Aluminium Scandinavia nr 5-2021

OKTOBER 2021 NR 5

METALLBÖRSEN Anders Ohlsson förklarar metallpriserna

Henrik Eriksson Global Design Director, Thule Group

www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 11 Brist på magnesium Risk för produktionsproblem i hela Europa

12 Biogas och ursprungsmärkt el för att smälta aluminium?

16 EU-kommissionens förslag på klimattullar presenterat

12 Biogas och ursprungsmärkt el för att smälta aluminium?

Koldioxid. Ett ord på allas läppar numera.

18 För vem utbildar vi och för vad?

20 Med elektrifieringen sätter Audi mer fokus på leveran törerna Intervju med Alois Winkler, ansvarig för ”Supply Chain Strategy” hos Audi.

22 Kromfri, oorganisk yt omvandling/förbehandling av aluminium innan pulver lackering 26 Kundfokus och flexibilitet A-Lackering i Sävsjö är Skandinaviens ledande och största lackeringsföretag inom aluminium

28 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

36 Metallbulletiner Börsnytt

32 Henrik Eriksson Global Design Director, Thule Group

38 Positivt med högspänning och aluminium NÄSTA NUMMER 6/2021 Utgivning: 4 november 2021 Materialdag: 25 oktober 2021 Omslag: Ford F-150 Lightning och Airstream

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 5 · Oktober 2021 · Årgång 38 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ALUMINIUMBRANSCHEN BERÖMMER ÅTGÄRDER MOT DUMPNING

FÖNSTERBRANSCHENS LÄGSTA KLIMATPÅVERKAN Enligt Elitfönster visar deras miljövarudeklarationer (EPD) att deras fönster är de mest kompletta och specifika i branschen. De uppfyller samtliga internationella riktlinjer gällande uppbyggnader av EPD:er och omfattar produktens hela livscykel. Nu kan företaget även stoltsera med branschens i särklass lägsta klimatpåverkan gällande tre utvalda standardprodukter.* Arbetet är en intern angelägenhet och en framtida hygienfaktor, men är även kopplat till Elitfönsters engagemang i Byggföretagens Färdplan 2045 för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor.

– Våra EPD:er är uppbyggda på ett sätt som branschen inte

4

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

tidigare sett och ger en helt transparent bild av produktens hela livscykel, säger Mats Brånäs, Certifierings- och provningsansvarig Elitfönster.

Hållbara resultat De tre senaste EDP:erna* som Elitfönster publicerade på EPD International att klimatpåverkan ligger 35-48 % under Boverkets generella regler och 35-61 % under konkurrerande tillverkares klimatpåverkan av fönster i PVC eller aluminium. * Gäller hela livscykeln för produkterna Elitfönster Original Alu Vridfönster AFH, Elitfönster Original Alu Fast fönster AFK och Elitfönster Harmoni 3-glas Fast karm EFL-AL.

Aluminium Association hyllade USA:s handelsdepartement för sitt beslut den 17 september att importörer från Ryssland och fyra andra länder har dumpat vissa aluminiumfolier på den amerikanska marknaden.

Dessutom meddelade man att aluminiumfolieproducenter i Oman och Turkiet gynnas av orättvisa statliga subventioner.

– Dagens beslut är ytterligare ett tecken på att USA har åtagit sig att bekämpa orättvis handel genom stark efterlevnad av internationella handelsregler, säger Tom Dobbins, vd för Aluminium Association.

Nästa steg i frågan kommer att vara USA:s International Trade Commission (USITC) slutliga avgörande om import från de fem länderna är en orsak till betydande skada eller hotar att skada inhemska aluminiumfolieproducenter väsentligt. USITC har för närvarande planerat att meddela sitt slutgiltiga beslut den 19 oktober 2021.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

SÄKRAR LEVERANSER AV ALUMINIUMKOMPONENTER TILL FORD EUROPEAN DIE CASTING AWARD Det är den tyska gjuteriföreningen och mässan Euroguss som, för första gången, arrangerar den europeiska tävlingen European Die Casting award för pressgjutgjutgods. Syftet är att visa på mångfalden av applikationer, den innovativa styrkan, den höga kvalitetsnivån och prestandan hos gjutprocessen i materialen aluminium, magnesium och zink.

Vinnarna kommer att tillkännages vid öppningsevenemanget av EUROGUSS 2022 den 17 januari 2022.

Tävlingsbidragen kommer att bedömas individuellt och utvärderas med avseende på innovation, kvalitet, kostnadseffektivitet, resurseffektiv design och svårighetsgrad.

Därefter kommer de tre bästa komponenterna för varje material att delas ut. Utvärderingen och urvalet av gjutgods kommer att utföras av en kompetent jury från forskning och industri.

Ford F-serien har varit USA:s mest sålda bil i 44 år. Nu har Constellium säkrat leverans av aluminiumkomponenter till deras helt nya eldrivna Ford F150 Lightning. Ford kommer att leverera den nya modellen under våren 2022.

Fords F-150 Lightning och alla pickuper i F-serien använder en stor mängd höghållfasta aluminiumlegeringar.

FUTURE ALUMINIUM FORUM ÅTERUPPSTÅR Future Aluminum Forum kommer tillbaka som ett onlineevenemang 1-2 december 2021.

Medan världen sakta öppnas igen har Quartz Business Media, arrangören av Future Aluminum Forum, fattat beslutet att hålla årets evenemang i ett digitalt format innan de återvände till en livekonferens i december 2022. Årets forum kommer att titta på hur långt aluminium-

branschen har kommit med integrering av digital teknik och var utmaningarna fortfarande finns. Sedan starten i Tyskland 2011 har Industry 4.0, även känd som den fjärde industriella revolutionen, som mål att förändra processindustrin.

Information För mer information och anmälan https://futurealuminiumforum.com/registration

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

5

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

GJUTERIMÄSSAN I NÜRNBERG ARRANGERAS I JANUARI Förberedelserna pågår för fullt med Euroguss 2022, som hålls på mässan i Nürnberg 18-20 januari 2022. Mässan är en central mötesplats för pressgjutningsindustrin.

Mässan kommer att ta upp fyra hallar för evenemanget. En serie tävlingar, speciella utställningsområden och paviljonger kommer alla att illustrera variationen och spetskompetensen inom gjuteribranschen.

Teman som kommer belysas är bland annat additiv tillverkning, mikromobilitetens inflytande och effekterna av e-mobilitet i gjuteribranschen.

För mer information: https://www.euroguss.de/en

6

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

SAMLA POÄNG NÄR DU ÅTERVINNER DINA KAFFEKAPSLAR! Nespresso inleder ett samarbete med pantappen Bower och låter sina kunder samla poäng när de återvinner sina använda kaffekapslar. Genom att skanna Nespressos återvinningspåsar i Bower-appen kan kaffedrickare använda sina intjänade poäng för olika erbjudanden eller donera dem till Nespresso Farmer Future Program.

Nyligen genomförde Nespresso en undersökning med Kantar Sifo där det visade sig att endast 3 av 10 återvinner sina använda kapslar. Hälften av de som inte återvinner upp-

ger att det är för att de inte vet att det går att göra det.

– Samarbetet med Bower innebär att vi kan ta ännu ett steg mot att bli ett mer hållbart företag här i Norden. Vi vill göra det enkelt och fördelaktigt att bry sig om miljön och det här är ett okomplicerat sätt att gynna både miljön och skapa incitament till återvinning av kaffekapslar, säger Linda Fazekas, Nordic Marketing Manager Nespresso.

Läs mer om Nespresso återvinning på https://www.nespresso.com/se/se/atervinning

Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp.

Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Dulban Garnacha 2020 med artikelnummer 2421. Pris: 33 kr (inkl 1 kr pant) / 250 ml.

Vinet finns i alla Systembolagets butiker.

NYTT TANKSYSTEM FÖR FLYTANDE VÄTE Salzburger Aluminium Group, SAG, har utvecklat ett tanksystem för flytande väte (LH2).

Många experter och fordonstillverkare är överens om att väte kommer att vara ett viktigt alternativt bränsle till våra bilar inom en snar framtid. Lagring av väte, särskilt i flytande form, innebär ett antal tekniska utmaningar. En av de största utmaningar är den extremt låga temperaturen på minus 250°C vid vilken flytande väte måste lagras.

Detta och även kraven på tanksystemets storlek och vikt kräver teknisk spetskompetens. SAG kommer inom några månader starta prototyptillverkning av tankarna. Planen är att den nya LH2-kryotanken kommer att gå i serieproduktion från 2027.

8

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

LANSERAR EKOLOGISKT VIN I KLIMATSMARTARE FÖRPACKNING Den 1 september lanserades Dulban Garnacha 2020 från producenten Castelo de Pedregosa i Systembolagets fasta sortiment. Vinet är ekologiskt och förpackat i aluminiumburk.

Ett klimatsmartare val Det finns många miljömässiga fördelar med aluminiumburkar.

– Aluminium är ett material som faktiskt går att återvinna i en oändlig loop utan att tappa i kvalitet eller materialegenskaper, säger Sara Bergendorff på Returpack.

Returpack har gjort en livscykelanalys på aluminium som förpackningsmaterial.

Utsläppen från transporter minskar eftersom burkar både

är lättare än glasflaskor och går att lasta mer platseffektivt. Aluminiumburk är ett klimatsmartare val jämfört med vanliga glasflaskor.

En annan fördel är att en burk inte släpper in ljus vilket hjälper till att bevara dryckens egenskaper. Aluminiumet är täckt med en plasthinna för att metallen inte ska påverka vinet.

Aluminiumburk är en tätare förpackning än glasflaska. I dagsläget finns det inget som tyder på att lagringsbarheten skulle vara sämre i en burk än i glasflaska. Det finns inget krav på tappningsdatum eller bäst-före-datum för vin i aluminiumburk, till skillnad från vin i bag-in-box.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Gränges emitterar hållbarhetslänkad obligation om 600 MSEK för att stödja bolagets hållbarhetsstrategi

NYTT PRESSGJUTNINGSPROJEKT HOS LJUNGHÄLL Ljunghäll från Södra Vi i Småland är en av Europas största pressgjuterier. Tillsammans med August Mössner GmBH från södra Tyskland har man startat ett projekt för bland annat efterbearbetning av växellådshus och kamaxelhus.

Utmaningarna i projektet är bearbetningen av olika komponenter med varierande geometri och storlek. Särskilt insidan av arbetsstyckena är svårt att nå och kräver exakt avgradning.

Växelhuset tas upp av robotens gripsystem. Roboten flyttar sedan till avgradningsspindlarna, som används med en kombination av tryckluftsdrivna spindlar och Mössner bearbetningsspindlar.

Se mer om projektet på https://youtu.be/ JLtGeqEpDWw

10

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Gränges har framgångsrikt emitterat en femårig ickesäkerställd hållbarhetslänkad obligation om 600 MSEK under bolagets MTN-program.

Den nya obligationen förfaller 2026 och har en kupong på 3 månader Stibor + 1,20 procent.

Transaktionen skapade ett starkare än väntat intresse från investerare och emissionen övertecknades med en orderbok som växte till över 1 000 MSEK. Gränges har kopplat den hållbarhetslänkade obligationen till utfallet på tre definierade hållbarhetsmål, så kallade ”Sustainability Performance Targets” eller SPT:s, som alla spelar en central roll i Gränges hållbarhetsstrategi: • SPT1: Minska klimatutsläpp per ton från egen verksamhet och inköpt energi (scope 1+2) med 25 procent 2025 jämfört med 2017 • SPT2: Minska klimatutsläpp per ton från inköpta metaller (scope 3) med 30 procent 2025 jämfört med 2017

•

SPT3: Öka andelen återvunnet aluminium till minst 30 procent av totalt inköpta metaller 2025 – Gränges har ett starkt fokus på hållbarhet och det är uppmuntrande att se det stora intresset bland investerare för att stödja vår hållbarhetsstrategi och våra hållbarhetsmål.

Engagemanget bekräftar att vår hållbarhets- och klimatstrategi är relevant, ambitiös och trovärdig, säger Sofia Hedevåg, SVP Sustainability på Gränges.

Danske Bank och Nordea agerade hållbarhetsrådgivare samt finansieringsrådgivare, så kallade ”Joint Lead Managers”, för den hållbarhetslänkade obligationen.

Gränges lanserade ett kombinerat ramverk för grön och hållbarhetslänkad finansiering den 20 september 2021.

Mer information om ramverket finns tillgänglig på Gränges hemsida, www.granges.com/sv/ investerare/kreditmarknad

Text av Patrik Ragnarsson

Brist på magnesium Risk för produktionsproblem i hela Europa på grund av brist på magnesium

F

ör att dämpa den inhemska energiförbrukningen har Kina nyligen stängt ner en stor del av sin magnesiumproduktion. Effekten är dels att priset på magnesium har rusat i höjden, dels att det numera är svårt att få tag på magnesium på marknaden. Mot bakgrund av en överhängande internationell tillgångsbrist på magnesium med ursprung från Kina, uppmanar European Aluminium EU-kommissionen och medlemsstaterna att snarast ta kontakt med sina kinesiska motparter.

Med 87 % av den globala produktionen har Kina i princip monopol på magnesiummarknaden. År 2001 stängde Europa sin sista återstående magnesiumfabrik till följd av dumpade kinesiska priser och är nu till 95 % beroende av magnesium från Kina. Magnesium är ett viktigt legeringsämne i de flesta aluminiumlegeringar och eftersom aluminiumindustrin är den enskilt största användaren av magnesium har detta självklart en stor effekt också på aluminiumproduktionen. Beräkningar från European Aluminium pekar på att magnesium-

lagren i Europa riskerar ta slut i slutet av november om situationen inte löser sig. Skulle det bli leveransproblem innebär det en överhängande risk för produktionsstopp i hela värdekedjan, vilket kommer att påverka sektorer som fordon, byggnader förpackningar m.m.

Den nuvarande magnesiumbristen är ett tydligt exempel på den risk som EU tar genom att göra sin ekonomi beroende av kinesisk import. EU: s industri måste förstärkas för att inte aluminium eller andra viktiga insatsmaterial kommer att bli nästa stora industriläckage.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

11

Tomas Liljenfors Vd på Bryne

Växternas löv är små kemiska fabriker där koldioxid från luften bildar växtdelar med energitillskott från solen. När växtdelarna en dag förbränns bildas åter koldioxid och energi.

Biogas och ursprungsmärkt el för att smälta aluminium?

12

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

K

oldioxid.

Ett ord på allas läppar numera.

Koldioxid blir efter fotosyntesprocessen i växternas blad omvandlad till kolskelett som bygger upp växten.

Kolskelettet kommer sedan brytas ned igen och bli koldioxid, oavsett om det sker i magen i en ko, på en biogasanläggning, eller genom förbränning efter att under lång tid bevarats under markytan

och sedan brutits som kol eller pumpats upp som olja eller naturgas. Vid förbränning omvandlas kolskelettet till koldioxid och vatten samtidigt som energi bildas. Det är samma energi som gav växten kraft från solstrålarna och som genom fotosyntesen gjorde att koldioxid från luften kunde bilda kolskeletten.

När denna energi utvinns utan att mellanlagras i marken (som olja, gas och kol) kallas den bioenergi, och om den utvinns från mellanlagringen i marken kallas den fossil energi.

Anledningen att fossil energi anses vara till skada för moder jord är att vi släpper loss koldioxid som har bundits i marken under lång tid vilket gör att koldioxidhalten i luften just nu ökar, vilket gör att växthuseffekten skapar en temperaturökning på jordytan och orsakar klimatförändringar.

Energi till att smälta aluminium De verksamheter som idag smälter aluminium behöver tillföra energi.

Energin kan komma från olika källor, men vanligast är gas eller elektricitet.

Utanför Sverige finns det många gjuterier som smälter metall med dieselolja. I varmare länder används även direktverkande solenergi där solstrålar fokuseras till smältugnen med speglar.

Det vanligaste är dock att solenergin först omvandlas till elektrisk energi som sedan används för att smälta metallen. Mer om det strax.

Naturgas är en fossil produkt Att smälta med gas har historiskt varit en ren och billig process. Gas kan renas och komprimeras, dvs den omvandlas från gas till vätska vilket gör att volymen minskar kraftigt. Att komprimera gasen är en förutsättning för att ekonomiskt kunna transportera den.

Gasen som används på svenska gjuterier har vanligen varit komprimerad propangas som har levererats i flytande form med lastbil till gjuteriet under varunamnet gasol.

Gasol är en fossil produkt.

Större förbrukare som ligger utmed gasstamnätet har istället fått gas via ledning, och då levereras gasen i gasform under varunamnet naturgas, som trots namnet alltså är en fossil gas.

Biogas Den gas som bildas genom rötning av organiska rester kallas biogas. De senaste åren har biogas fått stort intresse men till en början hade biogas för låg andel energi, och kunde därför inte komprimeras. De smälterier som låg vägg i vägg med en biogasanläggning

var de enda som kunde använda denna typ av bränsle. Idag har biogasanläggningar utvecklats så att biogasen raffineras, energitätheten har blivit högre och föroreningshalten lägre. Fordonsgas, som kan tankas på många bensinstationer runt om i landet, är en blandning av biogas och fossil gas. Som gasbilanvändare kan du välja om du vill köpa 100 % biogas eller en blandning.

Eftersom gasen i pumpen är densamma är priset det enda som skiljer vid tanktillfället. Bränsleleverantören kan köpa in mer biogas till sitt system när efterfrågan ökar och det ger en ledtråd om framtida marknadsbehov.

Idag kan gjuterier också välja att betala en slant extra för att få känslan av att använda 100 % biogas.

Men det är precis samma propanmolekyler som levereras, med eller utan biotillägget. Leverantören av gas kompenserar i sin tur genom att tillföra mer biogas i sitt gassystem, eller kanske mer korrekt – får en marknadsindikation på att det finns ett behov att framöver tillföra mer biogas till kunderna.

Utsläppsrätter Utsläppsrätter för koldioxid är ett hett ämne idag.

Företag som genererar stora mängder koldioxid ska med utsläppsrätterna betala för sina utsläpp och därmed motiveras

UPPE TILL VÄNSTER Biogas finns idag att tillgå runt om i landet.

Att kunna utvinna bränsle av lokalt avfall är verkligen hållbart. UPPE TILL HÖGER Gasol är precis som naturgas en fossil gas och ska inte förväxlas med biogas. Gasol används flitigt i gjuterier för att smälta, varmhålla och som här värma verktyg. NEDAN Vid användning av bränsle i aluminiumgjuterier bildas koldioxid och vatten. Koldioxid är en växthusgas och vatten i anslutning till smält aluminium spjälkas upp till vätgas och syre, som båda orsakar defekter i aluminium.

att över tid minska sina utsläpp. Men. De företag som använder sig av biogas omfattas inte av utsläppsrätterna. De företag som kan särskilja sina molekyler och säkert säga att 100 % av bränslet kommer från biogaskällor slipper alltså att betala för utsläppet, medan ett företag som köper känslan av att få 100 % biogas, men som inte kan särskilja molekylerna måste betala för sina utsläpp. Nästan alla aluminiumgjuterier i Sverige har dock lägre

installerad effekt än den minsta effekt som krävs för att omfattas av utsläppsrätterna.

Energiberäkningar Resonemanget för utsläppsrätter kan också användas vid energideklarationer och beräkningar av produkters livscykelanalyser. Ett företag som installerar en biogasanläggning bör i sina beräkningar använda sig av emissionsvärdet för biogas. Ett företag som däremot köper känslan av

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

13

biogas, dvs som betalar ett biogastillägg för sin gasol, bör använda sig av emissionsvärdet för gasol, som ger avsevärt mycket höge emissionsvärde än för biogas. Det finns en uppenbar risk att företag som gör miljöinvesteringar i biogasanläggningar och andra energibesparande processförbättringar faktiskt inte får dra nytta av detta utan jämställs med företag som enbart investerar i en känsla av att miljöförbättra.

Elektricitet Elektricitet är en energiform som är lätt att transportera men svårare att lagra. I Sverige kommer elektriciteten främst från vatten- och kärnkraft, men ökande från vind- och solkraft.

I Sverige har vi mycket låga emissionsfaktorer för varje tillverkad kilowatt.

Detta är en fantastisk möjlighet att marknadsföra sig som tillverkare med låg koldioxidbelastning per producerad enhet.

Om man smälter metall med elektricitet, det vill säga. Men det gör man inte i Sverige i speciellt stor utsträckning idag. I Sverige smälter man aluminium med gas. Och gas har samma emissioner i Sverige som Uzbekistan och innebär därför ingen konkurrensfördel för svenska gjuterier.

14

En induktionsugn är en eluppvärmd ugn där ett magnetfält hettar upp metallen snabbt och effektivt. Den smälta aluminiumet formas av magnetfältet till en svävande silverfärgad massa, inte helt olik framtidsroboten i en känd 90-talsfilm.

En eluppvärmd degelugn har veckade element lindade runt degeln där elektricitet gör att elementen strålar värme som i sin tur värmer en degel innehållande aluminium. Resistiva ugnar lämpar sig väl för varmhållning och smältning i liten skala.

Ursprungsmärkning av el

får miljöinvesterande företag ingen fördel av sina satsningar, vilket gör att investeringarna går långsamt. Länder som Sverige med fördelaktiga energikällor får då inte heller konkurrensfördelar Om vi ska vara lite positiva – biotillägg och andra kortsiktiga miljöinvesteringar, är ett tecken på att många företag faktiskt är beredda att betala lite extra för att visa att man tänker på miljön.

Viljan verkar alltså finnas, vilket är ett viktigt första steg. Men nu måste vi ta oss samman och använda den viljan, och de pengarna, där de gör nytta på riktigt och på köpet lyfta fram en av Sveriges främsta konkurrensfördelar – miljövänlig energi.

Precis som med gas så kan elektrisk energi levereras ursprungsmärkt.

Precis som med gas så är det samma energi med eller utan ursprungsmärkning, eftersom det är samma elektroner oavsett om företaget betalar för känslan av att elektronerna kommer från vind, vatten eller sol. När vi då pratar om energideklarationer och livscykelberäkningar så är det, precis som för gas, logiskt att ursprungsmärkt el räknas som vanlig el, men om företaget har en egen anläggning för att tillverka elektricitet så är det dess emissionsfaktor som ska användas. I fallet elektricitet så är det i Sverige inte så stor skillnad mellan ursprungsmärkt el

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

och vanlig el, helt enkelt eftersom även vanlig el är nästan helt icke-fossil.

Utomlands däremot, i till exempel Polen där mycket elektricitet tillverkas från fossila källor, blir det mycket stor skillnad mellan ursprungsmärkt och vanlig el. Därför är det viktigt för svensk aluminiumindustri att förmå sina kunder att tänka på detta så att vi faktiskt kan ta del av den fördelaktiga svenska elektriciteten.

Energideklarationer och livscykelberäkningar måste ha tydliga ramar och definitioner på vilka siffror som ska användas.

Detta är helt nödvändigt för att nyckeltal i miljörapporter ska kunna jämföras och aluminiumköpare ska kunna basera sina inköp på fakta och inte på känsla. Annars

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

Expertkompetens inom aluminium.

Bryne ger dig inte bara en analys.

Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik.

Vårt svar kan du tillämpa direkt.

Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

För mer info besök bryne.se

Patrik Ragnarsson Senior Automotive & Transport Manager at European Aluminium

EUkommissionens förslag på klimattullar presenterat

I

nummer 3 av Aluminium Scandinavia skrev jag om att EU kommissionen förväntades lägga ett förslag om klimattullar (även kallat gränsjusteringsmekanism eller CBAM) senare under sommaren. Tanken med detta förslag är att varor producerade i länder med mycket högre klimatutsläpp får betala en slags tull för att få säljas i Europa. Europeiska varor som har en högre produktionskostnad på grund av klimat- och miljöavgifter skulle då få ett skydd mot ojämn konkurrens. När förra artikeln skrevs visste vi inte om aluminium skulle finnas med på listan med de branscher som skulle ingå i pilotfasen. Vi visste inte heller hur förslaget skulle vara utformat i detalj.

16

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Nu har EU kommissionen släppt sitt förslag och tyvärr var aluminiumsektorn inkluderad som en av 5 branscher tillsammans med stål, cement, gödselmedel och elektricitet. EU kommissionen föreslår också att bara direkta utsläpp ska inkluderas vilket innebär att man alltså inte ska räkna med indirekta utsläpp från elkonsumtion. Eftersom man anser att industrin nu kommer att vara skyddad mot ojämn konkurrens skapad av att vi i Europa har högre kostnader kopplat till våra höga klimatambitioner kommer också den fria tilldelningen av utsläppsrätter successivt att fasas ut. Man har också föreslagit att en hel del aluminiumprodukter nedströms i värdekedjan ska inkluderas. Till

exempel så ska även plåt och profiler beläggas med en klimattull vid import till EU. Däremot kommer de flesta slutprodukter som innehåller mycket aluminium fortfarande vara undantagna från klimattullar. Som exempel kan nämnas aluminiumfälgar, aluminiumfönster, och bilar.

European Aluminium och Svenskt Aluminium är mycket kritiska till förslaget. Det största problemet är att förslaget inte inkluderar tillräckligt många produkter. Man stannar halvvägs ner i värdekedjan och lämnar en stor del av aluminiumindustrin helt utan skydd. Effekten av det blir att aluminiumproducenter utanför EU helt enkelt kan börja importera färdiga produkter i stället för plåt och profiler. Exempelvis

skulle en färdigmonterad värmeväxlare kunna importeras till EU utan att beläggas med klimattull medan en plåt som ska användas i en värmeväxlare kommer att beläggas med klimattull. Europeiska tillverkare av plåt och profiler kommer dessutom att behöva betala mer för sitt insatsmaterial eftersom importerat primäraluminium kommer att beläggas med klimattull.

Vi anser också att den fria tilldelningen av utsläppsrätter bör vara kvar tills man kan bevisa att CBAM faktiskt fungerar. Om de fasas ut innan vi har ett system där utsläpp från aluminiumproducenter i länder utanför EU faktiskt kan kontrolleras och verifieras riskerar vi att permanent skada europeisk industri.

HUR SKA DET FUNGERA RENT PRAKTISKT •

•

•

•

De varuimportörer i EU som omfattas av CBAM kommer att behöva registrerar sig hos de nationella myndigheterna, där de också kan köpa CBAM-certifikat.

Priset på certifikaten kommer att beräknas utifrån ett veckovist genomsnittligt auktionspris på utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem uttryckt som euro/ton av utsläppt koldioxid.

EU-importörer måste senast den 31 maj varje år lämna in det antal CBAM-certifikat som motsvarar mängden växthusgasutsläpp som är inbäddade i produkterna de har importerat till EU. Om importörer, med hjälp av bekräftade uppgifter från producenter i tredjelandet, kan styrka att ett koldioxidpris redan har betalats under tillverkningen av de importerade varorna kan motsvarande belopp dras av från deras slutliga faktura.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

17

För vem utbildar vi och för vad?

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

18

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

F

ör vem utbildar vi och för vad? Frågeställningen är relevant med utgångspunkt för de utbildningssystem vi har i Sverige. Utan överdrift har vi väldigt bra utbildningar i Sverige, men hur ser det ut när det gäller synen på vad och för vem vi utbildar?

Dagens utbildningar När det gäller utbildningarna på de tekniska högskolorna så finns numera ofta designrelaterade kurser på programmen och det är gott och väl.

Problemet är att man mer sällan kopplar utbildningar till varandra.

Vi vet att de tekniska lösningar som tas fram av ingenjörer i många fall ”drabbar” en människa. Frågan vi måste ställa är, på vilket sätt kommer denna tekniska lösning att påverka användaren, och hur ser vi till att man tar hänsyn till användaren! Kan frågan lösas genom att ha med ett holistiskt synsätt redan i utbildningen?

Tekniken är enligt min mening alltid fantastisk, men den måste alltid utgå från människan oavsett vad det handlar om.

Vi vet att 80 % av en produkts egenskaper och miljöbelastning bestäms i produktutvecklings- och designfasen. Det är där du har möjligheterna att undvika ”användarproblem” i framtiden.

Golden circle I min artikel i nr 4-2021 i Aluminium Scandinavia (Produkten måste tåla

ögats slitage), skriver jag om ”The Golden Circle”, där frågan VARFÖR ställs. Det är nog en av de viktigaste frågor som alla som arbetar med utbildning måste ställa sig.

Om vi inte vet varför vi utbildar människor, hur ska vi då kunna utforma utbildningsprogram?

Visioner Designern Yrö Sotamaa, professor emeritus i designinnovation vid Aalto University School of Art, Design and Architecture, fick frågan från en journalist: ”Varför utbildar du designstudenter?”. Svaret blev kort och enkelt: ”För att jag ska få det bättre när jag blir gammal!”.

Det kan man ha som vision och utgångspunkt när man utbildar studenter. Innehållet blir nog ungefär det samma som i dag, men man förstår då att ha ett förhållningssätt som alltid involverar människan och hennes möjligheter och begränsningar.

Samverka Att samverka med tekniker och ingenjörer, är en självklarhet som designer, det är i detta samarbete som de goda och miljöanpassade produkterna tas fram.

Man kan säga att designern ställer frågorna – problemen, och ingenjören löser dem. Det handlar inte om att ”gå in” på varandras områden, det handlar om att tillsammans skapa de goda lösningarna – produkterna.

Den tredje parten är våra fantastiska företag, de som producerar det designern och ingenjören tar fram.

Detta kräver återigen samverkan. I alla utvecklingsprojekt som ska leda fram till en produkt, krävs att producenten är med redan från början.

Då slipper man alla de problem som uppstår när det visare sig att ”denna fantastiska produkt” faktiskt inte går att producera.

Man hamnar i kompromissfällan.

Då är det även viktigt att ”människovaran”, den del som ser till att produkten går att använda, inte blir bortsorterad till förmån för ett enklare produktionssätt.

För vem?

Slutligen, när jag vandrar runt i varuhus som säljer konsumentvaror och exempelvis hittar 15 olika brödrostar, brukar jag fråga expediten: – Den där gröna brödrosten, vem är den skapad för?. Jag har aldrig fått veta vem den personen är.

Jag är övertygad om att man kan minimera antalet produkter om företagen som exempelvis tar fram brödrostar, verkligen frågar sig vem som ska köpa denna produkt och varför!

Slutledning Utgångspunkten i allt man gör borde baseras på VARFÖR man gör det och för VEM Här finns en bit kvar hos våra utbildare.

Därför skriver jag detta!

Har ni frågor eller kommentarer så återkom gärna!

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

19

Med elektrifieringen sätter Audi mer fokus på leverantörerna 20

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

I

en intervju med Bernhard Fragner, vid den tyska aluminiummässan, berättar Alois Winkler, som är ansvarig för ”Supply Chain Strategy” hos Audi, om hur företag arbetar för att göra leverantörskedjan mer hållbar.

Med elektrifieringen har bilarnas utsläpp förflyttats mer från användaren till leverantörsledet. Speciellt om bilarna drivs av grön el. Alois Winkler berättar att om man tittar på ett fordons hela livscykel i dagens europeiska marknad genererar leveranskedjan cirka 20 till 50 procent

Med en sluten återvinningsloop återförs aluminiumavfall som uppstår under produktionen till leverantören, som använder det för att producera aluminium i originalkvalitet och skickar tillbaka dessa till Audi.

av koldioxidutsläppen, beroende på drivkonceptet. För elektrifierade fordon är denna andel vanligtvis högre än för förbränningsfordon på grund av HV-batterier. Därför fokuserar Audi mer på att minska utsläppen i leverantörskedjan, annars bildar produkten en ryggsäck som den måste bära hela livscykeln.

Viktigt att inte nedgradera materialet Aluminium har länge varit en kompetens inom Audi och därför är aluminium också ett av de fokus-

områden man tittar på hos sina leverantörer. Enligt Winkler handlar det mycket om processkrot från stansningen. Genom att skapa en återvinningsloop säkerställer man att det inte tillförs andra legeringselement och leverantören kan återvinna utan att materialet degraderas.

Audi har fastställt att deras åtgärder kan delas in i tre områden: sluten återvinningsloop, använda sekundärt material och använda förnybar energi.

Mer info Hela intervjun kan du läsa på https:// www.aluminium-exhibition.com/ en-gb/media/news/Aluminium-Interview-Winkler.html Här kan du läsa om hur AUDI arbetar med sin ASI-certifiering: https:// www.audi.com/en/company/sustainability/core-topics/value-creation-and-production/chain-of-custody-certificate.html

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

21

Lars Knutsson Försäljningschef på MacDermid

Text av Stefan Lenzer · Översättning av Lars Knutsson, MacDermid

Kromfri, oorganisk ytomvandling/ förbehandling av aluminium innan pulverlackering

22

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

D

e giftiga effekterna av sexvärda kromföreningar har varit känt under lång tid och har lett till omfattande restriktioner de senaste åren. Gemensamt för alla föreskrifter är förbud och strikta begränsningar för ytomvandlingsprocesser som innehåller krom VI, som används på aluminium och andra metaller. Ett förbud inom den europeiska byggbranschen förväntas dessutom inom snar framtid Under de senaste 20 åren har flera krom VI-fria alternativa

produkter för förbehandling av aluminium utvecklats av kemi- och systemleverantörer. Som en möjlig förbehandling före pulverlackering av aluminium uppvisar de flesta av dessa produkter motsvarande prestanda jämfört med systemen som innehåller krom VI. De så kallade processerna ”no rinse” (utan sköljning) eller ”dry in place” (torka på plats) är de vanligast förekommande kromfria processerna. Dessa har dock i praktiken några nackdelar som inte bör ignoreras.

Under torkningsprocessen kan en oönskad ”sista droppe” effekt inträffa. Detta kan leda till ett märkbart synligt fel efter pulverlackering och kan kräva att man genomför en sista spraysköljning. Dessutom används de befintliga processer inte som ett bad med lång livslängd utan på grund av ”polymeråldring” så måste de helt eller delvis förnyas med jämna mellanrum i ett s.k. ”bleed and feed” system.

Iridite EXD-processen som presenteras nedan utvecklades av MacDermid Enthone som ett en-komponent, kromfritt, polymerfritt system baserat på zirkonium.

Ytomvandlingsskikten som produceras med Iridite EXD genom enkel doppning, sprutning eller flödesbeläggning är lämplig för behandling av aluminium samt även för varmförzinkat stål. För användning

Kort sekvens bestående av sur avfettning/etsning och deoxidering

Kombinerad sekvens av alkalisk och sur avfettning / etsning och avoxidering

1. Sur Etch/Deoxidising

1. Alkalisk avfettning/Etsning

2. Sköljning

2. Sköljning

3. Sköljning med avjoniserat vatten (Rekommenderad konduktivitet < 20 µS/cm)

3. Sur Etsning/Avoxidering

4. Iridite EXD

4. Sköljning

5. Sköljning med avjoniserat vatten (Rekommenderad konduktivitet < 20 µS/cm)

5. Sköljning med avjoniserat vatten (Rekommenderad konduktivitet < 20 µS/cm) 6. Iridite EXD 7. Sköljning med avjoniserat vatten (Rekommenderad konduktivitet < 20 µS/cm))

Schematisk bild över skiktuppbyggnaden

Parameter

Rekommenderad värde

Iridite EXD

1 – 3% v/v

Temperatur

28 – 32°C

Behandlingstid

20 – 30 Sekunder

pH-värde

4.5 – 5.3

Tabell 1. Processparametrar för Iridite EXD processen

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

23

Exempel på en vertikal anläggning med kombinerad alkalisk och sur förbehandling

som förbehandling före aluminiumpulverbeläggning har Iridite EXD godkännanden från Qualicoat (A045) och GSB (249b).

Processbeskrivning Förbehandling Förbehandlingen är av avgörande betydelse för utförandet av alternativa ytomvandlingsprocesser på aluminium. Den måste anpassas för att passa de typer av legeringar som ska behandlas. I grund och botten måste förbehandlingen ge en ren, fet- och oljefri, avoxiderad yta.

Vätbarheten hos den framställda ytan är särskilt viktig. När det gäller aluminium måste det mikrokristallina deformationsskiktet under

24

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

oxidskiktet avlägsnas som en möjlig initiator för filiform (spalt) korrosion.

Starkt alkalisk avfettning/etsning eller sura etsningsprocesser används för att rengöra grundmaterialet och åstadkomma en första etsning.

Efterföljande Deoxidering avlägsnar legeringskomponenterna, såsom Zn, Fe, Mg eller Si, som exponerades eller blev kvar på ytan efter den inledande alkaliska etsningen.

Deoxideringssteget leder också till ytterligare etsning av materialet, vilket vanligtvis är mindre än i det första alkaliska processteget.

Förbehandlingssekvenserna nedan beskriver två av de möjliga process-sekvenserna för applicering av Iridite EXD:

Ytomvandlingens formation Fluoriderna i Iridite EXD fungerar som aktivatorer för aluminiumytan under uppbyggnanden av skiktet.

Denna skiktbildning sker under kontakttiden mellan processkemi och metallytan vid ett pH-värde av ca.

5. Mekanismen för färgvidhäftning och korrosionsskydd från Iridite EXD baseras på den permanenta vidhäftningen mellan beläggningen och det förbehandlade underlaget. Utan denna bindning skulle påverkan av fukt, värme och salter negativt påverka beläggningens vidhäftning och leda till korrosion i ett tidigt skede. Iridite EXD bildar ett skikt bestående av blandade oxider som förutom aluminium också innehåller mängder

zirkonium. Iridite EXD är dock helt fri från organiska föreningar.

Applicering Ytomvandlingsprocessen fungerar med de applikationsparametrar som anges i tabell 1.

Samma produktkemi används både för badsättning och underhåll.

Appliceringen utförs genom enkel doppning, spray eller flödesbeläggning. Bilden till vänster visar ett praktiskt exempel på en vertikal linje. En kort processlinje som eliminerar alkalisk avfettning och betning är också möjlig. Avjoniserat vatten rekommenderas att användas i sista sköljningen efter ytomvandlingssteget. Eftersom sköljvatten från Iridite EXD inte innehåller några störande polymerer, är det möjligt att köra sköljarna både före och efter ytomvandlingsprocessen i ett slutet system och uppnå en återvinningsgrad på nästan 100 %.

Sköljvatten i det slutliga sköljsteget kan användas för att mata sköljarna före Iridite EXD för att uppnå en nödvändig ledningsförmåga på mindre än 20 µS/cm.

Kombinerat med en nästan oändlig livslängd för Iridite EXD-ytomvandlingsprocessen är det möjligt att arbeta vid nollutsläppsnivåer, vilket uppvisats hos många befintliga kunder.

Den långa badlivslängden är möjlig genom det högre pH-värdet vid Iridite EXD-processen. Automatisk dosering av Iridite EXD-processkemi enligt pH mätning eller

ledningsförmågan garanterar jämn kvalitet och låga driftskostnader. Om det skulle bli nödvändigt att avgifta badlösningen räcker det med enkel avloppsrening genom neutraliseringen.

Kriterier för befintliga installationer Omvandlingsskiktets fysiska egenskaper Till skillnad från den guldgula och lätt igenkännbara skiktfärgen från de klassiska gulkromaterna är ytomvandlingsskiktet som produceras med Iridite EXD nästan helt färglöst.

Det alstrade skiktet har en skiktvikt av 0,03 - 0,1 g/m2, som bestäms med hjälp av en strippningsmetod och efterföljande fotometrisk zirkoniumanalys.

Egenskaper hos det pulverlackerade omvandlingsskiktet Förutom behandlingen av aluminiumprofiler och plåt är Iridite EXD också lämplig för aluminiumgjutgods och varmförzinkade stålkomponenter. Förbehandlingen måste vara lämplig och måste anpassas för varje enskild applikation. Resultaten av Qualicoat- och GSB-godkännandetesterna uppfyller de höga kvalitetskraven och vittnar om den obegränsade användningen i detta segment.

Skikten som framställts med Iridite EXD kännetecknas av dess temperaturstabilitet. Torktemperaturer på upp till 180 °C i torken är möjliga utan att prestandan hos skiktet försämras.

Denna möjliga ökning av torknings-

temperaturen påskyndar torkningen vilket kan förkortar torkningstiden och öka produktions outputen.

Sammanfattning och framtid Iridite EXD är en kromfri, oorganisk process för förbehandling av aluminium och dess legeringar före pulverlackering och har bevisat sig i industriell användning sedan 2006.

Omvandlingsbeläggningarna som produceras under sprutning eller doppningsprocessen kännetecknas av deras temperaturstabilitet.

Processen har godkänts av Quality Association Qualicoat och GSB för alternativ förbehandling av aluminium före pulverlackering i byggbranschen och används redan i många välkända företag. Processen som utvecklats av MacDermid Enthone är en pålitlig process som ger utmärkt korrosionsskydd på aluminium.

Användare av Iridite EXD-processen har en tekniskt beprövad, global tillgänglig och mycket ekonomisk process till sitt förfogande.

Källor GSB International, Schwäbisch Gmünd; www.gsb-international.de Qualicoat, CH-Zürich; www.qualicoat.net MacDermid Envio Solutions; www. macdermidenvio.com MacDermid Enthone, Industrial Solutions; www.industrial.macdermidenthone.com SAT - Surface Aluminium Technologies Srl; www.sataluminium.com

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

25

Kundfokus och flexibilitet Text av Lars-Inge Arwidson

A-Lackering i Sävsjö är Skandinaviens ledande och största lackeringsföretag inom aluminium.

26

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

F

öretaget A-Lackering är en viktig spelare i svensk aluminiumindustri då verksamheten ”downstream” (bearbetnings- och ytbehandlingsföretag) på sätt och vis är ett signum för svensk aluminiumindustri.

Nu investerar A-Lackering närmare 16 mkr för att uppgradera och effektivisera sin vertikala lackeringslinje. Investeringen innebär snabbare kulörbyten och i stort en effektivare produktion. Den innebär även en ny återvinningsdel som ger minskad pulverförbrukning.

På A-Lackering och träffar vi Ola Bjelkvik, vd, och Kristina Forssell, marknadschef, som förklarar bakgrunden till investeringen.

A-Lackering är en viktig aktör för svensk aluminiumindustri och ytbehandlar både till sina egna kunder men framförallt aluminiumprofiler till Sveriges profiltillverkare och traders. Samtidigt har man naturligtvis en stor intern försörjning till ägaren INWIDO som står för 35 % av den årliga lackerade volymen.

A-Lackering har tidigare fräschat upp sina vertikal- och horisontallinor, men nu handlar investering om att bli snabbare i omställningar och att kunna öka kapaciteten genom en effektivare process. Det är delvis en effektiviseringsinvestering men också en re-investering för att säkra driftsäkerhet.

Det finns naturligtvis konkurrenter men A-Lackering är det dominerande lackeringsföretaget i Skandinavien inom aluminium och har dessutom en systeranläggning i Polen.

Det som är unikt med dem är att man klarar stora volymer och är kompletta genom den kompletterande bearbetningsdel man har såsom CNC, bockning, valsning och

konventionell bearbetning som kap och stans.

Flertalet av deras kunder finns i Sverige, och närheten till kunderna är viktigt då korta transporter blir allt viktigare.

Aluminiumindustrin går på högvarv och det innebär också, på sätt och vis, angenäma problem med stora volymer på korta tider. Historiskt har man alltid sett en avmattning i slutet av året men den ser inte ut att komma i år. De stora volymerna ser ut att fortsätta komma.

Detta sätter naturligtvis press på ledtider. Att ligga i ”sista ledet” efter inleveranser av stora volymer innebär att man hela tiden måste vara flexibel och behålla korta ledtider, ofta 10 dagar, trots kraftiga volymökningar på kort tid. Investeringen kommer förbättra A-Lackerings möjligheter att möta dessa utmaningar och genom investeringen förstärka den starka position man redan har.

Investeringen kräver inga nya lokaler och innebär ingen nyrekrytering.

– Kompetensmässigt utbildar vi vår personal mestadels internt. I och med ökad automatisering och digitalisering som kräver högre kompetens är det många gånger svårt att finna rätt kompetens på mindre orter. Och det är ofta just på mindre orter vår typ av industri finns. Småland är dessutom industritätt och konkurrensen är hård efter välutbildad personal, säger Ola Bjelkvik.

Trenden är att fler kunder väljer att lackera snarare än att anodisera och att kulörvariationerna ökar.

A-Lackering gör cirka 200 kulörbyten per dygn!!!

– Vi ser också en trend mot att alltfler kunder väljer matta ytor, fortsätter Ola. A-Lackering är ett fantastiskt gäng. Det finns en ”go företagskultur” som sitter i väggarna här i form av vilja att leverera. All personal har ett stort kundfokus och flexibilitet samtidigt som det finns en god grundkunskap inom lackering hos hela personalen, avslutar Ola Bjelkvik.

Kristina Forssell, marknadschef

Ola Bjelkvik, vd

FAKTA Företaget startade i Vårby 1962. 1997 flyttade de till Sävsjö. Ägare är INWIDO. A-lackering har 240 anställda och hade en omsättning på 307 MSEK 2020.

A-Lackering har ett systerföretag, A-Lacernia, i Polen.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Text av Lars-Inge Arwidson · Foto av Mats Jonson

Äntligen!

Branschen kunde träffas igen!

E

fter att tvingats ställa in två Aluminiumdagar kunde branschen äntligen träffas igen. Nu på vackra Villa Fridhem utanför Åby i Östergöt-

land.

Och det märktes att man saknat att träffas ”på riktigt”! Intressanta föreläsare, branschmingel och trevlig samvaro. Svenskt Aluminium bjöd på en uppskattad seminariedag och stu-

28

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

diebesök på Hydro I&T och Gränges i Finspång. Men vi hade också nöjet att dela ut Stora Aluminiumpriset, inte bara för 2020 utan också för 2019.

2019 års pris gick till Garo AB där VD Patrick Andersson tillsammans med styrelseordförande Stefan Jonsson tog emot priset. Motiveringen till Garo AB löd: ”För sina framgångar att från tillverkning av apparatskåp utvecklats till en ledande aktör inom infrastrukturen för

elbilar och dagens laddstationer baserade på aluminium” med fokus på Innovation, Hållbarhet och Design” Priset 2020 gick till grundarna av Profilgruppen, Mats Jonson och Lars Johansson, med motiveringen: ”För sitt outtröttliga engagemang för ett ökat användande av aluminiumprofiler och sin livslånga gärning i och för svensk aluminiumindustri”.

Vi bjuder på en bildkavalkad och låter bilderna tala för sig själva.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

30

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef, dag.holmgren@svensktaluminium.se

Aluminiumtävlingen

S

Aluminium för hållbar utveckling riktat till Universitet och Högskolor i Sverige. Tema för tävlingen är ”Återvinning och miljö”.

Inlämning senast 2021-12-15

om tidigare meddelats har vi bestämt att tävlingsbidragen skall vara inlämnade senast 15 december i år.

Det som bör förtydligas är att allt material ska sändas in digitalt enligt anvisningar på hemsidan. www.svensktaluminium. se/tavling.

Målgruppen är studenter på Sveriges högskolor och universitetet, även andra relevanta utbildningar är naturligtvis välkomna att deltaga.

Vad har hänt på studentkårerna!

Vi har sänt ut en inbjudan till de flesta universitet och högskolor men har svårigheter att nå studenterna.

Det som är lite förvånande är att studentkårerna numera tar betalt för att sprida information till sina studenter. Jag kan förstå att man vill ta betalt för kommersiell ”reklam”, men att en organisation som Svenskt Aluminium med ambitionen att sprida kunskap även ska betraktas som ett säljande bolag. Vi vill erbjuda våra tjänster och våra nätverk till studenterna. Vi kan även förmedla

projektuppgifter, examensarbete och även praktikplatser. Detta borde ligga i studentkårernas intresse att understödja.

Vid sidan av direktinbjudan till berörda skolor kommer länkar att publiceras på www.svensktaluminium.se, www.Utbudet.se, www.svid.se Målgruppen är studenter på Sveriges Högskolor och Universitetet, men även andra relevanta utbildningar är välkomna att deltaga.

Vi vill naturligtvis gärna att företag engagerar sig i detta. Främst tänker vi på företag som arbetar med aluminium som kärnämne, men självklart är även andra välkomna med synpunkter och inlägg.

Självklart även ett tack till Lars-Inge Arwidson och Hans Frisk från oss på Svenskt Aluminium.

Seminariet besöktes av 25 deltagare och två timmar räckte inte till utan vi slutade efter 2,5 timmar med frågor. (Hade vi fått möjligheter att sända informationen till alla Högskolor och Universitet borde antalet deltagare varit väsentligt fler.)

Det är alltid inspirerande att kunna sprida djupare information om aluminium med hjälp av våra medlemmar och tanken är nog att vi även i framtiden gör om denna aktivitet, kanske med önskemål från medlemmarna om ämne eller andra som vill veta mer.

Intressant seminarium

Kontakt

Svenskt Aluminium genomförde ett webbseminarium 30 september.

Deltagarna fick intressant och spännande information från branschen och jag vill passa på att framföra ett stort tack för insatsen, speciellt till Kristina Forsell på A-Lackering, Robert Dahlqvist från Gränges, Tomas Nilsson från Hydro Extrusion Sweden AB och Claes Adelin från Lundbergs Pressgjuteri.

Återkom gärna med frågor, synpunkter och tankar till Dag Holmgren dag. holmgren@svensktaluminium.se.

Utförlig information om tävlingen finner ni på www.svensktaluminium.se/tavling.

Svenskt Aluminium verkar för att materialet aluminium och branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter m.fl.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

31

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Henrik Eriksson Global Design Director, Thule Group

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

32

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du?

Henrik Eriksson, Global Design Director, Thule Group

Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?

Jag har god kunskap om vilka möjligheter och begränsningar som finns när man arbetar med aluminium, främst när det gäller extruderade profiler, men även viss kunskap vad gäller gjutning och aluminiumplåt.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Jag har ju studerat materiallära under min utbildning, men det var ju några år sen. Så den aktuella kunskapen jag har om aluminium kan man nog säga att jag främst fått genom arbetet med produktutveckling här på Thule Group.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Den i särklass största delen aluminium vi använder i våra produkter utgörs av extruderade profiler där vi använder möjligheten att forma materialet för att skapa effektiva komponenter med avseende på funktionalitet, vikt, sammanfogning och korrosionsbeständighet. Men vi använder även materialets visuella dimension. Naturanodiserad aluminium har ju en närapå självreparerande förmåga vid repor och slitage och extrusionsprocessen ger oss goda möjligheter att framhäva en del av vår tydliga produktidentitet i accentuerade linjer.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

För mig är det väldigt viktigt att vi försöker hålla nere vår klimatpåverkan så mycket det bara går och jag är väldigt glad för att vara del i ett företag som arbetar aktivt och genuint med dessa frågor. Ett av de senaste initiativen på Thule Group är att vi anslutit oss till Science Based Targets initiative.

Vilken relation har du till aluminium?

Vi använder aluminiumkomponent i ett stort antal av produkterna i vår portfölj – krokar på ryggsäckar, teleskopshandtag på resväskor, i hjulskenor på cykelhållare, i strukturen på våra taktält och i ramen på alla våra olika typer av barnvagnar.

Vi använder aluminium för sina fysiska och visuella egenskaper, men också för att det sedan länge finns tydliga inslag av aluminium i varumärket Thule, som en tydlig del av vår visuella produktidentitet. Vi strävar alltid efter att göra genuina och ärliga produkter där man kan se vilka material produkten är gjord av.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram och har du någon favorit bland dessa?

Jag har varit delaktig i många utvecklingsprojekt på Thule Group, där jag som designer och medlem av ett tvärfunktionellt team fått vara med att skapa innovativa och kvalitativa produkter för användare som vill leva ett aktivt liv. Det finns många favoriter bland dessa produkter och

jag är stolt över alla, men om jag utgår från de jag använt främst själv i min verklighet och vardag så får det bli barnvagnen Thule Urban Glide och cykelhållaren Thule EasyFold XT, som verkligen har fått bekänna färg hos mig och min familj.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Det har vi alltid på Thule Group…

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för Designerbranschen?

Inte sagt att det alltid är designers som avgör hur en produkt ska fungera eller vara konfigurerad, men det är oftast dom som bestämmer hur produkten ska se ut och som skapar målbilden för övrig organisation.

Med djupare förståelse och kunskap hos designers kring materialet och tillverkningsmetoder, kommer troligen detta ligga närmre till hands när visioner skapas.

Hur lyckas du övertyga dina kunder att investera i designprocessen?

Jag behöver inte övertyga någon – vi har på Thule Group en mogen syn på vad designprocessen är och vad design tillför, i allt från användarinsikter till formbestämning och sortimentssegmentering. Vi har sedan länge investerat, och fortsätter investera, i användarfokuserad produktutveckling.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

33

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

34

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

35

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

A perfect storm 36

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

J

a, det finns ju uttryck som används mer än andra, och sen så finns det uttryck som är mer hatade än andra. Det kan vara av grammatiska skäl eller av att de blir så klyschiga av att de ständigt används vid fel tillfällen. A perfect storm är ett av dessa som hamnat på klyschhyllan efter att under finanskrisen ha används mer än vad som var försvarbart. Just nu när detta skrivs är det dock på sin plats att användas tycker jag. För vad uttrycket egentligen betyder är ju att det är ett antal olika faktorer som oturligt nog råkar samverka trots att de kan tyckas inte ha någon relation från början.

Här har vi en början med att Covid-19 till en början kväver all konsumtion vilket gör att energiindustrin stryper produktionen av olja och gas.

Nästa steg är en massiv omsvängning där konsumtionen ökar samtidigt som produktionen fortsätter att hållas tillbaks. Lägg till det sedan en nyuppväckt miljöpolitik som över en natt ska ställa om världen miljömässigt. Det är grundstenarna som tillsammans med ett otal små dominoeffekter ger upphov till denna perfekta storm. Sen till råga på allt råder det en skriande brist på frakter både på land och till sjöss. Egentligen råder det brist på allting från arbetskraft till leverans av produkt, det är mer en fråga om var och när. För att ytterligare komplicera det hela så har vi sedan en av de största orkanerna i mannaminne som härjat i södra USA och slagit ut oljeproduktionen totalt under flera veckor. USA importerar nu inte bara olja, utan även produkter såsom bensin och diesel då även många raffinaderier slagits ut.

På LME har aluminiumpriset gått upp med 70 procent på ett år, 47 procent i år och 11 procent bara på en

månad. Detta utan att ta premieökningen i beaktande. Ruggiga siffror, men ingenting mot utvecklingen på naturgas och utsläppsrätter. Hittills i år har CO2 priserna fördubblats, och naturgaspriserna för Europa är upp svindlande 250 procent. Och då ska man tänka på att industrin konsumerar stora mängder naturgas i sin produktion, något som gör det svårt för exempelvis många stålbolag att producera lönsamt vissa tider på dygnet. Så här ser det ut när vi nu går in mot vintersäsong och den tid då naturgasen på grund av brist riskerar att bli än dyrare. Den dyra naturgasen slår även den hårt mot aluminiumindustrin då halvfabrikatssidan och många smältverk är stora användare.

För att sedan komplicera det hela ytterligare så går vi mot vinter även i Kina. Ni som har följt med några år vet nog vad det innebär, men vi kan ta det igen. Vinter i Kina är smoggens stora tid och man gör allt för att minska miljöpåverkan när industri och boende vrider upp effekten.

Värme till de boende är lite svårt att begränsa, men energi till industrin är enklare i en stat som Kina. Sålunda går politikerna ut och beordrar högenergikonsumenter att under vintern begränsa sin produktion.

Aluminiumsmältverk är populära objekt att slå ner på, och i år kan det

få långtgående konsekvenser då man redan innan har importerat stora mängder aluminium till Kina. Importen av bauxit var samtidigt ner dryga 15 procent föregående månad till 8,7 miljoner ton, något som antingen indikerar att man minskar inköpen pga. de höga priserna eller pga. att man inte tror sig kunna producera fullt ut då man väntar sig nya direktiv från politikerna. Den fortsatta importen av aluminium i förädlad form till Kina kan därför ge ytterligare stöd för de redan höga aluminiumpriserna.

Förhoppningen som fanns att de höga priserna i kombination med backwardation skulle frigöra dolda lager har inte infriats. Istället har marknaden i september kännetecknats av en rätt stabil contango, något som gjort lagerfinansiering fortsatt lönsamt och vi kan därför inte förvänta oss ett inflöde av tidigare gömd metall kortsiktigt. Den prismässiga utvecklingen framöver är det svårt att säga något om då alla faktorer nu går åt samma håll, frågan är här istället hur länge de kan göra det.

Naturgaspriserna kommer att vara höga tills Northstream 2 kommer i gång, och oljepriserna verkar OPEC+ göra sitt bästa för att hålla uppe.

För Kalle Kula AB ser tyvärr hösten inte så rolig ut.

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

37

Edvard Dysthe, vd, Lena Metall AS

Positivt med högspänning och aluminium

D

et norska företaget Lena Metal AS har utvecklat kraftledningsstolpar i aluminium. Stolparna har blivit godkända för att användas upp till 132 kilowatts högspänningsledningar och intresset för de nya stolparna är stort.

38

Text av Torbjörn Larsson

– Vi håller bra konkurrens med både kompositoch stålstolpar. Redan i år räknar vi med en större order från flera nätbolag, berättar Edvard Dysthe, vd, på Lena Metall AS. Enbart i Norge är det flera tusen kraftledningsstolpar som ska bytas ut varje år. Många av dem har utsatts för yttre påver-

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

kan som hackspettar, mekaniska skador, svampoch rötangrepp. Fördelen med aluminiumstolparna är många. Till exempel så räcker det oftast med att gräva ner en aluminiumstolpe. En stålstolpe kräver ett fundament som oftast består av betong.

Det är och stor skillnad på montagetiden mellan stål och aluminium. Kraftbolagen klarar sig oftast med mindre helikoptrar som kostar ca 15 000kr per timme i stället för 45 000 kr per timme för de större helikoptrarna som används för stålstolpar.

Lena Metall AS har utnyttjat strängpressningsteknikens möjligheter för att skapa en smart och

enkel produkt. Tillbehör som klätterskor, fallskydd och repfästen är integrerade i konstruktionen.

– Det är viktigt för oss att använda alla fördelar med aluminium och strängpressning. T ex så monterar vi både balkar och detaljer utan att göra åverkan på materialet, berättar Edvard Dysthe.

Företaget är med i Total-gruppen, ett närverk av industriföretag som finns i klassiska aluminiummarker som Raufoss och Gjøvik i Norge. Företag som Hydal Aluminiumprofiler, VP Metall och SINTEF Raufoss Manufacturing har varit med i projektet.

Det är många fördelar med att masten är lätt, ren och lätt att hantera.

Dessutom så är hållbarhetsaspekterna starka och aluminium är lätt att återvinna. Till skillnad från en kreosotstolpe, som kostar pengar att bli av med, så får du betalt för aluminium.

Klätterskor som enkelt passar i stolpens spår

Systemet är modulbaserat där stolparna sammanfogas till önskad längd

Lena Metal AS i Norge har utvecklat kraftledningsstolpar i aluminium där man tar tillvara på både materialets och profiltillverkningens fördelar

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

39

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

40

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

41

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Marie Ahlmen Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

42

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

43

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

44

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

45

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

46

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 5 · Oktober 2021

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se