GU Journalen 4-2021

Reportage | Göteborg 400 år

Kvinnohistorisk uppslagsbok

Huvudfokus för den 470-sidiga boken är den mängd organisationer och grupperingar som kvinnor i Göteborg genom åren varit aktiva i. 26 författare har bidragit till boken men ändå finns mycket kvar att berätta, förklarar Lisbeth Stenberg, docent i litteraturvetenskap.

– Som redaktör måste man skära ner och strama upp och det har inte varit så lätt. Bland annat hade jag gärna velat ha med mer om kulturens stora betydelse för kvinnorörelsen men det fick helt enkelt inte plats.

Musik, teater och andra former av kultur har vi istället lyft fram genom olika arrangemang när vi presenterat boken.

Rösträttskampen var förstås central för kvinnorörelsen; Frigga Carlberg, under 19 år ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, medverkade bland annat till Sveriges första och enda rösträttsdemon-

38

GUJOURNALEN OKTOBER 2021

Foto: PRIVAT

En uppslagsbok över den göteborgska kvinno­ rörelsen under drygt 100 år, så skulle man kunna sammanfatta antologin Att ge upp har inte övervägts.

– Syftet med boken är att sprida kunskap om vår historia, få igång ett samtal om demokratin samt uppmuntra fler att höja sina röster för att höras, förklarar redaktören Lisbeth Stenberg.

stration, vilken gick av stapeln i Göteborg 1918.

– Men kvinnokampen handlade också om rätt till utbildning och till högre ämbeten. Ibland har det gått trögt, den första prästvigningen av en kvinna i Göteborg skedde exempelvis först 1992.

Ett exempel på hur kvinnors och mäns rättigheter kunde ställas mot varandra var lärarlönerna som vid folkskolans införande 1842 var lika för män och kvinnor. 1906 höjdes dock männens löner med argumentet att de var familjeförsörjare.

Men män kunde också kämpa på samma sida som kvinnorna, påpekar Lisbeth Stenberg.

– Bland annat var S. A. Hedlund, Göteborgs förste kvinno­ saksman, engagerad i en rad frihets- och rättighetsfrågor, som han tog upp i sin egenskap av vänsterliberal riksdagsman samt huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han var också nära vän till Fredrika Bremer och engagerade sig för flickors rätt till utbildning. En del i det arbetet var bildandet av Göteborgs fria akademi som så småningom utvecklades till Göteborgs högskola. Också hans döttrar var politiskt aktiva och medverkade exempelvis 1882 till bildandet av Sköldmön, Sveriges första kvinnliga gymnastikförening.

Vid sidan av rösträtt var rätten till den egna kroppen en av kvinnorörelsens viktigaste frågor, berättar Viveka Enander, universitetslektor i socialt arbete.

Ninni Carlsson är en av medförfattarna till boken.

Nytt GU-sigill? Förslaget är skapat av Marie Falksten.

– När en kvinna sade ja till äktenskap upphörde i princip hennes rätt till den egna kroppen, då våldtäkt inom äktenskapet inte var kriminaliserat och inte ens fanns som begrepp. Först på 1970-talet, under ”den andra vågens feminism”, började det bli möjligt att sätta ord på olika erfarenheter av övergrepp.

Debatten om sexuellt våld exploderade med Sexualbrottsutredningen 1976, berättar Ninni Carlsson, universitetslektor i socialt arbete.

– Utredningen föreslog en drastisk avdramatisering av sexuellt våld, med sänkta straff, sänkta åldersgränser samt att kvinnan skulle göras medansva-