Aluminium Scandinavia nr 4-2022

SEPTEMBER 2022 NR 4

VEM FICK STORA ALUMINIUMPRISET

Hantering av smält metall www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 4 Sveket mot industrin 14 Betydelsen av infärgning och eftertätning för anodiserat aluminium 18 Unik satsning med 100 % lokalproducerad energi 20 Transport och hantering av smält metall

18 Unik satsning med 100 % lokalproducerad energi En fantastisk möjlighet!

Lönsamhet och hållbarhet

25 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

34 Ett globalt initiativ för hållbart aluminium 36 Metallbulletiner Börsnytt

38 Kvalité - Upplevelse - Design 40 Ny teknik Novelis utvecklar nya laminerade aluminiumytor för dryckesburkar

29 Intervju med Johan Lindau

NÄSTA NUMMER 5/2022 Utgivning: 31 oktober 2022 Materialdag: 17 oktober 2022 Omslag: Stolen Sting i aluminium, fotograf.Erik Karlsson

Stins på Blå station

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 4 · September 2022 · Årgång 39 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

3

Lundbergs Pressgjuteris vd och ägare Cajsa Lundberg

Sveket mot industrin Text av Torbjörn Larsson

N

är detta skrivs sitter Ulf Kristersson och regeringsförhandlar under ett stort hemlighetsmakeri. Samtidigt så har vi en hårt pressad industri som inväntar den nya regeringens besked om vilka åtgärder man ska vidta för att lösa energipriserna, en skyhög inflation och annalkande lågkonjunktur.

Elkrisen hotar industrins gröna omställning.

Politiken har inte presenterat någon nykter plan för hur svensk industri ska klara av att ställa om till fossilfri produktion samtidigt som elkostnaderna skjuter i höjden.

Storsatsade på grön omställning Vi har tidigare skrivit om Lundbergs Pressgjuteri

4

( läs artikel här) som investerat i induktionssmältning. En satsning som skulle ge både en kostnadsbesparing på 40 % och kraftigt sänkt fotavtryck.

Trots fulla orderböcker har energikrisen drastiskt förändrat situationen för Lundbergs Pressgjuteri.

För att klara av situationen har företagets vd och ägare Cajsa Lundberg inte tid att invänta en ny regering.

– Politiken har svikit oss genom att inte lösa de skenande elpriserna. Vi har inte råd att sitta och invänta en regeringsbildning, beslut måste fattas omedelbart, säger Cajsa.

– Det är politikens oförmåga att fatta beslut som sätter en hel industri i denna situation. Den gröna omställningen kastas 15 år tillbaka i tiden, menar Cajsa Lundberg.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Svensk industriproduktion är på spel…

Lundbergs Pressgjuteri är inte ensamma, det höga elpriset drabbar alla – oavsett bransch.

Ett annat företag som har uppmärksammat elkrisen är Bo Wiger från Nya Gjuteribolaget i Bredaryd och Nya Mönsterås Metall, i sin debattartikel (läs artikel här). Den 1 september presenterade också Hydro Extrusions en unik satsning med 100 % egen producerad lokal energi (läs artikel här).

…och hela Europa Sedan oktober 2021 har Europa varit tvungen att stänga eller stoppa 50 % av sin primära aluminiumproduktion (1.1 miljoner ton/år) på grund av de skyhöga energipriserna.

Inför EU:s transport- och energiråd den 9 september

uppmanade den europeiska branschorganisationen European Aluminium både europeiska och nationella beslutsfattare att skyndsamt genomföra åtgärder på kort och medium lång sikt (läs mer här).

Sätt fokus på kort sikt I Sverige behövs inte mer el på kort sikt (4 månader). Idag exporterar vi 20–25 procent av all el som produceras. Genom att debattera vindkraftverk och kärnkraft har politikerna dribblat bort den mest akuta frågan – hur löser vi dagens problem!

Om inte den nya politiska ledningen snabbt tar fram en lösning är risken överhängande att de företag som har börjat att flytta hem delar av sin produktion snart vänder tillbaka mot Asien.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Expertkompetens inom aluminium.

Bryne ger dig inte bara en analys.

Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik.

Vårt svar kan du tillämpa direkt.

Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

För mer info besök bryne.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Stor klimatvinst om mer byggavfall återvinns

Kan aluminium ersätta koppar?

En ny studie från PNNL (Pacific Northwest National Laboratory) ger nya insikter om ledningsmekanismer för metaller, vilket kan ha en roll i att göra aluminium mer ledande.

Koppar används i allt från handhållen elektronik till undervattensöverföringskablar som driver internet.

Utbudet av koppar börjar dock gå ner, samtidigt som efterfrågan går upp. Resultatet är att koppar blir dyrare.

Aluminium är cirka 1 000 gånger mer tillgängligt än koppar. Men den är bara en tredjedel så tung och en tredjedel så dyr.

Det finns klara fördelar med att ersätta koppar med aluminium, förutom priset. I elbilar tillför kopparspolar vikt. Aluminiumkablar kan spara vikt, vilket gör att batterierna håller längre.

Nu har forskare vid PNNL satt bollen i rullning genom att modellera ledningsförmågan hos metaller med hjälp av densitetsfunktionsteori för första gången.

Läs mer på https://journals.aps.org/prb/ abstract/10.1103/PhysRevB.105.104114

6

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Att använda återvunnet byggmaterial kan ge stora utsläppsminskningar. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där forskare har räknat fram klimatnyttan med att använda olika återvunna byggmaterial. Störst klimatnytta ger materialåtervinningen av metaller visar studien.

– Att använda återvunnet material i stället för nya innebär i princip alltid minskade koldioxidutsläpp. Den här rapporten gör det enklare för aktörer i branschen att räkna ut klimatbesparingen som det återvunna materialet innebär, säger Viveke Ihd, vd på Återvinningsindustrierna.

Materialåtervinning ger en klimatnytta i form av utsläppsminskning, för alla de undersökta materialen i studien jämfört med om jungfruliga material tas fram. Störst klimatnytta medför materialåtervinningen av metaller där utsläppen kan minska kraftigt om återvunnet material används. .

– Materialåtervinning av till exempel metaller kräver min-

dre energi än produktion från jungfruliga råvaror. Om man använder återvunna material sparas därmed stora mängder energi vilket kan minska de totala klimatutsläppen per vikt, säger Jurate Miliute-Plepiene, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporten visar att avfallstransporterna generellt sett har en relativt liten klimatpåverkan på de totala utsläppen per ton insamlat avfall. För aluminium går det att köra materialet mer än två gånger runt hela jorden innan materialåtervinningen övergår från att vara en klimatnytta till att bli en klimatpåverkan.

– Att använda återvunnet material när det är möjligt måste bli en självklarhet, inte minst för upphandlare, arkitekter, fastighets- och byggföretag. Inom återvinningsindustrin vill vi se en utökad sortering till återvinning av alla byggmaterial.

Ladda ner rapporten: Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall

Flyttar gränserna för koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Sveriges mest sålda suröl, nu på burk!

SLOVALCO KOMMER ATT STOPPA PRODUKTIONEN AV PRIMÄRALUMINIUM Hydros majoritetsägda aluminiumanläggning i Slovalco i Slovakien har beslutat att stänga produktionen av primäraluminium vid anläggningen.

Stängningen kommer att vara klar i slutet av september 2022.

Beslutet att avsluta primäraluminiumproduktionen i Slovalco kommer som svar på ogynnsamma ramvillkor och höga elpriser, som inte visar några tecken på förbättring på kort sikt. Gjuteriet i Slovalco kommer att fortsätta sin återvinningsverksamhet och leverera till kunder i regionen med 75 000 ton återvunnet aluminium årligen.

8

– Slovalco är en välskött och modern primäraluminiumfabrik. Jag beklagar att det inte har varit möjligt att säkerställa fortsatt drift av primärproduktionen vid anläggningen, säger Ola Sæter, chef för Hydros primärproduktion och ordförande i Slovalcos styrelse.

Om Slovalco Slovalco är ett fullt konsoliderat aluminiumsmältverk i Hydro, ägt till 55,3 % av Hydro och 44,7 % av Penta Investments Group.

Slovalco har en årlig produktionskapacitet på 175 000 ton primäraluminium och en gjutkapacitet på cirka 250 000 ton.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Tropic Thunder heter Sveriges mest sålda suröl och idag så lanseras ölet, för första gången på Systembolaget, på burk Lackad burk!

– Äntligen, säger Dugges Bryggeris VD och grundare Mikael Dugge Engström och slår ihop händerna. Det har varit en lång resa från att företaget bestämde att investera i en burklina till att den stod på plats och producerade. Och, en ännu längre resa innan de lackade burkarna till de syrliga ölen Tropic Thunder och Mango Mango Mango var på plats.

– Det är lite annat att ta fram en lackad burk än att ta fram etiketter, säger kommunikationsansvariga Tomas Halberstad och fortsätter. Först är det volymkravet. Du måste kunna köpa så sjukt många burkar innan tillverkaren låter dig lacka. Sen är det själva lackeringsprocessen och tekniken de använder sig av. Helt annorlunda från vad vi är vana vid. Men, nu är vi här och nu är allt klart. Och, det ser grymt ut!

För Dugges så var beslutet att byta till burk lätt – inte bara för ölerna Tropic Thunder och Mango Mango Mango, utan för i stort sätt alla produkter.

– Allt pekade oss mot burk. Marknaden, Systembolaget, kvalitet, säger säljansvarig Ola Dugge Engström. Det skadar inte heller att materialet går att återvinna, näst intill i oändlighet och att burken väger mindre än en tiondel av de flaskor vi tidigare använde oss av. Vilket sparar på både pengar, genom färre transporter och klimat, fyller Mikael Dugge Engström i.

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Efterfrågan på aluminiumfolie stabiliseras under första halvåret 2022 Första halvåret 2022 återvände stabiliteten till leveranser av folie för behållare och tekniska applikationer, medan produktionen av konverterad folie fortsatte den ökning som sågs under första kvartalet, delvis beroende på mer konsumtion utanför hemmet, enligt siffror som just släppts av European Aluminum Foil Association (EAFA). Exporten fortsatte att minska i den takt som var genomsnittet för 2021 (-15 %). Den totala efterfrågan ökade under första halvåret 2022 med 0,7 % jämfört med 2021 och nådde 494 000 ton (2021: 490 300 ton).

Bruno Rea, ordförande för EAFA Roller Group är fortfarande försiktigt optimistisk om utsikterna för resten av 2022.

– Vi är glada över att se återkomsten av en stabil affärsmiljö, trots den generellt svåra ekonomiska situationen. Branschen är mycket oroade över tillgången på naturgas och dess prisutveckling. Så vi välkomnar verkligen EU-kommissionens och dess medlemsstaters beslut att betrakta livsmedelsförsörjningskedjan som ”samhälleligt kritisk” i initiativet ”Spara gas för en säker vinter”. Cirka tre fjärdedelar av leveranserna av aluminiumfolie används för livsmedelsoch läkemedelsförpackningar och relaterade applikationer.”

Mer information hittar du på https:// www.alufoil.org/

10

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

TANDEMSVETSSYSTEM FÖR ALUMINIUM Fronius utökar sitt utbud av avancerade tandemsvetssystem med de nya TPS/i Twin-systemen och PMC Twin- och CMT Twin-svetsprocesserna.

TPS/i Twin Push-systemet får nu sällskap av Twin Push-Pull-system inklusive CMT Twin-processen. Från och med nu kommer det att vara möjligt att använda tandemsvetssystem för att foga samman såväl aluminium som stål.

Två mångsidiga paket TPS/i Twin Push-Pull-lösningen är designad för användning i motorfordons- och järnvägsfordonskonstruktioner och används för att svetsa aluminiumprofiler eller tryckbehållare med PMC-processen (Pulse Multi

Control). Utöver PMC-processen använder det nya TPS/i CMT Twin-systemet även CMT-processen (Cold Metal Transfer), vilket även möjliggör svetsning av aluminium, nickelbaserade legeringar och höghållfasta stål.

Den kontrollerade värmetillförseln som tillhandahålls av Cold Metal Transfer-processen är också särskilt väl lämpad för tunnplåtstillämpningar.

Penetration och svetsprofil kan optimeras ytterligare om varje dubbelbåge ställs in på olika prestandanivåer.

Läs mer på https://www.fronius.com/ en/welding-technology/info-centre/news/tandem-welding-twin-pushpull-030522

AluConsult

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

Få den yta och finish du vill ha!

Fläckiga ytor Tätningsrester Frätgropar Kontakta mig om din aluminiumprodukt behöver hjälp med att få den perfekta ytfinishen.

Eller kolla in den första och enda anodiseringsskolan online och lär dig allt du behöver veta om att anodisera.

Anne Deacon +45 24 23 91 45 adj@aluconsult.com www.anodizingschool.com

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

AnodizingSchool

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

BOLL AV ALUMINIUMFOLIE

Höstens svenska original från Sagaform Sommarens uteliv må vara underbart men även hösten och vinterns mörker har sin charm. Vi längtar efter tända ljus, mys under ull- och fleecefiltar och långa middagar att dela tillsammans. Hösten hos Sagaform innehåller ikoniska produkter i ny tappning och klassiska serier besöks av nya former och material. Hållbarheten känns i varje ny produkt precis som den tidlösa och stilsäkra designen.

Ljusstake i stål/aluminium Signe är inbjudande och elegant med sin höga fot och klassiska uttryck. Har du någon enstaka så smälter den in överallt, har du många tillsammans så tar plats och ger maffigare intryck. Siris fot är inspirerar av en blommas organiska form, en mjuk vågig kant som skapar en vacker twist på ett mjukt och harmoniskt sätt. Siri kommer i två höjder, 22,5 cm och 28 cm. Siri ljusstake ingår i samma serie som ljusstake Signe och de passar förträffligt bra tillsammans.

12

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

I Japan är det just nu en trend att rulla aluminiumfolie till en boll och sedan polera den till ett glänsande klot. TV-personligheten Adam Savage, som vi bland annat känner igen från TV-serien MythBusters, har

antagit utmaningen och kämpar i timmar med att skapa en aluminiumboll. Se programmet på Adam Savages Youtubekanal https://www.youtube. com/watch?v=q_YZX1SgZ5Y

PROFILGRUPPEN SÄKRAR AVTALSFÖRLÄNGNING Profilgruppen har nått en avtalsförlängning för nästa år med en av sina största kunder.

Avtalets omfattning förväntas uppgå till cirka 250 miljoner kronor i omsättning under 2023, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

– Förlängningen av det här kontraktet innebär en fortsättning på ett långt och gott samarbete med en av våra största kunder sedan många år.

Produktsortimentet har en lägre förädlingsgrad, men utgör en bra grundvolym till vår produk-

tion under 2023. I det osäkra konjunkturläge som råder känns detta extra viktigt”, kommenterar vd Fredrik Zöögling.

Fredrik Zöögling, vd Profilgruppen

Dr. Anne Deacon Juhl AluConsult och AnodizingSchool

Betydelsen av infärgning och eftertätning för anodiserat aluminium

I

nfärgning av aluminiumprodukter kan utföras med ett stort urval av färger - vilket kräver korrekta process- och styrparametrar för att ge rätt färgkvalitet och hållbarhet.

Ansvaret för att uppnå detta ligger hos den som utför anodiseringen, anodiseraren, tillverkaren av metallen, aluminiumproducenten och beställaren av tjänsten, kunden. Om anodiseraren inte använder rätt standard och produktinformation är det svårt att uppnå önskad kulör och ytfinish. Fig 1 visar en fönsterbåge, där var

14

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

och en av de anodiserade delarna tydligt varierar i färg. En sådan färgavvikelse kan få vilken arkitekt eller byggfirma som helst att bli frustrerad.

Exemplet visar tydligt vad som kan gå fel när kunden inte kommunicerar korrekt med sin anodiserare. Den här artikeln ger en översikt över infärgnings- och eftertätningsprocessen och förklarar vilka specifikationer och parametrar som kunden behöver diskutera med sin anodiserare för att undvika färgkatastrofer.

Infärgningsprocessen Även om infärgningssteget inte är nödvändigt i anodiseringsprocessen, finns där en stor möjlighet att ge aluminiumprodukten en värdeökning. Färg på produkten gör den mer visuellt tilltalande och förbättrar samtidigt användarupplevelsen. T.ex har en nödbrytare i cockpiten på ett flygplan en illröd färg för att man lättare ska kunna se den.

Men hur fungerar infärgningsprocessen och varför är den bättre att använda än målning

med lackfärg? Anodiseringen skapar ett poröst oxidskikt på aluminiumytan. För de flesta infärgningsmetoder fylls dessa porer med färgämnen och tillsluts därefter. Detta skapar en högkvalitativ och korrosionsbeständig färgyta. Däremot appliceras målade beläggningar (oavsett om de är flytande eller i pulverform) ovanpå aluminiumytan, vilket gör att färgen på sikt tenderar att brytas loss och flagna av. Med andra ord, anodisering med infärgning integrerar färgen i själva aluminiummaterialet, medan en målad färg fungerar som ett extra skikt ovanpå ytan (fig 2).

Förutom att generellt sett ge en bättre hållbarhet är anodisering mer miljövänlig än målade beläggningar. Detta beror på att färgerna ofta innehåller skadliga ämnen, såsom organiska lösningsmedel eller metaller (t.ex krom och nickel). Å andra sidan undviker man med anodisering användningen av organiska lösningsmedel.

Anodskiktet bildas genom att basmetallen omvandlas till aluminiumoxid i en vattenbaserad process.

En annan miljöutmaning med målade beläggningar är att färgen måste tas bort innan man smälter om aluminiummaterialet. Denna förvärmningsprocess innebär att skrotet bearbetas vid en hög temperatur för att förånga färgen, vilket skapar utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC). Kostnaderna ökar därmed för återvinning av aluminium, vilket gör det hela mindre lönsamt.

Som jämförelse består det oxidskikt som erhålls vid anodisering av en ultratunn, ogiftig aluminiumoxid, med i huvudsak samma beståndsdelar som själva aluminiummalmen. Därför kan anodiserat aluminium återvinnas utan ytterligare bearbetning.

Typer av infärgning Det finns i huvudsak tre processer för infärgning av anodiserat aluminium. De två vanligaste är elektrolytisk pigmentering och adsorptionsinfärgning (även känd som doppinfärgning), vilka ger olika fördelar. Den tredje metoden är interferensin-

färgning, vilken ännu inte använts i så stor utsträckning.

Elektrolytisk pigmentering Den vanligaste metoden för aluminiumprodukter som utsätts för utomhusexponering är den elektrolytiska pigmenteringen. Detta på grund av färgens höga ljusäkthet, vilket innebär att dessa typer av färgade skikt inte försämras vid exponering i UV-ljus. Ljusäktheten beror på metallavlagringar i porerna.

I processen sänks den redan anodiserade delen ner i ett kärl med en sur lösning av metallsalter.

Därefter läggs en växelström på för att fälla ut metalljonerna i porerna (se fig 3). De vanligaste metallsalterna är kobolt, nickel och tenn. Tenn är vanligast, vilket ger ett färgomfång från brons till svart. Kobolt- och nickelsalter ger blått, grönt, vinrött och guldfärgat, beroende på metalljonerna som avsätts i oxidskiktet. Infärgningen som erhålls med denna metod är mycket beroende av oxidskiktets tjocklek och

Fig 1. En guldanodiserad fönsterram i aluminium, som visar en oacceptabel nivå av färgskillnad mellan delarna.

a)

b) Fig 2. Anodisering är en omvandlingsprocess (a), medan målning är en applicerande process där färgen ligger ovanpå aluminiumytan (b).

de legeringsämnen som finns i materialet.

Doppinfärgning Vid doppinfärgning sänks det porösa oxidskiktet, direkt efter anodiseringen, ner i en organisk eller oorganisk färglösning.

Färgämnet i lösningen flyter in i oxidskiktets

öppna porer och fyller dem i dess övre del (fig 4).

Fördelen med denna metod är att den är enkel och billig att använda, då den bara kräver installation av ett infärgningskärl med värmeelement.

Valet av en organisk färglösning ger en oändlig möjlighet till färger. Ljus-

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

15

Fig 3. Den elektrolytiska infärgningsprocessen avsätter metalljoner i den porösa aluminiumoxidstrukturen.

Fig 4. I doppinfärgningsprocessen fylls färgen i de öppna porerna i oxidskiktet.

äktheten hos dessa färger är dock ofta relativt låg jämfört med den elektrolytiska infärgningsmetoden. Färgens intensitet påverkas också av andra parametrar, såsom oxidskiktets tjocklek och struktur, färgämnets koncentration, doppningstid och temperatur.

lika med en halv till en mikron oxidskikt. Metoden förändrar i huvudsak den porösa strukturen hos aluminiumoxiden och utökar därmed färgspektrumet (fig 5). De erhållna färgerna sträcker sig från blått till grönt och rosa.

Interferensinfärgning

Liksom exemplet med fönsterramen i fig 1 visar, behöver anodiseraren ha bakgrundsinformation om aluminiumdelarna som ska anodiseras för att erhålla ett enhetligt resultat.

Vid arbete med en anodiserare bör kunden därför inkludera detaljerade specifikationer i inköpsordern, inklusive vilka aluminiumlegeringar som används, deras metallurgiska historia, acceptabla lägsta och högsta färgvärden (uppmätta med en spektrometer) samt önskad skikttjocklek.

Både val av legering och skikttjocklek har stort

Interferensinfärgning introducerades på marknaden 1984. Den får sin färgeffekt genom interferens av synliga våglängder snarare än av ljusspridningen (som för de två första metoderna ovan). För interferensinfärgning har ett steg mellan anodiserings- och infärgningssteget införts, vilket gör det till antingen en två- eller en trestegsprocess. Detta extra steg kan ibland vara en fosforsyrabehandling som ökar porernas bredd med så mycket som 80 % i botten,

16

Ger infärgning som ej flagnar

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Fig 5. I motsats till andra metoder vidgar interferensinfärgningsprocessen den porösa strukturen, vilket förändrar aluminiumets färgspektrum.

inflytande på färgvariationen hos den anodiserade ytan (tabell I). Före anodiseringen reflekterar en 99,99% renaluminiumlegering bara 90% av ljuset. Även om aluminiumet är nästan 100 % rent är anledningen till att det inte reflekterar 100 % av ljuset att det fortfarande finns små mängder järn och andra föroreningar, som måste hållas väldigt låga (≤ 0,1 %) för att erhålla högglänsande ytor. Legeringsämnen minskar också metallens reflektionsförmåga, där en 99,5 % ren aluminiumlegering bara reflekterar 75 % av ljuset före anodisering.

Dessutom, när oxidskiktet blir tjockare, ändras reflektionsförmågan för ljus ännu mer, vilket resulterar i ett mattare ytutseende. Som tabell I visar, när oxidskiktet har en tjocklek av 20 mikron, minskar reflektionsförmågan till 85 % för den rena aluminiumleger-

ingen och ner till 15 % för 99,5 %-legeringen.

Förbehandlingssteget är också en viktig del för att uppnå en fulländad oxidbeläggning (som skrivits om i en tidigare artikel). Detta beror på att aluminiumoxiden som produceras genom anodiseringen är genomskinlig.

När ljus passerar genom den bildade oxidfilmen reflekteras den i metallytan under oxiden. Ljuset sprids av de många små porerna och ”partiklarna” inuti oxidfilmen, liksom i den uppruggade ytan som skapats av förbehandlingssteg som etsning eller maskinbearbetning.

Eftertätning av anodiserat aluminium Det sista steget i anodiseringsprocessen är att försegla den porösa strukturen. Detta steg säkerställer en långvarig ytfinish, som kommer att hålla aluminiumy-

tan skyddad i många år - om det görs på rätt sätt. I motsats kommer dålig eftertätning att lämna aluminiumporerna öppna för strukturella och fysiska skador. Detta beror på att den porösa oxidstrukturen är mycket adsorberande, vilket gör att vatten eller aggressiva ämnen kan tränga in i porerna, vilket minskar korrosionsskyddet och får färgen att blekna.

Olika eftertätningsmetoder finns tillgängliga, och valet av rätt metod beror på produktens slutliga användarmiljö.

Det är därför viktigt att diskutera tillämpningen av förseglingssteget med anodiseraren för att välja rätt utförande. Eftertätningsmetoderna beskrivs enligt följande: • Varmvattentätning är förmodligen den vanligaste tätningsmetoden. Den består uteslutande av kokande avjoniserat vatten.

• Eftertätning vid mellantemperatur i en metallsaltlösning kräver mindre tid och spar värmeenergi jämfört med varmvattentätning.

• Rumstempererad eller kall eftertätning är en kemisk process som i högre grad involverar

•

impregnering än igensättning av porerna.

Dikromateftertätning är en metod som omfattar användning av sexvärt krom (Cr6+).

Metoden bör undvikas om produkten ska vara miljövänlig.

Slutsats Bra anodiseringsresultat beror inte bara på anodiserarens kompetens. En öppen kommunikation mellan kund och anodiserare är nyckeln till att erhålla anodiserade ytor med exakt de egenskaper som önskas och utan färgvariationer eller dålig eftertätning. När man skickar aluminiumdelar till en anodiserare bör man diskutera infärgnings- och efterbehandlingskraven för att avgöra vilken processteknik som bör användas. Dessutom bör kunden förse anodiseraren med information om aluminiumdelens legerings- och metallurgiska historia, samt miljön där slutprodukten ska användas. Försedd med grundläggande kunskaper om efterbehandling vid anodisering och de rätta frågorna att ställa till anodiseraren, kommer aluminiumtillverkaren att se till att deras nästa order blir en succé.

Anodiseringsskikt Tjocklek (µm/mm)

Refektionsförmåga (99,99 % Al) Före

Efter

2

87

5/0,2

87

10/0,4

90

86

(99,5 % Al) Före

Efter 50 36

75

26

15/0,6

85

21

20/0,8

84

15

Tabell I. Påverkan av legerings- och oxidskikttjocklek på reflektionsförmågan hos aluminium.

DR ANNE DEACON JUHL Dr Anne Deacon Juhl har över 25 års erfarenhet av anodiseringsbranschen. Som chef för AluConsult och AnodizingSchool har hon arbetat med över 200 anodiserings- och aluminiumföretag, inklusive Hydro, Terma och Öhlins. Hon bjuds regelbundet in för att tala vid stora aluminiumkonferenser och tillhandahåller utbildningstjänster genom webbseminarier, e-kurser och andra internetutbildningar. Den här artikeln har tidigare varit publicerade i Light Metal Age Läs mer på: www.anodizingschool.com.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

17

I samband med invigningen av Hydro press 2 i Sjunnen presenterade Hydro Extrusions Sverige AB sin satsning på lokalproducerad förnyelsebar energi.

Text av Torbjörn Larsson

I

Unik satsning med 100 % lokalproducerad energi

samband med återstarten och invigningen av press P2 i Sjunnen, torsdag 1 september, offentliggjorde Hydro Extrusions sin satsning på ”Greener Sweden” – ett energiomställningsprojekt där Hydro kombinerar vattenkraft, solenergi, batterilagring (BESS; Battery Energy Storage Solutions), vindkraft och vätgasproduktion.

I fas 1 planeras en omfattande solpanelsinstallation (tak och markbaserad) färdigställas, BESS installationer på flera siter och ett stort energieffektiviseringsprojekt kommer genomföras tillsammans med intelligent kraftstyrning.

I fast två, 2025+, kommer lokal vätgasproduktion påbörjas, inklu-

18

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

sive ”fuel switch” i omsmältverket i Sjunnen (ersätter gasol) samt lokal vindkraftsetablering inledas.

– Vårt mål med Greener Sweden är att helt eliminera CO2-utsläpp från vår tillverkning säger Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions Sverige.

Hydro har två viktiga strategiska inriktningar; Stärka sin position inom låg CO2-aluminium och växla upp inom lokalproducerad förnyelsebar energi.

– Hydro ska fortsätta att leda vägen inom hållbar aluminiumproduktion och vara en positiv kraft på ett lokalt plan. Vi minskar hela tiden våra utsläpp och återvinner mer skrot, men det räcker inte. Nästa steg är att utvidga perspektivet med

mer grön energi från närområdet.

För att kunna motverka klimatkrisen och göra mer med mindre, så krävs flera olika insatser på bred front. När man säger ja till förnybara energikällor, så möjliggör man också industrins klimatomställning och säkrar arbetstillfällen, säger Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions Sverige.

Ett stort antal kunder, medarbetare och lokala politiker hade samlats på Hydros verksamhet i Sjunnen och där nyheten mottogs positivt.

– Det är superspännande att vara en del av en koncern som satsar och vill utveckla förnyelsebar lokal energi avslutar en nöjd Jonas Bjuhr.

Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusions Sverige inviger Press 2 i Sjunnen och presenterar ambitionen att ställa om till 100% lokalt producerad energi från förnybara energikällor.

Klimatfrågan handlar inte bara om att minska utsläppen så mycket som möjligt. Det handlar också om att öka konkurrenskraften för företagen och skapa nya möjligheter lokalt. Våra satsningar på omsmältning i Sjunnen är ett bra exempel på det. En snabbare och smartare omställning är något positivt som gynnar hela samhällen och näringslivet på de platser där vi verkar. Alla vinner på det, säger Jonas Bjuhr, VD på Hydro Extrusions Sverige.

Henrik Tvarnö (S), kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda och Lars-Inge Arwidson, vd Svenskt Aluminium pratade branschfrågor.

Jerker Blomqvist, ägare Klarvik, Malin Karlsson ekonomi och hr-chef Klarvik och Lars Gustafsson, ordförande Klarvik var några av de leverantörer som var med på invigningen i Sjunnen.

Mats Borneling, manager electric safety, Hydro Extrusions och Ulrika Kroon, marknadschef Hydro Extrusions är två engagerade medarbetare som ser fram att jobba med 100 % förnyelsebar energi.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

19

Tomas Liljenfors Vd på Bryne

Transport och hantering av smält metall Lönsamhet och hållbarhet

Elnätet har trånga sektorer som skapar högre pris i södra Sverige än norra Sverige. Det är inte direkt en nyhet att energiförbrukningen i förhållande till energitillverkningen är hög i södra Sverige. Att kostnaden för att smälta aluminium ökat 10 till 20 gånger det senaste året är dock en olycksbådande nyhet.

20

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

T

idigare i denna artikelserie har jag påstått att hållbara lösningar också är ekonomiskt hållbara.

Det var då det. Den senaste tiden har jag konstaterat att den elektrifiering av smältverk som ofta har påskyndats av ekonomiskt stöd från myndigheter idag är långt från konkurrenskraftig. Det är till och med så illa att de företag som har konverterat från fossila bränsle till el för att smälta metall riskerar att gå i konkurs. De flesta smälterier drivs av gasol, som är en restprodukt vid raffinering av råolja, d.v.s. ett fossilt bränsle. Gasol har, precis som bensin och diesel, haft en prisökning på runt 30 % det senaste halvåret.

Det är visserligen inte att förringa

men försumbart i jämförelse med den ökande energikostnaden för de smälterier som drivs av el. I södra Sverige har vi sett kostnadsökningar på så mycket som 10-20 gånger.

Självklart finns det inte marginaler för att öka en av de största kostnadsposterna hos ett företag utan att höja priset på de tillverkade produkterna.

Konkurrerande företag som inte har energikonverterat från fossila bränslen till el kan hålla ett lågt pris, vilket innebär att kunderna snabbt kommer att försvinna från det mer hållbara tillverkningsalternativet till ett lågprisalternativ. Det är ju trots allt så att de flesta som köper in produkter än idag handlar, efter devisen att hållbarhet visserligen är oerhört viktigt men att det samtidigt inte får kosta mer. Företag som energikon-

verterat och som dessutom överlever energikrisen tror jag dock är mer rustade för framtiden när energipriser återigen blir, ja just, hållbara.

Vi fortsätter i artikelserien vår resa mot en hållbar och förhoppningsvis en dag också lönsam konvertering från fel till rätt. En besparing genom att minska på energiförbrukning av elektricitet är idag mer behövd än någonsin. Det finns i de flesta gjuterier mycket energi att spara i metallhanteringen av smält aluminium.

Här kommer några tips som kan spara både energi och aluminium.

Icke-ekonomisk tillväxt för smält aluminium Aluminium har för gjutlegeringar en smälttemperatur som beror främst på halten kisel i en legering. Vanliga gjutlegeringar har en stelningstemperatur mellan 550-660°C. För att det ska går att arbeta med den smälta metallen utan att den stelnar innan det är tänkt så behövs en viss övertemperatur. Är övertemperaturen för hög så ökar värmeförlusterna, men också oxidationstakten och upptag av vätgas från luftens inlösta vatten. Oxidation sker när syre reagerar med aluminium och bildar en oxidfilm på metallbadets yta.

Dessa oxidfilmer fortsätter att åldras när de sjunker ned i metallen och övergår från att vara en tunn film till tjockare partiklar. Slutprodukten är en kristall-klump som kallas korund och som vanligtvis hittas i botten av

Korund är en aluminiumoxid som växt till och bildat en nästan diamanthård förorening.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

21

Spinell är en förening mellan aluminium, magnesium och syre som bildas på ytan av metallen, men oftast växer till invid ugnsväggen. I denna gjutugn syns spinelltillväxt som en stor svart påbyggnad, ca 30 cm lång och 5 cm bred, uppe till vänster mellan badytan och keramiken.

Spinellen växer ofta på det ställe där lockets packningen inte sluter tätt och det är riktigt varmt.

ugnar och kan vara flera centimeter i storlek. För legeringar innehållande magnesium är det främst magnesiuminnehållande oxider, eller rättare sagt spineller, som bildas i kontaktytan mellan den smälta metallen och omgivande luft. Spineller är svarta till färgen och växer oftast vid metallbadytan, i kontakt med luft på ugnsväggen på den platsen med bäst lufttillförsel.

En för låg metalltemperatur i den smälta metallen resulterar i att metallen fryser, det vill säga stelnar i förtid, vilket skapar dåliga produkter vid gjutning. Vid lägre temperaturer kan också så kallade intermetalliska föreningar bildas då metaller reagerar och skapar fasta partiklar i metallen.

För legeringar med högt järn- och manganinnehåll kan till exempel slampartiklar bildas, vilka är föreningar av aluminium, järn, mangan och krom. Dessa partiklar löses upp när temperaturen ökar men det är en

22

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

långsam process. En bildad intermetall kan skapa stor skada om den följer med aluminiumet till en produkt.

Tappning Metall som smälts behöver ofta flyttas från en ugn till en annan. När flytande aluminium ska transporte-

Slam-partikel sett med ett optiskt mikroskop vid en förstoring av ca 100x.

Bilden visar en pressgjuten detalj där ett skärstål har försökt skära genom partikeln men gått bet. Slam bildas vid för låg metalltemperatur, i till exempel ugnar, hos legeringar med höga halter av järn, mangan och krom. De växer snabbt i storlek och kan bli flera centimeter långa. Precis som korund och spinell är slam riktigt hårda kristaller som trasar sönder borr och frässtål som tändstickor när produkterna maskinbearbetas efter gjutning.

ras från ett ställe till ett annat finns flera alternativ. Att hälla metall är ett processteg som helst bör undvikas.

När metallen hälls från ett kärl till ett annat är fallhöjden avgörande för vilken påverkan processteget har.

Den höga temperaturen gör att metallen reagerar med omgivande atmosfär, där speciellt luftfuktigheten påverkar inlösningen av vätgas och oxider. Speciellt en sensommardag med hög lufttemperatur och luftfuktighet. En hög tapphöjd gör att metallen suger med sig luft ned i metallen så att luftbubblor skapas och antalet luftbubblor ökar exponentiellt med tapphöjd. Det är inte ovanligt med tapphöjder över en meter vilket ger många luftbubblor och därmed stora förluster av värme och aluminium. Föreningar mellan syre och metall ger slaggproduker, till exempel oxidfilmer, korund eller spineller, som bör avlägsnas från metallen. Om de följer med i den tillverkade produkten påverkar de verktygslivslängder negativt och ger sämre produktegenskaper. Bildandet av metall-oxider minskar utbytet och ger oåtergivliga förluster av aluminium. Om det går att transportera flytande aluminium utan att falla så är det mycket vunnet.

Tappning av öl genom att låta ölen rinna längst med ölglasets kant ger ett lugnare flöde och mer bevarad kolsyra. Om tappningen sker i en bastu med en varm öl försvinner det mesta av kolsyran. För flytande aluminium är det på samma sätt.

En hög metalltemperatur kombinerat med en hög tapphöjd ger alltså en metall med dålig kvalitet.

Transport av flytande aluminium i rännor Rännor där aluminium flyter fritt är vanligt men en utmaning när det kommer till temperaturförluster.

Rännorna är tillverkade av ett keramiskt material som inte påverkas av smält metall men keramen värms upp av metallen genom att ta energi från det smälta aluminiumet.

Kontinuerliga processer där aluminium i stora mängder passerar kan ha längre rännsystem som då värms upp och bibehåller värmen så länge metallen flödar. För mindre mängder metall eller långa rännsystem så kyls metallen ned kraftigt. Detta leder till att metalltemperaturen måste höjas inför transport för att kompensera för rännornas energiförlust. En lösning är att man tillför värme i rännorna genom att placera värmeslingor ovanför rännan med ett lock över. Det är dock inte helt

Rännsystem för transport av metall där metallen hälls ned i rännan för att därefter flöda genom ett rör ner till nästa nivå. På detta sätt kan fallhöjden minskas.

enkelt att justera ett rännsystem så att temperaturen hålls konstant över tid. När ett rännsystem är inställt är det relativt underhållsfritt system med låg personalintensitet.

Rännor som lutar mer än ett par grader kommer att skapa turbulens när metallen rinner. Turbulens gör att aluminiumet suger in luft från ytan som reagerar med aluminium så att föroreningar som aluminiumoxider och vätgas ansamlas i metallen. Ett enkelt sätt att konstatera om lutningen är för hög är att se så att ytan på den flödande metallen ligger stilla. Är oxiden obruten och metallen flödar under är lutningen lagom. Blir temperaturförlusten i rännan för hög är det ett tecken på att flödet eller rättare sagt lutningen är för låg. När mindre mängder metall ska transporteras väljer man oftast en hög vinkel för att undvika

onödig temperaturförlust, vilket resulterar i mer förorenad metall.

Transportdegel En transportdegel, eller skänk, är en flyttbar bytta som kan bära flytande aluminium. Den kan förflyttas av traverser eller truckar men finns också för rälstransport. En skänk består av ett stålhölje, isolering samt ett murat eller gjutet keramiskt hölje. Idag är de flesta skänkar försedda med öppningsbara lock, vilket minskar risken för spill men framför allt minskar värmeläckage. Det finns idag möjlighet att fylla på skänkar med metall utan att öppna locket, vilket sparar mycket energi. Värmeisoleringen är viktig för en skänk, men eftersom den smälta metallen inte förvaras en längre tid i en skänk så är det främst uppvärmningen som är viktig. En transportskänk ska alltid värmehållas i en värmes-

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

23

Skänkar bör värmas mellan metallpåfyllningar för att minimera temperaturförluster på metallen. En varierande metalltemperatur är absolut den vanligaste orsaken till gjutfel. Bilden till vänster visar den dansktillverkade värmelocket från Stötek (sedd underifrån) och till höger ett svensktillverkat värmelock med tillhörande transportdegel från CalorMet.

tation när den inte används. De flesta gjuterier som använder sig av transportskänkar har problem med temperaturstabilitet. En skänk som används för uttransport på förmiddagen, men efter lunchrast fylls på igen kan ha 50°C lägre metalltemperatur. Detta är så klart mycket dåligt både för värmeekonomin och för processtabiliteten.

Det finns också en tradition att utföra smältbehandling av metallen i en skänk utan lock. En avgasningsoperation eller tillsats av legeringsämne sker i en öppen skänk. När ett problem åtgärdas, genom rening eller legeringstillsats, så skapas ett annat – temperaturnedgång.

också ugnar på hjul eller räls som inte lämnar marken. Med flyttbara ugnar ökar flexibiliteten i ett gjuteri genom att det är lätt att byta legering. I en flyttbar ugn får metallen också tid att vila och tappning från en ugn till en annan minimeras.

Flyttbara ugnar är en ovanlig före-

teelse bland svenska gjuterier men används flitigt på andra platser. Vid nykonstruktion av gjuterier är flyttbara ugnar ett utmärkt sätt att skapa en god värmeekonomi och hög processtabilitet. Att införa flyttbara ugnar i en befintlig produktionslokal är oftast en utmaning.

Flyttbara ugnar Hållugnar som med travers eller truck kan flyttas från ett ställe till ett annat är flyttbara. Vad som skiljer dessa från en transportdegel är att de har inbyggt värmesystem som flyttas med ugnen. Ett värmesystem ger extra vikt vilket gör att själva ugnen blir tyngre att lyfta. Det finns

24

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Bild 8. Omrörning med tillförsel av inert gas genom impellerbehandling i öppen skänk utan värmekälla löser ett problem men skapar ett annat. Behandling i skänk bör genomföras med värmeisolerande lock på och med värmekälla.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminiumagendan

S

venskt Aluminiums vision är att utveckla användning av aluminium och att aluminium ska ses som ett naturligt materialval med hänsyn till säkerhet, ekonomi, design och ett hållbart samhälle.

Vilken är då Svenskt Aluminiums väg framåt?

Vad vill våra medlemmar att vi ska fokusera vårt arbete och aktiviteter på?

Redan under Aluminiumdagarna 2018 och den workshop vi hade tillsammans med våra medlemmar utkristalliserades vilka områden våra medlemmar ansåg vara centrala och viktiga för Svenskt Aluminium som branschorganisation.

Dessa har under senaste tre åren blivit allt tydligare. Redan då var hållbarhetsfrågorna viktiga, men

har kanske idag en ännu viktigare roll i vårt arbete.

Redan då var också kompetensförsörjningen och behovet av forskning något våra medlemsföretag ansåg viktiga.

Det som kanske inte 2018 var lika högt på agendan, men som i samband med sanktionerna mot Ryssland och handelsfrågorna, bland annat rörande import från Kina, var den samhällspåverkan Svenskt Aluminium kunde bidra med.

Detta område har blivit allt viktigare i en alltmer orolig värld.

Under 2022 har vi arbetat fram en ny agenda för 2023-2025 och kan nu redovisa vår väg fram emot 2025. Vilka är då de frågor vi kommer fokusera på?

I agendan för 2025 har vi formulerat fyra centralområden som Svenskt Aluminium, vid sidan av

löpande omvärldsbevakning, kommunikation, event och aktiviteter ska fokusera på under kommande 3-års period.

Nedan en kortfattad sammanfattning där det finns mer att lösa i den digitala utgåvan av ”Aluminiumagenda 2023-2025” som kommer publiceras på vår hemsida.

En hållbar industri Viktig punkt i vår vision.

Hållbarhetsfrågan står högst upp på agendan i alla verksamheter – också på vår. Vi skall verka för en ökad återvinning, minskat CO2, en mer energieffektiv aluminiumindustri samtidigt som vi tar hand om våra restprodukter.

Kompetensförsörjning Det råder brist på ingenjörer i Sverige. För få unga söker sig till tekniska utbildningar och vår industri måste konkurrera med övrig svensk industri om de tekniker som finns på marknaden. Genom att öka kunskapen om vår industri och vara närvarande på olika sätt på våra utbildningsenheter, vill vi öka attraktionskraften i att arbeta inom svensk aluminiumindustri.

Forskning Kopplat till ”Hållbar industri” och för att kunna öka kunskapen om vårt material behövs mer forskning

bl.a. hur vi som bransch kan bidra till en grön omställning. Några av våra större medlemsföretag forskar naturligtvis själva på området. Men bredare forskning behövs som gynnar hela branschen – något som vi tror att vi som branschorganisation kan bidra med. Inte minst genom samverkan med stålindustrin och gjuterinäringen i programmet ”Metalliska Material” .

Samhällspåverkan Vår industri har att förhålla oss till lagar, regler, handelshinder, tillståndsgivning, energipolitik, näringspolitik med mera.

Beslut som tas på politisk nivå – såväl nationellt som internationellt. Vi måste göra våra politiker medvetna om, för det första att vi har en betydande och inom vissa områden en världsledande aluminiumindustri i Sverige. De utmaningar svensk aluminiumindustri står inför och vad vi kan göra för att politiska beslut som inte lägger hinder i vägen för vår utveckling tas.

Aluminiumagendan 2025 Aluminiumagendan 2025 presenteras i sin helhet vid Aluminiumdagarna i september och publiceras därefter på vår hemsida www.svensktaluminium.se/agendan

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Defekt eller effekt Hur beskriver du ytan på era produkter?

H

ög glans, jämnrandig yta och defektfri utan repor eller andra skador… Kanske inte helt realistiskt och definitivt inte hållbart, eller? Mängden detaljer som kasseras på grund av missförstånd, undermålig kravbeskrivning eller subjektivitet är stor och kostsam då ytfel oftast upptäcks sent i produktionskedjan. För att råda bot på detta driver Högskolan i Halmstad, tillsammans med Jönköpings Universitet och 11 företag knutna till aluminiumbranchen, ett projekt inom Metalliska Material – METALsurf - Objektiv klassning av aluminiumytor. Halvvägs igenom projektet kan vi konstatera att de klassificeringar som finns fokuserar på defekter och hur dessa kan förhindras, vilket inte är förenligt med designperspektivet där fokus ligger

26

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

på vad vi vill uppnå snarare än vad som ska undvikas. Går det att skapa en gemensam terminologi med mätbara storheter?

Första steget var terminologin – vad använder företagen för termer för att beskriva vad de ser i en extruderad aluminiumyta? Genomförd roundrobin-studie, baserad på 53 respondenter fördelade på 10 företag, styrkte en förväntad stor begreppsvariation. Över 300 ord och fraser användes för att beskriva ett 20-tal olika ytavvikelser. Dessa ord och fraser sorterades och kategoriserades efter informationsnivå, exempelvis sorterades ord som bubbla, knottra, prick, förorening, damm och spåna in under kategorin märke – utåtgående avvikelse.

Fig 1 visar ett första utkast på en gemensam begreppsnivå, fig 2 visar ytterligare uppdelning i olika kategorier. Dessa begrepp ska sedan länka

till en beskrivning av hur de ser ut, synonymer, hur de kan förhindras, vilket ofta är företagsspecifikt, samt hur de kan bestämmas objektivt, det vill säga med mätbara parametrar.

Men var går gränsen för vad som anses vara ok?

Eftersom alla processer lämnar spår i ytan, se fig 3, mer eller mindre önskvärda, kan vi välja att motarbeta eller nyttja och förstärka vad vi får.

Hållbarhetsmässigt är det sistnämnda alternativet att föredra. Tänk att skapa en ytstruktur som maskerar eventuella ytavvikelser – tumlade ytor eller varför inte helrepiga som Angel Hair®?! Ta fasta på era kunskaper och bli först med att skapa en ny trend med hållbara yteffekter!

Intresserad och har idéer?! Vill ni vara med och testa klassningssystemet? Kontakta gärna sabina.rebeggiani@hh.se eller martin.bergman@ hh.se på Högskolan i Halmstad.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Fig 1. Utkast på klassificering av ytavvikelser för extruderade aluminiumdetaljer.

Fig 2. Utkast på uppdelning av begrepp baserat på dess utbredning – ”Hela området”, ”Märke” och ”Rand” – där några specifika termer är inlagda under ”Taktil avvikelse”. Till höger ses hur enskilda avvikelser kan beskrivas med ord och mätetal, här exemplifierat av ”Kontaminering i lack”.

Fig 3. Förenklat processflöde för att visa på var i processen avvikelsen uppkommer och hur den påverkar nästkommande steg. För slutkunden är avvikelsen ett märke, medan samma avvikelse har ett annat namn tidigare i kedjan.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Två månader till inlämning ALUMINIUM för hållbar utveckling riktat till två kategorier: Kategori 1: Studenter inskrivna på svenska lärosäten Kategori 2: Övriga Tema för tävlingen är återvinning och miljö Nyhet och spännande möjligheter!

Vi vill naturligtvis att så många som möjligt ska deltaga.

På hemsidan, www.svensktaluminium.se/tavling finns alla erforderliga dokument att läsa och att ladda ner.

Inlämningsdatum är fortfarande 15 november 2022, det vill säga i höst, och prisutdelningen kommer att ske i samband med Stockholm Furniture & Light Fair, våren 2023.

Det är nu knappt två månader till inlämning och min önskan är att ni alla som har idéer på nya spännande produkter där aluminium ingår som en väsentlig komponent, verkligen tar tillfället i akt och sänder in dessa till www.svensktaluminium.se/ tavling .

Eftersom tävlingsresultaten kommer att redovisas på Möbelmässan

28

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

i Stockholm kan det vara värt att nämna att ni som är underleverantörer och som har kunder i möbelbranschen, kan genom tävlingen få extra uppmärksamhet i samband med mässan.

Vår ambition Ambitionen är att skapa möjligheter till att priset ska bli en årligt återkommande aktivitet. Det blir då naturligt att detta även fortsatt genomförs i samverkan med Materialbiblioteket i Stockholm. På detta sätt återskapar vi den tidigare tävlingen ”Aluminiumdesign” som senast genomfördes 2011.

Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, desig-

ner, arkitekter, studenter m.fl.

Så återigen, anmäl era bidrag senast 2022-11-15.

Mer info På hemsidan finner ni mer information, www.svensktaluminium.se/ tavling.

Ni är naturligtvis välkomna med frågor.

Våra kontaktuppgifter finns på hemsidan www.svensktaluminium. se.

Affisch Vi har en affisch som Ni kan beställa genom att kontakta undertecknad.

Affischen finns med både svensk och engelsk text..

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Johan Lindau

Foto av Erik Karlsson

Stins på Blå station

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du?

Jag brukar kalla mig för Stins på Blå Station.

Blå Station var jag med och startade 1986 tillsammans med min Pappa, möbelformgivaren Börge Lindau och min syster Mimi.

Jag är en produktmänniska som älskar industri, maskiner, konstruktioner och samarbetet med industri och framför allt formgivare.

Blå Stations utgångspunkt och arbetsstruktur är Design Management.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Jag är en lekman med stort intresse för både material och produktion – och har lärt mig genom åren (född och uppvuxen inom möbelindustrin) var de självuppsatta gränserna går för industrin – vad som är sant och vad som är lättja eller lathet.

Jag har min egen teori på att komma vidare när produktutvecklingen fastnat under parollen ” det går inte” eller ”det kommer aldrig att fungera” – den teorin kalla jag OM-teorin.

Jag säger, okay – det går inte – men OM det skulle gå – hur ser då processen ut framåt. Detta brukar lösa upp ett låst läge och alla blir kreativa, då de inte längre behöver förhålla sig till att problemet inte går att lösa.

Så löste vi till exempel den totala låsningen med stolen STING.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Kunskapen kommer till en när man är intresserad, vill lösa problem och komma vidare i en process. Jag är otroligt dålig på att lära mig saker

30

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

som jag är ointresserad av.

Det är kanske därför vi inte gör dåliga produkter – för det är jag inte intresserad av.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Formbarheten, återvinningsbarheten, lättheten, ärligheten och att materialet klarar sig inne såväl som ute – vilket är en perfekt kombination i möbelindustrin.

Hur viktiga är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som producent?

Vi har aldrig haft möjligheten eller haft viljan att kompromissa när vi plockar fram nya produkter, med bra design och hög kvalité, utan måste kunna bocka av alla våra sju självuppsatta miljökriterier. Idag går det heller inte att bibehålla förtroendet i varumärket om man skulle äventyra miljö- och hållbarhetsfrågorna för några sketna kronors förtjänst. För oss är miljö och kvalité invävt i vårt varumärke.

Kvalité måste finnas med från första tanken och går inte att lägga till i efterhand som någon form av försäljningsmakeup.

Vilken relation har du till aluminium?

Relationen till aluminium började nog med den strängpressade succéstolen STING. När man tagit sig igenom den skärselden med sekunder från ett totalt misslyckande och fått fram ett fantastiskt resultat på andra sidan processen – då har man förälskat sig i både materialet och process.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Sen vi plockade fram STING 2003 så har det blivit en hel del produkter i aluminium.

Nu senast så plockade vi fram en barserie stolar och bord i kombination – som vi kallar Combo 1, 2 och 3.

Combo är tillverkade i skivmaterial och rör av aluminium – vilket är perfekt då de både är lätta, lättflyttade och klarar sig både ute och inne.

Har du någon favorit bland dessa?

STING har för alltid lämnat ett avtryck i designsjälen. Jag var 40 år och Blå Station var ett tämligen litet progressivt designvarumärke som helt plötsligt satte en industriell innovativ stol på möbelscenen. Alla visste redan efter några månader vilken stolen STING var och många av dessa då även vilka Blå Station var.

STING var en milstolpe inom möbelhistorien och STING blev en milstolpe för oss – och förväntningarna på företaget växte.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Nä, inte vad jag vet, men vi har en brief ute för 2024 och det skulle inte förvåna mig om där kommer finnas ingående material av aluminium.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

Design är utveckling och aluminiumbranschen vill utvecklas, så det är ju en bra kombination.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Sting. Fotograf Erik Karlsson

Combo. Fotograf Anders Norsell

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

31

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

32

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Stora Aluminiumpriset Stora Aluminiumpriset 2021 tilldelas Per Jansson och Comptech.

V

id Aluminiumdagarna i Jönköping i september delades Stora Aluminiumpriset ut av branschorganisationen Svenskt Aluminium. Detta pris delas ut årligen av Svenskt Aluminium till den individ eller organisation som gynnat utvecklingen av aluminium i Sverige under de senaste tio åren.

I år föll valet på Per Jansson och företaget Comptech med motiveringen: ”Som underleverantör och entreprenör har Per Jansson varit en föregångare att visa på hur framgångsrikt samarbetet mellan industri och akademi kan vara.”

I sitt samarbete med Jönköpings Tekniska Högskola har Per Jansson och Comptech visat vad samarbetet med akademin betyder för, i vårt fall, svensk aluminiumindustri. Entreprenörskapet har varit viktigt och Per Jansson har oförtrutet arbetat vidare med idén om att placera tekniken med Rheo metall på marknaden.

Lite historia Det började med företaget Stilexo som startade 1971 med möbel-

tillverkning och en produkt var TV-möbler. I dessa möbler svetsades rör och plåt men vid en designändring kom man på att det var bättre att använda pressgjutna detaljer varför det köptes in en pressgjutmaskin 1978.

Efter den första maskinen köpts utvecklades företaget dels inom möbler i Wales och dels som gjuteri och efter 1992 slutade man att tillverka TV-möbler och sedan dess har Stilexo varit ett gjuteri.

Företaget såldes 2002 till den finländska gjuterikoncernen Alteams.

Under den här tiden fanns 10 gjutmaskiner och cirka 300 personer var anställda inom gjutning, bearbetning och lackering. Största kunderna fanns inom Telecom-industrin.

Efter 2008 flyttades allt mer produktion till en fabrik i Kina som Stilexo startat ett par år innan och då ville ägarna lägga ned verksamheten i Skillingaryd.

Familjen Jansson ville dock inte stänga verksamheten av en rad olika skäl varför man köpte tillbaka den lilla verksamhet som fortfarande fanns. Under samma tid pågick ett strategiarbete där man analyserade Rheocasting varför en utrustning

köptes in av Rheometal AB. Tanken från starten var att bli ett gjuteri som i huvudsak skulle erbjuda kunder Rheogjutna komponenter. Intresset från marknaden fanns, men att lansera processen då det bara fanns en tillverkare var ett hinder.

Men så kom utvecklingen av elbilar och telecom 5G, bägge produkttyperna kräver gjutgods med andra egenskaper än de som fås med traditionell HPDC varför ett intressant marknadsfönster öppnas under 2018.

I och med intresset samt problematiken att allt fler OEM´s nu efterfrågar kapacitet och kompetens togs ett beslut om att sluta med komponenttillverkning och enbart erbjuda marknaden maskiner för rheogjutning samt kompetens i process och komponentutveckling.

Att Comptech nådde denna position är till mycket stor del ett resultat av ett mångårigt samarbete med Jönlköpings universitet. I detta samarbetet har process och legeringar utvecklats med OEM´s och det är dessa resultat som gett kompetens nog för att serva marknaden.

Sedan 2018 har utvecklingen på marknaden gått mycket fort och några siffror och data: • Kring 20 anläggningar sålda • Första maskinförsäljning 2020 • Volymproduktion med Rheo till elbilar startade 2021 • Volymproduktion telecom 2020 (Starlink) • Global förmåga: distributörer eller anställda på tre kontinenter samt alla viktigare marknader.

Vi gratulerar Per och till priset och önskar företaget Comptech lycka till i framtiden.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

33

Patrik Ragnarsson

Ett globalt initiativ för hållbart aluminium

D

en europeiska aluminiumindustrin jobbar kontinuerligt för att förbättra sina processer och för att producera och erbjuda en verkligt hållbar produkt - från koldioxidsnålt och cirkulärt till ansvarsfullt anskaffat och tillverkat aluminium. Våra ansträngningar för minskade koldioxidutsläpp och

34

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Text av Patrik Ragnarsson

hållbarhet undergrävs dock ofta av snedvridningar på marknaden, främst orsakade av Kina. European Aluminium och våra medlemmar är övertygade om att en konkurrenskraftig global marknad som drivs av en ambitiös hållbarhetsagenda kräver fri och rättvis handel samtidigt som man förhindrar att subventionerat aluminium orsakar snedvridningar.

Marknadsstörningar på den globala aluminiummarknaden Jämfört med många andra branscher är den globala aluminiumindustrin oproportionerligt utsatt för marknadsstörningar. Den amerikanska och europeiska aluminiumindustrin har identifierat frågan om subventionerad industriell överkapacitet i Kina som ett av de grund-

läggande hoten mot våra industrier. År 2019 och återigen 2021 beskrev OECD hur Kina överdrev statliga stöd till sina aluminiumföretag och vilka skadliga effekter det har på de globala värdekedjorna

Återupprätta frihandeln med ett globalt system för hållbart aluminium och stål Mot denna bakgrund meddelade EU och USA i oktober 2021 att de avser att inrätta ett globalt system för hållbart stål och aluminium (Global Arrangement of Sustainable Steel and Aluminium, GASA). Systemet avser att utnyttja handelspolitiken för att höja de globala klimatambitionerna och samtidigt skapa ett ramverk för att möta hoten om marknadsstörningar inom stål- och aluminiumindustrin. European Aluminium anser att detta, om det utformas på rätt sätt, kan bli en utmärkt plattform för ett fördjupat samarbete mellan Europa, USA och andra likasinnade regioner för att minska de globala utsläppen och förhindra beteenden som inte är marknadsmässiga genom att fastställa en gemensam strategi som bygger på enhetliga och lika villkor. Det här systemet kan också spela en viktig roll när det gäller att driva på ansträngningarna

för att minska koldioxidutsläppen och samtidigt säkerställa konkurrenskraften för vår industri. EU och USA strävar efter att avsluta sina förhandlingar om systemet senast den 31 oktober 2023. European Aluminium skulle helst vilja se ett system som tar en bredare hänsyn till olika hållbarhetsfrågor, men vi förstår att i ett första skede bör fokus vara på den mest angelägna hållbarhetsfrågan: klimatutsläppen.

Nästa steg är nu att gemensamt komma överens om beräkningsmetoder och riktmärken för vad som ska få klassas som hållbart aluminium enligt detta system. Inför de kommande diskussionerna har European Aluminium och våra medlemmar tagit fram fem vägledande principer för ett effektivt system

2.Snabba på övergången till hållbart aluminium tack vare rättvis marknadspraxis

1. Skapa ett ändamålsenlig och effektivt system som fungerar för aluminiumindustrin

Alla parter måste förbinda sig till att uppnå klimatneutralitet till 2050. Länder som inte uppfyller villkoren för att uppnå överenskomna utsläppsmål ska inte få ingå i systemet.

På grund av de fundamentalt olika marknadsstrukturer och utmaningar som stål- och aluminiumindustrin står inför är European Aluminium övertygad om att ett globalt arrangemang för hållbart aluminium måste upprättas oberoende av de riktmärken och metoder som gäller för stålindustrin.

För att skapa lika villkor, måste man införa handelsåtgärder mot ekonomier som inte följer marknadsekonomiska principer och som bidrar till subventionerad överkapacitet

3. Säkerställa att systemet är förenligt med EU:s instrument för minskade koldioxidutsläpp.

Systemet bör återspegla EU:s ramverk för minskade koldioxidutsläpp och komplettera den vid behov.

4. Fastställa ett globalt riktmärke för aluminiumprodukter med låga koldioxidutsläpp.

5. Avlägsna handelshinder mellan parterna.

Generellt sett måste systemet tjäna till att skydda principerna för rättvis handel och förhindra unilaterala handelsåtgärder mellan parterna..

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

35

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Krigets vindar Dagarna efter att detta skrevs så ströp Ryssland all leverans av naturgas till EU och vi gick med det in i en ny fas av kriget.

36

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

I

det stora hela är det samma sorgliga visa med jämmer och elände vart än man vänder sig. Ja det vill säga så länge man inte sitter på en egen liten naturgasfyndighet eller har en liten vattenturbin installerad på tomten. Det är krig och det är covid, och beroende på vilken dag det är så är det olika fokus. På senare tid har fokus flyttats tillbaka från Ukraina och över till Kina. Man kan lockas att dra slutsatsen att kriget då har lugnat ner sig, men så enkelt är det tyvärr inte. De är bara det att vi har fått nya utbrott av covid i Kina, nu senast i Shenzhen, och direkt så vänder vinden. Nu är det fokus på efterfrågan igen och det råder ingen hejd på hur negativ man kan vara. Nuvarande lock down i Shenzhen är allvarlig, men effekten är mest märkbar på det psykologiska planet för så fort som man hör ett enda ord om covid i Kina så får börserna världen runt stora frossan.

Råvarubörserna är inga undantag, och oljan som tidigare varit så i fokus och ansetts som en riktig bristvara handlas nu till de lägsta nivåerna sedan den ryska invasionen. 93 dollar per fat är långt ifrån billigt, men med tanke på det läge vi befinner oss i kan det nästan upplevas som så. Tyvärr ser vi inte samma utveckling när det gäller naturgas, utan där noteras ständigt nya all time highs. De höga gaspriserna får industrin på knä och vore det inte för den osäkra konjunkturen skulle aluminiummarknaden ha haft en helt annan utveckling än den som nu varit.

Lagren på LME är nere på 276 tton vilket är det lägsta de varit sedan år 2005 (och kanske några år till om man ska vara exakt) och det finns inte mycket som pekar på några större inflöden av metall. Ändå så handlas metallen ner. Inte bara det, metallen handlas ner trots att alla

befarar att den naturgassituation vi nu har kommer att hålla i sig och kanske till och med bli än värre framöver. Ryssarna fortsätter att strypa gastillförseln, och Europas politiker fortsätter att göra ”allt” vad de kan för att med politiska medel hålla den annalkande vargavintern stången.

Det är inte lätt att vända energiskutan 180 grader på en säsong, och det är inte heller lätt för en industri att ställa om på samma korta tidsperiod.

Primäraluminiumtillverkning i Väst har varit en allt annat än höglönsam process i många år, tidigare främst på grund av miljöskäl. Den nuvarande situationen adderar ytterligare en dimension, och de absurda prisökningarna vi sett på energi de senaste månaderna gör att smältverken sakta men säkert skruvar ner produktionsvolymerna. Ska lösningen på västvärldens energisituation vara att dra ner så mycket som möjligt på den energikrävande produktionen av aluminium etc. och i så fall, varifrån ska vi då få den metall industrin behöver för tillverkning. Varifrån ska metallen komma till ungdomarnas elsparkcyklar, och varifrån ska metallen komma till alla de elbilar som vi nu förväntas köpa. Kineserna importerar redan idag aluminium från väst och verkar

inte i närtid kunna ersätta den med inhemsk produktion. Så var ifrån ska metallen komma, och varför är metallen så mycket lägre i pris idag än tidigare?

Svaret är lika enkelt som bisarrt, brist på tilltro till konsumtionen! Å ena sidan råder det komponentbrist vilket gör att det är svårt att få ut produkt till kund, men samtidigt så gör de långa leveranstiderna så att många drar sig för att låsa fast sig vid ett åtagande. Vem vill boka en bil som blir din först nästa höst?

Vi trodde/hoppades på att den tighta leveranssituationen skulle lösa sig i takt med att covid-situationen lugnade ner sig, men så har inte blivit fallet. I stället fortsätter covidviruset att gäcka oss och tillsammans med det ryska anfallskriget mot Ukraina bildas en giftig cocktail som fräter sig in och på något sätt nästan svälter ut och tar död på all tro på framtiden.

Men gå inte på det. Det vi nu ser är ett klasiskt exempel på riskaversion, och att aluminium nu gått ner med 40 procent sedan vårens krigshetsade toppar samtidigt som lagren tynar bort gör mig orolig för vad som kommer den dag riskaversionen avtar. Jag vidhåller således att risken fortsatt är på uppsidan.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

37

Kvalité Upplevelse Design

E

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

n avgörande fråga är, vad är kvalité och vem avgör det, samma fråga gäller vad är design och vem avgör det.

Ordet kvalité betyder väldigt olika beroende på vem och vad det handlar om.

Teknisk kvalité och/eller upplevd kvalité?

Det är ofta enklare att avgöra om en produkt har teknisk kvalité d.v.s. uppfyller de tekniska krav som utlovats. Om produkten inte gör det blir kvalitén genast ”dålig”.

Om en produkt verkligen uppfyller de tekniska krav som utlovats men upplevelsen av produkten inte lever upp till förväntningarna kommer kvalitén att upplevas som dålig.

Det intressanta blir då att det inte räcker med enbart att den tekniska kvalitén är uppfylld.

Detta innebär att för att en produkt verkligen skall accepteras måste både den tekniska och den upplevda kvalitén vara bra.

Ett par skor som upplevs som ”snygga” kan samtidigt vara obekväma men kvalitén upplevs ändå som

38

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

bra. Skon kommunicerar kvalité endast genom sitt utseende.

Ett exempel är sk. ”Myggjagare” som var väldigt populära på 50-talet, väldigt inne men inte så bekväma.

Nu hävdar jag att det generellt inte finns ett motsatsförhållande mellan upplevd och teknisk kvalité. Bägge går att uppfylla, men det krävs att man har bra kontroll på användarens – kundens – preferenser om vad som är upplevd kvalité.

Jag återkommer till Simon Sinek med sina ”gyllene cirklar”, se min krönika i Aluminium Scandiavia Nr 4/2021 (Titta även gärna in på YouTub: https://www.ted.com/talks/ simon_sinek_how_great_leaders_inspire_action?language=sv) Han talar där om ”guts feeling” – magkänsla, som verkligen uttrycker när något upplevs som fel eller rätt.

Man vet att ett visst varumärke har bra kvalité och är erkänt bra men man gillar det inte av någon anledning, alltså väljer man ett annat varumärke.

När ett företag beskylls för att inte ta hänsyn till exempel miljön, hjälper det inte att produkterna har god teknisk kvalité, upplevelsen blir negativ

och produkten väljs bort.

Detta är viktigt när man tar fram nya produkter, man kan inte bortse från att den upplevda kvalitén förmodligen är helt avgörande vid val av produkter. Här kommer vi åter in på vad design kan betyda för ett utvecklingsprojekt.

I designprocessen ingår väldigt tydligt funktionerna användarvänlig, uppfylla kundens önskemål och krav med flera.

En bild som kan förtydliga detta är att titta på vad resultatet av en investering kan innebära.

Jag hävdar att 5 % av resurserna i ett projekt skall gå till design, därför att resultatet av dessa 5 % kommer till 95 % att vara skälet till att en viss produkt eller tjänst kommer att väljas!

Som exempel kan nämnas det som Peter Horbury, tidigare designchef på Volvo personvagnar, uttrycket: ”Det finns ingen som köpt en ny Volvo för att den är säker. Skälet till köp är att man gillar Volvo.

Gillar man inte Volvo köper man inte bilen även om den anses vara den säkraste på marknaden!”

Vem avgör kvalitén på en produkt?

För mig är det alldeles självklart att det är användaren, kunden, köparen som bestämmer kvalitén.

Därför är det så viktigt att dels ta reda på vad den kommande användaren upplever som kvalité. Är det teknik eller är de upplevelsen – känslan?

Det är naturligtvis viktigt att framhålla att det inte finns någon motsättning mellan bra teknisk kvalité och en bra upplevelse.

Problemet är att varken teknisk kvalité eller upplevelse är något man i efterhand kan lägga till i en produkt.

Båda dessa funktioner måste alltid vara med från början.

Jag mötte Johan Lindau på BLÅ Station i Åhus i mitten på augusti för ett samtal om design och kvalité (se resultatet på annan plats i tidningen).

Johan berättade hur de arbetar för att uppnå den kvalité som kunden efterfrågar.

De arbetar efter sju kriterier för detta: • Högre materiell kvalitet så att möblerna håller bättre och längre • Högre designkvalitet så att möblerna är aktuella och klarar tidens skiftningar • Högre miljömedvetenhet så att produktion och processer blir miljöeffektiva och energikonsumtionen minskar • Högre logistisk miljömedvetenhet så att bland annat transporterna minskar • Återvinningsbara material så att råvaruurtaget minskar • Förnyelsebara material så att jordens resurser bevaras • Etik och moral så att vi kan garantera att produkterna är framställda efter de bästa och ärligaste värderingsgrunderna

Detta visar att kvalité består av många faktorer där alla måste uppfyllas till 100 % för att slutresultatet ska bli accepterat av kunden. Detta gäller även i allra högsta grad de produkter som underleverantörer producerar och levererar till sina kunder.

Det är därför som jag hävdar att även de som inte har egna produkter, men levererar till sina kunder, måste veta vad dessa kunder efterfrågar både när det gäller teknisk- och upplevelsekvalité.

Materialet är alltid en del av både tekniken och upplevelsen!

Om kunden får reda på att det material man använder inte uppfyller till exempel miljökrav kommer produkten i många fall att väljas bort.

Ett problem i detta är: hur vet man att materialet uppfyller miljökraven, hur vet man att en e-bil är bättre än en bil som drivs av fossila bränslen?

Hur påverkas miljön av batteriets framställning och när el-bilen laddas med el framtaget i kolkraftverk, hur miljöanpassad är den då?

Jag menar att alla dessa frågor inte alltid är så enkelt att svara på, men att våra beslutsfattare och politiker måste bli bättre på att förklara hur de tänker.

När vår upplevelse av kvalité

baseras på uttalande från exempelvis politiker som säger att det alltid är bra att köra el-bilar, så tror vi på detta men det är inte alltid sant.

Vi som människor måste tänka själva och inte helt lita på vad som sägs av både politiker och andra.

Man ska vara ärlig!

Jag brukar säga att skandinaviska designer vill vara ärliga, man använder material på ett ärligt sätt.

Ska upplevelsen vara ”trä” så väljer man ”trä”.

För mig är detta självklart. Mitt jobb som designer är att stärka upplevelsen och därmed även tydliggöra kvalitén i produkter, då blir det fel när man producera en träkomponent i ett plastmaterial.

Om en produkt tillverkas av plast så visa det, kunden kommer i alla fall att upptäcka när så inte är fallet och då bli besviken. Kanske till och med välja bort produkten – varumärket!

Så slutligen även om du är underleverantör så måste du ha koll på de uttryck som dina produkter ger och kanske ta hänsyn till att man ska kunna se på produkten vad det är, även om det inte alltid är så enkelt.

Kvalitén och tekniken ligger ofta närmare varandra än man tror.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

39

Ny teknik Novelis utvecklar nya laminerade aluminiumytor för dryckesburkar

N

ovelis har presenterat företagets nya laminerade aluminiumytor för dryckesburkar.

40

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Den nya tekniken förbättrar dryckesbehållarens utseende, ökar produktionsprocessernas effektivitet och sänker CO2-utsläppen för europeiska dryckesmärken och burktillverkare.

Färgade aluminiumburkar, särskilt svarta, är särskilt populära för nya och innovativa dryckesprodukter och energidrycker. Men att producera lackade, svarta ändar innebär också utmaningar när det gäller färgstabilitet och burktillverkarnas produktionsprocesser.

Ytor av hög kvalitet

och färgstabilitet är särskilt viktiga för premiumdryckssegmenten.

Novelis nya aluminiumplåt kommer med en svart lamineringsfilm. Lamineringsfilmen är fri från Bisfenol A (BPA) och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) och uppfyller alla livsmedels- och dryckesindustrins krav.

Läs mer här https://investors.novelis. com/2022-09-09-Novelis-Develops-New-Laminated-Aluminium-Surfaces-for-Beverage-Can-Ends

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

41

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

42

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

43

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

44

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

45

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

46

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2022

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se