påhängslaster, i pålarna. Men då fyllningen inom vissa delar är korrosiv blir det ett problem att korrosionsskydda pålen, utan att påhängslaster från foderröret förs över till pålen. Hur detta bäst löses provas också i samband med provpålningen. Målet under provpålningen är också att finna säkra verifieringsmetoder av utförandet och hur dessa resultat ska omvandlas till varje påles bärkraft.
Vattenströmning i jorden En orsak till att Frankiepålarna misslyckades kan vara vattenurspolning av den nygjutna betongen i genomsläppliga marklager långt under markytan. Därför utförs i samband med provpålningen en bestämning av vattnets strömningshastighet på olika nivåer i jorden. Detta görs genom ett så kallat utspädningsförsök där en saltlösning pumpas ner i ett perforerat rör. Filterröret är vanligen två meter långt. Genom att mäta hur koncentrationen i lösningen förändras per tidsenhet kan strömningshastigheten, på den nivå röret har sina hål mot omgivande mark, beräknas. Strömningshastigheten är också viktig för att bedöma om risk finns för att vattenhastighetsökningen som uppkommer, genom att delar av näset blir tätare med alla injekteringspålar, ger upphov till inre erosion i de finare friktionsjordsskikten. Detta skulle ge upphov till marksättningar. Vid den provpålning som nu planeras kommer den injekterade zonen att minskas då ingen påle kunde tryckas till ett regelrätt brott vid de genomförda proven. Vad som nu också ska provas är olika borrningsmetoder. Databas skapas Med tanke på att alla förutsättningar inte kommer att kunna bestämmas, till en rimlig kostnad, måste beslutsunderlag kunna skapas snabbt och säkert under hela grundläggningsarbetet. Beslutssystemet måste också innehålla gränser för hur till exempel deformationer ska ske och vilken storlek som är teoretiskt rimlig med de antaganden som gjorts under projekteringen. Om gränserna överskrids ska det finnas alternativa metoder, förstärkningar eller nr 6 B 2011 husbyggaren
Principskiss för grundläggningen. Grundläggningen förväntas ske med stålkärnepålar till berg samt med injekteringspålar ner i åsen. Foto: ELU
annan arbetsordning att fortsätta arbetet med. Dessa alternativ ska vara väl genomtänkta och också förberedda så att inte entreprenadarbetet avstannar för att det ska börja grubblas. För att kunna hantera all information som gäller grundläggningen kommer en Slussenspecifik mätdatabas att finnas. För att analysera vad som ska mätas och hur gränsvärden ska sättas kommer arbete med riskanalyser att vara en viktig del.
Varför den geotekniska projekteringen blir ovanligt besvärlig beror inte bara på geologin och soporna. Genomförandet styrs i mycket stor utsträckning av att alla som dagligen passerar Slussen ska kunna göra det på ett säkert och effektivt sätt under hela byggtiden. Detta medför att arbetet i många fall kommer att behöva drivas på ett ur grundläggningsperspektiv mindre lämpligt sätt. Det kommer inte heller att gå att riva anläggningen i den tekniskt sett bästa ordningen. D
Arbetsordning för entreprenader Genom att arbeta med händelsekedjor kan organisationen bättre bedöma hur en risk påverkar övriga arbeten och konstruktioner, och om den kan påverka övriga risker.
Faktaruta Efter 75 år i allmänhetens tjänst är Slussen utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska området anpassas för att möta behoven hos morgondagens stockholmare. Framtidens Slussen byggs för att bli en effektiv och trygg
Stockholms stads slutgiltiga planförslag som ställdes ut under maj–juni 2011 kommer att ligga till grund för framtidens Slussen. Kommunfullmäktige väntas anta detaljplanen hösten 2011. 2013. Planerad byggstart.
gas. Trafiken leds under byggtiden på den västra bron. 2017. När de östra delarna av anläggningarna är klara flyttas trafiken dit och de västra delarna rivs och anläggs. 2020. Den nya lösningen
knutpunkt, men också en attraktiv mötesplats där det unika läget mellan Mälaren och Saltsjön tas tillvara.
2014. De östra delarna av Slussen rivs och anläggs. Den nya bussterminalen i Katarinaberget börjar byg-
invigs. Åren därefter färdigställs övrig bebyggelse.
23