Installera mera

Av Per Tryding

När ENTSO – som är nätbolagens europeiska organisation – kom med sin rapport om tillgången till el under vintern 2022/2023 föll det ner ett antal polletter i regeringskvarteren i Stockholm.

Rapporten var tydlig. Sydsveriges elområde SE4 har inte bara sämst effektläge i Sverige, utan i hela Europa. Och det är inte bara sämst, det är överlägset sämst.

När behoven är som störst saknar Sydsverige 1000 MW effekt från el. Ingen annan är i närheten. Även SE3 lever farligt, med ett mycket blygsamt överskott på 200 MW. Genomsnittet i Europa är överskott på 12 000 MW. Detta leder ofrånkomligen till att priset rusar eftersom Sydsverige är en egen spotmarknad på Nordpol – det är ju innebörden av att regionen är ett elområde.

Risken för planerad bortkoppling är alltså mycket verklig. Därav den allvarsamma presskonferens som regeringen mönstrade i december.

Bakgrunden till att Sydsverige hamnar i denna prekära sits är i en bemärkelse enkel. Det saknas ledningar från norr och vi tillverkar alldeles för lite egen effekt på plats.

Egen Produktion Kan Ka Fl Dena Fr N Norr

Så frågan är vad det går att göra åt det. Att avskaffa eller slå samman elområden kommer att sänka priserna. Det är viktigt särskilt eftersom Sverige inte använder de kapacitetsintäkter som elområdena skapar. Efter att Sydvästlänken öppnade finns det inga aktuella planer på ny ökad överföring till SE4. Detta trots att 91 miljarder är öronmärkta för just detta. Det betyder att den enda säkra strategin är att skapa ny produktion på plats i Sydsverige. Det ger effekt direkt. Lokal kraftproduktion ökar också flödena norrifrån. Om Öresundsverket kan producera 400 MW, frigörs därför ytterligare 200 MW i ledningskapacitet eftersom det inte behövs lika stor marginal – alltså ledningar i reserv – i ledningarna in till Sydsverige.

På 2020-talet finns tre sorters produktion som kan komma i gång snabbt. Det är vindkraft, solkraft och kraftvärme.

Kärnkraft är en viktig möjlighet, men att den är på plats och producerar i Sydsverige på 20-talet är det få som tror. Det är inte teknik och byggprocess i sig som försenar så mycket som politik och tillstånd.

Det finns kraftvärmeverk i Sydsverige som kan bidra. Främst Öresundsverket, som skulle kunna bidra med ny tillgång på 600 MW, vilket alltså skulle förbättra sitsen mycket redan inför nästa vinter.

Det finns en rad projekt kring solkraft och förhoppningsvis kan den stas som tillståndsprocesserna skapat lösas inom kort.

ENERGI ÄR INTE KRAFTVERK, UTAN SYSTEM

Vindkraften är den kraftkälla som är i särklass störst. Till havs är detta de nya oljeriggarna och ser man till planerna är det enorma satsningar på gång i Nordsjön. Enbart Esbjerg-deklarationen som flera länder skrivit under handlar om 65 GW före 2030 och hela 150 GW före 2050. Före 2030 ska 20 GW av denna produktion lagras som vätgas. Det betyder att det tillför planerad energi, eftersom vätgasen kan användas när turbinerna inte är i drift. Installerad effekt på 1 GW ger 4–5 TWh produktion per år. Det betyder 325 TWh produktion år 2030.

Detta är en ledande tanke i grön produktion – att planera in energilagring i olika former redan vid ritbordet. Det är alltså leveranssystem snarare än kraft som byggs upp.

I Östersjön är det inte fullt så mycket på gång. Det som finns är etablerat av Danmark och Tyskland som exempelvis producerar el på havsområdet Kriegers flak söder om Trelleborg sedan flera år. Sverige har kommit så långt att Vattenfall fick tillstånd att börja prospektera för en ansökan under 2022.

Bland de projekt som är på gång i Sverige finns havsparker söder och öster om Sydsverige på omkring 25 TWh. Det är Eolus Vind, OX2, Vattenfall, Kustvind, RWE med flera som utvecklar koncept.

Hur kan mer produktion i Sydsverige skapa mer plats i ledningarna?

Jo, eftersom ledningar kan sluta fungera, måste det alltid finnas lediga ledningar tillgängliga. Om en ledning inte kan leverera, kan en ledig tas i bruk. Sydsverige har extremt lite produktion på plats och är därför beroende av att få stor del av elen på ledning från norr. Därför måste också stor ledningskapcitet finnas i reserv. Men om Sydsverige ökar den egna produktionen, kan man klara sig med mindre reservkapacitet och använda en större del av ledningarna för leverans.

Elområde SE4

Elkonsumtionen i SE4 är ungefär 16 TWh/år. Elproduktionen i SE4 1 TWh = 1000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh

Hoppas på det bästa, men förbereder sig på det värsta

I slutet av 2022 flaggar Svenska kraftnät att den kommande vintern kan medföra elstopp för flera elintensiva verksamheter. Ett av företagen som bjöds in till dialog med Svenska kraftnät var Xylem i Emmaboda. Vi pratade med vd Roger Sandström om hur de senaste månaderna har gått för företaget.

Hur har vintern gått?

I flera fall hoppas man på tillstånd under 2023 och i så fall kan produktion vara i gång runt 2028. Dessa ligger i svensk ekonomisk zon, men utanför territorialvatten. De prövas av regeringen och hur mycket av detta som förverkligas och när är ännu oklart.

Sydsvenska Kommuner Ger Besluten

Det finns även projekt i Öresund som kan använda ledningarna vid Barsebäck och skapa över 1 TWh per år. De ligger inom svenskt territorialvatten vilket betyder att angränsande kommun har veto. Detta gör att kommuner måste ge sitt tillstånd.

Mycket av makten över utvecklingen vilar alltså hos lokala beslutsfattare. Insikten att lokal produktion är den enda garanten för lägre priser på el, och därmed för stabila fastighetspriser och sysselsättning är dock ganska grund.

Även om regering och myndigheter sitter på många frågor, finns ett lokalt ansvar för att få bättre villkor. I så måtto är framtiden för stabila nät och rimliga priser ett beslut lokala sydsvenska politiker äger själva. n

– Denna vinter har vi inte varit i närheten av att aktivera de åtgärder som var satta i beredskap. Vi har däremot arbetat aktivt för att sänka vår elförbrukning och öka vår energioptimering. Utöver detta har vi förbättrat det interna värmeåtervinningssystem som lagrar spillvärme från vårt gjuteri, även det för att minska vår elförbrukning. Vi har även tittat på arbetsfördelningen i gjuteriet.

Gjuteriet är den mest energiintensiva delen i vår verksamhet, och vi har bestämt att köra ständigt nattskift samt varannan förmiddag och eftermiddag för att spara energi.

Hur har kontakten med Svenska kraftnät sett ut?

– Vi har haft en bra dialog med Svenska kraftnät. Tillsammans har vi bland annat hittat lösningar för vårt gjuteri. Jag vill poängtera att dialogen med Länsstyrelsen, Kalmar Energi och Svenska kraftnät har varit väldigt positivt. Alla aktörer har en vilja att underlätta och lösa den situation samhället befinner sig i. Bara för att man är missnöjd med läget betyder inte det att man ska sitta ner med armarna i kors, utan då behöver man göra något åt saken.

Vad vill ni se för ändringar framöver?

– I framtiden behöver det säkerställas att rådande situation aldrig inträffar ingen. Det är under all kritik hur energiförsörjningen och dess infrastruktur har hanterats under de senaste åren. Infrastrukturen behöver byggas ut både för att säkerställa och förbereda för framtidens elkonsumtion, avslutar Roger.