Presentation av vinnare och prismotiveringar

Tisdagen den 18 juni, på Hans Ruins födelsedag, delades priserna ut i den femte essätävlingen som bär hans namn. Första priset (4000 euro) gick till Petter Lindblad Ehnborg från Stockholm för essän Minnesteckning över glömskan. Det övriga pristagarna, hedersomnämnandena samt juryns motiveringar framgår nedan.

Totalt 114 essäer sändes in till årets upplaga av Hans Ruin-essätävlingen. Antalet ligger på samma nivå som 2010, när tävlingen senast avgjordes. Drygt 60 bidrag kom från Sverige, drygt 50 från Finland. Bland prismottagarna och dem som fick hedersomnämnande finns båda länderna representerade. Kvinnliga skribenter utgjorde en liten majoritet.

Essätävlingen arrangeras av Svenska kulturfonden i samarbete med finlandssvenska kulturtidskrifter. De prisbelönta essäerna publiceras, förutom i denna antologi, i de kulturtidskrifter som är med i samarbetet kring essätävlingen: Ad Lucem, Astra, Finsk Tidskrift, Horisont, Nya Argus och Ny Tid. Tidskriften Presens ingår även i samarbetet.

Juryns sammansättning Roger Holmström (Lillandet) – juryns ordförande Magnus Halldin (Stockholm) Barbro Holmberg (Helsingfors) – tidskrifternas representant Katarina von Numers-Ekman (Kyrkslätt) Juha Ruusuvuori (Dalsbruk) – Svenska kulturfondens representant Jolin Slotte (Helsingfors)

I pris (4000 euro)

Petter Lindblad Ehnborg (Stockholm) Minnesteckning över glömskan En djupt drabbande essä om en angelägenhet som berör oss alla: vår med stigande ålder alltmer bristfälliga förmåga att minnas. Mot en bakgrund av omfattande kunskaper i medicin, mytologi och litteratur, reflekterar författaren ömsint över den sorg det innebär att se en nära anhörig – en mor? – blekna bort. Essän, som finstilt balanserar mellan tanke och känsla, är därtill oerhört elegant skriven. (Publiceras i Nya Argus)

II pris (3000 euro)

Peter Strang (Stockholm) Åtta nyanser av ensamhet Med förankring i kroppsliga förnimmelser och medicinsk kunskap tecknar Peter Strang ett mångsidigt porträtt av mänsklig ensamhet. Egna erfarenheter och patientberättelser vävs samman i en text som ställer, besvarar och sidobelyser frågor som är centrala i många människors liv. (Publiceras i Horisont)

Delat III pris (1000 euro)

Anna Friman (Helsingfors) Gosskören En stark skildring av hur medvetenheten om grymheter ute i världen tar stryptag på även den lyckligt lottade. Med ett personligt grepp tar Anna Friman tag i läsaren och för hen från ett barns trygga tillvaro i en älskande mors omsorg till den smärtsamma insikten om de barn som far illa. Texten kryper under skinnet på läsaren och lämnar ingen oberörd. (Publiceras i Ny Tid)

Delat III pris (1000 euro)

Kristin Olsoni (Helsingfors) Asfalten bakom Cilla Johnsons hus En fascinerande minnesresa från krigsbarnets hemlängtan till Harry Martinsons diktaruniversum. Framställningen rymmer talrika – och ofta överraskande – kopplingar mellan

– 18 –

det personliga och det konstnärliga. Essän gnistrar och glimrar av slående formuleringar och utmynnar i en uppfordrande fråga om hat, fattigdom och förtryck. (Publiceras i Ny Tid)

Hedersomnämnanden

Ann-Helen Attianese (Maxmo) Lama laxar följer strömmen – medlöparna och de tysta medgivarna som avgörande aktörer En civilisationskritisk pejling av samhällsklimatet i dagens Finland. I sin berörande och väl formulerade essä analyserar Attianese dragkampen mellan populistiskt orienterade xenofober och mångkulturellt orädda. Framställningen övertygar läsaren om den passiva massans avgörande roll. (Publiceras i Ad Lucem)

Hedersomnämnande

Camilla Lindberg (Raseborg) Herden. Om ledarskap och riktning En tankeväckande essä som tar avstamp i en resa till den grekiska övärlden och utmynnar i en kritisk kommentar till den aktuella samhällsutvecklingen. Ständigt medveten om frågeställningarnas komplexitet undersöker Camilla Lindberg möjligheten att använda herden som metafor för det goda ledarskapet som behövs i ett Europa som har tappat riktningen. (Publiceras i Astra)

Hedersomnämnande

Thomas Petersson (Solna) Horisonten oskyldigt blå En mångfasetterad berättelse om den västerländska människans kunskapsbegär och om den för evigt förlorade drömmen om ett Shangri-La. Essän reflekterar på ett intressant sätt såväl 1950-talets reseskildringar som dagens invandrarverklighet i norra Europa. En ytterst främmande plats på Nya Guinea blir en symbol för en okänd värld som vi sist och slutligen hittar enbart inom oss själva. (Publiceras i Finsk Tidskrift)