Issuu

MITT I TRAFIKEN

Nr 4 2019 Så hejdade skolan mardrömmen på Facebook Medaljören som satsar stort på trafikskolan Körkortsintroduktion bra starthjälp för nyanlända

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Taggad för framtiden Peppar branschen att satsa på förnyelse

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utgiven av Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Medverkande i detta nummer: Sara Edvinsson Catarina Gisby Johan Granath Staffan Gustavsson Johan Sievers Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson/Redakta Manusstopp för nr 1: 31 januari Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter.

Berit Johansson Förbundsordförande STR

Lyckas förbundet se regnbågens alla färger? OFTA ÄR DET SAMTAL och möten med människor som ligger till grund för min krönika. Även denna gång. En trafiklärare kom för en tid sedan fram och inledde ett trevligt samtal med mig, ett samtal som dessutom snart kom att bli väldigt intressant. Trafikläraren är hbtq-person och utifrån vardag och erfarenhet kring detta pratade vi. Efteråt slogs jag av att samtalet kanske varit en smula avvaktande, och det i sin tur gjorde att jag frågade mig hur jag själv och vårt förbund uppfattas och verkar kring dessa frågor. DET SLOG MIG OCKSÅ när jag f underade, att jag bara känner till ett fåtal inom förbundet som är öppet hbtq. Varför? (Sedan kan man ju också fråga sig om en hbtq-person ska behöva berätta om sin läggning. Heterosexuella går ju inte omkring och informerar om det.) Driven av nyfikenhet och självrann sakan ringde jag upp trafikläraren för att lära mig mer, och utifrån detta också fundera på om vi som förbund behöver tänka några varv till. Samtal nummer två var lika givande. Jag fick veta att det finns trafiklärare som inte fullt ut vågar vara sig själva på jobbet med tanke på att ”ryktet kan gå” eller att det kan kännas ”obekvämt”. Jag fick också veta att det funnits tillfällen med tveksamheter kring nyanställningar på grund av att den sökande varit en hbtq-person, och att samtliga inblandade tassat runt detta utan ett rakt språk. EFTER DET ANDRA SAMTALET har jag fortsatt att rannsaka mig själv och funderat över hur vi som förbund,

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

L E DA R KO M M E N TA R

med en yrkeskår som årligen möter så många människor, upplevs. Det handlar ju inte bara om vår hållning oss emellan inom förbundet, utan också om vårt professionella bemötande av alla kunder som är hbtq. Jag och trafikläraren konstaterade dock under vårt telefonsamtal att en massa bra saker har hänt och att utvecklingen är glädjande. Åtminstone i vår del av världen. Frågor om männi skans lika värde, oavsett kön, läggning, etnicitet och religion, är inte lika självklara och grundlagsskyddade överallt. Men det som känns självklart kan tas ifrån oss. Vi behöver hålla dessa frågor levande. STR UPPLEVDE under 2013 en tidig ”metoo” då Svenska Dagbladet publicerade en undersökning om hur människor upplevde trafiklärare. Vi tog då ett krafttag, som varade under flera år, för att inom kåren understryka vikten av ett korrekt och professionellt beteende, samt visa på det totala avståndstagandet när det gäller motsatsen. Sedan dess har vi lärt oss mycket, men vi behöver alltid påminnas och alltid bedriva ett förebyggande arbete för att markera för alla var vi står. Så här efteråt, borde vi ha inkluderat även hbtq i vårt arbete? JAG HOPPAS OCH TROR att vårt f örbund inte förknippas med eller signalerar något negativt för alla de människor som i lite olika skepnader vandrar under regnbågens symbol. Men samtalen med trafikläraren var viktiga för mig. De fick mig att verkligen tänka efter.

INNEHÅLL NR 4 2019

I N N E H Å L L | N R 4 2019 4 Avtal – Trafikskolans räddning när näthatet flammade upp

När en missnöjd elev fyllde Facebooksidan med anklagelser och lögner blev läget för Kerstin Axh:s trafikskola desperat. Men klokt nog tecknar skolan avtal med varje deltagare. Avtalet blev skolans räddning.

6 Baktalad i sociala medier? Gör så här

Brit Stakston, mediestrateg och kommunikationsproffs, ger råd om hur man bemöter näthat. "Det viktiga är att ha den nöjda kunden för ögonen, inte den missnöjda."

7 Myndigheternas nät avslöjar branschens skuggsida

Skatteverket, Transportstyrelsen, Polisen och Trafik verket har samverkat sedan 2016. Syftet är att få en tydligare bild av illegal trafikskoleliknande verksamhet.

8 Från prispallen till trafikskolan

Fredrik Wessberg har fyra paralympiska medaljer och rik erfarenhet från åren som elitidrottsman. Som delägare i Thorells Trafikskola har han god nytta av allt han lärt sig i idrottstoppen. Exempelvis att ”bara” vara bra inte är tillräckligt.

10 15 steg närmare ett eftertraktat körkort

Kursen kallas Förberedande trafikundervisning och riktas till människor som står långt från arbetsmarknaden – oftast nyanlända. Fler än 100 personer har deltagit i Östergötland i år. Syftet är att de ska bli inspirerade att ta körkort, som ofta efterfrågas när man söker jobb.

11 Nu sänks tillsynsavgifterna

STR välkomnar Transportstyrelsens beslut att sänka tillsynsavgifterna 2020. Vissa avgifter mer än halveras.

12 ”Här i Kamerun finns inga genvägar till trafiksäker körning” – Förr gick det att köpa ett körkort i Kamerun utan att ta några lektioner alls, säger Petronil Mama som äger Auto-École de Yaoundé. Regeringens krafttag mot mutkulturen är välkomna, menar han.

16 Vägen till bättre resultat – våga testa nya arbetssätt

Vill du säkra en lång och lovande framtid åt din trafikskola? Våga satsa på förändring. Så kan årets region möten sammanfattas.

17 STR uppdaterar mopedläromedel inför AM-säsongen 2020

Inför AM-säsongen 2020 kommer STR:s digitala mopedläromedel att vara kraftigt uppdaterat, nästan ett nytt material, enligt Jimmy Ceihagen, STR.

18 En hållbar värld kräver förut sägbara regler – och en eldsjäl

Det är bråttom med klimatet men inte kört. Trafikskolorna kommer att spela en viktig roll även i framtiden, sa Mattias Goldmann, Swecos hållbarhetschef, som deltog på länk vid STR:s regionmöte.

19 Framtiden i rampljuset

Berit Johansson och vd Håkan Björklund spanade tillsammans om framtiden vid höstens regionmöte. Växelspak? Eldrift? Branschutveckling? Allt lades under lupp.

20 Fler lärare behövs – men har trafikskolorna råd?

Trafikskolornas vikande l önsamhet minskar möjlig heten att anställa fler trafiklärare, varnade Christer Wickman på STR:s regionmöten.

24 Om trafikläraren och den vetgirige forskaren utan körkort

Han forskade i hur trafikskoleelever använder sin syn när de lär sig köra bil. Hon var trafiklärare. Han saknade körkort. Så började historien. MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

D R I VA F Ö R E TAG

Trafikskolans räddning när näthatet flammade upp Ett tydligt avtal, underskrivet av kunden, blev viktigare för Kerstin Axh än vad hon någonsin hade kunnat tro. I konflikten mellan trafikskolan och eleven hade hon trumf på hand. Men oavsett hur rätt man har, hur värjer man sig mot osanningar som sprids på sociala medier? T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

KERSTIN AXH äger och driver Kerstins Trafikskola AB i Åkersberga. Hon har arbetat i branschen i 20 år och har goda resultat som utbildare. – Jag är tydlig och noga med allt jag gör, säger hon. Alla mina elever får till exempel ett informationsbrev, och utöver det ber jag dem att skriva under ett avtal. Ett kontrakt. Vad som står i avtalet/kontraktet kan inte missförstås. Kerstin Axh kräver till exempel att eleven ska komma till trafikskolan och skriva ett teoriprov, med godkänt resultat, senast två veckor före kunskapsprovet på Trafikverket. OM ELEVEN INTE gör detta, och inte

heller blir godkänd på Elevcentralens tester två veckor före kunskapsprovet, avbokar trafikskolan hela förarprovet, det vill säga både den teoretiska och den praktiska delen som bokats för kundens räkning. Detsamma gäller för körningen. Bedömer trafikläraren att körningen inte är tillräckligt bra för uppkörning

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

bokas förarprovet automatiskt om och flyttas fram. – Avtalet har jag utformat själv, berättar Kerstin Axh. Jag har med åren lärt mig vad som är viktigt att vara tydlig med. Det man bara säger går inte alltid fram. Och man lämnar utrymme för flera olika tolkningar. Avtalet skrivs under av eleven i två exemplar. Trafikskolan får det ena, eleven behåller det andra.

KLARA PAPPER FRÅN START KERSTIN AXH på Kerstins Trafikskola

AB i Åkersberga har slutit skriftliga avtal med sina kunder de senaste två åren. Vad som gäller på vägen fram till förarprovet är mycket tydligt.

18-ÅRINGEN gick in på samma Facebook sida som förut. Den här gången avslöjade han att han hade ljugit om trafikskolan.

NYLIGEN HADE KERSTIN en 18-årig elev som släpade efter med teorin. Körningen hängde inte heller med. – En månad före förarprovet ringde jag upp honom och sa att han var tvungen att komma till skolan. Han kom inte. När datumet för provet närmade sig med delade jag att han inte fick köra upp genom oss. Han blev jättesur och ville ha pengar tillbaka. Vi gjorde en återbetalning på det återstående beloppet. 18-åringen körde efter en tid upp som privatist och klarade sig. Teoriprovet var han tvungen att skriva flera gånger, men lyckades till slut även med det. – En dag kontaktades jag av en bekant som sa att det stod en massa saker om

D R I VA F Ö R E TAG

Kerstin Axh var oförberedd på det drev som drog igång på sociala medier, i det här fallet på en Facebooksida. – Eleven tog till slut bort alltihop, men skadan var ändå skedd. Den här smällen har tagit mig jättehårt. mig på en Facebooksida. Det var den här eleven som hävdade att jag utan varning hade avbokat provet för honom och att jag inte heller hade betalat tillbaka pengar jag var skyldig. Det var lögn alltihop! Han visste precis hur vi resonerar på trafikskolan, han hade skrivit på vårt avtal, och han hade fått tillbaka pengar för lektioner han inte utnyttjat. Det hade jag kvitto på. MEN PÅ FACEBOOK levde kommentarerna under elevens inlägg sitt eget liv. – Det var jättemycket hat mot mig. Jag bröt ihop när jag läste det. Jag visste inte hur jag skulle försvara mig. Till slut ringde jag upp eleven och frågade hur han kunde skriva som han hade gjort, det var ju inte sant. ”Det är min känsla”, var svaret som jag fick. Kerstin Axh kontaktade polisen och anmälde Facebookinlägget. Polisen tog anmälan på allvar och menade att det

kunde handla om ärekränkning. Det gick att belägga att Kerstin talade sanning och att eleven inte gjorde det. Hon kunde visa på avtalet, på kommunikationen dem emellan och hon hade som sagt kvitto på de återbetalade pengarna. NÄR ELEVEN FICK REDA PÅ att han var polisanmäld var det han som bröt ihop. 18-åringen gick in på samma Facebooksida som förut, men den här gången avslöjade han att han hade ljugit om trafikskolan. – Det värsta var att det inte hjälpte. Folk skrev att jag säkert tvingat honom att skriva det han nu skrev. Hatkommentarerna blev bara fler. 18-åringen var dock ångerfull på riktigt, och det slutade med att Kerstin Axh drog tillbaka sin polisanmälan. – Han vädjade till mig. Han bad om ursäkt. Han hade precis fått ett jobb. Jag vill inte förstöra hans liv, och jag

tror att han har lärt sig en läxa. Hur länge har du skrivit avtal med eleverna? – Jag började med det för två år sedan, och jag är så glad för att jag bestämde mig för att göra det, för i det här fallet var det superviktigt. Hur tänker du kring det som hände på Facebook? – Jag tänker att det är så svårt att värja sig. Jag vet inte hur man ska hantera det. Sedan tänker jag att det finns en massa okunskap om trafikskolor, att man inte vet att vi inte får anmäla ofärdiga elever till förarprovet. Men jag vet ju att det finns trafikskolor som gör det och flera trafik lärare har också sagt åt mig att jag borde ha släppt fram den här eleven. Det tycker jag är konstigt. Vi ska väl värna vår profession.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

D R I VA F Ö R E TAG

Tre röster om trakasserier i sociala medier Finns det en risk att trafik skolor och deras anställda utsätts för trakasserier på sociala medier? Till exempel av elever som är missnöjda med sin utbildning. Oskar Redkvist Peter & Oskars trafikskola, Varberg:

– TRAKASSERIER kanske är ett starkt uttryck men vi har varit med om något åt det hållet. Vi bedömde att det inte var så mycket vi kunde göra åt det och valde därför att inte bemöta skriverierna.

Pauline Magnusson

Klippans Trafikskola, Klippan: – JA, jag ser sådana risker, att

det kan drabba skolan men också mig som trafiklärare privat. Men varken jag eller trafikskolan har råkat ut för några direkta trakasserier.

Linus Mangemo Trafikskolan LearnToDrive, Karlshamn:

– JO, MEN ABSOLUT. Eleven är i en utsatt situation och min uppgift är delvis att hitta brister hos eleven, så visst kan det uppstå konflikter som leder vidare.

Jag, eller vi som trafikskola, har inte upplevt trakasserier rakt upp och ner, men man kan ju se att det förekommer på nätet.

Baktalad i sociala medier? Gör så här. Vad gör man när det sprids osanningar om en på sociala medier? Ska man besvara kommentarerna? Eller bara låta saker och ting vara? T E X T : C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

FLERTALET TRAFIKSKOLOR befinner sig i dag på sociala medier. Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat, du kan låta ditt företag synas i många virala rum. Flödet i de egna kanalerna kan var och en moderera själv, men om någon baktalar dig någon annanstans i det digitala rummet, hur gör du då? Kerstin Axh och Kerstins Trafikskola AB hängdes ut på en Facebooksida som skapats för människor som bor i Åkersberga med omnejd. Kerstin Axh visste inte ens att hon omnämndes där förrän en bekant hörde av sig. IBLAND KAN DET VARA bra att gå in och bemöta det som skrivits, menar Brit Stakston, mediestrateg och kommunikationsproffs med digitalisering som specialitet. Men viktigt då är att ha den nöjda kunden för ögonen, inte den missnöjda. – Vänd dig till den tysta betraktaren. Håll en god ton och ha ett förklarande perspektiv. Skriv inte något ogenomtänkt i affekt. Nöj dig med att korrigera fakta. Kerstin Axh kunde bevisa att det som påstods om henne och hennes trafikskola inte var sant. – I sådana fall är det bra att ta skärmdumpar och polisanmäla, precis som hon gjorde, säger Brit Stakston. Ofta handlar det dock mera om tyckande på sociala medier än om rent förtal. – Kanske är det då viktigare att presentera motbilder på sin egen hemsida. Människor googlar ju runt och letar efter information. Det är utifrån den samlade bilden de drar sina slutsatser. SIDOR SOM RYMMER både högt och lågt är just sådana sidor som Kerstin Axh kom i kontakt med, sidor som ofta heter något som ”vi som bor i XX” eller ”man vet att man kommer från XX när…”. – Sådana sidor har ofta en administratör. Man kan alltid vända sig till den administratören och ge sin version av en händelse eller ett skeende. Kanske plockar hen bort inlägget då.

Kerstin Axh tog mycket illa vid sig av det som hände henne. Hur gör man för att klara av en uthängning mentalt? – Genom att ha perspektiv, svarar Brit Stakston. Sociala medier är inte runstenar. Dels är flödet konstant, dels kommer inte ens människor som har sett och läst ett enstaka inlägg att döma dig enbart utifrån det.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

L A G & R ÄT T

Myndigheternas nät avslöjar branschens skuggsida I dag finns, till skillnad från för några år sedan, en organiserad samverkan mellan olika myn digheter för att bekämpa illegal trafikskoleliknande verksamhet. Tips är en viktig källa till information för myndigheterna. T E X T : J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

DENNA SAMVERKAN har funnits sedan år 2016 och sker mellan myndigheter som Skatteverket, Transportstyrelsen, Polisen och Trafikverket. Syftet är att få en tydligare bild av illegal trafikskoleliknande verksamhet, liksom att på olika sätt motverka densamma. En annan avsikt är att dela information och kunskaper mellan de olika myndigheterna. En mer handgriplig del av verksamheten innebär också att delta i tillslag och razzior, vilket skedde två gånger under 2019. Vid ett tillfälle i Karlskrona och ett annat i Södertälje. DEN VANLIGASTE ÅTGÄRDEN för flera av de samverkande myndigheterna är dock att reagera på tips. Det berättar Henrik Kisterud som är kontrollsam ordnare på Skatteverket. – Vi får in en hel del tips om illegala utbildare. Faktum är att de flesta granskningar vi gör bygger på tips via mejl eller telefon. Det är bra för oss men samtidigt pedagogiskt komplicerat, eftersom det är svårt att ge feedback och återkoppling till den som tipsat. Henrik Kisterud menar att det lätt kan uppstå en känsla av att ”jag tipsade men det hände ju ingenting”. – Det kan mycket väl vara så att det händer ganska mycket efter ett tips men vi kan tyvärr inte ge respons på ärendenivå. Skatteverket har en upparbetad struktur för att hantera tips. Dessa kan handla om

TIPS ÄR BRA för oss men det är svårt att ge feedback och återkoppling på ärendenivå till den som tipsat. att någon tror att det förekommer fusk eller illegal verksamhet. Ofta på grund av att någon erbjuder tjänster till låg kostnad. – Vi kan se att det förekommer brottslighet både i illegala verksamheter och hos registrerade företag, alltså riktiga trafik skolor. Dem vi kallar möjliggörare. ENLIGT HENRIK KISTERUD kallas de så eftersom de är registrerade trafikskolor som mot betalning till exempel kan utfärda falska intyg i samarbete med illegala aktörer. Det finns, menar han, ofta ett samband mellan att vara en företagare som inte har hundraprocentig ordning på sin skatt och ekonomi, och att samarbeta med illegal verksamhet. De tillslag som har gjorts är viktiga av flera skäl, inte minst för att skapa synlighet och skicka en signal om att det som Henrik Kisterud kallar utbildningsgenvägar är brottsligt. Det visar att myndigheterna gör saker för att motverka och begränsa den osunda konkurrensen. – Genom att göra tillslag och initierade utredningar tar vi också fram fakta. Ingen kan säga att vi spekulerar och gissar. Men det är också viktigt att våra utred ningar når fram, att vi får resultat av våra ansträngningar. ÄVEN INOM TRANSPORTSTYRELSEN

finns en utvecklad rutin för att ta emot tips, enligt Gunnar Holgersson, chef för sektion tillsyn trafikant nord. Han menar att det effektivaste sättet att tipsa är via en blankett på myndighetens webbplats. Det är dock viktigt att vara tydlig, konkret och helst inte anonym. – Tips som kommer till oss utreder vi och

det kan leda till tillsyn eller ligga till grund för framtida tillsyn. Vissa tips har varit av så allvarlig karaktär att vi omedelbart inlett en tillsyn. I sista hand kan det innebära att vi fattar beslut om återkallelse. Under 2019 har vi återkallat sju tillstånd i utbildningsbranschen. Enligt Gunnar Holgersson kan tips också lyftas inom samverkansgruppen och resultera i polisanmälan eller anmälan till annan myndighet. Transportstyrelsen har dock inget mandat att inleda tillsyn mot icke-regist rerade aktörer. Men myndigheten kan agera inom vissa ramar. – Vi kan informera om vad som gäller och om verksamheten inte upphör kan vi polisanmäla. ETT STORT EGET ANSVARSTAGANDE

från branschen är, tillsammans med myndigheter som samverkar, helt avgörande för att bekämpa den illegala verksamheten, menar Gunnar Holgersson. Samarbetet ger fler angreppssätt på utmaningen med illegal trafikskoleliknande verksamhet och har gett resultat. Bland annat upptäckten att det förekommer legala utbildningsverksamheter där tillståndshavaren förser illegala verksamheter med olika former av intyg. Till exempel har rapportering om genomgången riskutbildning skett till Transportstyrelsen, trots att elever inte ens varit närvarande. – Det är mycket allvarligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. ETT ANNAT KONKRET resultat är att samverkan gett polisen ökad insikt i vad illegal trafikskoleliknande verksamhet är. Det har bidragit till att ge polisen en konkret bild av att det förekommer felaktig rapportering, fler elever än vad som är tillåtet per handledartillstånd och trafikskolor som kör icke påanmälda fordon. – Jag tror att denna insikt också ger polisen en bra möjlighet att få in detta tankesätt i sitt dagliga arbete.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

D R I VA F Ö R E TAG

Från pkrsiskpoalllen

till trafi

Elitidrottaren Fredrik Wessberg vill helst ”gasa på” Han har fyra paralympiska medaljer – och en massa erfarenhet från åren som idrottsman på toppnivå som han har tagit med sig in i jobbet som trafikskoleägare. Fredrik Wessberg vet till exempel att det inte ”bara” räcker med att vara bra. – Man måste vara beredd att ändra taktik också, om omständigheterna kräver det. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

THORELLS TRAFIKSKOLA

i Falköping ligger längs med Ströget, gatan som går från järnvägsstationen in till centrum. Läget är utmärkt. Så gott som alla har vägarna förbi då och då. – Jag kom hit 2008, när jag hade avslutat min utbildning till trafiklärare i Karlsborg, berättar Fredrik Wessberg. 2012 blev jag delägare i företaget, tillsammans med Sara Tengblad. Vi kompletterar varandra väl. Vi tycker inte alltid likadant, och det är

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

VI TÄNKER HELA TIDEN på hur vi ska ta verksamheten vidare. Vi vill växa. Just nu funderar vi på om vi ska utöka med en lokal till.

för det mesta en styrka för affärsrörelsen. Det är bra med en som gasar och en som bromsar. I ärlighetens namn, Fredrik är för det mesta den som gasar. Han säger själv att han lätt blir rastlös, har svårt att sitta still och att han är en utpräglad tävlings människa. Det senare är kanske inte så konstigt med tanke på att han har ägnat en stor del av sitt liv åt att tävla. Han började spela pingis när han var sex år. Friskpingis.

D R I VA F Ö R E TAG

– Jag brukar säga så för att folk ska förstå, förklarar Fredrik. Han föddes med ett funktionshinder. Händerna saknade tummar och den ena armen var mycket kortare än den andra. – De första åren i mitt liv bestod av många operationer. Mina pekfingrar gjordes om till tummar, och man tog en bit av min bröstmuskel och fäste här, säger Fredrik och visar på högerarmen. – Jag har inte så många minnen av det som hände, mer än att jag ofta var gipsad och att det inte var så kul när det där gipset skulle tas bort. STORASYSTER VAR DEN som började spela bordtennis. Fredrik fann det naturligt att följa efter. – Och jag blev en pingisfanatiker. Han blev dessutom enormt duktig, snabbt. Han slog de flesta. I skolan fanns det de som mobbade honom på grund av funktionshindret, men mobbningen fäste liksom aldrig. Framgångarna inom idrotten stärkte Fredrik, och de växte hela tiden. 1996, när han var 16 år gammal, kom en idrottskonsulent fram till honom efter en match och föreslog att han skulle börja med handikappidrott. – Jag visste inte ens att det fanns någonting sådant. Samma år tävlade han i SM för personer med funktionshinder. I EM året därpå vann han silver. Genom åren har det blivit inte mindre än 15 olika mästerskapsmedaljer. MEDAL JERNA från Paralympics smäller kanske högst ändå. Fredrik Wessberg deltog i Paralympics i Sydney år 2000, i Aten 2004, i Peking 2008 och i London 2012. Från dessa olympiska spel har han fyra medaljer, ett silver och tre brons. – Mest stolt är jag över bronset i Peking 2008. Det var extra stort att stå på pallen där, i landet som har lika många licensie rade bordtennisspelare som vi har invå nare i Sverige. Guldet och silvret gick till två kineser. Och så var det jag. EFTER OS I LONDON valde Fredrik att sluta spela pingis på elitnivå, bland annat på grund av en elak knäskada. Men erfarenheterna från tiden som toppidrottare har han tagit med sig in i sitt liv som trafiklärare och trafikskole ägare. Han tar dem också med sig in i STR:s regionrådsarbete: Fredrik Wessberg

på teorin. Det är av tradition och inte någonting vi har behövt jobba för att våra elever ska göra.

OM IDROTTSSTJÄRNAN FREDRIK WESSBERG FREDRIK WESSBERG, 39, föddes med ett funktionshinder som han aldrig har sett som ett hinder. I många år spelade han bordtennis på toppnivå. Bland annat har han fyra medaljer från olika Paralympics. – Det är härligt att se hur intresset för paraidrotten har ökat, säger han. Att paraidrottare tas på allvar. Vi lägger ner lika mycket tid och kraft på idrot ten som alla andra. Fredrik Wessberg, som tidigare hette Andersson, är delägare i Thorells Trafikskola i Falköping och ledamot i regionrådet i Väst. – Det händer att folk undrar hur det är att leva med ett funktionshinder som mitt, men jag har ju inte något annat att jämföra med. Det här är jag, säger Fredrik Wessberg.

är sedan april i år ordinarie ledamot i rådet för region Väst. – DET SOM ÄR TYDLIGAST är kanske att jag ser möjligheterna innan jag ser hind ren. För många andra är det ju tvärtom. Jag köpte in mig i en välfungerande verksamhet som vi hela tiden tänker på hur vi ska ta vidare. Vi vill växa. Just nu funderar vi på om vi ska utöka med en lokal som ligger högre upp i det här huset. Thorells Trafikskola behöver ytterligare en undervisningslokal där introduktionsutbildningarna, riskettan och teorilektionerna kan hållas. Den lokal de har i dag är väl tilltagen, men fullsatt nästan jämt. – I Falköping går alla som tar B-körkort

I FALKÖPING med omnejd är det numera också oerhört populärt att ta AM-körkort, och det är något Thorells Trafikskola tagit fasta på sedan Fredrik Wessberg kom dit. – Det är en affärsmässigt lönsam del som bara växer. Vi har hur många kunder som helst. Hade vi haft fler lärare hade vi kunnat dubblera den verksamheten. Fredrik Wessberg säger att han som idrottare förstod att det inte räckte med att vara bra. Många var bra. När det kom till att vinna handlade det mycket om att ha ett starkt psyke, men också en förmåga att kunna tänka om och byta taktik när det behövdes. – Lite är det så är i vår bransch också. Man måste vara beredd att ändra taktik när den gamla inte håller. Man kan till exempel inte bara leva på en sak. Man måste ha flera stödben och kunna se vilka som lönar sig. Vi såg möjligheterna i AM-utbildningen och vi har sett behovet av utbildning i att köra släp. Det är också en del av affärsverksamheten som bara växer. THORELLS TRAFIKSKOLA har i dag fem anställda. Fyra trafiklärare och en kontorist. Skolan skulle vilja anställa en till två lärare till. Men det är svårt att hitta trafiklärare. – Samtidigt är det så att jag nog känner ett tiotal trafiklärare som inte längre är kvar i yrket. De gör helt andra saker som de inte uppfattar som lika stressiga. Här måste vi tänka på hur vi får människor att stanna kvar i branschen. Det handlar inte bara om lönen, även om den är en viktig del i det hela. Vi återvänder i samtalet till det där med att se möjligheterna, inte hindren. Själv uppmanar han sina medarbetare att försöka komma på lösningar på ett eventuellt problem innan de tar upp själva problemet med honom. – Det är inte något tänk jag har med mig från idrotten dock. Det har jag lärt mig av min kollega Mattias Glemfors. Och det är genialt. Människor blir mycket mera självgående. Det är bra för dem, och det är bra för företaget. Skulle lösningen inte funka får man helt enkelt tänka om. Vara beredd att ändra taktik.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

UT VECKLA UTBILDNING

15 steg närmare ett eftertraktat körkort

KURSEN UPPMÄRKSAMMADES nyligen på en

Europakonferens för fram gångsrika integrations projekt i Haag.

I Östergötland erbjuds människor som står långt från arbetsmarknaden en kurs som kallas ”Förberedande trafikundervisning”. Merparten av deltagarna är nyanlända kvinnor och syftet är att de ska inspireras att ta körkort. TEX T OCH FOTO: JOHAN SIE VERS

DET ÄR FREDAGSEFTERMIDDAG i Linköping och i

en av Jobbtorgets lokaler är det avslutningsfest på den förberedande trafikkursen. Många deltagare är kvinnor från Syrien och de har ordnat så att fikabordet dignar av bakverk. Olika språk surrar i luften och alla kramar alla och önskar lycka till. –Jag ska ta körkort nu. Jag vill arbeta i förskolan här i Sverige och med ett körkort blir det lättare att hitta jobb, säger Sawsan Jaafr. IMAN HAJRI berättar att hennes man ägde en buss när kriget bröt ut i Syrien. När mannen blev skadad och inte kunde arbeta längre tog hon över körningarna. – Det finns trafikregler i Syrien, men ingen följer dem och därför är det många olyckor. Nu har jag lärt mig mycket om hur viktigt det är med trafiksäkerhet i Sverige och det tycker jag är bra, säger hon.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

Anna Rosenqvist och Djamal Hamaili hoppas att projektet ska sprida sig till andra delar av landet.

OM FÖRBEREDANDE TRAFIKUNDERVISNING PROJEKTET FINANSIERAS av Länsstyrel sen i Östergötland. Nio kommuner i länet deltar och projektet leds av en styrgrupp där Transportstyrelsen, Arbetsförmed lingen och STR ingår. Kursen är öppen för alla som står långt från arbetsmarknaden. Några deltagare är svenskfödda men merparten är nyanlända. Bland dem prioriteras kvinnor eftersom de har svårast att få jobb.

Inom ramen för kursen ”Förberedande trafikundervisning” har de fått 15 teorilektioner, två körtillfällen och två undervisningstillfällen när de suttit i baksätet. Det är inte någon körkortsundervisning utan betraktas av Transportstyrelsen som samhällsinformation. Under lektionerna får de grundläggande information om trafikregler och säkerhet. De får också lära sig hur det går till att ta körkort i Sverige och att ett körkort ökar deras chanser att få jobb. KURSEN ÄR ett arbetsmarknadsprojekt som inledningsvis testades i Valde marsvik. – Det fungerade väldigt bra och ledde till att många tog körkort. Kursen tänder hopp hos många som känner att det är oöverstigligt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, berättar projektledare Djamal Hamaili. Under 2019 har projektet växt till att omfatta nästan alla kommuner i Östergötland. I den första kursen som avslutades i

D R I VA F Ö R E TAG

Nu sänks tillsynsavgifterna Som en av få branscher kommer trafikskolorna att få sänkta tillsynsavgifter 2020. Vissa avgifter mer än halveras. Ett välkommet beslut från Transportstyrelsen, tycker STR. T E X T : J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

oktober deltog drygt 110 personer som fick utbildning på fem olika orter. Inom kort börjar ytterligare en kurs med över 200 deltagare. Utförare är ”En annan trafikskola” i Finspång. – Det är jättespännande. Jag har kört med många som inte vet hur man tar på sig ett bilbälte och som aldrig suttit bakom en ratt, säger Anna Rosenqvist som är ägare och utbildningsledare. HON BERÄTTAR att undervisningen går långsamt eftersom många inte är så bra på svenska och de inte alltid har tillgång till en språkresurs. Många har mycket dimmiga begrepp om hur vägen till ett körkort ser ut. – Vi pratar om vikten av att gå i trafikskola och inte slösa pengar på någon svart verksamhet. Jag råder dem till att inte ta en lektion i taget när de har råd, utan att ordna finansiering för hela utbildningen innan de börjar, säger Anna Rosenqvist. FÖR DELTAGARNA blir kursen ett bidrag till språkundervisningen och en pusselbit i förståelsen av det svenska samhället. Anna Rosenqvist tycker att kursen är betydelsefull även för trafikskolebranschen. – Det här är ett sätt att nå ut till en ny kundgrupp samtidigt som vi bromsar den negativa trenden med olagliga utbildare. Det vi säger på kursen sprider de vidare i sina kretsar, säger hon.

SEDAN 2011 är tillsynen avgiftsfinansierad, till skillnad från tidigare när den betalades via skattsedeln. Avgiftsfinansieringen innebär att trafikskolorna gemensamt betalar tillsynen och varje år får en räkning för detta. SYSTEMET HAR DOCK varit ifrågasatt från STR:s sida, eftersom tillsynsavgif terna upplevts som höga. Dessutom har avgifterna höjts flera gånger sedan de infördes 2011, konstaterar STR:s förbundssekreterare Christer Wickman. Samtidigt påpekar han att STR:s medlemmar över tid verkar ha blivit mer positivt inställda till tillsynen som sådan. – Men det går inte att komma ifrån att avgifterna har varit en belastning för många medlemsföretag. För att minska utgifterna har vissa trafikskolor dragit ner på antalet behörigheter, vilket gett sämre utbildningsutbud, speciellt i glesbygd, säger Christer Wickman. HAN TROR att den sänkning som nu görs till viss del beror på att Transportstyrelsen tagit intryck av STR:s kritik. – Det känns som om myndigheten har lyssnat på våra argument. Även de som handlar om att vi är utsatta för konkurrens från illegal verksamhet. Transportstyrelsens Gunnar Holgersson

menar dock att avgiftssänkningen har en krass ekonomisk bakgrund. – Vi sänker inte för att få ett större utbildningsutbud. AvgifGunnar Holgersson, terna ska täcka kostna- Transportstyrelsen derna för tillsyn, varken mer eller mindre. Vi gör årligen en översyn som ger signaler om åt vilket håll vi behöver styra avgifterna. Under några år nu har det pekat mot en justering neråt och därför blir det en sänkning, säger Gunnar Holgersson. DET HANDLAR OM grundavgiften för de olika behörigheter eller tillstånd som utbildningsanordnare har. Den avgiften sänks från 2 200 kronor till 2 000 kronor. Tilläggsavgiften per utbildare eller provförrättare för till exempel en trafikskola med 1–24 anställda sänks från 1 500 kronor till 800 kronor. (För övriga avgifter se tabell.) En av anledningarna till att avgifterna legat relativt högt är enligt Gunnar Holgersson att tillsynverksamheten tidi gare dragits med underskott. Detta är nu täckt och därför kan avgifterna sänkas.

Nuvarande årsavgift

Föreslagen årsavgift

Tilläggsavgift för utbildare eller provförrättare i spannet 1–24

1 500 kr

800 kr

Tilläggsavgift för utbildare eller provförrättare i spannet 25–49

1 000 kr

600 kr

Tilläggsavgift för utbildare eller provförrättare i spannet 50–

500 kr

400 kr

Tilläggsavgift för utbildare eller provförrättare

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

UTBLICK / INSIKT

”Här i Kamerun finns inga genvägar till trafiksäker körning” Förr kunde man köpa sig ett körkort i Kamerun utan att ta en enda lektion. Men nu vill landets beslutsfattare och myndigheter att det ska vara slut med det. Människor ska lära sig att köra bil på riktigt. T E X T: S A R A E D V I N S S O N F O T O : S A R A E D V I N S S O N O C H S H U T T E R S T O C K

MITT I TRAFIKEN har besökt en trafikskola i Kameruns huvudstad Yaoundé. Bilarna kör i ett högt och intensivt tempo i Yaoundé och Douala, Kameruns två största städer. Ute på landsbygden går det ännu snabbare, ofta på vägar med stora hål i. Det brister en hel del i trafiksäkerheten. Skyddsräcken saknas för det mesta. Trafikregler respekteras inte

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

i någon större utsträckning och det saknas också trafikskyltar. Många bilar har både små och stora skador. Trafikskoleeleven Judith Tesmo säger att hon vill lära sig att köra på ett säkert och korrekt sätt. Därför är hon inskriven på Auto-École de Yaoundé som ligger i centrala Yaoundé, i kvarteret H ippodrome. – Jag vill lära mig trafikvett, säger Judith. Det är så stressig trafik här, och det tar tid

att lära sig hur trafiken är för att inte hamna i någon olycka. JUDITH OCH TRAFIKLÄRAREN Charles är mitt i en teorilektion. De går igenom bilens olika delar genom att titta på en undervisningsfilm samtidigt som Charles förklarar det som tas upp i den. För att hinna med pausar han filmen och pekar ut olika delar under motorhuven, till exempel var oljan är, var man hittar

UTBLICK / INSIKT

På området Omnisport brukar flera trafikskolor öva med sina elever. Där tränar de på att parkera, att köra i olika fält och att placera bilen i för hållande till omgivningen.

atteriet och kylarvätskan. Han förklarar b vad batteriet är till för och hur det fungerar. Filmen fortsätter och Charles berättar vad de olika varningslamporna inne i bilen betyder när de lyser och varför det är viktigt att ha koll på dem. – Jag är inne på min andra vecka i min körkortsutbildning och idag har jag min tredje teorilektion. Det är mycket att lära sig som jag inte har tänkt på innan, säger Judith glatt. CHARLES VILL KONTROLLERA att Judith kommer ihåg vad de har gått igenom under dagens lektion och ställer kontrollfrågor till henne mot slutet av den. Trafikskolan Auto-École de Yaoundé har ett ”program”. Det tar cirka åtta veckor och då tar eleven 20 teorilektioner. Under den tiden går man igenom en del moment som även ingår i Sveriges introduktions- och riskutbildningar, bland annat hur a lkohol och droger påverkar föraren och vad man ska göra om en olycka inträffar.

FAKTA OM KAMERUN Kamerun ligger i Central afrika och beräknas ha 17–18 miljoner invånare. Efter att ha varit en koloni och haft olika herrar sedan 1884 blev Kamerun självständigt 1960. Kameruns valuta (som nämns i texten) med beteckningen XAF kallas också CFA-franc. Den är gemensam för de länder som tillsammans kallas CEMAC, Central African Economic and Mone tary Community. Länderna är, förutom Kamerun, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kongo-Brazza ville och Tchad.

PÅ DE TRE FÖRSTA LEKTIONERNA lär sig eleven praktiska saker om bilen, både invändigt och utvändigt, för att sedan gå vidare till att lära sig vägmärken. Först efter det får eleven börja övningsköra. – Jag har precis börjat med teorin så jag övningskör inte än, men sen kommer jag

att alternera teorilektioner och körning, berättar Judith Tesmo. Då kommer jag att ha en vecka teori och sen en vecka praktik tills jag kör upp. Jag ser fram emot att börja köra på riktigt, även om det är lite läskigt. – ATT KUNNA KÖRA bil utan att vara stressad eller rädd är viktigt för mig. Jag behöver också kunna ta mig till olika platser utan att vara begränsad av att någon i familjen kör mig eller att behöva ta bussen. Judith och de andra eleverna övningskör inte ute på vägarna utan ofta på en avstängd väg, på grusplaner eller på parkeringsplatser. Eleverna samlas utanför trafikskolan och sedan åker de tillsammans till övningsområdet. Där går de igenom olika moment och turas om att övnings köra. – Vi åker till ett område som heter Omnisport, där brukar vi och andra trafikskolor vara med våra elever. Där får de öva på att parkera, hur man kör i olika fält och var de har bilen, säger Charles.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

UTBLICK / INSIKT

– Transportministern menar att den största anledningen till olyckorna är den mänskliga faktorn och bristande trafikvett. Men jag skulle säga att den riktiga anledningen är vägarna och dålig infrastruktur. Vägarna måste bli bättre för att antalet olyckor ska minska, säger trafikläraren Petronil Mama. – Jag vill lära mig trafikvett. Det är så stressigt på vägarna här, och det tar tid att lära sig hur trafiken är för att inte hamna i någon olycka, säger eleven Judith Tesmo. Petronil Mama äger Auto-École de Yaoundé. Han berättar att många elever gärna vill gå färre utbildningsveckor än de åtta som han anser att de ska gå. Utbildningen är kostsam. Elevernas ekonomi är det som vanligtvis påverkar om de har möjlighet att ta körkort eller inte. Hos Auto-École de Yaoundé kostar en två månaders kurs 190 000 XAF, vilket ungefär motsvarar 3 100 kronor. I Kamerun, där inkomstnivåerna är lägre än i Sverige och varierar mycket, är 3 100 kronor en betydande summa. Över hälften av landets invånare tjänar under 10 000 kronor per månad och en fjärdedel t jänar under 4 500 kronor per månad. – Idag har jag träffat en potentiellt ny elev, men hon var tveksam till priset och ska tänka över det. Många vill gärna diskutera priset före utbildningen, men jag kan inte förhandla ner det mer. Och det

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

går inte att utbilda sig på färre veckor, det krävs minst två månader för att gå igenom alla steg och lära sig ordentligt, förklarar Petronil Mama. HAN SÄGER ATT Kamerun håller på att förändras och att förr gick det att köpa ett körkort för en summa pengar, utan att ta några lektioner alls. Myndigheterna i Kamerun försöker motverka korruptionen i den mån det går och Petronil Mama märker skillnaden. På uppkörningen finns det till exempel numera myndighetskontrollanter på plats för att se till att ingen mutar trafikläraren, som alltså är den som håller i det praktiska förarprovet. – Det är bra att krafttag tas för att motverka att folk kan köpa sitt körkort utan att kunna köra. Och att oseriösa skolor stängs ned, säger Petronil Mama. Men trots att han är en stark förespråk

are av den utbildning han håller i, anser han inte att det är människorna med sina fel och brister som är den främsta orsaken till de många olyckorna i Kamerun: – Anledningen till att det är så många trafikolyckor är främst vägarna. Antalet olyckor kommer inte att minska förrän vägarna blir bättre. ENLIGT JOURNAL DU CAMEROUN har 22 300 trafikolyckor registrerats under de senaste åtta åren, varav 8 670 har varit dödliga. Drygt 1 000 dödsolyckor om året, med andra ord. Enligt Kameruns styre beror större delen av olyckorna, 70 procent, inte på vägarnas beskaffenhet utan på det mänskliga beteendet – förarna följer inte reglerna och många kör påverkade av alkohol och droger.

Åtalas för mutförsök vid uppkörning EN 31-ÅRIG KVINNA som misslyckades med sin uppkörning försökte enligt Trafikverket muta trafikinspektören. Nu åtalas hon.

Kvinnan gjorde sitt praktiska förarprov i Linköping i juni förra året. När inspektören valde att underkänna henne efter 30 minuters körning ska hon ha frågat vad som krävdes för att hon skulle bli godkänd. Därefter ska hon ha erbjudit honom 10 000 kronor. Trafikinspektören uppfattade förslaget som allvarligt menat. Kvinnan hävdar dock att alltihop rör sig om ett missförstånd.

DEN AMERIKANSKA REGERINGEN

har inte gjort tillräckligt för att se till att testkörningarna av själv körande fordon ute i trafiken sker på ett säkert sätt, menar den amerikanska motsvarigheten till det svenska Trafikverket, the National Transportation Safety Board, NTSB. NTSB kräver nu att reglerna skärps. Slutsatsen dras utifrån de undersökningar som följde efter en dödsolycka i Arizona i mars förra året, där ett självkörande Uber-fordon körde ihjäl en kvinna som ledde sin cykel över en illa upplyst väg. På filmerna från olyckan (kameror i bilen filmade både det som hände utanför fordonet och förarens reaktion inuti i bilen)

kan man se hur fordonet överhuvudtaget inte saktar ner farten utan kör på i oförändrad hastighet. Föraren s itter med blicken sänkt och tittar förvånat och skräckslaget upp först i själva kollisionsögonblicket. Kvinnans död är oundviklig. En medlem av NTSB, Jennifer Homendy, säger i en kommentar att den amerikanska regeringen har prioriterat teknologisk utveckling framför människors liv. Hon och flera med henne talar om en ”laissez-fairemiljö” där de teknologiska företagen och bilindustrin kunnat göra lite som de vill. CG

N O T I S E R A K T U E L LT

Kammaråklagare Robert Engstedt vid riksenheten mot korruption har väckt åtal mot kvinnan. Rättegången äger rum vid Linköpings tingsrätt. CG

USA:s trafikverk kräver skärpta regler för självkörande bilar

TRANSPORTSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT KÖRPROV OCH KUNSKAPSPROV KAN BOKAS SEPARAT

T U F FA R E V IL L K O R F Ö R M E D ARE L A S T B IL SF Ö RD R A G S G IV A R E UPP UTLÄNDSKA na när det

OM FÖRSLAGET från Transportstyrelsen

blir verklighet kan kunskapsprov och körprov bli möjliga att boka var för sig från och med den 1 mars 2020. I dag bokas båda proven samtidigt. Transportstyrelsens förslag härrör från den översyn av förarutbildningen som Transportstyrelsen och Trafikverket gjorde häromåret. Bland annat kom utredarna fram till att kunskapsprovet alltid borde genomföras före körprovet och att giltighets tiden för godkänt prov borde förlängas från två månader till fyra. Förslaget gör det möjligt för trafikskolorna att släppa fram elever till kunskapsprovet utan att boka dem för körprov, om man anser att de ännu inte är mogna för detta, och tvärtom. Transportstyrelsens förslag är nu ute på remiss. STR är en av flera instanser som förväntas komma med synpunkter. CG

gler på att följa re

blivit bättre smätning RARE HAR kallad tillstånd LA S T B IL S FÖ t finns et visar en så

D ort. Men de t och körkort. gheten har gj di yn ller sociala m gäller nykterhe lis Po lsen och rare när det gä re fö ty a ts sk or nd sp lä an ut som Tr enska och der mellan sv tydliga skillna fört nt mindre jäm r 30 – 45 proce givare na villkor. s tjä ag g dr ta p re up ed svenska r utländska fö m fö r re r ra kö Fö m m g. so Förare a företa förare so ha jämfört med kör för svensk n m ile so b st re la ra i fö e med sovand å färre nätter tillbringar ocks e. ar . Här brister iv sg pdrag efterlevnaden ts he ig utländska up st ha stighetsättre är bryter mot ha te har blivit b in ga m ån so M . ot re ra åg N a fö som utländsk såväl svenska . ta of r fö es el inledde sina gränserna alld myndigheten lis Po h oc en ls förs av polisen Transportstyre 12. De genom 20 ar ng ild av ni ät är att få en b tillståndsm troller. Syftet on gk vä m G C geno en fungerar. hur yrkestrafik

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

R E G I O N M Ö T E N /STR

Vägen till bättre resultat – våga testa nya arbetssätt Trafikskolor som vill försäkra sig om ett långt liv bör våga förändring. Det kan innebära att köra mycket mindre bil, ge grupplektioner eller att använda simulatorer. Så kan årets regionmöten sammanfattas. T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

DET VAR TYDLIGT redan på förra årets regionmöten: STR uppmanar trafikut bildarna att förändra sig, sitt arbetssätt och utbildningsinnehåll för att vara i samklang med tiden och för att öka sin lönsamhet. Ett tydligt fokus vid 2018 års regionmöte var att hitta nya undervisningsformer, till exempel grupputbildning i bil eller nya former för teoriundervisning. Denna inriktning fortsatte även under årets fem regionmöten. Ett av dessa hölls i Tylösand för de båda STR-regionerna Väst och Syd. – Vi måste göra saker för att utvecklas. Det kräver tid och engagemang men är kanske något helt nödvändigt, sade Andreas Nyman som driver Sjögrens trafikskola i Katrineholm, under en workshop om teori och praktik. GRUNDFÖRUTSÄTTNINGEN är ungefär följande: för att utveckla trafikskoleverksamhet krävs bättre lönsamhet, vilket till exempel kan nås genom att ta mer betalt. Men för att kunna ta mer betalt måste trafikskolorna sälja en effektivare och kanske bättre förpackad vara. De ska också locka, avlöna och behålla trafik lärare för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga och svara mot efterfrågan på lektioner. Hur lyckas med detta? ”Förlöjligad, motarbetad och självklar” stod det på ryggen på bland andra Andreas Nymans STR-tröja. Han förklarade detta med att det handlar om tre stadier som man ofta går igenom vid förändrings arbete.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

FÖRST ÄR MAN LÖJLIG för att man vill skapa förändring. Men med tiden brukar det förändrade på något vis upplevas som helt självklart. – Först är man löjlig för att man vill skapa förändring och får en massa människor emot sig av samma skäl. Men med tiden brukar det förändrade bli det normala och på något vis upplevas som helt självklart, sade Andreas Nyman Tillsammans med Unni Melchersson, trafiklärare på Helens för körkort i Norr köping och Söderköping, pratade han om möjligheterna med att utveckla trafikutbildningen. KAMRATPÅVERKAN – att du lättare

påverkas av och lyssnar på den som är i samma situation som du själv – har visat sig vara effektivt, påpekade Unni Melchersson. I linje med detta konstaterade hon att grupputbildning kan vara effektiv och fungera bra. – Hos oss heter det inte ens körlektion längre, utan privat- eller grupplektion, vi har båda, sade hon. Andreas Nyman frågade om det är den som rullar mest som också är den bästa utbildaren och den som tjänar mest pengar.

– Hur mycket behöver bilen egentligen rulla? Vi kanske ska jobba på helt andra sätt och oftare fråga våra elever om vi överhuvudtaget ska åka bil? Ett uttalat mål med workshopen var att hitta metoder och verktyg som kan bidra till att trafikutbildarna blir effek tivare och bättre. I smågrupper fick deltagarna fokusera på utbildnings momentet ”Mindre samhälle”. EFTER GRUPPDISKUSSIONER presen terades förslag om bland annat användning av simulator, vilket åter verkar ses som en möjlighet i branschen. Andra

R E G I O N M Ö T E N /STR

STR uppdaterar mopedläromedel inför AM-säsong 2020 Ett av STR:s fokusområden är AMutbildningen, som även har varit i fokus för Transportstyrelsens tillsyn. T E X T : J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

TRANSPORTSTYRELSENS SLUTRAPPORT

är ännu inte publicerad men Jimmy Ceihagen, verksamhetsansvarig för mc och moped inom STR, har fått en kort version presenterad. Den pratade han om under regionmötet i Tylösand. – En kritik är att utbildarna inte låter eleverna agera självständigt. Jag tror att det beror på att man vill hjälpa eleverna. Men släpp dem korta stunder och bedöm vad de är självständiga i, uppmanade Jimmy Ceihagen.

ANDRA PUNKTER som nämns i tillsynen är att ID-kontroll måste göras innan kursstart, att alla elever ska utföra effektiv bromsning från 45 kilometer i timmen och att de ska skjutsa en passagerare. – Dessutom uppmanas utbildarna att följa sina under visningsplaner eller att uppdatera dem. Mopedutbildningen är på 12 timmar minimum. Det förekommer att elever inte lyckas inom denna tidsram, som enligt Jimmy Ceihagen är väldigt snäv. – Problemet är att det kan bli svårt att sälja in mer utbildning om man inte har pratat om detta. Det gäller att vara tydlig från början, att det är målen som avgör när eleven är godkänd.

Unni Melchersson och Andreas Nyman ville inspirera medlemmar till att utveckla sina företag på olika sätt. f örslag handlade om virtual reality-teknik, om att skapa tid till förändring för trafikläraren och om andra tekniska, ofta digitala lösningar. Annat som lanserades var att arbeta med kommunikation, eftersom kommunikationen är lärarens främsta redskap i samarbetet med eleverna. Peter Samuelsson från Tibble Trafikskola pekade på problemet

att allt färre trafikskolor verkar erbjuda teorilektioner, vilket får konsekvenser i form av mindre förtjänst. – Man skulle till exempel kunna erbjuda teorilektioner via Zoom*, som dessutom går att använda till mycket annat, sade han.

EN UTMANING inom AM-utbildningen är den låga a ndelen godkända prov, som minskat från omkring 70 till 50 procent under de senaste fem åren. – Vi vill hjälpa utbildarna att få upp provresultaten. De har sjunkit i flera år, men kurvan verkar ha planat ut under 2019. Inför AM-säsongen 2020 kommer STR:s digitala moped läromedel att vara kraftigt uppdaterat, nästan ett nytt material, enligt Jimmy Ceihagen. Han betonade också hur viktigt det är för pedagogerna att använda läromedel under lektionerna. – Eleverna behöver känna igen sig och få hjälp att fördjupa sina kunskaper i det de läser hemma.

Jimmy Ceihagen är verksamhetsansvarig för mc och moped inom STR.

* Zoom är en programvara för visuella/virtuella möten via datorn med flera deltagare.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

R E G I O N M Ö T E N /STR

EN HÅLLBAR VÄRLD kräver förutsägbara regler – och en eldsjäl Miljödebattören och numera hållbarhetschefen på Sweco, Mattias Goldmann, deltog på länk vid STR:s regionmöte. Hans budskap: Det är bråttom med klimatet men inte kört. Bilen och trafikskolorna kommer att spela en roll även i framtiden. T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

möten via digital teknik är och kommer att vara ett alternativ. – Ni fostrar mobilister och borde kanske kalla er mobilitetslärare, eftersom fram tiden kommer att handla om att utbilda trafikanter överlag. Det kommer också en ny generation – generation Greta – som vill lösa sin tids stora problem och trafikskolebranschen ska vara en del av den lösningen.

MATTIAS GOLDMAN

inledde med att beskriva Parisavtalet om klimatet från 2016 som en nyårsfest: många löften men få som infrias. – Samtidigt är avtalet det snabbast ratificerade och har inte drabbats av den dominoeffekt av avhopp som befarades efter Trumps hot om att lämna avtalet, sade Mattias Goldman. Förklaringen är enligt honom att det både finns hopp om, och krav på, en mer hållbar värld. En viktig part i sammanhanget är näringslivet som vill ha långsiktigt förutsägbara regler. Därför föredrar näringslivet Parisavtalet framför den ryckige och kortsiktige Trump, något förenklat. Men det är bråttom och många indikatorer pekar fel, menar Mattias Goldman. – Det är dåligt med snö där det brukar vara snö, fästingplågan förvärras på grund av varma vintrar, zikaviruset finns nu i Europa och vår hälsa är i fara. Till detta kan läggas flyktingströmmar som kommer att öka på grund av uppvärmningen. TROTS MÖRKA MOLN pekade han ut några exempel på vad som kan bidra till en vändning. Ett sådant är Norges statliga satsning på infrastruktur för elbilar. – Man kan säga att Norge har dopat sig till en tätposition i elbilsvärlden. Men det är samtidigt ett bra exempel på hur det offentliga genom subventioner kan skapa ett tryck, en efterfrågan. Han påpekade också att den som är först ut med ny teknik ofta får göra affärer. – Om Sverige tar täten i miljöteknisk utveckling kan vi bli en permanent världsutställning som världen vänder sig till. Om vi inte tar täten, vänder sig världen någon annanstans.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

DET KOMMER en generation Greta som vill lösa sin tids stora problem och trafikskolebranschen ska vara en del av den lösningen. FÖR TRAFIKSKOLORNA handlar den nära framtiden bland annat om att anpassa sig till olika bildelningstjänster, fler biltullar och ökad cykling, menar han. Behovet av att förflytta sig effektivt kommer dock att kvarstå, även om

HAN KONSTATERADE också att positiva saker sker. Teknik som nyss var omöjlig har blivit möjlig. Till exempel kör fler och fler trafikskolor fossilfritt, vilket gör att de kan ta mer betalt. IKEA i Shanghai sköter alla sina hemleveranser med elfordon och självkörande fordon är en realitet, även om de än så länge mest finns inom inhägnat område. Teknikutveckling är viktig, men det har minst lika stor betydelse att klimatomställ ningen uppfattas som rättvis. Bensinupproret är exempel på en grupp som upplever sig orättvist behandlad på grund av höga drivmedelspriser. Därför är det viktigt med system som omfördelar resurser från gammal, smutsig teknik, till ny hållbar men också från stad till landsbygd, menar Mattias Goldman. HAN PRATADE OCKSÅ om vad som är avgörande för att någon tar en ledarroll i omställningen. Tidigare har svaret sökts i en aktörs storlek, typ av bransch eller kanske politiskt styre i en kommun. – En studie som vi lät göra visar att aktörer som lyckas ta verkliga steg mot hållbarhet, så gott som alltid har en person som tagit på sig uppdraget och drivit det. En ”Ann” eller en ”Lennart”, som bitit tag i frågan och vägrat släppa taget.

R E G I O N M Ö T E N /STR

Framtiden i rampljuset STR:s ordförande Berit Johansson och servicebolagets vd Håkan Björklund framtidsspanade vid höstens regionmöte. Växelspak eller inte? Eldrift, branschutveckling och politiskt förtroende var några av punkterna. T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

DE BÅDA BÖRJADE med förbundet och konstaterade att stadgarna säger att STR ska verka för god utbildning och för medlemmarna. Förbundsstrategin är att arbeta för hög utbildningskvalitet och bli en ledande aktör inom trafikutbildning. Fokus ska ligga på bland annat trafiksäkerhet och lobbying. – Dessutom ska vi verka för att gå i takt med fordonsindustrin, det är där som växelspaken kommer in, sa Berit Johansson.

den i framtiden bara ska rikta sig till hand ledarna. Eleverna får stanna hemma. En fråga som präglade regionmötet var förbundets strävan att trafikutbildarna ska utveckla sina olika utbildningar. Berit Johansson instämde i detta och sade att branschen har mycket att jobba med, men att man också har medvind från politiskt håll och från myndighetshåll. Ett exempel på det förstnämnda är de framgångar STR haft i att få med sig politikerna i trafikutskottet i kritiken mot översynen av trafikutbildning för behörighet B.

BAKGRUNDEN är att det tillverkas allt

där politikerna de facto valde att lyssna på oss. Resultatet blev ett tillkänna givande i Riksdagen där regeringen uppmanades att ta ett större grepp kring illegal verksamhet. Detta har i sin tur resulterat i ett regeringsuppdrag som ska presenteras senast 20 maj 2020. – Sedan har vi en myndighet, Transportstyrelsen, som säger utbilda er till körkorts

färre bilar med växelspak. Automat blir vanligare och elbilar är ju alltid oväx lade. STR har under flera år verkat för ett körkort som gäller både automat och manuellt växlad bil. Håkan Björklund och Berit Johansson nämnde också de föreslagna förändringarna i handledarutbildningen. Tanken är att

– VI KALLADES TILL TRAFIKUTSKOTTET

tagarna. Så har det inte alltid varit. Men idag upplever jag att vi har en väldigt bra dialog med myndigheten. DE BETONADE betydelsen av att branschen breddar sin kompetens och är beredd på förändringar. Till exempel bilpooler, nya bokningstjänster och bildelning. Berit Johansson såg också en nygammal teknik göra comeback. – Jag ser möjligheter med simulatorer, bland annat att de kan komma in i utbildningen som ett bra verktyg och komplement vid gruppövningar med handledare. Hon nämnde även Transportstyrelsens förslag om att dela på teori och praktik (se vidare sidan 15). Alltså att spräcka det sammanhållna provet, där teori- och körprov idag måste göras inom två månader från varandra. Enligt förslaget, som kommer ur den tidigare nämnda översynen, ska det få gå högst fyra månader mellan proven.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

STR & FRAMTIDEN

Christer Wickman, STR.

Fler lärare behövs – men har trafikskolorna råd? Efterfrågan på körlektioner är stor, så stor att många trafikskolor har svårt att möta den. Lösningen borde vara att utbilda fler trafiklärare. Men är branschen redo att på ett bra sätt ta emot och anställa dessa? T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N O C H A N N - C H A R LO T T E E D G A R

EFTERFRÅGAN på lektioner är större än utbudet, vilket innebär att trafikskolorna på många orter saknar möjlighet att erbjuda så många lektioner som eleverna efterfrågar. Ett angenämt problem kan tyckas och ett bekymmer som enligt enkel logik skulle kunna lösas med att fler trafiklärare anställdes. Om det fanns några att anställa – trafiklärarna är nämligen för få. Det är i princip alla överens om, men är lösningen helt enkelt att utbilda fler? Nja, problemet är nog mer komplicerat än så. Åtminstone enligt STR:s förbundssekreterare Christer Wickman, som granskat trafikskolornas bokslut, vilket Mitt i Trafiken redogjort för tidigare. Utifrån boksluten går det enligt Christer Wickman att dra vissa slutsatser om trafikskolornas ekonomiska möjligheter. – Företagens omsättning ökar visser ligen, men nettomarginalen, det som blir över i slutändan, har minskat. Detta

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

*LIA = LÄRANDE I ARBETE

• Enligt yrkeshögskolans statistik fanns det år 2013 totalt 234 platser på ut bildningen till trafiklärare i Sverige. Tre veckor in på terminen detta år var samtliga platser utnyttjade. • Hoppar vi fram till år 2016 fanns 260 platser på samma utbildning, varav 11 blev outnyttjade. • Motsvarande siffror för året 2018 var 227 platser totalt och 10 stycken outnyttjade. • Statistik från SCB för åren 2015 till 2018 visar att antalet sökande per plats varierar men ligger relativt lågt. 2015 fanns 3,9 sökande per plats, varav 2,5 var behöriga. För 2018 var motsvarande siffror 2,9 sökande per plats, varav antalet behöriga var 1,8.

väcker frågor om trafikskolorna har lönsamheten att anställa fler trafiklärare, säger Christer Wickman. Han har, liksom andra branschföre

trädare, vid flera tillfällen sagt att det finns ett underskott på 200–300 trafik lärare. Samtidigt menar han att söktrycket till trafiklärarutbildningarna inte är så stort som det borde vara. – Slutsatsen måste bli att flera trafik lärare inte ensamt löser problemen. Det gör heller inte lönefrågan, CSN-lån eller någon annan enskild fråga. VAD LÖSER DÅ PROBLEMEN?

Enligt Christer Wickman handlar det om åtgärder som ger bättre kontroll och styrning av trafikutbildarföretagen. Men det handlar även om innovationsoch utvecklingsförmåga som på sikt också bidrar till att göra trafikläraryrket mer attraktivt. – Lönsamhet är viktigt och möjliggör expansion. Sedan är det viktigt med samarbete, liksom att det finns möjlig heter för trafiklärarna att utvecklas. Det ökar chanserna att de stannar i yrket, säger Christer Wickman.

STR & FRAMTIDEN

Sedan 2010 har Trafiklärarutbildningen funnits som yrkeshögskola i Lerum – den enda utbildningen av sitt slag i Västsverige. Till hösten utökades antalet utbildningsplatser från 24 till 30. Platserna blev snabbt fyllda.

TRAFIKLÄRARNA SOM UTBILDAS I LERUM är eftertraktade och alla brukar ha jobb när de närmar sig examen.

Enligt Helen Lindh, som arbetar med f rågor kopplade till trafiklärarutbildningen för STR:s räkning, är grundproblemet att det saknas trafiklärare. Det visar sig bland annat i för få aspiranter till utannonserade tjänster. – NÄRA HÄLFTEN av trafikskolorna uppger att de helt saknar sökande när de söker lärare. Därför krävs det att vi lyfter trafikläraryrket, säger Helen Lindh. Men det fordras mer än så. – Vi måste också bli bättre på att bear beta personer som vi tror passar för yrket och uppmana dem att söka utbildningen. Det handlar inte bara om att få fler trafik lärare utan också om att de som söker ska vara motiverade och ha fallenhet för yrket. På de två trafiklärarutbildningar som Mitt i Trafiken varit i kontakt med säger man att utbildningsplatserna är efter traktade och att de borde bli fler. ANDERS RICKMAN är verksamhetschef vid Yrkeshögskolan Jönköping: – Vid förra antagningen hade vi 150 sökande på 20 platser. Vi valde ut 65 som fick göra körtest och intervju. Av dessa klarade sig 55 vidare. Enligt hans uppfattning är det många sökande till utbildningen, även om antalet varierar. Till 2018 års antagning i Jön köping fanns till exempel 100 sökande till 20 platser, det är en tredjedel färre än ett år senare.

– Trenden pekar uppåt och jag är stolt över vår utbildning. Vi har ett gott rykte. Under hösten har 16 trafiklärare utexaminerats och samtliga hade trafik lärarjobb redan en månad före examen. Avhoppen från utbildningen är få, enligt Anders Rickman. Den klass som just tagit examen var från början 20 stycken. – I två fall handlar det om föräldraledighet och några avhopp får man alltid räkna med. Av de 25 som började utbildningen den här terminen har ingen hoppat av hittills. HAN TYCKER att trafiklärarutbildningen behöver fler platser. Det är viktigt för att kunna möta efterfrågan, vilket dessutom minskar utrymmet för illegala trafik skoleliknande aktörer. – Om de lagliga trafikskolorna har svårt att möta efterfrågan så finns en risk att illegala verksamheter vinner på det. Camilla Brenander är utbildningsledare på trafiklärarutbildningen i Lerum, som enligt henne är populär och har många sökande. Till senaste utbildningsstarten fanns 143 sökande, varav 44 hade full behörighet. – Vi har fått ett utökat uppdrag från yrkeshögskolan att bedriva trafiklärar utbildning ytterligare fyra år och har ökat från 24 till 30 platser, säger hon. TRAFIKLÄRARNA som utbildas i Lerum är eftertraktade och alla brukar ha jobb när de närmar sig examen. Enligt Camilla

Brenander och kollegan Bibi Andreasson är 100 procent av dem också kvar i yrket sex månader efter fullgjord utbildning. – Det vet vi eftersom vi har ett uppdrag från yrkeshögskolan att undersöka vad som händer med lärarna. Hur många som därefter byter yrke har de inga uppgifter om. Men enligt Bibi Andreasson blir trafiklärare oftast kvar i yrket om de varit verksamma i några år. De som byter jobb gör det på grund av bättre villkor, till exempel högre lön. – En del blir inspektörer, tungutbildare eller andra sorters utbildare, säger hon. EN ANNAN KOLLEGA från trafiklärar utbildningen i Lerum, Isabella Norrman, önskar ett bättre samarbete med branschen, som ju trots allt ska s tyra utbildningen. Camilla Brenander instämmer. – Den arbetsplatsförlagda praktiken, LIA:n* är en tredjedel av utbildningen och sker på trafikskola. Men det är inte alltid handledningen fungerar, till exempel kan den studerande få uppgifter som inte är kopplade till kursmålen. Det kan också finnas en förväntan om att eleverna ska vara mer eller mindre färdiga trafiklärare, vilket inte ger några bra förutsättningar för praktiken. Camilla Brenander betonar dock att det även finns bra handledare. – Vår slutsats är att det handlar om kunskap. Om handledarna och övrig personal är insatta i utbildningens styrdokumentet så fungerar det bra.

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

Foto: Catarina Gisby

Foto: Shutterstock

LÄGRE HASTIGHET MED OSKYDDADE TRAFIKANTER ÖVER EN TREDJEDEL av bilisterna kör för fort i tätort. Framförallt där hastighetsgränsen är 40 kilometer i timmen och på genomfartsgator i villa- och ytterområden. Men det finns åtgärder för att få ner hastigheten, visar en VTI-studie.

Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 ska antalet dödade i vägtrafiken halveras mellan åren 2007 och 2020. För att följa upp denna målsättning kartläggs bland annat hastighetsefterlevnaden på det kommunala vägnätet i tätort. Det har gjorts sedan 2012 och målet för 2020 är att minst 80 procent av trafikanterna ska hålla sig under tillåten hastighetsgräns.

N O T I S E R A K T U E L LT

Mätningar utförda under 2018 visar dock att bara 53 procent höll sig inom tillåten hastighet. Målet för år 2020 är alltså ganska avlägset. VTI-forskare har i ny studie undersökt hur gator kan utformas för att bidra till att färre trafikanter kör för fort.

Stensatta gator och planteringar, som syftar till att en gata ska uppfattas som en gata med låg has tighetsgräns, bidrar också till lägre hastighet. JG

håller varandra i handen. Två gröna gubbar gör likadant. I München hör de samkönade trafiksignalerna vardagen till. Åtminstone i delar av staden. Likadana signaler brukar sättas upp i Stockholm när årets Pride-vecka inleds. – Stockholm är till för alla och det här är ett sätt för oss att visa det, sa trafikborgarrådet Daniel Helldén till SVT Nyheter häromåret. Men när veckan är slut byts linserna ut mot de gamla vanliga igen, det vill säga mot ensamma gröna och röda gubbar.

HALKBANETRÄNING MED MOPEDBIL STR-ANSLUTNA TRAFIKSKOLAN Trafikhuset i Sundsvall erbjuder unga som tagit AM-körkort att halkträna på halkbana. Ägaren Sylvia Krohn säger till Hela Hälsingland att hon hoppas att halkbaneträningen ska leda till färre olyckor.

Efter årets Pride-festival fanns diskussioner om att låta de samkönade trafiksignalerna sitta kvar på sina ställen, men hittills har det inte blivit så.

Mitt i Trafiken har tidigare berättat att antalet olyckor med framför allt mopedbilar ökar. Utvecklingen ser likadan ut över hela landet.

Andra städer som sätter upp, eller har satt upp, ljussignaler som föreställer samkönade par är Wien och London. London gör det likt Stockholm i samband med sin Pride-festival, och Wien gjorde det i samband med att landet och staden var värd för Eurovision Song Contest 2015. Det högerpopulistiska Frihetspartiet gick då i taket och kallade trafikljusen för ”lagvidriga”. Högerpopulisterna menade också att det handlade om slöseri med skattemedel. Men att byta ut linserna är inte förenat med några jättelika kostnader. I Stockholm avsattes 100 000 kronor till satsningen, men den verkliga kostnaden slutade på 38 000 kronor. Dessutom kan ljuslyktorna åter användas.

TILLSLAG I ÖSTERSUND MOT MISSTÄNKT ILLEGAL VERKSAMHET

AM-körkortet, som man kan ta från 15 år, ger behörighet att köra moped, mopedbil och epatraktor. Övningskörningen sker dock enbart med tvåhjuligt fordon och för det mesta tar ungdomarna körkortet under den ljusa delen av året. Sedan kommer hösten och vintern med mörker och halka. Sylvia Krohn menar att det är ett problem att det i dag inte är tillåtet att övningsköra med mopedbil när man tar AM-körkort. – Det är inte samma sak att köra moped som att köra på fyra hjul, säger hon till Hela Hälsingland. Sylvia Krohn menar att det borde finnas en tilläggsutbildning för dem som planerar att köra just mopedbil. CG

MIT T I TRAFIKEN | NR 4 2019

Lysande par av samma kön vid övergångsställen i München TVÅ RÖDA GUMMOR

– Resultaten visar att hastighetsefterlevnaden är bättre där man förväntar sig oskyddade trafi kanter, säger Anna Vadeby, som är forskare på VTI. Efterlevnaden är också bättre i stadsmiljö än på genomfartsgator i villamiljö och i ytterområden.

Samkönade trafiksignaler finns permanent i Münchens hbtq-kvarter. I Stockholm sätts likadana signaler upp när det är Pride-vecka, sedan plockas de ner igen.

POLISEN I ÖSTERSUND har, efter tips från allmänheten, under en tid bevakat en person som de misstänker bedriver en illegal trafikskoleverksamhet. I mitten av november gjordes därför ett tillslag.

Bilen har ibland varit utrustad med en grön övningskörningsskylt, ibland inte. Polisen vill i det här skedet inte säga särskilt mycket om det som inträffat eftersom utredning pågår.

Vittnen kan berätta om en bil, en Volvo av äldre årsmodell, som sedan oktober så gott som dagligen dykt upp i centrum av staden för att plocka upp en till två personer, köra iväg, komma tillbaka efter ungefär en timme, plocka upp nya personer, och så vidare. Det verkar som om den misstänkt illegala verksamheten framför allt riktat in sig på nyanlända, i många fall kvinnor.

– Jag vill ännu inte gå in på vad vi har för brottsmisstankar, säger Katrin Johansson vid Östersundspolisen. Fenomenet ”svarta trafikskolor” är helt nytt för henne. – Vad jag vet har vi inte haft något fall tidigare som liknar detta.

KÖ

OR K R

U TN

N CE V E

L RA

Vägen till körkort har aldrig varit rakare. Ladda ner appen

app.korkort.nu

STR.SE | KORKORT.NU | GATUSMARTAST.SE

Returadress: Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Om trafikläraren och den vetgirige forskaren utan körkort Trafikläraren Emelie Flärd och doktoranden Daniel Björklund fann varandra i trafikskolebilen. Men det hände ingenting förrän långt senare, när Daniel väl hade fått sitt körkort. – Jag ville vara professionell, understryker Emelie. T E X T: C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

2016 slutade en av Lasses anställda, och då tog jag mitt pick och pack och flyttade tillbaka till Kalmar. 2017 flyttade Daniel efter.

I DAG ÄR DE GIFTA

och har sonen Erik tillsammans. Flera lokaltidningar har skrivit om dem, fasci nerade av kärlekshistorien som är som hämtad direkt från Hollywood. 2016 arbetade Emelie Flärd under en period som trafiklärare i Motala. Dit kom Daniel Björklund som höll på med ett forskningsprojekt om hur trafikskole elever använder sin syn när de lär sig att köra bil. Daniel, som inte hade något körkort sedan tidigare, ville använda sig själv som försöksperson. Den enda trafiklärare som kunde tänka sig att ha en elev som ville montera kameror i trafikskole bilen, för att filma allt som hände under lektionerna, var Emelie. Klick sa det nästan direkt. – Men det enda jag tänkte då var ”bort med känslorna”. Allting filmades ju dessutom. SÅ DET DRÖJDE ett tag innan de blev ett par ”på riktigt”. Och i den vevan återvände Emelie till Kalmar, där hon utbildat sig till trafiklärare, för att börja jobba på Lasses Trafikskola. Lasse som i Lars Gustavsson, STR:s tidigare ordförande. – När jag gick på trafiklärarutbildningen 2014–2015 ville jag mer än någonting annat jobba hos Lasse Gustavsson, berättar Emelie Flärd. Då behövdes ingen ny medarbetare på hans skola, det var därför jag började arbeta i Motala. Men under

I JANUARI 2018 tog Emelie Flärd över Lasses Trafikskola när Lars Gustavsson gick i pension. – För mig var det någonting extra att få köpa just hans trafikskola. I mina ögon är han en alldeles särskild person, stor i det här yrket. Sedan var det ju en förmån att få ta över en etablerad trafikskola överhuvudtaget. Jag fick en flygande start. Allting rullade bara på. Fast det var lite knöligt för Daniel att pendla till universitetsjobbet i Norr köping, och Emelie hade hemlängtan. Hon kommer från Borensberg, ett litet samhälle mellan Motala och Linköping. När det stod klart att de väntade barn började de båda prata om att flytta närmare sina respektive familjer.

Emelie Flärd och Daniel Björklund lärde känna varandra i trafik skolebilen. Efter utbildningen blev de ett par. I dag är de gifta, heter båda Björklund-Flärd och har sonen Erik tillsammans. Emelie tog över förre STR:ordföranden Lars Gustavssons trafikskola i Kalmar. Nu har hon döpt om den till Emelies Trafikskola och flyttat den till Motala.

I DAG BOR DE i Skänninge, en ort från vilken man lätt tar sig till både Norrköping och Motala. För Emelie har även flyttat Lasses Trafikskola till staden vid Vättern och döpt om den till Emelies Trafikskola. Den öppnade den 4 november. Hennes trafikskola blir den fjärde i stan. – De skolor som finns här har mycket att göra. Det finns ett stort elevunderlag. Så jag tror att det kommer att gå bra. Det känns skönt att forma om allt det jag lärt mig till mitt alldeles egna.