Issuu

NOVEMBER 2026 NR 5

ALUMINIUM 2026 11 sidor från Düsseldorf sid 16–26

ELITFÖNSTER

Vinnare av Stora Aluminiumpriset 2026 6 sidor reportage från Vetlanda sid 28–33

www.aluminium.nu

En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar

ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter. Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se

INNEHÅLL 16 Svensk storsatsning på världens största aluminiummässa

16 Svensk storsatsning på världens största aluminiummässa När världens aluminiumindustri samlades i Düsseldorf den 6–8 oktober gjorde Sverige en gemensam satsning.

18 Nexcast öppnar för en ny generation bandgjutning av aluminium 20 Hydro visar hur aluminium kan möta industrins nya krav 22 Eural Gnutti utmanar etablerade aluminiumlegeringar 23 Voilàp visade maskinteknik för effektivare profilbearbetning 24 Formel 1 - När data blir en konkurrensfördel 25 Women with Metal Awards uppmärksammar kvinnor i aluminiumindustrin 26 FOM Industrie visade femaxlig CNC-bearbetning

27 Vestre lanserar pergolasystem i återvunnet aluminium 28 Här går aluminiumet runt Elitfönster får Stora Aluminiumpriset

34 High Tech – High Touch Text av Dag Holmgren

36 Spån – en prima råvara Text av Tomas Liljenfors

44 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

36 Spån – en prima råvara

48 Metallbulletiner Börsnytt

50 Krönika till sist: Om sanningen Krönika av Staffan Zetterström

Återvinning är en viktig del av aluminiumets kretslopp.

NÄSTA NUMMER 6/2026 Utgivning: 4 december Materialdag: 23 november Omslag: Foto av Svenska fönster ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 5 · November 2026 · Årgång 43 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

USA:s tullar slår olika mot Kanadas aluminiumindustri USA:s höjda aluminiumtullar slår hårt mot Kanadas vidareförädlingsindustri, medan primäraluminiumproducenterna fortsätter att leverera betydande volymer till den amerikanska marknaden. Apex Aluminum Extrusions, som tidigare hade omkring 40 procent av sin försäljning i USA, har rapporterat kraftiga orderförluster och personalneddragningar. Vissa aluminiumprodukter omfattas sedan september av amerikanska tullar på sammanlagt upp till 100 procent. Samtidigt visar Rio Tintos rapport för tredje kvartalet 2026 att koncernens aluminiumverksamhet levererade 255 000 ton till USA, trots betydande tullkostnader.

Även Alcoa redovisar ökad omsättning och vinst. Utvecklingen visar hur tullarna skapar olika förutsättningar inom aluminiumindustrin. USA:s fortsatta behov av primäraluminium gynnar stora producenter, medan kanadensiska företag som tillverkar profiler och bearbetade komponenter riskerar att förlora sin viktigaste exportmarknad.

Källor och referenser https://financialpost.com/commodities/aluminum-canada-death-of-u-s-sales-tariffs https://canadianbusinessnews. org/regional-business/langley-aluminum-firm-refuses-torelocate-to-u-s-as-tariffs-set-todouble

ALAN

Alan

Seco lanserar fräsverktyg som minskar energibehovet med 20 procent Seco har lanserat Stabilizer, en ny serie pinnfräsar för bearbetning av aluminium och andra icke-järnmetaller. Enligt företaget kan verktygen minska effektbehovet vid fräsning med cirka 20 procent genom lägre skärkrafter, utan att produktivitet eller ytfinhet försämras. Serien omfattar modellerna ST4531, ST4521 och ST4321, avsedda för både konventionell fräsning och höghastighetsbearbetning. Verktygen har en särskild geometri, polerade ytor och en beläggning som motverkar påkladdning och vibrationer. Det gör dem även intressanta för maskiner med begränsad spindeleffekt. Användningsområden finns bland annat inom fordons-, flyg- och verkstadsindustrin.

Alan

En serie av Dag Holmgren

Kan AI göra allting?

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Ja! Om du ber AI rita en häst med 8 ben, så gör den det!

Men för den är det fortfarande ingen häst

? ?

OXIDITE & IRIDITE Advanced anodizing and conversion coating technology for aluminum Approved processes for aluminum light weight applications for:

- SINCE 1946 Cr6+ Free HNO3 Free

• Automotive • Architecture • Aerospace

PFOS Free Ni Free

11/11/2020 19:52

www.lppressgjuteri.se

In-depth Knowledge

Info@bryne.se

+46 72 240 32 00

Åbogatan 1, 343 71 Diö

bryne.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

SPEIRA LANSERAR högrent aluminium för avancerad teknik

BMW:s WAAM-teknik bygger upp aluminiumkomponenter lager för lager med smält aluminiumtråd. Bilderna visar komponenten, tillverkningsprocessen och integrationen i hjulupphängningen. Foto: BMW Group.

Serietillverkar 3D-printade aluminiumkomponenter 2027 BMW planerar att 2027 introducera en bil med en strukturell aluminiumkomponent tillverkad med WAAM (Wire Arc Additive Manufacturing). Tekniken bygger på att aluminiumtråd smälts med en ljusbåge och byggs upp lager för lager. Den lämpar sig för större komponenter och möjliggör materialeffektiva, ihåliga konstruktioner. BMW har utvecklat tekniken sedan 2015 och tillverkat testkomponenter i en produktionscell från MX3D sedan 2021. Enligt Timo Göbel, ansvarig för additiv tillverkning inom BMW Group, är komponenten 30–40 procent lättare än motsvarande pressgjutna detalj, med bibehållen styvhet och potentiellt lägre tillverkningskostnad. Tekniken kräver noggrann processtyrning, kvalitetssäkring och efterbearbetning. Komponenten genomgår slutlig kvalificering inför serieproduktion. Bilmodell och komponent är ännu inte offentliggjorda. Källor: BMW Group PressClub 2024 och 2026, TCT Magazine 2026.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Tyska Speira lanserar CORIS, ett nytt produktvarumärke för högrent aluminium med renhetsgrader från 99,9 till över 99,9999 procent. Materialet riktar sig till bland annat halvledarin-

dustrin, elektronik, medicinteknik och försvarsindustrin, där mycket små föroreningar kan påverka materialets egenskaper. Sortimentet omfattar bland annat göt, plåt, folie och

kundanpassade legeringar. Bearbetningen sker vid Speiras anläggning Rheinwerk i Tyskland. Mer information: www.speira.com

Grupa Kęty köper Metra för 645 miljoner euro Polska Grupa Kęty förvärvar italienska aluminiumprofilproducenten Metra från KPS Capital Partners. Affären värderas till 645 miljoner euro och väntas slutföras under första kvartalet 2027. Metra har nio produktionsanläggningar och cirka 1 400 anställda. Förvärvet stärker Kętys position inom aluminiumextrudering i Europa och Nordamerika. Enligt analytiker som inter-

vjuats av polska Puls Biznesu motsvarar värderingen cirka 7,2 gånger Metras prognostiserade EBITDA för 2026, vilket bedöms som attraktivt. Samtidigt blir möjligheten att realisera synergier avgörande för affärens långsiktiga lönsamhet. Läs analysen i Puls Biznesu på https://www.pb.pl/grupakety-przejmuje-wloska-grupemetra-za-nawet-450-mln-eurliczy-na-synergie-1267032

Built Together. Besök oss på Elmia Subcontractor 10-12 November 2026 Monter B03:60

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ALUMINIUM I LÄTTVIKTSKONSTRUKTION Ett nytt europeiskt nattågskoncept kombinerar dubbeldäckade vagnar med lättviktskonstruktion och modulär inredning. Genom att optimera den bärande strukturen och använda bland annat sandwichmaterial med aluminium ska passagerarkapaciteten kunna öka med 40 procent utan högre axellast. Det tyska forskningscentret DLR presenterade den 22 september på järnvägsmässan InnoTrans 2026 i Berlin resultatet av forskningsprojektet ALISA. Tillsammans med företagen TRICON, GETA, satek och k+v har DLR utvecklat ett koncept för framtidens europeiska nattåg. Konstruktionen består av tre fast sammankopplade dubbeldäckade vagnar med en sammanlagd längd på cirka 46 meter. En central del av utvecklingsarbetet har varit att mins-

ka vikten genom att optimera vagnskorgens bärande struktur. Hårt belastade områden förstärks medan mindre belastade delar görs lättare. Forskarna har bland annat undersökt sandwichkonstruktioner med ytskikt av aluminium och kärnor av trä eller aluminium i bikakestruktur. Även integrering av kabelkanaler och inredningsdetaljer i den bärande konstruktionen har studerats för att minska materialåtgång och vikt. Enligt DLR kan konceptet ge 40 procent högre passagerarkapacitet utan ökad axellast jämfört med den senaste generationen av ÖBB Nightjet. Källa: DLR, 22 september 2026. https://www.dlr.de/en/ latest/news/2026/alisa-projectpresents-concept-for-europe-snight-train-of-the-future

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Indiens aluminiumprofilindustri varnar för fabriksnedläggningar Indiens aluminiumprofilindustri är hårt pressad. Enligt branschorganisationen Aluminium Extrusion Manufacturers Association of India (ALEMAI) har produktionen minskat från omkring 1,2 miljoner ton till 800 000–900 000 ton. Det innebär att endast 27–30 procent av landets installerade produktionskapacitet utnyttjas. Bakom utvecklingen ligger bland annat höga råvaruoch energikostnader, störningar i leveranskedjorna

och ökad importkonkurrens. Branschen uppger att sysselsättningen minskat med 30 procent under det senaste året och varnar nu för ytterligare fabriksnedläggningar. ALEMAI kräver att Indien avskaffar importtullen på 7,5 procent på primäraluminium för att förbättra konkurrenskraften hos landets vidareförädlare. Källa: The Hindu BusinessLine, 26 september 2026. Branschorganisation: ALEMAI – www.alemai.org

HOLSBY HPC – WHERE PRECISION MEETS PERFECTION

UPPTÄCK

möjligheterna med Candor • Komplett anodiseringsprogram • Komplett krom- och fosfatfritt program • Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus Candor Sweden AB Box 946 • S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com

In Holsby and Vetlanda, in the heart of Småland, Sweden, we manufacture high-quality components for some of the most demanding industries – from telecommunications and medical technology to defence and automotive. At our new state-of-the-art High Precision Center (HPC), we take precision to the next level. This is where we handle our most advanced projects, where tolerances are exceptionally tight and the demands for precision, quality and cleanliness are at their highest.

Design som process – en nyckel till framgång! På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar. Vad köper du när du köper design? Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden. Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!

Dag Holmgren tel: +46 705 30 21 90 webb: www.dhdesign.se e-mail: dag@dhdesign.se

Holsby Metal AB delivers tailor-made solutions in aluminum, brass, and copper for a wide range of sectors. With decades of experience and your needs in mind, we create the best possible solution. holsbymetall.se/en

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Wenzler och Benz utvecklar bearbetning av megagjutna aluminiumkomponenter Tyska August Wenzler Maschinenbau samarbetar med Benz Tooling för att utveckla bearbetningslösningar för stora megagjutna aluminiumkomponenter till elfordon. Utgångspunkten är Wenzlers bearbetningscenter WH 10000, som har två motstående bearbetningsenheter. Konstruktionen möjliggör bearbetning från två håll och kan minska behovet av omspän-

ningar. Maskinen har spindelvarvtal upp till 16 000 varv/ minut och två verktygsmagasin med vardera 51 verktygsplatser. Benz bidrar med verktygsteknik för femaxlig bearbetning av komplexa gjutna geometrier. Samarbetet omfattar anpassning av verktyg och bearbetningsstrategier för att minska cykeltiderna vid bearbetning av bland annat monterings-

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ytor, hål och anslutningspunkter. Målet är att minska bearbetningskostnaden per komponent vid serieproduktion av stora aluminiumgjutgods. Källa: BENZ Tooling – 5-axis technology in megacasting https://www. benztooling.com/ en-us/company/ press/5-axis-technology-in-megacasting

Automatiserad femaxlig bearbetning med 100 verktygsplatser Brother Speedio U500Xd2-100T kombinerar femaxlig bearbetning med ett verktygssystem för 100 verktyg och automatiserad pallhantering. Hos brittiska Avant Manufacturing används maskinen för komponenter i serier från enstaka detaljer upp till 100 stycken. Verktygssystemet består av ett revolvermagasin med 28 platser och två kompletterande magasin med vardera 36 platser. Maskinen har BT30-spindel och klarar verktygsväxling mellan två verktyg på 0,7 sekunder. Snabbtransporten är 50 m/min i X- och Y-axlarna och 56 m/min i Z-axeln, med en acceleration på 2,2 g. Maskinen är integrerad med Erowa Robot Compact 80, som hanterar 30 pallar och arbetsstycken upp till 200 × 200 × 250 mm med en maximal last på 40 kg. Styrsystemet Erowa JMS 4.0 hanterar produktionsprioriteringar, CNC-program och verktygsinformation. Kombinationen av många verktygsplatser och automatiserade arbetsstycksbyten gör det möjligt att växla mellan olika detaljer utan omfattande manuella omställningar. Enligt företaget kan upp till 50 olika arbeten vara förberedda samtidigt, och cellen körs periodvis obemannad i upp till 24 timmar. Källa: Brother – Subcontractor Installs Automated Cell for High-Mix, Low-Volume Production https://machinetool.global. brother/en-eu/speedio-navi/case/avantmanufacturing2

Robot-Automation för profilbearbetning

TKE 955

5-axligt CNC Portal - Baerbetningscentrum

Fem axlar. Integrerad robot-teknik. Kontinuerlig Produktion. När bearbetningscenter och automation länkas samma till en enhet.

POSITIONERINGSHASTIGHET - 125 m/min AVANCERAD PROGRAMVARA, CAMPLUS 8, SHAPE 3D AND DRIVER CAD PARALLEL KLAMPNING AV TVÅ PROFILER OCH SAMTIDIG BEARBETNING KLAMPFÖRFLYTTNING GENOM OBEROENDE CNC AXLAR H OCH P VERSION: 7 OCH 9 m

Voilàp Scandinavia AB Mattläggargatan 3 57521 Eksjö, Sweden info.se@voilap.com - www.voilap.com

www.tekna.it

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Nanshan Aluminiums industrianläggning på Bintan i Indonesien, där kinesiska investeringar bidrar till utbyggnaden av landets aluminiumindustri. Foto: Nanshan Aluminium.

KINESISKA ALUMINIUMPRODUCENTER EXPANDERAR UTOMLANDS – risk för globalt överskott Kinesiska aluminiumproducenter planerar ny primärproduktion utanför Kina med en sammanlagd årskapacitet på minst 15 miljoner ton, enligt Reuters. Bakgrunden är Kinas produktionsbegränsning på 45 miljoner ton per år. Indonesien står i centrum för expansionen, men stora investeringar planeras även i Mellanöstern, Centralasien och Afrika. Utbyggnaden kan förändra balansen på världsmarknaden. Morgan Stanley räknar med att

dagens underskott övergår till ett globalt överskott på 830 000 ton 2027 och 1,8 miljoner ton 2028. Samtidigt är det osäkert hur många av projekten som faktiskt genomförs. Källa: Reuters, 28 oktober 2026. Läs originalartikeln hos Reuters på https:// www.reuters.com/world/ asia-pacific/chinas-aluminium-producers-push-abroad-domestic-growth-hits-ceiling-2026-10-28/

EUROPAS PRIMÄRALUMINIUMPRODUKTION ÖKADE MED 5,7 PROCENT Produktionen av primäraluminium i Europa, inklusive Ryssland, ökade med 5,7 procent till 5,56 miljoner ton under årets första nio månader, jämfört med samma period 2025. Enligt AL Circle drivs ökningen främst av återstartade smältverk och högre rysk produktion. Bland annat har Alcoa återstartat produktion i Spanien och Norge, medan Hydro rapporterar rekordhög produktion av flytande aluminium vid sina norska smältverk. Även Rusal bidrar till ökningen. Ytterligare kapacitet kan tillkomma när Hydro planerar att återstarta delar av Slovalco i Slovakien under 2027. Källa: AL Circle, 28 oktober 2026. Läs originalartikeln hos AL Circle på https://www.alcircle.com/news/europes9m-2026-aluminium-production-jumpsto-5-56mt-as-smelter-restarts-gainground-121723

Slovalco kommer att återstarta produktionen med en årskapacitet på 75 000 ton primäraluminium. Foto: Halvor Molland/Hydro.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Precimeter lanserar ny mätteknik för aluminiumgjutning

Alcoa investerar 65 miljoner dollar i gjuteriet i Mosjøen Amerikanska Alcoa investerar 65 miljoner dollar, motsvarande cirka 600 miljoner kronor, i sin aluminiumproduktion i Mosjøen i Norge. Investeringen ska öka gjutkapaciteten med upp till 75 000 ton per år och samtidigt skapa möjligheter att använda mer återvunnet aluminium.

Projektet omfattar bland annat en ny gjutlinje och nya smältugnar. En viktig del av satsningen är att kunna använda konsumentskrot som råvara vid tillverkning av aluminiumprodukter. Genom att kombinera primäraluminium med återvunnet material vill Alcoa

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

öka flexibiliteten i produktionen och möta efterfrågan på aluminium med lägre klimatavtryck. Investeringen stärker Mosjøens roll som leverantör av aluminium till den europeiska marknaden, där bland annat fordonsindustrin efterfrågar material med hög andel återvunnet innehåll.

Svenska Precimeter har presenterat LynCor och den nya lasersensorn LynCor ProH, ett system för nivåmätning och processövervakning av smält aluminium. Tekniken visades på mässan ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf. Systemet kombinerar lasermätning med kamerabilder, diagnostik och möjlighet att spela in gjutprocessen. Syftet är att ge operatörerna bättre kontroll över metallnivån och därmed skapa förutsättningar för stabilare gjutprocesser, jämnare kvalitet och minskat materialspill. LynCor ProH är utvecklad för

industriella miljöer med höga temperaturer och krävande driftförhållanden. Genom att kombinera mätdata med visuell information kan operatörerna lättare identifiera avvikelser och analysera processförloppet. Enligt Precimeter pågår pilotinstallationer hos utvalda kunder. Den kommersiella lanseringen planeras till början av 2027. Källa: Precimeter – originalpressmeddelande https:// www.precimeter.com/news/ precimeter-unveils-the-next-generation-of-molten-metal-level-control

AUTOMATISKA PULVERLACKERINGSANLÄGGNINGAR ÄR HANSEN-ICOMAS SPETSKOMPETENS

LÖSNING FÖR SUPERSNABBT FÄRGBYTE

Fördubbla din effektivitet - Gema OptiCenter® All-in-One OC11

Systemet med OptiSpray All-in-One pumpteknik och dubbla OptiSpeeder (pulverbehållare). Flexibiliteten på att lackera samtidigt som målaren förbereder nästa kulör tack vare två pulverbehållare parallellt i ett OptiCenter11. Hansen-Icoma AB | Fabriksgatan 5B | 331 35 Värnamo +46 370 515 490 | info@hansen-icoma.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026 Följ med in i den svenska paviljongen! Se filmen från ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf och möt företagen som ställde ut tillsammans. Kanske är ditt företag med i den svenska paviljongen 2028?

Text av Torbjörn Larsson

är världens aluminiumindustri samlades i Düsseldorf den 6–8 oktober gjorde Sverige en gemensam satsning. Fem svenska företag och branschorganisationen Svenskt Aluminium samlades i en svensk paviljong, arrangerad av Aluminium Scandinavia. Med 21 115 fackbesökare från 105 länder befäste ALUMINIUM 2026 sin ställning som branschens viktigaste internationella mötesplats. Under tre intensiva dagar fylldes mässhallarna i Düsseldorf av aluminiumindustrins företag och beslutsfattare. Över 800 utställare och partners från 55 länder presenterade sina produkter och lösningar på 80 000 kvadratmeter mässyta. För svensk del blev årets mässa något extra. I hall 1 hade den svenska paviljongen fått en framträdande placering. Den öppna och representativa montern samlade företagen under en gemensam svensk identitet och blev en naturlig mötesplats

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Svensk storsatsning på världens största aluminiummässa för kunder och branschkollegor. – Aluminium blir strategiskt inom allt fler områden. Sverige har mycket att bidra med, både tekniskt och industriellt. Därför är det viktigt att vi blir bättre på att gemensamt visa upp den kompetensen internationellt, säger Melinda Lemke, generalsekreterare för Svenskt Aluminium.

Beslutsfattarna fanns på plats Besöksstatistiken visar varför ALUMINIUM har en så central betydelse. Hela 61 procent av besökarna var internationella och 77 procent var involverade i inköpsbeslut. Drygt var fjärde besökare arbetade inom företagsledning och ytterligare 19 procent inom inköp. Bygg och konstruktion samt fordonsindustrin var de största kundsegmenten, följda av handel och maskinindustri. Enligt arrangörens besöksundersökning var 81 procent av besökarna nöjda med mässan. Mässan speglade samtidigt bran-

schens stora frågor: energiförsörjning, råvarutillgång, återvinning och Europas konkurrenskraft. På mässgolvet presenterades nya legeringar, automatiserade produktionslösningar och teknik för ökad återvinning.

Svenska företag mötte rätt kunder I den svenska paviljongen stod kontakterna med både befintliga och potentiella kunder i centrum. – Våra kunder är här och våra kollegor i Europa är här. Vi har värnat våra kunder i Tyskland och dessutom träffat nya kunder, säger Jonathan Magnusson på Profilgruppen. Han framhåller även svenska företags flexibilitet och relativt goda tillgång till energi som konkurrensfördelar. Richard Nylin på Holsby Metall lyfter framför allt kvaliteten på besöken. – Vi har haft rätt besökare och fått bra träff i våra kontakter. Vi har även mött svenska kunder som vi inte träffat på mässor hemma i Sverige.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026 För Ahlins i Habo var mässan ett tillfälle att presentera nya satsningar inom kapacitet, automation, hållbarhet och energieffektivitet. – Vi har haft bra trafik i montern och fått intressanta leads. Framför allt har vi träffat svenska kunder, säger Petter Isaksson. Även för Interal och Klarvik handlade deltagandet om att stärka sin närvaro på den internationella marknaden. – Mässan har varit viktig för att synas internationellt och visa vår kompetens inom kundanpassade aluminiumlösningar, säger Andreas Simonsson på Interal. – Det är värdefullt att vara här, träffa nya kunder och visa vad vi kan erbjuda inom avancerad aluminiumbearbetning, säger Jerker Blomqvist på Klarvik.

Jonathan Magnusson och Per Thorsell, Profilgruppen.

Richard Nylin och Mikael Fasth, Holsby Metall.

Johan Gustafsson och Petter Isaksson, Ahlins i Habo.

Samuel Lagerström och Andreas Simonsson, Interal.

Michael Bloom, Klarvik.

Melinda Lemke, generalsekreterare för Svenskt Aluminium, tillsammans med Mikael Fasth, vd för Holsby Metall AB, i den svenska paviljongen på Aluminium 2026 i Düsseldorf. Holsby Metall var ett av fem svenska företag som deltog i den gemensamma satsningen för att stärka svensk aluminiumindustris internationella kontakter.

En mötesplats som betyder mer En uppskattad del av den svenska satsningen var det gemensamma minglet på onsdagseftermiddagen, då kunder, leverantörer och branschkollegor samlades i paviljongen. Efter tre dagar i Düsseldorf är mitt intryck att mässans största värde ligger i de personliga mötena. Här samlas en stor del av den internationella aluminiumindustrin, och möjligheterna att knyta kontakter är svåra att hitta någon annanstans. Den svenska paviljongen visade också hur en gemensam satsning kan stärka svensk aluminiumindustris internationella närvaro. På följande sidor presenterar vi ett litet urval från mässan, företagen och de utvecklingstrender som präglade årets mässa. Nästa ALUMINIUM arrangeras i Düsseldorf den 26–28 september 2028.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026 Text av Torbjörn Larsson

Nexcast öppnar för en ny generation bandgjutning av aluminium En produktionslinje på 55 meter i stället för över 550 meter. Lägre investeringsbehov, hög andel återvunnet aluminium och möjlighet att tillverka fler legeringar genom kontinuerlig gjutning. På ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf presenterade SMS Group och amerikanska Golden Aluminum erfarenheterna från det första årets industriella drift med Nexcast.

SMS groups monter i hall 5 berättar Jeff Frim, vd för Golden Aluminum, tillsammans med Markus Fischer och Michael Schäfer från SMS group, om en teknik som utvecklats under närmare tio år. Sedan sommaren 2025 är den första Nexcastanläggningen i drift vid Golden Aluminums fabrik i Fort Lupton, Colorado. Golden Aluminum har arbetat med blockgjutning sedan 1980-talet. Tekniken innebär att smält aluminium gjuts kontinuerligt till band som därefter varmvalsas. Tillsammans med SMS group har företaget vidareutvecklat processen med modern konstruktion och automation för att öka produktiviteten och bredda användningsområdet.

Från 550 till 55 meter Skillnaden mot traditionell tillverkning av valsad aluminiumplåt är betydande. Vid konventionell DC-gjutning gjuts stora göt som kapas, ytfräses, värms upp och

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

På ALUMINIUM 2026 presenterade SMS group och Golden Aluminum erfarenheterna från Nexcast. Från vänster: moderatorn, Dorothee Gelmar, SMS group, Jeff Frim, vd för Golden Aluminum, och Michael Schäfer, SMS group.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026 varmvalsas i flera steg. En komplett produktionslinje kan vara över 550 meter lång och kräver omfattande investeringar. Nexcast kombinerar i stället kontinuerlig gjutning med direkt varmvalsning. Genom att utnyttja värmen från gjutningen och eliminera flera processteg kan linjen begränsas till cirka 55 meter. Kontinuerlig gjutning är ingen ny teknik, men har tidigare haft begränsningar när det gäller legeringar och produktkvaliteter. Nexcast är utvecklad för att även hantera mer höglegerade aluminiumkvaliteter, exempelvis AA5182 med hög magnesiumhalt, som bland annat används inom förpackningsindustrin. Därmed kan fler produkter tillver-

En traditionell produktionslinje med DC-gjutning och varmvalsning kan vara över 550 meter lång. Nexcast kombinerar gjutning och varmvalsning i en cirka 55 meter lång linje. Illustration: SMS group.

kas i kompakta anläggningar med lägre investeringsbehov än i traditionella varmvalsverk.

Första driftåret visar resultat För Golden Aluminum innebar installationen en betydande risk. Fabriken hade endast en gjutmaskin och den befintliga utrustningen behövde demonteras innan Nexcast kunde installeras. Produktionen stoppades helt. Jeff Frim berättar att den första varmvalsade rullen producerades ungefär fyra veckor efter att arbetet påbörjats. Därefter kunde anläggningen snabbt återgå till full produktion. Enligt SMS group visar de första driftserfarenheterna förbättrad produktivitet, färre sprickor i kanter och ytor samt bättre materialutbyte. Golden Aluminum räknar med att öka produktionen av färdiga produkter med 25 procent fram till 2028.

Återvinning och nya produktionsmöjligheter

Den nya gjutmaskinen vid Golden Aluminums fabrik i Fort Lupton, Colorado, där Nexcast varit i industriell drift sedan sommaren 2025. Foto: SMS group.

Golden Aluminum använder enligt företaget mer än 80 procent skrot från uttjänta produkter i sin tillverkning. SMS group uppger att Nexcast-processen kan bidra till cirka 60 procent lägre koldioxidintensitet och 86 procent lägre användning

av processvatten. Men tekniken har också affärsmässiga fördelar. Jeff beskriver hur kunderna efterfrågar konkurrenskraftiga priser, hög återvinningsandel, jämn kvalitet och säkra leveranser. Med mindre anläggningar och lägre investeringsbehov kan det bli möjligt att etablera aluminiumvalsverk närmare både skrotflöden och slutkunder. Nexcast kan även komplettera befintliga större valsverk genom att vissa legeringar och produktvolymer tillverkas i separata linjer. För köpare av aluminiumplåt kan utvecklingen på sikt innebära ett bredare materialutbud, kortare leveranskedjor och nya leverantörsalternativ. Samtidigt återstår arbete med legeringsutveckling, ytkvalitet och optimering av valsprocessen. Michael Schäfer, ansvarig för Flat Rolling inom SMS group, framhåller att anläggningen i Colorado nu också kan användas för försök med nya legeringar och produkter tillsammans med potentiella kunder. Efter drygt ett års industriell drift kan Nexcast nu utvärderas mot verkliga produktionskrav. För aluminiumindustrin innebär det ett nytt alternativ till hur och var valsad aluminiumplåt kan tillverkas.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026 2

Bild 1 – En historisk och en modern Mercedes-Benz illustrerar Hydros långa samarbete med fordonsindustrin. Från vänster: Paul Warton, Asle Forsbak, Ulrika Kroon och Jacob Reeckmann från Hydro Extrusions. Bild 2 – En 525 kV likströmskabel från NKT med aluminiumledare. Hydro och NKT samarbetar kring Hydro REDUXA, aluminium med ett verifierat klimatavtryck under 4 kg CO2/kg, för Europas elnätsutbyggnad. Bild 3 – Siemens SIVACON 8PS–LI är ett kompakt strömskenesystem helt i aluminium, för 800–6 300 ampere. Det används för eldistribution inom industri, större byggnader och datacenter. Bild 4 – En flexibel högspänningsledare i aluminium (HV busbar) för elfordon. Den anpassas till trånga utrymmen och ger lägre vikt än motsvarande lösningar i koppar.

Hydro visar hur aluminium kan möta industrins nya krav

Text av Torbjörn Larsson

everanssäkerhet, elektrifiering och materialutveckling stod i centrum när Hydro tog emot besökarna på ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf. I montern mötte vi Jacob Reeckmann, Commercial Director North, och Asle

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Forsbak, Marketing and Communication Director, Hydro Extrusions. Under en rundvandring visade de hur aluminium får nya användningsområden och varför samarbetet mellan materialleverantör och kund blir allt viktigare. Hydro hade valt ett delvis annat

upplägg för årets mässa. I stället för att visa bredden i företagets omfattande produktsortiment ville man lyfta fram några av de frågor som blir allt viktigare för industrins framtid. – Vi har tidigare talat mycket om hållbarhet, och det är fortfarande en viktig del av vårt arbete. Men med årets budskap, Future-proofing industries, vill vi visa att vi också kan hjälpa våra kunder att utveckla framtidens produkter och samtidigt erbjuda långsiktig leveranssäkerhet, förklarar Asle Forsbak. Hydro framhåller sin integrerade värdekedja, från bauxit till färdig komponent, som en styrka i en tid när internationella handelsflöden blivit mer osäkra.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

Leveranssäkerhet får större betydelse Geopolitiska konflikter, handelstullar och störningar i logistiken har förändrat förutsättningarna för många industriföretag. Tillgången till material kan inte längre betraktas som självklar. – Vi har ett stort nätverk av fabriker med olika kapacitet. Om något förändras kan vi använda andra anläggningar för att säkerställa leveranserna. Det ger oss en flexibilitet som blir allt viktigare för kunderna, säger Jacob Reeckmann. Han beskriver också hur stora industrikunder börjar organisera sina inköp mer regionalt. I stället för att vara beroende av globala leveranskedjor vill de ha leverantörer som kan försörja produktionen inom respektive världsdel. Hydros strategiska samarbete med Mercedes-Benz är ett exempel. I montern stod en äldre och en nyare Mercedes sida vid sida för att illustrera hur Hydro levererat till fordonsindustrin under mer än 50 år och avser att fortsätta utveckla samarbetet.

Från svenska möbler till fordonskomponenter Under rundvandringen passerar vi exempel från flera av de marknader där Hydro ser möjligheter för aluminium. Bland produkterna finns också svensk tillverkning representerad genom en bänk producerad i Finspång och möbler från Vetlanda. Byggindustrin är ett av de områden som Hydro särskilt lyfter fram. Kraven på byggnaders klimatavtryck driver utvecklingen mot material med större andel återvunnet innehåll och lägre utsläpp från produktionen.

Även fordonsindustrin förändras. Där har fokus länge legat på att minska utsläppen under fordonens användning, men nu får klimatavtrycket från själva tillverkningen allt större betydelse. Hydro visar exempel på både gjutna och extruderade fordonskomponenter och framhåller möjligheten att leverera allt från material till färdiga komponenter.

Aluminium utmanar koppar En av de tekniskt mest intressanta delarna av montern handlar om elektrifiering. Utbyggnaden av elnät, vindkraft, datacenter och elektriska installationer ökar behovet av komponenter som kan leda stora mängder ström. Här ser Hydro en växande marknad för aluminium som alternativ till koppar. – Aluminium har flera fördelar, inte minst när det gäller vikt, pris och tillgång på material. Men man kan inte bara ersätta koppar med aluminium i en befintlig konstruktion. Det krävs ofta att produkten konstrueras om, förklarar Jacob Reeckmann. Aluminium har lägre elektrisk ledningsförmåga än koppar och behöver därför ett större tvärsnitt för att överföra motsvarande ström. Samtidigt kan vikten reduceras betydligt. Ett konkret exempel i montern är en strömskena, en så kallad busbar, som Hydro utvecklat tillsammans med Siemens. Genom att anpassa konstruktionen till aluminiumets egenskaper har företagen arbetat fram en lösning för strömöverföring i elektrisk utrustning.

Det är också här Hydro ser betydelsen av att komma in tidigt i kundernas utvecklingsarbete. – Det handlar inte om att komma in när produkten redan är färdigkonstruerad och försöka sänka priset med några procent. De stora möjligheterna finns när vi tillsammans med kunden utvecklar rätt lösning från början, säger Reeckmann.

Elektrifieringen öppnar nya marknader Behovet av aluminium inom energisektorn sträcker sig långt utanför enskilda strömskenor. Hydro pekar på tillämpningar i kraftledningar, transformatorstationer, havsbaserad vindkraft och elektrisk infrastruktur. Ett annat område är kylning av elektronik. När elektriska komponenter blir fler och effekterna ökar ställs högre krav på att leda bort värme. I montern visas därför också lösningar med aluminiumprofiler för kylning, både traditionella kylflänsar och system där vätska cirkulerar genom aluminiumkomponenter. – Vi ser stora möjligheter inom både elektrisk ledningsförmåga och värmehantering. Det kommer att behövas omfattande investeringar i infrastrukturen när samhället elektrifieras, avslutar Asle Forsbak. Rundvandringen i Hydros monter visar hur aluminiumets användningsområden fortsätter att utvecklas. Elektrifieringen skapar nya möjligheter, men ställer också krav på materialkunskap och konstruktion. Samtidigt har leveranssäkerhet och tillgång till råmaterial fått större betydelse. Det är frågor som inte bara berör Hydro, utan hela aluminiumindustrin och dess kunder.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

Eural Gnuttis blyfria aluminiumlegeringar är utvecklade för effektiv skärande bearbetning. Genom god spånbrytning och jämna materialegenskaper kan bearbetningstiderna kortas och produktiviteten förbättras.

Juan Phillippi

Eural Gnutti

Utmanar etablerade aluminiumlegeringar

Text av Torbjörn Larsson

id ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf träffar Aluminium Scandinavia Juan Phillippi, som sedan åtta år representerar italienska Eural Gnutti i Norden och Baltikum. Företaget är specialiserat på aluminiumstänger för skärande bearbetning och satsar på egna legeringar som ska ge högre produktivitet, jämnare kvalitet och bättre ytfinish. Eural Gnutti grundades 1968 och är i dag en av världens största tillverkare av dragna aluminiumstänger. Företaget producerar omkring 70 000 ton aluminiumprodukter årligen och har ett eget smältverk och en

produktionsanläggning i Italien. Produktionsanläggningen är uppdelad i två divisioner, en för aluminiumprofiler och en för aluminiumstänger. – Vi arbetar mycket mot verkstadsindustrin och företag som tillverkar precisionskomponenter. Det kan handla om allt från motorcyklar och mountainbikes till kikarsikten och andra produkter inom försvarsindustrin, berättar Juan.

Utmanar 7075 med blyfri legering En av de legeringar som Eural Gnutti lyfter fram är 2077, ett blyfritt alternativ för applikationer där hög hållfasthet kombineras med krav på god skärbarhet.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Juan menar att konstruktörer ibland väljer den etablerade legeringen 7075 av gammal vana, trots att andra material kan ge bättre totalekonomi. – Med rätt bearbetningsparametrar kan vi spara upp till 25 procent av bearbetningstiden jämfört med 7075. Dessutom får vi en bättre och jämnare yta vid anodisering, säger han. Företaget har även utvecklat de blyfria legeringarna 6026LF och 2033. Den senare är särskilt framtagen för höghastighetssvarvning och ger korta spån, vilket underlättar automatiserad produktion.

Eget smältverk ger kontroll Enligt Juan är en av företagets viktigaste konkurrensfördelar kontrollen över legeringarnas sammansättning. Genom egen smältning kan Eural Gnutti arbeta med snävare toleranser än vad

standarderna kräver. – För maskinoperatören är det viktigt att materialet uppför sig likadant från leverans till leverans. Samma skärparametrar ska fungera i dag, i morgon och nästa år. Eural Gnutti arbetar samtidigt med att öka användningen av återvunnet aluminium. Företaget återför både internt produktionsspill och inköpt skrot till smältprocessen. Utmaningen är att kontrollera restämnen, särskilt bly, utan att försämra materialets egenskaper. För Juan Phillippi handlar arbetet i Norden nu om att nå fler konstruktörer och bearbetande företag som kan dra nytta av speciallegeringarnas egenskaper. – Det gäller att välja rätt legering för rätt applikation. Det hårdaste materialet är inte alltid det mest ekonomiska att bearbeta, avslutar Juan Phillippi.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

Jan Rutgersson från Voilàp Scandinavia framför Elumatecs femaxliga bearbetningscenter SBZ 122/75 på ALUMINIUM 2026

Text av Torbjörn Larsson

Voilàp visade maskinteknik för effektivare profilbearbetning

å ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf samlade Voilàp sina tre varumärken Emmegi, Elumatec och Tekna i monter 5D32. Jan Rutgersson

från Voilàp Scandinavia presenterade maskinerna och deras möjligheter för effektivare bearbetning av aluminiumprofiler. Bland nyheterna fanns Elumatecs femaxliga bearbetningscenter SBZ

Teknas fyraxliga CNC-center TKE 938 bearbetar aluminiumprofiler från tre sidor utan omspänning.

122/75, med samtidig rörelse i fem axlar och automatisk positionering av profilklämmorna. Tekna visade TKE 938, ett kompakt fyraxligt CNC-center som bearbetar aluminiumprofiler från tre sidor utan omspänning. Emmegi presenterade dubbelsågen Precision T2 E-HS med servostyrd vinkelinställning och högre positioneringshastighet. Maskinen är helt inkapslad och kan köras obemannad. Dessutom visades en kapautomat från Elumatec. Sammantaget låg fokus på automatisering, kortare ställtider och effektivare bearbetning av aluminiumprofiler.

Emmegis dubbelsåg Precision T2 E-HS har servostyrd vinkelinställning och är konstruerad för automatisk, obemannad kapning.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

Neil Martin visar hur matematiska analyser kunde förbättra Fernando Alonsos chanser att nå prispallen. Vid USA Grand Prix i Austin 2012 omsattes analysen i ett strategiskt beslut som bidrog till att Alonso slutade trea. Text av Torbjörn Larsson

Formel 1

När data blir en konkurrensfördel

nom Formel 1 kan ett beslut på några sekunder avgöra ett helt lopp. Bakom besluten ligger avancerade matematiska modeller, simuleringar och omfattande dataanalys. På ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf visade den tidigare Ferrari-strategen Neil Martin hur tekniken förändrat sporten. För tillverkningsindustrin finns här viktiga lärdomar. Neil Martin har arbetat med strategi och dataanalys inom Formel 1 sedan 1990-talet, bland annat för McLaren och Ferrari. När han intog scenen på Aluminium Conference blev det snart tydligt att Formel 1 handlar om betydligt mer än snabba bilar och skickliga förare. Det handlar om att fatta rätt beslut, vid rätt tillfälle, med hjälp av rätt information.

– När jag började var Formel 1-teamen i huvudsak prototypverkstäder. I dag liknar de snarare teknik- och analysföretag, berättade Martin.

Att förutse i stället för att reagera En modern Formel 1-bil genererar enorma datamängder. Sensorer övervakar bilens funktioner medan avancerade algoritmer analyserar utvecklingen. Målet är inte bara att upptäcka problem, utan att förutse dem innan de inträffar. Martin visade hur teamen simulerar tävlingsförlopp och beräknar sannolikheten för olika resultat. Ett depåstopp vid fel tillfälle kan kosta segern. Genom att simulera olika scenarier kan teamet väga möjligheter mot risker.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Ett särskilt intressant exempel var USA Grand Prix på Circuit of the Americas i Austin 2012. Analyserna visade att startpositionerna på banans rena sida gav bättre grepp. Ferrari valde därför att ta en avsiktlig bestraffning för Felipe Massas bil, vilket flyttade Fernando Alonso till den gynnsammare sidan av startfältet. Resultatet? Alonso avancerade från sjunde till fjärde plats redan i starten och körde sedan i mål som trea. Ett tydligt exempel på hur dataanalys och ett oväntat strategiskt beslut kan ge resultat. Här har industrin mycket att vinna Under föredraget var det svårt att inte dra paralleller till vår egen industri. Ett gjuteri, ett pressverk eller en bearbetningsanläggning ställs dagligen inför beslut där rätt information kan göra

stor skillnad. Med samma analytiska arbetssätt kan företag förbättra produktionsplaneringen, förutse kvalitetsavvikelser och minska oplanerade driftstopp. Digitala tvillingar gör det dessutom möjligt att testa förändringar virtuellt innan de genomförs i produktionen. Formel 1 har resurser som få industriföretag kan matcha. Men det intressanta är inte att kopiera tekniken rakt av, utan att lära av metoderna. Genom att bli bättre på att analysera och använda den data som redan finns i verksamheten kan vi fatta säkrare beslut, minska kostnaderna och stärka konkurrenskraften. Neil Martins föredrag blev en påminnelse om att framtidens vinnare inte nödvändigtvis är de som samlar in mest data utan de som är bäst på att omsätta den i handling.

Följ Neil Martin på LinkedIn www.linkedin.com/in/neil-random-logic

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

Siri Sande från Storvik Group, som utsågs till Role Model för sitt arbete med att stödja unga talanger och kvinnor inom industrin.

Women with Metal Awards

Uppmärksammar kvinnor i aluminiumindustrin.

nder ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf delades Women with Metal Awards ut för andra gången. Priset uppmärksammar kvinnor som bidrar till aluminiumindustrins utveckling samt företag som arbetar för ökad jämställdhet och fler karriärmöjligheter. Över 70 nomineringar från hela världen hade inkommit. Priser delades ut i sex kategorier, bland annat till norska Siri Sande från Storvik Group, som utsågs till Role Model för sitt arbete med att stödja unga talanger och kvinnor inom industrin. Initiativet syftar även till att öka intresset för tekniska yrken och bidra till att möta branschens kompetensbehov. Läs mer om pristagarna på ALUMINIUM hemsida på https://www. aluminium-exhibition. com/germany/en-gb/ blog/pressemitteilungen/ women-with-metalawards-2026-winners. html

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Aluminium 2026

FOM Industries femaxliga CNC-bearbetningscenter FMC 475 har en arbetslängd på drygt sju meter och kan bearbeta upp till fyra profiler i pendeldrift.

Text av Torbjörn Larsson

FOM Industrie visade femaxlig CNC-bearbetning

I sin monter på ALUMINIUM 2026 visade italienska FOM Industrie sin FMC-serie för bearbetning av aluminiumprofiler.

montern träffade vi Gheorghe Piscorian, från FOM Scandinavia i Jönköping, som visade företagets femaxliga CNC-bearbetningscenter FMC 475. FMC 475 är utvecklad för borrning, fräsning, gängning och kapning av aluminium- och stålprofiler. Maskinen har fem styrda axlar och en arbetslängd på drygt sju meter. Den är utrustad med

en vätskekyld spindel på 7 kW med ett maximalt varvtal på 20 000 varv per minut. Som tillval finns en spindel på 11 kW för mer krävande bearbetning. En viktig funktion är möjligheten till pendelbearbetning, där maskinen delas in i två arbetsområden. Operatören kan då ladda och lossa profiler i det ena området samtidigt som bearbetning pågår i det andra. Systemet med-

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ger även bearbetning av upp till fyra arbetsstycken i samma produktionscykel. Maskinen har automatisk positionering av spännanordningarna och ett verktygsmagasin med 12 positioner samt en separat plats för sågklinga. Styrningen sker med FOM:s programvara FST CAM 4, som bland annat hanterar profilpositionering, bearbetningssekvenser och pendeldrift.

Gheorghe Piscoran från FOM Scandinavia framför FMC 475 i deras monter på ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

GLADE aluminiumkonstruktion med ljusfiltrerande taklameller. Illustration: Brickland.se/Vestre Text av Torbjörn Larsson

Vestre lanserar pergolasystem i återvunnet aluminium Norska Vestre lanserar GLADE, företagets första pergolasystem för offentliga miljöer. Konstruktionen bygger på specialutvecklade aluminiumprofiler från Hydro Extrusion och gjutna komponenter från Østlandske Lettmetall. Fokus ligger på design, hållfasthet, enkel montering och återvinning. GLADE är utvecklat för parker, skolgårdar, campus och andra offentliga platser. Formgivaren Allan Hagerup har inspirerats av solljus som filtreras genom trädkronor. Taklamellerna skapar varierande ljus- och skuggmönster. Systemet finns i rektangulära och femkantiga utföranden som kan kombineras till större installationer.

Specialutvecklade aluminiumprofiler

GLADE är Vestres första större produkt som kan tillverkas helt i extruderat och gjutet återvunnet aluminium. Hydro Extrusion har utvecklat profilerna med hänsyn till hållfasthet, precision, sammanfogning och reparation. Hörnkomponenterna gjuts av Østlandske Lettmetall i Elverum av 100 procent återvunnet aluminium. – Samarbetet med Hydro gjorde det möjligt att utveckla profilen från grunden. Styrka, kopplingspunkter och montering har integrerats direkt i konstruktionen, säger Nicolai Gulliksen, industridesigner och projektledare på Vestre. Kombinationen av extrudering och gjutning

ger enligt Vestre en lättare konstruktion som förenklar transport, montering och reparation. Aluminiumet möjliggör också mjuka former som påminner om träkonstruktioner. Taklamellerna kan även levereras i trä. – Vi vill utveckla produkter nära produktionen och använda regional specialistkompetens. Här har Vestre, Hydro och Østlandske Lettmetall

samarbetat genom hela utvecklingsprocessen, säger koncernchefen Bjørn Fjellstad. GLADE visar hur aluminiumets hållfasthet, formbarhet och återvinningsmöjligheter kan utnyttjas redan i konstruktionsarbetet. Läs mer på GLADE Pergola – Vestre https://www. vestre.com/no/produkter/ pergola/glade-pergola

Designern Allan Hagerup i sin verkstad. Foto: Vincent Laine/Vestre

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Här går aluminiumet runt Text av Torbjörn Larsson

Elitfönster får Stora Aluminiumpriset STORA ALUMINIUMPRISET Stora Aluminiumpriset tilldelas Elitfönster för företagets långsiktiga och innovativa användning av aluminium. I motiveringen framhålls särskilt arbetet med en lokal och cirkulär värdekedja där aluminium återvinns och återförs till nya profiler. Elitfönster lyfts också fram för hur aluminiumets egenskaper kombinerats med innovation och cirkularitet för att skapa långsiktig klimatnytta och stärkt konkurrenskraft.

Elitfönster har successivt tagit hem bearbetningen av aluminiumprofiler. I de automatiserade anläggningarna från tyska Schirmer kapas och bearbetas profilerna innan detaljerna går vidare till monteringen. Investeringarna har gett större kontroll över kvalitet och produktionsflöde. Här studerar Svenskt Aluminiums generalsekreterare Melinda Lemke och Elitfönsters inköpschef Tommy Freijd en bearbetad profil.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

3,7 miljoner meter aluminiumprofil passerar varje år genom Elitfönsters produktion. Profilerna ska bearbetas, lackeras i hundratals olika kulörer och hamna på rätt fönster – innan produktionsskrotet går tillbaka för att bli nytt aluminium. Aluminium Scandinavia åkte till Vetlanda och följde materialets väg genom fabriken tillsammans med hållbarhetsoch inköpschefen Tommy Freijd. Nu tilldelas Elitfönster Stora Aluminiumpriset. Det första man tänker på när man hör Elitfönster är knappast aluminium. Trä ligger betydligt närmare till hands. Företaget har sina rötter i de

småländska skogarna och startade 1924 som Lenhovda Snickerifabrik. 1953 specialiserade man sig på fönster. I dag är Elitfönster Sveriges ledande fönstertillverkare och tillverkar omkring 2 800 produkter om dagen i Vetlanda och Lenhovda. Men när jag möter hållbarhetsoch inköpschef Tommy Freijd vid fabriken i Vetlanda dröjer det inte länge innan samtalet handlar om aluminium. Och när vi senare går ut i produktionen blir det ännu tydligare vilken roll metallen fått. – Omkring 85–90 procent av våra fönster har aluminium på utsidan, berättar Tommy. Det innebär stora volymer. Elitfönster använder omkring 1 200 ton aluminium om året, motsvarande 3,7 miljoner meter aluminiumprofil och där vi lackerar i omkring 550 olika kulörer per år. Det är också här någonstans som förklaringen till Stora Aluminiumpriset börjar.

Från träfönster till aluminium

Inköpschef Tommy Freijd och produktionsledare Stefan Collén granskar en lackerad aluminiumprofil. Profilerna levereras färdiglackerade till Elitfönster och bearbetas därefter i den egna produktionen innan de monteras på träfönstren.

Vi börjar dock några decennier tidigare. Elitfönsters första aluminiumklädda fönster tillverkades 1980–81. Grundidén var enkel. Trä är ett bra material för själva fönstret, medan aluminium på utsidan ger ett vädertåligt och underhållssnålt skydd. Sedan dess har aluminiumets betydelse vuxit. När vi går genom fabriken visar Tommy hur materialen successivt möts i produktionen. Trädelarna kommer från ett håll, glaset från ett annat. Beslag, gummilister och andra komponenter ska finnas på plats. Och så aluminiumet. Här ligger profiler som ska in i produktionen. De kommer i olika utföranden och kulörer och måste komma fram i rätt

ordning till rätt fönster. Det som från utsidan kan se ut som en ganska standardiserad industriprodukt visar sig snabbt vara något helt annat. – När jag kom hit från Sapa tänkte jag ungefär: hur komplicerat kan ett fönster vara? Men det är enormt komplext och en extrem logistik, säger Tommy. Han börjar räkna upp varianterna. Omkring 6 000 glaskombinationer. Hundratals alternativ på handtag och beslag. Ett stort antal aluminiumprofiler. Och en flora av kulörer som i praktiken innebär att aluminiumhanteringen måste följa varje enskild order genom produktionen. Det moderna fönstret är i hög grad kundanpassat. – Förr kunde vi tillverka standardfönster under lågsäsong och lägga på lager. Så fungerar det inte längre.

Rätt profil till rätt fönster Vi fortsätter till aluminiumavdelningen. Här har Elitfönster investerat i en mer automatiserad bearbetning. Profilerna kapas och bearbetas efter den produkt som befinner sig på väg genom fabriken. Tommy pekar på en ordersats som står klar. – Den där ska ut i morgon. Just logistiken är en av utmaningarna. En kund kan i princip välja den NCS-kulör som önskas. För en vanlig kulör finns volym, men en specialbeställning kan innebära att Elitfönster behöver beställa mer lackerad profil än vad den aktuella ordern kräver. – Då kanske vi tar hem några extra längder. Utmaningen är hela tiden att optimera mängden vi beställer och minimera det som blir över. Det är ett konkret exempel på vad

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Från 1940-talets Lenhovda till dagens aluminiumklädda fönster. Den historiska bilden visar Elitfönsters fabrik i Lenhovda på 1940-talet. Mer än 80 år senare tillverkas fortfarande fönster på orten.

den stora variantfloran innebär i praktiken.

Tog hem kontrollen över aluminiumet Tommy Freijd har ett särskilt perspektiv på aluminiumhanteringen. Innan han kom till Elitfönster arbetade han hos samarbetspartnern Hydro, en global aluminiumkoncern som kontrollerar hela kedjan från råvara och förnybar energi till färdiga produkter. När han började på Elitfönster låg en större del av aluminiumhanteringen utanför företaget. Det fungerade – men inte alltid tillräckligt bra. – Vi var för långt ifrån varandra. När det blev fel kunde det handla om kvalitet, leveranser eller att något behövde göras om. Elitfönster började därför förändra upplägget. Företaget tog successivt större kontroll över avtalet med Hydro samtidigt som mer av bearbetningen flyttades hem. I dag har Elitfönster byggt upp två

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

egna aluminiumverkstäder. När vi står framför den nya bearbetningsutrustningen beskriver Tommy skillnaden mot tidigare. Traditionell kapning, stansning och mer manuella moment har ersatts av en betydligt mer automatiserad produktion. Det är också ett tecken på att aluminiumets roll förändrats.

Det handlar inte längre bara om en komponent som köps in och monteras på ett träfönster. Aluminium har blivit en del av Elitfönsters egen produktionskompetens.

Skrotet vänder tillbaka Men för att förstå varför Elitfönster får Stora Aluminiumpriset måste

Samarbetet mellan Hydro och Elitfönster sträcker sig flera decennier tillbaka. Geografisk närhet, korta beslutsvägar och ett gemensamt arbete med materialflöden har bland annat gjort det möjligt att skapa ett slutet kretslopp för processkrotet från Elitfönsters produktion.

vi följa aluminiumet åt andra hållet också. Det som blir över i produktionen kastas inte in i ett blandat metallflöde. Skrotet sorteras. Tommy visar hur materialet hanteras och förklarar att rätt legering märks upp så att materialet kan hållas separerat. – Vi vet vilka profiler vi har och vilken legering de består av. Det gör att vi kan hålla ett rent flöde tillbaka. Sedan går aluminiumet tillbaka. Elitfönsters egen bild av systemet är nästan som en karta över Småland. Hydro smälter aluminiumet i Sjunnen och i Vetlanda extruderas nya sexmetersprofiler. Därifrån går de profiler som ska pulverlackeras vidare till A-Lackering i Sävsjö, innan de levereras till Elitfönsters

produktion i Vetlanda och Lenhovda. A-Lackering ingår, liksom Elitfönster, i Inwido-koncernen och har omkring 180 medarbetare i Sävsjö. Hos Elitfönster bearbetas profilerna och monteras på fönstren. Och produktionsskrotet? Det går tillbaka till smältverket i Sjunnen. Cirkeln sluts. Det lokala closed loop-flödet etablerades tillsammans med Hydro under 2025, men relationen mellan företagen är betydligt äldre. Elitfönster och Hydro har samarbetat i mer än 40 år. Det är just detta som Svenskt Aluminium särskilt lyfter fram när Elitfönster nu tilldelas Stora Aluminiumpriset: ”Särskilt imponerande är arbetet med en lokal och cirkulär värdekedja

där aluminium återvinns och återförs till nya profiler.” I motiveringen framhålls också företagets långsiktiga användning av aluminium och hur materialets egenskaper kombinerats med ett målmedvetet hållbarhetsarbete för att skapa hållbara, högpresterande och underhållsfria produkter.

Aluminiumet får kosta mer Men cirkularitet är bara ena sidan av materialfrågan. Den andra är aluminiumets klimatavtryck. Elitfönster anger att aluminiumet som används består av 33 procent Hydro REDUXA och 67 procent Hydro Low Carbon Recycled. Det är ett medvetet materialval – och inte det billigaste.

1. Processkrot från bland annat profilbearbetning går tillbaka in i aluminiumets kretslopp. Vid Hydros återvinningsanläggning i Sjunnen smälts aluminiumet om för att kunna användas som råvara i nya produkter. 2. Efter omsmältning gjuts aluminiumet till pressgöt – billets – som blir råvara för nästa steg i extruderingsprocessen. Bilden är från Hydros återvinningsanläggning i Sjunnen. Foto: Hydro

3. Kretsloppet sluts när processkrotet från Elitfönsters bearbetning transporteras tillbaka till Hydro i Sjunnen. Där smälts aluminiumet om och kan åter bli råvara för nya profiler som levereras till Elitfönster. 4. Kaprester och annat processkrot från bearbetningen sorteras och samlas separat. Aluminiumet skickas tillbaka till Hydro för omsmältning och återförs till kretsloppet som råvara för nya profiler för fast karm.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Jag frågar Tommy om kunderna faktiskt är beredda att betala mer för att Elitfönster använder aluminium med lägre klimatavtryck. Svaret är intressant. – Nej, egentligen inte. I dag är det mer en hygienfaktor där vissa kunder till specifika byggprojekt kräver det absolut lägsta klimatavtrycket. För Elitfönster har frågan i stället blivit hur företagets totala klimatavtryck kan reduceras. Aluminiumet är en av de delar där man har kunnat göra skillnad genom själva inköpsbeslutet. Det innebär också att rollen som inköpare förändras. Pris, kvalitet och leveranssäkerhet finns kvar. Men nu tillkommer klimatdata, återvunnet innehåll och möjligheten att återföra materialet till kretsloppet.

För projekt med ännu högre klimatkrav finns ytterligare materialalternativ. Tommy berättar att Elitfönster bland annat erbjuder Hydro CIRCAL 75R och kombinerar det med glas med lägre klimatavtryck. Mycket av utvecklingen har drivits av byggmarknaden. – De större byggföretagen började ställa krav. Sedan såg vi att det också finns mycket vi själva kan påverka – materialval, legeringar, spill och hur vi arbetar med våra leverantörer.

Ett fönster ska också komma tillbaka Under samtalet återkommer vi flera gånger till samma fråga: Vad händer med materialet efter användningen?

För aluminiumet i produktionen har Elitfönster kommit långt. Men ett fönster består av betydligt mer än aluminium. Glaset är särskilt intressant. Elitfönster presenterade tillsammans med Ragn-Sells 2022 ett system för cirkulära fönsterbyten, som lanserades brett under 2023. Elitfönster erbjuder att samla in de gamla fönstren när man på plats byter fönster hos kund. Tanken är att glaset inte bara ska bli exempelvis glasull, utan återvinnas till nytt planglas som kan användas i nya fönster. Även listverk, plåt, trä och andra material från fönsterbytet återvinns. Det är betydligt svårare än att återvinna rent aluminiumskrot från den egna fabriken. Planglas har höga renhetskrav och får inte förorenas av exempelvis metallrester och där vi redan 2015 började återvinna det glas som kasseras i vår produktion till nytt planglas. Men riktningen är densamma: materialet ska tillbaka. I dag återvinns 99 procent av vårt material, antingen som nytt material eller som energi. Elitfönster arbetar med flera separata cirkulära flöden – aluminium i Vetlanda, glas i Lenhovda, plastlister och uttjänta konsumentfönster.

Är aluminium självklart även 2045?

Bilden visar Elitfönster Precision, som lanserades 2026 och kombinerar trä invändigt med en skyddande aluminiumbeklädnad utvändigt. För fast karm anges ett U-värde på 0,69 W/m²K.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

På väg genom fabriken ställer jag en fråga som kanske ligger lite utanför ett reportage om ett aluminiumpris. Kommer Elitfönster fortfarande att använda lika mycket aluminium om 20 år? Tommy funderar. – Det är inte säkert. Det svaret gör egentligen intervjun mer intressant. För samtidigt som Elitfönster får pris för sitt arbete

med aluminium undersöker företaget konkurrerande material. Ett exempel är extruderade biokompositer baserade på bland annat cellulosa. De skulle kunna ge ett lägre klimatavtryck och dessutom ta bort vissa processteg. Om färgen finns i själva materialet behövs exempelvis inte samma pulverlackering. Men när vi diskuterar nackdelarna kommer vi återigen tillbaka till samma punkt. Återvinningen En aluminiumprofil kan sorteras, smältas om, extruderas och bli en ny profil. För kompositmaterial är vägen tillbaka till samma användning betydligt svårare. Där ligger aluminiumets styrka. Men det innebär inte att utvecklingen kan stanna. Tommy berättar att Elitfönster och Hydro också tittar på hur själva aluminiumlösningen kan utvecklas. – Vi tittar bland annat på legeringar och godstjocklekar. Kan vi göra profilerna tunnare använder vi mindre material. Det är kanske den viktigaste framtidsfrågan för aluminiumindustrin i Elitfönsters arbete: inte bara hur aluminiumet produceras, utan hur mycket aluminium som faktiskt behöver användas för att åstadkomma samma funktion.

I dag är bilden betydligt större. För Elitfönster har aluminium blivit en fråga om konstruktion, design, produktion, logistik, inköp och klimatpåverkan. Och när profilen kapas finns redan en plan för vad som ska hända med biten som blir över. Den ska tillbaka. Det är först efter några timmar

tillsammans med Tommy Freijd i Vetlanda som formuleringen i motiveringen till Stora Aluminiumpriset får sin konkreta innebörd. Elitfönster får inte priset för att företaget använder mycket aluminium. De får det för hur de använder det.

ELITFÖNSTER Grundat: 1924, som Lenhovda Snickerifabrik Fönstertillverkning: Sedan 1953 Ägare: Inwido AB (Noterat på Nasdaq Stockholm) Omsättning: 1,7 miljarder kronor (2025) Position på marknaden: 1 Medarbetare: Cirka 1 000 Produktion: Cirka 2 800 produkter per dag Vetlanda: Cirka 600 anställda, 42 000 m² produktionsyta och cirka 1 600 produkter/dag Lenhovda: Cirka 300 anställda, 31 000 m² produktionsyta och cirka 1 200 produkter/dag Aluminium: Cirka 1 200 ton per år Aluminiumprofiler: Cirka 3,7 miljoner meter per år Kulörer: Cirka 550 per år Första fönstret med aluminium: 1980–81

Mer än ett skydd mot regnet Vi har gått ett varv genom fabriken. Runt omkring oss fortsätter produktionen. Trä bearbetas. Glas kommer in i flödet. Beslag monteras. Aluminiumprofiler kapas och bearbetas. Fönster som inte fanns förrän en kund beställde dem tar successivt form. När Elitfönster gjorde sitt första aluminiumklädda fönster 1980–81 var aluminiumets viktigaste uppgift att skydda träet mot väder och vind.

ALUMINIUMETS VÄG Sjunnen: Omsmältning Vetlanda: Extrudering av profiler Sävsjö: A-Lackering lagerhåller och pulverlackerar profilerna Vetlanda/Lenhovda: Elitfönster bearbetar och monterar profilerna Produktionsskrot: Sorteras och skickas tillbaka till smältverket i Sjunnen för att åter bli aluminiumråvara.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Dag Holmgren Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90

Foto: Anatomic Studios

High Tech – High Touch

eknikens värde avgörs inte enbart av vad den kan göra, utan av vilken nytta den skapar för människor. Den 15–16 september samlades aluminiumbranschen återigen till Aluminiumdagarna i Omberg. Det blev två intressanta dagar med många möten och föreläsningar. Jag fastnade särskilt för två frågor: hur den snabba teknikutvecklingen påverkar oss och hur vi ska få fler unga att intressera sig för industrin. Två föreläsningar som gav mig en

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

hel del att fundera över var Henrik Larsson Bromans Wake up och antropologen Katarina Graffmans Att nå unga.

High Tech fungerar inte utan High Touch Henrik Larsson Broman talade om betydelsen av det mänskliga i en värld där tekniken utvecklas allt snabbare. Hans budskap var tydligt: High Tech utan High Touch fungerar inte! Det var naturligtvis musik för mina öron. Jag har under många år hävdat att vi måste ta större hänsyn

till de så kallade mjuka värdena när vi utvecklar produkter och tjänster. Det räcker inte att tekniken fungerar. Människor måste också vilja använda den! Ett exempel är unga människor som inte vill använda den protes de erbjuds därför att de tycker att den är ful. ”Den är inte jag!” säger de och väljer kanske hellre rullstolen. Här har företaget Anatomic Studios i Malmö tänkt till. De tillverkar personligt utformade komponenter som monteras på protesen. Användaren kan själv skicka in skisser och idéer och få en lösning som passar den egna personligheten. Varför är inte detta en självklar del av utvecklingen av proteser och ortoser redan från början? Det är ju människan som ska använda produkten!

Rädsla eller möjligheter med AI? AI var naturligtvis också ett ämne under Aluminiumdagarna. I boken 50 perspektiv på framtiden beskriver Henrik Larsson Broman hur AI kan skapa snabbt och i stor skala, men saknar människans förståelse för varför något är vackert eller meningsfullt. Jag tycker att vi ska se AI som ett hjälpmedel, kanske som en digital medarbetare. Den kan sammanställa kunskap, ge förslag och hjälpa oss att utveckla idéer. Men den behöver vägledning och mänsklig bedömning. Varför ska vi inte använda den? Visst finns det risker. Teknik kan missbrukas och resultatet blir inte bättre än de förutsättningar vi ger den. Men ska rädslan hindra oss från att utvecklas? Jag tänker på vad som hände inom den grafiska branschen när Desktop Publishing introducerades. Många typografer hade svårt att acceptera att text och layout kunde produceras med datorer. På ganska kort tid förändrades en hel yrkeskår. Det är lätt att vara skeptisk till ny teknik. Men historien visar att vi måste lära oss att hantera förändringarna, inte försöka stoppa dem. För industrin gäller det att utveckla teknik som människor förstår, har förtroende för och upplever som ett stöd. Det gäller naturligtvis också AI.

Hur får vi fler unga till industrin? En annan fråga som diskuterades i Omberg var hur vi ska locka fler unga till industrin. Svenskt Aluminiums nye tekniske chef Tomas Liljenfors tog upp ämnet, och Katarina Graffmans föreläsning gav flera intressanta perspektiv.

Graffman har bland annat medverkat i arbetet med Jernkontorets bok Att nå unga. En viktig slutsats är att vi inte kan betrakta alla unga som en enda grupp. Vi inom industrin tror oss ibland veta vad unga människor tycker, vill och behöver. Men hur ofta frågar vi dem? Det räcker inte att informera om hur bra industrin är. Vi måste visa vad arbetet kan betyda, vilka möjligheter som finns och framför allt lyssna på vad unga själva tycker är viktigt. Som professor och utbildare inom industridesign har jag under många år arbetat med studenter. Min erfarenhet är att de ofta ser möjligheter som vi med lång erfarenhet inte längre upptäcker. De ställer frågor som vi kanske inte alltid tycker om att få. Men det är just därför vi behöver dem!

Bjud in de unga – och våga bli ifrågasatta! Jag vill därför återigen uppmana er företagare att ta emot studenter i era verksamheter. Ge dem verkliga problem att arbeta med och låt dem komma med egna förslag. Ett bra exempel är Husqvarna AB som sedan omkring tio år tillbaka samarbetar med Tekniska Högskolan i Jönköping. Varje höst får studenter arbeta med skarpa projekt där företaget söker nya lösningar. Studenterna får omsätta sina kunskaper i praktiken och företaget får nya idéer och perspektiv. Jag har också fått uppgifter om projekt som lett vidare till produkter och patent. Varför gör inte fler företag på samma sätt? Den 10–12 november genomförs Elmia Subcontractor i Jönköping. Där finns stora delar av svensk industri representerade, bland

annat Svenskt Aluminium i monter B07:112. Jag skulle gärna se att fler högskolor tog med sina studenter dit. Vilken möjlighet att möta företag, diskutera idéer och kanske hitta framtida arbetsgivare!

Kanske kan det bli ännu bättre nu! Jag återkommer ofta till betydelsen av design. Inte därför att alla produkter måste vara vackra, utan därför att design handlar om så mycket mer än utseendet. Hur fungerar produkten? Hur upplever vi den? Vill vi använda den? Och vilken nytta skapar den? Det finns också ett affärsmässigt värde. Bland annat McKinsey och svenska designorganisationer har visat på sambandet mellan ett genomtänkt designarbete och företagens utveckling. Läs mer på: https:// svid.se/vardet-av-design/ Men för mig är den viktigaste frågan fortfarande hur vi förenar tekniska möjligheter med människors behov. Det gäller när vi utvecklar nya produkter, inför AI eller försöker få unga människor att välja industrin. Vi behöver både teknisk kompetens och förståelse för människan. High Tech och High Touch! Så min fråga till er företagare blir: Hur skulle design kunna bidra till att utveckla just ert företag? Jag kommer gärna ut och berättar mer och diskuterar hur design kan skapa nya möjligheter i er verksamhet. Välkommen att höra av dig! Dag Holmgren dag@dhdesign.se Kanske kan det bli ännu bättre nu!

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Daggmask gräver ned sig. I detta nummer gräver vi ner oss i spån

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Tomas Liljenfors Tomas är teknologie doktor i materialvetenskap från Chalmers och civilingenjör från Uppsala universitet. Med erfarenhet från både forskning och industri arbetar han i gränslandet mellan materialanalys, produktutveckling och tillverkningsteknik. I Aluminium Scandinavia bidrar han med expertis där teori möter industriell tillämpning.

Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Spån – en prima råvara

tervinning är en viktig del av aluminiumets kretslopp. För mig innebär återvinning att aluminium efter användning återgår till att bli en ny metallråvara. Att blanda in energiåtervinning i begreppet är något vi inom aluminiumbranschen bör vara försiktiga med. Aluminium är alldeles för värdefullt för att användas som bränsle. Målsättningen måste vara att så mycket som möjligt av metallen återvinns och kan användas igen. Detta gäller inte minst aluminiumspån. Aluminiumspån är en intressant

råvara. Det är ett material som ofta har en välkänd kemisk sammansättning, men som samtidigt kan vara besvärligt att återvinna. Spånets form, storlek och föroreningar påverkar både metallutbytet och kostnaden för återvinningen. Med rätt hantering kan spån däremot bli en mycket värdefull råvara.

Allt aluminiumskrot är inte lika På engelska används begrepp som turnings, chips och filings för olika typer av spån. Gemensamt är att de uppstår vid bearbetning och därför räknas som prekonsumentskrot,

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

tet kan bli att en värdefull råvara används till en enklare produkt än nödvändigt. Frågan är därför om bekvämligheten verkligen är värd den värdeförlust som uppstår?

Vad är egentligen ett spån?

Spån från fräsning innan pressning

det vill säga skrot som uppkommer under tillverkningen av en produkt eller råvara. Till skillnad från postkonsumentskrot, eller end-of-lifeskrot, har prekonsumentskrot ofta en känd kemisk sammansättning. Det gör materialet relativt enkelt att återvinna, åtminstone i teorin. Som tillverkare kan man öka värdet på sitt skrot genom att hålla olika legeringar och skrotformer separerade. Rester från exempelvis vattenskärning av tunnplåt bör därför inte blandas med grövre ändbitar

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

från rundstänger. På samma sätt bör rundstänger av olika legeringar hållas isär. Detta låter självklart, men i praktiken är det inte alltid lika enkelt. Utrymme, logistik och transporter gör att olika skrotsorter ofta blandas. Inte minst hos skrothandlare finns ekonomiska incitament att fylla transporter och begränsa antalet skrotklasser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är detta olyckligt. När olika legeringar blandas minskar möjligheten att återvinna metallen till samma höga kvalitet. Resulta-

Spån finns i många former och storlekar. Grova spån från kraftig bearbetning kan vara relativt tjocka och tunga, medan spån från borrning och fräsning ofta är tunnare. Slipning och filning ger mycket små partiklar. Även legeringen påverkar spånets form. Mjukare och mer duktila aluminiumlegeringar ger ofta långa, sammanhängande spån, medan andra legeringar lättare bildar korta spån. Men vad är egentligen ett aluminiumspån? Ett spån består av en kärna av aluminium som omges av ett tunt oxidskikt. Vid bearbetningen deformeras metallen kraftigt och nya metallytor bildas. Resultatet är ett material med mycket stor yta i förhållande till sin vikt. Ju tunnare spån, desto större yta per kilo aluminium. Detta har stor betydelse för återvinningen. Aluminiumets naturliga oxidskikt skyddar normalt metallen mot korrosion, men den stora ytan och förekomsten av skärvätskor gör spån särskilt känsliga för ogynnsamma lagringsförhållanden. När aluminium korroderar omvandlas en del av metallen till aluminiumoxid. Den delen kan inte längre återvinnas genom vanlig omsmältning. Vi har alltså en råvara som redan från början har en stor oxiderad yta och som riskerar att förlora ytterligare metallvärde om den hanteras fel.

Lagring – en underskattad fråga Aluminiumspån är vanligtvis täckta av skärvätska, antingen i form av olja eller en vattenbaserad emulsion. Detta skapar särskilda problem vid lagring. Fuktiga spån kan korrodera, och processen går generellt snabbare vid högre temperatur. Hur snabbt korrosionen utvecklas beror bland annat på legering, skärvätskans sammansättning och lagringsförhållandena. Att samla spån under lång tid för att fylla en container kan därför vara en dålig affär. Under lagringen riskerar en del av metallvärdet att gå förlorat. Stora högar av fuktiga spån kan dessutom utveckla värme genom kemiska reaktioner. I ogynnsamma fall kan temperaturen bli så hög att brandrisk uppstår. Särskilt fina aluminiumspån och aluminiumdamm innebär en brandrisk som måste tas på allvar. Spån bör därför lagras under tak, inte för varmt, skyddade från nederbörd och med hänsyn till risken för värmeutveckling. Lagringstiden bör hållas så kort som möjligt. Det är lätt att glömma att spån inte bara är ett avfall som ska transporteras bort. Det är en metallråvara som behöver tas om hand. Varje kilo aluminium som omvandlas till oxid är ett kilo metall som inte längre kan säljas eller återvinnas genom vanlig omsmältning. Dålig lagring är alltså dålig både för ekonomin och för miljön.

följande utrustning. Efter kvarnen installeras ofta en magnetseparator som avlägsnar magnetiska föroreningar. Det kan handla om järnspån, skruvar eller delar av skärverktyg som av misstag hamnat bland aluminiumspånen. Nästa utmaning är skärvätskan. Den behöver avlägsnas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt innan spånen smälts om. Det finns huvudsakligen tre metoder: centrifugering, tvättning och pressning. Metoderna kan också kombineras.

Centrifugera eller tvätta? En centrifug fungerar ungefär som centrifugeringen i en vanlig tvättmaskin. Genom att rotera spånen med hög hastighet pressas skärvätskan ut och kan samlas upp. Den separerade vätskan kan i många fall filtreras och återföras till produktionen. Spånen blir däremot inte helt torra. Ett riktvärde för centrifugerade

spån är en kvarvarande vätskehalt på omkring 2 procent, även om resultatet varierar mellan olika system. Ett alternativ är att tvätta spånen. Då används vätska eller ånga för att lösa upp och avlägsna olja och emulsion. Spånen sköljs och torkas därefter. Tvättning kan ge ett renare material, men kräver mer utrustning, energi och tid. Metoden är därför främst intressant när kraven på renhet är höga eller när efterföljande smältutrustning har begränsade möjligheter att hantera föroreningarna. Spån kan också torkas genom uppvärmning. Vatten kan avlägsnas genom förångning, medan oljerester ofta kräver högre temperaturer eller särskild termisk behandling. Problemet är att hög temperatur inte bara avlägsnar vätska. Den kan också öka oxidationen av aluminiumet. Om temperaturen och atmosfären inte kontrolleras riskerar man alltså att

Att bereda aluminiumspån Innan spån kan smältas om behöver de vanligtvis behandlas. Hur detta görs beror på spånens form, storlek och innehåll av skärvätska. Långa spån behöver ofta först kortas ned i en kvarn. Det gör materialet lättare att transportera och hantera i efter-

Spånbriketter med kvadratiska mått

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

förlora metall samtidigt som spånen torkas. Att få bort både vatten och olja utan att förlora aluminium är därför inte så enkelt som det först kan verka.

Pressning – från spån till brikett En vanlig metod för att bereda aluminiumspån är brikettering. I en spånpress matas lösa spån in i en kammare där en hydraulisk kolv pressar samman materialet. Resultatet blir en kompakt brikett, samtidigt som en stor del av skärvätskan pressas ut och samlas upp. Den separerade skärvätskan kan efter filtrering och eventuell justering återanvändas i produktionen. Alternativt kan den skickas till ett återvinningsföretag för vidare behandling. Hur hårt spånen behöver pressas beror bland annat på spånform, legering och brikettens storlek. Grova spån och hårdare legeringar kan kräva högre presskraft för att uppnå samma komprimering. Målsättningen är ofta att få ned vätskehalten till under 2 procent. Direkt efter pressningen kan briketterna fortfarande innehålla en del vatten, men halten sjunker när vattnet avdunstar. Under gynnsamma förhållanden kan den totala vätskehalten efter en tid hamna under 1 procent. Det finns många leverantörer av brikettpressar och en mängd olika brikettformat. Det enklaste sättet att avgöra vilken utrustning som passar är att genomföra pressförsök med de egna spånen. Brikettering har två stora fördelar. Dels minskar volymen kraftigt, vilket sänker transportkostnaden. Dels får omsmältaren en råvara som är betydligt enklare att hantera. Båda dessa fördelar ska ge ett högre skrotvärde.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Briketterade spån som har splittrats. Spånen är nu platta och tydligt deformerade från pressningen

Briketteringsmaskin som används i projektet HANS. De lösa spånen läggs i tråget och ut kommer briketterna.

Att smälta om spån är inte helt enkelt Återvinning av aluminiumspån innebär i slutänden att metallen smälts om. Men det är här som spånens stora yta återigen blir ett problem. När tunna spån tillförs en smältugn riskerar de att oxidera innan de hinner smälta och blandas med metallbadet. I värsta fall går en stor del av aluminiumet förlorad till slaggen. För att få ett högt metallutbyte behöver spånen snabbt föras ned under ytan på det smälta aluminiumet. Många traditionella ugnar är dåligt anpassade för detta. Därför

används ofta pressade briketter som har mindre exponerad yta och lättare kan tillföras smältan, också för ugnar som är dåligt anpassade för att hantera spån. Även för briketter syns en mycket stor skillnad mellan smältugnar och metallutbytet skiljer så mycket som 20 till 30 procent mellan en gaseldad smältugn och en ugn med omrörning. Ett annat alternativ är att använda en hållugn med särskild utrustning för spånåtervinning.

En visp kan göra stor skillnad Flera ugnstillverkare erbjuder i dag

hållugnar med omrörningssystem som drar ned spånen under metallytan. Principen är enkel. Genom att snabbt blanda ned spånen i det smälta aluminiumet som hålls i ugnen minskar tiden som de exponeras för ugnsatmosfären. Därmed kan oxidationsförlusterna begränsas och metallutbytet förbättras. Men även om en större andel av aluminiumet återvinns finns ett annat problem kvar. Spån består inte bara av aluminium. De har också en stor yta täckt av aluminiumoxid. När spånen smälts kan oxider följa med ned i metallbadet och försämra

Öppen degelugn med briketter brinnandes på ytan från projektet HANS. Om spånen istället rörs ned under metallytan blir metallutbytet högre.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Huvudrapport och delrapport i projektet HANS. Rapporterna laddas ned på ri.se

metallkvaliteten. Oxidinneslutningar kan orsaka defekter och påverka egenskaperna på götet eller den gjutna komponenten. För att återvinna spån med hög kvalitet räcker det därför inte att ha en spåntillsats till en hållugn. Man behöver också kunna rena den smälta metallen. Impellerbehandling och andra smältreningsmetoder är redan standard inom många smältverk, men vid återvinning av spån kan kraven på rening bli särskilt stora. Och som så ofta inom metallindustrin kostar både utrustning, energi och processtid pengar.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Vad visade projektet HANS? För att undersöka möjligheterna att återvinna aluminiumspån genomförde forskningsinstituten RISE och Swerim projektet HANS tillsammans med Hydro Extruded Solutions AB, Unnaryd Modell AB, Comptech i Skillingaryd AB, AGES Kulltorp AB och Gothia Maskin Sverige AB. En del av projektet handlade om att undersöka hur olika presstryck påverkar aluminiumbriketternas egenskaper och hur dessa sedan fungerar vid omsmältning. Resultaten visade, kanske inte helt oväntat,

att briketterna blev kompaktare när presstrycket ökade. Även vätskehalten minskade något, men skillnaderna var relativt små. De hårdast pressade briketterna var torrare direkt efter pressningen. Däremot avdunstade mindre vätska från dessa briketter efteråt jämfört med de lösare pressade. Enligt leverantören var ett lämpligt presstryck för aluminiumspån omkring 1 200– 3 000 kg/cm². De färdiga briketterna hade en densitet på 2,1–2,4 kg/dm³, vilket kan jämföras med aluminiumets densitet på cirka 2,7 kg/dm³. Briketterna blev alltså mycket kom-

pakta. Men det mest intressanta var kanske vad som hände när spånen smältes om. Metallutbytet varierade mellan 63 och 85 procent. Det innebär att mellan 15 och 37 procent av den tillförda mängden inte återfanns som återvunnen metall i dessa försök. Försöken visade också att en större andel spån i chargen gav ökade problem med vätgas och oxider i smältan. Den kemiska sammansättningen hos spånen påverkade dessutom sammansättningen hos den färdiga metallen. Vid industriella försök kunde man efter impellerbehandling uppnå en metallkvalitet jämförbar med normal gjuteripraxis. Samtidigt observerades stora mängder oxider på smältans yta. Kanske inga världsomvälvande resultat, men en tydlig bekräftelse på hur viktig smälttekniken är. Den kanske viktigaste slutsatsen är att varken lösa aluminiumspån eller briketter inte bör smältas i en öppen degelugn utan lämplig omrörning eller annan teknik för att snabbt föra ned materialet under badytan. Smältutbytet i en schaktugn skulle vara ännu lägre, vilket gör att valet av ugn och smältmetod är helt avgörande för både metallutbyte, metallkvalitet och ekonomi.

Är aluminiumspån farligt gods? Aluminiumspån är normalt inte klassade som farligt gods, men det betyder inte att de är helt riskfria. Grova aluminiumspån är normalt relativt stabila vid förvaring, medan mycket fina spån och aluminiumdamm kan innebära betydande brand- och explosionsrisker. Fukt, föroreningar och oljerester kan också påverka riskbilden. Skärvätskan kan dessutom innehålla ämnen som

gör att spånen behöver hanteras som farligt avfall. Det är därför viktigt att skilja mellan klassificering som farligt avfall och som farligt gods vid transport. Det är två olika regelverk, och klassificeringen måste göras utifrån materialets faktiska egenskaper. Vid transport behöver emballaget förhindra läckage av skärvätska och skydda lasten mot regn och snö. Även här finns alltså goda skäl att behandla aluminiumspån som en värdefull råvara snarare än som ett avfall.

Hur mycket mer är pressade spån värda? Lösa aluminiumspån tar stor plats. Beroende på spånform kan skrymdensiteten vara omkring en tiondel av densiteten hos pressade briketter. Det innebär att samma container i vissa fall kan rymma upp till tio gånger så mycket aluminium om spånen först pressas. Transportkostnaden per ton kan därmed minska kraftigt. Dessutom slipper omsmältaren en del av arbetet med att bereda spånen. För vissa smältprocesser är pressning i praktiken en förutsättning för att kunna använda materialet med ett rimligt metallutbyte. För den som producerar aluminiumspån finns alltså flera möjliga ekonomiska vinster: mindre volym att hantera, lägre transportkostnader, möjlighet att återvinna skärvätska och ett högre försäljningsvärde på skrotet. Men den största vinsten är kanske att mer av aluminiumet kan återvinnas som en användbar metallråvara. Projektet HANS visade ett metallutbyte på 63–85 procent under de undersökta förhållandena. Det illustrerar också hur mycket aluminium som riskerar att gå förlorat

om återvinningstekniken inte är anpassad till råvaran. Att investera i en brikettpress kan därför vara lönsamt, särskilt för företag som producerar stora mängder spån. Men som alltid gäller det att räkna på den egna produktionen. Spånens form, legering, mängd och nuvarande skrotpris avgör hur snabbt investeringen betalar sig.

En svensk råvara som borde stanna i Sverige Till sist vill jag skicka med ett tips till dig som säljer aluminiumskrot till en skrothandlare. Fundera på att skriva in i avtalet att ditt aluminiumskrot ska återvinnas i Sverige, om det är förenligt med gällande regelverk och dina affärsmässiga förutsättningar. Varför ska vi exportera en värdefull svensk metallråvara för att sedan importera aluminiumprodukter eller nytt råmaterial? Sverige har en betydande aluminiumindustri med både gjuterier, omsmältare och vidareförädlare. Samtidigt exporteras stora mängder aluminiumskrot som skulle kunna utgöra en värdefull råvarubas för svensk industri. Naturligtvis måste återvinningen också vara tekniskt och ekonomiskt rimlig. Men ju bättre vi blir på att sortera, bereda och återvinna vårt aluminium, desto större möjligheter har vi att behålla råvarans värde inom landet. Vi pratar ofta om cirkulär ekonomi, resurseffektivitet, resiliens och minskad klimatpåverkan. Här finns ett konkret område där vi faktiskt kan göra skillnad. Aluminiumspån är inte ett besvärligt avfall som vi ska bli av med. Det är en prima råvara som vi borde ta bättre hand om. Bättre än så kan vi.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Paul Voss, generaldirektör för European Aluminium, arbetar hårt för att EU ska sätta stopp för att värdefullt skrot lämnar Europa.

Text av Melinda Lemke

Svensk aluminiumindustri i en föränderlig värld Hur ser framtidens möjligheter ut?

A 44

ktuella marknadsanalyser pekar ut nya tillväxtområden som skapar spännande möjligheter för aluminiumindustrin.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Samtidigt förändras förutsättningarna på den globala marknaden genom geopolitiska förskjutningar och hårdare konkurrens. Sverige har en innovativ och tekniskt avancerad aluminiumindustri med goda möj-

ligheter att ta position på framtidens marknader. Men hur ser utvecklingen egentligen ut, var finns tillväxten och vad krävs för att stärka den svenska och europeiska konkurrenskraften? Aluminiumindustrin är global till sin natur. Präglad av internationellt samarbete och specialisering sträcker sig den tekniskt avancerade värdekedjan - från råvaruutvinning och primärproduktion till bearbetning och vidareförädling - över nationsgränser och kontinenter för att slutligen mynna ut i insatsvaror till nästan alla industrisektorer. Det skapar stora möjligheter, men också sårbarheter när geopolitiska

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor spänningar, handelshinder och förändrade konkurrensvillkor ritar om förutsättningarna. För den europeiska aluminiumindustrin är frågan om egen försörjningsförmåga särskilt påtaglig. EU är starkt beroende av importerade råvaror och primäraluminium, ett beroende som har ökat i takt med att höga energikostnader och hård internationell konkurrens har bidragit till att betydande produktionskapacitet försvunnit från EU. Under energikrisen 2021–2023, som förvärrades kraftigt av Rysslands invasion av Ukraina, drabbades den elintensiva primäraluminiumindustrin särskilt hårt. Siffror från European Aluminium visar att EU:s primäraluminiumproduktion har sjunkit drastiskt sedan krisens början. Utvecklingen väcker frågor om Europas långsiktiga försörjningstrygghet och industriella konkurrenskraft. När produktionskapacitet försvinner riskerar värdefull kompetens och tekniskt kunnande att gå förlorat. Även för Sverige, med en innovativ och tekniskt avancerad aluminiumindustri och internationellt framstående företag inom vidareförädling, materialutveckling och återvinning, är frågan högaktuell. Sverige har endast ett primäraluminiumsmältverk, dessutom är i rysk ägo, vilket gör den inhemska produktionsförmågan särskilt sårbar. Sedan invasionen av Ukraina har svenska aluminiumföretag visserligen tagit avstånd från den ryskägda verksamheten och valt att i stället importera primäraluminium, men icke desto mindre har materialförsörjningsfrågan fortsatt stor strategisk betydelse. Det handlar om att bevara industriell kapacitet och kompetens som skulle vara mycket svår att återuppbygga om den gick

förlorad. För att stärka Sveriges och Europas industriella motståndskraft behövs förutsättningar för nya investeringar och fortsatt teknisk utveckling. Parallellt med detta växer aluminiumets strategiska betydelse. Materialet spelar en viktig roll i elektrifieringen, transportsektorn och nya användningsområden inom bland annat värmehantering, datacenter och energilagring, vilket öppnar intressanta tillväxtmöjligheter för industrin.

Europeisk aluminiumindustri diskuterar framtid Vid European Aluminiums höstmöte i Bryssel i oktober samlades företrädare för branschorganisationer och företag för att diskutera aluminiumindustrins framtid. Konkurrenskraft, råvaruförsörjning och EU:s klimatoch handelspolitik stod högt på dag-

ordningen. Däribland utformningen av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), utsläppshandelssystemet (EU ETS) och det växande problemet med att värdefullt aluminiumskrot lämnar Europa. Även handelsflödena av ryskt aluminium uppmärksammades. Turkiet importerar betydande mängder primäraluminium från Ryssland och är samtidigt en stor leverantör av bearbetade aluminiumprodukter till EU. European Aluminium har varnat för risken att ryskt aluminium på så sätt kan nå den europeiska marknaden via tredjeländer. Det understryker vikten av att europeiska köpare inte enbart ser till leverantörslandet, utan också granskar råvarans ursprung och spårbarheten genom hela värdekedjan. De marknadsanalyser som presenterades visade stora förändringar i den globala aluminiumproduktionen. Enligt analysföretaget CRU

Under Aluminiumdagarna pekade Henrik Larsson Broman ut framtida möjligheter för de svenska aluminiumföretagen.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

väntas betydande investeringar i ny primäraluminiumkapacitet, framför allt i Indonesien och Mellanöstern, bidra till att dagens globala underskott övergår i ett överskott under 2027. Kina närmar sig sitt inhemska kapacitetstak, men kinesiska företag fortsätter att expandera genom investeringar utomlands. Efter en period av höga aluminiumpriser, bland annat till följd av störningar i produktion och handelsflöden kring Persiska viken, förutser CRU därför en tydlig prisnedgång under de kommande åren. För europeiska primärproducenter, som redan pressas av höga energikostnader, kan utvecklingen innebära ytterligare utmaningar.

Försiktig återhämtning för strängpressade aluminiumprodukter Den europeiska marknaden för strängpressade aluminiumprodukter visar tecken på återhämtning. Enligt European Aluminiums senaste prognos väntas leveranserna öka med 0,7 procent under 2026 och ytterligare 1,4 procent under 2027. För Skandinavien är utsikterna något ljusare, med en förväntad tillväxt på 1,7 respektive 1,4 procent. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika marknadssegment. Byggsektorn är fortsatt svag, medan bland annat elektroteknik och delar av industrin visar en mer positiv utveckling. Konkurrensen är samtidigt hård. Enligt McKinsey uppgår Europas samlade produktionskapacitet för strängpressade produkter till omkring 6 miljoner ton, jämfört med en efterfrågan på 3,3 miljoner ton under 2025. Det betydande kapacitetsöverskottet gör att specialisering, pro-

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

duktivitet och förmågan att utveckla produkter med högt förädlingsvärde blir allt viktigare.

Nya tillväxtområden öppnar möjligheter På längre sikt pekar analyserna mot nya tillväxtmöjligheter där aluminiumets låga vikt, goda ledningsförmåga och höga beständighet kommer väl till pass. Exempelvis i värmeväxlare, industriella värmepumpar och kylsystem för elektronik. Också utbyggnaden av datacenter till följd av den ökande användningen av artificiell intelligens skapar ett växande behov av avancerade kyllösningar. Enligt McKinsey väntas den globala marknaden för vätskekylning av datacenter växa med omkring 38 procent årligen fram till 2030, vilket även kan skapa nya affärsmöjligheter för tillverkare av kylkomponenter och värmeväxlare. Elektrifieringen skapar möjligheter inom energilagring, batterisystem och elektriska komponenter. Aluminium kan exempelvis användas i strömskenor, så kallade busbars, där materialets låga vikt och elektriska ledningsförmåga kan ge fördelar gentemot koppar i vissa tillämpningar. Även om europeisk fordonsindustri går tungt är den en fortsatt viktig marknad. Elektrifieringen driver utvecklingen av lättviktskonstruktioner, batterikomponenter och system för värmehantering, men den internationella konkurrensen och materialvalen förändras varför den europeiska aluminiumindustrin inte kan räkna med att automatiskt få del av den växande efterfrågan. Gemensamt för tillväxtområdena är att de ställer högre krav på mate-

rialegenskaper, tekniskt kunnande och nära samarbete med kunderna, vilket skapar möjligheter för företag som kan erbjuda avancerade och kundanpassade lösningar.

Svensk innovationskraft en konkurrensfördel Svensk aluminiumindustri har goda möjligheter att möta utvecklingen tack vare den höga tekniska kompetensen, avancerade tillverkningen och det nära samarbetet med kunder. Den höga graden av digitalisering, automatisering och nyfikenheten på artificiell intelligens ger förutsättningar att uppnå högre produktivitet, bättre resursutnyttjande och effektivare produktion. Men utvecklingen kräver investeringar, forskning och tillgång till rätt kompetens. Något som stod högt på agendan när den svenska aluminiumbranschen samlades för Aluminiumdagarna i Omberg i september. Politik, kompetensförsörjning och ökad forskning diskuterades varvat med beredskap och de framtidsstrategier som finns angivna i Aluminiumagendan 2030.

Framtidens möjligheter måste tas till vara Aluminium som material kommer att ha fortsatt stor betydelse, men för svensk och europeisk aluminiumindustri handlar framtiden till stor del om förmågan att kunna konkurrera på den globala marknaden. Tillgång till energi och råvaror, teknisk utveckling, kompetens och effektiva produktionsprocesser blir avgörande. Innovation, ökad cirkularitet och nära samarbete längs värdekedjan stärker möjligheterna, samtidigt som miljö- och klimatpåverkan kan minskas.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Svensk aluminiumindustri visade upp sig på världens största aluminiummässa

en 6–8 oktober samlades aluminiumindustrin i tyska Düsseldorf för Aluminium 2026, en av branschens viktigaste internationella mötesplatser. För första gången deltog svenska företag i en gemensam svensk paviljong, där besökarna fick möta svensk kompetens, innovation och industriell utvecklingskraft. Under tre intensiva mässdagar var den svenska paviljongen mötesplats

för internationella kunder, samarbetspartners och branschkollegor. Här presenterade Profilgruppen, Holsby Metall, Interal, Ahlins i Habo och Klarvik sina verksamheter och skapade möjligheter att knyta nya kontakter, stärka befintliga relationer och visa upp svensk aluminiumindustris erbjudande på den globala scenen. – Det är inspirerande att se hur mycket svensk aluminiumindustri har att erbjuda. Vi har företag med hög teknisk kompetens, stor innova-

tionskraft och ett starkt engagemang för hållbar utveckling. Den svenska paviljongen gav ett utmärkt tillfälle att visa upp allt detta för en internationell publik, säger Melinda Lemke, generalsekreterare för Svenskt Aluminium. Mässan präglades också av diskussioner om den europeiska industrins konkurrenskraft, cirkularitet och behovet av långsiktigt hållbara förutsättningar. – Aluminium är ett framtidsmaterial med stor potential, men vi står

också inför betydande utmaningar. För att svensk och europeisk aluminiumindustri ska fortsätta utvecklas behöver vi stärka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för investeringar i hållbar och cirkulär produktion. Här är det internationella samarbetet avgörande, säger Melinda Lemke. Den svenska paviljongen blev därmed inte bara en plats för affärsmöten, utan också en viktig arena för att stärka Sveriges position inom den internationella aluminiumindustrin.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

By private, with permission of the author - Private collection, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1057532

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Vem minns idag en Vincent Black Lightning? 48

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

å har det då återigen varit LME-vecka, den tid på året då basmetallfolket samlas i London för att diskutera nästa års avtal, dricka sprit och förhoppningsvis även äta en och annan god middag. Det sistnämnda något tveksamt då det har en tendens till att bli spring på mottagningar och småplock istället för bönor och fläsk. Föga förvånande har det detta år varit mycket fokus på AI och dess framtida påverkan på den egna plånboken, eller var det påverkan på metallsituationen. Ett av höstens samtalsämnen är således hur AI ställer till det på metallmarknaden. För oss på aluminiumsidan kan det bli lite enahanda då allt fokus blir på koppar och hur stora tonnage som AI och datacenterutvecklingen kommer att sluka. Det råder ingen hejd på euforismen kring AI och man kan nästan projicera utvecklingen som en rak linje upp i 45–60 graders lutning även för metaller. Eller kan man det? När allt låter för bra för att vara sant så är det ju normalt dags att dra öronen åt sig, och även om AI utvecklingen är stark så behöver det inte betyda att all koppar kommer att behövas där. Fler och fler börjar också tveka och frågar sig var både pengar och energi skall komma från. Ett annat samtalsämne är förstås Mellanöstern och situationen Iran vs. USA, men där har ju inget nytt framkommit och anklagelser kastas fram och tillbaks medan resten av världen ser på när oljepriserna skjuter i skyarna. En bubblare som lanserades under veckan var frågan om mellanårsvalen i USA och deras påverkan på metallerna. En analytiker hade gått tillbaks genom åren och kunde konstatera att åren med mellanårs-

val hade en tendens att påverka en metall som aluminium negativt prismässigt. USA och påverkan på aluminium kom även i fokus i diskussioner kring tullkriget mellan USA och Kanada. Det är nu många som tror att USA kommer att sänka tarifferna för aluminium från 50 till 25 procent. Man kanske borde säga tvingas sänka, för de som påverkats mest av nuvarande nivå är ju amerikanerna själva. Om en sådan sänkning kom, vilken effekt skulle den då få? Ja, självklart skulle den sänka de inhemska amerikanska priserna drastiskt och premierna som nu ligger på 2300 - 400 USD/mt kanske då hamnar närmare 15 - 600 dollar per ton. Samtidigt som ett sådant scenario sänker kostnaderna i USA riskerar de att ge motsatt effekt i Europa där premien nu ligger kring 550 – 580 dollar och då riskerar att höjas till nivåer runt 1000 USD per ton. Det blir nästan lite absurt när man önskar att jänkarna tar bort sina vansinnestariffer, för samtidigt öppnar man då upp för och indirekt hoppas på högre kostnader för europeiska konsumenter. Om man gräver lite djupare skulle man kunna påstå att den höjda premienivån är en effekt av situationen i Mellanöstern med både missiler mot produktionsområden och stängningen/strypningen, eller

lockas man nästan säga kidnappningen, av Hormuzsundet. Samtidigt som detta pågår så går också den europeiska bilindustrin igenom en av efterkrigstidens värsta situationer. Nu senast var det Volvos tur att bekänna färg. Men Volvo är i det stora hela en volymmässig marginalspelare trots en produktionsvolym runt 700 000 bilar, det verkliga elddopet sker som ni vet längre söderut. Tyskland framstår som mest drabbade men mycket av det är för att de fram till nu hållit emot. Det är svårt att vara optimistisk och betydligt lättare att dra parallellerna med de japanska motorcyklarnas framfart för 50 - 60 år sedan. Vem minns idag en Matchless, AJS eller Vincent motorcykel? Prismässigt då, jag metallen känns lite avsomnad minst sagt och draget i marknaden saknas, konjunkturen är inte som man skulle önska så logiskt sett borde marknaden justeras ner. Men mot det står då risken för Trumps påverkan i form av tariffändringar etc. Aluminiummarknaden i Europa kan komma rejält i kläm och även om metallen prismässigt kanske inte ser så pigg ut kan premiesituationen snabbt kraftigt förändras. När ni läser det här har mellanårsvalet i USA varit och kanske kan man redan då kan se indikationer på policyförändringar.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

"En sak till..."

Staffan Zetterström Staffan Zetterström är krönikör i En sak till… i Aluminium Scandinavia. Han arbetar med industriell utveckling och förändringsledning och är i dag marknads- och försäljningschef på Comptech. Han driver även podden Goldcasting .

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Krönika till sist: Om sanningen

i har haft val här i Sverige och detta räknar jag till en av de grundläggande traditionerna vi har i landet. Kampen om makten har varit hård och tidvis bitter och jag noterar att vi i år på riktigt förlorade en sak: sanningen. Sanningen betyder för mig att man inte svänger runt fakta eller beskriver något som inte hänt som sanning med syftet att vinna fördelar. Alla vi som jobbar med försäljning vet att man inte blir gammal på jobbet om man börjar driva sanningen bortom det sannas gräns.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Bland annat får vi höra att en rad företagsledare hört av sig till V och bett dem byta ut dagens regering och att detta beror på att de vill se ett bättre klimat. På frågor om vem och vilka företag får vi inga svar. Alltså finns de? Är detta sant? Vilka frågor vill de driva? När frågorna inte besvaras går det heller inte att bedöma sanningshalten i uttalandet. Och då tycker jag att man har all anledning att fortsätta ställa frågor. Men vad är det jag då tänker på och hur hör det ihop med en krönika i en branschtidning om aluminium? Svaret är att jag misstänker att vi alla som jobbar inom industrin vill

se stabila regeringar med regelverk som funkar rimligt och att förändringar sker med eftertanke för att följa med i utvecklingen, för företagandets skull men även för landets framgång i den internationella konkurrensen. Om jag som marknadsförare skulle börja svänga mig med osanningar skulle jag få sparken. Och detta med all rätt. I näringslivet finns dessutom regler för vilka påståenden vi får använda i vår marknadsföring. Den stora frågan jag ställer mig är om vi inte borde ställa samma krav på våra politiker. För hanteringen av sanningen verkar ju gå åt fel håll och någonstans måste man ju börja markera, tänker jag. OK, konstaterar ni som läser detta, politiker är politiker, so what? Men kanske får vi helt enkelt de politiker vi förtjänar när allt fler fattar beslut utifrån känslor, klick och osanningar?.

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.hydal.se

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.voilap.com

holsbymetall.se

www.aluminium.se

www.alu.se

invexmetal.com

Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.ejderstedts.se

www.fomindustrie.com

Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

A-LACKERING AB Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

HOLSBY METALL AB

Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn Tel: 0383-24 60 00 Fax: 0383-76 39 43 info@holsbymetall.se www.holsbymetall.se

HPG AB

Industriv 6, 845 94 Hackås Tel: 072-353 30 16 Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se

HYDAL COMPONENTS AB

Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

INTERAL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB

Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MM TECH CAST AB

SARLIN FURNACES AB

MASTEC CCTECH AB

Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Olofsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SCHLÖTTER SVENSKA AB Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VOILÀP SCANDINAVIA AB Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.voilap.com

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN Anodisering Ahlins i Habo AB

Bockning Extral Holsby Metall AB Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB A-Lackering AB Extral Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB A-Lackering AB Extral Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning A-Lackering AB Holsby Metall AB Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning A-Lackering AB Alutrade AB Extral Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Smide/Varmpressning Holsby Metall AB Trumling Ahlins i Habo AB

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbearbetning Ahlsell Maskin AB Maskinpartner AB Voilàp Scandinavia AB Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Voilàp Scandinavia AB Kapning Voilàp Scandinavia AB Stansning Voilàp Scandinavia AB

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Holsby Metall AB Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

RÅDGIVNING/ UTBILDNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB

Precisionsgjutning HPG AB Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning

Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Chemetall AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Gjutgods Bearbetning av gjutgods HPG AB Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Metallförsäljning Plåt, lackerad Profiler, rör Alutrade AB Holsby Metall AB Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Plåt, slät Alutrade AB Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Holsby Metall AB Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Passivering Mastec CCTech AB

Förgyllning Brink Förnicklingsfabriken AB

Pulverlackering A-Lackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Förkromning Brink Förnicklingsfabriken AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB Schlötter Svenska AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Förkoppring Brink Förnicklingsfabriken AB

Slipning Extral Hydro

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Trumling Ahlins i Habo AB ProfilGruppen

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Kemisk förnickling med teflonimpregnering Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning MacDermid Scandinavia AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Elektrolytisk metallbeläggning MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning MacDermid Scandinavia AB Kemisk metallbeläggning MacDermid Scandinavia AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR: Anodisering Chemetall AB Schlötter Svenska AB

Kromfri passivering MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB

Avfettning Chemetall AB Schlötter Svenska AB

Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

Skärvätskor Chemetall AB

Ytbehandlingsanläggningar Schlötter Svenska AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

RÅDGIVNING

Avfettning Schlötter Svenska AB

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Eftertätning Schlötter Svenska AB Elektrolytisk metallbeläggning Schlötter Svenska AB Fosfatering Schlötter Svenska AB Infärgning Schlötter Svenska AB Kemisk metallbeläggning Schlötter Svenska AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: E-post:

Hemsida:

Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐ Bockning ☐ CNC-Stansning ☐ Kapning ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Montering ☐ Perforering ☐ Profilbearbetning ☐ Skärande bearbetning ☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐ Bockning ☐ Fräsning ☐ Kapning ☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning ☐ Friction Stir Welding ☐ Lödning ☐ MIG-svetsning ☐ Nitning ☐ Reparationssvetsning ☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Gänginsatser ☐ Specialskruv ☐ Lim ☐ Lod, fluss ☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐ Tejp ☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING

☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐ Allt för gjuteriet ☐ Avgasningsenheter ☐ Blacker ☐ Eldfasta produkter ☐ Flussmedel ☐ Isolationsprodukter ☐ Keramiska filter ☐ Kokiller och verktyg ☐ Pressgjutmaskiner ☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐ Bearbetning av gjutgods ☐ Kallflytpressning ☐ Kokillgjutning ☐ Lågtrycksgjutning ☐ Metallgjutning ☐ Modelltillverkning ☐ Precisionsgjutning ☐ Pressgjutning ☐ Sandgjutning ☐ Smide

☐ Mekaniserad svetsning ☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐ Motståndssvets ☐ Plasmasvets ☐ Svetsmaskiner ☐ Tillsatsmaterial

☐ Litteratur, läromedel

MATERIAL

☐ Konstruktionsfirma

☐ Fästelement ☐ Blindnitar ☐ Självstansande nitar ☐ Stuknitning

Information

Konstruktion

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2026

Laboratorier ☐ Analystjänster ☐ Skadeutredningar

Metallförsäljning ☐ Band, lackerade ☐ Band, olackerade ☐ Börsaffärer ☐ Gjutaluminium ☐ Plåt, lackerad ☐ Plåt, olackerad ☐ Plåt, slät ☐ Profiler, rör ☐ Profiler, special ☐ Råvaror

Utbildning ☐ Konstruktörskurser ☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐ Anodisering ☐ Beläggning av skyddsplast ☐ Blästring ☐ Dekorativ slipning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Elförtenning ☐ Elpolering ☐ Glaspärleblästring ☐ Gulkromatering ☐ Hårdanodisering ☐ Hårdanodisering och beläggning ☐ Infärgning ☐ Kemisk förnickling ☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kemisk polering ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Mekanisk polering ☐ Metalonbeläggning ☐ Nickel/tenn ☐ Pulverlackering ☐ Screentryck ☐ Silketryckning ☐ Slipning ☐ Tampongtryckning ☐ Teflonbeläggning ☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning ☐ Blästermaskiner ☐ Blästring ☐ Eftertätning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Fosfatering ☐ Infärgning ☐ Kemisk metallbeläggning ☐ Kromatering ☐ Slungrensmaskiner ☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 500:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Missa inte nästa nummer! PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark. — Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner. Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

AluScan_2605