SKULLE DU VILJA JOBBA MED DIG?
En ABC-bok om det sv책ra jobbet att vara medarbetare.
Tommy Lundberg
A BCDEFG H I J K L M N O PQRSTUVXY ZÅÄÖABCDEFGHIJKLMNOPQRST U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z
”Om man vill bli bra på att jobba med andra kan man behöva jobba lite med sig själv.”
Copyright Š Tommy Lundberg Utgiven av Great Words Produktion: Sandbacka Grafiska Tryck: Sandvikens Tryckeri ISBN 978-91-633-6433-4
P
å sitt sätt är det lite lustigt att just jag, som sedan ett antal år tillbaka är egenföretagare utan anställda och inte har några arbetskamrater, sätter mig ned och skriver en bok om medarbetarskap. Men jag har varit medarbetare – i över tjugo år. Och jag är fortfarande medarbetare i en rad olika projekt med kunder och samarbetspartners. Jag möter dessutom mer eller mindre dagligen medarbetare i stora och mindre företag, i mina roller som konsult, kommunikationsrådgivare och föreläsare. Jag har varit chef också. I tolv år var jag VD och kreativ chef för en reklambyrå. När man är chef räknas man inte alltid som medarbetare, i alla fall inte bland de andra medarbetarna. Då är man något annat, i bästa fall en ledare. Tillsammans med min kompis Ola Berggren har jag skrivit två böcker om ledarskap: Ledarskap på Sandlådenivå, som nominerades till titeln Årets Ledarbok 2005 och Ledarskap på Apstadiet, som blev nominerad till Årets HR-bok 2010. Och det var när jag höll en serie föreläsningar om hur vi människoapor fungerar för trehundra chefer inom vårdsektorn (som tillsammans hade flera tusen medarbetare i sina organisationer) som jag plötsligt insåg att det knappt finns några böcker om medarbetarskap. Visst är det lite märkligt! Om det är så viktigt att bli en bra chef att det är värt att skriva tiotusentals böcker och hålla hundratusentals föreläsningar på temat, så borde väl medarbetarskapets svåra konst åtminstone förtjäna en liten tankeväckande skrift. Så tänkte jag. Och nu håller du resultatet i din hand. Den här boken kommer inte att ge dig några enkla svar, för medarbetarskap är inte enkelt. Men den innehåller 28 korta resonemang och frågeställningar som kanske kan ge dig inspiration att tänka på hur just du skulle kunna bli en ännu bättre medarbetare. Tommy Lundberg
A som i Arbete Vad är arbetet för dig? Är det bara ett sätt att få ihop till hyran eller är det något utvecklande och spännande? Något som gör dig glad varje morgon när du vaknar? Något som ger dig chansen att förkovra dig och känna att du utvecklas? Eller är det den sociala funktionen – att träffa folk och ingå i ett sammanhang – som är det viktigaste med arbetet för dig? Du bestämmer naturligtvis själv hur du vill se på ditt jobb, men som det japanska ordspråket säger: det man gör gärna, gör man i regel bra. Det är ju faktiskt så det är. Det man tycker är roligt blir man ofta rätt bra på. Och omvänt: det man är bra på blir oftast ganska kul. Så om du väljer att försöka bli riktigt bra på att vara medarbetare, så kommer det att bli roligare att arbeta. Då kommer du att bli bättre i ditt jobb och då blir det ännu roligare att jobba och då … ja, du förstår principen. Vad är då en bra medarbetare? En liten ledtråd kan du få med hjälp av ett annat ord som är intressant i sammanhanget och det är arbetskamrat. Lyssna på ordet! Man kan tolka det som att vara kamrat med sitt arbete, det vill säga att gilla att ”umgås” med sina arbetsuppgifter. Det kan förstås också betyda att man är kamrat med dem man jobbar med, att man gillar att vara i deras sällskap. Men hur är då en bra arbetskamrat? Ja, vem kan svara bättre på den frågan än du? Hur vill du att dina arbetskamrater ska vara? Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är ingen dum tumregel för den som vill vara med och skapa en trivsam och effektiv arbetsplats. Fundera en stund på hur en riktigt bra arbetskamrat är i dina ögon innan du går vidare i boken.
A som i Anteckningar: Du kan notera dina tankegångar kring arbete här. Sedan kan du bläddra tillbaka när du läst boken och se om dina spontana tankar fortfarande gäller eller om du kan ha fått skäl att ändra din uppfattning.
B som i Belöning Varför heter det lön egentligen? Ordet kommer förstås från belöning, och i besparingarnas tidevarv var det väl någon som tyckte att man kunde spara in några bokstäver. Bort med allt som inte betalar sig här och nu verkar ju vara nutidens regel! Och kvar blev din lilla lön. Nåväl, det viktigaste är ju inte vad det heter utan att belöningen står i proportion till det värde du är med och skapar för företaget du jobbar på. I många yrken finns det redan bestämda lönenivåer som man som individ har väldigt liten möjlighet att påverka. En fastställd löneklass innebär ju att det finns en färdig mall för hur man ska vara och göra sitt jobb. Men tänk om man som medarbetare gör något häpnadsväckande annorlunda och bra, något som ingen annan gjort förut, något som förbättrar både arbetsvillkoren och lönsamheten. Vilken löneklass ska man då tillhöra? Då är man ju I EN KLASS FÖR SIG! Den här boken ger dig inga tips på hur du lyckas i löneförhandlingarna, däremot vill jag tipsa dig om en ”lön” som du själv kan sätta nivån på. För det finns ett belöningssystem som i långa loppet har större betydelse för ditt verkliga välmående än det som ekonomiavdelningen har i sina datorer: det sinnrika belöningssystem som var och en av oss har i hjärnan. Den mänskliga tankeapparaten är så fiffigt utformad att när vi gör bra saker för andra så belönas vi med en dusch av dopamin på insidan. Dopamin är kroppens eget glädjeämne, skulle man kunna säga, och det gör att vi tycker att livet leker. Det här inre belöningssystemet förstärks sedan ofta av ett yttre system där vi människor har för vana att uppmärksamma när någon hjälper oss. En ryggdunkning, en klapp på axeln, ett ”bra jobbat” eller det korta men fantastiska ordet ”tack” skapar sköna känslor i kroppen – både när man ger dem och när man får dem. Vi mår helt enkelt bra av att göra gott för andra.
B som i Betraktelser: Fundera en stund på vad du upplever som belönande i ditt jobb. Skriv ned de sakerna här, och reflektera över hur du skulle kunna få mer av dessa i din vardag.
På den här sidan kan du fundera över vad du gör för att ”belöna” dina arbetskamrater? Skulle du kunna höja den lönen också, och i så fall hur?
C som i Centralfigur Vad betyder väl lilla jag? Vem är väl jag att komma med synpunkter? Varför skulle de lyssna på mig? Känner du igen tankegångarna? Det är lätt att göra sig själv mindre än man egentligen är. Men tänk efter! Är du som jag, ensam på din avdelning, så är du ju otvetydigt en central figur på jobbet. Då finns det ju ingen annan som får saker att hända, ingen annan att skylla på om inget blir gjort. Och har du kollegor omkring dig så har du faktiskt alltid möjlighet att ta en central position, inte så mycket för din egen som för dina jobbarkompisars skull. Du är en medarbetare. Visst är det ett skönt ord. En som arbetar med någon annan. En som står vid den andres sida när det behövs, som är beredd att gå före när det kan hjälpa den andre, eller som går bakom och plockar upp bollar när den andre har för många i luften. För visst är det väl så du ser din roll som medarbetare? Nja, kanske inte varje dag. I ärlighetens namn så händer det ju att man tänker att ”varför ska alltid jag vara den som hjälper till?” Jag ska förklara varför. Varje dag när du kommer till jobbet har du möjligheten att välja: om du vill jobba för jaget eller för laget. Det paradoxala är att den som väljer att jobba för laget ofta upptäcker att det ger större utveckling för jaget. Tänk om du skulle bestämma dig för att din viktigaste uppgift på jobbet är att hjälpa dina arbetskamrater att bli så bra det bara går. Du förstår hur fantastiskt bra dina kollegor skulle bli! ”Men jag då?” kanske du invänder. Här gäller det att komma ihåg att vi människor är härmapor, och om du bara är tålmodig så kommer ditt beteende att smitta till dina kollegor ... och när alla börjar tänka och göra som du, då kommer du ju ha en hel drös med kunniga kollegor som ser som sin främsta uppgift att göra dig så bra som möjligt. Med andra ord: Om du gör dig själv till en Centralfigur för ditt lag så blir du en Centralfigur för ditt jag.
C som i Citat: Vad skulle du kunna gÜra fÜr att ta en aktivare, mer central position i ditt arbete och i din roll som medarbetare? Skriv ned dina tankar här, smü som stora.
D som i Duktig Det finns inget duktigt i att vara duktig – inte om man försöker vara det på allt, överallt, för alla och alltid. Då hamnar man lätt i den där ”duktighetsfällan” som många pratar om. I sin strävan att göra allt med samma höga ambitionsnivå blir man inte riktigt duktig på något, och så slutar det med att man själv är den stora förloraren. Fundera en stund på varför du vill vara duktig. Och sedan en stund på vad du egentligen menar med duktig. Om du för ett ögonblick ersätter ordet duktig med ”vara bra på” så kanske det kan bli en lite mer nyanserad bild som kan vägleda dig. Alla vill vara bra, och alla kan vara bra, på något. Varför ska du vara duktig på sådant som du egentligen inte har några naturliga förutsättningar att vara bra på eller kanske inte ens gillar? Det måste vara bättre att du letar rätt på saker som du tycker att du har talang för och som du tycker är roliga, och försöker göra så mycket av sådana saker som möjligt och så lite av de andra som möjligt. Det kommer kanske inte att innebära att du får mindre att göra – till en början kan du till och med få mer på ditt bord, eftersom det inte är alldeles lätt att bli av med alla ”måste-uppgifter” över en natt. Men i långa loppet kommer du, mer och mer, att ägna din tid och kraft åt det du verkligen gillar att göra – och då kommer du att bli fantastiskt bra på det. Och då, när dina chefer och kollegor märker hur bra du är på det du är bra på, kommer du att få ännu fler sådana uppgifter och ännu färre av de andra. Det finns förresten forskning som visar att det krävs 10 000 timmar av fokuserat, koncentrerat arbete för att bli riktigt, riktigt bra på något. Så var nu duktig och vänta inte för länge med att identifiera vad du kan och vill bli riktigt, riktigt bra på.
D som i Dagbok: Notera under tre veckor saker som du gör för att vara duktig och saker du gör för att du är bra på det. Reflektera över balansen, och tänk på vad du skulle kunna göra för att förändra den till det bättre.
E som i Energi Det här avsnittet skulle lika gärna kunna heta E som i Emotionell, eller kanske rubriken borde vara Emotionell Energi. Vi människor försöker ju med närmast matematisk precision hitta uträkningar och modeller för att förklara varför saker är som de är. Och jag tror att en matematisk modell för att må bra och göra bra skulle kunna vara E2, alltså emotionell energi. För människan är verkligen en emotionell varelse. Vi styrs i allra högsta grad av våra känslor (även om vi envist försöker göra tillvaron rationell och logisk). Den emotionella energin handlar mycket om din egen självbild och hur den behandlas på jobbet. Får du feedback på rätt sätt, får du signaler om när du gör rätt saker på rätt sätt? Det finns tyvärr många arbetsplatser där det har blivit en kultur att endast uppmärksamma felen, medan det ju faktiskt är ”rätten” som skapar emotionell energi att vilja göra mer av samma sak. En bra arbetsplats har en struktur som skapar eller ger förutsättningar för att få loss den emotionella energi som alla har i sig. Lyckas man med det så händer det positiva saker med automatik. Emotionell energi handlar också om att ditt jobb och dina arbetsuppgifter har betydelse i sammanhanget. Om du inte känner att det du gör är betydelsefullt, så är det svårt att uppbåda energin för det. Sedan hänger förstås den emotionella energin ihop med den fysiska energin. Knoppen är ju en del av kroppen, och mår inte kroppen bra så kan inte knoppen tycka livet är toppen. Så ta hand om dig, mata dig, vila dig, träna dig, ladda dig. Det är bevisat att vi orkar hålla vår fysiska och mentala koncentration på topp i 60–90 minuter, sedan behöver vi en paus. (Kanske dags att lägga ifrån dig den här boken en stund. Men innan du gör det, fundera ett slag på vad som händer med energin om jobbet inte erbjuder möjlighet till återhämtning.)
E som i Exempel: Vad ger dig energi i jobbet? Tänk efter: vilka människor, vilka situationer, vilka arbetsuppgifter ger dig positiva känslor? Grunna sedan en stund på vad som tar din energi. Gör en plus- och minuslista som du tittar på varje dag.
Fundera också på om, när och hur du själv som medarbetare ger respektive tar energi. Notera här och begrunda vad det beror på.
F som i Framgång Vad betyder framgång för dig? Handlar det om pengar, karriär, större bostad, finare bil? Handlar det om att vinna priser, att hinna i tid, att vara först eller störst? Eller handlar det om att få utrymme att utvecklas både som yrkesmänniska och människa? Det finns inget rätt eller fel. Och av egen erfarenhet kan jag säga att betydelsen av ordet framgång kan förändras över åren. Det som var viktigt i går kan kännas futtigt i dag, och det som är viktigt i dag kanske inte har någon betydelse alls i morgon. Framgång kan vara att inse att du själv bestämmer vad som är framgång för dig. Vi mäter alltför ofta oss själva enligt en märklig nyttotanke. Vi bedöms och bedömer oss själva enbart utifrån vad vi presterar. Men är det verkligen bara prestationer som har ett värde? Om du hade möjlighet att ägna ditt liv åt att göra precis det du ville: se på film, lyssna på musik, laga mat, läsa, skriva, måla, dansa, rida, träna, bry dig om dina nära och kära … allt för att berika ditt liv så mycket som möjligt. Skulle det då vara värdelöst? Det är oerhört intressant att diskutera det här med andra. Har dina arbetskamrater samma uppfattning om framgång som du? Och hur ska ni kunna nå framgång tillsammans om ni strävar efter olika saker? Ett bra tips är att ”FIKA EFTER FRAMGÅNG”. Det har visat sig att företag som fikar mycket tillsammans ofta blir effektivare och produktivare. Det handlar inte om kicken av koffeinet, utan om att man pratar mycket om hur man jobbar tillsammans och på ett avspänt sätt stärker omsorgen om varandra och samarbetet. Du skulle kunna bli företagets fikageneral och se till att de gemensamma samlingsstunderna verkligen hålls och att ni håller framgångsdiskussionerna levande. Och kom ihåg att det är som någon vis människa sade: ”Framgång är en resa, inte en destination.”
F som i Förväntningar: Ett intressant fenomen är att vi ofta har högre förväntningar på vår omgivning än på oss själva. Handen på hjärtat: förväntar du dig mer av andra än vad de kan förvänta sig av dig? Gör en liten lista på sådant som du förväntar dig av dina kollegor och se om du kan matcha den förväntansbilden själv.
G som i Glädje Människor som skrattar tillsammans skapar band emellan sig. Tänk på en situation där du riktigt har gapskrattat med andra – det känns som om alla gränser mellan er försvinner i ett sådant ögonblick. Det blir ett öppet forum. Men om man blir förbannad på varandra i grupp, så blir det precis tvärtom. Människor stänger sig, låser sig, skyddar sig, gör sig oemottagliga för andras påverkan. Man kan alltså hävda att både positiva och negativa känslor smittar, och då är det faktiskt bara att välja – öppet eller stängt. Vetenskapliga undersökningar visar att bara användningen av skrattmusklerna gör att man mår lite bättre. Men vad är det då som gör skrattet så effektivt? Svaret är rätt enkelt: Skratt är att andas ut. Försök skratta på inandning så får du se. Andningen är oerhört viktig för vårt välmående och skrattet är rena dundermedicinen mot stressrelaterade åkommor. Dels därför att det hjälper kroppen att slappna av, dels för att när kroppen slappnar av så framstår de problem som vuxit sig stora under arbetsdagen i sitt rätta format. Dålig mobiltäckning, datastrul, bilköer, tågförseningar – det mesta krymper när det hamnar i skuggan av ett riktigt gapflabb. Det är naturligtvis svårt att beräkna det exakta ekonomiska värdet av ett skratt. Men frånvaron av skratt i en organisation är oerhört kostsamt, det behöver man inte vara civilekonom för att räkna ut. Och jämfört med att införa ett nytt datasystem för att få upp produktiviteten, så behövs det varken manualer eller kurser för att implementera skrattets positiva effekter i företaget. Det sprider sig alldeles av sig självt. En undersökning som gjordes i Sverige av HR-företaget Wise Group visar att 34 % av de människor som har kul på jobbet också är mycket lyckliga. Endast 3 % av dem som inte har kul på jobbet är mycket lyckliga. Sensmoral: Den som har kul på jobbet mår bättre och är lyckligare.
G som i Glädjespridare: Hur mycket skratt har ni på ditt företag? Och hur skulle ni kunna få mer av den varan? Skriv ned alla sätt du kan komma på när det gäller att sprida glädje inom gruppen och prata med dina arbetskamrater om dina tankar.
Boken SKULLE DU VILJA JOBBA MED DIG? är en läsebok, men också en tankebok – och en skrivbok. Den hjälper dig att reflektera över dina egna tankar, beteenden, attityder, fördomar, problem, möjligheter och inte minst det egna ansvaret du bär som medarbetare, för din egen och gruppens utveckling. Boken är skriven för var och en som intresserar sig för sin egen roll som medarbetare i ett företag, en organisation, en grupp eller ett lag. Den kan med fördel användas för gemensam läsning i ett arbetsteam som vill få igång en diskussion kring tankar, idéer och målbilder för att skapa en gemensam värdegrund och ta sitt medarbetarskap till en ny, mer utvecklande nivå. Författaren TOMMY LUNDBERG har arbetat hela sitt yrkesliv med kommunikation. Han har en tjugofemårig karriär bakom sig som copywriter, kreativ ledare, företagare och vd i reklambranschen. Han har arbetat med extern och intern kommunikation för uppdragsgivare som Apple, Audi, Danske Bank, H&M, IKEA, SAS med flera. Sedan ett antal år tillbaka arbetar han som kreativ konsult, rådgivare i kommunikationsfrågor, författare och föreläsare i det egna företaget Great Words. Tommy har tidigare skrivit ”Ledarskap på Sandlådenivå”, som nominerades till titeln Årets Ledarbok 2005, och ”Ledarskap på Apstadiet” som nominerades till Årets HR-bok 2010, tillsammans med beteendevetaren Ola Berggren. Han har också skrivit ”Det är inte magi, det är energi” en bok om mänskliga möten och upplevelsebaserad kommunikation, tillsammans med sina kompanjoner i event- och kommunikationsföretaget Brinc Relations. Vill du komma i kontakt med Tommy så når du honom enklast med ett mail till: tommy@greatwords.se
ISBN 978-91-633-6433-4