REPORTAGE
Var tionde mördare är kvinna. Men vad ligger bakom och går det att förebygga? Det undersöker specialistpsykolog och doktorand Karin Trägårdh. Text och foto: ANNA REHNBERG
ETT SKYFALL HAMRAR mot bussrutan när Karin Trä-
gårdh närmar sig Rågårdens rättspsykiatriska klinik i Gunnilse. Här vårdas kvinnor och män som dömts till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse, eftersom de bedömts ha lidit av en allvarlig psykisk störning när de begått brott. Det klarnar upp och på den stora innergården är några patienter sysselsatta i växthuset, medan andra sparkar boll i sällskap av en hund. Män står för 90 procent av mord och grov misshandel i samhället. Det finns gott om forskning om dem, medan kvinnliga gärningsmän är väldigt lite beforskade beträffande psykisk hälsa, riskfaktorer, relation till offret och kriminellt beteende. – Det får till följd att kvinnor kanske inte får den vård de behöver. Det gör det också svårare att förutse och förebygga dödligt våld från kvinnor.
KARIN TRÄGÅRDH UNDERSÖKER alla 180 fall av kvinnor
som antingen dömts till rättspsykiatrisk vård eller kriminalvård för grovt eller dödligt våld mellan 2000 och 2014. Hon vill ta reda på vilka skillnader och likheter det finns mellan de två grupperna. Hittills har hon sammanställt en fjärdedel av materialet. De preliminära resultaten presenterade hon på konferensen International Academy of Law and Mental Health i Rom i slutet av juli. – Tydligast är att kvinnorna i båda grupperna i stor utsträckning lider av mental ohälsa, som psykoser, depressioner, tvångshandlingar, personlighetssyndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – inte sällan i kombination med missbruksproblematik, säger hon. Enligt henne har båda grupperna i hög utsträckning sökt hjälp för psykiska problem före brottet och över hälften har någon gång försökt begå självmord. Men det finns skillnader mellan grupperna. I den rättspsy-
32 GUJOURNALEN SEPTEMBER 2019
kiatriska gruppen var det ovanligt att kvinnorna hade en kriminell bakgrund. I denna grupp var endast 20 procent påverkade av alkohol eller droger vid gärningen, detta gällde även offren; i 56 procent av fallen var det en man. I fängelsegruppen var offret en man i 87 procent av fallen. De manliga offren och kvinnliga förövarna hade ofta en relationshistoria med missbruk och misshandel och i två tredjedelar av fallen var såväl offer som förövare påverkade av alkohol eller droger vid gärningen. – KVINNOR DÖDAR NÄSTAN alltid någon familjemedlem, inom hemmets väggar. Ofta var det en partner som hade misshandlat kvinnan. Däremot verkar morden sällan ha skett i misshandelsögonblicket. Det kunde ske senare när offret till exempel varit kraftigt påverkat av alkohol eller somnat. Karin Trägårdh delar sin tid mellan forskning och arbetet som specialistpsykolog på den rättspsykiatriska öppenvårdsenheten vid Järntorget. Just den här dagen är vikt för forskning och därför är hon ute på Rågården i Gunnilse, som förutom en sluten rättspsykiatrisk klinik också är ett centrum för tvärvetenskaplig forskning i rättspsykiatri, CELAM. I matsalen bjuder kollegan Carolin Eklund Lövgren på hembakad kladdkaka. Karin Trägårdh valde psykologutbildningen för att hon alltid haft en vilja att förstå hur människor fungerar. – Det finns fördomar om att kvinnliga förövare skulle vara antingen offer eller monster. Jag anser att det är viktigt att vara medveten om de förutfattade meningar som finns och samtidigt kunna distansera sig från dem, såväl i mötet med individen och som forskare, säger hon. NÄR KARIN TRÄGÅRDH läser förundersökningar kan
hon uppleva våldet som obehagligt, men när hon väl träffar gärningspersonen är det ett möte med en männ-