FEBRUARI 2026 NR 1
Tysk industri i skifte
sid 16
sid 18
En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Fem områden för att säkra framtidens aluminiumproduktion
år med Metalliska Material – men nu är det slut!
2013 var Metalliska Material bland de första att bli Strategiska innovationsprogram, en satsning som drivs av VINNOVA, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas.
12 ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf
Den 6–8 oktober 2026 är det åter dags för ALUMINIUM i Düsseldorf
14 Audi A2
Aluminiumkonceptet med svenska rötter
16 Tyska fordonsleverantörer söker nya marknader
18 Från energikris till cirkularitet
Fem områden för att säkra framtidens aluminiumproduktion
20 Var det bättre förr?
Text av Dag Holmgren
22 Förluster är välkända vid omsmältning av metall
Text av Tomas Liljefors
28 OS-facklan 2026
Essential – enkel, hållbar och gjord för elden
30 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
34 Metallbulletiner
Börsnytt
36 Bortom Grönland – väntar vadå?
Krönika av Staffan Zetterström
NÄSTA NUMMER 2/2026
Utgivning: 10 april
Materialdag: 30 mars
Omslag: OS-facklan 2026
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Februari 2026 · Årgång 43 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Ramanmikroskop vid Fraunhofer THM som inom projektet SALSA används för operandoanalys av elektroder och elektrolyter i aluminiumjonbatterier (AIB). Foto: Daniel Karmann / Fraunhofer IISB
Fraunhofer IISB tar nu nästa steg i utvecklingen av aluminiumjonbatterier inom forskningsprojektet SALSA. Den litiumfria batteritekniken testas för första gången under applikationsnära förhållanden med standardiserade provningsmetoder, med särskilt fokus på nätstabilisering och avbrottsfri kraftförsörjning (UPS).
Aluminiumjonbatterierna bedöms vara ett kostnadseffektivt och brandsäkert alternativ till dagens litium- och blybaserade batterier, med god tillgång på råvaror och låg miljöpåverkan. Inom SALSA kombineras materialutveckling med avancerad operando-analys för att förbättra energitäthet, verkningsgrad och livslängd. Projektet bygger vidare på tidigare demonstratorresultat och pågår till 2028 med stöd från tyska näringsdepartementet.
En serie av Dag Holmgren
European Aluminium har presenterat sin nya Innovation Agenda – en faktabaserad färdplan för hur aluminiumindustrin i Europa kan ta steget från forskning och pilotprojekt till storskalig industriell tillämpning. Agendan tydliggör vilka tekniker, forskningsprioriteringar och ramvillkor som krävs för att minska klimatpåverkan, stärka återvinningen och bygga en mer robust och konkurrenskraftig värdekedja.
Fokus ligger på sex teknikområden: elektrifiering, vätgas, återvinning, resurseffektivitet, koldioxidinfångning samt
koldioxidfri primärproduktion. Budskapet är tydligt – lösningarna finns, men kräver samordnad politik, långsiktig finansiering och tydliga regelverk för att kunna skalas i Europa.
Agendan är relevant för alla som arbetar strategiskt med aluminium i energi-, transport-, bygg- och industrisektorn. Läs och ladda ner rapporten för en samlad bild av vilka tekniksprång som nu står i fokus för Europas aluminiumindustri.
Länk till agendan: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2026/01/The-Innovation-Agenda.pdf
lackering ab
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Rio Tinto redovisar en ny rekordnivå för sin bauxitproduktion under 2025. Enligt bolagets rapport för fjärde kvartalet uppgick den totala produktionen till 62,4 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning med 6 procent jämfört med 2024.
Ökningen förklaras främst av stabil drift och fortsatt förbättring av bolagets produktionssystem, särskilt vid anläggningar i Australien och Guinea. Samtidigt ökade Rio Tintos leveranser av bauxit till externa kunder med 5 procent under året.
Även produktionen av alumina och primäraluminium visade tillväxt under 2025. Enligt Rio Tinto stärker den ökade bauxitproduktionen bolagets position i aluminiumvärdekedjan och skapar bättre förutsättningar för en stabil råvaruförsörjning framöver.
Hydro Extrusions och Elitfönster har samarbetat i över 40 år. Under 2025 fördjupades samarbetet genom etableringen av ett lokalt cirkulärt materialflöde i Vetlanda, där aluminium från Elitfönsters produktion samlas in, smälts om och pressas till nya profiler.
Processkrot från Elitfönster smälts om vid Hydros omsmältverk, åtta kilometer från fabriken i Vetlanda och 55 kilometer från anläggningen i Lenhovda. Därefter återförs materialet i en kort returloop, vilket minskar transporter, säkerställer materialkvalitet och stärker den cirkulära värdekedjan.
– Närheten gör cirkularitet
praktisk i vardagen och ger både stabilitet och klimatnytta, säger Patrik Johansson, hållbarhetschef på Elitfönster.
Elitfönster använder Hydro Recycled Low Carbon Aluminium med hög andel återvunnet material i kombination med primäraluminium producerat med förnybar energi, med ett CO2-avtryck på cirka 4,0 kg per kilo aluminium.
– Den lokala loopen visar hur korta avstånd och rätt kompetens stärker hela värdekedjan och skapar stabila, skalbara lösningar, säger Henrik Stark, försäljningsdirektör på Hydro Extrusion Sweden.
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
EU inför antidumpingtullar på fused alumina från Kina
EU-kommissionen har beslutat att införa antidumpingtullar på import av fused alumina med ursprung i Kina. Tullarna uppgår till 88,7–110,6 procent och gäller under en initial period om fem år. Samtidigt införs en tullfri kvot som möjliggör begränsad import utan tull, i syfte att säkra försörjningen för europeiska industrikunder.
Enligt kommissionen ska åtgärden motverka snedvriden konkurrens och skydda den europeiska värdekedjan för ett material som bedöms vara strategiskt viktigt för industrin.
Fused alumina används bland annat inom ytbehandling, slipmedel och eldfasta applikationer, med indirekt betydelse även för aluminiumindustrin.
EU-marknaden för fused alumina uppskattas till 400–500 miljoner euro per år, där en betydande andel av importen hittills kommit från Kina.
Mer information finns i EU-kommissionens pressmeddelande:
https://policy.trade.ec.europa. eu/news/commission-acts-against-unfairly-traded-imports-fused-alumina-2026-01-16_en
... när Washingtonmonumentet färdigställdes 1884 placerades en pyramidformad spets av aluminium längst upp. Vid den tiden var det ett av de dyraste och mest exklusiva materialval man kunde göra.
Maskininlärning gav fem gånger
Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) har utvecklat en ny aluminiumlegering för additiv tillverkning som uppges vara upp till fem gånger starkare än motsvarande gjutet material.
Genom att kombinera materialsimuleringar med maskininlärning kunde forskarna reducera antalet nödvändiga legeringskombinationer från över en miljon till 40 innan en optimal sammansättning identifierades. Resultatet blev en aluminiumlegering med hög andel finfördelade nanoprecipitat – en mikrostruktur som ger hög hållfasthet och temperaturstabilitet. Materialet är utvecklat för pulverbäddsfusion med laser (LPBF). Den snabba stelningen i processen möjliggör en mikrostruktur som inte kan uppnås med konventionell gjutning.
Tester visar:
• Fem gånger högre hållfasthet än motsvarande gjuten legering
• 50 procent högre hållfasthet jämfört med legeringar framtagna med traditionella simuleringar
• Stabilitet upp till cirka 400 °C Möjliga tillämpningar är komponenter i flygmotorer, vakuumpumpar, fordon samt kylsystem för datacenter – applikationer där kombinationen låg vikt, hög hållfasthet och temperaturbeständighet är avgörande. För mer information se https://news. mit.edu/2025/printable-aluminum-alloy-sets-strength-records-may-enable-lighter-aircraft-parts-1007
I vårt nya Holsby High Precision Center producerar vi de mest avancerade komponenterna. Med exakthet och precision möjliggör vi lösningar för nutidens mest vitala och krävande branscher.
Med samma leveranssäkerhet som alltid.
Holsby Metall AB levererar skräddarsydda lösningar i aluminium, mässing och koppar för en mängd olika sektorer. Med närmare 90 års erfarenhet ser vi till att skapa den bästa möjliga lösningen till varje kund. Läs mer på holsbymetall.se
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren
tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
• Komplett anodiseringsprogram
• Komplett krom- och fosfatfritt program
• Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus
Candor Sweden AB Box 946 • S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com
Återvinningen av aluminiumburkar i Europa nådde 76,3 procent under 2023 – den högsta nivån hittills. Det visar en ny rapport från European Aluminium och Metal Packaging Europé. Den återvunna
volymen motsvarar en besparing på 5,7 miljoner ton CO₂e. Samtidigt ökade både marknadsvolymer och insamlad mängd jämfört med föregående år. Rapporten visar tydligt att länder med pantsystem
(DRS) når högre återvinningsgrader. Återvinning av aluminium kräver dessutom 95 procent mindre energi än primärproduktion, vilket stärker materialets roll i EU:s klimatomställning
Relais Groups dotterbolag Strands Group har tecknat avtal om att förvärva 70 procent av aktierna i svenska Qpax AB. Tillträde planeras till den 2 januari 2026. Qpax, med säte i Färila och grundat 1999, utvecklar och designar aluminiumprodukter för lätta transportfordon. Bolaget är särskilt känt för sina aluminiumbågar för extraljus och andra tillbehör till lätta nyttofordon. Produkterna kombinerar låg vikt med
robust konstruktion, anpassad för krävande användning.
Under 2024 omsatte Qpax cirka 19,6 miljoner kronor med ett rörelseresultat på omkring 2,7 miljoner kronor. Grundarna kvarstår som minoritetsägare under en övergångsperiod om två år.
Förvärvet ligger i linje med Relais strategi att stärka sin produktportfölj inom fordonsrelaterade lösningar och eftermarknad i Norden.
Speira introducerar speira.ID – ett digitalt produktpass som samlar all väsentlig information om varje enskild coil på ett och samma ställe. Tjänsten omfattar bland annat koldioxidavtryck (kg CO₂/kg Al), återvunnet innehåll, legeringssammansättning, ursprung (gjuteri, gjutdatum, batch) samt detaljerad inputmix.
Genom inloggning i kundportalen kan kunder ladda ner produktpass för specifika coils.
En förenklad version kan även nås via QR-kod, exempelvis direkt på den färdiga produkten. Syftet är att stärka spårbarhet, förenkla hållbarhetsrapportering och möta ökade krav på transparens i värdekedjan.
Enligt Speira innebär lösningen ett steg mot mer cirkulära materialflöden, där känd materialsammansättning underlättar återvinning och återföring i processen
Den 6–8 oktober 2026 är det åter dags för ALUMINIUM i Düsseldorf. För många av oss som följt branschen under lång tid är mässsan en välbekant mötesplats – och Aluminium Scandinavia har genom åren gjort reportage från ett flertal upplagor.
ALUMINIUM är i dag en av de viktigaste internationella arenorna för hela värdekedjan – från primärproduktion och gjutning till profiler, komponenter, ytbearbetning och återvinning. I takt med att kraven på klimatprestanda, cirkularitet och en-
ergieffektivitet skärps har mässans innehåll också förändrats. Diskussionerna handlar i allt högre grad om materialval, koldioxidavtryck, energiförsörjning och spårbarhet –frågor som är direkt affärskritiska för många företag.
Tidigare år har det oftast varit ett fåtal svenska företag som ställt ut på ALUMINIUM. Inför 2026 märks dock en tydligare och mer samlad svensk satsning. Flera svenska företag har redan aviserat sitt deltagande och det arrangeras en gemensam svensk paviljong samt planeras en särskild svensk dag under mässan, med fokus på att samla och synliggöra svensk kompetens inom aluminium.
För svenska leverantörer och teknikföretag innebär detta en möjlighet att uppträda mer samlat och stärka sin närvaro på en internationell marknad. Aluminium Scandinavia återkommer med mer information om det svenska deltagandet i kommande nummer.
Inför 2026 introduceras ALUMINIUM Innovation Awards, i samarbete med International Aluminium Journal. Initiativet syftar till att uppmärksamma utvecklingsarbete inom tre områden:
• Hållbar och koldioxidsnål produktion
• Teknik- och produktinnovation
• Smart tillverkning, automation och uppkoppling
Bidragen nomineras av utställare och vinnarna utses genom omröstning i branschen. Prisutdelningen sker under mässan.
För svenska aktörer som arbetar med exempelvis lågkoldioxidlegeringar, energieffektiv produktion, digitala produktpass eller automatiserade flöden kan detta vara ett relevant forum för internationell synlighet.
Tydligt fokus på hållbarhet och cirkularitet
Hållbarhet är ett genomgående tema för 2026 års upplaga. Programmet omfattar bland annat en Sustainability & Recycling Conference med fokus på cirkulära affärsmodeller och koldioxidsnål produktion, samt ett särskilt Sustainability & Recycling Area med utställningsyta och mötesplats för företag inom återvinning och materialcirkularitet.
Frågor som återvinningsgrad, materialflöden och spårbarhet – inklusive digitala produktpass – väntas få stort utrymme.
Mässan stöds av branschorganisationer som Aluminium Deutschland och European Aluminium. Förutom teknikleverantörer och producenter lockar evenemanget även beslutsfattare och representanter från myndigheter, vilket gör det till en arena även för industripolitiska samtal.
Vid den senaste upplagan 2024 deltog över 800 utställare och mer än 20 000 fackbesökare från omkring 100 länder. Enligt arrangören var cirka 73 procent av besökarna beslutsfattare.
För många företag är ALUMINIUM inte bara en mässa – utan ett tillfälle att stämma av var branschen står och vart den är på väg. Aluminium Scandinavia kommer att följa utvecklingen inför och under 2026 års arrangemang.
Uppgifterna om att Audi planerar att återuppliva Audi A2 som elbil har blivit allt tydligare.
Enligt flera internationella motormedier diskuteras en Audi A2 e-tron, tänkt som en kompakt elbil under Q4 e-tron och som ersättare till både A1 och Q2. Något formellt produktionsbeslut är dock ännu inte fattat.
Intresset för A2 är starkt kopplat till modellens ursprungliga idé. Den första generationen utvecklades under slutet av 1990-talet med ett tydligt fokus på låg vikt, aerodynamik och aluminium som bärande konstruktionsmaterial. Arbetet leddes av den svenske bilutvecklaren
Gunnar Larsson, som vid tiden hade en central roll inom Audi och senare även Volkswagen-koncernen.
Gunnar Larsson var en av de drivande krafterna bakom att aluminium började användas systematiskt i personbilar, inte som nischmaterial utan som en integrerad del av fordonets arkitektur. För detta arbete tilldelades han Svenskt Aluminiums hederspris 2003, det pris som i dag
går under namnet Stora Aluminiumpriset. I motiveringen hette det: ”Gunnar Larsson har genom sina ledande utvecklingsbefattningar, hos SAAB Personbilsdivision, Volvo Personvagnar, Audi och VW, framgångsrikt bidragit till att aluminium kommit att användas systematiskt som konstruktionsmaterial i personbilar.”
Audi A2 blev också ett tydligt resultat av denna filosofi. Med sin aluminiumbaserade Space Frame-konstruktion nådde bilen en ovanligt låg vikt för sin storlek och lade grunden för mycket god energieffektivitet – egenskaper som i dag åter står högt på dagordningen i elbilsutvecklingen.
Samtidigt väcker planerna på en ny A2 frågor. Uppgifter pekar på att en eventuell A2 e-tron byggs på Volkswagengruppens MEB-plattform, vilket innebär standardiserad elarkitektur och begränsade möjligheter till radikal viktreduktion. Därmed finns en risk att namnet A2 återanvänds, medan den ursprungliga lättviktsidén bara delvis följer med. För aluminiumindustrin är diskussionen ändå högst relevant. Den visar hur frågor om materialval, konstruktionsstrategi och resurseffektivitet åter hamnar i centrum när elbilar ska bli mer hållbara – och hur idéer som formulerades redan för 25 år sedan, med stark svensk medverkan, fortfarande är högaktuella.
Från vänster: Jonas Torstensson, formgivare av hederspriset, Torstensson Art & Design, Gunnar Larsson, hederspristagaren och Jan-Evert Johansson, ordförande Svenskt Aluminium 2003.
Den tyska fordonsindustrin befinner sig i en strukturell omställning som påverkar hela leverantörsledet. En artikel publicerad av branschplattformen EUROGUSS (EUROGUSS 365) refererar till en ny studie från konsultföretaget FTI-Andersch, baserad på intervjuer med 169 industriföretag – varav 47 är fordonsleverantörer.
Originalartikeln kan läsas här: https://www.euroguss.de/en/news/ restart-under-pressure-many-suppliers-are-looking-for-alternatives-to-the-automotive-market
Studien visar att förändringstrycket är omfattande och långsiktigt. Enligt undersökningen uppger 64 procent av de tillfrågade leverantörerna att de påverkas direkt av den globala nedgången inom marknaden för fordon med förbränningsmotor. Minskande volymer, förändrade kundstrukturer och osäkerhet kring framtida affärsmodeller har redan fått konkreta konsekvenser.
Mer än hälften av företagen har flyttat produktion eller planerar att göra det. Samtidigt uppger 52 procent att de investerar aktivt i framtidsteknologier. Förändringen betraktas inte som en tillfällig konjunktursvacka utan som ett strukturellt skifte som kräver långsiktig anpassning.
Studien visar att 79 procent av de leverantörer som känner sig direkt påverkade nu söker affärer utanför den traditionella fordonssektorn. Försvarsindustrin anges som det vanligaste nya området (25 procent), följt av energisektorn (16 procent). Flyg, medicinteknik och järnväg nämns av cirka 9 procent vardera.
Enligt Ralf Winzer, Managing Director och partner på FTI-Andersch, är detta en nödvändig anpassning snarare än en offensiv expansionsstrategi. Många företag försöker utnyttja sin kompetens inom precision, kvalitetssäkring och regulatoriska krav i nya branscher. Samtidigt innebär steget in i exempelvis flyg eller medicinteknik nya certifieringskrav, längre produktcykler och andra kundförväntningar.
För aluminiumgjuterier och andra materialintensiva leverantörer innebär utvecklingen både risker och möjligheter. Minskade volymer inom drivlinekomponenter kan kompen-
seras av ökade behov av strukturella komponenter inom energi, försvar och transportsektorn – men kraven på dokumentation och spårbarhet är ofta högre.
Parallellt med omställningen ökar konkurrensen från kinesiska fordonstillverkare. Hela 83 procent av leverantörerna uppger att samarbeten med kinesiska OEM:er är svåra eller mycket svåra. Endast en fjärdedel har etablerat egna säljstrukturer i Kina, och ännu färre har anpassat sina produkter specifikt för kinesiska kunder.
Studien pekar på en osäkerhet kring hur kinesiska aktörer ska hanteras strategiskt. Samtidigt bedöms de få en avgörande roll på den globala marknaden, särskilt inom elektromobilitet.
89 procent av företagen använder AI i någon form, men huvudsakligen för generativa verktyg som text- och presentationsproduktion. Endast 51 procent använder AI i kvalitetssäkring och 32 procent i prediktivt underhåll.
För en industri som bygger på effektivitet och processkontroll innebär det att potentialen i produktionsnära tillämpningar ännu inte är fullt utnyttjad.
28 procent av företagen uppger att de har svårigheter att få tillgång till krediter – den högsta siffran bland de undersökta industrisektorerna. Samtidigt ser man en ökad trend mot insourcing hos fordonstillverkare. 17 procent är redan direkt påverkade av att OEM:er tar hem produktion, och ytterligare 38 procent förväntar sig att påverkas framöver.
Studien tecknar därmed en bild av en leverantörsindustri som samtidigt hanterar minskande traditionella volymer, nya tekniska krav, ökad global konkurrens och finansiella begränsningar.
För företag inom aluminium- och gjutningssektorn, där kopplingen till fordonsindustrin ofta är stark, innebär utvecklingen behov av strategiska vägval. Diversifiering, teknisk fördjupning och anpassning till nya branschkrav framstår som centrala faktorer i omställningen.
Fem områden för att säkra framtidens aluminiumproduktion
Aluminium beskrivs ofta som "den gröna metallen" tack vare sin oändliga återvinningsbarhet och centrala roll i teknologier som solpaneler, elfordon och vindkraftverk. Trots att metallen är ryggraden i EU:s gröna omställning står den europeiska produktionen inför ett existentiellt hot som kräver omedelbar politisk handling för att säkra över en miljon arbetstillfällen. Behovet av aluminium förväntas öka med 30 % fram till 2040, drivet av de ambitiösa klimatmålen. Samtidigt befinner sig den europeiska industrin i en paradoxal situation där primärproduktionen har halverats sedan energikrisens början. För att vända denna trend krävs ett helhetsgrepp. European Aluminium har tagit fram fem strategiska områden som adresserar allt från energikostnader till global handelsbalans och som sammanfattar vad som behöver göras för att vi inte ska förlora ännu mer av den europeiska aluminiumindustrin.
1. Energi och dekarbonisering: Priset
Den enskilt största utmaningen för sektorn är de skenande energipriserna. I Europa är elpriserna 2–3 gånger högre och gaspriserna 4–5 gånger högre än i USA. För en industri där energi är en kritisk insatsvara krävs det att man undanröjer hinder för långsiktiga energiköpsavtal (PPA:er) och uppgraderar nätinfrastrukturen. För att nå målet om en utsläppsminskning på 93 % till 2050 beräknas investeringsbehovet uppgå till minst 33 miljarder euro.
Nuvarande utformning av EU:s gränsjusteringsmekanism (CBAM) ger inte ett tillräckligt skydd för aluminiumindustrin. Det finns en växande oro för kringgåenden och att mekanismen inte adresserar de specifika behoven för sektorn. En central del i strategin är att säkerställa att importen bär en kostnad baserad på primärproduktionens utsläpp, oavsett skrotinnehåll. Det skulle annars vara allt för lätt att överrapportera skrotandelen i importerat aluminium för att undgå att betala CBAM-kostnaden. Europeisk aluminiumtillverkning måste premieras för eftersom den redan leder vägen med ett koldioxidavtryck som är mindre än hälften av det globala genomsnittet.
3. Cirkularitet: Skrotet som en strategisk energibank
Återvinning av aluminium förbrukar endast 5 % av den energi som krävs för primärproduktion. Det gör aluminiumskrot till en värdefull "energibank" som Europa för närvarande exporterar i allt för stor skala.
• Över en miljon ton aluminiumskrot exporteras årligen ut ur EU.
• För att säkra råvarutillgången krävs en effektiv design och implementering av exportåtgärder för skrot.
• Investeringar i infrastruktur för insamling och sortering är nödvändiga för att behålla värdet inom regionen.
4. Rättvis handel: Motverka global överkapacitet
Den globala marknaden präglas av en massiv obalans där Kina står för 60 % av den globala produktionen av primäraluminium. Den kinesiska överkapaciteten inom aluminium och aluminiumprodukter uppskattas till totalt 37 miljoner ton, vilket vida överstiger den totala efterfrågan i hela EU. Här efterfrågas kraftfullare handelsförsvar och specifika instrument för att bemöta strukturell överkapacitet och orättvis marknadspraxis.
5. "Made in Europe": Stöd för hela värdekedjan
För att stärka Europas industriella bas måste fokus ligga på produkter som faktiskt är tillverkade inom unionen. Det handlar om att säkerställa att aluminium "Made in Europe" reflekterar reell industriell aktivitet och tekniska investeringar, snarare än bara råmaterialets ursprung. Detta kräver en effektiv implementering av lagstiftning som Net Zero Industry Act och den kommande Circular Economy Act.
Insatserna är höga. Utan omedelbara och sektorspecifika åtgärder riskerar Europa att helt förlora en industri som är grundläggande för dess strategiska autonomi. Som det ofta poängteras: Europa har de politiska ramverken, men nu krävs det att dessa översätts till praktisk verklighet för aluminiumsektorn.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90
Nytt år och nya tankar. Var det verkligen bättre förr?
Förr duschade man när man kom hem från jobbet och handlade när man behövde något. När de gamla byxorna var slut skaffade man nya.
Nu duschar man innan man går till jobbet, nu går man ut för att handla. Man gör till och med impulsköp. Det är så vanligt med detta beteende att handlarna nu vill se till att shoppandet ökar. Fenomen som Black Friday (ursprungligen från
USA, startskottet för julhandeln med årets största prisdumpningar) är ett sätt att påverka så att man handlar mer. Detta räckte tydligen inte, så numera talar man om Black Week.
En av anledningarna till att man handlar är att det är billigt, inte för att man behöver.
Det har till och med blivit inne att köpa ”trasiga” byxor – fråga mig inte varför!
1950 köpte jag ett par Wranglerjeans för 15:-, det motsvarar ca 350:- i dag. Nu får man betala tusen kronor för ett par trasiga jeans!
Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
Har vi som företag och som utvecklar produkter någon delaktighet eller ansvar i detta?
Hur kan vi tillgodose marknadens önskemål utan att ta fram fler nya produkter?
När batteriet i en borrmaskin är slut och inte fungerar längre är det billigare att köpa en ny borrmaskin än att köpa ett nytt batteri!
Många produkter är uppbyggda av komponenter av varierad kvalitet. Min gamla motorgräsklippare hade mer eller mindre kollapsat, men motorn fungerade fortfarande.
De framtida produkterna måste utvecklas så att de kan kompletteras, repareras eller uppgraderas. Detta gäller många elektronikprodukter. Det finns en känsla av att man alltid måste ha det senaste. Marknaden är mer eller mindre uppbyggd på omsättning.
Uttrycket ”köp, slit och släng” används ofta fel. Detta uttryck skapades av inredningsarkitekten Lena Larsson, som noterade att människor ärvde möbler från sina föräldrar, vilket innebar att man måste ha större bostäder. Då skapade Lena Larsson uttrycket att man ska använda sina möbler, och de man inte använder säljer man, ger bort eller slänger.
Vad som hänt är att många av de nya produkterna är av så dålig kvalitet att de inte lönar sig att reparera. Att second hand fungerar beror på att dessa produkter förmodligen har hög kvalitet. Att man ändå väljer att ge bort dessa produkter till second hand beror på att man tröttnat på dem och att de inte längre är ”inne”.
Tänk på uttrycket som Sven Lundh skapade: att produkten måste tåla ögats slitage.
Människor köper saker de inte behöver för pengar de inte har för att imponera på dem de inte gillar!
Clive Hamilton, etikprofessor och kommunikatör, författare av Growth Fetish.
Hur påverkas våra företag av detta?
Två exempel: Jämför det tyska företaget STIHL och Husqvarna AB. De verkar på samma marknad. Skillnaden är att STIHL är ett familjeföretag som därmed styr sina resurser själva, medan Husqvarna är börsnoterat och är i händerna på aktieägarna som kräver utdelning. STIHL kan alltså investera sina vinster enligt egna idéer, medan Husqvarna är i händerna på aktieägarna. Det vanliga är att det är en ekonom som styr industriföretagen och inte en industrialist.
Har ekonomerna samma känsla för till exempel ett varumärkes upplevelsevärde?
Man hör ofta att ekonomer vill minska kostnaderna på en produkts ingående komponenter för att spara, när det kanske är just dessa som ger den upplevelse som kunden efterfrågar. Det kanske är själva industriprocessen som skapar känslan i produkten.
En produkt består av flera ingående komponenter som alla är viktiga. Om en av dessa komponenter inte uppfyller slutproduktens krav fungerar det inte.
Man kan inte skapa goda maträtter om inte råvaran är OK.
Världen krymper, avstånden minskar och tillgången på varor ökar
I dag kan vi köpa livsmedel utan hänsyn till säsong. Vi äter jordgubbar hela året.
I Sverige kan medborgare i stort sett handla vad de vill, när som helst.
Vad blev det av känslan att få längta efter något?
Vi har helt tappat kopplingen mellan årstider och livsmedel. Det som finns kvar är våra traditioner – skinka till jul, ägg till påsk – men numera äter vi både skinka och ägg hela året.
Numera är det andra parametrar som styr vårt beteende. Man köper nya kläder eftersom ”ögat” bestämt att de gamla är ute!
Meningen med kvalitet är inte att tillgodose återvinningsbutikerna, utan att man ska kunna använda produkten länge.
Jag mötte en skomakare som menade att ett par skor som inte håller i 30 år inte är några skor.
Tänkvärt i dessa tider av cirkulär ekonomi och miljötänk.
Vems är ansvaret för denna situation?
Vi måste använda material och resurser smartare.
Ett fint exempel är Volvos nya bil EX60. Man har ersatt ett antal hundra komponenter i bottenplattan med en komponent som är gjuten i aluminium. Resultatet: färre komponenter och minskad vikt!
En annan sak att notera i Volvos presentation är att man talar mycket om människan – användaren – av bilen, och inte bara teknik. När man nämner teknik kopplas detta hela tiden till människan.
Som produktutvecklare och designer måste miljötänket finnas med hela tiden. Genom att satsa på kvalitet kan vi lösa detta. I begreppet kvalitet ingår både upplevelsen –design – material och teknik. Dessa tre områden måste gå hand i hand.
Så!!!
Blev det bättre nu?
P.S. En liten reflektion!
Jag talade i förra numret om att människan är analog. Noterade nyligen att symbolen för funktionen ”Inställningar” i iPhone och Android är ett kugghjul! Det finns väl inga kugghjul i en mobiltelefon!?
Tomas är teknologie doktor i materialvetenskap från Chalmers och civilingenjör från Uppsala universitet. Med erfarenhet från både forskning och industri arbetar han i gränslandet mellan materialanalys, produktutveckling och tillverkningsteknik. I Aluminium Scandinavia bidrar han med expertis där teori möter industriell tillämpning.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Utom när de ska rapporteras som koldioxidemissioner. Men för vem är det egentligen vi redovisar CO2?
Ett mässbesök på Euroguss i januari 2026 gav mig ett snett leende. Tillverkare av aluminiumlegeringar från när och fjärran ställde ut på mässan. Råvaruproducenter från Turkiet och Polen, liksom de dominerande aktörerna från Tyskland och Italien, hade alla välordnade montrar med prydligt upplagda produkter. På varje produkt fanns en skylt som angav koldioxidutsläpp per kilo. ”Fint”, tänkte jag först – hela branschen har uppmärksammat det klimathot som faktiskt
utmanar kommande generationers fortlevnad, eller åtminstone deras livskvalitet.
Koldioxidemissioner
De värden jag såg på de aluminiumprodukter som salufördes låg mellan 0,5 och 5 kilo koldioxidekvivalent per producerat kilo aluminium (kgCO2e/ kg). Enligt International Aluminium Institute ligger det globala medelvärdet för jungfruligt producerad aluminium på cirka 16 kgCO2/kg. Med el producerad från förnybara energikällor, som i Skandinavien, kan detta
reduceras till omkring 6 kgCO2/kg. Det är uppenbart att merparten av världens aluminiumproduktion sker långt från Skandinavien, då det globala medelvärdet är avsevärt högre än de värden som anges för skandinavisk produktion.
Själva beräkningen av en produkts koldioxidutsläpp är matematiskt relativt enkel: förbrukning av råvaror, förbrukningsartiklar och energi multipliceras med respektive emissionsfaktor, och summan av dessa multiplikationer ger produktens totala utsläpp. Multipli-
kationstabellen är tack och lov densamma i Italien som i Tyskland. Det är också just denna enkelhet som gör jämförelser möjliga – i teorin. Men när något verkar för bra för att vara sant är det ofta just det. Efter att ha grävt i rapporter, emissionsfaktorer och beräkningsmodeller för aluminiumprodukter står det klart att jämförbarheten är skenbar. Problemet ligger inte i matematiken, utan i att emissionsfaktorerna för samma typ av råvara skiljer sig mellan tillverkare. Ändå visar det sig snart att detta bara är en del av problemet – det finns en betydligt större
faktor som dominerar koldioxidemissionerna.
De företag som i dag redovisar låga koldioxidvärden gör i strikt mening inget fel. Gällande standarder tillåter användning av olika beräkningsmodeller. Däremot redovisas sällan vilken modell som använts – något som gällande standarder tydligt sätter krav på. Resultatet är att två angivna koldioxidvärden inte går att jämföra utan kännedom om både beräkningsmodell och emissionsfaktorer.
I praktiken används huvudsakligen två olika modeller (se Aluminium Scandinavia 2025: nr 5), där aluminiumråvarorna tilldelas olika emissionsfaktorer. Om detta inte redovisas blir själva emissionsvärdet tämligen ointressant, eftersom råvarans påverkan vida överstiger alla andra utsläppskällor.
Det står klart att de värden som visades på mässan till stor del kan härledas till andelen primära råvaror – det vill säga mängden legeringsämnen och jungfruligt aluminium. Övriga emissioner, inklusive energianvändning, spelar
i sammanhanget en underordnad roll. Avgörande är hur pre- och postkonsumentskrot behandlas i beräkningen. I den ena modellen ges detta skrot samma emissionsfaktor som jungfruligt aluminium, medan det i den andra sätts till noll. När skrot tilldelas nollutsläpp sätts även metallförluster vid omsmältning till noll. Därmed syns inte de välkända aluminiumförlusterna i redovisningen. Dagens koldioxidberäkningar säger alltså inget om hur effektiv en produktionsanläggning är ur råvaruperspektiv – trots att råvaran är den överlägset största emissionskällan. Det är rimligt att fråga sig om det inte borde vara just detta vi jämför.
Nyinvesteringar i produktionsutrustning innebär kostnader som måste motiveras av framtida besparingar. För aluminiumsmältare innebär en ny ugn normalt lägre energi- och metallförluster. Om kapaciteten dessutom ökar fördelas investeringen över större volymer, vilket kan sänka kostnaden per kilo producerad metall. Investeringar kan även drivas av externa krav – lagstiftning eller kundkrav. Men om en kund ställer krav på maximala koldioxidutsläpp är det i dag långt ifrån självklart att lösningen blir en ny ugn. Betydligt oftare byter man leverantör av råvara eller energi (se bilder).
Genom att köpa energi med låga redovisade emissioner, eller råvara med lågt angivet klimatavtryck, kan utsläppen minska omedelbart. Eftersom metallförluster sällan inkluderas i emissionsberäkningarna ger investeringar i effektivare smältteknik begränsad effekt på det rapporterade koldioxidvärdet. Att byta energislag –exempelvis från naturgas till biogas eller från fossil el till förnybar – ger i redovisningen samma effekt som att installera ny ugnsteknik. En teknikinvestering minskar visserligen den faktiska energiförbrukningen, men ledtiden är ofta flera år. Köpta rättigheter ger en omedelbar sänkning i rapporteringen. Ur ett koldioxid-
En naturgasterminal på ett företag som är anslutet till naturgasnätet. Naturgas är en fossil gas men som i det svenska nätet kompletteras med biogas i samma nät. Naturgas och biogas är båda metan. Ett företag kan köpa utsläppen för 100% biogen biogas från naturgasnätet för att minska utsläppen för företaget.
redovisningsperspektiv saknas därmed incitament att investera i effektivare smältteknik, eftersom processförluster inte beaktas.
Lönsamhet som miljöindikator
Lyckligtvis finns andra drivkrafter. I verkligheten kostar metallförluster stora pengar. Att förlora ett
kilo aluminium i smältprocessen innebär inte bara inköpskostnaden för metallen, utan även kostnader för hantering av restprodukter. Metallutbytet är starkt beroende av både råvarutyp och smältteknik. Ett teknikskifte kan ofta spara 2–8 % av råvaran. Eftersom råvaran är den största kostnadsposten för de flesta aluminiumproducenter blir den eko-
nomiska effekten betydande.
Energibesparingar påverkar också ekonomin, men de senaste årens volatila energipriser har gjort kalkylerna osäkra. Förtjänsten av att välja ett nytt energislag vid nyinvesteringar kan snabbt ätas upp av politiska beslut eller geopolitiska händelser. Samtidigt är metallutbyte betydligt svårare att mäta medan energiförbrukning är lätt – vilket gör att det avgörande faktorerna i beslutsunderlaget ofta är bristfälligt.
Är aluminium ensamt?
Det är lätt att tro att aluminiumindustrin är ensam om dessa omvägar. Men samma logik återfinns i järnoch stålindustrin, där jungfrulig råvara också kombineras med skrot. Även där negligeras metallförluster i beräkningarna, och skrotråvaran betraktas som en homogen råvara med emissionsfaktor satt till noll. Skillnaden är att emissionsgapet mellan återvunnet och jungfruligt järn är betydligt mindre: cirka 0,7 kgCO2/kg jämfört med 2 kgCO2/kg. För aluminium är motsvarande siffror cirka 0,5 respektive 16 kgCO2/kg. Därför blir metallförluster långt mer avgörande i aluminiumprocessen. När tekniker som fossilfritt stål genom vätgasreducerad järnmalm
Elektricitet tillverkas från olika källor och ger därmed upphov till olika koldioxidemission beroende på hur de är tillverkade. I det svenska elnätet kan företag välja att köpa rättigheterna till förnyelsebart tillverkad elektricitet för att minska utsläppen för företaget.
blir verklighet kommer emissionsfaktorerna för jungfrulig metall och skrot att närma sig varandra. Samma utveckling sker inom aluminiumindustrin genom försök att ersätta kolanoder med inerta elektroder. När emissionerna från primärmetall minskar kommer processförluster att spela en ännu större roll för att särskilja effektiva tillverkningsprocesser. Frågan är om vi då får se emissionsvärden som faktiskt speglar effektivitet – eller om de även fortsättningsvis främst borde används för intern uppföljning och inte jämförelse mellan producenter.
Det är glädjande att så mycket kraft läggs på att minska växthusgaser. Samtidigt är det beklagligt att vi inte tar uppgiften på fullt allvar och omvandlar koldioxidemission till en konkurrensfördel. Om förluster vid omsmältning inkluderas kan låga koldioxidemissioner gå hand i hand med låga produktionskostnader. Att kommunicera missvisande siffror gynnar varken framtida investeringar eller verklig klimatnytta. Det behövs större transparens i hur koldioxidemissioner beräknas och redovisas. Dagens otydlighet döljer
konkurrenskraftiga företag, snedvrider investeringsbeslut och försvårar för kunder att göra val som faktiskt minskar växthuseffekten. Vi kan bättre än så.
Aluminiumråvara tillverkas genom att smälta ned skrot, legeringsämne tillsammans med jungfruligt aluminium. Förlusterna av aluminium i den egna produktionen tas oftast inte med vid beräkning av koldioxidberäkning, och vid användning av återvunnen råvara endast koldioxidutsläpp förknippade med transporter och eventuellt sortering och inte skrotråvaran. Ett företag kan minska utsläppen genom att välja en leverantör av aluminiumråvara med lågt klimatavtryck.
Facklan för 2026 är 1 060 gram tung, formad som en flöjt och har en yta framtagen genom fysisk ångdeponering (PVD). Den använder bio-LPG, en förnybar gas.
Den olympiska facklan för Milano-Cortina 2026: Essential – enkel, hållbar och gjord för elden
Inför Vinter-OS 2026 presenterades den officiella olympiska facklan under två samtidiga evenemang i Milano och Osaka våren 2025. Facklan, som bär namnet “Essential”, är ett modernt uttryck för italiensk designfilosofi: minimalistisk, funktionell och centrerad kring själva elden, en kär symbol för olympiska spel.
Den är designad av Studio Carlo Ratti Associati, ett internationellt erkänt design- och arkitektkontor med bas i Turin, på uppdrag av det italienska energiföretaget Eni i samarbete med Versalis. Producent är italienska Cavagna Group.
Design och material
Till skillnad från många tidigare facklor är denna konstruerad så att man faktiskt kan se hur lågan bildas, en synlig glimt av tändnings- och förbränningsmekanismen genom ett öppet fönster i kroppen.
Facklan är tillverkad huvudsakligen av återvunnen aluminium
och mässing, vilket gör den både lätt, cirka 1 060 g (utan bränsle), och hållbar.
Aluminium är ett utmärkt val i fackeldesign eftersom det är mycket lätt, starkt och korrosionsbeständigt, och att använda återvunnet aluminium bidrar till fackelns miljötänk.
Den olympiska versionen glänser i en blå-grön ton kallad “Shades of Sky”, inspirerad av Italiens landskap och himmel, medan Paralympiska facklan har en bronzeton. Ytan har en reflekterande PVD-beläggning som gör att facklan skiftar utseende i ljus.
Den nya fackeldesignen betonar hållbarhet på flera plan.
Facklorna kan fyllas på och användas upp till 10 gånger, vilket minskar mängden som måste produceras för hela stafetten.
Den använder bio-LPG, ett förnybart bränsle tillverkat av avfallsprodukter som använda matoljor och animaliska fetter.
Här är några framträdande exempel på facklor designade i aluminium:
Tokyo 2020 (Sommar-OS, hölls 2021): Designad av Tokujin Yoshioka och inspirerad av körsbärsblommor. Facklan tillverkades av återvunnet aluminium från tillfälliga bostäder som byggdes efter jordbävningen och tsunamin 2011, vilket symboliserar återhämtning.
Rio 2016 (Sommar-OS): Tillverkad av återvunnet aluminium och harts, med en finish som speglar Brasiliens flagga. Facklan var känd för sina rörliga segment som expanderade när lågan fördes över.
London 2012 (Sommar-OS): Denna fackla var gjord av en aluminiumlegering och var perforerad med 8 000 cirklar, vilket representerade antalet fackelbärare.
Barcelonas 1992 (Sommar-OS): En tidig modell tillverkad i aluminium och plast med läderhandtag.
Text av Lars-Inge Arwidson
2013 var Metalliska
Material bland de första att bli Strategiska innovationsprogram, en satsning som drivs av VINNOVA, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas. Tanken bakom satsningen var att öka innovationsförmågan inom näringsgrenar som är viktiga för Sverige och har potential att bli ännu viktigare, genom att stimulera samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi.
Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material har samlat Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller. Metallindustrins långa tradition av att utveckla och producera avancerade material gör att man idag verkar inom hela kedjan från gruvbrytning och smältmetallurgi till metallers bearbetning, formning och egenskaper.
2013 blev således också Svenskt Aluminium inbjudna att bli en del av programmet vilket nu, efter 12 år alltså avslutas enligt plan.
Gert Nilsson, som under hela programperioden varit Programchef konstaterar ”Den korta sammanfattningen är att det syns väldigt tydligt att det skett en kunskapsöverföring från forskarsamhället till industrin, där kunskapen börjat omsättas till nytta. Det är egentligen vad det här programmen syftat till”.
Vad har då programmet betytt för svensk aluminiumindustri?
När jag själv anslöt till programmet som ny Generalsekreterare för Svenskt Aluminium 2016 (då programmet verkat några år) var min omedelbara reaktion att ”vi kan väl inte jobba tillsammans med
stålindustrin – jag som i alla år inom aluminiumindustrin gjort allt i min makt att ersätta stål med aluminium?”.
Så fel jag hade! Åren med Metalliska Material har lärt mig vad samverkan betyder. Bortsett från att Jernkontoret arbetar för stål, Gjuteriföreningen för gjutna produkter och Svensk Aluminium för ökat användande av aluminium har vi inom svensk metallindustri mycket som förenar oss – och många frågor som är generiska. Det förstår man när man tittar på Metalliska Materials sju ämnesområden (kortfattat).
Att förstå vilket värde man skapar består i att (a) förstå vilket problem man löser och (b) veta vad alternativkostnaden för andra lösningar är. Det förra kräver god kännedom om kundens verksamhet, det senare god kännedom om konkurrerande erbjudanden. Att utveckla nya värden består i att identifiera nya lämpliga problem att lösa, det vill säga där det är möjligt att ta fram ett erbjudande till lägre kostnad än konkurrerande erbjudanden.
Det andra steget tar sin utgångspunkt i det faktum att det idag finns mycket få företag som är helt vertikalt integrerade, det vill säga som hanterar en process ”från ax till limpa”. I stället förädlas produkter i långa och ofta komplexa värdekedjor innan de når sin slutanvändning. För metallindustrin, som ofta är aktivt tidigt i sina värdekedjor, försvårar detta att leverera värde till slutkunden och få betalt för det.
För att öka möjligheten att ta fram konkurrenskraftiga erbjudanden när väl ett potentiellt kundvärde har identifierats är det viktigt att kunna utveckla nya metalliska material snabbt. Det är bakgrunden till steg 3, ”öka materialutvecklingstakten”.
För att ett erbjudande ska vara konkurrenskraftigt krävs att det kan tillhandahållas till rimliga och förutsägbara kostnader. Att bredda utbudet av produkter kräver därför att produktionen är flexibel nog att kunna växla mellan olika produkter utan att omställningskostnaderna blir för stora. Alternativet att tillverka i långa ”kampanjer” och lagerhålla produkter över lång tid innebär att kapital binds och att riskerna ökar, vilket båda är liktydigt med ökade kostnader.
Ett mera generellt sätt att hålla kostnaderna för ett erbjudande nere och därmed öka dess kon¬kurrenskraft är att vara resurseffektiv. Möjligheterna att mäta och styra på bättre sätt minskar inte bara inkörningsproblematik för nya produkter och i växlingar mellan produkter, det innebär också att kvalitetsbrister kan elimineras och att onödiga processmoment och -justeringar kan undvikas.
Detta gäller alltifrån att minska koldioxidutsläppen via förbättringar av arbets- och närmiljön till att utveckla konkurrenskraftiga erbjudanden baserade på restprodukter
Det är lätt att tro att resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan är
två sidor av samma sak, men faktum är att metallindustrins väletablerade, fossilbaserade processer ofta är extremt resurseffektiva. En stor utmaning när det gäller att minska fossilberoendet och andra miljöbelastningar är därför att resursanvändningen då tenderar att öka.
attraktiviteten
Lite förenklat uttryckt är alla ovanstående ansträngningar förgäves om de inte leder till ökad kunskap och kompetens bland dem som arbetar
inom metallindustrin. Inte sällan är det bestående värdet av ett FoUprojekt just att de inblandade ökar sin kompentens och därmed metallindustrins konkurrenskraft. I takt med förändrat arbetsinnehåll – och givetvis att den befintliga personalen blir äldre och så småningom lämnar verksamheten – behöver metallindustrin också kunna rekrytera ny kompetens. För att kunna göra det måste den vara attraktiv som arbetsgivare.
Som alla kan se är alla ovanstående ämnesområden generiska och
gäller oavsett vilken metall vi pratar om!
En annan viktig effekt vi kunnat se genom samverkan i programmet är att ”forskningsmognaden” i svensk aluminiumindustri ökat! Aluminium är en relativt ung metall jämfört med järn och stål och vi har också en mycket kortare erfarenhet av forskning på vår metall. Succesivt under åren har fler och fler företag i branschen sett och förstått värdet av att delta i forskningsprojekt. Samtidigt är svensk aluminiumindustris konkurrenskraft beroende av forsk-
ning för att vi vara konkurrenskraftiga på en alltmer global marknad och nu, på senaste år, också kunna orka stå emot handelshinder och en orolig omvärld.
Som en av våra SME-företag uttryckte det – ”Samverkan i branschorganisationen har bidragit till att vi i branschen fått ökad kunskap men även bättre förståelse för varandra som företag och för forskning vilket jag är övertygad om att vi alla haft stor nytta av i våra kundrelationer för att stärka varumärket aluminium”.
Efter 12 år läggs nu alltså Metal-
liska Material ”till handlingarna” och vi kan bara konstatera från svensk aluminiumindustris håll att vi under dessa år kunnat erhålla närmare 100 miljoner i forskningsstöd inom ovan beskrivna områden. Det har handlat om kompetensförsörjningsfrågor, hållbarhetsfrågor (renare aluminium), tekniska processer, CO2-projekt och mycket mer.
Slutligen – Programmet hade inte fungerat så väl som det gjort om vi inte haft ett mycket professionellt programkontor som ”styrt” programmet och de personer som arbetat
med alla utlysningar, rapporter, analyser och utvärderingar och resultat. Ett arbete som också fått mycket beröm från finansiärerna!!
Ett stort tack också till alla från vår bransch som varit delaktiga i programmet, deltagit i projekt, Agendaråd eller på annat sätt stöttat arbetet.
Den 11-12 mars hålls den sista programkonferensen på Skoghem & Wijks konferensanläggning på Lidingö som vi hoppas blir en klang och jubeltillställning och en ”Grand Final”!
Det var väl Shakespeare som skrev att ”There is something rotten in the state of Denmark”, och det där verkar ju Trump ha hakat på. Ja inte för att han bryr sig så mycket om landet som sådant men väl om dess iskalla koloni. Och nog är det något som är ruttet allt, inte bara vad beträffar den märkliga grönländska situationen, utan med det mesta där denna moderna tiders Claudius dyker upp. Shakespeares Claudius mördar sig fram till tronen men den moderna versionen bluffar och ljuger sig stället framåt. Förra veckan, dvs vecka 7, skrev Financial Times att Trump administrationen planerade att lätta på strafftullarna för aluminium och stål. Skälet sades vara att det drabbade konsumenterna för hårt och man hänvisade till studier där 90 procent av pålagorna fördes hela vägen vidare genom den tillverkande industrin och vidare till slutkonsumenten. För att vara övertydlig, när vi Europa betalar LME + premie (3150 +250= 3400 USD/mt) betalar man i USA något avrundat 5350 USD/mt (3150+2200=5350 USD/ mt). Att enfaldigt tro att en sådan skillnad i pris inte ska leda till konstiga suboptimeringar och konkurrensnackdelar är direkt jämförbart med ett självskadebeteende. Men det gäller tydligen inte i USA för där var man snabbt ute och dementerade uppgifterna, även om Finansminister Scott Bessent var något försiktig i sin kommentar att endast Presidenten kunde göra sådana justeringar. Dessa utspel kommer efter att The Congressional Budget Office i sin årliga Fiscal Forecast skrev att 95 procent av Trumps tariffer fick bäras av amerikanska konsumenter antingen som högre priser på importerade varor eller som högre
priser på inhemskt producerade produkter. Svar på tal kom med vändande post från American Iron and Steel Institute som bad Trump att behålla tarifferna med motiveringen att Statssubventionerad (stål) produktion i Kina och andra länder var ett hot mot amerikansk nationell säkerhet och underminerar ”hälsan” i den amerikanska stålindustrin. Underförstått, det ska få kosta att vara patriot!
Och kosta gör det och nu ska ju ett nytt smältverk som kommer att fördubbla den amerikanska aluminiumproduktionen byggas. Företag från Förenade Arab Emiratet står för huvuddelen av investeringen, men Century Aluminum går in med 40 procents ägarandel. Man räknar med en produktion på 750 tton per år att stå klart till slutet av detta decennium. Trump kan slå sig för brösten om han är kvar om fem år, men kvar finns även då ett underskott på 70 procent av aluminiumbehovet för nationen. Att tillägga, det enda sättet att få detta smältverk, eller andra i USA långsiktigt lönsamma är att bibehålla de höga strafftarifferna på importerad metall. Det hela är ett konstlat kalkyleringssätt som betalas av gemene man i USA, MEN, nej det är inte statssubventionerat ALLS. Var det någon som sa hål i huv ’et?
När vi ändå är inne på finansiella skevheter och teorier så… Koppar
har ju seglat upp och noterat nya All Time Highs (14 527,50 USD/mt) på senare tid. Trots att koppar är så skyhögt värderad så är premien ungefär som för aluminium runt knappa 2200 USD/ton. Aluminium har en amerikansk premie på 70% avrundat (2200/3150*100~70%) medan koppparpremien motsvarar ca 15%. Dessutom när koppar i slutet av januari handlades kring 14 000 USD/ mt så var det med en contango på ca 100 USD/mt, samtidigt handlades aluminium kring 3300 USD/mt men med bara 1–5 USD/mt contango eller till och med ibland till backwardation. När koppar handlas till en maffig All Time High borde det vara en j-vla brist och grym backwardation. Men priserna indikerar överskott eftersom det är contango, så logiskt sett är det den sävliga aluminium som då är i brist, eller?
Avslutningsvis så är det när detta skrivs kinesiskt nyår och Shanghaibörsen är stängd en vecka för firande. Det nya året blir Eldhästens år, hästen symboliserar rörelse, energi och sällskap medan eld står för intensitet och drivkraft. Inför nyåret har vi fått smaka på både rörelse, intensitet och drivkraft och som det ser ut nu tror spekulanterna på en fortsättning driven av kopparoptimism, oroväckande enkelspårigt och om elden falnar blir det många som ska ut ur marknaden.
"En
Staffan Zetterström är krönikör i En sak till… i Aluminium Scandinia. Han arbetar med industriell utveckling och förändringsledning och är i dag marknads- och försäljningschef på Comptech. Han driver även podden Goldcasting
USA är trots allt världens största ekonomi, så den senaste tidens händelseutveckling påverkar oss alla i aluminiumindustrin –även om detta hamnat i skymundan när allt fokus legat på Grönland och Natos framtid. Men när röken och dimman lagt sig kring de mer spektakulära utspelen från herr Trump, är det ändå rimligt att fråga sig: vad är det egentligen som väntar?
Om man skyller allt på Trump och tror att dagens instabilitet går över med hans regeringstid, tror jag att man gör ett misstag. Många amerikaner stödjer en hel del av det som sägs och görs. Det finns en fara i att
tro att detta är en one man show –det handlar snarare om en betydande del av de styrande organen och väljarkåren.
Slutsatsen kan vara att Trump är en person, men att det finns fler som kan tänka sig att föra hans arv vidare, till exempel JD Vance. Sannolikheten för 10–15 år av något som liknar dagens situation är därför inte obetydlig. Det är ett scenario vi inom aluminiumindustrin behöver ha i åtanke. Det behöver inte bli så – men om det blir det, hur påverkar det oss, och hur hanterar vi det?
Den amerikanska ekonomin står och väger. Det finns positiva signaler och enorma investeringar i AI-industrin, samtidigt som andra
indikatorer pekar åt fel håll i form av inflation, BNP-utveckling och en skenande skuldsättning. Lite märkligt nog ser vi även en ökad import, vilket ger en svag handelsbalans. Kort sagt: en del av industrin drar iväg, medan övriga halkar efter. Frågan är hur vi kan dra nytta av dem som går bra – och hur vi kan göra stabila affärer med dem som kämpar för sin överlevnad.
Så vad händer då? Jo, jag tror att vi kommer att få leva med en protektionistisk handelspolitik, där en del investeringar görs i branscher där det är lönsamt att tillverka i USA, samtidigt som de stora aktörerna börjar investera alltmer utanför USA. Instabiliteten riskerar att bli det nya normala – och stabilitet kanske den nya hårdvalutan.
Länder som erbjuder stabilitet kommer att ses som säkra hamnar. Det är egentligen hela min poäng: Europa behöver bli mer enigt och arbeta med sin stabilitet. Då skapar vi förutsättningar för att locka till oss investeringar och talanger.
Men vad ska vi inom aluminiumindustrin göra? Jag ser flera möjliga åtgärder i form av satsningar på nya applikationer, som serverkylning och kapslingar för solid state-batterier, med mera. Framför allt ser jag ett behov av stark designkapabilitet med fokus på lösningar och produkter. Jag har svårt att tro att ren komponenttillverkning ger utrymme för de investeringar som krävs för att bygga värdekedjor och kluster som för oss framåt.
Men jag kan ha fel. Fråga mina barn.
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter
Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter
Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering Chemetall AB Coventya AB Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås
E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Kemisk polering
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se