I samband med en studieresa till Frankrike fick den svenske lÀkaren Magnus Retzius mottaga stetoskopet ur René-Théophile-Hyacinthe Laënnecs hand. Foto: Anders Parrow.
FrÄn stetoskop till pacemaker
Fyra fynd i ett medicinhistoriskt museum HjÀrtsjukvÄrdens framgÄngsrika utveckling kan illustreras av fyra mÀrkliga föremÄl, som kan beskÄdas pÄ Medicinhistoriska museet i Uppsala: det första stetoskopet, den första blodtrycksmanschetten, den första Ekg-apparaten och den första implanterbara pacemakern. MÄnga namn kan nÀmnas som bidragit till dessa medicintekniska framsteg. HÀr begrÀnsas de till nÄgra fÄ av de mest kÀnda. Stetoskopet
Den franske lÀkaren Laënnec (1781-1826), med förnamnet René-Théophile-Hyacinthe, upptÀckte redan 1816 den hÀpnadsvÀckande förstÀrkning av ljuden frÄn hjÀrta och lungor som kunde Ästadkommas med ett hÄrt hoprullat pappersrör mot patientens bröstkorg. Han har sjÀlv beskrivit hur han kom pÄ detta nÀr han mötte en ung rundhyllt kvinna, som han inte kunde avlyssna 22
#3 2018
genom att lÀgga sitt öra mot hennes bröst. Genom att pröva sig fram kom han fram till att ett ihÄligt trÀrör med en löstagbar tratt i ena Ànden fungerade bÀst. I samband med en studieresa till Frankrike fick den svenske lÀkaren Magnus Retzius motta just detta stetoskop ur Laënnecs hand (Bild 1). SjÀlva ordet stetoskop kommer av grekiskans stethos (=bröst) och skopein (= betrakta). Det kan tyckas lite lustigt att stetoskopet alltsÄ beskrivs som ett hjÀlpmedel för att betrakta bröstet. Kanske borde det kallats stetofon, av phoneŽ (=ton), men det lÀr vara försent att Àndra pÄ det nu! Stetoskopet kom att bli ett viktigt framsteg för att kunna förstÄ hur de avlyssnade ljuden frÄn en levande mÀnniskas bröstkorg kunde hÀrledas till de fynd som en obduktion av samma person senare visade. Det tog flera decennier efter Laënnecs upptÀckt innan stetoskopet accepterades av alla lÀkare och blev den kanske viktigaste symbolen för lÀkaryrket.