Träffa Gläntas maskotar!
Innehåll
18 Scoutposten testar: Mannerheim-museet
ABC för nya scouter: Förbundsläger
Det här stickades på FiSSc:s vårmöte!
www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi
Utgivare
Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100
Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna.
Chefredaktör Ragnar Aminoff • @ragnar.aminoff@scout.fi
Redaktionssekreterare Susanna Elenius • susanna.elenius@scout.fi
Ombrytning Christian Aarnio
Pärmbild Ragnar Aminoff
Adressförändringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller
Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi
Tryckeri Oy Grano Ab, 2026 Upplaga 3 000
Utgivningstidtabell 2026
Nr Dl Utkommer
3 19.8 v. 40
4 21.10 v. 49
Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter
YMPÄRISTÖMERKKI
MILJÖMÄRKT
KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC:
Verksamhetsledare
Jenny Vilén 050 593 5843
Projektledare för svenska delen av Nytt program 2028
Jessica Lodenius 050 5405081
Koordinator med ansvar för kompetensutveckling
Andrea Hynynen 050 540 5083
Förbundskoordinator
Frida Lundberg 050 443 4862
Vikarierande koordinator
Emilia Nygård 044 750 7279
Projektledare för Våga växa vilt (2026–2027)
Emma Portman 044 749 3179
Kårstödskoordinator
Liselott Lindén 044 2700574
Specialist inom marknadsföring och innehåll
Susanna Elenius 044 2723463
Projektkoordinator för förbundsläger 2026
Ylva Nyman 044 902 0991
E-post: fornamn.efternamn@scout.fi
Mot ljusare tider
I skrivande stund har de fyra astronauterna ombord på rymdfarkosten Artemis II nyligen landat tryggt i Stilla havet, efter den första bemannade månfärden på över 50 år. Då de rundade månen befann de sig över 406 000 kilometer från jorden – det största avståndet någonsin mellan människa och Moder Jord. Det är en hisnande bedrift, och en påminnelse om att vi människor genom samarbete och ihärdighet kan göra otroliga saker. Som scouter kan vi glädja oss åt att det fanns en tidigare scout bland astronauterna, nämligen Christina Koch. Faktum är att de allra flesta människor som besökt månen har varit scouter, och det är inte så konstigt. I scouterna lär vi oss precis de saker som behövs i rymden: att samarbeta, leda andra och kämpa vidare i de svåraste situationer.
Och visst kan det kännas svårt ibland. Att hålla igång verksamheten med veckomöten, hajker, förläggningar och läger, samtidigt som nyhetsflödet är fullt av mörka moln. Alla de enorma förändringar som nu sker politiskt, ekologiskt och teknologiskt behöver knappast listas här. Det kan vara svårt att hålla modet uppe, men ändå är det just det som behövs om vi vill föra vidare scoutingen och dess ideal till nästa generation. Utan hopp kan vi inte bygga en bättre värld.
Även om världen såklart ser helt annorlunda ut idag så påminns jag om året 1968. Då som nu skedde stora omvälvningar, och framtiden såg osäker ut. På julafton blev Apollo 8 den första bemannade rymdfarkosten att flyga runt månen. Astronauterna tog många bilder av månen, men mest ihågkomna idag är bilderna de tog av jorden. De påminde om hur vacker och ömtålig vår lilla prick i universum är, och att vi borde ta bättre hand om den och om varandra. Det blev ett hoppfullt slut på ett svårt år, och det har senare sagts att Apollo 8 räddade 1968.
Det är precis sådana ljusglimtar som behövs för att såväl vargungar som ledare ska kunna främja vänskap över gränser och söka sanningen i tillvaron. För mig och mina jämnåriga, födda kring millennieskiftet, var det den nybyggda Internationella rymdstationen som representerade mänsklighetens bästa och fyllde oss med förundran och framtidstro. Jag hoppas att denna nya era av rymdforskning kan göra detsamma för dagens scouter.
Så tack till astronauterna på Artemis II för den ljusglimt ni utgör under en svår tid. Ni kan mycket väl ha räddat 2026.
Psst! Har du något att bidra med?
En liten dagbok, bilder eller något annat?
Mejla ditt material till ragnar.aminoff@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!
STUNDEN
En av de bästa sakerna med våren är hur alla färger återvänder till naturen. Ljusgröna knoppar och blommor lyser upp skogen efter vintern. Hur brukar du ta till vara våren och försommaren i naturen?
BILD: ESTER AUTIO
DET VIKTIGASTE OCH SENASTE
NYTT OM SCOUTING RUNT OM I LANDET. OCKSÅ KOMMANDE
KURSER OCH EVENEMANG VI
TROR JUST DU KOMMER GILLA.
...eller Scoutskaba eller Tävlingen om yxan, Tävlingen om sågen och Tävlingen om motorsågen.
Scoutskaban är en scoutfärdighetstävling som ordnas på hemlig ort i Nyland
19-20.9.2026 för spejarscouter och äldre.
Är du en scout med kämparglöd och tävlingslust som sträcker sig längre än den egna kårens patrullrådd? Känns matkontrollens knackkorvar och potatismos som barnamat och hör jesustejpen till din standardutrustning? Kom i så fall med på ett utmanande äventyr där du får testa dina scoutkunskaper och mäta dig mot andra kårer!
Samla ihop ett lag (lagen får blandas över kårgränserna!) och läs mer om tävlingen på hess.fi!
På bilden från vänster: FiSSc:s projektkoordinator Ylva Nyman, förbundskoordinator Frida Lundberg, vice scoutchef Emil af Björkesten, verksamhetsledare Jenny Vilén, vikarierande koordinator Emilia Nygård, styrelsemedlem Carolina Savander. FOTO: KIM MALMBERG
Finlands Svenska Scouter är Årets förbund 2026!
Förbundsarenan har valt Finlands Svenska Scouter till Årets förbund 2026! FiSSc lyfts fram för sitt målmedvetna arbete med att stärka ungas välbefinnande, delaktighet och framtidstro i en tid präglad av osäkerhet.
Utmärkelsen är ett kvitto på allt det arbete som görs runt om i kårerna för att ge barn och unga upplevelser, gemenskap och färdigheter för livet. Tack till alla scouter och ledare som bidrar varje dag!
FiSSc har en ny medlemskår: välkomna Larsmo Vågbrytare!
Under styrelsens möte 4.2.2026 godkändes medlemsansökan av scoutkåren Larsmo Vågbrytare. Kåren blir den 63:e medlemmen i Finlands Svenska Scouter!
Beställ en utekurs
Känner ni att bättre utekunskaper skulle vara på sin plats för spejarscouter och äldre i er kår? Genom att beställa en UteGrundkurs (gärna tillsammans med grannkåren eller kårteamet) får både de yngre och äldre i kåren möjlighet att bygga på sina utefärdigheter.
I år ordnas kurserna från oktober till december men kan beställas under hela scoutsäsongen, dock minst tre månader på förhand. Glöm inte heller att UteGruppen ordnar följande evenemang 2026:
● UteKlättring 5.9 (6.9) i Kauhava
● UteGourmet 25–27.9 i Sibbo
Läs mer på scout.fi eller mejla direkt till fissc_utegruppen@kuksa.partio.fi för att beställa en kurs.
SAVE THE DATE:
Höstmöte + ledardagar + Gläntas lägersläckning
24–25.10
Välkommen på FiSSc:s Ledardagar 24–25.10.2026 med höstmöte, roligt program och Gläntas lägersläckning. Evenemanget ordnas i Nykarleby och sista anmälningsdag är 30.9.
Läs mer på scout.fi!
Korrigerade scouthalsdukar
Redaktionen har uppmärksammats på att Scoutkåren Tre Björkars och Kyrkslätts Scouters scouthalsdukar var fel i Scoutposten 3/2025 och 1/2026. Nedan kan ni se hur kårernas scouthalsdukar borde ha sett ut.
Var din kårs scouthalsduk också fel, eller upptäcker du andra misstag i Scoutposten? Skriv då en arg insändare till ragnar.aminoff@scout.fi
Scoutiga reflektioner: styrelsens hälsning
Under scoutveckan passade styrelsen på att stanna upp och reflektera lite kring allas vårt gemensamma intresse.
Här kan du läsa de texterna!
MATILDA:
Tack vare scoutingens bredd har jag fått möjlighet att lära mig många olika färdigheter, både sådana jag använder inom och utanför scoutingen. De färdigheter jag använder mest när jag inte bär min scouthalsduk är samarbete, förståelse för gruppdynamik samt att göra upp eld!
CAROLINA:
Den som inte bor under en sten vet ju att världsläget kanske inte är det mest upplyftande just nu. Då känns det extra fint att vara del av en gemenskap som faktiskt förändrar världen till det bättre, både i det stora och lilla. Att få vara en del av scouterna – som lyfter upp varandra, sopsorterar, är trygga vuxna för så många barn, lär sig om dialog och fredsarbete, lagar god mat och är närvarande i stunden – det är helt ärligt ett av mina stora glädjeämnen i livet.
Att få vara omgiven av människor som tror på och aktivt jobbar för en bättre framtid är skönt och lyxigt. Och det fina är ju också att alla kan och får vara med. Tillsammans gör vi på riktigt världen till en bättre plats.
IDA- HELENA:
Min mommo var en kvinna som många kommer ihåg, men just jag fick aldrig chansen att lära känna henne i och med att hon tyvärr gick bort i cancer då jag var tre år gammal. Men hon var aktiv i scouterna här i Kristinestad, och många har berättat massor om henne för mig. Min favorit är ”din mommo tog oss på scouläger till sin sommarstuga, bästa lägret”!
Då jag skulle börja i scouterna fick jag en låda fylld med mommos scoutgrejer av min mamma. Den lådans innehåll har varit med mig sedan dag ett då jag själv började som liten vargunge. Scoutingen betyder mycket
för mig, men den ger mig också en möjlighet att få känna mig nära min mommo och hitta en bit av mig själv i henne.
JONAS:
Redan från ung ålder såg jag fram emot att bli scoutledare, och redan under min tid som explorerscout ville jag fokusera på ledaruppdrag istället för eget explorerprogram. Via scoutingen har jag lärt mig om olika sätt att påverka i samhället och mina ansvarsuppgifter i scoutingen har hela tiden gett mig mera självförtroende att engagera mig. Genom olika scoutuppdrag har jag fått vara med och påverka på olika håll och blivit inspirerad att syssla med påverkansarbete också annanstans, inte minst inom ev. luth. kyrkan.
Oavsett hur just din scoutstig ser ut präglas den säkert av scoutingens målsättning; att fostra ”en person som till sin personlighet och i sina levnadsvanor är en balanserad, ansvarskännande, aktiv och självständigt tänkande samhällsmedlem såväl lokalt och nationellt som internationellt”. Var alltså inte rädd för att ta emot de möjligheter som scoutingen ger dig och trava igenom de dörrarna som scoutingen öppnar för dig!
EMIL:
Bland de bästa stunderna i scoutingen är då man tillsammans tar av sig väskorna och sätter sig i en ring runt stormköket. När det är matdags på hajken är alla viktiga och det man själv gör som patrullmedlem har direkt effekt på om det alls blir mat, och om det i så fall blir en stor klump av bränd och sinolindränkt pasta. Jag har ordnat en lång rad hajker bara för att få äta mer trangiamat och jag blir lika glad varje gång jag ser en äventyrsscout inse
hur man kan anpassa recept för att göra dem ännu godare och förstå hur matlagning fungerar. Det här är ett av de tydligaste exemplen på learning by doing, och dessutom en möjlighet till en trevlig stund tillsammans runt en soppkastrull, en kaffepanna eller ett ambitiöst friteringsprojekt.
PETRA:
Ett av mina bästa scoutminnen är min första seglats med s/y Navigator. Det var en härlig helgseglats till Tallinn och samtidigt var det min väg in tillbaka till scoutingen som vuxen. Tack vare den seglatsen har jag fått otaliga scoutvänner och upplevt massor som jag annars nog aldrig skulle ha haft möjlighet till. Allt från att sitta i styrelsen för en landsomfattande organisation eller segla offshore över Östersjön med andra unga scouter till att vara en del av ett lägersamhälle på ca 12 000 personer.
I alla mina minnen är det ändå främst gemenskapen och personerna jag minns bäst. Oberoende om det är ett onlinemöte, ett förbundsmöte, ett vargungemöte eller en paddlingshelg är det scoutingen som för oss tillsammans.
LAURA:
Min lillebror ville börja med scouting när han gick i fjärde klass. Mina föräldrar körde honom till en kårlokal och jag följde med. Där frågade de om jag också ville börja. Det ville jag – och vill fortfarande idag. Jag fick bli en del av en patrull, och därifrån har jag några av mina allra äldsta vänner.
Tillsammans har vi gjort mycket inom scouting, och senare även utanför. En gång om året försöker vi komma iväg på någon typ av vandring. Vissa år är det mer fokus på kilometrar, andra år mer på att ha det gott tillsammans.
Glänta på hjärnan, Glänta på hjärtat . . .
Så lyder Gläntas lägersång! Förbundslägret närmar sig med stormsteg och nu gäller det att börja förbereda sig. Om du så är professionell tältmajor eller på väg på ditt första scoutläger är det bra att kolla över sin utrustning, scoutfärdigheter samt tänka på sina egna vanor. Här följer några tips på vad du redan nu kan göra för att göra din lägerupplevelse snäppet bekvämare.
Vila
Kolla in redan nu att du har ett fungerande sovsystem ute i skogen. Alltså, har du ett bra liggunderlag och lämplig sovsäck med rätta temperaturrekommendationer. För att orka under lägrets långa och fartfyllda dagar ska man se till att man är ordentligt utvilad.
Egen ro På storläger är man omringad av andra scouter 24/7, därmed är det viktigt att kunna ta stunder på dagen för sig själv. Dessa kan vara vad som helst, till exempel en tupplur i tältet. Lär känna dig själv, när blir du trött? Vad hjälper? Hur märker du att du nu behöver din egen ro? Att i god tid reflektera över dessa frågor underlättar lägrets vardag.
Packningen
Börja senast nu att fundera på din utrustning. Har du allt? Behöver du något till? Kom ihåg att man inte alltid behöver köpa nytt, man kan istället låna eller hyra utrustning. Fundera också utanför packningslistan, är det någon pryl eller föremål som skulle underlätta ditt lägerliv? Eller bara något som gör ett läger snäppet roligare. Populära ”lyx”-föremål är dyna, spelkort, högtalare, collegebyxor och gosedjur!
Hygien
Se till att du vet hur du sköter din personliga hygien ute i skogen. WC-utrymmena är så kallade bajamajor, och det ordnas simturer dagligen för alla. Det är viktigt att sköta sin egen hygien, både för ens egen skull och för andras. Se till att borsta tänderna och tvätta dig dagligen. Börja nu vänja dig vid tanken på bajamajor och morgondopp, då är tröskeln på lägret lägre.
Kost och näring
Sist men verkligen inte minst så är det bra att på förhand reflektera över kosten. Lägret bjuder på fem måltider dagligen: frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. Kosten är vanlig husmanskost. På scoutläger bränner vi mera energi än förväntat, därför är det viktigt att äta allt som serveras. Ifall du vet att du är kräsen kan det löna sig att på förhand vänja sig vid att äta även sådana rätter som inte är dina favoriter. Det sista man vill ha är en ”hangry” scoutkompis i tältet!
Följ med Gläntas Instagram, webbplatsen glanta2026.fi samt en epostlåda nära dig för mera information, tips, sneak peeks och annat roligt!
Gällande frågor och funderingar, tveka inte att ta kontakt. Fråga i den egna
Scoutkompis, vårdnadshavare eller vän, se hit!
Besöksdag på förbundslägret ordnas 26.7. Mer info och anmälan finns på Glanta2026.fi!
Besöksdagen är öppen för alla, och vi uppmanar er alla att komma! Kom och njut av lägerlivet oavsett om du är gammal scout, scoutförälder eller kompis till en scout.
På besöksdagen får du delta i programmet, besöka underlägren, äta lunch, hälsa på nya och gamla bekanta, fylla på ditt barns/din väns godislager samt njuta av det härliga lägerlivet!
Lomma
Lägerstoryn fortsätter...
Morjens!
Lomma och lovade att introducera oss lite i Scoutposten. Vi är
ganska olika typer på väg på det här Glänta som ni också ska själv liknar kanske mest ett troll, men inte riktigt för jag
klart snällare och inte lika klumpig ut. Sen när vi träffas
säkert någon slags kläder med en massa fickor på. Jag tror att man inte kan ha för många saker med sig och jag är förberedd (det var visst något liknande ni scouter brukar säga?). många av er som möjligt kommer och ”moikkar” på mig!
lurifaxar följer också med, och vi har börjat umgås ganska faktiskt men de är nog helt kiva folk, jag lovar. Pratar kanske bara än jag gör, men det gör de flesta. Hymmel brukar mest hängmatta och jag skulle inte bli förvånad om Hymmel bär med sig en sådan hela tiden. Hen kommer nog säkert att gå och titta på båtarna och vill lära sig mer om dem, fast luften är nog den älvans element. Ibland går Hymmel så lätt att hen nästan ser ut att sväva, och jag har sett ganska fina knopar i hens bälte. Om du bjuder på något ätbart tar Hymmel säkert gärna fram skeden.
Karm sen igen smyger säkert för det mesta omkring i skogen och tycker bara det är roligt om ingen ser hen, testar sina kamoufleringskunskaper sidu. Det kan hända att vår ekorrvän hoppar efter så där kan Karm
sen bli avslöjad. Om jag måste beskriva Karm så men vi är inte så noga med sådant därifrån vi kommer. jag nog sluta, tror jag redan har snarvlat för mycket kommer säkert inte ens få plats... Hörs mer i nästa
Hymmel
Gläntas beskyddare Benjamin Suomela:
“Jag vill visa världen så trovärdigt jag kan”
Beskyddare för förbundslägret Glänta 2026 är den prisbelönta finlandssvenska bildjournalisten Benjamin Suomela. I sitt arbete dokumenterar han människors liv i konflikt- och krisområden. Yrket har han lärt sig på ett scoutigt vis: genom att helt enkelt testa sig fram.
TEXT: SUSANNA ELENIUS FOTO: BENJAMIN SUOMELA, RONI REKOMAA
Scoutingens grund vilar på ansvarstagande, respekt för människovärdet och engagemang i världen. Benjamin Suomela är en finlandssvensk bildjournalist som konkretiserar detta i praktiken. Genom sitt arbete dokumenterar han människors liv i utsatta situationer och sprider förståelse för världen. När den här intervjun görs har Benjamin nyligen kommit hem från ett uppdrag i Rwanda, där han varit med och jobbat på en dokumentär som kommer ut i höst.
Learning by doing I sommar fungerar Benjamin som beskyddare för Finlands Svenska Scouters förbundsläger Glänta 2026. Kärnan i scoutingen är att lära sig genom att uppleva och testa på saker. Learning by doing är ett bekant koncept också för Benjamin, som har studerat film och tv ett tag men i övrigt är självlärd inom fotograferingen.
– Jag har alltid jobbat mig fram. Om jag inte förstår något eller inte kan något så försöker jag lära mig själv, det har jag alltid gjort, säger Benjamin. Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina 2022 har Benjamin besökt Ukraina flera gånger som bildjournalist. För sitt arbete där fick han 2023 ta emot både Carina Appel-priset, som delas ut till minnet av den kända krigsfotografen Carina Appel, och Patricia Seppälä-stiftelsens bildjournalistpris. Både 2023 och 2025 har han och hans samarbetspartners fått priset för utvecklingsjournalism. – Att vara med om och se världshistoriska händelser med sina egna ögon är förstås yrkesmässigt en dröm, men samtidigt känner jag mig tudelad. Krig och konflikter är hemska saker man inte skulle önska någon. Det är ändå människors liv jag är där och dokumenterar.
En viktig lärdom Benjamin fått genom att arbeta i krisområden och
Bildjournalisten Benjamin Suomela är beskyddare för Glänta 2026.
FOTO: RONI REKOMAA
konfliktzoner världen över är hur resilienta människor är.
– Vilken situation man än hamnar i så har människan förmågan att fortsätta normalt, även när allt omkring en är helt uppochner. Jag tänker också mycket på hur tacksam jag är att det är fred i vårt hemland, det är inget man kan ta för givet.
Benjamin medger att han ibland kan känna sig rädd under sina resor.
– Det är viktigt att man blir rädd ibland, för det gör en alert och fungerar som ett självförsvar i farliga situationer. Också för scouter är det viktigt att kunna bli rädd men ändå kunna fungera och reagera. När man behärskar sin rädsla blir man mer aktsam, kan bete sig och undvika dumma val.
Öppenhet och människomöten
Under åren har Benjamin samarbetat mycket med humanitära organisationer som Förenta nationerna och Röda Korset. Scoutingen värnar om mänskliga
Benjamin har besökt Ukraina många gånger i sitt arbete sedan Rysslands anfallskrig inleddes 2022. FOTO: BENJAMIN SUOMELA
Dammbyggen i Kina, Laos och Kambodja minskar drastiskt fiskbeståndet i Mekongfloden. Jenny Matikainen, Benjamin Suomela och Jouni Koponen har prisats för sin rapportering i dokumentären Mekong - när fisken försvann som finns att ses på Yle Arenan.
FOTO: BENJAMIN SUOMELA
världen som jag kan förmedla, trots att jag gör subjektiva val när jag tar bilder. Dessutom är jag estetisk som människa, så på något sätt vill jag också förmedla att världen och människor är vackra.
Trots allt han sett och upplevt runtom i världen har Benjamin ändå en tro på att världen blir bättre. Hans tips för att hålla modet uppe i en tid av mycket oroligheter i världen är att vara närvarande i stunden, och umgås med vänner i naturen.
Isarna i Arktis smälter i rasande takt. Bilden är tagen under en reportageresa på Svalbard.
FOTO: BENJAMIN SUOMELA
rättigheter och fredsarbete är ett viktigt tema inom scoutingen. Men hur kan dagens unga scouter jobba rent konkret för en bättre värld? Benjamins råd är att visa öppenhet.
– Jag tror starkt på att man borde exponera sig själv för olika kulturer, vanor och seder. Titta på världen ur olika vinklar. Det man lärt sig hemma och växt upp med behöver inte alltid stämma. Vi borde möta människor som människor, oberoende av vilken kultur eller bakgrund de kommer ifrån.
Genom människomöten ökar vi förståelsen, menar Benjamin.
– Vi borde tala med våra medmänniskor oftare, helt enkelt hälsa mer på människor. Man kan såklart inte tala med varje människa man ser på gatan, men vi kan börja med att säga hej till exempel till våra grannar.
Intresset för fotografi fick den Vasabördige Benjamin hemifrån, då han lånade pappans filmkamera och så småningom började framkalla egen film.
Han höll också på med skateboarding, och inom den hobbyn är det vanligt att man filmar varandra. Benjamin har arbetat professionellt med fotografi sedan 2009, och under de senaste tio åren mycket med rörlig bild. Han började i tiderna som sommarjobbare och praktikant på olika finlandssvenska mediehus och jobbar i dag på finska Yle. – Jag är jättetacksam att jag får jobba med mitt drömjobb. När jag började tänkte jag att det skulle vara häftigt att få jobba med utlandsrapportering, och nu har jag fått jobba med just det i över tio år redan.
Vill förmedla världens skönhet
Det Benjamin vill förmedla genom sina bilder är en så trovärdig och informativ bild av världen som möjligt.
– Jag vill visa världen som den är, men om jag säger att jag visar en objektiv bild av världen är det en lögn, för inget i världen är objektivt. Men jag vill förmedla en så pass trovärdig bild av
– Var ute i naturen; njut av att du är där och inte på din telefon. Var närvarande i stunden där du är med människorna runt omkring dig och glöm bort sociala medier. Det är något jag själv önskar att jag skulle vara bättre på, jag vet att det är svårt när man är så fast i sin telefon till vardags.
Nervös inför Glänta
Den som ska på Glänta i sommar kan se fram emot att få träffa Benjamin och höra mer om hans arbete, och om hans rätt korta scoutbakgrund. I sitt jobb har han besökt en hel del läger, så det konceptet är åtminstone bekant. Hans jobbresor kräver också en del friluftsfärdigheter.
– Ute i världen bor man inte alltid så lyxigt. Ibland behöver man lite scoutskills, som att kunna tända en eld. Nyligen behövde jag knyta en knut och insåg att det var förvånansvärt svårt att knyta den på ett bra sätt så att man ska få upp den igen också!
Det Benjamin mest ser fram emot är att besöka ett så här stort läger – det är inte varje dag man får stå mitt i skogen och tala inför en så stor publik. Hur känns det då att få vara Gläntas beskyddare?
– Jättespännande! Jag har aldrig varit så här nervös för ett förtroendeuppdrag, men jag är också jätteglad! Jag är så glad att få jobba med unga, det är viktigt. De värderingar som scouterna jobbar med kan jag respektera, säger Benjamin.
Det finns utrymme för många fler i projektet, så välkommen med om det känns som nåt för dig!
Våga växa vilt – scouting på nya stigar
Ibland börjar något stort ganska enkelt. Med en vandring. Ett stormkök. Några nya människor som egentligen inte vet vad scouting är – ännu. Det är precis så Finlands Svenska Scouters projekt Våga växa vilt har tagit sina första steg. Projektet vill hitta nya vägar för scouting i Österbotten och göra det lättare för fler barn och unga att få uppleva natur, gemenskap och äventyr.
BILDER: EMMA PORTMAN
Projektet har fyra klara mål; vi vill ge unga på landsbygden möjlighet till en aktiv vardag och öka deras påverkan i lokalsamhället, vi vill främja barn och ungas välmående och vi vill stärka scoutingens roll som en hållbar aktör inom friluftsliv. Det kan kännas som svåra ord för något väldigt enkelt: fler ska få scouta och må bra i naturen. Projektet ska nå de här målen genom tre enkla stigar. För det första ska vi tillsammans med Svenska Österbottens ungdomsförbund genomföra prova-på-tillfällen vid ungdomslokaler runt om i Österbotten. Dessutom ska vi ordna öppna vandringar, klättringar, paddlingar och annat skoj runt om i Österbotten; ibland tillsammans med nya målgrupper och ibland på nya orter. Och för det tredje ska vi stärka ledarskapet. Både genom ett nytt ledarskapsnätverk för unga och genom en helt ny utbildning för nya ledare som kommer med som vuxna. Allt för att göra det så enkelt och roligt som möjligt att bli scout.
Resans första stopp: Jeppo
Det första prova-på-tillfället ordnades i Jeppo, Nykarleby, där 25 deltagare samlades för att testa scouting tillsammans. Intresset var stort, stämningen varm och responsen så positiv att vi nu siktar på att starta upp en ny scoutverksamhet där inom en snar framtid. Det blev ett tydligt bevis på att det verkligen finns intresse för scouting där ute – ibland räcker det bara att någon öppnar dörren och bjuder in. Under våren har vi sex tillfällen till bokade runt om i Österbotten och planen är 32 prova-på-tillfällen runt om i Österbotten under projekttiden.
Andra stoppet: Unga scoutar i skogen
I april testade vi också något nytt: scouting tillsammans med ungdomar från After Eight ungdomsverkstäder i Jakobstad.
Vi vandrade tillsammans en lite grå dag, lagade hamburgare på trangia och gjorde några samarbetsövningar tillsammans. Det mesta var nytt för de unga men feedbacken efteråt var superpositiv –många sa direkt att de vill komma ut i skogen igen. Små saker som att steka halloumi på trangia hade varit spännande och vi hoppas få steka mer haloumi tillsammans i höst.
Och det är exakt det projektet handlar om: att öppna dörren lite bredare så fler får upptäcka hur bra man kan må ute tillsammans.
Via Våga växa vilt får många testa på saker de aldrig gjort förr – som att steka halloumi på trangia.
Vi söker dig!
● Som vill utveckla och leda ett ungt ledarskapsnätverk från hösten 2026 till våren 2027. Du får testa idéer och skapa förändring i samhället.
● Som vill utveckla den nya utbildningen för vuxna som är nya inom scoutingen. Arbetet med den nya utbildningen inleds hösten 2026. Du är en del i att hjälpa fler att våga bli ledare.
Låter det intressant? Ta kontakt med projektledaren Emma: emma.portman@scout.fi. Ta också gärna kontakt om du tycker att vi borde ordna ett prova-på-tillfälle i just din by!
Förebyggande av diskriminering i scouterna
I scouterna samlas barn och unga med olika bakgrunder och med olika egenskaper kring en gemensam hobby, där det är inbyggt i verksamhetens natur att det går att delta på ett sätt som passar just en själv. Därför är det viktigt att vi alla förebygger att någon i scouterna diskrimineras, alltså behandlas sämre än andra i samma situation på grund av en egenskap, som kan ha att göra med till exempel könsidentitet, sexuell läggning, religion, kulturell bakgrund, eller funktionsvariation.
De som diskriminerar är inte alltid medvetna om att de diskriminerar någon eller gör något som kan upplevas som sårande, vilket betyder att det är viktigt att de vuxna inom scoutingen är förberedda så att de kan identifiera diskrimineringssituationer och direkt ingripa om de ser tecken på diskriminering. För att hjälpa med det här har Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling tagit fram material och metoder som kan användas för att förebygga diskriminering, och via det stöda ungdomsarbete som görs i Finland.
Metoden ”Berättelser om diskriminering inom ungdomsarbete” använder berättelser för att beskriva vardagliga situationer inom scoutverksamheten där någon upplever diskriminering. Genom att diskutera diskussionerna tillsammans med andra vuxna ledare kan man tillsammans komma fram till konkreta sätt att skapa miljöer som är trygga och icke-diskriminerande inom scoutingen. Testa gärna att ta upp den här exempelberättelsen på nästa ledarmöte, och se vad ni kommer fram till i er diskussion! Berättelserna innehåller också konkreta tips om det känns svårt att komma igång med diskussionen. Ni hittar fler berättelser och andra material på kompetenscentrets webbplats.
Exempelberättelse:
En vit finsk ungdom hör diskriminerande kommentarer men vet inte hur hen ska agera
På lägret hör en 16-årig scout en kompis säga om en annan deltagare: ”Han ser ju ut som en invandrare, är han ens en riktig finländare?” Ungdomen blir ställd, skrattar inte, men säger inte heller emot. Efteråt ångrar hen sig för att inte ha agerat annorlunda och berättar efter lägret för ledaren vad som hänt.
Den unga är själv samvetsgrann och rättvis, men har inte tidigare varit i en situation där hen behövt ingripa i någon annans beteende. Händelsen fortsätter ändå att besvära hen mycket.
Tips för att hantera situationen:
Tacka scouten för att hen vågade ta upp saken. Lyft också fram arrangörens ansvar för att principerna för ett tryggare rum inte gåtts igenom i början av lägret. Vid nästa scoutevenemang bör dessa principer tas upp direkt, och en kontaktperson för trakasserier utses. Gå dessutom igenom hur man själv kan agera när man bevittnar diskriminering. De unga kan få konkreta fraser att använda om de till exempel blir osäkra i stunden:
”Det där var inte okej.”
”Det var riktigt dumt sagt.”
”I vår grupp får alla vara med.”
Uppmuntra också till så kallat tyst ingripande, till exempel att lämna situationen eller berätta för en vuxen senare – även det är en handling.
Källa: Ungdomssektorns kompetenscenter för likabehandling “Material och metoder”, https://yhdenvertaisuudenosaamiskeskus.partioscout.fi/sv/material-och-metoder/, materialet “Diskrimineringsberättelser inom scoutverksamheten – case att diskutera”
Liesjärvi nationalpark är en av de tidigast grundade nationalparkerna i Finland, och hittas i Tammela runt 20 km sydost om Forssa. Liesjärvi nationalpark kännetecknas av det unika kilometerlånga näset som separerar sjöarna Liesjärvi och Kyynäränjärvi, och bjuder på vackra sjövyer och magiska vandringsleder.
Det fanns många markerade vandringsleder att välja mellan och vägskälen var tydligt skyltade. Då det
Nationalparksinspiration: Liesjärvi nationalpark
För kårens vårhajk för spejarscouter och äldre
bestämde vi oss att utforska något nytt ställe som ändå inte var alldeles för långt bort. Vi valde att ta bussen till Liesjärvi nationalpark och vandra till Savilahti tältområde.
TEXT: ESTER AUTIO BILDER: KARIN ASSMUTH OCH ESTER AUTIO
kommer till transport finns möjlighet att parkera vid en av flera parkeringsplatser eller att ta sig dit kollektivt med buss som går nästan hela vägen fram. Parken erbjuder friluftstjänster i form av bland annat utedass, rastplatser och eldstäder i bra skick. Tyvärr kunde vi inte elda under den här resan då det var varning för skogsbrand, men annars finns det möjlighet att elda och tillgång till ved på flera ställen. Under sommaren kan man även hyra
kanot och besöka den över hundra år gamla skogsvaktargården Korteniemi kulturgård om man så vill. Liesjärvi är lättillgänglig och passar bra för både övernattningar och dagsturer.
Näset som separerar de två sjöarna var en tydlig höjdpunkt som vi planerade rutten kring, men också resten av nationalparken visade sig ha väldigt vacker och varierande natur. Det växlande skogslandskapet och den klara sjön var oväntade plus på hajken.
St. Göran och draken, gåva från Finlands Scoutförbund till Mannerheim
Redan för ungefär två år sedan diskuterade vi på Scoutpostens redaktion att vi vill besöka Mannerheim-museet för en Scoutposten testarartikel. Mannerheim är ju ändå en nästan mytomspunnen person med åtminstone någon slags scoutkoppling. Under scoutveckan delas det ut Mannerheim-spännen, han var finska scoutrörelsens första hedersmedlem och senare också hedersordförande.
Scoutposten testar:
Mannerheim-museet
Det har ändå tagit sin tid att lyckas göra besöket: då vi första gången tänkte på det råkade museet stänga för renoveringar som tog nästan två år och det öppnades först igen i slutet av 2025. En solig vårdag stod Jannica, Mikaela, Ellen, Ragnar och undertecknad vid Kalliolinnavägen 14.
Museet går enbart att besöka med guidade rundturer, men besök med guidning är gratis för scouter. Trots det så kan vi notera att det inte handlar om någon scoututställning, vilket kanske är naturligt med tanke på att Mannerheim faktiskt inte själv var scout. Det enda scoutobjektet vi hittade var en skulptur av Sankt Göran och draken som Finlands Scoutförbund gav Mannerheim i 75-årsgåva. Vi hade hört rykten om en bild av Mannerheim tillsammans paret Baden-Powell, men hittade ingen sådan. Men misströsta inte, bilden finns! Den är inte bland de utställda föremålen, men kunde fås för artikeln genom museets amanuens Eira.
Guidningen gick igenom Mannerheims hem ett rum i taget och guiden berättade olika anekdoter om hans liv och de olika föremålen som fanns i rummen. En av de roligare anekdoterna var att Mannerheim alltid bar med sig anteckningar på varje rums mått och på så vis kunde köpa lämpliga tavlor och möbler från de mest exotiska ställena.
Uppgiften redaktionsmedlemmarna fick var att hitta en favoritpryl i hemmet och notera en lärdom.
Bild lånad av Mannerheim-museet. Robert och Olave Baden-Powell tillsammans med Mannerheim och okänd scout vid Mannerheims hem år 1933.
Jannica
Favoritpryl: Kinesiska enhörningen i porslin som stod ovanpå spisen i salongen.
Lärdom: Att presidenten och försvarets kommendör får ordna middagar i huset, bara någon vecka innan vi besökte hade bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ätit där tillsammans med Alexander Stubb.
Ragnar
Favoritpryl: Ett stort självporträtt av Akseli Gallen-Kallela tillsammans med en gepard.
Lärdom: Att Mannerheim var hyresgäst hos Karl Fazer med ett fördelaktigt avtal, där hyreshöjning enbart kunde göras med Mannerheims godkännande.
Ellen
Favoritpryl: En tweedkostym, som användes i över 30 år, lappad med hjärtformade lappar i armbågarna.
Lärdom: Att man på 80-talet i museet drack alla viner som hade lämnats kvar, men lämnade cigarrerna orökta.
Mikaela
Favoritpryl: Skrivbordet köpt i Frankrike och utsmyckning gjord av en kinesisk konstnär i Finland.
Lärdom: Att han sov i en liten fältsäng stora delar av sitt liv, vilket skulle hjälpa mot reumatism enligt dåtida rekommendationer.
Didrik
Favoritpryl: Danska elefantordens band och kraschan.
Lärdom: Att två från Mannerheims personal bodde kvar i lägenheten och blev de första guiderna.
Besöket tog ungefär en timme och var riktigt intressant. Personalen i museet var riktigt trevlig och kunnig. Själva hemmet är välbevarat och fyllt med intressanta föremål. I museet fick man inte ta bilder, så för att se alla våra favoritprylar så måste man helt enkelt besöka museet – med det sagt så rekommenderar vi att besöka om man har vägarna förbi!
En sista ”fun fact”: Spanarnas kårchef har bott i huset, då en del av nedersta våningen fungerade som gårdskarlens bostad!
Mannerheim-museet Vad? Ett hemmuseum för Carl Gustaf Emil Mannerheim, där han bodde 1924–1951 Var? Brunnsparken i Helsingfors Hur? Gratis för scouter! Boka ditt besök på mannerheim-museo.fi
Scoutpostens redaktion vid Mannerheims hem år 2026.
A B C
för nya scouter : Förbundsläger
FiSSc:s förbundsläger Glänta närmar sig med stormsteg! Är du ny inom scouterna eller annars bara inte bekant med alla ord som flyger omkring runt det stora lägret? Inga problem, med Scoutpostens ABC i handen har du full koll och är redo för läger!
BILDER: JUTTA HUOVINEN, ATTE KESTI, MELINA WECKMAN
Atlantis 2014
Det senaste förbundslägret som FiSSc ordnade var Atlantis 2014. Det ordnades i Syndalen i Hangö.
Lägerbål
På kvällen samlas alla lägerdeltagare för att njuta av lägerbålet, som ofta består av sång, sketcher och annat skoj!
Lägerkår
Förbundslägret är uppdelade i underläger och underlägren på förbundslägret är indelade i lägerkårer. Tillsammans med lägerkåren gör man de olika programmen på lägret och man sover på samma område.
Lägersång
Nattens öga
Nattens öga är caféet där ledarna samlas och umgås efter dagens program. Det bjuds på trevligt sällskap och smått och gott!
Inför större läger som förbundsläger brukar det skrivas en egen sång för lägret. Antingen kan det vara nya ord till en redan känd sång eller en helt ny melodi. Lägersången brukar sjungas under lägerbålen på lägret.
Programdal
På stora förbundsläger ordnas massor av program! Lägrets program ordnas i programdalar. I varje programdal ordnas ett eget slags program. På Glänta finns det fem stycken programdalar med olika teman på programmet.
Skeppsklocka
En skeppsklocka finns traditionellt på båtar, till exempel sjöscouternas segelbåtar. På storläger är det däremot tradition att försöka knycka en annan kår eller lägerkårs skeppsklocka utan att de märker det.
Underläger
Stora förbundsläger är uppdelade i mindre underläger. På Glänta finns det tre underläger: Kuling, Äng och Dyning.
Det här stickades på FiSSc:s vårmöte!
Att sticka är en kär hobby för många så kallade pappersscouter – kanske det har något att göra med att långa möten ofta är en viktig del av pappersscoutingen? Speciellt under FiSSc:s vår- och höstmöten brukar ljudet av stickor som klirrar mot varandra vara högt, och det är också ett utmärkt tillfälle att samla inspiration för kommande stickningar. Om man har tur kanske en kompis kan dela med sig av både mönster och sticktips under mötespauserna!
Alma håller på att sticka en Sophie Scarf (PetiteKnit), som hon ska ge till sin kollega. Enligt Alma är det en bra stickning för ett möte eftersom den är liten och bara kräver ett garnnystan – lätt att ta med sig alltså! Den får däremot minuspoäng eftersom den kräver att man räknar varven, vilket kan göra det svårt att fokusera på mötet.
Jennifer stickar en mössa – hoppas den hann bli klar innan det blev sommarväder.
Anna H. stickar en sjal med avancerat strukturmönster. Det är sjalen Druvsocker av Charlotte Backlund, till förmån för barndiabetes.
Anna Å. håller på att sticka en socka. Hälen kan vara knepig att göra under mötesförhållanden, så på platsen för hälen har hon stickat med ett annat blått garn för att kunna sticka själva hälformen senare.
Ester stickar en grön vante, i färger som ska passa att ha i skogen utan att bli smutsiga. Det är den första vanten som Ester stickar åt sig själv. Med på bild också Ingers bruna vante, som är den första vanten Ester någonsin stickade.
Petra håller på att sticka tågsockor till ÅUCS förlossningssal. Hoppas de kommer till nytta där!
Ellen har kommit långt på sitt stickprojekt, som ska bli en tröja. Under ett flera timmar långt möte hinner man med många varv!
Majas stickning ska bli en väst, den har fina kanter och ser nästan klar ut. Med ett så fint måttband som Maja har är det lätt att hålla uppe motivationen.
Ida virkar (inte stickar!) en färgglad väst. Den kommer att passa bra ihop med Glänta-färgerna!
Vanessa stickar en scarf i en fin vårig färg.
Scouter i rymden
TEXT: RAGNAR AMINOFF
Rymden? Vad gör scouter så långt borta från skog och mark, där vi trivs bäst? Men tänker man efter lite så är det alldeles logiskt – i scouterna lär vi ju oss samarbete, ledarskap, ihärdighet, och uppmuntras till nyfikenhet för världen vi lever i. Med det i åtanke är det inte alls så konstigt att många astronauter har varit scouter som barn.
Enligt en uppgift från 2012 skulle åtminstone 207 av de dittills 312 amerikaner som flugit i rymden ha haft en bakgrund i scoutingen. Statistiken från månresor är ännu mer slående. Scoutbakgrund återfinns hos 22 av de 27 människor som flugit runt månen, och hos 10 av de 12 som landat och gått på den! Antalet scouter beror inte enbart på att vi scouter är så bra på samarbete och överlevnad. En stor anledning till att så många astronauter har varit scouter som barn är att scouting är bra att ha på cv:n för den som vill göra militär karriär i USA. Militären är nämligen det bästa stället att samla ihop de 1000 timmar av piloterfarenhet som NASA kräver av astronautkandidater. Scoutastronauter från andra länder är ovanligare, men det finns undantag. Bland personporträtten nedan finns det två scoutastronauter från Europa, men fortfarande har ingen från Finland – scout eller inte – flugit i rymden. Kanske du kan bli den första? Du har ju redan den bästa möjliga bakgrunden!
Jim Lovell 1928–2025
Lovell var också Eagle Scout. Under sin tredje rymdflygning, Apollo 8, blev han och de två andra besättningsmedlemmarna de första människorna att flyga runt månen. År 1970 var han befälhavare på Apollo 13 då en syretank i servicemodulen plötsligt exploderade medan farkosten var halvvägs till månen. Explosionen ledde till många problem som hotade besättningens liv. Trots motgångarna lyckades Apollo 13 tack vare ihärdighet och uppfinningsrikedom återvända säkert till jorden.
Lovells besättningsmedlemmar Jack Swigert och Fred Haise var också tidigare scouter.
Neil Armstrong 1930–2012
Armstrong var scout som barn och erhöll rangen Eagle Scout, den högsta och mest prestigefyllda rangen inom den amerikanska pojkscoutingen. Armstrong flög i rymden som befälhavare på Gemini 8 och senare på Apollo 11, då han blev den första människan att gå på månens yta tillsammans med Buzz Aldrin, som också var scout. Ett av de få föremål han hade med sig till månen under Apollo 11 var ett scoutmärke och ett signerat papper med orden: ”Jag intygar att detta världsscoutmärke togs med till månen vid mänsklighetens första månlandning, Apollo XI, den 20 juli 1969.”
Kathryn Sullivan född 1951
Sullivan var som barn med i Brownies, den amerikanska flickscoutingens motsvarighet till vargungar. När hon senare gick med i en sjöscoutkår väcktes hennes intresse för havet, och hon började studera oceanografi. Hon doktorerade i geologi och deltog i flera oceanografiska expeditioner, samtidigt som hon sökte och antogs till NASA:s astronaututbildning. År 1984 flög hon till rymden för första gången, och blev den första amerikanska kvinnan att utföra en rymdpromenad. 1990 flög hon ombord rymdfärjan Discovery då den transporterade rymdteleskopet Hubble till jordens omloppsbana. Hon flög i rymden en tredje gång år 1992, innan hon lämnade NASA och återgick till oceanografin.
Tim Peake född 1972
Peake var som barn med i de brittiska Cub Scouts (ungefär motsvarande våra vargungar). År 2009 blev han antagen till Europeiska rymdorganisationen ESA:s astronaututbildning, och 2015–2016 tillbringade han ett halvår på Internationella rymdstationen ISS som medlem av Expedition 46–47, då han blev den första brittiska astronauten att besöka rymdstationen. Sedan dess har han fungerat som ambassadör för de brittiska scouterna.
Sławosz Uznański-Wiśniewski född 1984
Uznański-Wiśniewski växte upp i Polen och var som barn medlem av Łódźs 24:e scouttrupp. 2011 började han jobba för Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) i Schweiz, innan han anställdes av ESA år 2019. Han valdes till astronaututbildningen år 2022, och i juni 2025 flög han till ISS på den kommersiella rymdflygningen Axiom Mission 4. Han var den andra polacken någonsin att flyga till rymden.
Christina Koch född 1979
Koch var med i de amerikanska flickscouterna som barn. Hon studerade elektroteknik och fysik, och arbetade därefter som forskningsassistent på Amundsen–Scott-basen på Sydpolen. År 2013 blev hon antagen till NASA:s astronaututbildning, och 2019 tillbringade hon 328 dagar på ISS på Expedition 59–61, då hon slog rekordet för den längsta oavbrutna tiden en kvinna tillbringat i rymden. I april 2026 flög hon runt månen som uppdragsspecialist ombord Artemis II. Hon blev då den 22:a scouten att flyga till månen, och den första kvinnan att färdas bortom jordens låga omloppsbana.
Korsord
LODRÄTT
1. Dräpte Sankt Göran enligt legenden.
3. En knop som man enligt tradition ska knyta tillsammans.
5. Scoutingen har sju stycken.
8. Svenskt märke på stormkök.
VÅGRÄTT
2. FiSSc:s segelbåt.
4. ”Fladdra ut stolta…”
6. Blåvit mössa inspirerad av nationaleposet.
7. Ett vandringsevenemang som ordnas kring scoutstugan Kåtan i Muonio.
9. Inte babord utan…
10. En klassisk scoutkopp av trä.
Kluriga höjdkurvor
Para ihop höjdkurvorna med rätt bilder!
Knopen
Vänskapsknopen brukar användas för att knyta scouthalsduken. Som namnet antyder ska den helst knytas av en kompis, så hitta din närmaste scoutvän och knyt varandras halsdukar!
Scoutpostens skrivtävling
Vi söker scoutingens nästa litterära stjärna!
Och nu kan just DU få chansen att se ditt verk i tryck, i nästa Scoutposten.
Skicka in din text senast 6.8 till chefredaktör Ragnar på ragnar.aminoff@scout.fi!
Vad ska jag skriva om?
Texten kan handla om vad som helst och vara vilket format som helst – en saga, en novell, en vits, poesi, en seriestripp, en spökhistoria –viktigast är att det är din text och handlar om det du vill skriva om! Gärna får den förstås ha en scoutig koppling, men inte heller det är ett måste.
Hur lång ska min text vara?
Du väljer själv längden, är den över 3 000 tecken förbehåller sig redaktionen rätten att förkorta texten för publicering.
Vem kan vara med i tävlingen? Alla!
Vad vinner man?
Vinnaren får förstås sitt bidrag publicerat i Scoutposten 3/26 och uppmärksammas också på FiSSc:s andra kanaler, och får dessutom en FiSSckåsa och en spork! De som kommer på andra och tredje plats får också sina texter publicerade i Scoutposten och varsin spork.
FOTO: SUSANNA ELENIUS
GODA GÄRNINGAR GÖR ALLA GLADA
Goda gärningar är en viktig del av scoutingen. Förutom att scouterna får lära sig praktiska kunskaper får de även lära sig kunskaper som att ta ansvar och hjälpa andra. Goda gärningar kan vara allt från små till stora saker som hjälper andra eller på annat sätt gör världen till en bättre plats. Ett exempel på en god gärning är att hålla upp dörren för någon annan.
När vi gör goda gärningar sprider vi glädje till andra, vilket även kan göra oss själva gladare och förbättra ävenens egen dag. Ofta leder en god gärning dessutom till flera goda gärningar, så om vi hjälper någon är chansen stor att de även vill hjälpa andra. Det att du själv gör en god gärning kan snabbt sprida sig framåt till flera andra människor!
Tips på goda gärningar scouter kan göra i sin vardag:
● Plocka skräp så att de inte blir kvar i naturen
● Hjälp en annan person med något hen behöver hjälp med
● Lämna ingen utanför
● Sortera sopor
● Håll upp dörren för någon
● Säg snälla saker och lyssna på andra
● Hjälp till med att städa bland annat i hemmet
TEXT: MIKAELA NYLUND FOTO: DAN SUNDBLOM
Scoutingen är och ska vara en politisk rörelse
Vi får ofta höra uttrycket ”scoutingen är politiskt obunden” och då brukar vi tänka att scoutingen inte tar del i politiska frågor, men i själva verket är vi i grunden en politisk rörelse. Som Finlands största ungdomsorganisation är det viktigt att scoutingen som en gemensam rörelse tar ställning till beslut som görs både på kommunal och nationell nivå, speciellt då det handlar om naturen samt barnens och ungas uppväxt och välmående samt andra ärenden som baserar sig på scoutingens värdegrund och ideologi. Också vi som individuella scouter ska ta ställning till politiska frågor på både lokal och landsomfattande nivå.
Det är viktigt att komma ihåg att scoutlöftet och scoutingens värdegrund inte gäller bara då man har scouthalsduken på och är ute på evenemang, utan det är något som vi borde sträva vårt bästa efter att hålla fast vid i vardagen också. Det betyder ändå inte att vi alla måste ställa upp i kommunal- eller riksdagsval, eller att vi behöver bli experter inom politik utan att som Finlands Scouters mål för fostran säger att scouten gör: ”…sätter sig in i samhälleliga frågor, påverkar och deltar i beslutsfattande samt främjar demokrati”. Utöver att ta ställning till politiska ärenden är det också viktigt att vi scouter både som en gemensam rörelse och enskilda personer deltar i demonstrationer och parader som finns för naturen och klimatet, barns och ungas välmående samt för andra marginaliserade folkgrupper (till exempel Pride). I tider som vi lever i nu är det extra viktigt att vi tar ställning till frågor som starkt påverkar dagens ungdom och deras framtidstänkande.
Klimatångest ökar år efter år, och enligt THL:s enkät ”Hälsa i skolan” meddelar allt fler barn och unga att de känner ångest och behov för stöd för bekymmer med sinnesstämningen. Vi behöver också tänka steget vidare på hur vi kan hjälpa ungdomen idag samt de kommande generationerna utöver vår traditionella verksamhet. När vi avger scoutlöftet lovar vi att enligt bästa förmåga leva för vårt lands och världens bästa samt känna vårt ansvar och vara aktiva. Så nästa gång det är dags för val och du funderar på vem av kandidaterna du ska rösta på, våga vara en politisk scout. Kom ihåg scouternas ideal samt scoutlöftet och rösta på någon som står för samma värdegrund som vi scouter.
Gustaf Weckman, Scoutkåren Vasa Korsfarare och Helsingfors KFUK/M Scouter
Har du starka känslor eller åsikter kring något som berör scoutingen?
Vill du också dela dem i en insändare eller debattartikel i Scoutposten?
Skicka in din text till ragnar.aminoff@scout.fi och ta ställning!
Ute på vattnet en varm och skön sommardag känns allt lite lättare.
Båten guppar fram, vågorna kluckar mot skrovet och tankarna får vandra fritt.
Det räcker med att bara vara.
Vad skulle hända om du tog med dig lite av det här lugnet i din vardag?
TEXT: MIKAELA NYLUND • FOTO: MELINA WECKMAN
GLÄNTA PACKNINGSBINGO
GUMMISTÖVLAR INSTRUMENT EN GLÄNTAMUGG SCOUTSKJORTA GOSEDJUR
BOK GRILLPINNE TÄLJKNIV KORTLEK SOLKRÄM
CAMPINGSTOL HÄNGMATTA SIMGLASÖGON FLYTVÄST SCOUTPOSTEN
STICKNING / VIRKNING FÄSTINGPINCETTER CROCS ZIP-OFFBYXOR (GÅR ATT GÖRA TILL SHORTS) KORTLEK
TÄNDSTÅL HÄNGMATTA DYNA ETT PAR GLÄNTASTRUMPOR KIKARE
Alla har vi väl kanske den där ena lyxigare prylen som är ett måste på läger, vissa konstigare än andra. Fråga runt vad scouter har packat med sig på Glänta och se hur många bingorutor du lyckas fylla. Du kan göra det till en tävling med dina vänner och se vem som har flest rutor ikryssade i slutet av lägret!