Aluminium Scandinavia nr 5-2023

NOVEMBER 2023 NR 5

BRANSCHMÖTE – ALUMINIUMDAGARNA SID 26

Teknikdag i Unnaryd sid 22-23

www.aluminium.nu

next level

INNEHÅLL 12 Ny tjänst hjälper företag minska koldioxidutsläpp 13 Dubbel ASI-certifiering Markerar viktig milstolpe inom hållbarhet

14 Återvinning, energiförbrukning och CO2-emissioner vid omsmältning 20 Ny analys

14 Återvinning, energiförbrukning och CO2-emissioner vid omsmältning Återvinning av aluminium kräver endast 5 % av energin som går åt för att tillverka aluminium från jungfrulig råvara, sägs det. Men stämmer det?

Globala aluminiumorganisationer välkomnar en ny OECD-analys av klimatpåverkan av subventioner inom aluminiumindustrin.

22 Teknikdag i Unnaryd I oktober arrangerade Unnaryd Modell ”Öppet hus och teknikdag” där man bjudit in kunder och leverantörer.

24 Design och visioner 26 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

31 NASA:s 3D-printade raketmunstycke klarar heta eldprov 24 Fem inspirerande aluminiumdesigner på London Design Festival

28 European Aluminiums höstkonferens i Wien Det som händer inom aluminiumindustrin i Europa påverkar Sverige!

34 Metallbulletiner Börsnytt

33 De lägger rabarber på batteriåtervinning NÄSTA NUMMER 6/2023 Utgivning: 7 december 2023 Materialdag: 20 november 2023 Omslag: Bello!-bänken designad av Lars Beller Fjetland och tillverkad av Hydro.

Se artikel sid 32-33.

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 5 · November 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Aluminum Technology Forum: Driving Sustainability Den 2 november 2023, Detroit, USA arrangerar The Aluminium Association en endagskonferens med fallstudier, paneldiskussioner och tekniskt innehåll som lyfter fram de senaste framstegen inom aluminiumkonstruktioner och processer.

Några av talarna är: • Alan Amici från Center for Automotive Research • Mark Mikolaiczik tidigare Ford Motor Company • Jianfeng Wang och Adam Hodges från General Motors • Chris Koffler från Sphera • Jamie Skovron och Alex Trinick från Atlas Copco • Ed Pleet från Shape Corp.

• Sacheen Bekah från Kirchhoff Automotive Mer information och anmälan hittar du på https://www.aluminum.org/events/aluminum-technology-forum-driving-sustainability

4

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Källa: SolarPowerEurope, European Commission, By Arnau Busquets Guàrdia.

EU NÅR MÅLET FÖR FÖRNYBAR ENERGI I FÖRTID Den kraftiga tillväxten inom solkraft i EU leder till att många länder kommer att nå sina 2030-mål för förnybar energi tidigare än förväntat, enligt nya data, skriver tidningen Politico.

Inom EU adderades 41 gigawatt ny solkraft under 2022, en ökning med 40 procent jämfört med året innan. Prisfall för solpaneler från Kina och Ukrainakriget som ökar incitamentet har drivit tillväxten. Samtidigt finns oro över att solkraftens tillväxt kan minska när elpri-

serna sjunker på dagen. För att fortsätta utvecklingen krävs bättre nät och lagringslösningar. Trots detta har förnyelsebar energi överraskande överskridit förväntningarna och kan vara en viktig faktor i klimatförändringsbekämpningen.

Läs mer på: https://www.politico.eu/article/ solar-power-global-emissions-climate-crisis-eu-blindsided-by-spectacular-solar-rollout/?ref=warpnews.se

ALUMINIUM FÖR DINA CIRKULÄRA PRODUKTER Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.

Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar!

Läs mer på stenaaluminium.com

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Vi har gjort en fantastisk rolig resa säger Mattias Söderqvist, vd Alutrade AB.

Aluminiumföretag firade 40-årsjubileum I år var det hela 40 år sedan som Alutrade AB grundades av Christer Björstad. Det hela började vid ett brunt skrivbord under en trappa i Vetlanda, 1983. Efter 16 år i aluminiumbranschen hade Christer en bild av vad han ville åstadkomma. Affärsidén var enkel men slagkraftig: att sälja det som inte fanns att få tag på i Sverige, det lite udda och svåra. Det gick vägen! Företagets småländska värderingar har också hela tiden genomsyrat företaget. Att bygga upp företaget utan lånade pengar och i stället spara ihop till investeringar var redan från början viktigt för Christer

6

Björstad, och även om det gjort att företaget vuxit långsamt har det idag resulterat i att företaget står säkert även under perioder då marknaden är oförutsägbar.

Sedan företaget flyttade till nuvarande adress på norra industriområdet har affärsmodellen utvecklats till att bli en helhetsleverantör av aluminium. Idag kan företaget leverera allt från standardprofiler, lagerhållning och bearbetning av aluminiumprodukter och kan hjälpa sina kunder med att utveckla och ta fram skräddarsydda specialprofiler i aluminium.

– Det som är vår styrka är vår kunniga personal som verkligen kan aluminium och kan ta kunderna från en första idé hela vägen fram till färdig produkt, säger Mattias Söderqvist som sedan 2012 är vd för Alutrade. Vi har kundfokus och engagemang som två av våra värdeord och det är något som vi verkligen lever efter. Är man inte engagerad så passar man inte på Alutrade.

Företaget har under de senaste åren vuxit i snabb takt och har fått bygga ut sina lagerlokaler två gånger de senaste fem åren. Omsättningen har ökat från 175 miljoner kronor 2018 till 314 miljoner kronor 2022.

– Det är en fantastiskt rolig resa. Ibland tror man ju knappt att det är sant, men samtidigt är jag inte förvånad, säger Mattias Söderqvist. Vi har en stark teamkänsla och alla på företaget strävar efter att hela tiden bli bättre och bättre på det vi gör. Vår vision är att vi ska vara bäst på aluminium i Norden och det är någonting vi tar på allvar.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Hur aluminium skyddar vår mat och mediciner Enligt Världshälsoorganisationen WHO går 30 % av maten i utvecklingsländer förlorad på grund av brist på förpackningar. Förpackningar minskar avfallet med tio gånger mer än de genererar. Om innehållet skadas på grund av otillräcklig förpackning, uppstår tio gånger mer avfall jämfört med rätt förpackningstillverkning.

Olika livscykelanalyser visar att aluminiumförpackningar och hushållsfolie bidrar med mindre än 10 % av miljöpåverkan under en produkts livscykel, inklusive produktion, beredning och konsumtion.

En studie av kaffeförsörjningskedjan visar att endast 10 % av den totala energiförbrukningen mellan produktion och användning av kaffe kan tillskrivas förpackningar, jämfört med 50 % för kaffeproduktion, 35 % för beredning och hantering och 5 % för andra delar av kedjan.

I mjukostens försörjningskedja utgör aluminiumfoliens energiförbrukning, även om metallen inte återvinns efter användning, mindre än 10 %.

Således sparar rätt matförpackning mer resurser än vad som behövs för att producera dem. Lätta förpackningar minskar bränsleförbrukning, transportutsläpp och förenklar hantering i detaljhandeln. Ett exempel är aluminiumdryckesburken, som möjliggör transport av dubbelt så mycket volym per lastbil jämfört med traditionella material. Det är en effektivare och miljövänligare transportmetod med fördelar som hyllpåverkan och produktskydd.

Läs mer på The Aluminium Story https://thealuminiumstory.com

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

SIP METALLISKA MATERIAL PROGRAMKONFERENS

Novelis tecknar avtal om att utöka samarbetet med Airbus Novelis har meddelat att de har förnyat sitt kontrakt med Airbus.

– Vi är glada över att fortsätta arbeta med Airbus samtidigt som vi

främjar utvecklingen av värdefulla produkter på våra anläggningar i Koblenz och Zhenjiang.säger Steve Fisher, VD och koncernchef,

Novelis Inc. Novelis kommer att förse Airbus med aluminium speciellt för flygplansfamiljen A320.

VISSTE DU ATT...

Under andra världskriget använde man tunna aluminiumremsor för att störa ut radar. Denna teknik används än idag om än lite modifierad.

8

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Den 13-14 mars 2024 är det åter dags för Metalliska materials Programkonferens.

Programkonferensen 2024 kommer som vanligt att genomföras på Skogshem & Wijk på Lidingö i Stockholm.

Missa inte att lägga till datumen i kalendern redan nu! Under hösten kommer program med anmälan att presenteras.

Mer info Mer information på www.metalliskamaterial.se.

- SINCE 1946 -

UPPTÄCK

möjligheterna med Candor • Komplett anodiseringsprogram • Komplett krom- och fosfatfritt program • Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus

www.lppressgjuteri.se

Diplom

Candor Sweden AB Box 946 • S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com

Utbildningar inom aluminium

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för lednings grupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedja n, standarder och återvinnin g. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produktanvändning för aluminium gods.

Diö 2023-03-10 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

bryne.se

AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

info@bryne.se +46 730 222 987

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

DATRON TECH DAY Tidigare i år arrangerade Datron Tech day där man bland annat visade den nya medlemmen i MLCube-familjen, smarta automationslösningar, hur man producerar spegelytor med

lämpligt fräsverktyg och mycket mer. Se filmen där Marc Reis från Datron går igenom vad som visades på https://youtu. be/O9umpZEnjJI?si=-l5hOUQBLQcsebag

NY PODDRADIO OM ATT TJÄNA PENGAR I GJUTERIBRANSCHEN Finns det några pengar, eller är det bara att pressa alla för att spara några ören ören?

Det är frågan som Staffan Zetterström och Fabian Niklas ställer sig när dom startade

10

podden Goldcasting. En rolig och informativ podd som är intressant att följa.

Du hittar podden på Spotify eller https://goldcasting.substack.com

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Partnerskap kring hållbart aluminium i Kina godkänns Gränges har bildat ett joint venture med Shandong Innovation Group (SIG) för att bygga en återvinnings- och gjutningsverksamhet i provinsen Yunnan i Kina, vilket offentliggjordes den 31 mars 2023. Det samägda bolaget har nu fått nödvändiga godkännanden för att kunna fullbordas.

Detta är ett viktigt steg i vår Navigateplan för hållbar tillväxt. Samarbetet med SIG kommer att ta oss ett stort steg närmare klimatneutralitet 2040 genom att vi ökar våra inköp av hållbart producerade metaller och energi ytterligare, vilket i slutändan skapar mervärde för våra kunder, säger Jörgen Rosengren, VD för Gränges.

Genom det samägda bolaget säkrar Gränges tillgång till primäraluminium med lågt klimatavtryck, energieffektiv leverans från ett närliggande smältverk samt tillgång till förnybar energi för själva gjutningsverksamheten. Produktion kommer att påbörjas under andra kvartalet 2024. Från 2025 avser Gränges Asia att gradvis ersätta den egna gjutningsverksamheten i Shanghai med inköp av motsvarande kapacitet från verksamheten i Yunnan. Vid full produktion förväntas göt från denna verksamhet att minska klimatutsläppen med 80 procent. Detta kommer att väsentligt minska koncernens klimatavtryck och möjliggöra för Gränges att möta efterfrågan på marknadsledande hållbara aluminiumlösningar i Asien.

Ny tjänst hjälper företag minska koldioxidutsläpp

S

tena Recycling lanserar en ny digital tjänst som ska ge företag mer kunskap om hur deras avfallshantering påverkar miljön. Tjänsten visar primärberäknade data för koldioxidutsläpp från deras avfallsoch återvinningsprocesser. Syftet är dels att underlätta företagens hållbarhetsrapportering för de indirekta koldioxidutsläppen, dels att vara ett strategiskt stöd för en omställning till cirkulära affärsmodeller.

– Vi har märkt att spårbarheten blir allt viktigare för våra kunder. De vill veta hur stor koldioxidpåverkan avfallshanteringen ger upphov till.

Vi hjälper sedan länge företag inom tillverkande industri med att få en överblick över hur specifika avfall hanteras. Nu lanserar vi en tjänst som även visar avfallshanteringens klimatpåverkan. Det är ett komplext och omfattande arbete att samla in koldioxiddata för de processer som ligger utanför den egna verksamheten, till exempel transporter. Det

12

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

arbetet vill vi underlätta. Det kommer även att hjälpa transportsektorn att minska sina koldioxidutsläpp, säger Anna Sundell, hållbarhetsoch kommunikationschef för Stena Metallkoncernen. Ökade förväntningar på företag och en striktare lagstiftning inom hållbarhetsredovisning driver på behovet av att kunna redovisa klimatpåverkan för hela värdekedjan. Men det finns även andra fördelar med kundspecifika klimatdata menar Anna.

– Tack vare att vi tar hand om hela värdekedjan från avfall till ny insatsvara får vi en bra överblick över var i avfallshanteringen som den största klimatpåverkan uppstår.

Den här tjänsten synliggör vilka avfallsströmmar som har störst miljöpåverkan. Den kommer att ge oss och våra kunder ett ännu bättre stöd, dels i strävan mot minskade koldioxidutsläpp, dels som ett analysunderlag i utvecklingen av nya cirkulära lösningar. Något som ger både högre miljövinster och en bättre lönsamhet.

Granskad av RISE CO2 Impact Plus är en digital tjänst och bygger på primärdata som registreras i Stena Recyclings affärssystem. Det går att se och jämföra koldioxidutsläpp per materialslag, anläggning och år. Metoderna för att beräkna data har blivit granskade av Sveriges forskningsinstitut RISE Research Institutes of Sweden.

– Stena Recyclings mätmetod har genomgått en kritisk granskning av oss på RISE och vi bedömer att tjänsten håller en hög kvalitativ nivå. Vi ser fram emot att följa hur detta kan komma att hjälpa företag att förstå och på sikt minska sina koldioxidutsläpp, säger Diego Peñaloza, Senior LCA Researcher på RISE. CO2 Impact Plus kommer att rullas ut stegvis under hösten 2023 i Sverige och i andra europeiska länder under 2024.

För mer information: https://www.stenarecycling.com/sv/ kundportalen/c02-impact/

Att säkerställa att våra aluminiumprodukter är ansvarsfullt inköpta och producerade är ett fundament i vår hållbarhetsstrategi, säger Sofia Hedevåg, SVP Sustainability på Gränges.

Dubbel ASI-certifiering

G

Markerar viktig milstolpe inom hållbarhet

ränges produktionsanläggning i Konin, Polen, har erhållit dubbla certifieringar enligt Aluminium Stewardship Initiative:s (ASI) Performance Standard och Chain of Custody Standard. Därmed har Gränges nått sitt mål att alla anläggningar ska vara ASI-certifierade senast 2025.

ASI är en global och ideell flerpartsorganisation som tillhandahåller standarder och certifieringar och som arbetar för att maximera aluminiumets bidrag till ett hållbart samhälle. Per idag har Gränges certifierat samtliga valsningsanläggningar globalt.

– Att säkerställa att våra alumini-

umprodukter är ansvarsfullt inköpta och producerade är ett fundament i vår hållbarhetsstrategi. Certifiering mot ASI:s standarder ger våra kunder den transparens och spårbarhet som de behöver för att säkerställa ansvarsfullt producerade produkter. Det är också ett tydligt kvitto på Gränges ledarskap inom hållbarhet i aluminiumbranschen, säger Sofia Hedevåg, SVP Sustainability på Gränges.

– Verksamheten i Konin är en del av Gränges sedan 2020. Mycket har gjorts på kort tid för att anpassa affären till Gränges ambitiösa mål vad gäller hållbarhet i hela värdekedjan.

Att samtliga produktionsanläggningar nu är certifierade stärker Gränges konkurrenskraft och erbjudande gentemot kunder globalt, säger

Fredrik Spens, President, Gränges Europe.

Gränges satte 2019 målet att ASI-certifiera samtliga produktionsanläggningar senast 2025. Gränges Powder Metallurgy i Saint Avold, Frankrike, inkluderas inte i scopet för certifieringar.

Om ASI:s standarder ASI:s Performance Standard definierar principer och kriterier för miljö, socialt ansvar och styrning, med syfte att adressera hållbarhetsfrågor i aluminiumets värdekedja. Chain of Custody-certifieringen säkerställer att Gränges produkter är ansvarsfullt inköpta och producerade i hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till slutprodukt..

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

13

Aluminium reagerar med syre och genererar mycket värme när metallen återgår till sitt naturtillstånd.

Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Återvinning, energiförbrukning och CO2-emissioner vid omsmältning Återvinning av aluminium kräver endast 5 % av energin som går åt för att tillverka aluminium från jungfrulig råvara, sägs det. Men stämmer det? Nej, det gör det inte. Det är faktiskt som så att förlusterna i en ineffektiv omsmältningsprocess vid återvinning av aluminium ger en mycket högre energiförbrukning, om de räknas med.

I

tidernas begynnelse, alltså när vi började återvinna aluminium, räknade man energibesparingen baserat på att förbrukningen för att tillverka aluminium från jungfrulig råvara är 20 000 kWh och att återvinna aluminium krävde 1 000 kWh. Ja, det blev 5 %. Men man räknade inte med metallförlusterna.

Alla vet att det blir metallförluster när man återvinner metall, så varför tar man inte med det i beräkningarna? Vi försöker här reda ut vad det innebär om man tar med metallförlusterna i energiberäkningen av aluminium för att därmed få en siffra på energin som avspeglar verkligheten och så att vi därmed lär oss återvinna med mindre förluster.

Häng med!

I återvinningsprocessen oxideras alltid en del av aluminiumet eftersom det uppvärmda aluminiumet reagerar med syre. Oxiderna

blir föroreningar i aluminiumet.

Det är viktigt för förståelsen att skilja på oxider som kommer med råvaran och oxider som bildas i återvinningsprocessen. Oxider som kommer med råvaran, dvs som härrör från råvarans applikation i sitt tidigare liv, går inte att påverka i återvinningsprocessen. Oxider som bildas i återvinningsprocessen kan man däremot påverka genom att förbättra återvinningsprocessen. Preparation av råvara, lagring och omsmältning är alla källor till oxidering under återvinningsprocessen. Vi kommer här fokusera endast på omsmältningen då det vanligtvis är den största källan till oxidation.

Begreppet ”utbyte”, som är uttryckt i procent, är massan av den metall som tillverkats vid återvinning dividerats med massan av den använda råvaran. Det maximala utbytet fås när återvinningsprocessen inte har

några förluster alls, vilket förstås aldrig är fallet i praktiken. Förlusterna ligger någonstans mellan 1 % och 100 %. Vid 100 % oxideras allt aluminium och inget aluminium återvinns, vilket sker till exempel när folierade produkter, som till exempel kaffekapslar, återvinns i gaseldade ugnar. En låg förlust innebär att processen är anpassad till råvaran, där så låga förluster som 1 % åstadkoms när till exempel tackor smälts ned i effektiva ugnar.

Skal av oxid Som sydsvensk gillar jag att göra jämförelser med potatis. Råvaran potatis, där fruktköttet skyddas av skalet, kan jämföras med en skrotråvara där aluminiumet skyddas av oxid.

Färskpotatis har ett tunt skal och vinterpotatis ett tjockt. När man skalar små färskpotatis blir andelen skal ändå stor, jämfört med stora färsk-

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

15

Preparation av råvara är viktigt för slutresultatet. Olika utrustning ger olika bra utbyte, även för potatis.

potatisar. Andelen skal per viktenhet blir mer för små potatisar är stora. Är skalen 1 millimeter tjockt blir utbytet vid skalningen 86 % för en 2 cm lång potatis, och 95 % för en 6 cm lång potatis. Vinterpotatisen har å andra sidan 2 mm tjockt skal vilket ger 73 % för en 2 cm lång potatis, och 90 % för en 6 cm lång potatis. Storleken på potatisen har alltså en stor påverkan på utbytet och små potatisar har ett lägre utbyte jämfört med större. Hur är det då med aluminiumskrot?

Ytan hos aluminium som lagras varmt och fuktigt oxiderar. Precis som för potatis har alltså en skrotråvara som lagrats länge ett tjockare skal än olagrat skrot. Eftersom skalet på skrotråvara, alltså oxiden, inte återbildas till metall så ger tunna oxider ett bättre utbyte än tjocka oxider, och liksom för potatis ger små råvaror ett lägre utbyte än stora. En stor skrotråvara med 50 cm tjocklek har en oxidtjocklek på kanske 2 mikrometer. Det maximala utbytet för

16

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

denna komponent är då 99,7 %. Spån från maskinbearbetning är också en råvara vid återvinning med en tjocklek på 1 mm. Samma oxidtjocklek som ovan ger ett maximalt utbyte på 88 % för spån, på grund av att andelen yta i förhållande till tjockleken är mycket större för spånor än komponenter. Inte ”potahto, potato” alltså, utan storleken har betydelse.

Oxidation vid omsmältning När aluminium hettas upp så reagerar syre från luften med aluminiumet och skapar en tjockare oxid. Ju längre tid och ju högre temperatur desto mer oxid. Samma process skapar alltså ett lägre metallutbyte för en tunnare råvara, men det finns flera sätt att minska oxideringen vid omsmältning, speciellt för tunnare skrotråvaror. En snabb uppvärmning, och en snabb nedsmältning, är att rekommendera. Aluminiumskrot som är omgiven av fukt eller or-

ganiska material som skärvätska eller plastfolie oxiderar mer vid hög temperatur. Det handlar om att ta bort så mycket av det omgivande syret som möjligt från skrotet, vilket kan göras i prepareringssteg innan omsmältningen, som till exempel när färg tas bort genom bestrålning med infrarött ljus. Det bästa sättet att smälta skrotet är att så snabbt som möjligt få skrotet att sjunka ned under ytan på den smälta metallen. Då blir materialutbytet högt.

Smältugnar där varma luftflöde eller flammor från en brännare värmer råvaran ger en hög yttemperatur på skrotet, därmed mer oxidering. Fint skrot som inte snabbt rörs ned under badytan blir snabbt oxiderat. Oftast är det kritiska steget för smältutbytet tiden som råvaran är i ugnen osmält. Även höga yttemperaturer på den smälta metallen är förödande för smältutbytet, vilket sker när en högeffektiv brännare är direktriktad på en stillastående smältbadyta.

Energiförbrukning vid omsmältning Vad händer då när syre reagerar med aluminium och bildar aluminiumoxid? Jo, metalliskt aluminium oxideras till dess grundtillstånd, det vill säga som vi finner aluminium i naturen. När ett ämne återgår till sitt naturtillstånd så skapas värme och man säger att processen är exoterm.

Man kan se det som att en del av den mängd energi som tillförs vid elektrolytprocessen när metalliskt aluminium tillverkas från aluminiumoxid betalas tillbaka i form av värme. Aluminium som oxiderar frigör stora mängder värmeenergi.

I räkneexemplet använder vi oss av ett värmetillskott på cirka 5 kWh per kilo oxiderad aluminium, vilket vi kan kalla oxideringsenergi. De 78 kg och 386 kg som i räkneexemplen oxiderar skapar då cirka 389 kWh respektive 1 928 kWh oxideringsenergi. Oxiderna är inte ren aluminiumoxid utan innehåller föroreningar vilket gör det kostsamt att återanvända i elektrolytprocessen. Dessa förorenade oxider blir därmed inte åter metall, utan avfall.

Omsmältningsenergin är det direkta energitillskott i form av bränsle eller elektricitet som går åt för att värma upp råvaran från rumstemperatur och att omvandla den fasta metallen till flytande form.

Energin som krävs vid omsmältning är knappt 400 kWh per ton smält aluminium, men med förluster så ligger den typiskt mellan 500 och 1 000 kWh per ton producerad aluminium beroende på ugnstyp och process. I vårt räkneexempel använder

RÄKNEEXEMPEL OXIDATION Om man sätter 1000 kg skrot i en ugn och får ut 900 kg respektive 700 kg så är metallutbytet 90 % respektive 70 %. Skrotet under sin livscykel har blivit oxiderat till 3%, och återvinningen oxiderar råvaran 7 % respektive 27 %. Av ett ton skrot har 70 kg respektive 270 kg i återvinningsprocessen förvandlats från en aluminiumråvara till avfall. För att beräkna energiförbrukning per tillverkat ton aluminium måste vi dividera skrotvikten med utbytet (se Aluminium Scandinavia nr 4 2023). Värmetillskott är 5 kWh per kilo oxiderad aluminium.

Energiförbrukning vid omsmältning och oxidering av aluminum 90 % utbyte: Omsmältningsenergi: 750 kWh/0,9 = 833 kWh. Oxidationsenergi: 70 kg/0,9*5 kWh/kg=389 kWh Totalt: 1222kWh 70 % utbyte: Omsmältningsenergi: 750 kWh/0,7 = 1 071 kWh. Oxidationsenergi: 270 kg/0,7*5 kWh/kg=1 928 kWh Totalt: 3 000 kWh Energin som går åt för att tillverka ett ton aluminium från jungfrulig råvara är 17 000 kWh. Energiförbrukningen vid återvinning blir med de beräknade energiförbrukningarna 7 % till 18% av jungfrulig tillverkning.

vi oss av medelenegin på 750 kW, vilken tillförs med ett bränsle eller elektricitet för att värma upp råvaran i ugnen. I förra numret berörde vi energiförbrukning och utbyte och givetvis är det energiförbrukning per producerat ton som ska användas i beräkningen och inte förbrukningen per ton råvara.

Förluster som anges i räkneexemplen är typiska för normal återvinning med gaseldade ugnar och preparerad råvara och ska återspegla dagens återvinningspro-

cess. Beräkningsexemplen nedan är därför gjorda med ett utbyte på 10 % respektive 30 %, där 3 % av råvaran oxiderats under skrotets tidigare livscykel. Se vidare räkneexempel oxidation.

De ursprungliga 5 % som beräknats som energiförbrukning för återvinning jämfört med tillverkning av jungfrulig aluminium är i själva verket ett värde mellan 7 och 18 %, beroende på vilka skrotråvaror som finns. Hur blir det om vi också räknar med att kretsloppet kompenseras?

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

17

RÄKNEEXEMPEL DÄR KRETSLOPPET KOMPENSERAS Om vi tänker oss att kompensera en förlust av oxiderad aluminium i återvinningsprocessen med aluminium tillverkad från jungfrulig råvara, så blir den totala energiförbrukningen vara 2 548 kWh respektive 9 562 kWh per ton återvunnen aluminium vilket är 15 till 56 % av den energi som går åt att framställa jungfrulig aluminium (17 000 kWh/ton).

Energiförbrukning vid kompensation för oxiderad aluminium 90 % utbyte: 70 kg/0,9 = 78 kg. Energi (jungfrulig aluminium): 78*17=1 326 kWh Direkt och oxidationsenergi (se exempel ovan): 1 222 kWh Totalt: 1 326+1 222=2 548 kWh 70 % utbyte: 270 kg/ 0,7 = 386 kg. Energi (jungfrulig aluminium): 386*17=6 562 kWh Direkt och oxidationsenergi (se exempel ovan): 3 000 kWh Totalt: 6 562+3 000=9 562 kWh Aluminium har ett skyddande lager av oxid, Ju större bitar skrotet har desto lägre andel oxid. Bilden visar pre-konsumentskrot av profil från 6000-serien.

Kretsloppet kompenseras Vad händer om vi också tar med den energi som går åt att återskapa den förstörda metallråvaran vid återvinning när prima metallråvara omvandlas till oxid? För i ett slutet kretslopp, som aluminium faktisk är, så måste ett bortfall från kretsloppet ersättas med nytt aluminium för att uppnå balans i ett cirkulärt system. För varje kilogram aluminiummetall som faller ur systemet genom oxidation behöver 1kg aluminium från jungfrulig råvara nyproduceras. För att tillverka ett kilo aluminium från jungfrulig råvara så går det åt 170 kWh, vilket därmed är energin som krävs för att kompensera för ett förlorat kilogram. Vi använder

18

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Andelen energi som går åt att återvinna jämfört med jungfrulig framställning blir mellan 14 % och 45 %.

oss av samma exempel som tidigare beräkning men tar också med den energi som krävs för att kompensation för förlorat metall, se räkneexemplet ovan.

Med kompensation så blir energiförbrukningen för återvinning 14 % till 45 % jämfört med jungfrulig tillverkad aluminium vilket är oerhört mycket mer än de angivna 5 %. Och varför skulle man inte kompensera för det förlorade aluminiumet när man beräknar energiförbrukningen?

Hur var det nu med 5 %? Återvinning av aluminium sker idag i alla smältanläggningar för aluminium, från tillverkare av jungfruligt

material till små komponentgjuterier. En av svenska företags främsta grund till att i framtiden förbli konkurrenskraftiga är vårt låga pris och låga emissioner på elektricitet.

I fyrtio år har branschen berömt hur fantastiskt det är att återvinning endast förbrukar 5% av den energi som jungfrulig förbrukar. Med facit i hand borde det i stället ha tagits utvecklingssteg mot lägre förluster så att man idag kunde ha en konkurrensfördel vid hållbarhetsberäkningar.

Den brist på utveckling som visar sig i beräkningarna torde vara uppenbar.

Det går helt enkelt inte längre att blunda för förlusterna när CO2-emissioner beräknas.

Spån från sågning är tunna och små.

Andelen yta i förhållande till vikt är hög. Metallutbytet är känsligare och mer processberoende för fina råvaror som spån

Min devis är att det är helt avgörande för svensk industri att mäta och göra korrekta beräkningar för att satsa på rätt hästar både för företag och inom politik. Floskler och skrönor från förr, som att återvinningsenergin är 5%, är en last som vi behöver komma över. Nästa nummer kommer jag fokusera på CO2-beräkningar vid återvinning vars resultat, i alla fall för mig, var smått chockerade. Vi ska också fördjupa oss mer ett tankesätt att lösa dagens problem, genom att tänka i banor runt degradering. Ett teknikskifte inom återvinning av aluminium är jag säker kommer av sig själv när man inte kan blunda tillräckligt hårt längre.

Skrot i olika storlekar och olika oxidtjocklekar ger olika metallutbyte.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

19

Ny analys Text av Patrik Ragnarsson

Globala aluminiumorganisationer välkomnar en ny OECD-analys av klimatpåverkan av subventioner inom aluminiumindustrin.

20

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

A

luminiumorganisationer i USA, Europa, Kanada och Japan välkomnar en ny rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med titeln ”The climate implications of government support in aluminium smelting and steelmaking”.

Rapporten tittar på hur de nuvarande stöden från regeringar påverkar företag som tillverkar aluminium och stål. Den visar att dessa stöd har ökat produktionen och utsläppen av växthusgaser inom dessa sektorer.

Dessutom har produktionen flyttats till mindre miljövänliga fabriker, främst i Kina och Indien. Rapporten lyfter också fram fördelarna med alternativa stödåtgärder som främjar

Statligt stöd i förhållande till produktion per land inom aluminiumsmältning - topp 10 producenter

Percentage change from the sample average

7 6

5 4 3 2 1

0

CHN

IND

UAE

MYS

SAU

ROU

DEU

NOR

IRN

SVK

Statligt stöd som (moder)företaget får tilldelas dess smältverk baserat på deras relativa produktion. Statsstödsbelopp per smältverk summeras sedan per land. Statligt stöd per land divideras sedan med den totala produktionen av aluminium per land. Figuren visar procentuell förändring av detta förhållande i förhållande till urvalsgenomsnittet. Till exempel är aluminiumsubventionerna i Indien och Kina över sex gånger det genomsnittliga urvalet.

Källa: Beräkningar baserade på (OECD, 2021[5]) och CRU-utsläppsanalysverktyg.

Minskning av produktion och CO2-utsläpp per land Produktionsminskning per land (i procentuella förändringar) för de 20 mest drabbade länderna. Produktionsförändringar beräknas per land för alla sektorer. Förändringar av CO2-utsläpp beräknas genom att ta uteffektförändringarna och mappa dem till utsläppsintensitetsdata (per land-sektor).

Källa: Beräkningar baserade på (OECD, 2021[5]), CRU-utsläppsanalysverktyg, OECD TiVA-indikatorer: 2021-utgåvan, EXIOBASE, och OECD:s koldioxidutsläpp som ingår i internationell handels datauppsättning.

0.0

Percentage change

-0.5 -1.0 -1.5

-2.0 -2.5 -3.0

Output

utveckling och användning av klimatsmarta tekniker, som är viktiga för att minska globala utsläpp.

OECD-rapporten simulera vad som skulle hända om man tog bort nuvarande statliga stöd och fann att detta skulle minska världens växthusgasutsläpp med 1 %, samtidigt som den globala produktionen bara skulle minska med 0,3 %. De största minskningarna skulle komma från Kina och Indien, som står för 96 % respektive 89 % av dessa förändringar. Detta beror till stor del på att förhållandet mellan stöd och produktion i Kina och Indien är mellan 1,8 och 7 gånger högre än världsgenomsnittet, och deras växthusgasutsläppsintensitet är en och en halv till tre gånger högre än i OECD-ekonomierna.

CO2 emission

Sammanfattningsvis understryker rapporten följande: • En effektiv strategi för att minska utsläppen i svårpåverkade sektorer är att ta itu med överdrivna statliga subventioner och främja rättvisa regler över hela världen. Idag leder höga subventioner i Kina till att produktionen flyttas från mer miljövänliga fabriker, vilket resulterar i högre globala koldioxidutsläpp. Att ta bort sådant skadligt stöd är avgörande för att aluminiumindustrin ska kunna nå sina mål om nettonollutsläpp.

• Att hitta rätt balans mellan statligt stöd och den privata sektorns utgifter för forskning, utveckling och teknikadoption i stor skala är nyckeln till att möjliggöra en

livskraftig aluminiumindustris hållbara framtid.

• Övergången till nettonollutsläpp globalt kommer att kräva stora nya investeringar, men kostnaderna kan inte bäras enbart av regeringarna. Det krävs också ökade investeringar från den privata sektorn för att minska koldioxidutsläpp från elproduktion och smältverk samt en strävan efter att nå 100 % återvinning av aluminium.

Alla dessa åtgärder är beroende av rättvisa, öppna och konkurrenskraftiga aluminiummarknader och frihet från aggressiv statlig inblandning.

Det är viktigt att EU använder sig av de verktyg de har för att undvika att europeisk industri blir utkonkurrerad på orättvisa villkor.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

21

Teknikdag i Unnaryd Text av Torbjörn Larsson

I oktober arrangerade Unnaryd Modell ”Öppet hus och teknikdag” där man bjudit in kunder och leverantörer. Aluminium Scandinavia var på plats och fick bland annat en pratstund med Daniel Larsson, vd Unnaryd Modell AB.

Isac Alm är sedan 2019 CNC-operatör och var tidigare elev på Industritekniska programmet på Kattegattgymnasiet i Halmstad och gjorde sin praktik hos Unnaryd Modell.

David Larsson, Unnaryd Modell och Tiphaine Lous, Stirweld visade FSW på teknikdagen.

22

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Det var ett stort intresse när Daniel Larsson presenterade Stirwelds föreläsning på Teknikdagen.

Varför arrangerade ni ett öppet hus?

Vi ville visa upp verksamheten för våra kunder och ge dem en möjlighet att möta oss på vår arbetsplats.

Ett av våra strategiska mål är att vara utvecklingspartner till våra kunder, då är öppenhet, möten och dialog viktigt. Och såklart är det ett sätt att stärka både vårt och våra strategiska partners varumärke.

Hur många kom det?

Utöver oss själva och våra partners som var medutställare under dagen kom 165 besökare.

Vilka besökare hade ni?

Besökarna var främst representanter

från våra kunder, från Sverige och några andra europeiska länder. Mest inköpsfunktioner och teknikorienterade tjänstemän. Vi hade även besökare från några av våra viktiga leverantörer, samarbetspartners och intressenter, till exempel på materialsidan, försäkring och Hylte Kommun.

Vad visade ni på öppet hus?

Vi visade upp hela vår tillverkningsprocess, från CAD-konstruktion och verktygstillverkning till gjutning, bearbetning, mätning och kvalitetssäkring. Vi visade även hur vi arbetar med hållbarhet. Några av våra strategiska partners var på plats som

medutställare; Foseco, Novacast, LK Scandinavia, Tebis, UMS Casting (vårt delägda järngjuteri) och Stirweld. Tillsammans med Stirweld lanserade vi tjänsten friktionssvetsning som är ny i vår verksamhet.

Under dagen hölls flera tekniska seminarier som var välbesökta; friktionssvetsning, gjutteknik, automation inom CAD/CAM, gjutsimulering och hållbarhetsberäkningar.

Genererade det affärer till er?

Det är ett långsiktigt arbete och med tanke på det stora intresset är vi övertygade om att det kommer leda till affärer på sikt.

FSW med Stirweld FSW (Friction Stir Welding) är en revolutionerande lösning för gjutdetaljer i aluminium, särskilt inom elbilar.

FSW är skräddarsydd för montering av vattenkylare, golv eller batterihöljen i hybrid- och elfordon och överträffar traditionella metoder genom att erbjuda betydande kostnadsbesparingar, vilket eliminerar behovet av konventionell skruvning, tätning eller TIG/MIG-svetsning.

FSW ger också en enastående förmåga att förhindra läckage och har en mekanisk styrka dubbelt så stor som traditionella metoder. Stirweld förstärker detta med sina integrerade FSW-lösningar – vare sig det är FSW-huvudet skräddarsytt för CNC eller FSW-spindeln designad för robotar.

Integrationen underlättar samtidig FSW och fräsning inom en CNC-maskin, vilket förstärker noggrannheten och produktionseffektiviteten.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

23

Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium Foto av vecstock på Freepik

Design och visioner 24

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

I

mina tidigare krönikor har jag diskuterat form, färg, upplevelser, material m.m.

Till syvende och sist handlar det nog ändå om visioner.

Utan visioner blir det svårt att argumentera för sina produkter och tjänster.

Min uppfattning är att människor vill uppleva att de företag man handlar av, arbetar i och samverkar med, ska ha en tydlig vision, och att detta är tydligt.

Om vi i Svenskt Aluminium vill att våra företag ska finnas kvar, måste de synas mer. De måste även synas på ett sätt så att

och mer där till, men företagen måste även berätta om allt det andra som de har. De så kallade. mjuka värdena som jag ständigt återkommer till. Dessa värden finns i företagen men många kommunicera inte detta.

På jakt efter något äkta!

unga människor, generation Z, hittar dem. De måste kunna svara på frågan: ”Varför ska vi arbeta hos er, och vad har branschen att erbjuda?

Hur ska generation Z hitta företagen?

Här har branschen en resa att göra.

Vilken är visionen som gör att generation Z, vår framtid, kommer att vilja arbeta i våra företag.

Det räcker inte med att berätta om det vi kan producera, vi måste även berätta om allt det andra som innebär att man trivs på jobbet.

Branschens företag är framgångsrika och levererar det kunderna vill ha

Svenskt Aluminium genomförde de årliga Aluminiumdagarna 14-15 september, där temat var: ”Säkra svensk hållbar aluminiumindustri”.

Det handlade då även om aluminiumbranschens kompetensförsörjning.

Samtidigt publicerade Universum en undersökning i SvD, under rubriken: ”På jakt efter något äkta”.

Man ställde frågan till cirka 20 000 studenter: ”Var vill ni arbeta i framtiden?”.

Det väldigt sorgliga i detta sammanhang var att Svenskt Aluminiums medlemmar inte fanns med på den listan, förutom företaget Thule som låg långt ner på listan för Högskoleingenjörer.

Vad tyder detta på?

Syns man inte så finns man inte! Alltså, branschen måste arbeta aktivt för att våra studenter ska hitta oss. Det finns otaliga exempel på människor som lyriskt berättar om hur fantastiskt det är att arbeta i aluminiumbranschen, men detta måste

även kommuniceras så att våra unga människor, studenter, hittar och förstår detta.

Svenskt Aluminium och branschen måste se till att de framtida medarbetarna – studenterna på våra högskolor, får en positiv och verklig bild av svensk industri.

ELMIA Subcontractor 14–16 november i Jönköping Min absoluta uppfattning är att ett tillfälle där studenter och företag kan mötas är på Elmia Subcontractor. Där har ni företagare möjligheter att visa vad ni kan och att det både är spännande och roligt att arbeta hos er alla.

Vi på Svenskt Aluminium kan försöka sända information till studenterna att ni finns och att ni är villiga att visa upp er, och berätta mer om vad ni gör och varför.

Här är det då viktigt att utställarna även berättar om sina visioner och vad ni vill i framtiden.

Designstudenterna måste få möte industrin.

Som designchef är det naturligt att jag vill öka kunskapen hos designstudenterna när det gäller materialet aluminium, men även ge dem möjligheterna att få möta den svenska industrin, där ni

i aluminiumbranschen är en viktigt part.

Jag vet att designstudenter över lag är väldigt intresserade av vad svensk industri kan åstadkomma och hur saker och ting fungerar.

Min övertygelse är att detta även gäller andra studenter, med relevant studieinriktning.

Ett ytterligare bevis på att studenter gärna vill möta industrin bekräftades vid den studieresa som genomfördes som en dela av Svenskt Aluminiums Aluminiumtävling.

Sammantaget är denna typ av aktiviteter positivt för både studenterna och industrin.

Vi ses på ELMIA Subcontractor.

Så vänner, vi ses på ett spännande möte på Elmia Subcontractor, 14–16 november.

Förhoppningsvis kommer branschen även att få möta studenter.

Sammanfattning!

Att skapa relationer med företag och studenter ökar marknaden för aluminiumbranschen och även möjligheten till att skapa nya affärer. Många av studenterna som besöker mässan kommer inom 6-8 månader att vara branschens kunder!

Att skapa möten måste vara en av våra uppgifter i Svenskt Aluminium.

Vi ses på Elmia!

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminiumdagarna Lyckat och värdefullt branschmöte i Jönköping 26

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

S

å har då många av oss återigen haft nöjet att ses på Aluminiumdagarna i Jönköping som gick av stapeln 14-15 september på Match Hotell i Jönköping.

Ett, enligt omdömen under och efter, ett intressant program med större delen av branschföretagen, akademi, forskare och leverantörer.

Temat för konferensen var – En fortsatt hållbar aluminiumindustri!

Efter snart 12 år i programmet Metalliska Material går vi mot en ny ansökan i det nya större programmet Impact Innovation och Kristian Skånberg från Jernkontoret gav oss en inblick i vad det nya programmet innehåller. Ett större mer omfattande och bredare program där vi hoppas kunna fortsätta samarbetet med Gjuteriföreningen och Stålindustrin.

Vi har mer gemensamt än vad man kan tro!! Mer om Impact Innovation kommer senare i höst.

Samarbetet med Jönköpings Tekniska Högskola intensifieras.

Linda Bergqvist och Ingrid Wadskog från JTH berättade för vår industri vad SPARK och samarbetet innebär.

Detta kryddades sedan med presentationen Ehsan Gasselmani av projektet CIRCUMET. Utmaningen med att möta framtidens energibehov för vår industri är större än vinterns energikris.

Patrik Thollander från Linköpings universitet berättade och förklarade.

Tillsammans med ett antal medlemsföretag har Svenskt Aluminium tillsammans med NEA (Nordic Energy Audit) och Linköpings Universitet sökt anslag hos Energimyndigheten för ett projekt som ska hjälpa vår bransch att hantera framtidens energiutmaningar.

MetalSurf projektet som ska hjälpa både profiltillverkare och kunder

att bättre förstå ”vad är en ”bra” yta” har gått i mål. BG Rosén och Sabina Rebeggiani, Högskolan i Halmstad, presenterade ett spännande resultat som kan komma bli mycket värdefullt för profilbranschen. Anders Svensson från Profilgruppen och partner i projektet gav oss reflektioner på projektet – och vad vi har att vinna. Men detta är inte slutet. Nu påbörjas ett arbete med att ta fram utbildningsmaterial och verktyg för att våra medlemmar att kunna använda resultaten i ”verkligheten”!

Att hitta ny kompetens och hur vi ska attrahera unga att söka sig till vår industri pratade Anette Johansson från JU om i samband med att projektet KOMPET kommit halvvägs.

Många intressanta insikter!!

Patrik Ragnarsson gav oss en utblick i Europa med en rapport från European Aluminium och arbetet med att påverka EU i ”aluminiums riktning”. Patrik gav oss också senaste statistiken från europeisk bilindustri och effekterna det ger på aluminiumindustrin. Vi fick (faktiskt under dagen) beskedet att EU-kommissionen inkluderat aluminium som kritiskt material i listan som kallas CRMA (Critical Raw Material Act) allt i mål och syfte att säkra vår inhemska produktion av aluminium.

Svenskt Aluminium är inte ”bara” profiler, plåt och metall! Flera av våra medlemmar bearbetar, ytbehandlar och tillverkar färdiga komponenter.

Petter Isaksson från Ahlins, Niclas Fotsjö från Interal och Lars Gustafsson från Klarvik gav oss sin bild av de utmaningar våra SME står inför.

I samband med digitalisering, mer automatisering och inträdet av AI hade vi nöjet att har Christer Bergqvist från Yrkeshögskoleämbetet hos oss. Christer berättade om vilka utbildningsmöjligheter det finns för den personal som redan idag arbetar

i våra företag men också för vår nödvändiga nyrekrytering. ”Glas och aluminium gifter sig” var temat för Melinda Lemke från Glasbranschföreningen som gästade oss. Och visst är det så att många av våra produkter kombineras med glas?! Intressant hur denna bransch ser på aluminiums miljöpåverkan som kanske skiljer sig lite från vår egen?! Undertecknad kommer i slutet av september gästa Glasbranschdagarna i Malmö för att möta deras medlemmar och berätta om vårt material.

Sist men inte minst – vårt material hamnar till slut hos våra kunder!

Röster från marknaden fick vi av Jonas Hernborg från Elitfönster och Jessica Elfsberg från Scania. Nyttiga insikter!!

Stora Aluminiumpriset Så var det dags för Svenskt Aluminium att utse vinnaren av Stora Aluminiumpriset 2022. Kanske inte en dag försent förärades Torbjörn Larsson och vår branschtidning – Aluminium Scandinavia – priset med motiveringen; ”För att i decennier genom sitt personliga engagemang och genom branschtidningen Aluminium Scandinavia verkat för ökad kunskap och medvetande om vår industri och dess betydelse för svensk industri”. Ni kan på bifogad bild se hur glad Torbjörn blev för priset!

Torsdagskvällen avslutades sedan med en gemensam (god) middag och underhållning av fyra ukulele-spelande skåningar – Perfect Slips (se bild).

Tack!

Stort tack till alla deltagare och föreläsare som bidrog till att göra Aluminiumdagarna till lyckade branschdagar!

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Text av Lars-Inge Arwidson

Det som händer inom aluminiumindustrin i Europa påverkar Sverige!

28

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

V

år och höst samlas hela den europeiska aluminiumindustrin under European Aluminiums värdskap. Denna gång var höstmötet 16-18 oktober i Wien och det är av stort värde för oss i Svenskt Aluminium att delta och ta del av det arbete den europeiska branschorganisationen jobbar med och som naturligtvis också berör våra företag i Sverige.

I samband med att aluminiumindustrin möts, träffas också de nationella branschorganisationerna (alltså övriga Europas länders motsvarighet till Svenskt Aluminium) för att utbyta information och rapportera från respektive lands situation, utmaningar, utveckling och marknad. Jag konstaterar att vi i de olika länderna arbetar väldigt olika?!

Vissa länders branschorganisationer fokuserar på statistik, vissa på lobbying-verksamhet och vissa på kurser och seminarier – vi är alla ganska olika. Jag konstaterar (med viss tillfredsställelse) att Svenskt Aluminium, med medlemmarnas stöd, har bestämt sig för fyra fokusområden – Hållbar industri, forskning & innovation, kompetensförsörjning och samhällspåverkan – vilket också var vad jag själv presenterade.

Just vårt arbete inom FoU väcker stort intresse och flera länders branschorganisationer ville veta mer om speciellt MetalSurf (objektiv klassificering av profilytor) som jag mer detaljerat presenterade. De var också mycket intresserad av vårt arbete med att trygga vår industris kompetensförsörjning. Naturligtvis också intressant att höra från övriga ländernas utmaningar där jag

konstaterar att vi troligen här uppe i norr har en något positivare syn på både marknaden och energifrågan som livligt diskuterades. Som exempel klagar vi på vår inflation som idag är runt 4 % medan länder som Turkiet kämpar med inflationssiffror på 60-70 %!! Även energifrågan är betydligt mer besvärlig söderut där vi i Sverige trots allt idag har en betydligt ljusare situation.

Första dagen träffas Automotiveoch Packaging board för att diskutera sina branschers utmaningar (här deltar inte Svenskt Aluminium).

Därefter anländer alla aluminiumföretag från runtom i Europa och under dagen träffas man i de olika ”divisionerna” – Primary Divison (Svenskt deltagande från Kubal), Rolling Division (svenskt deltagande från Gränges), Extrusion Division (svenskt deltagande från Hydro och Profilgruppen och Recycling Division (även här med Gränges som svensk deltagare). Totalt var det över 220 deltagare från i princip alla aluminiumproducerande företag i Europa.

Först och högst på agendan stod ”Rysslandsfrågan” och frågan om sanktioner på rysk metall. Det är fortfarande stora mängder rysk metall som strömmar in i EU och man har nu enats om att gå fram med en önskan till EU-kommissionen om att vid nästa ”sanktionspaket” inkludera aluminium. EA upplever dock en viss ”sanktionströtthet” hos EU-kommisionen då nu redan elva ”sanktionspaket” presenterats med en trots allt relativt liten effekt på Rysslands ekonomi.

Italien(?) och Turkiet har hamnat på USA:s anti-dumpinglista och en undersökning pågår här från USA:s sida om att införa antidumping-

tullar för dessa länder.

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är beslutad i EU och börjar gälla 1 januari 2026.

Men redan från och med 1 oktober 2023 ska företag som importerar till exempel aluminium från tredje land börja rapportera CO2-belastning.

Mer information finns här; CBAM – gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (naturvardsverket.se) Vi kan glädjande konstatera att Aluminium nu finns på listan över ”kritiska metaller” i EU´s ”CRMA – Critical Raw Material Act”. Detta är väldigt positivt för vår industri i hela Europa inte minst då 50 % av smältkapaciteten i Europa försvunnit (mycket på grund av. energiprissituationen).

Det kom inte som någon överraskning att marknadsutsikterna för den närmaste framtiden är mörka. Man har över hela Europa en samstämmig bild av en vikande marknad mellan 15-25 % (varierande från land till land). Hårdast drabbat är Building & Construction som riktigt slagit i botten. Någon ljusning ser man först 2025 med en upphämtning under 2024 (+1,2 %), Ett ”ljus i tunneln” kanske är utvecklingen inom solenergi och all aluminium som förväntas konsumeras på denna marknad. Här avser man från European Aluminium tillsätta en speciell marknadsgrupp för att följa utvecklingen.

The European Decarbionisation Pathway towards 2050 En ny fastslagen väg mot en mer fossilfri aluminiumindustri presenterades under mötet – en plan som pratats mycket om men inte

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor formaliserats förrän nu. Målet, som i detalj presenterades, är att fram till 2050 minska Europas CO2-avtryck med närmare 93 % jämfört med 2021.

Sverige ligger i framkant här på en bra bit under ”europasnittet” redan idag, men visst har vi också en väg att vandra.

Detta ska åstadkommas genom; 1. Påskynda utfasningen av fossila

30

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

bränslen inom energisektorn med produktion av el till ett konkurrenskraftigt pris.

2. Prioritera och öka investeringarna i FoU för koldioxidsnål teknik.

3. Öka återvinningen av skrot och ökad recycling.

4. Ge incitament till och stödja europeisk koldioxidsnål och cirkulär produktionskapacitet.

Att möta branschen Naturligtvis gavs också utrymme för ”nätverkande” genom trevliga sociala aktiviteter. Likt när branschen träffas i Sverige noterar man att, trots att många är konkurrenter på marknaden, så har vi många gemensamma utmaningar som gör att vi tillsammans blir starkare och det går att finna gemensamma lösningar.

NASA:s 3D-printade raketmunstycke klarar heta eldprov

N

ASA har framgångsrikt genomfört heta eldprov på 3D-utskrivna raketmunstycken tillverkade med en innovativ aluminiumlegering. Denna teknologiska prestation är en del av RAMFIRE-projektet, som står för ”Reaktiv additiv tillverkning för den fjärde industriella revolutionen” och syftar till att revolutionera raketmotorer för rymdutforskning inom ramen för ”Månen till Mars”-programmet.

Traditionellt har aluminium inte betraktats som det mest lämpliga materi-

alet för raketmotorer på grund av dess känslighet för höga temperaturer och risk för sprickbildning vid svetsning eller 3D-utskrift.

För att tackla detta problem samarbetade NASA:s ingenjörer med Elementum 3D för att utveckla A6061-RAM2, en värmetålig aluminiumvariant som är också lämplig för svetsning och 3D-utskrift.

För att 3D-skriva raketdysorna användes Laser Powder Directed Energy Deposition (LP-DED)tekniken av NASAS kommersiella partner RPM Innovations (RPMI).

Fördelarna med 3Dutskrift är många, inklusive tidsbesparingar och möjligheten att skapa komplexa interna kylkanaler som förhindrar smältning i raketmunstycket.

De heta eldproven som utfördes visade överraskande goda resultat. De 3D-utskrivna A6061-RAM2-dysorna klarade av 22 starter

och nästan 10 minuters drifttid under extrema förhållanden, inklusive användning av olika bränslekombinationer och tryck.

Enligt Paul Gradl, ledare för RAMFIRE-projektet vid NASA Marshall, markerar dessa tester en viktig milstolpe och visar att dysorna klarar de krävande termiska, strukturella och tryckbelastningar som krävs för en månlandningsskalemotor.

Utöver raketdysor använde projektet samma teknik och aluminiumlegering för att skapa en aerospike-dysa med en diameter på 36 tum och en vakuumisolerad tank för kryogeniska applikationer.

Läs mer https://www.nasa.gov/ centers-and-facilities/ marshall/nasas-innovative-rocket-nozzle-paves-way-for-deep-space-missions/

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

31

Text av Shapes by Hydro

Fem inspirerande aluminiumdesigner på London Design Festival

L

ondon Design Festival samlar det bästa inom design, innovation och kreativitet, och det fanns några anmärkningsvärda utställningar

med aluminium på årets show 2023. Flera av dem inspirerade ordentligt.

London Design Festival ger en plattform för kreativitet och designexcellens. Årets show 2023 gjorde oss inte besvikna.

Från Jamps Studios återvunna aluminiummöbler till de hypnotiska utställningarna från The Tom Dixon Studio, Albore Designs ”Drum,” det eleganta BOA-bordet från HAY och Hydros egen monter med

den storslagna Bello!bänken, sågs utställningar som inspirerade och imponerade med designens gränslösa möjligheter.

Ta en titt!

Återvunna aluminiummöbler av Jamps Studio

Albore Design och deras ”Drum”

Jamps Studio tog ett innovativt tillvägagångssätt till användningen av återvunnen skrotaluminium, vilket var verkligen prisvärt. Jamps maximerade materialets egenskaper genom gjutning och vävning för att skapa karakteristiska föremål av återanvänt aluminium. Deras möbler bidrar inte bara till att bevara miljön genom återanvändning, utan de utstrålar även kreativitet och skicklighet.

Albore Designs ”Drum” lämnade ett bestående intryck. De unika designfunktionerna i detta fantastiska möbelstycke gör det till en sann konstskapelse. Deras val av aluminium, tillsammans med noggrann hantverksskicklighet, resulterar i en visuellt slående och funktionell lampa som symboliserar en trumma, därav namnet.

32

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

HYPERMOBILE av Tom Dixon Studio Tom Dixons studio gör aldrig oss besvikna med sina nyskapande designer. I London presenterade de en rad fascinerande utställningar på HYPERMOBILE, inklusive Hydro Chair. Denna avantgardistiska stol utmanar gränserna för traditionell design och inkluderar innovativa funktioner med användning av aluminium från Hydro.

Tom Dixon Studio samarbetade också med teenage engineering och kombinerade sin expertis för att skapa unika designer. Deras innovativa musikutrustning placerades på ett fältbord som var tillverkat av Hydro CIRCAL-aluminium, som innehåller minst 75 % återvunnet postkonsumentskrot.

BOA-bordet från HAY

Bello!-bänken

BOA-bordet från HAY var en annan höjdpunkt under London Design Festival 2023. Detta bord förkroppsligar elegans och enkelhet, med rena linjer och tidlös design.

BOA-bordet är tillverkat med precision och uppmärksamhet på detaljer och kombinerar enkelt form och funktion.

Den rörformiga strukturen är helt gjord av Hydro CIRCAL, som är aluminium tillverkat av minst 75 % återvunnet avfall. Det fungerar som ett mångsidigt föremål som kan förbättra vilken arbetsyta som helst.

Sist men inte minst, vår egen monter på London Design Festival presenterade den imponerande Bello!-bänken designad av Lars Beller Fjetland. Detta iögonfallande stycke inkarnerar den perfekta blandningen av estetik och funktionalitet, nu i en symbolisk naturlig grön färg.

Med sin moderna design är Bello!-bänken ett bevis på vårt åtagande för aluminiumdesign.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

33

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Sjätte novemberkänsla 34

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

S

å är vi då inne i den riktiga gråvädersperioden, och det är inte bara när man tittar ut genom fönstret som det dystra lyser igenom. Om nu något som är dystert kan lysa.

Det har varit LME-vecka, och här kunde det glädjas åt att fler återigen börjar flyga in till London för den årliga frotteringen med andra metallmänniskor. Champagnen flödar och Gin and Tonicen är lika stark som alltid, men det är många som sätter både skratt och annat i halsgropen. För även om det är många som är där så verkar det som att det är något som saknas. Framtidstron finns inte riktigt där, utan istället är det en ovisshet som liksom hänger i luften. Denna ovisshet stärks sedan av Hamas agerande precis dagarna innan LME middagen, och har därefter förstärkts ytterligare av Israels svar på Hamas. Jag tänker här inte välja sida då jag tycker hela situationen känns omöjlig att förstå. Risken att det utvecklas till ännu en ”global” konflikt är dock överhängande och det i sin tur smittar sen av sig på oss vanliga metalltomtar som ska försöka ha en uppfattning om metallmarknadens utveckling framöver.

Vi har redan ett krig i Ukraina och det är mer än vad världen behöver, ska vi nu också få en utdragen konflikt mellan Israel och Palestina?

Tillbaks till det vardagliga, om man nu kan säga så, så går västvärlden smygandes ner mot en lågkonjunktur. För Sverige och Tysklands del verkar den nästintill oundviklig och man balanserar med bara ena lilltån kvar på tröskeln. Den svaga svenska kronan hjälper visserligen exportföretagen till en del, men då man även importerar delar blir nettoeffekten ofta mindre än man kan tro.

Fram tills nu har orderläget varit bra men osäkerheten breder även på detta område ut sig. När väst är på väg in i recession, ska man då som inköpare lägga order eller avvakta? Svaret blir allt som oftast att man avvaktar, och med det så bidrar man till den onda spiralen. De höga räntorna ses som ett hinder och man har satt sin förhoppning till analytikerna och deras profetior att räntetopparna är nära.

Frågan är om det är så? Troligen är toppen nära, men det som nu mörkar himlen är istället att räntebanan nu mer kommer i fokus och ifrågasätts.

USA har redan de högsta räntorna på 22 år!!! Det står och väger om det blir ytterligare en kvarts procents höjning i så fall till 5,50–5,75 % innan det vänder. Fast vänder kanske inte riktigt är ett relevant ord utan snarare stannar upp, för nu på senare tid har Fed chefen Jerome Powell börjat skruva upp räntebanan. Lite obehagligt. Nu indikeras en flackare bana som bara skulle ta ner räntan mot 5,00–5,25 % innan nästa år är slut.

Det här ger nya negativa signaler till Europa, och ytterligare osäkerhet.

Ska det vara ränteläget som till slut sänker oss ner i lågkonjunktur? Lite ironiskt för oss som är lite äldre, vi som minns räntenivåerna på andra sidan av millennieskiftet.

Premierna för fysisk metall ger besked om att det inte är direkt någon brist på metall där ute även om börslagren inte flödar över. Rotterdam premierna är på årslägsta, vissa andra lokala premier är på de lägsta sen våren 2021 och bara i september gick Rotterdam premierna ner 12 %.

På LME ligger lagren kring 500 tton och av de är den mesta metallen rysk och rätt så kall. Låga premier och lager som inte direkt ökar indikerar att något inte riktigt stämmer.

Låga premier är ju detsamma som bristande intresse att köpa, så varför går lagren inte upp? Kan det vara så enkelt som att det läggs på lager utanför LME nu igen, dvs läggs i dolda lager. Jag som genom åren ofta tjatat om lager och finansieringslösningar för att låsa lager konstaterar att det inte är en lönsam affär med nuvarande räntenivåer. Läggs metall nu på lager är det för att ingen vill ha.

Ha därför ett öga på lagerutvecklingen framöver, även om man inte kan se vad som göms undan kan det vara en bra signal. Logiskt sett är det i nuläget inte så mycket som talar för en snabb uppgång, annat än möjligen som en kursrekyl, och rådet blir därför att inte köpa på sig mer än man behöver.

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

35

Uppställningen av utrustningen i laboratoriet för batteriåtervinning.

Fotograf: Anna-Lena Lundqvist

De lägger rabarber på batteriåtervinning

F

orskare vid Chalmers universitet har introducerat en effektiv metod för att återvinna metaller från elbilbatterier. Denna banbrytande teknik möjliggör återvinning av 100 procent aluminium och 98 procent litium från uttjänta elbilbatterier samtidigt som förlusten av värdefulla resurser som nickel, kobolt och mangan minimeras.

Vad som gör detta ännu mer imponerande är att processen inte kräver användning av dyra eller farliga kemikalier, i stället använder forskarna oxalsyra, en icke-giftig syra som naturligt förekommer i växter.

36

Léa Rouquette, doktorand vid Chalmers institution för kemi och kemiteknik, framhåller att tidigare försök att separera litium med oxalsyra och samtidigt ta bort allt aluminium har misslyckats. Eftersom aluminium finns i alla batterier är det avgörande att kunna avskilja det utan att förlora de andra metallerna.

I Chalmers batteriåtervinningslabb demonstrerar Léa Rouquette och forskningsledaren Martina Petranikova hur den nya metoden fungerar. Labbet innehåller använda bilbattericeller, och innehållet har krossats till ett finmalt svart pulver som löses i oxalsyra, en genomskinlig vätska. Rouquette blandar

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

vätskan och pulvret, och genom noggrant justerade parametrar som temperatur, koncentration och tid har forskarna utvecklat ett framstående recept för användning av oxalsyra, en miljövänlig ingrediens som också finns i växter som rabarber och spenat.

Martina Petranikova, docent vid Chalmers institution för kemi och kemiteknik, betonar behovet av alternativ till dagens användning av oorganiska kemikalier och nämner att en av de största utmaningarna i dagens processer är att ta bort överskottsmaterial som aluminium. Tillvägagångssättet erbjuder nya möjligheter för återvinningsindustrin och kan hjälpa till att övervinna utvecklingshinder.

Metoden, som kallas hydrometallurgi, bryter med den traditionella metoden där man först separerar ”orena” material som aluminium och koppar innan man kan återvinna värdefulla metaller som litium, kobolt, nickel och mangan. Genom att först separera litium tillsammans med aluminium

Martina Petranikova, docent, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers.

Fotograf: Anna-Lena Lundqvist

minskar denna nya metod förlusten av värdefulla metaller som behövs för att tillverka nya batterier. Även det senare steget i processen, där den svarta blandningen filtreras, påminner om kaffebryggning. Aluminium och litium hamnar i vätskan medan de andra metallerna förblir i ”sumpen.”

Nästa steg är att separera aluminium och litium.

Enligt Léa Rouquette borde detta vara en enkel process eftersom metal�lerna har mycket olika egenskaper.

Forskarna hoppas att deras metod, som kan användas i stor skala, kommer att gynna industrin i de kommande åren och bidra till att lösa problemen som hindrar utvecklingen av batteriåtervinning. Martina Petranikovas forskargrupp har långvarig expertis inom återvinning av metaller från litiumjonbatterier och samarbetar med flera företag inom utvecklingen av elbilbatteriåtervinning, inklusive projekt som involverar Volvo Cars och Northvolts Nybat-projekt.

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.extral.com

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydal.se

Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

invexmetal.com

www.ejderstedts.se

Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

38

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB 612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDRO

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

COREMA SVETSEKONOMI AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

CHEMETALL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

40

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Gjutgods

Metallförsäljning

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Plåt, lackerad Hydro

Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Passivering Mastec CCTech AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB

Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐ Bockning ☐ CNC-Stansning ☐ Kapning ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Montering ☐ Perforering ☐ Profilbearbetning ☐ Skärande bearbetning ☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐ Bockning ☐ Fräsning ☐ Kapning ☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning ☐ Friction Stir Welding ☐ Lödning ☐ MIG-svetsning ☐ Nitning ☐ Reparationssvetsning ☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Mekaniserad svetsning ☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐ Motståndssvets ☐ Plasmasvets ☐ Svetsmaskiner ☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐ Fästelement ☐ Blindnitar ☐ Självstansande nitar ☐ Stuknitning

42

☐ Gänginsatser ☐ Specialskruv ☐ Lim ☐ Lod, fluss ☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐ Tejp ☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐ Allt för gjuteriet ☐ Avgasningsenheter ☐ Blacker ☐ Eldfasta produkter ☐ Flussmedel ☐ Isolationsprodukter ☐ Keramiska filter ☐ Kokiller och verktyg ☐ Pressgjutmaskiner ☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐ Bearbetning av gjutgods ☐ Kallflytpressning ☐ Kokillgjutning ☐ Lågtrycksgjutning ☐ Metallgjutning ☐ Modelltillverkning ☐ Precisionsgjutning ☐ Pressgjutning ☐ Sandgjutning ☐ Smide

Information

Laboratorier ☐ Analystjänster ☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐ Band, lackerade ☐ Band, olackerade ☐ Börsaffärer ☐ Gjutaluminium ☐ Plåt, lackerad ☐ Plåt, olackerad ☐ Plåt, slät ☐ Profiler, rör ☐ Profiler, special ☐ Råvaror

Utbildning ☐ Konstruktörskurser ☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐ Anodisering ☐ Beläggning av skyddsplast ☐ Blästring ☐ Dekorativ slipning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Elförtenning ☐ Elpolering ☐ Glaspärleblästring ☐ Gulkromatering ☐ Hårdanodisering ☐ Hårdanodisering och beläggning ☐ Infärgning ☐ Kemisk förnickling ☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kemisk polering ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Mekanisk polering ☐ Metalonbeläggning ☐ Nickel/tenn ☐ Pulverlackering ☐ Screentryck ☐ Silketryckning ☐ Slipning ☐ Tampongtryckning ☐ Teflonbeläggning ☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning ☐ Blästermaskiner ☐ Blästring ☐ Eftertätning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Fosfatering ☐ Infärgning ☐ Kemisk metallbeläggning ☐ Kromatering ☐ Slungrensmaskiner ☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 5 · November 2023

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se