Tema: Fot FIGUR 1. Matles test.
Missade hälsenerupturer Den årliga incidensen av akut hälseneruptur är 6-55 per 100 000 invånare. Incidensen tenderar att öka vilket troligen beror på ett ökat intresse av att delta i idrottsaktiviteter allt högre upp i åldrarna.
M
issade rupturer förekommer i upp till 20% och beror på att patienten inte söker vid skadetillfället eller att diagnosen missats av undersökaren. Missade rupturer benämns i litteraturen för KRONISKA, vilket de anses vara 4 veckor efter skadetillfället. Vanligtvis är denna patientgrupp äldre, >65 år, och anamnesen är inte alltid självklar. Ibland kan patienten dra sig till minnes en ringa incidens, som t.ex. snubblat på trottoarkant, men ofta beskrivs inget trauma. Det är inte ovanligt att besvären börjat med smärta i hälsenan för att sedan utvecklas till gång med hälta. Det är viktigt att tänka på att vissa läkemedel som kinoloner, statiner och kortison utgör en ökad känslighet för 18 Ortopediskt Magasin 1/2017
att drabbas av en hälseneruptur utan samtidigt trauma. En så kallad kronisk ruptur kännetecknas av att patienten är oförmögen att stå på tå, hen har inte heller tillräckligt med kraft för att avveckla steget vid gång. Patienter med en kronisk ruptur klagar, till skillnad från de med en akut skada, ofta på smärta i underbenet och återkommande svullnad. Diagnosen är klinisk, men det klassiska palpabla gapet vid akut skada kan utebli pga ärrvävnad mellan senändarna. Detta kan också innebära att Thompsons test (vadkompressionstestet) är negativt. Bättre är att använda Matles test som uppvisar sänkt tonus i det skadade benet vid både akut och kronisk skada (figur 1). Har hälsenerupturen missats under lång tid kan patienten ha utvecklat
kloställning på tårna efter kompensatoriskt utnyttjande av andra muskelgrupper. För att återfå funktion är kirurgisk intervention rekommenderad, vilket också gäller de patienter som drabbas av en så kallad reruptur efter behandling av akut skada. I de fall kirurgi är kontraindicerat rekommenderas kontakt med ortopedteknisk avdelning för utprovning av en dorsalextensionsskena. Denna skena medför minskad smärta vid gång. Träning har betydelse även om patienten inte kan erbjudas kirurgisk behandling, inte minst för bättre balans och styrka i övrig underbensmuskulatur. Det finns åtskilliga operationstekniker beskrivna i litteraturen men få är validerade med god vetenskaplig metod.