Från vetenskaplig rapport till nyhet Från studie till publikation Resultaten av vetenskapliga studier presenteras vanligen i vetenskapliga facktidskrifter. Inom bland annat samhällsvetenskaper är det också vanligt att resultaten ges ut i bokform. Innan en vetenskaplig tidskrift publicerar en artikel skickas manuskrip tet till två eller tre oberoende experter (forskare) som både ger ändringsförslag och avgör rapportens vidare öde: 1) godkänns utan ändringar (ovanligt), 2) godkänns, om ändringsförslagen genomförs tillräckligt bra, 3) förkastas. Forskningsrapporten avancerar på samma sätt som forskningsprocessen som beskrivs i bilaga 1: från forskningshypotesens uppkomst till genomförandet av studien och vidare till resultat och slutsatser. Hälsovetenskapliga forsknings rapporter har oftast följande uppbyggnad: 1. Rubrik och författare 2. Abstrakt eller sammanfattning (ungefär 200 ord): Beskriver i korthet studiens bakgrund och målsättning, de viktigaste metoderna och re sultaten samt slutsatserna. 3. Inledning: En koncentrerad litteraturöversikt. Vad vet vi om ämnet sedan tidigare? Vilka iakttagelser gav uppslag till den här studien? Hurdan ny kunskap ger studien? Vilken är forskningsfrågan eller hypotesen som studien utgår från? 4. Metoder: Apparaturen, försökspersonerna och forskningsmetoderna beskrivs samt metoderna som använts för att analysera resultaten. I en vetenskaplig rapport ska metoderna egentligen beskrivas så väl att en annan forskare som är insatt i ämnet ska kunna upprepa studien på samma sätt. En noggrann beskrivning hjälper också andra forskare att bedöma om studien har genomförts så väl att den kan ge svar på forskningsfrågorna.
Undersökningsresultat offentliggörs och diskuteras i tidskrifter och på vetenskapliga kongresser.
5. Resultat: De viktigaste resultaten presenteras med hjälp av figurer, tabeller och text. Oerfarna forskare vill gärna berätta om allting som upp mätts, men en bra rapport innehåller resultat som valts ut redan på förhand. Beslutet får dock inte fattas enligt vilka resultat som verkar intres santa och vilka som inte är det. 6. Diskussion: I den här delen jämför man de egna resultaten med andras, diskuterar orsaker till skillnader eller likheter och gör en kritisk analys av den egna undersökningens styrkor och svagheter. Till slut förväntas forskaren dra allmänna slutsatser om resultatens betydelse, till exempel hur de kan tillämpas praktiskt eller om det finns behov av mera forskning. 7. Källor: En förteckning över alla studier eller andra källor som hänvisats till i rapporten. I bilaga 2 finns exempel på olika system att göra hänvisningar. 8. Tillkännagivanden: Forskarna kan tacka dem som på ett avgörande sätt har hjälpt till att genomföra studien eller skriva rapporten. Det är också brukligt att tacka utomstående finan siärer (t.ex. Finlands Akademi, stiftelser eller fonder, företag).
11