Fresta kyrkogård

Fresta kyrkogård Fresta församling, Sollentuna kontrakt, Stockholms stift Fresta kyrkväg 2, Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Stockholms län, Uppland

1

Fresta kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Fresta kyrka och kyrkogård från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Fresta kyrkogård Fresta kyrka och kyrkogård ligger norr om sjön Norrviken och från denna sjö kunde man tidigare färdas vidare in i Mälaren eller över Edsviken ut i Saltsjön. Här finns många lämningar från vikingatid, vilket bland annat de flertal runstenar som hittats i ­kyrkans väggar vittnar om. Sockennamnets förled har setts som en variant av ett dialektalt ord för frö, ­”fruktbar”. Fresta tillhörde under medeltiden Hammarby pastorat. Därefter och fram till 1961 benämndes pastoratet Fresta och Hammarby. Från 1962 till 1981 var det åter Hammarby pastorat. Sedan 1982 är Fresta församling eget pastorat. Fresta kyrka uppfördes under 1200-talets första hälft. Den nuvarande kyrkan föregicks troligen av en kyrka i trä. En kyrkogård fanns sannolikt från början på platsen. Kyrkan byggdes om och till under 1300- och 1400-talet, men det var renoveringen 1776 som till stor del har gett den dagens utseende. Kyrkan har sedan fasadrenoveringen 2012–2013 spritputsade fasader avfärgade i en vit kulör, med rundbågiga fönster med släta fönsteromfattningar. Det brutna taket över långhuset är sedan 1996 täckt av kopparplåt. I Fresta var adelns inflytande stort i bygden och fick ett konkret uttryck i kyrkobyggnaden genom den restaurering som genomgicks under 1700-talet och som främst bekostades av hovmarskalken Charles de Geer som ägde Stora Wäsby. Sveriges stormaktsambitioner och 1600-talets krig lämnade tydliga spår i Upplands Väsbys kulturlandskap. I samband med att säterier bildades utplånades flera byar helt och adeln fick kontroll över en stor del av gårdarna i trakten. Under 1900-talets första hälft var Fresta socken praktiskt taget självförsörjande när det gällde arbetstillfällen. I Fresta var jordbruket en dominerande sysselsättning men även handelsträdgårdarna hade stor betydelse.

HISTORIK Begravningar har sannolikt skett på kyrkogården sedan kyrkans uppförande. Bogårdsmuren som omgärdar den gamla delen av kyrkogården omnämns första gången under 1600-talet eftersom den södra sidan då blev underminerad genom plöjning och reparerad. På 1700-talet nämns i räkenskaperna att muren täcks av huvar. Trädkransen kring den gamla delen av kyrkogården härstammar delvis från 1802 då planteringar gjordes. De vitputsade grindstolparna som markerar entréerna mot väster och öster tillkom sannolikt under 1780-talet då de ersatte de äldre stigluckorna. De grindar som fanns i öster kan vara flyttade från en äldre ingång, men är idag borttagna. Stigluckorna fanns troligtvis på den nuvarande västra ingångens plats samt i det sydöstra hörnet av den äldre delen av kyrkogården. Stigluckan i söder reparerades på 1620-talet, i samband med reparationen av muren. I samband med att kyrkans torn uppfördes på 1760-talet, revs klockstapeln som tidigare stod Bogårdsmuren som nordväst om kyrkogården. omgärdar den gamla Stapeln omnämns tidigast delen av kyrkogården 1626 och var i så dåligt skick på 1770-talet att det omnämns redan ansågs livsfarligt att ringa under 1600-talet. i klockorna. Hur klock­ stapeln såg ut är okänt. Den gamla klockarbostaden som byggdes 1775, används numera som sommarcafé och ligger ännu kvar intill församlingshemmet. Under slutet av 1800-talet uppfördes ett kyrkstall på denna del av fastigheten. 1780–81 uppfördes en bod på kyrkogårdens nordvästra del och på husets övervåning inrymdes sockenmagasinet. Huset uppfördes av gråsten och gammalt tegel, troligtvis efter de nedtagna stigluckorna. I samband med att kyrkogården utvidgades åt söder 1953 uppfördes en ny byggnad på denna del, inspirerad av den gamla boden, vilket gör att byggnaderna till stor del liknar varandra. Huset ritades av arkitekt Erik Fant och inrymmer väntrum och toaletter för kyrkogårdsbesökare.

3

Utsnitt ur karta från 1636. Källa Lantmäteriet.

Kyrkogården utvidgades åt öster 1911 och åt ­söder 1953. Träd från den ursprungliga trädkransen markerar ännu den gamla kyrkogårdens tidigare utsträckning tillsammans med ett antal nyplanterade lindar. Innanför huvudentrén stod tidigare fyra stycken träd i en liten allé fram mot kyrkans port, vilket syns på ett foto från 1921. När dessa togs ner är dock oklart. Tydligt är också att grindstolparna då snarare hade ett välvt avslut jämfört med dagens spetsiga sadeltakstäckning. Utvidgningen 1953 gjordes efter förslag av arkitekt Erik Fant. Församlingen hade där inköpt ett område med åkermark på cirka 5 400 kvm av trädgårdsmästaren Gideon Vahlberg. Genom att flytta två mindre gravvårdar något åt sidan kunde den gamla muren genombrytas och ”bekväm trappa” anläggas däremellan. Den gamla muren fick delvis läggas om och göras högre åt söder för att jämna ut höjdskillnaderna mellan de två områdena. Fant ville gärna ha restriktioner av olika slag för att skapa lugn åt platsen. Ett exempel är inte alltför stora gravvårdar,. På den södra delen av kyrkogården finns en minneslund som anlades 1986. Intill denna byggdes även samma år en ekonomibyggnad. Intill minneslunden, på en plats som från början var planerad för vanliga gravplatser, anlades en askgravplats år 2005. Församlingshemmet byggdes 1997.

4

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Fresta kyrka och kyrkogård omges mestadels av modern småhusbebyggelse. Norr om kyrkan ligger Frestavägen, som följer samma sträckning som den gamla sockenvägen. Närmast kyrkan finns en nyare skolbyggnad samt församlingshemmet och pastorsexpeditionen. Där står även det gamla klockarbostället och kyrkstallar.

Omgärdning och grindar En bogårdsmur tillsammans med en trädkrans löper kring hela kyrkogården, såväl den äldsta delen som de utvidgade delarna. Längst i öster på den gamla delen har två nya lindar planterats vilka därigenom markerar den äldre delens tidigare utsträckning. Här finns också en ”knyck” på muren vilken visar på denna. En bred, kallmurad bogårdsmur omgärdar hela den gamla delen av kyrkogården liksom 1911 års utvidgning. En mur av huggen blandad, fogad sten avtäckt med rektangulära stenplattor löper kring 1953 års utvidgade del. Två ingångar finns i öster och tre i väster. Ingångarna till den gamla delen flankeras av vitputsade grindstolpar i tegel avtäckta med svart plåt i sadeltaksform. Såväl i öster som i väster finns dubbla svartmålade smidesgrindar. Grindarna återkommer på den nya delen där grindstolparna består av murade stolpar i sten lika muren.

Ingång i väster med nyplanterade lönnar.

5

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Kyrkogårdens gräskvarter delas av med grusade gångar. Den gamla delen av kyrkogården har gångar, s0m dels löper kring kyrkobyggnaden och dels följer kyrkogårdens långsträckta, femkantiga form. Två gångar korsar tvärs över kyrkogården. Samtliga är grusade. Raka häckar av främst måbär sträcker sig i nord-sydlig riktning på 1911 års del. Närmare kyrkan finns mindre häckar som delar av mellan gravvårdarna och bildar små kvarter i kvarteren. Närmast kyrkan i öster finns mindre kvarter med liggande hällar kring stenlagda gångar, även dessa omgivna av måbärshäckar. Den utvidgade delen kan tydligt urskiljas genom placeringen söder om den gamla kyrkogårdsmuren. Från den gamla delen av kyrkogården tar man sig till den nya via en trappa av huggen granit flankerad av ett svart järnräcke. Den nyare delen av kyrkogården ligger lägre än den gamla och man stiger således ner mot denna. Öppningen ligger ungefär på mitten av kyrkogården och gångvägen fortsätter sedan rakt

6

T-formade häckar på 1919 års del.

över den nya delen och korsar kyrkogårdens båda huvudaxlar. Det går även att gå mellan kyrkogårdens delar genom en smal öppning i muren i väster intill väntrummet, via en trappa av huggen granit med ett svart järnräcke. Gräskvarteren i denutvidgade delen delas av med rätvinkligt lagda grusade gångar. Huvudaxeln som leder mellan två av kyrkogårdens ingångar i öster och väster, har en kvadratisk plats i mitten där den korsar gångvägen från den gamla delen. Den andra huvudaxeln löper från den sydvästra entrén och båda korsas av andra rätvinkliga gångvägar. Samtliga gångar är grusade förutom längst i norr där gången täcks av huggna stenplattor. Några gravkvarter på den nya delen är fortfarande outnyttjade, medan kvarteren i norr och mellan de många häckarna snart är fyllda. Enhetlig belysning finns i form av svarta stolpar i äldre stil med 6-kantig glasskärm. Lyktorna är placerade längs huvudgången på den äldre delen av kyrkogården, liksom längs de två huvudstråken på den nyare delen.

Förbindelse mellan nyare och gamla delen av kyrkogården.

Gravvårdar med omgärdande häckar på den 7 gamla delen.

Gravkvarter med rester kvar från det Allmänna varvet.

8

Gravvårdar från 1950-talet på den södra sidan.

Gravplatser och gravvårdar

Minneslund och askgravlund

De stående gravvårdarna dominerar på hela kyrkogården. På den äldre delen omgärdas flera av formklippta häckar. Här finns flera grästäckta eller krattade grusgravar med stenramar kring, men endast en med stolpar och kättingar. Vårdarna står tätt och ger tillsammans med häckarna en särskild karaktär åt denna del av kyrkogården. På 1911 års del finns ett större kvarter längst i öster där ett antal spridda gravvårdar står. Detta är en rest från det så kallade Allmänna varvet, där människor som inte hade råd med annat begravdes på rad efter varandra, utan att kunna påverka var. Dessa små och tunna, enkla stenar skiljer ut sig från resten av kvarteren intill. Många är från början av 1930-talet och här begravdes flera ”mindre bemedlade”, vilket tydligt visar sig i stenarnas utformning. Bland de mer namnkunniga begravda på kyrkogården kan kompositören Emmy Köhler (1858– 1925) nämnas, som är begravd nordöst om kyrkan. Den stående gravvården är naturstensformad och omgiven av en ligusterhäck. Titlar som polisman, snickarmästare, kyrkvärd, byggmästare, båtsman, possessionat, övermaskinist, stenarbetare, apotekare och musikdirektör förekommer på kyrkogården, samt ett stort antal trädgårdsmästare vilket kommer sig av de många handelsträdgårdar som tidigare fanns i socknen. Många av gravvårdarna på den södra sidan får stöd av häckar i långa rader. På denna del av kyrkogården finns de första gravvårdarna från början av 1950-talet längs mittgången. Gravsättningar har sedan spridits utåt sidorna och de senaste finns längs kanterna.

På kyrkogårdens södra del finns minneslunden. Denna är enkelt utförd i form av en gräsrundel s­ om omgärdas av en slingrande gång av smågatsten. Här växer flera olika träd och buskar, såsom fågelbär, blodhägg, rhododendron, syrén, klotpil och hängask. Ställ finns för vaser med blommor och några bänkar i trä och smide är utplacerade för kontemplation. Även en askgravplats finns på kyrkogården, där platsen för gravsättningen markeras med en graverad bronsplatta. Askgravlunden är utformad som tre grupper med cirklar gjorda av stålplåt med planteringar efter säsong i mitten. Endast en av dessa är nu aktiv, men fler kommer att öppnas. Intill står ett ljusträd i svart metall och cirklarna omges av plattor av huggen sten.

Runstenar Vid Fresta kyrka finns 15 st runstenar bevarade, ­varav några finns inmurade i kyrkomuren medan övriga finns utplacerade på kyrkogården. I histo­ riska underlag omtalas dock 16 runstenar. Intill tornet i väster står en relativt stor och hög runsten uppställd. Inskriften lyder: ”Gunnar och Sassur de lät resa denna sten efter Gerbjörn, sin fader, son av Vitkarr i Svalnäs (?). Honom dräpte norrmän på Åsbjörns skepp”. På kyrkogården finns också Jarlabankestenen i ­öster. Denna runsten påträffades 1957 i den norra bogårdsmuren. Stenen omnämndes redan på 1600-talet och texten lyder: ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde och han ­gjorde denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby”.

Minneslund.

9

Askgravplats.

10 häckar, oxlar och formklippta buskar Raka pü nyaste delen..

Vegetation Den ursprungliga trädkransen kring den äldsta delen av kyrkogården är endast bevarad fragmentariskt, men den är kompletterad med nyplanteringar under de senaste åren. Kring den äldsta delen av kyrkogården växer lind och lönn. Kring den utvidgade delen växer lindar och en hästkastanj medan det kring den nyaste delen av kyrkogården finns en trädkrans av oxel. Mycket utmärkande för Fresta kyrkogård är de många formklippta häckarna som finns i de flesta kvarter, av måbär och liguster. På den utvidgade delen i söder står häckarna på rad i nord-sydlig riktning. På kyrkogårdens äldre del i öster växer buskarna i t-formationer och omsluter gravvårdarna i små kvarter. Rakt innanför huvudentrén i öster har två lönnar nyligen planterats och intill bisättningsrummet i väster växer buskar av syrén. På den nya delen av kyrkogården växer oxel även i en rad i mitten av kyrkogården och delar av denna i öst-västlig riktning. Längs denna trädrad växer en häck av samma sort om genomskärs av grusgångar. Rakt innanför den mittersta västra ingången finns två grupper av formklippta klot av cotoneaster som

tillsammans med de raka häckarna för tankarna till en barockträdgård. Vid asklunden står en allé av paradisäppelträd, som leder bort mot kyrkan. Ytterligare paradis­ äppelträd växer mittemot, tillsammans med en halvcirkelformad plantering med bland annat spirea. Bakom denna växer lönnar och en ornäsbjörk.

Övriga byggnader och anläggningar Det tidigare sockenmagasinet som finns i kyrko­ gårdens nordvästra hörn, är delvis ingrävt i marken mot norr. De putsade fasaderna är vita och tälttaket är täckt av falsad plåt. På kyrkogårdens södra del finns en byggnad som inrymmer väntrum och toaletter. Husets utformning är inspirerad av boden från 1700-talet och har således vitputsade fasader och plåttak som kröns av en kula. I det sydvästra hörnet av kyrkogården finns en byggnad som har vitmålad träpanel och tegeltak. Denna fungerar som ekonomibyggnad och maskinhall och byggdes 1986. Mittemot kyrkan i nordväst finns församlingshemmet som stod klart 1997. Fasaderna är klädda med

Det gamla sockenmagasinet.

11

rödmålad träpanel och taket med tegel. Här inryms många verksamheter, bland annat expedition, rum för personal samt för olika utåtriktade aktiviteter. Mittemot församlingshemmet finns den så kallade Harderska villan från 1923. Denna används som bostad och för barnverksamhet och inköptes av församlingen på 1990-talet. Det tidigare klockarbostället från 1775 står intill församlingshemmet och har liksom detta rödmålad träpanel och ett brutet tak täckt av tegel. Huset ­används numera bland annat som café på sommarhalvåret.

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Församlingens hemsida Henschen, I & Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Vallentuna härad, Uppland bd V: 2, vol 72, Stockholm 1954 Legars, Niss Maria, Fresta kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kultur­ historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2008. Wadström, I, Fresta kyrka, Upplands kyrkor XIII, Strängnäs 1978

Kulturhistorisk karakteristik Fresta kyrka omges av en äldre kyrkogård, som utvidgats i flera etapper. De olika skedena av utbyggnad kan tydligt avläsas i den befintliga strukturen. Kyrkans bod, som tidigare fungerat som sockenmagasin, har stor betydelse för kyrkogårdsmiljön, men hör även intimt samman med socknens äldre historia. De formklippta häckarna är utmärkande för Fresta kyrkogård, både på den äldsta delen och på de nyare. De är planterade både i långa strikta rader och mer sammanhållet för att bilda små kvarter i kvarteren. Tillsammans med omgivande murar och trädkransar har de en viktig roll. På 1911 års del finns rester av det så kallade Allmänna varvet som är viktiga då de berättar om tidigare traditioner på kyrkogårdar och de mindre bemedlades förutsättningar. Tidigare fanns ett stort antal handels­trädgårdar i området, som var viktiga för socknen i början av 1900-talet. Att handelsträdgårdar var vanliga i socknen går att avläsa genom de många gravvårdar med trädgårdsmästare som ingraverad titel.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • De omgivande murarna och trädkransarna. • De formklippta häckarna på såväl den gamla som de nyare delarna av kyrkogården. • Det före detta sockenmagasinet. • Runstenarna som finns eller har funnits i kyrkans murverk. • Resterna av det Allmänna varvet.

12

Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län. Stockholm 1980 Bratt, Peter, Carlsson, Marianne m fl, Upplands Väsby. Kulturhistoriska miljöer. Stockholm 1988 Camilla Roos, kyrkokamrer Fresta församling

Kronologi 1200-tal. Kyrkan uppförs. Henschen 1954 1775. Klockarbostället byggs strax väster om kyrkan. Församlingens hemsida 1780-tal. Ingångar med grindstolpar anordnas till kyrkogården i väster och öster. Stigluckorna tas bort. En bod uppförs 1780–81, där ovanvåningen inrättas som sockenmagasin. Henschen 1954 1800-tal. Ett kyrkstall byggs. Församlingens hemsida 1802. Trädplantering på kyrkogården. Henschen 1954 1911. Kyrkogården utvidgas mot öster. Henschen 1954 1953. Utvidgning av kyrkogården mot söder efter förslag av arkitekt Erik Fant. En vänthall uppförs vid den nyanlagda delen. ATA, Henschen 1954 1986. Minneslund anläggs och ekonomibyggnad uppförs. 1997. Församlingshemmet byggs. Församlingens hemsida 2005. En askgravplats anläggs. Församlingen