Skip to main content

Byggvärlden nr 3 2024

Page 1

Hälften så tung som ditt vanliga virke

Ansvarsfullt producerade lättbalkar sedan 1974. Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 3 • februari 2024

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

INFRASTRUKTUR MOT FRAMTIDEN

Norrbotniabanan och tio nya storsatsningar

SID 10-13

Mister tillstånd efter dynamitstöld Protest mot regeringens agerande i byggkrisen SID 8

KRÖNIKA

Politiken borde aktivera samhällets krisberedskap

Posttidning B Byggvärlden/Byggfakta Sverige AB Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal

SID 4-5

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: HENRIK EKBERG

Storbranden: En mörk dag för NCC och Liseberg

SID 6


2

Nummer 3 • februari 2024

KRÖNIKA

Nu har vi en chans att lyckas med den gröna omställningen. Jag hoppas att det blir en framgångssaga, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Krävs en krisgrupp för den gröna omställningen? I N O M BYG G C H E F E R N A H A R vi halvt

på skoj, och halvt på allvar, sagt att politiken borde aktivera samhällets stora krisberedskap här. Vore det inte en utmärkt chans att testa den i en positiv riktning? Att de viktigaste aktörerna sammankallas och uppmanas att lösa en akut utmaning: se till att den gröna omställningen i norr blir en betydande, varaktig framgång för hela Sverige. Vilka beslut måste fattas för att byggandet ska gå snabbt? Vilka resurser saknas och var kan de hämtas? Hur minimerar vi riskerna för onödiga utgifter, misstag och felaktigheter? I en intervju med SVT har anti-

Att det handlar om kostnader i mångmiljardklassen råder ingen tvekan om

Anna Engelbert, polisen SID 6

korruptionsexperten Louise Brown slagit fast att den gröna omställningen i norr är en guldgruva för kriminella, eftersom stora investeringar lockar oseriösa aktörer. Det är också en extremt viktig aspekt av det hela, där vi byggchefer har samlat på oss mycket erfarenhet och kunskap genom åren. De lärdomarna delar vi gärna med oss av till politiker och myndigheter. N Ä R VÅ R A B A R N och barnbarn tän-

ker tillbaka till 2020-talets gröna omställning i norr, då hoppas jag att det är en framgångssaga de får prata om. Att de kan återberätta hur politiken sträckte ut en hand, bad om hjälp och vågade samverka med alla berörda branscher, redan från början. Att Sverige lyckades formera sig

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

Tyvärr är jag tveksam till att man verkligen kommer göra något. Men vi kan inte lägga oss ner och dö

Stefan Slottensjö, initiativtagare till bygguppropet SID 8

Nu är schemat så pressat På kontorsmarknaden har att egentligen får ingenting gå visserligen vakanserna ökat men fel för oss, för då kommer vi inte efterfrågan på nya och centrala klara trafikeringen till 2026 lokaler är fortfarande relativt Richard Österbacka, Trafikverket SID 12-13 stark

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

och göra verklighet av en storslagen idé: att vi gemensamt byggde upp en möjlighet för hela världen, genom toppmoderna konstruktioner i magiska miljöer. Vi har en (1) chans att göra det här. Den chansen har vi nu och några år framåt. Det är kittlande och det är nervöst – och det är mäktigt att få vara med om.

FOTO: BYGGCHEFERNA

D E T Ä R K Ä N T sedan länge att en mycket stor inflyttning av arbetskraft kommer att krävas till norra Norrland. Det kommer i sin tur att ställa höga krav på infrastrukturen. Schysta boenden, bra skolor, fungerande samhällsfunktioner, vägar och kollektivtrafik, vårdcentraler, butikslokaler, nöjesaktiviteter, kulturutbud, idrottsmöjligheter… kravlistan för en attraktiv livsmiljö

är lång. Att på kort tid hinna lösa alla de frågorna kommer knappast att bli enkelt.

Tor Borg, Byggfakta SID 14

FOTO: HENRIK EKBERG

Ett projekt, två byggnader och flera kravbilder Vid Backaplan bygger Skanska nu två fastigheter som utgör starten på det som kallas Framtidens Backaplan. Men kravbilderna av husen varierar, vilket SID 18-19 gör projektet komplicerat.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

S

Hur kommer den gröna omställningen i norr att beskrivas om 50 år? Ibland känns den funderingen kittlande, för att Sverige har något riktigt stort på gång just nu. Ibland gör den mig nervös, för att hela frågan är så oändligt viktig. Kommer vi att lyckas utnyttja och maximera den här möjligheten?


BYGGER FÖRTROENDEN SEDAN 1950 Oljibe är ett entreprenadföretag som i nära samverkan med kunden levererar general- och totalentreprenader med inriktning mot industri, kommersiella lokaler, hyresgästanpassningar och samhällsfastigheter. Familjeägda byggkoncernen med 130 anställda omsätter cirka 850 mkr med verksamhet i Stockholm, Uppsala och Södertälje.

Vi har stor erfarenhet av samverkan/partnering projekt, att bygga under pågående verksamhet samt tidiga skeden. Vi hjälper våra kunder med klimatberäkningar och klimatsmarta val redan i anbudsskedet.

www.oljibe.se


4 NYHETER

Nummer 3 • februari 2024

Justitieminister Gunnar Strömmer (M). FOTO: MODERATERNA

Regeringen vill luckra upp sekretesshindren I regeringens nationella strategi mot organiserad brottslighet, som nyligen presenterades, nämns att myndigheters möjligheter till informationsutbyte måste förbättras. – För första gången samlar vi myndigheter och centrala aktörer runt samma problembild och riktning. Det handlar om konkret och offensiv handling, och om att skapa en större kraft i hela samhällets förmåga att förebygga och bekämpa den organiserade brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Q

Bovieran-anläggningar är utformade med en byggnad i U-form och en inglasad trädgård i mitten.​​

Staten motsätter sig Boviera-projekt Statens fastighetsverk, SFV, skriver i ett yttrande till tingsrätten att myndigheten motsätter sig detaljplanen för bostadsprojektet Boverian i Kungälv. Det var i december förra året som kommunstyrelsen i Kungälvs kommun antog en detaljplan för bostäder i Ytterby. Planen gör det möjligt att bygga bostadshus i tre till fyra våningar – upp till 100 nya bostäder. Detaljplanen möjliggör även m indre centrum- och vårdverksamhet. I direkt anslutning till planområdet förvaltar SFVdet statliga byggnadsminnet Kastellegårdens kungsgård. Myndigheten anser att det är en dålig idé att utvidga samhället i anslutning till kungsgården och det jordbruk som bedrivs där.

Q

Oscar Properties begärs i konkurs Fastighetsbolaget DSAM Sverige AB har begärt Oscar Properties konkurs. – Det gäller en fastighetsaffär där Oscar Properties backade ur, de fullföljde inte affärer. Det är egentligen pengar som ska gå till mäklarna för affären som inte blev av. Vi vet inte än om de har pengar eller inte. Men vi går alltid ”by the book”, säger vd:n Daniel Özboyaci till Expressen. De har krävt Oscar Properties på 1 miljon kronor i skadestånd. Enligt konkursansökan rör skadeståndet mäklararvode. Oscar Properties har meddelat att de avser att bestrida konkursansökan.

Q

Miljardprojektet gick En storbrand utbröt förra måndagen vid Lisebergs nya vattenpark Oceana Vattenvärld som NCC bygger. Ett 20-tal personer fick uppsöka sjukvård och vid tidningens pressläggning saknades fortfarande en person. Larmet om branden vid Oceana Vattenvärld inkom vid 10-tiden på måndagsförmiddagen. Enligt Liseberg startade branden vid en av vattenattraktionerna utanför byggnaden och spred sig sedan till delar av bassänghallen. Under dagen spred sig svart rök över centrala Göteborg och flera explosioner inträffade i det brandhärjade området. Amelie Winberg är det inte klarlagt än hur branden startade. – Det vi tror är att det var i samband med ett arbetsmoment. Det verkar alltså inte ha självantänt eller vara anlagt eller något sådant, säger hon och fortsätter: – Men det är fruktansvärt detta, vi är bestörta, det är en katastrof. Hon säger också att några medarbetare har varit på läkarkontroll,

E N L I GT N C C : S P R E S S C H E F

Släcknings- och räddningsarbetet fortsatte i flera dagar. men det ska inte handla om några värre personskador. Den saknade personen ska vara anställd av Liseberg. Andreas Andersen är vd på Liseberg.

– Vi är djupt bestörta över den förödande händelse som inträffat på Oceana Vattenvärld. Vår främsta uppgift nu är att bistå polisen i sökandet efter den saknade personen och att stötta anhöriga och

Få det senaste nyheterna direkt Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

FOTO: HENRIK EKBERG

drabbade, säger han. Det närbelägna och nybyggda Lisebergshotellet Grand Curiosa Hotel utrymdes under dagen, liksom flera andra byggnader i området. Även på torsdagen hängde rö-

Som medlem i Byggcheferna läser du allt på byggvärlden.se gratis i 6 månader Läs mer här!

www.byggvarlden.se/prenumerera-pa-nyhetsbrevet/


NYHETER 5

februari 2024 • Nummer 3

Branden tros ha startat i vattenrutschkana FOTO: HENRIK EKBERG på utsidan av badpalatset.

Till vänster syns befintliga Partille Arena och till höger nya badhuskvarteret. BILD: NORCONSULT

Bygger simhall och bostäder för 1,3 miljarder Peab har fått uppdraget att bygga ett simhallskvarter, som även inkluderar hyresrätter, i Partille åt kommunala fastighetsbolaget Partillebo. Uppdraget, som är en totalentreprenad, omfattar simhall, bostäder, lokaler och parkeringsanläggning på området Partille Port i centrala Partille, bredvid Partille Arena.

Q

Niklas Sparw, ansvarig för NCC:s byggverksamhet i Sverige.

FOTO: HENRIK EKBERG

”Det berör många i vår organisation” På tisdagen hölls en presskonferens inne på Liseberg där bland annat NCC medverkade.

tion. Vad det betyder i förlängningen är svårt att säga. Hur går ni vidare med det här projektet? – Det vet vi inte exakt, det kommer vi att jobba med Liseberg nu framöver. Enligt vakthavande räddningschef Per Nyqvist fick man larmet strax efter tio på måndagsförmiddagen. Enligt vad man tror så startade branden vid vattenrutschkanan som går utanför själva byggnaden. – Vi åker på någon form av brand i rutschkana, det är de uppgifter vi får. Och det är också vad som möter oss när vi kommer fram, sade Per Nyqvist som även svarade på en fråga vid pressträffen om hur en brand kan uppstå på en byggarbetsplats. – Byggarbetsplatser är en ganska riskfylld verksamhet i grunden. Där pågår konstruktionsverksamhet och allsköns tillverkningsprocesser, det är både heta, svåra och tunga arbeten. Risker finns det gott om. Q

upp i rök klukten tung över det brandhärjade området och det var glödbränder i bärande konstruktioner, bland annat i takbågarna som bär upp hallen. Tre av nio bärande balkar hade rasat. Rasrisken innebar att räddningsarbetet försvårades. – Det går inte att genomföra någon teknisk undersökning just nu på grund av det pågående släckningsarbetet och rasrisken. Och någon prognos för när det kan bli aktuellt finns inte. Normalt sett tar det något dygn innan vi kan undersöka platsen, men eftersom det här är en så omfattande brand så tar det

längre tid, det behöver svalna innan framför allt våra tekniker går in, säger August Brandt, polisens presstalesperson. S O M arbetsplatsolycka och grov allmänfarlig vårdslöshet. Förundersökningen leds nu av åklagare. – Vi är beroende av att göra en platsundersökning och det är komplicerat just nu. Men vi jobbar ändå med förundersökningen så gott vi kan, vi dokumenterar mycket, håller förhör med vittnen och så vidare.

Ä R E N D E T H A N T E R AS

HENRIK EKBERG

– Det är en fruktansvärd händelse och en tung dag för NCC, Liseberg och Göteborg. Våra tankar går till familj, anhöriga och kollegor till den person som fortfarande saknas. Vårt fokus nu är att ta hand om våra medarbetare och entreprenörer som har jobbat i projektet, säger Niklas Sparw, ansvarig för NCC:s byggverksamhet i Sverige. Enligt Niklas Sparw befann sig drygt 100 medarbetare och entreprenörer vid byggarbetsplatsen på måndagen. Vad som kan ha startat branden är oklart. – Det pågick flera arbeten på plats och vi vill invänta utredningen och se vad som faktiskt har hänt. Men det finns både underentreprenörer till oss och sidoentreprenörer som har jobbat i projektet. Vad betyder detta för NCC? – Det är svårt att uttala sig om. Just i dag är det jobbigt för våra medarbetare som varit i projektet. Det berör många i vår organisaQ

Oceana-bygget har tidigare kritiserats I somras skrev GP om en arbetsplatskontroll som genomförts på miljardbygget och som visade på stora brister. – Sedan dess har vi vidtagit åtgärder, kommenterar NCC:s presschef Amelie Winberg.

Miljardprojektet Oceana skulle stå klart till sommaren och var en storsatsning av Liseberg.

HENRIK EKBERG

Enligt GP:s artikel från juni 2023 utförde det externa företaget Moxy ID, på uppdrag av Göteborgs kommuns inköps- och upphandlingsförvaltning, kontroller vid bygget av Oceana. Den oannonserade arbetsplatskontrollen utfördes i april 2023 och ska bland annat ha visat att tre utländska underentreprenörer inte anmält sig till utstationeringsregistret för det aktuella projektet. Ett polsk företag hade inte registrerats för skatter och avgifter i Sverige och kunde därmed inte vara anslutet till ID06-systemet. Enligt artikeln var det 168 yrkesarbetarna på plats när kontrollen genomfördes, dessa var fördelade på 58 olika bolag. 25 yrkesarbetare var inte inloggande i personalliggaren vid tillfället, enligt GP. Saken kommenterades av Lisebergs dåvarande vd som bland annat sa: ”Det

är brister som NCC måste hantera men vi ser allvarligt på det eftersom vi är byggherre”. PÅ M Å N DAG E N N Ä R branden star-

tade befann sig drygt 100 yrkesarbetare vid byggarbetsplatsen. Av dessa var ungefär en femtedel NCC-medarbetare, enligt NCC:s presschef Amelie Winberg. ”Resten var både våra UE och entreprenörer anlitade av Liseberg” skriver hon i ett mailsvar där hon även kommenterar NCC:s uppföljningsarbete efter arbetsplatskontrollen i våras. ”I rapporten framkom det att vi hade goda säkerhetsrutiner, men även att det fanns personal som inte hade loggat in via ID06. Vi tar detta på stort allvar. Sedan dess har vi vidtagit åtgärder som till exempel genom anslag och information till arbetslagen, löpande kommunicera vikten av att följa gällande regler och rutiner bland annat avseende inloggning på arbetsplatsen. Projektet har också senare genomfört stickprovskontroller som har visat att initiativen har gett resultat.” HENRIK EKBERG

Boverket har skickat ut sex extra remisser på nya byggregler.​​

Skickar extra remisser på nya byggregler I arbetet med att ta fram nya byggregler, kallade möjligheternas byggregler, har Boverket skickat extra remisser. Ändringar i förslagen på nya föreskrifter har gjorts utifrån en tidigare remissomgång. Nu vill Boverket ha in synpunkter de på ändringarna. – Vid förra remissomgången fick vi in mer än 1 400 remissvar. Med anledning av remissynpunkter och fortsatt utredningsarbete har Boverket funnit anledning att justera vissa delar av förslagen och att vissa av ändringarna behöver remitteras på nytt. Det vill säga gå ut på en extra remiss, säger Anette Löfgren, projektägare på Boverket. Senast den 5 april måste Boverket ha remissvaren.

Q

6,8%

... låg arbetslösheten på i slutet av januari och drygt 356 000 personer var inskrivna, enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen. Särskilt hårt drabbade är flera mansdominerade branscher, vilket gjort att antalet inskrivna arbetslösa ökat mer bland män än kvinnor. – Vissa mansdominerade branscher har det tufft. Ett tydligt exempel är byggbranschen som påverkats hårt när ekonomin i stort försämrades, säger Eva Samakovlis som är Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Var femte oroas för att mista jobbet I mars publiceras årets Ramirentapport, där 500 tillfrågade inom byggbranschen har fått svara på frågor om hur de påverkas av bland annat konjunktur och omvärld. Undersökningen, som utförts av Ramirent med hjälp av Novus, visar att hälften av alla inom byggindustrin har vidtagit någon form av åtgärd för att hantera inbromsningen i branschen – nära en tredjedel har dragit ner på personal. Nästan 20 procent av de tillfrågade att de är oroliga för att förlora sina jobb på grund av arbetsbrist, vilket är en markant ökning från 13 procent år 2023.

Q


6 NYHETER

Nummer 3 • februari 2024

Bolaget mister tillståndet Anställd stal stora mängder sprängmedel Ett företag har fått tillståndet att hantera och förvara sprängmedel indraget efter att en anställd dömts för att ha stulit stora mängder sprängmedel. Länsstyrelsen motiverar sitt beslut med att om bolaget hade haft bättre kontroll så hade brott kunnat undvikas. I september åtalades en 33-årig bergsprängare misstänkt för att ha tagit 125 kilo sprängmedel från sin arbetsplats, Uppländska Bergborrnings Aktiebolaget, och sålt vidare till två män. Han dömdes senare till tre år och nio månaders fängelse för synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. De två andra inblandade männen dömdes till fängelse i tre år och nio månader, respektive fyra år och nio månader. Alla tre hävdade sin oskuld och överklagade ärendet. Hovrätten slog fast tingsrättens dom i samtliga fall. De dömda överklagade då till Högsta domstolen, som meddelat att de inte kommer att pröva fallet. N O R RTÄ L J E T I D N I N G har 33-åringen sagt att han trodde att de två andra männen, som har erfarenhet av sprängbranschen, skulle använda dynamiten för sprängarbete. ”Syftet med hanteringen och överlåtelsen har därmed varit att hjälpa en branschkollega mot viss ersättning”, skrev advokaten i sin överklagan, enligt tidningen. I slutet av förra året dömdes sprängaren också för att ha tillverkat termosbomber på beställning åt kriminella. Det gav honom ytterligare tio månaders fängelse för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Storstockholms brandförsvar, SSBF, beslutade den 23 november om återkallelse av tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva

E N L I GT

Länsstyrelsen har kommit fram till att SSBF haft skäl för att återkalla bolagets tillstånd för användning av explosiva varor inom Sverige. (Genrebild.) FOTO: GETTY IMAGES varor. Den 7 december blev bolaget av med tillståndet att hantera explosiva varor. Bakom beslutet stod uppgifter från polisen som hittat tändoch sprängmedel från Uppländska Bergborrnings på flera brottsplatser i landet. Uppländska Bergborrnings överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Stockholms län. Bolaget yrkade att länsstyrelsen ska upphäva beslutet. De skriver bland annat att eftersom bolaget i princip uteslutande utför sprängningsarbeten är hela verksamheten beroende av tillståndet. ”Beslutet är i praktiken att jäm-

ställa med ett näringsförbud och det innebär att hela verksamheten riskerar att helt upphöra och att dess 111 anställda riskerar arbetslöshet inom en mycket snar framtid”, står det också i yrkandet. De skriver också att de upplevt att tillståndsmyndigheterna varit mycket positiva till säkerhetsarbetet och att den kontinuerliga dialogen med tillsynspersonerna alltid varit god. SSBF har heller inte vid sin granskning konstaterat några brister såvitt avser bolagets hantering eller registerföring av explosiva varor. ”Det är alltså fråga om en enskild

behörig person, ej tidigare straffad och bedömd lämplig av Polismyndigheten, som agerat med brottsligt uppsåt”, skriver Uppländska Bergborrnings. Länsstyrelsen beslutade först om inhibition av SSBF:s beslut, men upphävde det senare. Bolaget försökte överklaga beslutet i Förvaltningsrätten och senare Kammarrätten, men beviljades inte prövningstillstånd. Länsstyrelsens avgörande står därmed fast. M OT I V E R A R sitt beslut bland annat med: ”De upprepade försummelserna är allvarliga

L Ä N S ST Y R E L S E N

och att det därför är av väsentlig betydelse med hänsyn till risken för obehörigt förfarande, brand och explosion att återkalla bolagets tillstånd.” Avslutningsvis konstaterar länsstyrelsen att om bolaget hade haft kontroll över sprängmedlen så hade brott kunnat undvikas. Med hänsyn till rådande mycket allvarliga samhällsutveckling och den risk som ett obehörigt förfarande av sprängmedel innebär bedömer länsstyrelsen att det är befogat att ha stränga krav på de bolag som hanterar sprängmedel. ANNA SJÖSTRÖM

Ökning av anmälda byggstölder Antalet anmälda stölder på byggarbetsplatser har ökat de senaste åren, det visar statistik från Brå. – Stölderna vid byggarbetsplatser har ökat eftersom kriminella nätverk har börjat uppmärksamma byggarbetsplatser, säger Anna Engelbert, pressekreterare Polisen.

Under 2023 anmäldes 5 253 inbrottsstölder på byggplatser och bodar, det visar preliminära siffror från Brå över antalet anmälda brott. Under 2022 var motsvarande siffra 4 707 stycken och 4 515 under 2021. När det kommer till stöld utan inbrott på byggarbetsplatser och i bodar är siffrorna för 2023 2 066 anmälningar. Även där ser man en ökning de senaste åren, 2022 anmäldes 1 600 stölder och 1 485 stycken år 2021. – Tidigare handlade mycket av stölderna om mängdbrottsproblematik med tjuvar som hade ett tillfälligt behov av verktyg, ibland utförda av personer som arbetade vid byggarbetsplatserna. De senaste åren har polisen däremot sett en ökad aktivitet bland internationella kriminella nätverk och nätverk med lokal koppling till bosatta i Sverige, som utför systematiska stölder under mer organiserade former. Sammantaget kan detta vara en möjlig förklaring till ökningen av stölderna, säger Anna Engelbert, pressekreterare, Nationellt mediecenter Polisen.

Hon berättar att de föremål som nätverken främst vill komma över är dyra handmaskiner, inklusive batterier och laddutrustning, elektroniska mät- och laserinstrument samt större motordrivna arbetsmaskiner.

Men att det handlar om kostnader i mångmiljardklassen råder ingen tvekan om – I många fall förvaras denna typ av byggutrustning i containers på byggarbetsplatser, vilket innebär att många saker kan försvinna vid ett och samma tillfälle. Nätverken har även varit involverade i hela containerstölder, med förmåga till logistik och transport. Det är okänt hur stora kostnader detta omfattar. – Men att det handlar om kostnader i mångmiljardklassen råder ingen tvekan om. Det medför troligen även risker för påverkan av byggan-

det i Sverige och infrastrukturella faktorer i samhället, säger Anna Engelbert. Från 2013 fram till 2020 ökade de anmälda inbrottsstölderna på byggplatser och i bodar, för att sedan minska 2021. – När det kommer till den tillfälliga minskningen under 2021 handlar det troligen om pandemieffekter, med mindre resande och tillgång till presumtiva gärningsmän, säger Anna Engelbert. Sett till alla typer av brott anmäldes drygt 1,5 miljoner brott under 2023, vilket är fyra procent fler än 2022. Jämfört med för 10 år sedan (2014) har antalet anmälda brott ökat med 5 procent. ANNA SJÖSTRÖM

Enligt Brå har antalet anmälda stölder på byggarbetsplatser och i bodar ökat de senaste åren.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Antal anmälda brott, hela landet, 2014-2023: KÄLLA: BRÅ

Hela landet 0822 - Inbrottsstöld på byggplats, i bod (tillfällig barack, vagn o.d.) 0884 - Stöld utan inbrott på byggplats, i bod (tillfällig barack, vagn o.d.)

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022 2023 prel.

4064

4356

4750

5446

5584

5671

5835

4514

4707

5253

1887

1924

2055

2194

2744

2537

2186

1485

1600

2066


NYHETER 7

februari 2024 • Nummer 3

Fem personer miste livet i hissolyckan den 11 december förra året och satte fokus på arbetsplatsolyckorna i byggbranschen. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Ministrar i branschmöte om dödsolyckor Förra året miste 62 människor livet på arbetet. Det var den högsta dödssiffran på de senaste tio åren. Med anledning av den dystra utvecklingen kallade regeringen till möte med representanter för Byggföretagen och Byggnads.

De dystra rapporter om olyckan med bygghissen i Sundbyberg som kostade fem yrkesarbetares liv blev en mörk avslutning på 2023. Det var mot bakgrund av de ökade antalet dödsolyckor som arbetsmarknadsministern Johan Pehrson och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg kallade till två separata möten med branschens aktörer. Först ut var de svenska arbetsgivarorganisationer med syftet att diskutera arbetsgivarnas ansvar i att motverka dödsolyckor på svenska arbetsplatser. Under sammankomsten deltog även statsminister Ulf Kristersson och representanter för Arbetsmiljöverket. Det var ett bra möte där vi från branscherna fick föra en diskussion

med ansvariga ministrar och representanter från Arbetsmiljöverket. Det är ganska stora och vida frågor. Det finns ingen enkel patentCatharina lösning som ska klaElmsäterra allt, säger CathaSvärd rina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen. Vilka frågor diskuterade ni under mötet? – Vi diskuterade bland annat behovet av en säkerhetskultur på varje arbetsplats. Säkerhet är ett helhetsansvar – arbetsmarknadens parters, entreprenörens och individens. Vi diskuterade också om det finns skäl att tro att ekonomin och konjunkturläget kan påverka stressen på arbetsplatserna, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Vi är alla rörande överens att folk inte kan dö på sina arbetsplatser teten kom upp. Det går ju tyvärr att se att företag som vill gena i kurvorna med många olika saker har en mindre benägenhet att jobba med säkerhet.

Q

Tog ni upp några andra faktorer som kan vara bakomliggande orsaker till det ökade antalet olyckor? – Frågan om arbetslivskriminali-

Q

Vad skulle ni vilja se för initiativ från regeringens sida? – Det behövs lagar och regler som klämmer åt företagen med fusk som affärsidé. Men ytterst är det var och en av oss, på alla nivåer, som måste se till att uppsatta riktlinjer och regler följs. Vi måste bry oss om varandra, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Q

Vad händer nu? – Vi kommer ha ytterligare kontakter med Arbetsmiljöverket. Sedan får vi se vad regeringen kan göra i sitt uppdrag till myndigheterna för att utöka möjligheterna till kontrolQ

ler. Men vi var överens om att frågan är så pass allvarlig att det inte går att ha en generell lösning och tro att vi blir av med problemet, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Vid det andra mötet som arbetsmarknadsministern Johan Pehrson och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg kallade till deltog Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads. Och han lyfter fram vikten av att frågorna tas på allvar. – Det här var kanske det viktigaste mötet jag har varit på. Det handlar om människors hälsa och men också om hur vi ska få folk att Johan komma till branLindholm schen. Vi är rörande överens att folk inte kan dö på sina arbetsplatser. Men nu är upp till bevis från regeringens sida, säger han. Enligt Byggnads är det samma mönster och omständigheterna som uppdagas när olyckorna undersöks, bristande eller obefintliga risk-

bedömningar, bristfällig arbetsledning, bristande instruktioner och inblandning av flera aktörer. – Byggbranschen måste regleras om vi ska ha en chans att nå upp till regeringens nollvision. Vi kräver att man gör som i Norge och begränsar antalet tillåtna underentreprenörsled till max två. Idag ser vi arbetsplatser där hundratals företag trängs med varandra och arbetsmiljöansvaret bollas runt som en het potatis, fortsätter han. Upplever du att det finns en vilja att införa några konkreta åtgärder? – Vi har levererat en verklighetsbild hur det ser ut i byggsektorn och även förslag på åtgärder som man kan titta på. Vi har haft en bra dialog men frågorna rörande kriskomission och stänga UE-leden. Men det återstår att se vad de levererar. De har mycket att ta till sig. De öppnade för fler möten och en fortsatt dialog för att jobba vidare med frågorna, säger Johan Lindholm. Q

SAMUEL KARLSSON

Så många klimatdeklarerade under 2023 Sedan kravet på klimatdeklaration för byggnader trädde i kraft i januari 2022 har totalt 724 klimatdeklarationer lämnats in till Boverket. Stockholms län toppar listan över inlämnade deklarationer följt av Skåne och Västra Götaland.

Sedan det nya kravet på klimatdeklarationer trädde i kraft har tämligen få deklarationer inkommit till Boverket. Vilket dels har sin förklaring i att det är först inför slutbeskedet, det vill säga i stort sett när byggnaden står klar, som deklarationen ska registreras. Under det första året, 2022, inkom 62 klimatdeklarationer och förra året räknade Boverket in 662 stycken. Stockholms län bidrog med 121 deklarationer, Skåne län med 93 och Västra Götalands län med 75. Gotland var enda länet med noll inlämnade deklarationer. – Av de deklarationer som kommit in handlar det om många mindre byggprojekt som småhus och modulbyggnader, som har kort tid Kristina från bygglovsansöEinarsson kan till slutbeskedet, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket. Den nya lagen omfattar inte

byggnader som uppförs där en privatperson är byggherre eller byggnader som är mindre än 100 kvadratmeter.

porten Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration till regeringen. Där föreslås gränsvärdet omfatta ”samtliga byggdelar av en byggnad från grunden och dess isolering exklusive solceller och fast utrustning”. Boverket föreslår att detta tidigast kan införas 1 juli 2025. – Regeringen har aviserat att de nu ska skicka ut rapporten på remiss, det framkommer i klimathandlingsplanen som kom i december, säger Kristina Einarsson.

Det kommer att komma in betydligt fler i år – Det kommer att komma in betydligt fler i år, även om också konjunkturen med färre byggstartade projekt påverkar. På sikt räknar vi med att det kommer in 4 000 per år, säger Kristina Einarsson. L I T E M E R E X A K T har 425 klimatde-

klarationer som rör småhus inkommit. Följt av 98 som rör flerbostadshus. Övriga är bland annat kontor, handel och förskola. Boverket har hört med ett antal kommuner om hur de ser på det relativt låga antalet klimatdeklarationer. Bland annat nämner de att det inkom många ansökning om bygglov före årsskiftet 2022 samt att industribyggnader inte hör till kategorin som behöver klimatdeklarerats. Vidare nämns det minskande byggandet generellt samt att många projekt har skjutits fram på grund av ekonomiska skäl. Av de inlämnade deklarationerna har Boverket gjort tillsyn av 81 stycken för att granska ”kvalitet och

Inlämnade klimatdeklarationer länsvis. Källa: Boverket riktighet och så att de inte avviker från det deklarerade värdet”. – Vårt mål är att granska tio procent av alla klimatdeklarationer som kommer in. Det är lite tidigt än att säga vad granskningen visade, vi har precis startat upp vår tillsynsverksamhet och från och med nästa år kommer vi att redovisa detta. Men vi kan se att alla inte riktigt

BILD: BOVERKET

har förstått reglerna. De nuvarande reglerna om klimatdeklarationer för byggnader föreslås på sikt även att innefatta gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. 2022 fick Boverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur man kan påskynda införandet av gränsvärden för byggnader. Den 10 maj 2023 överlämnades rap-

DÄ R F R A M KO M M E R ÄV E N att regeringen bedömer att klimatdeklarationen bör utvidgas för att anpassas till EU:s regelverk och omfatta fler byggnadsdelar och processer samtidigt som den administrativa bördan begränsas. – I det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD, reds.anm) kommer krav på att nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter från 2028, ska redovisa påverkan på klimatet utifrån ett livscykelperspektiv i form av en indikator för global uppvärmningspotential (GWP). Från 2030 ska det gälla alla byggnader, säger Kristina Einarsson.

HENRIK EKBERG


8 NYHETER

Nummer 3 • februari 2024

Nödrop från en krisande bransch Några hundra byggnadsarbetare samlades på Sergels torg i Stockholm för att bevittna överlämnandet av 18 000 namnunderskrifter till bostadsminister Andreas Carlson (KD). Fackliga representanter från Byggnads och GS-facket krävde handling från regeringen för att stoppa byggkrisen.

Slagordet ekade mellan Kulturhuset och höghusen runt Sergels torg när Byggnads och GS-facket arrangerade sin manifestation för att överlämna namnunderskrifterna till bostadsministern under parollen ”Bygg bort krisen – bygg bostäder”. En av demonstranterna var Stefan Slottensjö, initiativtagare till uppropet och träarbetare på Skanska. – Jag hoppas att regeringen gör något innan det är för sent, säger han Stefan Slottensjö har en lång erfarenhet som träarbetare Per-Olof och förtroendevald Sjöö på Byggnads. Han sitter också med tillsammans med flera företrädare från branschen i samarbetsgruppen ”Rädda jobben”. Och det var i den konstellationen som upprinnelsen till uppropet kom till. Vi ville uppmärksamma regeringen på det akuta läget med en förhoppning om att de ska ta sitt förnuft till fånga. De måste stimulera byggindustrin innan branschen går under, säger han. Hur skulle du med din långa erfarenhet i branschen bedöma den här krisen? – Vi har bara sett toppen av det här isberget än så länge. Det är en katastrof. Det börjar närma sig 90-talskrisen. Politikerna borde se det här som ett problem som man kan göra någonting åt. Det behövs fortfarande många nya bostäder. Q

Vilka åtgärder skulle du vilja se från politikerna för att vända byggkrisen? – Det finns en hel palett med åtgärder som man kan ta till. Vi vill inte gå in och styra i detaljerna men man behöver se över subventionssystemen för att stimulera byggandet. Det här är en byggkris. Det kommer slå stenhårt och orsaka problem i samhället om vi inte gör något nu. Q

Hur tycker du att regeringen hanterat krisen fram till nu? – Det känns mest som politiks ovilja. Jag tror att man hoppas på att marknaden ska lösa krisen. Men det vet alla som varit i den här branschen ett tag att det inte fungerar så. Jag förstår inte hur man kan vara så Q

Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm vill se krafttag från regeringens sida. nonchalant. Vår bransch omsätter närmare tio procent av BNP. Det är hiskeliga pengar. Det kan man inte bara negligera. Vad hoppas du att uppropet ska mynna ut i när namninsamlingen lämnats över till bostadsministern? – Tyvärr är jag tveksam till att man verkligen kommer göra något. Men vi kan inte lägga oss ner och dö. Vi måste sätta press på regeringen så att de åtminstone gör någonting av det de faktiskt kan göra och att man gör det snabbt. Jag tror att det närmsta halvåret kommer visa hiskeliga siffror vad gäller arbetslösheten i byggbranschen och angränsade näringar, säger Stefan Slottensjö. Bland demonstranterna på Sergels torg fanns även en stor grupp av deltagarna som hade rest till Stockholm från Småland. De representerade flera krisande träindustrier. En av dem var Roger Pettersson som är träarbetare på BoKlok i Gullringen. Han har på ett år sett hur varslen desarmerat arbetsstyrkan i tre omgångar. För lite mer än ett år sedan var man 220 anställda. Det tredje och senaste varslet kom den 11 januari och nu ska arbetsstyrkan minskas till endast 14 personer. Q

Stefan Slottensjö och Roger Pettersson lämnar över namnunderskrifterna till bostadsminister Andreas Carlson (KD). FOTO: SAMUEL KARLSSON – Fabriken kommer vara öppen men det kommer inte vara någon tillverkning. Vi har inget att göra helt enkelt. Folk vågar inte köpa bostäder som det ser ut idag. Jag tycker att politikerna borde agerat för länge sedan. Det är bedrövligt. Det slår oerhört hårt på en liten ort som Gullringen, säger han. Under demonstrationen talade

representanter från Hyresgästföreningen, Byggnads och GS-facket. För GS-fackets medlemmar, som många arbetar inom träindustrin främst i Småland och Västergötland, har krisen slagit hårt. – Jag hoppas att regeringen betänker situationen. Det är ett fruktansvärt slöseri med både kompetens och resurser. Det är många före-

FOTO: SAMUEL KARLSSON

tag som kämpar med att hålla näsan över vattenytan för att överleva. Vi behöver politiska åtgärder för att mildra effekten av krisen. Men det är bråttom och de här jobben behövs. Vi har inte byggt för mycket bostäder i det här landet. Tvärt om, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket. Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm underströk i sitt tal till demonstranterna viken av politisk handling för att få bukt med krisen. – Nu kan vi slå två flugor i en smäll. Vi kan både bygga bort bostadsbristen och samtidigt se till att Sveriges byggnadsarbetare har ett jobb att gå till. Vi vill se ekonomiska insatser som gör att spaden kommer i marken för fler bostäder och att det händer nu. Hittills har regeringen inga förslag som ökar byggtakten idag. Varför är det så tyst från regeringen? Och varför är det så tyst från bostadsministern, säger han. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) närvarade vid demonstrationen. Han bidrog inte med något anförande men tog personligen emot protestlistan med alla 18 000 namnunderskrifter från Stefan Slottensjö. SAMUEL KARLSSON

Tvärnit i Bokloks framtidsfabrik För ett år sedan var de närmare 220 anställda. Snart kan det bara vara 14 kvar. Bokloks anläggning i Gullringen har lyfts fram som en framtidssatsning men efter omfattande varsel ser det nu dyster ut.

Under 2023 drabbades personalen på Boklok av två jättevarsel. Nu har ännu ett dråpslag landat från företagsledningen. Av de 79 som är kvar på Bokloks fabrik i småländska Gullringen har ytterligare 65 blivit varslade om uppsägning. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare var vid denna tidnings pressläggning avklarade. – Just nu kan jag inte uttala mig. Men förhandlingarna är klara och berörda medarbetare ska underrät-

tas, säger Roger Pettersson som är facklig ombudsman för GS-facket på Bokloks fabrik i Gullringen. Från Vimmerby kommuns sida ser man allvarligt på nedskärningarna. – Varslen i Gullringen påverkar de som bor och jobbar där men också hela kommunen på sikt. Det är allvarligt. Vi skulle vilja se aktivt stöd och hjälp på nationell nivå för att byggbranschen ska överleva, säger Helena Nilsson, kommunalråd (S). För bara något år sedan hade Boklok hela 220 anställda och så sent som 2017 beslutade Skanska att investera 250 miljoner i fabriken. Omoch tillbyggnationen har efter det skett stegvis under ett antal år och ambitionen var att på sikt fördubbla produktionskapacitet. Bland annat

Roger Pettersson som är facklig ombudsman för GS-facket på Bo­kloks fabrik i Gullringen.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

investerade företaget i en ny sammansättningshall och en ny produktionslina, enligt principen Lean Production. Den nya produktionslinan fick en högre grad av automa-

tisering och digitalisering för att möjliggöra en högre kapacitet, ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö. Fabriken har lyfts fram som en strategisk och långsiktig framtidssatsning av företagsledningen. Men nu har den dystra verkligheten tvingat fram neddragningarna. – De besked som vi fått är att verksamheten ska dra i gång igen när konjunkturen vänder. Just nu har vi bara ett mindre projekt som kommer produceras under våren och sommaren, säger Roger Pettersson. Från företagsledningens sida vill man lyfta fram att trots de tuffa beskeden finns en förhoppning om en vändning. – Nu är fokus på att ta hand om våra medarbetare i det tuffa läge de befinner sig i. Samtidigt vet vi att det

finns ett stort underliggande behov av bostäder i Sverige, så vi ska också fokusera på att vara redo att leverera kvadratsmarta och energieffektiva hem när marknaden vänder, säger Lars Jonson, vd Boklok. Kommunen har erbjudit sig att föra en dialog med företagsledningen och de anställda på Boklok men än så länge har inga konkreta åtgärder vidtagits. – Än så länge så har arbetsmarknaden i kommunen klarat av att suga upp de som blivit arbetslösa. Men det är klart att om varslen ökar ännu mer så mättas arbetsmarknaden. Varslen som drabbar Gullringen är väldigt omfattande. Det är hemskt, säger Helena Nilsson, kommunalråd (S). SAMUEL KARLSSON


10 TEMA INFRASTRUKTUR

Nummer 3 • februari 2024

Tio storsatsningar på

Har nu fått klartecken av regeringen Regeringen har beslutat om byggstart för tio större infrastrukturprojekt de närmaste tre åren. Några av dem är upphandlade och klara, andra kommer Trafikverket snart börja handla upp. Trafikverket har på regeringens uppdrag föreslagit vilka nya objekt som bör få byggstartas 2024–2026. Tio av objekten anses tillräckligt säkra i fråga om nytta, kostnader och genomförande för byggstart. Regeringens beslut innebär att Trafikverket får binda upp medel för att upphandla entreprenad för dessa projekt. – Regeringens beslut innebär att Trafikverket nu får klartecken att byggstarta flera viktiga projekt som kommer öka kapaciteten och robustheten i transportsystemet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. I de nu beslutade projekten finns bland annat satsningen på hamnen i Göteborg, ny vägsträcka förbi Mariestad och upprustad järnväg mellan Ånge och Östersund. Här är hela listan: E20 – Götene-Mariestad E20 ska byggas om till en 20 kilometer lång mötesfri väg från nuvarande motorvägsetapp vid Götene till strax väster om trafikplats Haggården i Mariestad. Detta innebär att vägen får mitträcke och att det blir två körfält i vardera riktning. Vägen ska byggas i ny sträckning och innehåller 14 broar varav en vid ny trafikplats Lugnås. Förberedande arbeten med skogsavverkning och omläggning av ledningar startar nu i februari och kommer att pågå under våren. Enligt Trafikverkets projektledare Marita Karlsson har prekvalificering i upphandlingsarbetet avslutats. – Nu pågår upphandlingsprocessen. Det handlar om en totalentreprenad och vi räknar med anbudsdag i slutet av april, tilldelning i maj och byggstart under senhösten, säger hon. Kostnaden beräknas till drygt 1,1 miljarder kronor i 2013-års prisnivå. Q

E20 – Förbi Mariestad Hela sträckan är 17 kilometer lång. 13 kilometer byggs om till mötesfri motortrafikled med hastighetsbegränsning på 100 kilometer i timmen, vilket betyder att långsamtgående fordon och gång- och cykeltrafikanter kommer att använda närliggande vägar istället. Fyra kilometer byggs som mötesfri landsväg där alla trafikslag kommer att vara tillåtna. Utbyggnaden av E20 förbi Mariestad är uppdelad i två delar: Hindsberg–Muggebo och Muggebo–Tjos. Den nya E20 förbi Mariestad byggs i huvudsak på befintlig sträckning, alla korsningar i plan ersätts med nya planfria korsningar och med förbättrade trafikplatser. Den totala projektkostnaden är på 1,9 miljarder kronor i 2013-års prisnivå och den första etappen (Hindsberg-Muggebo) på 550 miljoner kronor har tilldelats Veidekke. Båda etapperna är utförandeentreprenader. För den första delen är det byggstart i början av mars. Andra etappen byggstartar våren 2025. Upphandlingsprocessen för den etappen påbörjas i maj och ska vara klar i september. 2027 ska hela projektet stå klar. – Det känns bra att vi kommer igång och börjar bygga en av de sista sträckorna på nya E20. Ombyggnaden gör vägen säkrare och bättre att Q

Fördjupningen av farleden och ombyggnationen av Skandiahamnen (till vänster i bild) möjliggör för fullastade oceangående fartyg att lägga till i FOTO: GÖTEBORGS HAMN AB Göteborgs hamn. NCC har nu påbörjat arbetet med Skandiahamnen. Hela projektet beräknas kosta 2,8 miljarder kronor. färdas på för alla, säger Håkan Sonesson, projektledare på Trafikverket. E4 – Gumboda-Grimsmark Sträckan mellan Gumboda och Grimsmark på E4:an byggs om till mötesfri landsväg 2+1 med omkörningssträckor och mitträcke. Vägen kommer att bli 14 meter bred, från tidigare 9 meter. Projektet inkluderar bland annat nya korsningar och så kallade vänstersvängsöglor, en gång- och cykelport i Ånäset, ny bro över Flarkån och ny bro över Kålabodaån. Kostnaden beräknas till mellan 400 och 600 miljoner. – Arbetet med bygghandlingar pågår nu. Upphandlingen börjar till senhösten för att ha kontrakt till början av våren då målet är för byggstart. Hela projektet beräknas vara klart någon gång 2028, säger Gunilla Björklund, projektledare på Trafikverket. Q

Uppsala planskilda korsningar, S:t Persgatan och S:t Olofsgatan Trafikverket kommer i samarbete med Uppsala kommun att bygga om plankorsningarna mellan järnvägen och S:t Persgatan respektive S:t Olofsgatan i Centrala Uppsala. Ett nytt vändspår för tågen ska även Q

Veidekke ska bygga E20:s nya sträckning mellan Hindsberg och Muggebo.

BILD: VEIDEKKE


TEMA INFRASTRUKTUR 11

februari 2024 • Nummer 3

järnväg, väg och sjö

Fyra av de tio projekten som nu fått klartecken av regeringen är järnvägsprojekt.

FOTO: GÖRAN FÄLT

Övriga kommande infrastrukturprojekt Trafikverket får förbereda följande objekt för byggstart år 2027–2029: Q Blekinge kustbana, mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1) Q E10 Kauppinen–Kiruna, mötesseparering Objekt där förutsättningarna ännu inte är helt klara och väg- respektive järnvägsplanerna ännu inte har vunnit laga kraft är: Q Malmbanan Sikträsk, bangårdsförlängning Q Göteborg och Västsverig, Omloppsnära uppställningsspår saknar järnvägsplanen för delen Pilekrogen (delen Lärje får byggstartas) Q E4 Broänge-Daglösten De objekt där regeringen anser att kostnadsökningarna föranleder en översyn är följande: Q Objektet Sundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar m.m Q Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny bana Q Godsstråket, Kapacitetshöjande åtgärder Lämplig byggstartsperiod ska också redovisas för objektet Sundsvall C–Dingersjö, dubbelspårsutbyggnad, etappen Sundsvall C–Kubikenborg eftersom genomförandet av denna åtgärd enligt Trafikverket bör samordnas i tiden med objektet Sundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar med mera. Källa:Regeringen

byggas. Gatorna ska läggas i tunnel under järnvägen. Syftet med ombyggnaden är att förbättra säkerheten på de båda gatorna och för att kunna hantera ökad tågtrafik. Enligt Charlii Enström, projektledare på Trafikverket, handlar det om en utförandeentreprenad. – Vi har har nyligen tagit in anbud och i mitten av februari sker tilldelningen. Planerad byggstart är under våren och allt ska vara klart 2027. Projektkostnaden, som delas mellan Uppsala kommun och Trafikverket, beräknas till 600 miljoner kronor. Falun-Borlänge, kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder på järnvägen Projektet är en del av det större projektet att förbättra säkerheten och öka kapaciteten på sträckan Falun-Frövi (en del av Bergslagsbanan). Längst sträckan Falun-Borlänge ska bland annat fem passager över järnvägen ersättas av undergångar av spåret i form av rörbroar. Delar av sträckan ska även stängslas in. Vid den så kallade driftplatsen i Ornäs ska också kapaciteten ökas genom så kallad infart (ESIK) samt förlängning av spår. Projekt, som är en utförandeentreprenad, beräknas Q

kosta cirka 200 miljoner kronor. – Den entreprenaden är ute på upphandling fram till 27 februari. Vi räknar med att skriva kontrakt i mars och med byggstart under vecka 23. Det ska stå klar september 2025. Vi ser helst att en större aktör som kan ta ett helhetsgrepp tar sig an projektet, säger projektledare Bengt Andersson. Q E45 – Sveg, Rengsjön-Älvros, trafiksäkerhetsåtgärder Trafikverket ska bygga en ny sträcka för E45 mellan Rengsjön och Älvros för att minska restiden, uppfylla kraven för en Europaväg och anpassa vägen bättre efter landskapet. Med en ny sträckning ska en tidsbesparing göras på 20 mellan Rengsjön och Älvros. – Förfrågan är ute på räkning, anbuden ska in senast i mitten av april. Dessa ska sen utvärderas. Byggstart planeras till hösten 2024, säger Annica Boström, projektledare på Trafikverket som tillägger att allt stå klart klart 2027. Q Göteborg och Västsverige Omloppsnära uppställningsspår, i delen området för Lärje Peab har tilldelats uppdraget att

Kommer öka kapaciteten och robustheten i transportsystemet bygga uppställningsspår i Lärje i Hisings Backa, strax norr om Göteborg. Nya uppställningsspår behövs för att fler tåg ska kunna trafikera järnvägen och för att minska trycket på Göteborgs Central. Den totala kostnaden för projektet, som är en totalentreprenad, beräknas till cirka 810 miljoner kronor i 2021-års prisnivå. – Vi ser fram emot byggstarten för Lärje uppställningsspår. Lärje kommer att spela en central roll i att stärka regionens transportkapacitet och göra den mer robust för framtida utmaningar. Vi hoppas att projekteringen kan starta omgående. Helt klart ska det stå i juni 2027, säger projektledare Terese Löfgren. Farleden i Göteborgs hamn Göteborgs hamn är Skandinaviens största, men för att kunna ta emot de största oceangående fartygen, med en längd på 400 meter, fullastade krävs en fördjupning av farleden och en upprustningen av Q

Skandiahamnen. Projektet går under namnet Skandiaporten och är kostnadsbedömt till 2,8 miljarder kronor i 2017-års kostnadsläge och ska fördelas mellan Trafikverket och Göteborgs Hamn där hamnen står för 1,25 miljarder kronor. NCC har tilldelats uppdraget med ombyggnationen av Skandiahamnens kaj med bland annat frontspont, omfattande pålningsarbeten och installering av en ny kranbalk. Ordervärdet beräknas till en dryg miljard. Muddringsarbetet i farleden planeras starta i Q3 2026, med en gemensam målbild om ett färdigställande av hela Skandiaporten i Q1 2028. – Vi beräknar att gå ut på upphandling i Q4 i år, med tilldelning av kontrakt cirka ett år senare, säger Jenny Röström, projektledare för Skandiaporten på Sjöfartsverket. Ånge-Östersund, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder För att förbättra spårstandarden på hela Mittbanan ska bland annat hastighetshöjande åtgäder genomföras, som spårriktning och spårstabilisering, på sträckan Ånge-Östersund. Även signalförbättringar ingår i paket liksom förbättringar Q

av fyra plankorsningar med helbom samt 200 meter nytt spår samt växlar. Totalt beräknas arbetet kosta närmare 180 miljoner kronor och 2019-års prisnivå. Projektet kommer, enligt projektchef Agneta Frejd, att delas upp på flera entreprenader som ska handlas upp allt eftersom de kommande åren. Troligt byggstart 2025, 2026. Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder – inklusive säkerhetshöjande åtgärder Trafikverket ska utföra åtgärder som gör det möjligt att köra med högre hastigheter för person- och godstrafiken på sträckan Sundsvall-Ånge. De oskyddade plankorsningar som finns i dag leder till många personolyckan och ska därför förses med helbom. Totalt handlar det om tolv plankorsningar som ska byggas om. Kostnaden beräknas till drygt 260 miljoner kronor i 2019års prisnivå. Projektet kommer, enligt projektchef Agneta Frejd, att delas upp på flera entreprenader som ska handlas upp allt eftersom de kommande åren. Troligt byggstart 2025, 2026. Q

HENRIK EKBERG


12 TEMA INFRASTRUKTUR

Nummer 3 • februari 2024

Järnvägsbygget på tolv kilometer mellan Umeå och Dåva väntas vara klart för trafik 2026.

FOTO: PATRICK DEGERMAN

Viktigt steg för Norrbotniabanan För några veckor sedan blev det klart att Implenia har tilldelats sprängningen av järnvägstunneln norr om Umeå. Arbetet med tunneln har blivit kraftigt fördröjt men nu finns chans att en viktig pusselbit faller på plats i byggandet av Norrbotniabanan.

Örjan Sjödin på YZ Gruv & Berg är konsult med 25 års erfarenhet av tunnelbyggen och anlitad av Trafikverket som byggledare för den 1,6 kilometer långa Ersmarkstunneln, strax norr om Umeå. Tunneln ingår i det pågående järnvägsbygget på tolv kilometer mellan Umeå och Dåva, där tågen enligt plan ska börja rulla 2026. Här förbereder man just nu sprängningsarbetet som ska komma i gång inom några månader. – Det här är ett viktigt steg för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå, konstaterar han. Örjan Sjödin tar en biltur mellan Örjan Umeå och Dåva tillSjödin sammans med Byggvärldens reporter för att visa hur arbetet framskrider. – Att man väljer att bygga tunneln är för att slippa allt för stora och djupa schakt i bergiga områden, förklarar han. D E T H Ä R Ä R inget särskilt kompli-

cerat ställe att bygga tunnel på eftersom det inte ligger under något tättbebyggt område, men det finns alltid vissa svårigheter att övervinna ändå. – Generellt sett så är vatten alltid en utmaning. Det måste bli tätt så att det håller undan vatten och blir stabilt. Man pumpar in en viss typ av cementblandning för att täta naturliga sprickor i berget där det annars kan bli läckage, samtidigt som allt ”dåligt” berg tas bort. – En geolog får gå runt och kartera berget för att man ska kunna be-

Det byggs flera broar till nya Norrbotniabanan.

Man halverar ju restiden både för persontrafik och god­s­ transporter döma vilka insatser som krävs. Därefter förstärker man berget med långa bergbultar, det vill säga tjocka armeringsjärn som sätts i ett visst mönster, samt sprutbetong med fiberarmering. T U N N E L N B L I R C I R K A 17 meter bred invändigt och drygt tio meter hög. Bredden är väl tilltagen för att i framtiden kunna rymma dubbelspår. Sprängningsarbetet beräknas ta 24 månader och nyligen blev det

klart att det blir Implenia som har blivit tilldelad entreprenaden. Det är dock en överprövningstid som löper ut några dagar efter tidningens pressläggning, så ännu finns en viss osäkerhet. N Ä R A R B E T E T M E D tunneln är klart

ska det på makadam och räls innan allt är färdigt. Förutom tunneln byggs det också ett antal broar ovanför järnvägen där den går i öppen terräng och flera av dem är redan klara. Örjan Sjödin pekar på en bro i ett friluftsområde där det ska gå både väg, bilväg, vandringsled, men också en liten bäck. Snart kör vi förbi påslagsväggen där tunneln ska gå in på södra sidan

FOTO: TRAFIKVERKET

och ytterligare längre fram den norra påslagsväggen. – Till sommaren kommer det hit lite borraggregat och grejer och så blir det att borra och ladda och spränga, säger han. Nästan alla maskiner som används vid tunnelbyggen är specialmaskiner. – Det är borriggar och injekteringsplattformar och betongsprutriggar. Det mest ”normala” är väl dumprar och hjullastare, annars är allting specialgjort. Sprängmedlet kallas emulsion och blir explosivt först inne i borrhålet. Det krävs också personal med specialkompetens.

– Men det har ju byggts rätt mycket tunnlar i Sverige de senaste decennierna, så vi har jätteduktig personal att tillgå här och annars även utomlands. Under byggtiden kan det se ut som att det blir stora ingrepp i naturen, men i slutändan när allt är tillbakalagt och iordningställt kommer det inte att synas så mycket, berättar han. – Vi har alltid landskapsarkitekter som jobbar med att det ska smälta in i naturen. Örjan Sjödin, som själv bor i Härnösand, tro att Norrbotniabanan kommer att få stor betydelse för norra Sverige. – Man halverar ju restiden både


februari 2024 • Nummer 3

13

En ny tunneln ska sprängas ut i berget och ingår i det pågående järnvägsbygget mellan Umeå och Dåva. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Under byggtiden kan det se ut som att det blir stora ingrepp i naturen. FOTO: VEIDEKKE för persontrafik och godstransporter. Jag tror det blir ett jättelyft. Thomas Johansson är projektchef på Veidekke som utför Thomas markarbetena melJohansson lan Umeå och Dåva. Ett rätt så unikt uppdrag i Norrland, där det inte tillhör vanligheterna att det byggs ny järnväg. – Vi bygger broar och markförstärkningar, servicevägar och så själva järnvägsterrasen, där järnvägen ska gå, berättar han. miljoner kronor, startade 2021 och ska vara klar i höst. Totalt är de cirka 20 tjänstemän, 40 yrkesarbetare som jobbar med broar och 10 som jobbar med markberedningen, berättar han. Efter hand har uppdraget utvidgats en del. – Vi fick till exempel en extrabeställning på två kilometer dubbelspår. Det som har varit speciellt och utmanande med bygget är att man satsat på markförstärkning, snarare än att schakta bort och fylla med berg. Orsaken är att det i marken i området ligger mycket sulfid, som kan innehålla giftiga tungmetaller, och som annars därför hade behövt deponeras efter att den schaktats upp. – Vi har jobbat med träpålning, betongpålning, stålpålning och kalkcementpelare för att förstärka järnvägskroppen, så att sulfiden kan ligga kvar, berättar Thomas Johansson, som tror att Norrbotniabanan får stor betydelse. – Den behövs om det ska gå som det är tänkt med industrialiseringen i norra Sverige.

ENTREPRENADEN,

VÄ R D

450

ULRIKA VALLGÅRDA

En segdragen historia Industrisatsningarna i norr kommer att medföra stora krav på transportmöjligheter både för gods och människor och regeringen har bett Trafikverket påskynda arbetet med Norrbotniabanan. Drömmarna om en kustbana i Norrland har funnits i flera decennier. Men det tar tid att dra ny järnväg.

Idén om en järnväg längs Norrlandskusten väcktes redan på 1980-talet, då länsstyrelserna i berörda län initierade en utredning om behovet av järnväg. 1996 fattade riksdagen beslut om att bygga 190 kilometer järnväg – den så kallade Botniabanan mellan Kramfors och Umeå. 2010 invigdes den efter flera års försening som bland annat berodde på höjda krav i miljöbalken. Alla norr om Umeå är dock fortfarande hänvisade till den gamla, slitna och överbelastade stambanan, som är dragen flera mil inåt landet och inte genom de stora kuststäderna Skellefteå, Piteå och Luleå. Detta för att man för 100 år sedan ville skydda järnvägen från sabotage i händelse av krig. AT T R E SA M E D buss mellan Luleå

och Umeå idag tar upp till 4,5 timmar, med tåg cirka fyra timmar, men med ett snabbtåg på Norrbotniabanan skulle det kunna ta 1,5 timmar. Tack vare medfinansiering av EU fick planeringen av sträckan mellan Umeå och Skellefteå, etapp 1 av Norrbotniabanan, sig en skjuts och planeringen drog i gång i slutet av 2010-talet.

hade det gått så lång tid så entreprenören ville ha mera betalt. Upphandlingen fick göras om och nyss blev det klart att Implenia tilldelats uppdraget, men än har överprövningstiden inte gått ut. Det övriga arbetet mellan Umeå och Dåva har däremot redan pågått i flera år. 2020 startade Skanska med bygget av servicevägar och broar som behövdes som transportvägar under bygget samt en del av järnvägsterrassen, det vill säga bankroppen. Samtidigt gjorde Veidekke markarbeten.

Richard Österbacka. F OTO: TRAFIKVERKET De första tolv kilometerna mellan Umeå och Dåva var en prioriterad sträcka, behandlad i en separat järnvägsplan. I Dåva finns nämligen en stor och växande industripark samt värmeverk och hit går cirka 10 000 lastbilstransporter per år, så att ersätta dem med tåg skulle ge stora vinster. A R B E T E T H A R D O C K fördröjts i flera

omgångar. Det ena som hände var att det tog två år att få vattendomen för tunneln som ingår i sträckan. – Vi trodde att det skulle ta ett år, så där blev det ett års fördröjning, säger Richard Österbacka, projektledare för Norrbotniabanan mellan Umeå och Dåva. Det andra som hände var att upphandlingen av tunnelbygget blev överklagad. Överklagan avslogs, så anbudet gick till den ursprungliga entreprenören, men då

P E A B I S I N tur byggde en anslutningsväxel på bangården i Umeå och 26 augusti 2022 var dåvarande infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) på plats och invigde den första rälsen på Norrbotniabanan. Förutom tunneln, som inte ens är påbörjad, är det i dag i stort sett färdigpreparerat för dubbelspår mellan Umeå och Dåva, men till att börja med kommer det att byggas enkelspår. Veidekke håller på att avsluta markentreprenaden som ska vara helt klar i oktober i år. Det som återstår sedan är att lägga räls. Samtidigt pågår planeringen av resten av etappen från Dåva fram till Skellefteå, 13 mil, som i sin tur också har fördröjts. Järnvägsplanerna har överklagats av både privatpersoner och rennäringen och processen har tagit cirka ett år innan regeringen i december beslutade att avslå samtliga överklaganden, så nu har järnvägsplanerna vunnit laga kraft. Prognosen för trafikstart mellan Dåva och Umeå är 2026.

I och med överklagandena har det blir tajtare och tajtare med tid – I och med överklagandena har det blir tajtare och tajtare med tid. Nu är schemat så pressat att egentligen får ingenting gå fel för oss, för då kommer vi inte klara trafikeringen till 2026, säger Richard Österbacka. N Ä R D E T G Ä L L E R resten av Norrbotniabanan är det mer oklart. År 2022 fanns Norrbotniabanan för första gången med i sin helhet från Umeå till Luleå i den nationella infrastrukturplanen som riksdagen har fastställt för 2022–2033. Finansieringen är dock endast klar med upp till 15 miljarder kronor, medan den totala kostnaden för återstoden av bygget beräknas bli 40 miljarder kronor, så om resten av pengarna kommer att tillskjutas är osäkert i dagsläget. I fjol fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att påskynda Norrbotniabanans andra etapp, från Skellefteå till Luleå. Q När tror du att vi kan få se Norrbotniabana ända upp till Luleå? – Trafikverkets mål är 2040. Det är det enda jag kan säga. Han hoppas och tror att Norrbotniabanan blir verklighet fram tills dess och är övertygad om att den får stor betydelse. – Man knyter ihop städerna, det kommer att betyda jättemycket, både för persontrafik och godstrafik och pendlingsmöjligheter.

ULRIKA VALLGÅRDA


14 KONTORSSTATISTIK

Nummer 3 • februari 2024

I Göteborg har det byggstartats flera stora kontorsprojekt de senaste åren. Habitat 7 är det tredje kontorshuset som NCC bygger vid Masthuggskajen. Bakom syns de andra båda; Brick FOTO: HENRIK EKBERG Studios och Våghuset (skymtar i svart bakom Brick Studios gula tegelbyggnad).

Nedgång även för kontorsbyggandet Det byggs och renoveras allt färre kontorsprojekt. Det senaste året har byggstarterna minskat med 3,4 miljarder jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Nedgången redovisas i en helt färsk rapport från Byggfakta.

I en sammanfattning av läget på kontorsmarknaden som genomförts av Byggfakta framgår det att byggs allt färre nya kontor. Nergången är dock inte lika dramatiskt som på bostadsmarknaden. Under de senaste tolvmånaderna byggstartades kontorsprojekt med en uppskattad byggkostnad på 19,6 miljarder kronor. Det motsvarar en nedgång på 14 procent om man jämför motsvarande siffra för föregående tolvmånadersperiod. Enligt rapportförfattaren Tor Borg finns det fortfarande en efterfrågan på nya lokaler. – Betydligt bättre, än så länge. Bostadsbyggandet är betydligt närmare kopplat till hushållens ekono-

miska situation, där sjunkande reallöner och högre bolåneräntor medfört att efterfrågan tvärstannat. På kontorsmarknaden har visserliTor Borg gen vakanserna ökat men efterfrågan på nya och centrala lokaler är fortfarande relativt stark. Därför går man vidare med många av de kontorsprojekt som planerats, säger han. En stor del av nergången av beror på färre byggstartade stora rot-projekt. Under de senaste tolv månaderna har rot-projekt till ett värde av 4,7 miljarder. Det är nästan en halvering jämfört med föregående period.

Vad tror du kan vara förklaringen till att rot-projekten minskar? – Minskningen är nog väldigt mycket en följd av att ett par större projekt bidrog mycket till uppgången 2022. Därefter har antalet byggQ

På kontorsmarkna­ den har visserligen vakanserna ökat men efterfrågan på nya och centrala lokaler är fort­ farande relativt stark

starter varit stabilt men byggkostnaden per projekt minskat. När det gäller nyproduktion av kontor så har det byggstartats projekt till ett värde av 12,1 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Detta är en nedgång med 1,9 miljarder jämfört med föregående period men avsevärt högre än månaderna före. Framför allt har det byggstartats flera stora projekt (500+ mnkr) vilket bidrar till att hålla uppe byggtakten. Hur ser det ut när ni blickar framåt, kommer de stora projekten fortsätta att spela en stor roll?

Q

Byggstartsbarometern - Löpande 12 mån - Mkr (Kontor - nybyggnation hela landet)

– Det finns fler stora projekt i pipeline. Frågan är om de kommer till byggstart i dagens läge med stigande vakanser på marknaden, ett tveksamt efterfrågeläge och osäker finansiering. Å andra sidan kommer det som byggstartas i dag inte ut på marknaden förrän om tidigast två år. Då kan konjunkturläget vara helt annorlunda. De tre storstadsregionerna brukar stå för 60-70 procent av kontorsbyggandet. Det senaste året har andelen minskat till 57 procent när det gäller nyproduktion. Stockholm och Malmö har en lägre andel än tidigare medan Göteborgs andel är högre. Vilka är de tydligaste trenderna i storstadsregionerna? – I Göteborg fortsätter kontorsbyggandet att vara högt. En hel del är dessutom kopplat till infrastrukturinvesteringar så de kan inte stoppas. I Stockholm byggs förhålQ

landevis lite i förhållande till marknadens storlek. Malmö är en relativt liten kontorsmarknad vilket innebär att enstaka större projekt kan få stor påverkan, säger Tor Borg. SAMUEL KARLSSON

Årsindex Feb 2023 – Jan 2024 jämfört med perioden:

–2,7% FEB 2022 – JAN 2023

+ 4 8 ,4 % FEB 2021 – JAN 2022

+ 2 0 ,8 % FEB 2020 – JAN 2021

Största byggherrarna Kontor i Sverige RANK BYGGHERRE

ANTAL PROJEKT BEDÖMDA PROJEKT

8000

1

Vasakronan

11

5,9

7000

2 3 4 5 6 7 8 9 10

Skanska Castellum NCC Fabege Wihlborgs TAM Geely Hufvudstaden Next Step Group / Vectura

11 19 5 9 10 1 4 3 4

4,2 4,1 3,9 3,6 2,4 2,0 1,9 1,7 1,6

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

* De projket som ingår är projekt med bedömda byggkostnader över 25 mnkr där majoriteten av byggkostnaden bedömts avse nyproducerade kontorsytor. Hela projektkostnaden ingår o den bedömda byggkostnaden. Projekten är byggstartade, eller bedöms komma att byggstartas, under perioden 2019-2023.

feb2021 - jan2022

feb2022 - jan2023

feb2023 - jan2024

KÄLLA:

9000


vem vill ha fakturor från 17 olika leverantörer? Vi på Elgiganten erbjuder ett företagsanpassat sortiment av produkter med extra fokus på IT. Telefoni med abonnemang, vitvaror samt hushållsprodukter till bostäder och kontor. Samla alla inköp på ett ställe. Läs mer på elgiganten.se/foretag

få personlig rådgivning för ditt företag!


16 INTERVJUN

Nummer 3 • februari 2024

ALEXANDRA LAURÉN

Ї Vad gör du en ledig dag: Umgås med familjen. Är ute i naturen och springer en lång runda. Ї Bor: Sigtuna. Ї Familj.: Gift och två barn. Ї Senast spelade låt: Jag gillar musik som peppar mig. Den senaste låten var Pink ”Courage to change”. Ї Senaste lästa bok: De glömda namnens bok. Ї Senaste resa: Till Idre fjäll för skidåkning. Ї Kuriosa: Hoppar hopprep.

”JAG UTVECKLAS VARJE DAG” Specialfastigheters vd Alexandra Laurén.

Hon har gått den långa vägen. Från konstruktör till vice vd på Skanska. Sedan några månader tillbaka är hon vd på Specialfastigheter. – Jag är väldigt glad att jag är här nu och tar med mig det jag lärt mig på resan samtidigt som jag får lära mig något nytt, säger Alexandra Laurén. TEXT: SAMUEL KARLSSON

FOTO: SPECIALFASTIGHETER

matematik och fysik och valde att gå teknisk linje på gymnasiet. Jag tycket det var kul med konstruktionsdelen i gymnasieutbildningen och det fick mig att bli intresserad av att bli konstruktör. Jag pluggade konstruktionsinriktning på högskolan och på den vägen är det, säger hon. Även om byggbranschen drabbades av en djup konjunktursvackan på 90-talet så hade inte Alexandra några problem att få jobb. Hon började som konstruktör på ett mindre konsultbolag direkt efter avslutat utbildning men gick ganska snabbt därefter över och påbörjade sin långa resa på Skanska. – Jag har haft en spännande resa sedan jag slutade min utbildning. Då tänkte jag att jag skulle bli Sveriges bästa konstruktör. Men det tog en annan vändning. Jag har gått in och varit nyfiken i varje roll som jag fått chansen att prova på och det har lett mig till nya ställen. Var det självklart att ta steget från att vara konstruktör till att bli chef och leda andra människor? – Det var inget jag strävade efter men det är något som växt fram på vägen. Det är en resa från att vara specialist inom ett område till att inse att det krävs en annan kompetens att vara ledare. Q

När den övriga bygg- och fastighetsbranschen hamnat i kris så är verkligheten en annan för Specialfastigheter. Behovet av nya säkerhetsbyggnader ökar inom flera segment. Inte minst när det gäller nya anstalter och häkten där Kriminalvården ska investera tolv miljarder kronor de närmsta åren. Som vd för Specialfastigheter är det Alexandra Lauréns uppdrag att leda ett kommersiellt fastighetsbolag som är nischat mot säkerhetsfastigheter. Deras kunder driver samhällsviktiga verksamheter med höga säkerhetskrav. Det kan handla om polishus, kriminalvårdsanstalter, ungdomshem, domstolsbyggnader och försvarshögkvarter. – Det är stor efterfrågan på fastigheterna som vi har i vår portfölj och det är en möjlighet för oss att växa som bolag. Vi jobbar som alla andra fastighetsbolag i konkurrens men vi ser möjligheter att vara med och tävla på de hyresförfrågningar som kommer ut på marknaden, säger Alexandra Laurén. Innan hon fick tjänsten som vd på Specialfastigheter har hon gått den långa vägen inom byggbranschen. Hon började som konstruktör på Skanska i mitten av 1990-talet. Hon blev kvar i företaget i 24 år och när hon slutade var hon vice vd i Skanska Sverige med ansvar för den produktutvecklande enheten. För något år sedan bestämde hon sig för att pröva sina vingar och gick vidare och blev vd för Bonava. Det blev en kortvarig befattning då tjänsten på Specialfastigheter dök upp som ett lockande alternativ. För en utomstående kan det se ut som hon gjort en spikrak karriär mot allt högre befattningar. Men Alexandra menar att hon inte har haft något tydligt karriärsmål att klättra i organisationshierarkin utan mer varit nyfiken och testat de möjligheter som dykt upp. – Ibland kan jag fråga mig själv hur jag hamnade här. Jag hade ett stort teknikintresse som barn. Jag gillade

Är det en fördel att ha gått den långa vägen när du nu ska leda hela verksamheten i ett företag? – Ja, det tror jag. Jag tycker om att se sambanden hur allt hänger ihop. Jag kan också förstå olika enheters drivkrafter och hur man kan samverka för att uppnå bästa resultat. Q

Vad är det roligaste med att vara chef i bygg- och fastighetsbranschen? – Jag ser det som mitt jobb att skapa förutsättningar för andra att lyckas. Lyckas människorna i verksamheten så lyckas även företaget. Jag tycker också det är kul att kunna vara med och påverka viktiga frågor för samhället. Det är en av anledningarna till att jag blivit kvar i byggbranschen. Q

Hur är det att komma till en ny organisation? – Det är otroligt lärorikt efter att ha varit på Skanska i 24 år. Det är intressant att komma in och lyssna och ta in vad det är som gäller här. Vilka är framgångsfaktorerna i den här verksamheten. Det kanske ser annorlunda ut än där jag kommer ifrån. Det har varit nyttigt för mig att vara lyhörd. Det är samma bransch och samma strukturer men förvaltning och drift är nytt för mig. Q

Var det något som du förvånades över när du började på Specialfastigheter? – Jag har imponerats av förändringsresan som man är redo att göra. Man är medveten om att man varit det lilla bolaget som nu växer. Det är en mix av människor inom Q

organisationen som jobbat länge och många nya. Alla förstår att vi måste gå i den här riktningen och det finns en nyfikenhet att vilja förflytta sig.

Rekryterings­ Q Specialfastigheter ägs till 100 procent av staten. Påverbehovet är kar det hur ni agerar på marknaden? stort och vi – Vi har en ägare som har höga krav på oss. Deras föranställer väntan på oss är att vi ska vara ett stabilt och lönsamt många företag. Vi förväntas också vara ett föredöme när det

gäller exempelvis hållbarhet. I övrigt är vi som vilket fastighetsbolag som helst som konkurrerar på marknaden. Men det är alltid bra att ha en stabil ägare, säger hon. I dag har Specialfastigheter en fastighetsportfölj till ett värde av 40 miljarder kronor och utspritt på 60 kommuner i landet. Med den ökade efterfrågan av säkerhetsfastigheter från flera kunder kommer behovet av att expandera organisationen. Det senaste året har företaget vuxit från 200 till 260 anställda. – Vi har valt att utveckla vår verksamhet och vi ser att det finns en potential för vår fastighetsportfölj att växa ytterligare. Det medför att vi behöver ställa om verksamheten från fastighetsutveckling till att även fokusera på projektutveckling. Rekryteringsbehovet är stort och vi anställer många. För att bli mer snabbfotade med bibehållen kvalité har vi exempelvis tagit fram typhus för vissa kunder, säger hon. Många av säkerhetsfastigheterna som man projekterar för nybyggnation kräver mycket betong och stål. Det är byggmaterial som har stor klimatpåverkan men hållbarhetsperspektivet är en central fråga i Specialfastigheters framtidsperspektiv. – De största utsläppen från vår verksamhet kommer från när vi bygger nytt. Där behöver vi säkerställa att vi optimerar konstruktionerna och använder material som har så liten klimatpåverkan som möjligt. Men också titta på vilka produkter vi kan gå över till att använda och andra material än betong. Det är en ständig fråga som vi arbetar med. Det är bara några månader sedan hon tillträdde sin tjänst som vd på Specialfastigheter. Sedan hon började på Skanska 1997 som konstruktör har hon hunnit testa på många olika delar av bygg- och fastighetsbranschen. Har du någon gång ångrat att du satsade på byggbranschen? – Nej, min resa till den här tjänsten som vd på fastighetsbolaget Specialfastigheter har varit väldigt intressant. Jag har projekterat hus i detalj, jag har varit med på entreprenadsidan som bygger husen för att sedan gå över till bostadsutveckling till att vara vice vd på Skanska med ansvar för utveckling av både bostäder och kommersiella fastigheter. Och nu är jag här på ett bolag som äger, förvaltar och utvecklar fastigheter. Det är en ganska bred resa som jag fått vara med om att göra. Det är jag väldigt tacksam för, säger Alexandra Laurén. Q


17

februari 2024 • Nummer 3

KRÖNIKA

Den stora gröna satsningen 1 miljon sekunder är 0,03 år, 1 miljard sekunder är 31 år. Den relationen är inte alltid lätt att ta in. Än svårare blir det, givet ovanstående relation att ta in det faktum att det i Sverige och närmare bestämt norra Sverige ska investeras närmare 1 000 miljarder de kommande 20 åren. Volymer så stora att det knappt går att processa. Svindlande, skräckinjagande och förtrollande på en och samma gång.

D E T F I N N S ÄV E N något vackert i narrativet, att Sveriges framtida stora tillväxt inte kretsar kring storstadsregionerna, utan i Norrland det kanske svenskaste landskapet vi har. Vi storstadsbor får lov att förlika oss med faktumet att inte längre spela huvudrollen i filmen om Sveriges framtid. Som sagt, det är något vackert i det. För att inte tala om vilken fantastisk marknadsföring en sådan satsning är för vårt fina

land, vilken attraktionskraft av kompetens och nya möjligheter som uppstår i kölvattnet av de där 1000 miljarderna. M E N SA M T I D I GT U N D R A R jag, kan det vara så

att de här projekten är SÅ omfattande och så komplexa, att det i rådande världsläge inte går att genomföra dem alldeles oavsett hur många miljarder som rests i riskkapital? Hur ska strömförsörjningen gå till? Vart skall all arbetskraft komma ifrån? Finns det råvaror i tillräckligt stor utsträckning? Samhällsbyggnad behöver den stora gröna industri-vågen i Norrland, Sverige behöver den. Frågan är om den är möjlig. Som den gode Hans sa, två tankar i huvudet samtidigt.

FOTO: RAMIRENT

D E N H E LT I G E N O M fantastiske Hans Rosling, som tyvärr lämnade oss för tidigt, sa ofta och skrev i sina böcker att gällande statistik måste du våga ha två ibland motsägande tankar i huvudet samtidigt. Antalet polisingripanden, skottlossningar etc. kan öka samtidigt som världen ändå är en till helheten sett bättre plats. När jag likt många andra stänger yrkesböckerna för 2023, tittar jag tillbaka på ett år präglat av oroligheter, inbromsning och avveckling. Likadant ser prognoserna ut för

2024 och, ja vem vet hur långt tid framåt. Men då tänker jag på den gode Hans, två tankar samtidigt. Kan vi vara i en samhällsbyggnads depression och högkonjunktur samtidigt? Blir endast en liten beståndsdel av alla de planerade projekten i Norrland verklighet, kommer samhällsbyggnad och även samhället i stort få ett massivt lyft. För med satsningar av den storleken krävs även att samhällsfunktioner accelereras. Skolor, boende, sjukhus etc.

JIMMY DAHSTRÖM, CHEF PÅ DEN TEMPORÄRA FABRIKEN, RAMIRENT

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN NORDBYGG

officiell mediapartner

Investeringspotential lockar internationella aktörer till Nordbygg Som norra Europas största mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen attraherar Nordbygg publik från många länder. Med hjälp av ett internationellt program och Stockholm Business Regions rapport som visar att 115 miljarder euro behöver investeras i byggande till 2040 i området, väntas nu ännu fler långväga besökare. Stockholm Business Region intar en framskjuten position på Nordbygg genom att ansvara för mötesplatsens internationella program. Till grund för engagemanget ligger en rykande färsk rapport från Stockholm Business Region (SBR) som heter ”Planned Construction and Infrastructure Projects in the Stockholm Region”. Den visar kommande bygginvesteringar i huvudstadsområdet på 115 miljarder euro fram till 2040. INVESTERINGSBEHOV

Huvudstadsregionen kommer därmed att behöva locka till sig fler internatio-

nella aktörer. Investeringarna framöver ökar i absoluta tal sedan senaste rapporttillfället 2019, men innebär någon minskning när inflation, ränteläget och ökade byggkostnader tas i beaktande. Trots det så kommer det krävas ett stort tillskott av arbetskraft de närmsta åren. – De planerade investeringarna i bostadsbyggandet ligger ändå på hela 59 miljarder euro, infrastrukturinvesteringarna till 2040 planeras landa på 18 miljarder euro. Så oavsett kommer vi behöva internationell kraft för att hålla takten uppe. Bara själva Stockholms stad kommer behöva 30– 40 000

byggarbetare, säger Konrad Szczesny, projektledare på Stockholm Business Region.

programmet skapats för internationella aktörer så tror jag även att svenska besökare kommer ha glädje av att få höra hur dessa satsningar påverkar affärsmöjligheterna i regionen och få information om några av de stora projekt som planeras, berättar Lina Hann, projektledare för Nordbygg. I Stockholm stads monter precis vid Nordbygg Live-scenen finns möjligheter för alla intresserade att samtala med Stockholm Business Region.

DET INTERNATIONELLA PROGRAMMET

Genom att visa upp framgångsrika exempel och dela kunskap om den svenska marknaden, hoppas SBR att inspirera och underlätta för internationella företag att etablera sig och Nordbygg är en av de kanaler som man valt att göra det i. Det särskilda programmet arrangeras på engelska och är öppet för alla besökare tisdag kl. 13– 15 på Nordbygg Live-scenen. Bland talarna på det internationella programmet återfinns Staffan Ingvarsson, som nyligen blev vd på Stockholmsmässan och innan dess var vd Stockholms Business Region, samt internationella gäster som Jan Styliński, VD för Polish Association of Construction Industry Employers. Besökare kan vänta sig att höra om hur internationella aktörer kan bidra till byggandet och hur takten kan accelereras givet det tuffa ekonomiska läget för byggbranschen. Dessutom kommer

För mer information om allt spännande som händer på Nordbygg, besök nordbygg.se Konrad Szczesny från Stockholm Business Region projektleder det internationella programmet på Nordbygg.

regelverk och svensk affärskultur att diskuteras, tillika satsningar inom prefab och Roger Tofft från Proptech Sweden kommer tala om contech. – Det finns inte så många tillfällen för den svenska bygg- och fastighetsbranschen att möta en internationell publik på hemmaplan. Även om

Nordbygg arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö den 23-26 april. För biljetter och mer information, besök www.nordbygg.se


18 BYGGPROJEKT

Nummer 3 • februari 2024

Byggnaderna som nu byggs intill Biltema och Blomsterlandet hör till de första som byggs i Framtidens Backaplan.

FOTO: HENRIK EKBERG

Olika kravbilder flätas samman vid nya Backaplan Vid Backaplan bygger Skanska nu två fastigheter bestående av bostäder, kommersiella lokaler och parkeringshus som innebär starten på det som kallas Framtidens Backaplan. Men kravbilderna av husen varierar – det gör projektet komplicerat. – Det är många olika byggsystem som ska flätas samman, säger Rebecka Holmberg, produktionschef på Skanska.

Framtidens Backaplan börjar ta form. Vid Leråkersmotet, strax bredvid Biltema och Blomsterlandet, reser sig nu skalet till två byggnader som kommer att förändra både utseende och beteendemönster för handelsområdet på Hisingen. I dag präglas området av ett centralt beläget - och enormt stort - parkeringsfält med butiker och köpcentrum utkastade runt om på ganska behöriga avstånd. Men visionen för Framtidens Backaplan, som beräknas stå helt klart kring 2040, är en blandstadsbebyggelse med butiker och verksamheter i bottenplan och bostäder ovanför. Precis så kommer också de båda aktuella husen att byggas. Hus 1 får totalt åtta våningsplan med kommersiella lokaler i de båda första och hyreslägenheter på resterande plan. Hus 3 får totalt sju våningsplan med tre P-garageplan och hyreslägenheter ovanför. V I D D E N F Ö R STA etappen bygger Skanska åt Skandia Fastigheter, som tillsammans med Riksbyggen, Balder och KF Fastigheter står bakom utvecklingen av Backaplan. I maj förra året togs ett gemensamt första spadtag. Sen dess har det hänt en hel

del, de båda huskropparna är på väg upp parallellt, men startsträckan var lång, enligt Rebecka Holmberg.

Cirka 70 000 ton förorenad massa fick vi frakta bort – Vi fick sanera hela området. Det har varit industrier här tidigare och även bilverkstad så det var mycket förorenat här, vilket krävde en miljöschakt på hela området. Cirka 70 000 ton förorenad massa fick vi frakta bort och detta ersatte vi av Hasopor, alltså återvunnet glas, så kallat skumglas, som är mer miljövänligt än vanlig cellplast vid lättfyllning, berättar produktionschefen på Skanska. DÄ R E F T E R

HAR

KO H E S I O N S PÅ L A R

slagits ner i Göteborgsleran och för att hålla nere klimatpåverkan och minska användandet av stål och betong består pålarnas nedre delar av trä. Hus 1, som alltså ska fyllas med lägenheter och kommersiella lokaler, har betongplatta som grund och parkeringshuset (Hus 3) har en grund av pålplintar och markuppbyggnad av asfalt. – Till plattan, pålplintarna och all övrig betong som vi gjuter här på plats använder vi Skanskas gröna betong, påpekar Rebecka Holmberg. Själva stommarna i de båda husen byggs på olika sätt. De två första kommersiella våningsplanen i Hus 1 får HDF-stomme. Detta hus består i sin tur av fyra huskroppar med innergård som byggs på de båda första kommersiella våningsplanen. Tre av dessa huskroppar får stommar

Flera olika byggsystem flätas samman i Skanskas projekt vid Backaplan. av massiv betong medan den fjärde byggs med HDF-stomme. – Vi bygger inte hela vägen runt, utan tar en huskropp i taget för att bygga så effektivt som möjligt och för att så snabbt som möjligt komma upp till toppen och få tätt hus så att det invändiga arbetet kan påbörjas. Annars måste man vänta med allt invändigt tills hela huset är tätt, det skulle innebära en längre byggtid. De tre första våningsplanen i Hus

3 får också HDF-stommar medan lägenheterna ovanför byggs med filigranbjälklag, alltså en tunn betongplatta som armeras upp på plats till ett komplett bjälklag. Väggarna i det första bostadsplanet byggs med skalväggar och våningsplanen ovanför blir massiva gråväggar. Både Hus 1 och Hus 3 får utfackningsväggar, enligt produktionschefen. – Hus 1 blir tät ganska snabbt så där väljer vi en prefabricerad utfackningsvägg som lyfts in efter att

FOTO: HENRIK EKBERG

stommen gått upp. För Hus 3 blir processen längre då utfackningsväggen går upp ihop med stommen. Så det blir alltså olika lösningar på husen. Under projekteringen har vi försökt arbeta bort mycket stål och ersätta med trä där det är möjligt. Det har också varit ett önskemål från fastighetsägaren. Det är just de här olika byggsystemen som ska flätas ihop som är den stora utmaningen i projektet, enligt Rebecka Holmberg.


BYGGPROJEKT 19

februari 2024 • Nummer 3

Rebecka Holmberg är produktionschef för Hus 3 och Robin Jacobson är övergripande produktionschef samt produktionschef för Hus 1.

Precis bredvid går en vältrafikerad led, vilket också måste tas hänsyn till. – Allting möts någonstans, därför är det en utmaning att få till dessa möten på bästa sätt. Sen påverkar också de olika verksamheterna husen. Det blir bostäder, kommersiella lokaler och P-hus samtidigt som det går en stor trafikled här utanför. Det är olika kravbilder och säkerhetsklasser som möts. B Å DA H U S E N FÅ R tegelfasad och till Hus 1 kommer återbrukat tegel att användas. Totalt blir det 423 hyreslägenheter som byggs i denna första etapp av nya Backaplan. I dag är cirka 15 tjänstemän på plats i byggbodarna som står uppradade vid byggarbetsplatsen längs vägen som framöver även kommer att trafikeras av spårvagnar. Skanska har omkring 25 egna byggnadsarbetare på plats och cirka 40 underentreprenörer. – Vi har mycket eget folk och det är en styrka, säger Rebecka Holmberg som påpekar att man i pro-

jektet har ett nära samarbete med fastighetsägaren som också finns på plats vid projektet. Det är skönt med en beställare som är närvarande, även om det kan vara små saker man undrar så underlättar det om de är på plats. De två första kommersiella våningsplanen i Hus 3 kommer att rymma den nya Coopbutiken, Elgiganten och Dollarstore. Med flytten av Coop-butiken från den enorma parkeringsplatsen till Leråkersmotet flyttas också det som varit något av Backaplans epicentrum. Det mesta har under många, många år kretsat kring Coop-butiken och innan dess föregångarna EPA och B&W. I samband med att den första etappen av Framtidens Backaplan står klar 2025 så flyttar även Coop och därmed tas det första steget för Backaplans nya huvudstråk. HENRIK EKBERG

FOTO: HENRIK EKBERG

FOTO: HENRIK EKBERG

Robin Jacobson är övergripande produktionschef för Skanska-projektet.

Coophuset som syns till höger i bild har länge fungerat som navet i Backaplan. Nu flyttas Coop-butiken och hela området får stadsbebyggelse med bostäder ovanför och butiker och verksamheter i bottenplan. På bilden syns även Karlatornet på Lindholmen. FOTO: HENRIK EKBERG


20 NYHETER

Nummer 3 • februari 2024

Besqab får utmärkelsen Sveriges nöjdaste kunder i branschmätningen för 2023. Dessutom får Besqabs projekt Verkstaden i Nacka strand utmärkelsen Sveriges Bästa projekt och FOTO: ANNA SJÖSTRÖM Magasinet i Nacka Strand blir Topp10 i branschen.

De har Sveriges nöjdaste kunder – igen Prognoscentret presenterar 2023 års NKI-mätning och det står klart att Besqab tar hem utmärkelsen Sveriges nöjdaste kunder för tredje året i rad. Dessutom utses deras projekt Nacka Strand Verkstaden till årets bästa projekt. Smålandsvillan vinner i kategorin för styckebyggda småhus.

Prognoscentrets NKI-mätning för 2023 visar att det totala branschindexet landar på 72, vilket är en nedgång med två enheter jämfört med 2022. Rekordåren 2020 och 2021, då värdet var pandemiboostat, låg det på 76. – Den negativa utvecklingen har tyvärr fortsatt under 2023 men samtidigt ska sägas att bostadsköparna trots detta är klart nöjda med sin bostadsutvecklare. I år ser vi att prisvärdhet har försämrats vilket inte är förvånande med tanke på lägre bostadspriser men det ska också sägas att även pålitligheten och bostadskvaliteten backar något. Sammantaget ger detta en inte lika hög kundnöjdhet som de senaste åren, säger Ellinor Lindström, vd på Prognoscentret. klassen för projektbyggda bostäder med ett NKI-värde på 81. Det är tredje året i rad som Besqab står högst upp på prispallen. Besqabs höga kundnöjdhet ligger kvar oförändrad från året innan. – Att få ta emot utmärkelsen Sveriges nöjdaste kunder gör oss enormt glada och stolta! Med den utmanande marknad som vi haft under hela 2023 så är det extra viktigt att ha fantastiska och engagerade medarbetare. Detta ser vi resultatet av idag, inte minst i Nacka strand, säger Carola Lavén, vd på Besqab. – Att våra kunder uppskattar det vi gör är det finaste kvitto vi kan få. Det ger oss energi att jobba vidare och bli ännu bättre. Så ett varmt och innerligt tack till alla våra kunder!

B E S QA B V I N N E R I

Derome kammade hem en andraplats i kategorin Nöjdast kunder Projektbyggda bostäder. I kategorin Bästa projekt finns två Deromeprojekt bland topp tio. Från vänster till höger: Anna Helmersson, kundansvarig, Karl Bengtsson, projektledare, Lisa Nord Svahn, marknadschef och Örjan Jonsson, affärschef.​​

Malin Odéen,NKI-ansvarig produktchef på Smålandsvillan, och Jimmy Bäckstrand, operativ chef Myresjöhus och Smålandsvillan, tar emot priset.​​

Eksjöhus får ett NKI på 73 och hamnar på andra plats i kategorin styckebyggda småhus. Mats Blomberg, säljare i Stockholm Syd på Eksjöhus, tog emot priset.

säger Anna Slåtteby, chef för Försäljning och Kunderbjudande.

Smålandsvillans kunder har varit nöjdare än genomsnittet i branschen i flera års tid. Det är, enligt Jimmy Bäckstrand, resultatet av ett målmedvetet arbete där allt i från säljare och arkitekter till projektledare och kund- och entreprenadsupport jobbar tillsammans för att köparen ska vara i fokus.

skala. Resultatet omräknas till ett index mellan 0 och 100. Värden mellan 65 och 75 innebär medelgod kundnöjdhet.

PÅ A N D R A P L AT S finns Derome med

ett NKI-värde på 79 och bronsplatsen på prispallen kniper JM med ett NKI-värde på 78. – Vi är väldigt stolta och glada över den här laginsatsen där alla som varit involverade i våra projekt från start till mål har bidragit. Vi vill också lyfta våra samarbetspartners som är väldigt viktiga för oss. Utmärkelsen är ett kvitto på det engagemang vi alla lägger ner i våra projekt. Vi är på rätt väg och det här motiverar oss starkt till att fortsätta att jobba med förbättringar för ökad kundnöjdhet, förklarar Lisa Nord Svahn, marknadschef på Derome Bostad. Besqab står också bakom det bostadsprojekt som under 2023 uppnått den högst kundnöjdheten.

Projektet heter Nacka Strand Verkstaden och kunderna är så nöjda att NKI-värdet landar på höga 88. Småhusleverantören Smålandsvillan vinner kategorin för styckebyggda småhus med ett NKI-värde på 76. – Efter att ha varit på topp tre förra året känns det helt fantastiskt att vi nu är nummer ett. Att brinna för att få kunden att känna förväntan och glädje över att få flytta in i sitt drömboende och samtidigt vara lyhörd och åtgärda uppkomna fel snabbt är en ledstjärna för mig och mina kollegor – något som jag är övertygad är en av flera viktiga komponenter som kunderna uppskattar, säger Jimmy Bäckstrand, operativ chef Myresjöhus och Smålandsvillan. Ett NKI-värde mellan 65 och 75 innebär medelgod kundnöjdhet och Smålandsvillan avslutade 2023 med ett Nöjd Kund-Index på 76. Men

A N D R A P L AT S E N I N TAS I år av Eksjö-

hus på NKI 73. Tredjeplatsen delas mellan Bra Hus och Svenska Husgruppen, båda med ett NKI-värde på 72. Prognoscentrets NKI-undersökning har genomförts i samarbete med branschens aktörer och bygger på cirka 12 000 svar från köpare av nyproducerade bostäder och småhus under 2023. Undersökningen omfattar cirka 65 företag. NKI är en sammanvägning av tre frågor som besvaras på en tio-gradig

ANNA SJÖSTRÖM

Alla vinnare 2023: Nöjdast kunder – Bostadsutvecklare (NKI-värde inom parentes) 1. Besqab (81) 2. Derome (79) 3. JM (78) Q Nöjdast kunder – Småhusleverantörer 1. Smålandsvillan (76) 2. Eksjöhus (73) 3. Bra Hus (72) 3. Svenska Husgruppen (72) Q Bästa bostadsprojekt Besqabs Nacka Strand Verkstaden (88) Q


SÅ SER CHEFERNA PÅ BYGGKRISEN Byggkrisen berör oss alla – men på vilket sätt? Och i vilket skede av krisen befinner vi oss? I december 2023 lät vi branschens chefer svara på det. Resultatet kan du se i vår nya och snabblästa rapport, framtagen för att stärka dig som chef och ledare i vardagen.

Vår undersökning, som besvarades av 3 300 medlemmar, visar att byggkrisen ännu inte verkar ha nått sin botten. Ingen vändning anses heller vara trolig under 2024. Tvärtom riskerar krisen att drabba även de delar av samhällsbyggnadssektorn som hittills varit förskonade.

Läs rapporten på byggcheferna.se

MÖT BYGGCHEFERNA PÅ CONSTRUCTION SUMMIT Som medlem får du 40 % rabatt på biljetten!

Använd koden BC40 i kassan.

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se


22

Nummer 3 • februari 2024

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Tapwell lanserar ny diskho i brons Svenska Tapwell som utvecklar blandare och tillbehör till kök och badrum har lanserat en ny diskho. Tillskottet heter Bronze och det finns matchande kranar i sortimentet. Diskhoarna är tillverkade av högkvalitativa och hållbara material, vilket garanterar långvarig användning. Finns både som enkel och dubbel ho i åtta olika modeller. Q Bronze finns i utföranden som passar skåp som är 40, 60 eller 80 cm. Q För infällnad, planmontage samt undermontage. Komplett med korgventil, vattenlås och överfyllnadsskydd. Q Djup: 18 cm. www.tapwell.se Q

Hilti lanserar ny betongslip Hilti lanserar nu DGH 130-22, det är den senaste innovationen inom batteridriven slipning. Verktyget har förbättrad ergonomi och en borstlös motor som ger ökad livslängd. Med betongslipen går det båda att slipa, ytbehandla och efterbearbeta. Q Kraftfull prestanda och bättre vridmoment. Q Förbättrad ergonomi som minskar belastningen på armar och händer. Q Kompatibel med dammsugaren VC 4X-22 för en dammfri arbetsplats. www.hilti.com Q

14 nya kulörer Alcro Färg presenterar nu ett nytt kulörsamarbete med entreprenören, influencern och designern Marie Olsson Nylander. Kulörerna är döpta efter en stad, ett land eller en annan plats som ger rum för fantasin. Färgerna går från intensiv vinröd, olika toner av beige och rosa till en mjuk svart och dimmiga blåtoner. Palettens filosofi är att det ska vara något som fångar ens blick, får betraktaren att stanna upp och tänka två gånger. Alla kulörer är designade för att komplettera varandra. Q På bilden: Taket är målat i den mjukt svarta kulören Coffee in China. www.alcro.se/inspiration/kulor/ alcro-x-marie-olsson-nylander.se Q

Längre drifttid Transit Connect – nu med laddhybridkraft Ford Pro har nu presenterat den helt nya kompakta skåpbilen Transit Connect, som kompletterar utbudet av uppdaterade och elektrifierade Transit-transportbilar i Europa. En rad avancerade och effektiva drivlinor inkluderar nu även laddhybrid, vilken erbjuder företag en elektrisk räckvidd på upp till 110 kilometer, samt möjlighet till snabbladdning via både växelström (AC) och likström (DC). Q Skåpbilens nya lastutrymmesdesign ger en ökad lastvolym på 3,1 m3eller 3,7 m3beroende på val av hjulbas. Maximal nyttolast är 820 kg, och den konkurrenskraftiga dragkapaciteten på 1 500 kg gör det möjligt för kunder att bogsera ett brett utbud av utrustning för att kunna bedriva sin verksamhet. Q Ytterligare premiumfunktioner inkluderar ett nytt intelligent fyrhjulsdriftsalternativ, en uppkopplad digital cockpit och Transit Connects bredaste utbud av avancerade förarassistanssystem någonsin. www.ford.se Q

Bosch Professional har lanserat världens första batteri med tabless-teknik för sladdlösa elverktyg. Nya ProCore18V+ med kapacitet om 8,0 Ah ökar drifttiden för Boschs verktyg, vilket ger en effektivitetsökning i arbetsflödet. Trots att batteriet har samma energikapacitet, mått och vikt erbjuder det upp till 71 procent längre drifttid än ProCore18V med 8,0 Ah vid krävande tillämpningar. Detta möjliggörs av den mer effektiva designen. Q Batteriet utrustat med Bosch Professionals etablerade CoolPack-teknik, som hindrar batteriet från att överhetta samt ger längre drifttid, snabbare laddning och längre livslängd. Q Batteriet ProCORE18V+ 8.0 Ah är tillgänglig från våren 2024 och Bosch Professional kommer även att utöka systemet med fler kapaciteter. www.bosch.se Q

Granitkeramik i ny färg Bricmates serie Runö är en granitkeramik med kalkstensutseende och matt yta. Plattorna är naturtrogna med fossilliknande detaljer och har varierande tonskillnader. Materialet granitkeramik tål slitage och passar därför på de flesta ytor i både offentliga rum och privata hem. Runö finns sedan tidigare i två olika nyanser och lanseras nu i Dark grey, inspirerad av Kinnekulle-kalksten. Q I serien finns plattor för golv och vägg, inomhus och utomhus samt som bänkskivor som måttanpassas efter behov. Q Tjocklek: 12 mm, anpassad för bänkskiva. Q Tjocklek: 9 mm, anpassad för golv och vägg. Q Finns tillgänglig i flera storlekar. www.bricmate.se Q

Klipper med hjälp av solcellsladdare Husqvarna lanserar sin första solcellsladdare som passar alla varumärkets befintliga Automower robotgräsklippare. Det öppnar nya möjligheter för installationer där det inte finns tillgång till elnätet. Perfekt för områden som elnätet inte kan nå på grund av vägar, vatten eller långa avstånd till tillgängliga uttag. Q Husqvarnas solcellsladdare klarar 24-timmars körtid, även under längre perioder av minskat solljus. Q Med sin intuitiva plug and play-funktion installeras den enkelt ihop med alla Husqvarna Automower, vilket eliminerar behovet av tillgång till elnätet och gör installationen enkel att genomföra. Q Flexibla installationsmöjligheter. Q Husqvarna solcellsladdare börjar säljas under andra kvartalet 2024. www.husqvarna.se Q

Ny lösning för organiserad förvaring Elfas senaste koncept Garage+ är ett robust och praktiskt förvaringssystem. I serien finns hyllor, backar och verktygstavlor med olika dimensioner. Dessutom finns smarta tillbehör som krokar för olika ändamål – allt för att underlätta och optimera organiseringen av förvaringsytan. Q Garage+ har genomgått noggranna tester för att säkerställa kvaliteten. Alla komponenter är tillverkade av extra starkt och hållbart stålmaterial, vilket garanterar att de kan hantera tunga laster med lätthet. Systemet har också säkra och låsbara skåp för förvaring av kemikalier eller värdefulla verktyg. www.elfa.se Q


24 STATISTIK

Nummer 3 • februari 2024

Nyligen upphandlade projekt Byggentreprenör

Konkurser i byggbranschen

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Christer Bjelkert

Kungsmontage Projektutveckling AB

Folkets hus

Folkets Hus, ombyggnad av kongresshall, hotell ca 250 rum, Dansenshus mm i Stockholm Norrmalm.

Stockholms stad

0,5-1 mdkr

Håkan Hansson Sebastian Jörnklev Erik Saltin

Nimab Entreprenad AB

Gymnasieskola och kommunhus

Nybyggnad av gymnasieskola och kommunhus samt rivning i Lomma

Lomma kommun

Ej officiell

Johan Lundin

Billström Riemer Andersson Bygg AB

Masthugget Väst G2

Nybyggnad av parkeringshus mm i Göteborg, E2

Göteborgs stad

350-400 mkr

Daniel Bengtsson Öhrstig

Skanska Sverige AB

Erikslundskolan

Ny- och ombyggnad av skola och idrottshall i Borås

Borås stad

350 mkr

Pontus Flatum

TORU Byggmontage AB

Åkeredsskolan

Nybyggnad av skola i Göteborg

Göteborgs stad

250 mkr

Kim Berg

COBAB Sverige AB

Kv Ånn 7

Nybyggnad av vård- och omsorgsboende samt seniorbostäder i Årsta, Stockholm

Stockholms stad

200-250 mkr

Christoffer Sundin Jesper Johansson

Bygg Dialog AB

Kv Humlan, Humlevägen 7282 och 104-120, huvuddel 1

ROT-renovering av vård- och omsorgsboende i Sylte, Trollhättan stad

Trollhättans stad

Ej officiell

Joakim Otternäs

Peab Sverige AB

Tamarinden

Nybyggnad av bostäder i Örebro

Örebro kommun

150-200 mkr

Patrik Schönemann

Bergman & Höök Byggnads AB

Högsbo

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Göteborgs stad

150-200 mkr

Karl Simonsson

Peab Sverige AB

Om- och tillbyggnad av gymnasium i Arvika

Arvika kommun

160 mkr

Andreas Nilsson

Nåiden Bygg AB

Hajen

Rivning och nybyggnad av industrihus i Luleå

Luleå kommun

140-160 mkr

Peder Dahlberg

NCC Sverige AB

Schenker

Nybyggnad av logistikbyggnad i Skellefteå

Skellefteå kommun

130 mkr

Christoffer Sundin

Bygg Dialog AB

Kv Humlan, Humlevägen 2-222, huvuddel 3, 4, 5 och 6

ROT-renovering av vård- och omsorgsboende i Sylte, Trollhättan stad

Trollhättans stad

Ej officiell

Tim Kinnerus

Sydostbygg Partner AB

Älghultsskolan

Nybyggnad av skola i Åseda

Uppvidinge kommun

105 mkr

Daniel Bengtsson Öhrstig Jon Tjärnström Anton Wihlstrand

Skanska Sverige AB

Jonslunds skola

Nybyggnad av skola i Jonslund, Essunga

Essunga kommun

100-106 mkr

Mattias Bengtsson

Mjöbäcks Entreprenad AB

Gamla Köpstad

Nybyggnad av radhus i Varberg

Varbergs kommun

50-75 mkr

Kurt Nyström

Contractor Bygg i Skellefteå AB

Förskola Boliden

Nybyggnad av förskola i Boliden

Skellefteå kommun

60 mkr

Christopher Arping

Svea Byggteknik AB

Rydboholm

Nybyggnad av idrottshall i Österåker

Österåkers kommun

50-70 mkr

Tomi Khoshdel

Hedin Construction AB

Hedin bil

Nybyggnad av bilhall i Esklistuna

Eskilstuna kommun

50-70 mkr

Andreas Berggren

Omexom

Nybyggnad av transformatorstation i Haparanda

Haparanda stad

Ej officiell

Stefan Ronéus

GBJ Bostadsutveckling AB

Nybyggnad av trygghetsboende i Torsås

Torsås kommun

40-60 mkr

Robin Svensson

RO-Gruppen Stockholm AB

Håknäs

Nybyggnad av restaurang i Järna

Södertälje kommun

40-60 mkr

Micael Neldemo

Micael Neldemo Byggare AB

Må

Nybyggnad av flerbostadshus i Kungsbacka

Kungsbacka kommun

40-50 mkr

Björn Sonesson

Flodén Byggnads AB

Tingberget, etapp 2

Ombyggnad av flerbostadshus i Kungsbacka

Kungsbacka kommun

40-45 mkr

Anders Blomqvist Hasse Görjevik

Nordiska Byggkoncept AB

Lugnet

Ombyggnad av gruppbostad i Västerås

Västerås stad

40 mkr

Ludvig Egeryd

Egeryds Hyresfastigheter AB

Nikolai

Nybyggnad av flerbostadshus i Örebro

Örebro kommun

Ej officiell

Jonas Mjöberg

Mjöberg Bygg AB

Utmeland

Nybyggnad av flerbostadshus i Mora

Mora kommun

35-40 mkr

Per-Axel Brånfelt

NOVAB AB

Töreboda Förskola

Nybyggnad av förskola i Östra Börstorp, Töreboda

Töreboda kommun

35-40 mkr

Andreas Widegren

CoForma Group AB

Nol

Nybyggnad av bostäder i Nol, Kungsbacka

Kungsbacka kommun

35-40 mkr

Joakim Svahn

Boman & Svahn Bygg & Entreprenad AB

Hagaro ridskola

Nybyggnad av ridanläggning i Kumla

Kumla kommun

35 mkr

Joacim Bolin

BWN Bygg AB

Fågelstigen etapp 2

Nybyggnad av parhus i Nacka etapp 2

Nacka kommun

30-40 mkr

Jakob Geidenmark

Skanska Sverige AB

Ögonoperation SkaS

Ombyggnad av lokaler på Skaraborgs sjukhus i Skövde

Skövde kommun

35 mkr

Anders Jacobsson

Bista Mekan AB

Hagalund

Nybyggnad av industrihus mm i Enköping

Enköpings kommun

30-40 mkr

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

FÖRETAG

KOMMUN

Stockholms län Fam. Olsen Entreprenad AB Verka Entreprenad AB Skandinavisk Bygg O Inred AB Takunderhåll i Stockholm AB Midera Bygg AB Scano Construction AB Bofin AB Takplus Bygg AB Bygg & Totalinstallatör Danderyd AB Färgsatt i Järna AB Svensk Villa Radhus Service AB VNP Bygg AB Botkyrka Bergtransport AB NSA Entreprenad AB Täby Gräventreprenad AB Kavaltex Bygg AB Atilla&Enis Entreprenad AB Otobyggsweden AB Solsken AB Uppsala län Klimpex Gruppen AB AB KLMG Holding Byggkompaniet i Uppsala AB Eriksson Rotonen Hem & Trädgård AB

Stockholm Nacka Strand Tullinge Stockholm Norsborg Skärholmen Stockholm Sollentuna Danderyd Stockholm Täby Åkersberga Tullinge Norsborg Täby Norsborg Huddinge Södertälje Stockholm

Emilia Bygg AB Södermanlands län Nyköpings bygg och badrum AB Östergötlands län Glasväggar i Sverige AB Albinskrafter Bygg AB Lorentzon Entreprenad AB Jönköpings län Borgen i Eksjö AB S H Eriksson Entreprenad AB NRG Bygg i Jönköping AB Kronobergs län Mark & Entreprenad i Växjö AB Lindgrens Måleri AB Kalmar län Kvillsfors Bygg AB Holmbergs Bygg & Montage AB Solaron Energy AB Blekinge län Sölvesborgs Kakelservice AB Skåne län Luntab Bygg & Anläggning AB Diatech AB Österlen Inneklimat AB Madsens Måleri AB Håkanssons Renovering AB UBS Bygg AB Arkitektur & Inredning i Limhamn AB Hallands län Bygg & uthyrning MH AB Västra Götalands län Explica Entreprenad AB Helifax svenska AB Alexander Martinsson Teknik AB Entreprenad Ideal Garanti AB Värmlands län Wärmlands Mark och Entreprenad AB Örebro län Pmb Entreprenad i Hällefors AB Protorp Fastighetsutveckling AB Västmanlands län Sala Gräv & Schakt AB Aros Arbetskraft AB Dalarnas län Mitt Dala Bygg AB Gävleborgs län Solcellstjänster i Sverige AB Jämtlands län Bräcke Fastigheter AB Hammarstugans Bygg och Montage AB Västerbottens län Mr Cool Kyl & VVS AB Norrbottens län 2TM Construction AB

Uppsala

Uppsala Uppsala Uppsala Alunda

Nyköping Linköping Norrköping Linköping Eksjö Hok Jönköping Växjö Växjö Järnforsen Södra Vi Kalmar Sölvesborg Malmö Löddeköpinge Höllviken Helsingborg Veberöd Ängelholm Malmö Vallberga Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Arvika Hällefors Karlskoga Västerfärnebo Hallstahammar Borlänge Gävle Bräcke Sveg

Jörn Kiruna

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.


MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna? Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna


26 NAMN OCH NYTT

Nummer 3 • februari 2024

Han ska leda ”Häggströms 2.0” Fredrik Nelson har tagit över vd-posten för Häggströms i Ängelholm. Han kliver in i rollen samtidigt som företaget påbörjar en förändringsresa.

I mitten av januari meddelade Häggströms att de två grundarna Fredrik Häggström och Paula Häggström, som har varit företagets drivkraft sedan starten, kommer att fortsätta som ägare men kliver nu åt sidan från den dagliga, operativa verksamheten. – Att få se Häggströms Byggs tillväxt och utveckling har varit en fantastisk resa. ”Med ’Häggströms 2.0’ ser jag fram emot att se företaget fortsätta växa, med en förnyad energi och ambition, samtidigt som vi håller fast vid de kärnvärden som har varit vårt fundament sedan starten, sa Fredrik Häggström då. Nu är det också klart att Fredrik Nelson blir ny vd. Han tillträdde den 1 februari. Han kommer senast från rollen som affärschef hos Henrik

Biljana Pehrsson ny vd för Jernhusen

Styrelsen för Jernhusen har utsett Biljana Pehrsson till ny vd för bolaget. Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet Biljana från fastighets- och Pehrsson finansbranschen. Hon lämnar rollen som vd för bostadsutvecklaren Nordr Sverige, och har tidigare varit vd för Kungsleden och Centrumutveckling och bland annat styrelseledamot i Einar Mattsson och East Capital Baltic Property Fund. Hon har även varit styrelseledamot i det statligt ägda fastighetsbolaget Vasallen. Nuvarande styrelseuppdrag inbegriper Swedbank och Kungliga Dramatiska Teatern. Hon tillträder sin tjänst senast i mitten av augusti, och efterträder Kerstin Gillsbro som efter 13 år på vd-posten lämnar sitt uppdrag under våren 2024. Q

Han är ny vd på Plåt & Ventföretagen

Styrelsen för Plåt & Ventföretagen har utsett Anders Hvarfner till ny vd och förbundsdirektör. Han har en lång och gedigen erfarenhet Anders från olika branscher Hvarfner och han har tidigare haft vd-uppdrag inom såväl utbildnings- som företagshälsovårdsbranschen, och kommer närmast från utbildnings- och bemanningsbolaget Lernia. Anders Hvarfner kommer att vara baserad på Plåt & Ventföretagens huvudkontor i Stockholm och han tillträder sin tjänst den 4 mars 2024. Q

Ny miljöchef på Heidelberg Materials Cement Sverige

Jon Rytterbro har tillträtt som ny miljöchef på Heidelberg Materials Cement Sverige i Slite. I rollen leder och utvecklar han miljöarbetet Jon för cementverksamRytterbro heten på fabriken med ett samordningsuppdrag inom miljö för Cement Sverige. Han kommer närmast från Science park Gotland där han som projektutvecklare stöttade företag och organisationer att aktivt få i gång Q

kvalitet men i större format. Häggströms vill bli valda för kvalitet och service med långsiktighet i samarbetena. Hur skulle du beskriva Häggströms bygg? – Med orden tillförlitlighet, innovation, kvalitet och samhörighet. Q

Hur kommer det att märkas att du blir vd för Häggströms? – Företaget kommer växa fram på en stabil grund med den erfarenhet jag har och kommer inneha allt ett större bolag använder, för att sedan göda bolaget med projekt i rätt takt för att kunna tillgodose alla våra kunder rätt service och kvalitet.

Q Det är tufft för många i byggbranschen nu, hur klarar Häggströms utmaningarna? – Häggströms står bra med vår orderstock till den volym vi har och är tacksamma till våra återkommande kunder, men givet önskar vi som de flesta att det släpper i lågkonjukturen och fler projekt kommer igång, , säger Fredrik Nelson.

Q

Fredrik Nelson är ny vd för Häggströms i Ängelholm. ­Anderssons Byggnads AB. – Den nya inriktningen hos Häggströms, med vår nya grafiska profil i spetsen, inleder en spännande resa mot en framtida vision, som jag är mycket stolt över att få leda, säger Fredrik Nelson. Q

Ni pratar om Häggströms 2.0, eller

sitt klimatomställningsarbete. Innan dess har han varit chef på avdelningen Hållbarhet och utveckling på GotlandsHem samt miljökonsult på Structor i Stockholm.

AMF Fastigheter växlar upp hållbarhetsarbetet

AMF Fastigheter intensifierar hållbarhetsarbetet när Sarah Isaksson kliver den 1 april in i rollen som hållbarhetschef, med övergripande Sarah ansvar för ESG-områIsaksson det. Hon har en bred erfarenhet inom stadsutveckling och social hållbarhet med fokus på att skapa trygga, rättvisa och inkluderande platser. Tidigare uppdragsgivare utgörs bland andra av Skandia Fastigheter, Humlegården och Svensk Byggtjänst. Sarah kommer närmast från en roll som Head of Sustainability på den digitala design- och innovationsbyrån Antrop. Den tidigare hållbarhetschefen, Michael Eskils, som har varit verksam på AMF Fastigheter sedan starten 2010, kliver in i en ny roll som Klimatstrateg för att ha ett än tydligare fokus på AMF Fastigheters och fastighetsbranschens klimatomställning. Q

Stadsarkitekt går från Täby till Uppsala

Nu står det klart att Martin Edfelt blir ny stadsarkitekt i Uppsala kommun. Med en bakgrund som arkitekt, utbildad vid KTH, har Martin han arbetat i alla Edfelt skalor, från mindre projekt och publika byggnader till stadsbyggnadsprojekt. Han började sin karriär på privata arkitektkontor och fortsatte sedan i flera roller i Stockholms stad och nu närmast som stadsarkitekt i Täby kommun. Martin Edfelt efterträder Claes Larsson som går i pension. Q

Tyréns stärker upp sin satsning inom elkraft

Nu ökar Tyréns sitt fokus på stöd till den gröna omställningen och som ett led i satsningen har Anders Fryksdahl nyligen rekryterats. Anders Fryksdahl har en mångårig bak-

Q

Anders Fryksdahl

FOTO:: HÄGGSTRÖM

en ny inriktning, vad innebär det? – Bolaget har i dag en fantastik serviceavdelning som gör allt från montage av dörr till bygga din dröm villa, vilket vi kommer fortsätta med. Det vi också kommer ha inriktning på är nya samarbeten i vårt entreprenadbolag där vi kommer fortsätta med den värdegrund vi står för med

Vilka erfarenheter från branschen är dina viktigaste när du nu blir vd? – Att vara ödmjukhet inför uppgiften och skapa stabilitet och struktur. Att skapa en arbetsplats där personal vill vara och trivas och samtidigt ha återkommande kunder som vill ha vår kunskap. Q

grund inom elkraftsbranschen och kommer närmast från Sweco, där han under de senaste fyra åren arbetat med projektering av kraftprojekt för bland annat Vattenfall och Svenska kraftnät.

Svenska Handelsfastigheter rekryterar nya medarbetare

Svenska Handelsfastigheter stärker organisationen genom att rekrytera två nya medarbetare med lång erfarenhet av fastighetsFredrik branschen. Fredrik Johansson Johansson rekryteras till posten som Regionchef Syd medan Birgitta Burman rekryteras till rollen som avtals- och förvaltningskoordinator. Birgitta Fredrik JohansBurman son kommer närmast från rollen som affärsutvecklingschef vid fastighetsrådgivaren TAM Group. Fredrik har under närmare 15 år arbetat på ICA Fastigheter bland annat som förvaltare, förvaltningschef och fastighetsutvecklare. Han har tidigare även arbetat på Briggen och MKB Fastighets AB. Birgitta Burman kommer närmast från Fastighetsägarna och har dessförinnan arbetat på Newsec och AMF Fastigheter. Q

Ny vd för Brogårdsand och Sätertorps Grus

Erik Hallman har sedan ett halvår tillbaka tillträtt tjänsten som vd för Brogårdsand och Sätertorps Grus. Han har rötterna i ett familjejordErik bruk på Kinnekulle Hallman och har över 25 års erfarenhet från processindustrin. De senaste 16 åren har han arbetat på Sibelco, bland annat som platschef på Baskarpsand och produktionsdirektör med ansvar för Sibelcos fem anläggningar i Sverige och Danmark. Han tar över vd-rollen från Mikael Wetterheim, som valt att sluta efter nästan 40 års trogen tjänst. Q

Wilzéns stärker organisationen

Wilzéns stärker upp organisationen ytterligare. I november började Dennis Nyholm som kommer att

Q

Magnus Lindberg och Dennis Nyholm jobba övergripande med koncernens ekonomiska, finansiella och fastighetsrelaterade frågor. Dennis kommer från Vadstena Sparbank, där han haft en central roll i Vadstena Sparbanks fina utveckling de senaste tio åren. I december började Magnus Lindberg som affärsutvecklare och marknadsansvarig. Magnus var senast vd på Motalas näringslivsbolag och har tidigare varit vd för både svenska och internationella bolag inom byggmaterialsektorn. I april ansluter gruppens nästa tillskott, Stefan Andersson, som kommer ta över som vd för Wilzéns Mark. Stefan har en lång och gedigen erfarenhet av ledande befattningar inom anläggningsbranschen och kommer senast från en roll som regionchef hos Peab.

Link utser ny gruppchef för bostadsarkitektur

Link Arkitektur utser Patrik Myrberg till gruppchef och ansvarig för bostadsarkitektur i Stockholmsområdet. Det senaste året har Patrik Link anställt fyra Myrberg bostadsarkitekter i Stockholm och med flertalet bostadsuppdrag på ritbordet förstärker de nu sin satsning. Q

Ny mark- och exploateringschef för Wallenstam

Från och med februari månad är Therese Nerlund ny mark- och exploateringschef på Wallenstam i Stockholm. Hon har sedan 2018 Therese arbetat på WallenNerlund stam som bostadspolitisk expert och under senare tid även som biträdande exploateringschef. Q

Marcus Sandlund i nyinrättad roll på Caverion

I februari inrättade Caverion Sverige den nya organisationen Com-

Q

Vad har Häggströms på gång under 2024? – Vi kommer anställa lite personer är tanken, detta för att utveckla Häggströms med vårt nya entreprenadbolag och givet försöka nå ut fler personer med vårt kunnande och kvalitets tänk till privatpersoner. Sedan så kommer de som följer oss på sociala medier kunna se vår utveckling och vad vi kan erbjuda. Q

Hur många anställda är ni i dag? – Tio stycken för tillfället, säger Fredrik Nelson. Q

ANNA SJÖSTRÖM

mercial som leds av Marcus Sandlund. Han har lång erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen, anslöt till Caverion i våras och Marcus utvecklar nu vidare Sandlund Caverions ambitioner att vara ledande samarbetspartner för hållbara tekniska tjänster och livscykellösningar för fastigheter, industrier och infrastruktur.

Svefa rekryter erfaren upphandlare

Svefa har rekryterat Mustafa Ugras Sarioglu som senior upphandlingsrådgivare till Svefa Förvaltningsrådgivning i Göteborg. Ugras Mustafa Ugras Sarioglu Sarioglu har mer än 17 års erfarenhet och är mycket kompetent inom bygg- och tjänsteentreprenader. Han är utbildad byggingenjör från KTH/LTH. Mustafa har erfarenhet från roller som entreprenadupphandlare Borås Stad, projektledare ÅF Consulting och projektledare Karlskrona kommun. Han kommer närmast från en tjänst som inköpsansvarig vid Higab i Göteborg. Mustafa Ugras Sarioglu har tillträtt sin tjänst. Q

Han är ny CFO för Kesko Sverige

Kesko Sverige har en ny CFO – Fredrik Kjellgren. Han kommer nu senast ifrån Saint Gobain Distribution Sweden (Dahl, Optimera och Fredrik Bevego), där han var Kjellgren CFO under sju år. Han är civilekonom och har en MBA i grunden från Handelshögskolan i Stockholm, med 15 års erfarenhet som CFO inom B2B distribution, varav åtta år inom byggbranschen. Q

@

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se


EFTERSNACK 27

februari 2024 • Nummer 3

Innovativ utebelysning skapar trygghet Avgångsstudenter vid Högskolan i Gävles industridesignprogram har i samarbete med belysningstillverkaren Fagerhult tagit fram belysning som kan förbättra säkerheten och öka tryggheten i mörka utomhusmiljöer. Resultatet presenterades på Stockholm Furniture Fair den 6-10 februari. Belysningslösningarna visades i Greenhouse, det mässområde på Stockholm Furniture Fair som är dedikerat för nya formgivare och designskolor. Högskolan i Gävle var på plats för att visa upp sitt projekt Switch där studenterna utmanats att utöka Fagerhults utomhusproduktsortiment och omdefiniera potentialen för utomhusbelysning inom sju olika applikationsområden. Framför allt har eleverna utforskat hur ljus kan förbättra säkerhet, estetik, funktionalitet samt social och miljömässig hållbarhet. Genom att använda den befintliga infrastrukturen har industridesignstudenterna utforskat hur ljus kan skapa förändring på landsbygden. – Med Lumelane går det att varna och uppmärksamma människor via ljussignaler på mörka vägar. Ett ilsket rött betyder att man ska sakta ner, lugnt grönt ljus visar att man kör i en bra hastighet, gult kan varna för olycka eller dåligt väglag och att man ska vara extra uppmärksam. Blått ljus betyder att ett utryckningsfordon närmar sig, berättar Julia Burenberg som tagit fram belysningen tillsammans med William Lindkvist. Lumelane består av en stolpe med en tub på mitten där det lyser både uppåt och nedåt.

Den kan kopplas upp till myndigheter i realtid via 5G –Stort fokus ligger på att ljuset från Lumelane ska vara ett dynamiskt ljus som skapar ljusspel längs stolpen, att detta ljus uppmärksammar och gör förare på alerten mer än att vara ett trafikljus. Den kan kopplas upp till myndigheter i realtid via 5G, förklarar Julia Burenberg. Hon visar även de andra elevernas belysningslösningar. På en stenbelagd yta på golvet i monterområdet så lyser en ljusslinga som leder vägen runt, det finns också en låg stolpe efter sträckan. –Movement är en interaktiv markarmatur med dynamiskt ljus som kan leda vägen och rama in ett område. Mycket fokus på vårt arbete har varit att ta fram belysning för landsbygden men de passar lika bra i en stad. STO L P E N H A R E N inbyggd högtalare

och interaktiva funktioner som ska kunna engagera förbipasserande. Movement ska vara enkel att instal-

lera och integrera med olika markstenar. En annan lösning som också visar vägen genom ett område är Kopal som består av en stor gul plastbubbla som kan fästas på befintliga stolpar i ett bostadsområde. Den markerar vägen genom bostadsområdet mot stadens centrala funktioner och den kan kommunicera med förbipasserande genom interaktivitet och ljussignaler. Kopal får sin el genom serviceluckan på stolpen. – På kvällen lyser blobben upp och visar vägen. Om man lägger sin hand på den så lyser den starkare. Så om det är ett jättestarkt ljus så vet man att många har passerat och att man inte är ensam. U N D E R DAG E N Ä R det Kopals unika

färg och form som ska göra att den känns igen som en ledstjärna som visar vägen. – Vi har arbetat med vad ljuset kan göra mer än att belysa, vi har jobbat med mervärden som säkerhet, gemenskap, och rörelse/aktivitet och trygghet i bostadsområden. Vi har också tagit fram lösningar för att uppmärksamma bilister efter motorvägen och de som till exempel väntar på en buss. Belysningsstolpen Spirit har ljus i hela stolpen samt en lampa längst upp. – Den har en närvarostyrd topparmatur som tänds när man kommer till busshållplatsen. En tid innan bussen kommer börjar ett ljus stiga från botten och när bussen är framme har ljuset stigit till toppen. Ljuset bidrar till säkerhet på så sätt att busschauffören ser att någon står vid busshållplatsen och passageraren är säker på att bussen kommer och att man syns. S P I R I T K A N F Ö R STÅS användas på andra platser också. – Helt enkelt en multifunktionell stolpe med ljus som tidsindikator. Hon visar också Telsa som är en bågformad stolpe som har starkast ljus på insidan bågen. – Telsa kan vägleda och visa vilket spår man springer på. Det kan inspirera till aktivitet, man köra ”Idioten” eller jaga ljuset mellan stolparna för att bli mer aktiv, säger Julia Burenberg med ett leende. Det skiftande ljuset ska på olika sätt uppmuntra till rörelse genom olika aktiviteter kopplade till armaturerna och de kan enkelt anpassas efter behov. De ska förstås också vara energieffektiva. Sammanlagt visades sju olika belysningslösningar upp på skolans utställningsyta. – Det är en salig blandning av olika typer av lösningar där huvudfokus har varit att kunna kommunicera olika saker till människor med hjälp av ljus.

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

ANNIKA RÅDLUND

Den interaktiva belysningen Kopal kan placeras på lyktstolpar och ljuset ska vägleda genom bostadsområden.

Switch Ufört av: Industridesignprogrammet på Högskolan i Gävle i samarbete med Fagerhult Q Projektperiod: Tio veckor Q Projektet visades: På Stockholm Furniture Fair i området Greenhouse för ny innovativ design Stockholmsmässan 6–10 februari 2024. Q

Telsa är en flexibel belysning som ska guida och uppmuntra till rörelse genom olika aktiviteter kopplade till FOTO: ANNIKA RÅDLUND armaturerna.

Julia Burenberg var en av studenterna från Högskolan i Gävle som har arbetat med belysningsprojektet Switch. Här framför stolpen Lumelane.​​

Movement vägleder genom bostadsområden eller genom en stad. Stolparna har inbyggda högtalare och interaktiva lösningar.​​

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. 010-228 15 55 • www.byggakademin.com


HELHETSLÖSNINGAR INOM STÄNGSEL & OMRÅDESSKYDD

BRETT UTBUD. LÅNG HÅLLBARHET. • Byggstängsel • Kravallstaket • Industristängsel • Grindar • Räcken m.m.

www.demex.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook