Säkerhetsinstallatören #3/26

NR 3 /2026

SÄKERHETSENTREPRENÖRER & AUKTORISERADE LÅSMÄSTARFÖRETAG

TOTALFÖRSVARET OCH SÄKERHETSBRANSCHEN

Är låssmeden redo?

TEMA:

Samhällssäkerhet

BEREDSKAP BLIR AFFÄR

När kunderna köper förmåga istället för produkt BYTTE TECHVÄRLDEN MOT LÅS

Startup började med lunch SLR är en del av

+

KRÖNIKA: HASSE ARO JÖRGEN HOLMLUND – PRIVATA FÖRETAG & TOTALFÖRSVARET SKÄRPTA KRAV FÖR BUTIKSKASSOR SKYDDSMÄSSAN

MotionIQ Smartare dörrar, lägre energiförluster Intelligent

Lär känna dormakaba MotionIQ – intelligent rörelsedetektering för automatisk öppning och stängning av dörrar. www.dormakaba.se Hållbar

Skanna QR-kod för mer information

Effektiv

SÄKERHETSINSTALLATÖREN | NR 3 – 2026

UR INNEHÅLLET: 9

7 33 33/Jörgen Holmlund. ”Ett företag kan utsättas för ett angrepp utan att omedelbart förstå vem som ligger bakom eller om syftet är ekonomiskt, kriminellt eller säkerhetspolitiskt..” I sin krönika lyfter Jörgen Holmlund värdet av privata företeg i totalförsvaret.

9/TOTALFÖRSVARET OCH LÅSSMEDEN. Den verkliga frågan är inte vilken roll låssmeden kan få i totalförsavaret, utan om företagen är förberedda på den roll de redan har.

16 34 16/ CYBERFYSISKA SYSTEM. Det går inte längre att särskilja på fysisk säkerhet och cybersäkerhet. Ett cyberangrepp kan direkt påverka en fysisk process.

7/Samhällssäkerhet. I detta nummer utforskar vi hur säkerhetsbranschen bidrar till ett säkert samhälle och vilken roll branschen har i totalförsvaret.

34/Mekaniken i en ny roll. Det förändrade säkerhetsläget har gett mekaniken en ny roll, det menar man på företaget Anchor Lås i Eskilstuna.

Säkerhetsinstallatören ges ut av: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR Prenumeration: kansli@slr.se Tel: 08–721 40 55 Webbplats: www.slr.se Ansvarig utgivare/VD SLR: Martin Järbur, martin.jarbur@slr.se Ordförande: Tommy Sköld, tommy.skold@slr.se Besöksadress SLR Låsteknikcentrum Stockholm: Västertorpsvägen 136, 129 46, Hägersten Redaktör: Victoria E. Kiss Nylund, victoria.kiss-nylund@slr.se Annonser: Ebbe Svensson, ebbe.svensson@slr.se Repro & layout: SLR Service AB Förstasida: Adobe Stock Upplaga: cirka 8500 exemplar Tryck: Printall AS, 2026, Svanenmärkt trycksak, 4041 0820 ISSN: 2001-791X Om SLR: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, bildades 1955 och är en rikstäckande organisation för auktoriserade Låsmästare från Trelleborg till Kiruna. Vi är idag cirka 230 anslutna verksamhetsställen/företag.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

3

SLR | VD HAR ORDET

Ruleflation – när reglerna blir fler än svaren

V

i har lärt oss nya ord de senaste åren. Shrinkflation, när förpackningen blir mindre men priset består. Skimpflation, när innehållet blir sämre men säljs som samma produkt. Kanske borde vi också tala om det jag kallar ruleflation. Det är något vi ser inom säkerhet, cyber, bygg och företagande: fler krav, tätare krav, mer dokumentation och ibland rent av krav på att ställa krav. Ofta finns det en rimlig tanke bakom varje enskilt krav. Det är just det som gör frågan svår. Problemet är sällan det enskilda kravet, utan summan av kraven när de möter verkligheten. Säkerhet kan hamna mot tillgänglighet, brandskydd mot inbrottsskydd och praktisk funktion mot formell korrekthet. MIN SYN ÄR att det lätt blir för mycket. Inte för att regler är dåliga, utan för att vi ibland bygger system där varje ny risk möts med ett nytt krav, och varje nytt krav med en ny kontroll. Till slut kan det som ser logiskt ut i ett regelverk bli svårt att hantera för den som ska projektera, montera, kontrollera eller ta ansvar. Ett tydligt exempel är branddörrar. En håltagning kan i praktiken vara identisk med en fabriksgjord: samma placering, samma utförande, samma tekniska resultat. Men sker den i efterhand kan hela dörren plötsligt vara ett regelbrott. Inte för att funktionen nödvändigtvis har försämrats, utan för att tillvägagångssättet inte ryms inom regelverket. Resultatet kan bli att dörren måste skrotas. Praktisk innebörd: liten eller ingen. Kostnad: enorm. Fördelar? Ibland är det svårt att se andra än för den som får sälja ännu en dörr. SAMTIDIGT ÄR DET för enkelt att avfärda reglerna. De måste vara generella, minska godtycke, skapa ansvar och göra kontroll möjlig. De ska fungera även när ingen klok person står bredvid och gör en rimlighetsbedömning.

4

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

Det är lite som att köra på en fin, bred väg med fri sikt åt alla håll. Jag är ensam så långt ögat når, ändå håller jag 50 på en 50-väg. Inte för att situationen känns farlig, utan för att regeln finns där och är skapad för fler situationer än min egen. Men när generella regler blir för trubbiga kan de också skapa beslut som är svåra att försvara med sunt förnuft. Det är därför jag inte vill säga att regler bara är av ondo. Regler skapar ordning. Standarder ger oss gemensamma utgångspunkter och ett gemensamt språk. Att kunna skriva ”skyddsklass 2 enligt SSF 200” är effektivt. I några få ord sammanfattas komplexa krav, erfarenheter och förväntningar. Det är en styrka när det fungerar. MEN REGLER BEHÖVER vara förankrade i verkligheten och prövas mot sitt syfte. Vilken risk försöker vi minska? Vad kostar åtgärden i pengar, tid, resurser och tillit? Finns det fall där kravet formellt är rätt, men praktiskt svårt att motivera? Den sortens frågor måste få ställas. Det är där engagemanget kommer in. Om reglerna styr oss behöver vi påverka riktningen. Vara med i remisser, läsa förslagen, tycka till, säga när något inte fungerar och föreslå bättre lösningar. Inte för att riva ner regelverken, utan för att göra dem klokare. Ruleflation är när regler läggs på regler tills de börjar skapa nya problem i stället för att lösa de gamla. Målet kan inte vara regelvägran. Det vi behöver är en smartare rulevolution: regler som prövas mot verkligheten, krav som blir tydligare i stället för fler och styrning som hjälper oss att göra rätt saker på rätt sätt. Så låt oss möta ruleflation med rulevolution och engagemang – inte med uppgivenhet, klagande eller genom att bara strunta i reglerna.

Martin Järbur Född: 22 januari 1985

Bor: Lägenhet i Göteborg Familj: En underbar dotter Karriär: Civilekonom och låsmästare med 20 års erfarenhet av lås- och säkerhetsbranschen Hobby: Byggnation och renovering, samt att skriva musik

Martin Järbur, VD SLR

När det måste fungera.

Maximal driftsäkerhet med världsledande svensk teknologi

Vi säkrar Sveriges samhällsviktiga verksamheter

TEMA | UPPHANDLA SÄKERHET

I monter A13:36 på SKYDD möter du människorna som gör skillnad.

Vi tänker gärna på de små människorna också – var med i vår insamling till Min Stora Dag

Vi tror på kunskap, omtanke och raka svar. Hos oss på AXS möter du människor som kan produkterna, förstår vardagen ute på fältet och gärna hjälper till lite extra. Besök oss på SKYDD den 20–22 oktober. Vi bjuder på nygräddade bullar och kaffe under hela mässan. Onsdag den 21 oktober är du varmt välkommen på AW i montern kl. 14–17.

Gör entré med oss axsnordic.com | 031-780 59 00 | info@axsnordic.com

Tema:

Samhällssäkerhet

SÄKERT samhälle Ett säkert samhälle byggs långt innan krisen är ett faktum. När totalförsvaret stärks och hotbilden förändras blir lås, passage, skalskydd och säkerhetssystem en allt viktigare del av samhällets motståndskraft. I det här temat granskar vi säkerhetsbranschens växande roll – från mekanik och digitala beroenden till nya krav på robusthet, beredskap och leveransförmåga. Vi blickar också mot Ukraina, där kriget visar vad som händer när samhällsviktiga funktioner sätts under långvarig press – och vilka lärdomar Sverige kan dra.

”Beredskapen behöver byggas innan störningen uppstår ”

Ingången till en underjordisk civilförsvarsanläggning i Stockholm. Anläggningar som denna är en del av den beredskap som ska skydda människor och samhällsfunktioner vid krig.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Är låssmeden redo för totalförsvaret?

S

En låssmed eller säkerhetstekniker kan kännas långt från stridsflyg, värnplikt och försvarsplanering. Men även lås- och säkerhetsleverantörer är en del av Sveriges totalförsvar. Den verkliga frågan är därför inte vilken roll de kan få – utan om företagen är förberedda på den roll de redan har.

äkerhetsbranschen är i allra högsta grad en del av totalförsvaret, säger Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan. För honom är kopplingen konkret. Säkerhetsföretag behövs bland annat för att hindra obehöriga från att komma in i anläggningar eller få tillgång till information, kontrollera behörigheter och följa upp tillträden. Totalförsvaret omfattar hela den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För säkerhetsbranschen innebär det bland annat att samhällsviktiga verksamheter måste kunna skydda lokaler och anläggningar och hålla lås, larm, passersystem och andra säkerhetsfunktioner i drift – också när samhället utsätts för störningar. Karlis Neretnieks pekar samtidigt på att själva skyddsbehovet kan förändras. Om digitala system inte fungerar som vanligt och verksamheter behöver gå över till mer manuell hantering kan kraven på bland annat tillträdeskontroll, behörigheter och andra skyddsåtgärder öka. Anders Henningsson, chef för säkerhetsavdelningen på Fortifikationsverket, beskriver externa säkerhetsleverantörer som en del av verksamhetens samlade förmåga. Den som installerar, underhåller eller återställer säkerhetssystem kan vara avgörande för att viktiga funktioner ska fortsätta fungera. För företag som arbetar i säkerhetskänslig verksamhet tillkommer dessutom särskilda krav. Anders Henningsson lyfter

bland annat hantering av skyddsvärd information, tillträde, krav på underleverantörer och förståelse för den aktuella hotbilden. Men där uppstår också en annan fråga: Kan företagen i säkerhetsbranschen själva fortsätta göra sitt jobb när behovet är som störst? ROLLEN FINNS REDAN – BEREDSKAPEN MÅSTE STÄRKAS Jeanette Lesslie Wikström, vd på branschorganisationen Säkerhetsbranschen, betonar att företagen behöver fortsätta stärka sin förmåga och uthållighet. En del i det är att ha en ännu tydligare bild av den egna platsen i kedjan. Vilka kunder och verksamheter är beroende av dem? Vad måste kunna fungera även vid höjd beredskap? Och vilka beroenden har företaget självt? – Beredskap handlar om att veta vad som måste fungera när det normala inte längre fungerar. Alla verksamheter behöver förstå sina kritiska leveranser, sina beroenden och sin roll i kundernas verksamhet – och sedan pröva att planerna faktiskt håller. Det kan handla om personal och nyckelkompetenser, alternativa arbetssätt och kommunikationsvägar, utrustning och reservdelar – men också om vilka leverantörer och externa tjänster det egna företaget är beroende av. Det innebär också att i förväg föra en konkret dialog med kunder och leverantörer om prioriteringar, ansvar och vad som förväntas om förutsättningarna förändras.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

9

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Matförsörjning, service och fungerande säkerhetssystem – totalförsvaret bygger på att samhällets viktiga funktioner kan fortsätta fungera även vid kris och krig.

Samma grundläggande budskap kommer från Myndigheten för civilt försvar, MCF. – För att stärka Sveriges motståndskraft för kriser, krigsfara och krig kan företag förbereda sig genom att planera, öva och stärka verksamheten på olika sätt, säger Anna Wennerström på MCF. Beredskapen behöver alltså byggas innan störningen uppstår. Det räcker inte att veta vad som är viktigt – företagen behöver också pröva hur verksamheten skulle fungera om kommunikationer ligger nere, leveranser uteblir eller personal inte finns tillgänglig. GÄLLER ÄVEN DE SMÅ FÖRETAGEN Det här gäller inte bara stora säkerhetskoncerner. För ett mindre lås- eller säkerhetsföretag kan bortfallet av bara någon eller några nyckelpersoner få stor betydelse för möjligheten att fortsätta leverera. Karlis Neretnieks pekar på att personalbortfall kan bli en konkret konsekvens vid krig. Nyckelpersonal kan exempelvis vara inkallad till Försvarsmakten – samtidigt som behovet av säkerhetsbranschens tjänster kan öka. När han får frågan om även mindre företag behöver fundera på krigsplacering, personalbortfall, reservdelar och förmågan att leverera under störda förhållanden är svaret kort: – Självfallet, ingen annan lär göra det. Även MCF uppmanar företag att planera för vilken personal och kompetens som faktiskt kommer att finnas tillgänglig vid höjd beredskap och hur verksamheten ska hantera personalbortfall. För ett mindre företag kan det innebära att redan i förväg identifiera vilka personer och kompetenser verksamheten är

10

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

särskilt beroende av och vilka arbetsuppgifter som måste kunna lösas även om någon saknas. Karlis Neretnieks menar att branschen redan nu kan arbeta med enkla scenarier: vad händer om viktiga medarbetare saknas, vissa system slås ut eller nödvändiga resurser inte går att få fram? Vilken kompetens och vilka resurser behövs då – och håller planeringen när den prövas? För Fortifikationsverket handlar det ytterst om att leverantörernas förmåga måste finnas kvar när förutsättningarna blir svårare. – En säkerhetslösning har begränsat värde om den inte kan underhållas eller återställas när samhället utsätts för störningar, säger Anders Henningsson. NÄR NÅGON FAKTISKT MÅSTE GÖRA JOBBET Beredskap handlar samtidigt inte bara om planer, lager och leveranskedjor. När ett passersystem slutar fungera, ett skydd behöver förstärkas eller en säkerhetslösning måste återställas krävs människor som faktiskt kan utföra arbetet. Karlis Neretnieks menar att behovet av både säkerhetssystem och personal som kan sköta dem kan öka vid allvarliga kriser och krig. – Vid katastrofer eller krig är det utförare ”doers”, enskilda människor och företag, som oftast är den trånga sektorn, inte planerare. Det viktiga i sådana situationer är i de allra flesta fall att få saker uträttade, oftast är det dessutom bråttom. Säkerhetsbranschen har redan en roll i totalförsvaret. Nu behöver varje lås- och säkerhetsföretag – stort som litet – se över hur det kan fortsätta göra sitt jobb även när samhället inte fungerar som vanligt.

20 OKT 2026 STOCKHOLMSMÄSSAN 59.2777° N, 18.0181° E

SAFETRON SL630

Eltryckeslås för dörrautomatik med justerbar kolvplacering och oöverträffad flexibilitet.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Säkerhet i gråzonen

Innan hotet blir synligt I ett försämrat säkerhetsläge kan kartläggning, underrättelseinhämtning och förberedelser för sabotage redan pågå. För säkerhetsbranschen skapar det en gråzon som för med sig dubbla roller: installatörer kan upptäcka sådant som andra inte ser, samtidigt som deras tillträde, kunskap och information gör dem själva intressanta för en antagonist.

I

dag kan en säkerhetstekniker som ska serva ett passersystem befinna sig mitt i en helt annan hotbild än den som traditionellt förknippas med lås och fysisk säkerhet. – Underrättelseinhämtning pågår ständigt, konstaterar Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen. När informationssystem blir säkrare kan främmande makt enligt Säkerhetspolisen söka andra vägar till information. Det kan handla om fotografering, avlyssning, drönare eller om att få in en person fysiskt i verksamheten. I ett mer allvarligt säkerhetsläge kan det också handla om olika former av sabotage. – Den fysiska säkerheten är både ett första och sista försvar mot främmande makts säkerhetshotande verksamhet

12

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

oavsett säkerhetsläge, säger Gabriel Wernstedt. NÄR DET VARDAGLIGA BLIR EN AVVIKELSE För en installatör ute i en samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet kan det därför handla om att reagera på sådant som vid första anblick verkar ganska vardagligt. En person som inte tycks ha rätt att vara på plats, någon som fotograferar en anläggning eller utrustning, en dörr eller ett stängsel som verkar ha manipulerats – eller frågor som är ovanligt detaljerade. – Som installatör är man ofta ute i verksamheten och ser sådant som andra inte ser, säger Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Energiföretagen Sverige.

Det betyder däremot inte att teknikern själv ska försöka avgöra vad en avvikelse beror på eller vem som kan ligga bakom den. Det viktiga är snarare att det finns fungerande vägar för att föra observationen vidare till den som har ansvar för att bedöma den. – Om man upptäcker något så ska man vara uppmärksam, rapportera det enligt kundens rutiner eller till kontaktperson men försök inte själv utreda vad som hänt, betonar Emma Johansson. Enligt Jesper Jakobsson, vd på säkerhetsföretaget Certego, finns här en stor potential – men den förutsätter att teknikerna får utbildning, mandat och tydliga vägar för att rapportera det de upptäcker. – Med rätt utbildning och mandat kan våra säkerhetstekniker fungera som

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

”Det gör oss i praktiken till en del av den skyddsvärda miljön”

Kraftledningar är en del av den samhällsviktiga infrastruktur som måste skyddas. I ett försämrat säkerhetsläge kan kartläggning och informationsinhämtning pågå långt innan ett hot blir synligt.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

n

G

d

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

t

E

14

o

n

svagheter och driftförutsättningar hos också att de själva kan bli måltavla för kunden. informationsinhämtning, påverkan – Det gör oss i praktiken eller andra säkerhetshot, til�till en del av den skyddslägger Emma Johansson. värda miljön, konstaterar han. SÄKERHETEN Att leverantören BÖRJAR I DEN EGNA på så sätt blir en ORGANISATIONEN del av säkerhetsOm säkerhetsföretaskyddet syns också gens egna människor, i Säkerhetspolisens tillträden och vägledning. kunskap är en del av Säkerhetspolisen det skyddsvärda måste es betonar samtidigt att säkerhetsarbetet också s pe VEM HAR VARIT VAR – OCH NÄR? den fysiska säkerheten omfatta den egna organir Jakobs Att upptäcka avvikelser handlar inte kan hanteras sationen. samtidigt inte bara om vad isolerat, utan behöver Samtidigt menar Jesper Jakobsson människor ser med egna integreras med både att säkerhetsbranschen ännu inte fullt ut ögon. Även kontrollen personalsäkerhet och har tagit in sin egen roll i säkerhetskedöver vem som faktiskt informationssäkerhet. jan. Många företag ser sig fortfarande har tillträde till olika När säkerhetskänslig främst som leverantörer av teknik och delar av en verksamverksamhet exponeras installation, snarare än som en integrerad het – och möjligheten för en annan aktör del av kundens skyddsförmåga. att i efterhand följa behöver skydds– Här pågår en mognadsresa i branupp det – blir central. åtgärder finnas på schen, men den behöver accelerera. – Styrning av plats redan innan och För Certego handlar det bland annat m tillträde är precis som verksamheten behöver om återkommande utbildning och o m informationsstyrning – att s s kunna följa upp att leveran- säkerhetsmedvetande, tydliga rutiner a n Joha ställa sig frågan vem ska få tören uppfyller kraven. När ett för rapportering och avvikelsehantering, ta del av vad och hur följs det upp, uppdrag avslutas kan det handla om kontroll över information och behöförtydligar Gabriel Wernstedt. så konkreta saker som att passerkort och righeter samt bakgrundskontroller och Säkerhetspolisen pekar bland annat på nycklar återlämnas, behörigheter tas bort uppföljning i känsliga uppdrag, berättar att alltför stora behörigheter ibland ges och larmkoder byts. Jesper Jakobsson. i passersystem. Verksamheter behöver Risken behöver heller inte handla om – Det handlar ytterst om att bygga en fråga sig om tillträde till alla dörrar och ett direkt angrepp mot själva säkerhetsorganisation där varje individ förstår sin under alla tider verkligen är nödvändigt, företaget. En antagonist kan enligt Jesper roll i ett större sammanhang. men också säkerställa att personer som Jakobsson söka indirekta vägar genom För samhällsviktiga verksamheter slutat tas bort ur systemen. leverantörer, underleverantörer räcker det alltså inte att säkerhetsleve– Uppföljningen är också eller genom personer med rantören erbjuder rätt teknisk lösning. viktig – vem har varit insyn i kundens säkerEnergiföretagen ser också ett behov av att var och när, betonar hetslösningar. Det kan leverantörens egen personal arbetar med Gabriel Wernstedt. handla om kartläggett säkerhetsmedvetande som motsvarar ning, social enginemiljön de får tillträde till. NÄR LEVERANering eller mer subtil – Därför behöver säkerhetsföretag ha TÖREN BLIR EN påverkan. samma säkerhetsmedvetande och rutiner ANGREPPSVÄG – En enskild tekhos personalen som verksamheten de Säkerhetsbranschens niker med access till skyddar och arbetar i, säger Emma särskilda position har rätt miljö kan i vissa fall Johansson. a också en baksida. Samma vara en enklare angreppDet är också det som gör gråzonen br t e spunkt än organisationen tillträde och kunskap som svår. När ett angrepp är uppenbart råder s iel W e r n som helhet, förklarar Jesper gör en tekniker värdefull i det ingen tvekan om att någonting har kundens säkerhetsarbete kan vara Jakobsson. hänt. Utmaningen ligger i tiden före – när intressant för den som försöker kartlägga Samma problematik syns från kundsiavvikelsen fortfarande kan se vardaglig kundens skydd. dan. ut. Samtidigt kan människorna, kunskaSäkerhetsföretag har enligt Jesper – De ser mycket, rör sig i många verkpen och tillträdet som bygger säkerheten Jakobsson ofta kunskap om allt från samheter och har ofta tillgång till kritiska vara intressanta för den som vill ta sig ritningar och systemstrukturer till miljöer. Det innebär ett stort ansvar men förbi den.

J

en extra sensor i kundens säkerhetsarbete. Men för att observationerna ska få någon betydelse räcker det inte att den enskilde teknikern är uppmärksam. Det behöver också finnas en struktur som tar hand om det som upptäcks. – Det ställer dock krav på tydliga rapporteringsvägar, säkerhetsmedvetenhet och en kultur där man verkligen tar dessa observationer vidare, betonar Jesper Jakobsson.

Tack! Ni skapar trygghet. Vi säkrar era miljöer. Tack för förtroendet!

Exma levererar högsäkerhetslås till de mest krävande applikationerna. Vi lovar miljontals problemfria öppningar med våra miljöcertifierade motorslutbleck. Du kan verkligen lita på Exmas produkter och känna trygghet i funktionen. Vi utvecklar och tillverkar våra lås i Sverige med lokala leverantörer under hög sekretess.

Möt oss på SKYDD Monter A:19:10 Stockholmsmässan 20–22 oktober

Exma Säkerhetssystem AB

Montörgatan 1, 632 29 Eskilstuna

Tel. 016-14 16 80

www.exma.se

Digitala angrepp

FYSISKT

säkerhetsproblem Allt fler system som skyddar och styr den fysiska miljön är digitala och uppkopplade. Vad händer med den fysiska säkerheten när systemen som styr dörrar, passage, larm och kameror inte längre går att nå eller lita på? Och vad innebär det för samhällsviktig verksamhet när samma digitala beroenden finns i fastighetsautomation och industriella styrsystem?

16

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

E

tt passersystem är idag inte bara läsaren i väggen och låset på dörren. Systemet kan vara beroende av servrar, nätverk, identitetshantering eller andra digitala tjänster – och ett fel långt bort i kedjan kan därför få en fysisk konsekvens vid dörren. Samtidigt finns en annan risk: säkerhetsinstallatören kan själv ha digital åtkomst till kundernas system. Därmed blir också installatörens egen IT-miljö relevant för kundens säkerhet, menar Mats Hultgren, cybersäkerhetsrådgivare på Truesec. – En installatör med fjärråtkomst till hundratals kunder har samtidigt skapat en potentiell väg till hundratals fysiska anläggningar. Därför blir installatörens egen cybersäkerhet en del av kundernas säkerhet. Mats Hultgren delar in konsekvenserna av ett angrepp i tre huvudkategorier: systemen blir otillgängliga, informationen går inte längre att lita på eller någon manipulerar systemen direkt. Den direkta manipulationen är enligt Mats Hultgren betydligt mindre vanlig än att säkerhetssystem slås ut som en sidoeffekt av exempelvis ransomware. Angriparen behöver alltså inte ha varit ute efter passersystemet för att dörrarna ska påverkas. Vid dörren blir konsekvensen konkret: ska den vara låst eller olåst när kommunikationen med det överordnade systemet försvinner? Båda lägena kan innebära problem beroende på verksamheten.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Passersystem, larm och andra säkerhetsfunktioner är i allt högre grad beroende av fungerande nätverk och digital kommunikation. Ett fel långt bort i kedjan kan därför få en fysisk konsekvens vid dörren.

– De intar sitt förvalda läge, antingen olåst eller låst beroende på hur de projekterats. SYSTEMET FUNGERAR – MEN GÅR INTE ATT LITA PÅ Men konsekvensen av ett angrepp är inte alltid att systemen slutar fungera. Minst lika allvarligt är när de fortfarande är igång, men verksamheten inte längre kan lita på att behörigheter, loggar, larmstatus eller kamerabilder är korrekta. – Ett system som visar information men där informationen inte längre är möjlig att verifiera kan vara svårare att hantera, eftersom verksamheten förlorar sin beslutsförmåga, förklarar Mats Hultgren. Det kan handla om en dörr som visas som låst trots att den står öppen, ett larm som rapporterar normalstatus trots fel – eller osäkerhet om behörigheter har ändrats under angreppet. Att återställa efter ett angrepp handlar därför inte bara om att få igång systemen igen, utan om att kunna lita på dem. – Backup som aldrig återlästs är en förhoppning, inte en plan, betonar Mats Hultgren. CYBERFYSISKA SYSTEM – ETT BEGREPP ATT HÅLLA KOLL PÅ Samma digitala beroenden finns också i system som styr exempelvis ventilation, vattenförsörjning och industriella processer. Där kan ett cyberangrepp direkt påverka en fysisk process. David

Lindahl, forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, arbetar med den typen av cyberfysiska system. Ett cyberfysiskt system är förenklat ett datorsystem som övervakar eller styr en fysisk process. Hur allvarlig konsekvensen blir beror därför inte bara på själva IT-intrånget utan på vilken fysisk process som styrs och hur känslig den är för störningar. – Det man däremot ska komma ihåg är att många industriella system har fysiska säkerhetsspärrar, dimensionering och manuella ingripanden som begränsar vad en angripare faktiskt kan åstadkomma. En cyberriskanalys måste därför väga in den fysiska processen. Några sekunders fördröjning kan sakna betydelse i en process men få allvarliga konsekvenser i en annan. Hur säkert ett system går att göra påverkas samtidigt redan av dess konstruktion och konfiguration – exempelvis standardlösenord, öppna portar och tillverkarens krav på fjärråtkomst. – Det är dags att inse att cyberförsvar och cybersäkerhet inte längre betyder ”någon annanstans”, utan är en integrerad del av samhällets alla organisationer, säger David Lindahl. NÄR CYBERRISKERNA NÅR INSTALLATÖRENS VARDAG Det är en utveckling som också märks i säkerhetsinstallatörernas vardag.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

17

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

En säkerhetstekniker som Säkerhetsinstallatören talat med anonymt beskriver samtidigt stora skillnader mellan kunderna. Framför allt hos mindre företag och bostadsrättsföreningar är medvetenheten fortfarande låg, men även ”Backup som när riskerna är kända kan säkerheten aldrig återlästs är prioriteras ned när den innebär en extra kostnad. en förhoppning, inte – Där man faktiskt frågar och säkerställer att den digitala säkerheten är hög en plan” finns det ofta någon i organisationen som själv är insatt i frågan. Annars är det många gånger något vi som installatörer själva måste påtala. I ett passersystem kan konsekvensen vara så konkret som att människor inte längre kommer in. Teknikern förespråkar därför en mekanisk reservlösning och en handlingsplan för bortfall. – Vi som återförsäljare måste ge kunden en helhetslösning och inte bara sälja prylar.

D

18

ÅTKOMST KRÄVER BÅDE KONTROLL OCH KOMPETEN l Samma helhet omfattar också den av i d L i n d a h digitala åtkomsten. Kunden bör behålla kontrollen över systemet och installatörens behörigheter begränsas till det som faktiskt behövs. – Vi jobbar främst efter principen minsta möjliga rättigheter för att utföra det man ska, till så få personer som möjligt. Fjärråtkomst bör på samma sätt bygga på kundens godkännande och ett faktiskt behov. När passersystem, larm och kameror M kopplas samman med nätverk och servrar at en s H krävs samtidigt bredare IT-kompetens. Den tgr l u anonyme teknikern pekar på brister kring bland annat nätverksutrustning, uppdateringar och konfiguration. – Vi i branschen måste nog sluta se säkerhetssystem som en egen del helt frånkopplad från resten av den digitala världen. Han ser därför ett växande behov av tekniker som kombinerar fysisk säkerhet med kunskap om nätverk, system och cybersäkerhet. När säkerhetsfunktionerna blir delar av en större digital kedja går det inte längre att skilja fysisk säkerhet från cybersäkerhet. För installatören handlar det både om att förstå den Bostadsrättsföreningar kan utgöra en stor kundbas fysiska installationen och att kunna bedöma den digitala miljö för installationsföretagen i säkerhetsbranschen som styr den – och för kunden om att kunna lita på både funktionen och informationen i systemet.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

Matchar vi? Rätt projektpartner är lika viktig som rätt produkter.

Ta reda på om vi matchar på copiax.se

En person i varselväst städar området intill ett skadat flerbostadshus i Dnipro. Trasiga fönsterkarmar och tydliga spår av den senaste tidens förstörelse syns i bakgrunden.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

När säkerheten sätts på prov

Ukrainas lärdomar för

Sverige

Vad händer med det fysiska skyddet av samhällsviktig verksamhet när ett modernt samhälle utsätts för långvariga angrepp? Säkerhetsinstallatören riktar blicken mot Ukraina och ställer sig frågan vad den svenska säkerhetsbranschen kan dra för lärdomar av kriget som Ryssland för mot Ukraina.

E

mma-Lina Löflund, expert på ukrainsk säkerhetspolitik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar att Sverige behöver använda Ukrainas erfarenheter för att stärka sin egen beredskap. – Det vi kan göra är att stärka upp vårt eget försvar, men också stärka upp skyddet av vår kritiska infrastruktur och samhällsfunktioner. Skalskydd i ett höjt beredskapsläge handlar inte bara om hur svårt det är för en angripare att ta sig in. Det handlar också om huruvida skyddet fortfarande fungerar när den omgivande infrastrukturen inte gör det. Ukrainas erfarenheter sätter därmed fokus på hur säkerhetssystem och skalskydd fungerar när el, kommunikation, leveranser eller personalresurser faller bort – och om skyddet kan upprätthållas även under långvariga störningar.

ETT BORTFALL DRAR MED SIG NÄSTA Jakob Hedenskog är analytiker på Centrum för Europastudier på Utrikespolitiska institutet och analyserar bland annat vad Ukraina har utsatts för sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Enligt honom är det särskilt energiinfrastrukturen som varit hårt utsatt, med systematiska angrepp mot kraft- och elnät sedan hösten 2022. – När elektriciteten försvinner uppstår följdeffekter på bland annat vatten- och värmeförsörjningen. Även sjukvård, skolor och andra civila funktioner har angripits eller tvingats anpassa verksamheten. – Det är en medveten taktik från Rysslands sida att slå mot allt samtidigt, militärt, men också mot samhällsfunktionerna. Det blir en kedjeeffekt. BEROENDEN SOM BLIR SÅRBARHETER För säkerhetsbranschen innebär det att ett säkerhetssystem inte kan betraktas

isolerat från den infrastruktur det är beroende av. Ett elektroniskt skalskydd kan vara tekniskt väl dimensionerat för att möta ett intrångsförsök, men samtidigt vara beroende av el, nätverk, servrar, kommunikation och en fungerande serviceorganisation. – Det är viktigt att komma ihåg att Ukraina är ett modernt och långt digitaliserat samhälle, säger Jakob Hedenskog. Enligt honom har digitaliseringen varit en styrka, men när energiinfrastrukturen angripits har beroendet av elektricitet blivit mycket tydligt. – Elberoendet är en akilleshäl. Samtidigt måste samhället ha tillgång till analoga reservrutiner när de digitala systemen inte fungerar. För säkerhetsbranschen väcker det frågan om hur långt digitaliseringen och centraliseringen av säkerhetssystem kan drivas utan att det samtidigt byggs in tillräcklig redundans. Jakob Hedenskog pekar också på SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

21

REPORTAGE TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET | CE-MÄRKNING

betydelsen av distribuerade lösningar – att kritiska funktioner inte är så koncentrerade att ett enda bortfall kan slå ut hela systemet. Det betyder inte att digitala system är sämre eller att mekaniska lösningar alltid är bättre. Snarare visar Ukrainas erfarenheter på behovet av att ställa frågan: Vad händer med funktionen när ett av de system den är beroende av försvinner?

också att motståndskraft inte enbart kan byggas med tekniska reservlösningar. Emma-Lina Löflund lyfter fram landets decentralisering som en viktig del av förmågan att fortsätta fungera när samhället utsätts för hård press. Sedan 2014 har mer ansvar, resurser och beslutsförmåga flyttats till regional och lokal nivå. – Att beslutsfattande och förvaltning nu kan ske på olika nivåer har sannolikt stärkt Ukrainas uthållighet och dess förmåga till samordning, säger hon. För säkerhetsbranschen tillför det ytterligare en dimension. Teknisk redundans räcker inte om organisationen kring systemen saknar förmåga eller mandat att agera när normala kontakt- och beslutsvägar bryts.

m

22

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

d

n

E

REDUNDANS AVGÖRANDE NÄR NORMALLÄGET FÖRSVINNER Inom säkerhetsbranschen ligger traditionellt fokus på motståndskraft mot själva angreppet, alltså hur svårt det är att forcera en dörr, ta sig igenom ett skal eller manipulera ett m u REPARATIONSFÖRsystem. fl MÅGAN a-L ö – I Ukraina har man ÄR EN DEL AV ina L förstärkt det fysiska skyddet SKYDDET runt kritisk infrastruktur och byggt upp – Ett samhälle under långvarigt reservkraft och alternativa kommunikaangrepp måste räkna med att saker komtionsvägar, förklarar Jakob Hedenskog. mer att slås sönder. Den avgörande frågan Om elen försvinner behövs reservkraft blir då i stället hur snabbt funktionerna och om den markbundna kommunikakan komma tillbaka, resonerar Jakob tionen slås ut behövs andra kommunikaHedenskog. tionsvägar. En dörrmiljö eller ett passersystem Men Ukrainas erfarenheter visar kan därför inte bara värderas utifrån hur

väl det fungerar när allt fungerar, utan också utifrån hur det kan återställas när något har gått sönder. Servicekapacitet, tillgång till reservdelar, teknisk kompetens och förmåga att snabbt återställa en kritisk funktion blir en del av kundens säkerhet. Det räcker alltså inte att själva säkerhetssystemet är robust. Företaget som ska hålla det fungerande måste också vara robust. – Man måste ha kritiska resurser på plats långt innan en kris eller ett krig inträffar. Även försörjningskedjorna blir därmed en del av beredskapen. I ett system där komponenter normalt beställs först när de behövs blir sårbarheten tydlig när transporter störs eller leveranser uteblir. – I krig kan stora transportvägar slås ut. Då måste det finnas beredskapslager med kritiska resurser. För säkerhetsbranschen innebär det att identifiera vilka komponenter som är avgörande för att samhällsviktiga kunders skalskydd ska kunna upprätthållas och återställas även när den normala logistiken inte fungerar. NÄRINGSLIVET – EN DEL AV FÖRSVARSFÖRMÅGAN Just förmågan att agera när staten eller de ordinarie strukturerna inte räcker till återkommer också i Emma-Lina Löflunds bild av Ukraina. Hon beskriver hur civil-

TEMA | Strömlöst i Kiev. Energiinfrastrukturen UPPHAND- har utsatts för många angrepp och Ukrainas elberoende har blivit mycket tydligt. – Elberoendet är en akilleshäl, säger Jakob Hedenskog.

g

o

J

samhället, näringslivet och människor beskrivning av näringslivets betydelse. med helt andra yrkesbakgrunder har tagit – Det privata näringslivet är också en en aktiv roll i landets försvar och i arbetet försvarsgren. Det är viktigt att komma med att hålla samhället fungerande. ihåg när vi i Sverige vill dra lärdomar av – Det ukrainska civilsamhället spelar det som händer i Ukraina. en nyckelroll för landets motståndskraft och uthållighet. BEREDSKAPEN MÅSTE BYGUnder kriget har också GAS I FREDSTID gränsen mellan det En viktig del av förmåcivila och det militära gan är enligt Jakob blivit mindre tydlig. Hedenskog också att IT-tekniker har samverkan mellan bidragit till cyberföroffentliga och privata svaret, frivilligorgaaktörer finns på plats nisationer har försett redan i fredstid försvaret med utrustEmma-Lina ning och människor Löflund påmina från näringslivet har ner samtidigt om att ko k Ukrainas erfarenheter tagit med sig kompetens b Hedens och arbetssätt in i försvarsorav rysk aggression sträcker ganisationen. sig betydligt längre tillbaka än – Här kan man tala om ett slags totalden fullskaliga invasionen 2022. Efter försvar på bred front, säger Emma-Lina Rysslands annektering av Krim 2014 Löflund. och kriget i landets östra delar började För ett säkerhetsföretag som ansvarar Ukraina bland annat bygga upp sina för skalskyddet vid ett sjukhus, en enerväpnade styrkor och reformera säkerhetsgianläggning eller annan samhällsviktig sektorn. verksamhet blir rollen därmed större – Ukraina har med andra ord bekämän att leverera och installera ett system. pat rysk aggression mycket längre än Förmågan att bemanna, serva, reparera sedan februari 2022, betonar hon. och få fram kritiska komponenter kan i Jakob Hedenskog är inne på samma ett allvarligt läge påverka kundens möjspår. lighet att fortsätta upprätthålla sitt skydd. – Motståndskraft måste byggas i Jakob Hedenskog går långt i sin fredstid.

INTE EN MODELL ATT KOPIERA Samtidigt går Ukrainas erfarenheter inte att kopiera rakt av till svenska förhållanden. – Att många svenska aktörer vill förstå och dra lärdom av Ukrainas erfarenheter är både rimligt och nödvändigt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Ukraina och Sverige är länder med olika förutsättningar, på gott och ont, säger Emma-Lina Löflund. Jakob Hedenskog menar att Ukrainakriget samtidigt har bidragit till att rita om synen på vad totalförsvar innebär. Det civila försvaret kan inte enbart betraktas som ett logistiskt stöd åt militären. Samhällsfunktionerna måste själva fortsätta fungera för att också den militära försvarsförmågan ska kunna upprätthållas – samtidigt som just dessa funktioner har blivit mål för angriparen. – Civilförsvaret är en avgörande ryggrad i ett lands samlade försvarsförmåga. Ukraina visar inte att säkerhetssystem kan göras helt osårbara. Däremot visar erfarenheterna betydelsen av att känna till sina beroenden, ha fungerande reservlösningar och kunna återställa kritiska funktioner när något faktiskt slås ut. – Det som inte fungerar i fredstid fungerar inte i krigstid heller, konstaterar Jakob Hedenskog.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

23

Är din kassa 2 redo inför 2027 ? 49 kr Digitalt kassaregister per månad*

Skatteverket inför skärpta krav på kassasystem den 1 januari 2027. Många kassor uppfyller inte det uppdaterade regelverket. Det gör EasyCashier.

EasyCashier – ett säkert val

▶ Prisvärt och problemfritt

Lättanvänt kassaprogram för butik, för endast 249 kronor per månad. Helt utan bindningstid. Välj vår kassadator eller använd din nuvarande PC.

▶ Följer Skatteverkets nya krav Tillverkardeklarerat kassaregister med stöd för XML-export av försäljningsdata. Ett måste från och med den 1 januari 2027.

▶ Fri support ingår alltid

Snabb hjälp via telefon, fjärranslutning och e-post alla vardagar. Kostnadsfritt både vid uppstart av din nya kassa och framåt.

Vi hjälper dig att anpassa EasyCashier så att kassan fungerar som du är van vid. Utan kostnad – givetvis.

Gratis licens i 3 månader, värde 747 kr! Skanna QR-koden eller gå in på easycashier.se/sakerhet för mer information och villkor. Pris för EasyCashier kassaprogram exklusive moms, utan bindningstid. Hårdvara säljs separat.

*

easycashier.se | info@easycashier.se | 08–124 488 00

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

BEREDSKAP

blir affär Beredskap, robusthet och kontinuitet får allt större betydelse i säkerhetsaffären. Det öppnar nya marknader – men ställer också högre krav på säkerhetsföretagen. För att få affären måste företagen själva investera i beredskap. Det menar de experter och branschföreträdare som Säkerhetsinstallatören talat med. TEXT: VICTORIA KISS NYLUND FOTO: ADOBE STOCK

A

tt förflyttningen redan är på väg att ske märks hos säkerhetsföretagen. Jesper Jakobsson, vd på Certego, beskriver hur kunder inom kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet i allt högre grad efterfrågar en mer långsiktig och robust leveransförmåga. – Kunderna går från att köpa en produkt eller en installation till att upp-

handla förmåga. I praktiken innebär det att säkerhetsleverantören behöver kunna svara på betydligt fler frågor än om själva systemets funktion. Kunden vill veta att systemen fungerar även vid störningar, att servicekedjan håller när omvärlden är pressad och att leverantören har ordning på bemanning, reservdelar, dokumentation och incidentrutiner. Det är just där en stor del av förändringen ligger. När kunden inte längre enbart köper ett passersystem, ett lås eller ett serviceuppdrag förändras också vad som skapar värde i affären. Runt själva tekniken växer ett lager av tjänster och krav fram – från kontinuitetsplanering och reservdelsförsörjning till återställningsförmåga och svarstider. Gustaf Sundman, resultatsenhetschef och senior rådgivare på Combitech, ser samma förskjutning. Han menar att beredskap har gått från att framför allt vara en säkerhetsfråga till att bli en affärsfråga. Robusthet och motståndskraft kan på sikt bli lika naturliga konkurrensfaktorer som kvalitet, pris och innovation. – Det handlar mindre om ambitioner och mer om att kunna påvisa en fungerande förmåga över tid.

Samtidigt går det inte längre att hantera fysisk säkerhet, informationssäkerhet, kontinuitet och försörjningsberedskap som separata frågor, menar Gustaf Sundman. För lås- och säkerhetsbranschen innebär det att den tekniska lösningen blir en del av en betydligt större helhet: kundens förmåga att hålla verksamheten igång när något oväntat inträffar. KRAVEN FÖRS VIDARE TILL LEVERANTÖRERNA Bakom utvecklingen finns både det förändrade säkerhetsläget och nya krav på samhällsviktiga verksamheter. Regelverk som NIS2 och det kommande svenska genomförandet av CER-direktivet är en del av utvecklingen. Elin Holm, senior associate på Ascente Law, pekar på att CER-direktivet handlar om att stärka motståndskraften hos kritiska verksamhetsutövare, där bland annat fysiskt skydd spelar en roll. NIS2 ställer samtidigt krav på säkerhet i leverantörskedjan. Det innebär att kraven kan få betydelse långt utanför de verksamheter som direkt omfattas av regelverken. Även ett mindre lås- eller säkerhetsföretag kan därför möta sådana krav SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

25

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

I bakgrunden syns avloppsreningsverket på Sobacken utanför Borås, en samhällsviktig verksamhet som togs i drift 2018. När kraven på kontinuitet och motståndskraft ökar hos kritiska verksamheter följer också högre krav på de leverantörer som ska bidra till att hålla dem igång.

genom kundernas avtal, upphandlingar och leverantörsbedömningar, särskilt när leveransen är knuten till kundens nätverks- och informationssystem. – Många av de krav som följer av NIS2 kommer sannolikt att föras vidare till säkerhetsleverantörerna, även de mindre, säger Elin Holm. Hon ser därför både ökade krav och en växande marknad för säkerhetsbranschen. – Det finns således anledning att anta att efterfrågan på tjänsterna såväl som kraven kommer att öka, säger hon. Att förändringen redan märks i affären bekräftas av Avarn Security Systems. Där ser man hur kunder inom samhällsviktig verksamhet i allt större utsträckning betraktar säkerhetssystemen som en del av verksamhetens kontinuitetsförmåga. Det handlar heller inte bara om teknik. Sådant som tidigare kunde betraktas som delar runt själva installationen blir allt viktigare i upphandlingar och kunddialoger. – Serviceavtal, inställelsetider, tillgång till reservdelar och leveransförmåga blir

26

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

allt viktigare i vårt vardagliga arbete, konstaterar Jimmy Kyrk på Avarn Security Systems. FRÅN INSTALLATION TILL LÅNGSIKTIG FÖRMÅGA Utvecklingen öppnar samtidigt för nya affärer, från utökade service- och beredskapsavtal till uppgraderingar av befintliga system och strategier för reservdelar. Även rådgivningen kan få en större roll. – När kraven på kontinuitet och beredskap ökar blir rådgivning en naturlig del av säkerhetsaffären. Det handlar inte bara om vilka system som installeras, utan om att hjälpa kunden att säkerställa att verksamheten kan fungera även under störda förhållanden, säger Maria Balsam, försäljningsdirektör på Avarn Security. Det kan också förändra själva affärslogiken. En installation är en avgränsad leverans. Att säkerställa att den fortsätter fungera under många år – även när leveranskedjor, kommunikation eller bemanning utsätts för störningar – är en löpande tjänst. – Säkerhetsbranschens värde flyttas allt mer från enskilda installationer till löpande säkerhetsförmåga över tid, säger

Jesper Jakobsson. Men den nya marknaden har också en baksida. För att kunna lova beredskap behöver leverantören själv investera i den. Dokumentation, utbildning, jourorganisation, reservdelar, alternativa leveransvägar och kompetens kostar pengar. – Den största utmaningen är att många av de nya kraven är helt rimliga var för sig, men sammantaget blir de resurskrävande, säger Jesper Jakobsson. Det kan ge större företag ett försprång eftersom de lättare kan bära fasta kostnader för bland annat geografisk täckning, jourberedskap och formaliserade processer. Men Jakobsson tror inte att utvecklingen behöver slå ut mindre aktörer. Däremot kan de behöva välja tydligare position: antingen bygga upp mer dokumenterad beredskapsförmåga själva eller bli nischade specialistpartners i större leveranser. MARKNADENS BEHOV FÖRÄNDRAS För säkerhetsgrossisten Copiax blir beredskapsfrågan konkret redan på lagerhyllan. Mikael Nylander, vd på Copiax, beskriver hur synen på lagerhållning förändrats efter pandemin, kriget i

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Ukraina och de ökade kraven på försörjningssäkerhet. Ett tidigare starkt fokus på optimerade lagernivåer och materialleveranser först när behov uppstår har fått ge plats åt större frågor om tillgänglighet och uthållighet. Men exakt vilka produkter som ska finnas i lager är inte alltid rätt utgångspunkt, enligt Mikael Nylander. – Man behöver sannolikt gå från ett produktperspektiv till ett funktionsperspektiv. Frågan blir då inte bara om en viss cylinder, passersystemskomponent eller reservdel går att få fram, utan vilken verksamhetskritisk funktion som riskerar att slås ut om den saknas. Vid en allvarlig kris kan dessutom hela marknadens behov förändras. – Det skulle sannolikt bli en omprioritering i marknaden mot att reparera och underhålla befintliga anläggningar snarare än att installera nya. För mindre säkerhetsföretag, som sällan har möjlighet att själva bygga stora beredskapslager, kan grossisten därför få en viktigare roll som branschgemensam beredskapsresurs. Copiax ser också möjligheter till nya erbjudanden inom exempelvis rekommenderade baslager, prioriterade leveranser, servicepaket och beredskapsrådgivning. MER OCH FLER LÅNGSIKTIGA AFFÄRER Beredskapsmarknaden handlar därmed inte bara om att kunderna behöver köpa mer säkerhet. De behöver i allt högre grad kunna lita på att säkerheten fortsätter fungera när den behövs som mest. För säkerhetsföretagen och installatörerna kan det betyda fler och mer långsiktiga affärer. Men det innebär samtidigt att den egna organisationens robusthet blir en del av det kunden faktiskt köper. Gustaf Sundmans råd till företag som vill ta plats på den växande marknaden är därför att börja i den egna verksamheten. Det handlar om att kartlägga kritiska beroenden och leverantörskedjor, se över kontinuitetsplaner och fundera på hur verksamheten skulle fungera vid längre störningar. – Börja med den egna motståndskraften. De företag som tidigt bygger upp en dokumenterad och fungerande förmåga kommer att vara betydligt bättre rustade när kunderna börjar ställa högre krav.

”Kunderna

går från att köpa

en produkt till att upphandla en förmåga”

Beredskap börjar också på lagerhyllan. Tillgång till rätt komponenter och reservdelar blir en del av säkerhetsföretagens förmåga att leverera över tid.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

27

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Från låsta dörrar till totalförsvar:

Sjukhussäkerhet i en ny tid

För tjugo år sedan handlade sjukhusens säkerhetsarbete mest om tillträde till lokaler. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Cyberhot, ett försämrat säkerhetsläge i Europa och ökade krav på beredskap har gjort säkerhetsarbetet till en strategisk fråga för hela vården. amhällsutvecklingen speglas direkt i vårt arbete. Hotbilden har förändrats och då måste också säkerhetsarbetet utvecklas, säger Catharina Jacobson, som är säkerhets- och beredskapschef vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hon har arbetat med beredskapsfrågor under många år och sett hur säkerhetsarbetet förändrats i takt med tiden. – Ett sjukhus är nästan som ett minisamhälle. Det mesta som finns i samhället finns också här. Därför måste vi tänka brett, säger hon.

men utan också väldigt mycket om att ha fungerande manuella rutiner när tekniken inte räcker till. Kontinuitetshantering, det är enkelt uttryckt att ha en plan B när vi får något avbrott på något sätt. Omvärlden speglar av sig snabbt. Effekterna av Sveriges Nato-medlemskap är märkbara inom vården och landets ökade fokus på totalförsvar har påverkt sjukhusets säkerhetsplanering, berättar Jacobson: – Vi behöver fundera på framtida scenarier och vilka behov som kan uppstå. Eftersom sjukvården är en viktig del av samhällets motståndskraft ställer det nya krav på vår beredskap. Sverige kan exempelvis bli ett transitland för militära styrkor, och då behöver vi förstå vilka behov av sjukvård och säkerhet som kan uppstå. Som exempel nämner Catharina Jacobson situationer där militär personal kan behöva vård. – Soldater lär ju komma in med utrustning eller vapen som de har ansvar för, hur hanterar vi det på ett säkert sätt? Sådant har vi ju inte behövt tänka på förut. Det måste planeras i förväg och kräver samarbete med både säkerhetsbranschen och Försvarsmakten.

NYA HOT KRÄVER NYA LÖSNINGAR Den kanske största förändringen sedan millennieskiftet är att säkerhetsarbetet blivit mer komplex. Tidigare låg fokus på fysiska risker, men i dag måste sjukvården samtidigt hantera digitala hot, samhällsstörningar och yttre säkerhetspolitiska förändringar. Cybersäkerheten har med tiden blivit en central fråga eftersom vårdens alla verksamheter blivit helt beroende av fungerande IT-system. – Vården måste fungera även om datorerna slås ut. Därför handlar vårt säkerhetstänkande inte bara om att skydda syste-

HÖGRE SÄKERHET UTAN ATT STÄNGA SJUKHUSET I takt med att den yttre hotbilden har förändrats i Sverige under de senaste två decennierna har fysiska säkerhetslösningar utvecklats. Avdelningar som tidigare stod öppna är i dag ofta låsta och kräver kontrollerad inpassering. Kamerabevakning, passagesystem och skalskydd är ett allt vanligare inslag i sjukhusmiljön. Jacobson påpekar att den högre säkerheten samtidigt inte får gå ut över sjukhusens grunduppdrag. – Ett sjukhus ska vara en plats dit människor känner sig välkomna att komma när de behöver vård, så vi måste vara både trygga och tillgängliga. Just den här balansen mellan öppenhet

S

TEXT & FOTO: MALIN VIVE

28

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

TEMA | MÄNNISKAN I SYSTEMET

Balasen mellan öppenhet och skydd är en av de största utmaningarna just nu, det vittnar Catharina Jacobsson som är säkerhetsoch beredskapschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg om.

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

och skydd är en av våra största säkerhetsutmaningar. Den bästa lösningen är sällan att stänga fler dörrar, istället måste vi anpassa säkerhetsnivån efter våra behov. En nog så utmanande uppgift, när man som Catharina Jacobson har fem olika sjukhus att ansvara för, alla med ett stort antal byggnader från flera olika tidsepoker. I dag integreras säkerhetsfrågorna redan i planeringen av nybyggnationerna och de äldre lokalerna byggs successivt om för att möta dagens krav. – Säkerhetstänket måste finnas med från början. Då kan man skapa miljöer som både fungerar för verksamheten och ger rätt skydd. MÄNNISKAN ÄR DEN VIKTIGASTE RESURSEN Trots tekniska framsteg och avancerade säkerhetssystem återkommer Catharina Jacobson till en avgörande faktor – människorna i verksamheten. Hon beskriver rutiner och medarbetarkultur som en av de viktigaste byggstenarna i ett modernt säkerhetsarbete. Ofta är det inte de stora systemen som gör skillnaden, utan de små vardagliga åtgärderna: – Varje medarbetare bidrar till vår säkerhet. Det handlar om att vara uppmärksam på sin omgivning och reagera om något inte verkar stämma. Ibland kan väldigt enkla saker förebygga stora problem. Därför är utbildning, övning och medvetenhet viktiga delar av vårt arbete. Ytterst handlar det om att skapa en trygg miljö där patienter kan få vård, medarbetare kan utföra sitt arbete och verksamheten kan fungera även när den utsätts för påfrestningar, sammanfattar Catharina Jacobson: – Tekniken är viktig, men det är människorna som får säkerheten att fungera i praktiken. Varje medarbetare bidrar till sjukhusets säkerhet, menar Catharina Jacobsson.

VAD BEHÖVER SJUKHUSEN FRÅN SÄKERHETSBRANSCHEN? Säkerhetskraven i sjukvården förändras snabbt. För lås- och säkerhetsföretag handlar framtidens lösningar inte bara om att skydda byggnader, utan om att stödja vårdens möjlighet att fungera även under kriser och höjd beredskap. Catharina Jacobson tipsar om tre områden som branschen bör ha koll på: Säkerhetsbranschens utveckling spelar en viktig roll för samhället, menar Sahlgrenska Universitetssjukhusets säkerhets- och beredskapschef Catharina Jacobson. – Vi är beroende av det smörgåsbord av lösningar som marknaden erbjuder så vi välkomnar utvecklingsförslag, säger hon lyfter upp tre särskilt intressanta områden. 1. Totalförsvaret skapar nya behov Sveriges satsning på totalförsvaret innebär att sjukvården måste planera för situationer som tidigare låg långt utanför vardagen. Jacobson nämner som exempel hur sjukhus ska kunna ta emot militär personal som söker vård. – De har vapen med sig och får ju egentligen inte lämna ifrån sig dem. Hur man löser sådana frågor på ett säkert sätt är något vi behöver fundera mer på tillsammans med branschen. För säkerhetsleverantörer innebär det att framtidens lösningar måste utformas för helt nya scenarier. 2. Säkerheten måste kunna flytta med verksamheten Under en större kris är det inte självklart att verksamheten bedrivs där den normalt finns. Ledningsfunktioner, tillfälliga vårdenheter eller mobila sjukvårdslösningar kan behöva etableras på andra platser. – Mobila säkerhetssystem blir allt mer aktuellt. Det är inte säkert att krisledningen sitter där den brukar sitta, så jag tror att behovet av flexibla och snabbt driftsatta lösningar kommer öka. Det är ett område vi gärna ser att branschen utvecklar vidare. 3. Förstå vårdens särskilda balans Sjukhus skiljer sig från många andra skyddsobjekt. Samtidigt som säkerhetssystemen ska fungera måste vårdinstitutioner vara öppna, tillgängliga och välkomnande för patienter och anhöriga. För leverantörer innebär det att tekniken behöver integreras på ett sätt som stärker säkerheten utan att skapa onödiga hinder för vårdverksamheten. – Vi behöver värna om balansen, att både både trygga och tillgängliga, säger Catharina Jacobson. Ett råd som Catharina Jacobson gärna skickar med till säkerhetsbranschen är att lyfta blicken: – Tänk hela hotskalan. Från vardagliga ordningsstörningar till cyberangrepp, samhällskriser och totalförsvar. Sjukhusen behöver inte bara fler säkerhetsprodukter, utan lösningar som fungerar även när samhället sätts under verklig press.

30

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

”Vi har en jätteviktig uppgift inom vården” På ett sjukhus är dörrar betydligt mer än en passage mellan två rum. De ska vara säkra, tillgängliga och fungera även när något oväntat händer. För Tomas Jansson, säkerhetsrådgivare på Låsteam, handlar det om att hitta rätt balans.

L

åsteam är leverantör till Västra Götalandsregionen och arbetar sedan många år tillbaka med dörrar, lås och dörrautomatik på vårdinstitutioner runt om i regionen. – Utmaningen är att sjukhus ska kunna vara både tillgängliga och stängda – för rätt personer och på rätt sätt, säger Tomas Jansson. En säkerhetsfråga som man oftast inte tänker på vid ett sjukhusbesök är dörrautomatiken. Alla automatiska dörrar har

Tomas Jansson är säkerhetsrådgivare på Låsteam.

sensorer som ska reagera i tid så att ingen skadar sig eller ramlar. Det är särskilt viktigt i sjukhusmiljöer, där barn, äldre och sjuka är extra utsatta. – Varenda automatdörr har en sensor som känner av om något finns i vägen. Så om ett barn exempelvis stoppar in fingrarna i bakkanten stängs inte dörren. Vi har arbetat med det här under flera år enligt kraven i EU:s maskindirektiv, förklarar Tomas Jansson.

förändrat arbetet en hel del. Mycket har förbättrats. Elektroniska låssystem och digitala nycklar har gjort det enklare att snabbt spärra behörigheter och ger bättre spårbarhet. Samtidigt har säkerhetskraven ökat. – Förr fanns till exempel inte ordningsvakter i entren, hotbilden såg inte likadan ut. Samhället förändras ju hela tiden och vi måste hänga med, säger Tomas Jansson.

DÖRRAR MOT SMITTA Andra specifika utmaningar på sjukhus är hermetiska dörrar, som finns på somliga avdelningar för att inte strålning eller smitta ska spridas ut. Där får passning, lås och sensorer inte glappa någonstans. När Låsteam installerat eller bytt en dörrautomatik CE-märks hela dörrmiljön, som ett intyg på att EU-kraven är uppfyllda. För vårdens låsleverantörer har de senaste årens tekniska utveckling

MÅSTE VARA PÅ TÅRNA Rollen handlar därför inte bara om att installera och reparera, menar han, utan också om att vara rådgivare och bollplank. – Vi har en jätteviktig uppgift där vi måste stå på tå, ha rätt certifieringar och kunskap för att kunna leda den här processen. I slutändan handlar det om en balans mellan säkerhet och tillgänglighet – där varje lås, sensor och dörrautomatik fyller en viktig funktion.

Alla maskindrivna dörrar har en sensor som känner av om något finns i vägen.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

31

www.prodib.se Nycklar Maskiner Hänglås Låsprodukter

QUATTROCODE D600 Quattrocode D600 fräser och graverar i en enda cykel vilket gör att hela cykeln för att göra en nyckel med märkning blir Se filmen på Quattrocode snabb. Quattrocode D-serien D600 är utrustad med RFID-igenkänning. Detta gör att maskinen känner av vilken fräs som sitter i, på så sätt kan man undvika att använda fel fräs om man tex glömmer att byta. Maskinen är utrustad med en 10” display som är lutningsbar.

UNOCODE F600

Se filmen på Unocode F-serien

På Unocode F600 hittar du automatisk fräsning på kod/kopia, märkning på båda sidor av greppet.

Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kvalitetskontroll. Automatisk stängning och öppning av skyddshuv, 10” touchskärm.

FUTURA M600 Elektronisk nyckelfräsma-

skin med dubbla funktioner. Har två fräsbackar, en för cylindernycklar och den andra för borrade eller laserskurna nycklar.

Se filmen på Futura M-serien

Förutom vanliga cylindernycklar kan maskinen även fräsa korsformade, tubular och systemnycklar. Maskinen kan fräsa både på kod och kopia. Har en ny integrerad touchskärm och widiafräs vilket ger längre livslängd och bättre fräskvalitet.

Scanna QR-koden! www.anchorlas.se info@anchorlas.se +46 (0)16 125280

KRÖNIKA | SAMHÄLLSSÄKERHET

När vardagens säkerhet blir en försvarsfråga SVERIGES TOTALFÖRSVAR BESTÅR av det militära och det civila försvaret. I praktiken är det emellertid betydligt större än summan av Försvarsmakten, myndigheterna, regionerna och kommunerna. En stor del av den verksamhet som måste fungera under kris, höjd beredskap och ytterst krig ägs, drivs eller bemannas av privata företag. Det gäller bland annat energi, transporter, elektroniska kommunikationer, livsmedelsförsörjning, sjukvård, finansiella tjänster och bevakning.

Jörgen Holmlund Född: Skellefteå.

Familj: Fru, två döttrar och barnbarn Bor: Blidö. Karriär: Tidigare polisöverintendent med lång erfarenhet av underrättelse- och säkerhetsarbete inom Polisen, Försvarsmakten och internationella insatser. Har bland annat varit chef för polisens utlandsstyrka och är i dag lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Hobby: Säkerhetspolitik, organiserad brottslighet och ishockey (Skellefteå AIK)

TOTALFÖRSVARET BYGGER DÄRFÖR på att offentliga och privata aktörer kan agera tillsammans. Staten har det övergripande ansvaret för landets försvar och för att skapa lagstiftning, planering och strukturer för beredskapen. Företagen ansvarar samtidigt för sin egen verksamhet, sina anställda och sin förmåga att leverera. Myndigheten för civilt försvar framhåller att företagens viktigaste bidrag för de flesta är just att kunna fortsätta sin verksamhet även när samhället utsätts för allvarliga störningar, inte minst från utlandet. FÖR SÄKERHETSBRANSCHEN INNEBÄR detta ett särskilt ansvar. Väktare, ordningsvakter, säkerhetstekniker, larmcentraler, cybersäkerhetsföretag, konsulter och leverantörer av tekniska skyddssystem är inte enbart stöd till totalförsvaret. De är i många fall en operativ del av dess funktion. Branschen skyddar lokaler, personal, information, transporter och samhällsviktig infrastruktur. Den kan dessutom upptäcka avvikelser och angrepp i ett tidigt skede. HOTBILDEN ÄR SAMTIDIGT bredare än tidigare. Cyberangrepp, sabotage, spionage, otillåten påverkan, desinformation, organiserad brottslighet och insiderverk-

Ny gästkrönikör i varje nummer!

samhet kan användas parallellt. Gränsen mellan fred, kris och konflikt blir därmed mindre tydlig. Ett företag kan utsättas för ett angrepp utan att omedelbart förstå vem som ligger bakom eller om syftet är ekonomiskt, kriminellt eller säkerhetspolitiskt. EN SÄRSKILD SÅRBARHET finns i leverantörs- och entreprenörskedjorna. Underleverantörer kan ha tillgång till fastigheter, informationssystem, passerkort, ritningar och andra känsliga uppgifter. Säkerheten blir därför aldrig starkare än den svagaste länken. Krav måste ställas genom hela avtalskedjan och följas upp under hela samarbetet. Det räcker inte att kontrollera huvudleverantören vid upphandlingstillfället. BEREDSKAP MÅSTE OCKSÅ vara mer än dokument. Organisationer behöver identifiera sina kritiska funktioner, kartlägga beroenden, planera för personalbortfall och störningar i el, kommunikationer och logistik samt öva tillsammans med kunder, myndigheter och leverantörer. Alternativa arbetssätt och tydliga beslutsvägar måste vara kända innan krisen inträffar. SÄKERHETSBRANSCHENS VIKTIGASTE FÖRFLYTTNING är därför från att huvudsakligen skydda enskilda uppdrag till att förstå sin plats i ett större system. Den som bevakar en anläggning, administrerar ett passersystem eller ansvarar för ett digitalt skydd kan samtidigt bidra till att upprätthålla en samhällsviktig funktion. Totalförsvaret börjar inte när regeringen beslutar om höjd beredskap. Det byggs varje dag – i avtal, bakgrundskontroller, kontinuitetsplaner, utbildningar, säkerhetskultur och gemensamma övningar. SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

33

ARTIKEL | DIGITAL SÄKERHET Charlotte förbereder tillverkning av hänglås.

34

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

Mekaniken i ny roll med ett förändrat säkerhetsläge Digitaliseringen har förändrat säkerhetsbranschen i grunden. Men elektroniska lås, cylindrar och passersystem är fortfarande beroende av mekanik som står emot angrepp, väder och slitage. När kraven på kritisk infrastruktur och samhällets beredskap skärps får därför den fysiska säkerheten en förnyad betydelse. Hos Anchor Lås i Eskilstuna märks förändringen både i produktionen och i efterfrågan. TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

B

FOTO: VICTORIA E. KISS NYLUND & ANCHOR

akom digitala passersystem och elektroniska låslösningar finns fortfarande en högst fysisk verklighet. Dörrar, luckor, stängsel, cylindrar och lås måste fungera – även när förutsättningarna inte är de bästa. Det kan tyckas självklart. Samtidigt menar Tomas Eriksson och Krister Vieweg på Anchor Lås att mekaniken delvis hamnat i skuggan när säkerhetsbranschen riktat allt större uppmärksamhet mot AI, uppkopplade lösningar och digitala hot. – Robust mekanik är fortsatt en bred grund och många gånger en förutsättning för en digital låslösning, säger ägaren Tomas Eriksson som till vardags även är företagets marknadschef. Krister Vieweg som jobbar som försäljningschef på Anchor Lås tror att den fysiska säkerheten kommer att få större uppmärksamhet igen. – När det gäller hög säkerhet talas det idag väldigt mycket om

AI och regelverk, men betydligt mindre om mekaniken. Det tror jag kommer att svänga. MEKANIK SOM REDUNDANS Frågan blir särskilt relevant när allt fler säkerhetsfunktioner blir beroende av el, nätverk och kommunikation. Det som inte behöver vara uppkopplat kan då få ett annat värde – som redundans. – Ett analogt mekaniskt hänglås är helt okänsligt i denna digitala värld och jag ser absolut användningsområden där saker behöver vara helt offline säger Tomas Eriksson. Det blir särskilt konkret inom kritisk infrastruktur. VA-anläggningar, tunnlar, vägnät, järnväg och elkraft är exempel på miljöer där tillträdet måste kunna kontrolleras också under svåra förhållanden. I takt med ett förändrat säkerhetsläge har kraven dessutom skärpts på verksamheter och anläggningar som tidigare inte nödvändigtvis haft samma skyddsnivå. – Här handlar lås inte bara om stöldskydd, utan om att obe-

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

35

TEMA | SAMHÄLLSSÄKERHET

”Att äga både process och produktion är en styrka”

Mer utrymme för montering och produktion har varit en av grundtankarna när företaget Anchor Lås bytt till större lokaler.

höriga inte ska kunna påverka samhällsviktiga funktioner, samtidigt som behörig personal alltid måste kunna komma åt dem. Ett lås kan vara svårt att forcera men ändå utgöra ett säkerhetsproblem om det inte går att öppna när behörig personal behöver tillträde. Robusthet handlar därför också om funktion över tid. SÄKERHETEN MÅSTE FUNGERA ÖVER TID Regn, salt, kyla, smuts och korrosion kan på sikt slå ut även en produkt med hög säkerhetsnivå. Samtidigt har cylindrarna blivit mer avancerade. – Modernare cylindrar kan vara betydligt säkrare än tidigare, men samtidigt mer sofistikerade och känsliga. Utvecklingen mot högre säkerhet kan därför göra väder-, smuts- och korrosionsskydd ännu viktigare. För högre säkerhetsklasser används härdat stål, men materialets styrka för med sig en annan utmaning: korrosion. Ytbehandling, geometri, materialval och tester blir därför en del av själva säkerhetsfunktionen. – Man måste också ställa sig frågan om den behörige kan komma åt exempelvis en anläggning efter fem år av hårt väder och korrosion, säger Tomas Eriksson. Anchor började tillverka väderskyddade hänglås 2007 och sedan 2023 även hänglås med IP68-lösning. I utvecklingsarbetet samarbetar företaget bland annat med specialister på ytbehandling och testning för att se hur olika konstruktioner påverkas över tid. Det sätter också fingret på en bredare fråga inom samhällssäkerheten. Den mest avancerade tekniken är inte nödvändigtvis den mest robusta om den omgivande konstruktionen inte klarar

36

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

den miljö där den faktiskt ska fungera. SVENSK PRODUKTION MINSKAR BEROENDEN – MEN TAR INTE BORT DEM Samhällssäkerhet handlar samtidigt om mer än själva produkten. Försörjningsförmågan har fått större betydelse efter pandemin och i ett mer osäkert omvärldsläge. Anchor tillverkar huvuddelen av sina komponenter och sina färdiga hänglås i Eskilstuna. Råmaterialet köps inom omkring 25 mil från staden, medan bland annat skruvar och kulor kommer från leverantörer inom EU. – Att äga både process och produktion är en styrka, poängterar Krister Vieweg. Närheten till produktionen ger större kontroll och kortare vägar när behoven förändras. Men även svensk produktion påverkas av råvarupriser, material- och energitillgång och internationell ekonomisk osäkerhet. – Lokal produktion kan minska vissa beroenden, men det gör oss inte helt oberoende av omvärlden och det som händer i den, betonar Tomas Eriksson. Försörjningsfrågan blir därmed större än själva ursprungsmärkningen. För samhällsviktiga verksamheter är frågan inte bara var en säkerhetsprodukt är tillverkad, utan hur länge leverantören kan fortsätta producera om materialflöden, energi eller transporter störs. PANDEMIN BLEV ETT STRESSTEST Pandemin gav ett konkret exempel på hur snabbt etablerade leveranskedjor kan sättas under press. Anchor klarade sig enligt Tomas Eriksson och Krister Vieweg

Anchor började tillverka väderskyddade hänglås redan 2007 och sedan 2023 även hänglås med IP68-lösning.

Towa monterar och fettar in hänglås.

utan materialbrist som stoppade produktionen, samtidigt som andra aktörer på marknaden fick svårare att få fram delar av sina sortiment. – Vi har fortsatt en lång planeringshorisont och kontroll gällande råmaterial och komponenter, men såklart följer vi världsläget och försöker vara på tå, förklarar Tomas Eriksson. Erfarenheterna har också stärkt företagets skepsis mot en långt driven just-in-time-logik. – Just-in-time fungerar när allt flyter på, men i en kris blir små lager snabbt en sårbarhet. Därför tror vi på långsiktighet och på att ha marginaler i försörjningen. Men beredskap behöver inte betyda lager fyllda med färdiga produkter. Anchor har ett stort antal produktvarianter och håller därför inte hela sortimentet färdigt i fabriken. Buffertarna finns i stället bland annat i råmaterial och komponenter, medan distributörer lagerhåller färdiga produkter. Det aktualiserar en större fråga för säkerhetsbranschen: Var i leveranskedjan ska beredskapen finnas – och vem ska bära kostnaden för den? I normalläge binder lager kapital. När leveranskedjorna bryts kan samma lager vara skillnaden mellan fortsatt leverans och produktionsstopp. VÄXLAR UPP I ESKILSTUNA Sedan hösten 2025 finns Anchor Lås i större lokaler i Eskilstuna. Produktionsytan har ökat från omkring 1 250 till 3300 kvadratmeter. Det har gett mer utrymme för montering och produktion, bättre flöden och möjlighet att öka kapaciteten och på sikt ta hem processer som idag utförs externt. Flytten handlar samtidigt om mer än volym. Nya hotbilder och säkerhetsbehov följer inte alltid långa produktcykler. När utveckling, prototypverkstad och produktion finns nära varandra blir vägen från ett konkret problem till en möjlig lösning kortare. Tomas Eriksson och Krister Vieweg beskriver hur ett kundbehov i vissa fall kan resultera i en prototyp på omkring en och en halv vecka. Förmågan att snabbt anpassa en lösning efter en specifik miljö blir därmed ytterligare en aspekt av försörjningsoch beredskapsförmågan. Digitala hot, AI och uppkopplade säkerhetssystem kommer sannolikt att fortsätta dominera stora delar av säkerhetsdebatten. Men längst ut i kedjan finns fortfarande en fysisk fråga som inte går att digitalisera bort: att rätt person ska kunna komma in och fel person hållas ute – också när elen, nätverket eller leveranskedjan inte fungerar som planerat.

Tomas Eriksson och Krister Vieweg.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

37

KPAD

Redo för oförutsägbart väder? Regn, blåst, hagel och snö. Allt på en och samma dag. Kodlås och kortläsaren KPAD och kortläsaren KPROX är gjorda för våra vintrar. IK10. IP65. Funkar direkt med ATRIUM passersystem.

Mer om de nya läsarna här!

Cylinderhus 2068U med 371 ring. Runt cylinderhus, 2068U, utsida i rostfritt, för oval cylinder 2237S eller motsvarande oval cylinder klass 3. Kan ingå i godkänd låsenhet klass 5. Certifierade enligt SSF 3522 och EN1303: 2015 och för användning I brandklass upp till EI120. Inkl. cylinderring 371, höjd: 8, 13 alt. 18mm. Utförande: Polerad krom, matt krom alt. matt mässing. För iLOQ cylinder behövs adapter 1212068Q963.

Cylinderhus 2068U/I lösningen för konvertering av oval cylinder till rund.

Monteringskit för dubbelcylinder

Mikrobrytare

Adapterhylsa för längre cylinder, 9mm

www.beslagsgrossisten.se / info@beslagsgrossisten.se / 013 - 16 16 31

KRÖNIKA | HASSE ARO

Nyckeln är inte fler lås

Hasse Aro

Född: Den 8 september 1957. Familj: Fru, fem barn. Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba). Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och programledare för Stockholm Direkt. Program­ ledare för SVT:s Trekvart och därefter för TV3:s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under året syns han återigen i tv-rutan med Efterlyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskydds­ föreningen, SSF. Mottagare av Kristallens hederspris 2025. Hobby: Att resa.

DET FASCINERADE MED lås, åtminstone från en amatörs vinkel, är att det har två sidor. Den ena handlar om säkerhet och trygghet. Att skydda vårt hem, våra ägodelar, vårt liv. Men den andra sidan av lås är den rakt motsatta. Att låsa in, att ta bort frihet och begränsa rörligheten. Spärra in, helt enkelt. Och just den typen av låsanvändning vill Sverige köpa av Estland. Jag menar naturligtvis avtalet som ger Sverige möjligheter att sätta svenska kriminella i estniska fängelser. För Estland har gott om fängelseplatser, hälften av cellerna är tomma. Och de ska nu Sverige fylla. Eller, kanske inte. Estland har visat tecken på att backa. Så vi får väl se hur många fångar som egentligen skickas dit i slutändan. MEN DÄR STÅR vi med vår fråga: ”Kan vi hyra era tomma fängelseplatser?”, när den mest relevant borde vara: ”Hur har ni lyckats med detta? Hur har ni tömt fängelserna?” För Estland var hårt drabbat av kriminalitet på 90-talet. Men sedan dess har den kraftigt gått nedåt. Och fängelserna tömdes. Kanske finns det något att lära där? För en sak är i princip alla kriminologer eniga om. Hårdare straff leder inte till lägre brottslighet. I alla fall inte på sikt. Å andra sidan: Svensk gängkriminalitet har kraftigt reducerats. Antalet gängkriminella dåd, som skjutningar och sprängningar, har nästan upphört. FÖR NÅGRA ÅR sedan var det så många dåd att vi i Efterlyst hade ett återkommande inslag, ”Veckans skjutningar”. Lite ironiskt kanske. Men nu finns det inte

längre underlag för inslaget och vi fick lägga ner det. Kanske detta kan bero på att så många gängtoppar har spårats och utlämnats från ett antal olika länder och spärrats in. Möjligen. Men mer effektivt är förmodligen polisens nya verktyg. Och nya kunskaper. Nu förhindras skjutningarna och sprängningarna redan innan det sker. Nu tas de presumtiva förövarna innan dom hunnit förverkliga sitt uppdrag. Så polisen går alltså in tidigare i händelsekedjan. Man agerar innan någon skjuts eller sprängs. OCH HÄR TROR jag vi har den riktiga nyckeln. Symboliskt uttryckt… Att gå in ännu längre bak i händelsekedjan. Före alla händelser. Fokusera på ungdomarna och barnen innan de lockas in i kriminaliteten. Och då talar vi inte längre om polisen. Nej, då handlar det om samhället i stort. Förskolor, skolor, fritidshem, socialen. Och att återinföra värnplikten. Att samla alla killar och tjejer i 18-årsåldern och lära dom veta hut, helt enkelt. För när man står där i underkläderna och väntar på sin uniform, ja då kan man inte döda de andra utifrån hur de är klädda, vilken status de har, varifrån de kommer eller vad de gör till vardags. Man är tvungen att lära känna dem, helt enkelt. En väldigt effektiv metod. SÅ HÅRDARE STRAFF kan hjälpa under en period. När gängledarna sitter inne minskar aktiviteten. Men all erfarenhet visar att den kommer tillbaka. Men kanske vi har ett momentum nu. En lucka i händelsekedjan som gör att vi kan fokusera på de tidigare åtgärderna. Så slipper vi köpa lås från Estland i framtiden.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

39

NYHETER | BRANSCHEN

TVÅ MÄSSOR I EN, NÄR SKYDD UTÖKAR TILL TOTALFÖRSVARET Den 20–22 oktober samlas säkerhetsbranschen på Stockholmsmässan när SKYDD arrangeras parallellt med Totalförsvarsmässan, den nya mötesplatsen för aktörer inom totalförsvar, beredskap och samhällsskydd. Inför mässdagarna har vi ställt några frågor till Monika Johannesen Widholm, chef för Stockholmsmässans eventenhet Resiliens & mobilitet. Hur skulle du beskriva mässan för någon som aldrig besökt den tidigare? – SKYDD är Nordens största mötesplats för säkerhetsbranschen, där man möter leverantörer, ser ny teknik och tar del av ett starkt scenprogram. Till i år har mässan vuxit ordentligt, mycket tack vare premiären av Totalförsvarsmässan som genomförs parallellt med SKYDD.

Varför ska man som säkerhetsinstallatör besöka mässan? – För en säkerhetsinstallatör är SKYDD ett effektivt sätt att få koll på ny teknik och nya lösningar och samtidigt träffa leverantörer och branschkollegor. Kopplingen till totalförsvaret gör dessutom årets mässa extra relevant, eftersom säkerhetsteknik har en viktig roll även där. Vad får man absolut inte missa på mässan? – Kombinationen av utställningen och våra tre scener – det finns väldigt mycket att se och lyssna på. Jag tycker också att man ska passa på att besöka Totalförsvarsmässan och upptäcka den bredd av nya aktörer och lösningar som finns där. Vad hoppas du att besökarna tar med sig från mässan? – Ny kunskap, nya kontakter och

konkreta idéer som man kan använda i sitt arbete. Jag hoppas också att man får en större förståelse för vilken viktig roll säkerhetsbranschen har i Sveriges totalförsvar.

BRANSCHEN | STARTUP

techvärlden Från

låsbranschen Till

När en låssmed berättar om ett vardagsproblem väcks en idé hos två barndomsvänner från techvärlden. Kort därefter har de byggt sitt första verktyg och börjat söka sig in i en bransch som till stor del är ny för dem. Så börjar Digilogs resa – men också berättelsen om hur mötet med en ny bransch förändrar deras bild av den.

BRANSCHEN | STARTUP

P

å bottenvåningen i ett av husen i Midsommarkransen sitter Fredrik Pettersson och Jonas Siltamäki på Digilogs kontor. Utanför ligger värmen tung, men inne i lokalen är det svalare. De stora datorskärmarna lyser upp rummet. De har nyligen fått tillgång till kontorslokalen och berättar att det återstår en del att fixa med inredningen, men att de inte riktigt hunnit ännu. Fredrik och Jonas är födda med två dagars mellanrum. Nu har de båda fyllt 35. Deras mammor lärde känna varandra genom en föräldragrupp och sedan dess har vännerna följts åt genom livet. Men det är först i vuxen ålder som de blivit arbetskamrater och företagare tillsammans.

FÖRETAGET BÖRJADE MED EN LUNCH Vägen in i säkerhetsbranschen började egentligen hos en tredje vän. Fredrik var sjukskriven efter en hjärtoperation när han träffade sin vän Erik, som är låssmed. Erik kom direkt från jobbet, stressad och med ett återkommande problem i tankarna: dokumentationen kring CE-märkning av dörrautomatik. – Jag uppfattade det som att Erik ville lägga sin tid på hantverket ”Det finns en och installationerna, fysisk verklighet i men att mycket tid samtidigt gick åt till säkerhetsbranschen som dokumentationen kring de dörrautomaman inte alltid möter i tiker han installerade, techvärlden” säger Fredrik. Fredrik hade tidigare arbetat med bland annat industriautomation och produktionsutrustning och där kommit i kontakt med maskindirektivet, regelverket bakom de säkerhetskrav som måste vara uppfyllda när dörrautomatik CE-märks. Han kände därför igen både kraven och mängderna av dokumentation. När han en kort tid senare berättade om Eriks problem för Jonas kom reaktionen direkt. – Jag tänkte: det här är ju grunden till ett webbaserat formulär, säger Jonas. Idén dök upp vid en tidpunkt då båda stod inför förändringar i livet. Fredrik funderade på vad som skulle komma efter sjukskrivningen och hade länge varit öppen för att starta eget. För Jonas, med sin bakgrund inom IT, programmering och webbutveckling, hade företagardrömmen funnits med ända sedan högstadiet, även om han vid det här laget nästan hade lagt planerna åt sidan. – Den här gången var det annorlunda. Det fanns ett väldigt konkret problem och en tydlig tänkbar lösning, säger Jonas. ”VÅRA KUNDER ÄR EXPERTERNA” Jonas byggde en enkel prototyp åt Erik. Uppgifter som tidi-

42

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

gare hanterats manuellt kunde fyllas i digitalt och samlas i en PDF. Erik testade – och märkte att dokumentationsarbetet gick snabbare. Sedan återstod den avgörande frågan: Hade fler låssmeder samma problem? Fredrik började söka upp låssmeder och fråga hur de arbetade med CE-märkning av dörrautomatiker. Det visade sig snabbt att Erik inte var ensam. – Vi fick positiv feedback innan lösningen egentligen var färdigbyggd. Det var ungefär där vi började inse att det kanske gick att bygga ett företag runt idén, säger Fredrik. Därifrån tog arbetet snabbt fart. För att hitta in i branschen sökte Fredrik sig till Mästarregistret för låssmedsmästare. Via registret letade han upp kontaktuppgifter och började ringa runt till låssmeder. Jonas programmerade på kvällar och helger vid sidan av sitt vanliga arbete. Samtalen handlade snart om mer än CE-märkning. Fredrik och Jonas började fråga låssmederna vilka andra problem de stötte på i vardagen och vilka delar av arbetet som tog onödig tid. – Våra kunder är experterna. Vi vill bygga verktyget tillsammans med dem som faktiskt utför arbetet, säger Fredrik. I augusti 2025 bildades bolaget bakom Digilog. Bolagets första fokus blev att digitalisera dokumentation kring dörrautomatik, men för Fredrik och Jonas hade vägen dit samtidigt öppnat dörren till en värld de visste betydligt mindre om än de först trodde. ”MAN GÅR GENOM MÄNGDER AV DÖRRAR…” Ju längre in i lås- och säkerhetsbranschen de kom, desto tydligare blev det hur mycket de själva hade kvar att lära. – Man går genom mängder av dörrar varje dag utan att fundera särskilt mycket på allt som faktiskt finns runt dörren. Det är inte bara en dörr och ett lås. Det handlar om ett helt system med mängder av krav, säger Jonas. De började förstå samspelet mellan brandkrav, tillgänglighet och säkerhet, hur olika tekniska system påverkar varandra och hur många yrkesgrupper som kan vara inblandade kring en enda dörrmiljö. För två personer från techvärlden blev kontrasten tydlig. En digital tjänst kan förändras och uppdateras snabbt. Ett lås, en dörröppnare eller ett passagesystem sitter däremot monterat i en byggnad och ska fungera under lång tid – ofta tillsammans med teknik från helt andra generationer. – Det finns en fysisk verklighet i säkerhetsbranschen som man inte alltid möter i techvärlden, säger Fredrik. MÄNNISKORNA ÖVERRASKAR Men det är inte bara tekniken som överraskat. Minst lika mycket talar de om människorna. De fascineras av hur många låssmeder som hittat egna lösningar på praktiska problem. – Många är lite av sina egna ”uppfinnarjockar”. Även relativt stora verksamheter kan på något sätt kännas som små företag, med en väldigt nära koppling mellan människor, kunder och problem, säger Fredrik. Närheten till kunden är en annan sak som gjort intryck. – Det finns ett starkt praktiskt ansvar som är fantastiskt. När något går sönder ringer kunden låssmeden som kommer dit och

Spåren från techvärlden syns på kontoret i Midsommarkransen. Skärmen följer dagens kundaktivitet i realtid.

BRANSCHEN | STARTUP

NÄR ALLT HAMNAR PÅ SAMMA BORD Det praktiska kan i ett tvåmannaföretag betyda nästan vad som helst. – Ena stunden kan vi sitta och fundera på vilken beachflagga vi ska köpa till ett event. Sedan ringer en kund som behöver hjälp och då blir beachflaggan plötsligt mindre viktig, säger Fredrik. Det är kanske där startupvardagen blir tydligast. De stora frågorna om produkt, kunder och framtid samsas hela tiden med små beslut som någon faktiskt måste ta. Mitt i allt det vardagliga finns också planerna framåt. På sikt hoppas Fredrik och Jonas kunna anställa fler och låta Digilog växa bortom den första lösningen för CE-märkning. Men utvecklingen ska, säger de, fortsätta på samma sätt som den började: nära människorna som använder verktygen. För inte särskilt länge sedan var lås- och säkerhetsbranschen fortfarande någon annans värld. Nu känner Fredrik och Jonas människorna, börjar förstå språket och bygger sitt företag mitt i den. Samtidigt finns det kanske ett värde i att fortsätta ställa de frågor som kommer naturligt när man är ny i en bransch. För ju mer Fredrik och Jonas lär sig, desto tydligare blir också det som först överraskade dem: bakom något så vardagligt som en dörr finns betydligt mer än man först ser. Utanför kontoret ligger värmen fortfarande kvar över Midsommarkransen. Arbetsdagen fortsätter för två vänner som känt varandra nästan hela livet – och som fortfarande upptäcker nya sidor av både säkerhetsbranschen och varandra. löser problemet, säger Jonas. Det är en annan sorts relation än den de varit vana vid från rent digitala produkter – och en närhet till kunden som gjort intryck på dem. Även mottagandet i branschen har gjort intryck. Fredrik och Jonas beskriver en öppenhet bland låssmederna, som gärna delat med sig av erfarenheter, yrkeskunskap och idéer under deras första tid i branschen. LÄR KÄNNA VARANDRA PÅ NYTT Samtidigt som de lär känna en ny bransch håller de på att lära känna varandra på ett nytt sätt. Att bygga företag när man bara är två innebär att nästan allt hamnar på samma bord. Det kan fräsa till mellan dem, berättar de, men efter ett helt liv som vänner finns också en förståelse för varandra som inte behöver byggas från början. – Vi har en grundförståelse för varandra som går mycket längre tillbaka än företaget, säger Fredrik. Man skulle kunna tro att två personer som känt varandra sedan födseln redan vet det mesta om varandra. Jonas skrattar åt tanken. – Samtidigt skulle jag säga att vi lär känna varandra på nytt i våra nya roller. Jag har aldrig tidigare sett Fredrik i en försäljarroll eller sett honom hantera en pressad arbetssituation. Deras olika roller har också vuxit fram ganska naturligt. Jonas ansvarar främst för teknik och utveckling, medan Fredrik arbetar närmare kunder, försäljning och partners. Affärsutvecklingen och mycket av det praktiska arbetet driver de tillsammans.

Fredrik och Jonas träffades redan långt innan dom lärde sig gå. Idag driver dom företag tillsammans.

Vi är Sveriges ledande lås- och säkerhetsföretag! Alla SLR:s medlemmar är auktori­serade. Det innebär att de innehar Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget kunnande. Medlemsföretagen finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här eller genom en enkel sökning på www.slr.se. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.

ALINGSÅS ARLANDASTAD ASKIM BODEN BORÅS BORÅS BROMMA BROMMA DANDERYD EKSJÖ ENKÖPING ENSKEDE ESKILSTUNA FALUN FALKENBERG FALKENBERG FALKENBERG FALKÖPING FARSTA FINSPÅNG GUSTAVSBERG GÄLLIVARE GÄVLE GÄVLE GÄVLE GÄVLE GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG HALMSTAD HALMSTAD HALMSTAD HANDEN HANDEN HAPARANDA HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HUDDINGE HUDDINGE HÄGERSTEN HÄGERSTEN HÄGERSTEN HÄGERSTEN HÄGERSTEN HÄRNÖSAND

44

Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se Certego AB www.certego.se Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com Direct Larm Borås AB www.directlarm.se LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se Certego AB www.certego.se Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se Certego AB www.certego.se Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se Vadsbolås AB www.vadsbo.se Farsta Lås AB www.farstalas.se AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se Certego AB www.certego.se Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu LåsCity i Gävle AB www.lascity.se Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se Granitor/Mart. Mattsson www.martinmattsson.com SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se Haninge Lås AB www.haningelas.se Gränslås Service AB facebook/granslas Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se Securitas Technology Sverige AB www.stanleysecurity.se AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com Bravida Säkerhet AB www.bravida.se Certego AB www.certego.se Västberga Lås AB www.vastbergalas.se AB Norrskydd www.norrskydd.se

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

HÄRNÖSAND HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM HÖGANÄS HÖRBY JOHANNESHOV JOHANNESHOV JÄRFÄLLA JÄRFÄLLA JÖNKÖPING JÖNKÖPING KALMAR KARLSHAMN KARLSKOGA KARLSKRONA KARLSKRONA KARLSTAD KATRINEHOLM KIRUNA KINNA KISTA KISTA KISTA KRISTIANSTAD KRISTIANSTAD KRISTINEHAMN KUNGÄLV KÖPING LERUM LIDINGÖ LIDKÖPING LINDESBERG LINKÖPING LINKÖPING LJUNGBY LULEÅ LUND LUND LUND LYCKSELE MALMÖ MALMÖ MALMÖ MALMÖ MALMÖ MALMÖ MALMÖ MALMÖ MARIEFRED MARIESTAD MARKARYD MJÖLBY MOTALA MÖLNDAL MÖLNDAL

Nylunds Lås & Larm AB Hässleholms Låssmed AB Hesslelås AB RA Låshuset Allans Lås & Larm AB Safe Team Sverige AB Sickla Låsteknik AB Newsafe AB Norrlås Yxhage Lås & Europalarm AB Passera AB WB- Låsservice AB Avarn Security Systems AB Ekbergs Låsservice eftr AB Creab Säkerhet AB Karlskrona Låsservice AB Certego AB Certego AB Certego AB Kinna Låsservice AB Byggbeslag Lås & Säkerhet Axlås Solidlås AB Certego AB Certego AB Citylåset i Kristianstad AB Låsmästarn i Värmland AB Kungälvs Lås Aktiebolag Certego AB AB Lerums Lås & Larmservice Lidingö Lås & Larm AB Vadsbolås AB Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB Byggbeslag Lås & Säkerhet AB Certego AB Byggbeslag Lås & Säkerhet AB Certego AB All-Round Låsservice AB Certego AB Great Security Sverige AB AB Norrskydd AB Låscentralen E. Borgström Avarn Security Systems AB Bengtssons Låsservice AB Certego AB Great Security Sverige AB Malmö Låstjänst AB Optimera Svenska AB SafeTeam i Sverige AB Mälardalens Säkerhetscenter AB Vadsbolås AB Säkerhetstjänst i Markaryd AB Axet Lås i Mjölby AB Certego AB Paralarm AB SafeTeam i Sverige AB

www.nylundslas.se www.hlmlassmed.se www.hesslelas.se www.ragruppen.se www.allanslas.se www.safeteam.se www.sicklalasteknik.se www.newsafe.se www.norrlas.se www.yxhage.se www.passera.se www.wblas.se www.avarnsecurity.se www.ekbergslas.se www.creab.se www.kna-las.nu www.certego.se www.certego.se www.certego.se www.kinnalas.com www.byggbeslag.se www.axlassolidlas.se www.certego.se www.certego.se www.citylaset.se www.lasmastarn.se www.kungalvslas.se www.certego.se www.lll.se www.lidingolas.se www.vadsbo.se www.l-ss.se www.byggbeslag.se www.certego.se www.byggbeslag.se www.certego.se www.allroundlas.com www.certego.se www.greatsecurity.se www.norrskydd.se www.lascentralen.se www.avarnsecurity.se www.bengtssonslasservice.se www.certego.se www.greatsecurity.se www.malmolastjanst.se www.optimera.se www.safeteam.se www.sakerhetscenter.eu www.vadsbolas.se www.sakerhetstjanst.se www.axetlas.se www.certego.se www.paralarm.se www.safeteam.se

DET HÄR INNEBÄR SLR AUKTORISATION Auktoriserade Låsmästareföretag uppfyller de krav som SLR och Svenska Stöldskyddsföreningen gemensamt har tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav. Auktorisationen följs årligen upp av SLR genom lärande, och utvecklande kontroll i syfte att säkerställa medlemsföretagens kompetens och yrkesskicklighet. Allt för att garantera att kunskap och kvalitet på medlemsföretagen håller hög klass och för att du som kund ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

SLR AUKTORISATION INNEBÄR I KORTHET • • • •

Att SLR:s etiska regler följs Att SLR:s ekonomiska krav följs Skydd av lokaler och förvaring av kunddokumentation God företagssed

NACKA NORRKÖPING NORRKÖPING NORRKÖPING NORRKÖPING NORRKÖPING NORRTÄLJE NORRTÄLJE NYBRO NYKÖPING NYNÄSHAMN OSKARSHAMN PITEÅ SANDVIKEN SANDVIKEN SKARA SKÄRHOLMEN SKÖVDE SKÖVDE SOLLENTUNA SOLLENTUNA SOLNA SOLNA SPÅNGA SPÅNGA STENUNGSUND STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM STRÄNGNÄS SUNDBYBERG SUNDSVALL

Great Security Nacka AB AB Byggbeslag Lås & Säkerhet Assemblin El AB Certego AB Lås & Nycklar i Norrköping AB Låssmeden i Norrköping AB Loxea Norrtälje AB Norrtälje Låsservice AB Nybro Lås AB Certego AB Södertörns Lås AB Sjögrens Lås & Brandskydd AB Caverion Sverige AB Certego AB Göthes Säkerhet AB Vadsbolås AB Axlås Solidlås AB Låsteam AB Vadsbolås AB Gerts Lås & Larm AB Sollentuna Lås AB ALSA säkerhet Råsunda Säkerhetsentreprenad AB SafeTeam i Sverige AB Spånga Lås AB SafeTeam i Sverige AB AB Kungslås AB AB Låscentrum Surbrunn AB Låssnabben Astralås AB Axlås Solidlås AB Bravida Säkerhet Corells Lås AB Great Security Sverige AB Hornsplans Låsservice Aktiebolag Kungsholms Låsservice AB Lindells Låsservice AB Låsborgen AB Låskomfort AB Låskompetens i Stockholm AB Låsman AB Låssmeden FGJ AB Låsteam Sverige AB Låspartner i Stockholm AB Nybergs Lås AB Mysec Sweden S:t Eriks Lås AB SafeTeam i Sverige AB Stockholms Låsservice City AB Storstadens Lås HB Söderlås vid Ringen AB Södermalms Lås AB Certego AB Låspunkten AB AB Byggbeslag Lås & Säkerhet

www.greatsecurity.se www.byggbeslag.se www.assemblin.com www.certego.se www.lasonycklar.se www.lassmeden.se www.loxea.se www.ntjlas.se www.nybrolas.se www.certego.se www.sodertornslas.se www.sjogrenslas.com www.caverion.se www.certego.se www.gothessakerhet.se www.vadsbo.se www.axlassolidlas.se www.lasteam.se www.vadsbo.se www.gertslas.se www.sollentunalas.se www.alsasakerhet.se www.rasundalas.se www.safeteam.se www.spangalas.se www.safeteam.se www.kunglas.se www.lascentrum.se www.lassnabben.se https://astralas.se www.axlassolidlas.se www.bravida.se www.corellslas.se www.greatsecurity.se www.hornsplanslas.se www.kungsholmslas.se www.lasborgen.se www.laskomfort.se www.laskompetens.se www.lasman.se www.lasteam.se www.laspartner.se www.nybergslas.se www.mysec.se www.stlas.se www.safeteam.se www.sthlmslas.se www.storstadenslas.se www.soderlas.se www.sodermalmslas.se www.certego.se www.laspunkten.se www.byggbeslag.se

FÖRETAG MED ANSTÄLLDA DU KAN LITA PÅ • • • •

Har mästarbrev i låssmedsyrket (minst sex års yrkeserfarenhet) Brotts- och belastningsregisterkontrollerad välutbildad personal Utför professionell installation Följer alltid Allmänna Reklamationsnämndens beslut

OM SLR SLR bildades 1955 och har sedan dess arbetat målmedvetet för att erhålla statlig auktorisation av sina medlemmar. SLR har därför i samarbete med bland annat Svenska Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand och Säkerhetscertifiering utarbetat regelverk och krav för auktorisation samt tredjepartscertifiering av verksamheten. Åtgärderna är till för att du ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

ANVÄND MEDLEMSLISTAN – HÄR OCH PÅ WEBBEN Fler medlemsföretag tillkommer löpande och du hittar alltid en uppdaterad lista på www.slr.se. Använd sökfunktionen överst på sidan. SUNDSVALL SÄVEDALEN SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE TIERP TRELLEBORG TROLLHÄTTAN TROLLHÄTTAN TYRESÖ TÄBY TÄBY UDDEVALLA ULRICEHAMN UMEÅ UMEÅ UMEÅ UPPLANDS-BRO UPPLANDS VÄSBY UPPLANDS VÄSBY UPPSALA UPPSALA UPPSALA UTTRAN VALLENTUNA VARBERG VARBERG VIMMERBY VISBY VÄLLINGBY VÄNERSBORG VÄNERSBORG VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTERÅS VÄSTRA FRÖLUNDA VÄSTRA FRÖLUNDA VÄSTRA FRÖLUNDA VÄSTRA FRÖLUNDA VÄXJÖ VÄXJÖ YSTAD ÅRSTA ÄLVSJÖ ÄNGELHOLM ÖREBRO ÖREBRO ÖREBRO ÖREBRO ÖREBRO ÖRNSKÖLDSVIK ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND

Certego Avarn Security Systems AB Axlås Solidlås AB Certego AB Mälardalens Säkerhetscenter AB Telge Lås & Nyckel AB TW Låsservice AB Isgrens Låsverkstad Aktiebolag Dalek Lås & Larm AB SafeTeam i Sverige AB Tyresö Låsservice AB Ensta Lås AB Täby Danderyd Lås AB Rikstvåans Låsservice AB Roger Perssons Låsservice AB AB Byggbeslag Lås & Säkerhet AB Norrskydd Certego AB Lås & Larm Upplands-Bro AB Great Security Sverige AB Väsby Lås & Alarm AB AB Byggbeslag Lås & Säkerhet Certego AB Låsservice i Mälardalen AB Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB Täby Danderyd Lås AB Great Security Sverige AB Låsservice i Varberg AB Lås & Nyckelservice Vimmerby Visby Lås & Nycekeltjänst AB Garantilås i Stockholm AB Dalek Lås & Larm AB Puttes Lås & Nyckelservice Aktiebolag Avarn Security Systems AB Certego AB Finlarm AB Lundkvist Lås & Nycklar AB Bravida Sverige AB Avarn Security Systems AB Assemblin El Certego AB SafeTeam i Sverige AB Certego AB Stål & Verktyg Skåne Lås AB Hellgrens Lås AB Låslära AB RA Låshuset AB Axet Låsservice AB Certego AB Great Security Lås och Säkerhetsspecialisten i Sverige AB Örebro Säkerhetscenter AB Norrskydd AB Övik Låsteknik AB Gärdin & Persson AB - K-bygg Sverige AB

www.certego.se www.avarnsecurity.se www.axlassolidlas.se www.certego.se www.sakerhetscenter.eu www.twlasservice.se www.isgrens.se www.dalek.se www.safeteam.se www.tyresolas.se www.enstalas.se www.tabydanderydlas.se www.rikstvaanslas.com www.perssonslasservice.se www.byggbeslag.se www.norrskydd.se www.certego.se www.llbro.se www.greatsecurity.se www.vasbylas.se www.byggbeslag.se www.certego.se www.lsim.se www.botkyrkalas.se www.tabydanderydslas.se www.greatsecurity.se www.lasserviceivbg.se www.lasochnyckelservice.se www.visbylas.se www.garantilas.se www.dalek.se www.avarnsecurity.se www.certego.se www.protectyou.se www.lundkvistlas.se www.bravida.se www.avarnsecurity.se www.assemblin.com www.certego.se www.safeteam.se www.certego.se www.sov.se www.skanelas.se www.hellgrenslas.se www.laslara.se www.ragruppen.se www.axet-las.se www.certego.se greatsecurity.se www.l-ss.se orebrosakerhetscenter.se www.norrskydd.se www.lasteknik.com www.gardinpersson.se

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

45

| MEDLEMSSIDOR

ORDFÖRANDE HAR ORDET

MÅNGA MIL KVAR “Så många mil, så många år…” Så lyder strofen till en av kult-dansbandet Sven Ingvars mest populära låtar. Och det speglar lite av mina känslor när jag nu fått förtroendet att tillträda som förbundsordförande för SLR - Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund. År 1995 klev jag in i säkerhetsbranschen som regionansvarig för Assas norrlandsdistrikt. Och jag kan lova; där började ”så många mil”! Sedan har ”så många år” bara runnit på. SLR har dock alltid varit med mig, oavsett vilket företagsnamn som stått på mina visitkort genom åren. Bland anant har jag haft förmånen att träffa många ytterst kompetenta låstekniker, inte minst genom att vara involverad i SLR:s kursverksamhet. Dock börjar många av dessa skickliga yrkespersoner närma sig pensionsåldern. Därmed riskerar branschen att tappa

erfarenhet och historik. Därför är det nu extra viktigt att samarbeta för att minska denna risk. Till exempel genom att våra medlemsföretag öppnar upp för att ta emot praktikanter. SLR:s bidrag är våra utbildningar. Alldeles nyligen genomfördes en femdagars intensivintroduktion i låsyrket på SLR Låsteknikcentrum i Stockholm. Alla sju deltagare var mycket nöjda med introduktionen och såg en framtid i yrket. Nu måste vi dock samarbeta för att bereda dem praktikplatser och ge dem en positiv start i vårt stolta yrke. Andra samarbeten som pågår inom SLR är att knyta an till andra organisationer, myndigheter och företag. Bland annat ska vi diskutera samarbeten med andra utbildningsarrangörer för att

MISSA INTE SLR PÅ ÅRETS SKYDDSMÄSSA När SKYDD 2026 arrangeras på Stockholmsmässan den 20–22 oktober finns SLR på plats med både utbildning och provverksamhet. Bland annat hålls SSF 200 halvdagsseminarium, med en praktiskt inriktad genomgång av SSF 200 utgåva 6, Bilaga E, utrymning och CE-märkning av dörrar för inbrotts- och brandskydd. Fokus ligger på hur kraven ska tolkas och tillämpas i både nya byggnader och befintliga lokaler. Seminariet riktar sig till bland annat projektörer, konsulter, installatörer, säkerhetstekniker och låstekniker. Under mässan genomför SLR även auktorisationskontroll inom Stärkt SLR Auktorisation samt mästarprov för låssmedsyrket. SSF 200-seminariet och auktorisationskontrollen är helt gratis. Läs mer och anmäl på slr.se. 46

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

SLR DÖRRFORUM TAR NÄSTA STEG I ARBETET MED NY PROJEKTERINGSPRAXIS SLR Dörrforum tar nästa steg i arbetet med ny projekteringspraxis Den 8 oktober samlas SLR Dörrforum i Mölndal och Göteborg för nästa steg i arbetet med att utveckla en gemensam och praktiskt användbar praxis för dörrprojektering. Arbetet tog fart under våren, då närmare 30 deltagare samlades till en workshop om dörrprojektering. Diskussionerna visade både hur omfattande området är och att det finns ett behov av tydligare gemensamma arbetssätt i projekteringen. Sedan dess har SLR bild-

därigenom belysa våra medlemsföretags kunskaper och erbjudanden. Med vår eminenta stab av medarbetare på Låsteknikcentrum, kansliet, styrelse samt, inte minst, våra medlemsföretag, känner jag att vår organisation står beredda för att samarbeta i ett nytt rådande världsläge med nya utmaningar och nya möjligheter. Det var för övrigt Dan Hylander som komponerade ”Så många mil, så många år” runt millennieskiftet. Sven Ingvars släppte den på skiva år 2000. Se där… Ännu ett strålande exempel på samarbete! /Tommy Sköld , Ordförande, SLR Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund.

at en styrgrupp som leder det fortsatta arbetet och ett första utkast till prSLR 817342 har tagits fram. Vid arbetsmötet den 8 oktober ligger fokus bland annat på praxisens omfattning, vilket innehåll ett dörrkort minst bör ha och hur dörrdata kan struktureras på ett mer enhetligt sätt. Arbetet ska bedrivas stegvis, där olika delar först bearbetas och prövas i mindre arbetsmöten innan mer genomarbetade förslag förankras bredare i branschen. Synpunkter och resultat från mötet blir underlag för styrgruppens fortsatta arbete. Ambitionen är att SLR Dörrforum ska bli en återkommande mötesplats för arbetet med tydligare, effektivare och mer enhetlig dörrprojektering. HÅLL DIG UPPDATERAD Prenumerera på Sveriges Låsoch Säkerhetsleverantörers Riksförbunds nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om sådant som rör branschen. Skanna QR-koden och börja prenumerera på SLR:s nyhetsbrev redan idag!

slr.se/nyhetsbrev

MEDLEMSSIDOR |

SKÄRPTA KRAV KAN KRÄVA BYTE AV BUTIKSKASSA SLR-medlemmar som använder äldre kassaregister bör kontrollera sin utrustning innan årsskiftet. Från den 1 januari 2027 ska kassaregister uppfylla Skatteverkets krav enligt SKVFS 2021:17. Kortfattat innebär kraven bland annat att kassaregister som lagrar registreringarna elektroniskt i ett så kallat journalminne ska kunna exportera uppgifterna i ett standardiserat XML-format enligt Skatteverkets föreskrifter. Äldre kassaregister kan sakna stöd för detta. Lars Olsson, vd för kassasystemleverantören EasyCashier, berättar att många verksamheter med så kallade ”knappkassor” har behövt hjälp den senaste tiden. Vissa kassaregister kan uppdateras för att möta kraven, medan andra kan behöva bytas ut. – Vi införde stöd för de nya kraven med en kostnadsfri uppdatering via nätet redan i våras, men traditionella kassor går inte att uppdatera lika enkelt och många verksamheter tvingas byta. I sommar har vi haft fler förfrågningar än någonsin, säger Lars Olsson.

Läs mer hos Skatteverket Skatteverket har information om de uppdaterade föreskrifterna på sin webbplats. Den som är osäker på om det egna kassaregistret uppfyller kraven bör kontakta sin kassaleverantör för att kontrollera vad som gäller. – De flesta seriösa leverantörer har information om ändringen på sin webbplats, om man är osäker är det dock läge att

mejla eller ringa och fråga, säger Lars Olsson.

”Många verksamheter med knappkassor har behövt hjälp”

TIPS FÖR DIG MED BUTIKSKASSA ▶ Kontakta din leverantör redan nu och fråga om ditt kassaregister uppfyller kraven som gäller från 2027. ▶ Fråga om den befintliga kassan kan uppdateras eller om den behöver bytas ▶ Var ute i god tid vid eventuellt byte Bakgrund: ▶ Från och med den 1 januari 2027 ska ditt kassaregister uppfylla Skatteverkets föreskrift om krav på kassaregister (SKVFS 2021:17). Om ditt kassaregister har ett så kallat journalminne ska det kunna ta fram registreringar i formatet XML. Kontakta din kassaregisterleverantör om du har frågor om ditt kassaregister. ▶ Källa: Skatteverket

INTENSIVINTRODUKTION I LÅSYRKET – GER GEMENSAM START I slutet av augusti testade SLR en intensivintroduktion i låsyrket på SLR Låsteknikcentrum. Under fem dagar fick sju deltagare en bred introduktion till yrket som låstekniker. Teori varvades med praktiska moment inom bland annat mekanik, el, säkerhetssystem och dokumentation, liksom de regler och krav som omger arbetet. Flera deltagare hade rest från olika delar av Sverige och bodde på internat under veckan. – Intensivveckan är till för den som är på väg in i låsyrket, oavsett vilken väg man tar in i branschen. På några intensiva dagar kan vi ge en bred och stabil grund att bygga vidare på i det fortsatta lärandet, säger Martin Järbur, vd för SLR och en av utbildarna under veckan. – Målet är att deltagarna ska få prova på olika delar av yrket och förstå hur mycket som faktiskt ryms i rollen som låstekniker. Det handlar både om

praktiska färdigheter och om säkerhet, dokumentation, lagar och regler som man behöver vara införstådd med från början, säger Patrik Bensner, instruktör. Intensivintroduktionen kan genomföras oavsett om man går vidare med SLR Yrkestrainee eller inte. Yrkestrainee kombinerar utbildning med lärande på arbetsplatsen och leder från lärling till grundutbildad låstekniker. För den som väljer den vägen kan intensivveckan bli en bra start. En av deltagarna är Anders Jonsson, som är ny i lås- och säkerhetsbranschen. Efter introduktionen fortsätter han inom SLR Yrkestrainee hos Axet Lås & Larm i Örebro. – Inför kursstart fick vi ta del av två filmer som gav en första ingång till yrket och allt som finns runt omkring. Det handlar inte bara om ett lås, utan om lagar, regler och många krav som man behöver förstå. Nu när vi varvar teori med praktiska moment börjar allt falla på

Anders Jonsson under intensivintroduktionsveckan på Låsteknikcentrum i Stockholm.

plats, sa han när Säkerhetsinstallatören talade med honom under veckan. INTRESSERAD AV INTRODUKTIONSKURSEN TILL LÅSTEKNIKER? ▶ Håll utkik på slr.se efter nästa kurstillfälle som planeras till våren. Där kan du också läsa mer om SLR Yrkrestrainee.

SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

47

SLR KURSKATALOG Vi vidareutbildar mängder av låstekniker varje år! Gesällprov, Göteborg

Mästarprov

Auktorisationskontroll

Gesällprov, Stockholm

Introduktion Yrkestrainee

HLR med hjärtstartare

Datum: 2026-05-23 Gesällprovet är ett kvalificerat branschprov som visar att du är väl insatt i låsteknikeryrket och har de kunskaper, kompetenser och praktiska färdigheter som krävs för att självständigt utföra yrkets vanligt förekommande arbetsuppgifter.

Datum: 2026-05-30 Gesällprovet är ett kvalificerat branschprov som visar att du är väl insatt i låsteknikeryrket och har de kunskaper, kompetenser och praktiska färdigheter som krävs för att självständigt utföra yrkets vanligt förekommande arbetsuppgifter.

Datum: 2026-05-28 Mästarbrev ställer krav på specialiserat yrkeskunnande. För att erhålla mästarbrev måste du ha arbetat sex år i yrket, avlagt godkänt gesällprov samt ett kompletterande teoretiskt mästarprov.

Datum: 2026-08-31 SLR Yrkestrainee håller gemensam intensiv introduktionsvecka i höst, teori varvas med praktiska moment inom yrkets olika delar. Intensivintroduktionen ger en tydlig introduktion till rollen som låstekniker. Veckan kan fungera som startpunkt för traineeprogrammet, men är inget krav för att delta. Medlemspris: 3 750 kr per deltagare (ordinarie pris 25 000 kr)

Du hittar alla aktuella kurser och anmälan på vår webb slr.se. Använd QR-koden för att komma direkt till Kurskatalogen på slr.se.

Som medlemsföretag i SLR dras 70% av som subvention på alla kurser!

Datum: 2026-05-28 Auktorisationskontroll, även kallad Femårskontroll, för behöriga gesäller och mästare. Den stärkta auktorisationen är en dela v den nya auktoristionsordningen (2024) och består i uppföljande kvalitetskontroll som ska se till att verka kompetens- och konkurrensstärkande för företagen.

Datum: 2026-09-07 Denna HLR-utbildning är den grundläggande utbildningen gällande hjärt- och lungräddning och är grunden för alla HLR-utbildningsprogram. Här får deltagaren kunskapen som krävs för att självständigt agera om en vuxen person drabbas av hjärtstopp.

MEDLEMSSIDOR |

TRE REGELVERK

För ett säkerhetsföretag kan de tre regelverken komma in från olika håll. Cybersäkerhetslagen, som genomför NIS2 i Sverige, ställer krav på verksamhetsutövare inom utpekade sektorer. CRA riktar krav mot produkter med digitala element och de ekonomiska aktörer som tillverkar, importerar eller distribuerar dem. GDPR gäller när systemen behandlar personuppgifter, exempelvis passerloggar eller andra uppgifter som kan kopplas till en person. – Det är lätt att se NIS2, CRA och GDPR som tre helt separata projekt. Men mycket av grundarbetet går att samordna. Kartläggning, riskhantering, ansvarsfördelning, leverantörskontroll och fungerande rutiner för incidenter är sådant som återkommer, säger Erika Andersson, cybersäkerhetsexpert på Iduna Flow, som erbjuder IT-tjänster och rådgivning till företag.

ss

GDPR gäller informationen d An Samtidigt kan passersystem och andra säkerE r ik a hetslösningar behandla personuppgifter. Då gäller GDPR. Vid en personuppgiftsincident är det den personuppgiftsansvarige som bedömer om incidenten ska anmälas till IMY. Om det inte är osannolikt att incidenten medför en risk för de registrerades rättigheter och friheter ska anmälan som huvudregel göras inom 72 timmar. Ett personuppgiftsbiträde ska i stället underrätta den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål. – Poängen är inte att behandla regelverken som om de vore samma sak. Kraven och ansvaret skiljer sig åt. Men företaget kan bygga en gemensam struktur för att veta vilka produkter, kunder, data och leverantörer som berörs, vem som ansvarar för vad och hur en incident ska hanteras. Efterlevnad behöver vara ett löpande arbete, inte ett projekt som avslutas när en deadline är passerad, säger Erika Andersson.

er

Uppkopplade lås, passersystem, larm och kameror berörs i allt högre grad av krav på cybersäkerhet och dataskydd. För lås- och säkerhetsbranschen innebär cybersäkerhetslagen/NIS2, Cyber Resilience Act och GDPR olika skyldigheter – men också flera beröringspunkter. Genom att samordna delar av arbetet går det att minska dubbelarbete och samtidigt få bättre kontroll över risker, leverantörer och incidenter.

on

- ETT SAMORDNAT SÄKERHETSARBETE

NIS2 påverkar genom leveranskedjan Den svenska cybersäkerhetslagen trädde i kraft den 15 januari 2026. Den omfattar offentliga och privata verksamhetsutövare inom ett antal utpekade sektorer, bland annat energi, hälso- och sjukvård, dricksvatten och avloppsvatten. Ett lås- eller säkerhetsföretag blir inte automatiskt en verksamhetsutövare enligt lagen för att det levererar till en kund som omfattas. Däremot ska berörda kunder hantera risker i leveranskedjan, vilket kan innebära skärpta krav på leverantörer i avtal och upphandlingar. Vissa säkerhetsföretag kan också själva omfattas beroende på vilken verksamhet de bedriver och om lagens övriga kriterier är uppfyllda. Verksamhetsutövare som omfattas ska bland annat arbeta systematiskt med riskhantering och rapportera betydande incidenter. Rapporteringen sker till Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, som är en del av FRA. CRA flyttar fokus till produkten Cyber Resilience Act, CRA, gäller produkter med digitala element som är direkt eller indirekt anslutna till en enhet eller ett nätverk, med vissa undantag. För branschen kan det exempelvis handla om uppkopplade lås, passersystem, larm, kameror, mjukvara och appar. Från den 11 september 2026 börjar CRA:s rapporteringsskyldigheter för tillverkare att gälla. Aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga säkerhetsincidenter ska först rapporteras genom en tidig varning inom 24 timmar och därefter genom en mer fullständig anmälan inom 72 timmar. Huvuddelen av CRA:s övriga krav börjar tillämpas den 11 december 2027, bland annat krav på cybersäkerhet, teknisk dokumentation, överensstämmelsebedömning och CE-märkning. SÄKERHETSINSTALLATÖREN 3-2026

49

Digitala och mekaniska lösningar för flerbostaden Bland våra digitala lösningar för flerbostäder är ASSA ABLOY Aptus juvelen i kronan. Systemet är komplett, från porttelefoni och digitala informationstavlor till bokningssystem, mobilapp för hyresgäster och hosting av den tekniska lösningen. Passersystem ger koll på nycklar och tillträde Med vårt passersystem får du koll på fastighetens alla nycklar. Du vet när och var hantverkare, brevbärare och boende har tillträde. Från port till nock Vi gillar trygghet. ASSA ABLOY levererar marknadens enda läsarsortiment som förhindrar skadegörelse och stölder i fastighetens alla utrymmen – från port och garage till lägenhet, från tvättstuga till vindsutrymmen.

Porttelefoni – ett öga på porten Porttelefonen hjälper lägenhetsinnehavaren att hålla ett öga på porten, samtidigt som den gör det enkelt för besökare att hitta rätt. Porttelefonerna trollar även bort nyckelhanteringsproblem och kodlåskoder. Agera 22 – digital informationstavla Agera 22 är en informationstavla utrustad med färgpekskärm och flexibelt gränssnitt. Utförandet är i borstad metall och heltäckande glasfront. Skärmen har swipe-funktion och rörelsedetektor. Bokning – smidigt för alla Vi vill att alla allmänna utrymmen i din fastighet ska vara tillgängliga och trevliga. En smart funktion är därför möjligheten att kunna boka gemensamma lokaler på en bokningstavla utanför tvättstugan, från datorn i lägenheten eller via en app i mobilen.

Neptun-nyckeln blir smart Använd nyckeln för att låsa upp både entréns kortläsare på digital väg och lägenhetens mekaniska lås. En säker, kostnadseffektiv och bekväm lösning för flerbostadsfastigheter. Nyckeln har inbyggd kopieringssäker Mifare DESFire-teknik och finns för traditionella låssystem samt tillsammans med Rekey och C10.

assaabloy.com

A561

ASSA ABLOY Neptun tar nästa steg. Neptun-nyckeln finns nu även med en smart nyckel som kan användas i Aptussystemet.

SLR Låsteknikcentrum Västertorpsvägen 136 129 46 HÄGERSTEN

Gemensam introduktionsvecka för traineer startar v.36

VÄNTAR PÅ ANNONS FRÅN SSF FRÅN LÄRLING TILL

GRUNDUTBILDAD LÅSTEKNIKER

SLR YRKESTRAINEE Läs mer på www.slr.se och anmäl ert företag redan idag

Endast för medlemsföretag i SLR