Bergmaterialindustrin: Avgörande för samhällsbygget

Bergmaterialindustrin är avgörande för bygg- och infrastruktursektorn men utmanas av krångliga miljötillståndsprocesser

Bergmaterial

Ibland ser man inte skogen för alla träd. Bergmaterialindustrin har råkat ut för något liknande, där många inte ser vilken avgörande roll som bergmaterial har i vårt samhällsbygge. Bergmaterial används överallt.

Text: Annika Wihlborg

– Bergmaterialhantering är i mångt och mycket en regional fråga. Eftersom bergmaterial är tungt och därmed resurskrävande att transportera så transporteras materialet i allmänhet sällan längre en ett par mil. Det finns idag i Sverige cirka 1 200 täkttillstånd för berg och grus. Det är orimligt att transportera materialet längre utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv. Bergmaterialindustrin står därmed i diametral motsats till exempelvis gruvindustrin, som ofta exporterar sina råvaror globalt, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, en branschorganisation för producenter och leverantörer av bergmaterial samt branschens underleverantörer.

Ett essentiellt byggmaterial som alltid efterfrågas Bergmaterial behövs i princip till alla typer av byggprojekt. Betong och asfalt består exempelvis till ca 90 procent av just bergmaterial. I Sverige är tillgången på bergmaterial generellt sett god, mycket tack vare vår berggrund som till stor del består av granit och gnejs. Tillgången till bergmaterial av god kvalitet varierar dock i olika delar av landet. En utmaning för branschen är att det i dagsläget är i stort sett omöjligt att få bergtäktstillstånd nära storstadsregionerna, trots att det är där det byggs som mest. Bergmaterial är ett essentiellt byggmaterial som alltid kommer att efterfrågas, oavsett konjunkturutveckling och framtidsprognos. Nu går branschen mot en ökad automatisering och effektivisering.

Jättepotential för mer cirkulära klimatpåverkan till 2030. För att nå hållbarhetsmålen fokuserar SBMI på att öka andelen fossilfria produktionsprocesser, främst genom att öka elektrifieringsgraden samt att öka andelen cirkulär materialförsörjning. – Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Miljötillståndshanteringen skapar osäkerhet i branschen En utmaning i branschen och en bromskloss för dess hållbarhetsarbete och expansion är definitivt den nuvarande miljötillståndshanteringen. Bergmaterialindustrin är en av samhällets mest miljötillståndsintensiva branscher. Bergmaterialföretagen lägger mycket resurser på att hålla sig uppdaterade kring rättspraxis som berör branschens miljötillstånd. Det senaste årets samhällsdebatt kring miljötillståndsfrågan präglas av den uppmärksamhet som getts de miljöprövningar som Cementa AB och LKAB genomgår.

Dessa prövningar illustrerar tydligt behovet av en robust och rättssäker hantering av samhällets miljötillstånd. Bergmaterialbranschen är en av de branscher som har störst flöde av miljöprövningar med ett hundratal prövningar per år. Oförutsägbarheten i att inte veta om ett tillstånd i slutänden

kommer att kosta en eller sju miljoner kronor eller om det kommer att ta ett eller tre år att få det tär på och skapar osäkerhet i branschen.

Mårten Sohlman betonar att miljöprövningsfrågan i slutänden är en samhällsfråga eftersom det i förlängningen hotar tillgången till bergmaterial. –Effektivare miljtståndsprocesser är nödvändigt för att främja omställningen till fossilfrihet och till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhällsbyggande. Bergmaterialindustrin är en av de tjugotvå branscher som tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Utdragna miljötillståndsprocesser med oförutsägbart utfall identifieras som en av de största utmaningarna för branschens klimatomställning, säger Mårten Sohlman.

Statlig utredning ska förenkla miljötillståndsprövningen En tydlig trend är att omfattningen av miljötillståndsprocesserna ökar, utredningskraven ökar, och villkoren i branschens tillstånd blir alltmer detaljerade. Många företagare i bergmaterialbranschen upplever att miljötillståndsprocessen präglas av långa beslutstider, oförutsägbarhet och omfattande utredningar utan motsvarande miljönytta.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

” Effektivare miljötillståndsprocesser är nödvändigt för att främja omställningen till fossilfrihet och till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhällsbyggande.”

FAKTA

SBMIs uppgift är att samla och stärka svensk bergmaterialindustri, att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor samt att företräda medlemmarna i frågor av gemensamt intresse inför statsmakt, myndigheter, andra organisationer, internationella

Stål och metallbranschen genomgår en nyindustrialisering

Metall Beskriv Swerim och kort vad ni gör? Swerim är ett tämligen nytt metallforskningsinstitut som bildades 2018 i samband med att två institut slogs ihop – Mefos och 70 procent av KIMAB. Poängen med sammanslagningen var att samla kompetensen inom metallforskning över hela värdekedjan, från gruva till färdig produkt, under ett och samma tak. När metallindustrin nu är inne i en stor transformation för att klara klimatmålen är vår roll att vara en kompletterande samlingsresurs i detta arbete. Förutom forskning och tekniklösningar erbjuder vi viktiga forskningsnätverk såväl nationellt som internationellt samt goda kontakter med offentliga finansiärer.

Hur går era tankar om stålindustrin och hur förhåller ni er till den? Den svenska stål- och metallindustrin är forskningsintensiv och har därmed också ett högt kunskapsinnehåll vilket innebär att man generellt levererar högt förädlade produkter jämfört med resten av världen. Detta gör oss världsledande inom många produktsegment. Omställningen kräver ökade resurser för att vi ska klara de högt uppsatta målen mot en klimatneutral och hållbar konkurrenskraftig industri. Den omställningsplan som nu ligger är väldigt offensiv och innebär att stora delar av gruv- och metallindustrin kommer att nå målen långt före 2045. Swerim bidrar till omställningen med hjälp av forskningsresurser och teknisk kunskap.

Vad tror du om stålindustrins framtid? Branschen genomgår de facto en nyindustrialisering, vilket är en enormt stimulerande utmaning. Med den samlade kunskapen ur ett värdekedjeperspektiv och gynnsamma nationella förutsättningar i form av grön el, malmfyndigheter, och med den långa tradition som finns är det en unik möjlighet för Sverige som nation att ytterligare stärka sitt grepp som ledande nischproducent inom stål- och metallindustrin. Så framtiden ser ljus ut.

Vilka är branschens största utmaningar och hur kan de lösas? Tillståndsprocesserna, utbyggnaden av elproduktion och eldistribution är tre stora utmaningar som ligger på politikernas bord. För att klara transformationen krävs även stora åtgärder för att klara kompetensförsörjningen. Här måste samverkan ske mellan industri, universitet, institut och samhället för att hitta medarbetare till allt från skola, sjukhus, restauranger till gruv- och stålindustri. Swerim kommer in som en viktig aktör då vi liksom högskolorna kan bidra med en del av kompetensförsörjningen av högkvalificerad arbetskraft, men det kommer också krävas rekrytering utanför Sveriges gränser.

Pontus Sjöberg ,VD, Swerim