterial. Om någon till exempel gör ett solo, är det för att alla i rummet har bidragit till det.

tir kommit att bli en av förgrundsgestalterna för okultismen på den svenska dansscenen. I många år har hon utforskat häxkraft, bland annat har hon i samarbete med koreografen Eliisa Erävalo skapat dansföreställningarna Bitchcraft (2017), Bitch (2021) och Granddaughters (2021), som förvandlar samtida dans till ritualer inspirerade från häxkonstens historia. Men Halla Ólafsdóttir kallar inte sig själv för häxa.

– Nej, jag kan leka med det och låta mig inspireras av det. Men som amatör vill jag inte gå in i det ockulta helt, det får inte ta över. ”Don’t mess with it to much” tänker jag, det är en komplex vetenskap och det gäller att gå försiktigt fram. Jag ser det som ett av många verktyg i skapandeprocessen för att skapa material och värma upp fantasin. För mig är det även ett sätt att känna mig kopplad till andra, min omgivning och även till något som är större än mig själv, utan att fastna i en specifik religion eller dogma. Även om hon uttrycker stor respekt för ockultismen, har Halla Ólafsdóttir ändå en avslappnad inställning till den. Hon kan vända sig till tarotkorten lika väl som till Wikipedia när hon är nyfiken på något. Dessutom är hon uppvuxen på Island, där folktron fortfarande är fast förankrad i samhällskroppen.

– När jag var liten tänkte jag mycket på döden.

Och det övernaturliga fanns alltid med i bakgrunden, närvarande i naturen eller i någon släkting som kunde tala med spöken.

ANVÄNDANDET AV ritualer och symboler blir till

LILJA JONS

spännande ingångar i dansstudion, där det alltid finns potential till att magi kan infinna sig. Halla Ólafsdóttir blandar inslag från ockultismen med referenser från konst och populärkultur, för att skapa I VÅR VÄNTAR även urpremiären av Cullbergs senya förhållningssätt. naste verk, koreografen Halla Ólafsdóttirs fanta– Ritualen blir till ett verktyg för hur dansarna sieggande dansföreställning Sylph som hon gör i förhåller sig till varandra och tänjer på gränserna samarbete med ljusdesignern Chrisander Brun, mellan publik och dansare. Det finns ju kostymören Hanna Kisch och komponisså många idéer om hur den västerländska ten Shida Shahabi. Det knäpper, knastdansen ska utövas att man behöver flera rar och smaskar när de luftandar och verktyg för att öppna skapandeprocessen eteriska skogsväsen som kan förvandlas och bli friare i hur man kan praktisera till grövre, högljudda varelser, intar sceden. nen. De liknar människor men beter sig Hon känner en hatkärlek till den klasmer som djur eller naturkrafter, som de siska dansen. Även om hon älskar att gå magiska väsen de är. in i det vackra och ömsinta som finns i – Det jag tycker är mest spännande Halla Ólafsdóttir vissa rörelser finns det lika mycket som med sylfiderna är deras förmåga att hämmar. kunna skifta form från luft till människa. Luften – Kravet på perfektion innebär egentligen att är ju ett element som finns så starkt inom dansen det inte finns några genvägar. Just därför är själva och som manifesteras genom olika symboler, säger balettspråket spännande att använda på scenen, det Halla Ólafsdóttir. blir till kända tecken och symboler som både bygDet framträdande ljudlandskapet i föreställger upp och bryter ner, säger Halla Ólafsdóttir. ningen spelar precis som scenografi, kostym och Lisa Janbell har å sin sida hittat hem i de afrokuljus lika stor roll som själva dansen på scenen. Den banska folkinfluenserna, som ger henne känslan av eteriska luftanden som förvandlas till en människoatt vara del av ett större historiskt sammanhang. sylf, passar väl in i Halla Ólafsdóttirs praktik.

–Jag vill alltid dansa med själen fullt ut, för dem – Just hur varelsen blir grövre, större och mer som varit här långt innan oss och för dem som ska högljudd, det liknar ju mycket av det jag sysslat komma efter oss. Jag dansade flamenco i nio år med tidigare i min koreografiska praktik. Kroppar som sticker ut genom att vara grövre, i kontrast mot som barn och lärde mig då att känna igen den där strängen, hur det känns att dansa med hela själen. ballerinan som ju ofta är lätt som luft.

Klara Ledin Höglund I likhet med Lisa Janbell har Halla Ólafsdót22

Scenen 1 2023

NINA ANDERSSON

Cullbergdansarna Unn Faleide, Noam Segal och Mohamed Y. Shika som de viskande, prasslande, knackande och tuggande sylfiderna i Halla Ólafsdóttirs föreställning Sylph.

Scenen 1 2023

23

SNART

100

2023 fyller Riksteatern 90 år!

Vi tar en liten tripp nedför minnenas allé och inleder så klart där det en gång började – 1933.

RIKSTEATERN 75 ÅR

TEXT: HENRIK EMILSON

24

Scenen 1 2023

1930-talet

3 KRONOR

Starten

Det är ecklesiastikminister Arthur Engberg som är initiativtagare när Riksteaterns publikorganisation startar 1933. Så här resonerar han: ”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst.

Nationen i övrigt kan med skäl resa ett liknande anspråk.”

Det blir inte bara startskottet till en rikstäckande scen där Riksteaterns lokala föreningar samlas till kongress med jämna mellanrum – det blir också starten av en folkrörelse. Detta är fortfarande Riksteaterns själva kärna.

Affisch från 1938 för Riks teaterns loka lavdelning i Örebro. Note ra: 25 septembe r, Soaré med Jussi Björling!

Det var avgiften för medlemskortet spelåret 1935-36. Rabatt på biljetter och en medlemstidning ingick.

Citatet:

”Vi spelade på de mest omöjliga platser minns jag. Så trånga scener att dekoren på somliga ställen inte fick plats. Jag minns att vi spelade på Fårö, på någon liten, liten scen i en matsal. Där hade de bara hängt upp några vita lakan. Men spela, det gjorde vi.”

Skådespelaren Ingrid Luterkort om sin första turné 1935

Riksteatern bildas lokalt

Riksteaterns fulla namn är från början "Riksteaterns publikorganisation” och består av Riksteaterns lokala avdelningar som bildas i snabb takt. 1934 finns Riksteatern lokalt på 46 orter. Allra först ut är Bollnäs, där Oscar Björkman är ordförande, tätt följt av Hudiksvall i augusti 1933.

På turné

Dramatens uppsättning av En fågel i handen blir första turnén 1933. Riksteaterns publikorganisations central i Stockholm bidrar med ”... samtliga turnéer av kvalitativ betydelse: K. Operans, Dram.

Teaterns, Göteborgs lyriska teaters, Hälsingborgs stadsteaters, Skådebanans samt olika privata sällskaps turnéer”.

Ecklisiastikminister Arthur Engberg.

RIKSTEATERN 75 ÅR, DIGITALT MUSEUM

1940-talet

Riksteatern på fler orter

1940 består Riksteatern av hela 74 lokalavdelningar runt om i Sverige.

Första egna produktionen

Nu är verksamheten i full gång, Balalajka blir Riksteaterns första egna produktion 1940.

Scenen 1 2023

Påklädning i loge. Riksteaterturné någonstans i Sverige, 1940-tal.

25

1950-talet Cullberg gör succé

Koreografen Birgit Cullberg har turnerat med Riksteatern under 1940-talet, men det är med sin uppsättning av Fröken Julie, urpremiär på Västerås Teater 1 mars 1950, hon skapar det första svenska moderna dansdramat. En fullkomlig succé!

Överst: Birgit Cullberg med dansare, nedan Fröken Julie på Södra Teatern, februari 1950.

Riksteaterns VD Hans Ullberg.

Citatet:

”Hans årliga Londonveckor bestod av minst två föreställningar om dagen.

När han var riktigt på hugget kunde han efter första akten på en teater ta sig till andra akten på en närliggande, vidare till en ny föreställning och därefter ytterligare vidare till en som gavs riktig sent på kvällen. Med lite tur hade han lyckats få korn på en lunchföreställning som han avverkat före denna kvällsturné. Utvilad och inspirerad återvände han till kontoret i Stockholm.”

1960-talet

Uppsökande teater

1965 turnerar Riksteatern med uppsökande teater, där ensembler tar sig till platser där publiken finns, istället för tvärtom. Till exempel Pionjärteatern som bland annat besöker mentalsjukhus och fängelser.

Barn och unga

Som den första svenska teaterinstitutionen etablerar Riksteatern verksamhet riktad till barn och ungdomar 1967. Detta i en tid då barn- och ungdomsteater i princip betraktades som icke-kultur.

Danskompanier etableras

I slutet av 1960-talet har Riksteatern etablerat två danskompanier: Cramérbaletten och Cullbergbaletten.

Den sistnämnda kommer att bli ett av världens främsta kompanier inom modern dans.

26

Kiss me Kate ensemblen, Sten Gester, Berit Carlberg och Berit Bogg från Riksteatern, 1969, Arosparken i Västerås.

Scenen 1 2023

RIKSTEATERN 75 ÅR, BERTIL FORSÉN, SALLSTEDTS BILDBYRÅ, DIGITALT MUSEUM

Om Hans Ullberg, Riksteaterns outtröttlige VD 1958–1982, i boken Riksteatern 75 år.

1970-talet

Teater på teckenspråk

En grupp döva teaterentusiaster bildar Tyst Teater 1970 som sju år senare knyts till Riksteatern. Vid 50-årsjubileet 2020 byts namnet till Riksteatern Crea, verksamheten är dock fortfarande lika nyskapande, gränsöverskridande och ett av Riksteaterns mest internationellt aktiva uppdrag.

Regionala ensembler

Riksteatern bildade under 70-talet ett antal fasta regionala ensembler i Västerås, Örebro, Växjö, Skellefteå och Blekinge. De här regionala ensemblerna var sedan en del i bildandet av länsteatrar runt om i landet i början av 80-talet.

Citatet:

”Teater är svettigt, jävligt och en massa hårt slit. Men också alldeles fantastiskt och magiskt.”

Lars Otterstedt, skådespelare, regissör, projektledare Riksteatern Crea.

Text på baksidan av bilden ovan: "Vad kan man inte göra med en ballong?

För Clownen Manne är inget omöjilgt.

Allting blir så tokigt, så tokigt." Riksteaterturné 1978.

n Ivo Koreografe e dd le ér Cram tCramerbale ev ett ten som bl ei pionjärarbet av et nd sprida n till danskonste ns da r dä r orte aldrig visats tidigare.

Björlingkvartetten: Rolf Björling, Kjerstin Dellert, Gunnel Eklund, Rolf Jupiter och butlern Lennart Gregor, folkparksturné med Riksteatern 1974.

RIKSTEATERN 75 ÅR, DIGITALT MUSEUM, LEIF WIGH, INGALILL GÖRANSSON

1980-talet

Cullberg ännu en gång

Koreografen Mats Ek vitaliserar Cullbergbaletten med verk som Soweto och Bemarda och kompaniet får sitt stora internationella genombrott 1982 med hans omtolkning av Giselle.

50 år

Riksteatern fyller 50 år 1983. Det firas med ett temaår kring begreppet folkhem. Vad kan vara mer passande?

Citatet:

”En ensam kvinna är bara en slav/ men tusen systrar kan ställa krav…”

Ur Suzanne Ostens och Margareta Garpes Fabriksflickorna, premiär 8 mars 1980 (bilden till vänster).

Scenen 1 2023

27

1990-talet Lilla farbrorn

Unga Riks uppsättning av Barbro Lindgrens Sagan om den lilla farbrorn blir en hit. Den spelas över 400 gånger under sju år i Sverige, Ryssland, Japan, Australien, USA, Kanada, Frankrike, Spanien, Danmark och Norge och sen i Japan ytterligare tre gånger, bland annat i Kijo, där det finns en park som heter just Unga Riks Garden!

Teatermobilen

1995 skaffar Riksteatern en teatermobil, en buss där väggarna kan fällas ut och bilda en lokal med scen och plats för en publik på 80 personer. När Vem älskar Yngve Frej ges i Habo sitter författaren Stig ”Slas” Claesson själv i publiken, men vill försynt inte bli applådtackad. Typiskt Slas.

www…

Riksteatern skapar en egen hemsida på webben 1995.

Ung kultur

Ungkulturdagarna arrangeras av Riksteatern för första gången 1996 i samarbete med bland andra Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Kontaktnätet.

Citatet:

Lars Norén

Han var inte bara en av Sveriges största dramatiker, var Lars Norén även Riksteaterns konstnärliga ledare från 1999.

”Jag har aldrig träffat så många kusiner som under den här turnén med Riksteatern.”

Allan Edwall under turnén med Oidipus och Bättre utan hund 1990, där många i publiken ville hälsa på honom efteråt och sa att de var kusiner.

2000-talet Nya tag

Riksteatern satsar på nya scenkonstformer 2000, som spoken word, debattboxning, hip hop och poetry slam.

Mogen 75-åring

Riksteatern firar jubileet 2008 med en kryssning på Östersjön med både Lill-Babs och street dance och bildäcket ombyggt till teater.

”Publiken var i blandade åldrar, från 13- till 93-åringar. Rullstolar, chipspåsar och kameror som blixtrade. Men de lyssnade och skrattade så de grät åt att mina blygdläppar var så svullna så jag inte kunde gå.”

Lo Kauppi om turnén med Bergsprängardottern som exploderade, 2004–2005.

Crea firar 30 år

2007 firar Tyst Teater, numera Riksteatern Crea, 30 hos Riksteatern med föreställningen Odysséen med sju olika länders teckenspråk i föreställningen, som en hyllning till språket.

42 349 Antal medlemmar 2007.

28

Scenen 1 2023

WIKIMEDIA COMMONS, RIKSTEATERN 75 ÅR

Citatet:

2010-talet Uppdrag: Dans

2015 får Riksteatern ett utökat uppdrag från regeringen att öka medvetenheten om och intresset för den samtida dansen i Sverige.

Scenen intar scenen

Vår fina medlemstidning Scenen lanseras 2015!

Eldfetsen är en samproduktion mellan Riksteatern och Skansen i samarbete med Föreningen Farhang – en del av Riksteatern.

Pandemi

Covid-19-pandemin bryter ut i slutet av 2019 vilket skapar nedstängning och neddragning av de flesta verksamheter och aktiviteter, inklusive scenkonsten. Det är ett tufft slag som påverkar utövare, arrangörer och publik.

Eldfesten

Riksteatern arrangerar Eldfesten, eller Chaharshanbeh Suri som högtiden heter på persiska. Den firas alltid tisdagen före det persiska nyåret Nouroz, samtidigt som vårdagjämningen.

Digital scenkonst

Scenkonst i en virtual realityvärld.

Fiber, mer avancerade mobiltelefoner och appar, samt tekniker som virtual reality gör att scenkonst kan upplevas av flera, samtidigt som just konstformen kan expandera utanför den fysiska platsen. Enligt regeringens regleringsbrev för 2018 ska Riksteatern integrera ett tillgänglighetsperspektiv.

– Den digitala tekniken innebär också att vi kan nå människor som av olika anledningar inte kan ta sig till våra scenkonsthus, säger Magnus Aspegren, VD, 2018.

2020-talet Samtida cirkus Riksteatern krattar i manegen för cirkusens framtid.

Riksteatern får 2021 i uppdrag av Kulturdepartementet att främja utveckling och spridning av den samtida cirkusen i hela landet.

90 år!

Riksteatern fyller 90 är under 2023 – och börjar ladda för ett 100-årsfirande 2033.

MIRANDA ABRAHAMSSON, JENNY LUCANDER, RIKSTEATERN

Citatet:

”Det finns kanske en del fördomar om att det är svårt att arrangera cirkus, men det behöver det inte vara. Man skulle kunna spela cirkus på en spårvagn om man ville. Det kommer att hända jättemycket framöver. Det känns som om det bubblar överallt.”

Magali Bancel, utvecklingsledare för Riksteaterns cirkusuppdrag.

Scenen 1 2023

29

Moskosel Creative Lab

Dansens återvinnare I den norrbottniska byn Moskosel rymmer den gamla skolan ett nytt och innovativt kreativt centrum. Här har dansaren Linda Remahl och ingenjören Goncalo Marques skapat både en mötesplats för publiken och plats för dansare och andra konstnärer att skapa.

TEXT: MIRANDA SIGANDER FOTO: SIMON ELIASSON

30

Scenen 1 2023

Från Portugal till norra Sverige, Gonçalo Marques har hittat hem.

Scenen 1 2023

31

P

Skolan de har tagit över rymmer olika rum perfekta för olika projekt.

latsen var magisk. Naturen inspirerade med sin skönhet och den gamla skolan var stor och tom - och full av potential. När göteborgsfödda Linda Remahl och portugisen Gonçalo Marques besökte Moskosel 2015 föll bitarna på plats.

-Vi ville skapa en mötesplats, där publik kunde få uppleva olika typer av event och där vi kunde erbjuda dansare och andra konstnärer residens och möjlighet att skapa sina egna projekt, säger Linda Remahl.

Gonçalo Marques fyller i: – Eftersom Linda är dansare och konstnär och jag är ingenjör märkte vi hur fruktbart det kan bli att låta olika typer av människor samlas och utbyta idéer.

Duon träffades när de båda bodde i engelska Brighton. De bröt upp därifrån när suget att skapa något eget, långsiktigt och spännande blev för starkt.

Linda Remahls mormor kom från närliggande byn Auktsjaur, så det kändes naturligt att rikta blicken mot norra Sverige i jakten på en lokal och ett nytt sammanhang.

– När vi började leta så kändes det här så rätt, dels för att det var idylliskt, dels för att det finns så mycket utrymme, säger Linda Remahl.

Lisa Remahl har rötterna i området.

I DAG ÄR SKOLAN ombyggd till ett 20-tal studior och i den anslutande sporthallen finns 800 kvadratmeter till förfogande. Intill rustar de upp 13 småhus, där konst32

Scenen 1 2023

"Det går inte att satsa på kultur här, det går knappt att bo här..." Duon och kollektivet har bevisat motsatsen.

Scenen 1 2023

33

Utöver lokalerna i skolbyggnaden har 13 småhus restaurerats där gästande kan bo.

På gång i Moskosel

Just nu: Omkring 25 konstnärer och dansare verkar på centret. De kommer från bland annat Italien, Frankrike, Ukraina, Ryssland, Sverige och USA och de bor på olika platser i byn och i de små husen och arbetar på sina projekt.

Snart: Projektet “iMKONSTHALL”, där ett 20-tal konstnärer bidrar för att skapa en engagerande konstupplevelse, som kombinerar fysik och digital konst i en mobil utställning. En 12 meter lång trailer ska turnera med projektet i Norrbotten och på andra håll i Norden framöver.

På sikt: Projektet Art Club Card ska förhoppningsvis på några års sikt göra det möjligt för privatpersoner att stödja en konstnär och ta emot och samla in belöningar (rewards) i ett win-win-scenario byggt med blockkedjeteknik.

närer kan få komma och bo. De har också en biograf, en konstnärsbyggd bar och en studio helt klädd i guld, skapad av den svenska dansaren och scenkonstnären Jenny Schinkler.

Dessutom har Linda Remahl och Gonçalo Marques köpt ett par hus inne i byn Moskosel, som de renoverar för att kunna erbjuda som bostäder.

Sedan starten har Moskosel Creative Lab, som centrumet heter, skapat dansfestivaler, olika typer av event, konserter och utställningar.

– Det är nästan lustigt, vi blev i princip avrådda från de flesta håll. “Det går inte att satsa på kultur här, det går knappt att bo här”, fick vi höra om och om igen, säger Gonçalo Marques och lägger till: -Vi blev förstås beslutna att bevisa att skeptikerna hade fel. Och när vi hade vår första dansföreställning här så kom det nästan 200 personer.

SAMTIDIGT HAR HAN förståelse för skepsisen. Det är inte ovanligt med olika satsningar på glesbygden – ofta är det korta projekt som inte gör några varaktiga intryck.

– När vi tog över skolan var det också så tydligt att det var som en sista bastion som gick förlorad, även om den stått tom länge på grund av utflyttningen, säger Gonçalo Marques.

34

Det fanns också en lokal grupp som hade visat intresse för att ta över den gamla skolan för att starta butik.

– Men de satsade på en annan byggnad och har nu startat en digital lanthandel. Det är jättecoolt och den växer mer och mer, inte minst eftersom vi och våra gäster handlar där, säger Linda Remahl och lägger till: – Lokalbefolkningen är en stor och viktig del av vår verksamhet nu, vi ordnar regelbundet workshops med barn och unga. Det har väl också blivit tydligt att vi är här för att stanna.

Samtidigt som verksamheten blomstrar rent konstnärligt så sticker grundarna inte under stol med att det är tufft rent ekonomiskt.

– Det finns många enskilda projektstöd att söka och vi har haft turen att flera aktörer sett det viktiga i det vi gör, vi har bland annat fått stöd av Kulturrådet, Kulturbryggan, Region Norrbotten och Arvidsjaur kommun.

Vi samverkar även med många olika konstnärliga aktörer, som Dans i Nord och Danscentrum Norrbotten. Vi vill vara en trygg bas och då behövs en ordentlig grundfinansiering, säger Linda Remahl.

MED TIDEN HAR

centret också blivit en självklar spelplats för gästande turnéer i Norrbotten.

Dessutom fyller det en viktig funktion som inspiration, påpekar Gonçalo Marques.

– Vi visar att man inte måste flytta. Det går att ha en stark konstnärlig närvaro på den norrländska landsbygden. Vi har flera exempel på konstnärer som har flyttat hit nu eftersom de kan få utrymme för sin verksamhet och dessutom bo i en spännande miljö med andra som också ägnar sig åt kreativt arbete.

Så inflyttningen ökar tack vare er?

– Ja, och huspriserna. Det är kanske därför vi har blivit så populära i byn nu, säger Gonçalo Marques och skrattar.

Men så stannar han upp och funderar.

– Egentligen är det svårt att förklara exakt vad det är vi gör här, vår verksamhet är som en lök med många olika lager. Det viktiga är att vi vill skapa en ordentlig infrastruktur. För att konstnärer ska kunna utvecklas är det ett måste och här har vi utrymmet. Vi kan dela, så enkelt är det.

Scenen 1 2023

Klassikern Jeanne d’Arc 3

Jeanne på duken, scenen och i musiken

Jeannes liv har inspirerat konstnärer i alla genrer. På filmduken har hon dykt upp i flera olika gestaltningar. Redan 1928, i filmens barndom, gjorde hon entré i en franska stumfilmen En kvinnas martyrium (2). Vår egen Ingrid Bergman har gestaltat Jeanne d’Arc i filmen Joan of Arc från 1948 (3).

Fransmännen har såklart också velat berätta om sitt nationalhelgon. Milla Jovovich spelade huvudrollen i Luc Bessons Jeanne d’Arc 1999. 2019 gjorde Bruno Dumont sin tappning av berättelsen i filmen Jeanne.

Här i Sverige dök Jeanne upp på tiljorna bland annat 2017, då Backa Teater satte upp sin tolkning av helgonets liv. I vår går den hyllade dramatikern och författaren Ivana Sajkos tolkning av Jeanne d’Arcs öde ut på turné med den för Riksteatern specialskrivna pjäsen #jeanne (1). Även i musiken har Jeanne d’Arc inspirerat. Morrissey i The Smiths sjöng i Bigmouth Strikes again om hur kan kände igen sig i Jeanne på bålet: "And now I now how Joan of Arc felt/As the flames rose to her roman nose/And her walkman started to melt."

FREDRIKA ERIKSSON

1

2

Energiskt enigma En rebellisk tonåring som fick med sig ett helt land, en ickebinär hjälte – möjligen bipolär – som klippte av sig håret och hävdade att Gud ville att hon skulle klä sig som man. Jeanne d’Arc har inspirerat konsten sedan hon brändes på bål 1431.

När Jeanne d’Arc nu står på scenen i Riksteaterns #jeanne är det inte första gången som hennes märkliga liv inspirerar till konst. Mer än 10 000 böcker, pjäser, filmer och målningar har genom århundraden försökt att fånga den unga franska jungfrun. Hennes androgyna väsen har gjort henne till en ikon i HBTQI-kretsar och vidare har hon jämförts med en annan tonårstjej som förändrar världen, Greta Thunberg.

Men vem var Jeanne? Den absolut säkraste källan till hennes märkliga liv är protokollen från den rättegång som till slut ledde till hennes straff: att brännas på bål för kätteri.

Vi vet att hon föddes som en fattig bondflicka i Domrémy i Lorraine. Hon hade ingen utbildning och kunde varken läsa eller skriva. Från 13 års ålder började Scenen 1 2023

Jeanne få hallucinatoriska uppenbarelser av helgon som manade henne att leva ett gudfruktigt liv. Så småningom uppmanade helgonen till andra, betydligt mer storslagna handlingar: att rädda Frankrike från England, som efter hundraårskriget kontrollerade nästan hela landet. Som 16-åring lyckades hon få till stånd ett möte med den franska tronarvingen Charles VII, som uppenbarligen imponerades av den unga flickans starka övertygelse om att just hon skulle rädda sitt land. Plötsligt blev en tonåring ledare över hela den franska hären. Engelsmännen besegrades i flera städer med Jeanne som härförare, men 1430 blev hon tillfångatagen av burgunderna som såg henne som ett hot. Hon blev fånge och såldes till engelsmännen som under en inkvisitionsprocess dömde henne till döden på bålet. Jeanne ankla-

gades för både häxkonster och trolldom, men också för att vägra klä sig i kvinnokläder. Hon klädde sig som en man och klippte av sig håret inför sina fälttåg och trots upprepade tillrättavisningar av sina fångvaktare vägrade hon att ändra på sig.

Det finns många som har försökt att förklara Jeannes märkliga uppenbarelser och enorma framgångar. Kanske var hon schizofren, vilket skulle förklara hennes hallucinationer. Eller bipolär med maniska skov som sände ut henne på omöjliga uppdrag. Möjligen var hon lesbisk eller transsexuell och kunde inte identifiera sig med det kön hon föddes med. Vem vet – men faktum är att många har gjort anspråk på Jeanne d’Arc för sina egna syften. Katolska kyrkan kanoniserade henne 1920 och gjorde henne till skyddshelgon för alla soldater. Hon är Frankrikes nationalhelgon. I konsten har hon porträtterats om och om igen: i medeltida målningar, i skulpturer, i böcker, filmer och i pjäser.

Vi upphör tydligen aldrig att fascineras av berättelsen om hur en egensinnig tonåring utan inflytande men med (får vi tro) ett orubbligt självförtroende helt plötsligt får makten att leda ett helt land i krig.

Helena Kämpfe Fredén 35

Vår förening Timrå Riksteaterförening TIMRÅ RIKSTEATERFÖRENING

Ett lyckokast att arrangera BeatUs plays The Beatles – utsålt hus!

Tur i skicklighet

Timrå Riksteaterförening vet hur man får fulla hus på föreställningarna.

Utöver kvalitativ scenkonst är allt som krävs samarbete, kraftfoder och en handväska med teaterprogram att dela ut.

HUR LOCKAR DU publiken till din föreställning? Utöver kunskaper i vallning (!) så är tipset för att fylla salongen att satsa på kvalitativ scenkonst, samarbeta, vara lite skicklig och ha tur.

– Vi har haft mycket tur. Det ska man ha. Det är bättre än att ha otur, säger UllaBritt Ulander.

Hon är sedan 2019 ordförande i föreningen som idag består av 243 medlemmar.

Föreningen blev en riksteaterförening 1977, men har rötter som en Riksteaterns 36

publikorganisation ända tillbaka till 1946. De arrangerar mellan fyra och fem föreställningar per säsong och de satsar på kvalitet.

– Ja, vi utgår faktiskt från Riksteaterns vision där det står att vi ska erbjuda scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse – för alla, överallt och att det ska vara varierad och kvalitativ scenkonst.

Det tycker vi är en väldigt fin målsättning.

Man ska ha respekt för publiken, det har vi lärt oss.

Enligt Timrå Riksteaterförening ska en bra föreställning vara fängslande, den kan ha humor, innehålla spänning, men det ska finnas ett allvar i botten.

– Man ska gärna få fundera och reflektera efteråt. Kultur är ju en hjälp för att vi ska klara det övriga livet.

EN TYPISKT SÅDAN fundera-föreställning

är Britt-Marie var här, det är också ett fall av den där turen, som varje förening bör ha. Ulla-Britt förklarar att Timrå är

Scenen 1 2023

PÄR OLERT

Ordförande Ulla-Britt Ulander har alltid teaterprogram med sig i väskan för att kunna dela ut till potentiell publik.

PÄR OLERT

Mackorna är på plats, likaså Timrå Riksteaterförenings styrelse.

en liten kommun och teaterförening som ibland hamnar i kläm mellan Sundsvall och Härnösand.

– Vi småbråkade lite med Sundsvall om Britt-Marie var här. Eftersom den föreställningen var så populär fick Sundsvall den först. Men, när den skulle framföras där hade Coronarestriktionerna slagit in, så de kunde inte ha så stor publik.

När det blev vår tur hade restriktionerna hävts, vilket ledde till att det kom många åskådare från Sundsvall, säger hon nöjt och berättar även om Landsbygdsupproret som just ska spelas på landet, och inte i en stad, och därför kom det återigen mycket publik från Sundsvall.

Men om man inte har tur så kan man göra som när man kallar på kossor.

– Jag är uppvuxen på en bondgård, vid kvällsmjölkningen skulle man få in korna. En del stod vid grinden medan andra var långt borta. Man både ropade och klappade med händerna, men en del blev kvar. Då fick man ta till en hink med kraftfoder. Då kom de, säger hon.

Scenen 1 2023

TIMRÅ RIKSTEATERFÖRENING

” Vi utgår faktiskt från Riksteaterns vision där det står att vi ska erbjuda scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse för alla, överallt.”

Det kom mycket publik från Sundsvall till Timrå för att se Landsbygdsupporet, eftersom den ska spelas på just landet.

FÖR TIMRÅ

Riksteaterförening kan kraftfodret bestå av en förmån, som när de samarbetar med andra föreningar. Sist erbjöd de en pensionärsförening att se föreställningen BeatUs plays The Beatles till rabatterat pris.

– På så sätt såldes 50 biljetter på stört!

Både tur och skicklighet, då man saknade aktivitet just den månaden så det passade föreningen utmärkt. Det handlar också om att ta hand om publiken. Därför står alltid någon av oss vid ytterdörren och hälsar publiken välkommen. Att känna sig sedd är viktigt.

Föreställningarna ger de antingen i två bygdegårdar eller i Söråkers Folkets hus.

Föreningen har förstått vikten av mötes-

platser, att många kommer för kulturen, men också för att ses. Föreställningar med paus är därför uppskattade, för då kan folk fika och träffa varandra.

– Men nu är många föreställningar utan paus, då har vi gjort så i bygdegårdarna att vi har drop-in fika en timme innan, vilket ingår i biljetten. Det lockar folk också.

Ett annat sätt utöver det där med tur, skicklighet och samarbete är ren enträgenhet.

– Man få aldrig ge upp att locka publik.

Jag har alltid minst 10 teaterprogram i väskan att dela ut till folk man träffar. Även om det bara är en av tio som nappar – är det ändå en!

Henrik Emilson 37

KLUBBLANDET Med hjälp av Tiktok förgrenar sig Afrobeats till allt fler scener och dansgolv. Arrangörsveteranerna Mike Dynesius Nionzima och Mam Foon välkomnar en helt ny publik när subkulturen blivit mainstream.

TEXT: STINA GYLDBERG FOTO: KAJSA LORENTZON

38

Scenen 1 2023

Dansar i neon. Två DJveteraner får dansgolvet att vibrera.

Scenen 1 2023

39

D

et är fredagskväll i Stockholm. Afro Rave har öppnat portarna till sin sista fest innan årets slut. Ur högtalaren på Debaser strand spelas Last last med Burna Boy. Vid dj-båset står Mike Dynesius Nionzima, även kallad Dj Yangstar. Han har ordnat events i stan i över 20 år.

– Det var i början av 2000-talet när jag själv fick börja gå ut som jag märkte att svarta män hade svårt att komma in på klubbar i Stockholm. Jag kände att jag måste göra något för oss, säger han.

Han började sin resa som klubbarrangör utan startkapital eller kontakter.

Han fixade lokal, spelade och marknadsförde sina event själv. Musiken då var en blandning av reggae, dancehall, afrikansk musik, RnB och hiphop, samma mix som i dag flyttat in på flertalet klubbar och blivit ett allt vanligare uttryck inom svensk scenkonst.

– Jag var först med att ta hit dancehallartister, det var på den tiden när du aldrig hörde en dancehallåt på svensk radio.

Men publiken fanns där redan då, även i

Sverige. Vissa artister kunde fylla lokaler med över 1 000 personer, säger han.

Afro och rave är två ord som man vanligtvis inte brukar se bredvid varandra.

Rave (eller rejv) förknippas oftast med elektronisk musik och festerna äger mestadels rum i skogen.

– Våra första Afro Rave ordnade vi utomhus, därav namnet. Det var under 2021 när reglerna kring fester ändrades hela tiden. Efter pandemin flyttade vi in på Debaser men behöll namnet. Musiken som vi spelar är en blandning av afrobeats, gqom, amapiano, afrohouse, bongo flava och mycket mer från kontinenten, säger Mam Foon, den andra arrangören bakom klubben. och dansgolvet är fullt.

Dj:n Linda Jordan spelar en ampapianolåt, en sorts housemusik som började växa fram i Sydafrika på 2010-talet och som blivit oerhört populär världen över. På Tiktok finns det massvis av videos med flera miljoner visningar.

– Det som är gemensamt för all musik vi spelar är att den är dansvänlig. Tiktokformatet passar vår musik och har haft

KLOCKAN ÄR 01.00

stor betydelse för att göra den ännu mer tillgänglig. Och ju bättre internettillgången blir i Afrika desto snabbare kan musiken spridas, säger Mike Dynesius Nionzima.

Mam Foon, har precis som Mike Dynesius Nionzima, ägnat större delen av sitt liv åt musik på olika sätt. Hon har bland annat arbetat för kulturorganisationen Selam där fokus legat på att bredda svenskt kulturliv med musik från Afrika, Latinamerika och Västindien samt främja svensk musik internationellt. Mam Foon berättar att hon blir lycklig när hon tänker på den förändring som just nu äger rum på musikscenen i Sverige.

– Afrobeats har spelats väldigt länge underground, men håller på att bli en del av populärkulturen. Den blir mer mainstream och vi ser en annan blandning av folk på våra klubbar, säger hon. är den här resan, från subkultur till mer mainstream musik, viktig.

Hon ser att artister inte längre behöver lämna den afrikanska kontinenten för att slå igenom.

– En rolig historia är när Rick Ross,

FÖR MAM FOON

Afrobeats på svenska scener i vår

DANSNÄT SVERIGE

Explosiv kärlek till dancehall

I vår turnerar dansgruppen Unruly Gang över hela Sverige med dansföreställningen Rule, där dansare från hela världen drabbar samman. Åtta handplockade dansare serverar en korsning mellan dancehall och afrobeats, där råa moves möter storslagen dans.

Unruly Gang grundades 2013 av Imenella Mohamed, Rut Roos och Nathalie Salomonsson. Danskollektivet ligger bakom några av Sveriges första scenproduktioner för dancehall och åkte på en tremånaders turné med Riksteatern 2019.

I samarbete mellan Dansens Hus i Stockholm och Dansnät Sverige turnerar Rule fram till 19 februari 2023, då de avslutar på Uppsala Konsert och Kongress.

40

Den hyllade sångerskan, kompositören och pjäsförfattaren Somi Kakoma blandar modern jazz, soul och afrobeat med referenser till afrikansk musiktradition som juju och highlife. Hon växte upp i USA med föräldrar från Uganda respektive Rwanda och hennes koppling till det afrikanska arvet är beständigt i hennes musik.

Under sin vårturné stannar Somi Kakoma till i Sverige och spelar med sitt eget band på Fasching Jazz Club i Stockholm 7 mars och på Victoriateatern i Malmö 8 mars 2023.

ERIK LINGHEDE

Världsstjärnan till Sverige

Med dansen som motstånd

I dansgruppen Afias kommande föreställning står dansstilen pantsula i centrum, det koreografiska språk som under apartheid uttryckte kritik och motstånd mot regimen. Med blixtsnabba steg demonstrerade dansarna för övermakten att de var både starka och fria.

I föreställningen Yebo yes! möter vi de sydafrikanska dansarna David Mokale, Sibusiso Mthembu och Patricia Gugu Mofokeng, som tillsammans med grundarna av Afia, svenska koreograferna Joanna Holewa Chrona och Theresa Gustavsson, utforskar mötet mellan de kulturella uttrycken freestyle och pantsula.

I samproduktion mellan Dansnät Sverige, Dansens Hus och Norrlandsoperan turnérar Yebo yes! över hela landet 25 april till 10 maj 2023.

Scenen 1 2023

"Det som är gemensamt för all msuk vi spelar är att den är dansvänlig," säger Mike Dynesius Nionzima.

en amerikansk rappare, hade en konsert i Nigeria och bad den nigerianska duon P-square att komma upp på scenen. De svarade att de vill ha betalt för att gå upp.

Det är ett viktigt ställningstagande. Det handlar om att de inte är beroende av någon. De behöver inte lämna sitt land utan försörjer sig på sin musik på hemmaplan, säger hon.

Just det ägandeskapet har betydelse för kulturen.

– Vem som äger narrativet har ändrats.

Vår musik spelas överallt och det skapar identitet och stolthet, att få ta del av sin musik på samma plats som alla andra. Det är inte längre “världsmusik”, det är vår musik och det är vi som spelar den. Det är power, säger Mam Foon.

Hon tackar bland annat Black lives matter-rörelsen som hon anser har skapat en annan förståelse för den svarta kulturen i Sverige.

– Folk har vaknat upp. Men även covid Scenen 1 2023

har haft betydelse. Vi har haft tid att sitta och tänka själva och kommunicera om saker som man aldrig pratar om. Det har funnits en förtryckar- och tystnadskultur i Sverige, men nu vågar fler höja rösten kring den rasism som finns på samma sätt som under metoo, säger Mam Foon.

MEN VISSA SAKER är fortfarande svåra som svart klubbarrangör i Stockholm.

– Det finns fördomar. Vi får inte samma chans. Folk litar inte på dig och folk vill inte ha vår publik. Jag måste kämpa hårdare för att hitta lokaler med bra läge, säger Mike Dynesius Nionzima.

Och läget har stor betydelse.

– Jag vill inte att det känns osäkert för besökarna att ta sig hem på natten. Jag vill vara på en säker adress centralt så att alla kan komma. Ibland ser jag vita arrangörer som bara kommer in och spelar den musik som vi spelat i 20 år, de lyckas boka in grymma lokaler som jag aldrig

kunnat drömma om. Trots att vi gör det bättre. Det finns fortfarande inte en klubb som ägs av svarta i Stockholm, så vi har jobb kvar att göra, säger Mike Dynesius Nionzima.

Varken Mike Dynesius Nionzima eller Mam Foon tror att afrobeats popularitet är en trend.

– Vi har första, andra och tredje generationens invandrare här i Sverige som alla vill ta del av den här musiken. Vi har kidsen som hittat musiken på Tiktok. Jag vill fortsätta att använda min erfarenhet för att skapa en scen för alla unga som växer upp nu. Därför tar vi in yngre djs och ger dem plats. En dag ska de ta över det här. Det är en stafett och själv är man bara med en del av tiden, säger hon.

Men Mike Dynesius Nionzima har inga planer på att kasta in handduken närmaste tiden: – Jag kommer nog fortsätta spela tills jag är helt gråhårig, säger han.

41

Kritikern Tre spaningar

Poddteater och teaterpodd

Vår kritikervän Loretto Villalobos ser nya format för teatern, bland annat det nygamla formatet ljuddramatik som har fått en revival tack vare pandemin.

Loretto Villalobos

Gör: Kritiker på SvD Kultur.

Ser fram emot i vår: Musikal, musikal, musikal!

Pandemin krävde nya 1 former för att låta teatern möta sin publik, om inte i fysisk form. Podden är ett behändigt format för distribution som är näst intill gratis att producera och har potential att nå oändligt med publik. För ordningens skull ska det påpekas att formatet ljudteater inte är något nytt. Radioteatern, från och med 2016 Sveriges Radio Drama, är en institution som producerat ljuddramatik sen 1925. Formatet har också använts på andra håll.

Malmöbaserade Teaterrepubliken hade under 2018 sin poddföljetong Kärlek och ångestsyndrom, en autofiktiv relationsdrama om Jens Peter Karlssons havererade relation. I och med pandemivåren kunde man höra Teater Tribunalen och Jan Källs Att malas ner i tre delar, om ett samhälle som slår ut de allra svagaste.

Mer ambitiös var Uppsala Stadsteater som gjorde en beställning på hela sju poddpjäser av lika många dramatiker. De har under 2022 även släppt poddföreställningen Fly me to the moon i fyra delar av irländska Marie Jones i regi av Dennis Sandin

Podd blir teater

Att litteratur, och numera film, blir teater 2 är det ingen som höjer några ögonbryn åt. I bästa fall får man nyskapande omläsningar av ursprungsverket som sätter dem i nya och oväntade sammanhang – i värsta fall får man en möjligen sämre och mer oinspirerad version av originalet.

Men nu, och som en kontrapunkt till föregående spaning, så har pendeln vänt och poddar har börjat bli teater. Under hösten har vi på Kulturhuset Stadsteatern till exempel kunnat se Var är Olle?, ett true crime-drama baserad på Martin Ezpeletas dokumentärserie om Olle Högbom som försvann på 80-talet. På samma teater har även Mommy issues satts upp, som kan sägas vara en scenspinnoff till Julia Lyskovas podd Daddy issues. Under våren planerar Profilteatern i Umeå att göra en scenversion av den omåttligt populära podden Stormens 42

Podd bli teater som true crimedramat Var är Olle?

utveckling med text och regi av Nora Nilsson.

Om jag ska sia för framtiden så kommer korsbefruktningarna mellan podd och scen att bli fler och fler.

Skärmtid?

Under pandemin kunde det inte nog många gånger understrykas hur teater ändå måste upplevas live, i köttet så att säga.

Man fnyste åt de streamade lösningarna på publikrestriktioner och kritiker kunde lite slappt avfärda de digitala satsningarna med att de trots allt befann sig på en skärm.

För egen del kunde jag ändå konstatera hur världen öppnade sig i och med de digitala satsningarna från teatrar världen över. Gamla, arkiverade produktioner distribuerades gratis tack vare Playtjänster och föreställningar som man kanske inte hade fått chansen att se live-live gick ändå att se live på skärm.

Det gjordes även en del innovativa försök att inkorporera de estetiska möjligheterna som videokonferenstekniken hade med sig i teatern. Jag minns särskilt Ada Bergers Hon ska heta Minou om två kvinnor från två olika tider som möts i videochatten. Jag hade velat se mer teater som införlivar skärmens potential, men en viss beröringsskräck tycks ha uppstått, som att man inte vill skapa en självuppfyllande profetia nu när man inte vågar ta livekulturen riktigt för given än.

3

Scenen 1 2023

KULTURHUSET STADSTEATERN

Teater blir podd

Medlem i Riksteatern Hela landet

olkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bioF evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

Blekinge

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

Dalarna

Dalateatern, 25% rabatt – ej för gästspel eller särskilda erbjudanden

Gävleborg

Skottes Musikteater, 25% rabatt

Halland

Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

Jönköpings Län

Teateri, 25 % rabatt Smålands Musik och Teater (SMOT), 20 % rabatt. Gäller inte gästspel eller särskilda erbjudanden.

Kalmar län

Byteatern Kalmar Länsteater, 20 % rabatt på ordinarie pris

Kronoberg

Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

Skåne

Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Månteatern, 20 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se: riksteatern.se/medlem

Stockholms län

Dansens Hus, 10 % rabatt Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass-impro” vid onlinebokning Kulturhuset Stadsteatern, 10 % rabatt (gäller ej Soppteatern) Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Scenkonstmuséet, 40 kr rabatt på ordinarier biljettpris Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Giljotin, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt Turteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris, gällande egenproducerade föreställningar Unga Klara, 20 % rabatt på egna föreställningar till ordinarie pris, ej lördag och söndag Ö2 Scenkonst, 25 % rabatt på ordinarie pris, gäller för egenproducerade föreställningar

Uppsala län

Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

Scenen 1 2023

Västmanland

Västmanlands teater, 20 % rabatt

Västerbotten

Skuggteatern, 25 % rabatt

Västra Götaland

ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris GöteborgsOperan, 10 % rabatt på ordinarie pris – ej musikteater Masthuggsteatern, 25 % rabatt på ordinarie pris för egenproducerade föreställningar Teater Kurage, 25 % rabatt Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan, gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi Vara Konserthus, 20% rabatt på ordinarie pris för alla föreställ ningar som Vara Riksteaterförening är medarrangör till.

Örebro län

Teater Nolby, 30 kr rabatt Teater Hallsberg, 45 kr rabatt vid uppvisande av scenpasskort. Ett kort/biljett.

Östergötland

Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tor, fre och sön.

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

• Teatertidningen

75 kr rabatt på helårsprenumeration.

200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla namn och adress till: ekonomitjanst@natverkstan.net.

Uppge kampanj­koden ”Riksteaterns scenpass”.

• Danstidningen

50 kr rabatt på helårsprenumeration. 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla medlemsnummer, namn och adress till ann-marie@danstidningen. se. Uppge kampanjkod ”Scenpass Sverige”.

MISSA INTE DIN A FÖRMÅN ER!

FÖLJ DIN FÖRENING!

Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbplats, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

160 kr/år

Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26?

Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift.

Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

43

Riksteatern vår 2023 • Foto: Danish Saroee, Klara G, Mitro Haerkoonen, Fredrika Eriksson, Sören Vilks, Malou Bergman, Andreas Lundberg, Markus Gårder, Andreas Nilsson, Mats Bäcker, Leif Eriksson • Illustratörer: Parasto Backman, Johanna Kallin, Hanna Bohm, Mat-

Det lyckligaste är att vara lycklig / Onnellisinta on olla onnellinen

Bolanders skor

SLICK

Famnen

Skapelsen

Kebaben på skäret

Stolarna vid havet

Oscar

Lead Us

#Jeanne

Carmen med förhinder

Kameliadamen

Nassim

I Mohammeds värld

Ödeläggaren

För dig. Och dig, dig och dig.

Hela Sveriges scen.

Voices of Change

Power

Eldfesten